N a c k s k a d a d. pga. Whiplashrelaterat våld? Har du en. WAD-skada? CCJ-skada? Har du blivit

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "N a c k s k a d a d. pga. Whiplashrelaterat våld? Har du en. WAD-skada? CCJ-skada? Har du blivit"

Transkript

1 (105) N a c k s k a d a d pga. Whiplashrelaterat våld? Rotationsvåld? Har du en WAD-skada? CCJ-skada? Har du blivit Diskriminerad? Blåst? Utsatt för ett rättsövergrepp? Kränkt? Vad säger vetenskapen och hur behandlar försäkringskassan, försäkringsbolagen och domstolarna nackskadade personer? Hanteringen av arbetsskadeärenden är den i särklass största rättsskandalen någonsin! En kartläggningspromemoria med huvudsaklig inriktning på arbetsskador. Torbjörn Öhman Citera gärna detta dokument, men ange källan. Bifoga gärna dokumentet i er skriftväxling med myndigheter, domstolar och försäkringsbolag.

2 2 (105) Innehåll Om detta PM... 4 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Whiplashvåld... 7 Rotationsvåld... 7 Föreningar m.m. för nackskadade... 8 Det kanadensiska försäkringsbolagets Quebec Task Force (QTF)... 9 Försäkringsbolagens whiplashkommission Whiplashkommissionens rapport i kritisk belysning Försäkringsbolagens arbetsskadekommission FN:s och WHO:s The Bone and Joint Decade Task Force on Neck Pain and its Associated Disorders (NPTF) Nacksmärta pga. arbete Degenerativa förändringar Whiplash Associated Disorder (WAD) Utbredd smärta i kroppen, fibromyalgi Genetiska eller kulturella faktorer Psykiska besvär står i proportion till skadornas svårighetsgrad Förteckning över studier ingående i NPTF Decade of Action on Road Traffic Safety Nackskador Ingen undre gräns för skada CCJ-skador TOS-skador Nackskador, allmänt Sena symtom Viktig ny studie Andra nya intressanta studier Vanliga besvär och symptom Cervical Spine... 42

3 3 (105) Thoracic spine Skadepanorama efter pisksnärtstrauma Skador vid pisksnärtsvåld Symtom vid instabilitet i det kraniocervikala komplexet Smärta Cervikalsyndrom Cervicocefalgi Cervicoencefala symptom (nacke-hjärna symptom) Postcommotionellt syndrom Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Mental trötthet Allmänt Läkarintyg - invaliditetsintyg Diskriminering av funktionshindrade i skaderegleringen Diskrimineringsombudsmannen och diskrimineringslagen Domstolarna Regeringsformen Förvaltningsprocessen Rättskraft Regeringsrättens praxis eller hur försäkringskassan lurade Regeringsrätten Försäkringskassan Arbetsskadeförsäkringen Försäkringsläkarna Krav på en lista över sjukdomar och arbetsförhållanden som skall godkännas som arbetsskada Arbetsskadelotteriet Försäkringskassans omprövningar av tidigare beviljade livräntor Försäkringskassan utlandsvård EU-sjukvård Evidens Journalanteckningar i vården Försäkringsbolagen Trafikskadenämnden Extraknäckande läkare... 93

4 4 (105) Tekniska lösningar försäkringsbolag använder Säkerhetsutrustning Domar m.m Lite från förarbetena i lagen om arbetsskadeförsäkring Regeringsrättens uppställning för bedömning Avslutning Om detta PM Försäkringsläkare står inte under Socialstyrelsens tillsyn utan kan göra precis vad de vill utan att riskera något. Försäkringsbolagens läkare har alltid ljugit då deras arbete är att minimera bolagens utgifter. Detta PM har kommit till pga. att försäkringskassan har en grupp läkare som tagit efter försäkringsbolagens läkare och driver en kampanj för att i arbetsskadeärenden vägra nackskadade livränta. För att uppnå detta använder de sig av lögner och osanna intyganden. Detta trots att vår grundlag kräver att de skall arbeta sakligt och opartiskt. Förvaltningsdomstolarna tror att försäkringsläkarna är specialister på att bedöma nackskador och accepterar nästan alltid deras utsagor hur osannolika de än är. Det har lett till att vi idag genom två domar i Regeringsrätten våren 2010 har en rättspraxis där domstolen tagit sådant intryck av försäkringsläkarnas argumentation att domarna därmed inte har baserats på den medicinska evidens som finns och inte heller på korrekta medicinska bedömningar. Den ovan nämna gruppen av läkare på försäkringskassan har efter detta börjat ompröva tidigare medgivna livräntor och rycker därmed undan mattan för både patienter och för tidigare försäkringsläkare. Nackskadade har rätt att få rättvisa och känna trygghet med rättssystemet. Sammanfattning FN:s och WHO:s The Bone and Joint Decade Task Force on Neck Pain and its Associated Disorders (NPTF) har gått igenom den forskning som finns och redovisat viss evidens rörande nackskador och nackbesvär. Nackbesvär är vanliga i befolkningen. Det finns medicinsk evidens för att sådana besvär är arbetsrelaterade. Vanliga nackbesvär får inte sammanblandas med traumatiska nackskador efter olyckor. Man ser med modern röntgendiagnostik en tydlig skillnad mellan patienter med nacksmärta med och utan en historia av nacktrauma och det har konstaterats att drabbade med allvarliga nackskador har mycket typiska förändringar, samt att det är bortom alla tvivel att andra faktorer skulle kunna vara orsaken.

5 5 (105) Det är visat att slitningar i kärlsystemet som försörjer nervsystemet leder till att nervtrådar och nervceller med tiden succesivt dör och ger neurologiska skador med åtföljande neurologiska besvär. Det finns evidens för att de psykiska besvär som skadorna orsakar nackskadade personer står i proportion till skadornas svårighetsgrad. Nackskador påverkar det sympatiska nervsystemet (SNS). Det gör att mekanismer startas som gör att nackskadade utöver nacksmärtan också får en hypersensitivitet i avlägsna områden som i benen. Det finns evidens för att detta kan leda till utvecklingen av kroniska smärtsyndrom. Bevisläget rörande traumatiska nackskador har nu helt förändrats när det tydligt är visat att besvären beror på neurologiska skador och inte på psykosociala faktorer. Försäkringsläkare kan nu inte skylla neurologiska skador på "psykosomatiska besvär eller psykiatriska diagnoser. I den stund försäkringsläkarna gör en annan bedömning än behandlande läkare har de skaffat sig en kristallkula. Försäkringskassan har uppgivit att de i arbetsskadeärenden arbetar enligt principen att "hellre fälla än fria" och att de anser att de har rätt att åberopa vad de vill i en rättsprocess. Försäkringskassan har en grupp läkare som driver en kampanj mot nackskadade i avsikt att vägra dem livränta. Dessa läkare levererar oftast bara lögner som förvaltningsdomstolarna okritiskt accepterar och ytterst sällan tar sitt utredningsansvar. Vi lever således i en extrem situation där den svenska staten genom försäkringskassan målmedvetet arbetar för att vägra nackskadade deras lagliga rätt till livränta. Det är mycket svårt att i en skriftlig förvaltningsprocess hantera den situation som uppstår när staten genom en myndighet medvetet ljuger för att provocera fram avslag till försäkrades ofta berättigade anspråk. Det gör att hela förvaltningsprocessen havererar. Det är en situation som lagstiftaren inte har tänkt sig kunna uppstå när reglerna för förvaltningsprocessen skapades. En grundförutsättning för en fungerande förvaltningsprocess är att myndigheten arbetar professionellt och följer vår grundlag som kräver att myndigheten arbetar sakligt och opartiskt. Nackskadade och deras ombud måste därför ändra sitt sätt att processa mot försäkringskassan. Man kan inte låta försäkringsläkarna få sista ordet, som de alltid får i arbetsskadeärenden. Ett sätt är att låta en sakkunnig specialistläkare bemöta försäkringsläkarnas utsagor, så att domstolarna får klart för sig hur pålitlig behandlande och intygsskrivande läkares diagnos och sambandsbedömning är, vilken medicinsk evidens som finns och vilken skillnad det är mellan vanliga nackbesvär och nackskador samt att domstolen får klart för sig när försäkringsläkarnas utsagor saknar vetenskapligt stöd och när de saknar relevans i målet. Det är viktigt att det framgår klart och tydligt vilken medicinsk evidens som finns rörande den försäkrades skador och besvär. Detta för att undvika att domstolen får problem med att bedöma

6 6 (105) vilken läkare som är mest pålitlig. Man utsätter den försäkrade för stora risker om man låter domstolen få avgöra huruvida man t.ex. kan få fibromyalgi efter en nackskada, då denna fråga redan har lösts på ett vetenskapligt korrekt sätt av FN:s och WHO:s The Bone and Joint Decade Task Force on Neck Pain and its Associated Disorders (NPTF). Professorerna i försäkringsmedicin resp. yrkes- och miljömedicin Kjell Torén och Bengt Järvholm har skrivit i en artikel i DN: Arbetsskadeförsäkringen är en av våra socialförsäkringar som på senare år blivit bortglömd i den allmänna debatten. I sin nuvarande form är Arbetsskadeförsäkringen orättvis, ojämlik och oförutsägbar. Vi har under åren träffat många patienter som bortom allt rimligt tvivel blivit sjuka av sitt arbete, men inte fått sin sjukdom godkänd som arbetsskada." Association of Trial Lawyers of Americas (ATLA) president Richard Middleton har rörande bedömning av en vetenskaplig studie, som jag redogör för i detta PM, skrivit att man måste använda sunt förnuft. I mål om arbetsskada ligger utredningsbördan på myndigheten, d v s på försäkringskassan. Visserligen har den sökande en skyldighet att svara för upplysningar (med eventuellt åtföljande dokumentation) beträffande sina personliga (sociala, ekonomiska, medicinska etc.) förhållanden och om skadans uppkomst och utveckling, men detta är i sammanhanget snarare att beteckna som en upplysningsbörda. Trots att det alltså är den sökanden, patienten, som har bevisbördan för sambandet mellan arbete och skada är det myndigheten som har utredningsbördan. Vid äventyr att patientens uppgifter om detta samband ska tas för goda ska försäkringskassan presentera tillförlitligt medicinskt underlag för bedömning av kausaliteten. Alla brister därvidlag såväl när det gäller kvalitet och objektivitet som kvantitet och aktualitet ska läggas myndigheten till last. 1 Inledning Personer som råkat ut för whiplashvåld eller rotationsvåld och fått bestående besvär riskerar att få stora problem med sjukvården, försäkringskassan, försäkringsbolagen och domstolarna. Whiplash är ingen diagnos utan en skademekanism. Benämningen Whiplash Associated Disorders" (WAD) används på detta tillstånd. I Sverige rekommenderar man att vi skall använda begreppet nackskada till följd av whiplashrelaterat våld och inte ordet whiplashskada. WAD är en funktionsförändring eller ett fysiskt eller mentalt tillstånd som orsakats av skademekanismen whiplash (whiplashvåld). 1 Christian Diesen, Annika Lagerqvist Veloz Roca. Bevisprövning i förvaltningsmål BEVIS 7. sid 87

7 7 (105) WAD skall definitionsmässigt vara ett tillstånd där det inte föreligger någon känd organisk skada. Då sådan skada påvisats skall följaktligen inte begreppet WAD användas på detta tillstånd utan man skall använda de faktiska diagnoserna så långt det är möjligt. Av detta följer att CCJ-skador över huvud taget inte skall sammanblandas med WAD utan utgöra en egen fristående diagnos. I den mån CCJ-skador inte diagnostiseras tillhör de NPTF WAD grad 4, medan odiagnostiserade TOS-skador tillhör NPTF WAD grad 3. Mer om detta nedan. FN:s och WHO:s The Bone and Joint Decade Task Force on Neck Pain and its Associated Disorders (NPTF) har publicerat sina slutdokument och redovisat viss evidens rörande nackskador och nackbesvär. Whiplashvåld Whiplashvåld är ett våld mot nacken när man håller huvudet rakt framåt samtidigt som man blir påkörd rakt bakifrån. Huvudet kastas bakåt och sedan framåt. Nacken översträcks och en skada kan uppstå. Whiplashvåld orsakar skador i nedre delen av nacken som karaktäriseras av nackvärk samt värk ut i skulderparti, armar och händer samt med domningar och parestesier i dessa extremiteter. Dessa symptom hänförs ofta till skador i segment C5 eller plexus brachialis (TOS-skador). En klassisk olycka kan gå till så att föraren i bakomvarande bil ser att trafikljuset skall slå om till rött och tänker nu måste jag skynda mig över innan det blir rött och har uppmärksamheten riktad på trafikljuset och kör rakt in i framförvarande bil. Många som har råkat ut för en olycka är extra försiktiga i trafiken och tar det lugnt i farliga situationer och blir lätt påkörda bakifrån av bilförare med en aggressiv körstil. Har man blivit påkörd en gång är det vanligt att man blir påkörd igen. Rotationsvåld Rotationsvåld uppkommer när man blir påkörd rakt bakifrån samtidigt som man har huvudet vridet eller blir påkörd snett bakifrån eller från sidan. Rotationsvåld orsakar skador i den övre delen av nacken. CCJ står för Cranio Cervical Joint. De övre symptomkomplexen har en rikt varierad bild till vilken räknas bl. a. nackvärk, huvudvärk, synrubbningar, balansproblem, yrsel, svindel, tinnitus, koncentrationsproblem, sömnstörningar m.m. Dessa symptom tillskrivs skador i craniocervikala samt C1-C2 lederna samt skador till följd av blödningar och perifera nervskador och centrala nervsystemet. De alara ligamenten är inte belastade i neutralposition. Om huvudet däremot är roterat vid skadeögonblicket och dessutom flekterat kan båda ligamenten lätt skadas. Huvudställning och den lätthet med vilken de kan skadas förklarar varför även låga hastigheter kan ge upphov till skador med kroniska tillstånd. Dessa skador kan lätt förbises i akutskedet, då muskelspasm i nackrosetten och låsning mellan kotorna nedsätter rörlighet i halsryggen, vilket begränsar rörligheten och därmed skyddar rygg-

8 8 (105) märgen. Alarmerande symtom kan därför debutera först efter lång tid, när denna muskelspänning minskat, varvid sambandet med olyckan ofta ifrågasätts. Vi vet att ledbandsskador läker, så en haloväst bör övervägas direkt efter olyckan när det föreligger rotationsvåld. Begreppet fördröjd posttraumatisk cervikal instabilitet är vedertaget. Vid rotationsvåld bör patienten få en återbesökstid efter dagar för vidare utredning. 2 Föreningar m.m. för nackskadade Whiplashgruppen.info med blogg på och gästbok på De är inriktade på CCJ-skador. har också en maillista där CCJ-skadade kan utbyta erfarenheter med andra likasinnade. På deras hemsida finns många viktiga texter och intressanta intervjuer med olika personer. Whiplashinfo.se Drivs av Tomas Alsbro som är mycket kunnig och erfaren. Nackskadad som tidigare arbetade på ett försäkringsbolag. Sitter också med i styrelsen för Försäkringsmedicinska kollegiet. Nackskadeförbundet Nackskadeförbundet är aktiva och huvudsakligen inriktade på CCJ-skador. Pisksnärten, Whiplashskadades Rehabförening En riksomfattande förening som drivs av Rolf Jonsson. Whiplashskadades Rättsförening Arbetar med rådgivning och information. Ger ut en tidning. Personskadeförbundet RTP En stor och etablerad handikappförening som funnits i många år. De har cirka medlemmar, som kan delas in i fem skadegrupper: nackskada (till följd av whiplashrelaterat våld), ryggmärgs-, hjärn- och polioskadade samt amputerade, men även personer som har en annan trafik- eller olycksfallsskada kan vara medlem och få god hjälp av dem. Whiplashnätverket & föreningen Trigger-Punkt 2 Delfini R, Dorizzi A, Facchinetti G, Facciolo F, Galzio R, Vangelista T, Delayed post-traumatic cervical instability, Surg Neurol 1999, 51:588-95

9 9 (105) Whiplashnätverket & föreningen Trigger-Punkt för nackskadade som behöver eller som har genomfört en triggerpunktsoperation. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft För hjärnskadade finns Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Maillistor och Facebook Det finns också två maillistor för nackskadade på och på På Facebook finns WAD -whiplash WAD är det? Smärtläkare m.m. Smärtläkaren Björn Bragée har en bra hemsida på Smärtläkaren professor Gunilla Brattberg har en Värkstad med verksamhet på flera platser i landet dän smärtpatienter kan få hjälp. Landstinget i Västra Götaland har ett vårdprogram för nackskador Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär - RIKTLINJER FÖR VÄSTRA GÖTALAND på Dr Bertil Dahlgren, som är rehabiliteringsläkare, ortopedmedicinare och medlem i Svensk Läkarförening för Komplementär Medicin har information om nackskador på sin hemsida Putte, en nackskadad person, har en blogg på Det kanadensiska försäkringsbolagets Quebec Task Force (QTF) Rapporten är en konsensusrapport vilket gör att slutsatserna således inte vilar på rent vetenskaplig grund. Syftet med en konsensusrapport är inte att redovisa evidens i medicinska frågor, utan att redovisa vad medlemmarna i arbetsgruppen är överens om. Då beror utfallet på vilka medlemmar som utvalts att ingå i arbetsgruppen och man kan styra utfallet efter den målsättning man har med dokumentet genom att välja rätt medlemmar och genom det uppdrag man ger. Evidensens värde (bevisvärde) är beroende av vilken typ av studie det rör sig om och hur den utförts samt studiens kvalitet. Evidensens styrka delas in i fyra grader. A B C Stark vetenskaplig evidens Måttlig evidens Svag evidens

10 10 (105) D Vetenskaplig evidens saknas Konsensusrapporter tillhör normalt evidensgrad C och har en svag evidens. Konsensusrapporter från försäkringsbolag (Quebec Task Force och försäkringsbolagens whiplashkommission) som är part i målet och har ekonomiska intressen av att skadade personer vägras försäkringsersättning måste med hänsyn härtill och med beaktande av dessa arbetens bristande vetenskapliga kvalitet hänföras till evidensgrad D, vetenskaplig evidens saknas. Quebec Task Force (QTF) var en grupp som bildades av det kanadensiska trafikförsäkringsbolaget Societe de l assurance Automobile du Quebec i början på 90-talet. Många kanadensiska och amerikanska försäkringsbolagsläkare samt Folksams chefläkare, professor Åke Nygren från Karolinska institutet ingick i gruppen. Gruppen uppfann den här WAD-klassificeringen (Whiplash Associated Disorder) med graderna 0-4 och kom med vägledning för behandling av olika grader av whiplashtrauman. QTF var allmänt använd over there för att vägra patienter med allvarliga nackskador lämplig vård och för att minimera deras försäkringskrav. WAD-klassificeringen var anpassad till försäkringsbolagens skadereglering och inte alls anpassad till nackskadade för att underlätta behandling och rehabilitering. QTF mottogs av en massiv kritik. Bl.a. den världsledande amerikanska nackskadeforskaren professor Michael D Freeman har tillsammans med Arthur C. Croft och Annette M. Rossignol skrivit en mycket kritisk artikel om QTF 3. Professor Freemans verksamhetsområden är rättsmedicinsk och traumarelaterad epidemiologi. Han har över 100 vetenskapliga artiklar publicerade. Dr Croft är whiplashforskare sedan mer än 20 är tillbaka och chef för Spine Research Institute of San Diego och the Center for Research into Automotive Safety and Health. Dr Rossignol är professor i Public Health vid Oregon State University. De är alla etablerade nackskadeforskare och har publicerat ett stort antal artiklar om nackskador. Av professor Michael Freemans m.fl. kritiska artikel om QTF framgår att de försäkringsbolagsläkare som ingick i gruppen var oerhört partiska vid valet av vilka vetenskapliga studier de valt att åberopa. Av nackskadeartiklar, som hittades i databaser fram t.o.m. mitten av talet, tog det kanadensiska försäkringsbolaget endast upp 62 artiklar i QTF eller 0,6 %. Man avvisade således 99,4 % av alla vetenskapliga artiklar. Ett annat bevis på QTF:s partiskhet är att av skadade sorterade försäkringsbolaget bort personer. I den senare gruppen fanns de svåraste nackskadorna. Det framgår också att QTF använt medicinsk terminologi på ett förvirrande och okonventionellt sätt och att man dragit slutsatser och givit rekommendationer på ett sätt som saknar vetenskapligt stöd samt att man gjort opassande generaliseringar. Även dr Bengt H Johansson har skrivit en kritisk artikel om QTF. På ett så manipulerat material byggdes det regelverk som försäkringsbolag och försäkringskassan i Sverige idag använder sig av för att neka ersättningar till ofta svårt nackskadade personer. 3 "Whiplash Associated Disorders (WAD) Redefining Whiplash and its Management" by the Quebec Task Force: A Critical Evaluation. Freeman, Michael D. DC, PhD, MPH; Croft, Arthur C. DC, MS; Rossignol, Annette M. ScD. Spine, 1 May Volume 23 - Issue 9 - pp

11 11 (105) QTF har stängt sin hemsida, vilket bör innebära att de själva anser att QTF är inaktuellt. Försäkringsbolagens whiplashkommission Rapporten är en konsensusrapport vilket gör att slutsatserna således inte vilar på rent vetenskaplig grund. Syftet med en konsensusrapport är inte att redovisa evidens i medicinska frågor, utan att redovisa vad medlemmarna i arbetsgruppen är överens om. Då beror utfallet på vilka medlemmar som utvalts att ingå i arbetsgruppen och man kan styra utfallet efter den målsättning man har med dokumentet genom att välja rätt medlemmar och genom det uppdrag man ger. Evidensens värde (bevisvärde) är beroende av vilken typ av studie det rör sig om och hur den utförts samt studiens kvalitet. Evidensens styrka delas in i fyra grader. A B C D Stark vetenskaplig evidens Måttlig evidens Svag evidens Vetenskaplig evidens saknas Konsensusrapporter tillhör normalt evidensgrad C och har en svag evidens. Konsensusrapporter från försäkringsbolag (Quebec Task Force och försäkringsbolagens whiplashkommission) som är part i målet och har ekonomiska intressen av att skadade personer vägras försäkringsersättning måste med hänsyn härtill och med beaktande av dessa arbetens bristande vetenskapliga kvalitet hänföras till evidensgrad D, vetenskaplig evidens saknas. När våra svenska försäkringsbolag inte var nöjda med den effekt som QTF gav ville de gå ett steg längre och dessutom frysa vetenskapen på en för dem lämplig nivå, skapade de med stöd av försäkringskassan en egen QTF, försäkringsbolagens whiplashkommission. Våra svenska försäkringsbolag, If, Folksam, Länsförsäkringar och Trygg Hansa, tog initiativ till och bekostade Whiplashkommissionen. Försäkringsbolagen kallade arbetsgruppen för kommission för att ge intryck av att det är en officiell grupp, men det är det inte. Personalen var avlönad av försäkringsbolagen och det är till 100 % en försäkringsbolagsprodukt, ett beställningsarbete. Det finns inget objektivt i skrifterna utan det är rena partsinlagor. Det deltog heller inga nackskadeexperter i arbetet. Varför skulle försäkringsbolagen lägga ner 16 miljoner kr. på sin whiplashkommission om det inte var för att det är lönsamt för dem att presentera desinformation på det sättet? Våra försäkringsbolag har öppet erkänt att de arbetar efter den amerikanska affärsprincipen Money Talks där man brutalt använder sin finansiella styrka för att köra över folk. Att försäkringsbolagen gick genom Svenska läkaresällskapet för att välja ut läkare till sin läkargrupp, eller expertgrupp som de kallar den, ändrar inte något. Det var bara ett led i deras strävan att falskskylta arbetsgruppen som en officiell grupp. Svenska läkaresällskapet är en

12 12 (105) politiskt och fackligt obunden Ideell förening. De anordnar bl.a. den årliga medicinska riksstämman. Folksam tillhör arbetarrörelsen. Enligt stadgarna skall cheferna komma från arbetarrörelsen. Sålunda är t.ex. LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin ordförande för Folksam Sak dit Folksam Auto hör. Hon är också sedan många år tillbaka medlem i socialdemokraternas högsta beslutande organ, deras verkställande utskott. Socialdemokratiska politiker är vana vid att arbeta åt eller ha ett nära samarbete med Folksam. När då försäkringsbolagen skall starta en kommission och vill ge sken av att den är offentlig är det naturligt att de engagerar en hög f.d. socialdemokratisk politiker som vår f.d. statsminister Ingvar Carlsson som ordförande för kommissionen, men det ändrar inte det faktum att det bara är en ren försäkringsbolagsprodukt. Försäkringsbolagen har verkligen lyckats bra. Det har varit väl investerade pengar för dem. Deras konsensusrapport togs fram för att visa vad vanliga läkare, alltså inte nackskadespecialister, var överens om. Ingen läkare i gruppen hade erfarenhet av att arbeta med nackskadade och följaktligen inte några kunskaper som kunde tillföra ämnet något. Det ligger därför på en mycket låg nivå och visar inte alls vad forskningen kommit fram till, utan är att anse som vilseledande. Det är tillrättalagt för att tjäna försäkringsbolagens syfte. Det tillför inte några kunskaper till whiplashproblematiken. Whiplashkommissionen uppgav sig själva vara en oberoende utredning, men rapporten genomsyras av en ambition att kunna sänka kostnaderna för försäkringsbolagen. Försäkringsbolagen gör här sitt bästa för att försöka förringa effekten av whiplashtraumat och att lägga över smärtor och besvär på annat än "whiplasholyckan". Man skyller på åldersrelaterade besvär, psykisk obalans och bristen på kliniska fynd utan att redovisa vad forskningen kommit fram till. Allt detta som idag motsägs av FN:s och WHO:s The Bone and Joint Decade Task Force on Neck Pain and its Associated Disorders (NPTF). Exempel på kommissionens partiskhet är att de inte ger någon anvisning om hur man skall diagnostisera nackskador utan förnekar i stället alla vetenskapliga undersökningar som finns för att ställa diagnostik, och detta utan att någon i gruppen har personlig erfarenhet av dessa metoder. Vid direkt förfrågan till några som ingick i Whiplashkommissionens expertgrupp, om det var någon av dem hade ägnat sig åt nackskadeforskning som både genomförts och därefter blivit publicerad i någon internationell facktidskrift (där referee-bedömning krävs) blev svaret negerande, bl a av professor Brodda-Jansen. 4 Dr Bengt H Johansson som var en av landets ledande auktoriteter på nackskador skrev i sin artikel Whiplashkommissionens rapport i kritisk belysning följande: Whiplashkommissionens rapport i kritisk belysning Försäkringsbolagen avsatte år miljoner kronor för att närmare utreda problem rörande skador som uppkommit vid whiplashvåld. Utredningen fick namnet Whiplashkommissionen, 4 Dr Bo Sonnsjö. Ett formulär kan inte ersätta noggranna undersökningar. Dagens medicin

13 13 (105) vilket är ett något missvisande namn då med begreppet kommission avses en statlig utredning som skall hantera ett visst problem. Här rör det sig i stället om en utredning finansierad och ledd av en branschorganisation. Partsförhållandet förstärks av att försäkringsbranschen dominerar i kommissionen. Förhållandet gör att kommissionens rapport inte på normalt sätt kan tillmätas vetenskapligt värde. Kommissionen har avgivit en slutrapport med bilagor. Bilagorna, som har utarbetats av olika grupper, behandlar trafiksäkerhet, vård och rehabilitering samt ersättningssystem. I sin sammanfattning uttalar kommissionen att den vill verka för en mer nyanserad bild av de whiplashrelaterade skadorna. Kommissionen har således ett klart inriktat mål för sin verksamhet vilket än mer diskvalificerar densamma som vetenskaplig rapport. I sin sammanställning framför kommissionen vid upprepade tillfällen att de allra flesta skadade blir bra och att det är sällsynt att initiala besvär utvecklas till att bli kroniska. Det är, för att uttala sig försiktigt, ett högst tvivelaktigt påstående då flera vetenskapliga studier visar att personer som drabbats av sådan skada har betydande risk för att få kroniska besvär. I flera sammanställningar anges att minst 10% ibland upp till 25% av dem som initialt söker vård för nackskada efter whiplashvåld utvecklar kroniska besvär. Hur allvarlig prognosen är på sikt har undersökts i långtidsstudier där man gjort uppföljningar efter 7 respektive 17 år. Ca 40% av dem som vid olyckstillfället uppgav nackvärk hade 7 år senare nackvärk jämfört med 15% i ett normalmaterial (1). Av dem som i en annan undersökning (2) följdes upp efter 17 år hade 55% nackvärk mot 29% i en kontrollgrupp. Det kom dock fram att 34% i kontrollgruppen hade varit med om trafikolycka där 1/3 fått nackvärk. Kontrollgruppen representerade således inte ett friskt normalmaterial. Det förefaller således styrkt att exposition för trafikolycka med nackvärk innebär en betydande risk för framtida bestående besvär och invaliditet. Kommissionens upprepade försäkringar om den lilla risken framstår därför som tendentiöst. Att traumatiska nackskador utgör ett stort problem framkommer av att det rapporteras fall årligen där personer anmäler nackskada efter trafikolycka. Till detta skall även läggas likartade skador som inte uppkommer i trafiksammanhang. Om man räknar lågt med antagande att10% av dessa utvecklar kroniska påtagliga besvär blir det 3000 personer per år eller 8 om dagen. Ur det perspektivet är problemet mycket stort och allvarligt. I en bilaga redovisas hur teknisk utveckling har reducerat nackskadorna genom olika ändringar av bilars konstruktion. Detta har lett till färre personskador, vilket således talar för att trauma verkligen förorsakar vävnadsskador. Quebecrapporten, som finansierades av det kanadensiska bilförsäkringsbolaget (det finns bara ett) delade in whiplashskador i fem olika grader, WAD 0-IV. Den medicinska gruppen rekommenderar att man med viss modifiering bibehåller detta system. Det är ett beklagligt ställningstagande då WAD-graderingen inte ger någon som helst upplysning om vilka strukturer som är skadade. Eftersom vi i dag vet att ett stort antal olika strukturer kan skadas och att vissa av dessa kan diagnostiseras, borde det ha varit mer angeläget att utveckla detta kunnande.

14 14 (105) Eftersom skadebilden är olika om skadan drabbat nackens övre segment eller de nedre borde förslagsvis en indelning grundad på sådan kunskap vara mer adekvat än att bibehålla WADbegreppet. Då begreppet whiplash har kommit att omfatta vitt skilda symptom allt från lindriga nackbesvär till fullständigt invalidiserade tillstånd är det angeläget att noggrant differentiera detta skadeproblem. Kommissionen har tagit på sig ett stort ansvar genom att beklagligtvis ha permanentat WADbegreppet. Trots att det under senare år har framkommit metoder för att diagnostisera skador, exempelvis med magnetkamerateknik, smärtblockering och neurofysiologiska mätmetoder, avvisar arbetsgruppen dessa som ovetenskapliga och rekommenderar att de inte skall användas. Uppfattningen om det ovetenskapliga är ett uttalande som får stå för gruppen. Andra forskare med kunskap och erfarenhet hävdar att dessa metoder har stort vetenskapligt värde. Gruppens ställningstagande att inte mer noggrant söka diagnostisera skador utan i stället rekommendera generella behandlingar riskerar att den skadade kan uppfattas som lindrigt skadad, i värsta fall som ett psykfall. En allvarligt skadad person bör rimligtvis bli föremål för utredningar som klarlägger skador än att avfärda denna möjlighet. En ofta framförd uppfattning att utredningar kan få den skadade bunden i en sjukrollen saknar vetenskaplig förankring utan är blott en obestyrkt hypotes. Tvärtom, kan man hävda, binds den skadade vid sina besvär till följd av att den inte anser sig bli tillfredsställande undersökt och därför ringaktad. Sådan uppfattad kränkning kan i hög grad befästa lidandet. Den medicinska arbetsgruppens uppfattning att rehabilitering skall ske efter samma principer som vid andra kroniska smärttillstånd bör starkt ifrågasättas, då det är känt att dessa skador skiljer sig vad avser läkning och utveckling. Det är visat att nackskador lättare utvecklar kronisk smärta med central sensitisering än andra traumatiska skador (3) vilket bör föranleda en mer individuell hantering av den skadade än att infösas i ett ospecificerat behandlingsprogram. Gruppen har vad gäller diagnostik synnerligen högt ställda krav på vetenskaplighet. Avseende rehabilitering gäller dock inte detta krav då en av gruppen rekommenderad behandling inte är vetenskapligt dokumenterad. En sådan av gruppen rekommenderad försöksverksamhet är redovisad från Västra Götaland i rapporten och visade inte någon signifikant skillnad från annan behandling. Arbetsgruppens synpunkter på vetenskaplighetens betydelse varierar således allt efter syfte. Sammanfattningsvis är det märkligt att den medicinska gruppen intar en ställning som hämmar utveckling av kunskap. Att status quo kan vara eftersträvansvärt för försäkringsbolag kan man förstå, men hur en medicinsk arbetsgrupp kan stämma in i detta betraktelsesätt är obegripligt. Med hänsyn till att den medicinska arbetsgruppen så starkt betonat vetenskaplighet framstår det som motsägelsefullt att själva kommissionen framför förslag som inte finns belagda vetenskapligt med motivering att det är kommissionens förhoppningar eller övertygelser att förslagen skall leda till bättre resultat. Sådana uttalande stärker inte förtroendet för kommissionens förslag.

15 15 (105) Det är svårt att hitta några faktorer som på mer markerat sätt kan bidra till en positiv utveckling för de skadade. Det skall dock noteras att kommissionen fastslår att det verkligen finns personer som efter whiplashvåld får svåra och långvariga problem med exempelvis nacksmärta, känselstörningar, minnes- och koncentrationssvårigheter samt att dessa besvär i många fall utvecklas och förändras över tid. Kommissionen har även tagit ställning till den så kallad 72- timmarsregeln vilken säger att symptom skall ha utvecklats inom 72 timmar efter olycka för att ha samband med densamma. Försäkringsbolagen använder detta till att besvären skall ha varit så uttalade att den skadade måste ha sökt läkare inom den tiden. Kommissionen skriver dock att besvären kan ge sig till känna på något sätt, vilket är en stark nedtoning av skadans intensitet på så sätt att den skadade initialt inte behöver ha sökt läkare för sina besvär. Det kan även noteras att kommissionen ifrågasätter det rådande förhållandet där läkare bedömer skador för försäkringsbolag utan att undersöka patienter och utan ansvar inför Socialstyrelsen. Som regel då en rapport avslutas skriver man att det är angeläget med mer forskning. I detta fall blir man förvånad över att kommissionen i första hand rekommenderar forskning om försäkringsmedicin och samhällsmedicin! Whiplashskador skall således ses som ett försäkringsproblem och inte som ett medicinskt problemområde att utveckla. Uttalandet är betecknande för kommissionens uppfattning att dessa skador inte är så allvarliga utan till stor del förklaras av psykologiska mekanismer. Synsättet är djupt oroande och vilseledande. Sammanfattningsvis är rapporten en besvikelse avseende utveckling av kunskap inom området. Den befäster i stället ett status quo som inte hjälper de skadade med sina besvär. Det här är en mycket allvarlig kritik mot försäkringsbolagens whiplashkommission, som visar att kommissionen inte presenterar vetenskaplig evidens utan bara tyckanden för att tillmötesgå beställaren. Bra är dock att de tonar ner 72-timmarsregeln och att de är kritiska till dagens system där försäkringsläkare inte träffar patienterna och inte står under Socialstyrelsen tillsyn. Kritiken visar tydligt att det som kommissionen skrivit inte hör hemma i en domstol. Om ni läser själva i försäkringsbolagens whiplashkommissions skrifter bör ni tydligt kunna se att det inte är några vetenskapliga skrifter utan att det bara är ett ovetenskapligt svammel. Varför har då försäkringsbolagen valt att göra så? Jo, därför att de inte vågade presentera rena lögner i skrifterna och då valde de att presentera ett ovetenskapligt svammel som indikerar ett stöd för deras linje i dessa frågor. Kan ta CCJ-skador som ett exempel. Där har försäkringsbolagens whiplashkommission helt kort bara tagit med fraktur, luxation och ligamentruptur i en skiss (se nedan) utan att gå in närmare på det och på ett annat ställe hänvisat till en debattartikel där några läkare undrade över en ny diagnosmetod som de tidigare inte hört talas om. Den första vetenskapliga studien om CCJ-skador publicerades så tidigt som och under de följande nästan 200 åren har det publicerats hundratals studier, huvudsakligen i neurokirurgiska och rättsmedicinska tidskrifter. Varför redovisade inte försäkringsbolagens whiplashkommission 5 Bell, Charles. Surgical observation. Middlesex Hosp Jour. 1817;4:469

16 16 (105) vad som visats i dessa studier? Jo, därför att det inte tjänar försäkringsbolagens syfte med kommissionen att presentera vad vetenskapen kommit fram till. Jag skrev ovan att evidensbaserad vård betyder en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (evidens) - något som sedan länge har stöd i svensk lag. Ordet evidens nämns inte alls i försäkringsbolagens whiplashkommissions skrifter. Ordet evidensbaserade finns en gång och då i en hänvisning till en databas. Hade det varit ett seriöst arbete borde ordet evidens ha nämnts många gånger. Försäkringskassan deltog i kommissionens arbete och som ni ser har de under många år gjort gemensam sak med försäkringsbolagen och utsatt oss nackskadade för en systematisk diskriminering. Klipper in från försäkringsbolagens whiplashkommissions dokument Diagnostik och tidigt omhändertagande av whiplashskador, sid. 16. Som ni ser har de tagit med luxationer och ligamentrupturer. De skriver alltså klart och tydligt att man kan få sådana skador. Figur 1-2 Modifierad klassifikation av whiplashskador. Denna klassifikation skiljer sig från QTF s klassifikation framförallt genom att WAD-grad 0 (inga symtom och normalt somatiskt status) och WAD-grad IV (fraktur, luxation eller ligamentruptur) inte ingår. Dessutom betonas att skadan skall vara orsakad av indirekt halsryggstrauma.

17 17 (105) Observera att de tagit bort grad 4. Varför? Jo, därför att det tjänar deras syfte. Med WAD grad 4 borttagen är det svårare för personer med grad 4-skador att få dessa godkända så som svensk sjukvård fungerar. Luxationer, ligamentrupturer och instabila nackar är något som svensk sjukvård normalt aldrig diagnostiserar. På detta sätt kan försäkringsbolagen vägra att betala ut ersättning till många av de svårast skadade, som också har de högsta ersättningskraven. Efter att NPTF har publicerat sina artiklar skall både QTF och försäkringsbolagens whiplashkommission juridiskt vara ute ur leken, medicinskt har de aldrig varit med i leken. Varken QTF eller försäkringsbolagens whiplashkommission har accepterats av den medicinska vetenskapen. QTF och försäkringsbolagens whiplashkommission är gjorda för att användas av försäkringsläkare mot de försäkrade. Försäkringsläkare försöker att använda sådana saker de konstruera själva som QTF, 72- timmarsregeln, den traumatiska principen, försäkringsbolagens whiplashkommission m.m. som normer för bedömning i skadeärenden. De kommer att fortsätta att åberopa dem, därför att det tjänar dras syften, ända tills domstolarna säger nej. Nu är det upp till våra domare att avfärda dem som obsoleta. De har fått ett genomslag i svenska domstolar som internationellt sett är unikt. Utomlands har domstolarna i de flesta länder avfärdat dem för länge sedan. Att skapa sådana normer är olika sätt att skapa en strukturell diskriminering av funktionshindrade personer, vilket måste bekämpas med alla tillgängliga medel. Strukturell diskriminering är diskriminering på strukturell, i motsats till individuell, nivå. Sådan diskriminering kan bestå av informella normer eller av formella regler i samhället. Det här är ett typiskt fall när man inte kan acceptera upplägget som det vid ett första påseende ser ut att vara utan man måste ha en genomsyn. Genomsyn är en teknik som oftast används för att stävja skatteflykt när t.ex. transaktioner företag gjort framstår som uppenbart konstruerade och den reella innebörden av transaktionerna avviker från vad som anges i avtalen. Man kan då tillämpa genomsyn eller hävda att det är ett skenavtal och påföra den skatteeffekt som svarar mot den verkliga innebörden. I detta fall är det ingen skatteflykt som riktar sig mot staten utan en utgiftsflykt som riktar sig mot deras kunder. Den verkliga innebörden i försäkringsbolagens och försäkringskassans agerande genom Whiplashkommissionen är att de vill skapa normer för sjukvårdens diagnostik, behandling och rehabilitering av nackskadade och normer för skaderegleringen som ekonomisk gynnar dem själva på ett sådant sätt att de kan minimera sina utgifter för försäkringsersättningar. Försäkringsbolagen och försäkringskassan vill att sjukvården arbetar på ett sätt som underlättar för dem att vägra utbetalningar av försäkringsersättningar och de vill i skaderegleringen kunna åberopa vad de själva har skrivit och kalla det för vetenskapligt stöd. De vill förhindra att sjukvården arbetar med evidensbaserad vård av nackskadade. Att skapa sådana normer är ett sätt att skapa en strukturell diskriminering av funktionshindrade personer. Att den svenska staten genom försäkringskassan deltar i sådant är mycket allvarligt.

18 18 (105) När man läser kommissionens rapporter framgår deras verkliga uppdrag mycket tydligt som en röd tråd genom alla rapporter; säkerställ att försäkringskassan och försäkringsbolagen skall behöva betala ut så lite pengar som möjligt, se till att skadade inte diagnostiseras korrekt och se till att man kan skylla alla symptom på något annat än den verkliga skadan. Försäkringsbolagens arbetsskadekommission Av en artikel i Dagens Nyheter framgår bl.a. följande: Försäkringsbranschen: Vi tillsätter i dag en fristående kommission mot arbetsskador under ledning av Björn von Sydow. Bristerna i dagens arbetsskadeförsäkring är många och allvarliga. Det saknas bland annat tydliga riktlinjer för vad som är en arbetsskada. Försäkringsförbundet tillsätter därför en arbetsskadekommission med ledande forskare och andra experter som får i uppdrag att ta fram förslag till en ny försäkring, skriver Christina Lindenius och Björn von Sydow. Försäkringsbranschen vill se en ny arbetsskadeförsäkring som innehåller drivkrafter som minskar antalet skador i jobbet, som ger snabbare och bättre rehabilitering, och som leder till bättre samordning mellan alla inblandade aktörer. Därför tillsätter Försäkringsförbundet en fristående arbetsskadekommission med uppdrag att föreslå en ny arbetsskadeförsäkring. Bristerna i dagens arbetsskadeförsäkring är många och allvarliga. Det saknas till att börja med tydliga riktlinjer för vad som är en arbetsskada. Ansvaret ligger på den som drabbas av en skada att kunna beskriva skadan och förloppet som har lett till skadan på rätt sätt. Ett annat problem är att Försäkringskassan saknar ett system för att sammanställa och uppdatera forskning som underlag för arbetsskadebedömningar. Det kan vara en orsak till att män oftare än kvinnor får sina arbetssjukdomar godkända. Läkarna Kjell Torén och Bengt Järvholm går så långt att de på DN Debatt (13/8 2010) [1] beskriver dagens arbetsskadelag som rättsosäker och ojämlik. FN:s och WHO:s The Bone and Joint Decade Task Force on Neck Pain and its Associated Disorders (NPTF) Initiativ till Bone and Joint Decade (BJD) togs av ursprungligen av Lars Lidgren, professor i ortopedi i Lund, och hans kollegor. Man höll en konferens i Lund Representanter för ett 50-tal sjukvårdsorganisationer, patientsammanslutningar, forskningsorganisationer från olika delar av världen, internationella medicinska tidskrifter och Världshälsoorganisationen deltog i mötet i Lund. Syftet var att komma överens om en kampanj som ska ägnas åt "att förbättra livskvaliteten för människor i hela världen som lider av sjukdomar i rörelseorganen. Vi vill engagera både patientföreningar och alla de som är verksamma inom detta område. Det är allt från forskare som utvecklar nya behandlingsmetoder på molekylärbiologisk nivå till läkare 6

19 19 (105) och sjukgymnaster som arbetar med rehabilitering efter operationer. Alla grupper är medvetna om att hälso- och sjukvårdens resurser kan användas effektivare för att förbättra livet för patienter med sjukdomar i muskler och skelett. Ingen organisation kan ensam åstadkomma de förbättringar som patienterna behöver. Kampanjen under rörelseorganens årtionde blir ett flervetenskapligt projekt som kommer att engagera alla berörda, säger professor Lars Lidgren i ett pressmeddelande från Lunds Universitet The Bone and Joint Decade was launched in Geneva in January 2000 during a World Health Organization (WHO) conference on The Burden of Musculoskeletal Conditions at the Start of the New Millennium. Kofi Annan, secretary general of the United Nations, (UN) endorsed the Bone and Joint Decade on behalf of the United Nations. The driving force behind this initiative was the recognition among healthcare professionals and patient advocates of the significant impact and the growing burden of bone and joint disorders on society, healthcare systems and individuals, and that no single organisation alone could accomplish the desired benefits. 7 The Bone and Joint Decade Task Force on Neck Pain and Its Associated Disorders is comprised of a group of international clinician-scientists and methodologists to undertake a best-evidence synthesis on neck pain and its associated disorders. The mandate of the Task Force is to make recommendations of clinical practice guidelines for the management of neck pain and its associated disorders. The Task Force will develop the guidelines based on: A systematic and exhaustive review of the literature on neck pain and its associated disorders. The original research to be conducted by the Task Force on risks associated with the treatment of neck pain and on formal decision analyses of treatment. The consensus of the top experts in the world in the absence of scientific evidence. The findings will be collated using best-evidence synthesis, which addresses risk and prevention, diagnosis, prognosis and treatment risks and benefits. The final written report of the Task Force will be published in a major health-care journal utnämndes till The Bone and Joint Decade (BJD) - Rörelseorganens årtionde. Man skapade en organisation, The Bone and Joint Decade. Deras hemsida finns på BJD tillsatte ett antal internationella arbetsgrupper som arbetade med rörelseorganens olika besvär och sjukdomar. Task Force on Neck Pain and Its Associated Disorders (NPTF) var en av dessa arbetsgrupper. Deras arbete har först publicerats löpande och sedan samlade i en 234-sidig rapport i den amerikanska tidskriften Spine och en återpublicering i European Spine Journal (se nedanstående förteckning över ingående artiklar). BJD har haft sitt huvudkontor i Lund. Ordförande har varit professor Lars Lidgren. BJD har haft nationella nätverk i 97 länder. Har stötts av regeringar i 61 länder. Hundratals professionella organisationer har deltagit. BJD har tillåtits att använda FN:s logotyp på sitt brevpapper NPTF:s hemsida

20 20 (105) Försäkringsbolagens whiplashkommission och Länsförsäkringar var svenska medfinansiärer till det internationella forskningsprojektet The Bone and Joint Decade Task Force on Neck Pain and its Associated Disorders, där Folksams chefläkare professor Åke Nygren var svensk representant. Han ansvarade för att en delrapportering skedde varje år till försäkringsbolagens whiplashkommission. Försäkringskassan deltog i kommissionens arbete och bör vara väl informerad om vad NPTF kommit fram till, men väljer att förtiga detta. Dessutom bör den evidens som finns på området vara välkänd sedan tidigare av läkare med nackskadekunskaper. Det krävs mycket för att man skall frångå vad NPTF har kommit fram till. Som jag skrivit på andra ställen i detta dokument har de kommit fram till att nackbesvär är arbetsrelaterade. Försäkringskassan ignorerar fullständigt vad NPTF kommit fram till då de i strid med den medicinska vetenskapen hävdar ståndpunkten att nackbesvär orsakas av psykiska besvär. Det har länge varit känt att besvär i nacke och axlar är arbetsrelaterade. Man forskar på dessa besvär hos Centrum för Belastningsskadeforskning (CBF) som har sin verksamhet i Umeå och Gävle. Idag finns tre professorer anställda vid CBF. Dr Bengt H Johansson, numera avliden, var tidigare chef för denna verksamhet. När försäkringskassan, trots att sådana besvär är vanliga, vägrade att lägga ett av sina arbetsskadecentra i Umeå, där kunskaperna finns, utsattes de för skarp kritik. Försäkringskassans vägran att lägga ett arbetsskadecentrum där kunskaperna om arbets- och belastningsskador finns visar tydligt på deras inställning i dessa frågor, att de anser att de inte skall följa vad vetenskapen säger utan hitta på egna förklaringar för att förhindra att arbetsskadeärenden bifalls. NPTF gjorde en systematisk sökning och kritisk utvärdering av litteratur publicerad mellan 1980 och 2006 för att samla den bästa evidensen om nacksmärta. De fann studier, av vilka var relevanta med deras mandat. Efter en kritisk granskning kvarstod 552 studier som bedömdes som vetenskapligt tillåtna och de utarbetades till bästa sammanställning av evidens. Man tog på sig att skapa en baslinje (standardvärde) för rådande bästa evidens rörande epidemiologi, bedömning och klassificering av nacksmärta, liksom insatser och prognos för detta symptom. 9 Nacksmärta pga. arbete Spine (Phila Pa 1976) Feb 15;33(4 Suppl):S The burden and determinants of neck pain in workers: results of the Bone and Joint Decade Task Force on Neck Pain and Its Associated Disorders. 9 Carroll LJ, Cassidy JD, Peloso PM, Giles-Smith L, Cheng CS, Greenhalgh SW, Haldeman S, van der Velde G, Hurwitz EL, Côté P, Nordin M, Hogg-Johnson S, Holm LW, Guzman J, Carragee EJ. Methods for the best evidence synthesis on neck pain and its associated disorders: the Bone and Joint Decade Task Force on Neck Pain and Its Associated Disorders. J Manipulative Physiol Ther Feb;32(2 Suppl):S39-45.

N a c k s k a d a d. pga. Whiplashrelaterat våld? Har du en. WAD-skada? CCJ-skada? Har du blivit

N a c k s k a d a d. pga. Whiplashrelaterat våld? Har du en. WAD-skada? CCJ-skada? Har du blivit 2010-11-20 1 (110) N a c k s k a d a d pga. Whiplashrelaterat våld? Rotationsvåld? Har du en WAD-skada? CCJ-skada? Har du blivit Diskriminerad? Blåst? Utsatt för ett rättsövergrepp? Kränkt? Vad säger vetenskapen

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Christer Wahlgren Amber Advokater Box 363 301 09 Halmstad MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Är skaderegleringen för nackskadade rättssäker?

Är skaderegleringen för nackskadade rättssäker? Är skaderegleringen för nackskadade rättssäker? Enkäten är framtagen av: i samarbete med: Nackskadeförbundet Trigger-Punkt Whiplashinfo SVT Uppdrag granskning 2014-05-09 Hej! Personskadeförbundet RTP,

Läs mer

WHIPLASHKOMMISSIONEN 2002-07-01--2003-06-30 RAPPORT 1

WHIPLASHKOMMISSIONEN 2002-07-01--2003-06-30 RAPPORT 1 WHIPLASHKOMMISSIONEN 2002-07-01--2003-06-30 RAPPORT 1 LEDAMÖTERNAS UNDERSKRIFTER Ingvar Carlsson Marika Hedin Jan-Åke Brorsson Siwert Gårdestig Maria L Lundgren Nina Rehnqvist Håkan Danielsson Annika Lundius

Läs mer

"... bevisvärdering är ingen exakt vetenskap - det är blott ett tyckande - oavsett om domare eller medicinska rådgivare får avgöra...

... bevisvärdering är ingen exakt vetenskap - det är blott ett tyckande - oavsett om domare eller medicinska rådgivare får avgöra... "... bevisvärdering är ingen exakt vetenskap - det är blott ett tyckande - oavsett om domare eller medicinska rådgivare får avgöra..." Detta är berättelsen om hur jag, Lena Susman, sjukgymnast med egen

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

WHIPLASH- SLUTRAPPORT KOMMISSIONENS SAMMANFATTNING

WHIPLASH- SLUTRAPPORT KOMMISSIONENS SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING WHIPLASH- KOMMISSIONENS SLUTRAPPORT Whiplashkommissionen Klara Norra kyrkogata 33 111 22 Stockholm ISBN 91-975655-2-0 Sandvikens tryckeri, Sandviken 2005 WHIPLASHKOMMISSIONENS SLUTRAPPORT

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Till alla dem, detta berör!

Till alla dem, detta berör! Till alla dem, detta berör! Nackskadade i Sverige har genom åren drabbats på samma sätt som barnhemsbarnen. Ingen har brytt sig om dem och ingen vill lyssna! Vill eller vågar inte svenska folkets valda

Läs mer

Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002.

Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002. Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002. En studie om utfall vid överklagade personskademål samt ekonomiska risker för den skadelidande. Bengt H. Johansson, Leg läkare

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Följder efter hjärnskakning

Följder efter hjärnskakning Följder efter hjärnskakning Följdtillstånd och prognos vid lätt- medelsvår- svår skallskada Edith Popek Neurolog Neurokliniken Örebro Lena Ek Neuropsykolog Edith Popek Avdelningsläkare Neurokliniken, USÖ

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink 1. We each performed separate translations of the IPQ-R into Swedish. 2. We compared our translations, discussed the differences and

Läs mer

WHIPLASHKOMMISSIONEN 2003-07-01--2004-06-30 RAPPORT 2

WHIPLASHKOMMISSIONEN 2003-07-01--2004-06-30 RAPPORT 2 WHIPLASHKOMMISSIONEN 2003-07-01--2004-06-30 RAPPORT 2 LEDAMÖTERNAS UNDERSKRIFTER Ingvar Carlsson Marika Hedin Jan-Åke Brorsson Siwert Gårdestig Maria L Lundgren Nina Rehnqvist Håkan Danielsson Annika Lundius

Läs mer

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär!? Treatment of whiplash associated disorders Aris Seferiadis Department of Public Health

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

2009-04. Om du blir skadad på jobbet

2009-04. Om du blir skadad på jobbet 2 2009-04 Om du blir skadad på jobbet Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor

Läs mer

Synpunkter på skriftliga utlåtanden från motparten.

Synpunkter på skriftliga utlåtanden från motparten. Synpunkter på skriftliga utlåtanden från motparten. 1 Generellt kan konstateras att motpartens sakkunniga till stor del har uteslutit viktiga journalanteckningar och förvanskat fakta. Här redovisas en

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

patientförsäkring & patientskadelagen

patientförsäkring & patientskadelagen Introduktion: patientförsäkring & patientskadelagen och lite till Patientförsäkring Funnits sedan 1975 Dessförinnan långdragna processer i domstol, få patienter fick rätt 2010: 4 500 (cirka 40 %) beviljades

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Formulär för avbokning

Formulär för avbokning Referens för fordransanmälan: (För intern användning) Personuppgifter: Namn: Fordran för: Datum: Gatuadress: Telefon: E-post adress: Viktig information 1. Vänligen utfyll den bifogade fordransanmälan 2.

Läs mer

Arbetsskada? Gör rätt från början

Arbetsskada? Gör rätt från början Arbetsskada? Gör rätt från början 1 Om du misstänker Arbetsskada Gör rätt från början Genom ditt arbete har du ett försäkringsskydd om du råkar ut för en arbetsskada. Skyddet regleras både genom lag och

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) REGERINGSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 20 augusti 2008 KLAGANDE AA MOTPART Leg. läk. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm beslut den 3 mars 2006 i mål nr 366-06 SAKEN Avvisad

Läs mer

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth. WHIPLASH Oscar Frick oscarfri@kth.se Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.se Caroline Ellgren ellgren@kth.se Eric Masser emasser@kth.se Whiplash-skador, orsakade av påfrestningar på nacken i samband med bilkrockar,

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Läkarbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information följande delar: sida Del 1 Omvårdnadsdel 2-4 Del 2 Läkardel

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Om du blir skadad på jobbet

Om du blir skadad på jobbet Om du blir skadad på jobbet 2013 Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor på

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

WHIPLASH- KOMMISSIONENS SLUTRAPPORT

WHIPLASH- KOMMISSIONENS SLUTRAPPORT WHIPLASH- KOMMISSIONENS SLUTRAPPORT WHIPLASH- KOMMISSIONENS SLUTRAPPORT Whiplashkommissionen Klara Norra kyrkogata 33 111 22 Stockholm ISBN 91-975655-0-4 Sandvikens tryckeri, Sandviken 2005 INNEHÅLL SAMMANFATTNING

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 2 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring; 40 kap. 11 första stycket 2 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 3 kap. 3 2 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring; 40 kap. 11 första stycket 2 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 18 Kostnad för tandvård har ansetts nödvändig enligt arbetsskadeförsäkringen trots att den överstigit referenspriset i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter. Lagrum: 3 kap.

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

WHIPLASH- KOMMISSIONENS SLUTRAPPORT

WHIPLASH- KOMMISSIONENS SLUTRAPPORT WHIPLASH- KOMMISSIONENS SLUTRAPPORT WHIPLASH- KOMMISSIONENS SLUTRAPPORT Whiplashkommissionen Klara Norra kyrkogata 33 111 22 Stockholm ISBN 91-975655-0-4 Sandvikens tryckeri, Sandviken 2005 INNEHÅLL SAMMANFATTNING

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-01-28 229 ÄRENDENUMMER SÖKANDE ABB Asea Brown Boveri Ltd CH-8050 ZÛRICH Schweiz Ombud Rune P, Brann AB 801 33 GÄVLE MOTPART Harri L 725 91 VÄSTERÅS

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande.

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande. BESLUT Justitieombudsmannen Jan Pennlöv Datum 2001-11-15 Dnr 3642-2000 Sid 1 (5) Initiativärende mot Örebro läns allmänna försäkringskassa angående handläggningen av en begäran om omprövning enligt 20

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvår

BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvår BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvår av Jorma Styf och Artur Tenenbaum INNEHÄLLSFÖRTECKNING. FÖRORD 4 INLEDNING Terminologi Kliniska symtom Fynd

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer