Bakgrundsmaterial till rekommendationslistan. Klicka på kapitelrubrik nedan. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrundsmaterial till rekommendationslistan. Klicka på kapitelrubrik nedan. Innehåll"

Transkript

1 Klicka på kapitelrubrik nedan Innehåll Mun Mage Tarm... 2 Hjärta kärl... 8 Hudsjukdomar Sårprodukter Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge Gynekologi Urologi Endokrinologi och hematologi Infektioner Rörelseapparaten Smärta Neurologiska sjukdomar Psykiatri Andningsorganen Öron Ögon FaR / FYSS

2 Mun Mage Tarm Författare terapigrupp Mage Tarm Max Nyström ordf., överläkare, kirurgkliniken, BLS Agnieska Wagner, överläkare, medicinkliniken, BLS Karin Ranstad, familjeläkare, Nättraby vårdcentral Monica Palmö, övertandläkare, BLS Yvonne Gullberg, kommunsköterska, Ronneby Mats Josefsson, apotekare, Läkemedelssektionen, Wämö Center Mun- och tandsjukdomar Svampinfektioner Mycostatin mixt. nystatin Mycostatin har lokal effekt i munhålan men kan sväljas och har då även effekt intestinalt. Karies/muntorrhet Dentan lösning Fludent tabl. Xerodent tabl. natriumfluorid Fludent användes vid kariesrisk och muntorrhet, Dentan om man föredrar lösning. Xerodent Kariesprofylax vid xerostomi. Lokalanestetika Andolex benzydamin Har både lokalanestetisk och antiinflammatorisk effekt. Korttidsbehandling av lokala smärttillstånd i munhåla, svalg. Underlättar vid sväljningssvårigheter. Minskar kräkreflexer. Ytanestesi inför t.ex. injektion. Övriga medel Corsodyl gel Hexident lösning klorhexidin klorhexidin Både Corsodyl och Hexident användes bl. a. post-op, vid gingivit och plack-kontroll. Finns i olika beredningsformer.

3 Mage- och tarmsjukdomar Refluxbesvär Omeprazol omeprazol Symptomgivande refluxsjukdom kräver långtidsbehandling med syrareducerande läkemedel. Grundprincipen bör vara att hålla patienten symtomfri till lägsta kostnad. Många patienter klarar sig bra med vid behovsbehandling med H2-blockerare. Oftast krävs dock kraftigare syrahämning såsom Omeprazol 20 mg dagligen. Efter att patienten varit symtomfri en tid på denna terapi kan man i många fall låta patienten medicinera vid behov med omeprazol. Patienter med Barretts esofagus eller komplikationer till refluxsjukdom bör kontrolleras på endoskopimottagning. Vid terapisvikt eller tillstånd med behov av kraftigare syrahämning såsom svårläkta ulcera eller strikturer kan man överväga Omeprazol 20 mg 2 gånger dagligen eller alternativt esomeprazol 40 mg per dygn eller mer. Esomeprazol kan ibland vara ett bra alternativ och då särskilt om man kommer upp i högre doser. Esomeprazol har något längre halveringstid vilket kan vara en fördel om man vill undvika 2 doseringar per dygn. Prissättningen vad gäller omeprazol kontra esomeprazol är svåröverskådlig särskilt vad gäller 40 mg kapslar där esomeprazol kan vara billigare och är då ett bättre alternativ. Helicobakterinfektion Nexium Hp esomeprazol+ amoxicillin + klarithromycin Vid penicillin allergi: Omeprazol kapslar 20 mg, 2 kapslar 2 gånger dagligen i 7 dagar Metronidazol tabletter 250 mg, 1 tablett 2 gånger dagligen i 7 dagar Klacid tabletter 500 mg, 1 tablett 2 gånger dagligen i 7 dagar Ulcusprofylax Omeprazol omeprazol Patienter med manifest ulcus eller tidigare verifierat ulcus och samtidig Helicobacter pylori infektion bör få eradikationsbehandling i form av trippelbehandling enligt aktuellt PM från endoskopienheten. Ventrikelsår bör gastroskopikontrolleras. Vid terapisvikt bör en andra behandling föregås av odling och resistensbestämning. Patienter som av något skäl ej ges eradikationsbehandling bör ha recidivprofylax med Omeprazol 20 mg dagligen. Vid komplicerad ulcussjukdom såsom sår vid flera tillfällen, blödande eller perforerade sår, skall recidivprofylax med omeprazol 20 mg dagligen övervägas. Detta gäller inte minst äldre patienter och ibland även efter genomgången Hp-eradikering. Ulcusprofylax vid NSAID och ASA-behandling Omeprazol 20 mg omeprazol Till patienter med ökad risk för gastrointestinala biverkningar ska man vid NSAID och/eller ASA behandling ha profylax i åtanke. Har patienten några av följande riskfaktorer skall man överväga profylax, ju fler riskfaktorer ju starkare skäl att ge profylax.

4 Riskfaktorer är: Hög NSAID-dos, flera preparat med trombocytpåverkan, kortikosteroider, antikoagulantia, tidigare ulcus, rökning, manligt kön och hög ålder. Som profylax bör man välja Omeprazol 20 mg 1 kapsel dagligen. Lägre dos har ingen säker profylaktisk effekt och så har ej heller H2-blockerare i standarddoser. Dyspepsi - syrarelaterad Novaluzid Ranitidin Mg+Al-salter ranitidin Besvären är ofta av intermittent, recidiverande förlopp där vid behovs- eller korttidsbehandling vid förskrivning av läkemedel bör eftersträvas. Ofta duger självmedicinering med receptfria preparat. Test and treat När man överväger gastroskopi på patienter med dyspepsi som är under 45 år kan man i stället testa patienten med faecesprov avseende Helicobacter pylori. Vid positivt testresultat behandla patienten med trippelbehandling (se refluxbesvär). Nytt faecesprov för kontroll av behandlingen kan man göra efter tidigast 4 veckor. Vid lyckad behandling och klinisk förbättring kan man avstå gastroskopi. Illamående Ondansetron Postafen Primperan ondansetron meclozin metoklopramid Preparat Indikation Biverkningar Ondansetron tabl 4 alt 8 mg Cytostatika komplikation Avföringsrubbning Huvudvärk (5H3-receptorantagonist) Postoperativt illamående Sedering Postafen (meclozin chlorid) tabl 25mg (antihistamin) Primperan(metoclopramid) tabl 10mg) (dopaminreceptorantagonist) Cytostatika komplikation Illamående av morfinpreparat Nedsatt motilitet i gastrointestinalkanalen Cytostatika komplikation Sedering Extrapyramidala symtom Ökad risk hos äldre/hög dos Val av antiemetikum grundas på anamnes möjligt orsakssamband (gastrointestinal störning/central eller perifer neurogen genes/läkemedelsbiverkan). Biverkningsprofilen bör beaktas inte minst vid behandling av äldre personer. (Ref. Läkemedelsboken LB 2014 s.553, 554, 919, 920, 955). Förstoppning Bulkmedel Inolaxol Vi-Siblin S sterkuliagummi ispaghula Noggrann anamnes ger ofta en modifierad bild av patientens uppfattning om sin problematiska tarmfunktion. Vanlig medicinsk definition är > 3 dagars intervall mellan avföring och samtidiga symtom som smärta och uppkördhet. En mångårig förstoppning föranleder i allmänhet ingen utredning medan nydebuterad/kortvarig rubbning alltid skall motivera vidare utredning tumörsjukdom/diabetes/hypothyreos t.ex. eller läkemedelsbiverkan

5 (kodein/analgetika/antidepressiva etc). Kostanamnes bör tas innan terapiförslag ges. Bulkmedel i form av ispaghula (Vi-Siblin S) och sterkuliagummi (Inolaxol) bör vara förstahandsmedel - uppmärksamma patienten på samtidigt vätskeintag. Fiberform kan vara ett alternativ p.g.a. mindre tendens till gasbildning hos patienter som reagerat ogynnsamt på andra bulkmedel. Osmotiskt aktiva medel Importal Ex-Lax Forlax Laktulos laktitol makrogol laktulos Laktulos bryts ned av tjocktarmens bakterieflora med bildning av organiska syror vilka binder vatten. Patienter med gasbesvär kan uppleva ökade besvär, ofta dock övergående, med laktulos. Importal är ett alternativ i dospulverform till patienter med svårighet att ta flytande laktulos. Forlax är ett alternativ som tolereras väl, och kan användas i upprepade doser vid fekalom. Motorikstimulerare Cilaxoral (Laxoberal) natriumpikosulfat Ger risk att utveckla irreversibel försämring av tjocktarmsfunktionen vid långvarig behandling. Som korttids- och vid behovsterapi kan Cilaxoral vara ett bra komplement till övrig behandling. Klysma Klyx Microlax natriumdokusat laurylsulfat Fungerar endast vid rektal förstoppning utan effekt på tarmperistaltiken. Klysma kan i 1:a hand användas vid tillfällig förstoppning hos barn och äldre samt till rengöring inför rectoscopi. Diarré Loperamid loperamid Bör alltid ge anledning till noggrann anamnes och ställningstagande till möjliga differentialdiagnoser. Som hjälp kan sid 174, 175, 116, 139, 553, Läkemedelsboken LB 2014 användas. Antidiarroikum skall principiellt aldrig ges utan att föregås av noggrant status inklusive rectoscopi. Rectoscopi görs med fördel direkt på mottagningen utan förberedelser. Klysma etc. ger lätt proktitliknande bild. Vid IBS är diarrén ofta kombinerad med förstoppning. Loperamid fungerar väl på många underliggande orsaker men kan ges först när framför allt inflammatorisk tarmsjukdom är utesluten. Pancreasinsufficiens Creon pankreasenzymer Vid exokrin pancreasdysfunktion användes endast Creon. Diagnosen kräver särskild utredning och patienter med klar misstanke bör inremitteras till sjukhus. Enkel bra laboratoriediagnostik för att bekräfta eller utesluta diagnosen finns inte. Doseringen av Creon vid pancreasinsufficiens är vanligen E till varje huvudmål samt E till mellanmål. Det är viktigt att ta kapslarna tillsammans med maten. En metod att prova ut behandlingen och se om den har effekt är en provmånad med medicinering enligt ovan och därefter utsättning av preparatet. Patienten bör då bli klart förbättrad inom en

6 vecka och motsvarande försämrad inom en vecka efter utsättning. Doseringen av Creon vid pancreasinsufficiens är vanligen E till varje huvudmål samt E till mellanmål. Det är viktigt att ta kapslarna tillsammans med maten. En metod att prova ut behandlingen och se om den har effekt är en provmånad med medicinering enligt ovan och därefter utsättning av preparatet. Patienten bör då bli klart förbättrad inom en vecka och motsvarande försämrad inom en vecka efter utsättning. Inflammatorisk tarmsjukdom Asacol Pentasa Colifoam mesalazin mesalazin hydrokortison Patienter med nydebuterad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) söker i de flesta fall först via primärvården. Det är viktigt med snabb diagnos då risken för snabb försämring är stor i obehandlat skick. Vid blodiga diarréer bör rektoskopi utföras så snabbt som möjligt och helst utan någon förberedelse innan. Vid akut skov av ulcerös kolit eller Crohns kolit är det framför allt två faktorer som avgör valet av behandlingen, intensiteten i symtom och utbredningen i kolon. Om inflammationen är begränsad till rektum (proktit) är 5-ASA-suppositorier förstahandsbehandling (Asacol, Mesasal, Pentasa). Om utbredningen är större ges rektalsuspension (Asacol, Pentasa) eller skum (Mesasal) samt ev. tillägg av peroralt 5-ASA (Asacol, Pentasa). Rektala glukokortikoider kan ges som andrahandsval, t.ex. om allergi mot 5-ASA föreligger. Colifoam är lättare för patienten att hålla men annars likvärdig med Pred-clysma. Patienter med svårt skov bör remitteras till sjukhuset. Avföringsodling skall alltid tas. Hemorroider Xyloproct lidocain/hydrokortison Rektala/anala besvär och/eller blodförekomst på papper/i avföringen förklaras inte sällan av patienten som hemorroid -orsakade. Yttre inspektion, palpation och rectoscopi bör alltid göras innan ev. lokalbehandling ges. Finns ingen uppenbar förklaring till patientens besvär bör övriga colon utredas. Inre hemorroider ger inte smärta vilket dock fissurer ofta ger. Det är då viktigt att aföringen hålls mjuk och förstoppning undviks. Utöver detta kan Rectogesic provas vid svåra besvär. Beakta dock sedvanliga biverkningar särskilt huvudvärk inte minst vid överanvändning. Divertikulit Doxyferm Metronidazol doxycyklin metronidazol Vid känd divertikulos med tidigare divertikulitdiagnos kan behandling ges. Vid nydebuterande besvär skall, även om kliniken starkt talar för ovanstående, annan diagnos uteslutas. Åtminstone vid lindrig divertikulit har man börjat omvärdera värdet av antibiotikabehandling. Vid kliniskt lindrig till måttlig sjukdom kan man med fördel avvakta med antibiotikabehandling och endast följa sjukdomsförloppet

7 Flatulens Kostanamnes väsentlig med tanke på olika kolhydraters varierande gasbildande tendens. Laktosintolerans kan med noggrann anamnes med relativt stor sannolikhet konstateras/uteslutas. Vitaminer och mineraler Vitamin/mineralbrist är vid normalkost ovanlig i Sverige. Olika vegetariska koster kan ge uttalade brister t.ex vitamin B12/järn. Calcium/D-vitamin substitution är indicerat hos specifika målgrupper (se landstingets osteoporos program). Efter gastrectomi men även efter ventrikelresektion är B12-brist vanligt. Ibland föreligger även folsyrebrist. Medicinera efter konfirmerande blodprover.

8 Hjärta kärl Författare terapigrupp Hjärta och kretslopp Maria Främby, ordf., överläkare, Thoraxcentrum, BLS John Blivik, privatläkare, Precare Kungsmarken Steen Jensen, överläkare, Thoraxcentrum, BLS Carl-Magnus Pripp, verksamhetschef, Thoraxcentrum, BLS Mats Josefsson, apotekare, Läkemedelssektionen, Wämö Center Nationella dokument av betydelse för terapiområdet är Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för hjärtsjukvård (2008) samt Nationella Riktlinjer för strokesjukvård (2009). Dokumenten från SOS finns att läsa på Nationella Riktlinjer för hjärtsjukvård Nationella Riktlinjer för strokesjukvård Fysisk aktivitet vid HJÄRT-KÄRL sjukdom Hjärta-kärl Det är angeläget med råd om rökstopp, kostval och ökad fysisk aktivitet vid all form av prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Fysisk aktivitet doseras individuellt och specifikt för största effekt. Vid multipla diagnoser görs en samlad ordination utifrån givna rekommendationer. Generella råd för några diagnoser anges här. Stabil angina pectoris 30 min medelintensiv konditionsfrämjande aktivitet, 4-5 gånger/vecka utefter självupplevd ansträngning, på nivå under anginatröskel. Hypertoni min medelintensiv konditionsfrämjande aktivitet, 5-7 dagar/vecka kan ge en sänkning på 5-10/5 mm Hg. Träning kan delas upp i 3-4ggr 10 minuter. Styrketräning bör vara av låg intensitet med många repetitioner och kan ge en sänkning på 2-4mm Hg syst/diast. Maximal effekt uppnås efter 4-6 månader. Lipider 30 min medel- till högintensiv konditionsfrämjande fysisk aktivitet (t.ex. 24 till 32 km rask promenad) per vecka. Ordineras individuellt med hänsyn till kontraindikationer. Ren styrketräning har mindre evidens. Erhållen förväntad effekt är en förbättrad lipidprofil med högre HDL och lägre TG. Ytterligare effekt ses i kombination med kostråd. Källa: FYSS.

9 Hypertoni Diuretika (lågdos) Salures ACE-hämmare Enalapril Ramipril Vid ACE-hämmarintolerans Angiotensinreceptorblockare(ARB) Losartan Kalciumantagonister Amlodipin bendroflumetiazid enalapril ramipril losartan amlodipin I SBU-utredningen om högt blodtryck 2004 betonades vikten av att behandla blodtryck bättre och att uppnå målet med behandlingen - i regel blodtryck lägre än 140/90 - i vissa fall ännu lägre, ex. diabetiker. Den sammanlagda risken för hjärt-kärlsjukdom skall beaktas. Det Sverige-anpassade SCORE-systemet, som bygger på epidemiologiska data, kan användas för bedömning av risk för att dö i kardiovaskulär sjukdom. Faktorer som kön, ålder, rökning, totalkolesterol och systoliskt blodtryck ingår (se t.ex. Läkemedelsboken 2011/2012 sid. 285 eller Primärprevention av kardiovaskulär sjukdom, Läkemedelsverket 2006). SBU bedömde endast de blodtryckssänkande medlen som grupper och tog inte ställning till enskilda preparat. I utredningen konstaterades att de grupper av blodtryckssänkande läkemedel som vanligen används i Sverige ger en likartad sänkning av blodtrycket (cirka 10/5 mm Hg) när läkemedlen används separat. Riktlinjerna rekommenderade vätskedrivande behandling (tiaziddiuretika) i låg dos som ett av flera förstahandsmedel. Placebokontrollerade undersökningar med avseende på sådana effekter som total dödlighet, död och sjuklighet i stroke och hjärtinfarkt är fåtaliga för övriga preparatgrupper, vilket försvårar bedömningen av vilka medel som är användbara ur dessa synpunkter. Ett behov av kombinationsbehandling med olika läkemedel för att uppnå målen betonades i utredningen. Att avgöra vilka kombinationsbehandlingar som ger tillräckligt skydd för sådana händelser kan vara en svår fråga. En rationell kombination som terapigruppen rekommenderar är ACE-hämmare (ex. enalapril) tillsammans med tiazid (ex. hydroklortiazid), vilken kan ges som en kombinationstablett (Enalapril Comp samt Ramipril/hydroklortiazid). God evidens finns för kombination av ACE- hämmare och kalciumantagonist. Tiazider tillhör de mest kostnadseffektiva och väldokumenterade medlen vid hypertonibehandling. Gynnsamma effekter har visats beträffande total dödlighet, dödlig och icke dödlig hjärtinfarkt och stroke vid lågdosbehandling. Effekten ses även hos typ-2 diabetiker. ACE-hämmare har en blodtryckssänkande effekt som är likvärdig med andra preparat. Hosta är vanligt som biverkan och en ledande orsak till behandlingsavbrott. Av enskilda ACE-hämmare har endast en visat en skyddande effekt mot hjärtinfarkt och stroke (perindopril; tillhandahålls inte i Sverige) i en enstaka studie. En viktig del av evidensen för användning av ACE-hämmare utgörs av resultaten från HOPEstudien (ramipril), där dock inte alla patienter var hypertoniker men väl hade kardiovaskulära

10 riskfaktorer. Både ramipril och enalapril bromsar försämringen av funktionen hos diabetiska njurar. Kalciumantagonister är också väldokumenterade som blodtryckssänkare. Medlen har använts som tilläggsmedel (till betablockerare och ACE-hämmare). Mot placebo har bara ett enskilt preparat (nitrendipin; tillhandahålls inte i Sverige) visat en primärpreventiv effekt mot stroke (ej hjärtinfarkt eller totaldödlighet). Den mest dokumenterade substansen är amlodipin, som t.ex. i ALLHAT-studien inte visade någon skillnad (koronar död eller icke-fatal hjärtinfarkt som primärt effektmått) mot klortalidon eller lisinopril (hjärtsvikt var dock lägre hos dem som fått diuretika). I de reviderade rekommendationerna från det brittiska NICE (år 2006) framstår kalciumantagonist som alternativ till lågdosdiuretikum som begynnelseterapi. Terapigruppen rekommenderar därför amlodipin. AII-antagonister (ARB) har samma blodtryckssänkande effekt som övriga blodtrycksmedel. Medlen har emellertid vunnit en popularitet som inte står i proportion till den befintliga dokumentationen. Samma problem som ACE-hämmare orsakar hypotoni och negativ inverkan på njurfunktion och kalium - ses även av ARB. En biverkan är klart mindre hosta vilket är en ledande orsak till intolerans mot ACE-hämmare. En effekt vid hypertoni hos typ-2 diabetiker är visad för vissa njurfunktionsmått för losartan och irbesartan i kombination med andra medel, mortalitetsdata saknas dock. Ingen enstaka substans har visat någon skyddande effekt mot hjärtinfarkt, stroke eller totaldödlighet jämfört med placebo. Det finns alltså inte någon övertygande evidens för att någon ARB är bättre än annan terapi vid okomplicerad hypertoni. I en systematisk översikt där effekter av ACE-hämmare och ARB bedömts för sina skyddande effekter (vid hypertoni hos diabetiker med njurpåverkan) befanns den njurskyddande effekten vara likartad, medan endast ACE-hämmare (speciellt ramipril) sänkte mortaliteten. Direkt jämförande studier mellan ARB och ACE-hämmare saknas dock med den frågeställningen, men ACE-hämmare bör prioriteras. ARB rekommenderas ersätta ACE- hämmare då dessa inte kan användas på grund av allvarliga eller besvärande biverkningar. I Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämndens (TLV) genomgång av läkemedel mot högt blodtryck begränsades förmånen för A II-antagonister (undantag Losartan) till att gälla vid intolerans mot ACE-hämmare. Andra medel Loopdiuretika skall ges i stället för tiazider vid nedsatt njurfunktion. Vid svårbehandlad, "resistent" hypertoni har furosemid en plats, liksom vid samtidig hjärtsvikt. Effekten är drastisk, metabola effekter av loopdiuretika är av samma slag som av tiazider, medan S-kalcium sänks. Spironolakton saknar morbiditets- och mortalitetsminskande dokumentation vid hypertoni. Effekter och bieffekter är välkända. Det finns erfarenhetsmässigt viss plats för spironolakton vid svårbehandlad, "resistent" hypertoni. Betablockerare är väldokumenterade som blodtryckssänkare. Däremot är den morbiditets- och mortalitetsminskande effekten gentemot placebo otillräckligt dokumenterad vid okomplicerad hypertoni. Betablockerare kan dock ges i kombinationsbehandling om vissa patientkarakteristika talar för att betablockad kan behövas (angina pectoris, hjärtarytmi). Uppdaterad

11 Hjärtsvikt Basbehandling ACE- hämmare Enalapril Ramipril enalapril ramipril Vid ACE-hämmarintolerans Angiotensinreceptorblockare(ARB) Kandesartan kandesartan Valsartan valsartan Läs mer om indikationerna nedan. Betablockare Bisoprolol Metoprolol Diuretika Furix Aldosteronantagonist Spironolakton Vid intolerans se Eplerenon Övriga medel Digoxin bisoprolol metoprolol furosemid spironolakton digoxin Basbehandling av hjärtsvikt utgörs av ACE-hämmare, betablockerare och diuretika. Spironolakton har visat god tilläggseffekt. ACE-hämmare har god och omfattande dokumentation avseende morbiditet, mortalitet samt livskvalitet. De måldoser som i studier uppvisat evidens för effekt skall eftersträvas. ACEhämmare kan idag initieras av alla förskrivare och kräver inte omfattande monitorering. De vanligaste problemen är blodtrycksfall och torrhosta, vilket förekommer på alla medel. Biverkningarna är dosrelaterade. Kontroll av kreatinin och kalium är nödvändig. De rekommenderade medlen är enalapril och ramipril, som påvisats ha mortalitetsminskande effekter. AII-antagonister kan rekommenderas då patienten inte tolererar ACE-hämmare p.g.a. biverkningar, t.ex. hosta (vanligt) eller angioneurotiskt ödem (sällsynt). [SOS Nat Riktl 2008]. En systematisk kunskapsöversikt av god kvalitet med stratifierad analys visade ingen mortalitetsreduktion (evidensstyrka 2) eller reduktion av hospitaliseringar (evidensstyrka 2) jämfört med placebo. En jämförande studie med ACE-hämmare ger inget stöd för att ARB skall användas som förstahandsmedel vid mild till svår hjärtsvikt hos patienter utan intolerans för ACE-hämmare (evidensstyrka 2). De två A II-antagonisterna kandesartan och valsartan har visats ge kliniskt viktiga fördelar jämfört med placebo då de getts i stället för ACE-hämmare. Indikationstexterna för kandesartan och valsartan skiljer sig åt och återges nedan eftersom de inte kan anses helt utbytbara. Kandesartan (Atacand) Behandling av patienter med hjärtsvikt och nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion (vänsterkammarejektionsfraktion 40 %) som tilläggsbehandling till ACE-hämmare eller då ACE-

12 hämmare ej tolereras. Valsartan Nyligen genomgången hjärtinfarkt: Behandling av kliniskt stabila patienter med symtomatisk hjärtsvikt eller asymtomatisk systolisk vänsterkammardysfunktion efter nyligen (12 timmar 10 dagar) genomgången hjärtinfarkt. Monitorering av kreatinin, kalium och blodtryck skall också ske med AII-antagonister. Dokumentationen för losartan vid hjärtsvikt är otillräcklig. Betablockerare kan ges som tillägg till patienter som har basbehandling med ACE-hämmare och diuretika. Det finns god dokumentation för att tillägg av betablockad minskar mortaliteten. Detta gäller substanserna bisoprolol, metoprolol och karvedilol. Behandling med betablockerare kräver noggrann titrering och monitorering med hänsyn till blodtrycksfall och ev. sviktförsämring. Diuretika används som symtomatisk behandling och påverkar därmed livskvalitet. Dokumentation avseende morbiditet och mortalitet saknas. Loopdiuretika är förstahandsalternativ men vid lindrig svikt kan tiaziddiuretika användas. Vid diuretikabehandling bör patienten utbildas om möjligheten av justering av dos och doseringstillfällen på basen av egna viktkontroller. Tiazid kan användas intermittent som tillägg till patienter som har otillräcklig diuretisk effekt på loopdiuretika. Kombinationsbehandlingen kräver noggrann monitorering av elektrolyt- och vätskeförluster. Aldosteronantagonister Mortalitets- och morbiditetsminskande effekter har visats av spironolakton som tillägg till basbehandlade hjärtsviktspatienter. Vid behov av kaliumsparande medel vid svikt skall spironolakton användas. Eplerenon (Inspra) är också ett medel med indikationen hjärtsvikt och har egenskaper som spironolakton, däremot ger det inte gynekomasti. Kalium stiger med eplerenon, varför detta måste följas. Medlet var när det introducerades avsett att ges till patienter med hjärtsvikt i samband med akut hjärtinfarkt vilket är en specialistangelägenhet. Eplerenon har numera även indikationen tillägg till optimerad standardterapi, för reduktion av kardiovaskulär mortalitet och morbiditet hos vuxna patienter med NYHA klass II (kronisk) hjärtsvikt och systolisk vänsterkammardysfunktion (LVEF 30%). Digitalis kan användas som tillägg om patienten inte blir symtomfri på förstahandsmedel. Detta gäller även patienter med sinusrytm. Tillägg av digitalis kan minska insjuknandet (sjukhusinläggningar) men minskar inte mortalitet. Möjligen finns en könsskillnad i effekt, där kvinnor inte tycks ha nytta, ev. ha skadlig effekt. Dosen skall vara måttlig, men det finns ingen dokumentation som visar vilken dos som är optimal.

13 Stabil ischemisk hjärtsjukdom Nitrater Imdur isosorbidmononitrat Glytrin spray nitroglycerin Betablockare Metoprolol Kalciumantagonister Amlodipin Läs mer om spasmangina nedan. Lipidsänkare Simvastatin Atorvastatin Trombocythämmare Trombyl Vid intolerans mot ASA Clopidogrel metoprolol amlodipin simvastatin atorvastatin ASA klopidogrel Följande risk- och skyddsfaktorer har ett vetenskapligt underlag och är påverkbara. De står för ca 90 % av risken att insjukna i en första hjärtinfarkt. Patientens levnadsvanor skall kartläggas och dokumenteras. Råd om förbättrade levnadsvanor skall ges. Riskfaktorer Rökning Hypertoni Diabetes Bukfetma Psykosocial belastning Höga blodfetter (hög ApoB/ApoA1 kvot) Skyddsfaktorer Hög grad av fysisk aktivitet Högt intag av frukt och grönt Måttligt intag av alkohol

14 Läkemedelsrekommendationer stabil angina pectoris Antianginös behandling Anfallskupering Anfallsprofylax Kortverkande nitroglycerin Glytrin spray nitroglycerin Långverkande nitrater Imdur isosorbidmononitrat Betablockad Metoprolol metoprolol Kalciumantagonister Amlodipin amlodipin Aterotrombotiskbehandling Lipidsänkande behandling RAAS blockad Trombyl och vid ASA intolerans Klopidogrel. Simvastatin, atorvastatin ACE hämmare alt ARB vid intolererans Om farmakologisk behandling och livsstilsförändringar genomförts och patienten har oacceptabla symtom föreligger indikation för invasiv intervention. Om patienten har samtidig hjärtsvikt och/ eller diabetes kan indikation för invasiv behandling föreligga även vid lindriga symptom. Val av metod är en kardiologisk angelägenhet. Nitrater, betablockerare och kalciumantagonister minskar symtom men har ingen eller liten effekt på morbiditet eller mortalitet. Avgörande skillnader mellan preparat inom samma läkemedelsgrupp saknas. Kortverkande nitrater skall ges till alla som behandling av anginösa besvär eller som situationsprofylax. Betablockad tillhör basbehandlingen, de ger minskat energibehov i myokardiet. Vid kombinationsbehandling är långverkande nitrater ofta att föredra till patienter med samtidig hjärtsvikt, betablockerare till patienter med genomgången hjärtinfarkt i anamnesen, hjärtsvikt samt strikt ansträngningsutlöst angina, medan kalciumantagonister kan rekommenderas till patienter med kontraindikation mot betablockerare eller inslag av spasmangina. Vid det senare finns det gynnsam klinisk erfarenhet av diltiazem och nifedipin i retardberedningar, då betablockerare bör undvikas. Kombination av två preparat från var sin huvudgrupp kan ibland öka den antianginösa effekten. Behov av tillägg finns ofta, betablockerare och kalciumantagonister anses tämligen likvärda, men betablockerare föredras i våra Nationella riktlinjer. Betablockerare och kalciumantagonister kan liberalt kombineras med långtidsverkande nitrater. Vid kombination skall man undvika att kombinera betablockerare och kalciumantagonisterna diltiazem eller verapamil p.g.a. effekterna på retledningssystemet. Kom ihåg att kombinationsbehandling med betablockad och kalciumflödeshämmare kan leda till paradoxalt ökad angina pectoris pga sänkt perfusionstryck. I de fall där två läkemedel inte ger tillräcklig effekt bör möjligheten av ett revaskulariserande ingrepp beaktas och patienten hänvisas till hjärtspecialist för bedömning. Trombocythämmande behandling är en mycket viktig basbehandling vid ischemisk hjärtsjukdom. Lågdos ASA (75 mg) skall därför ges till alla. Vid dokumenterad intolerans mot ASA skall Klopidogrel övervägas. Patient som tidigare haft gastrointestinala blödningsbesvär av lågdos ASA kan ges omeprazol som skydd.

15 Akuta koronara syndrom Trombocythämmare Brilique ticagrelor Trombyl ASA För Brilique skall behandlingstid anges, normalt 12 månader. Akuta koronara syndrom - omfattar sjukdomstillstånden ST-höjningsinfarkt, icke-sthöjningsinfarkt samt instabil angina pectoris. ST-höjningsinfarkt Den viktigaste behandlingsinsatsen vid akut hjärtinfarkt är alltså att så snabbt som möjligt åter öppna ett tilltäppt kranskärl genom primär PCI (ballongvidgning) eller blodproppsupplösande behandling. Nästa steg i behandlingen inriktar sig på att förhindra att kärlet täpps igen på nytt och på att hjärtskadan begränsas. Det gör man genom att behandla med blodproppshämmande och kärlpåverkande läkemedel. Långtidsbehandling med betablockerare minskar förekomsten av död och reinfarkt, medan endast korttidsbehandling inte ger någon mortalitetsvinst. Risken för kardiogen chock hos hemodynamiskt instabila patienter ökar om betablockad sätts in tidigt istället för efter att patienterna stabiliserats först. Långtidsbehandling med verapamil efter hjärtinfarkt till patienter utan hjärtsvikt minskar risken för reinfarkt. Korttidsbehandling med ACE-hämmare efter hjärtinfarkt ger en signifikant men begränsad minskning av mortalitet och insjuknande i hjärtsvikt. Hos patienter med hjärtsvikt eller nedsatt vänsterkammarfunktion efter hjärtinfarkt ger långtidsbehandling med ACE-hämmare en betydande minskning av både morbiditet och mortalitet. Ticagrelor som tillägg till ASA bör användas under vårdtiden vid ST-höjningsinfarkt. Ticagrelor som tillägg till ASA under längre tid än tolv månader saknar vetenskapligt stöd och bör inte användas. Prasugrel (Efient ) kan användas till patient som genomgår PCI i samband med ST- höjningsinfarkt om åldern är < 65 år och kroppsvikten är > 65 kg. Icke ST-höjningsinfarkt Medicinskt behandlad patient Ticagrelor som tillägg till ASA under tre till tolv månader vid instabil kranskärlssjukdom minskar risken för ischemiska händelser, men ökar risken något för blödningar. Längre behandling än 12 månader har inte studerats hos dessa patienter. PCI behandlad patient Klopidogrel som tillägg till ASA upp till tolv månader minskar risken för stenttrombos, hjärtinfarkt och död efter PCI behandlad icke ST-höjningsinfarkt. Efter PCI behandling med läkemedelsavgivande stent rekommenderas minst 12 månaders behandling med klopidogrel och ASA. OBS! Vid behandling under och efter en episod med akut koronart syndrom rekommenderas Ticagrelor framför Klopidogrel. Det gäller även patient med stentning i samband med

16 hjärtinfarkt, stentning och samtidig diabetes mellitus eller vid stenttrombos. Ticagrelor ordineras av kardiolog och behandlingstid skall anges i slutanteckning, vanligen 12 månader. Sekundär prevention efter hjärtinfarkt Betablockare Metoprolol metoprolol ACE-hämmare Ramipril Trombocythämmare Trombyl Vid intolerans mot ASA Clopidogrel Lipidsänkare Simvastatin Atorvastatin ramipril ASA klopidogrel simvastatin atorvastatin Initialt ges ASA i kombination med ticagrelor. Den effekten och den låga kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår motiverar valet av ticagrelor framför klopidogrel, rutinmässig behandling med ACE-hämmare efter hjärtinfarkt rekommenderas. Hos patienter med hjärtsvikt eller nedsatt vänsterkammarfunktion efter hjärtinfarkt ger långtidsbehandling med ACE-hämmare en betydande minskning av både morbiditet och mortalitet. Vid ACE-hämmarintolerans ges en angiotensinreceptorblockare (ARB). Långtidsehandling med betablockare minskar förekomsten av död och reinfarkt, medan endast korttidsbehandling inte ger någon mortalitetsvinst. Depotberedning av metoprolol rekommenderas. Lipidsänkande behandling skall ges (se behandlingsmål nedan enligt ESC, Guidelines 2012 samt SBU kommentar Övriga sekundära preventiva behandlingsmål se nedan. Mål för sekundärprevention: -blodtryck <140/90. Vid Diabetes < 140/80 -bukomfång < 80 cm för kvinnor och < 94 cm för män -blodfett: Moderat risk LDL < 3,0 mmol/l. Hög risk LDL <2,5 mmol/l. Mycket hög risk LDL <1,8 mmol/l eller >50% reduktion av LDL. -HbA1c < 53 mmol/mol på diabetiker (7,0 %) -i arbete eller aktivitet -fysisk aktivitet minst 30 minuter dagligen 5 gånger/vecka -orosfri i förhållande till hjärtsjukdom -hanterbar stressnivå -rökstopp och tobaksavvänjning -smärtfri i förhållande till hjärtsjukdom.

17 Hyperkolesterolemi Statiner Simvastatin Atorvastatin simvastatin atorvastatin Sänkning av totalkolesterol oavsett ursprungsvärde är prognosförbättrande för patienter med kardiovaskulär sjukdom. Särskilt behandling med statiner minskar risken för hjärtinfarkt, för tidig död samt behov av revaskulariserande ingrepp. Byte av tidigare statinbehandling, vanligen simvastatin, till atorvastatin är i princip komplikationsfri och bör övervägas, om behandlingsmål ej uppnås för patienter med kardiovaskulär sjukdom. De väldokumenterade vinster som finns vid sekundärprevention kan inte tas till intäkt för behandling av hyperkolesterolemi hos individer utan påvisad hjärt-kärlsjukdom. En relativ riskreduktion kan vara av samma storleksordning men detta försvarar inte en behandling hos populationer med mycket låg risk. Om primärpreventiv behandling skall övervägas bör detta vara till grupper med hög risk. Läkemedelsverket workshop samt Målvärden (Läkemedelsverkets workshop 2006) Patienter med mycket höga triglyceridvärden löper risk för pankreatit. Dessa fall är specialistfall. Nyttan av kolesterolsänkning med statinmedicinering som sekundärprevention vid kranskärlssjukdom är väldokumenterad (evidensstyrka 1). Det föreligger gott vetenskapligt underlag för att en sänkning av LDL-kolesterol till 2,5 mmol/l, samt visst vetenskapligt stöd för att ännu lägre värden (1,6 mmol/l), bör vara målet. Det finns visst vetenskapligt stöd för att statiner bör sättas in så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet, i alla fall innan utskrivning från sjukhus. I de randomiserade studier som ligger till grund för evidensgraderingen framkommer inga tecken på att kolesterolsänkning med statiner i någon större utsträckning ökar frekvensen av allvarliga adverse events jämfört med placebo. Simvastatin rekommenderas i dosen 20 till 40 mg där måldosen bör vara 40 mg, vilken är bäst dokumenterad, om denna tolereras. Övriga medel För pravastatin finns också god dokumentation, men tillför inte något säkert utöver simvastatin vid sekundärprevention. Preparatet finns som generikum. För atorvastatin (Lipitor) ligger tyngdpunkten av dokumentationen på höga doser. Om patient trots behandling med simvastatin i dos 40 mg per dygn inte uppnår de individualiserade mål som behandlande doktor satt upp kan atorvastatin prövas i styrkan 40 mg eller högre. Behandling med höga statindoser sker oftast till priset av ökad risk för biverkningar och behandlingsavbrott. Rosuvastatin (Crestor) är en nyare statin som har en kolesterolsänkande effekt. Detta läkemedel bör förbehållas patienter där behandlingsmål inte uppnås med simvastatin eller atorvastatin. Efter beslut av Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden (TLV) kan Crestor i styrkan 10 mg eller högre receptförskrivas inom förmånen om behandlingsmål ej uppnåtts med simvastatin. Ezetimib (Ezetrol) är en substans som minskar absorptionen av kolesterol från tarmen. Det är avsett att användas i svåra fall som tilläggsmedel där statin inte gett tillräcklig effekt. Dokumentation avseende effekter av terapi med enbart ezetimib på morbiditet och mortalitet saknas dock trots kliniska studier.

18 I studier där kombinationen simvastatin och ezetimib prövats hos patienter med kronisk njursjukdom sågs effekter på hjärtkärlsjuklighet men där kan inte utesluta att samma effekter kan uppnås med enbart simvastatin. Förmaksflimmer Frekvensreglering av kroniskt förmaksflimmer Metoprolol metoprolol Atenolol atenolol Verapamil verapamil Remiss till Thoraxcentrum kan vara att tillråda, då tidig behandling av flimmer kan vara avgörande för resultatet. Vid remitering kan strategin bestämmas för varje enskild patient, el- konvertering, frekvens reglering, ablation eller annan adekvat behandling. Förmaksflimmer förekommer i paroxysmal, persisterande och permanent (kronisk) form. Ungefär 1-2% av befolkningen under 70 år och 12% över 75 år drabbas. Förekomsten av den paroxysmala varianten i befolkningen är osäker. Paroxysmalt förmaksflimmer har en duration mellan 0 och 7 dagar, är självlimiterande och återkommande. Det persisterande förmaksflimret konverterar ej spontant och kräver farmakologisk eller elektrisk konvertering för att sinusrytmen skall återställas. Förmaksflimret benämns permanent (tidigare nomenklatur kroniskt) när det persisterande flimret ej går att konvertera, alternativt då det ej är medicinskt indicerat med ytterligare konverteringar. Behandlingsstrategierna skiljer sig mellan de olika typerna liksom etiologin. [SOS Nat Riktl 2008] Alla antiarytmika ska betraktas som potentiellt proarytmiska ur både taky- och bradysynpunkt. Därav följer att indikationen för behandling alltid måste vägas mot de potentiella risker som finns och att behandling med antiarytmika är en specialistangelägenhet. Som frekvensbegränsande behandling av förmaksflimmer, ev. fram till konvertering, kan metoprolol, atenolol eller verapamil användas. Såväl betablockad som kalciumblockerare ger en god frekvensreglering vid förmaksflimmer såväl i vila som i arbete. Digoxin minskar inte frekvensen i arbete (evidensstyrka 1). [SOS Nat Riktl 2008]. Tromboemboliprofylax vid förmaksflimmer Se länk till Socialstyrelsens preliminära råd vid behandling av förmaksflimmer samt Regionala riktlinjer Region Skåne Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer SoS 19 december 2013 preliminär version Regionala riktlinjer (Skåne) för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer Warfarin warfarin För behandlingsalternativ när warfarinbehandling är tveksam/olämplig. Pradaxa dabigatran Xarelto rivaroxaban Eliquis apixaban Enligt den SBU rapport Förmaksflimmer, förekomst och risk för stroke 2013 Länk SBU rapport

19 behandlas endast 42 % av alla med känt förmaksflimmer med effektiv antikoagulantiabehandling. I rapporten framhålls särskilt att detta förefaller vara särskilt allvarligt för kvinnor och personer äldre än 80 år. Man trycker också på att det synes finnas en överbehandling med warfarin hos patienter med låg risk (CHA2DS2 VASc <1). Värdering av embolirisk Vid värdering av embolirisken bör CHA 2DS 2 VASc användas. CHA 2DS 2 VASc är en utvidgning av det etablerade systemet CHADS 2 där det visat sig att sistnämnda i vissa fall underskattat strokerisken och därmed bidragit till underbehandling. Summan av poäng korrelerar väl till risk för stroke eller perifer emboli. Vid 1 poäng eller mer rekommenderas behandling med oral antikoagulation (dabigratan, rivaroxaban, apixaban eller warfarin). Vid 0 poäng rekommenderas ingen antitrombotisk behandling. Om patientens risk endast består av kvinnligt kön kan antitrombotisk behandling avstås. Riskfaktor C Hjärtsvikt/nedsattvänsterkammarfunktion 1 H Hypertoni 1 A2 Ålder > 75 år 2 D Diabetes 1 S2 Tidigare stroke / TIA / perifer emboli 2 V Kärlsjukdom (Kranskärls- eller aortasjukdom 1 A Ålder år 1 Sc Kvinnligt kön 1 Poäng Den uppskattade risken för stroke vid ökande risk score 0-9 se nedan. Poäng Årlig risk för tromboembolisk händelse 0 0 % 1 1,3 % 2 2,2 % 3 3,2 % 4 4,0 % 5 6,7 % 6 9,8 % 7 9,6 % 8 6,7 % 9 15,2 % Poäng mellan 0 och 9. Källor: 1) Camm AJ et al. Eur Heart J (19): PubMed. 2) Lip et al. Chest (2): PubMed.

20 Som beslutstöd av värdering av blödningsriksen kan HASBLED övervägas. Bokstav Kliniska förutsättningar Poäng H Hypertoni (systolisk blodtryck > 160mmHg) 1 A Abnorm njur o/el leverfunktion (1 poäng var) 1-2 S Stroke 1 B Blödnings benägenhet eller disponerad 1 L Labila INR ( vid warfarin behandling) 1 E Eldery (ålder >65 år) 1 D Drog (NSAID/ASA) o/el alkoholmissbruk (1 poäng var) 1-2 Vid en HASBLED score på mer än 3 rekommenderas försiktighet och tätta kontroller av patienten. Ur embolisynpunkt betraktas paroxysmala förmaksflimmerattacker som ett kroniskt förmaksflimmer men dokumentationen är något osäker. Vid nyinsättning av peroral antikoagulation bör/skall man överväga att använda NOAK. Detta är kostnadseffektivt och betonas i nya rekommendationer från Socialstyrelsen (Länk till SOS dec 2013). Om warfarin föredras rekommenderas i första hand Warfarin Orion vita tabletter. Detta för att undvika färgämnesrelaterad biverkning med en samtidigt modest kostnadsbesparing. Det föreligger bioekvivalens mellan detta preparat och Waran blåa tabletter. Inför ett eventuellt byte bör risken för förväxling av Warfarin Orion med andra vita tabletter beaktas. Vid ett eventuellt byte bör en extra kontroll av INR ske närmaste veckan efter bytet. Nya perorala antikoagulantia (NOAK) Dabigatran (Pradaxa) Pradaxa (dabigatran etexilate) är en direktverkande trombinhämmare som är godkänd för förebyggande av stroke och artärembolism hos patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer. Då dabigatran huvudsakligen elimineras via njurarna måste njurfunktion kontrolleras och följas. Normaldosen för dabigatran är 150 mg 2 gånger dagligen och vid ålder över 80 år 110 mg 2 gånger dagligen. För patienter som står inför elkonvertering kan dabigartan vara ett alternativ. Kloka råd Pradaxa SSTH Rivaroxaban (Xarelto) Hösten 2012 godkändes, rivaroxaban (Xarelto), på indikationen förebygga stroke/emboli vid icke- valvulärt förmaksflimmer. Preparatet som är en faktor Xa-hämmare ges i en fast dos av 1 tablett (20 alt. 15 mg) dagligen. Även här måste njurfunktion kontrolleras och dos reduceras vid måttlig till svår njurfunktionsnedsättning. Kloka råd Xarelto SSTH Apixaban (Eliquis) Profylax av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer (NVAF) med en eller flera riskfaktorer, såsom tidigare stroke ellertransitorisk ischemisk attack (TIA), ålder 75 år, hypertoni, diabetes mellitus, symtomatisk hjärtsvikt (NYHA-klass II). Kloka råd Eliquis SSTH

Bakgrundsmaterial till rekommendationslistan. Klicka på kapitelrubrik nedan. Innehåll

Bakgrundsmaterial till rekommendationslistan. Klicka på kapitelrubrik nedan. Innehåll Klicka på kapitelrubrik nedan Innehåll Mun Mage Tarm... 2 Hjärta kärl... 8 Hudsjukdomar... 24 Sårprodukter... 30 Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge... 30 Gynekologi

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Praktiska aspekter av antikoagulantia Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande

Läs mer

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar För referenser till valda preparat se Kloka Listan på www.janusinfo.se. Ledamöter i expertrådet för Hjärt-kärlsjukdomar 2011: Paul lhjemdahl, ordf.

Läs mer

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Paul Hjemdahl, ordf. Anette Allhammar Frieder Braunschweig Christine Fransson,

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar hjärt- och kärlsjukdomar l Arytmi Förmaksflimmer metoprolol depottabl. 1) Metoprolol* ) verapamil 1) Isoptin/Verapamil* ) 75+ warfarin Waran/Warfarin Orion l Hypertoni tiazid hydroklortiazid

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Mag tarmsjukdomar Dyspepsi Orsaken är vanligen funktionell, men möjligheten av underliggande organisk orsak får ej glömmas bort. Förekomst av alarmsymtom som exempelvis

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Lathunden är uppdaterad 2015

Lathunden är uppdaterad 2015 ST-dag Allmänmedicin Norra Latin, 2015-03-26 Strokeprofylax vid förmaksflimmer (FF) Klokt råd 2015 Nya antikoagulantiarekommendationer vid förmaksflimmer Paul Hjemdahl Ordförande, Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

kärlsjukdom Levnadsvanor.

kärlsjukdom Levnadsvanor. Kapitel Primärprevention av hjärtoch kärlsjukdom Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Detta avsnitt handlar om förebyggande av framförallt aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom t.ex.

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

Nya antitrombotiska medel

Nya antitrombotiska medel Nya antitrombotiska medel Anders Själander och Jonas Wallvik Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Sundsvalls sjukhus Gunde 78 år Gunde har diabetes och hypertoni. Söker för

Läs mer

Blodtryck och statiner

Blodtryck och statiner Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Rekommenderade läkemedel 2012

Rekommenderade läkemedel 2012 Rekommenderade läkemedel 2012 För sjuksköterskor 1 Rekommenderade läkemedel 2012 för sjuksköterskor med förskrivningsrätt Läkemedelsrekommendationerna har tagits fram av Läkemedelskommittén Landstinget

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Allmänt Alla rekommendationer gäller oavsett kön om inget annat anges. Rekommendationer för Parkinsons sjukdom

Läs mer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Klok hjärt-kärlprevention (om läkemedelsvärdering och val)

Klok hjärt-kärlprevention (om läkemedelsvärdering och val) T6 VT 2015 Några tankar från Läkemedelskommittéperspektivet Klok hjärt-kärlprevention (om läkemedelsvärdering och val) Paul Hjemdahl Professor Institutionen för Medicin, Solna Enheten för Klinisk Farmakologi

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund Hjärtsvikt hos äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2014-01-21 Disposition av föreläsning Diagnostik Behandling vad är nytt? praktiska råd Diastolisk dysfunktion optimal behandling?

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-05-17

BESLUT. Datum 2010-05-17 BESLUT 1 (9) Datum 2010-05-17 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Producentobunden information för sjuksköterskor hösten 2012. Katarina Möller, informationssköterska Magnus Bengtsson, informationsapotekare

Producentobunden information för sjuksköterskor hösten 2012. Katarina Möller, informationssköterska Magnus Bengtsson, informationsapotekare Producentobunden information för sjuksköterskor hösten 2012 Katarina Möller, informationssköterska Magnus Bengtsson, informationsapotekare Sammanställning enkät 2011 Vad gör med svaren vi fått? Önskemål

Läs mer

Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Etiologi och epidemiologi 2 Riskfaktorer 2 Primärprevention 2 Sekundärprevention 3 Stabil icke invalidiserande

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med

Läs mer

Hjärtsviktsbehandling

Hjärtsviktsbehandling Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Rekommenderade läkemedel 2011

Rekommenderade läkemedel 2011 Rekommenderade läkemedel 2011 För sjuksköterskor 1 Rekommenderade läkemedel 2011 för sjuksköterskor med förskrivningsrätt Läkemedelsrekommendationerna har tagits fram av Läkemedelskommittén Landstinget

Läs mer

Rekommenderade läkemedel 2010

Rekommenderade läkemedel 2010 Rekommenderade läkemedel 2010 För sjuksköterskor Rekommenderade läkemedel 2010 för sjuksköterskor med förskrivningsrätt Läkemedelsrekommendationerna har tagits fram av Läkemedelskommittén Landstinget Kronoberg

Läs mer

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik Stroke Docent Mia von Euler Neurolog och Klinisk farmakolog Ordförande expertrådet för neurologiska sjukdomar Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Stroke Plötsligt påkommande

Läs mer

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom Läkemedelskommitténs rekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 april 2013 Gäller: t.o.m. 11 april 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix )

Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix ) Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix ) Publicerad 99-10-29 Reviderad 00-03-29 Version 2 I denna Alertrapport har effekter och kostnader av klopidogrel vid förebyggande behandling av aterosklerotiska

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Claes Lundgren AHS-Viool, Skellefteå Lasarett 2007 www.fasut.nu Strategier vid palliation av hjärtsvikt 11 mil Palliation vid AHS-Viool som ej hör till det

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009

Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Strokesjukvård Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Förord Detta vetenskapliga underlag utgör kunskapsunderlag för de rekommendationer som Socialstyrelsen ger i Nationella riktlinjer

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

1:1 Vill du komplettera anamnesen? Vad är du intresserad av? Nämn 4 förslag!

1:1 Vill du komplettera anamnesen? Vad är du intresserad av? Nämn 4 förslag! MEQ ( poäng) Svea, 74 år, söker på akutmottagningen med en remiss utfärdad hos hennes familjeläkare på vårdcentralen. Svea har sedan en tid tillbaka varit andfådd och har återkommande perioder med hjärtklappning.

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik Stroke Docent Mia von Euler Neurolog och Klinisk farmakolog Ordförande expertrådet för neurologiska sjukdomar Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Stroke Plötsligt påkommande

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-05-28

BESLUT. Datum 2013-05-28 BESLUT 1 (10) Datum 2013-05-28 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 1172 171 23 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Expertrådet för ögonsjukdomar

Expertrådet för ögonsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för ögonsjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård och andra vårdformer anges

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Hudsjukdomar Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för hudsjukdomar. Avsnittet omfattar

Läs mer