Tandläkarbesök behövs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tandläkarbesök behövs"

Transkript

1 NR KRONOR TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Casemetod stärker omvårdnadssituationer Kirurgisk teknik räddar djupt liggande blodaccess Tandläkarbesök behövs före och efter organtransplantation

2 HemoControl Biologiskt feedbacksystem med effektiv natrium och vätskehantering för bättre kardiovaskulär stabilitet. Med HemoControl kan kontrollen av vätskeborttag anpassas individuellt helt och hållet efter varje patients kropp. Patienter som ofta är symptomatiska under och efter behandling slipper nu eventuella obehag medan de uppnår sin torrvikt och kan lämna behandlingen med rätt natriumnivå. Blodvolym -4.6 %

3 INNEHÅLL 7 8»Efterlängtad invigning«prins DANIEL FÖRKLARADE PAVILJONGEN INVIGD GENOM ATT HÖGTIDLIGT KLIPPA BAND 7 Ingenting är omöjligt! World Transplant Games 26 Vårmöte i Göteborg: Bra sjukvård kan bli bättre Prins Daniel invigde Ryhovs självdialyspaviljong 13 Svensk Njurmedicinsk Förening: Agnes Fogo om Focal segmentell glomeruloscleros 14 RoslagsDialysen främjar livskvaliteten 15 Per Åkes krönika:»njursviktskost«ett bättre begrepp 16 Bakterie kan ge skydd mot kateterinfektioner hos peritonealdialyspatienter 19 Lund: Ökad professionalism i vården med case-seminarier 30 Superfisialisering: En behandlingsmetode ved dypt liggende fistelvene 32 Medisinsk historie: Fabry-Andersons sykdom eller angiokeratoma corporis diffusum 34 Medicin Teknisk Förening Dialys: Elektrisk utrustning under dialysbehandling 36 Viktigt att besöka tandläkaren både före och efter transplantation 40 Nordiatrans Om kulturkrockar, kemi och kommunikation 23 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening: Att effektivisera njurmedicinsk vård 43 Peter Bárány på Nordiska Njurdagar: Nya insikter inom renal endokrinologi DIALÄSEN

4 Nu är den här! Maskinen som är utvecklad för Hem-HD! Nyhet! Hem-HD maskin NxStage består av två delar: En liten dialysmaskin Inför varje dialysbehandling laddas ett färdigt kassettsystem innehållande filter och slangar. Lätt att lära sig. En vattendel Innehållande filter som renar kranvattnet för att bereda dialyslösning. 60 liter vatten ger 60 liter dialys lösning som räcker till 2-3 dialys behandlingar. Dialysera med NxStage utanför hemmet För att dialysera med NxStage utanför hemmet behövs färdig beredd dialys lösning i påsar, ett jordat 220 V eluttag och tillgång till ett avlopp. Dialysera med NxStage i hemmet Litet ingrepp i hemmet. Låg vatten- och elförbrukning. Ökad frihet ger ökad livskvalitet! Nordic Medcom är ett svenskt företag som levererar NxStage Hem-HD system, dialysprodukter för kronisk och akut dialys samt kärlkatetrar till sjukhus i Norden och Baltikum. Vi har en väl utbyggd organisation för marknadsföring, kundsupport, teknisk service och snabba direktleveranser till våra kunder.

5 LEDARE NR KRONOR INOM TIDNINGEN FÖR PERSONAL I NORDEN N OCH NJURSJUKVÅRD TRANSPLANTATIO Casemetod stärker omvårdnadssituationer Kirurgisk teknik räddar djupt liggande blodaccess NUMMER Omslagsbild: Photononstop k behövs Tandläkarbesö ntransplantation före och efter orga Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till Transplantations och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, norska nefrologer, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga intresserade inom professionen. Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 44 och 51. Upplaga: exemplar (senaste TS kontroll exemplar.) Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, Täby, Sverige. Tel: E-post: Hemsida: Ansvarig utgivare: Pia Lundström, Redaktionellt råd: Ellinor Broms, Annette Lennerling och Ulla Winge Grafisk form: Pia Albinsson, Redaktion: Anna-Lena Byström, Ellinor Broms, Annette Lennerling, Susanne Rydell, Sören Winge, Ulla Winge, Illustration: Anna Svanfeldt Hillervik Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm Annonsering: Se eller Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att förvanska innehållet i materialet. All redaktionell text och bild lagras elektroniskt för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte för inskickat obeställt material. Manusstopp för Dialäsen 5/2011 är den 16/9 med utgivning v 44. Manusstopp för 6/2011 är den 7/10 med utgivning v 51. Sänd din artikel skriven i Word till: Komplettera gärna med högupplösta digitala fotografier med minst 300 dpi. Mer information finner du på Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på Prenumerationsärenden: Tel: Kostnad för sex nummer år 2011 är 210 sek. Uppge om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom din förening. ISSN: PIA LUNDSTRÖM ANSVARIG UTGIVARE Hoppet tar oss framåt Sjukdom, död och farväl av en människa inträffar ibland helt oväntat kanske mitt i den sköna högsommaren. Ett liv är till ända och det är en märklig och konstig känsla att aktiviteter runtom fortgår trots sorg och saknad av den döda. Hur orkar anhöriga och vänner till den avlidna? Kanske är det ibland de vanliga rutinerna och vardagen som leder människan framåt när det är som tyngst. Och kanske att människans väsen är konstruerat så att hoppet om förbättring är det som tar oss vidare. Patientgruppen inom njurmedicin har ofta eller periodvis en tuff levnadssituation beroende på krävande dialyser, kanske trassliga transplantationer och känslor av ovisshet. Ett hopp genomsyrar mig då jag läser artiklar i tidningar med förslag på förbättringar som till exempel i detta nummer av Dialäsen. Det är goda bevis på patienters och professionens framåtanda i sin strävan att förändra till det bättre. World Transplant Games genomfördes i juni i Göteborg. Arrangörerna la ner mycket tid och kraft på arrangemanget och säkerligen gav de deltagare och åskådare en god känsla av att inte ge upp hoppet trots kanske allvarlig sjukdom och jobbiga livssituationer. Jag är övertygad om att denna positiva inställning är riktigt bra och smittsam mellan människor. Vi får energi genom andras engagemang i till exempel pågående arbetsprojekt och vågar och orkar därmed fortsätta själva. På Lunds dialysavdelning arbetar man med såkallad Casemetodik med målet att handleda personalen till ett professionellt agerande i omvårdnadssituationer. Metoden syftar till att stärka de anställda i sin yrkesroll och hjälper slutligen deras patienter att orka vidare och framåt. Pia Lundström Utlysning av 2011 års Gelinstipendier kronor Kan sökas av kliniskt verksamma forskare inom transplantationsområdet kronor Kan sökas av vårdpersonal som är verksamma inom transplantationsområdet. Ansökningsblanketter och samtlig information: Sista ansökningsdag: 4 november 2011 Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond DIALÄSEN

6 Retacrit Nu är det enklare för fler Retacrit (epoetin zeta) är nu godkänt för subkutan och intravenös administrering vid behandling av anemi vid kronisk njursjukdom och subkutan administrering vid behandling av kemoterapi-inducerad anemi 1 Nu även godkänd för subkutan injektion för behandling av anemi vid kronisk njursjukdom 1 epoetin zeta SE retacrit Indikationer: Symtomatisk anemi vid kronisk njursvikt hos barn och vuxna patienter i hemodialys samt vuxna patienter i peritonealdialys. Allvarlig anemi av renalt ursprung med kliniska symtom hos vuxna med nedsatt njurfunktion, som ännu inte påbörjat dialysbehandling. Anemi och reducering av transfusionsbehovet hos vuxna patienter som genomgår kemoterapi för solida tumörer, malignt lymfom eller multipelt myelom och som bedöms löpa risk för behov av transfusion utifrån allmäntillståndet t ex hjärt-/kärlstatus eller anemitillstånd före kemoterapins början. För att öka uttaget av autologt blod hos patienter vid förbehandling inför donation. Sådan användning måste vägas mot den rapporterade risken för tromboembolier. Behandling bör endast ges till patienter med måttlig anemi (utan järnbrist) och då blodsparande åtgärder ej finns tillgängliga eller anses otillräckliga inför planerad större elektiv kirurgi som bedöms kräva stor mängd blod (4 eller fler enheter blod för kvinnor och 5 eller fler enheter för män). ATC-kod B03XA01. Injektionsvätska, lösning. Förpackningar: Förfylld spruta 6 x 1000 IE/0,3 ml, 6 x2000 IE/0,6 ml, 6 x 3000 IE/0,9 ml, 6 x 4000 IE/0,4 ml, 6 x 5000 IE/0,5 ml, 6 x 6000 IE/0,6 ml, 6 x 8000 IE/0,8 ml, 6 x IE/1,0 ml, 1 x IE/0,5 ml, 1 x IE/0,75 ml, 1 x IE/1,0 ml. Texten är baserad på produktresumé F, R x. För pris och mer information se Referenser: 1. Retacrit produktresumé. Hospira Nordic AB, Box 34116, Stockholm. Besöksadress: Rålambsvägen tr. Tel , fax ,

7 NYHETER Sverige tog innebandyguld i VM för transplanterade Ulrika Svantesson Under en vecka i juni var Göteborg och Västra Götaland värdar för de internationella spelen med över tusen tävlande från 54 länder. I innebandy knep svenska landslaget i World Transplant Games 2011 guldet! Efter en spännande finalmatch lyckades Sverige ta hem segern mot Finland med 5-4. Finland fick nöja sig med silver och bronset gick till England. Ingenting är omöjligt menar njurtransplanttransplanterade Ulrika Svantesson från det svenska laget. Ulrika har tidigare spelat i division 1 för Oskarshamns IK fick hon två nya njurar och tävlade i år för Sverige i World Transplant Games. Lungtransplanterade Michael Stückelberger cyklade från sitt hemland Schweiz (!) för att delta i tävlingen. Michael fick sina nya lungor för ett år sedan och cyklade över halva Europa för att delta i bland annat cykling 5 kilometer. Svenska deltagare i samma gren var Dan-Ove Fred, Rinaldo Moreillon, och Peder Blohm Hobik. Norges Erlend Gjerde utklassade dock flertalet motståndare med en riktigt fin tid. World Transplant Games är tävlingen där alla deltagare är vinnare, efter en lång kamp mot livshotande sjukdom. De har alla räddats till ett bra och innehållsrikt liv tack vare en livsviktig transplantation. Utan donator skulle ingen av dessa transplantationer varit möjlig. Källa: Kanadensisk studie: Centrala katetrar kan förklara högre dödsrisk för HD-patienter Peritonealdialys (PD) patienter löper i regel betydligt mindre risk till tidig död än patienter som får hemodialys (HD). Enligt nya data från Kanada skulle centralkateter hos HD-patienterna kunna förklara skillnaden. Under det första året var dödsrisken 80 procent högre för patienter som inledde HD-behandling med central dialyskateter än för patienter som började med PD-dialys. För patienter med fistel/graft var dödsrisken lika låg som hos PD-patienterna. Fem år efter starten var dödsrisken fortfarande 20 procent högre för HD-patienter med kateter än för övriga grupper. Studien omfattade drygt kanadensiska patienter som påbörjade sin dialysbehandling mellan åren 2001 och Av dessa patienter hade 63 procent startat HD-behandlingen med en central kateter i en av de stora venerna. 17 procent hade startat behandlingen med en arteriovenös fistel eller graft något som minskar risken för infektioner och andra komplikationer som kan hänga samman med katetrar. Återstående 19 procent började med PD-behandling där dialysen utförs hemma av patienten och där metaboliska avfallsprodukter elimineras genom att dialysvätska placeras i buken. Våra resultat understryker vikten av information och utbildning innan dialysen inleds och betydelsen av att till varje pris undvika central dialyskateter hos våra HD-patienter, säger MD Jeffrey Perl på St. Michael s Hospital i Toronto. Källa: American Society of Nephrology DIALÄSEN

8 NYHETER Ny självdialyspaviljong i Jönköping I mars invigdes vår nya och efterlängtade självdialyspaviljong vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Kronprinsessparet var på besök och det uppstod intressanta samtal med utbyte av erfarenheter. Prins Daniel förklarade paviljongen invigd genom att högtidligt klippa band och hålla tal. Självdialyspaviljongen har 12 behandlingsplatser för bloddialys och en påsdialysmottagning. I entrén välkomnas man av en vacker kristallkrona som är en gåva från Njurförbundet i Småland. Under planeringsfasen arbetade vi i ett projekt kallat»tillsammans«. Personal och patienter träffades för att utforma den nya paviljongen. Vi gjorde bland annat studiebesök och tog in synpunkter från olika håll. Patienterna var även med och testade olika dialysmaskiner inför upphandlingen. Gemensam start Vi tänkte starta med några av patienterna åt gången men det blev inte så, utan alla 12 började samtidigt. Nya maskiner och nya rutiner, vilken»röra«men med god vilja och idogt arbete klarade vi utmaningen! Användarmanualen, som är specialgjord för hur just våra patienter vill ha det, läste vi SjälvHD-trappan Trappan är inte statisk. Förändringar kan ske både uppåt och nedåt beroende på patientens tillstånd och motivation. Utbildning och information ges genom hela trappan. Hem-HD Klarar sig helt själv utan tillsyn. Sköter maskinen självständigt. Sticker sig själv/drar nålar, hanterar CDK med viss tillsyn. Städar efter sig. Sköter maskinen vid behandlingsstart/avslut med tillsyn. Får hjälp med att sticka sig eller hantera CDK. Städar efter sig. Larmhantering.»Klär«och Primar maskinen vid behandlingsstart med viss tillsyn. Skriva protokoll. Gäst på självdialysen med information om självdialysverksamheten. tillsammans.»manual for dummies«som en patient sa och skrattade gott. Vi var helt plötsligt på samma nivå. Rutiner byggde vi upp under tiden och allt eftersom vi kommit i ordning började lugnet lägga sig. Nu har flera av patienterna egna passerkort till paviljongen och kommer när det passar dem. Vi har även startat en patient i hemhemodialys. Egen modell För att få en struktur i inlärningsprocessen har vi utformat en egen modell kallad»självdialystrappan«och träningen utgår från patientens inlärningssituation. Vi jobbar utifrån Newmanteorin (Dr Margaret Newman 1984, University of Minnesota) vilken förutsätter att patienten är aktiv och tar ansvar för sina val och beslut. Medvetande och rörelse är två begrepp i denna teori Mottagning Akut PD Ass. HD och att ett växande medvetande är hälsa, att ha hälsa även om sjukdom finns. Goda relationer och att»dansa i takt«med patienten är viktiga hörnstenar i vårt arbete. Vi har haft ett flertal studiebesök men tar gärna emot fler! Text Agneta Ståhl verksamhetschef, läkare, Nils Johan Mauritz sektionschef, läkare, Anette Abrahamsson vårdenhetschef, sjuksköterska och Britt-Mari Banck. Självdialysen HD/PD, Dialys Paviljongen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Kontakt: Baxter/Stefan Persson 8 DIALÄSEN

9 Världsunik operation på Sahlgrenska universitetssjukhuset För första gången i världen har forskare vid Sahlgrenska Akademin framställt ett blodkärl av stamceller. Kärlet användes sedan vid en operation på Sahlgrenska universitetssjukhuset av en tioårig leversjuk flicka. I det aktuella fallet användes blodkärl från en avliden donator. Kärlet behandlades först kemiskt för att få bort alla celler och arvsmassa. Därefter togs stamceller från flickans benmärg fram och dessa tillsattes till stödjevävnaden. Det tog ungefär fyra veckor för det nya kärlet att växa fram. Kärlet användes sedan vid operationen för att skapa en ny förbindelse mellan levern och tarmen som var nödvändig för att bota flickan. Detta visar att det med stamceller är möjligt att skapa nya blodkärl med ett tidigare blodkärl som modell. Eftersom det nya kärlet kommer ifrån patientens egna stamceller krävs inga mediciner för att hindra avstötning. Nästa steg är att intensifiera forskningen kring återskapande av andra organ och utveckla metoden på artärer, för att bland annat hjälpa patienter i behov av dialys och kranskärlsoperationer, men även hela organ, säger professor och transplantationskirurg Michael Olausson. Källa: Stefan Sarajärvi Michael Olausson och Suchitra Holgersson, professor i transplantationsbiologi vid Sahlgrenska akademin. Nominering av hedersmedlem Nu är det dags att Nominera 2011 års hedersmedlem i Livet som Gåva, en tradition som instiftades i samband med Europeiska Donationsdagen Utmärkelsen tilldelas personer som under lång tid har visat ett djupt personligt engagemang för donation av organ och vävnader utöver vad som ingår i den ordinarie yrkesutövningen. Hedersutmärkelsen kommer att utdelas i samband med Europeiska Donationsdagen den 22 oktober 2011 Välkommen att nominera Din kandidat till: Livet som Gåva, Box 1386, Sundbyberg. E-post: Vi vill ha Din nominering senast måndagen den 26 september Livet som Gåva samverkan för donation av organ och vävnader. Håkan Hedman, Annika Tibell, Karin Lindh, Anders Olsson, H G Ricknell, Margareta Linder, Ulla Nyström. Ny metod mot högt blodtryck Högt blodtryck drabbar var fjärde svensk och påverkar organ som hjärta, kärl och njurar. Många behandlas framgångsrikt med läkemedel men hos nästan lika många har inte vanliga läkemedel tillräcklig effekt. För den här gruppen kan så kallad renal denervering vara till hjälp. Renal denervering innebär att man går in med en värmeelektrod via blodkärl i ljumsken och bränner med elektrisk radiofrekvensenergi på fyra till sex punkter i båda njurartärerna. Då blockera man viss nervsignal i autonoma nervsystemet mellan hjärnan och njurarna. Vid högt blodtryck finns ofta en överaktivitet I dessa nerver. Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg är först i Sverige att pröva metoden, som tidigare använts bland annat i Tyskland och Australien. Studier har visat att patienter som har behandlats med renal denervering har fått ett avsevärt lägre blodtryck jämfört med patienter i kontrollgrupp. Efter sex månader hade blodtrycket sjunkit med 20 procent (30 mmhg), säger Bert Andersson, docent och överläkare vid kardiologkliniken, Sahlgrenska. Det är för tidigt att uttala sig om effekten de första tre svenska patienterna men Bert Andersson kan konstatera att deras blodtryck verkar vara på rätt väg. Bara i Västra Götalandsregionen tror man att cirka personer med högt blodtryck skulle kunna vara hjälpta av behandlingen och kanske uppåt i hela landet. Källa: Sahlgrenska universitetssjukhuset DIALÄSEN

10 För första gången i Sverige arrangeras ett symposium som förenar hjärt-, njur- och diabetessjukvård. Utgångspunkten är våra gemensamma patienter och deras behov feb 2012 Stockholm Waterfront Congress Centre För information om programmet, anmälan och utställning besök vår hemsida:

11 NYHETER Ekonomin avgör möjligheterna att hantera kronisk sjukdom Allt fler lever med kronisk sjukdom och hanterar sin hälsa själva genom så kallad egenvård. En avhandling vid Mittuniversitetet visar att kreativitet, sociala och ekonomiska resurser är avgörande för hur väl egenvården fungerar. Genom min forskning kan vårdpersonal få bättre kunskap om hur man kan stödja olika patienters egenvård, säger Åsa Audulv, som disputerade i maj. Åsa Audulv visar i sin avhandling att ekonomi och relationer i hög grad påverkar olika personers möjligheter att utföra egenvård. Personer med ansträngd ekonomi upplever att de har färre alternativ för att hantera sin sjukdom. Träningskort, hälsovårdsbesök, rehabiliteringsresor eller alternativ terapi kostar pengar, säger Åsa Audulv. Deltagarna i hennes studie hade nyligen fått en diagnos och gick igenom en process för att integrera sin egenvård i livet. De skapade rutiner som till exempel att träna samma tid varje dag eller att förvara medicinerna Åsa Audulv väl synliga på köksbordet. De funderade ut handlingsplaner för att veta vad de skulle göra om de fick akuta bröstsmärtor eller ett blodsockerfall. Viktigast var att de försökte anpassa egenvården mot sina egna inre livsmål. Trots att de visste att de skulle få ont och kanske måste vila flera timmar, var det viktigt att få gå på stan och träffa vänner, säger Åsa Audulv. Hon visar i sin avhandling att resursstarka personer har goda förutsättningar att utveckla en anpassad egenvård. Kreativa och initiativtagande deltagare kunde snabbt få hjälp i sjukvårdssystemet och hitta lösningar för att anpassa egenvården till den egna livssituationen. Min forskning är viktig för att visa vårdpersonal hur de kan stödja sina patienters egenvård. Många sköter sin egenvård bra själva. Men en del skulle behöva tips eller bolla idéer om hur de kan hantera sin sjukdom och anpassa sin egenvård. Åsas forskning baseras på ett hundratal intervjuer med personer som lever med långvarig sjukdom, bland annat diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom, nedsatt njurfunktion och hjärtsjukdom. Deltagarna var både yngre och äldre och levde i olika typer av livssituationer. Källa: Mittuniversitetet Populärt möte i Norrbotten I Sunderby Folkhögskola samlades i april 100 åhörare till föreläsningar med tema»att förebygga och bromsa njursvikt«. Sektionschef Bo Ingman poängterade vikten av att förebygga och undvika njursvikt och Jan Bergström, länsgrupp Preventiv nefrologi, berättade om arbetet med att ta fram en Handläggningsöverenskommelse för njursjukvården i länet. Det blev en kort genomgång av innehållet och var dokumentet går att finna. Huvudföreläsare Per Åke Zillén, tandläkare och författare berättade om när han drabbades av njursvikt. Per Åke fick information om njursjukdom och olika behandlingar. Tillsammans med sin njurläkare kom han överens om en plan för behandlingen.»hans kunnande och klokskap i kombination med min vilja och beslutsamhet blev grunden för vårt fleråriga partnerskap för min hälsa. Han gjorde det han är bäst på och jag gjorde det bara jag kunde utföra«. Per Åke anser att det finns mycket man kan göra själv för att hålla sig frisk. För i första hand är det jag själv som har ansvar för min egen kropp. Du kan helt enkelt inte förvänta dig att din läkare eller sjukvården ensamma ska kunna lösa problemet åt dig och bromsa eller stoppa din njursvikt. Sjukvården kan inte hjälpa mig om jag själv inte hjälper till. Om njurarna blir sjuka och fungerar allt sämre kan den egna insatsen bli avgörande. Än så länge finns det inte några bra och effektiva botemedel för njursvikt, menar Per Åke. Kronisk njursvikt går inte att bota så man blir bra igen. Men, med ökade kunskaper finns numera vissa möjligheter att bromsa nedgången. Vissa njursjukdomar leder obevekligen till att njurfunktionen tar slut. För andra är det möjligt att bromsa utvecklingen och för några kan det till och med vara möjligt att stoppa försämringen, i alla fall under viss tid. Tre viktiga delar är mediciner av olika slag för att ersätta förlorad njurfunktion, en speciell kost och ett hälsoinriktat liv. Text och foto Eva Nyström En av arrangörerna Gunnel Wedin med Per Åke Zillén DIALÄSEN

12 Gambro är ett globalt medicintekniskt företag som är ledande inom utveckling, tillverkning och distribution av produkter och behandlingar för njur- och leverdialys, behandling av myelomnjure samt andra extrakorporeala behandlingar för kroniskt och akut sjuka patienter. Under årtionden har Gambro varit först på marknaden med många banbrytande innovationer. Gambro utvecklar och levererar kompletta lösningar till dialyskliniker och intensivvårdsavdelningar, vilket inte bara ger bättre behandlingskvalitet utan också högre effektivitet. Gambro grundades 1964 och har i dag anställda, produktionsanläggningar i 9 länder och försäljning i fler än 100 länder. Säljare/Produktspecialist hemodialys Till vår försäljningsorganisation inom affärsområde Chronic söker vi en Säljare/Produktspecialist med försäljningsansvar för ett eget distrikt i Sverige. Placering är i Stockholmsområdet. Du rapporterar direkt till Country Manager och blir en del av ett team med 23 medarbetare, där vi lägger stor vikt vid samarbete, ansvar och engagemang. Du får ett spännande och allsidigt arbete som du i hög grad kan vara med att forma. HCSE15284_ Gambro Lundia AB Arbetsuppgifter och ansvarsområden Du ansvarar för ett eget säljdistrikt i Sverige och etablerar och underhåller goda och långsiktiga relationer med våra kunder, som huvudsakligen består av läkare,sjuksköterskor, tekniker och upphandlare i regionen. Du har ansvaret för försäljning och support av Gambros unika produkter och dina uppgifter kommer bl a att vara produktpresentation, kundrådgiving, uppföljning samt upphandlingar. I arbetet ingår även att hålla sig uppdaterad på forskning och utveckling inom området. Som säljare/produktspecialist reser du inom Sverige och deltar i nationella, och ibland även i internationella, möten och kongresser. Arbetet medför ca resdagar per år, men också stor frihet och möjlighet till egna initiativ. Kvalifikationer Vi söker dig som arbetat med försäljning och upphandling inom medicinsk teknik. Vi ser helst att du är utbildad sjuksköterska och om möjligt med erfarenhet av dialys. Du är en säljande produktspecialist som tycker om att lära och trivs med att förmedla din kompetens vidare till individer och grupper. Du har ett genuint intresse för branschen och för våra kunder. Du arbetar självständigt och effektivt, samtidigt som du uppskattar teamarbete. Du har förmågan att ta snabba beslut från dag till dag med förankring i gällande riktlinjer. Därutöver är du en god kommunikatör och du behärskar engelska språket obehindrat i såväl tal som skrift. Ansökan Vill du veta mer är du välkommen att kontakta Ulf Lindahl, telefon: Fackliga kontaktpersoner: Sveriges Ingenjörer, Maygon Wendel-Lesenius: , Unionen, Robert Berntsson: Din ansökan skickar du via e-post till Sista ansökningsdag är den 19 september, Din årliga mötesplats-succé! Missa inte! Dialysvård oktober, Stockholm Gå 4 betala för 3!

13 SNF Britta hylander ordförande i SNF Vid årets Rikstämma i Stockholm den 1-2 december föreläser professor Agnes Fogo om progression och regression av focal segmentell glomeruloscleros (FSGS) som sammantaget innebär en rad olika njurförändringar. Agnes Fogo om focal segmentell glomeruloscleros Agnes Fogos vetenskapliga forskningsintresse fokuser på progression och regression av kronisk njursjukdom och hennes kliniska forskning fokuserar på hypertoniberoende skleros och FSGS (focal segmentell glomeruloscleros). Föredraget på rikstämman kommer att koncentreras på etiologi och patogenes av FSGS. Fokal segmentell glomerulosclersos kan bero på primära podocytförändringar eller vara sekundärt till ett antal olika njurskador. FSGS har beskrivits sekundärt till infektioner eller läkemedelseffekter och även genetiska orsaker. De flesta genetiska orsaker till FSGS beror på mutationer av strukturgener i podoycyterna. I mikroskopet kan FSGS te sig på flera olika sätt. Ett klassifikationssystem har utvecklats (the Columbia morphologic classification of FSGS), som tar hänsyn till att flera fenotyper av skleros kan finnas i samma biopsi. Den ospecificerade varianten är vanligast, men i specifika fall kan så kallad»collapsing glomerulopathy«ses när åtminstone en glomerulus i biopsin uppvisar kollaps. En cellulär variant av FSGS kan diagnostiseras när man finner endokapillär hypercellularitet. I vissa fall ses skleros hilusnära i Bytt adress? För er som önskar föreningens mejl utskick och tidningen Dialäsen är det viktigt att ni skickar eventuella ändringar av mejl samt postadress till: Mer information om Svensk Njurmedicinsk Förening finner du på: mikroskopet kan FSGS te sig på flera olika sätt«glomeruli. Den diagnostiska uppdelningen har kliniska konsekvenser: kollapsvarianten har sämre prognos, förändringar i periferin har bäst prognos och cellulära skador ger kliniskt annorlunda bild för andra typer av FSGS. Detta innebär att tolkningen av biopsin har klinisk betydelse för prognos och för terapival. Sammanfattningsvis innebär begreppet FSGS en rad olika njurförändringar. Morfologiska varianter har betydelse för klinisk handläggning och prognos. Undan för undan vidgas kunskaperna om interaktionen mellan podocyter och parietala epitelceller. FAKTA Britta Hylander, Ordförande i Svensk Njurmedicinsk Förening Agnes Fogo fick sin grundutbildning i Oslo, senare i USA i Chattanooga och Vanderbilt University Medical School. Efter sin specialistutbildning till patolog har hon varit engagerad i utbildning i njurpatologi och har även utvecklat nya undervisningstekniker inom området. Hon upprätthåller en rad prestigefyllda positioner i amerikanska arbetsgrupper, som engagerar sig i skilda aspekter på njurpatologi, har skrivit flera läroböcker och innehar ett antal internationella hedersuppdrag. Hon är nu John L. Shapiro professor i patologi, professor i medicin och pediatrik och verksamhetschef för njurpatologilaboratoriet vid Vanderbilt University Medical Center i Nashville. DIALÄSEN

14 NYHETER Natursköna RoslagsDialysen invigd I maj invigdes dialysavdelningen i Norrtälje officiellt, men redan i februari togs de första dialyspatienterna emot på nyöppnade RoslagsDialysen. Mottagningen i Norrtälje har varit efterlängtad i många år. Många av våra patienter har åkt långt flera gånger i veckan till Danderyd för att få sin dialysbehandling. Nu får de betydligt närmare och förhoppningsvis också en bättre kvalitet på sin tid utanför dialysen. RoslagsDialysen är belägen i ett naturskönt område inom Campus Roslagen i Norrtälje. Mottagningen är en satellitenhet till njurmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus. Dialysmottagningen har 12 behandlingsplatser vilket möjliggör regelbunden dialysbehandling för cirka patienter. Utöver detta kommer gästdialysverksamhet att bedrivas, som är mycket efterfrågat i Stockholmsregionen. Våra patienter får hemodialysbehandling regelbundet 3-6 gånger i veckan. Det blir mellan behandlingar per år. Därför är det viktigt att dialyserna kan utföras i en trivsam miljö som främjar livskvaliteten. Vi hoppas kunna En av våra patienter Sven Wiman, klipper bandet. Personalen är från vänster, främre raden: Caroline Karlsson, Ida Ivarsson, Anna Djupman, Magdalena Ivarsson, Jessica Franzen, Merja Lindström. Bakre Raden: Anna Bond, Elisabeth Björklund, Kristina Bjersander, Anita Sparrings-Persson, Lisa Holmberg. Uppsala bjöd till regionmöte Akademiska sjukhusets transplantationsenhet arrangerade i april Vårmöte för medarbetare inom regionen. Nyheter presenterades och pågående arbeten uppdaterades Lars Bäckman, Gunnar Tufveson och Alireza Biglarnia transplantationskirurger på Akademiska sjukhuset. förstärka friskfaktorerna genom att verksamheten är förlagd utanför sedvanlig sjukhusmiljö. Patienter som utför sina behandlingar själva kommer också att kunna få tillgång till dialyslokalen dygnet runt genom eget passerkort. Åtta sjuksköterskor och en biträdande chefsjuksköterska arbetar på mottagningen dagtid måndag till och med lördag. Eftersom Roslagen är en populär plats att tillbringa sommaren på har vi fått många förfrågningar om gästdialys under sommaren. Vår ambition är att tillmötesgå dessa önskningar. Och välkomna hit på studiebesök! Text Magdalena Ivarsson, Biträdande chefsjuksköterska, RoslagsDialysen. och diskuterades. Bland annat så berättade Magnus Sundblom och Alireza Biglarnia om samarbetet kring obesitaskirurgi för blivande transplantationspatienter. Övervikt kan utgöra hinder för transplantation och strategier för att bemästra detta presenterades. MALTX studien, uppföljningsprojekt av maligniter hos transplanterade patienter och om samarbetet med hudkliniken talade Vivan Hellström om. Amir Sedigh presenterade utvecklingen av organpreservation det vill säga omhändertagandet av organ efter donation och Bengt von Zur-Mühlen sammanställde status och nyheter bland generika. Text Pia Lundström 14 DIALÄSEN

15 KRÖNIKA PER ÅKE ZILLÉN PATIENT PR för ett bättre begrepp Begreppet»PR-kost«, proteinreducerad kost, är väldigt inrotat och väldigt begränsande. Alternativet»LPK«, lågproteinkost, är inte bättre. Genom den ensidiga fixeringen på enbart reduktion av proteinintaget riskerar bägge begreppen att leda tanken fel och därmed också handlingen, både för njurvårdens personal och för oss patienter. För närvarande finns inget läkemedel, ingen kombination av läkemedel och ingen metod för att återskapa en genom sjukdom förlorad njurfunktion. Det finns heller ingen metod eller kombination av läkemedel som säkert och bestående förmår stoppa progressionen av en kronisk njursjukdom. Enbart läkemedel räcker inte tråkigt men sant. Det andra benet, som den bromsande behandlingen står på, är kosten. Den mat, som en njursviktig patient äter, kan på ett för behandlingen och hälsan positivt sätt samverka med medicineringen men den kan lika gärna motverka eller till och med eliminera de avsedda effekterna av olika mediciner. Sammansättningen av den enskilda patientens kost kan, med andra ord, vara avgörande för utfallet av behandlingen. Vad patienten äter och dricker är därför en viktig del av hela behandlingen. Den informerade patientens logiska slutsats är därför: Bara medicinering stoppar inte sjukdomens framfart, men chanserna ökar med en på olika sätt anpassad kost en specialkomponerad»njursviktskost«. En sådan»njursviktskost«, inkluderande en reduktion av proteinintaget, anses ha många fördelar. Den bidrar till att: lindra symtomen, vilket gör att patienten kan äta bättre och mer, minska belastningen på njurarnas fortsatt fungerade delar, minska proteinurin/albuminurin, förbättra ämnesomsättningen, minska medicineringen, fördröja eller undvika behov av njurersättning Den aktiverar patienten och ger patienten en känsla av kontroll Den erbjuder närstående en aktiv roll i behandlingen»flytta begreppen»pr-kost«och»lpk«in i det historiska arkivet«men, en fullvärdig»njursviktskost«är så mycket mer än proteinreduktion. En samtidig och rätt kraftig ökning av energiintaget är en av förutsättningarna för att bromsa-behandlingen ska fungera och få avsedd effekt. Det här pratas det alldeles för lite om den nödvändiga ökningen av energin hamnar i skuggan av»pr«. Att ÖKA intaget av energi med energitätare mat och större mängd är dessutom för många njursviktiga betydligt svårare än att minska på proteinet, inte minst beroende på dålig aptit och illamående. Dessutom kan den nödvändiga eller önskvärda ökningen av energiintaget vara betydande, eftersom många patienter på grund av symtomen successivt dragit ner på sitt totala intag av mat och energi. Vissa patienter kan därför, till och med, behöva fördubbla sitt energiintag.»pr«skymmer sikten för denna väl så viktiga del av behandlingen. Njursviktskosten har också en rad andra funktioner, till exempel det med sjunkande funktion tilltagande behovet av tillskott av de essentiella aminosyrorna (Aminess). Vidare samspelar en väl avvägd sammansättning av patientens kost med medicineringen för att på olika sätt hålla kroppen i så bra fysiologisk balans, som möjligt. Detta gäller inte minst de svåra utmaningar när det gäller kosten, som njursviktiga diabetiker brottas med varje dag. Sammanfattningsvis känns det angeläget att nu flytta begreppen»pr-kost«och»lpk«in i det historiska arkivet. Genom sin ensidiga betoning av endast en aspekt är begreppen vilseledande för alla berörda och nedvärderar därmed kostens betydelse. Även begreppet»kostbehandling«bör gå samma väg, då njursviktskosten är en integrerad del av behandlingen och inte fristående. Vad njursviktiga behöver är en väl sammansatt»njursviktskost«, som stöder HELA behandlingen och HELA människan. Per Åke Zillén DIALÄSEN

16 Bakterie kan ge skydd mot KATETERINFEK I en avhandling från Malmö högskola visar ett nytt fynd att substanser från bakterien Pseudomonas aeruginosa får den på peritonealdialyskatetrar ofta förekommande bakterien Staphylococcus epidermidis att lossna från ytor. Detta skulle i framtiden kunna utnyttjas för att minska antalet infektioner i samband med peritonealdialys. Då peritonealdialyskatetern opereras in i patienten får bakterier en ny möjlig väg in i bukhålan, och oftast är det hudbakterier som tar sig in, till exempel Staphylococcus epidermidis. Då bakterier har tagit sig in i bukhålan kan de fästa till kateterytan och bilda en så kallad biofilm, det vill säga bakterier som lever fastsittande på ytor, och ge upphov till bukhinneinflammationer. S. epidermidis är den vanligaste bakterien som orsakar bukhinneinflammationer hos Figur 1 Effekt av extracellulära produkter från P. aeruginosa på S. epidermidis biofilmer. S. epidermidis odlades i en biofilm under 20 timmar (kontroll) och utsattes därefter för extracellulära produkter från P. aeruginosa under en timme (test). Detta fick S. epidermidis att släppa från ytan. peritonealdialyspatienter. Bukhinneinflammationer uppkommer i snitt cirka en gång vartannat år hos dessa patienter och leder i några procent av fallen till döden. Vanligare är att bukhinnan bildar ärrvävnad vilket tvingar fram en övergång till hemodialys, då en ärrad bukhinna inte ger tillräcklig dialys. Problemet med mikrobiella biofilmer Mikrobiella biofilmer består alltså av bakterier som lever på ytor. Ofta är bakterierna inkapslade i ett slem som de själva producerar och det kan bestå av till exempel polysackarider, proteiner och DNA och skyddar bland annat bakterierna mot människans immunförsvar. Enligt»National Institute of Health«, USA, orsakar biofilmer mer än 80 procent av alla mikrobiella infektioner i människan och kan till exempel hittas vid öroninflammationer, kroniska sår, i lungorna hos cystisk fibros-patienter samt i samband med olika implantat, till exempel peritonealdialyskatetrar och ortopediska implantat. Dessutom är bakterierna i en biofilm ofta ganska antibiotikaresistenta, vilket kan göra dem svårbehandlade. Dessa faktorer gör det viktigt för oss att hitta nya sätt att eliminera biofilmer. Syftet med vårt arbete har varit att få fram kunskap som bidrar till en bättre förståelse av biofilm-relaterade infektioner i bukhålan, för att därigenom kunna reducera antalet bukhinneinflammationer hos peritonealdialyspatienter. Bakterier måste inte ge upphov till infektionssymptom I en klinisk studie studerades förekomsten av bakterier på 15 katetrar uttagna på grund av njurtransplantation, dvs. från patienter utan kliniska symptom på infektioner. Att inte ha några infektionssymptom betydde dock inte att katetern var fri från bakterier, och på 12 av dessa 15 katetrar hittade vi bakterier. Mängden bakterier var dock ganska liten, men bakterierna var huvudsakligen vid liv och upp till 16 DIALÄSEN

17 TIONER fem olika arter hittades på samma kateter. Även om förekomsten av bakterier på katetern kan utgöra en framtida risk för utvecklingen av en bukhinneinflammation verkade det som om bakterierna och immunförsvaret hade uppnått en balans, där de fungerade tillsammans. Bakterierna som hittades var generellt vanliga hudbakterier, som i normala fall på huden är harmlösa. De vanligast förekommande bakterierna var S. epidermidis och Propionibacterium acnes, en anaerob bakterie som inte är en speciellt vanlig orsak till bukhinneinflammation. Biofilmer av Pseudomonas aeruginosa och Staphylococcus epidermidis Pseudomonas aeruginosa är en annan bakterie som frekvent ger upphov till bukhinneinflammationer, ofta svårläkta sådana som innebär att katetern måste tas ur patienten. För att studera interaktioner mellan P. aeruginosa och S. epidermidis odlades de tillsammans i en biofilm och då upptäcktes något intressant, nämligen att P. aeruginosa tog över och konkurrerade ut S. epidermidis från ytan. Vi undersökte flera olika bakteriestammar från båda arter och kunde se effekten för alla stammar, även om den varierade lite i storlek. Nu ville vi veta om effekten berodde på de levande Pseudomonas-bakterierna, eller om det berodde på något ämne som Pseudomonas producerade och som S. epidermidis reagerade på. Hur man får S. epidermidis att släppa från ytor Vi samlade in alla extracellulära ämnen, det vill säga ämnen som bakterier producerar men spottar ut i omgivningen, som P. aeruginosa producerade genom att ta bort cellerna från en biofilm som fått växa till. Denna cellfria P. aeruginosa-lösning hälldes på S. epidermidis-biofilmer och då kunde vi se att vi fortfarande hade kvar vår effekt som fick S. epidermidis att släppa från ytan och kunde konstatera att effekten berodde på en extracellulär produkt, se figur 1. Maria Pihl Efter att ha fraktionerat de extracellulära produkterna som P. aeruginosa producerade såg vi att den fraktion som hade störst förmåga att få S. epidermidis att lossna från ytan var rik på polysackarider, det vill säga socker. Ämnet som får S. epidermidis att lossna från ytor är inte exakt identifierad än, men det skulle alltså kunna vara ett socker. Framtida tillämpningar I framtiden vill vi rena fram ämnet och identifiera det och även undersöka dess potentiella effekt på andra bakterier än S. epidermidis. Om ämnet inte är skadligt för våra egna celler skulle man förhoppningsvis kunna använda det för att förhindra biofilmbildning på peritonealdialyskatetrar och därmed minska antalet infektioner hos peritonealdialyspatienter. Det skulle även finnas möjlighet att använda ämnet på andra typer av implantat. Text: Maria Pihl, Malmö Högskola, E-post: Pihl%20MUEP.pdf?sequence=1 DIALÄSEN

18 Varför Fosrenol? Effekten av Fosrenol möjliggör 1, 2 en långvarig fosfatkontroll Fosrenol har upp till 6 års säkerhetsdata Endast en tablett per måltid 1 3 Referenser: 1. Hutchison AJ et al. Nephron Clin Pract 2008; 110(1); c15-c Hutchison AJ et al. Nephron Clin Pract 2006; 102: c61-c FOSRENOL Summary of Product Characteristics. Indikation: Fosrenol är indicerat som fosfatbindare för kontroll av hyperfosfatemi hos patienter med kronisk njursvikt i hemodialys eller CAPD. Fosrenol är också indicerat hos vuxna patienter med kronisk njursjukdom, vilka inte står på dialys, med serumfosfatnivåer 1,78 mmol/l, hos vilka enbart en kost med lågt fosfatinnehåll inte är tillräckligt för att kontrollera fosfatnivåerna. Fosrenol finns som tuggtabletter 500 mg, 750 mg och 1000 mg. Förpackningsstorlek 90 st. VO3AE03. RX. F. Senast översyn av SPC: För övrig information och priser: To be as brave as the people we help

19 För att stärka sjuksköterskorna i det dagliga omvårdnadsarbetet med de kroniskt njursjuka har man på Dialysavdelningen i Lund startat seminarieserier med den så kallade casemetodiken. Syftet är att handleda sjuksköterskor till ett professionellt agerande i vardagliga omvårdnadssituationer. Martin Hagman Ökad professionalism i vården med CASE-SEMINARIER På Dialysavdelningen, vid njurkliniken på Skånes universitetssjukhus Lund, har varje patient en patientansvarig läkare (PAL) och en omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS). Den grundläggande idén med OAS-/PAL-systemet är att patienten alltid ska veta vem hon/han kan vända sig till när det gäller den långsiktiga planeringen. Man kan också se det som att varje OAS och PAL tagit på sig ett särskilt ansvar för att vi på dialysavdelningen ska leva upp till njurkliniken i Lunds vision:»vi vill möjliggöra för njursjuka att leva ett rikt och oberoende liv genom professionell och individualiserad medicinsk vård och omvårdnad.«när Marie Nykvist blev avdelningschef på Dialysavdelningen 2009 hade hon som ambition att tydliggöra OAS-rollen. Tillsammans med medicinskt ledningsansvarig läkare, Ulla Lund, och biträdande avdelningschef, Martin Hagman, har mycket arbete lagts ner på att utveckla omvårdnaden och det medicinska omhändertagandet av de kroniskt njursjuka allt i enlighet med njurklinikens vision. Patient och OAS träffar regelbundet PAL för rond där allt som rör patientens vård på kort och lång sikt tas upp. Ronderna är värdefulla tillfällen för patienten att få träffa sin läkare. Sjuksköterskorna, som träffar patienten oftare än läkaren, spelar en mycket viktig roll vid dessa tillfällen. För att stärka sjuksköterskorna i det dagliga beslutsfattandet om omvårdnaden av de kroniskt njursjuka fanns därför ett behov av utvecklingsaktiviteter i någon form. Professionalism i vården i mötet med patienter och medarbetare Med den rubriken bjuds sjuksköterskor in till seminarieserier med syfte att handleda dem till professionellt agerande i vardagliga omvårdnadssituationer. Så här står det i inbjudan till case-seminarierna:»utmärkande för oss professionella är att vi utöver att vara väl insatta i vårt ämnes- och verksamhetsområde kan balansera värderingar, förhållningssätt, etiska principer och juridiska aspekter. Vi sätter patienters behov och intressen framför våra egna. Inom vårt område med kroniskt sjuka personer kan det vara en särskild utmaning att ut- DIALÄSEN

20 veckla en vård som ger patienter möjlighet till hög grad av självständighet.«casemetodik Under seminarierna arbetar vi utifrån casemetodik under ledning av Charlotte Egidius. Casemetoden började utvecklas på Harvarduniversitetet i USA under tidigt 1900-tal. Det är en pedagogisk metod som utgår från fallbeskrivningar där deltagarnas egen kompetens och erfarenhet ska vara drivkraften i lärandet. Seminarieledaren Charlotte Egidius skrev under sin magisterutbildning i utbildningsvetenskap på Malmö högskola uppsatsen Casemetod för lärande och reflektion i arbetet och har arbetat med många grupper inom sjukvården under flera år. I sin uppsats har hon, utifrån litteratur och egna erfarenheter, dragit följande slutsatser om vilka positiva effekter som casearbetet ger: Träning i problemlösnings- och analysförmåga Träning i kommunikation, beslutsfattande och argumentation för olika ställningstaganden Stimulans till kritiskt och självständigt tänkande Träning i att skilja på tyckande och vetande Träning i att tolerera alternativa sätt att tolka en situation och agera i den Uppmuntran till att ta ansvar för eget lärande och kunskapssökande Möjligheter att leva sig in i andras sätt att uppleva och uppfatta Individuell kompetensutveckling och utveckling av gemensamt lärande där olika deltagares kunskaper, erfarenheter och ståndpunkter tas tillvara Integrering av empiri och teori, praktiskt handlande och annat vetande. Gruppen Det är inte bra att vara en för stor grupp under seminarierna och därför har deltagarantalet begränsats till åtta. Fyra sjuksköterskor deltar i varje seminarieserie, förutom cheferna, medicinskt ledningsansvarig och seminarieledaren. Det är av stor betydelse att ha närmsta chef med vid varje seminarietillfälle. I en serie ingår fem seminarier under cirka tio veckor och sedan starten våren 2010 har vi hittills hunnit med sex serier. Målsättningen är att alla dialysavdelningens cirka 50 sjuksköterskor förr eller senare ska ha deltagit i en seminarieserie. Vid sammansättningen av en case-grupp försöker vi skapa en bra blandning av kompetens, erfarenhet och ålder. I inledningen av en seminarieserie presenterar sig handledaren för deltagarna och alla andra för varandra. Trots att de flesta oftast redan känner varandra sedan tidigare är det värdefullt att låta alla få uttala sig om sig själv, sin roll som sjuksköterska, varför de intresserar sig för just njurmedicin och dialys och vad som håller dem kvar inom specialområdet. Seminarieledaren klargör också vad som gäller angående gruppens integritet. Det ska vara ett öppet samtalsklimat där ingen ska behöva vara orolig för att lösryckta delar av Martin Hagman 20 DIALÄSEN

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede Bromsen på Danderyd - för njursvikt i tidigt skede Under det senaste decenniet har det blivit alltmer känt att lätt till måttlig njursvikt är vanligt förekommande. Undersökningar från bland annat Norge

Läs mer

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

Tävlingen med enbart vinnare

Tävlingen med enbart vinnare Tävlingen med enbart vinnare www.wtg2011.com Förord Att donera ett organ är att ge med hjärtat. I vissa fall bokstavligt talat. Vid en transplantation tas det donerade organet om hand och ges till någon

Läs mer

Barn. med njursjukdom. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Barn. med njursjukdom. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Barn med njursjukdom Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har ditt barn en njursjukdom? Vad innebär det? Vad är njursvikt? Är det en livshotande sjukdom? Njurarnas uppgift är bland annat att utsöndra

Läs mer

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Velphoro Tuggtablett 500 mg Burk, 90 tabletter

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Velphoro Tuggtablett 500 mg Burk, 90 tabletter 1 (6) SÖKANDE Fresenius Medical Care Sverige AB Box 548 192 51 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

L4: Bästa möjliga värde med ehälsotjänster!

L4: Bästa möjliga värde med ehälsotjänster! L4: Bästa möjliga värde med ehälsotjänster! Sven- Åke Svensson Caroline Fruberg Utvecklingskraft 2014 2014-05-16 Vad tycker du är den största fördelen med e-hälsa? Patienten blir mer engagerade i sin sjukdom

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Vår huvudsponsor Program Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Yvonne Lundholm 2014-10-01 STORT TACK till våra sponsorer Huvudsponsor Fresenius Medical Amgen Hospira Nordic MSD Baxter/Gambro

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) Läs bipacksedeln innan du använder FOSRENOL oralt pulver eller FOSRENOL tuggtabletter. Du har fått den här broschyren för att informera dig om varför du har fått

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Tillsammans så mycket bättre. Utvecklingskraft 2012 Qulturum

Tillsammans så mycket bättre. Utvecklingskraft 2012 Qulturum Tillsammans så mycket bättre Utvecklingskraft 2012 Qulturum Agenda Patientmedverkan en utmaning för vården? Ditt aktivitetspass 1 Självdialys Ditt aktivitetspass 2 e hälsa som stöd när vården bedrivs på

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Hearing med Lars-Erik Eriksson vd Clinical Laserthermia Systems AB

Hearing med Lars-Erik Eriksson vd Clinical Laserthermia Systems AB Hearing med Lars-Erik Eriksson vd Clinical Laserthermia Systems AB Lars-Erik: Hej, välkomna till denna webbhearing. Ni är nu välkomna att ställa frågor! Tänk på att ni måste vara inloggade som deltagare

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?...

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?... Att leva med HD Innehåll Inledning...3 Vad är hemodialys?...4 Blodtillgång...8 Hur mycket dialys?...10 Under behandlingen...12 Var ska dialysen uföras?...14 Mat, dryck och mediciner...16 Att leva med hemodialys....18

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Anmäl er redan idag och ta del av boka-tidigt-priset! Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Att se patientens egenvårdsförmåga och ge stöd utan att ta över! Ökad livskvalitet med

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM6040 Njurmedicinska sjukdomar, dialysbehandling och njurmedicinsk omvårdnad, 22,5 högskolepoäng Nephrology, Dialysis Treatment and Renal Nursing Care, 22.5 higher

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN.

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. Till hjälp för Dig som söker vårdbidrag. MITT BARN ÄR NJURSJUKT! Att få beskedet att ens barn har en njursjukdom gör att familjen hamnar i en krissituation.

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 7 september 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Kolla när vi har öppet! Antibiotika är bra

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech Bakgrundsinformation Tandimplantat och Astra Tech December 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tandlöshet drabbar många...3 Traditionella lösningar...3 Tandimplantat...4 Marknadsutveckling...4 Astra Techs implantatsystem...5

Läs mer

Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner

Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Med utgångspunkt från en serie intervjuer med sjukhuspersonal har jag tagit fram

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård

Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Baxter är ett globalt, mångsidigt medicinskt företag som utvecklar specialiserade behandlings metoder och läkemedel som räddar och förbättrar liv.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Patientinformation Hemofili

Patientinformation Hemofili Språk: Svenska / Kinesiska Arabiska Pfizer AB 191 191 90 90 Sollentuna 1 Information om blödarsjuka inkl. hemofili A och hemofili B Vid blödarsjuka saknar man eller har brist på en blodlevringsfaktor.

Läs mer

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Sektionen för Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Vårterminen 2011 Period 1 Senast reviderad 2011-01-10 Anna

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Christers njurar återhämtade sig DIALÄSEN 6.2009 1

Christers njurar återhämtade sig DIALÄSEN 6.2009 1 NR. 6.2009 35 KRONOR TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Självdialys: I Jönköping får alla chansen Kvalitetsarbete för bättre handläggning Christers njurar återhämtade

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer