ix MMedicin i X-län Nyhetsbrev från Läkemedelskommittén

Transkript

1 NR 4 DECEMBER 2010 ix MMedicin i X-län Nyhetsbrev från Läkemedelskommittén Missa inte sista chansen! Sid 5 Nya apotek nya problem Det har uppstått problem med licensläkemedel och telefonkontakter efter omorganiseringen av apoteken. Läkemedelskommittén har haft möte med alla apoteksaktörer i länet och försökt hitta lösningar. Läs om hur det kan fungera med generella licenser. MiX presenterar också en lista över de direkta telefonnumren till de lokala apoteken. Sid 2 Dra ditt strå till stacken Oftare fel än rätt vid vårdnivåbyten. En mängd förbättringsarbeten pågår i länet för att minska läkemedelsfelen. MiX refererar ett arbete på medicinkliniken i Gävle. Sid 3 I Fablernas Värld Smärta efter bältros är ett besvärligt tillstånd för gamla människor. Man hoppas ju kunna minska risken genom att behandla bältrosen i det akuta skedet. Men hjälper det? Sid 6 7 BA(C)KSIDAN Läkemedelsindustriföreningens undersökning visar att förskrivningen av läkemedel i landet är ojämlik.detta är dock känt sedan tidigare och har belysts i olika sammanhang. Socialstyrelsens Öppna Jämförelser visar att länet står sig bra på många (men inte alla) läkemedelsområden. Sid 8 MiX stora helgtävling Här är något riktigt knepigt att bita i. Känner du igen växter och djur och vilka läkemedel vi utvinner ur dem? Sid 6 7 INSIDA Miljö och läkemedel Fåglar dör I Indien har ett par arter av gamar nästan utrotats på grund av att man behandlar kor med mediciner. Sid 4 Sömnmedel Nya tag Efter LK:s kampanj för två år sedan sjönk sömnmedelsförskrivningen. Nu börjar den stiga igen. Sid 3 På recept Zon gel Ketoprofen gel har visar sig ge upphov till många hudreaktioner. Medlen receptbeläggs. Sid 4 Se upp för solen när du smörjt med ketoprofen gel. Illustration: Vidar Wicklund Missa inte 2009 års höjdpunkt! Har du anmält dig till Mellansvenskt Läkemedelsforum? Nytt från TLV Nexium bort ur förmånssystemet Granskning av smärtlindrande/antiinflammatoriska mediciner. Sid 5

2 APOTEKSNYTT Möte med apoteksaktörer Läkemedelskommitténs arbetsutskott hade i oktober ett möte med representanter för de apotekskedjor som driver apotek i Gävleborgs län. För närvarande finns följande apoteksaktörer i länet: Apoteket AB, Apotek Hjärtat, Kronans Droghandel, Apoteksgruppen (småföretagare) och Cura apoteket (ICA). Bland annat diskuterades telefonrecept, direktnummer till lokala apotek, generella licenser och problemen med listan Mina sparade recept på apoteket. För telefonrecept, frågor om lagerhållning, priser, öppettider med mera kan man ringa de olika apotekskedjornas kundcentrum. När du som förskrivare eller vårdpersonal behöver kontakt med ett lokalt apotek kan du ringa på de direktnummer som finns nedan. Apotek Hjärtat, Kundcenter; vårdpersonal: Apotek Hjärtat, Skolhusgatan, Söderhamn: Apotek Hjärtat, Ljusne HC: Apotek Hjärtat, HC Linden, Bergvik: Apotek Hjärtat, Sporthallsvägen, Edsbyn: Apotek Hjärtat, Stationsgatan, Kilafors: Apotek Hjärtat, Nygatan 8, Bollnäs: Apotek Hjärtat, Arbrå HC: Apotek Hjärtat, Stationsgatan, Järvsö: Apotek Hjärtat, Drottninggatan 12, Gävle: Apotek Hjärtat, Andersbergs HC, Gävle: Apotek Hjärtat, Hemlingby köpcentrum: Apoteket AB, Kundcenter för vårdpersonal: Apoteket Linblomman, Bollnäs sjukhus: Apoteket Nordstjärnan, Alfta: Apoteket Syrenen, Gävle Sjukhus: Apoteket Bocken, 9:ans köpcenter, Gävle: Apoteket i Valbo köpcentrum: Apoteket Mården, Bergby: Apoteket Duvan, Storvik: Apoteket Stjärnan, Hudiksvalls Sjukhus: Apoteket Rönnen, Iggesund: Apoteket Björnen, Bergsjö: Apoteket Lokatten, Harmånger: Apoteket Örnen, Tierp Apoteket Biet, Gimo Kronans Droghandel, Kundcenter: Kronans Droghandel Södertull, Gävle: Kronans Droghandel, Hedesunda: Kronans Droghandel, Valbo köpcentrum: Kronans Droghandel, Delsbo: Lösning på licensproblem Förfrågan från en hudläkare: Roaccutan är ett preparat mot acne som endast dermatologer får skriva ut. Vi har sålunda en årlig licens för detta. Det har visat sig uppstå problem för patienter hos andra apotek än Apoteket AB. Dessa vet nämligen att vi innehar licens eftersom vi meddelat detta och det har spridits till deras filialer. Alla nya privata apotek har dock inte licens och patienterna får inte ut preparatet. Hur göra? Finns någon kontaktlista för apoteken i länet samt norra Uppland? Svar: LMK:s arbetsutskott och företrädare för de olika apotekskedjorna i länet har haft ett möte. Där tog vi bland annat upp problemet med generella licenser. Apoteken har därefter presenterat en lösning: Den apoteksaktör som beviljats en generell licens (oftast Apoteket AB, då sjukhusapoteken i länet tillhör Apoteket AB), mailar preparat och diarienummer till en kontaktperson hos varje aktör som i sin tur meddelar sina apotek. Apoteken kan vid behov hänvisa till diarienumret då de själva 2 Kronans Droghandel, Hudiksvall: Kronans Droghandel, Färila: Kronans Droghandel, Ljusdal: Kronans Droghandel, Ockelbo: Kronans Droghandel, Gallerian, Sandviken: Kronans Droghandel, Jansasparken, Sandviken: Apoteksgruppen, Kundcenter: , växel Apoteket Svanen, Strömsbro, Gävle: Apoteket Kronan, Bomhus, Gävle: Apoteket Pilen, Sätra, Gävle: Apoteket Orren, Hofors: Apoteket Tjädern, Sjukhuset, Sandviken: Apoteket Furan, Skutskär: Cura apoteket Cura apoteket, Maxi ICA, Gävle: söker licens. Varje aktör får sedan ha sin egen rutin för att meddela inom företaget vilka licenser som finns. Däremot är det inte enligt Läkemedelsverket säkert att ansökan beviljas för att det finns ett diarienummer att hänvisa till. Varje ansökan behandlas för sig. Överenskommelsen gäller inom vårt län, men det finns önskemål från förskrivare att även apoteken i Norduppland informeras. Det får varje aktör sköta om.

3 PROJEKT / LÄKEMEDELSFEL 109S drar sitt strå till stacken I landstinget pågår en rad projekt för att minska läkemedelsfelen, särskilt i vårdens övergångar. Som stöd i detta arbete deltar landstingets egna apotekare. Här presenteras ett av många förbättringsarbeten. Avdelning 109S är en strokeavdelning på Gävle sjukhus. Där har under hösten ett arbete med att identifiera och åtgärda läkemedelsfel ägt rum. De som drivit projektet har varit ST-läkare Ayed Ahmad, Apotekare Erica Blomberg, VEC Taina Gunnarsson och Läkar-VEC Ann-Mari Broqvist. Bakgrund Vid inläggning på 109S saknas ofta information om patienten har ApoDos. Patientens läkemedelsintag i hemmet stämmer inte överens med läkemedelslistan i Melior. Projektets syfte var att belysa läkemedelsöverföringsfel som uppstår vid inläggning på 109S. Det skall leda till ett arbetssätt som säkerställer en korrekt läkemedelsbehandling under patientens vårdtid. Metod Samtliga nyinskrivna patienter på 109S under fyra veckor inkluderades i studien. För inkluderade patienter kontrollerades att läkemedel fanns dikterade vid inskrivning, att källor fanns angivna i journalen samt samstämmigheten mellan uppgifterna om läkemedel i Meliors olika moduler. Samtliga nyinskrivna patienter screenades för Apodos. För de patienter som hade ApoDos gjordes en intervju med utgångspunkt från aktuellt dosrecept avseende vilka läkemedel som individen tog. Därefter kontrolleras att det fanns markerat i ordinationsöversikten i Melior att patienten hade ApoDos samt att ordinerade läkemedel i ApoDos fanns ordinerade i samma modul. För övriga patienter gjordes en intervju avseende vilka läkemedel som individen tog. Vid behov kompletterades läkemedelsanamnesen med information från andra källor såsom patientens hälsocentral, anhöriga, recept och läkemedelsförpackningar för att få information om patientens aktuella läkemedelsbehandling. Några resultat Endast hälften av patienterna som hade ApoDos identifierades på akutmottagningen. Ingen av de patienter som stod på Waran fick sina ordinationer i den särskilda ordinationsmallen för Waran. Man fann många fall där de olika uppgifterna i Melior om patientens läkemedelsbehandling inte stämde överens med varandra. Slutsatser För att minska läkemedelsfelen kom projektet fram till förslag på sådant som bör förbättras: Bland annat bör man göra noteringar i löpande journaltext och i epikrisen när läkemedel dosjusterats, lagts till eller tagits bort. Det är viktigt att vara noggrann när man vid inläggning dikterar in vilka läkemedel patienten står på. Vid osäkerhet kan man till exempel be anhöriga hämta läkemedelslista och lämna till avdelningen. PROJEKT / FÖRSKRIVNING Förskrivning av sömnmedel ökar igen Hösten 2008 genomfördes ett projekt där patienter med sömnproblem erbjöds alternativ till enbart mediciner. Därefter sågs en tydlig minskning av sömnmedelsförskrivningen. Men nu finns en tendens att förskrivningen ökar igen. LMK vill uppmana all inblandad personal att aktualisera de rutiner som togs fram. Det gäller såväl rådgivningssköterskor, distriktssköterskor, hälsosamordnare, psykosociala team som läkare. Broschyren Bättre sömn utan sömnmedel finns att rekvirera från Läkemedelsenheten, Folkhälsoenheten och Psykosocial Hälsa i Gävle. 3

4 HOT MOT MILJÖN Diklofenak - ett miljöproblem Diklofenak är ett väl beprövat antiinflammatoriskt läkemedel som används i relativt stor utsträckning, drygt 4 ton säljs årligen i Sverige. Användningen av diklofenak har medfört allvarliga miljöproblem, inte minst i södra Asien där tre arter av gamar är på väg att dö ut. I områden där kor av kulturella skäl inte avlivas vid sjukdom eller hög ålder så har ofta diklofenak använts för att lindra kornas smärta. Av samma skäl tas inte kokadavret omhand av människor när döden inträtt, vilket får till följd att asätare konsumerar köttet. I många fall är det gamar som äter detta kött som innehåller diklofenak, vilket får allvarliga effekter på gamarnas njurfunktion. Gamarna dör vanligen inom ett par dagar efter sådan exponering, med tydliga tecken på njurskada, hela 85 procent av 259 obducerade gamar hade uppenbar gikt med kraftig ansamling av urin- syra och lesioner i njurar, lever och mjälte. Detta har inneburit att tre vanliga gamarter betraktas som akut utrotningshotade, efter en minskning med 95 procent jämfört med början på 1990-talet, vilket är en av de snabbaste populationsminskningarna man observerat bland fåglar. I och med att diklofenak pekats ut som ett miljöproblem har substansen också undersökts i toxicitetsstudier på andra arter. Det har visat sig att diklofenak påverkar fisk (regnbågsöring) redan vid låga koncentrationer. I studier har tydliga subcellulära effekter på fiskarnas lever, njure och gälar påvisats vid 1 mikrogram/l. Vid 5 mikrogram/l uppstår histopatologiska effekter såsom lesioner i njurarna och nekros i gälarnas pelarceller. Vid den högre koncentrationen kunde bioackumulation visas, t ex fanns diklofenak i 2700 gånger högre koncentration i lever än i omgivande vatten. Av detta kan slutsatsen dras att diklofenak utgör en risk för vattenlevande organismer. Diklofenak anses som det NSAID-preparat som har högst akut toxicitet. Studier visar att en blandning av flera olika NSAID-preparat ger en toxisk effekt vid lägre koncentration än vid tester av de ingående substanserna enskilt. Detta kan medföra att oförutsedda effekter uppstår när organismer utsätts för blandningar av preparat, vilket ofta är fallet i vattenmiljö. Diklofenak bryts ner i relativt liten grad i reningsverken och förekommer därför i utgående vatten som når våra vattendrag i koncentrationer i samma storleksordning som de som visats ge effekter. Därför finns anledning att vidta åtgärder för att minska förskrivningen av diklofenak. Karin Andersson, Kemikaliecontroller Landstinget Gävleborg (Referenser: MiX på internet FAKTA Diklofenak är ett så kallat NSAID-preparat (non steroidal antiinflammatory drug). NSAID-preparat är en av de tre läkemedelsgrupper som Landstinget valt lägga fokus på i vårt miljömål om att Landstinget ska minimera sin användning av miljöstörande läkemedel. Receptbelagd Zon EU:s läkemedelsmyndighet har genomfört en vetenskaplig granskning av ketoprofen för utvärtes bruk. Orsaken är rapporter om hudreaktioner, särskilt i samband med solstrålning. Slutsatsen är att ljuskänslighetsreaktioner av topikala läkemedel som innehåller ketoprofen är allvarliga biverkningar. Förhållandet mellan nytta och risk för dessa läkemedel är dock fortfarande gynnsamt så medlen kan fortfarande förskrivas. Flera åtgärder kommer att genomföras för att skapa en säkrare användning. Dessutom FAKTA Ketoprofen gel säljs under namnen Orudis, Siduro och Zon och är nu receptbelagda. TLV har tidigare beslutat att medlen inte ska omfattas av läkemedelsförmånen och man får därför inte rabatt. Ipren gel och Voltaren gel fortfarande receptfria. ska dessa läkemedel receptbeläggas. Rekommendationer till vårdpersonal: Förskrivare ska strikt följa de kontraindikationer som finns vid förskrivning av ketoprofen för utvärtes bruk. Förskrivare och farmaceuter bör påminna patienter som använder ketoprofen för lokalt bruk om vikten av att förebygga fotosensibilisering genom att tvätta händerna noggrant efter varje användning av gelen. Man ska inte utsätta det behandlade området för solstrålning även om det är molnigt eller för UVA-strålning (solarier) under behandlingen och två veckor därefter. Det behandlade området ska skyddas från solljus genom att man bär kläder. Man ska inte använda ketoprofen under tättslutande förband. Behandlingen ska omedelbart avslutas om hudreaktioner uppkommer. Misstänkta biverkningar som uppkommer efter användning av läkemedel innehållande ketoprofen för lokalt bruk ska rapporteras till Läkemedelsverkets Regionala Biverkningscentra Källa: Läkemedelsverket 4 Läkemedelsriksdagen är ett årligt återkommande evenemang på initiativ av Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Statens beredning för medicinsk utvärdering. Årets riksdag omfattar föredrag, paneldebatter, diskussioner och mentometeromröstningar med myndigheterna, socialdepartementet och andra viktiga aktörer. Ur programmet kan nämnas: Generisk förskrivning Utmaningar och möjligheter. Ekonomisk styrning av läkemedelsförskrivning piska eller morot? Utsläpp från läkemedelsproduktion vilka är riskerna och vem tar ansvar i ett globalt perspektiv? Tid o plats: 20 januari 2011, City Conference Centre, Stockholm Information o anmälan: Läkemedelsriksdagen arrangeras av Läkemedelsakademin.

5 TLV-NYTT Nexium ut ur förmånssystemet TLV har beslutat att Nexium enterotabletter (esomeprazol) inte ska vara kvar inom högkostnadsskyddet. Beslutet gäller från och med den 15 januari Inom högkostnadsskyddet finns det andra PPI-läkemedel, exempelvis omeprazol, som alla verkar på samma sätt som Nexium, men som har en lägre kostnad. Begränsning utan effekt 2006 fick Nexium en begränsning av jsubventionen. Användningen av Nexium skulle förbehållas dem som bedömdes ha behov av en något högre syrareduktion vid behandling av erosiv GERD (reflux), det vill säga behandling med Nexium i dosen 40 mg. Begränsningen har inte haft avsedd effekt. Merparten av dem som använder Nexium använder istället dosen 20 mg och har antingen inte provat någon annan PPI eller har provat annan PPI i allt för låg dos. Endast en liten andel av dem som använder Nexium 40 mg har tidigare använt någon annan PPI i doser över 20 mg. Omeprazol 40 bättre än Nexium 20 Nexium 20 mg åstadkommer en sämre syrahämning än vad som kan uppnås med omeprazol 40 mg. Patienter med otillräcklig effekt av omeprazol 20 mg, riskerar därmed vid ett preparatbyte till Nexium 20 mg att få en sämre syrahämning än vad de kunnat få genom att istället gå upp i dos omeprazol. TLV konstaterar vidare att det saknas studier som jämför Nexium 40 mg mot omeprazol 40 mg med avseende på det relevanta kliniska effektmåttet. Trots att sådana data saknas kan man utifrån ett rimlighetsresonemang baserat på de jäm- förelser som trots allt finns, dra slutsatsen att skillnaden mellan de båda preparaten i dosen 40 mg sett till utläkningsfrekvens av erosiv GERD (efter 8 veckor) är mindre än 3 procentenheter. Detta eftersom skillnaderna mellan olika PPI tenderar att minska då högre doser används (eftersom man närmar sig maximal syrahämning) och den påvisade skillnaden i utläkningsfrekvens mellan preparaten i halva dosen uppgår till 3 procent. Orimlig prisskillnad Det framstår som orimligt att Nexium 40 mg ska ingå i läkemedelsförmånerna till en kostnad som är minst sex gånger högre än kostnaden för omeprazol, 40 mg (2 gånger 20 mg), trots att effektdata saknas som kan motivera en sådan prisskillnad. Granulat och HP Nexium enterogranulat och Nexium HP är fortfarande subventionerade och ingår i högkostnadsskyddet. Källa: TLV TLV:s har granskat smärtläkemedel TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har granskat smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel. Granskningen har lett till att ett brett sortiment kvarstår, att smärtstillande läkemedel för utvärtes bruk inte längre kommer att ingå i högkostnadsskyddet och förändrad subventionsstatus för några läkemedel. Gel Geler och sprayer för utvärtes bruk som används i samband med muskel- och ledskador, exempelvis sportskador, kommer inte att ingå i högkostnadsskyddet eftersom tillståndet bedöms vara av låg svårighetsgrad. Dessutom har företagen inte visat att nyttan av dessa läkemedel uppväger kostnaden. Maxpris TLV anser att det finns ett behov av ett brett sortiment smärtläkemedel i högkostnadsskyddet. Därför tillåter TLV en viss prisskillnad för dessa läkemedel. För flertalet läkemedel får behandlingskostnaden inte överstiga 3 kronor per dag vid normaldos. De företag som har valt att inte sänka priset på läkemedel inom denna läkemedelsgrupp kommer inte längre att få sina läkemedel subventionerade. De prissänkningar som har skett beräknas frigöra 10 miljoner kronor per år. Coxiber begränsas Granskningen har också visat att det finns behov av att begränsa användningen av läkemedlen Celebra och Arcoxia till patienter med hög risk för blödningar och för patienter med hög risk för magtarmbiverkningar, till exempel på grund av hög ålder eller tidigare magsår. De är bara kostnadseffektiva för vissa patienter. 100 miljoner Under våren 2010 fattade TLV beslut om att inte längre subventionera hyaluronsyra och glukosamin. Sammantaget frigör genomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel nästan 100 miljoner kronor per år. Källa: TLV Besluten träder i kraft den 1 februari Läkemedel som utesluts: Zon gel, Ketoflex gel, Orudis gel och Siduro gel (ketoprofen) Ibumetin gel (ibuprofen) Eeze kutan spray (diklofenak) Xefo och Xefo-akut tabletter (lornoxikam) Läkemedel som får begränsad subvention: Celebra (celecoxib) Arcoxia (etoricoxib) Mellansvenskt Läkemedelsforum 2 3 februari 2011 Nu är sista chansen att anmäla sig till tredje upplagan av Mellansvenskt Läkemedelsforum 2 3 februari 2011 i Örebro. 5 Många kollegor har rankat dessa dagar högt tidigare år. Forum anordnas av de sju Läkemedelskommittérna i Uppsala-Örebro-regionen. Målgrupp är alla läkare, oavsett specialitet eller utbildningsnivå, i regionen. Programmet innehåller bland annat: Högaktuella föredrag om hjärt-kärlsjukdomar, astma, KOL, osteoporos, psykiatri och nedre luftvägsinfektioner. Alternativmedicin under luppen Gästföreläsning av professor Edzard Ernst, UK: Alternativmedicin under luppen. Fullständigt program och anmälan hittar du på:

6 I Fablernas Värld MiX helgtävling Förebygga smärta efter bältros Myter inom medicinen del XXX Postherpetisk neuralgi (PHN) är en smärtsam komplikation till herpes zoster som kan kvarstå länge. Tillståndet är svårbehandlat. Det rekommenderas därför att man försöker förebygga PHN genom att behandla med antivirala medel så tidigt som möjligt när utslagen har kommit. Nu har det publicerats en rapport i Cochranebiblioteket som visar att antiviral behandling tyvärr inte förebygger PHN. Man sökte alla studier av god kvalitet (randomiserade med kontrollgrupp) där man givit antiviral behandling inom 72 timmar och där man studerat förekomsten av PHN. Sex studier hittades med totalt 1200 deltagare som uppfyllde kraven. Fem med peroralt aciklovir och ett försök med 419 deltagare som utvärderade peroralt famciklovir. Det var ingen signifikant skillnad i incidens av PHN mellan aciklovir och kontrollgruppen vid fyra månader (Risk ratio (RR), 0,75, 95% CI 0,51 till 1,11, P = 0,15) eller sex månader (RR 1,05, 95% CI 0,87 till 1,27, P = 0,62) efter debuten av herpesutslag. Det fanns vissa tecken på en minskad förekomst av smärta fyra veckor efter debuten av hudutslag. I studien av famciklovir mot placebo fann man ingen signifikant reduktion av incidensen PHN, varken med 500 mg eller 750 mg. Författarnas slutsatser: Aciklovir minskar inte incidensen av PHN signifikant. Det finns otillräckliga bevis från randomiserade kontrollerade försök för att avgöra om andra antivirala behandlingar kan förhindra PHN. Referens: Antiviral treatment for preventing postherpetic neuralgia Qifu et al Cochrane Database of Systematic Reviews Tidigare artiklar i Fablernas värld hittar du i MiX arkiv på LMK:s hemsida 6 Vad vet du om läkemedel från naturen? Många av de läkemedel vi använder har fortfarande sitt ursprung i naturen. Bilderna visar växter och djur ur vilka vi utvinner substanser som blir till olika mediciner. Skriv vad bilden visar och ge exempel på läkemedel som utvinns. Tävlingen är svår, så skicka in ditt/ert svar även om du/ni inte hittat lösningen till alla bilder. Man kan svara även som grupp. Priser till de bästa svaren. Några ledtrådar till växtbilderna: A04A, A06A, C01A, G03D, L01C, M04A, N02A, N02B, N05C, P01B Skicka svaret senast 31 januari Mail: peter.rosenberg@lg.se Internmail: Peter Rosenberg, PV Södertulls HC. Post: MiX, Läkemedelsenheten Budstation 95 Gävle Sjukhus Gävle. Lycka till!

7 7 MiX

8 BA(C)KSIDAN / Stefan Back, ordförande i Läkemedelskommittén i Gävleborg Är olika alltid ojämlikt? Dock svarar de valda områden ganska väl mot nationella riktlinjer och strävanden då det gäller behandlingsinriktning. Skillnader Rapporten omfattar läkemedelsanvändning vid Alzheimers sjukdom, osteoporos, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), behandling med TNF-hämmare mot främst reumatoid artrit, multipel skleros (MS) samt HER2-positiv bröstcancer. Man ser att det inom samtliga dessa områden finns stora regionala skillnader i försäljningen av läkemedel, både mellan och inom landsting. Störst iakttagen variation såg man bland annat mellan olika kommuner i Stockholms län, där en sexfaldig skillnad i användningen av vissa läkemedel kunde ses. Det framträder ingen tydlig bild av landsting som konsekvent visar hög respektive låg förbrukning. Snarare visas en stor variation mellan olika terapiområden där landsting med hög användning inom ett område har låg användning i ett annat. Variation i klinisk praxis baserat på enskilda klinikers och läkares engagemang är deras huvudsakliga förklaring, medan tesen att variationerna skulle bero på hur decentraliserat budgetansvar enheterna har för läkemedlen inte riktigt kunde beläggas enligt min tolkning. Tillgången på specialister torde i många fall vara en avgörande faktor, liksom socioekonomiska skillnader mellan områden. I oktober presenterades en rapport från Läkemedelsindustriföreningen (LIF) om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige. Icke kanske förvånande fokuserar man på områden som har nyutvecklade läkemedel och som har en hög kostnad per patient. Öppna Jämförelser 2010 Under november presenteras även Öppna Jämförelser 2010 där flera av jämförelserna är läkemedelsrelaterade. Avseende just specialisttillgång som en begränsande faktor kan man där konstatera att vi i vårt län då det gäller användning av biologiska läkemedel mot RA och bromsmediciner mot MS ligger något under rikssnittet. Just där har vi haft brist på specialister. Gävleborg ligger bra till Annars ligger vi mycket bra till i det något bredare befolkningsperspektivet som Socialstyrelsen har. Flera parametrar rör äldre, 80+, där vi ligger mycket bra i Landstinget Gävleborg såväl gällande multifarmaci med flera psykofarmaka, tio eller fler läkemedel, andel lämpliga sömnmedel och potentiella D-interaktioner för dessa åldersgrupper. Andra områden där vi ligger på rikssnittet eller bättre gäller användning av blodfettsänkare hos diabetiker och efter hjärtinfarkter och användning av Waran vid förmaksflimmer efter stroke. Särskilt bra ligger vi då det gäller antibiotikaanvändning (förutom kinoloner till kvinnor) och klopidrogrel till infarktpatienter. Sund skepsis Lokala intressen och traditioner tycks spela större roll än hur vi styrs budgetmässigt och variationerna i sjukvården ökar ju mer man fokuserar på mindre geografiska områden. Givetvis skall vi eftersträva att omotiverade skillnader till största delar jämnas ut, men samtidigt ha förståelse för att introduktion av nya behandlingar av flera skäl tar tid och sker i olika takt på olika håll. En sund skepsis inför nyregistrerade läkemedelsgrupper har ju ofta visat sig motiverad med tanke på senare års indragningar av en hel del läkemedel p.g.a exempelvis biverkningar som uppdagas efter hand. Ett okritiskt förhållningssätt kan ju alltså straffa sig. Här finns inget facit annat än att vi måste kritiskt granska och följa vår läkemedelsanvändning, liksom läkemedlens aktuella dokumentation. Här torde företagen alltid ha åsikten att vi borde vara snabbare att introducera deras läkemedel. Har de otur så kan ju patentet nästan ha gått ut då medlet börjar få bredare användning! MiX Nyhetsbrev från Läkemedelskommittén i Gävleborg Redaktionen: Peter Rosenberg, familjeläkare, redaktör peter.rosenberg@lg.se Minicall: Stefan Back, överläkare, ordförande stefan.back@lg.se Tel: Per-Henrik Back, apotekare, sekreterare per-henrik.back@lg.se Tel: Simon Gunnarsson, info-apotekare, simon.gunnarsson@lg.se Tel: Kontakt: Adress: Budstation 95 Gävle Sjukhus GÄVLE MiX på nätet: Produktion: Grafisk profil och form: TETHA Tryck: Gefle Offset; ex. Nästa MiX kommer februari 2011!