Serbien och Montenegro

Transkript

1 Serbien och Montenegro EU-kommissionen och den villkorade utvidgningen Författare: Anton Persson Handledare: Stefan Höjelid Examinator: Daniel Silander Termin: HT20 Ämne: Statsvetenskap Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2SK31E

2

3 Abstract Using Eli Gateva s theory of the EU enlargement s conditionality and the balance in the incitement structure between the terms of rewards and threats, the purpose of the study is to examine the EU commission s reports of the ongoing negotiation process with Serbia and Montenegro. Furthermore, the study discusses Serbia s and Montenegro s relative positions concerning an EU-membership. Through a content analysis of the EU commission s 2020 reports on Serbia and Montenegro, the study examines how the EU has used rewards and threats on Serbia and Montenegro, and what differences and similarities exist. The study finds that the EU has used different forms of rewards and threats according to Eli Gateva s Model to conform the respective countries in the EU s preferred direction. The study mostly discovered similarities but also some differences in how the EU has used rewards and threats on Serbia and Montenegro. The study also finds that Montenegro appears to be closer to a membership than Serbia. Nyckelord: EU-utvidgning, Serbien, Montenegro, Gateva, Conditionality, EU-kommissionen, Belöningar, Varningar. Tack till Stefan Höjelid för ett vägledande och tålmodigt handledande!

4 Innehållsförteckning 1 Introduktion Syfte Frågeställningar Bakgrund Det forna Jugoslavien Serbien Montenegro Sex flaggskeppsinitiativ EU:s utvidgningsvågor Utvecklingen av medlemsvillkoren Köpenhamnskriterierna Ansökningsprocessen Teori Tidigare forskning Metod Avgränsning Material Primärmaterial Sekundärmaterial Resultatredovisning och analys Serbien Belöningar i Negotiation-steget Varningar i Negotiation-steget Montenegro Belöningar i Negotiation-steget Varningar i Negotiation-steget Likheter och skillnader Diskussion Vidare forskning Referenser... 34

5 1 Introduktion Robert Schuman deklarerade redan 1950 i den välkända The Schuman Declaration att ett enat Europa är eftersträvansvärt. Tillsammans med Jean Monnet konstruerades en plan för att bygga ett fredligt och enat Europa. Det här inspirerade skapandet av den Europeiska Kol- och Stålgemenskapen Det här var den första Europeiska gemenskapen och är föregångaren till den Europeiska unionen (EU). Schuman fastslog i sin deklaration Europe will not be made all at once, or according to a single plan. It will be built through concrete achieve-ments which first create a de facto solidarity. (Schuman, 2014, s.15). Schuman fick rätt, med tanke på att den första Europeiska gemenskapen bestod av sex länder och den Europeiska unionen består idag av 27 medlemsstater. 2 Utvidgning och utökandet av antalet medlemsstater i EU har således alltid varit en nödvändig del av den europeiska integrationen. Det var dock vid EU:s hittills överlägset största utvidgning, där tio nya medlemsstater blev en del av unionen, som EU:s utvidgning klassificerades som unionens mest framgångsrika utrikespolitiska strategi. Det var 2004 som tio nya länder från Central- och Östeuropa 3 anslöt till EU. År 2007 anslöt även Bulgarien och Rumänien. Eli Gateva betonade den här utvidgningsstrategin i sin bok European Union Enlargement Conditionality från 2015 enligt följande: The recent developments in the relations between the EU and the candidate and potential candidate countries show that the enlargement process remains at the heart of the EU agenda. (s.17). I takt med unionens sex utvidgningsvågor 4, har medlemsvillkoren på de ansökande länderna ökat drastiskt. Under den första utvidgningsvågen var det enda kravet för ansökan att vara en europeisk stat. Idag är medlemsvillkoren desto svårare och mer komplicerade att uppfylla. Det blir påtagligt i och med att den sjätte och senaste utvidgningsvågen fortfarande endast innehåller Kroatien som anslutningsland. Detta trots att det finns flertalet kandidatländer och att Kroatien anslöt redan De formella medlemsvillkoren som ställs på ansökningsländerna är Köpenhamnskriterierna. För att säkerställa att ansökningsländerna försöker leva upp till medlemsvillkoren har EU använt sig av en incitamentsstruktur i form av rewards 1 Den här gemenskapen bestod av Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Belgien och Luxemburg. 2 Sedan Storbritannien som första medlemsland valde att lämna unionen. 3 Inklusive Malta och Cypern. 4 I den här uppsatsen benämns 2004 och 2007 som en första och andra fas av den femte utvidgningsvågen. 1

6 och threats. Serbien och Montenegro är två länder som båda ansökte om ett medlemskap i EU för mer än tio år sedan. Likväl kvarstår båda ländernas status som ett kandidatland än idag. Serbien fick status som kandidatland 2012 och Montenegro fick status som kandidatland Det ligger i EU:s och medlemsstaternas intresse att utvidga unionen för att behålla den ledande rollen inom den europeiska integrationen (Gateva, 2015, s.20). Hur EU ska arbeta för att fortsätta utvidgningsprocessen och säkerställa att ansökningsländerna försöker leva upp till medlemsvillkoren, samtidigt som medlemsvillkoren blir svårare med tiden att leva upp till, är en intressant utmaning. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Eli Gatevas teori om EU-utvidgningens conditionality och balansen i incitamentsstrukturen mellan begreppen rewards och threats 5 närmare undersöka EU-kommissionens pågående förhandlingsprocess med Serbien och Montenegro. Det här ger också möjlighet att diskutera Serbiens och Montenegros relativa position i förhållande till ett EU-medlemskap inom en nära framtid. 1.2 Frågeställningar Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Hur har EU använt belöningar och varningar på Serbien och Montenegro? Vilka likheter och skillnader finns i EU:s användning av varningar och belöningar på Serbien och Montenegro? Vilket av Serbien och Montenegro ligger närmast ett medlemskap i EU? 5 I den här uppsatsen kommer de svenska termerna varningar och belöningar att användas. 2

7 2 Bakgrund 2.1 Det forna Jugoslavien Jugoslavien var en forntida federation på Balkanhalvön mellan åren , som bestod av de numera självständiga länderna Serbien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien, Montenegro, Nordmakedonien och Kosovo. Folken från de olika länderna har mycket olika historier, där exempelvis Serbien, Montenegro, Nordmakedonien och Bosnien-Hercegovina historiskt tillhörde det Osmanska riket medan Kroatien tillhörde Ungern, och Slovenien tillhörde Österrike. De olika folkslagen har även olika religioner. Det var således en splittrad federation redan när den skapades. Forna Jugoslavien-regionen har en blodig historia, med bland annat ett inbördeskrig i Bosnien-Hercegovina år och konflikten i Kosovo år Vid båda de här tillfällena fick internationella militära styrkor ingripa för att få ett stopp på striderna (NE, 2020). Efter upplösningen 1991 enades Serbien och Montenegro om att bilda ett nytt Jugoslavien. Den nyskapade federationen kallades förbundsrepubliken Jugoslavien. Federationen upplöstes sedan 2003 för att ersättas av statsunionen Serbien och Montenegro (NE, 2020), som sedermera splittrades 2006 när den montenegrinska befolkningen röstade för en självständighetsförklaring (NE, 2020). När den Europeiska unionen övervägde att utvidga unionen mot Västra Balkan och det forna Jugoslavien introducerades ett nytt medlemsvillkor. Det betonades att för ett medlemskap ska vara möjligt är fredsuppgörelser av ansökningsländerans eventuella utomstående dispyter av väsentlighet (Gateva, 2015, s.21). Det här nykonstruerade medlemsvillkoret kan förklaras av Jugoslaviens blodiga historia, och dess dåvarande pågående konflikter Serbien Idag är Serbien en republik där presidenten är statschefen. Både parlamentet och presidenten är valda av den serbiska befolkningen. Serbiens befolkningsmängd uppgår till sju miljoner invånare. Det råder religionsfrihet i Serbien, men i praktiken fungerar den serbisk-ortodoxa kyrkan som en statsreligion. Av den serbiska befolkningen tillhör 85 procent den ortodoxa kyrkan, fem procent är katoliker och tre procent är muslimer (NE, 2020). Serbien ansökte om medlemskap till EU 2009, och beviljades status som kandidatland 2012 (Europaparlamentet, 2020). 3

8 2.1.2 Montenegro Idag är Montenegro en parlamentarisk republik där presidenten är statschefen. Både parlamentet och presidenten är valda av den montenegrinska befolkningen. Montenegros befolkningsmängd uppgår till invånare. De flesta montenegriner är ortodoxa kristna, men det bor även en del katoliker och muslimer i landet (NE, 2020). Montenegro ansökte om medlemskap till EU 2008, och beviljades status som kandidatland 2010 (Europaparlamentet, 2020). 2.2 Sex flaggskeppsinitiativ Det hittills mest omfattade stödet från EU till länderna på Västra Balkan är de sex flaggskeppsinitiativen. De här initiativen introducerades år Syftet med flaggskeppsinitiativen var att ge trovärdiga utsikter till medlemskap, generera bättre relationer med länderna samt att förenkla omvandlingsprocessen i länderna. Flaggskeppsinitiativen riktade in sig på specifika områden som var av intresse för EU men även för de inblandade länderna. De sex flaggskeppsinitiativen består av följande: Initiativ för att stärka rättsstatsprincipen; Initiativ för att stärka samarbete vad gäller säkerhet och migration; Initiativ för att stärka stödet till socioekonomisk utveckling; Initiativ för bättre transport och energiförbindelser; Initiativet för en digital agenda för Västra Balkan; Initiativ för att stödja försoning och goda grannrelationer (EU-kommissionen, 2018). 2.3 EU:s utvidgningsvågor De första länderna som ingick i förgrundsfiguren till EU var Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg, Belgien och Nederländerna. Unionen expanderade när den första utvidgningsvågen skedde år 1973 när Storbritannien, Irland och Danmark blev medlemmar. Grekland anslöt, som enda land, till unionen under den andra utvidgningsvågen år Fem år senare under den tredje utvidgningsvågen år 1986, blev Spanien och Portugal medlemmar i unionen. Sedan dröjde det till år 1995 innan den fjärde utvidgningsvågen blev ett faktum när Sverige, Österrike och Finland blev medlemsstater. Den hittills största expansionen inleddes år 2004 när Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Polen, Lettland, Litauen, Malta, Slovenien och Slovakien anslöt till EU. Det här var den första fasen av den femte utvidgningsvågen. Den andra fasen av den femte utvidgningsvågen var strax därefter år 2007 när Bulgarien och Rumänien anslöt till unionen. Den sjätte utvidgningsvågen inleddes år 2013, och då var det 4

9 endast Kroatien som blev en medlemsstat i unionen. Kroatien kvarstår än idag som det enda anslutningslandet under den sjätte utvidgningsvågen (Gateva, 2015, s.8). Det var såhär den Europeiska unionen expanderande från sina sex ursprungsländer till dess nuvarande 27 medlemsstater, sedan Storbritannien folkomröstade för att lämna unionen. 2.4 Utvecklingen av medlemsvillkoren Den själva definitionen av EU:s medlemsvillkor är membership conditionality is used by the EU as a foreign-policy instrument to influence applicant (and future applicant) countries domestic and foreign policies (...) (Gateva, 2015, s.23). EU har gradvis utvecklat och försvårat sina medlemsvillkor. The new policy developments provide more evidence for the evolutionary nature of EU enlargement conditionality and point to a very important progression in the EU s requirements for membership: from the adoption of the acquis and policy alignment to the development of a sustainable track record of implementation. (Gateva, 2015, s.22). Under den första utvidgningsvågen var det bara ett medlemsvillkor som skulle uppfyllas, och det var att ansökningslandet skulle vara en europeisk stat. I artikel 237 i Romfördraget från 1957 lyder följande: any European state may apply to become a member of the Community. År 1978 adderade det Europeiska rådet ytterligare kriterier till medlemsvillkoren: respect for and maintenance of representative democracy and human rights in each Member State are essential elements of membership in the European Communities (Gateva, 2015, s.19). Köpenhamnskriterierna lanserades år 1993, och medlemsvillkoren blev ett faktum. Det här revolutionerade EU:s utvidgningspolitik (Ibid.). Under Lissabonfördraget som trädde i kraft år 2009 fastslogs, enligt artikel 49, att varje europeisk stat som är byggt på en demokratisk grund och uppfyller kraven i artikel två 6 från Lissabonfördraget, är kvalificerade för att ansöka om ett medlemskap i unionen. Gateva fastslår att Although the Communities applied conditionality to third countries, it was the desire of the CEECs to join the EU which triggered the development of complex 6 Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, ickediskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Artikel 2, Lissabonfördraget. 5

10 conditions which the applicants must satisfy before they are allowed to become members. (Gateva, 2015, s.23). Det här tydliggör att medlemsvillkorens komplexa utveckling utspelade sig när de forna kommunistiska staterna från Central- och Östeuropa visade intresse för att ansluta sig till unionen. 2.5 Köpenhamnskriterierna Köpenhamnskriterierna är de formella medlemsvillkoren. De introducerades av det Europeiska rådet Köpenhamnskriterierna infördes för att säkerställa att länderna som ansöker om ett medlemskap, uppfyller en viss standard innan ansökningslandet blir en del av unionen. När ansökningslandet uppfyller kriterierna är landet kvalificerat för att leva upp till EU-standard, och kan anpassa sig enkelt till EU-systemet i sin helhet. När Köpenhamnskriterierna lanserades tillfredsställdes både förespråkarna och motståndarna till en fortsatt EUutvidgning. Utvidgningsförespråkarna tillfredsställdes av kriterierna på så sätt att det gav klarhet till hela ansökningsprocessen för ansökningsländerna. Samtidigt som den här tydligheten reducerade möjligheten för politiskt motiverande beslut. Köpenhamnskriterierna gjorde utvidgningsmotståndarna nöjda genom att dessa kriterier är tvungna att vara uppfyllda, innan möjligheten till ett medlemskap existerar (Juncos, Pérez-Solórzano Borragán, 2019, s ). Köpenhamnskriterierna presenteras nedan och formellt måste de vara uppfyllda för att ett kandidatland ska få möjligheten att bli en medlem i EU: 1. Den politiska aspekten: stability of institutions guaranteeing democracy, the rule of law, human rights, and respect for and protection of minorities 2. Den ekonomiska aspekten: the existence of a functioning market economy, as well as the capacity to cope with competitive pressure and market forces within the Union (...) 3. Den administrativa aspekten: the ability to take on the obligations of membership, including adherence to the aims of political, economic, and monetary union. 7 7 Köpenhamnskriterierna är hämtade från box 18.3 på sida 271 ur boken European Union Politics från 2019 författad av Michelle Cini och Nieves Pérez-Solórzano Borragán. 6

11 Vid det Europeiska rådets möte i Madrid år 1995, adderades till Köpenhamnskriterierna att det är ansökningslandet som måste ha möjliggjort integrationen till EU:s acquis 8, genom en anpassning av landets administrativa strukturer (Juncos, Pérez-Solórzano Borragán, 2019, s.271). Köpenhamnskriterierna anses som mer formella än reella, då länder har blivit medlemmar i EU, trots att samtliga kriterier inte har varit uppfyllda. Rumänien och Bulgarien anslöt till EU år 2007, trots att inget av länderna uppfyllde samtliga kriterier. I deras fall rörde det framförallt brister i rättsstatsprincipen (Ibid.). Under uppkomsten av Köpenhamnskriterierna lanserades även ett medlemskapskrav som riktade sig till den Europeiska unionen. Det fastslogs att det låg i unionens och medlemsstaternas intresse att absorbera nya medlemsstater för att behålla den ledande rollen inom den europeiska integrationen (Gateva, 2015, s.20). 2.6 Ansökningsprocessen Det första som sker efter ett lands medlemskapsansökan är att EU ska utvärdera ansökningslandet. Det här genomförs genom att EU sammanställer ett frågeformulär som ska besvaras av ansökningslandet. Serbien fick ett frågeformulär på frågor och Montenegro fick ett frågeformulär på frågor. (Gateva, 2015, s.17). Utifrån det besvarade frågeformuläret utvärderar EU-kommissionen hur ett ansökningsland förhåller sig till medlemskapsvillkoren. Tidigare betydde en positiv respons från EU-kommissionen att anslutningsförhandlingarna kunde inledas omedelbart. Idag består processen istället av två separata steg. Det första steget är att det Europeiska rådet erkänner det ansökande landet som ett kandidatland. Det andra steget är att anslutningsförhandlingarna inleds. Den stora skillnaden idag, i jämförelse med tidigare, är att numera under tiden som det ansökande landet är klassificerat som ett kandidatland, har EU möjligheten att begära villkor som ska vara uppfyllda innan anslutningsförhandlingarna inleds. De här medlemskapsförhandlingarna är fundamentala inom anslutningsprocessen, därför att syftet med förhandlingarna är att EU ska säkerställa att kandidatlandet har möjligheten att införa och implementera EU:s acquis (Ibid.). Under anslutningsförhandlingarna är det 35 förhandlingskapitel som ska behandlas. EUkommissionen rekommenderar vilket förhandlingskapitel som ska öppnas, och således även i vilken ordning förhandlingskapitlen ska behandlas. EU-kommissionen har även möjligheten 8 Acquis är EU:s regelverk och skyldigheter som en medlemsstat har, och består av över sidor. 7

12 att ställa krav på villkor som ska vara uppfyllda innan ett specifikt förhandlingskapitel öppnas. Anslutningsförhandlingarna grundar sig på principen Inget är överenskommet, förrän allting är överenskommet, vilket betyder att alla godkända förhandlingskapitel är temporära tills hela förhandlingsprocessen är avslutad. Det här betyder att alla villkor på samtliga förhandlingskapitel, måste fortfarande vara uppfyllda när förhandlingsprocessen ska avslutas (Gateva, 2015, s.18). 8

13 3 Teori Den teoretiska modellen som kommer genomsyra uppsatsen är The Stage-Structued Conditionality Model från Eli Gatevas bok European Union Enlargement Conditionality från Gatevas Stage-Structured Conditionality Model skapar ett ramverk för att granska EU:s utvidgningsvillkor till olika stadier i anslutningsprocessen. EU har formellt inte fastställt stadierna i anslutningsprocessen, men de betraktas som viktiga vändpunkter på vägen mot ett medlemskap. Det första steget har en stark politisk betydelse och är Europeiska rådets formella överenskommelse om medlemskapsperspektivet för det potentiella kandidatlandet. Nästa viktiga vändpunkt som intensifierar förbindelserna mellan EU och den kommande medlemsstaten är öppnandet av anslutningsförhandlingarna. Avslutandet av anslutningsförhandlingarna är nästa viktiga vändpunkt som är central för dynamiken i processen. Slutligen avslutas processen med det nya medlemslandets anslutning till EU (Gateva, 2010, s.7-8). Med dessa olika vändpunkter som underlag presenterar den teoretiska modellen följande fyra steg (Gateva, 2015, s.27) i anslutningsprocessen: Pre-Negotiation stage Negotiation stage Accession stage Post-Accession stage The Stage-Structured Conditionality Model specificerar att medlemsvillkoren under en EUutvidgning består av tre fundamentala aspekter (Ibid., s.28). De presenteras nedan: conditions set out by the EU with which the country aspiring to membership needs to comply an incentive structure that examines the reward threat balance (..) monitoring Gatevas modell fastslår även i den andra aspekten, som behandlar incitamentsstrukturen mellan belöningar och varningar, att det är olika sorters belöningar och varningar beroende på vilket steg i anslutningsprocessen som ansökningslandet befinner sig på (Ibid., s.29 30). De här skildringarna presenteras nedan: 9

14 I det första steget Pre Negotiation tilldelas följande belöningar av EU: Tillhandahåller ett medlemsperspektiv; Signerar ett anslutningsavtal; Implementerar ett anslutningsavtal; Beviljar ansökningslandets status som ett kandidatland; Öppnar anslutningsförhandlingar; Finansiella belöningar. Varningar som utdelas under Pre Negotiation-steget är följande: Finansiella och strategiska sanktioner; Fördröjning med anslutningsavtalsbelöningar. EU övervakar det här steget via regelbundna lägesrapporter från kommissionen (Ibid., s.29). I det andra steget Negotiation tilldelas följande belöningar av EU: Öppnar och avslutar förhandlingskapitel; Trovärdiga medlemskapsperspektiv; Komplettering av anslutningsförhandlingar; Signering av anslutningsavtalet; Finansiella belöningar. Varningar som utdelas under Negotiation-steget är densamma som i det föregående steget: Finansiella och strategiska sanktioner; Fördröjning med anslutningsavtalsbelöningar. EU övervakar även det här steget via regelbundna lägesrapporter från kommissionen (Ibid., s.29). I det tredje steget Accession tilldelas följande belöningar av EU: Anslutning; Finansiella belöningar. Varningar som utdelas under Accession-steget är följande: Strategiska sanktioner; Klausuler om skydd för den inre marknaden och skydd för rättsliga och inrikesfrågor; Även andra typer av klausuler är möjliga. EU övervakar det här steget via omfattande övervakningsrapporter från kommissionen (Ibid., s.30). I det fjärde steget Post Accession tilldelas följande belöningar av EU: Finansiella belöningar. Varningar som utdelas under Post Accession-steget är följande: Strategiska sanktioner; Klausuler om ekonomiskt skydd, skydd för den inre marknaden, skydd för rättsliga och inrikesfrågor. EU övervakar det här steget via lägesrapporter och delårsrapporter från kommissionen (Ibid., s.30). Ivana Skazlić recenserade 2016 European Union Enlargement Conditionality av Gateva. Skazlić var positiv till boken som en pionjär på området. Hon betonade att boken var den första omfattande och jämförande analysen av EU:s medlemsvillkorlighet. Den berör samtliga utvidgningsvågor och rekommenderas som läsning för forskare och studenter intresserade för EU:s utvidgningspolitik. Skazlić ansåg också att The Stage-Structured Conditionality Model som utvecklats av Gateva är innovativ på det sättet att den kan appliceras på en bredare kontext, och har således bidragit till den framtida litteraturen inom europeiska studier (Skazlić, 2016). 10

15 3.1 Tidigare forskning Robert Schuman deklarerade redan 1950 att ett enat Europa är eftersträvansvärt, och således finns det idag mycket tidigare forskning på området. Ett exempel på detta är boken Enlargement of the European Union från 2009 som är författad av Allan F. Tatham. Den tidiga forskningen rörande EU-utvidgning fokuserade främst på hur utvidgningen mot Östeuropa skulle påverka unionen. Det diskuterades för- och nackdelar med en sådan omfattande utvidgning, och hur det skulle ena de två forna blocken. Intresset för forskningsområdet accelererade och övergick snabbt till att inkludera fler dimensioner (Gateva, 2015, s.1). Det här gör utvidgningen mot Östeuropa till ett väl undersökt område. Den moderna forskningen har främst fokuserat på hur EU har påverkat kandidatländer genom medlemsvillkoren. Det här har resulterat i att forskningen har breddats genom att icke medlemsstater har inkluderats i europeiseringsstudier och att en diskussion har väckts hur precisa och effektiva medlemsvillkoren är. Den teoretiska diskussionen har främst fokuserat på hur kandidatländerna klarar av att införliva EU:s regelverk, och hur EU påverkar kandidatländernas inhemska politik. Det här har resulterat i att den senaste forskningen har undersökt hållbarheten i medlemsvillkoren och hur de efterföljs när kandidatländerna blir en del av unionen. Det har även undersökts hur EU genom sina stora influenser har påverkat potentiella kandidatländer och grannländer till unionen (Ibid., s.2). Tidigare forskning på Balkanregionen har främst fokuserat på utvidgningen på Västbalkan och när EU-medlemskapen kommer att delas ut. Även hur vägen fram mot ett medlemskap ser ut för länderna på Västra Balkan är ett undersökt område. Ett exempel på det här är boken EU Enlargement Current Challenges and Strategic Choices från 2013 författad av Finn Laursen. Christopher Prestons bok The Enlargement and Integration in the European Union: Issues and Strategies från 1997 är också nämnvärd i det här sammanhanget. I den boken redogör Preston för hur utvidgningarna har påverkat EU:s policys och institutioner, samt de nya medlemsländerna. Den var även skriven före den stora femte utvidgningsvågen 2004 och 2007, vilket gör den än mer relevant att nämna. Det råder dock brist på tidigare forskning om hur EU har använt sig av belöningar och varningar på Serbien och Montenegro, vilket gör uppsatsens syfte relevant. 11

16 4 Metod Den teoretiska modellen är vald därför att syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i Eli Gatevas modell, kartlägga hur EU har använt sig av belöningar och varningar på Serbien och Montenegro. Den valda teoretiska modellen fastslår tydligt hur och vilka former av belöningar och varningar som EU använder sig av, för att styra ansökningsländer i en föredragen riktning. Den teoretiska modellen består även av fyra olika steg och det framgår av modellen på vilket steg i anslutningsprocessen som olika typer av belöningar och varningar appliceras. Det här innebär att det finns möjlighet att välja föredragna steg att undersöka. Dessa nämnda exempel gör tillsammans att den valda teoretiska modellen är lämplig att använda. 4.1 Avgränsning Serbien och Montenegro väljs som undersökningsländer med motiveringen att de var en gemensam nation, först under namnet förbundsrepubliken Jugoslavien, och sedermera under namnet Serbien och Montenegro. Båda länderna har även en historia av att tillhöra en gemensam federation tillsammans med Kroatien, som är det senaste anslutningslandet till EU och hittills det enda under den sjätte utvidgningsvågen. Både Serbien och Montenegro är klassificerade som kandidatländer och båda ländernas respektive medlemsansökan var för över tio år sedan. Det här gör att båda länderna har interagerat med EU i en stor utsträckning. De här aspekterna gör att de väljs som undersökningsländer. Bosnien-Hercegovina och Kosovo som också var en del av Jugoslavien 9 är hittills enbart klassificerade som potentiella kandidatländer. Det här gör att de inte är relevanta för den här uppsatsen. Nordmakedonien som också är ett kandidatland och som ingick i den forna federationen, väljs att inte undersökas i mån om utrymme och för att möjliggöra en kvalitativare undersökning av Serbien och Montenegro. I den teoretiska modellen kommer undersökningen att förhålla sig till det andra stadiet Negotiation då både Serbien och Montenegro befinner sig i förhandlingsstadiet, och således är det förstnämnda stadiet Pre-Negotiation, och de två sistnämnda stadierna Accession och Post Accession, inte relevanta i den här uppsatsen. 9 Slovenien anslöt till EU redan

17 Rörande de fundamentala aspekterna inom medlemsvillkoren kommer uppsatsen främst fokusera på den andra punkten An incentive structure that examines the reward-threat balance (...), som enkelt översätts till en incitamentsstruktur som prövar belöningar och varningar. Det här valet sker därför att den aspekten berör uppsatsens syfte, och kommer således ta mest utrymme i uppsatsen. Det här gör detta stadie mer relevant än de andra. Analysmodellen nedan kommer att användas genom uppsatsens gång för att förenkla undersökningsprocessen, där det blir enklare att lokalisera vilka sorters belöningar och varningar som används i Negotiation-steget. Analysmodell Belöningar Varningar Negotiation Öppnar och avslutar förhandlingskapitel. Trovärdiga medlemskapsperspektiv. Komplettering av anslutningsförhandlingar. Signering av anslutningsavtalet. Finansiella belöningar. Finansiella och strategiska sanktioner. Fördröjning med anslutningsavtalsbelöningar. 4.2 Material Primärmaterial Primärmaterialet i denna uppsats kommer att utgå ifrån EU-kommissionens rapporter om respektive undersökningsland. Således kommer primärmaterialet bestå av följande rapporter: Serbia 2020 Report och Montenegro 2020 Report. De här rapporterna väljs med motiveringen att de är informativa och uppdateras årligen. Det här säkerställer att informationen är aktuell och således även relevant. En risk att förhålla sig till är att rapporterna är skrivna av EU-kommissionen som är ett EU-organ. Det här kan innebära att de är vinklade till EU:s fördel, och kan således påverka uppsatsens slutsatser. Den här risken bedöms dock som hanterbar och rapporterna är således angelägna att använda i den här uppsatsen. 13

18 4.2.2 Sekundärmaterial Uppsatsens sekundärmaterial är Eli Gatevas bok European Union Enlargement Conditionality, där exempelvis teori och fakta hämtas från. I teoridelen kompletteras den här boken av Gatevas tidigare skrivna arbetspapper vid Freie Universität Berlin från år EU-kommissionens och Europaparlamentets hemsidor används för att hämta fakta om Serbien och Montenegro, där exempelvis information från Europaparlamentets hemsida används för att redogöra för ländernas situation idag i resultatredovisnings- och analysdelen. Nationalencyklopedin används för grundläggande fakta om Serbien och Montenegro, och för att kort redogöra historien om det forna Jugoslavien. Boken European Union Politics av Michelle Cini och Nieves Pérez-Solórzano Borragán från 2019, används för att redogöra de villkorade Köpenhamnskriterierna. Det sista sekundärmaterialet som ska presenteras är boken Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys från 2018 av Kristina Boréus och Göran Bergström (Red.), där den valda innehållsanalysen finns och den presenteras nedan. Det insamlade primärmaterialet kommer att analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Det här valet sker därför att en innehållsanalys är en textanalys som systematiskt kategoriserar delar av textinnehåll för att besvara bestämda forskningsfrågor (Boréus, Kohl, 2018, s.50). Den lämpar sig således väl att använda när det ska kategoriseras vilka belöningar och varningar som EU har använt på Serbien och Montenegro. Det blir en kvalitativ studie med motiveringen att det är endast två rapporter som primärt ska granskas, och att det är komplexa texttolkningar som ska genomföras. Rapporterna lämpar sig väl för en kvalitativ innehållsanalys, som således blir angelägen att använda i den här uppsatsen (Ibid.). 14

19 5 Resultatredovisning och analys 5.1 Serbien Serbiens situation idag Sedan Serbien beviljades status som kandidatland år 2012, inleddes anslutningsförhandlingarna formellt år De första två av de 35 förhandlingskapitel som ska behandlas öppnades i december Samtidigt inleddes förhandlingar angående en normalisering av förbindelserna med Kosovo. År 2019 hade Serbien öppnat 18 förhandlingskapitel. Serbiens framtid inom EU hänger mycket på att landet kan fortsätta föra fredliga dialoger med Kosovo. De fredliga dialogerna bör leda till en rättsligt bindande övergripande överenskommelse om normaliseringen av förbindelser mellan länderna (Europaparlamentet, 2020). Det här är väsentligt för Serbiens framtid inom EU. Ett annat exempel på vad Serbien behöver göra för att förbättra sina chanser till ett medlemskap är att stärka budgetramen. Landet har bland annat svagheter inom skatteregler, att staten är en stor andel i ekonomin och svagheter i rättsstatsprincipen som förhindrar den privata sektorns potential (EU-kommissionen, 2020, s.6). Serbien bör också inför nästa val föra en transparant och inkluderande dialog med alla politiska partier och andra relevanta aktörer. Det föregående valet bojkottades av ett antal oppositionspartier (Ibid., s.4). Det sista exemplet som Serbien bör göra för att förbättra sina chanser, är att Serbien måste lägga mer resurser på att förebygga korruption. Korruption är ett utbrett problem i landet och det finns fortfarande ingen effektiv samordningsmekanism för att förebygga detta (Ibid., s.5). Analysmodell Belöningar Varningar Negotiation Öppnar och avslutar förhandlingskapitel. Trovärdiga medlemskapsperspektiv. Komplettering av anslutningsförhandlingar. Signering av anslutningsavtalet. Finansiella belöningar. Finansiella och strategiska sanktioner. Fördröjning med anslutningsavtalsbelöningar. 15

20 5.1.1 Belöningar i Negotiation-steget Öppnar och avslutar förhandlingskapitel Inom ramen för förhandlingskapitel har Serbien öppnat totalt 18 förhandlingskapitel. Sedan 2019 års rapport har Serbien öppnat förhandlingskapitel fyra Free Movement of Capital och nio Financial Services. Serbien har även sedan 2019 års rapport, framlagt sina förhandlingspositioner på förhandlingskapitel 2, 3, 14, 21 och Serbien har också blivit efterfrågade av EU att framlägga sina förhandlingspositioner till förhandlingskapitel tio Information Society and Media och 28 Consumer and Health Protection. Förhandlingskapitel 25 Science and Research och 26 Education and Culture anses uppfylla kriterierna och är således temporärt avslutade (EU-kommissionen, 2020, s.121). Sedan 2019 års rapport har Serbien både öppnat och avslutat förhandlingskapitel. Det här visar att EU har applicerat belöningen Öppnar och avslutar förhandlingskapitel på Serbien. Trovärdiga medlemskapsperspektiv Sedan december 2009 har Serbiens medborgare varit tillåtna att resa visumfritt inom Schengen-området. Det har dock sedan år 2008 även existerat ett återtagandeavtal mellan EU och Serbien. Det här innebär att resa utan visum -privilegiet kan återtas utan bekymmer. Återtagandet har däremot aldrig skett. I juli 2020 godkände EU-kommissionen Serbiens liberaliseringskvalifikationer. Det här betydde att visumprivilegiet fortsätter, och det var tredje gången som EU-kommissionen godkände Serbiens kvalifikationer (EU-kommissionen, 2020, s.121). Att ta del av ett visumfritt Schengen-område är ett av de stora privilegierna med att vara en medborgare inom EU:s gränser, och att Serbiens medborgare fått ta del av detta sedan år 2009, får således klassificeras som ett trovärdigt medlemskapsperspektiv från unionen. Serbien deltar aktivt i EU:s stabiliserings- och associeringsavtal. 11 Landet har fortsatt att implementera de skyldigheter som råder enligt stabilisering- och associeringsöverenskommelsen. Till exempel, så införlivade Serbien år 2019 en lagstiftning angående 10 Förhandlingskapitel 2: Freedom of Movement for Workers, 3: Right of Establishment and Freedom to Provide Services, 14: Transport, 21: Trans-European Networks och 27: Environment and Climate Change. 11 Det är ett avtal mellan EU och länderna på Västra Balkan för att stabilisera regionen och för att arbeta så att länderna kan tilldelas medlemskap i unionen. 16

21 kontrollenheter, som undersöker hur statligt stöd som ligger i linje med EU:s acquis används. Förutom det aktiva deltagandet i stabiliserings- och associeringsavtalet, har en regelbunden dialog mellan EU och Serbien drivits, rörande den politiska och ekonomiska aspekten av Köpenhamnskriterierna. Det har även förekommit möten på en lägre utskottsnivå, där fokus har varit på hur den offentliga administrationen ska reformeras. Serbien har deltagit vid ministermöten, där landets finansminister har mött de ekonomiskt ansvariga i EU och övriga kandidatländers finansministrar. Här har gemensamma ekonomiska överenskommelser fastslagits och sedermera godkänts. Serbien har även deltagit aktivt vid EU:s krishanteringsuppdrag och varit verksam inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. År 2019 beräknades Serbiens anpassningsgrad till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska ståndpunkter vara 60 procent (EU-kommissionen, 2020, s.121). Att Serbien deltagit aktivt inom olika områden tyder på att landet arbetar aktivt för att främja sin position inom unionen. EU arrangerar flertalet möten med Serbien och har tillåtit landet att närvara vid andra EUsammankomster. Det här tyder på ett längre tidsperspektiv och är således ett trovärdigt medlemskapsperspektiv från unionen. EU har stöttat Serbien i gräns- och migrationshantering sedan flyktingkrisen (Ibid., s.122). Den här stöttningen i gräns- och migrationshanteringen är ömsesidig. Serbien har bidragit avsevärt till att hantera migrationsströmmar mot EU. Landet har bidraget genom att aktivt taga en konstruktiv roll och ett effektivt samarbete med grannländer och EU-länder. Serbien har också framgångsrikt fortsatt att implementera den integrerade gränsförvaltningsstrategin och dess handlingsplan (Ibid., s.5). Det humanitära samarbetet mellan EU och Serbien, där EU stöttar och samarbetar med Serbien i gräns- och migrationshantering sedan flyktingkrisen , är indikationer på ett kortsiktigt perspektiv. Däremot att Serbien tagit en aktiv roll och bidragit åt EU:s vägnar, och att EU dragit nytta av Serbiens tjänster tyder på ett långsiktigt perspektiv. Serbien fortsätter att effektivt implementera EU:s strategier och handlingsplaner och det här tyder också på ett långsiktigt perspektiv. De långsiktiga tendenserna överväger de kortsiktiga tendenserna, och kan således klassificeras som trovärdiga medlemskapsperspektiv. Serbiens och EU:s relationer får anses goda, då Serbien lovade på EU:s internationella konferens i maj 2020 att bidra med två miljoner euro för att säkerställa en god tillgång till vaccin, tester och behandlingar mot Covid-19 (Ibid., s.4). 17

22 I Serbien är organiserad brottslighet ett utbrett problem. Landet har begränsade resurser i hanteringen av organiserad brottslighet, men har inlett mer djupgående samarbeten med Europol 12 (EU-kommissionen, 2020, s.5). Förutom ett intensifierat samarbete med Europol, har Serbien också stärkt sitt deltagande i EU:s policycykel för internationell och allvarlig organiserad brottslighet. Serbien har även deltagit i 15 av EMPACTs 13 analysprojekt och gjort anmärkningsvärda framsteg inom institutionen. Inom EMPACT har Serbien deltagit aktivt för att komma fram till gemensamma åtgärder, vars syfte har varit att motverka gränsöverskridande brottslighet. Serbien bidrar också med information till EU:s strategiska rapporter (Ibid., s.43). Serbiens inrikesministers finansiella utredningsenhet som hanterar utlämnandet av polisuppgifter ligger i linje med EU:s acquis. Enheten strävar efter att bli optimalt fungerande och efter ett effektivt samarbete med medlemsstaternas ARO 14 (Ibid., s.42). Det här antyder att Serbien vill förändra tillvaron, och har ett förtroende för EU:s organisationer. EU har bildat en god relation med Serbien, inlett djupgående samarbeten på brottsbekämpningsnivåer och det strävas även för effektivare samarbete från båda parter. Det här kan tolkas som långsiktiga perspektiv och således kan de nämnda exemplen anses som trovärdiga medlemsperspektiv. Det här visar på att EU har använt belöningen Trovärdiga medlemskapsperspektiv. Komplettering av anslutningsförhandlingar Serbien inledde anslutningsförhandlingarna i januari 2014 (EU-kommissionen, 2020, s.3). Serbien och det serbiska förhandlingsteamet har upplevt en stor personalomsättning, när bland annat chefen för förhandlingsteamet avgick i september Det här har haft en negativ påverkan på dess förmåga att fullgöra sin roll som förhandlingspartner. Serbien måste komplettera sitt förhandlingsteam med att omgående utnämna en ny chef. Det kräver även större ekonomiska och mänskliga resurser till samtliga inblandade institutioner, så att Serbien får bättre förutsättningar till att uppfylla sina mål och kan komplettera anslutningsförhandlingarna med EU (Ibid., s.12). Det krävs fortfarande konstitutionella förändringar på 12 Europol är EU:s samarbetsinstitution inom brottsbekämpning. 13 EMPACT står för European Multidisciplinary Platform Against Criminal Threats 14 ARO är EU:s institution för att underlätta att återföra brottsvinster och bekämpa penningtvätt. Det här behandlas på nationell nivå, där exempelvis den svenska avdelningen består av Brottsutbytesenheten på Ekobrottsmyndigheten och Finanspolisen på Rikskriminalpolisen. 18

23 en del områden för att kunna komplettera relevanta anslutningsförhandlingar (EUkommissionen, 2020, s.12). Serbien fortsatte att genomföra sina handlingsplaner på förhandlingskapitel 23 Judiciary and Fundamental Rights och 24 Justice Freedom and Security som antogs före öppnandet av dessa, men fick komplettera sina handlingsplaner i juli 2020, för att möta de temporära riktmärkena underrättade av EU:s gemensamma ståndpunkter (Ibid., s.18, s.41). I förhandlingskapitel nio Financial Services gjorde Serbien stora framsteg och lyckades implementera enligt internationella standarder. I det här kapitlet uppfylldes till stor del rekommendationerna från För att komplettera de här anslutningsförhandlingarna ytterligare, bör Serbien under det kommande året, fokusera på att fortsätta implementera rekommendationer enligt Basel III 15 standard, och fortsätta sitt arbete mot en fullständig anpassning enligt Solvens II-direktivet 16 inom försäkringsområdet (Ibid., s.79). Det här är några exempel på hur EU har efterfrågat komplettering av anslutningsförhandlingar, och som inneburit att Serbien har kompletterat sina anslutningsförhandlingar. Det här innebär att EU har använt belöningen Komplettering av anslutningsförhandlingar. Signering av anslutningsavtalet Serbiens status kvarstår fortfarande som ett kandidatland och således har inget anslutningsavtal signerats än. Det här innebär att EU inte har använt den här belöningen. Den här formen av belöning möjliggörs när Serbien uppfyller samtliga 35 förhandlingskapitel och EU bedömer att landet är redo för ett medlemskap i unionen. Finansiella belöningar Serbien har tagit fördel av IPA II 17 för att förbereda sig inför anslutningen till unionen. Under perioden tilldelades Serbien 1.4 miljarder euro från det här föranslutningsstödet. År 2019 användes det här stödet till bland annat anpassning till EU:s acquis, stärka rättsstatsprincipen, konkurrenskraft, forskning och innovation samt att utveckla kapaciteten för civilskydd och förebyggande åtgärder för katastrofer. År 2020 användes pengarna till att stödja 15 Basel III är en regleringsstandard som ställer krav på banker gällande kapital och likviditet. 16 Är ett direktiv som mäter betalningsförmåga. I det specifika fallet hur väl försäkringsbolag kan infria sina åtaganden, och således betala sina försäkringstagare vid försäkringsfall. 17 IPA II är ett föranslutningsstöd som EU tillhandahåller kandidatländer för att de ska ha möjligheten att förbereda sig optimalt inför ett kommande medlemskap i unionen. 19

24 Serbiens EU-integration och landets förhandlingsprocess. Stödet användes även till att främja lokal utveckling, hållbar social utveckling och för att stimulera ekonomisk tillväxt. Under det rådande Covid-19 har ett stort fokus riktats mot akut medicinisk utrustning och socioekonomiska återhämtningsåtgärder. Via stödet från IPA kan Serbien även deltaga i EUprogram såsom Horizon 2020, Erasmus+ och Europe for Citizens (EU-kommissionen, 2020, s ). Det här föranslutningsstödet är penningbelopp som tilldelas Serbien för att underlätta landets anslutningsprocess. Serbien får även ta del av förmånliga EU-program via det här stödet. Således kan föranslutningsstödet tolkas som finansiella belöningar för att Serbien rör sig i en föredragen riktning från EU:s perspektiv. Det här visar på att EU har använt belöningen Finansiella belöningar Varningar i Negotiation-steget Finansiella och strategiska sanktioner EU har inga sanktioner mot Serbien enligt ordets rätta bemärkelse. Det finns däremot en del aspekter som kan klassificeras som mindre sanktioner. Till exempel, när Serbien har genomfört offentliga upphandlingar rörande mellanstatliga avtal med ett tredje land, har avtalet inte alltid följt EU:s principer om likabehandling, öppenhet, icke-diskriminering och konkurrens. Det här har resulterat i att företag inom EU hindras från att delta i stora infrastrukturprojekt som genomförs i landet (EU-kommissionen, 2020, s.121). Med tanke på hur många företag det finns inom EU, och att företagen hindras från att delta i stora infrastrukturprojekt i landet går det att klassificera som en mindre finansiell sanktion. Ett annat exempel på en form av sanktion, är att Serbien fortfarande inte har utvecklat jordbrukslagstiftningen rörande kapitalrörelser och betalningar. Det här gör att medborgare inom EU och serbiska medborgare inte får samma villkor, och således inte samma möjligheter, gällande att anskaffa sig jordbruksmark. Det här är inte i överensstämmelse med stabiliserings- och associeringsavtalet (Ibid., s.71). Att medborgarna inom EU och i Serbien inte får samma möjligheter på det här området, kan tolkas som en mindre strategisk sanktion, för att driva Serbien till att utveckla landets jordbrukslagstiftning. Det här var två exempel på en mindre finansiell och en mindre strategisk sanktion mot 20

25 Serbien. Således har EU använt varningen Finansiella och strategiska sanktioner. Fördröjning med anslutningsavtalsbelöningar Som det framgår av analysmodellen är Öppnar och avslutar förhandlingskapitel en anslutningsavtalsbelöning. Serbien har nio förhandlingskapitel 18 som inte behöver behandla Opening Benchmarks 19, men som fortfarande inte har öppnats. Serbien har ytterligare åtta förhandlingskapitel 20 som inte har öppnats än, men som även måste behandla Opening Benchmarks (EU-kommissionen, 2020, s.7 8). EU väljer aktivt att inte öppna dessa förhandlingskapitel för Serbien. Det här beror på att landet inte uppfyller kriterierna än, och framförallt inte i de åtta förhandlingskapitel som det fortfarande återstår Opening Benchmarks. De återstående oöppnade kapitlen, öppnas inte förrän Serbien har gått tillräckligt mycket i EU:s föredragna riktning. Att EU lämnar dessa kapitel oöppnade innebär en fördröjning med anslutningsavtalsbelöningar, och kan således klassificeras som en varning, att Serbien måste ställa om efter deras vederbörliga medlemsvillkor. Det här betyder att EU har använt varningen Fördröjning med anslutningsavtalsbelöningar. 5.2 Montenegro Montenegros situation idag Sedan Montenegro beviljades status som kandidatland år 2010, inleddes anslutningsförhandlingarna år I slutet av 2018 hade 32 av de 35 förhandlingskapitlen öppnats för behandling. Det är dock endast tre förhandlingskapitel som har avslutats preliminärt. Att Montenegro lyckas med att effektivisera och avsluta fler förhandlingskapitel är av väsentlig betydelse för landets framtid inom EU (Europaparlamentet, 2020). En av de avgörande anledningarna till hur Montenegro kommer hantera anslutningsförhandlingarna, är hur landet lyckas implementera rättsstatsprincipen. Att Montenegro uppfyller kraven för förhandlingskapitel 23 Judiciary and Fundamental Rights och De här nio förhandlingskapitlen är följande: 2. Freedom of Movement for Workers 3. Right of Establishment & Freedom to Provide Services 10. Information Society and Media 14. Transport Policy 21. Trans European Networks 27. Environment 28. Consumer and Health Protection 31. Foreign, Security and Defence Policy 34. Institutions 19 Opening Benchmarks är att vissa villkor måste vara uppfyllda innan ett förhandlingskapitel kan öppnas Free Movement of Goods 8. Competition Policy 11. Agriculture and Rural Development 12. Food Safety, Veterinary and Phytosanitary Policy 15. Energy 16. Taxation 19. Social Policy and Employment 22. Regional Policy & Coordination of Structural Instruments 21

26 Justice, Freedom and Security kommer vara avgörande för landets förhandlingsposition, och således även för landets framtid inom EU (EU-kommissionen, 2020, s.3). En annan viktig aspekt för Montenegros väg mot ett medlemskap, är att det rådande nyvalda parlamentet uppnår konsensus mellan landets partier och samhället i stort. Uppnå konsensus är viktigt för att sedermera kunna tydliggöra landets engagemang och strävan mot ett medlemskap i EU. Det är även viktigt för Montenegro att föra en transparent dialog med OSSE 21 och ODIHR 22 och genomföra dess utomstående rekommendationer (Ibid., s.4). En annan utmaning för Montenegro är att förstärka sin administrativa kapacitet för att möjliggöra tillämpningen av EU:s acquis (Ibid., s.7). Montenegro har flera goda bilaterala förbindelser med andra utvidgningsländer och angränsande EU-medlemsstater. Det här gör landet till en viktig pelare i det regionala samarbetet och i den regionala utvecklingen. Det är endast de bilaterala förbindelserna med Serbien som präglas av spänningar (Ibid.). Analysmodell Belöningar Varningar Negotiation Öppnar och avslutar förhandlingskapitel. Trovärdiga medlemskapsperspektiv. Komplettering av anslutningsförhandlingar. Signering av anslutningsavtalet. Finansiella belöningar. Finansiella och strategiska sanktioner. Fördröjning med anslutningsavtalsbelöningar Belöningar i Negotiation-steget Öppnar och avslutar förhandlingskapitel Montenegro har idag öppnat hela 33 av de 35 förhandlingskapitel. Sedan fjolårets rapport är det förhandlingskapitel åtta Competition Policy som har öppnats. De två återstående förhandlingskapitlen som måste öppnas är kapitel 34 Institutions och 35 Other Issues men de är inte tillämpliga för Montenegro i nuläget. Av de totalt 33 öppnade förhandlingskapitel, 21 OSSE är Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa 22 ODIHR är Office for Democratic Institutions and Human Rights 22