SLS aktuellt. i landet! VETENSKAP DEBATT KVALITET UTBILDNING

Transkript

1 UTBILDNING VETENSKAP KVALITET DEBATT Säkerhet i vården är temat för årets Riksstämma i Stockholm! Sidan 7 Livskvalitet och hudsjukdom. Sidan 29 Sorg är ingen sjukdom men kan leda till det. Sidan 47 Vilken är den bästa basspecialiteten för en akutläkare? Sidan 23 SLS aktuellt. NUMMER MAJ ISSN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING OM Forskning, Vetenskap & Utbildning er Detta numml alla skickas ut til läkare verksamma i landet! AKTUELLT I de nio åtagandena ingår professionell kompetens, det vill säga att läkaren upprätthåller livslångt lärande för att vidareutveckla medicinska kunskaper och färdigheter. Sidan 3 När jag bestämde mig för att åka till Washington så var de huvudsakliga målen att etablera nya forskningssamarbeten och starta nya forskningsprojekt. Glädjande nog är båda målen uppfyllda! Sidan 37 Svenska Läkaresällskapet arbetar för en klokare vård för dagens och morgondagens patienter. Det här numret innehåller Riksstämmans vetenskapliga program och distribueras till alla landets läkare. Sidan 4.

2 NYHET Gel för behandling av plackpsoriasis LEO DIX LEO JAN 2011 Org.nr ALLA LEO VARUMÄRKEN SOM NÄMNS ÄGS AV LEO GROUP. Daivobet gel (kalcipotriol 50 μg/g och betametasondi propionat 0,5 mg/g), gel. Medel mot psoriasis, ATC-kod: D05AX52. Observera att förpackningarna dock ingår i förmånssystemet endast för be handling av psoriasis i hårbotten. Indikationer: Lokal behand ling av pso riasis i hår botten. Lokal behandling av mild till måttlig plackpsoriasis vulgaris på andra områden än hårbotten. Dosering och administreringssätt: Daivobet gel appliceras på angripna hud om råden en gång dagligen. Rekommenderad be handlingstid är 4 veckor för psoriasis i hårbotten och 8 veckor för övriga hudom råden. Dosen bör ej överstiga 15 g per dag eller 100 g per vecka. Den kroppsyta som be handlas med en produkt innehållande kalcipotriol bör ej överskrida 30%. Om skakas före användning. Pediatriska pa tien ter: Re kom menderas inte till barn under 18 år då data saknas. Kontraindikationer: Över känslighet mot de aktiva sub stanserna eller mot något hjälpämne. Patienter med störningar i kalcium metabolismen. Vid virusinfek tioner, svamp- eller bak teriella infek tioner i huden, infektioner förorsak ade av parasiter, hud mani festationer i samband med tuberkulos eller sy filis, perioral dermatit, hud atrofi, striae, kapillärskörhet, iktyos, acne vul ga ris, acne rosacea, rosacea, hudsår/- skador, perianal och geni tal pruritus, guttat, erytrodermisk, exfoliativ och pustulös psoriasis, allvarlig njurinsufficiens eller allvarlig leversjukdom. Varning och för siktighet: Daivobet gel innehål ler en potent grupp-iii-steroid och sam tidig be handling med andra stero ider ska und vikas. Hämning av binjurebarkfunktio nen eller inver kan på den metaboliska kon trollen av diabetes mellitus, kan även in träffa beroende på systemisk ab sorp tion. Applikation under ocklu sions för band ska undvikas. Appli cering på stora ytor skadad hud, på slem hinnor eller i hudveck ska undvikas. Hyperkalcemi kan upp kom ma om den maximala veckodosen över skrids. Behandling av mer än 30% av kroppsytan bör undvikas. Undvik kontakt med ansikte, mun, ögon och underlivet. Sekundär infek terade lesioner ska behandlas med anti mikro biell terapi och kortiko steroid behandlingen avbrytas vid försämrat läge. Vid avslutande av pso riasisbehandling med lokala kortiko stero ider kan det före ligga risk för ge ne ra liserad pustulös pso riasis eller re bound-effekt. Vid långtidsbehandling finns ökad risk för lokala och systemiska bi verkningar av kortikosteroid. Läkare re kommenderas att råda patienten att under behandling begränsa eller und vika överdriven exponering för naturligt eller konst gjort solljus. Daivobet gel innehåller butylhydroxitoluen. Förpack ningar: Flaskor 15, 60 och 2 x 60g. Rabattering: Observera att för packnin garna ingår i förmånssystemet endast för behandling av psoriasis i hår bot ten! De taljerad information om detta läkemedel finns på samt för förpack ningar och priser på Datum för översyn av produktresumén: LEO Pharma Nordic, tel Daivobet nu även som gel! Gel för behandling av plackpsoriasis

3 SLS aktuellt. Nummer INNEHÅLL VETENSKAP Riksstämmans vetenskapliga symposier..7 Medicinska riksstämman Sociala determinanter avgör...27 Livskvalitet vid hudsjukdom...29 Doktor Westerlund i Enköping...31 Mini-sabbatical rekommenderas!...39 Sektioner...40 UTBILDNING Den nya Riksstämman...5 Sektionstider på Riksstämman...14 Säkerhet i luften och sängen...15 Ett rikssamtal...16 Det är vi som bestämmer...17 Konst & Läkekonst...25 Patientsäkerhetssymposium...25 Sexologisk kunskap för AT-läkare...34 KVALITET Identifiera museets föremål...28 Sveriges bästa projektarbete...35 SFMPs skrivartävling...41 Renässans för reliefer...44 Språkvårdsfrågor...46 Sorg grogrund för ohälsa...47 Krönika: Mätas eller mötas...49 Kvalitetsregister ger bättre vård...50 TAM-Arkiv...50 Hagströmerbiblioteket...51 DEBATT Akutsjukvård självklar specialitet...23 MEDLEMSINFORMATION Kandidatföreningen...33 Sök anslag från SLS...36 Hej medlem!...38 Kalendarium...52 Simon Kyaga Livslångt lärande Vi pratar ofta om profession och professionalitet, men tänker vi lika om vad det innebär? Professioners ställning i samhället är ett uttryck för ett socialt kontrakt, där samhället ger förtroende och status åt en grupp som lever upp till sina professionella kriterier. För Hippokrates var det klart, och det handlade först och främst om att sätta patientens behov först och att inte skada I början av 2000-talet enades ett antal läkarorganisationer om A Physicians Charter, en sammanställning av läkares professionella åtaganden (se faktaruta på sidan 26). I de nio åtaganden som anges ingår professionell kompetens, det vill säga att läkaren viktigt upprätthåller livslångt lärande för att vidareutveckla medicinska kunskaper och färdigheter. Ett annat viktigt professionellt åtagande är att förbättra vårdens kvalitet, att sträva efter att reducera fel i vården, öka patientsäkerheten och optimera resultaten. Professionellt ansvar exemplifieras med att läkaren samarbetar respektfullt, deltar i arbetet med självreglering och att definiera bedömningskriterier för professionellt arbete och för kvalitetssäkring av verksamhet och utbildning. Läkaren ska understödja att forskning ger ny vetenskaplig kunskap. Ärlighet mot patienter, vidmakthållande av patientens förtroende och av lämpliga relationer med patienter samt rättvis fördelning av begränsade resurser är andra centrala områden. För att behålla förtroendet för professionen i samhället måste läkare hantera intressekonflikter. De ideal som lyfts fram i A Physicians Charter är just de frågor som Svenska Läkaresällskapet arbetar med: forskning, etik, utbildning, kvalitet, allt för patientens bästa. Hur ska vi gemensamt se till att sjukvården lever upp till Hippokrates princip om att aldrig skada? Hur ska vi utveckla den viktiga kliniska forskningen? Hur ska sjukvården agera i de etiskt svåra frågorna kring livets början och livets slut? Läkaresällskapet arrangerar Medicinska riksstämman för att ge många goda tillfällen att fördjupa oss i de viktiga professionella frågorna, med kolleger från egen och andra specialiteter, med andra yrkesgrupper i sjukvården, med politiker och makthavare. Det här numret av tidningen innehåller som vanligt en del av Riksstämmans vetenskapliga program; för att även du som inte är medlem ska få ta del av det digra programmet skickar vi det här numret till alla verksamma läkare i landet. Tveka inte att höra av dig om du vill veta mer om Riksstämman och Svenska Läkaresällskapet tillsammans blir vi starkare i arbetet för en klokare vård för dagens och morgondagens patienter. Välkommen till Stockholmsmässan den 30 november till 2 december! MARGARETA TROEIN TÖLLBORN Ordförande i Svenska Läkaresällskapet Ett annat professionellt åtagande är att förbättra vårdens kvalitet, att sträva efter att reducera fel i vården, öka patientsäkerheten och optimera resultaten. Svenska LäkaresälLskapet Omslag: Riksstämman i Göteborg Foto: Jorma Valkonen Foto: Pelle Wichmann

4 Hej! Stockholm Maj 2011 Det här numret av Svenska Läkaresällskapets medlemstidning skickas ut till dig som är yrkesverksam läkare i Sverige. Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens vetenskapliga organisation. Vi erbjuder en stimulerande mötesplats och utvecklar frågor som rör vetenskap, utbildning, kvalitet och etik. SLS är en ideell, politiskt och fackligt obunden organisation. I Läkaresällskapets regi träffas läkare inom och mellan olika specialitetsområden och utbyter kunskaper och erfarenheter med varandra. SLS stödjer även medicinsk forskning genom att årligen dela ut omkring 25 miljoner kronor i forskningsanslag som medlem har du möjlighet att söka anslag ur våra forskningsfonder. Vi arrangerar bl a Medicinska riksstämman, Berzeliussymposier, Tisdagssammankomster, Läkardagarna i Örebro och programserien Konst & Läkekonst. Arrangemangen bjuder på intressanta möten, aktuell information och fortbildning. Vårt huvudsakliga uppdrag är att verka för en bättre sjukvård för dagens och morgondagens patienter. Att vara engagerad i SLS innebär att du arbetar för patientens bästa. Ju fler vi är desto större möjlighet att påverka vårdens utveckling har vi varmt välkommen till oss! Med vänlig hälsning Bli medlem i SLS före den 31/8 för fritt inträde till Riksstämman. VÄRDE KR när: 30 november 2 december 2011 var: Stockholmsmässan, Älvsjö årets tema: Säkrare vård vänder sig till: Hela vårdteamet, beslutsfattare,verksamhetschefer, politiker och näringsliv. fakta: Medicinska riksstämman är Sveriges största tvärvetenskapliga träffpunkt för hela vårdteamet. Det vetenskapliga programmet består av symposier, ST-utbildningar, föredrag, posters samt svenska och utländska föreläsare. utställning: Äger rum i A-hallen på Stockholmsmässan. Samlar utställare inom behandling, läkemedel, utbildning, bemanning, it och medicinteknisk utrustning med flera. Margareta Troein Töllborn Ordförande Svenska Läkaresällskapet Mats Bauer VD Svenska Läkaresällskapet kongressavgift: Fritt inträde för SLS medlemmar. www För mer information om Riksstämman, besök vår nya webbsida MEDLEMSANSÖKAN q Jag vill bli medlem i Svenska Läkaresällskapet NAMN... ADRESS... POSTADRESS... E-POSTADRESS... PERSONNUMMER... SPECIALITET... tack för ditt stöd! Du är betydelsefull, med ditt medlemskap stödjer och bidrar du till SLS verksamhet för en förbättrad hälso- och sjukvård. medlemsförmåner Som medlem får du bland annat: söka bidrag ur vår forskningsfond reducerad avgift vid vetenskapliga program, seminarier och kurser reducerad hyra av SLS lokaler fri entré till Medicinska riksstämman tidningen SLS Aktuellt hem i brevlådan 4 gånger per år. medlemsavgift Som medlem betalar du 700 kronor/år för ditt medlemskap. www Du kan även ansöka om medlemskap på vår webbplats Medlemsansökan skickas till Svenska Läkaresällskapet, Medlemsregistret, Box 738, Stockholm

5 RIKSSTÄMMAN 5 Foto: Pelle Wichmann Fr v Nils Conradi, Riksstämmans generalsekr., Mats Bauer, VD, Margareta Troein Töllborn, ordf., David Svaninger, ordf. i Kandidatföreningen och Peter Friberg, vice ordf. Den nya Riksstämman en flerstegsraket fortbildning Svenska Läkaresällskapet tar nya grepp för att modernisera och utveckla Medicinska riksstämman. Från och med i år arrangeras stämman endast i Stockholm och Läkaresällskapet tar över arrangemanget i egen regi. Ett mer strukturerat samarbete knyts även med Svensk sjuksköterskeförening. Sedan 1998 har Riksstämman arrangerats vartannat år i Stockholm och vartannat i Göteborg. Det fanns i början en stor tvekan att alternera mellan de bägge städerna, men försöket föll väl ut och permanentades med tiden. Men efter tolv år lämnar nu Riksstämman Göteborg. Jag kan förstå om beslutet väcker besvikelse och kritik. Men det har diskuterats ingående i styrelsen och är noga övertänkt, säger Mats Bauer, VD för Svenska Läkaresällskapet. De främsta skälen bakom beslutet är organisatoriska och ekonomiska. Genom att arrangera stämman i Stockholm ökar tydligheten gentemot såväl deltagare som utställare. Vi vill få en ökad stabilitet i arrangemanget. Det blir enklare att kontraktera utställare och vi hoppas också att vi på ett bättre sätt ska kunna ta del av värdefulla synpunkter och åtgärda eventuella brister om stämman arrangeras av samma personer och på samma ställe år från år. Vi ser den här förändringen som en utvecklingsprocess på ett par år, säger Mats Bauer. Närmare till opinionsbildare Statistik visar att besökarantalet har varit 10 till 15 procent lägre i Göteborg än i Stockholm. Erfarenheter visar även att det är svårare att locka opinionsbildare med inflytande på hälsooch sjukvårdens utformning till Göteborg. Mycket av opinionsbildningen sker där myndigheter och stora organisationer är placerade. Riksstämman är den enda riktigt stora mötesplatsen där professionen kan möta företrädare för politiska partier, myndigheter, life-scienceindustrin och media. Lika viktigt är att vi nu också öppnar upp för ett närmare samarbete med Svensk sjuksköterskeförening som från i år är adjungerad i Riksstämmedelegationen. Vi är dock fortfarande måna om att läkare får utrymme för fördjupning och kunskapsutbyte inom sin yrkestillhörighet, säger Mats Bauer. Från och med i år tar även Läkaresällskapet över Riksstämman i egen regi. Till sin hjälp anlitar man mässarrangören MCI. Nu hyr vi istället lokalerna och skapar utställningen själva. Syftet är att öka vårt eget lärande och skapa en fastare projekt organisation. När vi bytt mässbolag i Stockholm och Göteborg forts sidan 6

6 6 RIKSSTÄMMAN forts fr sidan 5 har vi haft svårt att få en kontinuitet i projektledning och projektorganisation. Nu kan vi enklare testa nya grepp och sedan förändra utifrån den feedback vi får. Vi vill ha en tätare kontakt och skapa en förbättrad kommunikation med såväl utställare som deltagare, säger Nils Conradi, generalsekreterare för Medicinska riksstämman sedan Genom att själva styra arrangemanget ökar också möjligheterna att skapa mjukare mötesformer med en högre interaktivitet. Vi vill också lyfta fram utbildningsvärdet. Den som ordnar ett symposium, seminarium eller en debatt ska nu fylla i vilket eller vilka mål man anser att Riksstämman uppfyller i STutbildningen. På det sättet vill vi anpassa Riksstämman till vissa delar i läkarutbildningen. Den har ju fått nya delmål som kan vara svåra att ordna på egen hand. Det kan till exempel handla om etikfrågor som kräver breda perspektiv, säger Nils Conradi. Jag tror förtroendet för läkarkåren ökar om vi breddar våra perspektiv. Det innebär stort lidande och omfattande kostnader om en patient inte får rätt diagnos eller behandling från början, den risken tror jag vi kan motverka genom att samarbeta och utbyta kunskap över specialitets- och disciplingränser, säger David Svaninger, Kandidatföreningens ordförande. Jag är personligen förtjust i det nuvarande konceptet med breda allmänbildande symposier. Men det finns alltid utrymme för förbättringar. En idé vore att höja aktualitetsgraden så att man i sent skede kan lyfta in aktuella ämnen, t ex ett strålningstema med anledning av katastrofen i Japan. Eller om det sker ett utbrott av en ny influensa där man snabbt kallar in experter på området för att diskutera aktuella frågor. Att fler specialistföreningar förlägger sina möten till Riksstämman vore också bra. Medicinen en del av samhället Medicinska riksstämman omfattar hela det medicinska fältet, men också frågor och fenomen som avspeglas på såväl nationell som global nivå. När konferensen "Global Health in a New World" arrangerades i Scandinavium 2008, kom över besökare för att lyssna till världens främsta experter inom området. Vi har aktivt engagerat oss i globala frågor. Vid sidan av konferensen i Scandinavium arrangerade vi även ett Berzeliussymposium 2010 tillsammans med Royal Society of London. Under mötet diskuterade vi hur hälsa och sjuklighet påverkas av välfärdssamhället, säger Mats Bauer. De skandinaviska välfärdsländerna har haft som mål att bekämpa fattigdom, inkomstklyftor och att förbättra arbetsvillkoren och den sociala tryggheten för människor. Men länderna har inte haft som sin primära uppgift att hantera de hälsoproblem som följer av ett ökat välstånd. Så trots ett ambitiöst välfärdsarbete har ojämlikheten i hälsa ökat. Rökning, för mycket stillasittande, fel kost och ökad alkoholkonsumtion innebär en ohälsosam livsstil som ger upphov till cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Och det är framförallt i de lägre socioekonomiska grupperna som ohälsan är som störst. Svenska Läkaresällskapet driver en linje där vi vill lyfta fram medicinen som en del av samhället. Avgörande för hur människor mår är många gånger en konsekvens av samhällets åtgärder eller brist på åtgärder, säger Mats Bauer. Oro för tilltagande specialisering Det finns en oro, både inom läkarkåren och bland politiker, över den tilltagande specialiseringen och subspecialiseringen. Konsekvensen är en fragmentariserad hälso- och sjukvård där helhetsperspektiv går förlorade, säger Peter Friberg som är vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Till vardags arbetar han som professor i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin. Det jag tycker är så spännande med Riksstämman är ju tvärvetenskapligheten och det tvärdisciplinära perspektivet. Det motverkar inskränkthet att få lära sig om andra områden som man till vardags inte kommer i kontakt med särskilt mycket. Utveckla formerna för Riksstämman så att den understödjer lärande bättre. Det kan handla om att i större utsträckning använda mentometrar, se till att föreläsningar följs av gruppsamtal, seminarier och hands-on-övningar. Vi kan också bli bättre på att använda webbaserad teknik för en ökad delaktighet och att sprida innehållet på Riksstämman, säger Margareta Troein Töllborn, Läkaresällskapets ordförande. Riksstämman viktig i en komplex värld För tio år sedan hade Riksstämman besökare, förra året var besöksantalet drygt hälften. Vikande besökssiffror har fått skeptiker att prata om Riksstämmans död. Ett stort besöksantal är inte ett mål i sig. Det är klart att vi vill att många ska komma, men fortfarande är Riksstämman med sina besökare Sveriges största medicinska möte. Och mycket viktigare än att fokusera på höga besökstal, är att ha en hög kvalitet på mötet och programmen. Vi ser hellre engagerade besökare, än som var där utan ett större engagemang. Jag personligen upplever att intresset för Riksstämman är starkare än på länge, och jag känner ett starkt stöd från politiker och departement. Behovet av Riksstämman som mötesplats är större än någonsin, säger Mats Bauer. EVA NORDIN Medicinjournalist Fakta: Den Nya Medicinska riksstämman Några av förändringarna: * Riksstämman lämnar Göteborg och flyttar permanent till Stockholmsmässan i Älvsjö. * Svenska Läkaresällskapet tar över Riksstämman i egen regi och tar hjälp av mässarrangören MCI-produktion. * Svensk sjuksköterskeförening knyts närmare Läkaresällskapet och får en adjungerad plats i Riksstämmedelegationen. * Målen för ST-utbildningen lyfts fram. Det blir ökat utrymme för utbildningskurser på Riksstämman.

7 RIKSSTÄMMAN 7 Foto: Pelle Wichmann Riksstämmans program 2011 fortbildning Det vetenskapliga programmet är som vanligt digert, tack vare alla bra och intressanta förslag på symposier och gästföreläsare som kommit från sektioner, delegationer, kommittéer och samarbetspartners. Flera av Riksstämmans symposier kan ingå i utbildningen för ST-läkare. Symposierna är indelade i sjukdomsområden och respektive delmål står under varje symposium. Observera att programmet är preliminärt. Barns hälsa och vård Nya genetiska analyser ger säkrare diagnostik för pediatriska patienter Niklas Dahl Första året på Nordens enda barn- och ungdomshospice Georg Engel Säkrare och bättre vård för barn genom bättre kvalitetsregister Boel Andersson Gäre Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Läkemedelsbehandling av barn men vad händer sen? Synnöve Lindemalm Barn i skärningspunkten mellan pediatrik och psykiatri stor grupp som kräver ett organisatoriskt nytänkande Kerstin Dahlström

8 8 RIKSSTÄMMAN Endokrina och metabola sjd Bättre metabol kontroll vid typ 1- och typ 2-diabetes Stig Attvall Etik och bemötande Patientintegriteten i de nya it-lösningarna för vården Gunnar Klein Död och döende i sjukvården hur agerar vi och hur påverkas vi professionellt och privat? Henry Jablonski Delmål Kommunikativ kompetens Samtalets betydelse dörr till läkekonst och säker vård Lars Härdelin Delmål Kommunikativ kompetens Vem ska bestämma om vård för patienter som saknar beslutskompetens? Ingemar Engström Autonomins gränser (ST-kurs del 1) Anders Ågård Delmål Kommunikativ kompetens Respekt för patientens autonomi (ST-kurs del 2) Anders Ågård Delmål Kommunikativ kompetens Hur mycket ansvar kan en doktor ta? En diskussion kring möjligheter & rättigheter att påverka en annan individ Louise Landqvist/ Eddie De Dios Delmål Kommunikativ kompetens Sociala medier i hälso- och sjukvården en utmaning för professionernas etiska förhållningssätt Ingemar Engström Delmål Kommunikativ kompetens Livsuppehållande eller annan livräddande behandling. Socialstyrelsen föreskriver och ger stöd för tillämpningen Torsten Mossberg Att fråga om våld sjukvårdens ansvar Gun Heimer Hjärta-, kärl- och lungsjukdomar Riskpatienten: Piller eller promenad? Mai-Lis Hellenius Delmål Kommunikativ kompetens Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Allt du borde veta om hypertoni men aldrig vågat fråga (ST-kurs del 1) Lars Lind/ Patrik Björgård Allt du borde veta om hypertoni men aldrig vågat fråga (ST-kurs del 2) Lars Lind/ Patrik Björgård Uppskatta njurfunktionen! Ola Samuelsson Kunskapsstyrning inom strokevården genom öppna jämförelser och utvärdering av kvalitet och effektivitet Kjell Asplund Delmål Ledarskapskompetens Hitta flimmer, stoppa stroke Per Wester/Mårten Rosenqvist Delmål 1-2 Medicinsk kompetens GÄSTFÖRELÄSARE Norbert Donner-Banzhoff, Tyskland Agnes Fogo, USA svenska läkaresällskapet på facebook Gå in på sidan och gilla oss för att ta del av information, bli inbjuden till evenemang, delta i tävlingar, diskutera med kollegor och mycket mer.

9 Individ och samhälle Tobaken i min specialitet Matz Larsson RIKSSTÄMMAN 9 Hud- och könssjukdomar Arbetsrelaterade hudsjukdomar Magnus Bruze Gör rätt från början för patientens säkerhet och högsta medicinska kvalitet Mari-Anne Hedblad Behandling av hudtumörer jämförelse av olika metoder Mikael Tarstedt Sekretess och säkerhet vid HIV/STI Carin Anagrius GÄSTFÖRELÄSARE Requena Caballero Luis, Spanien Pieter-Jan Coenraads, Holland Lorenzo Cerroni, Österrike David Taylor-Robinson, England Riksstämman är en viktig mötesplats för erfarenhetsutbyte mellan professionen och beslutsfattare om de utmaningar vården står inför. Lars-Erik Holm Generaldirektör Socialstyrelsen För säkerhets skull missar vi för mycket eller för lite på akuten? Tobias Carlson Krämpa eller sot vem får bäst bot? Malin André Piggvar, personal och patienter: finns det säker läkemedelsförskrivning för alla? Marie Portström/ Katja Hagström Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Neurosedynkatastrofen ledde till något gott! Kerstin Hulter Åsberg Delmål Kommunikativ kompetens Delmål Ledarskapskompetens Har vi råd med smärtpatienten? Clas Mannheimer/Ylva Sterner Om läkekonst och sjukskrivning hur kan vi skapa läkande processer? Margareta Kristenson Delmål Kommunikativ kompetens Hemmet som vårdplats en exklusiv åtgärd eller ett standarderbjudande i vården? Inger Fridegren Kvinnan en historia om blod och våld men med ett lyckligt slut? Mia Fahlén/ Lena Åberg Delmål Kommunikativ kompetens Delmål Ledarskapskompetens Säkrare vård för alla, gäller det flyktingbarn också? Henry Ascher Delmål Kommunikativ kompetens Dö bra ett folkhälsoperspektiv på palliativ vård Eva Thoren Todoulus GÄSTFÖRELÄSARE Miriam K Were

10 10 RIKSSTÄMMAN Infektionssjukdomar Resistens och antibiotikaanvändning en patientsäkerhetsfråga! Otto Cars Varför får fru Andersson men inte herr Pettersson en VRI? Möjligheter och hinder för att förebygga vårdrelaterade infektioner Ann Tammelin Delmål Ledarskapskompetens Vattenburen smitta kan vi lita på vårt dricksvatten? Johan Wiström Delmål Kommunikativ kompetens Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Patientnära mikrobiologisk diagnostik nu och i en nära framtid nytta och risker Anders Widell Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap GÄSTFÖRELÄSARE Didier Pittet, Schweiz Alla delmålen Inflammatoriska sjukdomar Prediktorer och tidiga biomarkörer för reumatisk sjukdom Solbritt Rantapää-Dahlqvist Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Säker läkemedelsbehandling vid kronisk inflammatorisk sjukdom? Johan Askling Delmål Kommunikativ kompetens Nytillkommen ledinflammation hur gör man? (ST-kurs) Lennart Jacobsson/ Meliha Kapetanovic Säker och bra reumakirurgi en utmaning Anders Gülfe GÄSTFÖRELÄSARE Carlos Pavesio, England Peter Watson, England Marjatta Leirisalo-Repo, Finland Jane Salmon, USA Svenska Läkaresällskapet erbjuder en stimulerande mötesplats och utvecklar frågor som rör vetenskap, utbildning, kvalitet och etik. SLS är en ideell förening, en politiskt och fackligt obunden organisation. Här träffas läkare inom och mellan olika specialitetsområden och utbyter kunskaper och erfarenheter. INTERNATIONELL HÄLSA på Riksstämman The bad begins and worse remains behind: Systemic effects of stroke as target for brain protection. Ulrich Dirnagl, Charité, Berlin (inbjuden av AFA Försäkring) Global ARG (Arbetsgrupp inom SFOG) arrangerar Underläkartjänstgöring i U-land (2 delar) Sigmar Strömgren

11 RIKSSTÄMMAN 11 Nervsystemets sjukdomar Etik och juridik vid demenssjukdomar Lars Lannfelt Medicinska procedurer och tekniker Patienter med obstruktivt sömn-apnésyndrom som inte tolererar CPAP och tandskena som behandling, är det säkert och effektivt att erbjuda dem svalgkirurgi? Eva Svanborg Det gäller att kunna svälja! Lita Tibbling Grahn Främmande kropp i esofagus: När, var och hur? Britt Nordlander eläkekonst IT och den goda vården, professionen aktör? Göran Petersson Delmål Kommunikativ kompetens Kvalitet i akutsjukvården. Bara en tidsfråga? Ulf Ekelund Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Bättre mat och näring i vården. Prevention och behandling av undernäring. Socialstyrelsen föreskriver och vägleder Torsten Mossberg Är det svårt att laga och servera god mat på sjukhus? Michael Lövtrup Delmål Ledarskapskompetens Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap BPO Godartad prostataförstoring med avflödeshinder Ralph Peeker Specialiserad palliativ vård i hemmet Britt-Marie Ternestedt Åskknallshuvudvärk livshotande katastrof eller trivialt bekymmer? Niklas Marklund Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Profession, organisation och lärande Fortbildning. Gemensamt ställningstagande och praktiskt utförande av SLS och SLF. Kerstin Nilsson/Hans Hjelmqvist Rätt vård = säkrare vård! Om patientsäkerhetsprojekt Jon Ahlberg Barnsäkerhet även inom hälso- och sjukvården Boel Andersson Gäre Delmål Ledarskapskompetens Organisation för en stimulerande och hållbar arbetsmiljö i vården Eva Vingård Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Professionell identitetsutveckling hos blivande och unga läkare beröring och avgränsning; inlevelse och sammanblandning; saklighet och stumhet Delmål Kommunikativ kompetens Användning av internetbaserad mötesplattform för nationell vidareutbildning av läkare Mats Holmström Vinnvård Forskning för ständiga förbättringar i vård och omsorg Delmål Ledarskapskompetens

12 12 RIKSSTÄMMAN forts Profession, organisation och lärande Överbeläggningar i vården: mäta, jämföra, förhindra Lars-Erik Holm Delmål Ledarskapskompetens Patienten som medaktör i patientsäkerhetsarbetet Michael Soop Delmål Kommunikativ kompetens Öppna jämförelser som ett verktyg för en god och säker vård. Exempel psykiatrisk vård Herman Holm En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård hinder och möjligheter Säker vård en presentation av en ny kommitté inom Svenska Läkaresällskapet Hans Rutberg Läkarnas specialitetsindelning hur bygger vi en framtidens sjukvård som har rätt kompetens? Frida Nobel Underläkartjänstgöring i U-land (Del 1) Sigmar Strömgren Underläkartjänstgöring i U-land (Del 2) Sigmar Strömgren GÄSTFÖRELÄSARE Peter Pronovost, USA (Talare vid årets öppningsmöte) Paul Cullinan, England Donald Nease, USA Delmål Kommunikativ kompetens Delmål Ledarskapskompetens Delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbet Meg Zeller, USA Ed Kelley, USA Charles Vincent, England Erik Hollnagel, Frankrike Psykisk ohälsa Kan diagnostiken av psykiatriska sjukdomar förändras av nya diagnoskriterier: DSM-5 på gott och ont Jan Håkansson Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Kan man äta sig lugn och glad? Kostens betydelse vid barnpsykiatriska tillstånd Henrik Pelling En human och säker narkomanvård Sven Andréasson Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi ökar tillgänglighet för effektiv psykologisk behandling av psykiatriska och somatiska tillstånd Nils Lindefors Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Suicidprevention som patientsäkerhetsproblem Jan Beskow Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Lena Flyckt Oroande okunskap om förebyggande insatser mot barnsexövergrepp Bo Runeson Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap GÄSTFÖRELÄSARE Harrison G Pope, USA Lidy Pelsser, Holland

13 Reproduktiv hälsa Ger KUB en säkrare fosterdiagnostik? Peter Lindgren Postpartumdepression sjukdom eller möjlighet? Alkistis Skalkidou, delar av delmål 12 Förlossningsvård i Sverige: kan den bli säkrare för barnet? Charlotta Grunewald, delar av delmål 1-3 Rörelse och reparativ hälsa När det onda inte syns på röntgen. Om långvarig smärta hos barn och ungdomar Anna Apelqvist RIKSSTÄMMAN 13 Tumörsjukdomar Vad har radon med lungcancer att göra om man inte röker? Håkan Pettersson Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Varför är cancervården inte jämlik kan nationella målnivåer minska skillnaderna? Lars Holmberg PET/CT för säkrare diagnostik. Implentering av PET/CT i nationella riktlinjer och vårdkedjor Karl Kölbäck Imaging vid gynekologisk malignitet Bengt Tholander Indikation för Kyfo- och vertebroplastik vid osteoporotiska kotkompressioner och vilken roll har FRAX vid bedömning av vidare profylaktisk behandling? Ralph Hasserius Ur askan ur elden? Analgetika mot långvarig smärta Märta Segerdahl/Jan Persson Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar missgynnar Socialstyrelsens vetenskapliga synsätt rehabiliteringsområdet? Stefan Bergman Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Fysisk aktivitet säkert och lönsamt Carl Johan Sundberg Kvalitetssäkrad vård vid höftfraktur vad har 10 år med Stockholm Hip Fracture lärt oss? Margareta Hedström/ Tommy Cederholm GÄSTFÖRELÄSARE Guy Vanderstraeten, Belgien Åldrande Multisjuklighet hos de äldre. Betydelsen av ett personcentrerat och temaorienterat arbetssätt för äldre Monica Berglund Säker vård för de mest sjuka äldre Eva Nilsson Bågenholm

14 14 RIKSSTÄMMAN Preliminära SEKTIONStider för orala presentationer, sektionssymposier, gästföreläsare m m Allergiforskning Torsdag Allmänmedicin Onsdag , Torsdag Arbets- och miljömedicin Torsdag , Fredag Audiologi Torsdag Barn- och ungdomspsykiatri Onsdag Beroendemedicin Torsdag Dermatologi och venereologi Torsdag , Fredag Diabetologi Onsdag Flyg- och marinmedicin Onsdag Geriatrik Torsdag Handkirurgi Torsdag Idrottsmedicin Onsdag Infektionssjukdomar Onsdag , Torsdag Internmedicin Onsdag , Torsdag Klinisk fysiologi Torsdag Klinisk immunologi Torsdag Klinisk kemi Torsdag Klinisk nutrition Torsdag Lungmedicin Onsdag Läkare för miljön Fredag Läkemedelslära Onsdag Medicinens historia Onsdag Medicinsk informatik Fredag Medicinsk mikrobiologi Torsdag Medicinsk psykologi Fredag Medicinsk teknik Onsdag Medicinsk undervisning Torsdag Neurospecialiteter Torsdag Njurmedicin Fredag Obesitas Onsdag Oftalmologi Torsdag , Fredag Onkologi Onsdag/torsdag , Fredag Ortopedi Torsdag Oto-rhino-laryngologi, huvud och halskirurgi Torsdag , Fredag Palliativ medicin Onsdag Pediatrik Onsdag , Torsdag Psykiatri Torsdag Rehabiliteringsmedicin Onsdag Reumatologi Onsdag/torsdag , Fredag Rättsmedicin Torsdag Smärtlindring Torsdag Socialmedicin Torsdag Trafikmedicin Fredag Transfusionsmedicin Fredag Tropikmedicin och internationell hälsa Onsdag Boka redan nu in i almanackan den 1 december för Riksstämmefesten! Löpande information om Riksstämman hittar du på Välkommen! Foto: Pelle Wichmann

15 RIKSSTÄMMAN 15 Säkerhet i luften och sängen Lotti Helström, specialist i obstetrik och gynekologi samt överläkare vid Södersjukhuset. Ansvarig för området individ och samhälle. 1. Vilken roll tycker du att Riksstämman spelar idag? Riksstämman med sin tvärvetenskapliga inriktning är ett fantastiskt forum för vidareutbildning. Jag är medlem i sektionen för obstetrik och gynekologi och det är viktigt att vi inom vår specialitet träffas, men också att vi tar del av mer övergripande frågor. Området individ och samhället spänner över alla sektioner och tar upp viktiga frågor som ligger i tiden. Det kan exempelvis handla om hur vi som läkare ska förhålla oss till sociala medier. Patienter förväntar sig att vi ska vara uppdaterade. Det uppstår facebookgrupper kring olika diagnoser där man också diskuterar behandlingar och möten med enskilda läkare. Det finns många frågor som behöver belysas från olika perspektiv, det skapar ett nytänkande. Här är riksstämman ett oslagbart forum. 2. Hur skulle du vilja förnya och utveckla stämman? Riksstämman behöver stimulera och engagera AToch ST-läkare på ett bättre sätt. Sektionerna skulle kunna ta ett samordnat utbildningsansvar och använda sig av stämmans möjligheter för att skapa seminarier, kurser och symposier som riktar sig till AT- och ST-läkare. När gäller besökssiffrorna så anser inte jag att det är ett mål i sig med besökare, stämman var nästan för stor förr. Det viktigaste är att vi kan erbjuda kvalitet och ett lockande utbud så att arbetsgivare och chefer vill prioritera stämman. vårdsäkerhet Vår nya patientsäkerhetslag har hämtat inspiration från flygets säkerhetstänkande. I ett system där rapportering av varje händelse som hade kunnat medföra en risk belönas kan systemfel upptäckas i tid och åtgärdas innan något allvarligt inträffat. Flygsäkerhet kan dock betraktas på olika sätt. Som passagerare lyssnar jag förstrött till kabinpersonalens instruktion om hur bältet kan öppnas och stängas, att det finns nödutgångar här och där och deras svepande gester över golvet för att tala om var ljuset i golvet kommer att tändas om det skulle råka bli mörkt i kabinen. Särskilt tråkigt är det att för tusende gången betrakta noggrannheten med vilken de demonstrerar hur man sätter på sig flytvästen, i fall den osannolika händelsen skulle inträffa att flygmaskinen skulle tvingas nödlanda på vatten. Trots det svala intresset från passagerarna sägs det att panik har utbrutit när personalen glömt informationen. Flygsäkerhet i kabinen har uppgiften att lugna genom magiskt tänkande. Annat är det i cockpit (hoppas jag). Där pågår en liknande ritual, där instrument och manöverinstrument systematiskt kontrolleras. Ritualen i cockpit är verklig, och på allvar, inbillar vi oss. Men borde det inte finnas raffinerade varningssystem som är lika effektiva som de tjatiga mänskliga ritualerna? När det händer som nästan aldrig händer I hur hög grad kan biologiska system, dvs. människor, liknas vid komplicerade tekniska maskiner? Alla säkerhetssystem utgår ifrån att människan inte kan förutsäga framtiden, utan i bästa fall se tillbaka och undvika att upprepa tidigare gjorda misstag. Det som man inte kan föreställa sig kan man inte heller förebygga. Just nu hoppas vi att förödelsen inte skall bli värre i Fukoshima, där det hände som nästan aldrig händer, och som därför ingen räknat med. Tage Danielssons sannolikhetslära är mer aktuell än någonsin. Nyligen hade vi också i Sverige problem med kärnkraftsäkerheten därför att personalen hade tröttnat på de rutinmässiga upprepningarna av säkerhetstest och börjat slarva. Säkerhetssystem kan också vara för känsliga, så att man ignore- rar varningar, så som hände vid dialysolyckan i Linköping. Kan det hända att förekomsten av säkerhetssystem som upprepar kontroller med automatik kan utgöra hinder för reflexion och fantasi i vardagens mänskliga och biologiska variation och därmed medföra en falsk känsla av säkerhet och till och med vara farliga? Kan fokusering på att kontrollera det kontrollerbara göra att vissa moment uppfattas som mer riskfyllda endast därför att de är utsatta för rigorös kontroll. Människans förmåga att estimera risk är i allmänhet mera känslomässigt än sakligt grundad. Det är vanligare att man oroar sig för olyckor under en flygresa än under en biltur. Jag minns en Spaning i radion där två personer skulle ut och gå på isen en vacker vinterdag. När den ena lovade att ta med ispiggar sa den andre: Skall du ta med ispiggar? Då törs inte jag gå ut på isen! Den gamla Lex Maria och patientsäkerheten behövde verkligen reformeras, den var ineffektiv och kontraproduktiv. Den nya är väldigt mycket bättre och mycket välkommen. Genom att ha strikta rutiner och verkligen följa dem kan många allvarliga händelser i vården undvikas. Det visades i en avhandling härom året att i flera av de redan mycket sällsynta mödradödsfallen i den svenska förlossningsvården hade utgången kunnat bli mindre fatal om redan kända rutiner hade följts. Men man måste ändå fundera: När vårt nya patientsäkerhetssystem tas i bruk, är det då inte risk för att vi ersätter en besvärjelse med en annan? LOTTI HELSTRÖM Ledamot i Riksstämmedelegationen

16 16 RIKSSTÄMMAN Vi ses i Älvsjö den 30/11 2/12! utställning Riksstämman hålls i år på Stockholmsmässan den 30 november till 2 december. Utställningen i samband med mötet samlar behandling, läkemedel, utbildning, bemanning, it och medicinteknisk utrustning med flera och äger rum i A-hallen. Kontakta Åsa Ambrus, Sales Manager MCI, asa.ambrus@mci-group.com, , för mer information om utställningen. Sveriges största tvärvetenskapliga mötesplats tvärvetenskap Medicinska riksstämman är Sveriges största tvärvetenskapliga träffpunkt för hela vårdteamet. Det vetenskapliga programmet består av symposier, ST-utbildningar, föredrag, posters samt svenska och utländska gästföreläsare. Utställare visar det senaste inom behandling, läkemedel, utbildning, bemanning, it och medicinteknisk utrustning. Riksstämman, som arrangeras av Svenska Läkaresällskapet, kommer i fortsättningen att hållas i Stockholm varje år. Läkekonst i en säker vård Tema Med årets tema säker vård vill Svenska Läkaresällskapet uppmärksamma hur sjukvården kan lära sig av sina misstag och förebygga att de händer igen. En annan fråga som kommer att diskuteras är hur politiker och vårdgivare bättre kan ta tillvara vårdprofessionernas kunskaper när de fattar beslut om hur resurserna ska fördelas. Abstrakt senast 26/8 PROGRAMBOKEN Sista dag för att skicka in abstrakt är den 26 augusti. Programboken kommer i mitten av november. Mer info Eva Kenne, eva.kenne@sls.se, ETT rikssamtal om vård och vetenskap kunskapsbyggande Medicinska riksstämman arrangeras i år på Stockholmsmäsan i Älvsjö den 30 november 2 december. Årets tema är Läkekonst i en säkrare vård. Välkommen att delta i samtalet! Vi utvecklar vår förståelse av verkligheten genom samtal. Ett samtal skapas och ägs av de som samtalar. Det kan ses som en akvedukt där en nivå av valv stödjer nivån ovanför. Om det byggs underifrån med förtroende och tillit kan det nå upp till en nivå där vi påverkas och ökar vår förståelse. För patientens bästa Svenska Läkaresällskapet arbetar för patientens bästa. Vi gör det genom stöd till våra vetenskapliga sektioner och associerade föreningar samt till våra medlemmar. Vi gör det genom att på olika sätt stödja samtal kring vetenskap, utbildning, kvalitet och etik. Vi gör det genom att vara ett stöd för samtalet om sjukvårdens utveckling. Ett stöd för möten mellan människor. Samtalsstöd Medicinska riksstämman är ETT valv i akvedukten, ett stöd för samtal. Genom människors engagemang kan en mängd samtal komma till stånd. De förändringar som vi nu gör syftar till att skapa bättre samtal. Vi vill att samtalet ska ske med ett helhetsperspektiv, med respekt för olika kunskapsområden, med ansvar för våra gemensamma resurser. I år vill vi stärka samtalet om hur vi gör vården säkrare. Vi hoppas att fler vill delta i detta samtal. Vi vet att detta samtal måste utvecklas också genom att vi engagerar patienter och närstående. Att lyssna är ett sätt att delta. Hur ser din bild av DIALOG i VÅRDEN ut? Vi bjuder som vanligt in till en tävling om vilken bild som ska få pryda Medicinska riksstämmans programbok. Vi vill ha din bild, en lågupplöst och en högupplöst, minst 300 dpi, tif- eller jpg-fil, senast den 2 september till Eva Kenne, eva.kenne@sls.se, SLS, Box 738, Stockholm. Välkommen med ditt bidrag och till Riksstämman! NILS CONRADI Riksstämmans generalsekreterare Foto: Jorma Valkonen Brännande krypande huggande Bultande isande Din patients smärta kan ha ett namn För dina patienter med misstänkt neuropatisk smärta finns samma information finns på fler än 20 olika språk på Pfizer Pfizer AB Sollentuna Tel Annons Ont i kroppen_180x75.indd

17 Det är vi som bestämmer symposieprogrammet på Riksstämman RIKSSTÄMMAN 17 program Symposierna beslutas av Riksstämmedelegationen. Ledamöterna fick följande frågor: 1. Vilken roll tycker du att Riksstämman spelar idag? 2. Hur skulle du vilja förnya och utveckla stämman? Lis Abazi, studerande på läkarprogrammet i Lund, sjätte terminen, Kandidatföreningen. Ansvarig för området etik och bemötande. 1. Kraven ökar och utrymmet för fort- och vidareutbildning minskar. Det innebär att den enskilde måste ta ett mycket större ansvar för dessa frågor jämfört med tidigare. Riksstämman blir i det perspektivet bara viktigare och viktigare om man ska ha en chans att hänga med. 2. Det finns fortfarande mycket kvar att göra när det gäller att informera om riksstämman. Vi arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten hos program- och kursansvariga ute på de olika lärosätena. Fortfarande schemaläggs studenter under de dagar som riksstämman pågår. Detta är ett problem för många studenter, men också för AT och ST-läkare. Man möjliggör inte för dem att åka. Vi vill skapa ett bättre forum för presentationer av projektarbeten. Vi vill också att riksstämman ses som ett komplement till undervisningen och att möjligheten att få in undervisningsmoment ska finnas. Genom att göra riksstämman meriterande skulle de som söker AT-tjänst kunna tillgodogöra sig Riksstämman i sitt CV. Rune Andersson, professor i Global Hälsa vid Sahlgrenska akademin, överläkare i Vårdhygien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ansvarig för området infektionssjukdomar. 1. Riksstämman har en unik bredd och den behövs i en utveckling mot ökad grad av specialisering. Det blir färre och färre generalister, samtidigt som många av våra patienter är multisjuka. Jag är själv specialist i infektionssjukdomar och kommer i kontakt med många olika specialiteter som behöver konsultation. För oss är stämman viktig då vi kan träffas över gränserna och diskutera viktiga frågor med bland andra invärtesmedicinare, kirurger, ortopeder, psykiatriker, anestesiologer, barnläkare, hudläkare, gynekologer, allmänläkare. Mycket i hälso- och sjukvården kräver idag ett teamarbete. 2. Jag tycker att man bör öppna stämman för fler vårdprofessioner. Nu har man utökat samarbetet med Svensk sjuksköterskeförening, men det går att gå ännu längre och bjuda in även arbetsterapeuter, sjukgymnaster och psykologer till paneldiskussioner och som föreläsare. I dag kan en läkare inte ensam svara för en god vård. Vården är så komplicerad idag, det krävs högspecialiserad vård, men även samarbete i team. Det är olyckligt om läkare och andra professioner har separata mässor och inte får möjlighet att träffas på gemensamma möten. Det skulle också vara värdefullt med ett utökat nordiskt samarbete kring exempel utarbetandet av riktlinjer. Det krävs stora patientunderlag för att få tillräckligt god kunskap och erfarenhet och här finns utrymme för ett större samarbete Eva Edin, överläkare, specialist i psykiatri och allmänmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ansvarig för området nervsystemets sjukdomar och psykisk ohälsa. 1. Jag är vice ordförande för Svensk förening för Beroendemedicin, en sektion inom Svenska Läkaresällskapet. Där arbetar vi med många generella frågor som berör många olika specialiteter. Vi ser riksstämman som en viktig möjlighet till kunskapsutbyte och att diskutera frågor över sektionsgränserna. Det kan exempelvis handla om frågor som rör diagnostik och behandling av personer med missbruk. I år har vi till riksstämman bjudit in en amerikansk professor, Harrison G Pope som ska föreläsa om anabola och androgena steroider. Vi har i Sverige många unga med svåra missbruksproblem som inte uppmärksammas eller fångas upp inom sjukvården. Sjukdomsbilden kan se väldigt märklig ut. Ett exempel ur verkligheten är en ung vältränad man som kommer in med blodförgiftning och utvecklar proppar i lungor och hjärtat. Den bakomliggande orsaken var missbruk av anabola steroider. Vi behöver öka kunskapen och skapa en större medvetenhet i sjukvården om den här gruppen som riskerar att fara väldigt illa. Och vi behöver hjälpas åt. Jag ser riksstämman som ett oerhört viktigt möte för att sprida och utbyta kunskap. Det är också ett utmärkt forum för att diskutera viktiga utredningar i ett tidigt skede då vi har en stor chans att påverka resultatet. 2. Inom beroendemedicin finns stora möjligheter att utveckla kurser för ST-läkare som skulle kunna räknas in i deras utbildning. Det skulle sannolikt öka blivande specialistläkares möjligheter att få ledigt av sin arbetsgivare. Inom vår förening för beroendemedicin försöker vi också uppmuntra unga forskare att skicka in abstrakt genom att dela ut stipendier, dels ett alkohol- och drogstipendium, dels ett resestipendium som täcker skäliga kostnader för logi och resa. Boel Andersson Gäre, docent i pediatrik vid Hälsouniversitet i Linköping samt professor vid Jönköping Academy for improvement of health and welfare. Ansvarig för området profession, organisation och lärande. 1. Det är en viktig mötesplats, särskilt idag. Utifrån patientens behov är det nödvändigt att specialister diskuterar och samarbetar över specialistgränserna. Resultat från öppna jämförelser visar inte minst vikten av att arbeta tvärdisciplinärt och tvärprofessionellt. Om vi inte gör det är risken annars stor att kunskapen och vården blir fragmentariserad. En sådan utveckling hotar såväl kvaliteten som patientsäkerheten. 2. Vi behöver ännu tydligare lyfta in frågor som rör ledning, ledarskap, flöden och processer. Det är komplexa system i hälso- och sjukvården som berör alla kliniker och specialistområden. Riksstämman är ett perfekt forum för att kunna påverka kompetensutveckling, styrning och utveckling av hälso- och sjukvården. forts sidan 18 Välkommen in på SLS nya webbplats

18 18 RIKSSTÄMMAN forts fr sidan 17 Margareta Hedström, docent, överläkare vid ortopediska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Ansvarig för området rörelse och reparativ hälsa. 1. Jag är specialist i ortopedi och kan allt om skruvar och plattor, men hinner inte fördjupa mig i viktiga frågor som rör till exempel jämställdhet, etik, arbetsmiljö eller utformningen av journalsystem. Risken är att vi specialister blir supernördar om vi inte breddar perspektiven. Det finns också en stor fara att vi tappar greppet om vi inte engagerar oss och är med och påverkar utvecklingen av hälso- och sjukvården. Ta till exempel frågan om privatiseringen av sjukvården, vem ska ta ansvar för vidareutbildningen av nya specialister när den så kallade vanliga kirurgin/ortopedin försvinner från sjukhusen? Det är jätteviktigt att vi som yrkeskår träffas över gränserna och engagerar oss i viktiga frågor och även tar del av varandras kunskaper. Här är riksstämman en unik mötesplats med ett unikt utbud. 2. Vi behöver bli mer aktiva när det gäller att göra reklam för riksstämman. Senast idag blev jag förvånad när jag pratade med några kandidater som knappt vet om att riksstämman existerar. På min klinik är jag nästan ensam som åker iväg till stämman. Svenska Läkaresällskapet kan inte räkna med att riksstämman är självrullande. Det krävs mycket större informationssatsningar. Det är även viktigt att AT- och ST- läkare får ledigt och att riksstämman blir en del av deras utbildning. Även studierektorer skulle kunna träffas på stämman och diskutera gemensamma frågor och problem. Solveig Wållberg Jonsson, docent i reumatologi vid Norrlands universitetssjukhus. Ansvarig för området inflammatoriska sjukdomar. 1.Det är en mötesplats som sträcker sig långt över specialist- och professionsgränserna. Inom reumatologsektionen har vi valt att lägga flera av våra möten på stämman, till exempel professorkollegiet och arbetsgruppsmöten. Det märker vi lockar många deltagare. Det sparar både kraft och tid att dra fördel av stämmans möjligheter att ha sektionsmöten, men också att delta i det mer övergripande programmet. 2. Satsningar på tvärvetenskapliga och tvärprofessionella seminarier och övergripande symposier är viktiga, men lika viktigt är att respektive specialitet får utrymme för sina vetenskapliga möten. Här finns stora möjligheter till övergripande vetenskapliga samarbeten. Vi har till exempel haft ett symposium om feber som involverade både reumatologer, infektionsläkare, barnläkare och allmänläkare. Vi planerar nu ett symposium som heter ledinflammation- hur gör man? Det riktar sig till många olika specialiteter. Vad gäller nytänkande så finns det utrymme att förnya symposiummodellen och skapa utrymme för fler workshops med lite friare tyglar. forts sidan 19 Mer information om Riksstämman hittar du på Nu ännu bättre och ännu fler! Medicinsk Röntgen är ett av Sveriges ledande privata röntgenföretag. Vi är väl etablerade i Stockholm, Malmö och Västerås. Från våren 2011 finns vi också i Uppsala, på Samariterhemmet, med en helt nybyggd röntgenavdelning. Vi tar sedan årsskiftet emot e-remisser från alla stora journalsystem som TakeCare, Cosmic, Journal 3 m fl. Vi erbjuder också drop-in eller mycket korta väntetider, hög tillgänglighet samt snabb, omsorgsfull service med omvittnat hög kvalitet på röntgensvaren. Läs mer på Kvalitets- och miljöcertifierad verksamhet (ISO 9001 och 14001) Stockholm - m almö - VäSteråS - UppSala

19 RIKSSTÄMMAN 19 forts fr sidan 18 Karin Josefsson, MD i Klinisk äldreforskning, vetenskaplig sekreterare och sakkunnig i forskning, informatik och äldrevård på Svensk sjuksköterskeförening. Adjungerad i rikstämmodelegationen. 1. Vi tycker att samarbetet med Svenska Läkaresällskapet och Riksstämman är både spännande och viktigt. Vår intention är att sektionerna och nätverken inom våra bägge organisationer ska ha ett nära samarbete i flera symposier på stämman. Svensk hälso- och sjukvård står inför stora förändringar. Ett exempel är att sjukvård i allt högre grad bedrivs i hemmet. Det ställer stora krav, inte minst på att teamet består av specialistutbildad personal. Här måste professionerna samarbeta kring frågor som bland annat rör etik, personcentrerad vård, anhörigstöd, palliativ vård, vårdhygien samt multisjuklighet hos äldre. Genom att arbeta i multiprofessionella team kan vi nå en patientsäker vård. 2. Utvecklingen kräver ett mycket närmare samarbete mellan olika professioner och specialiteter. Om vi tar hemsjukvården som ett exempel, där är 87 procent 65 år och äldre och många är multisjuka. I hemsjukvården finns även yngre personer med traumatiska skador som också kräver avancerad vård. Det är patienter med många olika behov. Med varandras stöd och samarbete kan vi erbjuda en god och säker vård. Riksstämman är ett utmärkt forum för att diskutera och utveckla samverkansformer och ett nära samarbete. Mikael Karlberg, överläkare vid ÖNHkliniken på Universitetssjukhuset i Lund. Ansvarig för nervsystemets sjukdomar och psykisk ohälsa. 1. Specialiseringen och subspecialiseringen blir alltmer driven och i den utvecklingen är det absolut nödvändigt att olika specialiteter kan mötas. Riksstämman är ett unikt tillfälle. Det finns inte en chans att hänga med i kunskapsutvecklingen på egen hand. Förr var jag själv en ganska motvillig föreningsmänniska, men för tre år sedan blev jag föreslagen till delegationen och har väl insett hur viktigt det är att vi använder riksstämman inte bara som ett sätt att korsbefrukta varandra, utan också för att påverka utvecklingen av hälso- och sjukvården. 2. Det finns fortfarande läkare som inte vet skillnaden mellan Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund. Det krävs utåtriktade informationskampanjer som förhoppningsvis gör att läkare förstår nyttan med att vara med i sällskapet och att delta på riksstämman. Det skulle också vara spännande om riksstämman satsade mer på vidareutbildningsmöjligheter via webben. Svenska ÖNH-föreningen har utvecklat ett vidareutbildningspaket där vi ger webbaserade föreläsningar varannan torsdag. Det är åtminstone ett 15-tal kliniker uppkopplade varje gång, samt ett tiotal privatspecialister. Ett liknande grepp kan användas på riksstämman där fler symposier kan sändas på webben så att de som inte har möjlighet att åka ändå kan delta. Simon Kyaga, ST-läkare i psykiatri, Karolinska Universitets-sjukhuset. Ansvarig för området nervsystemets sjukdomar och psykisk ohälsa. 1. På Riksstämman kan man få övergripande perspektiv vilket ger möjligheter till ett kreativt och innovativt tänkande. Det är en värdefull mötesplats där människor från olika verkligheter och specialiteter kan träffas. Om man till exempel tar sjukdomar i nervsystemet så spänner det området över flera specialiteter som psykiatri, neurologi, beroendemedicin, invärtesmedicin, reumatologi. Om vi ska kunna ha en helhetssyn på människan så behöver vi träffas över specialistgränserna och den möjligheten ges på riksstämman. Men den är också viktigt ur ett ledarskapsperspektiv. Om vi ska kunna påverka utvecklingen i hälso- och sjukvården så måste läkarkåren våga vara mer provokativ och tillsammans ta ställning och inte bara acceptera de förändringar som sker. 2. Det är en riktig booster att komma tillbaka till kliniken efter några dagar på riksstämman. Den har ett klart vidareutbildningsvärde. Jag tycker att man ska försöka utveckla stämman så att den uppfyller de kriterier som ST-utbildningen ställer. Då skulle stämman få fler besökare och föryngras. Klas Sjöberg, chef för gastrosektionen vid Skåne Universitetssjukhus i Malmö. Ansvarig för området rörelse och reparativ hälsa. 1. Riksstämmans strävan är att bygga broar mellan olika grupper av läkare och även andra som arbetar med patienten i fokus. Specialiseringen och subspecialiseringen ökar, inte minst i mitt eget område, gastroenterologi. Man brukar säga att den medicinska kunskapsmassan fördubblas var sjätte år. Det är en omöjlighet att hänga med på bredden. Mitt forskningsområde handlar om glutenintolerans, och jag brukar skämtsamt säga att jag arbetar som luddolog. Det är ett mycket smalt område av medicinen, det går inte att hantera patienter endast utifrån sitt eget specialistområde. På riksstämman finns unika möjligheter till kunskapsinhämtning och kunskapsöverföring. Det borde vara en självklarhet att delta på stämman. 2. Vi kan bli ännu bättre på att skapa flera tematiska symposier. Om man tar till exempel symposiet på förra stämman om palliation så spänner det över flera olika specialistområden. Förutom medicinska frågor behöver även etiska och organisatoriska frågor behandlas och där berörs i högsta grad primärvården och kommunerna. Inför Riksstämman uppstår nya och spännande konstellationer som ger ett stort mervärde. Förra året arrangerade kirurger i samverkan med barnläkare och internmedicinare ett symposium om bakjoursutbildning, ett ämne som omfattar de flesta specialiteter. Jag hoppas och önskar att fler vaknar till och inser vilka stora möjligheter som finns att skapa breda samarbeten som gynnar inte bara professionen utan också patienterna. Jag skulle också önska att det fanns ett meritvärde att bidra till Riksstämman. Det krävs ett ganska omfattande arbete för att förbereda symposier och programpunkter, och det borde värdesättas. Risken är annars stor att man inte skickar in bidrag, och det skulle vara det stora hotet mot stämman som sker. Det är en riktig booster att komma tillbaka till kliniken efter några dagar på riksstämman. Den har ett klart vidareutbildningsvärde. Jag tycker att man ska försöka utveckla stämman så att den uppfyller de kriterier som STutbildningen ställer. Då skulle stämman få fler besökare och föryngras. Mer information om Riksstämman? Kontakta Eva Kenne, eva.kenne@sls.se, forts sidan 21

20 ILLUSTRATION: STINA WIRSÉN Vem är viktigast i vården? Svaret är förstås att alla är lika viktiga. För att patienterna ska få bästa möjliga vård behövs kunniga specialister och proffs inom varje område. Men det kräver också ett samarbete över yrkesgränserna. Välkommen till Sveriges största tvärvetenskapliga möte Under tre dagar i höst kan du ta del av Medicinska riksstämmans vetenskapliga program och mingla med kollegor, politiker och företrädare från näringslivet. Passa på att kolla in de senaste nyheterna i utställningen. Vidareutbilda dig på Medicinska Riksstämman Med över 700 programpunkter finns både föreläsningar som engagerar hela vården och utbildningar för olika specialiteter, utbildningsnivåer och yrkesområden. I år bjuder stämman, som arrangeras av Svenska Läkaresällskapet, även på nya, spännande mötesformer. Var med och gör vården säkrare Temat en säkrare vård lyfter fram kritiska analyser och goda exempel på vilken inverkan brister och rutiner har på säkerheten i ditt arbete. Tillsammans med dina kollegor kan du göra sjukvården bättre. Kom och påverka framtidens sjukvård! Läs mer på riksstamman.se. Genom kunskap och dialog utvecklar vi vården tillsammans.