Jan Faergemann, M.D., Ph.D., Professor Department of Dermatology, Sahlgrenska University Hospital, S Göteborg, Sweden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jan Faergemann, M.D., Ph.D., Professor Department of Dermatology, Sahlgrenska University Hospital, S-413 45 Göteborg, Sweden."

Transkript

1

2

3

4 Jan Faergemann, M.D., Ph.D., Professor Department of Dermatology, Sahlgrenska University Hospital, S Göteborg, Sweden. CURRICULUM VITAE Summary. - Jan Faergemann, born in 1948, doctor of medicine 1975, specialist in dermatology and venereology 1980, PhD Ass.prof. in dermatology and venereology, Uppsala University May 1, 2002 Professor in dermatology and venereology, Gothenburg University. - He has been visiting professor at the Department of Dermatology, University of California, during six months in 1982 and one month in He is the author of 218 papers, published, in press or accepted for publication in various international journals. - His main area of interest is in dermato-microbiology, immunology and skin pharmacology with special interest in Malassezia related diseases (including atopic dermatitis, seborrhoeic dermatitis and psoriasis), development and improvement of topical formulations using various model systems (percutaneous absorption models and in vitro and in vivo activity of drugs and formulations) and pharmacokinetic aspects of antifungal drugs.

5 - He has been the supervisor for 7 Ph. D. students who successfully defended their thesis and he is now the supervisor for 2 new Ph. D. Students. - Name of the 7 Ph. D. students: Siv Johansson, Department of Clinical Immunologi, Karolinska Institut. The last 6 have all defended their thesis from the Department of Dermatology, Sahlgrenska Academy: Ing-Marie Bergbrant, Poul Gamborg Nielsen, Ann Broberg, Bo Runeman, Aditya Gupta and Mari-Helen Sandström Falk. - He is the Director of scientific studies for the Ph. D. students at the Institution for Applied Specialities. - He is also the referee for several well-known international journals. - He is at the advisory board for three international journals. - He has been the chairman, co-chairman and speaker at 138 international meetings with 150 presentations. - He has been the organiser for the joint meeting in mycology for the British, Danish and Swedish Society for Mycology in Gothenburg in He has been the Scientific Secretary for the 29 th Nordic Congress of Dermatology and Venereology in Gothenburg, June 7-10, He is the Vice-president for the upcoming EADV-meeting in Gothenburg October 6-10, He is the president for the Swedish Society for Clinical Mycology. - He is a member and Chairman of reference groups associated with the Swedish Society of Medicine and the Medical Products Agency.

6 - He is a member of several national and international wellknown societies in dermatology and venereology. - In 1999 he received the Ellis and Ivar Janzons Award (85,000 SEK) from the Swedish Medical Association with the following motivation for his extensive and important studies over the pathogenesis of yeasts in various skin diseases and his great impact on the development of modern treatment for fungal skin infections. - - He has performed over 50 clinical trials. He has given lectures for students attending GCP courses. - - During he received the following research grants: ALF: SEK per year. Welander: SEK Unilever Research, Port Sunlight: SEK All grants were for the project: Microorganisms and skin diseases. Gothenburg 08 September, 2010 Jan Faergemann, M.D., Ph.D., Professor

7 Mikroorganismers roll vid olika hudsjukdomar: patogenes och behandlingsmetoder. The role of microorganisms in skin diseases: pathogenesis and treatment Svenska: Infektioner och även kolonisering med mikroorganismer spelar en viktig roll vid försämring av många hudsjukdomar. Den ökade förekomsten av multiresistenta bakterier utgör ett stort problem. Vi vill undersöka mikroorganismers betydelse och förekomst av antibiotikaresistens. Vår målsättning är att få fram nya behandlingar genom att först undersöka effekten av olika substanser och formuleringar, inklusive anti-mikrobiella peptider, på olika mikroorganismer genom att påvisa mikroorganismens resistensmönster och därefter bestämma deras MIC-värde. Vi kan med en ny in vitro metod utvärdera den perkutana absorptionen av läkemedel och produkter in i och genom huden. Vi är i detta projekt med i Centrumbildningen Göteborg Science Centre for Molecular Skin Research. I behandlingsstudier kommer vi därefter att studera effekten av dessa substanser på olika hudsjukdomar. Studien kommer förhoppningsvis att kunna ge möjlighet till en mer effektiv lokalbehandling av i första hand impetigo, atopisk dermatit, bensår och psoriasis. Vårt projekt är mycket patientnära där vi undersöker och behandlar stora patientgrupper. Framför allt atopisk dermatit, bensår och psoriasis är kroniska sjukdomar och är för både patient och omgivning mycket besvärliga hudsjukdomar vilka dessutom ökar i alarmerande takt. Nya effektivare behandlingar med lägre risker för både patient och miljö är mycket viktigt. English: Infections and even colonization with microorganisms play an important role for the deterioration of several skin diseases. The increase in multi-resistant bacteria is an increasing problem. We will investigate the role of microorganisms and the presence of antibiotic resistance. Our goal is to develop new topical treatments for various skin diseases. We will first investigate the efficacy of various compounds and formulations, including antimicrobial peptides, on microorganisms using various in vitro techniques (MIC and resistance pattern). We have developed a method for studying the in vitro percutanaous absorption of compounds and formulations into the skin and through the skin. In this project we are part of the scientific network: Science Centre for Molecular Skin Research. We will then in treatment studies investigate the efficacy of the most interesting substances in the treatment of various skin diseases. These substances and formulations will hopefully be more effective and more environmental friendly for topical treatment of various skin diseases. Our project is a clinical study in which we will investigate and treat large groups of patients. Both atopic dermatitis, leg ulcer and psoriasis are chronic diseases, increasing in numbers, and they are very troublesome for both the patient and relatives. To find new effective treatments with lower risk for both the patient as well as the environment is therefore very important. Bakgrund Under perioden har vi publicerat och sammanställt 25 vetenskapliga arbeten. Sedan september 2008 har vi publicerat och sammanställt 14 nya vetenskapliga arbeten. Vi har kunnat avsluta ett flertal projekt och 5 manus är nu klara för att skicka till olika vetenskapliga tidskrifter. Doktoranderna Ingela Flytström och Mikael Alsterholm har båda i år gjort en "sen" halvtidskontroll med 3 publicerade

8 arbeten vardera och både förväntas att disputera Utvecklingen av resistenta mikroorganismer, särskilt bakterier, innebär ett allt större problem (1). Larmrapporter har kommit om resistensutveckling mot fucidin, methicillin (MRSA), vancomycin, m fl. Förekomsten av multiresistenta-bakterier inklusive fucidinresistenta stafylokocker gör att lokalbehandling av både impetigo och sekundärinfekterad atopisk dermatit (AD) blir mer vansklig. I en odlingsstudie fann vi att 32 % av S. aureus hos impetigo patienter var fucidinresistenta (75 % vid bullös impetigo) jämfört med 10 % vid AD. Läkemedelsverkets rekommendation idag för behandling av impetigo är tvål och vatten samt klorhexidinlösning för baddning och i utbredda fall systembehandling med stafylokock-resistenta antibiotika. Dessa rapporter gör att intresset för mera otraditionella antimikrobiella medel blir intressanta. Dioler (glykoler) är organkemiska föreningar som har en avdödande effekt på bakterier, virus och svampar (1, 2). Dessutom ökar de upptaget av andra substanser in i huden och de har även vattenbindande egenskaper (2). Vi har visat att pentan- 1,5-diol, in vitro, har samma avdödande effekt på både antibiotikakänsliga som antibiotikaresistenta bakterier inklusive MRSA och fucidinresistenta S. aureus (1). Detta gör att det är intressant att se på behandlingseffekten av pentan-1,5-diol, ensamt eller i kombination med t ex klorhexidin, vid t ex impetigo och sekundärinfekterad AD. Vi har nyligen visad att om vi kombinerar pentandiol och klorhexidin ökar vi den antimikrobiella effekten av klorhexidin med en faktor 10. Antimikrobiella peptider som t ex cathelicidiner och defensiner har ett brett antimikrobiellt spektrum med effekt på både bakterier, svampar och virus (3). Patienter med AD har lägre serumnivåer av cathelicidiner och defensiner (3). Vilka skillnader finns i förekomsten av antimikrobiella peptider i huden hos patienter med AD, psoriasis, impetigo och hudfriska personer? Antimikrobiella peptider inklusive proteinaser spelar sannolikt en viktig roll för sårläkning och maggots från fluglarven Lucilia Sericata bildar serin proteaser (4). När man lokalbehandlar en hudsjukdom med t ex ett antimikrobiellt eller antiinflammatoriskt ämne är det inte enbart av vikt att ha kännedom om de aktiva substansernas effekt. Sammansättningen av hela den topikala beredningen är mycket betydelsefull för optimal effekt. Vissa hjälpämnen, som t ex dioler, ökar upptaget av andra substanser i huden och har dessutom en egen effekt, t ex antimikrobiell eller vattenbindande (1, 2, 5). Kombinationen av de olika ämnena i beredningen är därför mycket viktig. Vi har i flera arbeten visat att pentane-1,5-diol ökar upptaget av olika substanser som t ex steroider och antimykotika in i huden (5). Jan Faergemann är sedan 2006 med i Styrgruppen för den tvärvetenskapliga (Nat Fack, Sahlgrenska Akademin och Chalmers) Centrumbildningen Göteborg Science Centre for Molecular Skin Research. Vi bidrar med vår kännedom om perkutan absorption in vitro av olika substanser och vår kännedom om hudinfektioner och mikroorganismer. Atopisk dermatit är en kronisk ofta utbredd hudsjukdom med svår klåda (6). Idag beräknas % av barn födda i Sverige drabbas av AD. Studier i vår grupp har visat att vuxna med AD i hög grad har kvar sin sjukdom när de blir äldre (7). Eksem inom huvud/hals området är en viktig faktor för kronicitet och denna grupp har oftare IgE-antikroppar mot Malassezia (6-7). Patienter med AD är ofta koloniserade i huden

9 med S. aureus och bakteriella infektioner är en viktig faktor vid försämring av AD (8-10). Flera arbeten har även visat att S. aureus kan uppträda som ett allergen och även som ett superantigen hos patienter med AD (10). Vi vet inte idag om patienter med AD bär på samma S. aureus under en lång period eller om nya bakterier kommer till. Vi planerar därför en longitudinell studie av S. aureus-bärarskap hos vuxna patienter med atopisk dermatit. Inte enbart bakterier men också svampar spelar en viktig roll vid AD. Vår forskning inom olika hudsjukdomar och Malassezia är idag bland de världsledande (7-9). I en rad studier har vi även identifierat vilka Malassezia species som är vanligast förekommande vid AD och andra hudsjukdomar (7-9). Bipolär radiovågs plasma ablations teknik används vid debridering av sår. Ifall tekniken inte enbart har en rengörande effekt men också effekt på bakterier relevanta för sår infektioner vet vi idag inte. Vi har därför påbörjat ett samarbetsprojekt mellan hudkliniken SU/S och ArthroCare, Sverige. Henrik Sönnergren är medicinstuderande vid Göteborgs universitet på termin 6 men samtidig konsult för företaget ArthroCare med huvudsäte i Austin, USA. Detta företag producerar bl a en apparatur för ablation. Principen bygger på att man skapar ett energifält genom att skicka ström från en aktiverad elektrod till en närliggande returelektrod. På så sätt skapas ett lokalt energifält som kan aktivera olika lösningar t ex saltvatten och skapa en såkallad plasma. Tekniken används vid debridering av sår. Ablation har också effekt på inflammation. Henrik Sönnergren har redan ett publicerat arbete och 2 i manuskript. Då Henrik bara är på termin 6 har han inte tillräckligt många poäng för studier på avancerad nivå för att bli registrerad som doktorand. Vi förbereder dock ett brev till Rådet för utbildning på forskarnivå där vi begär dispens så att Henrik kan bli antagen. Svårläkta bensår kan ha flera bakomliggande orsaker, alla viktiga att utreda och behandla (12-17). Vi använder fluglarver sedan 1997 och har visat att sårupprensning med fluglarver är snabb, selektiv, effektiv och ofarlig (15). Larvbehandling till ett amputationshotat MRSA-koloniserat bensår eliminerade MRSA och läkte såret (16). Vi har påvisat att fluglarverna bildar ett serinproteas (4). Fortsatta studier behövs för att undersöka om larverna bildar andra för sårläkning och infektionsbekämpning viktiga ämnen som t ex antibakteriella peptider. Pseudomonas aeruginosa är tidigare känd för att påverka inläkningen av hudtransplantat och är svår att eliminera med dagens lokala behandlingsmedel. Peroral antibiotikabehandling med Ciproxin ger snabbt resistenta bakteriestammar. Fluglarver påverkar effektivt stafylokocker och streptokocker, men mindre P. aeruginosa, och här vill vi gärna studera orsak och om antal larver har betydelse för effekten. Vi har funnit att P. aeruginosa bildar olika proteinaser, vilket påverkar bakterievirulensen (17). Idag försöker vi att påskynda sårläkning genom att först rensa sår för död vävnad med fluglarver, eliminera bensvullnad samt därefter transplantera hud med punchgraftmetod. Idag läker inte alla trots punchgrafthudtransplantation. Bensvullnad gör att såren vätskar mer och mikroorganismerna trivs bättre. Metoder för att minska bensvullnaden har därför även sannolikt stor betydelse för bakterie växten i kroniska bensår. I en studie mäts bensvullnad mer vetenskapligt med hjälp av en tomografi metod före och efter behandling mot benödem hos patienter med kroniska bensår.

10 Etiologin bakom psoriasis är fortfarande dåligt klarlagd. Forskning under senare tid har emellertid ökat vår kunskap och förståelse och resultaten tyder på att psoriasis är en immun-medierad sjukdom med stark genetisk bakgrund. Forskning visar också att psoriasis inte enbart är en hudsjukdom utom en generaliserad sjukdom med ökad risk för metabola komplikationer så som diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och ledsjukdom. Intraoral psoriasis är ovanlig, men om den förekommer ser man oftast en koppling till samtidig förekomst av hudmanifestationer. Yamada et al. (1992) spekulerar i att perioder med exacerberande hudläsioner hos psoriasis patienten skulle kunna sammanfalla med perioder med deskvamativ gingivit eller hyperplastisk gingivit som kan korreleras till parodontal fästeförlust (18). Det är således möjligt att exacerbation av psoriasis kan spela en roll i parodontitutvecklingen hos en psoriasis patient. Mycket få fall av psoriasis som kunnat kopplas direkt till en samtidig utveckling av parodontala läsioner har beskrivits i litteraturen. Tinea capitis bland invandrarbarn från öst- och norra Afrika är ett mer växande problem i Sverige. På hudkliniken har vi nu mera ca 100 sådana patienter varje år. Många frågar är obesvarade. Varför drapas just denna population? Varför är det en skillnad mellan barn och vuxna? Detta är viktiga frågor att utreda. Syfte Att studera sambandet mellan olika hudsjukdomar och mikroorganismer, inklusive multiresistenta bakterier, och försöka att utveckla nya behandlingsmetoder för dessa sjukdomar. För att utvärdera effekten av olika beredningar eller substanser ser vi på minsta hämmande koncentration (MIC) av beredningen/substansen in vitro. Vi ser även på upptaget av olika substanser in i och genom huden samt effekten av olika enhancers på detta. Vi vill också med olika metoder studera bärarskap av S. aureus samt med immunhistokemi undersöka förekomsten av antimikrobiella peptider i huden vid olika hudsjukdomar. Slutligen initierar vi också behandlingstudier av t ex impetigo, herpes labialis och AD. Metod och material Minimal Inhibitory Concentration (MIC) studier. Basen för utvärdering av olika substansers antimikrobiella effekt på mikroorganismer är MIC-värdet. En tvåstegs-spädningsserie av substansen i fråga, eller i kombination med andra preparat, späds till ett antal agar-plattor. Samma mängd bakterier eller svamp sätts till alla plattor och resultat avläses senare. När man lokalbehandlar en hudsjukdom med t ex ett antimikrobiellt eller antiinflammatoriskt ämne är det inte enbart av vikt att ha kännedom om de aktiva substansernas effekt. Sammansättningen av hela den topikala beredningen är mycket betydelsefull för optimal effekt. Vi har därför undersökt MIC värdet för ett flertal olika lokalbehandlingmedel. Ifall olika kombinationer av antimikrobiella substanser har en synergistisk effekt är detta en intressant och viktig information. Detta undersöktes för flera kombinationer bl a pentan-1,5-diol och klorhexidin. MIC studier av effekten av peptiden LL37 på S. aureus, C. albicans och Malassezia har påbörjas och skall nu slutföras.

11 Effekten av Maggots extrakt på mikroorganismer relevanta för bensår skall undersökas. I vanliga sår lägger man 5-10 larver/cm2 för att få effekt och antalet larvers betydelse skall studeras. De aktiva substanserna från de levande larverna fås från sekret uppsamlade ur speciella maggotsbehållare där larverna är väl inneslutna. Sekretet samlas för att göra analys om innehåll av antimikrobiella peptider och proteaser samt för MIC. MIC skall även göras på extrakt av "mosade" maggots. Bärarskap av S. aureus vid AD. Nu planeras en longitudinell studie av Staphylococcus aureus-bärarskap hos vuxna patienter med atopisk dermatit. Syftet är att undersöka om det finns en koppling mellan bärarskap (lokal för bärarskap, stam, virulensfaktorer) och svårighetsgraden av atopisk dermatit. Projektbidrag till studien har beviljats av Welanderstiftelsen. Studien kommer att ingå som fjärde och sista del i Mikael Alsterholms avhandlingsarbete. Cytokinprofilen i huden vid olika hudsjukdomar. Mikael Alsterholm har ett samarbetsprojekt med docent Johan Bylund och medarbetare på Fagocytlaboratoriet vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, Sahlgrenska Akademin, Göteborg. Projektet syftar till ökad kunskap om neutrofilers funktion i huden vid atopisk dermatit och psoriasis, två kroniska inflammatoriska hudsjukdomar som uppvisar skild immunologisk profil och skild mottaglighet för infektioner. Projektet undersöker den övergripande cytokinprofilen och hur denna styr kinetiken för invandring av neutrofiler i huden hos patienter med psoriasis, AD och hos friska individer. Hudkammarteknik med undertryck används för att inducera en lokal aseptisk inflammation. Detta genererar små vätskefyllda blåsor och exudatvätskan undersöks med flödescytometri för att karaktärisera och räkna exudatceller och Luminexanalys för att kartlägga cytokinprofil. Immunhistokemi. Med immunhistokemi vill vi undersöke förekomsten av olika antimikrobiella peptider i hudbiopsier från patienter med AD, psoriasis, impetigo och hudfriska personer. Dessa resultat vill sedan bli jämförda med förekomsten av antimikrobiella peptider i interstitiell vätska från hudblåssekret samt även plasmakoncentrationer. Slutligen jämför vi även med kvantitativa odlingar av bakterier och svamp på dessa patientgruppar. Maria Siekkeri är planerad doktorand på detta projekt. Perkutan absorption Vi fortsätter vårt arbete med att undersöka den perkutana absorptionen in vitro på ett flertal intressanta läkemedel och substanser. Psoriasis. En samarbetsstudie mellan Avd för odontologi (Heijl L, Birkhed D) och dermatologi (Bergbrant IM, Flytström I) undersökar vi om patienter med psoriasis har en annan munhälsa än en kontroll grupp. 100 patienter med psoriasis och 100 hudfriska kontrollpatienter skall ingå. Alla psoriasis patienter genomgår både dermatologisk, reumatologisk och odontologisk undersökning. Kontrollpatienterna genomgår odontologisk undersökning. Bakterieprovtagning kommer att göras i subgingivala

12 plack. Närvaron av 12 subgingivala species kommer att bestämmas i varje plack prov med hjälp av checkerboard DNA-DNA hybridization teknik. Effekten av bipolär radiovågs plasma ablations teknik på bakterier relevanta för sår infektioner. Detta är som sagt tidigare ett samarbetsprojekt mellan hudkliniken SU/S, ArthroCare, Sverige och den blivande doktoranden Henrik Sönnergren. Vi undersöker effekten på S. aureus, betahemolytiska streptococker, Ps. aeruginosa, E. coli och C. albicans. Bakterier odlas på hästblodagarplattor och C. albicans på Sabourauds medium. Mikroorganismerna överförs i en mängd av 10 x 6 celler/ml till 96 hålls mikroplattor. Sedan utsätts dem för ablation i 500, 1000 och 2000 milisek., ren koagulations mode (enbart värme) i samma tidsintervall och slutligen har vi en obehandlad kontroll. Bensår Antibiotika överanvänds vid bensår (13) och orsaken är troligen att det dels kliniskt är svårt att skilja en infektion från rodnad runt ett sår orsakad av andra inflammationer och dels om man odlar så växer det alltid mikroorganismer. För att fastställa bakteriers och svampars betydelse för läkningsförloppet av bensår utan kliniska infektionstecken använder vi i detta projekt en kvantitativ odlingsteknik (14). Vi har i en studie visat att larver gör rent sår från nekroser (15) och i en annan studie har vi visad att larver eliminerade MRSA från ett koloniserat amputationshotat bensår (17). I ytterligare en studie har vi visat att fluglarver producerar ett serin proteas (4). Sekret från "mosade" larver och skrap från sårbotten före och efter larvbehandling kommer att jämföras beträffande förekomst av antibakteriella peptider och proteaser. Mikroorganismer har stor betydelse för inläkning av hudtransplantat när klinisk infektion föreligger, men kan även ha betydelse vid kolonisering. Rapporter för delhudstransplantat finns där förekomst av P. aeruginosa inverkar negativt. Vi har mycket goda resultat med punchgraft-hudtransplantation men om mikroorganismer spelar en roll vid punchgraft är inte känt. UVB har en avdödande effekt på mikroorganismer. I en pågående studie med 30 patienter med rena sår som transplanteras med punchgraft tas odling före ingreppet. 15 patienter får enbart punchgraft men 15 patienter får även UVB ljusbehandling. Analysen inkluderar korrelation till speciellt läkningsförlopp och förekomst av bakterier. Vi har påvisat att nykläckta larver har en medfödd tarmflora av sporbildande bakterier som inte är patogena för människa. Vi vill undersöka om förmågan hos larverna att tillverka olika sorter och mängder antibakteriella ämnen är beroende av om äggen är desinfekterade eller inte. Då vi tidigare funnit att P. aeruginosa bildar olika proteinaser vilket påverkar bakterievirulensen (17) är P.aeruginosa av speciellt intresse. En första studie på punchgraft-transplanation är nu publicerad (22) - endast studier på pinchgraft av bensår är tidigare publicerade. Vi går nu vidare med att undersöka transplantationsmetoden ytterligare och se om mikroorganismer har betydelse i de fall där såren inte läker. Tinea capitis. Patienter med tinea capitis har ökad dramatiskt i Sverige de senaste 10 åren. Detta beror särskilt på en ökad invandring från öst och norra Afrika där sjukdomen är endemisk. I projekten som drivs av Sven Jantschek, blivande doktorand vid avdelningen, gör vi en epidemiologisk kartläggning, en undersökning av förekomsten

13 bland barn och vuxna, försöker att få svar på frågan varför vissa befolkningsgrupper drapas och effekten av olika behandlingar. Behandlingsstudier Impetigo. I en dubbel-blind, kontrollerad studie vill vi på 80 patienter med impetigo jämföra effekten av en gel innehållande 1 % klorhexidin i kombination med 10 % pentan-1,5- diol med en gel som enbart innehåller 1 % klorhexidin. Arbetsplan och preliminära resultat MIC-studier. Vi har nu resultatet av effekten av ett flertal substanser och beredningar på S. aureus, S. epidermidis, E. coli, betahemolytiska streptococcer grupp A, C. albicans samt i vissa fall Malassezia. Detta projekt är del av Mikael Alsterholms forskningsprojekt. Arbetet är nu publicerat. Effekten av en kombination av pentan-1,5-diol och klorhexidin på S. aureus, P. acnes och C. albicans var oväntade. Kombinationen var synergistisk och MIC värdet för klorhexidin + pentan-1,5-diol sjunk till 0,0001 %. Arbetet är nu publicerat. Hittills har vi undersökt effekten på P. acne, C. albicans, S. aureus och betahemolytiska streptokockar och vi fortsätter att undersöka MIC av flera bakterier, svampar och herpes simplex virus. Vi har påvisat att nykläckta larver har en medfödd tarmflora av sporbildande bakterier som inte är patogena för människa. Vi vill undersöka om förmågan hos larverna att tillverka olika sorter och mängder antibakteriella ämnen är beroende av om äggen är desinfekterade eller inte. Då vi tidigare funnit att P. aeruginosa bildar olika proteinaser vilket påverkar bakterievirulensen (17) är P.aeruginosa av speciellt intresse. En första studie på punchgraft-transplanation är nu publicerad (22) - endast studier på pinchgraft av bensår är tidigare publicerade. Vi går nu vidare med att undersöka transplantationsmetoden ytterligare och se om mikroorganismer har betydelse i de fall där såren inte läker. Perkutan absorption. Arbetet om effekten av pentan-1,5-diol jämfört med propan-1,2-diol på den perkutana absorptionen av terbinafin är nu färdigställt och publicerat. I arbetet med perkutan absorption av läkemedel och andra substanser samarbetar vi med andra grupperingar inom den tvärvetenskapliga centrumbildningen Göteborg Science Centre for Molecular Skin Research. Hanne Evenbratt som är kemist har tidigare arbetad både hos undertecknad men också hos Professor Sven Engström på Inst för Kemi på Chalmers. Hon är nu sedan 2009 doktorand hos professor Sven Enström. Vi samarbetar fortfarande och har färdigställd ett manuskript med titeln: "In vivo study of an instantly formed lipid-water cubic phase formulation containing ALA för photodynamic therapy". Man kombinerar i detta projekt lipid/vatten kubiska faser med pentan-1,5-diol och ökar på så sätt upptaget av amino livolin syra (ALA) in i huden. ALA i samband med synligt ljus (fotodynamisk terapi eller PDT) används för

14 att behandla tidig hudcancer, men är också effektiv vid behandling av acne. Vårt samarbeta fortsätter för att ytterligare förbättra denna formulering. Psoriasis. I nuläget har vi undersökt xx psoriasis patienter och xx kontrollpersoner. Preliminära resultat visar----- Bensår Tinea capitis. Sven har genomgått vårt laboratorium och patient material av patienter med tinea capitis och sammanställd detta. Trichophyton violaceum och T. tonsurans är de 2 helt dominerande dermatophyter men Microsporum canis uppträder då och då i små epidemier. Ett abstrakt om detta har blivit antagen som posterpresentation och blev även utvald för "oral presentation" i "junior session" vid det stora mötet för the European Academy of Dermatolgy and Venereology 6-10 oktober 2010 här i Göteborg. Phylogeografi. I ett samarbetsprojekt med mikrobiologer i Athen har vi, med PCR teknik, visad att svenskar bosatta i många år i Aten har kvar samma genotyp av M. furfur som svenskar i Sverige men att greker födde i Grekland har andra genotyper. Arbetet är nu publicerat. Behandlingstudier Impetigo. Vi har nyligen, i en laboratoriestudie, visad att om vi kombinerar pentan-1,5-diol och klorhexidin ökar vi den antimikrobiella effekten av klorhexidin med en faktor 10. Att vi uppnådde denna synergiska effekt vid att kombinera pentan-1,5-diol och klorhexidin var både oväntad och mycket intressant. MIC värdet för klorhexidin i kombinationen klorhexidin + pentan-1,5-diol sjunk till 0,0001 % for S. aureus och flera andra bakterier inklusive betahemolytiska streptokocker. Vi har nu tillsammans med Apoteket AB utvecklad en gel, enligt GMP, för behandling av impetigo. Denne gel innehåller 1 % klorhexidin och 10 % pentan-1,5-diol. Vi har också tagit fram en kontroll gel med 1 % klorhexidin. Studien blir jämförande mellan kombinationen av klorhexidin och pentan-1,5-diol jämfört med klorhexidin ensam. Antalet patienter beror på den beräknade skillnaden i effekten av de olika behandlingarna. Efter powerberäkningen kommer vi att inkludera 80 patienter, 40 i varje grupp. Studien är godkänt av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg (Dnr ) och ansökan är klar att skickas till Läkemedelsverket inom de närmsta veckorna. AD. I en behandlingsstudie av patienter med atopisk dermatit jämförde vi en kräm innehållande både hydrocortison och pentan-1,5-diol med en kräm innehållande enbart hydrocortison (11). Pentandiol har en avdödande effekt på bakterier och andra mikroorganismer. Båda behandlingarna var effektiva med en läkning på 68 %

15 för hydrokortison och 69 % för kombinationskrämen. Kombinationsbehandlingen minskade signifikant mängden S. aureus (p<0.001) vilket inte var fallet med ren hydrocortisonkräm. Herpes simplex labialis. Vi har i en samarbetsstudie med centrer i Berlin visad att 25 % pentan-1,5-diol är signifikant effektivare jämfört med placebo vid behandling av herpes labialis. Arbetet är nu publicerat. Samarbete I vår forskning har vi ett samarbete med flera nationella (Göteborg, Malmö, Stockholm) och internationella forskargrupper (Berlin, Athen, London, Ontario och San Francisco). Betydelse -Att få ökad kännedom om vilka mikroorganismer som har betydelse vid försämring av olika hudsjukdomar. -Att få fram nya preparat för behandling av olika hudsjukdomar genom att undersöka effekten av olika substanser och produkter (läkemedel) på mikroorganismer med laboratoriemetoder (MIC, resistensmönster och perkutan absorption). -Skapa möjlighet för en mer effektiv lokalbehandling av både impetigo, sekundärinfekterad AD, bensår och psoriasis -Flera av våra studerade behandlingsalternativ är mer miljövänliga jämfört med dagens alternativ. -Vår forskning innebär direkt en klar fördel för våra patienter.

Antibakteriell kräm utan antibiotika

Antibakteriell kräm utan antibiotika Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01 Atopiskt eksem Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö Vård av eksembarn; En trestegsraket: Vårdpersonal Föräldrar Barn Atopi och atopisk eksem (AE) Atopi; från grekiskan; märklig sjukdom, på fel plats ;

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Ny syn på eksem och eksembehandling

Ny syn på eksem och eksembehandling Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider

Läs mer

Medicin och Hälsa / Medicine and Health

Medicin och Hälsa / Medicine and Health Vetenskapsrådet Medicin och Hälsa / Medicine and Health KSLA 4 April 2011 En värld-en hälsa Sven Bergström www.vr.se Vetenskapsrådet Three main responsibilities: Research funding Main grant agency. Quality!

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80

Läs mer

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253 Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo

Läs mer

DUGGA I HUDMOMENTET. Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21. Kod nummer: D T+T S:a

DUGGA I HUDMOMENTET. Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21. Kod nummer: D T+T S:a DUGGA I HUDMOMENTET Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21 Kod nummer: D T+T S:a Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast ett diagnosförslag/fall.

Läs mer

En del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år

En del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år En del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år När man fryser blir huden rund. Magnus 5 år DERMTOLOGI FALLEN ADRIANA HERRERA ÖVERLÄKARE SUNDERBY SJUKHUS HUDKLINIKEN

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET APPLICATION FOR STARTING AN EXTERNALLY FINANCED DOCTORAL PROJECT EXTERNAL EMPLOYER Titel på doktorandprojektet

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2012-03-05 Vår beteckning SÖKANDE Gilead Sciences Sweden AB Hemvärnsgatan 9, 8 tr. 171 54 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Svampinfektioner i huden

Svampinfektioner i huden Svampinfektioner i huden Lena Holm, Hudkliniken, Sophiahemmet Hudsjukdomar i primärvårdens vardag 2014-10-15 Svampinfektioner i huden Jästsvampar (Candida, Pityrosporum species (Malassezia), m.fl.) Trådsvampar

Läs mer

Bensår. 1% av befolkningen har eller har haft bensår. 0,3% av befolkningen har öppna sår, dvs omkring 50.000 personer i Sverige

Bensår. 1% av befolkningen har eller har haft bensår. 0,3% av befolkningen har öppna sår, dvs omkring 50.000 personer i Sverige Bensår 1% av befolkningen har eller har haft bensår 0,3% av befolkningen har öppna sår, dvs omkring 50.000 personer i Sverige Kostnad 13% Kostnad 87% Ingen diagnos Överbehandling med Antibiotika Ej adekvata

Läs mer

V.A.C. VeraFlo Therapy. Rensar.. behandlar.. läker..

V.A.C. VeraFlo Therapy. Rensar.. behandlar.. läker.. V.A.C. VeraFlo Therapy Rensar.. behandlar.. läker.. Vilka utmaningar möter du vid sårläkning? Vårdpersonal och KCI försöker ständigt hitta sätt att läka sår snabbare och effektivare, för att förbättra

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN Karolinska universitetssjukhuset 2012-05-04 Tentamensnummer: BILDER KORTSVAR MEQ SUMMA BILDFRÅGOR (MAX 25 P) Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN Karolinska universitetssjukhuset 2011-10-06 Tentamensnummer: BILDER KORTSVAR MEQ SUMMA BILDFRÅGOR (MAX 25 P) Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Expertmöte 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80

Läs mer

BESLUT. Datum 2014-08-28

BESLUT. Datum 2014-08-28 BESLUT 1 (5) Datum 2014-08-28 Vår beteckning SÖKANDE Théa Nordic AB Storgatan 55 703 63 Örebro SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Altargo (retapamulin)

Altargo (retapamulin) Altargo (retapamulin) Altargo (retapamulin) är avsedd för korttidsbehandling av följande ytliga hudinfektioner: Impetigo, infekterade små rivsår, skrapsår eller suturerade sår. (Tryckt version: 2008;19(5)).

Läs mer

Hudsjukdomar hos skolbarn. Ingrid Synnerstad

Hudsjukdomar hos skolbarn. Ingrid Synnerstad Hudsjukdomar hos skolbarn Ingrid Synnerstad Akne Kronisk inflammation kring hårfolliklar och anslutande talgkörtel Var tredje tonåring har behandlingskrävande besvär Psykologiska och kosmetiska besvär

Läs mer

New approach to treat bacterial infection. Redeye Investor Forum, 26 februari, 2013 Ulf Boberg, CEO

New approach to treat bacterial infection. Redeye Investor Forum, 26 februari, 2013 Ulf Boberg, CEO New approach to treat bacterial infection Redeye Investor Forum, 26 februari, 2013 Ulf Boberg, CEO Spridningen av an,bio,karesistenta bakterier fortsä4er. Under 2011 ökade MRSA med 19% och antalet ESBL-

Läs mer

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor MICROCID Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor Utan antibiotika Receptfri Ingen resistensutveckling Brett antibakteriellt spektrum MICROCID Antibakteriell

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-05-11 91/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-05-11 91/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE ALCON SVERIGE AB Box 12233 102 26 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Svåra eksem hos barn Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Hudenheten Sachsska Ca 1200 besök/år samt konsultverksamhet Samlokaliserad med barnallergimottagningen Natalia

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Antibiotika i parodontalbehandling T5 HT14

Antibiotika i parodontalbehandling T5 HT14 Antibiotika i parodontalbehandling Antibiotika har länge varit ett hett ämne i parodontologi. Varför? Antal publikationer Pub Med Parodontit / Peri-implantit och antibiotika (human) 1963-2014 2396 (P)

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Behandling av atopiskt eksem

Behandling av atopiskt eksem Behandling av atopiskt eksem Sammanfattning Atopiskt eksem (AE) är en kronisk hudsjukdom som medför inflammation och klåda i huden. Vissa faktorer kan förvärra besvären vid atopiskt eksem, till exempel

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Freddie Henriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Allergenfri luft i andningszonen nattetid Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea.

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea. Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea. metronidazol Är du röd i ansiktet med akneliknande utslag, rodnad eller ytliga blodkärl? Det kan vara rosacea. Rosacea är en vanlig, kronisk hudsjukdom som kan uppträda

Läs mer

Kopplingen atopi - eksem.

Kopplingen atopi - eksem. Kopplingen atopi - eksem. Några reflektioner Magnus Lindberg Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro och Hälsoakademin, Örebro universitet Definitioner: Vad är eksem? Vad är atopi? Vad är atopiskt

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö.

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Varje oktober sedan år 2000 kommer världsledande ljusdesigners till Alingsås för att ljussätta centrala delar av staden.

Läs mer

Bakterie- och svampotiter är ofta sekundära. De bakomliggande orsakerna ska identifieras och behandlas.

Bakterie- och svampotiter är ofta sekundära. De bakomliggande orsakerna ska identifieras och behandlas. 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Posatex örondroppar, suspension för hund. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Aktiva substanser: Orbifloxacin Mometasonfuroat (som monohydrat) Posakonazol

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Fall. Anna 16 år 14,5 poäng. 5 delar 12 delfrågor

Fall. Anna 16 år 14,5 poäng. 5 delar 12 delfrågor Fall Anna 16 år 14,5 poäng 5 delar 12 delfrågor Del 1 3,5 poäng Anna, 16 år, har pollenutlöst astma men är f.ö. frisk. Använder en inhalationssteroid (Pulmicort spray) under pollensäsongen. Tar inga mediciner

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-05-28 Vår beteckning 245/2004 SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Benny Eriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC Klorhexidin med bättre smak! KORTTIDSANVÄNDNING MUNSKÖLJ & DENTALGEL - 0,12% CHX + CPC Att skölja munnen med klorhexidin är vanligtvis inte förknippat med någon trevlig

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Jävsdeklarationer. Expertmöte om läkemedelsbehandling av psoriasis 23 24 mars 2011

Jävsdeklarationer. Expertmöte om läkemedelsbehandling av psoriasis 23 24 mars 2011 Jävsdeklarationer Expertmöte om läkemedelsbehandling av psoriasis 23 24 mars 2011 Deltagare Överläkare Judith Bruchfeldt Överläkare Ingela Flytström Potentiella bindningar eller jävsförhållanden Som klinisk

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

Tandte knikerddagarna

Tandte knikerddagarna Tandte knikerddagarna 2013 22-23 mars Jönköping Föreläsningar 125 års kavalkad Inledning Välkommen till två givande, innehållsrika och underhållande dagar, dessutom firar förbundet 125 år och den akademiska

Läs mer

Enstilar , Version 3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Enstilar , Version 3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Enstilar 21.1.2016, Version 3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Psoriasis är en vanlig hudsjukdom där

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-03-27

BESLUT. Datum 2015-03-27 BESLUT 1 (5) Datum 2015-03-27 Vår beteckning SÖKANDE Meda AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Enkät om antibiotika. Volym 1 (2500 st): 0001 2500

Enkät om antibiotika. Volym 1 (2500 st): 0001 2500 Enkät om antibiotika Volym 1 (2500 st): 0001 2500 Enkät om antibiotika Enkät om antibiotika Enkät om antibiotika Du har blivit utvald att delta i en enkätstudie gällande uppfattningar och förväntningar

Läs mer

Smitta och smittspridningsvägar. Camilla Artinger Vårdhygien 2017

Smitta och smittspridningsvägar. Camilla Artinger Vårdhygien 2017 Smitta och smittspridningsvägar Camilla Artinger Vårdhygien 2017 Normalflora Mikroorganismer i/på kroppen finns där utan att orsaka infektioner Näsa-mun-svalg, magtarmkanal och huden (hårsäckar, körtelgångar)

Läs mer

Lufoss.org Scholarship Ceremony October 20th, 2016 LUND UNIVERSITY FUND FOR OPEN SOURCE SOFTWARE

Lufoss.org Scholarship Ceremony October 20th, 2016 LUND UNIVERSITY FUND FOR OPEN SOURCE SOFTWARE Lufoss.org Scholarship Ceremony October 20th, 2016 LUND UNIVERSITY FUND FOR OPEN SOURCE SOFTWARE Why Lufoss.org? Open Source Software is changing our society. It is also a great way to learn about software

Läs mer

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år Ingmar Skoog Föreståndare för AGECAP Centrum i Göteborg Neuropsykiatrisk Epidemiologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap och

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Nasrin Perskvist, National Coordinator and Director of Clinical Cytology Biobank BBMRI.se Karolinska Institute, Inst LabMed Karolinska University

Nasrin Perskvist, National Coordinator and Director of Clinical Cytology Biobank BBMRI.se Karolinska Institute, Inst LabMed Karolinska University , National Coordinator and Director of Clinical Cytology Biobank BBMRI.se Karolinska Institute, Inst LabMed Karolinska University Hospital Clinical Pathology Cytology Nasrin.perskvist@karolinska.se, BBMRI.se

Läs mer

Levnadsregler vid neuropeni; tro eller vetande?

Levnadsregler vid neuropeni; tro eller vetande? Levnadsregler vid neuropeni; tro eller vetande? NORMALFLORA Virus Bakterier Svamp HUD SLEMHINNOR CILIER Parasiter Kunskapsunderlag för olika infektionsförebyggande åtgärder Isolering Levnadsråd Skötsel

Läs mer

Studiehandledning. IBM240 Infektion, immunologi, tumörbiologi och hematologi med egenvård, 7.5 hp

Studiehandledning. IBM240 Infektion, immunologi, tumörbiologi och hematologi med egenvård, 7.5 hp Sahlgrenska akademin Institutionen för biomedicin Studiehandledning IBM240 Infektion, immunologi, tumörbiologi och hematologi med egenvård, 7.5 hp Kursen ingår i receptarieprogrammet Göteborgs universitet

Läs mer

Genital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden

Genital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden Genital Herpes HSV 1 & 2 Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden Herpes prevalens och incidens Genital herpes är den vanligaste STI» Data från USA

Läs mer

Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency

Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv Bertil Jonsson Medical Products Agency Vad? Godkännande Visst det finns riktlinjer Riskhantering (RMP, PhV) Original och kopia Uppföljning i Sverige Spårbarhet PhV

Läs mer

Perspektiven och Immunologi

Perspektiven och Immunologi Perspektiven och Immunologi Projektarbete vid högskolepedagogisk utbildning modul 3 HT-2004 Peter Hellman Gunilla Nordin Fredrikson Hälsa och Samhälle Bakgrund: Orden immunologi och immunitet kommer från

Läs mer

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi. Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund

Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi. Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund Syftet med forskningsprojekt om BSI hos patienter med prostatacancer (PC)

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING INRESANDE UTLÄNDSK STUDENT GENOMGÅNGET UTLANDSARBETE/PRAKTIK INOM HÄLSO/SJUKVÅRD GENOMGÅNGEN SJUKVÅRDANDE BEHANDLING UTANFÖR SVERIGE Förekomsten av antibiotikaresistenta

Läs mer

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Path Professur söks i konkurrens 5llsvidareanställning D O K T O R S E X Postdoktor!dsbegränsad max 2 år enligt avtal Biträdande

Läs mer

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Infectious Diseases - a global challenge

Infectious Diseases - a global challenge Infectious Diseases - a global challenge Clas Ahlm Department of Clinical Microbiology, Division of Infectious Diseases, Umeå University Swedish Conference on Infection Prevention and Control, Umeå April

Läs mer