PUNKT 7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Transkript

1 PUNKT 7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Landsting Sverige är uppdelat i Kommuner och Landsting. Det finns 18 Landsting och i dessa finns ett antal kommuner. Sjukvården i Sverige bedrivs av Landstinget, hälsocentraler och sjukhus, men även av privata läkare och sjukhus. Hälsocentraler och privata läkare tar hand om patienter som inte behöver stanna kvar över natten. Varje Landsting har en bokstavsmärkning, Jämtlands Läns Landsting har bokstaven Z. I länet finns åtta kommuner; Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Strömsund, Ragunda, Åre och Östersund. God hälsa och positiv livsmiljö är nyckelorden i landstingets verksamhetsidé. Det betyder att landstinget ska vårda de människor som är sjuka, men också arbeta med förebyggande insatser för att hjälpa människor att hålla sig friska. Att verka för en positiv livsmiljö betyder att landstingets ansvarsområde också sträcker sig utanför hälso- och sjukvårdsområdet. Genom ett aktivt arbete inom kultur, utbildning och näringsliv bidrar landstinget till att skapa ett län som invånarna kan trivas och mår bra i. 1 Landstingets prioriterade områden är; God vård Effektivitet i verksamheten Attraktiva hälsofrämjande arbetsplatser Ständig utveckling för att möta framtida behov Regional hållbar utveckling genom samverkan God ekonomisk hushållning Primärvård Primärvården tar hand om hälsofrågor hos dem som bor i ett speciellt område och om en patient har flera olika behov av vård är det primärvårdens ansvar att samordna arbetet. Primärvården ansvarar även för så kallat förebyggande arbete och ansvarar för hälsocentraler inom landstinget. Hälsocentral Hälsocentralen tillhör primärvården Du skall i första hand vända dig till hälsocentralen om du blir sjuk. Hälsocentraler är mer lättillgängliga än sjukhus och finns för att ge snabb och enklare vård vid sjukdom. På hälsocentraler arbetar läkare, sjuksköterskor/distriktssköterskor, undersköterskor och barnmorskor i första hand och ofta är även en psykolog och kurator kopplade till verksamheten. När du vänder dig till hälsocentralen bokar du i allmänhet tid per telefon. När du kommer dit och berättar om hur du mår bedömer läkare eller sjuksköterska om det behövs skrivas en remiss till en specialistenhet på sjukhuset. Om hälsocentralen är stängd, vänder du dig antingen till Sjukvårdsrådgivningen tfn eller till akutsjukvården OM du behöver omedelbar vård, tel. 112 (larmcentralen). Du har som patient möjlighet att välja vilken hälsocentral du vill gå till och ibland kan det vara enklare att få en tid på en annan hälsocentral än den du tillhör. 1

2 Sjukhus När läkare eller distriktssköterska på hälsocentral gjort en bedömning om ditt hälsotillstånd kan de om problemet inte går att åtgärda omedelbart, hänvisa till sjukhuset och skriver då en remiss. Remitterade patienter, som kommer från hälsocentralen blir inbokade på besök hos specialistenheter på sjukhuset. På sjukhus finns mer avancerad apparatur och specialistkompetens. Det finns även så kallade öppna mottagningar på sjukhuset där inga remisser krävs. För att veta exakt vilka avdelningar på sjukhuset som är öppna mottagningar kan du vända dig till din hälsocentral. Om du bli sjuk Ring i första hand din hälsocentral som du hittar telefonnummer till i Landstingets egen telefonkatalog. Du kan även ringa Sjukvårdsrådgivningen för råd och hänvisning - dygnet runt, tel Där arbetar sjuksköterskor som tar emot ditt samtal, ger dig råd eller förmedlar kontakt med läkare. 2 och är användbara länkar. Giftinformation: Läkemedelsrådgivning: Akut sjukvård Om det är akut - ring 112 (GÄLLER I HELA SVERIGE!!) När du ringer 112 kommer du till SOS Alarm (larmcentralen) som samordnar räddningstjänst, polis, ambulans, fjäll- och sjöräddning, giftinformation och jourhavande läkare. Om du blir allvarligt sjuk, är med om en olycka eller om någon i din närhet råkar ut för något vänder du dig till akutmottagningen på sjukhuset. Om den sjuka eller skadade personen inte kan ta sig dit själv ringer du 112, så kommer en ambulans och hämtar den sjuke/skadade. På akuten finns specialister som agerar snabbt och det finns även avancerade instrument som kan vara till hjälp vid akuta tillstånd. Du måste vara beredd att ha personnumret på personen som är sjuk till hands när du pratar med sjukvården. Det behövs för att de skall kunna registrera den sjuka eller skadade personen när samtalet inkommer. Du bör även kunna uppge en adress eller kunna beskriva din omgivning för att ambulanspersonal skall kunna hitta dig. Remiss I sjukvården innebär en remiss oftast att en skriftlig begäran om undersökning av en person skickas från en läkare till en annan läkare. Remissen är en kommunikation mellan olika vårdgivare med syfte att underlätta vården. Den är en garanti för att vårdkedjan inte brister. I en remiss finns information, som bland annat ligger till grund för bedömning av hur bråttom undersökningen eller behandlingen är. Ditt medicinska behov styr hur snabbt du tas emot. 3 Folktandvård och Privat tandvård I Sverige finns det en offentlig tandvård som delvis finansieras med skattemedel. Folktandvården i Jämtlands läns landsting ger länsinvånarna tand- och munvård. Folktandvården följer tandvårdslagen, och arbetar i huvudsak med barn- och ungdomstandvård, specialisttandvård, uppsökande tandvård, vuxentandvård och har ett dentallaboratorium. Det finns även privata alternativ som du kan vända dig till

3 Folktandvården har ofta hög belastning, och därför kan privat tandvård vara ett bra alternativ och kostnaderna är inte avsevärt högre, men det kan finnas en skillnad. De privata tandläkarna har också inkomster från staten, eftersom tandvården i Sverige är subventionerad. Subventionerna är inte lika höga som inom sjukvården, men för de personer som har mycket dålig tandstatus, till exempel en del äldre personer, kan det finnas bidrag för olika behandlingar. Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med det år de fyller 19 år och de kan fritt välja tandläkare i länet. Barn som fyller 3 år kallas automatiskt till närmaste folktandvårdsklinik om inte något annat val görs. Frisktandvård Den som är mellan 20 och 29 år kan teckna ett abonnemangsavtal om tandvård till en fast kostnad per år hos Folktandvården. Du får ett personligt program för hur du ska sköta din munhygien och kallas regelbundet för besök. Det innebär att en person kan betala en viss summa varje månad i stället för att betala för varje ingrepp och undersökning. Tobaksprevention bedrivs som ett led i hälsoarbetet. Patientnämnd och patientföreningar Om du är missnöjd med din behandling på sjukhus eller hälsocentral bör du först tala med vårdpersonalen för att reda ut om det uppstått något missförstånd. Om detta inte hjälper, kan du vända dig till patientnämnden. I varje landsting finns en patientnämnd, som är fristående från hälso-och sjukvården. Nämnden hjälper patienter och anhöriga vid problem. Patientnämndens arbetsområde omfattar all offentligt finansierad hälso- och sjukvård, vissa socialtjänstfrågor inom äldreomsorgen, tandvård som landstingen ansvarar för enligt tandvårdslagen samt förordnande av stödpersoner för de patienter som intagits för sluten psykiatrisk vård mot sin vilja. Den består av en utvald grupp människor som är till för att sköta kontakterna mellan patienter och vårdpersonal så bra som möjligt. Patientnämnden utreder alla klagomål och hjälper till att förmedla kontakt med rätt myndighet eller instans för den som vill driva sitt ärende vidare. Medarbetarna i Patientnämnden har tystnadsplikt. All kontakt med patientnämnden är kostnadsfri. Patientföreningar arbetar för att stötta människor som har en viss sjukdom eller ett speciellt handikapp. Den som till exempel har sjukdomen diabetes kan träffa andra med samma sjukdom i Svenska diabetesförbundet, och lära sig mer om hur man klarar av sin sjukdom. Det finns patientföreningar för ett stort antal sjukdomar. Apoteken har en förteckning över patientföreningarna. 4 Kostnader 5 Det mesta av kostnaderna för sjukvården betalas av skattemedel, men patienten betalar också en patientavgift. Varje landsting bestämmer hur stor avgiften skall vara inom dess område. Det kostar oftast mer att gå till akutmottagningen på ett sjukhus än att gå till en hälsocentral/hälsocentral. En del av vården, till exempel vård till barn upp till 20 år eller gravida är oftast gratis. I Jämtlands län får alla barn och ungdomar under 20 år gratis sjukvård. Om man väljer att gå till en privat vårdgivare, bör man först fråga om den privata vårdgivaren är ansluten till Försäkringskassan. I så fall kostar det inte mer att gå dit än att gå till en av landstingets läkare. Är privatläkaren inte ansluten till Försäkringskassan blir det däremot mycket dyrare

4 Högkostnadsskydd När du betalar patientavgift första gången ska du se till att du får ett högkostnadskort där alla dina betalningar sedan förs in. Om du kommit upp i en viss summa (900 kr) inom en 12- månadersperiod får du frikort. Det innebär att vården blir gratis under resten av den perioden. Ta därför alltid med högkostnadskortet vid ett läkarbesök, en hälsocentral eller ett sjukhus, så att patientavgiften som betalats förs in på högkostnadskortet. Att vårdas på sjukhus kostar aldrig mer än en bestämd summa per dag. Summans storlek beräknas efter inkomst eller din pension. Räkningen skickas hem efter vårdtidens slut. Vaccinationer och läkarintyg räknas inte till sjukvård. Det kostar därför mer, och avgifterna förs inte in på högkostnadskortet. I vissa fall betalas ersättning ut för resa till hälsocentral eller sjukhus. Detta förutsätter att kvittot från resan kan visas upp. 6 Avboka tid Glöm inte att ringa och meddela om du inte kan komma till en inbokad tid, annars får du betala avgiften fast du inte varit där. Det skickas i sådana fall en faktura på den gällande patientavgiften. Detta gäller även avgiftsbefriade patientgrupper exempelvis barn, ungdomar och frikortsberättigade. Tolkservice Patienter som inte behärskar svenska språket har rätt till kostnadsfri tolkservice vid besök i hälso- och sjukvården. Behov av tolk måste meddelas i förväg. Det är sjukhuset, hälsocentralen som bokar och betalar tolken. Apotek, Medicin All medicin som socialstyrelsen anser kan vara en hälsofara är receptbelagd. Detta innebär att det bara är legitimerade läkare och i vissa fall sjuksköterskor med specialistkompetens som kan skriva ut recept. När du får ett recept måste du gå till apoteket för att köpa medicinen. Staten har monopol på försäljning av läkemedel, det finns alltså ingen medicin att köpa i vanliga livsmedelsbutiker eller andra ställen än apotek. Apoteken säljer även receptfri medicin, hygienartiklar och andra förebyggande artiklar så som vitaminer och solskydd. Det är viktigt att återlämna överbliven eller gammal medicin till Apoteken. Detta beror på att det kan vara mycket farligt om den slängs i soporna och inte kasseras av kunnig personal. Många mediciner innehåller hormoner och andra substanser som ibland kan vara farliga för både människor och djur. Det finns även ett högkostnadsskydd för mediciner som är receptbelagda. Kortet är grönt och du får det när du köper receptbelagd medicin. Varje gång du köper medicin lämnar du fram kortet i kassan så registreras kostnaden på kortet. När du kommit upp i en viss summa (1800 kr) inom en 12-månaders period blir medicinen gratis under resten av perioden. Alla barn under 18 år i en familj räknas ihop och ingår i ett gemensamt högkostnadsskydd. Rabattrappan visar vilken egenavgift som motsvarar ett visst läkemedelspris. Vid varje nytt inköp startar du där du stod vid det förra köpet och klättrar vidare uppåt i trappan. 7 Hälso- och sjukvård för kvinnor Det finns två speciella hälsoundersökningar för kvinnor. Den ena undersökningen heter cellprov eller cytologprov, och är till för att upptäcka cancer i livmoderhalsen så tidigt att sjukdomen lätt kan behandlas. Alla kvinnor i länet som är mellan 23 och 59 år får en kallelse

5 till en gynekologisk cellprovskontroll var tredje år. Cellprovet tas hos barnmorskan på mödravårdscentralen. Den andra undersökningen kallas mammografi och är till för att upptäcka bröstcancer. Inom Jämtlands läns landsting erbjuds alla kvinnor mellan 50 och 69 år mammografiundersökning genom kallelse vartannat år. Undersökningen kostar 150 kronor och högkostnadskort gäller inte. Båda kontrollerna är ofarliga och gör inte ont. Landstinget skickar ut kallelser till dessa kontroller. En kvinna som tror att hon blivit gravid kan köpa en graviditetstest på ett apotek. Dessa test är inte lika säkra som de test man tar på mödrahälsocentralen. Du kontaktar mödrahälsocentralen och bokar in en tid för ett besök hos barnmorskan för att få en graviditetstest gjord. Mödravård- och barnahälsocentraler finns oftast i anslutning till hälsocentraler. Om det visar sig att kvinnan är gravid får hon gå på gratis kontroller hos mödravården. Den blivande fadern är också välkommen. Vid kontrollerna träffar de blivande föräldrarna oftast en barnmorska, en specialistutbildad sjuksköterska. Barnmorskan gör en kartläggning över föräldrarnas fysiska hälsa och anlag för eventuella sjukdomar, barnmorskan tar även ett urinprov och kontrollerar vikten. Ett blodprov i armen visar vilken blodgrupp mamman har och om hon är Rhesus positiv eller negativ. De uppgifterna måste finnas i hennes journal. Blodprovet hos barnmorskan visar också om mamman är immun mot rödahund och om hon har syfilis, klamydia eller hiv. Blodprovet i fingret visar även blodvärdet. Vid senare besök görs ett så kallat ultraljud där man kan se barnet i magen och hur det utvecklas. Under hela graviditeten görs besök hos barnmorskan för att kontrollera att barnet utvecklas normalt och att mamman mår bra. Besök hos läkare ordnas vid behov. Mödravården och barnavårdscentralen ordnar ofta kurser för blivande föräldrar. Där får de hjälp att förbereda sig inför förlossningen och får information om amning och vilka möjligheter det finns till smärtlindring under förlossningen. Smärtlindring innebär olika metoder att göra så att kvinnan har mindre ont när hon föder fram barnet. Alla förlossningsavdelningar kan erbjuda smärtlindring. Nästan alla barn i Sverige föds på sjukhus. Oftast är barnets pappa, släkting eller någon vän med vid förlossningen. BB är den avdelning där mamman föder barnet och där hon stannar tills det är dags att åka hem. Det finns på de flesta BB-avdelningar tillfälle för barnets pappa att vara närvarande. I vissa Landsting finns möjlighet att föda hemma med assistans av en barnmorska. Om det blir en tidig förlossning, dvs. att du inte hinner till sjukhuset innan förlossningen startar, innebär det att du snabbt måste tillkalla ambulans. Kvinnor med tunga arbeten har rätt att få lättare arbetsuppgifter under graviditeten. Om en läkare bedömer att kvinnan inte bör arbeta under de sista två månaderna av graviditeten kan hon få så kallad havandeskapspenning. Det är en form av sjukpenning. Ansökan görs till försäkringskassan och utbetalas i upp till 50 dagar. 8 Abort och Preventivmedel Vid en oönskad graviditet finns det möjlighet att göra abort upp till 18:e graviditetsveckan utan socialstyrelsens godkännande. Efter 18:e graviditetsveckan måste en ansökan göras hos socialstyrelsen. Detta hjälper berörd mödrahälsocentral oftast till med. Preventivmedel skyddar mot oönskad graviditet och kondom skyddar även mot könssjukdomar, gulsot och HIV/AIDS. Preventivmedel i form av p-piller, hormonspiral, p- spruta är receptbelagda och tillhandahålls på mödrahälsocentralen efter undersökning och 8

6 konsultation. Om det finns misstanke om graviditet efter oskyddat samlag finns det ett akut p- piller att tillgå men detta måste intas senast 72 timmar efter ett oskyddat samlag. Akut p-piller är receptfritt och finns att köpa på apotek eller ungdomsmottagningar. 9 Ungdomsmottagningen Om du är tjej eller kille till och med 22 år kan du vända dig till Ungdomsmottagningen. På Ungdomsmottagningen arbetar barnmorskor, kuratorer och undersköterskor. Vissa dagar finns även läkare och personal från BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) på plats. Där kan man få hjälp med samlevnads och relationsfrågor, frågor och funderingar kring sexualitet, kroppsutveckling, graviditet, preventivmedel, provtagning mm. Oavsett var man bor i länet är man välkommen till Ungdomsmottagningen. Besöket är gratis och personalen har tystnadsplikt. Det finns en speciell mottagning enbart för killar. 10 Hälso- och sjukvård för barn När de nyblivna föräldrarna varit hemma ett par dagar, brukar en distriktssköterska från BVC (Barnavårdscentralen) komma på besök för en hälsokontroll för att se hur barnet mår. Efter det första hembesöket får föräldrarna själva gå till BVC och kontrollera att barnet utvecklas som det ska. Ibland har även BVC kurser för nyblivna föräldrar. BVC kontrollerar barnens syn, längd och vikt med jämna mellanrum upp till skolåldern. Barnen får också vaccinationer mot vissa sjukdomar. Om det blir aktuellt att vaccinera ett barn mot andra sjukdomar, till exempel inför resa utomlands, kontaktas i regel en vaccinationscentral, som antingen tillhör landstinget eller ett privat alternativ. Föräldrarna får betala för det själva. BVC:s kontroller och vaccinationer är däremot gratis. När barnet fyller sex år är det skolan som tar över ansvaret för hälsokontrollerna. Skolhälsovårdens skolsköterska och skolläkare har mottagning på bestämda tider och gör hälsokontroller och vissa vaccinationer. Om ett barn måste ligga kvar på sjukhus kan ofta någon av föräldrarna få möjlighet att stanna på sjukhuset så att det sjuka barnet inte behöver vara ensamt. Vård för psykiska besvär Besvär som har att göra med en persons känslor, tankar och sinne kallas för psykiska. Om en person får psykiska besvär skall man i första hand vända sig till sin hälsocentral, och om läkaren där gör en bedömning att patienten behöver specialisthjälp skrivs det ut en remiss till psykiatrin. Oftast består behandlingen av en kombination av samtal och medicinering. På många håll finns det psykiatriska mottagningar där man kan få tala med en psykolog eller en psykiatriker. Den som behöver mer vård kan bli inlagd på en psykiatrisk vårdavdelning eller vårdas hemma. I det senare fallet kan både landstinget och kommunerna ge extra stöd. Den som har blivit utsatt för krig och tortyr kan få psykiska besvär som sömnsvårigheter, mardrömmar och ångest i lång tid efteråt. Det finns landsting som har specialistkompetens för att ta hand om invandrare/flyktingar som söker psykisk vård. Där detta saknas kan ett alternativ vara Röda Korset eller andra organisationer från den ideella sektorn. Information om var dessa organisationer finns kan du få genom Integrationsservice i din kommun

7 Barn och ungdomar kan vända sig till skolhälsovården, ungdomsmottagningen eller barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP). Kontakt med psykiatrin, oavsett om det är för barn eller vuxna hittar du landstingets egen telefonkatalog. Friskvård/Egenvård Egenvård innebär att du själv känner igen och vet hur du kan behandla lindriga sjukdomar eller skador. Det innebär också att du känner till egenvårdens begränsningar och vet vart du ska vända dig när du behöver söka hjälp hos sjukvården. I Sverige finns ett väl fungerande Apotek där det finns en hel del preparat att tillgå som kan hjälpa när du blir sjuk. Det finns receptfria huvudvärkstabletter, olika preparat för att bota och motverka förkylning, mm. Det finns även vitaminer, salvor och hygienartiklar som kan vara bra för att förebygga sjukdom. Apoteket kan tillhandahålla diverse broschyrer där det finns fakta om olika sjukdomar och vad man som drabbad kan göra för att bli frisk. På apoteken finns också utbildad personal som kan ge information om mediciner och hälsopreparat. Vid förkylning och mindre allvarliga tillstånd kan du själv bota dig; då sparar du pengar för läkarbesöket och du slipper även planering kring hälsocentralbesöket. Du kan alltid ringa och få information från din hälsocentral, där det finns sjuksköterskor och läkare som ger information och avgör om det är nödvändigt att besöka en läkare. Givetvis är det viktigt att lyssna på sin kropp och att du, om du känner dig sjuk, kontaktar sjukvården. Det är inte alltid nödvändigt att träffa en läkare på hälsocentral eller sjukhus om det finns alternativa lösningar. Att komma som flykting eller invandrare till Sverige är en stor omställning för både kropp och själ. Det kan innebära att allt du tidigare är van vid inte längre är allmängiltigt. Många saker som du tidigare tog för givet kanske inte alls gäller i den nya miljön. Det kan skapa en stress som inte är bra för hälsan. Stress bryter ner kroppens immunförsvar vilket orsakar sjukdom. Om du är medveten om att du är stressad finns det råd att tillgå för att bli av med stress. De flesta är medvetna om vikten av att äta rätt och det är framför allt viktigt att barn och ungdomar äter regelbundet och näringsriktigt för att utvecklas och inte störa inlärning. Att motion har minst lika stor betydelse är inte lika känt. Motion förebygger inte bara övervikt utan även en mängd olika besvär och sjukdomar. Den som rör på sig orkar mer och känner sig oftare nöjdare med tillvaron. För många av oss är motion roligt och något man inte vill vara utan. Ungefär var femte svensk är rökare. Fler kvinnor än män röker. Rökare löper högre risk att få kroniska sjukdomar som; lungsjukdomar, ryggont, cancer i urinblåsan, hjärtinfarkt, tandlossning, slaganfall och en mängd andra mer eller mindre allvarliga. Rökare är ofta väl medvetna om riskerna och vill sluta. Ändå fortsätter många röka under lång tid. De är beroende. Tandvård är mycket viktigt för ditt hälsotillstånd. Dålig tandstatus kan orsaka hälsoproblem som tandlossning och andra besvär som kan få till följd att du inte kan äta all mat och inte få i dig den näringsriktiga och fiberrika kost som kroppen kräver för att må bra. För att undvika detta skall du borsta tänderna minst två gånger per dag, undvika sötsaker och tänka på att inte äta mellan måltiderna för att undvika hål i tänderna. Gå även till tandläkaren regelbundet, helst en gång per år

8 Sömn De flesta av oss vuxna sover mellan sju och åtta timmar per dygn. Barn sover mellan tio och tolv timmar beroende på ålder. Sömnen är vår viktigaste funktion för återhämtning. Den styr vår hälsa och vår ork. Långvarig sömnbrist kan leda till depressioner, infektioner och ibland allvarliga sjukdomar. Vi får också svårare att koncentrera oss på jobbet och råkar lättare ut för olycksfall om vi inte sover ordentligt. När vi känner oss trötta och stressade är sömn ett av de bästa botemedlen. Samtidigt gör påfrestningar ofta att vi sover sämre. 12 Allergier Allergier är en av våra vanligaste sjukdomar. Nästan halva befolkningen är allergisk eller överkänslig, ofta mot pollen, husdjur eller ämnen som nickel. Även om en allergi inte brukar vara allvarlig kan den vara rejält besvärlig. Vi blir irriterade på grund av nästäppa och kliande ögon, får svårt att sova på grund av eksem som kliar eller drabbas av otydliga symptom som huvudvärk. Eksem är en inflammation i huden. Huden kan rodna, fjälla eller svullna och man kan få knottror, blåsor samt sprickor i huden. Eksem kliar. Fler och fler får eksem. I dag har ungefär var femte skolelev i Sverige eksem. 15 procent av männen och 19 procent av kvinnorna i den vuxna befolkningen uppger att de har eksem eller hudutslag. 13 Astma beror ofta på allergi. Astma är en sjukdom som drabbar de nedre luftvägarna och som gör att passagen av luft till och från lungorna försvåras. Om man har astma får man problem med andnöd, väsande och pipande andning. Typiskt för astma är att besvären kommer oregelbundet. Ibland har man mycket besvär och ibland kan man känna sig helt frisk. Astma kan delas in i två olika typer; en allergisk och en icke-allergisk. Hos barn är allergisk astma vanligast, medan den typ av astma som inte hör ihop med allergi blir vanligare ju äldre man är. Astma kan ge allvarliga symptom och försvårar fysisk ansträngning. 14 Celiaki (glutenintolerans) är en livslång sjukdom som kan debutera i alla åldrar. Så många som 3-4 personer av 1000 lider av sjukdomen i Sverige. Celiaki innebär att kroppen inte tål gluten som är ett protein som finns i de fyra sädesslagen vete, råg, korn och havre. Sjukdomen beror på en inflammationsliknande process i tunntarmen som leder till att tarmluddet försvinner vilket gör att tarmen inte kan smälta maten. Det leder i sin tur till att näringen inte kan tas upp i normal omfattning. Laktosintolerans innebär att kroppen inte klarar av att bryta ned laktos (mjölksocker) på grund av enzymbrist i tarmen. Detta är alltså inte någon allergisk reaktion. Reaktionen är begränsad enbart till tarmen där mjölksockret som inte bryts ned i stället blir näring till bakterier i tarmen. Bakterierna jäser sockret och det bildas gaser. De bildar också ämnen som ger upphov till diarré. Kvalsterallergi, är en åkomma som orsakas av kvalster. Kvalster lever i damm och de trivs i miljöer där temperatur och luftfuktigheten är hög. Avföring från kvalster är den vanligaste allergenen i världen. Kvalster bryter ner föda med enzymer. Det är dessa enzym som man kan vara överkänslig mot. Varje kvalster avger ett 20-tal avföringspartiklar per dygn. Varje partikel är en tusendels millimeter och finns det många kvalster blir det miljontals allergipartiklar. Även husdjursallergier kan vara dold kvalsterallergi, där kvalster som lever i pälsen på hundar eller katter kan vara den bakomliggande källan aspx

9 Nickelallergi är en hudallergi som orsakas av nickel. Huden får röda prickar som ser ut som acne men är lite större och som kliar. Örhängen, armband, skärpspännen, armbandsur och smycken innehåller ofta nickel. Håltagning i öronen och andra kroppsdelar är särskilt riskabelt. Av denna anledning saluförs numera ofta garanterat nickelfria bijouterier. Även mynt tillverkade av nickelhaltiga legeringar kan ge problem hos känsliga personer. 15 Missbruk och beroende Regeringens mål med folkhälsoarbetet i Sverige är att uppnå ett Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Orsaken till varför människor väljer att använda droger eller att missbruka på annat sätt, är många. Ibland kan orsaken vara att man helt enkelt mår dåligt, har ångest och inte riktigt vet var man skall vända sig för att få hjälp. Det kan även ha andra orsaker och det är mycket vanligt med andra missbruk än alkohol och drogmissbruk. Det blir mer och mer vanligt att människor utvecklar spelmissbruk, matmissbruk och på andra sätt handlar på ett destruktivt sätt. Orsakerna till missbruk har inte helt och hållet med den enskilda individen att göra, man har dock ett val att säga nej och därigenom inte utveckla ett missbruk och kanske ett beroende. 16 När man kommer till Sverige som flykting eller invandrare kan det vara svårt att ibland hitta rutiner i sin vardag. Det är inte helt okomplicerat att lära sig ett nytt språk och det är inte heller lätt att orientera sig i mataffärer eller i samhället i övrigt. Detta kan göra att man mår dåligt och tappar motivationen. För att undvika att hamna i ett beroende är det bra leva ett sunt liv, att man så långt det går försöker tänka på att äta rätt, sova tillräckligt mycket, motionera ibland och försöka vistas utomhus. Det är även viktigt att man har en rutin i vardagen, att det känns meningsfullt och att man helst har något att göra på dagarna som ger struktur i tillvaron. När bruk blir till missbruk kan man vända sig till beroendecentrum eller Öppenvården för att få hjälp aspx