AKNE bagatell eller problem?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AKNE bagatell eller problem?"

Transkript

1 AKNE bagatell eller problem? Journalstudie av aknepatienter på vårdcentralen Tibro FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Vera Olsson, ST-läkare Vårdcentralen Tibro

2 Rapport 2012:4 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Handledare: Kristina Boström, distriktsläkare och docent i allmänmedicin FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg

3 SAMMANFATTNING BAKGRUND Akne är en hudsjukdom i ansikte och på övre delen av bålen. Akne förekommer främst i puberteten och innebär förekomst av komedoner (pormaskar) som kan bli inflammerade. Handläggning av akne kräver inga kompletterande undersökningar och tillståndet har god prognos, men kan orsaka psykiskt illabefinnande. SYFTE Att kartlägga förekomsten av akne på vårdcentralen i Tibro och jämföra behandlingen med nationella och internationella riktlinjer. Dessutom att studera i vilken omfattning psykisk ohälsa i samband med akne dokumenterades i journalen. METOD Journalerna till alla patienter år som fick diagnos och behandling för akne under vid vårdcentralen i Tibro granskades. Ålder, kön, typ av behandling (lokal eller systemisk), behandlingsfrekvens, uppföljning, remiss till specialistvård och psykiskt illabefinnande noterades. RESULTAT I sökningen hittades 89 patienter (43 kvinnor och 46 män) med akne. Av dessa uppnådde 27 % effekt med lokal behandling. Mer än hälften av de 89 hade medelsvår och svår sjukdom och fick systemisk antibiotika i enlighet med riktlinjerna. En tredjedel remitterades till hudspecialist, hälften på egen begäran, flera av dessa hade inte genomfört behandling med lokala aknemedel i adekvat kombination och endast fem patienter bedömdes vara i behov av specialistvård. Psykisk ohälsa registrerades hos 11 % av patienterna motsvarande förekomsten i nationella och internationella studier. KONKLUSION Förekomst av medelsvår och svår akne bland patienter vid vårdcentralen i Tibro motsvarade förekomsten nationellt. Följsamheten hos läkare till nationella riktlinjer var tillfredsställande, men mer fokus på följsamheten hos patienter kan kanske minska antal remisser till hudspecialist. Förekomsten av psykiska besvär vid akne motsvarade den rapporterad i andra studier. Behandling av psykiska besvär vid akne behöver studeras då akne kan vara förenad med stora problem för patienten. Nyckelord Acne vulgaris, primärvård, aknebehandling, psykisk ohälsa

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 ETIOLOGISKA FAKTORER OCH PATOGENES... 1 BEHANDLING... 2 SYFTE... 3 METOD... 3 DATASAMLING OCH ANALYS... 3 ETISKA ASPEKTER... 3 RESULTAT... 4 DISKUSSION... 7 SLUTSATS... 8 REFERENSLISTA... 9 BILAGA: Protokoll

5 BAKGRUND Lätt akne är ett fysiologiskt fenomen under puberteten. Då ökar halten av könshormon som i sin tur stimulerar talgkörtlarna i huden att bilda mer fett (talg). Samtidigt ökar produktionen av hudceller vilka täpper till talgkörtlarnas utförsgångar så att en del av fettet inte kommer ut. På så sätt bildas en pormask (komedon) (1) som är en förutsättning för utveckling av akne. Svårighetsgraden av akne brukar nå ett maximum i 14- till 18-årsålder och brukar avta för de flesta vid 20-årsålder. Var tredje tonåring har behandlingskrävande besvär (2, 3). Akne utgör 2 5 % av hudproblem inom allmänmedicinsk verksamhet (2). Hos en del tonåringar, utan någon stark koppling till kön, kan det vara kosmetiskt störande och innebära fysiskt obehag och psykiska problem, men ändå inte föranleda läkarkontakt (4). Akne förknippas oriktigt med endast oren hy och har därför bagatelliserats av den unga patienten. Det är viktigt att bidra till att göra tonårstiden lättare genom information om att det finns god hjälp att få för dem som drabbats. Det kan dock vara ett dilemma huruvida en allmänläkare ska kommentera en ung persons uppenbara akne om vederbörande konsulterar läkare för något helt annat och själv inte tar upp problemet (2). Etiologiska faktorer och patogenes Det finns en genetisk disposition för akne (4). Individer vars moder haft svår akne har högre risk att drabbas. Det föreligger en ökad känslighet för manligt könshormon hos talgkörtlarna i målorganen (huden på ansiktet, bröstet och ryggen). Talgen och ytliga hudceller ansamlas i porer i huden och bildar keratinproppar (komedoner, pormaskar) i utförsgångar. Propionbacterium acnes, som ingår i den normala hudfloran (5), koloniserar huden i framförallt ansikte och övre delen av bålen. När talgkörtelns utförsgång täpps till börjar bakterien föröka sig i huden och bryter enzymatiskt ned talgproppen varvid fria fettsyror bildas (3). En vävnadsretning orsakas av de fria fettsyrorna och framkallar en inflammation, till exempel som rodnade knottror (papler) eller som små varansamlingar, finnar (pustler). De manifesterar sig kliniskt i varierande antal, lokalisation och storlek och på olika djup i huden. Det finns en uppenbar koppling mellan aknens svårighetsgrad och hudtjocklek. Mer aggressiv och längre behandling krävs på seborroiska lokaler (för akne typiska hudområden såsom ansikte och övre delen av bålen och ryggen) för individer med tjock hud. De flesta röda komedoner brukar läka av sig själva utan ärrbildning (5). Ju tjockare hud desto högre är risken för såväl långdraget förlopp som svårare grad av akne, det vill säga papulo-pustulös form eller ännu svårare, så kallad noduli-cystisk (djupare bildning av var i huden, bland annat i cystor). Dessa former leder till fibros (ökning av bindväven i huden) och risk för bestående hyperpigmentering och missprydande ärr (5,6). 1

6 Diagnosen akne kan ställas efter följande kriterier: Typisk ålder (främst tonår) Typiska hudlokaler (ansikte, bålen och ryggen) Klassisk klinisk bild (komedoner, papler, pustler, noduli) (7). Behandling Vid behandling av akne strävar man efter individuell handläggning med hänsyn till hudtyp, klinisk bild, förlopp och patientens livskvalitet (5). Sjukdomsförloppet kan vara långdraget och behandlingen kräver tålamod av patienten. Terapivalet kan variera, men det är viktigt att informera patienten om behandlingen, dess längd och eventuell uppföljning vid första kontakt, detta för att förbättra patientens uthållighet och följsamhet. Det finns ett antal handelsmedel och receptfria läkemedel för egenvård. Ett handelsmedel med komedolytisk effekt (pormasken lossnar) kan rekommenderas för bruk i minst åtta veckor, helst i tolv veckor (2, 5, 6, 8, 9). Vid sviktande effekt av denna behandling rekommenderar man kontakt med sjukvården. Vid terapisvikt och förekomst av rodnade, ibland konfluerande (sammanflytande) och ömmande papler och pustler brukar patienten inse att akne inte bara är ett kosmetiskt problem och tar kontakt med sjukvården. Där ordineras oftast lokal behandling med kombination av två olika preparat, dels med komedolytisk/ avfjällande effekt, dels bakteriostatisk effekt (minskar förökningen av bakterier) (10-12). Exempel på preparat som har komedolytisk effekt är azelainsyra (Skinoren, Finacea ), tretinoin, vitamin A-syra (Aberella ), adapalen (Differin ) som i tillägg har antiinflammatorisk effekt liksom Epiduo, bensolperoxyd (Basiron ) som bryter ned fettet i talgen till fria fettsyror. Exempel på preparat som har bakteriostatisk effekt är DUAC som innehåller antibiotika i form av klindamycin (5, 8, 11, 12). Vid medelsvår grad av akne med ett större antal papler och pustler, bör alltid lokal terapi kombineras med peroral antibiotikabehandling. Antibiotika har använts i över 50 år och ger % reduktion av de inflammatoriska lesionerna genom bakteriostatisk effekt vid behandling som sker initialt i tre månader (5). Vid recidiverande förlopp kan antibiotikabehandlingen utökas till sex månader och bör utvärderas var tredje månad (5, 6, 14). Vid terapisvikt bör eventuella utlösande faktorer identifieras och om möjligt uteslutas (5). Inom primärvården används tetracykliner som förstahandsmedel (Tetralysal ) (15) och som andrahandsmedel erytromycin och klindamycin (5,8,9). De akneelement som blir hårda och går på djupet kan resultera i ärrbildning och kräver andra behandlingsinsatser hos hudspecialist (5,6), till exempel behandling med isotretionoin (Roaccutan ) som är ett licenspreparat. Hos hudspecialist finns det även andra terapier för komplicerad akne såsom lokala injektioner med kortison under noduli, kemisk peeling (med glukolsyra) som rensar hudens porer, kryoterapi med koldioxidlaser för dermatoabrasio (djupare peeling) och extraktion av milier (slutna komedoner) (6). 2

7 Vid sent debuterande akne hos kvinnor kan, efter samråd med gynekolog, antikonceptiva medel erbjudas som via antiandrogen effekt dämpar produktionen av talg (6). Eftersom en del unga patienter med svår akne kan drabbas av nedsatt självförtroende som kan leda till psykiska besvär bör psykisk hälsa beaktas för varje enskild patient med akne. Depressiva tillstånd förekommer två till tre gånger oftare hos aknepatienter jämfört med populationen och i en klinisk studie av akne hade cirka 9 % behandlingskrävande depression (4, 14,17). SYFTE Att kartlägga förekomsten av akne på vårdcentralen i Tibro och jämföra behandlingen med nationella och internationella riktlinjer. Dessutom att studera i vilken omfattning psykisk ohälsa i samband med akne dokumenterades i journalen. METOD Studien är en retrospektiv journalstudie från och med 1 januari 2006 till 31 december 2010 vid vårdcentralen i Tibro. Datasamling och analys Med hjälp av databasen SPCD (Skaraborg Primary Care Database) som innehåller data från journalsystemet Profdoc Journal III från samtliga offentliga vårdcentraler i Skaraborg identifierades individer vid vårdcentralen i Tibro som fått diagnosen akne (diagnoskod ICD L-70, Acne vulgaris, svensk version av International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10 th revision för primärvård). Data om förskrivningar av ett eller flera akneläkemedel (ATC-kod D10A, Anatomic Therapeutic Classification), eventuell annan behandling, uppföljning och remiss till hudspecialist noterades enligt ett protokoll (Bilaga) i kodad form och matades sedan in i EpiInfo version 6. Analyserna gjordes med hjälp av SPSS version 19,0 (Statistical package för social sciences). Resultatet presenterades som deskriptiv statistik. För att undersöka eventuellt bortfall av patienter på grund av avsaknad av diagnos gjordes en sökning i journalsystemet av patienter som fått förskrivet Tetracyklin som är det vanligaste systemiska preparatet vid akne. Nio individer hittades, åtta av dessa (90 %) behandlades med Tetracyklin för annan sjukdom än akne. Etiska aspekter Etisk prövning gjordes inte då studien var en del av ordinarie verksamhetsuppföljning och en del av ST-utbildningen. Patientens integritet skyddades genom att patientens personnummer och namn inte användes vid journalgenomgången utan istället kodades. Patienter skulle dock kunna uppleva integritetsintrång av att 3

8 veta att någon annan än behandlade läkare läst deras journal, liksom behandlande läkare skulle kunna uppleva det som en granskning av sin handläggning. RESULTAT Det fanns 89 patienter år med aknediagnos. Diagnosen blev i de flesta fall ställd efter läkarbedömning. Endast i enstaka fall fick patienten första bedömningen och behandlingsrekommendationer hos sjuksköterska utan någon ytterligare uppföljning. Någon information om anamnes eller svårighetsgrad av aknen fanns inte i sköterskeanteckningarna. Förekomsten bland patienter i åldersgruppen år var 3 % (89 patienter, 46 män (27< 20 och år) och 43 kvinnor (20< 20 och år). Medelåldern hos patienterna var 20,5 år. Av de 89 patienterna fick 24 (27 %) lokal behandling, 45 (51 %) fick både lokal och systemisk antibiotikabehandling, och 13 (15 %) enbart systemisk antibiotikabehandling, figur 1. Figur 1. Behandling av 89 patienter med akne i åldern år vid vårdcentralen i Tibro

9 Största andelen av förskrivna lokala medel var komedolytiska och Differin respektive Aberela var de preparat som användes mest under den studerade tidsperioden, figur 2. Figur 2. Förskriven lokal behandling till 89 patienter med akne i åldern år vid vårdcentralen i Tibro Dalacin/DUAC förskrevs endast i kombination med vitamin A-syra eller bensoylperoxid. Totalt (vid olika typer av kontakter) skedde 248 förskrivningar av akneläkemedel. Av dessa var 131 (53 %) lokal behandling, 47 (19 %) systemisk behandling och 70 (28 %) kombinationsbehandling. Antalet förskrivningar per patient ses i figur 3. Figur 3. Antal förskrivningar per patient vid vårdcentralen i Tibro

10 Uppföljning av akne skedde vid sammanlagt i 161 tillfällen. Av dessa var 21 telefonkontakter, 49 läkarbesök och 91 receptförnyelser. I snitt blev det 1,8 kontakter per patient. Trettiosex patienter (40 %, 21 män och 15 kvinnor), blev remitterade till hudspecialist, i cirka hälften av fallen på patienternas begäran oavsett grad av akne eller tidigare terapi. De flesta av de remitterade hade behandlats vid några tillfällen, i genomsnitt 3 5 år innan ställningstagande till specialistbedömning gjordes. Nio patienter fick uppföljning av hudspecialist. Fem av dessa fick behandling med isotretinoin medan fyra patienter fick fortsatt terapi med antibiotika och lokala medel under tillfällig specialistuppföljning. Av de som remitterats till specialist återremitterades alla till vårdcentralen för fortsatt behandling, utom de fem som fick isotretinoin. För att bedöma svårighetsgraden av akne delades patienterna in i mild (24 med olika lokala medel), medelsvår (57 med perorala antibiotika i kombination med lokala medel) och svår akne (36 som fick remiss till hudspecialist, varav 4 med svårare akne), figur 4. Figur 4. Grad av akne baserat på typ av behandling och remisser. Psykisk ohälsa beskrevs i journalen för 10 patienter, sex män, alla över 20 år och fyra kvinnor, 2 < 20 år och 2 20 år. Detta motsvarar cirka 11 % av de som hade akne av patienterna på vårdcentralen i Tibro. Hos nio patienter dokumenterades psykiska besvär med lindrig till måttlig akne och avsaknad av psykiska besvär hos en man med svår cystisk akne. Ingen av patienterna fick uppföljning eller medicinering för psykiska besvär. Hos fem manliga patienter dokumenterades stöd från familjen som initierat läkarkontakt för akne. Sju patienter (2 kvinnor < 20 år, 2 kvinnor 20 år, 3 män 20 år) fick lokal och systemisk behandling, en man behandlades med lokala medel och på två saknas uppgift om behandling. I remissvaren från hudspecialist registrerades psykisk 6

11 påfrestning hos sex patienter, detta kan dock vara samma patienter som uppgav besvär vid vårdcentralskontakt. DISKUSSION Under hade 89 patienter mellan år fått diagnosen akne på vårdcentralen i Tibro. Detta motsvarar 3 % av alla listade patienter i den åldersgruppen. I handböcker anges frekvensen 3 5 % upp till 40 årsålder (18) så frekvensen i denna studie motsvarar förmodligen endast toppen av isberget då sannolikt en hel del yngre patienter med lindrig akne omhändertas inom skolhälsovården eller bedriver egenvård. För att säkra att avsaknad av diagnos hos aknepatienter inte bidrog till den låga frekvensen gjordes en validering av diagnossättningen som visade att de flesta patienter med akne hade hittats. Någon gradering av aknens svårighetsgrad fanns inte i diagnoskodningen. I stället användes antalet patienter behandlade med systemiska antibiotika som markör för medel/svår akne som hade ungefär samma förekomst (39 56 %) som i nationella studier. Den höga medelåldern hos aknepatienter (20,5 år) kan tala för ett långvarigt förlopp, senare debut av akne, fördröjd kontakt med sjukvården på grund av individuell ökad acceptans för akne, testning av olika lokala receptfria läkemedel eller bristande behandlingsföljsamhet hos dem som sökte vård på vårdcentralen. Valet av lokala medel och tydligare information om behandlingslängd kan tänkas påverka hur snabbt man får effekt och eventuellt minska antal kontakter på grund av bristande effekt. För att minska bruket av systemisk antibiotika är det också viktigt att använda en kombination av förstahandsmedel (5) till exempel klindamycin och tretinoin (Adapalen ). Det rekommenderas i internationella riktlinjer för behandling av medelsvår/svår akne (10, 12). Detta skulle kunna förbättras på vårdcentralen, liksom uppföljning och motivering för fortsatt behandling. Uppföljning med återbesök eller telefonsamtal var inte så vanligt, utan cirka en tredjedel av patienterna med upprepad behandling fick receptförnyelse utan läkarkontakt. Att behandling med lokalt klindamycin (DUAC ) endast uppgick till 20 % av den totala andelen förskrivna lokala medel talar för att det finns utrymme att förbättra följsamhet av terapiriktlinjer av förstahandspreparat. Detta då DUAC s bakteriostatiska effekt i kombination med keratolytisk effekt gör att behandlingstiden förkortas. Det är inte heller mindre viktigt att det ger möjlighet att minska förekomst av obehagliga bieffekter som andra lokala medel ger. Att undvika bakterieresistens som bieffekt av systemisk antibiotika är ett andra syfte för att behandlingsstart med lokalt klindamycin vid måttlig akne (5, 10). Andrahandsmedel, systemiska antibiotika som erytromycin eller Dalacin, används i enstaka fall och på grund av dokumenterad resistens mot Tetracyklin eller vid behandling under solexponering (6). Endast två kvinnor behandlades med kombinationen av antikonceptiva (östrogen) och lokala medel, men till patienter med önskan om antikonception och samtidig akne (5) skulle kombinationen p-piller och lokala medel kunna användas bredare. 7

12 Drygt en tredje del av patienterna (flest kvinnor) remitterades till hudspecialist oavsett svårighetsgrad av akne då de själva önskade specialistbedömning. De uppgav besvikelse på den långvariga terapin och önskade något annat behandlingsalternativ med snabbare effekt. Detta gör att andelen med svår akne i studien blir överskattad. De flesta som fick remiss hade testat sedvanlig behandling med både lokala och systemiska medel vid några tillfällen utan fullständig effekt och en tänkbar orsak till långvariga besvär kan vara avbruten behandling och att patienterna upplevde högre förtroende för behandlingen efter specialistbesök och då bättrade sig i följsamhet. I en engelsk studie (12) som var inriktad på följsamhet tittade man på hur ofta patienten öppnade tuben genom en mätningsanordning som installerats på tuben. När man jämförde de som öppnat tuben enligt ordination såg man att effekten av behandlingen kom inom förväntad tid. Någon form av påminnelse för behandling, såsom ett larm på telefonen eller ett sms, skulle kunna öka följsamheten och kunna föreslås vid behandlingsstart. Samverkan mellan sjukvårdspersonal och patient, och även närstående, spelar roll för förloppet genom en ökning av motivationen av regelbunden och uthållig terapi mot akne. Tonåringar influeras i högre grad av reklam för handelsmedel mot akne och är således mer benägna att få psykiska påfrestningar vid utebliven effekt. En sjukdom som påverkar utseendet medför för tonåringar en extra psykisk press vid interaktion med omgivningen (4). Psykiska besvär i samband med svår akne finns väl beskrivet i vetenskaplig litteratur (4, 14, 16). Akne kan bidra till psykiska besvär hos yngre patienter, precis som andra sjukdomar så som psoriasis, neurofibromatosis eller epilepsi (17). Internationell och nationell forskning visar på ökad förekomst av depression och ångest bland individer med akne (14, 16). Psykisk ohälsa fanns dokumenterad hos 12 % av Tibropatienterna. Detta var förvånansvärt lågt, men på samma nivå som i internationell litteratur. Det var så få som hade psykiska besvär att man inte kan uttala sig säkert om association eller inte mellan psykiska besvär och svårighetsgrad av akne. Det kan tänkas att det fanns odiagnosticerade fall då patienten själv inte kopplade de psykiska besvären till akne och därför inte uppgav att de hade besvär. Mer forskning behövs om diagnostik och behandling av psykiska besvär vid akne. SLUTSATS Förekomsten av akne hos patienter vid vårdcentralen i Tibro var 3 %. Behandlingen av patienter med akne i Tibro visade god följsamhet till rekommenderad terapi, men långdraget förlopp kunde bero på behandlingsavbrott. Bättre upplysning om behandlingen och påminnelser om daglig behandling skulle kunna effektivisera behandlingen. Psykisk påfrestning vid akne togs upp i samma utsträckning som rapporterats i litteraturen, men det finns utrymme för ytterligare förbättringar och diskussion om lämpligt psykologiskt stöd. 8

13 REFERENSLISTA 1. Berg M, Dunér K, Lindgren A et al. Aknebehandling bakgrundsinformation ff7157b36b57b8f983dddc62de10310b88 [åtkomst juni 2012]. 2. Hunskår S, Hovelius B, editors. Allmänmedicin. Lund: Studentlitteratur; s Rorsman H, Björnberg A, Vahlquist A. Dermatologi, venereologi. 7. [rev. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur; Uhlenhake E, Yentzer BA, Feldman SR. Acne vulgaris and depression: a retrospective examination. J Cosmet Dermatol. 2010;9: Mobacken H, Oprica C, Berg M. Ny behandlingsstrategi vid av akne vulgaris. Antibiotikaförskrivningen måste begränsas. Läkartidningen 2012;109: Kaaman T, Lidbrink P. Vårdprogram: Acne [åtkomst mars 2012]. 7. Sverige. Läkemedelsverket. Läkemedelsboken. 2011/2012. Uppsala: Läkemedelsverket; Hud, hudsjukdomar: Terapirekommendationer Behandling av akne. s 392. ISBN: Borglund E, Brandt C, Edlund C et al. Behandling av acne. sjukvard/behandlingsrekommendationer/acne.pdf [åtkomst december 2011] 9. REK-listan Rekommenderade läkemedel, terapiråd och upphandlade läkemedel i Västra Götalandsregionen. 10. Wolf J, Kaplan D, Kraus SJ et al. Efficacy and tolerability of combined topical treatment of acne vulgaris with adapalene and clindamycin: A multicenter, randomizerad, investigator-blinded study. J Am Acad Dermatol Sep;49(3 Suppl):S Thiboutot D, Gollnick H, Bettoli V et al. New insights into the management of acne: An update from the Global Alliance to Improve Outcomes in Acne Group. J Am Acad Dermatol. 2009;60: Feldman SR. Practical Ways to improve Patients Treatment Outcomes. New York: Informa Healthcare s ISBN: Fass. [åtkomst juni 2012] 9

14 14. Dunn LK, O Neill JL, Feldman SR. Acne in adolescents: Quality of life, self-esteem, mood and psychological disorders. Dermatology Online Journal. 2011;17(1). [åtkomst december 2011 och mars 2012]. 15. Autio P, Keski-Oja J. Tetracyklin som antiinflamatorisk behandling vid hudsjukdomar. Nord Med. 1996;111: Sundström A, Jokinen J. Ökad självmordsrisk av akne i sig snarare än av behandlingen. Läkartidningen 2011;108: Halvorsen JA, Stern RS, Dalgard F et al. Suicidal Ideation, mental health problems, and social impairment are increased in adolescents with acne: a population-based study. J Invest Dermatol. 2011;131: Internetmedicin AB Akne. Uppdaterad [åtkomst maj 2012]. 10

15 BILAGA Protokoll Löpnr: Kön: Man Kvinna Ålder: Ja Nej U.S. Typ av behandling: Lokal, receptbelagt Differin/Aberela Epiduo Finacea Basiron Behandlingsfrekvens lokal: Behandlingsfrekvens systemisk: Behandlingsfrekvens sammantaget: Systemisk (i kombination med lokal, receptbelagt) Tetracyklin Erytromycin Klindamycin Annat Uppföljning/kontakt via: Telefonkontakt: Läkarbesök: Receptförskrivning: Remiss till hudspecialist: Ja Nej U.S. Uppföljning: Ja (hudspecialist) Ja (primärvård) Nej U.S. Dokumenterad psykisk ohälsa i samband med akne: Ja Nej U.S.

16 FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg, Storgatan 18, Skövde E-post: Hemsida:

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström Koll på aknebehandling Terapigrupp Hud Daniel Brännström Vad a r akne? Definition Inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utfo rsga ngen fo r talgko rtel/ha rfollikelenheten Kliniska tecken Fet hud, komedoner,

Läs mer

Mycket nytt om akne. Feb-2012 Mats Berg Docent/verksamhetschef Uppsala Universitet och Hudkliniken Sörmland

Mycket nytt om akne. Feb-2012 Mats Berg Docent/verksamhetschef Uppsala Universitet och Hudkliniken Sörmland Mycket nytt om akne Feb-2012 Mats Berg Docent/verksamhetschef Uppsala Universitet och Hudkliniken Sörmland Jävsförhållanden Tidigare samarbete med (föreläsningar, patientinformationer etc) Leo Bayer Schering

Läs mer

Akne. Sanningar och myter om ungdomsfinnar

Akne. Sanningar och myter om ungdomsfinnar Akne Sanningar och myter om ungdomsfinnar Nästan alla ungdomar har upplevt problem med finnar i ansiktet, på bröstet och på ryggen. Det är så vanligt att det räknas som en del av puberteten. Vad är akne?

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-03-27

BESLUT. Datum 2015-03-27 BESLUT 1 (5) Datum 2015-03-27 Vår beteckning SÖKANDE Meda AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Akne behandlingsrekommendation. Ett konsensusdokument från expertmöte 29 30 januari 2014, anordnat av Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten

Akne behandlingsrekommendation. Ett konsensusdokument från expertmöte 29 30 januari 2014, anordnat av Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten Akne behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte 29 30 januari 2014, anordnat av Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten Bakgrund Syfte Beslutsstöd för den enskilde läkaren vid behandling

Läs mer

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Adapalen + Bensoylperoxid = Många ungdomar upplever en sämre självkänsla på grund av sin akne 8 av 10 ungdomar drabbas av akne 1 Var tredje ungdom behöver

Läs mer

Acne Vulgaris April 2007

Acne Vulgaris April 2007 Acne Vulgaris April 2007 Lorens Ek Hudmottagningen Halmstad Sjukdomens mekanismer 1. Ökad talgproduktion (hormonstyrd) 2. Bakterietillväxt (propionibacterium Acne) 3. Störd celltillväxt / tilltäppta komedoner

Läs mer

Apotekets råd om. Akne och rosacea

Apotekets råd om. Akne och rosacea Apotekets råd om Akne och rosacea Akne är ett samlingsnamn för förändringar i form av hudknottror, pormaskar och varblåsor och är mycket vanligt. Akne beror inte på dålig hygien eller speciell mat utan

Läs mer

Tipspromenad om finnar

Tipspromenad om finnar Tipspromenad om finnar Rätt svar och kommentarer Fundera gärna hur du kan följa upp svaren, individuellt eller varför inte samarbeta med en lärarkollega och gå igenom rätta svaren och kommentera under

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem Rosacea. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i ansiktet,

Läs mer

NÄR ALLT KÄNNS JOBBIGT

NÄR ALLT KÄNNS JOBBIGT omfinnar NÄR ALLT KÄNNS JOBBIGT Bröst, skäggväxt och föräldrar som inte förstår. Mens, målbrott, kärlek. Känslan av att allt är möjligt och att allt är kaos. Puberteten är en tid då det händer mycket i

Läs mer

Information om ett vuxet problem

Information om ett vuxet problem r o s a c e a Information om ett vuxet problem ROSACEA. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i

Läs mer

Hudsjukdomar hos skolbarn. Ingrid Synnerstad

Hudsjukdomar hos skolbarn. Ingrid Synnerstad Hudsjukdomar hos skolbarn Ingrid Synnerstad Akne Kronisk inflammation kring hårfolliklar och anslutande talgkörtel Var tredje tonåring har behandlingskrävande besvär Psykologiska och kosmetiska besvär

Läs mer

Ny behandlingsstrategi. acne vulgaris. n klinik och vetenskap klinisk översikt. Antibiotikaförskrivningen måste begränsas

Ny behandlingsstrategi. acne vulgaris. n klinik och vetenskap klinisk översikt. Antibiotikaförskrivningen måste begränsas klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning Lakartidningen.se Ny behandlingsstrategi vid acne vulgaris Antibiotikaförskrivningen måste begränsas Håkan Mobacken, docent,

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll Vitaros vid erektil dysfunktion. Nya inhalationsläkemedel vid astma och

Läs mer

AKNE FÅR ALDRIG STOPPA DIG

AKNE FÅR ALDRIG STOPPA DIG AKNE FÅR ALDRIG STOPPA DIG Har du finnar eller akne? Då är du inte ensam. Oftast börjar det i puberteten vilket kan vara en känslig tid för många. Vid 15 18-års ålder brukar aknen vara som värst för att

Läs mer

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M Rosacea I N FO R M AT I O N O M E T T V UX E T P RO B L E M Rosacea. Rosacea drabbar omkring 10 procent av den vuxna befolkningen och är en kronisk hudsjukdom med utslag i de centrala delarna av ansiktet,

Läs mer

Ansiktsdermatoser. Hudsjukdomar i primärvårdens vardag 2014-10-15 Lena Holm, Medicinsk verksamhetschef, Hudkliniken, Sophiahemmet

Ansiktsdermatoser. Hudsjukdomar i primärvårdens vardag 2014-10-15 Lena Holm, Medicinsk verksamhetschef, Hudkliniken, Sophiahemmet Ansiktsdermatoser Hudsjukdomar i primärvårdens vardag 2014-10-15 Lena Holm, Medicinsk verksamhetschef, Hudkliniken, Sophiahemmet Acne, rosacea, perioral dermatit Talgkörterelaterade dermatoser Acne Rosacea

Läs mer

Behandling av akne behandlingsrekommendation

Behandling av akne behandlingsrekommendation Behandling av akne behandlingsrekommendation Huvudbudskap Rekommendationer i sammanfattning Lokalbehandling är grunden för all aknebehandling och ska alltid ges, utom vid peroral isotretinoinbehandling.

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea.

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea. Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea. metronidazol Är du röd i ansiktet med akneliknande utslag, rodnad eller ytliga blodkärl? Det kan vara rosacea. Rosacea är en vanlig, kronisk hudsjukdom som kan uppträda

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Temanyhetsbrev Hud, 2012-03-29, internetmedicin.se. Något nytt på huden? Docent Mats Berg, Hudkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna

Temanyhetsbrev Hud, 2012-03-29, internetmedicin.se. Något nytt på huden? Docent Mats Berg, Hudkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Temanyhetsbrev Hud, 2012-03-29, internetmedicin.se Något nytt på huden? Docent Mats Berg, Hudkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna När det gäller vissa hudsjukdomar har det kommit många nyheter för ickespecialisten

Läs mer

Tipspromenad om finnar. Ett enkelt och roligt sätt att öka kunskapen om akne hos dina elever

Tipspromenad om finnar. Ett enkelt och roligt sätt att öka kunskapen om akne hos dina elever Tipspromenad om finnar Ett enkelt och roligt sätt att öka kunskapen om akne hos dina elever Att ha finnar är tyvärr något som är mer eller mindre gemensamt med tonåren. Faktiskt är det 94% av alla tonåringar

Läs mer

Behandling av akne bakgrundsdokumentation

Behandling av akne bakgrundsdokumentation Behandling av akne bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen i sin

Läs mer

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea.

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea. Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea. metronidazol Är du röd i ansiktet med akneliknande utslag, rodnad eller ytliga blodkärl? Det kan vara rosacea. Rosacea är en vanlig, kronisk hudsjukdom som kan uppträda

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Hudsjukdomar Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för hudsjukdomar. Avsnittet omfattar

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

www.clinicmedical.se

www.clinicmedical.se www.clinicmedical.se 1. Vad är Hydrapeel plus Hydrapeel plus behandling är en av de ledande inom icke laser hudföryngring. Hydrapeel plus är den enda hydradermabration förfarande som kombinerar rengöring,

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Kan även låg-dos isotretinoin ge önskad effekt men minska biverkningar och därmed vara ett möjligt alternativ vid behandling av akne?

Kan även låg-dos isotretinoin ge önskad effekt men minska biverkningar och därmed vara ett möjligt alternativ vid behandling av akne? Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Kan även låg-dos isotretinoin ge önskad effekt men minska biverkningar och därmed vara ett möjligt alternativ vid behandling av akne? Eldina Semovic

Läs mer

Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping

Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Irina Härnborg, ST-läkare Guldvingens

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006)

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 (1)6 Dokumentbeskrivning: Bilaga 1 till Pilotprojekt TLV Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Bilaga 1:2 Definition Enligt TLV`s subventionsbeslut ska Champix förskrivas

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom

Läs mer

Pevaryl kräm 1 % Cortimyk. Pevisone. Terbinafin kräm 10 mg/g tabl 250 mg

Pevaryl kräm 1 % Cortimyk. Pevisone. Terbinafin kräm 10 mg/g tabl 250 mg D Hud D01 Antimykotika Medel vid hudmykoser Ekonazol Mikonazol + hydrokortison (mild steroid) Pevaryl kräm 1 % Cortimyk kräm 20 mg/g + 10 mg/g Ekonazol + triamcinolon (medelstark steroid) Pevisone kräm

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren. Duac 50 mg/g + 10 mg/g gel Bensoylperoxid (vattenfri) + klindamycin

Bipacksedel: information till användaren. Duac 50 mg/g + 10 mg/g gel Bensoylperoxid (vattenfri) + klindamycin Bipacksedel: information till användaren Duac 50 mg/g + 10 mg/g gel Bensoylperoxid (vattenfri) + klindamycin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,

Läs mer

Kemisk Peeling. Upptäck din nya hud

Kemisk Peeling. Upptäck din nya hud Kemisk Peeling Upptäck din nya hud VARFÖR MEDIK8? Peeling Medik8 är ett prisbelönt, globalt varumärke för hudvårdsprodukter u som endast säljs av hudvårdsexperter. Produkterna är framtagna, utvecklade

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

Eksem. DermaSilk lindrar eksem och klåda. Patientinformation

Eksem. DermaSilk lindrar eksem och klåda. Patientinformation Eksem DermaSilk lindrar eksem och klåda 1 Patientinformation Lindrar eksem och klåda på en Upp till 90 % av alla eksem är infekterade av bakterier och svampar. Infektionerna ökar klådan och försvårar läkningen.

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel

PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel Patientinformation Behandling av atopiskt eksem med Elidel Du har fått Elidel förskrivet för behandling av atopiskt eksem. I denna informationsbroschyr

Läs mer

Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser?

Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser? Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser? Jämförelse mellan mottagningsmodeller på två vårdcentraler i Skövde FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare:

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Finns det något samband mellan behandling av acne med isotretinoin och uppkomst av depression?

Finns det något samband mellan behandling av acne med isotretinoin och uppkomst av depression? Finns det något samband mellan behandling av acne med isotretinoin och uppkomst av depression? Anna-Karin Johansson Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: xx månad

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Apotekets råd om. Hårbesvär

Apotekets råd om. Hårbesvär Apotekets råd om Hårbesvär Ett friskt, mjukt och glänsande hår uppfattas som ett tecken på kroppens hälsa och livskraft. Håret växer i cykler och däremellan vilar det. Att tappa ungefär 100 hårstrån per

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

BEHANDLINGSMENY KLINISKA HUDVÅRDSBEHANDLINGAR MED DERMATOLOGIKA RESULTAT

BEHANDLINGSMENY KLINISKA HUDVÅRDSBEHANDLINGAR MED DERMATOLOGIKA RESULTAT BEHANDLINGSMENY KLINISKA HUDVÅRDSBEHANDLINGAR MED DERMATOLOGIKA RESULTAT Kliniska hudvårdsbehandlingar med dermatologiska resultat Vill du också ha snabba, synliga och bestående resultat? Dr Dennis Gross

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Information om. Du kan beställa material om Qlaira via fax: 08-580 223 01 eller e-mail: order.scandinavia@bayerhealthcare.com

Information om. Du kan beställa material om Qlaira via fax: 08-580 223 01 eller e-mail: order.scandinavia@bayerhealthcare.com Bayer Schering Pharma är världsmarknadsledare inom området preventivmedel för kvinnor. Mer än 50 miljoner kvinnor runtom i världen använder idag våra preventivmedel. Preventivmedlen är ett resultat av

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer