AKNE bagatell eller problem?
|
|
- Simon Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AKNE bagatell eller problem? Journalstudie av aknepatienter på vårdcentralen Tibro FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Vera Olsson, ST-läkare Vårdcentralen Tibro
2 Rapport 2012:4 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Handledare: Kristina Boström, distriktsläkare och docent i allmänmedicin FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg
3 SAMMANFATTNING BAKGRUND Akne är en hudsjukdom i ansikte och på övre delen av bålen. Akne förekommer främst i puberteten och innebär förekomst av komedoner (pormaskar) som kan bli inflammerade. Handläggning av akne kräver inga kompletterande undersökningar och tillståndet har god prognos, men kan orsaka psykiskt illabefinnande. SYFTE Att kartlägga förekomsten av akne på vårdcentralen i Tibro och jämföra behandlingen med nationella och internationella riktlinjer. Dessutom att studera i vilken omfattning psykisk ohälsa i samband med akne dokumenterades i journalen. METOD Journalerna till alla patienter år som fick diagnos och behandling för akne under vid vårdcentralen i Tibro granskades. Ålder, kön, typ av behandling (lokal eller systemisk), behandlingsfrekvens, uppföljning, remiss till specialistvård och psykiskt illabefinnande noterades. RESULTAT I sökningen hittades 89 patienter (43 kvinnor och 46 män) med akne. Av dessa uppnådde 27 % effekt med lokal behandling. Mer än hälften av de 89 hade medelsvår och svår sjukdom och fick systemisk antibiotika i enlighet med riktlinjerna. En tredjedel remitterades till hudspecialist, hälften på egen begäran, flera av dessa hade inte genomfört behandling med lokala aknemedel i adekvat kombination och endast fem patienter bedömdes vara i behov av specialistvård. Psykisk ohälsa registrerades hos 11 % av patienterna motsvarande förekomsten i nationella och internationella studier. KONKLUSION Förekomst av medelsvår och svår akne bland patienter vid vårdcentralen i Tibro motsvarade förekomsten nationellt. Följsamheten hos läkare till nationella riktlinjer var tillfredsställande, men mer fokus på följsamheten hos patienter kan kanske minska antal remisser till hudspecialist. Förekomsten av psykiska besvär vid akne motsvarade den rapporterad i andra studier. Behandling av psykiska besvär vid akne behöver studeras då akne kan vara förenad med stora problem för patienten. Nyckelord Acne vulgaris, primärvård, aknebehandling, psykisk ohälsa
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 ETIOLOGISKA FAKTORER OCH PATOGENES... 1 BEHANDLING... 2 SYFTE... 3 METOD... 3 DATASAMLING OCH ANALYS... 3 ETISKA ASPEKTER... 3 RESULTAT... 4 DISKUSSION... 7 SLUTSATS... 8 REFERENSLISTA... 9 BILAGA: Protokoll
5 BAKGRUND Lätt akne är ett fysiologiskt fenomen under puberteten. Då ökar halten av könshormon som i sin tur stimulerar talgkörtlarna i huden att bilda mer fett (talg). Samtidigt ökar produktionen av hudceller vilka täpper till talgkörtlarnas utförsgångar så att en del av fettet inte kommer ut. På så sätt bildas en pormask (komedon) (1) som är en förutsättning för utveckling av akne. Svårighetsgraden av akne brukar nå ett maximum i 14- till 18-årsålder och brukar avta för de flesta vid 20-årsålder. Var tredje tonåring har behandlingskrävande besvär (2, 3). Akne utgör 2 5 % av hudproblem inom allmänmedicinsk verksamhet (2). Hos en del tonåringar, utan någon stark koppling till kön, kan det vara kosmetiskt störande och innebära fysiskt obehag och psykiska problem, men ändå inte föranleda läkarkontakt (4). Akne förknippas oriktigt med endast oren hy och har därför bagatelliserats av den unga patienten. Det är viktigt att bidra till att göra tonårstiden lättare genom information om att det finns god hjälp att få för dem som drabbats. Det kan dock vara ett dilemma huruvida en allmänläkare ska kommentera en ung persons uppenbara akne om vederbörande konsulterar läkare för något helt annat och själv inte tar upp problemet (2). Etiologiska faktorer och patogenes Det finns en genetisk disposition för akne (4). Individer vars moder haft svår akne har högre risk att drabbas. Det föreligger en ökad känslighet för manligt könshormon hos talgkörtlarna i målorganen (huden på ansiktet, bröstet och ryggen). Talgen och ytliga hudceller ansamlas i porer i huden och bildar keratinproppar (komedoner, pormaskar) i utförsgångar. Propionbacterium acnes, som ingår i den normala hudfloran (5), koloniserar huden i framförallt ansikte och övre delen av bålen. När talgkörtelns utförsgång täpps till börjar bakterien föröka sig i huden och bryter enzymatiskt ned talgproppen varvid fria fettsyror bildas (3). En vävnadsretning orsakas av de fria fettsyrorna och framkallar en inflammation, till exempel som rodnade knottror (papler) eller som små varansamlingar, finnar (pustler). De manifesterar sig kliniskt i varierande antal, lokalisation och storlek och på olika djup i huden. Det finns en uppenbar koppling mellan aknens svårighetsgrad och hudtjocklek. Mer aggressiv och längre behandling krävs på seborroiska lokaler (för akne typiska hudområden såsom ansikte och övre delen av bålen och ryggen) för individer med tjock hud. De flesta röda komedoner brukar läka av sig själva utan ärrbildning (5). Ju tjockare hud desto högre är risken för såväl långdraget förlopp som svårare grad av akne, det vill säga papulo-pustulös form eller ännu svårare, så kallad noduli-cystisk (djupare bildning av var i huden, bland annat i cystor). Dessa former leder till fibros (ökning av bindväven i huden) och risk för bestående hyperpigmentering och missprydande ärr (5,6). 1
6 Diagnosen akne kan ställas efter följande kriterier: Typisk ålder (främst tonår) Typiska hudlokaler (ansikte, bålen och ryggen) Klassisk klinisk bild (komedoner, papler, pustler, noduli) (7). Behandling Vid behandling av akne strävar man efter individuell handläggning med hänsyn till hudtyp, klinisk bild, förlopp och patientens livskvalitet (5). Sjukdomsförloppet kan vara långdraget och behandlingen kräver tålamod av patienten. Terapivalet kan variera, men det är viktigt att informera patienten om behandlingen, dess längd och eventuell uppföljning vid första kontakt, detta för att förbättra patientens uthållighet och följsamhet. Det finns ett antal handelsmedel och receptfria läkemedel för egenvård. Ett handelsmedel med komedolytisk effekt (pormasken lossnar) kan rekommenderas för bruk i minst åtta veckor, helst i tolv veckor (2, 5, 6, 8, 9). Vid sviktande effekt av denna behandling rekommenderar man kontakt med sjukvården. Vid terapisvikt och förekomst av rodnade, ibland konfluerande (sammanflytande) och ömmande papler och pustler brukar patienten inse att akne inte bara är ett kosmetiskt problem och tar kontakt med sjukvården. Där ordineras oftast lokal behandling med kombination av två olika preparat, dels med komedolytisk/ avfjällande effekt, dels bakteriostatisk effekt (minskar förökningen av bakterier) (10-12). Exempel på preparat som har komedolytisk effekt är azelainsyra (Skinoren, Finacea ), tretinoin, vitamin A-syra (Aberella ), adapalen (Differin ) som i tillägg har antiinflammatorisk effekt liksom Epiduo, bensolperoxyd (Basiron ) som bryter ned fettet i talgen till fria fettsyror. Exempel på preparat som har bakteriostatisk effekt är DUAC som innehåller antibiotika i form av klindamycin (5, 8, 11, 12). Vid medelsvår grad av akne med ett större antal papler och pustler, bör alltid lokal terapi kombineras med peroral antibiotikabehandling. Antibiotika har använts i över 50 år och ger % reduktion av de inflammatoriska lesionerna genom bakteriostatisk effekt vid behandling som sker initialt i tre månader (5). Vid recidiverande förlopp kan antibiotikabehandlingen utökas till sex månader och bör utvärderas var tredje månad (5, 6, 14). Vid terapisvikt bör eventuella utlösande faktorer identifieras och om möjligt uteslutas (5). Inom primärvården används tetracykliner som förstahandsmedel (Tetralysal ) (15) och som andrahandsmedel erytromycin och klindamycin (5,8,9). De akneelement som blir hårda och går på djupet kan resultera i ärrbildning och kräver andra behandlingsinsatser hos hudspecialist (5,6), till exempel behandling med isotretionoin (Roaccutan ) som är ett licenspreparat. Hos hudspecialist finns det även andra terapier för komplicerad akne såsom lokala injektioner med kortison under noduli, kemisk peeling (med glukolsyra) som rensar hudens porer, kryoterapi med koldioxidlaser för dermatoabrasio (djupare peeling) och extraktion av milier (slutna komedoner) (6). 2
7 Vid sent debuterande akne hos kvinnor kan, efter samråd med gynekolog, antikonceptiva medel erbjudas som via antiandrogen effekt dämpar produktionen av talg (6). Eftersom en del unga patienter med svår akne kan drabbas av nedsatt självförtroende som kan leda till psykiska besvär bör psykisk hälsa beaktas för varje enskild patient med akne. Depressiva tillstånd förekommer två till tre gånger oftare hos aknepatienter jämfört med populationen och i en klinisk studie av akne hade cirka 9 % behandlingskrävande depression (4, 14,17). SYFTE Att kartlägga förekomsten av akne på vårdcentralen i Tibro och jämföra behandlingen med nationella och internationella riktlinjer. Dessutom att studera i vilken omfattning psykisk ohälsa i samband med akne dokumenterades i journalen. METOD Studien är en retrospektiv journalstudie från och med 1 januari 2006 till 31 december 2010 vid vårdcentralen i Tibro. Datasamling och analys Med hjälp av databasen SPCD (Skaraborg Primary Care Database) som innehåller data från journalsystemet Profdoc Journal III från samtliga offentliga vårdcentraler i Skaraborg identifierades individer vid vårdcentralen i Tibro som fått diagnosen akne (diagnoskod ICD L-70, Acne vulgaris, svensk version av International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10 th revision för primärvård). Data om förskrivningar av ett eller flera akneläkemedel (ATC-kod D10A, Anatomic Therapeutic Classification), eventuell annan behandling, uppföljning och remiss till hudspecialist noterades enligt ett protokoll (Bilaga) i kodad form och matades sedan in i EpiInfo version 6. Analyserna gjordes med hjälp av SPSS version 19,0 (Statistical package för social sciences). Resultatet presenterades som deskriptiv statistik. För att undersöka eventuellt bortfall av patienter på grund av avsaknad av diagnos gjordes en sökning i journalsystemet av patienter som fått förskrivet Tetracyklin som är det vanligaste systemiska preparatet vid akne. Nio individer hittades, åtta av dessa (90 %) behandlades med Tetracyklin för annan sjukdom än akne. Etiska aspekter Etisk prövning gjordes inte då studien var en del av ordinarie verksamhetsuppföljning och en del av ST-utbildningen. Patientens integritet skyddades genom att patientens personnummer och namn inte användes vid journalgenomgången utan istället kodades. Patienter skulle dock kunna uppleva integritetsintrång av att 3
8 veta att någon annan än behandlade läkare läst deras journal, liksom behandlande läkare skulle kunna uppleva det som en granskning av sin handläggning. RESULTAT Det fanns 89 patienter år med aknediagnos. Diagnosen blev i de flesta fall ställd efter läkarbedömning. Endast i enstaka fall fick patienten första bedömningen och behandlingsrekommendationer hos sjuksköterska utan någon ytterligare uppföljning. Någon information om anamnes eller svårighetsgrad av aknen fanns inte i sköterskeanteckningarna. Förekomsten bland patienter i åldersgruppen år var 3 % (89 patienter, 46 män (27< 20 och år) och 43 kvinnor (20< 20 och år). Medelåldern hos patienterna var 20,5 år. Av de 89 patienterna fick 24 (27 %) lokal behandling, 45 (51 %) fick både lokal och systemisk antibiotikabehandling, och 13 (15 %) enbart systemisk antibiotikabehandling, figur 1. Figur 1. Behandling av 89 patienter med akne i åldern år vid vårdcentralen i Tibro
9 Största andelen av förskrivna lokala medel var komedolytiska och Differin respektive Aberela var de preparat som användes mest under den studerade tidsperioden, figur 2. Figur 2. Förskriven lokal behandling till 89 patienter med akne i åldern år vid vårdcentralen i Tibro Dalacin/DUAC förskrevs endast i kombination med vitamin A-syra eller bensoylperoxid. Totalt (vid olika typer av kontakter) skedde 248 förskrivningar av akneläkemedel. Av dessa var 131 (53 %) lokal behandling, 47 (19 %) systemisk behandling och 70 (28 %) kombinationsbehandling. Antalet förskrivningar per patient ses i figur 3. Figur 3. Antal förskrivningar per patient vid vårdcentralen i Tibro
10 Uppföljning av akne skedde vid sammanlagt i 161 tillfällen. Av dessa var 21 telefonkontakter, 49 läkarbesök och 91 receptförnyelser. I snitt blev det 1,8 kontakter per patient. Trettiosex patienter (40 %, 21 män och 15 kvinnor), blev remitterade till hudspecialist, i cirka hälften av fallen på patienternas begäran oavsett grad av akne eller tidigare terapi. De flesta av de remitterade hade behandlats vid några tillfällen, i genomsnitt 3 5 år innan ställningstagande till specialistbedömning gjordes. Nio patienter fick uppföljning av hudspecialist. Fem av dessa fick behandling med isotretinoin medan fyra patienter fick fortsatt terapi med antibiotika och lokala medel under tillfällig specialistuppföljning. Av de som remitterats till specialist återremitterades alla till vårdcentralen för fortsatt behandling, utom de fem som fick isotretinoin. För att bedöma svårighetsgraden av akne delades patienterna in i mild (24 med olika lokala medel), medelsvår (57 med perorala antibiotika i kombination med lokala medel) och svår akne (36 som fick remiss till hudspecialist, varav 4 med svårare akne), figur 4. Figur 4. Grad av akne baserat på typ av behandling och remisser. Psykisk ohälsa beskrevs i journalen för 10 patienter, sex män, alla över 20 år och fyra kvinnor, 2 < 20 år och 2 20 år. Detta motsvarar cirka 11 % av de som hade akne av patienterna på vårdcentralen i Tibro. Hos nio patienter dokumenterades psykiska besvär med lindrig till måttlig akne och avsaknad av psykiska besvär hos en man med svår cystisk akne. Ingen av patienterna fick uppföljning eller medicinering för psykiska besvär. Hos fem manliga patienter dokumenterades stöd från familjen som initierat läkarkontakt för akne. Sju patienter (2 kvinnor < 20 år, 2 kvinnor 20 år, 3 män 20 år) fick lokal och systemisk behandling, en man behandlades med lokala medel och på två saknas uppgift om behandling. I remissvaren från hudspecialist registrerades psykisk 6
11 påfrestning hos sex patienter, detta kan dock vara samma patienter som uppgav besvär vid vårdcentralskontakt. DISKUSSION Under hade 89 patienter mellan år fått diagnosen akne på vårdcentralen i Tibro. Detta motsvarar 3 % av alla listade patienter i den åldersgruppen. I handböcker anges frekvensen 3 5 % upp till 40 årsålder (18) så frekvensen i denna studie motsvarar förmodligen endast toppen av isberget då sannolikt en hel del yngre patienter med lindrig akne omhändertas inom skolhälsovården eller bedriver egenvård. För att säkra att avsaknad av diagnos hos aknepatienter inte bidrog till den låga frekvensen gjordes en validering av diagnossättningen som visade att de flesta patienter med akne hade hittats. Någon gradering av aknens svårighetsgrad fanns inte i diagnoskodningen. I stället användes antalet patienter behandlade med systemiska antibiotika som markör för medel/svår akne som hade ungefär samma förekomst (39 56 %) som i nationella studier. Den höga medelåldern hos aknepatienter (20,5 år) kan tala för ett långvarigt förlopp, senare debut av akne, fördröjd kontakt med sjukvården på grund av individuell ökad acceptans för akne, testning av olika lokala receptfria läkemedel eller bristande behandlingsföljsamhet hos dem som sökte vård på vårdcentralen. Valet av lokala medel och tydligare information om behandlingslängd kan tänkas påverka hur snabbt man får effekt och eventuellt minska antal kontakter på grund av bristande effekt. För att minska bruket av systemisk antibiotika är det också viktigt att använda en kombination av förstahandsmedel (5) till exempel klindamycin och tretinoin (Adapalen ). Det rekommenderas i internationella riktlinjer för behandling av medelsvår/svår akne (10, 12). Detta skulle kunna förbättras på vårdcentralen, liksom uppföljning och motivering för fortsatt behandling. Uppföljning med återbesök eller telefonsamtal var inte så vanligt, utan cirka en tredjedel av patienterna med upprepad behandling fick receptförnyelse utan läkarkontakt. Att behandling med lokalt klindamycin (DUAC ) endast uppgick till 20 % av den totala andelen förskrivna lokala medel talar för att det finns utrymme att förbättra följsamhet av terapiriktlinjer av förstahandspreparat. Detta då DUAC s bakteriostatiska effekt i kombination med keratolytisk effekt gör att behandlingstiden förkortas. Det är inte heller mindre viktigt att det ger möjlighet att minska förekomst av obehagliga bieffekter som andra lokala medel ger. Att undvika bakterieresistens som bieffekt av systemisk antibiotika är ett andra syfte för att behandlingsstart med lokalt klindamycin vid måttlig akne (5, 10). Andrahandsmedel, systemiska antibiotika som erytromycin eller Dalacin, används i enstaka fall och på grund av dokumenterad resistens mot Tetracyklin eller vid behandling under solexponering (6). Endast två kvinnor behandlades med kombinationen av antikonceptiva (östrogen) och lokala medel, men till patienter med önskan om antikonception och samtidig akne (5) skulle kombinationen p-piller och lokala medel kunna användas bredare. 7
12 Drygt en tredje del av patienterna (flest kvinnor) remitterades till hudspecialist oavsett svårighetsgrad av akne då de själva önskade specialistbedömning. De uppgav besvikelse på den långvariga terapin och önskade något annat behandlingsalternativ med snabbare effekt. Detta gör att andelen med svår akne i studien blir överskattad. De flesta som fick remiss hade testat sedvanlig behandling med både lokala och systemiska medel vid några tillfällen utan fullständig effekt och en tänkbar orsak till långvariga besvär kan vara avbruten behandling och att patienterna upplevde högre förtroende för behandlingen efter specialistbesök och då bättrade sig i följsamhet. I en engelsk studie (12) som var inriktad på följsamhet tittade man på hur ofta patienten öppnade tuben genom en mätningsanordning som installerats på tuben. När man jämförde de som öppnat tuben enligt ordination såg man att effekten av behandlingen kom inom förväntad tid. Någon form av påminnelse för behandling, såsom ett larm på telefonen eller ett sms, skulle kunna öka följsamheten och kunna föreslås vid behandlingsstart. Samverkan mellan sjukvårdspersonal och patient, och även närstående, spelar roll för förloppet genom en ökning av motivationen av regelbunden och uthållig terapi mot akne. Tonåringar influeras i högre grad av reklam för handelsmedel mot akne och är således mer benägna att få psykiska påfrestningar vid utebliven effekt. En sjukdom som påverkar utseendet medför för tonåringar en extra psykisk press vid interaktion med omgivningen (4). Psykiska besvär i samband med svår akne finns väl beskrivet i vetenskaplig litteratur (4, 14, 16). Akne kan bidra till psykiska besvär hos yngre patienter, precis som andra sjukdomar så som psoriasis, neurofibromatosis eller epilepsi (17). Internationell och nationell forskning visar på ökad förekomst av depression och ångest bland individer med akne (14, 16). Psykisk ohälsa fanns dokumenterad hos 12 % av Tibropatienterna. Detta var förvånansvärt lågt, men på samma nivå som i internationell litteratur. Det var så få som hade psykiska besvär att man inte kan uttala sig säkert om association eller inte mellan psykiska besvär och svårighetsgrad av akne. Det kan tänkas att det fanns odiagnosticerade fall då patienten själv inte kopplade de psykiska besvären till akne och därför inte uppgav att de hade besvär. Mer forskning behövs om diagnostik och behandling av psykiska besvär vid akne. SLUTSATS Förekomsten av akne hos patienter vid vårdcentralen i Tibro var 3 %. Behandlingen av patienter med akne i Tibro visade god följsamhet till rekommenderad terapi, men långdraget förlopp kunde bero på behandlingsavbrott. Bättre upplysning om behandlingen och påminnelser om daglig behandling skulle kunna effektivisera behandlingen. Psykisk påfrestning vid akne togs upp i samma utsträckning som rapporterats i litteraturen, men det finns utrymme för ytterligare förbättringar och diskussion om lämpligt psykologiskt stöd. 8
13 REFERENSLISTA 1. Berg M, Dunér K, Lindgren A et al. Aknebehandling bakgrundsinformation ff7157b36b57b8f983dddc62de10310b88 [åtkomst juni 2012]. 2. Hunskår S, Hovelius B, editors. Allmänmedicin. Lund: Studentlitteratur; s Rorsman H, Björnberg A, Vahlquist A. Dermatologi, venereologi. 7. [rev. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur; Uhlenhake E, Yentzer BA, Feldman SR. Acne vulgaris and depression: a retrospective examination. J Cosmet Dermatol. 2010;9: Mobacken H, Oprica C, Berg M. Ny behandlingsstrategi vid av akne vulgaris. Antibiotikaförskrivningen måste begränsas. Läkartidningen 2012;109: Kaaman T, Lidbrink P. Vårdprogram: Acne [åtkomst mars 2012]. 7. Sverige. Läkemedelsverket. Läkemedelsboken. 2011/2012. Uppsala: Läkemedelsverket; Hud, hudsjukdomar: Terapirekommendationer Behandling av akne. s 392. ISBN: Borglund E, Brandt C, Edlund C et al. Behandling av acne. sjukvard/behandlingsrekommendationer/acne.pdf [åtkomst december 2011] 9. REK-listan Rekommenderade läkemedel, terapiråd och upphandlade läkemedel i Västra Götalandsregionen. 10. Wolf J, Kaplan D, Kraus SJ et al. Efficacy and tolerability of combined topical treatment of acne vulgaris with adapalene and clindamycin: A multicenter, randomizerad, investigator-blinded study. J Am Acad Dermatol Sep;49(3 Suppl):S Thiboutot D, Gollnick H, Bettoli V et al. New insights into the management of acne: An update from the Global Alliance to Improve Outcomes in Acne Group. J Am Acad Dermatol. 2009;60: Feldman SR. Practical Ways to improve Patients Treatment Outcomes. New York: Informa Healthcare s ISBN: Fass. [åtkomst juni 2012] 9
14 14. Dunn LK, O Neill JL, Feldman SR. Acne in adolescents: Quality of life, self-esteem, mood and psychological disorders. Dermatology Online Journal. 2011;17(1). [åtkomst december 2011 och mars 2012]. 15. Autio P, Keski-Oja J. Tetracyklin som antiinflamatorisk behandling vid hudsjukdomar. Nord Med. 1996;111: Sundström A, Jokinen J. Ökad självmordsrisk av akne i sig snarare än av behandlingen. Läkartidningen 2011;108: Halvorsen JA, Stern RS, Dalgard F et al. Suicidal Ideation, mental health problems, and social impairment are increased in adolescents with acne: a population-based study. J Invest Dermatol. 2011;131: Internetmedicin AB Akne. Uppdaterad [åtkomst maj 2012]. 10
15 BILAGA Protokoll Löpnr: Kön: Man Kvinna Ålder: Ja Nej U.S. Typ av behandling: Lokal, receptbelagt Differin/Aberela Epiduo Finacea Basiron Behandlingsfrekvens lokal: Behandlingsfrekvens systemisk: Behandlingsfrekvens sammantaget: Systemisk (i kombination med lokal, receptbelagt) Tetracyklin Erytromycin Klindamycin Annat Uppföljning/kontakt via: Telefonkontakt: Läkarbesök: Receptförskrivning: Remiss till hudspecialist: Ja Nej U.S. Uppföljning: Ja (hudspecialist) Ja (primärvård) Nej U.S. Dokumenterad psykisk ohälsa i samband med akne: Ja Nej U.S.
16 FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg, Storgatan 18, Skövde E-post: fou-centrum.pv-tv.skaraborg@vgregion.se Hemsida:
Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström
Koll på aknebehandling Terapigrupp Hud Daniel Brännström Vad a r akne? Definition Inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utfo rsga ngen fo r talgko rtel/ha rfollikelenheten Kliniska tecken Fet hud, komedoner,
Läs merAkne - Nya rekommendationer för läkemedelsbehandling
Akne - Nya rekommendationer för läkemedelsbehandling Eva distriktsläkare ordf. terapigrupp Hud Ny Regional Medicinsk Riktlinjer Akne Arbetsgrupp Håkan Mobacken, dermatolog Kirsten Kussner, dermatolog Anna
Läs merMycket nytt om akne. Feb-2012 Mats Berg Docent/verksamhetschef Uppsala Universitet och Hudkliniken Sörmland
Mycket nytt om akne Feb-2012 Mats Berg Docent/verksamhetschef Uppsala Universitet och Hudkliniken Sörmland Jävsförhållanden Tidigare samarbete med (föreläsningar, patientinformationer etc) Leo Bayer Schering
Läs merAkne. Sanningar och myter om ungdomsfinnar
Akne Sanningar och myter om ungdomsfinnar Nästan alla ungdomar har upplevt problem med finnar i ansiktet, på bröstet och på ryggen. Det är så vanligt att det räknas som en del av puberteten. Vad är akne?
Läs merAntibiotikafri kombinations behandling mot akne
Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Adapalen + Bensoylperoxid = Många ungdomar upplever en sämre självkänsla på grund av sin akne 8 av 10 ungdomar drabbas av akne 1 Var tredje ungdom behöver
Läs merBESLUT. Datum 2015-03-27
BESLUT 1 (5) Datum 2015-03-27 Vår beteckning SÖKANDE Meda AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merAkne behandlingsrekommendation. Ett konsensusdokument från expertmöte 29 30 januari 2014, anordnat av Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten
Akne behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte 29 30 januari 2014, anordnat av Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten Bakgrund Syfte Beslutsstöd för den enskilde läkaren vid behandling
Läs merdärför där vi har många och aktiva talgkörtlar, dvs i ansiktet och på övre delen av bröstet och ryggen. För många ungdomar är det inget stort
Akne Denna information har utarbetats av docent Erik Borglund, Läkarhuset i Vällingby, i samarbete med Janssen-Cilag. Docent Borglund är specialist på hudsjukdomar. Ungdomsfinnar eller akne får de allra
Läs merAcne Vulgaris April 2007
Acne Vulgaris April 2007 Lorens Ek Hudmottagningen Halmstad Sjukdomens mekanismer 1. Ökad talgproduktion (hormonstyrd) 2. Bakterietillväxt (propionibacterium Acne) 3. Störd celltillväxt / tilltäppta komedoner
Läs merApotekets råd om. Akne och rosacea
Apotekets råd om Akne och rosacea Akne är ett samlingsnamn för förändringar i form av hudknottror, pormaskar och varblåsor och är mycket vanligt. Akne beror inte på dålig hygien eller speciell mat utan
Läs merrosacea Information om ett vuxet problem
rosacea Information om ett vuxet problem Rosacea. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i ansiktet,
Läs merInformation om ett vuxet problem
r o s a c e a Information om ett vuxet problem ROSACEA. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i
Läs merrosacea Information om ett vuxet problem
rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Hudproblem Finnar Hudproblem
Läs merStatistik över aknebehandlingar
Statistik över aknebehandlingar RAPPORT 31 maj 2017 Eva Lesén, PhD Senior Scientist / Läkemedelsepidemiolog Åse Björstad, PhD Senior Scientist Nordic Health Economics AB Tel +46 31 724 22 01 VAT no SE5566471
Läs merrosacea Information om ett vuxet problem
rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea
Läs merRätt svar: X Oren eller smutsig hud orsakar INTE finnar. Finnar eller akne, är en hudsjukdom som ofta debuterar i tonåren när man har mkt hormoner i
1 Rätt svar: X Oren eller smutsig hud orsakar INTE finnar. Finnar eller akne, är en hudsjukdom som ofta debuterar i tonåren när man har mkt hormoner i kroppen. Det finns många myter om att viss mat eller
Läs merNÄR ALLT KÄNNS JOBBIGT
omfinnar NÄR ALLT KÄNNS JOBBIGT Bröst, skäggväxt och föräldrar som inte förstår. Mens, målbrott, kärlek. Känslan av att allt är möjligt och att allt är kaos. Puberteten är en tid då det händer mycket i
Läs merBehandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården
Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården
Läs merTipspromenad om finnar
Tipspromenad om finnar Rätt svar och kommentarer Fundera gärna hur du kan följa upp svaren, individuellt eller varför inte samarbeta med en lärarkollega och gå igenom rätta svaren och kommentera under
Läs merrosacea Information om ett vuxet problem
rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea
Läs merNy behandlingsstrategi. acne vulgaris. n klinik och vetenskap klinisk översikt. Antibiotikaförskrivningen måste begränsas
klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning Lakartidningen.se Ny behandlingsstrategi vid acne vulgaris Antibiotikaförskrivningen måste begränsas Håkan Mobacken, docent,
Läs merHudsjukdomar hos skolbarn. Ingrid Synnerstad
Hudsjukdomar hos skolbarn Ingrid Synnerstad Akne Kronisk inflammation kring hårfolliklar och anslutande talgkörtel Var tredje tonåring har behandlingskrävande besvär Psykologiska och kosmetiska besvär
Läs merRosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M
Rosacea I N FO R M AT I O N O M E T T V UX E T P RO B L E M Rosacea. Rosacea drabbar omkring 10 procent av den vuxna befolkningen och är en kronisk hudsjukdom med utslag i de centrala delarna av ansiktet,
Läs merAkne och rosacea. Cristina Oprica hudspecialist, med.dr. Diagnostiskt Centrum Hud
Akne och rosacea Cristina Oprica hudspecialist, med.dr. Diagnostiskt Centrum Hud Akne vulgaris - tonårsakne stora psykosociala problem effektiv behandling finns bristande följsamhet komplext samspel kolonisation
Läs merNÄR ALLT KÄNNS JOBBIGT
omfinnar NÄR ALLT KÄNNS JOBBIGT Puberteten är en tid då det händer mycket i livet. Det är också nu de allra första finnarna brukar dyka upp. Finnar kan få många att känna sig nedstämda och ofräscha och
Läs merNÄR ALLT KÄNNS JOBBIGT
omfinnar NÄR ALLT KÄNNS JOBBIGT Bröst, skäggväxt och föräldrar som inte förstår. Mens, målbrott, kärlek. Känslan av att allt är möjligt och att allt är kaos. Puberteten är en tid då det händer mycket i
Läs merBehandling av akne behandlingsrekommendation
Behandling av akne behandlingsrekommendation Huvudbudskap Rekommendationer i sammanfattning Lokalbehandling är grunden för all aknebehandling och ska alltid ges, utom vid peroral isotretinoinbehandling.
Läs merGuldkorn ur den nya boken Rekommenderade läkemedel. Behandling av rosacea
Guldkorn ur den nya boken Rekommenderade läkemedel Behandling av rosacea 2016-05-11 Christian Steczkó Nilsson, Öl Hudkliniken USÖ Vad är rosacea? Vanlig, och mer eller mindre kronisk hudsjukdom med varierande
Läs merAKNE FÅR ALDRIG STOPPA DIG
AKNE FÅR ALDRIG STOPPA DIG Har du finnar eller akne? Då är du inte ensam. Oftast börjar det i puberteten vilket kan vara en känslig tid för många. Vid 15 18-års ålder brukar aknen vara som värst för att
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merOrala retinoider är mycket teratogena och ska inte användas under graviditet.
16- Aug-2018 Retinoider (acitretin, adapalen, alitretinoin, bexaroten, isotretinoin, tazaroten och tretinoin) Uppdatering avseende teratogenicitet och neuropsykiatriska störningar Säkerhetsinformation
Läs merKloka Listan 2011. Expertrådet för hudsjukdomar
Kloka Listan 2011 Expertrådet för hudsjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för hudsjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition
Läs merVårdrelaterade infektioner i tandvården
Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner
Läs merProducentobunden läkemedelsinfo
Producentobunden läkemedelsinfo namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll Vitaros vid erektil dysfunktion. Nya inhalationsläkemedel vid astma och
Läs merKan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Läs merAkne PDF ladda ner LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Författare: Guillaume Morissette.
Akne PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Guillaume Morissette. Annan Information 5 mar 2015. Akne (finnar) är en mycket vanlig hudåkomma som drabbar nästan alla tidigt i puberteten. Akne
Läs merAnsiktsdermatoser. Hudsjukdomar i primärvårdens vardag 2014-10-15 Lena Holm, Medicinsk verksamhetschef, Hudkliniken, Sophiahemmet
Ansiktsdermatoser Hudsjukdomar i primärvårdens vardag 2014-10-15 Lena Holm, Medicinsk verksamhetschef, Hudkliniken, Sophiahemmet Acne, rosacea, perioral dermatit Talgkörterelaterade dermatoser Acne Rosacea
Läs merHåkan Mobacken Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Håkan Mobacken Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Jävsdeklaration Jag har haft arvoderade uppdrag för läkemedelsbolag som har receptläkemedel mot akne: Bayer, Galderma, Janssen-Cilag, Leo Pharma.
Läs merBensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer
Svea 82 år Hypertoni Haft en stroke, måttlig pares vänster arm Svullna ben av varierande grad sedan lång tid Bensår medialt ovan malleolen sedan 5 mån, mäter 3x3 cm Nu värk, rodnad, svullnad 2 cm ut från
Läs merPRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Finacea 15 % gel. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 g Finacea gel innehåller 150 mg azelainsyra.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Finacea 15 % gel 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 g Finacea gel innehåller 150 mg azelainsyra. Hjälpämnen med känd effekt: 1 mg bensoesyra/g gel 0,12 g propylenglykol/g
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merFöljer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral?
ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? Rania Hanna Chabo, ST-läkare i allmänmedicin Salems Vårdcentral 2012 Vetenskaplig
Läs merRodnad och utslag? Läs mer om rosacea.
Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea. metronidazol Är du röd i ansiktet med akneliknande utslag, rodnad eller ytliga blodkärl? Det kan vara rosacea. Rosacea är en vanlig, kronisk hudsjukdom som kan uppträda
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merPsykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården
Läs merÄldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner
Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Finacea, 15% gel Azelainsyra
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Finacea, 15% gel Azelainsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. - Spara
Läs merHSN:s planering och uppföljning
HSN:s planering och uppföljning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata vårdgivare. Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merAnvändandet av StrepA på Sävja Vårdcentral
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.
Läs merFunktionella magbesvär och samsjuklighet
Funktionella magbesvär och samsjuklighet Samsjuklighet och vårdnyttjande hos patienter med funktionella mag-tarmbesvär på Ture Ålanders läkarpraktik i Uppsala. Karl Eklund ST-läkare i allmänmedicin - Samariterhemmets
Läs merRodnad och utslag? Läs mer om rosacea.
Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea. metronidazol Är du röd i ansiktet med akneliknande utslag, rodnad eller ytliga blodkärl? Det kan vara rosacea. Rosacea är en vanlig, kronisk hudsjukdom som kan uppträda
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merFöljsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling
Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling En journalstudie vid Närhälsan Mösseberg vårdcentral Författare: Efim Ionidis, ST-läkare Närhälsan Mösseberg vårdcentral, Falköping Rapport 2019:2
Läs merstoppa dig OIL CONTROL
AKNE FÅR ALDRIG stoppa dig OIL CONTROL Har du finnar eller akne? Då är du inte ensam. Oftast börjar det i puberteten vilket kan vara en känslig tid för många. Vid 15-18 års ålder brukar aknen vara som
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Finacea, 15% gel azelainsyra
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Finacea, 15% gel azelainsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. - Spara
Läs merHUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104
HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig
Läs merBehandling av akne bakgrundsdokumentation
Behandling av akne bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen i sin
Läs merOm psoriasisartrit och din behandling med Otezla
Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom
Läs merTur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?
RAPPORT Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog? Av: Maria Enggren Zavisic Vasagatan 48 Box 3287 103 65 Stockholm 08-567 06 400 post@psykologforbundet.se www.psykologforbundet.se Sammanfattning
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merInformation om hidradenitis suppurativa (HS)
Information om hidradenitis suppurativa (HS) Faktagranskare: Meirav Holmdahl, överläkare, Hudkliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund Karin Berggård, överläkare, Hudkliniken, Skånes Universitetssjukhus,
Läs merSepsis Kodning av ett nytt synsätt
Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis
Läs merTemanyhetsbrev Hud, 2012-03-29, internetmedicin.se. Något nytt på huden? Docent Mats Berg, Hudkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Temanyhetsbrev Hud, 2012-03-29, internetmedicin.se Något nytt på huden? Docent Mats Berg, Hudkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna När det gäller vissa hudsjukdomar har det kommit många nyheter för ickespecialisten
Läs merOm psoriasis och din behandling med Otezla
Om psoriasis och din behandling med Otezla Om psoriasis och plackpsoriasis Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av plackpsoriasis som är den vanligaste formen av psoriasis. Psoriasis
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AF RISKHANTERINGSPLANEN
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AF RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akne Vuxenakne drabbar 25% av alla vuxna män och 50% av alla vuxna
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Bipacksedel: Information till användaren Skinoren 20% kräm azelainsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Spara
Läs merBipacksedeln: Information till användaren. Skinoren 20% kräm azelainsyra
Bipacksedeln: Information till användaren Skinoren 20% kräm azelainsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. - Spara
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs merRodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken.
Minifall Pc-allergi 1 a-c 2019-04-24 Om ni har valt Minifall Pc-allergi 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är handläggningen korrekt?
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Bipacksedel: Information till användaren Differin 1 mg/g gel adapalen Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. - Spara
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merTipspromenad om finnar. Ett enkelt och roligt sätt att öka kunskapen om akne hos dina elever
Tipspromenad om finnar Ett enkelt och roligt sätt att öka kunskapen om akne hos dina elever Att ha finnar är tyvärr något som är mer eller mindre gemensamt med tonåren. Faktiskt är det 94% av alla tonåringar
Läs merStudie avslöjar att omgivningens reaktioner på ansiktsrodnad till följd av rosacea har en negativ påverkan på de drabbades livskvalitet
Studie avslöjar att omgivningens reaktioner på ansiktsrodnad till följd av rosacea har en negativ påverkan på de drabbades livskvalitet De som lider av rosacea kan ha en nackdel yrkesmässigt, socialt och
Läs merDrop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö
Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merInformation om hidradenitis suppurativa (HS)
Information om hidradenitis suppurativa (HS) Denna informationsbroschyr delas ut till dig som fått diagnosen hidradenitis suppurativa (HS). Broschyren är framtagen av biopharmaföretaget AbbVie tillsammans
Läs merAnvändbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
Läs merVårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård
2018-12-04 Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård Dagens presentation Vad gör en Vårdsamordnare psykisk ohälsa? Varför har VGR implementerat funktionen? Hur har vi gjort? Vilka erfarenheter har vårdcentralerna
Läs merBESLUT. Datum 2015-11-19. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Soolantra Kräm 10 mg/g Tub, 30 gram 119528 210,50 261,00
BESLUT 1 (6) Datum 2015-11-19 Vår beteckning SÖKANDE Galderma Nordic AB Seminariegatan 21 752 28 Uppsala SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs merterapiråd Acne VULGARIS Basiron AC Grupp I-steroider Tetralysal Klindamycin lokalt skall användas restriktivt och alltid kombineras
32 REKLISTAN 200 HUD www.vgregion.se/vardgivarstod läkemedel listade i prioritetsordning om ej annat anges! Acne VULGARIS R bensoylperoxid Basiron AC R adapalen Differin R lymecyklin Tetralysal Rosacea
Läs merRapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning
Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merAtopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01
Atopiskt eksem Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö Vård av eksembarn; En trestegsraket: Vårdpersonal Föräldrar Barn Atopi och atopisk eksem (AE) Atopi; från grekiskan; märklig sjukdom, på fel plats ;
Läs merEn metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län
En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs merRapport från Terapigrupp Hud
Rapport från Terapigrupp Hud Läkemedel i Skåne 20-21 mars 2019 Pernilla Svanberg, Terapigrupp Hud ST-läkare Klinisk Farmakologi, Lund Ändringar i Skånelistan 2019 -rekommenderade läkemedel Fusidinsyra
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs mer