Behovsanalys hudsjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behovsanalys hudsjukdomar"

Transkript

1 1 Behovsanalys hudsjukdomar Inledning Vården och behandlingen i samband med hudsjukdom har kraftigt förändrats över tid. Nya behandlingsmetoder har avsevärt förbättrat livskvaliteten för många patienter. Idag kan, i de allra flesta fall, en mycket effektiv symtomlindring ges och även avancerad hudsjukvård bedrivas i öppen vård. Inom flera diagnosområden har befolkningens kunskaper och individens möjligheter att ta eget ansvar för sina symtom och sin sjukdom möjliggjorts. Detta har exempelvis resulterat i bättre prognos för patienter med hudcancer men också bidragit till en ökad livskvalitet för eksem- och psoriasispatienter. Bilden av psoriasis har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Från att ha uppfattats som en sjukdom som uppstår och utspelar sig i huden, betraktas psoriasis idag som en immunologisk systemsjukdom. Detta har också öppnat vägen för utvecklingen av nya terapier med till exempel biologiska läkemedel. Insjuknandet i olika typer av hudcancer ökar. En ökad medvetenhet hos befolkningen innebär ett ökat behov av bedömningar av framför allt hudförändringar. För närvarande är tillgänglighet till specialistbedömning på hudklinik särskilt bekymmersam i Linköping. I den senaste mätningen väntar totalt drygt 700 patienter på en bedömning, varav drygt 100 väntat mer än tre månader. I Norrköping har situationen tidigare under året varit besvärlig men har nu förbättrats. Beskrivning av sjukdomsgruppen Psoriasis Psoriasis är en kronisk inflammationssjukdom som huvudsakligen drabbar huden. Den yttersta orsaken till psoriasis är ännu inte klarlagd. Diagnosen baseras på utseende och lokalisation av hudförändringarna. Ett flertal omgivningsfaktorer har kopplats till såväl debut som försämring av psoriasis. Skada mot huden, streptokockinfektion i svalget, akut krisreaktion kan ofta kopplas till såväl debut av psoriasis som försämring. Ärftlighet spelar roll vid uppkomsten av psoriasis men hur sjukdomen ärvs är ännu inte helt klarlagt. Alkohol och rökning har diskuterats som riskfaktorer och enstaka rapporter ger stöd för att åtminstone rökning kan ha en negativ inverkan på sjukdomen. Ett flertal läkemedel kan också provocera ett insjuknande, försämra psoriasis eller framkalla terapiresistens. Psoriasis kan debutera i alla åldrar. Två toppar kan iakttas, den första och högsta i samband med puberteten och den andra efter 40 års ålder. Prevalensen av psoriasis är cirka 3 procent i norra Europa, vilket innebär att det i Östergötland finns cirka personer med psoriasis.

2 2 Svårighetsgraden vid psoriasis varierar. De allra flesta har en lindrig psoriasis. Man räknar med att cirka 70 procent har en lindrig psoriasis, cirka procent har medelsvår psoriasis och cirka 5-10 procent har svår psoriasis. Patienter med mildare former av psoriasis kan oftast behandlas i primärvården medan svårbehandlade patienter och barn samt gravida kvinnor bör behandlas av hudspecialist. Så gott som samtliga patienter med psoriasis har behov av utvärtes tillförda läkemedel såsom mjukgörande och avfjällande preparat, kortison, Vitamin D- och tjärpreparat. Ljusbehandling i form av UV-behandling har använts i mer än femtio år och så även idag. Till patienter med medelsvår och svår psoriasis kan också systemiskt, invärtes, tillförda läkemedel användas, såsom Methotrexate och Cyklosporin och de nya biologiska läkemedlen såsom Enbrel, Raptiva och Remicade. Vid val av behandling utgår man från patientens ålder, kön, sjukdomens svårighetsgrad, patientens allmänna hälsoläge och eventuellt annan samtidig medicinering, resultat av tidigare behandling och patientens förväntningar. Det är därför viktigt att patienten får kunskap om sin sjukdom och vilka behandlingsalternativ som finns att tillgå. Patienten måste också ha kunskap om behandlingens effekter och eventuella biverkningar. Upplevelsen av sjukdomen är väldigt individuell. Ett vanligt sätt att utvärdera behandlingseffekt är med hjälp av PASI, Psoriasis Area and Severity Indix som visar utbredning och grad av rodnad, infiltration och fjällning. Studier som beskriver sjukdomens långtidsförlopp saknas. Mer än hälften av patienterna har kontinuerliga besvär. En framgångsrik behandling kan temporärt eliminera hudförändringarna medan patienter med medelsvår till svår psoriasis ofta får recidiv inom några månader. Obehandlad psoriasis artrit kan leda till bestående ledförändringar och funktionsstörningar. Psoriasis artrit är en inflammatorisk led- och ryggsjukdom som är associerad med psoriasis och som utvecklas hos många patienter. Det finns indikationer på att psoriasis medför en ökad risk för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom, Crohns sjukdom, ulcerös colit och även multipel skleros. Psoriatiker har enligt flera studier lättare att bli alkoholister och få depressioner. Om den är orsakad eller en effekt av psoriasis vet man ej. Hudtumörer Insjuknandet i olika typer av hudcancer ökar. En allt intensivare solexponering och under senare år även UV-strålning från solarier bedöms orsaka flertalet fall av hudcancer. Vuxna har i medeltal ett 50-tal födelsemärken där risken för melanomutveckling från varje enskilt födelsemärke är mycket låg. Var femte person har minst ett aktivt födelsemärke som kan vara svårt att skilja från ett tidigt malignt melanom. I över 70 procent av fallen är det patienten själv eller deras anhöriga som tar kontakt med vården efter att ha upptäckt ett förändrat födelsemärke. En hög kunskapsnivå i befolkningen om risker med solning och om tidiga tumörtecken är nyckeln till tidig diagnos, behandling och därmed god prognos, men skapar samtidigt

3 3 frågor och oro hos befolkningen. Årligen diagnosticeras nya fall av malignt melanom i landet och personer avlider i sjukdomen. Sedan 1960-talet har det skett en fördubbling av antalet fall vart tionde år. Varje år diagnostiseras melanom i Östergötland. Målsättningen är att så tidigt som möjligt på bästa och mest kostnadseffektiva sätt tidigt identifiera dessa melanom. För den minst allvarliga hudcancerformen, basalcellscancer, finns ingen säker statistik före Basalcellscancer förekommer framför allt hos äldre individer och i Östergötland diagnostiseras och behandlas minst nyinsjuknade fall varje år. Skivepitelcancer i huden har ökat under de senaste decennierna. Skivepitelcancer orsakas främst av solexponering. Förstadier till skivepitelcancer är aktiniska keratoser, en slags hudförändring, som uppstår i kroniskt solexponerad hud och cirka 10 procent av dessa rapporteras kunna övergå i skivepitelcancer. Solutlöst skivepitelcancer drabbar framför allt äldre och har en förhållandevis god prognos om de upptäckts i tid. I Östergötland diagnostiseras årligen ett hundratal sådana typer av cancer. Skivepitelcancer leder sällan till döden, men medför vårdbehov i form av kirurgisk behandling och strålbehandling. Bensår Kroniska bensår drabbar framför allt äldre personer och kvinnor i större utsträckning än män. Den totala prevalensen, förekomsten, hos befolkningen ligger på cirka 0,2 till 0,3 procent medan för exempelvis åldersgruppen kvinnor i 85-årsåldern ligger prevalensen kring 5 procent. Behandling och omhändertagande av bensåren sker inom många vårdinstanser men i första hand inom primärvård och kommunal vård. Ett effektivt och optimalt omhändertagande av bensår förutsätter att de bakomliggande orsakerna är utredda. Det är inte ovanligt med infektionskomplikationer från bensåren med ibland feber och allmänpåverkan, vilket kan kräva antibiotikabehandling. För bensår där diagnosen är oklar eller vid komplicerade och svårläkta bensår remitteras ofta patienten till hudspecialist för utredning och behandling. För patienter där såren betingas av arteriell eller viss form av venös insufficiens kan kärlkirurgisk behandling bli aktuell. Stora och svårläkta bensår kan i vissa fall delhudstransplaneteras. Omläggning av bensår innebär både rengöring och upprensning, borttagande av död vävnad samt därefter täckning med lämpliga sårvårdsprodukter som både behöver skydda såret och ibland ha sårläkningsstimulerande effekt. Det finns en stor mängd olika sårvårdsprodukter som förutsätter god vana och kompetens för att användas på rätt sätt. I de flesta fall behöver man också kompressionsbehandling för att motverka bensvullnad, vilket krävs för att förbättra sårläkningsfunktionen. Behandlingen av bensår har förbättrats avsevärt under senare år och även för patienterna har detta inneburit förbättringar i form av mindre frekventa såromläggningar och förbättrad sårläkning. Trots tecken på förbättringar finns behov av ett mer strukturerat omhändertagande, och användning av ett mer genomtänkt produktsortiment samt mindre frekventa såromläggningar.

4 4 Kostnaden för behandling av bensår är svåra att beräkna då uppgifterna om hur många patienter som har bensår varierar beroende på vad som inkluderas i begreppet bensår. Patienterna behandlas inom många olika vårdnivåer och många yngre sköter bensåren själva. Kostnaderna i samband med sårfria perioder är också svåra att bedöma då förekomsten av kompressionsbehandling för att förhindra nya sår är otillräckligt dokumenterad. Personalkostnader i samband med såromläggning är stor och uppgår till drygt 50 procent av totalkostnaden. Flertalet patienter med bensår är äldre och har ofta komplexa vårdbehov. Vid behov av slutenvård är många gånger möjligheterna begränsade och ansvaret för patientgruppen otydligt. Även vid exempelvis behov av delhudstransplantationer riskerar patienterna bli lågt prioriterade. Eksem Eksem är ett inflammatoriskt tillstånd i huden karakteriserat av klåda, rodnad, knottror och blåsor. Orsaken kan vara utifrånkommande, exogen, t ex nickel, eller inifrån kommande, endogen, t ex atopisk benägenhet. Förekomsten av atopi är relativt stabil. Cirka 20 procent av befolkningen kan förväntas ha benägenhet till atopi, vilket kan orsaka astma, hösnuva och eksem med olika manifestationer i olika åldrar. Besvär av lindrigt eksem kan i stor utsträckning skötas av patienten själv. Råd och egenvårdsprodukter finns att tillgå genom Apoteket. Patienter med eksem använder läkemedel för lokalbehandling som mjukgörare och kortison. Förhoppningen är att de nya biologiska läkemedlen även kan ge effekt för patienter med svår eksem Primärvården kan i stor utsträckning behandla och stötta patienter med lätta till medelsvåra besvär. Omhändertagandet vid svår eksemsjukdom kräver ett multidisciplinärt angreppssätt, vilket kan erbjudas på Allergicentrum. Svårare former av atopiskt eksem hos barn upp till 2 år sker i huvudsak på barnklinik eller hos privatpraktiserande barnläkare. Äldre barn med atopiskt eksem finns inom primärvården men söker i viss utsträckning till barn- och hudklinikerna och till privatpraktiserande barn- och hudläkare. Cirka 10 procent av befolkningen får kontakteksem på händerna i någon grad under ett år. Ofta finns en kombination av uppkomstfaktorer och behovet av omhändertagande varierar. I samband med kontakteksem är det viktigt att utreda eventuella allergiska mekanismer. Omfattande kontakt med vatten och på annat sätt för händerna slitsamt arbete är den dominerande orsaken till handeksem och atopi är en stark riskfaktor. Trots att man på nationell nivå framgångsrikt arbetat med att undvika exponering av de cirka kända kontaktallergenerna är förekomsten fortfarande relativt omfattande. En korrekt och lyckad utredning och behandlig av handeksem är av stor betydelse för patienterna. Detta är även viktigt då man under senare år skärpt bedömningarna i samband med arbetsskador.

5 5 Mjälleksem finns hos cirka 15 procent av befolkningen. Andelen patienter som behöver specialistvård är dock relativt liten och de allra flesta kan bedömas och behandlas inom primärvården. Brukarperspektivet Om man studerar olika former av livskvalitet hos patienter med psoriasis tyder resultatet på att kvinnor påverkas mer beträffande sociala relationer och sexualitet medan män får en större påverkan på arbetsförmågan. Faktorer som allra mest påverkar livskvaliteten är sjukdomens utbredning och förekomst av ledbesvär. Lokalisation av sjukdomen har också betydelse. Handpsoriasis liksom psoriasis i ansiktet visar en markant negativ inverkan på upplevd livskvalitet. Patientens livskvalitet är ett viktigt utfallsmått vid behandling av psoriasis och bör användas vid definition av sjukdomens svårighetsgrad. Möte med psoriasissjuka Sjukdomen är oavsett debutålder begränsande på olika sätt. De intervjuade beskriver besvär med klåda och ledvärk samt obehag relaterat till att hudflagor rasar. De berättar hur de helst undviker offentliga bad, dans och ibland även besök på restauranger. Som ung är det inte alltid man förstår vad sjukdomen kommer att innebära, vilket är bra man behöver inte veta allt när man är så ung. Är debuten senare förstår man på ett annat sätt att man fått en kronisk sjukdom och beskedet kan vara svårt och behöva bearbetas. De något äldre påpekar att sjukdomen idag syns mindre än förr tack vare dagens effektiva läkemedel. De flesta har sällan stött på reaktioner, men de upplever att de ständigt får förklara vad de har för sjukdom och då blir folk också mer förstående. Påverkan psykiskt och socialt De ständiga behandlingarna med salvor beskriver många som påfrestande. Alla upplever en smörjtrötthet och behöver vårdens stöd och uppmuntran, vilket är särskilt viktigt för ungdomar och unga vuxna. Även läkemedelsbehandlingen är påfrestande. Flera har erfarenhet av att behöva byta läkemedel efter att ha fått allvarliga biverkningar och beskriver det som psykiskt påfrestande att veta att man snart provat alla behandlingsformer. De flesta psoriasispatienter är mycket delaktiga i sin egen medicinering och tar ett stort egenansvar. Samtliga är kunniga i vilka läkemedel och behandlingar som står till buds och vad de kostar. De är dock inte trygga och säkra på att de kommer att få ta del av de senaste, men mycket dyra läkemedlen som de i framtiden eventuellt kommer att behöva. I dialoger med vårdföreträdare har snarare deras oro och otrygghet ökat i detta avseende.

6 6 Ekonomin påverkas ofta av att de inte kan arbeta heltid utan har sjukersättning på deltid. Till det kommer kostnaden för läkemedel och ett stort klädkonto eftersom kläderna måste tvättas extra mycket. Resor till och från behandlingar ger också extra kostnader. Det är även viktigt att vårdgivaren tar del i dialogen kring patientens arbetssituation, exempelvis när en jobbig behandling påbörjas. Fritidsaktiviteter och resor anpassas efter hur sjukdomen är för närvarande och hur aktiviteten ligger i förhållande till behandlingar. I mötet med vården Viktigt vid själva mötet med vården är att snabbt och enkelt få den hjälp man själv upplever att man behöver, att man får förtroende för sin läkare och att denne tar sig tid, att man känner sig delaktig vid behandlingsvalen och får ett gott bemötande. Behovet av att lätt kunna komma i kontakt via såväl telefon som öppna mottagningar framkom. Flera av dem påpekade också att det är viktigt med närheten till sin vårdgivare när man är kroniskt sjuk. De upplever sig själva som mer sårbara än andra. Behovet av vårdgivarkontinuitet varierar. Några tycker det är mycket viktigt medan andra anser att det är viktigt bara när man ska byta medicinering. Vissa psoriasispatienter solar mycket och intensivt, vilket kan ge dem oro för hudförändringar. Behovet av att snabbt komma i kontakt för rådgivning och undersökning är då stort. Utlandsvård för psoriasispatienter betalas för närvarande till tio patienter per år av landstinget. En del patienter är mycket hjälpta av en sådan vistelse på tre veckor. Det är dock för många svårt att vara borta så länge från arbete och familj. Dessa veckor blev dessutom ytterligare en belastning på ekonomin. Ingen av de intervjuade kände till vilka kriterier som skulle uppfyllas för att man skulle kunna bli aktuell för utlandsvård. En intervjugrupp menade att det var speciellt viktigt att ungdomar och pensionärer kunde få denna form av vård. Livskvalitet beskrivs som: Att känna sig trygg med att kunna få en god vård nu och i framtiden. Att inte få biverkningar av sin medicin. Att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt. Detta sammanfattas som det viktigaste i intervjuerna: Att leva med psoriasis är arbetsamt både fysiskt och psykiskt. Psoriasis kostar både tid och pengar. Patienten har ofta stor kunskap om sin sjukdom och dess behandlingsmöjligheter. Svårt sjuka patienter vill känna sig förvissade om att de vid behov får tillgång till samtliga nuvarande och framtida behandlingsmöjligheter.

7 7 Eksem och bensår ur ett brukarperspektiv Redan under barndomen noterar många patienter med eksem brister i förståelse hos omgivningen för deras handikapp och särskilt under tonåren uppkommer behov av stöd. Det är känt att 50 procent av dem som drabbas av handeksem upplever störd nattsömn, bristande självförtroende, bekymmer i relationer som hänvisas till utslagen. Att vården kan ge stöd, motivation och kunskap i samband med egenvård är viktigt. För patienten som drabbas av kroniskt bensår är det ofta ett stort socialt handikapp som innebär behov av regelbunden kontakt med sjukvården för omläggning och behandling. Förbanden upplevs ibland som kosmetiskt störande och hindrar många gånger bärandet av vanliga skor. Lukt från sårsekret kan också hämma umgänget med andra människor. Bensåren kan vara förenade med allt ifrån obetydlig till uttalat svår smärta. Komplikationer i form av bl a sårinfektioner kan ge behov av akut sjukvård och även inneliggande vård. Förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt Inom flera diagnosområden är befolkningens kunskaper och individens möjligheter att ta eget ansvar för sina symtom och sin sjukdom av stor vikt. Detta har bl a lett till bättre prognos för patienter med hudcancer men också bidragit till en ökad livskvalitet för exempelvis psoriasispatienter. Sedan mitten av 1980-talet har olika typer av preventionsaktiviteter i form av nationella sommarkampanjer, Melanoma Monday och Sola sakta aktiviteter genomförts för att öka kunskapen om riskbeteende och om tidiga tumörtecken hos såväl allmänheten som hos medicinsk personal. Under senare år har andelen diagnostiserade tumörer i tidigt stadie ökat och parallellt med detta har prognosen för malignt melanom förbättrats. Femårsöverlevnaden var på 1960-talet cirka 50 procent. I dag är femårsöverlevnaden för patienter som diagnostiseras med melanom utan tecken till metastaser över 90 procent, vilket talar för att preventiva åtgärder har haft effekt Benägenheten till eksem kan inte förebyggas. Faktorer som kan leda till en manifestation av eksem kan i viss mån planeras eller byggas bort. Hit hör myndighetskontroll över produkter och exponering på arbetsplatser. Skolor och arbetsplatser bör ha kunskaper som leder till ett förebyggande arbete mot kontakteksem genom att allergiframkallande ämnen undviks eller begränsas samt att riklig direktkontakt med för mycket vatten, tensider, torr luft och mekanisk retning minskas. Kunskapsnivån hos befolkningen gällande användning av mjukgörare och förebyggande insatser kan ytterligare förbättras genom informationssatsningar. Även primärvård och företagshälsovård behöver ökad och fortlöpande kunskap inom området. Orsaken till psoriasis är, som tidigare beskrivits, ännu inte klarlagd. Ett flertal omgivningsfaktorer har kopplats till såväl debut som försämring av psoriasis. Alkohol och rökning har diskuterats som riskfaktorer.

8 8 Processperspektivet Huvuddelen av patienter med hudsjukdom omhändertas inom primärvård. Av knappt individer som sökt läkare med konstaterad hudsjukdom under 2005 har 70 procent besökt läkare inom primärvården. I Linköping finns en privatpraktiserande hudläkare med landstingavtal där cirka 10 procent av dessa individer gjort sina läkarbesök. En omfattande behandling av framför allt patienter med bensår sker i primärvården. Hur många sådana behandlingar som görs går inte att utläsa, då registrering i vårddatalagret inte görs enhetligt. Hudkliniker med specialistmottagningar finns på ViN och US och dessa är organiserade i en gemensam hudklinik för länet. Polikliniska behandlingsavdelningar finns på hudmottagningarna på US och ViN. Där kan patientern få hjälp med omläggningar, smörjning, bad och ljusbehandling. Därtill har psoriasisförbundet ljusbehandlingsanläggningar i Linköping, Norrköping, Motala och Finspång. Följsamhet och egenansvar är värt att upppmärksamma ur ett processpersepektiv. Det finns studier avseende följsamhet, relaterat till psoriasisbehandling, som visar att endast 80 procent av patienterna löser ut sina recept på utvärtes läkemedel. Så många som 78 procent känner sig frustrerade över sin psoriasisbehandling och 32 procent tycker inte att insatt behandling är tillräckligt aggressiv. Endast 40 procent av patienterna följer ordinationerna och av dem smörjer sig 20 procent enligt konstens alla regler, d v s som om en rutinerad undersköterska skulle ha genomfört behandlingen. Det innebär att 8 av 100 patienter följer de råd och anvisningar som ges i samband med lokalbehandling. Tillgänglighet och samverkan mellan vårdgivare Hudsjukdom kräver sällan akut omhändertagande, men behovet av att snabbt få en bedömning av exempelvis en hudförändring eller försvårade symtom är en förutsättnig för god patienttillfresställelse och en optimal medicinsk säkerhet. En ökad medvetenhet hos befolkningen innebär ett ökat behov av bedömningar av framför allt hudförändringar. Detta klarar primärvården i stor utsträckning, men då behov av bedömning av specialist uppstår är det viktigt att snabbt kunna erbjuda patienten en tid för bedömning. För närvarande är tillgänglighet till specialistbedömning på hudklinik särskilt bekymmersam i Linköping. I den senaste mätningen väntar drygt 700 patienter på en bedömning varav drygt 100 väntat mer än tre månader. I Norrköping har situationen tidigare under året varit mer besvärlig men är nu betydligt bättre.

9 9 Nedan preliminära uppgifter för hudkliniken i Linköping: För närvarande måste även patienter med hudtumörer först bedömas inom primärvården för att sedan få en remiss till specialist. Detta oavsett om patienten tidigare har behandlats på hudkliniken för liknade besvär. För patienter med maligna melanom kan många specialiteter vara involverade i omhändertagandet. Diagnosen sätts ofta av en hudläkare, operationen utförs av kirurgiska specialiteter som inom hand- och plastikirurgin medan spridd melanomsjukdom handläggs av onkologer. Samarbetet och vårdflödet styrs av ett nationellt/regionalt vårdprogram Målsättningen med vårdprogrammet är att upptäcka och behandla eventuella återfall tidigt och att patienterna skall kunna känna trygghet i att ha en patientansvarig läkare under hela uppföljningstiden. Samarbetet har fungerat väl mellan hud-, kirurgi- och onkologiska kliniker men sedan tillgänglighetsproblematiken gjort att remisstvång införts så har vårdprogrammets intentioner brutits och patienterna förs från specialistvården till primärvården för kontroller. För många melanompatienter kan det fungera bra, men för patienter med hög risk för recidiv ökar riskerna. För dessa tumörpatienter finns ett stort behov av att utveckla ett multidisciplinärt specialistforum så att patienten inte går runt på flera kliniker utan där specialisterna samlas runt patienten. Kunskapsbaserade arbetsmetoder Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer finns för psoriasis, atopiskt eksem, tumörer och acne. En uppdatering av det nationella vårdprogrammet för psoriasis kommer att ske under året. Nationella riktlinjer finns även inom yrkesdermatologin.

10 10 Kvalitetsregister Ett nationellt kvalitetsregister kommer att upprättas för patienter med psoriasis och sannolikt även att etableras för kontaktallergi. Vid behandling med systemiska läkemedel uppstår särskilda risker som man måste beakta. För att både kunna systematiskt utvärdera effekten och upptäcka eventuella nya och oväntade biverkningar av behandlingen är det angeläget att patienterna kan följas upp med hjälp av ett kvalitetsregister. Läkemedel Kostnaden för de nya biologiska läkemedlen har diskuterats mycket. Det finns nationella riktlinjer för vilka patienter som ska behandlas och dessa riktlinjer följs. Ett nytt, av Socialstyrelsen godkänt, kvalitetsregister PsoReg har tagits fram för att på ett bättre och säkrare sätt kunna följa dessa patienter. Eventuella biverkningar kommer mycket tidigare kunna identifieras om hela landet registrerar och följer sina patienter i samma register. Planerna är att samtliga psoriasispatienter som får någon form av systembehandling ska registreras och följas kontinuerligt. Till systembehandling räknas förutom de nya biologiska läkemedlen även Sandimun, Methotrexate, Neotigason och PUVAbehandling. Andra viktiga aspekter vid val av behandling är om behandlingen kan medföra att patienten kan återgå i yrkesverksamhet, kan hantera sin sjukdom bättre och/eller få en ökad livskvalitet. De läkemedel som ges till patienter med hudsjukdomar finns i huvudsak inom den s k ATC-gruppen. Inom denna grupp ligger kostnaderna runt 23 mkr per år och mellan år 2004 och 2005 minskade kostnaderna med drygt 2 procent. Samtidigt har förskrivningsvolymen ökat marginellt. Antibiotika mot hudsjukdomar och de biologiska läkemedlen som kan ges vid svår psoriasis ingår inte i ovanstående kostnader. Medverkande i framtagande av behovsanalysen, teamledare, Ledningsstaben Mona Ahlberg, verksamhetschef, Kungsgatans VC, Linköping Chris Anderson, professor, Hudkliniken, Allergicentrum Lisabeth Bellander, allmänläkare, Ledningsstaben Marie Henriksson, allmänläkare, Kungsgatans VC, Linköping Inger Rosdahl, professor, Hudklinken Margareta Scherlin, Kunsgatans VC Birgitta Stymne, verksamhetschef, Hudkliniken Tomas Frödin, överläkare, Hudkliniken

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt Psoriasis En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt Psoriasis och psoriasisartrit Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som inte bara drabbar huden och lederna utan även andra organ i kroppen.

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Psoriasis inte enbart en hudsjukdom

Psoriasis inte enbart en hudsjukdom Psoriasis inte enbart en hudsjukdom Förr trodde man att psoriasis enbart var en hudsjukdom. Idag vet man att det är en sjukdom, där felet finns i immunförsvaret.huden är det huvudsakliga målorganet. Patienter

Läs mer

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M Rosacea I N FO R M AT I O N O M E T T V UX E T P RO B L E M Rosacea. Rosacea drabbar omkring 10 procent av den vuxna befolkningen och är en kronisk hudsjukdom med utslag i de centrala delarna av ansiktet,

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem Rosacea. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i ansiktet,

Läs mer

Information om ett vuxet problem

Information om ett vuxet problem r o s a c e a Information om ett vuxet problem ROSACEA. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07 Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet

Läs mer

Nyckeltal 2014. Rapport Hudsjukvård

Nyckeltal 2014. Rapport Hudsjukvård Nyckeltal 2014 Rapport Hudsjukvård Maj 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Befolkningsdata...4 3 Profilbeskrivning...5 4 Nyckeltalsgrafer...7 5 Länsprofilgrafer...33 6 Nyckeltal...37 Copyright

Läs mer

Nyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård

Nyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård Nyckeltal 2015 Rapport Hudsjukvård Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsdata...4 3. Profil- och verksamhetsbeskrivning...5 4. Nyckeltalsgrafer...8 5. Landstingsprofiler...24 6. Nyckeltal...28

Läs mer

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström Koll på aknebehandling Terapigrupp Hud Daniel Brännström Vad a r akne? Definition Inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utfo rsga ngen fo r talgko rtel/ha rfollikelenheten Kliniska tecken Fet hud, komedoner,

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Må bra med. psoriasis. om livsstil och livskvalitet

Må bra med. psoriasis. om livsstil och livskvalitet Må bra med psoriasis om livsstil och livskvalitet Om den här broschyren Psoriasis är en kronisk sjukdom som kan drabba både hud och leder. I Sverige har någonstans mellan 250 000 och 300 000 sjukdomen.

Läs mer

DUGGA I HUDMOMENTET. Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21. Kod nummer: D T+T S:a

DUGGA I HUDMOMENTET. Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21. Kod nummer: D T+T S:a DUGGA I HUDMOMENTET Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21 Kod nummer: D T+T S:a Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast ett diagnosförslag/fall.

Läs mer

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Stockholm den 16 oktober 2009 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) vill med denna skrivelse ge uppmärksamhet

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Apotekets råd om. Eksem

Apotekets råd om. Eksem Apotekets råd om Eksem Eksem är en inflammation i hudens övre lager, vilket orsakar klåda och rodnad av huden. Akut eksem känne tecknas av kliande, röd, svullen, vätskeblåsor. Bakterieinfektion kan tillstöta

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet

Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet Johanna Bråred Christensson Yrkes- och miljödermatologiska mottagningen Hudkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hudsjukdomar hos skolbarn. Ingrid Synnerstad

Hudsjukdomar hos skolbarn. Ingrid Synnerstad Hudsjukdomar hos skolbarn Ingrid Synnerstad Akne Kronisk inflammation kring hårfolliklar och anslutande talgkörtel Var tredje tonåring har behandlingskrävande besvär Psykologiska och kosmetiska besvär

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015 Eksem Karl Torell, 23 April 2015 För bilder rekommenderas: dermis.net, uptodate.com, internetmedicin.se m.fl. Olika utvärtes steroider MILDA (I) Hydrokortison, Ficortril, Mildison MEDEL (II) Locoid, Emovat

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Hudkliniken. Centralsjukhuset Kristianstad. Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena

Hudkliniken. Centralsjukhuset Kristianstad. Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena Hudkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena Presentation av Hudkliniken Inom nordöstra Skånes upptagningsområde

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND Eva Andersson Miljömedicinskt centrum Arbets- och miljömedicin Göteborg Kraftig ökning av hudcancer Kraftig ökning av antal hudcancerfall senaste 20-30 åren.

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll

Läs mer

Psoriasisföreningens mottagningar. Specialistvård nära dig!

Psoriasisföreningens mottagningar. Specialistvård nära dig! Psoriasisföreningens mottagningar Specialistvård nära dig! Psoriasisföreningen är en ideell förening som driver sex öppenvårds mot tagningar i Stockholms län. Vi vill göra det enklare för dig som har psoriasis

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2016

Verksamhetsberättelse 2016 Verksamhetsberättelse 2016 Specialitetsråd Dermatovenereologi Anna Josefson, Överläkare, PhD Verksamhetschef Hudkliniken USÖ 2 (6) Instruktioner i röd text ska alltid tas bort när dokumentet är färdigställt.

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011. Hudkliniken

Kvalitetsbokslut 2011. Hudkliniken Kvalitetsbokslut 2011 Hudkliniken Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN Karolinska universitetssjukhuset 2012-05-04 Tentamensnummer: BILDER KORTSVAR MEQ SUMMA BILDFRÅGOR (MAX 25 P) Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Företrädare: Anna-Lena Jüllig

Företrädare: Anna-Lena Jüllig BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-12-21 Vår beteckning 968/2004 SÖKANDE Serono Nordic AB Box 1803 171 21 Solna Företrädare: Anna-Lena Jüllig SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Psoriasisförbundets målsättningsprogram. Innehåll. Förord. Målsättning och syfte

Psoriasisförbundets målsättningsprogram. Innehåll. Förord. Målsättning och syfte Psoriasisförbundets målsättningsprogram Innehåll Förord Målsättning och syfte Vård och behandling Information och utbildning Ekonomisk trygghet Barn och ungdom Skola, yrkesval och arbetsmarknad Samverkan

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom. Information till patienten att utdelas av behandlande läkare

För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom. Information till patienten att utdelas av behandlande läkare Fotodynamisk TERAPI För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom Information till patienten att utdelas av behandlande läkare 2 Aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens

Läs mer

Behandling av atopiskt eksem

Behandling av atopiskt eksem Behandling av atopiskt eksem Sammanfattning Atopiskt eksem (AE) är en kronisk hudsjukdom som medför inflammation och klåda i huden. Vissa faktorer kan förvärra besvären vid atopiskt eksem, till exempel

Läs mer

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom Oh no...vember! Säga vad man vill men november är bannemej ingen rolig månad! Vissa månader skulle man faktiskt kunna stryka från kalenderåret och november är en av dom. Men smaken är som baken så klart!

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Psoriasis och sambandet med andra sjukdomar Oavsett om en person med psoriasis är symptomfri eller inte, så finns sjukdomen hela tiden under ytan genom de inflammatoriska processerna som pågår i kroppens

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-30 1805/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-30 1805/2006 BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE SERONO NORDIC AB Frösundaviks Allé 1 196 70 STOCKHOLM SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR JUSSI HUTTUNEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin Generaldirektör emeritus, tid. Folkhälsoinstitutet Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR En väl genomförd läkemedelsbehandling

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel

PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel Patientinformation Behandling av atopiskt eksem med Elidel Du har fått Elidel förskrivet för behandling av atopiskt eksem. I denna informationsbroschyr

Läs mer

Exogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH KONTAKTALLERGI. Cecilia Svedman YMDA, Hudkliniken SUS Malmö 2013

Exogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH KONTAKTALLERGI. Cecilia Svedman YMDA, Hudkliniken SUS Malmö 2013 Exogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH KONTAKTALLERGI Cecilia Svedman YMDA, Hudkliniken SUS Malmö 2013 Exogent eksem För ytterligare information i ämnet hänvisar till sid 63-80 i RORSMANS DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI.

Läs mer

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER Actinica Lotion skyddar huden mot UV-strålning och förebygger vissa former av hudcancer 2 Vad är hudcancer? Hudcancer är den vanligaste typen av cancer.

Läs mer

614 - Öron-näsa-hals I 1

614 - Öron-näsa-hals I 1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Installation av tekniska hörhjälpmedel i hemmet (förstärkt dörr, telefonoch brandlarmssignal, teleslinga till TV) egenansvar för vuxna (över 19 år). 614 Öronnäsahals I 1 Gäller

Läs mer

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare

Läs mer

Fakta om Palmoplantar pustolus PPP

Fakta om Palmoplantar pustolus PPP Fakta om Palmoplantar pustolus PPP Palmoplantar pustulos, PPP, är en sjukdom som yttrar sig som blåsor på handflator och fotsulor. Man insjuknar vanligen i 30 50 års ålder men undantag finns. PPP är vanligare

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Psoriasis. Lisbeth Rosholm Comstedt, Hudkliniken, Malmö

Psoriasis. Lisbeth Rosholm Comstedt, Hudkliniken, Malmö Psoriasis Lisbeth Rosholm Comstedt, Hudkliniken, Malmö Psoriasis introduktion En vanlig, kronisk, inflammatorisk, proliferativ hudsjukdom med ärftlig benägenhet. Association med många andra sjukdomar Efflorescenser

Läs mer

HELHETSINRIKTAD BEHANDLING EN NYCKELFRÅGA VÅRD ENLIGT SITUATIONEN STÖD FRÅN KUNSKAPER OCH EGENVÅRDFÖRMÅGA

HELHETSINRIKTAD BEHANDLING EN NYCKELFRÅGA VÅRD ENLIGT SITUATIONEN STÖD FRÅN KUNSKAPER OCH EGENVÅRDFÖRMÅGA hälsosam kost, som tillför näringsämnen men inte innehåller för mycket energi i förhållande till förbrukningen (ytterligare information ges på webben: www.ktl.fi). HELHETSINRIKTAD BEHANDLING EN NYCKELFRÅGA

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

1-5 rätt av 5 alternativ på varje fråga. 2 poäng för varje rätt besvarad fråga (utom fråga 19).

1-5 rätt av 5 alternativ på varje fråga. 2 poäng för varje rätt besvarad fråga (utom fråga 19). Tentamensnummer: TEORI- OCH TERAPIFRÅGOR (MAX 37 P) 1-5 rätt av 5 alternativ på varje fråga. 2 poäng för varje rätt besvarad fråga (utom fråga 19). 1. Ange det eller de alternativ som gäller för syfilis

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Område 1. Jämlik vård dialog om health literacy med invånare i socioekonomiskt utsatta områden (Fortsättning

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Freddie Henriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Beredning Nord. Ledamöter

Beredning Nord. Ledamöter Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp I N FO R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp är ett vanligt besvär. Fotsvamp är ännu vanligare och är oftast en grund till att man drabbas av nagelsvampsinfektion på tårna.

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer