Riktlinjer För Ungdomsmottagningar. Landstinget i Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer För Ungdomsmottagningar. Landstinget i Värmland"

Transkript

1 Riktlinjer För Ungdomsmottagningar Landstinget i Värmland November 2005

2 2 Innehåll sid. Verksamhetens inriktning och mål.. 3 Ideologiska utgångspunkter för verksamheten 3 Verksamhetens organisation 4 Huvudmannaskap 4 Verksamhetsansvar 4 Verksamhetens resurser.. 5 Verksamhetens lokaler och dokumentation 7 Lokaler och tillgänglighet 7 Dokumentation 8 Verksamhetens innehåll och styrdokument. 8 Individinriktat arbete.8 Utåtriktad verksamhet 8 Kunskapsbank 9 Samverkan 9 Övergripande styrdokument 9 Hälso- och sjukvårdens åtaganden 9 Kommunala åtaganden 10 Verksamhetsuppföljning..10 Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar. 11 Bilaga I Bilaga II Styrdokument och beslut gällande länets UM Utvecklingsplan för länets ungdomsmottagningar

3 3 Riktlinjer för landstingets verksamhet vid Ungdomsmottagningar i länet För att få kalla sig Ungdomsmottagning är det nödvändigt att ha minst följande personalsammansättning - barnmorska, kurator alternativt psykolog samt läkare. Även andra personalkategorier kan finnas, i mån av behov och tillgång. Verksamhetens inriktning och mål De övergripande målen för verksamhet inom ungdomsmottagningar (UM) är att: - främja ungdomars fysiska och psykiska hälsa. - stärka ungdomar i deras identitetsutveckling för att de ska kunna hantera sin sexualitet och sitt vuxenblivande. - förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner och sexuellt riskbeteende hos ungdomar. Ideologiska utgångspunkter för verksamheten Helhetssyn - I en UM ska man arbeta utifrån en helhetssyn på ungdomar där kroppslig, psykisk och social utveckling ingår. Socialt perspektiv Personalen på en UM måste vara väl insatt i aktuella företeelser i samhället för att kunna stötta ungdomar utifrån den miljö de vistas i och problem de möter. Det är viktigt att se interaktion mellan individ och samhälle för att förstå den unga människans förutsättningar för utveckling och en god hälsa. Ungdomsperspektiv Frivillighet är en bärande princip i verksamheten och ungdomarna ska själva söka sig till UM. I UM ska man utgå från ungdomars situation och initiativ med respekt för deras vuxenhet i utveckling. Det är viktigt att stärka deras ansvarstagande och handlingskraft, vilket skapar delaktighet. Sexualitet De som arbetar på UM ska ha kompetens att möta frågor, känslor och fantasier kring sexualitet. Bemötandet ska vara öppet och ge utrymme för reflektion och diskussion kring den sexuella identiteten. Ungdomar från olika kulturer - UM bör arbeta för att ungdomar med olika kulturell och religiös bakgrund får de kunskaps- och hjälpinsatser som motsvarar deras specifika behov. När dessa ungdomar hamnar i kulturkrockar är det personalens uppgift att stödja ungdomarna att hitta framkomliga vägar.

4 4 Jämställdhet UM ska aktivt bidra till att öka jämställdheten bland ungdomar och i sitt arbete ha ett könsperspektiv. I kontakten med ungdomarna ska personalen ha kunskap om och vara uppmärksam på negativa könsrollsmönster. Personalen ska också vara medveten om sociala olikheters betydelse för folkhälsan och arbeta för ömsesidig respekt mellan könen. Det är viktigt att på UM finna arbetsformer för att nå unga män. Ungdomarna ska också ha möjlighet att möta personal av båda könen på en UM. Lågtröskelverksamhet Tröskeln in till UM ska vara så låg att alla ungdomar lätt hittar dit, lätt tar sig in och känner sig välkomna med sin aktuella fråga. Vid behov av mer kvalificerat omhändertagande psykiskt, fysiskt eller socialt ska UM-personalen ha tydliga kanaler för att lotsa ungdomen vidare. Verksamhetens organisation Huvudmannaskap Huvudman för UM kan vara landsting eller kommun, var för sig eller tillsammans. Även privata organisationer och stiftelser kan stå som huvudmän. I Värmland idag, är UM i huvudsak landstingskommunala. Om flera huvudmän delar ansvaret skall skriftliga avtal om ansvarsfördelning och innehåll upprättas, där även finansiering och resursnivåer klargörs. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att tillse att verksamheten och den enskilda mottagningen uppfyller de ställda målen. Verksamhetsansvar Övergripande ansvar, för det arbete som utförs av de som är anställda i LiV, har länsverksamhetschefen för Allmänmedicin. UM är definitionsmässigt ett tilläggsåtagande inom familjeläkarverksamheten i Allmänmedicin. Detta innebär att UM skall erbjudas alla ungdomar i Värmland och att minst en vårdcentral i varje kommun får uppdraget. UM är från 2005 i detta avseende jämställt med andra basala folkhälsofunktioner i LiV, såsom barnmorskemottagning (BMM) och barnavårdscentral (BVC). Verksamhetschefen på vårdcentral med tilläggsåtagande UM, ska ansvara för personal, drift och uppföljning vad gäller LiV:s verksamhet. Det åligger också verksamhetschefen att svara för den medicinska säkerheten. I de fall UM drivs tillsammans med personal med andra huvudmän ska verksamhetschefen tillse att skriftligt avtal upprättas mellan huvudmännen. Avtalet ska omfatta ansvarsfördelning vad gäller ekonomi och verksamhetens innehåll. Det är lämpligt att utse en samordnare på varje UM. Till samordnaren kan verksamhetschefen delegera vissa arbetsuppgifter. Alla som arbetar på UM i Värmland bildar ett nätverk. Inom detta nätverk ska fortbildning och vidareutveckling av ungdomsmottagningsarbetet ske. En person i nätverket ges ett

5 5 tidsbegränsat uppdrag att vara samordnare. Länsverksamhetschefen i Allmänmedicin utser denna person. Ungdomsmottagningar kan vara samlokaliserade eller utgöra separata enheter. En mottagning kan ingå i t.ex. BMM och/eller Familjecentral. UM skall ha ett nära samarbete med mödrahälsovårdsenheten, kvinnosjukvården, barn- och ungdomsmedicinska kliniken, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och smittskydd i LiV samt socialtjänst, skolor och fritidssektorn i kommunen. Verksamhetens resurser Målet är att alla unga kvinnor och män upp till 25 år ska ha tillgång till ungdomsmottagning i sin kommun. För att uppnå en rimlig, grundläggande service- och kvalitetsnivå på en ungdomsmottagning med ett befolkningsunderlag på ungdomar är målet att anställa minst en barnmorska (bm) och en kurator/psykolog på heltid samt en läkare på kvartstid. Allmänmedicins ekonomiska ersättning till UM är beräknat på antalet skrivna ungdomar i kommunen i åldersgruppen år. Ersättningen är idag (2005) 100 kronor per ungdom och år. Ambitionen med denna ersättning innebär att en barnmorska ska kunna erbjuda en timme/100 ungdomar och vecka. Verksamhetschefen på vårdcentralen har det ekonomiska ansvaret vad gäller landstingets del i UM. På de mottagningar där både landsting och kommun har personal anställd, är det viktigt att samarbetsavtal skrivs vad gäller drift och verksamhetsinnehåll. All personal på en UM ska ha adekvat utbildning. Barnmorskan ska ha förskrivningsrätt på preventivmedel, kuratorn/psykologen ska ha steg 1- utbildning eller motsvarande och läkaren ska vara specialist i barn- och ungdomsmedicin, allmänmedicin, gynekologi eller infektionssjukdomar. Personalen bör erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling och extern handledning. De olika yrkesgrupperna skall samverka i praktiken. Nedan kommer en redovisning av de yrkeskategorier som vanligast förekommer på en UM och vilka arbetsuppgifter de kan ha. Barnmorska Barnmorskan har tre huvuduppgifter, att arbeta med sexualitet och hälsa, att förebygga oönskade graviditeter och att förhindra uppkomst av spridning av sexuellt överförbara infektioner. Arbetet innebär att möta unga män och kvinnor i samtal om bl.a. sexoch samlevnad, graviditet och abort.

6 6 Barnmorskan ska utföra gynekologiska undersökningar, göra graviditetstest och viss STI- (Sexually Transmitted Infections) diagnostik. Dessutom ska bm göra en första bedömning vid gynekologiska besvär och vid oro om sexuella problem. Vid behov ska bm hänvisa till läkare för att garantera en hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet. Barnmorskan kan också vara den som utför en ung kvinnas första gynekologiska undersökning och en ung mans första undersökning av könsorganet. Det förebyggande och utåtriktade arbetet ska formas och utföras tillsammans med övrig personal på UM. Detta innefattar information om sex och samlevnad i skolor, studiebesök i grupp på UM och riktad gruppverksamhet. Barnmorskan kan vara ansvarig för kontaktspårning av STI som omfattas av smittskyddslagen. Det är en fördel om bm har utbildning i sexologi, samtalsteknik och psykoterapi. Kurator Kuratorns uppgift på UM är att bedriva psykosocialt arbete med ungdomar enskilt, familjevis eller i grupp. Arbetet innebär att möta ungdomars upplevelser och behov och utifrån dessa behov erbjuda lämpliga insatser. Arbetsuppgiften spänner över ett vitt fält och omfattar allt från pedagogiska till specifikt terapeutiska insatser. Kuratorns arbete bör bestå av psykosocial konsultation, stödjande och jagstärkande samtal och krisbearbetning. Kortare, individuell psykoterapi kan erbjudas till enstaka ungdomar om kuratorn har den kompetensen. Det är en fördel om kuratorn har utbildning i sexologi och/eller psykoterapi. Kuratorn kan vara ansvarig för smittspårning av STI som omfattas av smittskyddslagen. Tillsammans med övriga på UM ska kuratorn arbeta hälsofrämjande och med utåtriktat arbete. Detta omfattar information till skolorna, att ta emot studiebesök i grupp och riktad gruppverksamhet. Läkare Läkaren/läkarna har det medicinska ansvaret på UM. I arbetet ingår att lägga upp rutiner för det medicinska arbetet och ansvara för utbildning och utveckling inom det medicinska området. Läkarens uppgift är att diagnostisera och behandla sjukdomstillstånd och bedöma olika avvikelser. Läkaren ingår i det team som samsynt möter ungdomars behov. Då olika specialistläkare kan arbeta på UM kommer nedan en beskrivning av de olika specialisternas arbetsuppgifter. Allmänmedicinsk specialist Allmänläkaren har en bred kompetens och ska göra allmänna bedömningar. Ungdomarnas problem kan t.ex. handla om kroppsutveckling, sex och samlevnad, sexdebut, underlivet, acne, ätstörningar, magbesvär, huvudvärk och stress.

7 7 Barn- och Ungdomsmedicinsk specialist Ungdomsmedicinaren skall på UM ansvara för att göra medicinska bedömningar och utredningar på ungdomar med somatiska och psykosomatiska symtom. Detta innebär att läkaren bl.a. ska bedöma avvikelser i pubertetsutvecklingen och somatiska problem vid ätstörningar, utreda smärttillstånd och besvär från t.ex. magtarmkanalen. Gynekolog Gynekologen har till uppgift att handlägga komplicerade preventivmedelsfrågor, menstruationsbesvär, genitala infektioner och genitala smärttillstånd. När det gäller ungdomar som har avvikande pubertetsutveckling, hormonella rubbningar och ätstörningar, kräver det ofta samarbete specialister emellan. Gynekologen ska vara länken mellan kvinnosjukvården och UM. Dermato-venereolog Tillsammans med gynekologen har dermato-venereologen till uppgift att utforma rutiner för handläggning av STI. Psykolog Psykologens arbete syftar till att stödja ungdomar i att se sina egna möjligheter, utveckla själtillit och använda sina egna resurser. Dessa insatser kan göras i form av kortare eller längre terapier av kris-, stödoch/eller insiktsbetonad karaktär. Psykologen på UM kan göra kvalificerade diagnostiska bedömningar, vilket kan hjälpa ungdomar med tung problematik till adekvat behandling. Sjuksköterska Sjuksköterskans arbetsuppgifter kan variera, beroende på vilka behov som finns hos ungdomarna, samt vilka övriga kompetenser som finns på UM. Arbetsuppgiften kan vara att ge råd och stöd till ungdomar som söker för allmänna somatiska besvär. Sjuksköterskans uppgift kan också vara att föra hälsosamtal om t.ex. livsstilsfrågor. Ofta ansvarar sjuksköterskan för arbetet med unga män. Undersköterska Undersköterskans arbetsuppgifter kan vara att ta blodprover och blodtryck, assistera läkare vid undersökningar, ge viss rådgivning samt att sköta administrativa uppgifter. Utifrån kompetens och intresse kan undersköterskan arbeta med ungdomsgrupper. Verksamhetens lokaler och dokumentation Lokaler och tillgänglighet UM bör ha fristående, funktionella, lättillgängliga och centralt belägna lokaler. Om fristående lokal ej går att ordna, kan UM förläggas på barnmorskemottagning i en vårdcentral/familjecentral, med anpassade öppettider för ungdomar.

8 8 Heltidsöppna UM bör ha mottagnings- och telefontid alla vardagar. Mottagningen ska vara öppen för dropin-besök, tidsbokade och akuta besök. Väntetiden för ett planerat besök ska inte överstiga en vecka. Besöken på UM ska vara avgiftsfria. Om UM tillfälligt är stängd, ska en tydlig hänvisning finnas. Dokumentation Besöken på UM ska dokumenteras enligt respektive yrkesgrupps journallag (Hälso- och sjukvårdslagen, patientjournallagen och Socialstyrelsens krav på dokumentation). Verksamheten i sin helhet ska också dokumenteras genom verksamhetsberättelse och -planering. Verksamhetens innehåll och styrdokument UM ska bedriva ett brett förebyggande arbete, ska ha hög tillgänglighet och ett bra och respektfullt bemötande av ungdomar. De individuella kontakterna ska bygga på frivillighet och grundsynen hos personalen bör utgå ifrån ett salutogent perspektiv och vara hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Arbetet på UM ska innehålla erbjudande om individuella samtal, undersökningar, behandlingar, gruppverksamhet och utåtriktat arbete. Nedanstående områden bör inrymmas i en UM, men kan variera efter lokala behov, resurs- och kompetensnivåer. - Sexualitet och samlevnad - Psykologiska och psykosociala frågeställningar - Kulturrelaterade frågeställningar - Livsstilsfrågor - Allmänmedicinska frågeställningar Individinriktat arbete Det är vanligt att ungdomar behöver stöd på flera områden, vilket personalen på UM måste ha en öppenhet inför. Viktigt är att kunna improvisera och eventuellt lotsa vidare, efter ungdomens behov. Unga män besöker inte UM (2005) i samma omfattning som unga kvinnor. Speciella satsningar bör därför göras på de UM detta gäller. Det kan ske t.ex. i form av speciella killmottagningar, med manlig personal. Det är viktigt i sex- och samlevnadsfrågor att det finns både män och kvinnor som möter ungdomar på UM. Många ungdomar lider idag (2005) av psykisk ohälsa. Varje UM bör se över sin verksamhet för att kunna ge ett bra stöd till dessa ungdomar. UM:s uppgift är också att stödja ungdomar att ta kontakt med andra instanser i samhället, när så behövs. Utåtriktad verksamhet UM ska också arbeta utåtriktat med ungdomar i grupp. Det kan ske i form av studiebesök av skolklasser eller att UM-personal besöker skolor och komplettera den lärarledda undervisningen i sex- och samlevnad. För övrigt kan man i grupp på UM arbeta med ungas attityder, normer och värderingar.

9 9 Riktad gruppverksamhet, med ex. killar respektive tjejer, ungdomar med funktionshinder, ungdomar med invandrarbakgrund, är också betydelsefullt arbete i UM. Det är av största vikt att man på varje UM ser till vilka behov som finns bland ungdomarna och låter det styra verksamheten. Kunskapsbank Personalen på UM får genom möten med ungdomar stor kunskap om hur det är att vara ung idag. UM har därför en viktig roll i att skapa positiva livsvillkor, som främjar ungdomars utveckling och hälsa. Omvärlden kan vända sig till UM för att få kunskap, information, utbildning och konsultation i ungdomsfrågor. Samverkan Utifrån lokala förutsättningar och behov ska UM samarbeta med andra instanser i kommunen och skapa lokala nätverk med olika verksamheter som ungdomar berörs av. Nätverket kan bestå av skolor, socialtjänst, kvinnosjukvård, vårdcentraler, smittskyddsenhet, fritidsgårdar, polis, barn- och ungdomspsykiatrin m.fl. Övergripande styrdokument Verksamheten i UM styrs av olika dokument. Övergripande dokument för personalen är FN: s barnkonvention, Sekretesslagen, Föräldrabalken och Socialtjänstlagen. Vem man är anställd av, vilken befattning man har och vilka lagar som styr verksamheten, avgör hur rapportering, dokumentation och ansvar ser ut för den enskilde vårdgivaren. Enligt 14 kap 1 i Socialtjänstlagen har all personal som arbetar med barn och unga anmälningsplikt. Barnkonventionen Sverige ratificerade Konventionen om barnets rättigheter Det innebär att all offentlig verksamhet som berör barn och ungdomar skall vila på barnkonventionens grund. Sekretesslagen 7 kap 1: Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Föräldrabalken 6 kap 11 anger att vårdnadshavare som regel har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör underårigs personliga angelägenheter. Vårdnadsrätten uttunnas dock då barnet blir äldre. Ovanstående skall på en UM vägas mot sekretesslagen och sekretessprövning skall göras enligt sekretesslagen 7 kap 1 och 4 när det gäller ungdomar i de nedre tonåren. Sekretessprövningen ska dokumenteras i journalen.

10 10 Hälso- och sjukvårdens åtaganden Nedanstående lagar gäller för den hälso- och sjukvårdande verksamheten, utöver de tidigare nämnda. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor, för hela befolkningen. 2b Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Abortlagen 6 Abortförebyggande åtgärder 6.1 Landstingets ansvar: HSL ger landstingen ansvaret för den abortförebyggande verksamheten. Smittskyddslagen 3 De samhällsfarliga, smittsamma sjukdomarna skall anmälas. 5 Varje landsting skall svara för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom landstingsområdet. 10 Läkare skall i sin hälso- och sjukvårdande verksamhet vara uppmärksam på förekomsten av samhällsfarliga och andra anmälningspliktiga sjukdomar och vidta åtgärder som skäligen krävs. Hälso- och sjukvårdspersonal ska föra journal enligt HSL:s patientjournallag. Kommunala åtaganden Verksamheten för kurator i UM anställd av kommunen, regleras främst av socialtjänstlagen, sekretesslagen och föräldrabalken. Kurator anställd av socialtjänsten har dokumentationsansvar enligt socialtjänstlagen. Styrdokument och beslut gällande ungdomsmottagningar i LiV, se Bilaga I Verksamhetsuppföljning För att kvalitén på UM- arbetet ska kunna garanteras, bör det finnas ett system för verksamhetsuppföljning. För UM i LiV har följande kvalitetsindikatorer valts: - Andel ungdomar uppdelat på kön, som fått information om ungdomsmottagning - Andelen UM som har speciell mottagningstid för pojkar med tillgång till både manlig och kvinnlig personal - I resurstilldelning inkluderas strukturerat kvalitetsarbete, kompetensutveckling och utåtriktat arbete i basverksamheten - Tid avsatt för kontinuerlig teamutveckling - Dokumenterat samarbete i form av avtal på ledningsnivå mellan landsting och berörd kommun. - Statistik på aborter och STI följs upp som tidigare. Statistik ska föras vad gäller besök hos enskild vårdgivare eller i team, besök i skolor och fritidsverksamhet och gruppbesök på UM. Detta ska sammanställas och redovisas till FSUM, mödrahälsovårdsenheten och verksamhetschefen på vårdcentralen.

11 11 På lokal nivå bör UM ingå i vårdcentralens verksamhetsplan och verksamhetsberättelse, det vill säga att måluppfyllelse och aktivitetsplan ska formuleras. Dessutom skall insamlad statistik årligen sammanställas, utvärderas och jämföras med tidigare uppgifter. Enkätundersökningar, för att mäta ungdomars uppfattning om bemötande, öppettider med mera, kan vara värdefulla i arbetet med att utveckla en UM. Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM) är en sammanslutning av ungdomsmottagningar i Sverige. Föreningen bildades 1989 och har till uppgift att bland annat stimulera utveckling av befintliga ungdomsmottagningars verksamhet genom att verka för att dessa får en bred yrkesrepresentation och hög kunskapsnivå. Karlstad Vendela Englund Burnett Länsverksamhetschef Allmänmedicin i LiV Anna Bodin Staben Allmänmedicin i LiV

12 12

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Giltigt från och med: 2016-11-01 Ansvarig för revidering: Region Dalarna Dokumentnamn: Länsövergripande överenskommelse

Läs mer

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget

Läs mer

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län 1 Definition En ungdomsmottagning riktar sig till ungdomar och unga vuxna i åldern 12-25 år och bedrivs i samverkan med länets kommuner där

Läs mer

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning 1 Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en ungdomsmottagning? Syfte och mål med överenskommelsen

Läs mer

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

Läs mer

... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas verksamhet, samt att enskilda mottagningar

Läs mer

POLICYPROGRAM för Sveriges Ungdomsmottagningar

POLICYPROGRAM för Sveriges Ungdomsmottagningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING POLICYPROGRAM för Sveriges Ungdomsmottagningar Förord sid 1 Ungdomsmottagningarnas historia och utveckling sid 1 Hälsofrämjande arbete sid 2 Bakgrund sid 2 Tonårsutveckling Sexualitet

Läs mer

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas. fokus på hiv/sti-frågor. Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas. fokus på hiv/sti-frågor. Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och

Läs mer

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor (processat inom Kunskapsnätverket hiv/sti - Mellansverige) 2011-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och bakgrund...

Läs mer

Gotlands Ungdomsmottagning

Gotlands Ungdomsmottagning Gotlands Kommun Gotlands Ungdomsmottagning Vi, barnmorskorna Annelie Grindefjord och Åsa Hedqvist, anhåller om att få knoppa av ungdomsmottagningen på Gotland och driva den i egen regi. Vi vill skapa en

Läs mer

JÄRVA UNGDOMSMOTTAGNING

JÄRVA UNGDOMSMOTTAGNING JÄRVA UNGDOMSMOTTAGNING Samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunen samt mellan stadsdelarna Spånga Tensta och Rinkeby- Kista Adress: Köpenhamnsgatan 4 1. PARTER Avtalande parter är Rinkeby-

Läs mer

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet Västra Götalandsregionen och VästKom 2011-04-26 Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet 2011-05-04 Detta inriktningsdokument

Läs mer

UNGDOMSMOTTAGNINGAR 2005-11-15

UNGDOMSMOTTAGNINGAR 2005-11-15 UNGDOMSMOTTAGNINGAR 2005-11-15 1 Verksamhetsidé och värdegrund Kommun och region samverkar genom ungdomsmottagningarna kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Kommunernas ansvar regleras främst i socialtjänstlag

Läs mer

Gemensamma rekommendationer för Stockholms stad och Stockholms läns landsting avseende ungdomsmottagningarna i staden

Gemensamma rekommendationer för Stockholms stad och Stockholms läns landsting avseende ungdomsmottagningarna i staden Utlåtande 2002:37 RV (Dnr 1178/00) Gemensamma rekommendationer för Stockholms stad och Stockholms läns landsting avseende ungdomsmottagningarna i staden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Huvudman Landstinget Dalarna 3-årigt Samverkansavtal med Kommunen 2010 Ekonomiska medel för Lokaler samt Kurators tjänst. Ungdomsmottagning.hedemora@ltdalarna.se Direktlänk till hemsida via Hedemora VC

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar

Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN FÖR UTREDNING OCH PROJEKT SID 1 (5) 2008-08-26 Handläggare: Gunilla Olofsson Telefon: 508 25 605 Till Socialtjänstnämnden Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Övergripande samverkansavtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting kring stadens ungdomsmottagningar

Övergripande samverkansavtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting kring stadens ungdomsmottagningar Bilaga 2 Övergripande samverkansavtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting kring stadens ungdomsmottagningar 1. Parter Mellan Stockholms stad, nedan kallad staden, och Stockholms läns landsting,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland

Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland REMISS Datum: 2017-02-23 Dnr: HS 2016-00258 Till Ansvarig styrelse/nämnd i kommunen för ungdomsmottagning Hälso- och sjukvårdsnämnderna VGR Styrelsen för beställd primärvård VGR Berörda sektorsråd inom

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07 Sidan 1(8) Gråmarkerat justeras i varje gemensam uppdragsbeskrivning. Lokala justeringar endast i 11. Omarkerad text skall behållas om inte särskilda skäl finns att ändra. BESKRIVNING AV VÅRD VID BARNMORSKEMOTTAGNING

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014 LF 59/2009 Inger Paris 2009-06-16 02.00 1 (11) Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014 1 Inledning Detta program utgör det övergripande styrdokumentet i landstinget inom folkhälsoområdet

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

ungdomsmottagning TCT VÄSTRA i Strömstad Hälso- och sjukvärdsnämnden Samverkansavtal om mellan och Strömstads kommun zoih~ooo^3-3 GÖTALANDSREGIONEN

ungdomsmottagning TCT VÄSTRA i Strömstad Hälso- och sjukvärdsnämnden Samverkansavtal om mellan och Strömstads kommun zoih~ooo^3-3 GÖTALANDSREGIONEN zoih~ooo^3-3 TCT VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN DNR: HSNN 2015-00038 DNR: BUN-2015-0076 Samverkansavtal om ungdomsmottagning i Strömstad mellan Hälso- och sjukvärdsnämnden och Strömstads kommun 2(7) 1 Avtalsparter

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Tilläggsuppdrag gällande första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom

Tilläggsuppdrag gällande första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom Tilläggsuppdrag gällande första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom 1 Inledning Socialstyrelsen beskriver psykisk ohälsa som psykiska symtom som hindrar känslomässigt välbefinnande, optimal utveckling

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-03-11 DNR BUN 2015.109 ELISABETH JOHANSSON SID 1/1 KANSLICHEF ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013

Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013 Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013 Propositioner är förslag från RFSU Stockholms styrelse. Alla medlemmar kan inför och under årsmötet lämna egna förslag. Det kan vara något helt nytt eller

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Övergripande program för. sexuell hälsa

Övergripande program för. sexuell hälsa Övergripande program för sexuell hälsa 1 2009 2014 Förord Sexuell hälsa ett område för hälsofrämjande utveckling I Landstingsplan 2008-2010 angavs att det senast under 2009 skulle finnas ett program mot

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola

2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 2012-05-14 Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 1 INNEHÅLL Sammanfattning 2 Inledning 2 Bakgrund. 2 Syfte 3 Styrdokument för elevhälsa. 3 Nationella styrdokument. 3 Styrdokument i Norrköpings kommun..

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola. Elevhälsoplan 16 17 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i skolans

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten LÄNSSTYRGRUPPEN Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten Analys och handlingsplan 216-9-14 Inriktning Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser verka för att ungdomar och unga vuxna har

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Box 5006, Lillbybacken 3 163 05 SPÅNGA 08-508 43 610 Elevhälsan Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt

Läs mer

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och

Läs mer

Lagstiftning och samverkan

Lagstiftning och samverkan Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection) STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection) Klamydia Gonorré Syfilis HIV Klamydia Anmälningspliktig, smittspårningspliktig och allmänfarlig med förhållningsregler Anmäls

Läs mer

Krav- och kvalitetsbok

Krav- och kvalitetsbok Krav- och kvalitetsbok VERSION 0.2, 2015-04-20 Del 3 BMM, BVC, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL mellan Landstinget i Värmland och Forshaga kommun 1. Inledning Familjecentrum är en familjecentral, en byggnad med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen

Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-20 Diarienummer RS 2535-2012 Regionkansliet/administrativa avdelningen Handläggare: Frida Bjurström Telefon: 010-441 01 46 E-post: frida.bjurstrom@vgregion.se Till

Läs mer

BILAGA SEXUALITET & HÄLSA HUR SER DET UT I SÖRMLAND. Folkhälsoenheten

BILAGA SEXUALITET & HÄLSA HUR SER DET UT I SÖRMLAND. Folkhälsoenheten BILAGA SEXUALITET & HÄLSA 2002 HUR SER DET UT I SÖRMLAND Folkhälsoenheten Sörmlands län LÄNSBESKRIVNING 129 196 126 625 29 244 är mellan 46 871 är kvinnor 255 821 kvinnor män 14 23 år (11,4 %) i fertil

Läs mer

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Bakgrund/Problemformulering Under senare år har olika nationella utredningar visat att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat, vilket utöver det psykiska lidandet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015 Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015 1. REKTOR Stefan Karlstedt Sida 1 Innehåll 1) Mål... 3 2) Professioner, Mötesplanering,... 3 I Kramfors skolans lokala elevhälsos team ingår rektor,

Läs mer