Riktlinjer För Ungdomsmottagningar. Landstinget i Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer För Ungdomsmottagningar. Landstinget i Värmland"

Transkript

1 Riktlinjer För Ungdomsmottagningar Landstinget i Värmland November 2005

2 2 Innehåll sid. Verksamhetens inriktning och mål.. 3 Ideologiska utgångspunkter för verksamheten 3 Verksamhetens organisation 4 Huvudmannaskap 4 Verksamhetsansvar 4 Verksamhetens resurser.. 5 Verksamhetens lokaler och dokumentation 7 Lokaler och tillgänglighet 7 Dokumentation 8 Verksamhetens innehåll och styrdokument. 8 Individinriktat arbete.8 Utåtriktad verksamhet 8 Kunskapsbank 9 Samverkan 9 Övergripande styrdokument 9 Hälso- och sjukvårdens åtaganden 9 Kommunala åtaganden 10 Verksamhetsuppföljning..10 Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar. 11 Bilaga I Bilaga II Styrdokument och beslut gällande länets UM Utvecklingsplan för länets ungdomsmottagningar

3 3 Riktlinjer för landstingets verksamhet vid Ungdomsmottagningar i länet För att få kalla sig Ungdomsmottagning är det nödvändigt att ha minst följande personalsammansättning - barnmorska, kurator alternativt psykolog samt läkare. Även andra personalkategorier kan finnas, i mån av behov och tillgång. Verksamhetens inriktning och mål De övergripande målen för verksamhet inom ungdomsmottagningar (UM) är att: - främja ungdomars fysiska och psykiska hälsa. - stärka ungdomar i deras identitetsutveckling för att de ska kunna hantera sin sexualitet och sitt vuxenblivande. - förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner och sexuellt riskbeteende hos ungdomar. Ideologiska utgångspunkter för verksamheten Helhetssyn - I en UM ska man arbeta utifrån en helhetssyn på ungdomar där kroppslig, psykisk och social utveckling ingår. Socialt perspektiv Personalen på en UM måste vara väl insatt i aktuella företeelser i samhället för att kunna stötta ungdomar utifrån den miljö de vistas i och problem de möter. Det är viktigt att se interaktion mellan individ och samhälle för att förstå den unga människans förutsättningar för utveckling och en god hälsa. Ungdomsperspektiv Frivillighet är en bärande princip i verksamheten och ungdomarna ska själva söka sig till UM. I UM ska man utgå från ungdomars situation och initiativ med respekt för deras vuxenhet i utveckling. Det är viktigt att stärka deras ansvarstagande och handlingskraft, vilket skapar delaktighet. Sexualitet De som arbetar på UM ska ha kompetens att möta frågor, känslor och fantasier kring sexualitet. Bemötandet ska vara öppet och ge utrymme för reflektion och diskussion kring den sexuella identiteten. Ungdomar från olika kulturer - UM bör arbeta för att ungdomar med olika kulturell och religiös bakgrund får de kunskaps- och hjälpinsatser som motsvarar deras specifika behov. När dessa ungdomar hamnar i kulturkrockar är det personalens uppgift att stödja ungdomarna att hitta framkomliga vägar.

4 4 Jämställdhet UM ska aktivt bidra till att öka jämställdheten bland ungdomar och i sitt arbete ha ett könsperspektiv. I kontakten med ungdomarna ska personalen ha kunskap om och vara uppmärksam på negativa könsrollsmönster. Personalen ska också vara medveten om sociala olikheters betydelse för folkhälsan och arbeta för ömsesidig respekt mellan könen. Det är viktigt att på UM finna arbetsformer för att nå unga män. Ungdomarna ska också ha möjlighet att möta personal av båda könen på en UM. Lågtröskelverksamhet Tröskeln in till UM ska vara så låg att alla ungdomar lätt hittar dit, lätt tar sig in och känner sig välkomna med sin aktuella fråga. Vid behov av mer kvalificerat omhändertagande psykiskt, fysiskt eller socialt ska UM-personalen ha tydliga kanaler för att lotsa ungdomen vidare. Verksamhetens organisation Huvudmannaskap Huvudman för UM kan vara landsting eller kommun, var för sig eller tillsammans. Även privata organisationer och stiftelser kan stå som huvudmän. I Värmland idag, är UM i huvudsak landstingskommunala. Om flera huvudmän delar ansvaret skall skriftliga avtal om ansvarsfördelning och innehåll upprättas, där även finansiering och resursnivåer klargörs. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att tillse att verksamheten och den enskilda mottagningen uppfyller de ställda målen. Verksamhetsansvar Övergripande ansvar, för det arbete som utförs av de som är anställda i LiV, har länsverksamhetschefen för Allmänmedicin. UM är definitionsmässigt ett tilläggsåtagande inom familjeläkarverksamheten i Allmänmedicin. Detta innebär att UM skall erbjudas alla ungdomar i Värmland och att minst en vårdcentral i varje kommun får uppdraget. UM är från 2005 i detta avseende jämställt med andra basala folkhälsofunktioner i LiV, såsom barnmorskemottagning (BMM) och barnavårdscentral (BVC). Verksamhetschefen på vårdcentral med tilläggsåtagande UM, ska ansvara för personal, drift och uppföljning vad gäller LiV:s verksamhet. Det åligger också verksamhetschefen att svara för den medicinska säkerheten. I de fall UM drivs tillsammans med personal med andra huvudmän ska verksamhetschefen tillse att skriftligt avtal upprättas mellan huvudmännen. Avtalet ska omfatta ansvarsfördelning vad gäller ekonomi och verksamhetens innehåll. Det är lämpligt att utse en samordnare på varje UM. Till samordnaren kan verksamhetschefen delegera vissa arbetsuppgifter. Alla som arbetar på UM i Värmland bildar ett nätverk. Inom detta nätverk ska fortbildning och vidareutveckling av ungdomsmottagningsarbetet ske. En person i nätverket ges ett

5 5 tidsbegränsat uppdrag att vara samordnare. Länsverksamhetschefen i Allmänmedicin utser denna person. Ungdomsmottagningar kan vara samlokaliserade eller utgöra separata enheter. En mottagning kan ingå i t.ex. BMM och/eller Familjecentral. UM skall ha ett nära samarbete med mödrahälsovårdsenheten, kvinnosjukvården, barn- och ungdomsmedicinska kliniken, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och smittskydd i LiV samt socialtjänst, skolor och fritidssektorn i kommunen. Verksamhetens resurser Målet är att alla unga kvinnor och män upp till 25 år ska ha tillgång till ungdomsmottagning i sin kommun. För att uppnå en rimlig, grundläggande service- och kvalitetsnivå på en ungdomsmottagning med ett befolkningsunderlag på ungdomar är målet att anställa minst en barnmorska (bm) och en kurator/psykolog på heltid samt en läkare på kvartstid. Allmänmedicins ekonomiska ersättning till UM är beräknat på antalet skrivna ungdomar i kommunen i åldersgruppen år. Ersättningen är idag (2005) 100 kronor per ungdom och år. Ambitionen med denna ersättning innebär att en barnmorska ska kunna erbjuda en timme/100 ungdomar och vecka. Verksamhetschefen på vårdcentralen har det ekonomiska ansvaret vad gäller landstingets del i UM. På de mottagningar där både landsting och kommun har personal anställd, är det viktigt att samarbetsavtal skrivs vad gäller drift och verksamhetsinnehåll. All personal på en UM ska ha adekvat utbildning. Barnmorskan ska ha förskrivningsrätt på preventivmedel, kuratorn/psykologen ska ha steg 1- utbildning eller motsvarande och läkaren ska vara specialist i barn- och ungdomsmedicin, allmänmedicin, gynekologi eller infektionssjukdomar. Personalen bör erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling och extern handledning. De olika yrkesgrupperna skall samverka i praktiken. Nedan kommer en redovisning av de yrkeskategorier som vanligast förekommer på en UM och vilka arbetsuppgifter de kan ha. Barnmorska Barnmorskan har tre huvuduppgifter, att arbeta med sexualitet och hälsa, att förebygga oönskade graviditeter och att förhindra uppkomst av spridning av sexuellt överförbara infektioner. Arbetet innebär att möta unga män och kvinnor i samtal om bl.a. sexoch samlevnad, graviditet och abort.

6 6 Barnmorskan ska utföra gynekologiska undersökningar, göra graviditetstest och viss STI- (Sexually Transmitted Infections) diagnostik. Dessutom ska bm göra en första bedömning vid gynekologiska besvär och vid oro om sexuella problem. Vid behov ska bm hänvisa till läkare för att garantera en hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet. Barnmorskan kan också vara den som utför en ung kvinnas första gynekologiska undersökning och en ung mans första undersökning av könsorganet. Det förebyggande och utåtriktade arbetet ska formas och utföras tillsammans med övrig personal på UM. Detta innefattar information om sex och samlevnad i skolor, studiebesök i grupp på UM och riktad gruppverksamhet. Barnmorskan kan vara ansvarig för kontaktspårning av STI som omfattas av smittskyddslagen. Det är en fördel om bm har utbildning i sexologi, samtalsteknik och psykoterapi. Kurator Kuratorns uppgift på UM är att bedriva psykosocialt arbete med ungdomar enskilt, familjevis eller i grupp. Arbetet innebär att möta ungdomars upplevelser och behov och utifrån dessa behov erbjuda lämpliga insatser. Arbetsuppgiften spänner över ett vitt fält och omfattar allt från pedagogiska till specifikt terapeutiska insatser. Kuratorns arbete bör bestå av psykosocial konsultation, stödjande och jagstärkande samtal och krisbearbetning. Kortare, individuell psykoterapi kan erbjudas till enstaka ungdomar om kuratorn har den kompetensen. Det är en fördel om kuratorn har utbildning i sexologi och/eller psykoterapi. Kuratorn kan vara ansvarig för smittspårning av STI som omfattas av smittskyddslagen. Tillsammans med övriga på UM ska kuratorn arbeta hälsofrämjande och med utåtriktat arbete. Detta omfattar information till skolorna, att ta emot studiebesök i grupp och riktad gruppverksamhet. Läkare Läkaren/läkarna har det medicinska ansvaret på UM. I arbetet ingår att lägga upp rutiner för det medicinska arbetet och ansvara för utbildning och utveckling inom det medicinska området. Läkarens uppgift är att diagnostisera och behandla sjukdomstillstånd och bedöma olika avvikelser. Läkaren ingår i det team som samsynt möter ungdomars behov. Då olika specialistläkare kan arbeta på UM kommer nedan en beskrivning av de olika specialisternas arbetsuppgifter. Allmänmedicinsk specialist Allmänläkaren har en bred kompetens och ska göra allmänna bedömningar. Ungdomarnas problem kan t.ex. handla om kroppsutveckling, sex och samlevnad, sexdebut, underlivet, acne, ätstörningar, magbesvär, huvudvärk och stress.

7 7 Barn- och Ungdomsmedicinsk specialist Ungdomsmedicinaren skall på UM ansvara för att göra medicinska bedömningar och utredningar på ungdomar med somatiska och psykosomatiska symtom. Detta innebär att läkaren bl.a. ska bedöma avvikelser i pubertetsutvecklingen och somatiska problem vid ätstörningar, utreda smärttillstånd och besvär från t.ex. magtarmkanalen. Gynekolog Gynekologen har till uppgift att handlägga komplicerade preventivmedelsfrågor, menstruationsbesvär, genitala infektioner och genitala smärttillstånd. När det gäller ungdomar som har avvikande pubertetsutveckling, hormonella rubbningar och ätstörningar, kräver det ofta samarbete specialister emellan. Gynekologen ska vara länken mellan kvinnosjukvården och UM. Dermato-venereolog Tillsammans med gynekologen har dermato-venereologen till uppgift att utforma rutiner för handläggning av STI. Psykolog Psykologens arbete syftar till att stödja ungdomar i att se sina egna möjligheter, utveckla själtillit och använda sina egna resurser. Dessa insatser kan göras i form av kortare eller längre terapier av kris-, stödoch/eller insiktsbetonad karaktär. Psykologen på UM kan göra kvalificerade diagnostiska bedömningar, vilket kan hjälpa ungdomar med tung problematik till adekvat behandling. Sjuksköterska Sjuksköterskans arbetsuppgifter kan variera, beroende på vilka behov som finns hos ungdomarna, samt vilka övriga kompetenser som finns på UM. Arbetsuppgiften kan vara att ge råd och stöd till ungdomar som söker för allmänna somatiska besvär. Sjuksköterskans uppgift kan också vara att föra hälsosamtal om t.ex. livsstilsfrågor. Ofta ansvarar sjuksköterskan för arbetet med unga män. Undersköterska Undersköterskans arbetsuppgifter kan vara att ta blodprover och blodtryck, assistera läkare vid undersökningar, ge viss rådgivning samt att sköta administrativa uppgifter. Utifrån kompetens och intresse kan undersköterskan arbeta med ungdomsgrupper. Verksamhetens lokaler och dokumentation Lokaler och tillgänglighet UM bör ha fristående, funktionella, lättillgängliga och centralt belägna lokaler. Om fristående lokal ej går att ordna, kan UM förläggas på barnmorskemottagning i en vårdcentral/familjecentral, med anpassade öppettider för ungdomar.

8 8 Heltidsöppna UM bör ha mottagnings- och telefontid alla vardagar. Mottagningen ska vara öppen för dropin-besök, tidsbokade och akuta besök. Väntetiden för ett planerat besök ska inte överstiga en vecka. Besöken på UM ska vara avgiftsfria. Om UM tillfälligt är stängd, ska en tydlig hänvisning finnas. Dokumentation Besöken på UM ska dokumenteras enligt respektive yrkesgrupps journallag (Hälso- och sjukvårdslagen, patientjournallagen och Socialstyrelsens krav på dokumentation). Verksamheten i sin helhet ska också dokumenteras genom verksamhetsberättelse och -planering. Verksamhetens innehåll och styrdokument UM ska bedriva ett brett förebyggande arbete, ska ha hög tillgänglighet och ett bra och respektfullt bemötande av ungdomar. De individuella kontakterna ska bygga på frivillighet och grundsynen hos personalen bör utgå ifrån ett salutogent perspektiv och vara hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Arbetet på UM ska innehålla erbjudande om individuella samtal, undersökningar, behandlingar, gruppverksamhet och utåtriktat arbete. Nedanstående områden bör inrymmas i en UM, men kan variera efter lokala behov, resurs- och kompetensnivåer. - Sexualitet och samlevnad - Psykologiska och psykosociala frågeställningar - Kulturrelaterade frågeställningar - Livsstilsfrågor - Allmänmedicinska frågeställningar Individinriktat arbete Det är vanligt att ungdomar behöver stöd på flera områden, vilket personalen på UM måste ha en öppenhet inför. Viktigt är att kunna improvisera och eventuellt lotsa vidare, efter ungdomens behov. Unga män besöker inte UM (2005) i samma omfattning som unga kvinnor. Speciella satsningar bör därför göras på de UM detta gäller. Det kan ske t.ex. i form av speciella killmottagningar, med manlig personal. Det är viktigt i sex- och samlevnadsfrågor att det finns både män och kvinnor som möter ungdomar på UM. Många ungdomar lider idag (2005) av psykisk ohälsa. Varje UM bör se över sin verksamhet för att kunna ge ett bra stöd till dessa ungdomar. UM:s uppgift är också att stödja ungdomar att ta kontakt med andra instanser i samhället, när så behövs. Utåtriktad verksamhet UM ska också arbeta utåtriktat med ungdomar i grupp. Det kan ske i form av studiebesök av skolklasser eller att UM-personal besöker skolor och komplettera den lärarledda undervisningen i sex- och samlevnad. För övrigt kan man i grupp på UM arbeta med ungas attityder, normer och värderingar.

9 9 Riktad gruppverksamhet, med ex. killar respektive tjejer, ungdomar med funktionshinder, ungdomar med invandrarbakgrund, är också betydelsefullt arbete i UM. Det är av största vikt att man på varje UM ser till vilka behov som finns bland ungdomarna och låter det styra verksamheten. Kunskapsbank Personalen på UM får genom möten med ungdomar stor kunskap om hur det är att vara ung idag. UM har därför en viktig roll i att skapa positiva livsvillkor, som främjar ungdomars utveckling och hälsa. Omvärlden kan vända sig till UM för att få kunskap, information, utbildning och konsultation i ungdomsfrågor. Samverkan Utifrån lokala förutsättningar och behov ska UM samarbeta med andra instanser i kommunen och skapa lokala nätverk med olika verksamheter som ungdomar berörs av. Nätverket kan bestå av skolor, socialtjänst, kvinnosjukvård, vårdcentraler, smittskyddsenhet, fritidsgårdar, polis, barn- och ungdomspsykiatrin m.fl. Övergripande styrdokument Verksamheten i UM styrs av olika dokument. Övergripande dokument för personalen är FN: s barnkonvention, Sekretesslagen, Föräldrabalken och Socialtjänstlagen. Vem man är anställd av, vilken befattning man har och vilka lagar som styr verksamheten, avgör hur rapportering, dokumentation och ansvar ser ut för den enskilde vårdgivaren. Enligt 14 kap 1 i Socialtjänstlagen har all personal som arbetar med barn och unga anmälningsplikt. Barnkonventionen Sverige ratificerade Konventionen om barnets rättigheter Det innebär att all offentlig verksamhet som berör barn och ungdomar skall vila på barnkonventionens grund. Sekretesslagen 7 kap 1: Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Föräldrabalken 6 kap 11 anger att vårdnadshavare som regel har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör underårigs personliga angelägenheter. Vårdnadsrätten uttunnas dock då barnet blir äldre. Ovanstående skall på en UM vägas mot sekretesslagen och sekretessprövning skall göras enligt sekretesslagen 7 kap 1 och 4 när det gäller ungdomar i de nedre tonåren. Sekretessprövningen ska dokumenteras i journalen.

10 10 Hälso- och sjukvårdens åtaganden Nedanstående lagar gäller för den hälso- och sjukvårdande verksamheten, utöver de tidigare nämnda. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor, för hela befolkningen. 2b Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Abortlagen 6 Abortförebyggande åtgärder 6.1 Landstingets ansvar: HSL ger landstingen ansvaret för den abortförebyggande verksamheten. Smittskyddslagen 3 De samhällsfarliga, smittsamma sjukdomarna skall anmälas. 5 Varje landsting skall svara för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom landstingsområdet. 10 Läkare skall i sin hälso- och sjukvårdande verksamhet vara uppmärksam på förekomsten av samhällsfarliga och andra anmälningspliktiga sjukdomar och vidta åtgärder som skäligen krävs. Hälso- och sjukvårdspersonal ska föra journal enligt HSL:s patientjournallag. Kommunala åtaganden Verksamheten för kurator i UM anställd av kommunen, regleras främst av socialtjänstlagen, sekretesslagen och föräldrabalken. Kurator anställd av socialtjänsten har dokumentationsansvar enligt socialtjänstlagen. Styrdokument och beslut gällande ungdomsmottagningar i LiV, se Bilaga I Verksamhetsuppföljning För att kvalitén på UM- arbetet ska kunna garanteras, bör det finnas ett system för verksamhetsuppföljning. För UM i LiV har följande kvalitetsindikatorer valts: - Andel ungdomar uppdelat på kön, som fått information om ungdomsmottagning - Andelen UM som har speciell mottagningstid för pojkar med tillgång till både manlig och kvinnlig personal - I resurstilldelning inkluderas strukturerat kvalitetsarbete, kompetensutveckling och utåtriktat arbete i basverksamheten - Tid avsatt för kontinuerlig teamutveckling - Dokumenterat samarbete i form av avtal på ledningsnivå mellan landsting och berörd kommun. - Statistik på aborter och STI följs upp som tidigare. Statistik ska föras vad gäller besök hos enskild vårdgivare eller i team, besök i skolor och fritidsverksamhet och gruppbesök på UM. Detta ska sammanställas och redovisas till FSUM, mödrahälsovårdsenheten och verksamhetschefen på vårdcentralen.

11 11 På lokal nivå bör UM ingå i vårdcentralens verksamhetsplan och verksamhetsberättelse, det vill säga att måluppfyllelse och aktivitetsplan ska formuleras. Dessutom skall insamlad statistik årligen sammanställas, utvärderas och jämföras med tidigare uppgifter. Enkätundersökningar, för att mäta ungdomars uppfattning om bemötande, öppettider med mera, kan vara värdefulla i arbetet med att utveckla en UM. Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM) är en sammanslutning av ungdomsmottagningar i Sverige. Föreningen bildades 1989 och har till uppgift att bland annat stimulera utveckling av befintliga ungdomsmottagningars verksamhet genom att verka för att dessa får en bred yrkesrepresentation och hög kunskapsnivå. Karlstad Vendela Englund Burnett Länsverksamhetschef Allmänmedicin i LiV Anna Bodin Staben Allmänmedicin i LiV

12 12

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning 1 Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en ungdomsmottagning? Syfte och mål med överenskommelsen

Läs mer

POLICYPROGRAM för Sveriges Ungdomsmottagningar

POLICYPROGRAM för Sveriges Ungdomsmottagningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING POLICYPROGRAM för Sveriges Ungdomsmottagningar Förord sid 1 Ungdomsmottagningarnas historia och utveckling sid 1 Hälsofrämjande arbete sid 2 Bakgrund sid 2 Tonårsutveckling Sexualitet

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07 Sidan 1(8) Gråmarkerat justeras i varje gemensam uppdragsbeskrivning. Lokala justeringar endast i 11. Omarkerad text skall behållas om inte särskilda skäl finns att ändra. BESKRIVNING AV VÅRD VID BARNMORSKEMOTTAGNING

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen

Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-20 Diarienummer RS 2535-2012 Regionkansliet/administrativa avdelningen Handläggare: Frida Bjurström Telefon: 010-441 01 46 E-post: frida.bjurstrom@vgregion.se Till

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Man gör det bästa möjliga Olika perspektiv på UM i Västmanland Rapport 2015:1

Man gör det bästa möjliga Olika perspektiv på UM i Västmanland Rapport 2015:1 Man gör det bästa möjliga Olika perspektiv på UM i Västmanland Rapport 2015:1 Susanne Holmsten Utvecklings- och utredningsenheten Man gör det bästa möjliga Olika perspektiv på UM i Västmanland Rapport

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun

Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för familjerådgivning i Varbergs kommun är antagna av socialnämnden 2015-01-29 14. Dessa ersätter tidigare kvalitetskrav

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Killprojektet 2009 -En presentation och lägesrapport Umeå Ungdomsmottagning Västerbottens läns landsting

Killprojektet 2009 -En presentation och lägesrapport Umeå Ungdomsmottagning Västerbottens läns landsting Killprojektet 2009 -En presentation och lägesrapport Umeå Ungdomsmottagning Västerbottens läns landsting Psykolog Erik Rova Killprojektet pågår på Umeå Ungdomsmottagning mellan 2009-03-01 och 2010-02-

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Ungdomsmottagningarnas kontakter med pojkar

Ungdomsmottagningarnas kontakter med pojkar 1 Ungdomsmottagningarnas kontakter med pojkar A Artikelnummer 2000-77-007 FÖRORD Genom att underteckna FN:s barnkonvention har Sverige åtagit sig att ge alla barn nödvändig hälso- och sjukvård. I detta

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet.

Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet. Frågor om sex Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet. Här kan du få personlig och sekretessbelagd rådgivning och hjälp.

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK I II ~ Landstinget DAlARNA CENTRAL FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten Gunilla Apell Oatum 2011-03-17 Ertdalum BeteckningJdiarienr LD11/010711(4) Er beteckning RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer