Riktlinjer För Ungdomsmottagningar. Landstinget i Värmland

Transkript

1 Riktlinjer För Ungdomsmottagningar Landstinget i Värmland November 2005

2 2 Innehåll sid. Verksamhetens inriktning och mål.. 3 Ideologiska utgångspunkter för verksamheten 3 Verksamhetens organisation 4 Huvudmannaskap 4 Verksamhetsansvar 4 Verksamhetens resurser.. 5 Verksamhetens lokaler och dokumentation 7 Lokaler och tillgänglighet 7 Dokumentation 8 Verksamhetens innehåll och styrdokument. 8 Individinriktat arbete.8 Utåtriktad verksamhet 8 Kunskapsbank 9 Samverkan 9 Övergripande styrdokument 9 Hälso- och sjukvårdens åtaganden 9 Kommunala åtaganden 10 Verksamhetsuppföljning..10 Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar. 11 Bilaga I Bilaga II Styrdokument och beslut gällande länets UM Utvecklingsplan för länets ungdomsmottagningar

3 3 Riktlinjer för landstingets verksamhet vid Ungdomsmottagningar i länet För att få kalla sig Ungdomsmottagning är det nödvändigt att ha minst följande personalsammansättning - barnmorska, kurator alternativt psykolog samt läkare. Även andra personalkategorier kan finnas, i mån av behov och tillgång. Verksamhetens inriktning och mål De övergripande målen för verksamhet inom ungdomsmottagningar (UM) är att: - främja ungdomars fysiska och psykiska hälsa. - stärka ungdomar i deras identitetsutveckling för att de ska kunna hantera sin sexualitet och sitt vuxenblivande. - förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner och sexuellt riskbeteende hos ungdomar. Ideologiska utgångspunkter för verksamheten Helhetssyn - I en UM ska man arbeta utifrån en helhetssyn på ungdomar där kroppslig, psykisk och social utveckling ingår. Socialt perspektiv Personalen på en UM måste vara väl insatt i aktuella företeelser i samhället för att kunna stötta ungdomar utifrån den miljö de vistas i och problem de möter. Det är viktigt att se interaktion mellan individ och samhälle för att förstå den unga människans förutsättningar för utveckling och en god hälsa. Ungdomsperspektiv Frivillighet är en bärande princip i verksamheten och ungdomarna ska själva söka sig till UM. I UM ska man utgå från ungdomars situation och initiativ med respekt för deras vuxenhet i utveckling. Det är viktigt att stärka deras ansvarstagande och handlingskraft, vilket skapar delaktighet. Sexualitet De som arbetar på UM ska ha kompetens att möta frågor, känslor och fantasier kring sexualitet. Bemötandet ska vara öppet och ge utrymme för reflektion och diskussion kring den sexuella identiteten. Ungdomar från olika kulturer - UM bör arbeta för att ungdomar med olika kulturell och religiös bakgrund får de kunskaps- och hjälpinsatser som motsvarar deras specifika behov. När dessa ungdomar hamnar i kulturkrockar är det personalens uppgift att stödja ungdomarna att hitta framkomliga vägar.

4 4 Jämställdhet UM ska aktivt bidra till att öka jämställdheten bland ungdomar och i sitt arbete ha ett könsperspektiv. I kontakten med ungdomarna ska personalen ha kunskap om och vara uppmärksam på negativa könsrollsmönster. Personalen ska också vara medveten om sociala olikheters betydelse för folkhälsan och arbeta för ömsesidig respekt mellan könen. Det är viktigt att på UM finna arbetsformer för att nå unga män. Ungdomarna ska också ha möjlighet att möta personal av båda könen på en UM. Lågtröskelverksamhet Tröskeln in till UM ska vara så låg att alla ungdomar lätt hittar dit, lätt tar sig in och känner sig välkomna med sin aktuella fråga. Vid behov av mer kvalificerat omhändertagande psykiskt, fysiskt eller socialt ska UM-personalen ha tydliga kanaler för att lotsa ungdomen vidare. Verksamhetens organisation Huvudmannaskap Huvudman för UM kan vara landsting eller kommun, var för sig eller tillsammans. Även privata organisationer och stiftelser kan stå som huvudmän. I Värmland idag, är UM i huvudsak landstingskommunala. Om flera huvudmän delar ansvaret skall skriftliga avtal om ansvarsfördelning och innehåll upprättas, där även finansiering och resursnivåer klargörs. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att tillse att verksamheten och den enskilda mottagningen uppfyller de ställda målen. Verksamhetsansvar Övergripande ansvar, för det arbete som utförs av de som är anställda i LiV, har länsverksamhetschefen för Allmänmedicin. UM är definitionsmässigt ett tilläggsåtagande inom familjeläkarverksamheten i Allmänmedicin. Detta innebär att UM skall erbjudas alla ungdomar i Värmland och att minst en vårdcentral i varje kommun får uppdraget. UM är från 2005 i detta avseende jämställt med andra basala folkhälsofunktioner i LiV, såsom barnmorskemottagning (BMM) och barnavårdscentral (BVC). Verksamhetschefen på vårdcentral med tilläggsåtagande UM, ska ansvara för personal, drift och uppföljning vad gäller LiV:s verksamhet. Det åligger också verksamhetschefen att svara för den medicinska säkerheten. I de fall UM drivs tillsammans med personal med andra huvudmän ska verksamhetschefen tillse att skriftligt avtal upprättas mellan huvudmännen. Avtalet ska omfatta ansvarsfördelning vad gäller ekonomi och verksamhetens innehåll. Det är lämpligt att utse en samordnare på varje UM. Till samordnaren kan verksamhetschefen delegera vissa arbetsuppgifter. Alla som arbetar på UM i Värmland bildar ett nätverk. Inom detta nätverk ska fortbildning och vidareutveckling av ungdomsmottagningsarbetet ske. En person i nätverket ges ett

5 5 tidsbegränsat uppdrag att vara samordnare. Länsverksamhetschefen i Allmänmedicin utser denna person. Ungdomsmottagningar kan vara samlokaliserade eller utgöra separata enheter. En mottagning kan ingå i t.ex. BMM och/eller Familjecentral. UM skall ha ett nära samarbete med mödrahälsovårdsenheten, kvinnosjukvården, barn- och ungdomsmedicinska kliniken, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och smittskydd i LiV samt socialtjänst, skolor och fritidssektorn i kommunen. Verksamhetens resurser Målet är att alla unga kvinnor och män upp till 25 år ska ha tillgång till ungdomsmottagning i sin kommun. För att uppnå en rimlig, grundläggande service- och kvalitetsnivå på en ungdomsmottagning med ett befolkningsunderlag på ungdomar är målet att anställa minst en barnmorska (bm) och en kurator/psykolog på heltid samt en läkare på kvartstid. Allmänmedicins ekonomiska ersättning till UM är beräknat på antalet skrivna ungdomar i kommunen i åldersgruppen år. Ersättningen är idag (2005) 100 kronor per ungdom och år. Ambitionen med denna ersättning innebär att en barnmorska ska kunna erbjuda en timme/100 ungdomar och vecka. Verksamhetschefen på vårdcentralen har det ekonomiska ansvaret vad gäller landstingets del i UM. På de mottagningar där både landsting och kommun har personal anställd, är det viktigt att samarbetsavtal skrivs vad gäller drift och verksamhetsinnehåll. All personal på en UM ska ha adekvat utbildning. Barnmorskan ska ha förskrivningsrätt på preventivmedel, kuratorn/psykologen ska ha steg 1- utbildning eller motsvarande och läkaren ska vara specialist i barn- och ungdomsmedicin, allmänmedicin, gynekologi eller infektionssjukdomar. Personalen bör erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling och extern handledning. De olika yrkesgrupperna skall samverka i praktiken. Nedan kommer en redovisning av de yrkeskategorier som vanligast förekommer på en UM och vilka arbetsuppgifter de kan ha. Barnmorska Barnmorskan har tre huvuduppgifter, att arbeta med sexualitet och hälsa, att förebygga oönskade graviditeter och att förhindra uppkomst av spridning av sexuellt överförbara infektioner. Arbetet innebär att möta unga män och kvinnor i samtal om bl.a. sexoch samlevnad, graviditet och abort.

6 6 Barnmorskan ska utföra gynekologiska undersökningar, göra graviditetstest och viss STI- (Sexually Transmitted Infections) diagnostik. Dessutom ska bm göra en första bedömning vid gynekologiska besvär och vid oro om sexuella problem. Vid behov ska bm hänvisa till läkare för att garantera en hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet. Barnmorskan kan också vara den som utför en ung kvinnas första gynekologiska undersökning och en ung mans första undersökning av könsorganet. Det förebyggande och utåtriktade arbetet ska formas och utföras tillsammans med övrig personal på UM. Detta innefattar information om sex och samlevnad i skolor, studiebesök i grupp på UM och riktad gruppverksamhet. Barnmorskan kan vara ansvarig för kontaktspårning av STI som omfattas av smittskyddslagen. Det är en fördel om bm har utbildning i sexologi, samtalsteknik och psykoterapi. Kurator Kuratorns uppgift på UM är att bedriva psykosocialt arbete med ungdomar enskilt, familjevis eller i grupp. Arbetet innebär att möta ungdomars upplevelser och behov och utifrån dessa behov erbjuda lämpliga insatser. Arbetsuppgiften spänner över ett vitt fält och omfattar allt från pedagogiska till specifikt terapeutiska insatser. Kuratorns arbete bör bestå av psykosocial konsultation, stödjande och jagstärkande samtal och krisbearbetning. Kortare, individuell psykoterapi kan erbjudas till enstaka ungdomar om kuratorn har den kompetensen. Det är en fördel om kuratorn har utbildning i sexologi och/eller psykoterapi. Kuratorn kan vara ansvarig för smittspårning av STI som omfattas av smittskyddslagen. Tillsammans med övriga på UM ska kuratorn arbeta hälsofrämjande och med utåtriktat arbete. Detta omfattar information till skolorna, att ta emot studiebesök i grupp och riktad gruppverksamhet. Läkare Läkaren/läkarna har det medicinska ansvaret på UM. I arbetet ingår att lägga upp rutiner för det medicinska arbetet och ansvara för utbildning och utveckling inom det medicinska området. Läkarens uppgift är att diagnostisera och behandla sjukdomstillstånd och bedöma olika avvikelser. Läkaren ingår i det team som samsynt möter ungdomars behov. Då olika specialistläkare kan arbeta på UM kommer nedan en beskrivning av de olika specialisternas arbetsuppgifter. Allmänmedicinsk specialist Allmänläkaren har en bred kompetens och ska göra allmänna bedömningar. Ungdomarnas problem kan t.ex. handla om kroppsutveckling, sex och samlevnad, sexdebut, underlivet, acne, ätstörningar, magbesvär, huvudvärk och stress.

7 7 Barn- och Ungdomsmedicinsk specialist Ungdomsmedicinaren skall på UM ansvara för att göra medicinska bedömningar och utredningar på ungdomar med somatiska och psykosomatiska symtom. Detta innebär att läkaren bl.a. ska bedöma avvikelser i pubertetsutvecklingen och somatiska problem vid ätstörningar, utreda smärttillstånd och besvär från t.ex. magtarmkanalen. Gynekolog Gynekologen har till uppgift att handlägga komplicerade preventivmedelsfrågor, menstruationsbesvär, genitala infektioner och genitala smärttillstånd. När det gäller ungdomar som har avvikande pubertetsutveckling, hormonella rubbningar och ätstörningar, kräver det ofta samarbete specialister emellan. Gynekologen ska vara länken mellan kvinnosjukvården och UM. Dermato-venereolog Tillsammans med gynekologen har dermato-venereologen till uppgift att utforma rutiner för handläggning av STI. Psykolog Psykologens arbete syftar till att stödja ungdomar i att se sina egna möjligheter, utveckla själtillit och använda sina egna resurser. Dessa insatser kan göras i form av kortare eller längre terapier av kris-, stödoch/eller insiktsbetonad karaktär. Psykologen på UM kan göra kvalificerade diagnostiska bedömningar, vilket kan hjälpa ungdomar med tung problematik till adekvat behandling. Sjuksköterska Sjuksköterskans arbetsuppgifter kan variera, beroende på vilka behov som finns hos ungdomarna, samt vilka övriga kompetenser som finns på UM. Arbetsuppgiften kan vara att ge råd och stöd till ungdomar som söker för allmänna somatiska besvär. Sjuksköterskans uppgift kan också vara att föra hälsosamtal om t.ex. livsstilsfrågor. Ofta ansvarar sjuksköterskan för arbetet med unga män. Undersköterska Undersköterskans arbetsuppgifter kan vara att ta blodprover och blodtryck, assistera läkare vid undersökningar, ge viss rådgivning samt att sköta administrativa uppgifter. Utifrån kompetens och intresse kan undersköterskan arbeta med ungdomsgrupper. Verksamhetens lokaler och dokumentation Lokaler och tillgänglighet UM bör ha fristående, funktionella, lättillgängliga och centralt belägna lokaler. Om fristående lokal ej går att ordna, kan UM förläggas på barnmorskemottagning i en vårdcentral/familjecentral, med anpassade öppettider för ungdomar.

8 8 Heltidsöppna UM bör ha mottagnings- och telefontid alla vardagar. Mottagningen ska vara öppen för dropin-besök, tidsbokade och akuta besök. Väntetiden för ett planerat besök ska inte överstiga en vecka. Besöken på UM ska vara avgiftsfria. Om UM tillfälligt är stängd, ska en tydlig hänvisning finnas. Dokumentation Besöken på UM ska dokumenteras enligt respektive yrkesgrupps journallag (Hälso- och sjukvårdslagen, patientjournallagen och Socialstyrelsens krav på dokumentation). Verksamheten i sin helhet ska också dokumenteras genom verksamhetsberättelse och -planering. Verksamhetens innehåll och styrdokument UM ska bedriva ett brett förebyggande arbete, ska ha hög tillgänglighet och ett bra och respektfullt bemötande av ungdomar. De individuella kontakterna ska bygga på frivillighet och grundsynen hos personalen bör utgå ifrån ett salutogent perspektiv och vara hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Arbetet på UM ska innehålla erbjudande om individuella samtal, undersökningar, behandlingar, gruppverksamhet och utåtriktat arbete. Nedanstående områden bör inrymmas i en UM, men kan variera efter lokala behov, resurs- och kompetensnivåer. - Sexualitet och samlevnad - Psykologiska och psykosociala frågeställningar - Kulturrelaterade frågeställningar - Livsstilsfrågor - Allmänmedicinska frågeställningar Individinriktat arbete Det är vanligt att ungdomar behöver stöd på flera områden, vilket personalen på UM måste ha en öppenhet inför. Viktigt är att kunna improvisera och eventuellt lotsa vidare, efter ungdomens behov. Unga män besöker inte UM (2005) i samma omfattning som unga kvinnor. Speciella satsningar bör därför göras på de UM detta gäller. Det kan ske t.ex. i form av speciella killmottagningar, med manlig personal. Det är viktigt i sexoch samlevnadsfrågor att det finns både män och kvinnor som möter ungdomar på UM. Många ungdomar lider idag (2005) av psykisk ohälsa. Varje UM bör se över sin verksamhet för att kunna ge ett bra stöd till dessa ungdomar. UM:s uppgift är också att stödja ungdomar att ta kontakt med andra instanser i samhället, när så behövs. Utåtriktad verksamhet UM ska också arbeta utåtriktat med ungdomar i grupp. Det kan ske i form av studiebesök av skolklasser eller att UM-personal besöker skolor och komplettera den lärarledda undervisningen i sexoch samlevnad. För övrigt kan man i grupp på UM arbeta med ungas attityder, normer och värderingar.

9 9 Riktad gruppverksamhet, med ex. killar respektive tjejer, ungdomar med funktionshinder, ungdomar med invandrarbakgrund, är också betydelsefullt arbete i UM. Det är av största vikt att man på varje UM ser till vilka behov som finns bland ungdomarna och låter det styra verksamheten. Kunskapsbank Personalen på UM får genom möten med ungdomar stor kunskap om hur det är att vara ung idag. UM har därför en viktig roll i att skapa positiva livsvillkor, som främjar ungdomars utveckling och hälsa. Omvärlden kan vända sig till UM för att få kunskap, information, utbildning och konsultation i ungdomsfrågor. Samverkan Utifrån lokala förutsättningar och behov ska UM samarbeta med andra instanser i kommunen och skapa lokala nätverk med olika verksamheter som ungdomar berörs av. Nätverket kan bestå av skolor, socialtjänst, kvinnosjukvård, vårdcentraler, smittskyddsenhet, fritidsgårdar, polis, barn- och ungdomspsykiatrin m.fl. Övergripande styrdokument Verksamheten i UM styrs av olika dokument. Övergripande dokument för personalen är FN: s barnkonvention, Sekretesslagen, Föräldrabalken och Socialtjänstlagen. Vem man är anställd av, vilken befattning man har och vilka lagar som styr verksamheten, avgör hur rapportering, dokumentation och ansvar ser ut för den enskilde vårdgivaren. Enligt 14 kap 1 i Socialtjänstlagen har all personal som arbetar med barn och unga anmälningsplikt. Barnkonventionen Sverige ratificerade Konventionen om barnets rättigheter Det innebär att all offentlig verksamhet som berör barn och ungdomar skall vila på barnkonventionens grund. Sekretesslagen 7 kap 1: Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Föräldrabalken 6 kap 11 anger att vårdnadshavare som regel har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör underårigs personliga angelägenheter. Vårdnadsrätten uttunnas dock då barnet blir äldre. Ovanstående skall på en UM vägas mot sekretesslagen och sekretessprövning skall göras enligt sekretesslagen 7 kap 1 och 4 när det gäller ungdomar i de nedre tonåren. Sekretessprövningen ska dokumenteras i journalen.

10 10 Hälso- och sjukvårdens åtaganden Nedanstående lagar gäller för den hälso- och sjukvårdande verksamheten, utöver de tidigare nämnda. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor, för hela befolkningen. 2b Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Abortlagen 6 Abortförebyggande åtgärder 6.1 Landstingets ansvar: HSL ger landstingen ansvaret för den abortförebyggande verksamheten. Smittskyddslagen 3 De samhällsfarliga, smittsamma sjukdomarna skall anmälas. 5 Varje landsting skall svara för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom landstingsområdet. 10 Läkare skall i sin hälso- och sjukvårdande verksamhet vara uppmärksam på förekomsten av samhällsfarliga och andra anmälningspliktiga sjukdomar och vidta åtgärder som skäligen krävs. Hälso- och sjukvårdspersonal ska föra journal enligt HSL:s patientjournallag. Kommunala åtaganden Verksamheten för kurator i UM anställd av kommunen, regleras främst av socialtjänstlagen, sekretesslagen och föräldrabalken. Kurator anställd av socialtjänsten har dokumentationsansvar enligt socialtjänstlagen. Styrdokument och beslut gällande ungdomsmottagningar i LiV, se Bilaga I Verksamhetsuppföljning För att kvalitén på UM- arbetet ska kunna garanteras, bör det finnas ett system för verksamhetsuppföljning. För UM i LiV har följande kvalitetsindikatorer valts: - Andel ungdomar uppdelat på kön, som fått information om ungdomsmottagning - Andelen UM som har speciell mottagningstid för pojkar med tillgång till både manlig och kvinnlig personal - I resurstilldelning inkluderas strukturerat kvalitetsarbete, kompetensutveckling och utåtriktat arbete i basverksamheten - Tid avsatt för kontinuerlig teamutveckling - Dokumenterat samarbete i form av avtal på ledningsnivå mellan landsting och berörd kommun. - Statistik på aborter och STI följs upp som tidigare. Statistik ska föras vad gäller besök hos enskild vårdgivare eller i team, besök i skolor och fritidsverksamhet och gruppbesök på UM. Detta ska sammanställas och redovisas till FSUM, mödrahälsovårdsenheten och verksamhetschefen på vårdcentralen.

11 11 På lokal nivå bör UM ingå i vårdcentralens verksamhetsplan och verksamhetsberättelse, det vill säga att måluppfyllelse och aktivitetsplan ska formuleras. Dessutom skall insamlad statistik årligen sammanställas, utvärderas och jämföras med tidigare uppgifter. Enkätundersökningar, för att mäta ungdomars uppfattning om bemötande, öppettider med mera, kan vara värdefulla i arbetet med att utveckla en UM. Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM) är en sammanslutning av ungdomsmottagningar i Sverige. Föreningen bildades 1989 och har till uppgift att bland annat stimulera utveckling av befintliga ungdomsmottagningars verksamhet genom att verka för att dessa får en bred yrkesrepresentation och hög kunskapsnivå. Karlstad Vendela Englund Burnett Länsverksamhetschef Allmänmedicin i LiV Anna Bodin Staben Allmänmedicin i LiV

12 12