Sjöbo-Knäppan 20 år En historisk tillbakablick om Sjöbo-Knäppans naturreservat som fyller 20 år 2015

Transkript

1 Sjöbo-Knäppan 20 år En historisk tillbakablick om Sjöbo-Knäppans naturreservat som fyller 20 år 2015

2 Charlottenborgs ägor med nuvarande Sjöbo-Knäppans naturreservat vid Borens strand. Häradskartan Den röda linjen på kartan visar ungefär hur naturreservatsgränsen går idag. Sjöbo-knäppan naturreservat 20 år! 2015 är det 20 år sedan Sjöbo-Knäppan blev naturreservat. Detta vill vi uppmärksamma genom att ge ut en särskild broschyr om naturreservatets historik. Reservatet bildades 1995 av Motala kommun. Anledningen var att området är hem åt skyddsvärda växt- och djurarter samt rymmer hela biotoper som är hotade i form av sumpskog och extremrikkärr. Området är också mycket värdefullt för det rörliga friluftslivet. Kommunen vill erbjuda en vacker och spännande natur med möjlighet till både vardagligt friluftsliv och unika naturupplevelser. Därför hoppas vi att den här broschyren kan ge en inblick i hur kommunenen arbetar med förvaltningen av naturreservat, samt ge inspiration till att besöka naturreservatet och upptäcka mera på egen hand. Välkommen ut i naturen önskar, Henrik Sandberg Kommunekolog Motala kommun

3 Lämningar från förhistorisk tid Områdets historia börjar för länge sedan. I naturreservatet finns lämningar från förhistorisk tid. I västra delen finns bl.a. två välbevarade fångstgropar som kan vara år gamla. Fångstgroparna skulle i så fall vara från stenåldern. Fångsgropar användes ända fram till 1864 då de förbjöds. Fångstgroparna utnyttjades för att fånga älg, vildren och varg samt i mindre utsträckning för björn och räv. Det stadgades i de medeltida landslagarna att man skulle hålla fångstgropar för varg. Groparna är ca 3-4 m i diameter och omkring 2,5 m djupa. De anlades ofta i långa rader och bildade system som kunde vara flera hundra meter långa. Systemen spärrade viktiga viltstråk. Fångstgropen kunde även placeras ensam och kompletterades med ett fållsystem som gjorde att viltet tvingades mot gropen. Groparna doldes av ett icke bärande tak av grenar och mossa. Det finns omkring registrerade fångstgropar i Sverige. De flesta har hittats i norra delen av landet. Resterna av en fångstgrop i naturreservatet som hålls öppen genom årlig gräsröjning En lång historia av ett rikt kulturlandskap Historien för Sjöbo-Knäppan som vi känner det idag börjar på 1600-talet. Området tillhörde gården Charlottenborg, som bildades 1662 genom en sammanslagning av tre äldre gårdar. Dessa var Torpa, Kråksten och Vräknebo. I naturreservatets centrala delar kan man se lämningar från Torpa gård. Kråksten låg sydväst om reservatet vid Textilvägen, och Vräknebo låg där Charlottenborgs slott ligger idag. C F Broocman skrev 1760 att Charlottenborg var en stor och välmående gård. Det som idag är Sjöbo-Knäppan var rik ängs- och betesmark. De norra delarna, det vill säga området kring Sjöbo och norrut mot Rävabacken, var glest trädbevuxen ängsmark. Där bedrevs det slåtter. En del av marken användes som beteshage. Odlingsmark fanns insprängd särskilt mot den forna gränsen mellan Kråkstensängen i norr och Torpaängen. Den sydligaste delen av Sjöbo-Knäppan var slåtteräng. Här växer i dag alsumpskog.

4 Både nu och då var Gröna plan ett populärt utflytsmål för Motalaborna Kulturlandskapet står tillbaka men området blir viktigare som rekreationsområde Redan på 1800-talet var bad- och friluftsplatsen Gröna plan ett populärt tillhåll för Motala Verkstads Arbetareförening som bildades Under och 1930-talen hade Motala Verkstads och Klädesfabrikens anställda picknick här på sommarsöndagarna. På 1920-talet bedrevs modern konfirmandundervisning vid Gröna plan. Prästen Hjalmar Wasser samlade sina konfirmander här för bollspel och lekar samt bjöd på saft, bullar och konfirmandundervisning. Den södra delen av Sjöbo-Knäppan började efterhand växa igen. Igenväxningen av hela området tog ytterligare fart när Charlottenborg upphörde med djurhållningen i början av 1960-talet. Jämför man flygfotona över området från olika år kan man se hur kraftig igenväxningen var mellan åren 1945 och Den röda linjen på flygfotona till höger visar ungefär hur reservatsgränsen går idag.

5

6 Järnvägen från gamla Motala Verkstad gick via slaggbron över till Rävabacken. Sista turen med slagg från gamla Motala Verkstad till deponin på Rävabacken gick 1961 Motala Verkstads verksamhet på Verkstadsön i Motala har gett upphov till tre avfallsupplag/ slaggtippar på tre platser i anslutning till Motala tätort. Verksamheten bedrevs under perioden Slagg är en restprodukt från framställning av olika metaller. Det innehåller olika föroreningar som kan vara skadliga för miljön. En av platserna som användes som deponi för slagg var Rävabacken strax utanför naturreservatet Sjöbo-Knäppan. Hit kördes slagg från verkstaden med järnvägsvagnar över slaggbron och dumpades på Rävabacken vid Borens strand. Detta pågick ända fram till Deponin har inte sluttäckts. Även om området idag till stor del är bevuxen med vegetation ligger på många håll slaggklumpar, restmaterial från järnvägen och annat skräp kvar sedan den här tiden. Kommunen har i en rapport från 2004 studerat effekterna från Motala verkstads slaggtippar. Vid Rävabacken bedömer kommunen att finns risk för allmänheten att komma i kontakt med slagget som på sina håll ligger exponerat.

7 Under 1990-talet återinfördes fårbete i naturreservatet Naturreservatet bildas och det gamla kulturlandskapet återskapas Trots den sedan länge upphörda hävden hade Sjöbo-Knäppan ändå höga natur- och kulturvärden. Området avsattes som fågelskyddsområde Biologen Sören Pettersson och Motala Biologiska Förening tog tidigt initiativ till att Sjöbo-Knäppan skulle skyddas som naturreservat. Motala Biologiska Förening kunde fastställa värdena genom de inventeringar av floran och fågellivet som föreningen gjorde. Den botaniska inventeringen gjordes eftersom det 1976 fanns planer på att bygga en stor idrottsplats vid Sjöbo- Knäppan. Kommunala naturvårdsrådet initierade 1990 att ett kommunalt naturreservat skulle bildas. Sören Pettersson fick samma år i uppdrag att göra ett förslag till skötselplan. Där står att Sjöbo-Knäppan är ett unikt område som hyser skyddsvärda växt- och djurarter samt rymmer hela biotoper som är hotade i form av sumpskog och extremrikkärr. Kommunfullmäktige beslutade i november 1993 att Sjöbo-Knäppan bör avsättas som naturreservat. Naturreservatet fick sitt namn efter de två torpen Sjöbo och Knäppan som finns i området. Länsstyrelsen godkände att Miljöoch hälsoskyddsnämnden fick ta det slutgiltiga beslutet den 10 oktober Kompletterande inventeringar gjordes inför beslutet. Bland annat inventerades skalbaggar och vegetationen.

8 Naturvårdshuggning, Hulthagekärret Ängsnycklar, Hulthagekärret Återskapande av det gamla kulturlandskapet När Sjöbo-Knäppan blev naturreservat fastställedes också en skötselplan för området med målet att återskapa det gamla kulturlandskapet. Kommunen öppnade upp delar av de igenväxta hagmarkerna. Områden som tidigare varit betesmark stängslades in och fårbete infördes åter igen. Inom vissa områden avverkades en del träd där de växte för tätt. Naturreservatets yta är ca 40 hektar. Området kunde ha blivit ändå lite större i den sydöstra delen men den dåvarande fastighetsägaren motsatte sig att det bildades ett reservat. De vandringsstigar som finns i området skyltades och en informationstavla togs fram för reservatet. Att området nu hålls öppet med hjälp av bete och slåtter gynnar både den biologiska mångfalden samtidigt som det blir trevligt för besökare att röra sig i området. Området sköts idag med bete och slåtter enligt skötselplanen. Vissa områden i naturreservatet lämnas dock helt orörda eftersom dessa områden hade hunnit få höga naturvärden tack vare att de har lämnats orörda under en längre tid. Detta gäller t.ex. alsumpskogen och delar av ädellövskogen. Detta bidrar till att Sjöbo-Knäppan har ett mycket rikt fågelliv.

9 Lieslåtter i Hulthagekärret Hulthagekärret I östra delen av naturreservatet ligger extremrikkärret Hulthagekärret med sin rika orkidéflora. Det kalkrika grundvattnet som sipprar fram gör att de sällsynta och vackra orkidéerna trivs att växa just här. Kärret har liksom omgivande marker nyttjats för bete eller slåtter ända fram till mitten av Manuell borthuggning av stubbar talet. Efter att hävden upphörde började kärret sakta att växa igen. Orkidéerna och de andra kalkkärrsarterna riskerade att försvinna helt. För att bevara denna hotade naturtyp har restaureringsarbeten genomförts i omgångar sedan 1970-talet. Detta innebär röjning av sly och vass samt trädgallring för att sakta öppna upp kärrytan igen. Efterföljande skötsel med slåtter är nödvändig. Arbetsinsatserna var dock för små och det tuviga och blöta kärret är svårt och arbetsamt att sköta gjordes en omfattande restaurering då delar av kärret tuvfrästes med maskin för att underlätta framtida slåtter. Sedan 2011 sköts kärret nu med årlig lieslåtter av företaget Slåttergubben på uppdrag av kommunen. Slåttergubben är proffs på lieslåtter och sköter om ängen på gammeldags vis. Förutom att slå med lie tar de bort gamla stubbar, stora tuvor och bränner delar av kärret på våren. Allt för att underlätta arbetet med lien.

10 Övre vänster bild: Torpet Sjöbo. Nedre vänster bild: Utsiktsplattformen som byggdes Höger bild: Skyltad vandringsstig och stätta över fårstängsel i reservatet. Utveckling av rekreation och friluftsliv De senaste åren har kommunen satsat på att utveckla tätortsnära natur och friluftsområden för såväl Motalaborna som för den biologiska mångfalden. Så även i Sjöbo-Knäppans naturreservat. Nya skyltar, en ny grillplats, en ny tillgänglighetsanpassad toalett och en ny utsiktsplattform vid Borens strand är några exempel på nyheter i reservatet de senaste åren. Sedan tidigare finns det ett fågeltorn i den östra delen av reservatet, samt en spång som leder besökarna torrskodda genom alsumpskogen från reservatsparkeringen till kalkkärret. Vid torpet Sjöbo som ligger mitt i reservatet bedriver kommunen sedan många år grön rehabiliteringsverksamhet. Här finns en fin trädgård, växthus och örtagård som deltagarna i rehabiliteringsprojektet tar hand om. Personerna i arbetslagen som håller till vid torpet har även hjälpt till i arbetet med att restaurera de igenväxta hagmarkerna runt omkring Sjöbo. En av de bästa tiderna att besöka reservatet är under våren då blomsterprakten är som störst. Då kan man t.ex. njuta av blåsippor, vitsippor, svalört och lungört samtidigt som man hör de nyanlända flyttfåglarnas sång i den lummiga lövskogen. Passa gärna på att skriva i gästboken som ligger i lådan på utsiktsplattformen och berätta om vad du upplevt!

11 Informationstavla som presenterar kalkkärrets flora i Hulthagekärret. Mer information om Sjöbo-Knäppans naturreservat Vill du veta mer om Sjöbo-Knäppans naturreservat eller om Motala kommuns natur finns det mer information att hitta här: Naturreservat i Motala kommun: Motala kommuns Naturvårdsprogram: Reservatsfolder som finns på Turistbyrån, reservatsparkeringen, kommunhuset samt i digital form på Boken Guide till naturen i Motala från 2003 som finns att hämta gratis på Turistbyrån eller på kommunhuset Motalas Naturkarta som finns som webbsida och som app. till smartphone och androidtelefon: För frågor eller ytterligare information gå gärna in på eller kontakta kommunekologen, tel

12 Omslagsbild: Flugblomster, Hulthagekärret Foton: Motala kommun, Henrik Sandberg, Hilkka Kangas, Alf Johansson, Slåttergubben och Motala industrimuseum Flygfoton: Motala kommun Text: Benny Ekberg och Henrik Sandberg Läs mer om Motala verkstads historia på