20 frågor om Montessori. 20 frågor om montessori är ett kapitel ur boken följ barnet! av Nina Hedlund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "20 frågor om Montessori. 20 frågor om montessori är ett kapitel ur boken följ barnet! av Nina Hedlund"

Transkript

1 20 frågor om Montessori 20 frågor om montessori är ett kapitel ur boken följ barnet! av Nina Hedlund 1. Passar montessori alla barn? Ja, eftersom grundtanken i montessori är att följa varje barns utveckling. 2. Varför är grupper och klasser i montessori alltid åldersblandade? När läraren kan utgå från varje barns nivå och de äldre barnen kan hjälpa de yngre så försvinner konkurrens tänkandet och kunskaper befästs. Barn har behov av att se upp till någon som är äldre, att ha förebilder. Och de äldre barnen växer när de får visa för de yngre vad de kan. Eftersom grupparbeten i montessori bygger på frivillighet får barnen möjlighet att samarbeta med kompisar som antingen ligger på samma kunskapsnivå eller har samma intressen oavsett ålder. För att åldersblandade grupper ska fungera krävs en mycket väl förberedd miljö samt en lärare som är inställd på att individualisera. 3. Hur behöver den grundläggande montessori pedagogiken kompletteras för att fungera bra i dagens Sverige? Grundtesen i montessori är; följ barnet! Och den står sig. Den statliga skolans läroplaner förändras dessutom i allt mer montessorisk anda och betonar numera starkt individualisering i undervisningen. Samhället utvecklas i rasande takt. Lärare som lever och verkar i Sverige på 1900.talet måste självklart se till de behov som dagens barn har och den påverkan som dagens samhälle har på dem. Montessoriförskolor och skolor är måna om att inlemmas i samhället för att inte bli isolerade öar. Då vi är på väg in i ett postindustriellt skede blir elektroniken en nödvändig kommunikationsväg människor emellan. Och när naturvetenskapliga och pedagogiska forskare gör nya upptäckter så är det förstås i den verkligheten och med de nya kunskaperna som dagens montessori verksamhet ska bedrivas. 4. Finns det vanliga leksaker på montessori förskolor? Ja. Montessoripedagogiken går ut på att se till varje enskilt barns behov. På de flesta förskolor med heldagsverksamhet finns förutom montessorimaterialet, det vi kallar vanliga leksaker. Till exempel dockvrå, utklädningskläder och annan utstyrsel för rollekar, byggklossar och uteleksaker. Denna fråga är vanlig bland besökare i montessoriverksamhet. Den som frågar ser inte alltid med barnets ögon. Montessorimaterialet är utformat för att locka barnets alla sinnen och små barn ser inte materialet som läromedel utan just som spännande leksaker. En av Maria Montessoris tidiga erfarenheter - och en erfarenhet montessorilärare gör även i dag är att barnen ofta väljer bort de traditionella leksakerna, när de vistas i en spännande montessorimiljö. På en montessoriförskola får barnen alltid delta i vardagsaktiviteter. De får baka, laga mat, duka, damma, vattna blommor, sopa och stryka med riktiga och 1(8)

2 verklighetstrogna redskap som är anpassade till deras storlek. En god förankring i vardagens veklighet ger den bästa grunden för att utveckla fantasin. Montessori lägger stor vikt vid miljön. Allt som finns i barnens närhet ska vara vackert, rent och välordnat. En bra montessorimiljö med läckert uppdukade material ska ge barnet samma känsla som vi vuxna kan känna när vi kliver in i en frestande affär, ser en konstutställning eller har en skön naturupplevelse. En annan aspekt på förekomsten av leksaker i förskolan: svenska barn har ofta mängder av leksaker hemma. Förskolan ska vara ett komplement till hemmet, erbjuda andra aktiviteter och lek-och-lär-redskap. 5. Finns det utrymme för frilek och skapande verksamhet på montessoriförskolor? Vi vuxna lägger starka värderingar i begreppen lek och arbete.. När ett barn leker arbetar det med sin utveckling. därför kallar montessori barnens alla lek-och-lär-aktiviteter för arbete. Barn i montessoriverksamhet upplever glädjen i att själva få välja sina aktiviteter. Därmed blir begreppet fri lek ganska ointressant ur barnets synvinkel. När det gäller exempelvis rollekar, bemödar sig lärarna om att leken verkligen ska vara fri i den bemärkelsen att de vuxna låter bli att styra eller tvinga på barnen organiserade gruppaktiviteter. Lärarna ingriper naturligtvis om lekarna blir destruktiva eller om barnen gör varandra illa. Men när det gäller små konflikter, uppmanar man barnen att själva försöka lösa dem för att på så sätt lära sig samspel, respekt och hänsyn. Vad gäller skapande verksamhet skiljer det sig mycket från förskola till förskola beroende på lärarnas intresse. Det finns förskolor där man tar in konstnärer som skapar tillsammans med barnen. En av tankarna med det praktiska och sinnestränande montessorimaterialet för små barn, är att öva finmotorik och koncentration två av skapandets grunder. Maria Montessori utarbetade ett grundläggande material för musikundervisning. Klockorna med sina olika toner är ett hjälpmedel att få små barn att förstå toner, skalor och noter. Utbudet av musikkurser för montessorilärare växer. I den skapande verksamheten tillämpas samma principer om fria val, självständighet och det enskilda barnets intresse som inom alla andra områden, på montessoriförskola ser du inte någon barngrupp som samtidigt klipper och klistrar samma sorts jultomte eller påskhare efter ritning och lärarens order.. 6. Finns det en risk att montessoribarn blir för individualistiska? En ganska vanlig fråga från föräldrar. Och en naturlig fråga i vårt land, där verksamheten i skola och barnomsorg av tradition varit starkt grupporienterad. Som bakgrund kan det vara intressant att blicka bakåt i tiden och utåt i världen. Vad man då finner är att länder med totalitära regimer ofta har förbjudit eller åtminstone varit mycket negativt inställda till montessoriskolor. Vill man vara lite filosofisk, kan man konstatera att inte någon stark statsapparat torde vara intresserad av en skola som har som mål att odla självständiga och ifrågasättande medborgare. Maria Montessori var en djupt religiös katolik, som under den första delen av talet ägnade mycket av sin tankekraft till situationen i världen och människosläktets framtid. Det stora och övergripande målen för hennes verksamhet var världsfred. Hon ville skapa ett medvetande om barnets enorma möjligheter och den stora betydelsen av hur barnet blir bemött under sina första levnadsår. Hon ville därför 2(8)

3 också inrätta den bästa miljön både i hem och skola för att utveckla egenskaper som respekt för andra människor, samarbetsförmåga och ansvarskänsla. Det är nämligen först när du är trygg och stark i dig själv, du kan vara ödmjuk och ta ansvar i en grupp. Därför utgår alltid montessoriläraren från att först stärka det enskilda barnet, hjälpa barnet att hitta sin självkänsla och egenvärde. Det som barnet presterar kan aldrig vara fel, det kan bara vara nästan rätt. I montessoriverksamhet leker och arbetar barnet ofta i grupp, men antalet barn och sammansättningen i gruppen är inte en frukt av lärarens order, utan av barnens intressen och önskemål. Läs gärna det här svaret en gång till! Det är en så viktig grundsten i montessori. 7. Har montessorilärare en speciell inställning till kroppskontakt med barn? Ja och nej. Det beror på om man tycker att respekt är en speciell inställning eller ej. Lärarens uppgift är att visa kärleksfull omtanke och få varje barn att känna sig välkommet. Men inte sällan är det den vuxnes behov av kramar och närhet som styr kroppskontakten inte barnets behov. Tycker du själv alltid om när din chef klappar dig på huvudet, dunkar dig i ryggen eller killar dig under hakan? Eller när människor du inte känner så väl kastar sig om halsen på dig? Det gör inte barn heller. En bra montessorilärare finns där med öppen och varm famn när barnet vill ha kontakt, men tränger sig inte på. Speciellt viktigt är förstås den nära och mjuka kroppskontakten med de mindre barnen. Men aldrig så välmenande fysisk kontakt kan vara störande för både barn och vuxna, om man är koncentrerade på en viktig uppgift. 8. Hur går det för barn med koncentrations problem i montessori? Koncentrationsproblem blir allt vanligare bland svenska barn. När de första montessoriförskolorna startade var materialet till för att stimulera barnen. Idag, när så många barn är överstimulerade av intryck från verkligheten och media, blir huvuduppgiften snarare att få ordning och struktur i en rörig värld. På montessoriförskolor är både miljön och material skapat för att befrämja koncentrationen. Att i en lugn och välordnad miljö syssla med praktiska och sinnestränande uppgifter och dessutom slippa bli avbruten, stärker koncentrationen. I montessoriskolor är inte dagen indelad i lektionspass på 40 eller 80 minuter. Barnen slipper att ständigt bli avbrutna när intresse och koncentration väl har infunnit sig. Under de två till tre timmar långa arbetspassen har barnen möjlighet att hitta sin egen arbetscykel och sitt kreativitetsflöde. En av de viktigaste sociala reglerna är att visa hänsyn mot kamrater som är koncentrerade på sitt arbete. En av lärarens viktigaste uppgifter är att ständigt arbeta för att befästa regeln och själv föregå med gott exempel. Att bli störd av läraren kan vara lika förödande för koncentrationen som att bli störd av ett annat barn. För barn med grava koncentrationsproblem beroende på hjärnskador behövs givetvis hjälp av speciallärare även i montessoriskolor. 9. Varför finns det så många konstiga termer inom montessori? Har du läst montessorilitteratur eller talat med montessorilärare, så har du kanske stött på termer som arbete, sensitiva perioder, material, normalisation, observation och absorberande sinne. 3(8)

4 För att göra montessori mer lättillgängligt, vore det kanske en bra idé att hitta på nya svenska ord utan att tappa grundmeningen med begreppen. Om varje begrepp kan man skriva en hel uppsats, för att få fram en tillräcklig djup innebörd. Här får du en ytligare, men kort beskrivning av termerna: Arbete: kallas också på sina håll, speciellt av barnen, för jobb. Ett montessoribarn säger inte: Idag har jag lärt mig räkna till hundra utan Idag har jag jobbar med hundraplattan. Att kalla alla de aktiviteter där barn lär och leker på ett lustfyllt sätt för arbete är menat sim ett uttryck för respekt. Barnet jobbar verkligen på högvarv för att förstå världen, språket, siffrorna, de sociala relationerna. Och visst är barnen ofta lika utmattade som vi efter en lång arbetsdag. Hur man er på ordet, har mycket att göra med ens egen inställning till arbete. Är det en inspirerande och lustfylld del av livet, får också ordet en positiv klang. Är ordet förknippat med tristess och tvång får självklart Montessoritermen arbete en felaktig klang. Sensitiva perioder - känsliga / mottagliga perioder. Maria Montessori definierade sex olika sensitiva perioder: Känslighet för ordning Känslighet för språk Känslighet för att lära sig gå Känslighet för social träning Känslighet för små föremål och detaljer Känslighet för att lära med alla sinnen. Under sina sensitiva perioder blir barnen ofta helt uppslukade av vad de håller på med och kan upprepa en handling många gånger i syfte att lära sig. Material barnens verktyg för att leka och lära. Bakom varje verktyg finns en tanke hur det ska stimulera och träna barnets olika sinnen. Barnen lär sig att både vårda och ha respekt för dessa verktyg. Ofta uppfattas materialet som en leksak av barnen, men som ett läromedel av den vuxne. Normalisation ett begrepp som kn leda till märkliga associationer, men som beskriver huvudsyftet med montessoriverksamheten. Normalisation betyder i korthet den utvecklingsprocess som leder barnet till normalisering eller optimal utveckling. ett normaliserat barn är ett barn som mår bra, har god självkänsla och respekt för andra människor, har ro i själen och därmed förmågan att lära sig och samspela med andra. Observation att observera barnet är grunde för lärarens arbete. Observation skall leda till en djup kännedom och förståelse för varje enskilt barns känslor, behov, kunskapsnivå och intressen. När läraren fått denna kännedom om barnet kan hon erbjuda rätt aktivitet vid rätt tillfälle och se vilka områden hon måste lägga ned extra kraft att locka barnet till. Att observera innebär inte att läraren bara sitter på en stol och tittar på barnet. Hon observerar ständigt genom att iaktta barnet, umgås med barnet och inte minst prata med barnet. Absorberande sinne barnens snabba och omedvetna sätt att ta in information under de första sex åren. Under de tre första åren lär vi oss, till exempel vårt modersmål, på ett rekordsnabbt och omedvetet sätt. I tre- till sexårsåldern växer den medvetna tankeförmågan fram, men sinnet är fortfarande absorberande. 10. Hur man för att hitta en bra montessoriverksamhet till sitt barn? 4(8)

5 Titta i telefonkatalogen under montessori. Hittar du inte någon verksamhet på din ort, så kontakta Svenska Montessoriförbundet, som har en databas över de flesta montessoriverksamheter i Sverige. Gör ett studiebesök innan du bestämmer dig. När du kommer till verksamheten, finns inte något annat rätt eller fel än din egen känsla. Är lärarna de människor i vars händer du vill överlämna en stor del av ditt barns liv? Är miljön stimulerande? Verkar barngruppen harmonisk? Det finns inte något patent på begreppet montessori. Vem som helst kan starta en skola och kalla den montessoriskola. För att kunna ge föräldrar viss vägledning i valet av skola, började Svenska Montessoriförbundet 1994 utarbeta ett system för auktorisation av montessoriförskolor/skolor. Grunden för auktorisation är en bedömning av lärarnas utbildning, den förberedda miljön, arbetsmetoderna och materialet. Om det inte finns någon montessoriverksamhet där du bor, kontakta då kommunen. Har du tur, finns där människor som är positivt inställda till föräldrars önskemål. Det finns många kommunala montessoriförskolor, skolor och enskilda klasser runt om i Sverige. Får du inte gehör hos vare sig kommunen eller lärarna på orten, återstår att starta verksamheten i fristående regi. Både Svenska Montessoriförbundet, Friskolornas Riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen har material för dem som vill starta fristående förskolor och skolor. Men tänk noga igenom följderna innan du tar beslutet. Att starta och driva en barnverksamhet i fristående regi kräver oftast mycket stora ideella arbetsinsatser. Det räcker inte med att du är engagerad. Det krävs en stor och stark föräldra/lärargrupp för att kunna dela ansvaret och orka med arbetsbördan. Det kan också vara mycket svårt att få tag på utbildade montessorilärare. Ofta studerar lärarna parallellt med arbetet under de första åren. Lyckan i att vara med och driva en bra verksamhet för sina egna barn är stor, men mödan att komma dithän och vikten av att vara många, starka och med samma mål för ögonen, kan inte nog betonas. Det krävs inte bara entusiasm utan också duktiga ekonomer, administratörer, personalchefer, städledare, förhandlare, hantverkare. 11. Måste man köpa allt dyrt montessorimaterial för att bedriva en bra montessoriverksamhet? Stora delar av det grundläggande montessorimaterialet är dyrt, men det håller länge. En viktig tanke i verksamheten är att ge barnen respekt och känsla för materialet, så att de tillsammans med lärarna vårdar det väl. Det finns en tanke bakom varje material och det blir då frustrerande för en montessorilärare att inte kunna erbjuda barnet rätt material i rätt ögonblick, därför att det inte finns. Därför är det viktigt med en väl utrustad skola. Många montessorimaterial finn som halvfabrikat och stora delar av materialet, speciellt för grundskola, kan man göra själv. En viktig del i montessorilärarutbildningen är att själv göra sitt material för att få känsla och förståelse för det. Däremot får aldrig materialet bli ett självändamål. Montessorilärarens uppgift är att se barnens behov. Maria Montessori, som utarbetade huvuddelen av det material som används än i dag, ansåg att en lärare som ser materialet som huvudsaken bör ställa undan det för att i stället koncentrera sig på det rätta bemötandet av barnen. 5(8)

6 12. Kan man börja i montessoriskola om man inte gått i montessoriförskola? Ja. Mycket av förskolematerialet finns också på lågstadiet, för att barnen skal kunna använda det så länge som de har behov av det. Det underlättar även för barn som inte gått i montessoriförskola. Men självklar är det lättare för ett barn som gått i montessoriförskola att börja i montessoriskola. Barnet är ju då så välbekant med stämningen, friheten och ansvaret i de många valmöjligheterna, lärarrollen, reglerna för det sociala umgänget och materialet. Barn som gått i montessoriförskola har också tillbringat lång tid med praktiska och sinnestränande övningar, vilket hjälper till att träna koncentrationsförmågan. 13. kan man anpassa sig till en vanlig skola om man gått i montessoriförskola/skola? En vanlig, men knepig fråga, eftersom det beror på den mottagande lärarens inställning till montessorieleven i varje enskilt fall. Den lärare som tycker om självständiga och frågvisa barn välkomnar montessoribarn. Om ett montessoribarn däremot kommer till en strikt grupporienterad undervisning där läraren på grund av okunskap om eller bristande förståelse för montessori har negativa förväntningar på barnet, kan det naturligtvis bli problem. Vid en övergång är det också viktigt att montessoriläraren bemödar att förklara sitt arbetssätt och att den lärare som skall ta emot barnet är lyhört för informationen om skolan och barnet. 14. Har man traditionella läxor i montessoriskolor? Nej, inte i den bemärkelsen att alla barn har samma läxa samtidigt. Montessoriundervisningen bygger på lärarens förmåga att locka barnet till uppgifter inom de olika ämnena. Men alla barn klarar förstås inte en allsidig kunskapsinhämtning genom det fria valet. Och vissa kunskaper måste man repetera ofta för att befästa. Många barn behöver hjälp i form av individuellt anpassade hemuppgifter. Uppgifter blir som i andra skolor också en länk mellan hemmet och skolan. En viktig uppgift för montessoriläraren är att finna varje barns inlärningsstil och intressen. Med den kunskapen som grund planeras skol- och hemarbetet tillsammans med barnet. Lärarens uppgift är också att hjälpa varje barn att känna ansvar för sitt skolarbete, att hitta struktur i lärandet och att analysera lyckade och mindre lyckade resultat. Hur kommer det sig att jag lärde mig det här så snabbt? Är det bättre att läsa lite varje dag och repetera än att råplugga kvällen före provet / redovisningen? Lär jag mig bäst genom att skriva själv eller läsa? Det händer att föräldrar blir stressade av frånvaron av vanliga läxor. Då gäller det för läraren att förklara hur barnet använder sin tid i skolan. 15. Finns det stora skillnader mellan olika montessoriförskolor / skolor? Ja. Eftersom montessorilärare är människor och människor är olika. Dessutom lägger de olika montessoriutbildningarna olika stor vikt vid enskilda ämnen och områden. Ska du välja arbetsplats åt dig själv eller förskola / skola till ditt barn måste du besöka verksamheten och lita till din känsla. Som förälder är det också viktigt att sätta sig in i vad montessori går ut på, för att kunna bedöma en verksamhet. 16. hur utbildar man sig till montessorilärare? 6(8)

7 Kontakta Svenska Montessoriförbundet eller Sveriges Montessorilärares Riksförbund, SML, som har listor över alla svenska och internationella utbildningar. Det finns hel. Och deltidsutbildningar samt korrespondenskurser. Numer finns det utbildningar på flera svenska högskolor. I Uppsala finns en ettårig heltidsutbildning, de flesta andra utbildningar går på deltid. En del är vanliga högskoleutbildningar, andra uppdragsutbildningar, vilket innebär att de är avgiftsbelagda. De flesta internationella korrespondens- och deltidsutbildningarna är förhållandevis dyra. Förteckningen över montessoriutbildningar och kurser finns i slutet av boken. 17. Finns det forskningsresultat som visar att montessoriskolor fungerar bättre än andra skolor? Det beror på vad man menar med fungerar bättre. Vad en skolform ger till ett barn är svårt att mäta, eftersom man först måste bestämma vad man skall mäta. Betyg eller antalet elever som fortsätter på högskolan? Andelen elever som blir kriminella? Eller andelen som hittar ett arbete de trivs med? Det finns ännu mycket få svenska forskningsresultat. Christina Gustafsson, docent i Uppsala, har gjort en utvärdering av montessoriundervisning i grundskolan. Den gjordes i två montessorimiljöer i Täby kommun 1983 och inriktade sig dels på att studera hur undervisningen organiserades och bedrev, dels att sätta de i relation till den dåvarande läroplanen för grundskolan, Lgr 80. Christina Gustafsson kom fram till resultatet att läroplanen för grundskolan hade mycket stora förutsättningar att tillgodoses i den utvärderade verksamheten. Hon studerade också verksamheten utifrån några kritiska aspekter på montessori, men fann i undersökningen inte stöd för uppfattningen att montessoriundervisning skulle vara olämplig för osjälvständiga barn eller barn med koncentrationsproblem. Det finns forskningsresultat från andra tider och länder, men de har inte något värde för bedömning av svens montessoriverksamhet idag. Det finns inte någon svensk vetenskaplig studie om montessori på förskolenivå. 18. Hur kommer det sig att montessori på sina håll fått en överklasstämpel på sig? Förmodligen för att de flesta nya pedagogiska riktningar börjar tillämpas bland barn till högutbildade föräldrar. De allra första svenska montessorilärarna var kvinnor som hade råd att åka utomlands för att utbilda sig och de första montessoriskolorna var privata. Men pedagogiken utvecklades på en förskola, Casa dei Bambini, i ett av Roms slumområden i början av 1900-talet. Världens första montessoribarn var alltså både fattiga och understimulerade. De montessorilärare som idag arbetar med barn som bor i områden med ekonomiska, sociala och etniska problem anser att montessoris inlärningsmetod och synsätt på barn är en förutsättning för att nå dessa barn. 19. Finns det stadier där montessori är svagt utvecklat? Ja. Definitivt på de högre stadierna. Det finns ännu få högstadieskolor med montessori inriktning. Ännu färre gymnasier. Och så år det världen över. Men eftersom så många förskolor, låg- och mellanstadieskolor har startat under nittiotalet kommer säkert de första åren av 2000-talet bli en stark utvecklingsperiod för montessori även på högstadium och gymnasium. 20. Vad är skillnaderna / likheterna mellan montessori och waldorf? 7(8)

8 Eftersom montessori och waldorf är de två stora alternativa pedagogiska inriktningarna i Sverige, blandas de ofta ihop. Waldorfpedagogiken är en del av en filosofisk inriktning, antroposofin, som utvecklades av den tyske filosofen Rudolf Steiner. Det finns olika åsikter om likheter och skillnader mellan montessori och waldorf. I korthet kan man säga att grundtanken att se barnet som en hel människa och inte som en inlärningsmaskin är en likhet. Lärarens uppgift att hjälpa barnet att utveckla sina själsliga förmågor är en annan likhet. Förskolans och skolans uppläggning är dock mycket olika inom de två skolformerna. Inom montessori har man tagit fasta på att hjärnan går på högvarv i tre till sex årsåldern och att barnens absorberande sinne då är tillämpat för en lustfylld inlärning inom t ex språk och matematik. I waldorf börjar man med språk och matematik senare och då på ett annat sätt. Waldorf anser att efterhärmning dominerar förskoleåldern. I förskolan gör barn och lärare mycket tillsammans, allt från vardagsaktiviteter till danslekar och berättande. Barnen har enkla leksaker av naturmaterial, så att deras egen fantasi kan komplettera leksakerna. Waldorfgrundskolan är tolvårig. Barnen har samma lärare upp till årskurs 7 eller 8. skoldagen utgår från antroposofins indelning av människans dygnsrytm; periodundervisning (tanke) ligger på morgonen, språk och konstnärliga ämnen (känsla) ligger mitt på dagen, hantverk och gymnastik (vilja) på eftermiddagarna. Skolan lägger stor tonvikt på skapande verksamhet. Detta kapitel är uppbyggt kring några av de vanligaste frågeställningarna bland föräldrar och andra intresserade. Svaren bygger huvudsakligen på en enkät bland ett tjugotal svenska montessorilärare och är slutligen faktagranskade av Inger Jakobsson, montessorilärare på mellanstadiet och utbildningsansvarig i Svenska Montessoriförbundet. 8(8)

Förskolans värdegrund och uppdrag

Förskolans värdegrund och uppdrag Uppsala Montessori Arbetsplan Detta dokument utgör Uppsala Montessoris arbetsplan. Den är direkt relaterad till 1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98) men även till citat av Maria Montessori. Citaten

Läs mer

montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential

montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential vem väljer framtid? Tänk på människans långa utveckling från beroende barn till självständig vuxen. Och hur viktig skoltiden

Läs mer

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Förskolans vision och mål är att erbjuda en montessoriverksamhet i enlighet med Maria Montessoris pedagogik och läroplan samt med stöd av de riktlinjer

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen Information om föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen Välkommen till Montessoriförskolan Solen! Varmt välkommen till föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen vackert belägen i natursköna

Läs mer

Föräldramöte! Maria Montessori blev flera gånger nominerad till Nobels fredspris.

Föräldramöte! Maria Montessori blev flera gånger nominerad till Nobels fredspris. Föräldramöte! Maria Montessori (1870-1952) föddes den 31 augusti 1870 i Chiaravalle i Italien. Hon var enda barnet i en medelklassfamilj. Fadern var mycket konservativ medan modern var liberal. Vid 12

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

MONTESSORIUTBILDNING. Upplägg för montessoriutbildning med start hösten 2017

MONTESSORIUTBILDNING. Upplägg för montessoriutbildning med start hösten 2017 MONTESSORIUTBILDNING 2017 Upplägg för montessoriutbildning med start hösten 2017 Introduktion 1 maj 6 augusti 2017 Titta på introduktionen via film Börja läsa de tre böckerna Gör VFU (2 veckor på en avdelning

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

Värdegrundsdokument 2014-2015

Värdegrundsdokument 2014-2015 Värdegrundsdokument 2014-2015 SÄBYHOLMS MONTESSORI FÖRSKOLA Lokal arbetsplan för Säbyholms Montessori Förskolans målsättning är att utifrån en helhetssyn på barnet och med montessoripedagogiken som grund

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10 Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Montessori i Lövestad

Montessori i Lövestad Montessori i Lövestad Vad är Montessori? Montessori är en pedagogik som sätter tilltro till barnens egen förmåga att lära sig. Den har fått namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952)

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskola/Område Björnen Avdelning/grupp Lilla Björn Bakgrund På vår förskola har vi prioriterat utevistelsen. Forskning

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Minnesanteckningar vid besök på Montessoris förskola i Svalöv 2015-04-22

Minnesanteckningar vid besök på Montessoris förskola i Svalöv 2015-04-22 Sida 1/5 Dnr: Minnesanteckningar vid besök på Montessoris förskola i Svalöv 2015-04-22 Svalövs Montessoriförskola är en fristående förskola. Verksamheten drivs i en ekonomisk förening som ett

Läs mer

1. Handledningar. Innehåll: I varje handledning ska finnas: Introduktion Innehållsförteckning Presentation av övningar

1. Handledningar. Innehåll: I varje handledning ska finnas: Introduktion Innehållsförteckning Presentation av övningar Nationell montessoriexamen NAMEX (3-6 år) SYFTE: Kvalitetssäkring av förskollärarkompetens för att bedriva montessoriverksamhet genom ett svenskt certifikat. 1. Handledningar Montessoriförskolläraren ska

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem

Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem Malmö stad Limhamn-Bunkeflo sdf Klagshamns rektorsområde Välkommen till Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem verksamhetsplan förskoleklass Vision för Klagshamns rektorsområde På vårt rektorsområde

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Arbetsplan för Blåklockans förskola. Arbetsplan för Blåklockans förskola. Vision för förskolor och skolor i Oxelösunds kommun. Oxelösund ska bli känd som en av Sveriges bästa förskole-och skolkommuner. Blåklockans förskola ligger i ett villa

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Christina Petersson Maria Nyberg Vår vision På vår förskola

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredning om specialskolan Svenska staten har specialskolor för barn med dövhet eller hörselnedsättning. Men ny teknik gör att allt fler barn med grav hörselnedsättning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplanen är utarbetad av personalen vid Guldsmedens Förskola under höstterminen 2005 Reviderad våren 2009 2 Förskolan vilar

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN Mål och inriktning För oss på Nyckelpigan är leken viktig. Barn söker och erövrar kunskap genom lek. Utevistelsen och att röra sig skog och mark är en viktig del i vår verksamhet.

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014 Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr

Läs mer

FÖRSKOLEKLASS. Skolverket anser att variationerna är stora för landets sexåringar. Det skulle inte bli skolifiering i förskoleklassen.

FÖRSKOLEKLASS. Skolverket anser att variationerna är stora för landets sexåringar. Det skulle inte bli skolifiering i förskoleklassen. FÖRSKOLEKLASS Ett barn har hundra språk, men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten

Läs mer

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring utveckling och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Björketorps förskola Upprättad av Helena

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Föräldra- och elevenkät Publicering på hemsidan

Föräldra- och elevenkät Publicering på hemsidan Föräldra- och elevenkät 2014 Publicering på hemsidan Om undersökningen Prioriteringsmatris Svagare Dessa frågor är de frågor som har lägst undersökningsresultat på skolan/förskolan samtidigt som de tillhör

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt!

Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt! Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt! Trygga barn Liten/stor barngrupp Blandade åldrar Delaktighet Sedd och bekräftad Självkänsla/ duger som jag är Leka tillsammans oavsett kön Alla

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avd Vargklämman - Timmerslätts förskola - Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen

Läs mer

Vi ger barnen redskap till att bearbeta och lösa konflikter som bygger på respekt för varandra.

Vi ger barnen redskap till att bearbeta och lösa konflikter som bygger på respekt för varandra. Verksamhetsplan för Gamla Uppsala Montessoriförskola 2015 Normer och värden Vi strävar efter att förskolan ska vara en miljö som genomsyras av kärlek, trygghet och ett demokratiskt klimat där alla barn

Läs mer

Välkomna till Eketånga Montessoriförskola

Välkomna till Eketånga Montessoriförskola Välkomna till Eketånga Montessoriförskola Montessoriförskolan Tallen startade 1993 som ett föräldrakooperativ. I januari 2007 bytte förskolan huvudman till Ideella Föreningen Eketånga Montessori och fick

Läs mer

Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan

Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan Praktiska vardagsövningar De praktiska vardagsövningarna hjälper barnet i hela hans utveckling fysiskt, mentalt och moraliskt. Övningarna är en hjälp till

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun Version 2015-12-02 Inledning: På fritidshemmet pågår undervisning målstyrda processer som under lärare i fritidshemmets ledning syftar till att eleverna inhämtar

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer