20 frågor om Montessori. 20 frågor om montessori är ett kapitel ur boken följ barnet! av Nina Hedlund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "20 frågor om Montessori. 20 frågor om montessori är ett kapitel ur boken följ barnet! av Nina Hedlund"

Transkript

1 20 frågor om Montessori 20 frågor om montessori är ett kapitel ur boken följ barnet! av Nina Hedlund 1. Passar montessori alla barn? Ja, eftersom grundtanken i montessori är att följa varje barns utveckling. 2. Varför är grupper och klasser i montessori alltid åldersblandade? När läraren kan utgå från varje barns nivå och de äldre barnen kan hjälpa de yngre så försvinner konkurrens tänkandet och kunskaper befästs. Barn har behov av att se upp till någon som är äldre, att ha förebilder. Och de äldre barnen växer när de får visa för de yngre vad de kan. Eftersom grupparbeten i montessori bygger på frivillighet får barnen möjlighet att samarbeta med kompisar som antingen ligger på samma kunskapsnivå eller har samma intressen oavsett ålder. För att åldersblandade grupper ska fungera krävs en mycket väl förberedd miljö samt en lärare som är inställd på att individualisera. 3. Hur behöver den grundläggande montessori pedagogiken kompletteras för att fungera bra i dagens Sverige? Grundtesen i montessori är; följ barnet! Och den står sig. Den statliga skolans läroplaner förändras dessutom i allt mer montessorisk anda och betonar numera starkt individualisering i undervisningen. Samhället utvecklas i rasande takt. Lärare som lever och verkar i Sverige på 1900.talet måste självklart se till de behov som dagens barn har och den påverkan som dagens samhälle har på dem. Montessoriförskolor och skolor är måna om att inlemmas i samhället för att inte bli isolerade öar. Då vi är på väg in i ett postindustriellt skede blir elektroniken en nödvändig kommunikationsväg människor emellan. Och när naturvetenskapliga och pedagogiska forskare gör nya upptäckter så är det förstås i den verkligheten och med de nya kunskaperna som dagens montessori verksamhet ska bedrivas. 4. Finns det vanliga leksaker på montessori förskolor? Ja. Montessoripedagogiken går ut på att se till varje enskilt barns behov. På de flesta förskolor med heldagsverksamhet finns förutom montessorimaterialet, det vi kallar vanliga leksaker. Till exempel dockvrå, utklädningskläder och annan utstyrsel för rollekar, byggklossar och uteleksaker. Denna fråga är vanlig bland besökare i montessoriverksamhet. Den som frågar ser inte alltid med barnets ögon. Montessorimaterialet är utformat för att locka barnets alla sinnen och små barn ser inte materialet som läromedel utan just som spännande leksaker. En av Maria Montessoris tidiga erfarenheter - och en erfarenhet montessorilärare gör även i dag är att barnen ofta väljer bort de traditionella leksakerna, när de vistas i en spännande montessorimiljö. På en montessoriförskola får barnen alltid delta i vardagsaktiviteter. De får baka, laga mat, duka, damma, vattna blommor, sopa och stryka med riktiga och 1(8)

2 verklighetstrogna redskap som är anpassade till deras storlek. En god förankring i vardagens veklighet ger den bästa grunden för att utveckla fantasin. Montessori lägger stor vikt vid miljön. Allt som finns i barnens närhet ska vara vackert, rent och välordnat. En bra montessorimiljö med läckert uppdukade material ska ge barnet samma känsla som vi vuxna kan känna när vi kliver in i en frestande affär, ser en konstutställning eller har en skön naturupplevelse. En annan aspekt på förekomsten av leksaker i förskolan: svenska barn har ofta mängder av leksaker hemma. Förskolan ska vara ett komplement till hemmet, erbjuda andra aktiviteter och lek-och-lär-redskap. 5. Finns det utrymme för frilek och skapande verksamhet på montessoriförskolor? Vi vuxna lägger starka värderingar i begreppen lek och arbete.. När ett barn leker arbetar det med sin utveckling. därför kallar montessori barnens alla lek-och-lär-aktiviteter för arbete. Barn i montessoriverksamhet upplever glädjen i att själva få välja sina aktiviteter. Därmed blir begreppet fri lek ganska ointressant ur barnets synvinkel. När det gäller exempelvis rollekar, bemödar sig lärarna om att leken verkligen ska vara fri i den bemärkelsen att de vuxna låter bli att styra eller tvinga på barnen organiserade gruppaktiviteter. Lärarna ingriper naturligtvis om lekarna blir destruktiva eller om barnen gör varandra illa. Men när det gäller små konflikter, uppmanar man barnen att själva försöka lösa dem för att på så sätt lära sig samspel, respekt och hänsyn. Vad gäller skapande verksamhet skiljer det sig mycket från förskola till förskola beroende på lärarnas intresse. Det finns förskolor där man tar in konstnärer som skapar tillsammans med barnen. En av tankarna med det praktiska och sinnestränande montessorimaterialet för små barn, är att öva finmotorik och koncentration två av skapandets grunder. Maria Montessori utarbetade ett grundläggande material för musikundervisning. Klockorna med sina olika toner är ett hjälpmedel att få små barn att förstå toner, skalor och noter. Utbudet av musikkurser för montessorilärare växer. I den skapande verksamheten tillämpas samma principer om fria val, självständighet och det enskilda barnets intresse som inom alla andra områden, på montessoriförskola ser du inte någon barngrupp som samtidigt klipper och klistrar samma sorts jultomte eller påskhare efter ritning och lärarens order.. 6. Finns det en risk att montessoribarn blir för individualistiska? En ganska vanlig fråga från föräldrar. Och en naturlig fråga i vårt land, där verksamheten i skola och barnomsorg av tradition varit starkt grupporienterad. Som bakgrund kan det vara intressant att blicka bakåt i tiden och utåt i världen. Vad man då finner är att länder med totalitära regimer ofta har förbjudit eller åtminstone varit mycket negativt inställda till montessoriskolor. Vill man vara lite filosofisk, kan man konstatera att inte någon stark statsapparat torde vara intresserad av en skola som har som mål att odla självständiga och ifrågasättande medborgare. Maria Montessori var en djupt religiös katolik, som under den första delen av talet ägnade mycket av sin tankekraft till situationen i världen och människosläktets framtid. Det stora och övergripande målen för hennes verksamhet var världsfred. Hon ville skapa ett medvetande om barnets enorma möjligheter och den stora betydelsen av hur barnet blir bemött under sina första levnadsår. Hon ville därför 2(8)

3 också inrätta den bästa miljön både i hem och skola för att utveckla egenskaper som respekt för andra människor, samarbetsförmåga och ansvarskänsla. Det är nämligen först när du är trygg och stark i dig själv, du kan vara ödmjuk och ta ansvar i en grupp. Därför utgår alltid montessoriläraren från att först stärka det enskilda barnet, hjälpa barnet att hitta sin självkänsla och egenvärde. Det som barnet presterar kan aldrig vara fel, det kan bara vara nästan rätt. I montessoriverksamhet leker och arbetar barnet ofta i grupp, men antalet barn och sammansättningen i gruppen är inte en frukt av lärarens order, utan av barnens intressen och önskemål. Läs gärna det här svaret en gång till! Det är en så viktig grundsten i montessori. 7. Har montessorilärare en speciell inställning till kroppskontakt med barn? Ja och nej. Det beror på om man tycker att respekt är en speciell inställning eller ej. Lärarens uppgift är att visa kärleksfull omtanke och få varje barn att känna sig välkommet. Men inte sällan är det den vuxnes behov av kramar och närhet som styr kroppskontakten inte barnets behov. Tycker du själv alltid om när din chef klappar dig på huvudet, dunkar dig i ryggen eller killar dig under hakan? Eller när människor du inte känner så väl kastar sig om halsen på dig? Det gör inte barn heller. En bra montessorilärare finns där med öppen och varm famn när barnet vill ha kontakt, men tränger sig inte på. Speciellt viktigt är förstås den nära och mjuka kroppskontakten med de mindre barnen. Men aldrig så välmenande fysisk kontakt kan vara störande för både barn och vuxna, om man är koncentrerade på en viktig uppgift. 8. Hur går det för barn med koncentrations problem i montessori? Koncentrationsproblem blir allt vanligare bland svenska barn. När de första montessoriförskolorna startade var materialet till för att stimulera barnen. Idag, när så många barn är överstimulerade av intryck från verkligheten och media, blir huvuduppgiften snarare att få ordning och struktur i en rörig värld. På montessoriförskolor är både miljön och material skapat för att befrämja koncentrationen. Att i en lugn och välordnad miljö syssla med praktiska och sinnestränande uppgifter och dessutom slippa bli avbruten, stärker koncentrationen. I montessoriskolor är inte dagen indelad i lektionspass på 40 eller 80 minuter. Barnen slipper att ständigt bli avbrutna när intresse och koncentration väl har infunnit sig. Under de två till tre timmar långa arbetspassen har barnen möjlighet att hitta sin egen arbetscykel och sitt kreativitetsflöde. En av de viktigaste sociala reglerna är att visa hänsyn mot kamrater som är koncentrerade på sitt arbete. En av lärarens viktigaste uppgifter är att ständigt arbeta för att befästa regeln och själv föregå med gott exempel. Att bli störd av läraren kan vara lika förödande för koncentrationen som att bli störd av ett annat barn. För barn med grava koncentrationsproblem beroende på hjärnskador behövs givetvis hjälp av speciallärare även i montessoriskolor. 9. Varför finns det så många konstiga termer inom montessori? Har du läst montessorilitteratur eller talat med montessorilärare, så har du kanske stött på termer som arbete, sensitiva perioder, material, normalisation, observation och absorberande sinne. 3(8)

4 För att göra montessori mer lättillgängligt, vore det kanske en bra idé att hitta på nya svenska ord utan att tappa grundmeningen med begreppen. Om varje begrepp kan man skriva en hel uppsats, för att få fram en tillräcklig djup innebörd. Här får du en ytligare, men kort beskrivning av termerna: Arbete: kallas också på sina håll, speciellt av barnen, för jobb. Ett montessoribarn säger inte: Idag har jag lärt mig räkna till hundra utan Idag har jag jobbar med hundraplattan. Att kalla alla de aktiviteter där barn lär och leker på ett lustfyllt sätt för arbete är menat sim ett uttryck för respekt. Barnet jobbar verkligen på högvarv för att förstå världen, språket, siffrorna, de sociala relationerna. Och visst är barnen ofta lika utmattade som vi efter en lång arbetsdag. Hur man er på ordet, har mycket att göra med ens egen inställning till arbete. Är det en inspirerande och lustfylld del av livet, får också ordet en positiv klang. Är ordet förknippat med tristess och tvång får självklart Montessoritermen arbete en felaktig klang. Sensitiva perioder - känsliga / mottagliga perioder. Maria Montessori definierade sex olika sensitiva perioder: Känslighet för ordning Känslighet för språk Känslighet för att lära sig gå Känslighet för social träning Känslighet för små föremål och detaljer Känslighet för att lära med alla sinnen. Under sina sensitiva perioder blir barnen ofta helt uppslukade av vad de håller på med och kan upprepa en handling många gånger i syfte att lära sig. Material barnens verktyg för att leka och lära. Bakom varje verktyg finns en tanke hur det ska stimulera och träna barnets olika sinnen. Barnen lär sig att både vårda och ha respekt för dessa verktyg. Ofta uppfattas materialet som en leksak av barnen, men som ett läromedel av den vuxne. Normalisation ett begrepp som kn leda till märkliga associationer, men som beskriver huvudsyftet med montessoriverksamheten. Normalisation betyder i korthet den utvecklingsprocess som leder barnet till normalisering eller optimal utveckling. ett normaliserat barn är ett barn som mår bra, har god självkänsla och respekt för andra människor, har ro i själen och därmed förmågan att lära sig och samspela med andra. Observation att observera barnet är grunde för lärarens arbete. Observation skall leda till en djup kännedom och förståelse för varje enskilt barns känslor, behov, kunskapsnivå och intressen. När läraren fått denna kännedom om barnet kan hon erbjuda rätt aktivitet vid rätt tillfälle och se vilka områden hon måste lägga ned extra kraft att locka barnet till. Att observera innebär inte att läraren bara sitter på en stol och tittar på barnet. Hon observerar ständigt genom att iaktta barnet, umgås med barnet och inte minst prata med barnet. Absorberande sinne barnens snabba och omedvetna sätt att ta in information under de första sex åren. Under de tre första åren lär vi oss, till exempel vårt modersmål, på ett rekordsnabbt och omedvetet sätt. I tre- till sexårsåldern växer den medvetna tankeförmågan fram, men sinnet är fortfarande absorberande. 10. Hur man för att hitta en bra montessoriverksamhet till sitt barn? 4(8)

5 Titta i telefonkatalogen under montessori. Hittar du inte någon verksamhet på din ort, så kontakta Svenska Montessoriförbundet, som har en databas över de flesta montessoriverksamheter i Sverige. Gör ett studiebesök innan du bestämmer dig. När du kommer till verksamheten, finns inte något annat rätt eller fel än din egen känsla. Är lärarna de människor i vars händer du vill överlämna en stor del av ditt barns liv? Är miljön stimulerande? Verkar barngruppen harmonisk? Det finns inte något patent på begreppet montessori. Vem som helst kan starta en skola och kalla den montessoriskola. För att kunna ge föräldrar viss vägledning i valet av skola, började Svenska Montessoriförbundet 1994 utarbeta ett system för auktorisation av montessoriförskolor/skolor. Grunden för auktorisation är en bedömning av lärarnas utbildning, den förberedda miljön, arbetsmetoderna och materialet. Om det inte finns någon montessoriverksamhet där du bor, kontakta då kommunen. Har du tur, finns där människor som är positivt inställda till föräldrars önskemål. Det finns många kommunala montessoriförskolor, skolor och enskilda klasser runt om i Sverige. Får du inte gehör hos vare sig kommunen eller lärarna på orten, återstår att starta verksamheten i fristående regi. Både Svenska Montessoriförbundet, Friskolornas Riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen har material för dem som vill starta fristående förskolor och skolor. Men tänk noga igenom följderna innan du tar beslutet. Att starta och driva en barnverksamhet i fristående regi kräver oftast mycket stora ideella arbetsinsatser. Det räcker inte med att du är engagerad. Det krävs en stor och stark föräldra/lärargrupp för att kunna dela ansvaret och orka med arbetsbördan. Det kan också vara mycket svårt att få tag på utbildade montessorilärare. Ofta studerar lärarna parallellt med arbetet under de första åren. Lyckan i att vara med och driva en bra verksamhet för sina egna barn är stor, men mödan att komma dithän och vikten av att vara många, starka och med samma mål för ögonen, kan inte nog betonas. Det krävs inte bara entusiasm utan också duktiga ekonomer, administratörer, personalchefer, städledare, förhandlare, hantverkare. 11. Måste man köpa allt dyrt montessorimaterial för att bedriva en bra montessoriverksamhet? Stora delar av det grundläggande montessorimaterialet är dyrt, men det håller länge. En viktig tanke i verksamheten är att ge barnen respekt och känsla för materialet, så att de tillsammans med lärarna vårdar det väl. Det finns en tanke bakom varje material och det blir då frustrerande för en montessorilärare att inte kunna erbjuda barnet rätt material i rätt ögonblick, därför att det inte finns. Därför är det viktigt med en väl utrustad skola. Många montessorimaterial finn som halvfabrikat och stora delar av materialet, speciellt för grundskola, kan man göra själv. En viktig del i montessorilärarutbildningen är att själv göra sitt material för att få känsla och förståelse för det. Däremot får aldrig materialet bli ett självändamål. Montessorilärarens uppgift är att se barnens behov. Maria Montessori, som utarbetade huvuddelen av det material som används än i dag, ansåg att en lärare som ser materialet som huvudsaken bör ställa undan det för att i stället koncentrera sig på det rätta bemötandet av barnen. 5(8)

6 12. Kan man börja i montessoriskola om man inte gått i montessoriförskola? Ja. Mycket av förskolematerialet finns också på lågstadiet, för att barnen skal kunna använda det så länge som de har behov av det. Det underlättar även för barn som inte gått i montessoriförskola. Men självklar är det lättare för ett barn som gått i montessoriförskola att börja i montessoriskola. Barnet är ju då så välbekant med stämningen, friheten och ansvaret i de många valmöjligheterna, lärarrollen, reglerna för det sociala umgänget och materialet. Barn som gått i montessoriförskola har också tillbringat lång tid med praktiska och sinnestränande övningar, vilket hjälper till att träna koncentrationsförmågan. 13. kan man anpassa sig till en vanlig skola om man gått i montessoriförskola/skola? En vanlig, men knepig fråga, eftersom det beror på den mottagande lärarens inställning till montessorieleven i varje enskilt fall. Den lärare som tycker om självständiga och frågvisa barn välkomnar montessoribarn. Om ett montessoribarn däremot kommer till en strikt grupporienterad undervisning där läraren på grund av okunskap om eller bristande förståelse för montessori har negativa förväntningar på barnet, kan det naturligtvis bli problem. Vid en övergång är det också viktigt att montessoriläraren bemödar att förklara sitt arbetssätt och att den lärare som skall ta emot barnet är lyhört för informationen om skolan och barnet. 14. Har man traditionella läxor i montessoriskolor? Nej, inte i den bemärkelsen att alla barn har samma läxa samtidigt. Montessoriundervisningen bygger på lärarens förmåga att locka barnet till uppgifter inom de olika ämnena. Men alla barn klarar förstås inte en allsidig kunskapsinhämtning genom det fria valet. Och vissa kunskaper måste man repetera ofta för att befästa. Många barn behöver hjälp i form av individuellt anpassade hemuppgifter. Uppgifter blir som i andra skolor också en länk mellan hemmet och skolan. En viktig uppgift för montessoriläraren är att finna varje barns inlärningsstil och intressen. Med den kunskapen som grund planeras skol- och hemarbetet tillsammans med barnet. Lärarens uppgift är också att hjälpa varje barn att känna ansvar för sitt skolarbete, att hitta struktur i lärandet och att analysera lyckade och mindre lyckade resultat. Hur kommer det sig att jag lärde mig det här så snabbt? Är det bättre att läsa lite varje dag och repetera än att råplugga kvällen före provet / redovisningen? Lär jag mig bäst genom att skriva själv eller läsa? Det händer att föräldrar blir stressade av frånvaron av vanliga läxor. Då gäller det för läraren att förklara hur barnet använder sin tid i skolan. 15. Finns det stora skillnader mellan olika montessoriförskolor / skolor? Ja. Eftersom montessorilärare är människor och människor är olika. Dessutom lägger de olika montessoriutbildningarna olika stor vikt vid enskilda ämnen och områden. Ska du välja arbetsplats åt dig själv eller förskola / skola till ditt barn måste du besöka verksamheten och lita till din känsla. Som förälder är det också viktigt att sätta sig in i vad montessori går ut på, för att kunna bedöma en verksamhet. 16. hur utbildar man sig till montessorilärare? 6(8)

7 Kontakta Svenska Montessoriförbundet eller Sveriges Montessorilärares Riksförbund, SML, som har listor över alla svenska och internationella utbildningar. Det finns hel. Och deltidsutbildningar samt korrespondenskurser. Numer finns det utbildningar på flera svenska högskolor. I Uppsala finns en ettårig heltidsutbildning, de flesta andra utbildningar går på deltid. En del är vanliga högskoleutbildningar, andra uppdragsutbildningar, vilket innebär att de är avgiftsbelagda. De flesta internationella korrespondens- och deltidsutbildningarna är förhållandevis dyra. Förteckningen över montessoriutbildningar och kurser finns i slutet av boken. 17. Finns det forskningsresultat som visar att montessoriskolor fungerar bättre än andra skolor? Det beror på vad man menar med fungerar bättre. Vad en skolform ger till ett barn är svårt att mäta, eftersom man först måste bestämma vad man skall mäta. Betyg eller antalet elever som fortsätter på högskolan? Andelen elever som blir kriminella? Eller andelen som hittar ett arbete de trivs med? Det finns ännu mycket få svenska forskningsresultat. Christina Gustafsson, docent i Uppsala, har gjort en utvärdering av montessoriundervisning i grundskolan. Den gjordes i två montessorimiljöer i Täby kommun 1983 och inriktade sig dels på att studera hur undervisningen organiserades och bedrev, dels att sätta de i relation till den dåvarande läroplanen för grundskolan, Lgr 80. Christina Gustafsson kom fram till resultatet att läroplanen för grundskolan hade mycket stora förutsättningar att tillgodoses i den utvärderade verksamheten. Hon studerade också verksamheten utifrån några kritiska aspekter på montessori, men fann i undersökningen inte stöd för uppfattningen att montessoriundervisning skulle vara olämplig för osjälvständiga barn eller barn med koncentrationsproblem. Det finns forskningsresultat från andra tider och länder, men de har inte något värde för bedömning av svens montessoriverksamhet idag. Det finns inte någon svensk vetenskaplig studie om montessori på förskolenivå. 18. Hur kommer det sig att montessori på sina håll fått en överklasstämpel på sig? Förmodligen för att de flesta nya pedagogiska riktningar börjar tillämpas bland barn till högutbildade föräldrar. De allra första svenska montessorilärarna var kvinnor som hade råd att åka utomlands för att utbilda sig och de första montessoriskolorna var privata. Men pedagogiken utvecklades på en förskola, Casa dei Bambini, i ett av Roms slumområden i början av 1900-talet. Världens första montessoribarn var alltså både fattiga och understimulerade. De montessorilärare som idag arbetar med barn som bor i områden med ekonomiska, sociala och etniska problem anser att montessoris inlärningsmetod och synsätt på barn är en förutsättning för att nå dessa barn. 19. Finns det stadier där montessori är svagt utvecklat? Ja. Definitivt på de högre stadierna. Det finns ännu få högstadieskolor med montessori inriktning. Ännu färre gymnasier. Och så år det världen över. Men eftersom så många förskolor, låg- och mellanstadieskolor har startat under nittiotalet kommer säkert de första åren av 2000-talet bli en stark utvecklingsperiod för montessori även på högstadium och gymnasium. 20. Vad är skillnaderna / likheterna mellan montessori och waldorf? 7(8)

8 Eftersom montessori och waldorf är de två stora alternativa pedagogiska inriktningarna i Sverige, blandas de ofta ihop. Waldorfpedagogiken är en del av en filosofisk inriktning, antroposofin, som utvecklades av den tyske filosofen Rudolf Steiner. Det finns olika åsikter om likheter och skillnader mellan montessori och waldorf. I korthet kan man säga att grundtanken att se barnet som en hel människa och inte som en inlärningsmaskin är en likhet. Lärarens uppgift att hjälpa barnet att utveckla sina själsliga förmågor är en annan likhet. Förskolans och skolans uppläggning är dock mycket olika inom de två skolformerna. Inom montessori har man tagit fasta på att hjärnan går på högvarv i tre till sex årsåldern och att barnens absorberande sinne då är tillämpat för en lustfylld inlärning inom t ex språk och matematik. I waldorf börjar man med språk och matematik senare och då på ett annat sätt. Waldorf anser att efterhärmning dominerar förskoleåldern. I förskolan gör barn och lärare mycket tillsammans, allt från vardagsaktiviteter till danslekar och berättande. Barnen har enkla leksaker av naturmaterial, så att deras egen fantasi kan komplettera leksakerna. Waldorfgrundskolan är tolvårig. Barnen har samma lärare upp till årskurs 7 eller 8. skoldagen utgår från antroposofins indelning av människans dygnsrytm; periodundervisning (tanke) ligger på morgonen, språk och konstnärliga ämnen (känsla) ligger mitt på dagen, hantverk och gymnastik (vilja) på eftermiddagarna. Skolan lägger stor tonvikt på skapande verksamhet. Detta kapitel är uppbyggt kring några av de vanligaste frågeställningarna bland föräldrar och andra intresserade. Svaren bygger huvudsakligen på en enkät bland ett tjugotal svenska montessorilärare och är slutligen faktagranskade av Inger Jakobsson, montessorilärare på mellanstadiet och utbildningsansvarig i Svenska Montessoriförbundet. 8(8)

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen Information om föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen Välkommen till Montessoriförskolan Solen! Varmt välkommen till föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen vackert belägen i natursköna

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år Verksamhetsplan vid Montessoriförskola 1 5 år Möllevångens Montessoriförskola, Inger Setterhag, Hjälmshultsgatan 6 8, 254 41 Helsingborg, tfn 042-13 14 55 Hemsida: mollevangens-montessori.just.nu E-post:

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Inledning och organisation Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Enhet: Fiolbackens förskola Förskolans/skolans namn samt ev. logga: Fiolbackens förskola ekonomisk

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision om att med barnens hjälp skapa fred i världen.

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Kvalitetsanalys för Montessoriförskolan Villa Caprifol läsåret 2013/14!

Kvalitetsanalys för Montessoriförskolan Villa Caprifol läsåret 2013/14! 1 ( 8) Datum 2014-09-03 Kvalitetsanalys för Montessoriförskolan Villa Caprifol läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Samarbete Författare: Helén Staflund LPP SAMARBETE Inledning: Viadukten är ett fritidshem med 127 elever i åldrarna 6-10 år. Vi vistas mycket ute i skogen under eftermiddagarna. Det

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet kalenderåret 2013 Rydebäcks Montessoriförskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet kalenderåret 2013 Rydebäcks Montessoriförskola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet kalenderåret 2013 Rydebäcks Montessoriförskola Presentation av verksamheten Rydebäcks Montessoriförskola finns i lummiga och natursköna Rydebäck. Vi startade

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen.

Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen. Kvalitetsanalys 2015 Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen. Saltisbarnens Montessoriförskola är en

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Sibbebo Förskola 1 Vilken förskola går ditt barn på? Mariebo 0 0 Sibbebo 44 100 Obesvarad 0 0 Ack. svar 44 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Gräshoppan 0 0 Nyckelpigan 0 0 Skalbaggen 0 0 Trollsländan

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Verksamhetsplan för Gamla Uppsala Montessoriförskola 2012

Verksamhetsplan för Gamla Uppsala Montessoriförskola 2012 Verksamhetsplan för Gamla Uppsala Montessoriförskola 2012 Innehållsförteckning Inledning Verksamhetsbeskrivning Miljö Mål Normer och värden Utveckling och lärande Barnens inflytande Förskola/hem Samverkan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Enköpings Montessoriförskola

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Enköpings Montessoriförskola Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredovisning för Enköpings Montessoriförskola Innehållsförteckning 1. Bakgrundsfakta...3 2. Framtagning av kvalitetsredovisning... 3 3. Prioriterade förbättringsområden

Läs mer

Täby kommun. Kundundersökning 2015. Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Täby kommun. Kundundersökning 2015. Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Täby kommun Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola 23 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Montessorielever i grundskolan Hur går det för dem på gymnasiet?

Montessorielever i grundskolan Hur går det för dem på gymnasiet? Montessorielever i grundskolan Hur går det för dem på gymnasiet? En studie över Hässleholms kommuns montessorielever Kristina Boo Projektarbete 100p Internationella programmet åk 3 Hässleholms Tekniska

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN VILLA CAPRIFOL 2014

VERKSAMHETSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN VILLA CAPRIFOL 2014 VERKSAMHETSIDÉ VERKSAMHETSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN VILLA CAPRIFOL 2014 Verksamheten vilar på Montessoripedagogiken och Lpfö98. Det grundläggande är att varje barn respekteras och även lär sig att respektera

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola

argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola 11 argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola 1 Waldorfskolan har ambitiösa kunskapsmål för varje enskild elev. Samtidigt är det pedagogiska syftet långsiktigt: avsikten är att skapa livslång lust

Läs mer

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11.

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11. Trångsund 2013-01-20 r----- HUDDINGE'KoMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 2013 Of- l3 - Diörienurnrner l Diarieplan Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer