Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter

Transkript

1 Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter Miljöredovisning för år 2012

2 Sammanfattning Detaljmål Resultat Elanvändningen i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 17 procent till år 2014 till 108 kwh/m 2 (22 procent år 2020 till 100 kwh/m 2 ) Minskning 9 % 2. Energi till uppvärmning i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 12 procent till år 2014 till 113 kwh/m 2 (17 procent till år 2020 till 105 Minskning 4 % kwh/m 2 ) 3. Den totala energianvändningen av el och uppvärmning i landstingets fastigheter har minskat med 9 procent till år 2014 (15 procent år 2020) Minskning 1 % 4. Andelen förnybar el i landstingets fastigheter är 75 procent år % 5. Vid samtliga ny och ombyggnationer tillämpas projekteringsanvisningarnas miljökrav år 2014 Pågår 6. Koldioxidutsläppen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 9 procent till år 2014 (18 procent år 2020) Minskning 7 % 7. Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor med bil har minskat med 25 procent till år 2014 (40 procent år 2020) Minskning 20 % 8. Koldioxidutsläppen från den kollektivtrafik som landstinget beställer med Länstrafiken har minskat med 20 procent till år 2014 (30 procent år 2020) Minskning 14 % 9. Energiförbrukningen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 10 procent år 2014 (19 procent år 2020) Minskning 4 % 10. Andelen miljöfordon bland landstingets tjänstebilar och inhyrda fordon är 100 procent år 2014 (100 procent år 2020) 63 % 11. Minst 10 procent av tjänsteresorna mellan Umeå och Stockholm sker med tåg år 2014 (minst 25 procent år 2020) 1,5 % 12. Utsläpp och kassation av läkemedel har minskat enligt handlingsplan år 2014 Pågår 13. Minst 75 procent av förskrivarna har fått utbildning i att minska utsläpp och kassation av läkemedel år Utsläpp av lustgas har minskat med 30 procent år 2014 Minskat 30 % 15. Andelen ekologiska livsmedel utgör minst 25 procent av den totala inköpskostnaden livsmedel år % 16. Andelen socialt och etiskt märkt livsmedel utgör 25 procent per utvald produkt av Kaffe 65 % den totala inköpskostnaden per produkt år Alla kemikalier som används inom landstinget är registrerade på ett samordnat sätt enligt lagstiftningens krav år % använder helt eller delvis KLARA procent av kemikalier som har allvarliga hälso- och miljöeffekter har fastats ut år 2014 Pågår 19. Andelen ersättningsprodukter för produkter med PVC, silver och utfasningsämnen, som uppfyller kvalitetskrav och inte är mer än tio procent Pågår dyrare, är 100 procent år Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid alla upphandlingar av berörda produktkategorier Pågår 21. Den totala mängden avfall har minskat med 5 procent/vårdtillfälle år 2014 Ökning 5 % 22. Mängden farligt avfall har minskat med 60 procent per viktade vårdtjänster år 2014 Ökning 10 % 23. Andelen konventionellt avfall som sorteras till återvinning är minst 25 procent år % återvinns 24. Miljöledningssystem är implementerat i landstingets samtliga verksamheter år 2014 NEJ 25. Samtliga verksamhetschefer har genomgått miljöutbildning år 2014 NEJ Målet bedöms kunna nås inom tidsramen Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in

3 1. Inledning 1.1 Det miljöpolitiska programmet innehåller fyra delar Miljöpolicy Övergripande mål för landstingets miljöarbete fram till år Detaljerade mål Handlingsplan med aktiviteter för genomförande av det miljöpolitiska programmet. 1.2 Miljöpolicy I huvuddrag innebär miljöpolicyn att landstingets verksamhet ska, med utgångspunkt i lagar och föreskrifter, bidra till uppfyllandet av de nationella miljömålen som har koppling till verksamhetens betydande miljöpåverkan och verka för hög trafiksäkerhet i den trafik som landstinget genererar. Landstinget ska också bidra till utveckling för hela Västerbotten en god hälsa och en bra livsmiljö. 1.3 Övergripande mål för miljöarbetet fram till år 2020 Anger inriktningen för landstingets miljöarbete och fokuserar på områden där landstingets verksamhet har mest påverkan på miljön. Dessa områden är: Fastigheter och energianvändning Trafik Läkemedel och lustgas Produkter och kemikalier Avfall Organisation och utbildning 1.4 Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter Anger hur landstingets miljöpolicy och övergripande mål för miljöarbete ska omsättas i praktiken under åren Landstingsstyrelsen fastställde detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter den 27 september En del aktiviteter har börjat genomföras och läget vid årsskiftet redovisas. 1.5 Uppföljning och redovisning I miljöredovisningen presenteras hur arbetet med att nå de detaljerade målen går. Uppföljningen sker årligen. I miljöredovisningen används symbolerna med glada och ledsna ansikten för att illustrera om målet har nåtts eller inte. Symbolerna är densamma som används för att de nationella miljömålen (illustratör Tobias Flygar). Målet bedöms kunna nås inom tidsramen Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in 1

4 2. Uppföljning av detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter I miljöredovisningen redovisas måluppfyllelse och genomförda aktiviteter 2012 för respektive fokusområde. 2.1 Fastigheter och energianvändning 1. Elanvändningen i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 17 procent till år 2014 till 108 kwh/m 2 (22 procent år 2020 till 100 kwh/m 2 ) Elanvändningen uppgick 2012 till 116 kwh/m 2 vilket motsvarar en minskning med 9 procent mot jämförelseåret Minskningen kan främst härledas till avveckling av centralånga vid Skellefteå lasarett samt genomförda åtgärder i EPC Fas 2. Under 2012 har centralångan avvecklats på NUS vilket kommer att ge resultat under Fortsatt installation av alltmer elintensiv medicinteknisk utrustning ökar den verksamhetsberoende elanvändningen. Målet bedöms möjligt att nå men det krävs ytterligare åtgärder. kwh/m2 Elanvändning i landstingets fastigheter 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 År 2005 Spec.förbr År 2009 Spec.förbr År 2010 Spec.förbr År 2011 Spec.förbr År 2012 Spec.förbr kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 VLL totalt 129,7 128,0 122,7 113,7 116,2 2. Energi till uppvärmning i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 12 procent till år 2014 till 113 kwh/m 2 (17 procent till år 2020 till 105 kwh/m 2 ) Värmeanvändningen uppgick 2012 till 123 kwh/m 2 vilket motsvarar en minskning med 4 procent mot jämförelseåret Värmeanvändningen minskar successivt men inte i en takt som gör att målet med visshet kommer att nås inom utsatt tid. Ytterligare åtgärder krävs för att uppsatta mål ska uppfyllas. kwh/m2 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 Energi för uppvärmning i landstingets fastigheter 40,0 20,0 0,0 År 2005 Spec.förbr År 2009 Spec.förbr År 2010 Spec.förbr År 2011 Spec.förbr År 2012 Spec.förbr kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 VLL totalt 128,5 126,7 125,0 123,6 123,3 2

5 3. Den totala energianvändningen av el och uppvärmning i landstingets fastigheter har minskat med 9 procent till år 2014 (15 procent år 2020) Den totala energianvändningen (el och värme) uppgick 2012 till 127 GWh vilket motsvarar en förändring med -1 procent mot jämförelseåret Den totala användningen har minskat trots en ökning av ytan i landstingets fastighetsbestånd under perioden Målet bedöms möjligt att nå förutsatt att ytterligare åtgärder sätts in. MWh Total energianvändning i landstingets fastigheter (el och värme) År 2009 MWh År 2010 MWh År 2011 MWh År 2012 MWh VLL totalt Andelen förnybar el i landstingets fastigheter är 75 procent år 2014 Andelen förnybar el bedöms uppgå till omkring 23 %. I nuläget har Landstinget inget avtal om förnybar el. Andelen är beräknad utifrån Energimarknadsinspektionens rekommendendation att andelen förnybar el bedöms enligt en så kallad residualmix för Målet kommer inte att nås såvida upphandling av förnybar el alternativt investering i egen produktion av förnybar el ej sker. 5. Vid samtliga ny och ombyggnationer tillämpas projekteringsanvisningarnas miljökrav år 2014 Projekteringsanvisningarna har kompletterats med energikrav. Arbete pågår med att inarbeta även miljökrav i projekteringsanvisningen. Målet är möjligt att nå. 3

6 Handlingsplan med aktiviteter för området Fastigheter och energianvändning Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Fastigheter och energianvändning: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd Beslutade åtgärder enligt EPC Fas Klart slutförs Beslutad uppföljning enligt EPC Fas Pågår genomförs Beslutad konvertering ånga NUS Klart Aktiviteter som syftar till energismart Pågår beteende i landstingets verksamheter tillämpas Energieffektiva upphandlingar av verk Pågår samhetsutrustningar t ex med hjälp av LCC-kalkyl Strategi för Grön IT tillämpas Pågår Upphandling av förnybar el Ej påbörjat Projekteringsanvisningar för nybygg Pågår nation, ombyggnation och rivningsarbete kompletteras med miljökrav 4

7 2.2 Trafik 6. Koldioxidutsläppen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 9 procent till år 2014 (18 procent år 2020) Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor har minskat med 7 procent 2012 jämfört med basåret Det är framförallt resande med bil som har minskat. Koldioxidutsläpp från landstingets tjänsteresor (ton) flyg , , , tåg 0 0,0015 0, , buss 112, , ,056 97, privatbil 354,2 299, ,85 321, hyrbilar 2,853 3,007 40,507 1, tjänstebilar (inkl )amb ,92 953, , , Måltal Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor med bil har minskat med 25 procent till år 2014 (40 procent år 2020) Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil har minskat med 20 procent jämfört med basåret Det är resande med landstingets tjänstebilar (bilpool och verksamhetsbilar) som minskat. Målet är möjligt att nå. Koldioxidutsläpp från landstingets tjänstresor med bil (ton) privatbil 354,2 299, ,85 321, hyrbilar 2,853 3,007 40,507 1, tjänstebilar (inkl )amb ,92 953, , , Måltal Koldioxidutsläppen från den kollektivtrafik som landstinget beställer med Länstrafiken har minskat med 20 procent till år 2014 (30 procent år 2020) Koldioxidutsläppen från kollektivtrafiken har minskat med 14 procent. 5

8 9. Energiförbrukningen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 10 procent år 2014 (19 procent år 2020) Energiförbrukningen från landstingets tjänsteresor har minskat med 2 % jämfört med basåret Det är dock en ökning jämfört med 2011 vilket beror på att tjänsteresor med flyg har ökat. Målet är möjligt att nå. Energiförbrukning från landstingets tjänsteresor (GWh) Energiförbrukning, flyg 5,2038 5, , , Energiförbrukning, tåg 0,0234 0, , , ,Energiförbrukning 0, , , , länstrafiken Energiförbrukning, privatbil 1,0143 0, , , Energiförbrukning, hyrbilar 0, , , , ,Energiförbr. tjänstebilar 3, , , , verksamhetsbilar, bilpool Måltal 9,3 9,3 9,3 9,3 9,3 9,3 10. Andelen miljöfordon bland landstingets tjänstebilar och inhyrda fordon är 100 procent år 2014 (100 procent år 2020) Av landstingets totalt 318 tjänstebilar är 201 miljöfordon vilket är 63 procent. Under 2012 har det införts stopp för nyintag av leasingbilar i landstinget med anledning av att hemsjukvården flyttas över till kommunen under 2013 och man förväntar ett stort överskott på leasingbilar. Under 2012 har också resandet minskat vilket medför att bilpoolerna successivt avvecklas när leasingtiderna går ut. Det här sammantaget gör att antalet lesingbilar minskar. Andelen miljöbilar i landstinget kommer sannolikt inte att öka närmaste året Andel miljöfordon (%) Andelen miljöfordon Måltal 11. Minst 10 procent av tjänsteresorna mellan Umeå och Stockholm sker med tåg år 2014 (minst 25 procent år 2020) Andelen resor på sträckan Umeå-Stockholm som sker med tåg är 1,5 procent. 6

9 Handlingsplan med aktiviteter för området Trafik Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Trafik: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd Regler för tjänsteresor revideras Klart enligt klimatsmarta tjänsteresor Aktiviteter i enlighet med klimatsmarta Pågår tjänsteresor i landstingets genomförs med fokus på: video- och webbkonferens, tåg långa sträckor, buss korta sträckor, effektiv fordonshantering och bilpool, samåkning, sparsamt körsätt, tjänstecyklar Översyn av trafikbeställningar till Läns Pågår trafiken Årliga trafikbeställningar och samråd Pågår med länets kommuner Upphandling av miljöfordon med fokus Ej påbörjat på förnybara bränslen och möjlighet att avropa/uppgradera till bättre miljöfordon under avtalsperioden Modell för klimatkompensation av Påbörjat tjänsteresor tas fram 7

10 2.3 Läkemedel och lustgas 12. Utsläpp och kassation av läkemedel har minskat enligt handlingsplan år 2014 Handlingsplan för att minska utsläpp och kassation av läkemedel har fastställts av landstingsdirektören under Aktiviteter för att kontrollera kassation av läkemedel har genomförts som stickprov vid apoteken i länet. Aktiviteter i handlingsplanen riktas särskilt på att minska utsläpp av läkemedel. Några läkemedel kommer att följas särskilt. 13. Minst 75 procent av förskrivarna har fått utbildning i att minska utsläpp och kassation av läkemedel år 2014 Utbildning ges fortlöpande till förskrivare vid informationsträffar. 14. Utsläpp av lustgas har minskat med 30 procent år 2014 Lustgasutsläppen har minskat med 30 % jämfört med basåret Handlingsplan för att minska utsläpp av lustgas har fastställts av landstingsdirektören under Under 2010 och 2011 har en fördjupad undersökning av ledningsnätet av lustgas genomförts och identifierade läckage har åtgärdats. Lustgasförbrukning per sjukhus (kg) Lustgasförbrukning NUS Lustgasförbrukning Ske Lustgasförbrukning Lse

11 Handlingsplan med aktiviteter för området Läkemedel och lustgas Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Läkemedel och lustgas: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd Handlingsplan för att minska utsläpp Klart och kassation av läkemedel tas fram Användning av utvalda läkemedel följs Pågår upp årligen enligt handlingsplan Kassation av läkemedel följs upp Pågår enligt handlingsplan Handlingsplan för att minska utsläpp Klart av lustgas tas fram Utsläpp av lustgas följs upp årligen Pågår enligt handlingsplan Investering i destruktionsanläggning Investeringsäskande inlämnat till för lustgas, inklusive installation investeringsrådet. 9

12 2.4 Produkter och kemikalier 15. Andelen ekologiska livsmedel utgör minst 25 procent av den totala inköpskostnaden livsmedel år 2014 Andelen ekologiska produkter inom sjukhusen som serveras till patienter och personal utgör 6 procent. Det är stora skillnader mellan sjukhusen där Skellefteå lasarett har 14 procent, Lycksele lasarett 7 procent och NUS 5 procent. Ekologiska livsmedel som används är kaffe, mjölk och fisk. Andel ekologiska livsmedel per sjukhus (%) 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0, Andel eko. livsmedel NUS 1,73 4,87 0,00 0,00 Andel eko. livsmedel Ske 10,96 13,97 0,00 0,00 Andel eko. livsmedel Lse 3,62 7,02 0,00 0,00 Total andel eko. livsmedel 3,98 5,97 0,00 0,00 Måltal Andelen socialt och etiskt märkt livsmedel utgör 25 procent per utvald produkt av den totala inköpskostnaden per produkt år 2014 Av de utvalda livsmedlen; kaffe, the och banan som ska vara socialt och etiskt märkt konsumeras 52 procent rättvisemärkt kaffe och målet har nåtts för den produkten. Rättvisemärkt the och banan har inte börjat användas ännu. 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Andel rättvisemärkta livsmedel per produkt (%) Andel rättvisemärkt kaffe Andel rättvisemärkt te Andel rättvisemärkt banan Måltal

13 17. Alla kemikalier som används inom landstinget är registrerade på ett samordnat sätt enligt lagstiftningens krav år 2012 Samtliga verksamheter i landstinget har erbjudits utbildning i det databaserade kemikaliesystemet KLARA. 85 procent av landstingets verksamheter har fått utbildning i KLARA. Verksamheter registrerar kemikalier i kemikaliesystemet KLARA % 80 procent av landstingets verksamheter registrerar helt eller delvis sina kemikalier i KLARA medan 20 procent inte har börjat använda KLARA. 17% 63% Använder KLARA Använder KLARA delvis Använder inte KLARA procent av kemikalier som har allvarliga hälso- och miljöeffekter har fastats ut år 2014 Arbetet med att fasa ut hälso- och miljöskadliga kemikalier har påbörjats i de verksamheter som använder kemikaliesystemet KLARA. 19. Andelen ersättningsprodukter för produkter med PVC, silver och utfasningsämnen, som uppfyller kvalitetskrav och inte är mer än tio procent dyrare, är 100 procent år 2014 Arbetet är påbörjat och genomförs fortlöpande. 20. Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid alla upphandlingar av berörda produktkategorier Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid aktuella upphandlingar. 11

14 Handlingsplan med aktiviteter för området Produkter och kemikalier Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Produkter och kemikalier: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd Utbildning av berörd personal om Ej påbörjat anskaffning till och användning av ekologiska livsmedel i landstingets verksamheter Upphandling av ekologisk mjölk och Klart övriga livsmedel Upphandling av socialt och etiskt Påbörjat märkta livsmedel Utbildning och stöd för användare Klart. Fortlöpande aktivitet av kemikaliesystemet KLARA inom landstingets verksamheter Identifiering av kemikalier och produkter Pågår som används i verksamheterna och som kan ha allvarliga hälso- och miljöeffekter Utbyte av kemikalier som innehåller Påbörjat hälso- och miljöfarliga ämnen sker enligt landstingets miljöledningssystem Uppförandekoden följs vid upphandling Pågår av berörda produktkategorier 12

15 2.6 Avfall 21. Den totala mängden avfall har minskat med 5 procent/vårdtillfälle år 2014 Den totala mängden avfall per vårdtillfälle har ökat med 5 procent jämfört med basåret Total mängd avfall (kg) per vårdtillfälle Total mängd avfall / vårdtillfälle Måltal Mängden farligt avfall har minskat med 60 procent per viktade vårdtjänster år 2014 Mängden farligt avfall har ökat med 10 procent jämfört med basåret Den största anledningen till att mängden farligt avfall ökat är att autoklaven som renar det smittförande avfallet från landstingets verksamheter har haft flera driftstopp och att utrymmet i avfallsterminalen på NUS inte räcker till för att lagra avfallet. Det har istället fått skickas som farligt avfall till förbränning. 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Mängd farligt avfall (kg) per viktade vårdtjänster Total mängd farligt avfall vid sjukhusen /viktade vårdtjänster Måltal Andelen konventionellt avfall som sorteras till återvinning är minst 25 procent år 2014 Andelen som sorteras till återvinning är 19 procent för sjukhusen. Det är dock en stor variation mellan sjukhusen. Målet är möjligt att nå. Andel konventionellt avfall som källsorteras per sjukhus (%) 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0, Andel källsorterat material totalt 17,74 19,38 0,00 0,00 Andel källsorterat material, NUS 14,57 15,40 0,00 0,00 Andel källsorterat material, Ske 28,57 34,78 0,00 0,00 Andel källsorterat material, Lse 24,85 25,32 0,00 0,00 Måltal

16 Handlingsplan med aktiviteter för området Avfall Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Avfall: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd Logistikplan tas fram för förbättrad och Ej påbörjat förenklad avfallshantering inklusive källsortering vid sjukhusen Inventering av behov och anskaffning Ej påbörjat Av utrustning för källsortering på avdelningsnivå (inklusive investeringar) Inventering av behov och anskaffning Ej påbörjat av utrustning för avfallshantering i återvinningsrum/avfallsterminal (inklusive investeringar) Hantering av organiskt avfall vid sjuk Påbörjat husen sker i samarbete med respektive kommun med fokus på återvinning av matavfall från personalmatsalar och produktionskök 14

17 2.6 Organisation och utbildning 24. Miljöledningssystem är implementerat i landstingets samtliga verksamheter år 2014 Under 2011 har ett gemensamt miljöledningssystem för Västerbottens läns landsting tagits fram. Miljöledningssystemet finns publicerat på linda och Arbetet med att implementera miljöledningssystemet har inte påbörjats. 25. Samtliga verksamhetschefer har genomgått miljöutbildning år 2014 Arbetet har ej påbörjats. 15

18 Handlingsplan med aktiviteter för området Organisation och utbildning Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Organisation och utbildning: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd Landstingets miljöledningssystem Pågår revideras kontinuerligt Miljöledningssystemet integreras i Pågår landstingets ledningssystem Plan för implementering och certifiering Ej påbörjat av miljöledningssystem enligt ISO tas fram Kommunikationsplan för miljöprogram Ej påbörjat internt och externt tas fram Utbildningsplan för perioden tas fram Ej påbörjat och genomförs 16

19 3. Övrigt om landstingets miljöarbete 3.1 Landstingets miljöorganisation Landstingets miljöorganisation finns inom Miljö- och säkerhetsavdelningen, basenheten Logistik och består av en miljösamordnare och en miljöhandläggare. Från 1 oktober 2010 finns ytterligare en miljöhandläggare på halvtid som arbetar med kemikaliefrågor. Deras huvuduppgift är att som stödfunktion tillse att den miljölagstiftning som landstingets verksamheter omfattas av kan uppfyllas. Ansvaret för miljöfrågorna följer linjeansvaret vilket innebär att landstingsdirektören och verksamhetscheferna har det formella ansvaret. 3.2 Myndighetskrav Sjukhusen har sedan mitten av 1990-talet tillstånd enligt Miljöbalken att bedriva miljöfarlig verksamhet. Sjukhusverksamhet är inte längre tillståndspliktig utan klassas nu som anmälningspliktig verksamhet enligt miljölagstiftningen. Landstinget har valt att behålla befintliga miljötillstånd för samtliga sjukhus tillsvidare. Varje år lämnas miljörapport för sjukhusen till respektive kommun. Landstinget har ett separat tillstånd enligt Miljöbalken för helikopterverksamheten vid Norrlands universitetssjukhus. Landstinget har överklagat villkor 6 i länsstyrelsens tillståndsbeslut. Mark- och miljödomstolen har bifallit landstingets talan och höjt de bullerbegränsande åtgärderna från 50 till 55 dba max. Enligt Mark- och miljödomstolens dom ska landstinget genomföra bullerbegränsande åtgärder i befintliga bostadshus som ligger inom inflygningsvägarna så att den beräknade ljudnivån inomhus i sovrum inte överstiger 55 dba max. Domen meddelades i december 2011 och åtgärdsarbetet påbörjas under Energieffektiviseringsbidrag Landstinget har sökt och fått energieffektiviseringsbidrag från Energimyndigheten. Bidraget gäller för perioden och omfattar energieffektivisering inom fastigheter och transporter. Under 2012 har bidraget bland annat använts till samåkningsprojekt i Storuman i ett samarbetsprojekt mellan landstinget och Storumans kommun, utbildning i livscykelkostnad (LCC) vid upphandling till personal vid upphandlingsavdelningen, fastighet och IT. 17