Utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (utvalda anslag)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (utvalda anslag)"

Transkript

1 Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2013/14:MjU1 Utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (utvalda anslag) Ungdomens riksdag Sammanfattning Klasserna i Ungdomens riksdag 2014 har lämnat in 90 följdmotioner med anledning av Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, som är ett av 27 utgiftsområden i regeringens budgetproposition. Fyra anslag ur utgiftsområdet har valts ut för Ungdomens riksdag. Anslagen är följande:1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, 1:16 S skydd av värdefull natur, 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning och 1:13 Internationella klimatinvesteringar. Det här utskottsbetänkandet grundar sig på vilka anslag klasserna har valt att prioritera. Utskottsbetänkandet utgör förslag till beslut och ligger till grund för debatten och voteringen den 31 januari. I det här dokumentet presenteras vilket beslut som majoriteten respektive minoriteten förordar. Utskottets förslag till beslut är detsamma som majoritetens uppfattning. Minoritetens åsikter presenteras i de tre reservationerna. Utskottet säger nej till delar av regeringens förslag. Utskottet vill fördela mer pengar till anslaget 1:13 internationella klimatinvesteringar och mindre pengar till anslagen 1:16, 1:12 och 2:2. Internationella klimatinvesteringar är nödvändiga eftersom miljöproblemen är globala och inte kan lösas inom ett land. Utskottet vill att stödet till internationellt arbete ökar för att främja viktiga miljö- och klimatprojekt som leder till minskning av utsläpp och främjar en hållbar tillväxt. Den här uppfattningen har stöd av 41 klasser i Ungdomens riksdag. Mot utskottets förslag till beslut har 49 klasser reserverat sig. Regeringens förslag och prioriteringar har stöd av 20 klasser. 15 klasser vill ge mer pengar till anslag 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning, medan 14 klasser vill fördela mer pengar till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. 1

2 2013/14:MJU1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 Utskottets förslag till riksdagsbeslut... 3 Redogörelse för ärendet... 4 Riksdagens budgetarbete och utgiftsområde Ungdomens riksdags arbete med utgiftsområde Utskottets överväganden... 6 Reservationer... 8 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Så här ställde sig klasserna

3 2013/14:MJU1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut Utskottet, det vill säga majoriteten av klasserna, säger nej till delar av regeringens förslag. Utskottet vill fördela mer pengar till anslaget 1:13 Internationella klimatinvesteringar och mindre pengar till anslagen 1:16 Skydd av värdefull natur, 12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning. Internationella klimatinvesteringar är nödvändiga eftersom miljöproblemen är globala och inte kan lösas inom ett land. Utskottet vill att stödet till internationellt arbete ökar för att främja viktiga miljö- och klimatprojekt som leder till minskning av utsläpp och främjar en hållbar tillväxt. Ungdomens riksdag avslår regeringens förslag och dess fördelning av pengar till de utvalda anslagen 1:16, 2:2, 1:12 och 1:13 20 motioner (reservation 1, sidan 8). Ungdomens riksdag avslår motionerna som vill ge mer pengar till anslaget 2:2 Formas: Forskning och mindre pengar till anslag 1:16, 1:12 och 1:13 15 motioner (reservation 2, sidan 8). Ungdomens riksdag avslår motionerna som vill ge mer pengar till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och mindre pengar till anslag 1:16, 2:2 och 1:13 14 motioner (reservation 3, sidan 9). 3

4 2013/14:MJU1 Redogörelse för ärendet Riksdagens budgetarbete och utgiftsområde 20 Riksdagen fattar varje höst beslut i två steg om regeringens proposition om Sveriges årliga budget. Besluten fattas efter förslag från riksdagens utskott. Riksdagen beslutar först om hur höga statens utgifter får vara totalt och hur mycket varje utgiftsområde i statsbudgeten får kosta, det så kallade rambeslutet. Sedan beslutar riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde i statsbudgeten. Ett av utgiftsområdena gäller allmän miljö- och naturvård (utgiftsområde 20). Riksdagen beslutade den 20 november 2013 om statsbudgeten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena. Riksdagen ställde sig därmed bakom den ram för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som regeringen föreslog i budgetpropositionen för Anslagen omfattade sammanlagt 5,2 miljarder kronor, vilket utgör ramen för utgiftsområdet. Den 17 december 2013 sa riksdagen ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om hur de 5,2 miljarderna ska fördelas inom anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Ungdomens riksdags arbete med utgiftsområde 20 Klasserna som deltar i Ungdomens riksdag har fått i uppdrag att skriva följdmotioner om att fördela pengar till fyra utvalda anslag under utgiftsområde 20. De klasser som kvalificerat sig, 90 stycken, har lämnat in varsin följdmotion. Dessa behandlas i det här utskottsbetänkandet. Utgiftsområde 20 är indelat i två områden: miljöpolitik och miljöforskning. Anslagen är den summa pengar som regeringen föreslår till ett särskilt miljöområde med koppling till ett miljökvalitetsmål, till exempel skydd av värdefull natur. De utvalda anslagen är följande: Anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur Pengarna får användas till utgifter för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer i Sverige. Det handlar till stor del om att upprätta naturreservat. Skyddet kan ha flera syften: bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov för friluftslivet. Budgetförslag: kronor. Anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Pengarna får användas till insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Det kan exempelvis handla om att komma till rätta med miljöproblem som övergödning, algblomning, tillsyn av kraftverk, dammar och vattenreglering eller kalkning av sjöar. Budgetförslag: kronor. 4

5 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2013/14:MJU1 Anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning Pengarna får användas för stöd till forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande. Forskningen kan till exempel handla om hur man bäst renar förorenade jordmassor, hur klimatet påverkas av maten vi producerar eller hur man hindrar rester av läkemedel i avlopp att komma ut i havet. Budgetförslag: kronor. Anslaget 1:13 Internationella klimatinvesteringar Området handlar i huvudsak om hur koldioxidutsläppen ska minska genom internationella klimatinvesteringar. Anslaget kan användas för att ge stöd till projekt i andra länder för att minska utsläppen av växthusgaser. Budgetförslag: kronor. 5

6 2013/14:MJU1 Utskottets överväganden Utskottet anser att regeringen för en ansvarsfull miljöpolitik och att de fyra utvalda anslagen är viktiga. Men eftersom miljöproblemen i allra högsta grad är globala är det nödvändigt med en omfördelning av pengarna till förmån för anslaget 1:13. Sverige kan inte lösa problemet med de komplexa ekologiska fotavtryck som vi människor orsakar i miljön genom att enbart investera i klimatåtgärder inom vårt lands gränser. Utskottet anser att internationella klimatinvesteringar bör prioriteras för att de förbättrar miljön på lång sikt, men också för att de sänder goda signaler om solidaritet och sammanhållning. Sverige har under perioden sänkt sina växthusgasutsläpp med 15 procent, men under samma period har den totala mängden växthusgaser i atmosfären ökat. Enligt FN:s miljöprogram Unep (United nations environment programme) släpps det ut 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. Målsättningen är att utsläppen minskas till 44 miljarder ton per år Fram till 2050 ska utsläppsnivåerna vara max 21 miljarder ton per år. Dessutom beräknas i World Development Report 2010: Climate Change and Development att utvecklingsländernas koldioxidutsläpp 2030 kommer att överstiga de i dag mer utvecklade ländernas utsläpp. Enligt en överenskommelse som ingicks under FN:s klimatmöte i Durban, den så kallade Durbanplattformen, ska alla länder bidra till att förbättra miljön efter egen förmåga och kapacitet. De länder som är i mest behov av hjälp att anpassa sig till klimatförändringarna och nå en hållbar tillväxt är utvecklingsländerna. Utskottet menar att det är Sveriges plikt och skyldighet att stödja det klimatarbete som just nu sker bland annat inom FN för att nå utsläppsmålen. Utskottet lyfter fram Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer för ren utveckling (CDM, clean development mechanism) och gemensamt genomförande (JI, joint implementation) som syftar till att på olika sätt minska utsläppen av växthusgaser. Arbetet är inriktat på utvecklingsländer som får ökad möjlighet till en grönare utveckling. Genom det svenska CDM- och JIprogrammet sker också en mängd bilaterala klimatprojekt som bland annat bidrar till energieffektivisering, satsningar på vindkraft, solceller, biogas, småskalig vattenkraft och bioenergi. Priserna på utsläppsrätter kan inte fortsätta att sjunka som de gjort efter den ekonomiska krisen Utskottet vill verka för att handeln med utsläppsrätter blir hårdare och att andra ekonomiska styrmedel som exempelvis koldioxidskatt ökar. Utskottet ser även andra fördelar med klimatinvesteringar i utvecklingsländer. Sverige ligger långt framme vad gäller energieffektiviserande åtgärder för bostäder och fordon och det kan följaktligen gynna svensk exportindustri. Utskottet förordar därför en omfördelning av pengar från anslagen 1:12, 1:16 och 2:2 till anslaget 1:13. På sikt gynnas inte bara den globala miljön genom internationella klimatinvesteringar, utan även havs- och vattenmiljön, skogen och naturen samt miljöforskningen i Sverige. Utskottet har behandlat regeringens proposition, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) och inkomna motioner. Utskottet säger 6

7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:MJU1 nej både till regeringens förslag och de motioner som förordar mer pengar till anslaget 1:12 respektive anslaget 2:2. 7

8 2013/14:MJU1 Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut grundar sig på majoritetens uppfattning. Här presenteras reservationerna, som är minoritetens förslag till riksdagsbeslut. 1. Ja till regeringens förslag och fördelning av pengar inom utvalda anslag Miljö- och klimatfrågan är komplex och det är viktigt att beakta ett flertal faktorer för att kunna möta miljöproblemen med rätt åtgärder. Regeringens förslag till insatser är väl avvägda både nationellt och internationellt. Ska Sverige visa vägen för andra länder måste vi se om vårt eget hus och visa att vi kan anpassa vår livsstil efter miljön. Därför anser vi att regeringens förslag bör antas. Samtidigt stannar inte miljöproblemen inom varje lands gränser utan är en global angelägenhet. Internationella klimatprojekt är därför viktiga, liksom att Sverige bidrar till att få upp miljöfrågan på den politiska dagordningen. Satsningar på naturreservat, havs- och vattenmiljön och forskning bidrar inte bara till en bättre miljö, de kan även leda till ekonomisk tillväxt genom ökad turism. 2. Mer pengar till anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning För att komma till rätta med miljöproblemen krävs kunskap. De är viktigt kunna se alla variabler och faktorer samtidigt för att finna de rätta åtgärderna för miljöproblemen. Dessutom är det viktigt att vi finner hållbara och långsiktiga lösningar i stället för temporära åtgärder. Genom att forska fram ny teknik kan vi exempelvis ersätta kolkraftverk i utvecklingsländer. Ett internationellt samarbete inom forskningen behövs för att även utvecklingsländernas behov ska tillgodoses. Vi vill också öka anslagen till Formas arbete eftersom de går till forskningsprojekt som alla eftersträvar ett ekologiskt, ekonomiskt samt socialt hållbart samhälle. Vi vill att ett höjt anslag ska gå till att förhindra läkemedelsspridning i Sveriges vattenområden. Forskning kräver resurser, men forskning utgör grunden för det framtida samhället. Vi vill därför att anslaget 2:2 tilldelas mer pengar. De pengar som läggs på forskning fördelas mellan olika forskningsprojekt och gagnar därför de andra miljömålen. 3. Mer pengar till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Miljöproblemen i vår havs- och vattenmiljö är stora och handlar bland annat om övergödning, överfiske, förorenat dricksvatten och ett minskat artbestånd. En förorenad havs- och vattenmiljö har även negativ påverkan på andra ekosystem. 8

9 RESERVATIONER 2013/14:MJU1 Det är många faktorer som påverkar den komplexa havs- och vattenmiljön. Därför är det viktigt att vi skaffar oss en gedigen kunskapsbas inom området för att kunna dra relevanta slutsatser. Det leder i sin tur till bättre åtgärder för att nå rent vatten och levande vattenmiljöer. Vi vill ge resurser till fler myndigheter så att de i högre grad ska kunna kategorisera skadliga ämnen, utöka sin rådgivning och effektivisera sitt arbete. Vi vill också öka anslagen till LOVA-projektet då det leder till en minskad övergödning i Östersjön och Västerhavet. Kommunala reningsverk och privata avlopp måste också förbättras för att reducera kväveutsläppen. Vi föreslår därför att anslaget 1:12 tilldelas mer pengar. 9

10 1 2013/14:MJU1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård är ett av 27 utgiftsområden i regeringens budgetproposition. De anslag som har valts ut för Ungdomens riksdag handlar om havs- och vattenvård, skydd av värdefull natur, miljöforskning och internationella klimatinvesteringar. Så här ställde sig klasserna Klasserna i Ungdomens riksdag har skrivit 90 följdmotioner med anledning av regeringens proposition. I sina motioner har de tagit ställning till om de vill stödja regeringens förslag och dess prioriteringar, eller om de vill fördela mer pengar till ett anslag, vilket betyder att övriga anslag får mindre pengar. Här följer en lista där det framgår vilka ställningstaganden som klasserna gjort: Vill fördela mer pengar till anslaget 1:13 Internationella klimatinvesteringar Blackebergs gymnasium S3a, Brogårdsgymnasiet SA2a, Calmare internationella skola SA31, Campeon Frigymnasium 1 alfa, Elof Lindälvs gymnasium EK2K, Elof Lindälvs gymnasium EK2N, Furulundsskolan SA11, Gnosjöandans kunskapscentrum NT2 grupp 1, Hagagymnasiet S2a, Haganässkolan EK12/NA11, Haganässkolan SA12, Holavedsgymnasiet SA11b, Holavedsgymnasiet SA13b, Hässleholms tekniska skola Int2Sa, Hässleholms Tekniska Skola Int3Sa, Katedralskolan (Uppsala) N13S, Kunskapsgymnasiet Globen Ek1a, Kunskapsgymnasiet Globen Ek1b, Kunskapsgymnasiet Globen Sa1a, Kunskapsgymnasiet Globen Sa1b, Malung-Sälens Gymnasieskola SA EK ES13, Marks gymnasieskola SA2, Nacka gymnasium TE21, Njudungsgymnasiet SA 11B, NTI Gymnasiet Lund EE3, Oscarsgymnasiet SA12A, Rudbecksskolan Privatjuridik, S:t Eskils gymnasium SA11A, S:t Eskils gymnasium Sa11b, S:t Petri SA12C, Strömbackaskolan Sa3a, Sundlergymnasiet Na3a, Sundlergymnasiet SA3a, Thoren Business School BP11A/Cmp11, Tranemo Gymnasieskola Sa11, Täby Enskilda Gymnasium S3a+b, Vasagymnasiet Årskurs 1 SAEK 1, Wasaskolan SA13, Värmdö gymnasium 12 Nab, Västermalm N11, Västermalms gymnasium N13 Instämmer med regeringens förslag och dess rangordning av utvalda anslag Brogårdsgymnasiet Te2, Cultura Gymnasium SA2A, Ehrensvärdska gymnasiet NA3A, Hässleholms tekniska skola Int1Na, Hässleholms tekniska skola Int1SA, Katedralskolan (Linköping) Ek2a, Katedralskolan (Linköping) Ek2c, Katedralskolan (Uppsala) N12S, Katedralskolan (Uppsala) N13C, Lejongym- 10

11 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG 2013/14:MJU1 nasiet åk 2, Oscarsgymnasiet EKSA11, Oscarsgymnasiet SA13B, Plusgymnasiet i Örebro Sam/Bet/Media 13, St Petri skola Sa 12, St Petri skola SA 12A, Söderslättsgymnasiet VOC 11, Täby Enskilda Gymnasium EM1A, Täby Enskilda Gymnasium S1A, Wasaskolan EK13, Örkeljunga Utbildningscentrum NASATE13 Vill fördela mer pengar till anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning Bergagymnasiet SA12, Bessemerskolan Nanas 11/12, Campeon Frigymnasium 1 omega, Elof Lindälvs gymnasium SANA3, Gnosjöandans kunskapscentrum NT2 grupp 2, Jensen Gymnasium Lund SA12, Katedralskolan H13, Klara norra gymnasium Sa11, Lerums gymnasium SA3, Malgomajskolan SABE2, Marks gymnasieskola SA1, Nacka gymnasium SU1, Nacka gymnasium Te31_3, Nyköpings Enskilda Gymnasium S2B, Åkrahällskolan SA12 Vill fördela mer pengar till anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Angeredsgymnasiet EK2, Bergagymnasiet NA12, Hagagymnasiet S1a, Katedralskolan (Uppsala) Samhällskunskap 2 individuellt val, Klara södra Gymnasium SA12 (årskurs 2), Nacka gymnasium TE32, Nyköpings Enskilda Gymnasium E1A, Rönninge gymnasium SaBet12, Sannarpsgymnasiet SEU13, Sundlergymnasiet Na3b, Sundlergymnasiet SA3b, Svalöfs gymnasium NASA13, Wasaskolan NA/TE12, Västermalms skola NA12 11

Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF)

Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF) Särskilda sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2011/12:UFöU1 Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF) Ungdomens riksdag Sammanfattning Klasserna

Läs mer

Sammansatta justitie- och näringsutskottets betänkande. 2014:JuNU1. Frågor om juridik och näringsliv. Motion. 2014:JuNU1.

Sammansatta justitie- och näringsutskottets betänkande. 2014:JuNU1. Frågor om juridik och näringsliv. Motion. 2014:JuNU1. Sammansatta justitie- och näringsutskottets betänkande Frågor om juridik och näringsliv behandlar i detta betänkande 5 motioner. Motion Motion 2014: JuN26Fr, Öka medvetenheten om internetmobbning av klass

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1 Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 5 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion I motion 2014:2A3Fr, Utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Ungdomens riksdag 2014 Protokoll Fredagen den 31 januari

Ungdomens riksdag 2014 Protokoll Fredagen den 31 januari Ungdomens 2014 Protokoll Fredagen den 31 januari Kl. 09.30 09.58 13.15 16.12-1 Välkomstanförande av talmannen Anf. 1 TALMANNEN: Ärade ledamöter av Ungdomens, mina damer och herrar! Varmt välkomna till

Läs mer

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2913 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

Politiken för global utveckling

Politiken för global utveckling Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2016/17:MJU2y Politiken för global utveckling Till utrikesutskottet Den 27 september 2016 beslutade utrikesutskottet att ge miljö- och jordbruksutskottet tillfälle

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:5AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:5AU1

Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:5AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:5AU1 Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 4 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion Motion 2014:5A118Fr, Utökat valideringssystem av klass Nanas 11/12,

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

för klimatet för klimatet 2015-09-16 Stefan Löfven Åsa Romson Ibrahim Baylan Isabella Lövin 2015-09-10 Stefan Löfven, statsminister

för klimatet för klimatet 2015-09-16 Stefan Löfven Åsa Romson Ibrahim Baylan Isabella Lövin 2015-09-10 Stefan Löfven, statsminister Investeringar Investeringar för klimatet 2015-09-16 Stefan Löfven Åsa Romson Ibrahim Baylan Isabella Lövin för klimatet 2015-09-10 Stefan Löfven, statsminister Åsa Romson, klimat- och miljöminister Isabella

Läs mer

Första socialförsäkringsutskottets betänkande. 2014:1SfU1. Socialförsäkringsfrågor. Motioner. 2014:1SfU1

Första socialförsäkringsutskottets betänkande. 2014:1SfU1. Socialförsäkringsfrågor. Motioner. 2014:1SfU1 Första socialförsäkringsutskottets betänkande Socialförsäkringsfrågor behandlar i detta betänkande 4 motioner. Motioner Motion 2014:1Sf21Fr, Båda föräldrarna måste ta lika mycket föräldraledighet av klass

Läs mer

Utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Konstitutionsutskottets yttrande 2016/17:KU1y Utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Till finansutskottet Finansutskottet beslutade den 22 september 2016 att ge övriga utskott tillfälle att senast

Läs mer

Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Konstitutionsutskottets yttrande 2009/10:KU1y Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Till finansutskottet Finansutskottet har den 24 september 2009 beslutat bereda övriga utskott tillfälle att avge yttrande

Läs mer

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Ett steg till Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Tillsammans

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen?

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck och diskutera. Lärarinstruktion

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Civilutskottets betänkande 2013/14:CU5 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 2012/13: 178 En tydligare

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso.

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Motion #1 Ändra fotnoten hur ung definieras Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Mötet föreslås att i kapitel

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Vårändringsbudget för 2014

Vårändringsbudget för 2014 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2013/14:MJU5y Vårändringsbudget för 2014 Till finansutskottet Finansutskottet har gett bl.a. miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över Vårändringsbudget

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Ramverk för Gröna obligationer

Ramverk för Gröna obligationer program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen. 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Juridik och Upphandling Landstingsstyrelsen Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Lärarhandledning Klimattoppmöte 2011 ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Under FNs klimattoppmöte i Sydafrika i december 2011 träffas världens ledare för att hitta en lösning på klimatutmaningarna.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös

Klimatsmart mat. Elin Röös Klimatsmart mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Växthuseffekten Klimatmålen

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10

Läs mer

Etablering av utrikes födda genom företagande

Etablering av utrikes födda genom företagande Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2012/13:AU12 Etablering av utrikes födda genom företagande Sammanfattning I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens skrivelse 2012/13:146 Riksrevisionens

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare

Läs mer

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market FORES 2012 Ulrika Raab Market mechanisms from CDM towards a global carbon market Sammanfattning HUVUDBUDSKAP Flexibla mekanismer minskar inte utsläppen. I grunden måste det finnas åtaganden att minska

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Malmö och Trelleborg får tillsammans 144 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket

Läs mer

Utskottens uppföljning och utvärdering. en grundlagsreglerad uppgift

Utskottens uppföljning och utvärdering. en grundlagsreglerad uppgift Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift 3 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift

Läs mer

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Finansutskottets betänkande 2010/11:FiU5 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Sammanfattning I detta betänkande behandlas utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Finansutskottet

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Program Namn BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 175,5 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan 165 193 BA Bygg-

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer