Utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (utvalda anslag)

Transkript

1 Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2013/14:MjU1 Utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (utvalda anslag) Ungdomens riksdag Sammanfattning Klasserna i Ungdomens riksdag 2014 har lämnat in 90 följdmotioner med anledning av Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, som är ett av 27 utgiftsområden i regeringens budgetproposition. Fyra anslag ur utgiftsområdet har valts ut för Ungdomens riksdag. Anslagen är följande:1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, 1:16 S skydd av värdefull natur, 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning och 1:13 Internationella klimatinvesteringar. Det här utskottsbetänkandet grundar sig på vilka anslag klasserna har valt att prioritera. Utskottsbetänkandet utgör förslag till beslut och ligger till grund för debatten och voteringen den 31 januari. I det här dokumentet presenteras vilket beslut som majoriteten respektive minoriteten förordar. Utskottets förslag till beslut är detsamma som majoritetens uppfattning. Minoritetens åsikter presenteras i de tre reservationerna. Utskottet säger nej till delar av regeringens förslag. Utskottet vill fördela mer pengar till anslaget 1:13 internationella klimatinvesteringar och mindre pengar till anslagen 1:16, 1:12 och 2:2. Internationella klimatinvesteringar är nödvändiga eftersom miljöproblemen är globala och inte kan lösas inom ett land. Utskottet vill att stödet till internationellt arbete ökar för att främja viktiga miljö- och klimatprojekt som leder till minskning av utsläpp och främjar en hållbar tillväxt. Den här uppfattningen har stöd av 41 klasser i Ungdomens riksdag. Mot utskottets förslag till beslut har 49 klasser reserverat sig. Regeringens förslag och prioriteringar har stöd av 20 klasser. 15 klasser vill ge mer pengar till anslag 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning, medan 14 klasser vill fördela mer pengar till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. 1

2 2013/14:MJU1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 Utskottets förslag till riksdagsbeslut... 3 Redogörelse för ärendet... 4 Riksdagens budgetarbete och utgiftsområde Ungdomens riksdags arbete med utgiftsområde Utskottets överväganden... 6 Reservationer... 8 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Så här ställde sig klasserna

3 2013/14:MJU1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut Utskottet, det vill säga majoriteten av klasserna, säger nej till delar av regeringens förslag. Utskottet vill fördela mer pengar till anslaget 1:13 Internationella klimatinvesteringar och mindre pengar till anslagen 1:16 Skydd av värdefull natur, 12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning. Internationella klimatinvesteringar är nödvändiga eftersom miljöproblemen är globala och inte kan lösas inom ett land. Utskottet vill att stödet till internationellt arbete ökar för att främja viktiga miljö- och klimatprojekt som leder till minskning av utsläpp och främjar en hållbar tillväxt. Ungdomens riksdag avslår regeringens förslag och dess fördelning av pengar till de utvalda anslagen 1:16, 2:2, 1:12 och 1:13 20 motioner (reservation 1, sidan 8). Ungdomens riksdag avslår motionerna som vill ge mer pengar till anslaget 2:2 Formas: Forskning och mindre pengar till anslag 1:16, 1:12 och 1:13 15 motioner (reservation 2, sidan 8). Ungdomens riksdag avslår motionerna som vill ge mer pengar till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och mindre pengar till anslag 1:16, 2:2 och 1:13 14 motioner (reservation 3, sidan 9). 3

4 2013/14:MJU1 Redogörelse för ärendet Riksdagens budgetarbete och utgiftsområde 20 Riksdagen fattar varje höst beslut i två steg om regeringens proposition om Sveriges årliga budget. Besluten fattas efter förslag från riksdagens utskott. Riksdagen beslutar först om hur höga statens utgifter får vara totalt och hur mycket varje utgiftsområde i statsbudgeten får kosta, det så kallade rambeslutet. Sedan beslutar riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde i statsbudgeten. Ett av utgiftsområdena gäller allmän miljö- och naturvård (utgiftsområde 20). Riksdagen beslutade den 20 november 2013 om statsbudgeten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena. Riksdagen ställde sig därmed bakom den ram för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som regeringen föreslog i budgetpropositionen för Anslagen omfattade sammanlagt 5,2 miljarder kronor, vilket utgör ramen för utgiftsområdet. Den 17 december 2013 sa riksdagen ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om hur de 5,2 miljarderna ska fördelas inom anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Ungdomens riksdags arbete med utgiftsområde 20 Klasserna som deltar i Ungdomens riksdag har fått i uppdrag att skriva följdmotioner om att fördela pengar till fyra utvalda anslag under utgiftsområde 20. De klasser som kvalificerat sig, 90 stycken, har lämnat in varsin följdmotion. Dessa behandlas i det här utskottsbetänkandet. Utgiftsområde 20 är indelat i två områden: miljöpolitik och miljöforskning. Anslagen är den summa pengar som regeringen föreslår till ett särskilt miljöområde med koppling till ett miljökvalitetsmål, till exempel skydd av värdefull natur. De utvalda anslagen är följande: Anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur Pengarna får användas till utgifter för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer i Sverige. Det handlar till stor del om att upprätta naturreservat. Skyddet kan ha flera syften: bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov för friluftslivet. Budgetförslag: kronor. Anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Pengarna får användas till insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Det kan exempelvis handla om att komma till rätta med miljöproblem som övergödning, algblomning, tillsyn av kraftverk, dammar och vattenreglering eller kalkning av sjöar. Budgetförslag: kronor. 4

5 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2013/14:MJU1 Anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning Pengarna får användas för stöd till forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande. Forskningen kan till exempel handla om hur man bäst renar förorenade jordmassor, hur klimatet påverkas av maten vi producerar eller hur man hindrar rester av läkemedel i avlopp att komma ut i havet. Budgetförslag: kronor. Anslaget 1:13 Internationella klimatinvesteringar Området handlar i huvudsak om hur koldioxidutsläppen ska minska genom internationella klimatinvesteringar. Anslaget kan användas för att ge stöd till projekt i andra länder för att minska utsläppen av växthusgaser. Budgetförslag: kronor. 5

6 2013/14:MJU1 Utskottets överväganden Utskottet anser att regeringen för en ansvarsfull miljöpolitik och att de fyra utvalda anslagen är viktiga. Men eftersom miljöproblemen i allra högsta grad är globala är det nödvändigt med en omfördelning av pengarna till förmån för anslaget 1:13. Sverige kan inte lösa problemet med de komplexa ekologiska fotavtryck som vi människor orsakar i miljön genom att enbart investera i klimatåtgärder inom vårt lands gränser. Utskottet anser att internationella klimatinvesteringar bör prioriteras för att de förbättrar miljön på lång sikt, men också för att de sänder goda signaler om solidaritet och sammanhållning. Sverige har under perioden sänkt sina växthusgasutsläpp med 15 procent, men under samma period har den totala mängden växthusgaser i atmosfären ökat. Enligt FN:s miljöprogram Unep (United nations environment programme) släpps det ut 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. Målsättningen är att utsläppen minskas till 44 miljarder ton per år Fram till 2050 ska utsläppsnivåerna vara max 21 miljarder ton per år. Dessutom beräknas i World Development Report 2010: Climate Change and Development att utvecklingsländernas koldioxidutsläpp 2030 kommer att överstiga de i dag mer utvecklade ländernas utsläpp. Enligt en överenskommelse som ingicks under FN:s klimatmöte i Durban, den så kallade Durbanplattformen, ska alla länder bidra till att förbättra miljön efter egen förmåga och kapacitet. De länder som är i mest behov av hjälp att anpassa sig till klimatförändringarna och nå en hållbar tillväxt är utvecklingsländerna. Utskottet menar att det är Sveriges plikt och skyldighet att stödja det klimatarbete som just nu sker bland annat inom FN för att nå utsläppsmålen. Utskottet lyfter fram Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer för ren utveckling (CDM, clean development mechanism) och gemensamt genomförande (JI, joint implementation) som syftar till att på olika sätt minska utsläppen av växthusgaser. Arbetet är inriktat på utvecklingsländer som får ökad möjlighet till en grönare utveckling. Genom det svenska CDM- och JIprogrammet sker också en mängd bilaterala klimatprojekt som bland annat bidrar till energieffektivisering, satsningar på vindkraft, solceller, biogas, småskalig vattenkraft och bioenergi. Priserna på utsläppsrätter kan inte fortsätta att sjunka som de gjort efter den ekonomiska krisen Utskottet vill verka för att handeln med utsläppsrätter blir hårdare och att andra ekonomiska styrmedel som exempelvis koldioxidskatt ökar. Utskottet ser även andra fördelar med klimatinvesteringar i utvecklingsländer. Sverige ligger långt framme vad gäller energieffektiviserande åtgärder för bostäder och fordon och det kan följaktligen gynna svensk exportindustri. Utskottet förordar därför en omfördelning av pengar från anslagen 1:12, 1:16 och 2:2 till anslaget 1:13. På sikt gynnas inte bara den globala miljön genom internationella klimatinvesteringar, utan även havs- och vattenmiljön, skogen och naturen samt miljöforskningen i Sverige. Utskottet har behandlat regeringens proposition, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) och inkomna motioner. Utskottet säger 6

7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:MJU1 nej både till regeringens förslag och de motioner som förordar mer pengar till anslaget 1:12 respektive anslaget 2:2. 7

8 2013/14:MJU1 Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut grundar sig på majoritetens uppfattning. Här presenteras reservationerna, som är minoritetens förslag till riksdagsbeslut. 1. Ja till regeringens förslag och fördelning av pengar inom utvalda anslag Miljö- och klimatfrågan är komplex och det är viktigt att beakta ett flertal faktorer för att kunna möta miljöproblemen med rätt åtgärder. Regeringens förslag till insatser är väl avvägda både nationellt och internationellt. Ska Sverige visa vägen för andra länder måste vi se om vårt eget hus och visa att vi kan anpassa vår livsstil efter miljön. Därför anser vi att regeringens förslag bör antas. Samtidigt stannar inte miljöproblemen inom varje lands gränser utan är en global angelägenhet. Internationella klimatprojekt är därför viktiga, liksom att Sverige bidrar till att få upp miljöfrågan på den politiska dagordningen. Satsningar på naturreservat, havs- och vattenmiljön och forskning bidrar inte bara till en bättre miljö, de kan även leda till ekonomisk tillväxt genom ökad turism. 2. Mer pengar till anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning För att komma till rätta med miljöproblemen krävs kunskap. De är viktigt kunna se alla variabler och faktorer samtidigt för att finna de rätta åtgärderna för miljöproblemen. Dessutom är det viktigt att vi finner hållbara och långsiktiga lösningar i stället för temporära åtgärder. Genom att forska fram ny teknik kan vi exempelvis ersätta kolkraftverk i utvecklingsländer. Ett internationellt samarbete inom forskningen behövs för att även utvecklingsländernas behov ska tillgodoses. Vi vill också öka anslagen till Formas arbete eftersom de går till forskningsprojekt som alla eftersträvar ett ekologiskt, ekonomiskt samt socialt hållbart samhälle. Vi vill att ett höjt anslag ska gå till att förhindra läkemedelsspridning i Sveriges vattenområden. Forskning kräver resurser, men forskning utgör grunden för det framtida samhället. Vi vill därför att anslaget 2:2 tilldelas mer pengar. De pengar som läggs på forskning fördelas mellan olika forskningsprojekt och gagnar därför de andra miljömålen. 3. Mer pengar till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Miljöproblemen i vår havs- och vattenmiljö är stora och handlar bland annat om övergödning, överfiske, förorenat dricksvatten och ett minskat artbestånd. En förorenad havs- och vattenmiljö har även negativ påverkan på andra ekosystem. 8

9 RESERVATIONER 2013/14:MJU1 Det är många faktorer som påverkar den komplexa havs- och vattenmiljön. Därför är det viktigt att vi skaffar oss en gedigen kunskapsbas inom området för att kunna dra relevanta slutsatser. Det leder i sin tur till bättre åtgärder för att nå rent vatten och levande vattenmiljöer. Vi vill ge resurser till fler myndigheter så att de i högre grad ska kunna kategorisera skadliga ämnen, utöka sin rådgivning och effektivisera sitt arbete. Vi vill också öka anslagen till LOVA-projektet då det leder till en minskad övergödning i Östersjön och Västerhavet. Kommunala reningsverk och privata avlopp måste också förbättras för att reducera kväveutsläppen. Vi föreslår därför att anslaget 1:12 tilldelas mer pengar. 9

10 1 2013/14:MJU1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård är ett av 27 utgiftsområden i regeringens budgetproposition. De anslag som har valts ut för Ungdomens riksdag handlar om havs- och vattenvård, skydd av värdefull natur, miljöforskning och internationella klimatinvesteringar. Så här ställde sig klasserna Klasserna i Ungdomens riksdag har skrivit 90 följdmotioner med anledning av regeringens proposition. I sina motioner har de tagit ställning till om de vill stödja regeringens förslag och dess prioriteringar, eller om de vill fördela mer pengar till ett anslag, vilket betyder att övriga anslag får mindre pengar. Här följer en lista där det framgår vilka ställningstaganden som klasserna gjort: Vill fördela mer pengar till anslaget 1:13 Internationella klimatinvesteringar Blackebergs gymnasium S3a, Brogårdsgymnasiet SA2a, Calmare internationella skola SA31, Campeon Frigymnasium 1 alfa, Elof Lindälvs gymnasium EK2K, Elof Lindälvs gymnasium EK2N, Furulundsskolan SA11, Gnosjöandans kunskapscentrum NT2 grupp 1, Hagagymnasiet S2a, Haganässkolan EK12/NA11, Haganässkolan SA12, Holavedsgymnasiet SA11b, Holavedsgymnasiet SA13b, Hässleholms tekniska skola Int2Sa, Hässleholms Tekniska Skola Int3Sa, Katedralskolan (Uppsala) N13S, Kunskapsgymnasiet Globen Ek1a, Kunskapsgymnasiet Globen Ek1b, Kunskapsgymnasiet Globen Sa1a, Kunskapsgymnasiet Globen Sa1b, Malung-Sälens Gymnasieskola SA EK ES13, Marks gymnasieskola SA2, Nacka gymnasium TE21, Njudungsgymnasiet SA 11B, NTI Gymnasiet Lund EE3, Oscarsgymnasiet SA12A, Rudbecksskolan Privatjuridik, S:t Eskils gymnasium SA11A, S:t Eskils gymnasium Sa11b, S:t Petri SA12C, Strömbackaskolan Sa3a, Sundlergymnasiet Na3a, Sundlergymnasiet SA3a, Thoren Business School BP11A/Cmp11, Tranemo Gymnasieskola Sa11, Täby Enskilda Gymnasium S3a+b, Vasagymnasiet Årskurs 1 SAEK 1, Wasaskolan SA13, Värmdö gymnasium 12 Nab, Västermalm N11, Västermalms gymnasium N13 Instämmer med regeringens förslag och dess rangordning av utvalda anslag Brogårdsgymnasiet Te2, Cultura Gymnasium SA2A, Ehrensvärdska gymnasiet NA3A, Hässleholms tekniska skola Int1Na, Hässleholms tekniska skola Int1SA, Katedralskolan (Linköping) Ek2a, Katedralskolan (Linköping) Ek2c, Katedralskolan (Uppsala) N12S, Katedralskolan (Uppsala) N13C, Lejongym- 10

11 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG 2013/14:MJU1 nasiet åk 2, Oscarsgymnasiet EKSA11, Oscarsgymnasiet SA13B, Plusgymnasiet i Örebro Sam/Bet/Media 13, St Petri skola Sa 12, St Petri skola SA 12A, Söderslättsgymnasiet VOC 11, Täby Enskilda Gymnasium EM1A, Täby Enskilda Gymnasium S1A, Wasaskolan EK13, Örkeljunga Utbildningscentrum NASATE13 Vill fördela mer pengar till anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning Bergagymnasiet SA12, Bessemerskolan Nanas 11/12, Campeon Frigymnasium 1 omega, Elof Lindälvs gymnasium SANA3, Gnosjöandans kunskapscentrum NT2 grupp 2, Jensen Gymnasium Lund SA12, Katedralskolan H13, Klara norra gymnasium Sa11, Lerums gymnasium SA3, Malgomajskolan SABE2, Marks gymnasieskola SA1, Nacka gymnasium SU1, Nacka gymnasium Te31_3, Nyköpings Enskilda Gymnasium S2B, Åkrahällskolan SA12 Vill fördela mer pengar till anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Angeredsgymnasiet EK2, Bergagymnasiet NA12, Hagagymnasiet S1a, Katedralskolan (Uppsala) Samhällskunskap 2 individuellt val, Klara södra Gymnasium SA12 (årskurs 2), Nacka gymnasium TE32, Nyköpings Enskilda Gymnasium E1A, Rönninge gymnasium SaBet12, Sannarpsgymnasiet SEU13, Sundlergymnasiet Na3b, Sundlergymnasiet SA3b, Svalöfs gymnasium NASA13, Wasaskolan NA/TE12, Västermalms skola NA12 11