Utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (utvalda anslag)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (utvalda anslag)"

Transkript

1 Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2013/14:MjU1 Utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (utvalda anslag) Ungdomens riksdag Sammanfattning Klasserna i Ungdomens riksdag 2014 har lämnat in 90 följdmotioner med anledning av Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, som är ett av 27 utgiftsområden i regeringens budgetproposition. Fyra anslag ur utgiftsområdet har valts ut för Ungdomens riksdag. Anslagen är följande:1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, 1:16 S skydd av värdefull natur, 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning och 1:13 Internationella klimatinvesteringar. Det här utskottsbetänkandet grundar sig på vilka anslag klasserna har valt att prioritera. Utskottsbetänkandet utgör förslag till beslut och ligger till grund för debatten och voteringen den 31 januari. I det här dokumentet presenteras vilket beslut som majoriteten respektive minoriteten förordar. Utskottets förslag till beslut är detsamma som majoritetens uppfattning. Minoritetens åsikter presenteras i de tre reservationerna. Utskottet säger nej till delar av regeringens förslag. Utskottet vill fördela mer pengar till anslaget 1:13 internationella klimatinvesteringar och mindre pengar till anslagen 1:16, 1:12 och 2:2. Internationella klimatinvesteringar är nödvändiga eftersom miljöproblemen är globala och inte kan lösas inom ett land. Utskottet vill att stödet till internationellt arbete ökar för att främja viktiga miljö- och klimatprojekt som leder till minskning av utsläpp och främjar en hållbar tillväxt. Den här uppfattningen har stöd av 41 klasser i Ungdomens riksdag. Mot utskottets förslag till beslut har 49 klasser reserverat sig. Regeringens förslag och prioriteringar har stöd av 20 klasser. 15 klasser vill ge mer pengar till anslag 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning, medan 14 klasser vill fördela mer pengar till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. 1

2 2013/14:MJU1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 Utskottets förslag till riksdagsbeslut... 3 Redogörelse för ärendet... 4 Riksdagens budgetarbete och utgiftsområde Ungdomens riksdags arbete med utgiftsområde Utskottets överväganden... 6 Reservationer... 8 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Så här ställde sig klasserna

3 2013/14:MJU1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut Utskottet, det vill säga majoriteten av klasserna, säger nej till delar av regeringens förslag. Utskottet vill fördela mer pengar till anslaget 1:13 Internationella klimatinvesteringar och mindre pengar till anslagen 1:16 Skydd av värdefull natur, 12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning. Internationella klimatinvesteringar är nödvändiga eftersom miljöproblemen är globala och inte kan lösas inom ett land. Utskottet vill att stödet till internationellt arbete ökar för att främja viktiga miljö- och klimatprojekt som leder till minskning av utsläpp och främjar en hållbar tillväxt. Ungdomens riksdag avslår regeringens förslag och dess fördelning av pengar till de utvalda anslagen 1:16, 2:2, 1:12 och 1:13 20 motioner (reservation 1, sidan 8). Ungdomens riksdag avslår motionerna som vill ge mer pengar till anslaget 2:2 Formas: Forskning och mindre pengar till anslag 1:16, 1:12 och 1:13 15 motioner (reservation 2, sidan 8). Ungdomens riksdag avslår motionerna som vill ge mer pengar till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och mindre pengar till anslag 1:16, 2:2 och 1:13 14 motioner (reservation 3, sidan 9). 3

4 2013/14:MJU1 Redogörelse för ärendet Riksdagens budgetarbete och utgiftsområde 20 Riksdagen fattar varje höst beslut i två steg om regeringens proposition om Sveriges årliga budget. Besluten fattas efter förslag från riksdagens utskott. Riksdagen beslutar först om hur höga statens utgifter får vara totalt och hur mycket varje utgiftsområde i statsbudgeten får kosta, det så kallade rambeslutet. Sedan beslutar riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde i statsbudgeten. Ett av utgiftsområdena gäller allmän miljö- och naturvård (utgiftsområde 20). Riksdagen beslutade den 20 november 2013 om statsbudgeten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena. Riksdagen ställde sig därmed bakom den ram för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som regeringen föreslog i budgetpropositionen för Anslagen omfattade sammanlagt 5,2 miljarder kronor, vilket utgör ramen för utgiftsområdet. Den 17 december 2013 sa riksdagen ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om hur de 5,2 miljarderna ska fördelas inom anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Ungdomens riksdags arbete med utgiftsområde 20 Klasserna som deltar i Ungdomens riksdag har fått i uppdrag att skriva följdmotioner om att fördela pengar till fyra utvalda anslag under utgiftsområde 20. De klasser som kvalificerat sig, 90 stycken, har lämnat in varsin följdmotion. Dessa behandlas i det här utskottsbetänkandet. Utgiftsområde 20 är indelat i två områden: miljöpolitik och miljöforskning. Anslagen är den summa pengar som regeringen föreslår till ett särskilt miljöområde med koppling till ett miljökvalitetsmål, till exempel skydd av värdefull natur. De utvalda anslagen är följande: Anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur Pengarna får användas till utgifter för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer i Sverige. Det handlar till stor del om att upprätta naturreservat. Skyddet kan ha flera syften: bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov för friluftslivet. Budgetförslag: kronor. Anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Pengarna får användas till insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Det kan exempelvis handla om att komma till rätta med miljöproblem som övergödning, algblomning, tillsyn av kraftverk, dammar och vattenreglering eller kalkning av sjöar. Budgetförslag: kronor. 4

5 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2013/14:MJU1 Anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning Pengarna får användas för stöd till forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande. Forskningen kan till exempel handla om hur man bäst renar förorenade jordmassor, hur klimatet påverkas av maten vi producerar eller hur man hindrar rester av läkemedel i avlopp att komma ut i havet. Budgetförslag: kronor. Anslaget 1:13 Internationella klimatinvesteringar Området handlar i huvudsak om hur koldioxidutsläppen ska minska genom internationella klimatinvesteringar. Anslaget kan användas för att ge stöd till projekt i andra länder för att minska utsläppen av växthusgaser. Budgetförslag: kronor. 5

6 2013/14:MJU1 Utskottets överväganden Utskottet anser att regeringen för en ansvarsfull miljöpolitik och att de fyra utvalda anslagen är viktiga. Men eftersom miljöproblemen i allra högsta grad är globala är det nödvändigt med en omfördelning av pengarna till förmån för anslaget 1:13. Sverige kan inte lösa problemet med de komplexa ekologiska fotavtryck som vi människor orsakar i miljön genom att enbart investera i klimatåtgärder inom vårt lands gränser. Utskottet anser att internationella klimatinvesteringar bör prioriteras för att de förbättrar miljön på lång sikt, men också för att de sänder goda signaler om solidaritet och sammanhållning. Sverige har under perioden sänkt sina växthusgasutsläpp med 15 procent, men under samma period har den totala mängden växthusgaser i atmosfären ökat. Enligt FN:s miljöprogram Unep (United nations environment programme) släpps det ut 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. Målsättningen är att utsläppen minskas till 44 miljarder ton per år Fram till 2050 ska utsläppsnivåerna vara max 21 miljarder ton per år. Dessutom beräknas i World Development Report 2010: Climate Change and Development att utvecklingsländernas koldioxidutsläpp 2030 kommer att överstiga de i dag mer utvecklade ländernas utsläpp. Enligt en överenskommelse som ingicks under FN:s klimatmöte i Durban, den så kallade Durbanplattformen, ska alla länder bidra till att förbättra miljön efter egen förmåga och kapacitet. De länder som är i mest behov av hjälp att anpassa sig till klimatförändringarna och nå en hållbar tillväxt är utvecklingsländerna. Utskottet menar att det är Sveriges plikt och skyldighet att stödja det klimatarbete som just nu sker bland annat inom FN för att nå utsläppsmålen. Utskottet lyfter fram Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer för ren utveckling (CDM, clean development mechanism) och gemensamt genomförande (JI, joint implementation) som syftar till att på olika sätt minska utsläppen av växthusgaser. Arbetet är inriktat på utvecklingsländer som får ökad möjlighet till en grönare utveckling. Genom det svenska CDM- och JIprogrammet sker också en mängd bilaterala klimatprojekt som bland annat bidrar till energieffektivisering, satsningar på vindkraft, solceller, biogas, småskalig vattenkraft och bioenergi. Priserna på utsläppsrätter kan inte fortsätta att sjunka som de gjort efter den ekonomiska krisen Utskottet vill verka för att handeln med utsläppsrätter blir hårdare och att andra ekonomiska styrmedel som exempelvis koldioxidskatt ökar. Utskottet ser även andra fördelar med klimatinvesteringar i utvecklingsländer. Sverige ligger långt framme vad gäller energieffektiviserande åtgärder för bostäder och fordon och det kan följaktligen gynna svensk exportindustri. Utskottet förordar därför en omfördelning av pengar från anslagen 1:12, 1:16 och 2:2 till anslaget 1:13. På sikt gynnas inte bara den globala miljön genom internationella klimatinvesteringar, utan även havs- och vattenmiljön, skogen och naturen samt miljöforskningen i Sverige. Utskottet har behandlat regeringens proposition, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) och inkomna motioner. Utskottet säger 6

7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:MJU1 nej både till regeringens förslag och de motioner som förordar mer pengar till anslaget 1:12 respektive anslaget 2:2. 7

8 2013/14:MJU1 Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut grundar sig på majoritetens uppfattning. Här presenteras reservationerna, som är minoritetens förslag till riksdagsbeslut. 1. Ja till regeringens förslag och fördelning av pengar inom utvalda anslag Miljö- och klimatfrågan är komplex och det är viktigt att beakta ett flertal faktorer för att kunna möta miljöproblemen med rätt åtgärder. Regeringens förslag till insatser är väl avvägda både nationellt och internationellt. Ska Sverige visa vägen för andra länder måste vi se om vårt eget hus och visa att vi kan anpassa vår livsstil efter miljön. Därför anser vi att regeringens förslag bör antas. Samtidigt stannar inte miljöproblemen inom varje lands gränser utan är en global angelägenhet. Internationella klimatprojekt är därför viktiga, liksom att Sverige bidrar till att få upp miljöfrågan på den politiska dagordningen. Satsningar på naturreservat, havs- och vattenmiljön och forskning bidrar inte bara till en bättre miljö, de kan även leda till ekonomisk tillväxt genom ökad turism. 2. Mer pengar till anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas): Forskning För att komma till rätta med miljöproblemen krävs kunskap. De är viktigt kunna se alla variabler och faktorer samtidigt för att finna de rätta åtgärderna för miljöproblemen. Dessutom är det viktigt att vi finner hållbara och långsiktiga lösningar i stället för temporära åtgärder. Genom att forska fram ny teknik kan vi exempelvis ersätta kolkraftverk i utvecklingsländer. Ett internationellt samarbete inom forskningen behövs för att även utvecklingsländernas behov ska tillgodoses. Vi vill också öka anslagen till Formas arbete eftersom de går till forskningsprojekt som alla eftersträvar ett ekologiskt, ekonomiskt samt socialt hållbart samhälle. Vi vill att ett höjt anslag ska gå till att förhindra läkemedelsspridning i Sveriges vattenområden. Forskning kräver resurser, men forskning utgör grunden för det framtida samhället. Vi vill därför att anslaget 2:2 tilldelas mer pengar. De pengar som läggs på forskning fördelas mellan olika forskningsprojekt och gagnar därför de andra miljömålen. 3. Mer pengar till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Miljöproblemen i vår havs- och vattenmiljö är stora och handlar bland annat om övergödning, överfiske, förorenat dricksvatten och ett minskat artbestånd. En förorenad havs- och vattenmiljö har även negativ påverkan på andra ekosystem. 8

9 RESERVATIONER 2013/14:MJU1 Det är många faktorer som påverkar den komplexa havs- och vattenmiljön. Därför är det viktigt att vi skaffar oss en gedigen kunskapsbas inom området för att kunna dra relevanta slutsatser. Det leder i sin tur till bättre åtgärder för att nå rent vatten och levande vattenmiljöer. Vi vill ge resurser till fler myndigheter så att de i högre grad ska kunna kategorisera skadliga ämnen, utöka sin rådgivning och effektivisera sitt arbete. Vi vill också öka anslagen till LOVA-projektet då det leder till en minskad övergödning i Östersjön och Västerhavet. Kommunala reningsverk och privata avlopp måste också förbättras för att reducera kväveutsläppen. Vi föreslår därför att anslaget 1:12 tilldelas mer pengar. 9

10 1 2013/14:MJU1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård är ett av 27 utgiftsområden i regeringens budgetproposition. De anslag som har valts ut för Ungdomens riksdag handlar om havs- och vattenvård, skydd av värdefull natur, miljöforskning och internationella klimatinvesteringar. Så här ställde sig klasserna Klasserna i Ungdomens riksdag har skrivit 90 följdmotioner med anledning av regeringens proposition. I sina motioner har de tagit ställning till om de vill stödja regeringens förslag och dess prioriteringar, eller om de vill fördela mer pengar till ett anslag, vilket betyder att övriga anslag får mindre pengar. Här följer en lista där det framgår vilka ställningstaganden som klasserna gjort: Vill fördela mer pengar till anslaget 1:13 Internationella klimatinvesteringar Blackebergs gymnasium S3a, Brogårdsgymnasiet SA2a, Calmare internationella skola SA31, Campeon Frigymnasium 1 alfa, Elof Lindälvs gymnasium EK2K, Elof Lindälvs gymnasium EK2N, Furulundsskolan SA11, Gnosjöandans kunskapscentrum NT2 grupp 1, Hagagymnasiet S2a, Haganässkolan EK12/NA11, Haganässkolan SA12, Holavedsgymnasiet SA11b, Holavedsgymnasiet SA13b, Hässleholms tekniska skola Int2Sa, Hässleholms Tekniska Skola Int3Sa, Katedralskolan (Uppsala) N13S, Kunskapsgymnasiet Globen Ek1a, Kunskapsgymnasiet Globen Ek1b, Kunskapsgymnasiet Globen Sa1a, Kunskapsgymnasiet Globen Sa1b, Malung-Sälens Gymnasieskola SA EK ES13, Marks gymnasieskola SA2, Nacka gymnasium TE21, Njudungsgymnasiet SA 11B, NTI Gymnasiet Lund EE3, Oscarsgymnasiet SA12A, Rudbecksskolan Privatjuridik, S:t Eskils gymnasium SA11A, S:t Eskils gymnasium Sa11b, S:t Petri SA12C, Strömbackaskolan Sa3a, Sundlergymnasiet Na3a, Sundlergymnasiet SA3a, Thoren Business School BP11A/Cmp11, Tranemo Gymnasieskola Sa11, Täby Enskilda Gymnasium S3a+b, Vasagymnasiet Årskurs 1 SAEK 1, Wasaskolan SA13, Värmdö gymnasium 12 Nab, Västermalm N11, Västermalms gymnasium N13 Instämmer med regeringens förslag och dess rangordning av utvalda anslag Brogårdsgymnasiet Te2, Cultura Gymnasium SA2A, Ehrensvärdska gymnasiet NA3A, Hässleholms tekniska skola Int1Na, Hässleholms tekniska skola Int1SA, Katedralskolan (Linköping) Ek2a, Katedralskolan (Linköping) Ek2c, Katedralskolan (Uppsala) N12S, Katedralskolan (Uppsala) N13C, Lejongym- 10

11 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG 2013/14:MJU1 nasiet åk 2, Oscarsgymnasiet EKSA11, Oscarsgymnasiet SA13B, Plusgymnasiet i Örebro Sam/Bet/Media 13, St Petri skola Sa 12, St Petri skola SA 12A, Söderslättsgymnasiet VOC 11, Täby Enskilda Gymnasium EM1A, Täby Enskilda Gymnasium S1A, Wasaskolan EK13, Örkeljunga Utbildningscentrum NASATE13 Vill fördela mer pengar till anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning Bergagymnasiet SA12, Bessemerskolan Nanas 11/12, Campeon Frigymnasium 1 omega, Elof Lindälvs gymnasium SANA3, Gnosjöandans kunskapscentrum NT2 grupp 2, Jensen Gymnasium Lund SA12, Katedralskolan H13, Klara norra gymnasium Sa11, Lerums gymnasium SA3, Malgomajskolan SABE2, Marks gymnasieskola SA1, Nacka gymnasium SU1, Nacka gymnasium Te31_3, Nyköpings Enskilda Gymnasium S2B, Åkrahällskolan SA12 Vill fördela mer pengar till anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Angeredsgymnasiet EK2, Bergagymnasiet NA12, Hagagymnasiet S1a, Katedralskolan (Uppsala) Samhällskunskap 2 individuellt val, Klara södra Gymnasium SA12 (årskurs 2), Nacka gymnasium TE32, Nyköpings Enskilda Gymnasium E1A, Rönninge gymnasium SaBet12, Sannarpsgymnasiet SEU13, Sundlergymnasiet Na3b, Sundlergymnasiet SA3b, Svalöfs gymnasium NASA13, Wasaskolan NA/TE12, Västermalms skola NA12 11

Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF)

Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF) Särskilda sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2011/12:UFöU1 Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF) Ungdomens riksdag Sammanfattning Klasserna

Läs mer

Ungdomens riksdag 2014 Protokoll Fredagen den 31 januari

Ungdomens riksdag 2014 Protokoll Fredagen den 31 januari Ungdomens 2014 Protokoll Fredagen den 31 januari Kl. 09.30 09.58 13.15 16.12-1 Välkomstanförande av talmannen Anf. 1 TALMANNEN: Ärade ledamöter av Ungdomens, mina damer och herrar! Varmt välkomna till

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

Första socialförsäkringsutskottets betänkande. 2014:1SfU1. Socialförsäkringsfrågor. Motioner. 2014:1SfU1

Första socialförsäkringsutskottets betänkande. 2014:1SfU1. Socialförsäkringsfrågor. Motioner. 2014:1SfU1 Första socialförsäkringsutskottets betänkande Socialförsäkringsfrågor behandlar i detta betänkande 4 motioner. Motioner Motion 2014:1Sf21Fr, Båda föräldrarna måste ta lika mycket föräldraledighet av klass

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market FORES 2012 Ulrika Raab Market mechanisms from CDM towards a global carbon market Sammanfattning HUVUDBUDSKAP Flexibla mekanismer minskar inte utsläppen. I grunden måste det finnas åtaganden att minska

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Etablering av utrikes födda genom företagande

Etablering av utrikes födda genom företagande Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2012/13:AU12 Etablering av utrikes födda genom företagande Sammanfattning I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens skrivelse 2012/13:146 Riksrevisionens

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser

Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Föreningen Norden Sammanställning av David Hulth Wallgren Mars 2009 Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Malmö och Trelleborg får tillsammans 144 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Socialutskottets betänkande. 2014:SoU1. Sociala frågor. Motion. 2014:SoU1. Utskottet. Utskottet behandlar i detta betänkande 4 motioner.

Socialutskottets betänkande. 2014:SoU1. Sociala frågor. Motion. 2014:SoU1. Utskottet. Utskottet behandlar i detta betänkande 4 motioner. Socialutskottets betänkande Sociala frågor behandlar i detta betänkande 4 motioner. I motion 2014: So92Fr, av klass Ek2c, Katedralskolan begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Socialstyrelsen

Läs mer

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Program Namn BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 175,5 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan 165 193 BA Bygg-

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Klimatinsatser utomlands

Klimatinsatser utomlands Klimatinsatser utomlands statens köp av utsläppskrediter RiR 2011:8 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom

Läs mer

Utdrag ur diariet för Jämtlands Gymnasieförbund Registrerade ärenden 2013-01-01-- 2013-01-15

Utdrag ur diariet för Jämtlands Gymnasieförbund Registrerade ärenden 2013-01-01-- 2013-01-15 1/2013 Meddelanden 2013 Reg.dat. 2013-01-03 2/2013 Delegationsbeslut 2013 Reg.dat. 2013-01-03 3/2013 Information/Överläggning Reg.dat. 2013-01-03 4/2013 Förbundskommitténs protokoll 2013 Reg.dat. 2013-01-03

Läs mer

Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/

Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/ Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/ BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 213,8 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan A 183,9 BA Bygg-

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01 Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten Upplägg Senaste nytt budgetpropositionen Kort återblick på energi-

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Älvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig

Älvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig Älvräddarna Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade främst med biokanaler och ekologiska flödesmodeller Vattenkraften och biologisk mångfald Gränsen

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Allmän miljö- och. 20 naturvård

Allmän miljö- och. 20 naturvård Allmän miljö- och 20 naturvård Förslag till statens budget för 2015 Allmän miljö- och naturvård Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Allmän miljö- och naturvård... 11 2.1 Omfattning...

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Uppföljning och ställningstagande Miljö- och jordbruksutskottet. Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft En uppföljning

Uppföljning och ställningstagande Miljö- och jordbruksutskottet. Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft En uppföljning Uppföljning och ställningstagande Miljö- och jordbruksutskottet Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft En uppföljning Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft En uppföljning

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Öppet hus TIDER OCH DATUM. El och Energi. estetisk ekonomi. naturbruk. Vård och Omsorg. Fordon och Transport. barn- och fritid

Öppet hus TIDER OCH DATUM. El och Energi. estetisk ekonomi. naturbruk. Vård och Omsorg. Fordon och Transport. barn- och fritid Öppet hus 2015 TIDER OCH DATUM naturbruk estetisk ekonomi El och Energi Fordon och Transport Vård och Omsorg barn- och fritid teknik natur Hotell och turism Restaurang och Livsmedel VVS och Fastighet samhäll

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden - Ett EU-rättsligt perspektiv Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Upplägg EU:s kompetens på energiområdet Relationen mellan förnybarhetsdirektivet

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun MILJÖ Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun Version 1.0 Tryckår 2014 Foto: Ida Stavenow Caroline Sjunner Kajsa Wellbro Emelie Svensson Skyview Vi har en plan I Ängelholms kommun finns en varierad

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Remiss från Skolinspektionen dnr 32-2014:920 Marina Läroverket AB, Danderyd

Remiss från Skolinspektionen dnr 32-2014:920 Marina Läroverket AB, Danderyd 1(7) Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Remiss från Skolinspektionen dnr 32-2014:920 Marina Läroverket AB, Danderyd Ärendet Marina Läroverket Marinteknik AB har hos Skolinspektionen ansökt om att

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet Regeringsbeslut I:25 Utbildningsdepartementet 2013-12-19 U2013/4248/UH U2013/6131/UH U2013/6543/UH U2013/7793/UH U2013/7484/SAM(delvis) Lunds universitet Box 117 22100Lund Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer