Europeiska unionens råd Bryssel den 8 februari 2016 (OR. en)

Transkript

1 Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 8 februari 2016 (OR. en) PUBLIC 5853/16 LIMITE DEVGEN 16 CLIMA 5 COPS 43 CFSP/PESC 92 ENV 50 ONU 10 RELEX 88 CSDP/PSDC 71 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Europeisk klimatdiplomati efter partskonferensen (COP 21): Faktorer för en fortsatt klimatdiplomati 2016 Efter mötet i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) den 3 februari 2016 enades man om att det gemensamma dokumentet från kommissionens avdelningar/utrikestjänsten, Europeisk klimatdiplomati efter partskonferensen (COP 21): Faktorer för en fortsatt klimatdiplomati 2016, bör ligga till grund för diskussionerna i frågan vid mötet i rådet (utrikes frågor) den 15 februari Det föreslås därför att Coreper II vid mötet den 10 februari 2016 noterar det bifogade dokumentet och översänder det till rådet (utrikes frågor). 5853/16 /tf,km,hg/gw,np 1 DG C 1 LIMITE SV

2 BILAGA Europeisk klimatdiplomati efter partskonferensen (COP 21): Faktorer för en fortsatt klimatdiplomati 2016 A. Bakgrund Vid COP 21 i Paris ger det första universella, rättsligt bindande globala klimatavtalet någonsin utdelning i fråga om EU:s prioriteringar, och det skapar ambitioner, engagemang och solidaritet och kompletterar 2030-agendan för hållbar utveckling samt Addis Abeba-handlingsplanen för finansiering av utveckling och Sendai-ramverket för katastrofriskreducering. Parisavtalet bildar ramen för ett beslutsamt påskyndande av den globala övergången till en klimattålig, koldioxidsnål framtid och innehåller konkreta bestämmelser om ekonomiskt och tekniskt stöd för de behov som hänger samman med anpassning, förlust och skada i samband med effekterna av klimatförändringen. EU:s ledarskap före och under COP 21, bland annat genom gemensamma diplomatiska kontakter inom ramen för 2015 års handlingsplan för klimatdiplomati, bidrog till det positiva resultatet. EU och medlemsstaterna drog största möjliga nytta av sina goda resultat med de nationella klimatinsatserna och det internationella stödet för att samarbeta i en bred koalition med höga ambitioner som omfattar olika regionala grupperingar och därigenom överge den kluvna och till stor del urmodiga metoden för fördelning av ansvaret mellan utvecklade länder och utvecklingsländer. Detta spelade en avgörande roll för att förändra förhandlingsdynamiken i det avgörande skedet av COP 21. För att upprätthålla den positiva dynamiken från Paris krävs ökad politisk och diplomatisk kraftsamling till förmån för EU:s klimatmål. Inriktningen blir nu att se till att de planerade nationellt fastställda bidrag som lämnats in av nästan alla parter genomförs och att ambitionerna efterhand ökar för att det i Paris fastställda långsiktiga målet en temperaturökning som är klart lägre än 2 C ska uppnås. 5853/16 /tf,km,hg/gw,np 2

3 I slutsatserna från rådet (utrikes frågor) om klimatdiplomati uppmanades i juli 2015 uppmanades den höga representanten och kommissionen "att under början av 2016 avlägga rapport om resultatet av den 21:a partskonferensen och dess följder för klimatdiplomati och föreslå vidare åtgärder". I detta dokument beskrivs föreslagna fokusområden för B. Den fortsatta klimatdiplomatin 2016 tre teman för att bygga vidare på Parisavtalet Klimatdiplomatin måste som en integrerad del av EU:s utrikespolitik och globala strategi fortsätta att engagera det internationella samfundet att ta itu med de övergripande orsakerna till och följderna av klimatförändring som en integrerad del av de strategiska prioriteringarna. Parisavtalet är en viktig del av ramarna för en lösning och finansiering av hållbar utveckling. Åtgärder mot klimatförändringen är nödvändiga för att uppnå målen för hållbar utveckling, och EU måste åstadkomma synergier mellan utveckling, katastrofriskreducering och klimatmål. En rad tekniska frågor får inget svar i Parisavtalet. Derör sig bland annat om närmare bestämmelser om insyn och ansvarsutkrävande, koldioxidsnåla strategier för 2050, uppföljningen av Lima Parishandlingsplanen och teknikmekanismer. COP 22, som planeras äga rum den 7 18 november 2016 i Marrakech, kommer därför att bli viktig för att visa framsteg på dessa områden. Tjänstemän vid utrikesministerierna bör fortsätta med de politiska kontakterna med tredjeländer, både på regeringsnivå och med inriktning på den bredare allmänheten, i fråga om betydelsen av klimatavtalet och det arbete som det för närvarande medför. Genom att bygga vidare på 2015 års framgångsrika klimatdiplomatiska handlingsplan, måste EU:s klimatdiplomati återspegla tillvaratagna erfarenheter och bästa praxis från förra året. Världens största diplomatiska nätverk bestående av EU:s och medlemsstaternas cirka delegationer och ambassader samverkade, vilket gav ett tydligt mervärde. Detta har gett EU och medlemsstaterna ett gemensamt inflytande som är större än summan av dess delar. 5853/16 /tf,km,hg/gw,np 3

4 De erfarenheter, nätverk och arbetsmetoder som vuxit fram i EU och medlemsstaterna under 2015 bör utnyttjas med början 2016 för att ge en hög nivå av tjänster och förbättra den gemensamma förmågan att uppnå målen för klimatåtgärderna. EU:s institutioner och medlemsstater kommer även fortsättningsvis att samarbeta och samordna sig noga. De teman för åtgärder som anges nedan utgör en ram för klimatdiplomati under EU och medlemsstaterna kommer under hela året att på arbetsgruppsnivå utarbeta och se över en detaljerad arbetsplan med mer specifika åtgärdspunkter. Det klimatdiplomatiska arbetet 2016 bör vara nära knutet till EU:s övriga viktigare arbetsteman, till exempel rådets utvärderingen av COP 21-resultatet, särskilt med avseende på EU:s energi- och klimatförändringspaket för 2030, EU:s förestående "globala strategi", uppföljningen av målen för hållbar utveckling och 2030-agendan samt Sendai-ramverket för katastrofriskreducering och EU:s antagna handlingsplan för energidiplomati 1. Utrymmet för ytterligare synergier bör undersökas och utvecklas inom områden som ekonomisk diplomati och handels-, grannskaps-, utvidgnings- och utvecklingspolitik samt humanitärt bistånd. Tema ett: Behålla påverkansarbetet rörande klimatförändringen som en strategisk prioritering i diplomatiska dialoger, offentlig diplomati och externa politikinstrument. Även efter COP 21 krävs det uthålligt politiskt och diplomatiskt engagemang för att behålla den positiva dynamiken, genomföra avtalet och påskynda den globala övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. EU bör se till att klimatförändringarna och genomförandet av COP 21- åtagandena ges en framträdande plats i viktiga internationella forum, bland annat G20 och G7, samt i bilaterala och biregionala dialoger under 2016 och därefter. 1 Rådets slutsatser om energidiplomati, 10995/ /16 /tf,km,hg/gw,np 4

5 Som ett block på 28 medlemsstater som samordnar åtgärder kring viktig internationell politik 2 utövar EU betydande mjuk makt. Genom samordnad mobilisering av sina instrument för yttre åtgärder (både på EU-nivå och medlemsstatsnivå) kan EU på ett bättre sätt beakta klimatdiplomatin i sitt arbete för ambitiösa klimatåtgärder och uppbyggnad av återhämtningsförmåga. Detta inbegriper att länken mellan klimatåtgärder och internationell utvecklingspolitik understryks inom ramen för målen för hållbar utveckling och Addis Abeba-agendan for utvecklingsfinansiering och att samarbetet inom bland annat grannskaps- och utvidgningspolitik, civilskydd och humanitär politik samt handel (såsom WTO-agendan och Addis Abeba-agendan for utvecklingsfinansiering) utökas. Klimatförändringen måste fortsätta att ha särskild prioritet i bilaterala och biregionala dialoger och inom G7, G20, FN och andra internationella forum. Särskilt stöd bör ges till Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) och Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för hantering av utsläpp av växthusgaser och även förhandlingarna om ändringen i Montrealprotokollet när det gäller Fluorkolväten (HFC) bör stödjas. Tema två: stöd genomförandet av Parisavtalet inom ramen för utsläppssnål och klimattålig utveckling Klimatdiplomatiska insatser bör inledningsvis inriktas på att förstå berörda länders synpunkter på resultatet från Paris, uppmuntra till att avtalet ratificeras i tid och se till att våra partner är beredda att genomföra sina åtaganden och arbeta för att höja ambitionen med tiden. EU måste vara berett att bistå partnerländer vid behov. Detta inbegriper bistånd genom innovativa klimatfinansieringsprogram eftersom privat finansiering är mycket viktig för att överbrygga finansieringsunderskottet och öka stödet för genomförandet av utlovade planerade nationellt fastställda bidrag i tredjeländer. 2 Bland annat handel, internationell utveckling, humanitärt bistånd/krishantering, transport, klimatförändring, energi, forskning och innovation. 5853/16 /tf,km,hg/gw,np 5

6 Inom ramen för EU:s 20%-iga budgetmål för klimatåtgärder bör samarbetet och samordningen mellan utrikestjänsten, GD Klimatpolitik, GD Internationellt samarbete och utveckling, GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar och GD Humanitärt bistånd och civilskydd och medlemsstaternas utvecklingsbyråer stärkas på detta område för att maximera synergier med agendan för hållbar utveckling. I Parisavtalet noteras särskilda svagheter hos de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling och finansiellt stöd och stöd för kapacitetsuppbyggnad kommer att behövas för dessa partner. Klimatdimplomatiska insatser bör emellertid också omfatta de utvecklade länder och medelinkomstländer som också står inför politiska, tekniska och/eller finansiella utmaningar vid genomförandet av sina planerade nationellt fastställda bidrag. Tema tre: öka ansträngningarna för att ta itu med sambandet mellan klimat, naturresurser, välstånd, stabilitet och migration. Klimatförändringarna mångdubblar befintliga hot på ett kraftfullt sätt och EU och medlemsstaterna måste intensifiera sitt arbete för att hantera deras direkta och indirekta internationella konsekvenser. Som en del av sin globala säkerhetsstrategi bör EU, på landsnivå och regional nivå, ta itu med det strategiska och mångfacetterade hotet från klimatförändringen. De potentiellt destabiliserande konsekvenserna av klimatförändringarna måste också fortsättningsvis tas upp direkt med partnerländer 3. Kopplingarna till diplomati i vattenfrågor och EU:s och medlemsstaternas övriga initiativ uppmuntras. Klimatförändringarna hör till de underliggande orsakerna till tvångsförflyttning och irreguljär migration är en följd av instabilitet, otrygghet och resursbrist. Genom ytterligare analyser av hur klimatets sårbarhet är kopplat till instabilitet och säkerhetsrisker och genom riskbedömningar för katastrofer och kriser kommer EU att bättre kunna identifiera områden där de kombinerade riskerna är särskilt höga och där det finns viktiga möjligheter för konfliktförebyggande och återhämtningsförmåga. Praktiskt stöd för begränsnings- och anpassningspolitik med hjälp av genomförande av omfattande utsläppssnåla ekonomiska utvecklingsstrategier bör utgöra en viktig del av EU:s övergripande respons på de utmaningar som migrationen ger upphov till. Bilagor: 1. Faktorer för klimatdiplomatiska insatser Översikt och tillvaratagna erfarenheter: klimatdiplomatiska insatser Bland annat om livsmedelstrygghet, tillförlitlig tillgång till resurser, vatten och energi, spridning av epidemiska sjukdomar och social och ekonomisk instabilitet. 5853/16 /tf,km,hg/gw,np 6

7 Bilaga: Faktorer för klimatdiplomatiska insatser 2016 De särskilda faktorerna för insatser nedan är avsedda att ge en översikt av föreslagen verksamhet. En detaljerad arbetsplan med specifika åtgärdspunkter kommer att utvecklas av EU och medlemsstaterna på arbetsgruppsnivå via nätverket för grön diplomati. Åtgärder inom tema ett: Fortsätta att verka för att klimatförändring ska vara en strategisk prioritet i diplomatiska dialoger, offentlig diplomati och utrikespolitiska instrument för externa åtgärder. EU och medlemsstaterna kommer att använda kommande bilaterala möten och multilaterala forum, däribland G7, G20 och FN, för att argumentera för fortsatta klimatåtgärder och arbete med partner för att skapa förutsättningar för positiva åtgärder och motverka bakslag. EU och medlemsstaterna kommer att i sina gemensamma klimatdiplomatiska prioriteringar till fullo integrera målet att nå en internationell överenskommelse om en global marknadsbaserad mekanism för styrning av den internationella luftfartens kommande växthusgasutsläpp vid ICAO-församlingen i september 2016, ge klimatdiplomatiskt stöd vid Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) förhandlingar i syfte att anta ett globalt system för insamling av uppgifter om bränsleförbrukning och tillhörande utsläpp av växthusgaser från internationell fart i april 2016 och nå en överenskommelse om ändringarna gällande fluorkolväten inom ramen för Montrealprotokollet. Bedriva kollektiva utåtriktade åtgärder på hög nivå via EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader med lämpliga mellanrum. Dessa bör inriktas på viktiga beslutsfattare och förändringsagenter, vilka inte endast omfattar värdlandets regeringar utan också parlamentariker, icke-statliga organisationer, gröna industrier och det civila samhället i stort. Sådan utåtriktad verksamhet bör kopplas till den politiska dialogen med utvecklingsländerna som stöds av den globala klimatförändringsalliansen + flaggskeppsinitiativ. Bygga vidare på de framgångsrika erfarenheterna 2015 för att stärka den kollektiva offentliga diplomatin i värdländerna. Bland annat bör EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader gemensamt anordna en utökad "klimatdiplomatisk dag" 2016 och målinriktad utåtriktad verksamhet kunde planeras så att den sammanfaller med FN:s planerade högtidliga undertecknande av Parisavtalet den 22 april 2016 och de olympiska spelen. 5853/16 /tf,km,hg/gw,np 7

8 Åtgärder enligt tema två: Stödja genomförandet av Parisavtalet inom ramen för utsläppssnål och klimattålig utveckling. EU och medlemsstaterna bör samarbeta med partner för att utveckla en fullständig förståelse för innehållet i planerade nationellt fastställda bidrag, stödja partner med att utarbeta genomförandeplaner och knyta an till lämpligt ekonomiskt och tekniskt stöd, i synnerhet sådant som främst ges till de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling genom den globala klimatförändringsalliansen + flaggskeppsinitiativ. Europeiska utrikestjänsten bör mobiliseras för att uppmuntra till att ratificeringen sker i tid. EU och medlemsstaterna kommer att ytterligare beakta klimatdiplomatin genom samordnad mobilisering av sina instrument för yttre åtgärder (inbegripet samarbete för utveckling, grannskaps- och utvidgningspolitik, civilskydd och humanitär politik, handel osv.) för att stödja ambitiösa klimatåtgärder och stärka motståndskraften, bland annat genom kapacitetsuppbyggnad. Detta kommer att inbegripa förbättrat strategiskt samarbete med ickestatliga aktörer inom ramen för Lima-Paris-agendan. EU och medlemsstaterna kommer att fortsätta att arbeta tillsammans för att utforska innovativa mekanismer för mobilisering av ytterligare klimatfinansiering från privata investerare. (Till exempel det nordiska finansiella initiativet som inleddes av Nordiska rådet vid COP21.) Klimatkonferensen i Marrakech (COP22) kommer att vara avgörande för fastställande av praktiska detaljerna för genomförande av Parisavtalet. En EU-démarche inför COP 22 skulle kunna förklara EU:s ståndpunkter och söka stöd från partnerländer när det gäller specifika frågor för Marrakech. 5853/16 /tf,km,hg/gw,np 8

9 Insatser inom ramen för tema tre: Öka ansträngningarna för att ta itu med sambandet mellan klimat, naturresurser, välstånd och stabilitet. EU och medlemsstaterna kommer att öka sitt engagemang i den klimat- och säkerhetspolitiska debatten i internationella forum, inbegripet FN:s säkerhetsråd (främja uppdatering av 2009 års rapport från generalsekreteraren), Planetary Security Conference (som organiseras av Nederländerna) och andra relevanta konferenser och initiativ som anordnas av medlemsstaterna. EU och de medlemsstater som ingår i G7-gruppen kommer att fortsätta engagemanget genom G7 om klimat och instabilitet utifrån resultaten i G7:s rapport i detta ämne. EU och medlemsstaterna kommer fortsätta att stärka andelen klimatsårbarhetsanalys i instabilitets-, säkerhets- och katastrofriskbedömningar och via alla lämpliga externa politiska instrument och i samarbete med etablerade nätverk samarbeta om de riskreducerande ansträngningar som dessa leder till. EU kommer att fortsätta sitt arbete inom ramen för det gemensamma EU/Unep-initiativet och projekt om klimat och säkerhet som särskilt angriper klimatförändringens destabiliserande effekter i bräckliga stater. EU och medlemsstaterna uppmanas att undersöka möjligheten att ta fram en förteckning över åtgärder för klimat och säkerhet. 5853/16 /tf,km,hg/gw,np 9

10 Bilaga: Översikt och tillvaratagna erfarenheter: klimatdiplomatiska insatser ) Klimatdiplomatiska insatser 2015 Världens största diplomatiska nätverk i arbete 1. EU har världens största diplomatiska nätverk som består av cirka EU-delegationer och ambassader från medlemsstaterna och cirka diplomater 2. Under hela 2015 har EU gemensamt mobiliserat detta nätverk för att åstadkomma det ambitiösaste avtal i Paris som var möjligt Klimatdiplomatiska framgångar för EU Uppsökande arbete på hög nivå, démarcher och offentlig diplomati: I dialog med värdländer mobiliserade vi och medlemsstaterna hundratals europeiska diplomater under 2015: a. I mars riktade vi oss särskilt till cirka 65 länder via vår så kallade INDC-démarche och uppmanade dem att lägga fram sina planerade nationella fastställda bidrag (INDC). I början av klimatkonferensen i Paris (COP21) hade de flesta länder lagt fram sina planerade nationella fastställda bidrag, bl.a. tack vare EU:s klimatdiplomati. b. Den 17 juni uppmärksammades EU:s dag för klimatdiplomatisk handling i cirka 50 länder. EU-delegationerna och medlemsstaternas ambassader anordnade ett stort antal offentliga evenemang. c. I juni lades rapporter om klimatförändringen från EU:s beskickningschefer fram i cirka 35 utvalda länder d. I september/oktober ägde offentliga utåtriktade klimatarrangemang rum i 45 länder med fokus på utvecklingsländer och samarbete mellan EU och värdlandet e. I oktober/november genomfördes riktade uppsökande aktiviteter/démarcher på hög nivå i cirka 70 länder som förberedelse inför COP21 2. Global europeisk klimatdiplomati från Colombia till Sydkorea: a. Europeiska diplomater steg på ett symboliskt "tåg till Paris" i Bogota b. EU:s ambassadörer deltog i demonstrationen "Folkets klimatmarsch" i Seoul 5853/16 /tf,km,hg/gw,np 10

11 Ytterligare insatser som genomfördes Skrivelse från EU:s höga representant Mogherini och EU-kommissionsledamot Arias-Cañete till samtliga delegationschefer (mars och december) 2. Under hela 2015 hölls offentliga anföranden och debattartiklar om klimatdiplomati publicerades 3. Verktyg som användes: o EU:s interna onlineplattform för dokumentdelning, Agora o Dokument och berättelser o Arrangemang o Utbildning (t.ex. tyska utrikesministeriet erbjuder 1-veckokurser till EU-kollegor om bästa praxis) 2) Tillvaratagna erfarenheter för att stärka EU:s klimatdiplomati Se till att informationsflödet blir bättre, särskilt från delegationerna och ambassaderna till Bryssel och medlemsstaternas huvudstäder, t.ex. genom att göra om Agora till en plattform för tvåvägskommunikation 2. Systematiskt stärka informationsutbytet mellan EU-delegationerna och medlemsstaternas ambassader i partnerländer för ökad effektivitet i klimatarbetet genom möten i formaliserade lokala gröna diplomatiska nätverk, kontaktpunkter för klimatförändringen för medlemsstaternas ambassader. 3. Möta utbildningsbehovet på delegationerna, även med tanke på tätt förekommande rotation, t.ex. genom en rad olika informationsmodeller som används regelbundet 4. Ta med klimatpolitiken som ett prioriterat område i bredare dialoger och möten, t.ex. årliga delegationschefsmöten eller regionala delegationskonferenser 5. Ta fram ytterligare material för utåtriktat arbete, både sådant som är klart att använda (t.ex. material för pressen, informationsgrafik) och förberedande material (t.ex. riktlinjer för evenemang inbegripet lister på experter) 5853/16 /tf,km,hg/gw,np 11