KOMMUNFULLMÄKTIGES I LUND SAMMANTRÄDE DEN 30 AUGUSTI 2012

Transkript

1 1 Bilagor till Kommunfullmäktiges i Lund protokoll 2012 nr KOMMUNFULLMÄKTIGES I LUND SAMMANTRÄDE DEN 30 AUGUSTI 2012

2 2 KUNGÖRELSE Kommunfullmäktige i Lund sammanträder i Stadshallen torsdagen den 30 augusti 2012 kl Följande ärenden ska behandlas: 1. Anmälningar bilaga 2. Daniel Stolts (V) avsägelse av uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige bilaga 91, sid 7 3. Bodil Ericssons (FP) avsägelse av uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige bilaga 92, sid 8 4. Valärenden bilaga 93, sid 9 5. Val av godkänd revisor för Lunds kommuns förvaltade stiftelser bilaga 94, sid Vård- och omsorgsförvaltningens höjning av kostavgiften fr o m den 1 oktober 2012 bilaga 95, sid Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 bilaga 96, sid Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård inom Lunds kommun GNP bilaga 97, sid 185 Motioner 9. Motion från Mats Olsson (V) samt Hanna Gunnarsson (V) Inför tomträtt bilaga 98, sid Motion från Emma Berginger (MP) samt Anna Baumann (MP) Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor! bilaga 99, sid Motion från Rolf Englesson (MP) angående Natur- och kulturbussen bilaga 100, sid 288

3 3 12. Motion från Sven-Bertil Persson (DV), Cecilia Salemark (DV) samt Martin Stensson (DV) Gör Lunds stadskärna fotgängarvänlig etablera gågator och gångfartsområden bilaga 101, sid Motion från Nita Lorimer (V) Lund som modern gång- och cykelstad ge Lunds cykel och gångstråk riktiga namn bilaga 102, sid Motion från Hans-Olof Andersson (SD), Ted Ekeroth (SD) och Bo Kjellberg (SD) Inrättande av en offentlig toalett i Dalby bilaga 103, sid 346 Frågor 15. Eventuellt inkomna frågor Interpellation 16. Interpellation från Hans-Olof Andersson (SD) ställd till socialnämndens ordförande Göran Wallén (M) om familjehem till ensamkommande tonårspojkar bilaga 104, sid 354 Medborgarförslag 17. Medborgarförslag om att öppna en offentlig toalett i Dalby centrum bilaga 105, sid Medborgarförslag Större utrymme för skolmatsalar åt gymnasieeleverna bilaga 106, sid Medborgarförslag Mer sexualundervisning på gymnasieskolor bilaga 107, sid Medborgarförslag Upprättande av en mansjour bilaga 108, sid Medborgarförslag angående psykisk ohälsa bilaga 109, sid Medborgarförslag angående handlingsplan för tillvaratagande av arkitektoniskt viktiga byggnadsverk från efterkrigstiden bilaga 110, sid Medborgarförslag Starta en ringlinje i Lunds stad bilaga 111, sid Medborgarförslag angående återinförande av benämningen Lunds stad bilaga 112, sid Medborgarförslag En Europaskola till Lund bilaga 113, sid 440 Kommunfullmäktige kommer ca kl att hålla högst en timmes debatt för interpellationer och eventuellt inkomna frågor.

4 4 Lund den 17 augusti 2012 Jörgen Forsberg Vice Ordförande Kommunfullmäktige i Lund Sammanträdet sänds i Lunds lokal-tv i samarbete med Lunds student-tv, STEVE, samt via Internet. Kungörelser och protokoll publiceras på

5 5 Förteckning över anmälningar till kommunfullmäktiges sammanträde den 30 augusti 2012 Granskning av äldreomsorgen i Lunds kommun, Dnr KS 2012/0603 Kommunrevisionens granskningsrapport den 20 juni Medborgarförslag angående förbättrad städning av brukarnas toaletter Dnr KF 2012/0013 Vård- och omsorgsnämndens beslut den 7 juni 2012, att städningen av brukarnas toaletter inom daglig verksamhet bedöms hanteras av personalen på enheten. Medborgarförslag angående användande av tekniska lösningar, Dnr KF 2012/0014 Vård- och omsorgsnämndens beslut den 7 juni 2012, att det inte finns behov av inrättande av tekniska lösningar avseende låset i daglig verksamhet på Sunnanväg 14L. Medborgarförslag Mer SYO-hjälp, Dnr KF 2012/0045 Barn-och skolnämnd Lunds stads beslut den 20 juni 2012; att besvara medborgarförslaget i enlighet med tjänsteskrivelsen Länsstyrelsen i Skåne Läns beslut den 26 juni 2012, statlig kontroll av kommunens beslut att anta detaljplan för Arkivet 1 i Lund, Lunds kommun, Dnr KS 2012/0330 Länsstyrelsen beslutar enligt 12 kap 2 plan- och bygglagen (1987:10) att prövning inte skall ske av kommunfullmäktiges beslut den 31 maj , att anta detaljplan för Arkivet 1 i Lund, Lunds kommun. Vård- och omsorgsförvaltningens rapportering gällande icke verkställda beslut enligt socialtjänstlagen, äldreomsorg per 30/6 2012, Dnr KS 2012/0630 Vård- och omsorgsförvaltningen har inga icke verkställda beslut gällande omsorg om äldre att redovisa per den 30/ Byggnadsnämndens underrättelse/lagakraftbevis den 20 juli 2012 avseende detaljplan för Bytarebacken 31 m.m i Lund, Lunds kommun, Dnr KS 2012/0623 Detaljplanen har vunnit laga kraft den 11 juni Byggnadsnämndens underrättelse/lagakraftbevis den 20 juli 2012 avseende ändring av detaljplan för del av Östra Torn 27:12 i Lunds kommun, Dnr KS 2012/0624 Detaljplanen har vunnit laga kraft den 5 juli Medborgarförslag avseende nuvarande kösystem hos LKF, Dnr KF 2011/0070 Förvaltningsrätten i Malmös beslut den 10 juli 2012, att avvisa överklagandet. Kammarrätten i Göteborg meddelar inte prövningstillstånd, Förvaltningsrättens avgörande står fast, beslut den 7 augusti Detaljplan för Arkivet 1 i Lund, Lunds kommun, Dnr KS 2012/0330 Länsstyrelsen i Skåne Län har den 13 juli 2012 beslutat att avvisa överklagandet.

6 Delårsrapport 1, 2012, Dnr KS 2012/0569 Räddningstjänstens Syds Delårsrapport 1,

7 7 Befrielse från uppdrag På grund av flytt från kommunen ber jag härmed om att bli befriad från mitt uppdrag som ledamot i Lunds kommunfullmäktige. flj v J~,~ tf\~tl\ ';;;;;:txj'y v Daniel Stolt (V) Lund KOMMUNFULLMÄKTIGE LUND ~ifrie6lo J l j Q() q 6 l

8 8 Till Kommunkontoret Lund Lunds Kommun Box Lund Från och med avsäger jag mig mina uppdrag som Ledamot i Lunds kommunfullmäktige Vice ordförande Tekniska nämnden Vice ordförande Ägarnämnd Lund, VA Syd Ersättare Styrelsen VA Syd Ledamot i Fullmäktige VA Syd Vänligen Bodil Ericsson

9 LUNDS KOMMUN Kommunfullmäktige Valberedningen 9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Anders Ebbessans (MP) avsägelse av uppdrag som ledamot i barn- och skolnämnd Lunds stad Dnr KF 2011/0167 Beslutsunderlag Anders Ebbessans (MP) avsägelse inkommen den 20 november 2011 Valberedningens beslut den 29 november 2011, 33 Valberedningens beslut den 10 januari 2012, 4. V al beredningens beslut den 7 februari 2012, 11. Valberedningens beslut den 6 mars 2012, 18. Valberedningens beslut den 2 april 2012, 22. Valberedningens beslut den 8 maj 2012, 28. Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige att befria Anders Ebbesson (MP) från uppdraget, att utse Erik Nordström (MP), Lärkgatan 10, Södra Sandby, till ny ledarnot i barn- och skolnämnd Lund stad efter Anders Ebbesson (MP), för tiden till och med utgången av år 2014.

10 LUNDS KOMMUN Kommunfullmäktige Valberedningen 10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Björn Lindquists (M) avsägelse av uppdrag som ersättare i kultur- och fritidsnämnden Dnr KF 2012/0038 Beslutsunderlag Björn Lindquists (M) avsägelse inkommen den 27 februari Valberedningens beslut den 6 mars 2012, 21. Valberedningens beslut den 2 april2012, 24. Valberedningens beslut den 8 maj 2012, 29. Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige att befria Björn Lindquist (M) från uppdraget, att utse Ebba Enberger (M), Stora Tvärgatan 24A-B, Lund, till ny ersättare i kultur- och fritidsnämnden efter Björn Lindquist (M), att tjänstgöra efter Börje Anehamre (M), för tiden till och med utgången av år 2014.

11 LUNDS KOMMUN Kommunfullmäktige Valberedningen 11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Per Woins (V) avsägelse av uppdrag som ledamot i tekniska nämnden Dnr KF 2012/0074 Beslutsunderlag Per Woins (V) avsägelse inkommen den 19 april2012. Valberedningens beslut den 8 maj 2012, 31. Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige att befria Per Woin (V) från uppdraget, att utse nuvarande ersättaren Ann Schlyter (V), Östervångsvägen 32, Lund, till ordinarie ledamot i tekniska nämnden efter Per W oin (V), för tiden till och med utgången av år 2014 samt att utse Anders Jarfjord, Magnusgården Stångby 812, Lund, till ny ersättare i tekniska nämnden efter Ann Sch1yter (V), för tiden till och med utgången av år 2014.

12 LUNDS KOMMUN Kommunfullmäktige Valberedningen 12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Per Woins (V) avsägelse av uppdrag som ledamot VA Syds ägarnämnd Dnr KF 2012/0075 Beslutsunderlag Per Woins (V) avsägelse inkommen den 19 april2012. Valberedningens beslut den 8 maj 2012, 32. Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige att befria Per Woin (V) från uppdraget, att utse nuvarande ersättaren Ann Schlyter (V), Östervångsvägen 32, Lund, till ordinarie ledamot i V A Syds ägarnänmd efter Per Woin (V), får tiden till och med utgången av år 2014 samt att utse Anders Jarfjord (V), Magnusgården Stångby 812, Lund, till ny ersättare i V A Syds ägarnänmd efter Ann Schlyter (V), får tiden till och med utgången av år 2014.

13 LUNDS KOMMUN Kommunfullmäktige Valberedningen 13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum Daniel stolts (V) avsägelse av uppdrag som politisk företrädare Dnr KF 2012/0085 Beslutsunderlag Daniel Stolts (V) avsägelse inkommen den 10 maj Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige att befria Daniel Stolt (V) från uppdraget fr om den l juli 2012, att utse Gösta Eklund (V), Thulehemsvägen 127, Lund till politisk företrädare 70 %, för tiden till och med den 31 december 2014 att utse Harma Gunnarsson (V), Kyrkvägen 4A, Södra Sandby, till politisk företrädare 3 0%, för tiden till och med den 31 december 2014.

14 LUNDS KOMMUN Kommunfullmäktige Valberedningen 14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Daniel stolts (V) avsägelse av uppdrag som 2:e vice ordförande i utbildningsnämnden Dm KF 2012/0086 Beslutsunderlag Daniel Stolts (V) avsägelse inkommen den lo maj Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige att befria Daniel Stolt (V) från uppdraget fr om den l juli 2012, att utse Hanna Gunnarsson (V), Kyrkvägen 4A, Södra Sandby, till ny 2 :e vice ordforande i utbildningnämnden efter Daniel Stolt (V), for tiden till och med utgången av år 2014.

15 LUNDS KOMMUN Kommunfullmäktige Valberedningen 15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Daniel stolts (V) avsägelse av uppdrag som ledamot i valberedningen Dm KF 2012/0087 Beslutsunderlag Daniel Stolts (V) avsägelse inkommen den 10 maj Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige att befria Daniel Stolt (V) från uppdraget fr o m den l juli 2012, att utse Hanna Gunnarsson (V), Kyrkvägen 4A, Södra Sandby, till ny ledamot i valberedningen efter Daniel Sto1t (V), för tiden till och med utgången av år att bordlägga ärendet om utseende av ersättare

16 LUNDS KOMMUN Kommunfullmäktige Valberedningen 16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Fredrik Augustssons (M) avsägelse av uppdrag som ersättare i barn- och skolnämnd Lunds stad Dnr KF 2012/0091 Beslutsunderlag Fredrik Augustssons (M) avsägelse inkommen den 7 juni Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige att befria Fredrik Augustsson (M) från uppdraget, att utse Edith Escobar (M), Rudeboksvägen 209, Lund, till ny ersättare i barn- och skolnämnd Lunds stad efter Fredrik Augustsson (M), att tjänstgöra efter Tamas Osvath (M), får tiden till och med utgången av år 2014.

17 LUNDS KOMMUN Kommunfullmäktige Valberedningen 17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Val av lekmannarevisor för Lundamark AB Dm KS 2009/0461 Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut , 150. Valberedningens beslut att utse Lars Trägen (FP), Folkparksvägen 3 C, 3 tr, Lund, tilllekmannarevisor i Lundarnark AB

18 18 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Val av godkänd revisor för Lunds kommuns förvaltade stiftelser, (KF) Dnr KS 2012/0495 Sammanfattning Kommunfullmäktige har vid sammanträde den 31 mars 2011 beslutat att utse revisorer med ersättare för Lunds kommuns förvaltade stiftelser. Enligt stiftelselagen ska, om vissa förutsättningar är uppfyllda, minst en revisor vara auktoriserad eller godkänd revisor. Troligen av misstag har ingen sådan revisor utsetts för innevarande mandatperiod. Kommunkontoret föreslår att Bengt-Åke Hägg, godkänd revisor, utses till revisor för Lunds kommuns förvaltade stiftelser retroaktivt för räkenskapsåret 2011 samt för räkenskapsåren Beslutsunderlag Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 25 juni Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att utse Bengt-Åke Hägg, godkänd revisor, som revisor för Lunds kommuns förvaltade stiftelser retroaktivt för räkenskapsåret 2011 samt för räkenskapsåren Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige, Akten Justerare Utdragsbestyrkande

19 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen 19 Tjänsteskrivelse (2) Magdalena Titze Kommunstyrelsen Val av godkänd revisor för Lunds kommuns förvaltade stiftelser Dnr KS 2012/0495 Sammanfattning Kommunfullmäktige har vid sammanträde den 31 mars 2011 beslutat att utse revisorer med ersättare för Lunds kommuns förvaltade stiftelser. Enligt stiftelselagen ska, om vissa förutsättningar är uppfyllda, minst en revisor vara auktoriserad eller godkänd revisor. Troligen av misstag har ingen sådan revisor utsetts för innevarande mandatperiod. Kommunkontoret föreslår att Bengt-Åke Hägg, godkänd revisor, utses till revisor för Lunds kommuns förvaltade stiftelser retroaktivt för räkenskapsåret 2011 samt för räkenskapsåren Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll den 31 mars Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 25 juni 2012 (denna skrivelse). Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet. Ärendet Kommunfullmäktige beslöt vid sammanträde att för åren utse Waltrud Rasch (S) och Mats Lindén (S) till revisorer för Lunds kommuns förvaltade stiftelser med Irina Zimina (M) och Einar Malmström (FP) som ersättare. Enligt stiftelselagen ska minst en revisor vara auktoriserad eller godkänd revisor, om stiftelsen, enligt bokföringslagen (1999:1078), är skyldig att upprätta årsredovisning vilket är fallet för Lunds kommuns förvaltade stiftelser. Beslut om att utse godkänd revisor utöver lekmannarevisorer har tidigare mandatperioder fattats av kommunfullmäktige. Troligen av misstag har sådant beslut inte fattas för den innevarande mandatperioden. Revision av Lunds kommuns förvaltade stiftelser har sedan många år tillbaka genomförts i enlighet med avtal mellan stiftelserna och Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Som godkänd revisor har Bengt-Åke Hägg anlitats. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box 5 Kyrkogatan lunds.kommun@lund.se LUND

20 20 Tjänsteskrivelse (2) Kommunkontoret föreslår att Bengt-Åke Hägg, godkänd revisor, utses till revisor för Lunds kommuns förvaltade stiftelser retroaktivt för räkenskapsåret 2011 samt för räkenskapsåren Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utse Bengt-Åke Hägg, godkänd revisor, som revisor för Lunds kommuns förvaltade stiftelser retroaktivt för räkenskapsåret 2011 samt för räkenskapsåren KOMMUNKONTORET Anette Henriksson Kommundirektör Uldis Skuja Ekonomidirektör

21 21 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Från vård- och omsorgsnämnden höjning av kostavgiften fr. o. m den 1 oktober 2012, (KF) Dnr KS 2012/0517 Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden föreslår att beräkningen av den årliga justeringen av kostavgiften ska förändras. I enlighet med detta föreslår nämnden att kostavgiften höjs från och med den 1 oktober 2012 vilket innebär förändringar i Avgifter jämte tillämpningsregeler inom äldre- och handikappomsorg. Nämnden föreslår även att den ska bemyndigas att årligen justera kostavgiften utifrån de föreslagna principerna. Detta brukar ske per den 1 februari respektive år. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 25 maj 2012 jämte bilagor. Beslut i vård- och omsorgsnämnden den 7 juni Avgifter jämte tillämpningsregler inom äldre- och handikappomsorg gällande fr. o. m Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 28 juni Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa ändringar avseende avgifter jämte tillämpningsregler inom äldreoch handikappomsorg i enlighet med föreliggande förslag, att kostavgiften ändras från och 1 oktober 2012, samt att bemyndiga vård- omsorgsnämnden att årligen justera kostavgiften som beskrivs under rubriken Årlig justering av kostavgiften i föreliggande tjänsteskrivelse. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige, Akten Justerare Utdragsbestyrkande

22 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen 22 Tjänsteskrivelse (2) Magdalena Titze Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Avgift för kost Dnr KS 2012/0517 Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden föreslår att beräkningen av den årliga justeringen av kostavgiften ska förändras. I enlighet med detta föreslår nämnden att kostavgiften höjs från och med den 1 oktober 2012 vilket innebär förändringar i Avgifter jämte tillämpningsregeler inom äldreoch handikappomsorg. Nämnden föreslår även att den ska bemyndigas att årligen justera kostavgiften utifrån de föreslagna principerna. Detta brukar ske per den 1 februari respektive år. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 25 maj 2012 jämte bilagor. Beslut i vård- och omsorgsnämnden den 7 juni Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 28 juni 2012 (denna skrivelse). Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet. Ärendet Vård- och omsorgsnämnden har sett över beräkningsmetodiken av den årliga justeringen av kostavgiften och föreslår att den ska förändras. Nämnden föreslår i enlighet med detta att kostavgiften höjs från och med den 1 oktober 2012 vilket innebär förändringar i Avgifter jämte tillämpningsregeler inom äldre- och handikappomsorg. Kostavgifterna höjdes senast den 1 februari 2012 enligt beslut i kommunfullmäktige den 24 november 2011, 205. Nämnden föreslår även att den ska bemyndigas att årligen justera kostavgiften utifrån de föreslagna principerna. Detta brukar ske per den 1 februari respektive år. Den nu föreslagna höjningen av avgiften beräknas ge kommunen ökade intäkter med cirka 160 tkr under sista kvartalet 2012 med helårseffekt 2013 med cirka 640 tkr. Idag ändras avgiften för kost årligen i Lunds kommun genom att årets kostavgift räknas om utifrån skillnaden mellan fjolårets och årets Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box 5 Kyrkogatan lunds.kommun@lund.se LUND

23 23 Tjänsteskrivelse (2) konsumentprisindex för oktober. Sedan år 2004 då denna beräkning av kostavgiften infördes, har avgiften höjts med knappt 200 kronor. Konsumentverket beräknar årligen livsmedelskostnaden för män och kvinnor i olika åldersgrupper. Verkets rekommendationer visar att livsmedelskostnaden för äldre från 61 år ökar snabbare än vad Lunds kommuns kostavgift gör. Vård- och omsorgsnämnden föreslår att kommunens årliga justering av kostavgiften framöver ska ske enligt nedanstående beräkningsmetodik som utgår från Konsumentverkets beräknade livsmedelskostnader: Årlig justering av kostavgiften En årlig justering av kostavgiften görs utifrån Konsumentverkets beräkning av livsmedelskostnader för män och kvinnor i åldersgrupperna år och 75 år och äldre. Avgiften räknas ut genom att summera de beräknade kostnaderna för livsmedel för män respektive kvinnor i åldersgrupperna år och 75 år och äldre och dividera det med fyra. Kostavgift för korttidsvård beräknas genom att använda Konsumentverkets snitt som 2012 är kronor x 12 månader / 365 dagar = 55 kronor (dagavgift avrundat till närmast heltal). Kostavgift för dagvård beräknas som 40 % av dagavgift för kost, vilket för 2012 är 22 kronor per dag på dagvården. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att att fastställa ändringar avseende avgifter jämte tillämpningsregler inom äldre- och handikappomsorg i enlighet med föreliggande förslag, kostavgiften ändras från och med 1 oktober 2012 samt bemyndiga vård- och omsorgsnämnden att årligen justera kostavgiften som beskrivs under rubriken Årlig justering av kostavgiften i föreliggande tjänsteskrivelse. KOMMUNKONTORET Anette Henriksson Kommundirektör Uldis Skuja Ekonomidirektör

24 24 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum Åtgärd för att få budget 2012 i balans - Avgift för kost Dnr VOO 2012/0143 Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att komma med förslag på olika alternativ för att få budgeten i balans genom att bland annat öka intäkterna. Ett område som nämnden vill att förvaltningen ser över är kostavgiften på särskilda boenden i Lunds kommun. Då kostavgiften på särskilda boenden även är knutit till avgiften för kost på korttidsvård och dagvård har även dessa avgifter ingått i översynen. Idag ändras avgiften för kost årligen i Lunds kommun genom att årets kostavgift räknas om utifrån skillnaden mellan fjorårets och årets konsumentprisindex för oktober. Sedan år 2004 då denna beräkning av kostavgiften började så har avgiften höjts knappt 200 kronor. Konsumentverket beräknar årligen livsmedelskostnaden för män och kvinnor i olika åldersgrupper. Konsumentverkets rekommendationer visar på att livsmedelskostnaden för äldre från 61 år ökar snabbare än vad Lund kommuns kostavgift gör. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse reviderad Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Avgifter jämte tillämpningsregler inom äldre- och handikappomsorg, förslag på ändringar gällande från och med Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Yrkanden Lars Johansson (M) med instämmande av Tove Klette (FP), Mathias Dowler (C), och Maj Adolfsson (KD) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut, samt att bemyndiga vård- och omsorgsnämnden att årligen justera kostavgiften på sätt som beskrivs under rubriken Förvaltningens förslag i föreliggande tjänsteskrivelse. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige i Lund att fastställa ändringar avseende avgifter jämte tillämpningsregler inom äldre- och handikappomsorg i enlighet med föreliggande förslag, att kostavgiften ändras från och med 1 oktober 2012, samt att föreslå kommunfullmäktige i Lund att bemyndiga vård- och Justerare Utdragsbestyrkande

25 25 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum omsorgsnämnden att årligen justera kostavgiften på sätt som beskrivs under rubriken Förvaltningens förslag i föreliggande tjänsteskrivelse. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Verksamhetschef särskilt boende för äldre Enhetschef korttidsvård, Anette Björk Enhetschef växelvård, Margareta Frostberg Enhetschef dagvård, Anna Berntsson Ström Akten Justerare Utdragsbestyrkande

26 26 Cecilia Färdig Vård- och omsorgsnämnden Åtgärd för att få budget 2012 i balans Avgift för kost Dnr VOO 2012/0143 Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att komma med förslag på olika alternativ för att få budgeten i balans genom att bland annat öka intäkterna. Ett område som nämnden vill att förvaltningen ser över är kostavgiften på särskilda boenden i Lunds kommun. Då kostavgiften på särskilda boenden även är knutit till avgiften för kost på korttidsvård och dagvård har även dessa avgifter ingått i översynen. Idag ändras avgiften för kost årligen i Lunds kommun genom att årets kostavgift räknas om utifrån skillnaden mellan fjorårets och årets konsumentprisindex för oktober. Sedan år 2004 då denna beräkning av kostavgiften började så har avgiften höjts knappt 200 kronor. Konsumentverket beräknar årligen livsmedelskostnaden för män och kvinnor i olika åldersgrupper. Konsumentverkets rekommendationer visar på att livsmedelskostnaden för äldre från 61 år ökar snabbare än vad Lund kommuns kostavgift gör. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse reviderad Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Avgifter jämte tillämpningsregler inom äldre- och handikappomsorg, förslag på ändringar gällande från och med Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Ärendet Vård- och omsorgsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att komma med förslag på olika alternativ för att få budgeten i balans genom att bland annat öka intäkterna. Ett område som nämnden vill att förvaltningen ser över är kostavgiften på särskilda boenden i Lunds kommun. Då kostavgiften på särskilda boenden även är knutit till avgiften för kost på korttidsvård och dagvård har även dessa avgifter ingått i översynen.

27 27 Idag ändras avgiften för kost årligen i Lunds kommun genom att årets kostavgift räknas om utifrån skillnaden mellan fjorårets och årets konsumentprisindex för oktober. Sedan år 2004 då denna beräkning av kostavgiften började så har avgiften höjts knappt 200 kronor. Konsumentverkets rekommendationer Konsumentverket beräknar årligen livsmedelskostnaden för män och kvinnor i olika åldersgrupper. Sedan 2006 beräknar de för åldersgrupperna år och 75 år och äldre. Genom att summera de beräknade kostnaderna för livsmedel för män respektive kvinnor i åldersgrupperna år och 75 år och äldre och dividera det med fyra så har vi ett snitt som kan jämföras med kommunens kostavgift. År Lunds kommun Konsumentverket kr 1355 kr kr 1392 kr kr 1428 kr kr 1525 kr kr 1543 kr kr 1578 kr kr 1665 kr Konsumentverkets rekommendationer visar på att livsmedelskostnaden för äldre från 61 år ökar snabbare än vad Lund kommuns kostavgift gör. Förvaltningens förslag Förvaltningens förslag är att årligen ändra kostavgiften utifrån Konsumentverkets beräkningar av livsmedelskostnaden för män och kvinnor i åldersgrupperna år och 75 år och äldre. Avgiften räknas ut genom att summera de beräknade kostnaderna för livsmedel för män respektive kvinnor i åldersgrupperna år och 75 år och äldre och dividera det med fyra. Kostavgift för korttidsvård beräknas genom att använda konsumentverkets snitt som 2012 är 1665 kronor x 12 månader / 365 dagar = 55 kronor (dagavgift avrundat till närmsta heltal). Kostavgiften för dagvård beräknas som 40% av dagavgift för kost, vilket för 2012 är 22 kronor per dag på dagvården. Förvaltningen föreslår att den nya kostavgiften för särskilt boende, korttidsvård och dagvård gäller från och med den 1 oktober Förvaltningens förslag innebär förändringar i avgifter jämte tillämpningsregler inom äldre- och handikappomsorg.

28 28 Ekonomiska konsekvenser Den ekonomiska konsekvensen för den enskilde som bor på särskilt boende med förvaltningens förslag är att kosten blir 67 kronor dyrare per månad. En del brukare kommer att få en lägre hemtjänstavgift då kostavgiften höjs. För brukare som utnyttjar korttidsvård respektive dagvård kommer avgiften att höjas med 2 kronor respektive 1 krona per dag. Genom att höja kostavgifterna från och med 1 oktober 2012 så kan kommunen öka sina intäkter under sista kvartatlet av 2012 med cirka kronor. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige i Lund att fastställa ändringar avseende avgifter jämte tillämpningsregler inom äldre- och handikappomsorg i enlighet med föreliggande förslag, att kostavgiften ändras från och med 1 oktober VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Seth Pettersson Förvaltningschef Lena Thosteman Myndighetschef Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Verksamhetschef särskilt boende för äldre Enhetschef korttidsvård, Anette Björk Enhetschef växelvård, Margareta Frostberg Enhetschef dagvård, Anna Berntsson Ström Akten

29 29 Avgifter jämte tillämpningsregler inom äldre- och handikappomsorg Antagen av kommunfullmäktige den 27 juni 2002, 153 att gälla från och med den 1 juli Kommunfullmäktige beslutade den 29 januari 2004, 10 om förändrade avgifter, att gälla från och med den 1 april Kommunfullmäktige beslutade den 25 september 2008, 184 om förändrade avgifter, att gälla från och med den 1 februari Kommunfullmäktige beslutade den 24 november 2011, 205 om förändrade avgifter att gälla från och med den 1 februari 2012

30 30 INNEHÅLL 1. ALLMÄNT DEFINITIONER AV OLIKA BEGREPP LAGRUM HUVUDPRINCIPER I AVGIFTSSYSTEMET DISPONIBELT AVGIFTSUTRYMME DISPONIBELT AVGIFTSUTRYMME I ORDINÄRT BOENDE ELLER JÄMFÖRBAR BOENDEFORM 1) DISPONIBELT AVGIFTSUTRYMME I SÄRSKILT BOENDE 7 2 AVGIFTER SOM INGÅR I AVGIFTSSYSTEMET INKOMSTBEGREPP HUVUDREGEL AKTUALITETSPRINCIP ÄNDRADE INKOMSTFÖRHÅLLANDEN 10 4 BOSTADSKOSTNADER NETTOBOSTADSKOSTNAD BERÄKNING AV BOSTADSKOSTNADEN 11 5 FÖRBEHÅLLSBELOPP KONSTRUKTION OCH INNEHÅLL FÖRBEHÅLLSBELOPP I ORDINÄRT BOENDE TILLÄGG FÖR HUSHÅLL MED BARN ELLER UNGA 0-18 ÅR SÄRREGLER FÖR BARN OCH UNGA FÖRBEHÅLLSBELOPP I SÄRSKILT BOENDE BESLUT OM FÖRBEHÅLLSBELOPP 14 6 JÄMKNINGSREGLER ENSAMSTÅENDES FLYTTNING TILL SÄRSKILT BOENDE INFLYTTNINGSPERIOD NÄR EN AV TVÅ MAKAR FLYTTAR TILL SÄRSKILT BOENDE KVARBOENDESKYDD JÄMKNING FÖR EXTRAORDINÄRA KOSTNADER SAMMANBOENDE 16 7 HEMTJÄNSTAVGIFT AVGIFTSTAK HEMTJÄNSTAVGIFT I ORDINÄRT BOENDE ELLER JÄMFÖRBAR BOENDEFORM BESTÄMNING AV OMVÅRDNADSNIVÅ FÖRÄNDRINGAR AV VÅRDBEHOV OCH INKOMSTFÖRHÅLLANDEN MAKAR OCH REGISTRERADE PARTNER ANDRA SAMMANBOENDE 18

31 PERSONER SOM ERHÅLLER PERSONLIG ASSISTANS PSYKISKT FUNKTIONSHINDRADE DEBITERINGSBESTÄMMELSER HEMTJÄNST REDUCERING AV HEMTJÄNSTAVGIFT FRÅNVARO FÖR VÅRDTAGARE MED HEMTJÄNST REDUCERING AV AVGIFT PÅ GRUND AV SJÄLVKOSTNADSTAK 19 8 AVGIFTER I SÄRSKILDA BOENDEFORMER MED BESLUT ENLIGT 4 KAP. 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN AVGIFTSTAK TAXEKONSTRUKTION HEMTJÄNSTAVGIFT I SÄRSKILDA BOENDEFORMER Makar och registrerade partner som båda flyttat till särskild boendeform Debitering och reducering av hemtjänstavgift i särskild boendeform Stöd och service i särskilt boende för psykiskt funktionshindrade KOSTAVGIFTER I SÄRSKILDA BOENDEFORMER Kostavgift med månadsabonnemang Reducering av kostavgift Fastställelse av kostavgift HYRA I SÄRSKILDA BOENDEFORMER Hyressättning i kommunens särskilda boendeformer Hyressättning i boendeform hos annan vårdgivare Byte av bostad Hyreskontrakt eller nyttjanderättsavtal Rätt till bostadstillägg MED BESLUT ENLIGT 4 KAP. 2 SOCIALTJÄNSTLAGEN AVGIFTSTAK TAXEKONSTRUKTION HEMTJÄNSTAVGIFT Makar och registrerade partner som båda flyttat till särskild boendeform Debitering och reducering av hemtjänstavgift i särskilda boendeformer KOSTAVGIFTER I SÄRSKILDA BOENDEFORMER Reducering av kostavgift Fastställelse av kostavgift HYRA I SÄRSKILDA BOENDEFORMER Hyressättning i kommunens särskilda boende former Provbo Hyresfri månad Byte av bostad Hyreskontrakt eller nyttjanderättsavtal Rätt till bostadstillägg ÖVRIGA AVGIFTER AVGIFT FÖR TRYGGHETSLARM DEFINITION DEBITERING AVGIFT FÖR MATDISTRIBUTION (UPPHÖR ) DEFINITION DEBITERING AVGIFT FÖR DAGVÅRD DEFINITION DEBITERING AVGIFT FÖR HEMSJUKVÅRD (KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD) DEFINITION 26

32 DEBITERING AVGIFT FÖR KORTTIDSVÅRD DEFINITION DEBITERING OMRÄKNING AV FASTSTÄLLDA AVGIFTER STÖD OCH SERVICEINSATSER MATKOSTNADER RESEKOSTNADER FRITIDS- OCH KULTURELLA AKTIVITETER BOENDEKOSTNADER ALLMÄNNA BESTÄMMELSER DEBITERINGSRUTINER DEBITERING VID TVISTER M.M RETROAKTIV DEBITERING OCH ÅTERBETALNING UPPGIFTSVÄGRAN BOENDE I ANNAN KOMMUN ELLER PRIVAT ANLÄGGNING ALLMÄN ÅRLIG OMPRÖVNING AV AVGIFTER CIVILRÄTTSLIGA UNDERHÅLLSAVTAL BESLUT OM AVGIFTER OCH JÄMKNING ÖVERKLAGANDE 31 BILAGA DEFINITIONER AV OLIKA BEGREPP 32 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SOM STYR KOMMUNENS AVGIFTSSYSTEM INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN 33 SOCIALTJÄNSTLAGEN (SFS 2001:453) 33 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN (SFS 1982:763) 35 LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (SFS 1993:387) 36 FÖRORDNING (SFS 1993:1090) OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE 36 ÖVRIGA LAGAR SOM HAR BETYDELSE FÖR KOMMUNENS AVGIFTSSYSTEM 36 BILAGA FÖRBEHÅLLSBELOPP INOM ÄLDRE- HANDIKAPPOMSORG 37 ORDINÄRT BOENDE ELLER DÄRMED JÄMFÖRBAR BOENDEFORM 37 SÄRSKILD BOENDEFORM 37 BERÄKNINGSMODELLER, BASÅR BILAGA KOSTAVGIFTER I SÄRSKILDA BOENDEFORMER FÖR PERSONER MED BESLUT ENLIGT 4 KAP. 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN, BASÅR KOSTAVGIFT I SÄRSKILDA BOENDEFORMER FÖR PERSONER MED BESLUT ENLIGT 4 KAP. 2 SOCIALTJÄNSTLAGEN, BASÅR KOSTAVGIFTER VID KORTTIDSVISTELSE ENLIGT LSS, BASÅR

33 33 BILAGA ÖVRIGA AVGIFTER, BASÅR BILAGA REGLER FÖR BERÄKNING AV BOSTADSKOSTNADER FÖR OLIKA BOSTADSTYPER 44

34 34 1. ALLMÄNT 1.1 Definitioner av olika begrepp Förklaringar till olika begrepp och fackuttryck som används i avgiftssystemet finns redovisade i bilaga Lagrum Kommunens avgiftssystem och dess tillämpningsregler för avgifter inom äldre- och handikappomsorg styrs av olika lagar och förordningar. Till dessa hör socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 8 kap. 2-9 och 16 kap. 3, hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) 26, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) samt förordning om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:1090) 5-6. Samtliga lagparagrafer redovisas i bilaga Huvudprinciper i avgiftssystemet Riksdagen har beslutat reglera vad kommunen maximalt får ta ut i avgift för hemtjänst, dagvård och kommunal hälso- och sjukvård enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Kostnaderna för hyra regleras i kapitel 12 jordabalken (hyreslagen). Utgångspunkten för avgiftssystemet är att de samlade avgifterna för hemtjänst, dagvård och hemsjukvård inte får uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). Avgifterna måste vara skäliga och får inte överstiga kommunens självkostnader. De avgifter som skall räknas samman finns redovisade under punkt 2. Kommunen har inte några skyldigheter att betala ut medel (försörjningsstöd) till en brukare för att han eller hon ska kunna uppnå den i lagen angivna nivån för förbehållsbeloppet. Däremot ska kommunen sätta ned hemtjänstavgiften om kommunen finner att den enskilde inte har det förbehållsbelopp som han eller hon har rätt till Disponibelt avgiftsutrymme För att beräkna det disponibla avgiftsutrymmet skall från den enskildes bruttoinkomster frånräknas vissa skatter, nettobostadskostnad samt förbehållsbelopp. Det disponibla avgiftsutrymmet utgör ett högkostnadsskydd för den enskilde och de sammanlagda avgifterna får således inte överstiga detta belopp. I de fall de sammanlagda avgifterna är högre än beloppet för högkostnadsskydd måste kommunen sätta ned avgifterna till detta belopp.

35 Disponibelt avgiftsutrymme i ordinärt boende eller jämförbar boendeform 1) Beräkningen av den enskildes disponibla avgiftsutrymme i ordinärt boende går till på följande sätt: Bruttoinkomster minus vissa skatter minus nettobostadskostnad minus fastställt förbehållsbelopp = disponibelt avgiftsutrymme 1) Till jämförbar boendeform räknas gruppboende för psykiskt funktionshindrade Disponibelt avgiftsutrymme i särskilt boende Beräkningen av den enskildes disponibla avgiftsutrymme i särskilt boende går till på följande sätt: Bruttoinkomster minus vissa skatter minus nettobostadskostnad minus fastställt förbehållsbelopp minus fastställd kostavgift = disponibelt avgiftsutrymme

36 36 2 AVGIFTER SOM INGÅR I AVGIFTSSYSTEMET De olika avgifterna som skall räknas samman och jämföras med den enskildes disponibla avgiftsutrymme är följande: Avgift för hemtjänst Avgift för trygghetslarm Avgift för matdistribution (exkl. livsmedelspris) (Insatsen upphör ) Avgift för dagvård Avgift för hemsjukvård (kommunal hälso- och sjukvård) Avgift för korttidsvård Avgift i särskilt boende hemtjänst Begränsningen av avgiftsuttaget gäller de sammanlagda avgifterna av alla tjänster som lämnas inom ramen för socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nytillkomna avgifter som kommunen eventuellt beslutar införa skall således räknas samman med övriga avgifter enligt ovan. För personer som omfattas av lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och beviljats personlig assistans utgår ingen egenavgift för de insatser som utförs av den personliga assistenten. För stöd- och serviceinsatser och boendestöd till psykiskt funktionshindrade uttages ingen avgift. I de fall ovannämnda brukargrupper har insatser från äldreomsorgen; t ex hemtjänst beräknas den enskildes disponibla avgiftsutrymme för ordinärt boende (oavsett boendeform) och avgifterna räknas samman och jämförs med högkostnadsskyddet. I de fall de sammanlagda avgifterna är högre än beloppet för högkostnadsskydd måste kommunen sätta ned avgifterna till detta belopp.

37 37 3 INKOMSTBEGREPP 3.1 Huvudregel Riksdagen har beslutat att inkomsten skall beräknas med tillämpning av socialförsäkringsbalken. En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten skall beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde. Principen för avgiftssystemets nettoinkomstbegrepp är att den enskildes olika bruttoinkomster läggs samman varefter vissa skatter avräknas. Följande inkomster räknas samman: Aktuella pensionsinkomster under innevarande år. Inkomstpension, premiepension, tilläggspension, garantipension, änkepension avtalspension/tjänstepension, privata pensionsförsäkringar/sjukförsäkringar, utlandspensioner och övriga pensioner. Aktuella förvärvsinkomster (efter förvärvsavdrag) enligt senast tillgängliga uppgifter. Inkomst av tjänst, inkomst av aktiv och passiv näringsverksamhet. Inkomst av kapital (brutto), utom kapitalvinster (realisationsvinster), enligt senast tillgängliga uppgifter. Räntebidrag som avser egen ägd permanentbostad tas upp som del av bostadskostnaden och skall ej medräknas. Övriga inkomster 1) - Livräntor 2), - Bidrag 3) 1) Se Socialförsäkringsbalk (2010:110) 2) Livränta som utbetalas p.g.a. kapitalförsäkring är inte skattepliktig och skall inte räknas som inkomst. 3) Vårdbidrag, handikappersättning och assistansersättning från staten och kommunal habiliteringsersättning skall inte räknas som inkomst. Följande utgifter räknas samman: Kapitalutgifter (brutto), utom kapitalförluster (realisationsförluster), enligt senast tillgängliga uppgifter. Utgiftsräntor som avser bostadslån till egen permanentbostad, vilka tas upp som del av bostadskostnaden, skall ej medräknas. Förvaltningskostnader överstigande kronor, enligt senast tillgängliga uppgifter.

38 38 Följande skatter och avgifter avräknas från inkomsterna: Skatt som följer av tillämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 skattebetalningslagen. Övriga avgifter och skatter i samband med taxering utom avkastningsskatt på utländsk försäkring. 4) 4) Kommunal fastighetsavgift avseende egen ägd permanentbostad tas upp som del av bostadskostnaden och medräknas därför inte här. 3.2 Aktualitetsprincip Principen är att avgifter m.m. skall grunda sig på den inkomst den enskilde beräknas få 12 månader framåt. För fastställande av rätt avgiftsutrymme är grundprincipen därmed att så aktuella inkomstuppgifter som möjligt skall användas och därmed inhämtas från den enskilde. Kontroll av inlämnade uppgifter (pensions-, förvärvs- och kapitalinkomster) görs mot Skatteverket och Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten. Om dessa uppgifter väsentligen avviker från lämnade uppgifter från den enskilde kontaktas denna för utredning om orsakerna och rättelse av uppgifterna. 3.3 Ändrade inkomstförhållanden Normalt görs en avstämning av samtliga uppgifter för samtliga ärenden årligen från och med 1 februari. I de fall uppgifter om ändrade förhållanden framkommer senare ska avgifter räknas om. Omräkningen ska ske från och med månaden då kommunen har fått kännedom om att det har uppkommit anledning till omräkning. Beror anledningen till omräkning på beslut från någon myndighet, förvaltning eller hyresvärd, och ska gälla bakåt i tiden, samt att den nya uppgiften utan fördröjning har lämnats till kommunen för kännedom, ska omräkningen göras från och med månaden då den faktiska anledningen till omräkning har inträffat.

39 39 4 BOSTADSKOSTNADER 4.1 Nettobostadskostnad Vid avgiftsberäkningen skall den enskildes nettobostadskostnad avräknas från nettoinkomsten. Med nettobostadskostnad avses den faktiska bostadskostnaden minskad med samtliga former av bostadsbidrag som den enskilde erhåller. Till dessa bostadsbidrag hör följande: BTP Bostadstillägg till pensionärer SBTP Särskilt bostadstillägg till pensionärer KBH Kommunalt bostadstillägg till handikappade Bostadsbidrag till barnfamiljer 4.2 Beräkning av bostadskostnaden Bostadskostnad utgörs av den faktiska boendekostnaden för olika bostadstyper, eller i vissa fall beräknas bostadskostnaden enligt de schablonregler som tillämpas av Pensionsmyndigheten vid beräkning av BTP samt Lunds kommuns tillägg. Reglerna sammanfattas i bilaga 6.

40 40 5 FÖRBEHÅLLSBELOPP 5.1 Konstruktion och innehåll Med förbehållsbelopp avses de medel den enskilde behöver för att täcka normala levnadskostnader utöver bostadskostnad. Förbehållsbeloppen skall avräknas mot den enskildes nettoinkomster innan avgiftsutrymmet bestäms. Beloppen varierar beroende på boendeform, hushållstyp och ålder. Förbehållsbeloppet har beräknats med ledning av det i socialtjänstlagen fastställda minimibeloppet. Minimibeloppet som omfattar schabloniserade normala kostnadsposter i ett hushåll är av riksdagen fastställt till en tolftedel av 135,46 procent av prisbasbeloppet för ensamstående och 114,46 procent av prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar, registrerade partner, sammanboende och sambor. Förbehållsbeloppet omfattar följande poster: Livsmedel, alla måltider, kläder och skor, fritid, hygien, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon, TV-avgift, möbler/husgeråd, hemförsäkring, hushållsel, resor, tandvård, öppen hälso- och sjukvård och läkemedel. Kommunen skall under vissa förutsättningar fastställa förbehållsbeloppet till en högre nivå än den angivna lägsta nivån. Detta gäller om den enskilde på grund av särskilda omständigheter (personliga behov) har behov av ett högre belopp. Förutsättningen är dock att kostnaderna för de särskilda omständigheterna är varaktiga, dvs. regelbundet återkommande under större delen av ett år och att beloppet uppgår till minst 200 kronor per månad. Exempel på särskilda omständigheter som berättigar till ett högre förbehållsbelopp är underhållskostnader för barn, fördyrade kostnader för resor, t ex arbets- och sjukresor, bosättning och familjebildning. Kostnader som täcks av annat bidrag eller ersättning t ex KBH, handikappersättning, bilstöd eller högkostnadsskydd för öppen hälso- och sjukvård kan ej föranleda höjning av förbehållsbelopp. Prövningen sker alltid individuellt. Det är i första hand kommunens ansvar att utreda om den enskilde har behov av ett högre förbehållsbelopp. Den enskilde bör vara behjälplig med att lämna uppgifter till kommunen för en sådan prövning. Även kostnad för god man kan föranleda höjning av förbehållsbelopp trots att denna kostnad endast betalas en gång per år i Lunds kommun. Kostnaden för god man får tillgodoräknas i förbehållsbeloppet det året som den enskilde har utgiften. Förutsättningen är att kostnaden överstiger 200 kronor per månad. Ansökan om höjning av förbehållsbelopp på grund av kostnader för god man krävs för att få tillgodoräkna sig denna kostnad i beräkning av förbehållsbelopp. Beslut om höjning av förbehållsbelopp, oavsett orsak, skall alltid tidsbegränsas. I vissa fall har kommunen möjlighet att fastställa beloppet till en lägre nivå. Detta gäller i de fall den enskilde inte har en sådan kostnad som ingår i det i lagen angivna förbehållsbeloppet därför att kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet alternativt ingår i hyran för bostad i särskilt boende. Nedsättning kan också göras om en kostnad för en post som förbehållsbeloppet omfattar ges kostnadsfritt av kommunen. Då äldre- och funktionshindrade med stort omvårdnadsbehov erhåller tandvård till samma avgift som för öppen hälso- och sjukvård i Region Skåne och kostnaden inkluderas i högkostnadsskyddet för läkarvård har posten för tandvård utgått från förbehållsbeloppet i särskilt boende. Då kostnadsposterna; livsmedel

41 41 eller hyran, delvis möbler och husgeråd, förbrukningsvaror samt hushållsel ingår i kost- /hyresavgiften för särskilt boende i Lunds kommun har det lagstadgade minimibeloppet minskats, se bilaga 3. Kommunen har inte några skyldigheter att betala ut medel (försörjningsstöd) till en brukare för att han eller hon ska kunna uppnå den i lagen angivna nivån för förbehållsbeloppet. Däremot ska kommunen sätta ned hemtjänstavgiften om kommunen finner att den enskilde inte har det förbehållsbelopp som han eller hon har rätt till. 5.2 Förbehållsbelopp i ordinärt boende För personer i ordinärt boende eller jämförbar boendeform gäller följande nivåer: Hushållstyp Procent av prisbasbeloppet Minimibelopp enligt 8 kap. 7 SoL Ensamstående över 65 år 140,87 % 135,46% Sammanlevande makar och sambor över 65 år 118,80 % 114,46 % Vardera Ensamstående år 155,49 % 135,46% Sammanlevande makar och sambor år Vardera 129,02 % 114,46 % Tillägg för hushåll med barn eller unga 0-18 år För hushåll med barn eller unga 0 18 år (eller till dess att underhållsskyldigheten upphör) utgår tillägg till förbehållsbeloppen enligt punkt 5.2 med belopp för normala levnadskostnader enligt konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader Särregler för barn och unga För hemmavarande barn i åldern 0 18 år (eller till dess att underhållsskyldigheten upphör) som är enda brukaren i hushållet utgår ingen hemtjänstavgift. För unga under 19 år i eget boende med egen inkomst av pension eller förvärvsinkomst och som är brukare gäller samma förbehållsbelopp som för vuxna i åldern år.

42 Förbehållsbelopp i särskilt boende För personer i särskilt boende med kollektiv kosthållning gäller följande nivåer: Hushållstyp Procent av prisbasbeloppet 1) Ensamstående över 65 år 83,64 % Sammanlevande makar och sambor över 65 70,04 % vardera år Ensamstående år 100,08 % Sammanlevande makar och sambor år 76,54 % vardera 1) Till dessa belopp läggs kostavgift samt vissa poster som ingår i hyran. Sammantaget blir beloppen lika med ordinärt boende, se bilaga 3 med undantag för tandvårdsposten (-105 kr/mån). 5.4 Beslut om förbehållsbelopp Ansvarig nämnd fastställer vid årets slut, i samband med att nytt prisbasbelopp är känt, vilka förbehållsbelopp som skall gälla för nästkommande år. Förbehållsbeloppen redovisas i bilaga 3.

43 43 6 JÄMKNINGSREGLER 6.1 Ensamståendes flyttning till särskilt boende Vid ensamståendes definitiva flyttning till särskilt boende skall den enskilde beredas ekonomisk möjlighet att avveckla sin tidigare bostad. Om den enskilde flyttar in på ett särskilt boende och inte hinner säga upp hyreskontraktet eller försälja sin tidigare bostad till inflyttningsdatumet, så kan den enskilde eller dess företrädare ansöka om reducering av kostnaden för den nya hyran. För att ha rätt att ansöka om hyresreducering på grund av dubbla boendekostnader ska bostaden vara uppsagd eller lämnad till försäljning. Ansökan om reducering av den nya hyran kan högst beviljas för tillträdelsemånaden och ytterliggare tre månader. Ansökan ska vara inlämnad inom 1 månad efter tillträde till nya bostaden. Om ansökan inkommer senare än en månad efter inflyttningen beviljas hyresreducering på grund av dubbla boendekostnader från och med det datum ansökan inkommer. Ansökan i efterhand kan ej göras efter 3 månader. Endast brukare med beslut om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen kan ansöka om hyresreducering Inflyttningsperiod Vid beräkning av hemtjänstavgift för brukare, med beslut om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, som har flyttat permanent till särskilt boende avräknas under de första tre månaderna, förbehållsbeloppet som gäller i ordinärt boende. 6.2 När en av två makar flyttar till särskilt boende Försäkringskassan ändrar pensionsstatus för makar i samband med den ene makens definitiva flyttning till särskilt boende. Avgiftsberäkningen skall då ske från samma tidpunkt som pensionsstatus ändras utifrån ändrade inkomster, bostadskostnad i särskilt boende och förbehållsbelopp. När avgifterna fastställs skall kommunen försäkra sig om att brukarens kvarboende make inte drabbas av oskäligt försämrad ekonomi. Prövning skall ske individuellt Kvarboendeskydd Om den kvarboende maken inte har tillräckliga medel i nivå med förbehållsbelopp och nettohyra skall medel överföras från den andra maken, under förutsättning att det finns ett positivt avgiftsutrymme. 6.3 Jämkning för extraordinära kostnader Jämkning av avgift för magasinering av möbler i samband med tidsbegränsad vård/behandling och/eller extraordinära kostnader för resor eller behov av egen bil kan också medges efter individuell prövning. Kostnader som täcks av annat bidrag eller ersättning t ex KBH, handikappersättning, bilstöd eller högkostnadsskydd för öppen hälso- och sjukvård kan ej föranleda jämkning.

44 Sammanboende Vad som sägs i ovanstående jämkningsregler samt i övrigt om makar och deras ekonomiska mellanhavanden gäller även för dem som har registrerat sitt partnerskap. I bilaga 2 lämnas hänvisning till övriga lagar som har betydelse för kommunens avgiftssystem.

45 45 7 HEMTJÄNSTAVGIFT 7.1 Avgiftstak Ett lagstadgat högkostnadsskydd har införts i form av en högsta avgift för hemtjänst. Hemtjänstavgiften får uppgå till högst en tolftedel av 48 procent av prisbasbeloppet. Lunds kommun tillämpar en insats- och inkomstrelaterad taxa som består av en nivåindelad service- och omvårdnadstaxa. Högsta avgiften i respektive service- och omvårdnadsnivå är en given andel av det lagstadgade prisbasbeloppet. Hemtjänsttaxa nivåtaxa för service- och omvårdnad Service- och omvårdnadsnivå Beviljat antal tim/mån i bistånd Disponibelt avgiftsutrymme = nettoinkomst, minus boendekostnad, minus förbehållsbelopp Procent av den enskildes 60% 70% 80% 100% avgiftsutrymme, högst Procent av prisbasbeloppet, högst 30% 34% 38% 48% Ansvarig nämnd fastställer årligen nivån på högsta avgiften relaterad till gällande prisbasbelopp. 7.2 Hemtjänstavgift i ordinärt boende eller jämförbar boendeform Ovanstående taxa gäller hemtjänstinsatser i boendeformer där service och omvårdnad beviljas i förväg per månad efter individuell behovsbedömning t ex ordinärt boende, pensionärslägenhet eller motsvarande. Från och med är hemleverans av dagligvaror avgiftsbelagt. Insatsen genererar ett visst antal timmar per månad som läggs samman med beviljade timmar för övriga service- och omvårdnadsinsatser. Från och med finns en ny serviceinsats, matlagning i hemmet. Insatsen genererar ett visst antal timmar per månad som läggs samman med beviljade timmar för övriga service- och omvårdnadsinsatser. Insatsen avlösning är avgiftsfri upp till 15 timmar per månad. Antal timmar som beviljats över 15 timmar är avgiftsbelagda och läggs samman med beviljade timmar för övriga service- och omvårdnadsinsatser.

46 Bestämning av omvårdnadsnivå Brukaren betalar en fast avgift per månad - månadsabonnemang - efter en i förväg fastställd individuell service- och omvårdnadsnivå (biståndsprövning enligt socialtjänstlagen) och beräknat avgiftsutrymme. Samtliga planerade insatser under dygnet räknas samman när service- och omvårdnadsnivån bestäms. Om insatsen av omvårdnadsskäl kräver dubbla personalinsatser räknas även tidsåtgången dubbelt för inplacering i rätt service- och omvårdnadsnivå. Om brukaren har insatser inom kommunal hälso- och sjukvård skall sådana inte räknas samman med hemtjänstinsatserna och skall således inte föranleda höjning av service- och omvårdnadsnivån Förändringar av vårdbehov och inkomstförhållanden Tillfälliga förändringar av hemtjänstinsatserna under kalendermånaden föranleder ingen ändring av service- och omvårdnadsnivå eller avgift. Vid en permanent förändring av vårdbehov eller inkomstförhållanden, som innebär ändrad service- och omvårdnadsnivå eller avgiftsutrymme i taxan, ändras månadsavgiften först vid nästkommande månadsskifte Makar och registrerade partner Makars och registrerade partners inkomster räknas samman och fördelas därefter med hälften på vardera maken/partner. Eftersom biståndsbeslutet gäller den enskilda personen och service- och omvårdnadsinsatserna kan variera för vardera maken, beräknas avgiften för varje enskild person. Avseende registrerade partner, se punkt 6.4. Om en av makarna stadigvarande flyttat till en särskild boendeform skall den kvarboende maken debiteras hemtjänst såsom ensamstående från att pensionsstatusen ändrats. I övrigt se jämkningsregler för makar och registrerade partner vid flyttning till särskild boendeform enligt punkt Andra sammanboende Avgiftsunderlaget beräknas utifrån den enskildes inkomster. Beräkning av bostadskostnaden görs utifrån antal vuxna i hushållet och av förbehållsbelopp utifrån sammanlevande makar och sambor Personer som erhåller personlig assistans För personer som omfattas av lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och beviljats personlig assistans utgår ingen egenavgift för de insatser som utförs av den personliga assistenten. I de fall hemtjänstinsats beviljats utöver det som ingår i den personliga assistansen sker debitering enligt beslutad service- och omvårdnadsnivå för dessa insatser.

47 Psykiskt funktionshindrade Avgift för stöd och service enligt LSS får ej tas ut. För stöd- och serviceinsatser och boendestöd till psykiskt funktionshindrade enligt SoL uttages heller ingen avgift. I de fall hemtjänstinsats beviljats utöver det som ingår i stöd- och serviceinsatserna sker debitering enligt beslutad service- och omvårdnadsnivå för dessa insatser. 7.3 Debiteringsbestämmelser hemtjänst Avgift för hemtjänst under en hel kalendermånad debiteras per månad (se punkt 7.2.1). För insatser under en del av månad debiteras avgift per dag. Avgift för trygghetslarm och hemsjukvård debiteras alltid med hel månadsavgift. 7.4 Reducering av hemtjänstavgift Frånvaro för vårdtagare med hemtjänst Vid brukarens frånvaro under hel eller del av månad reduceras hemtjänstavgiften för tiden för frånvaro. Frånvaro ska anmälas minst en dag i förväg. Frånvaro som inte har anmälts i tid ska inte föranleda någon reducering av avgiften. Vid vistelse i annan kommun, då vistelsekommunen utför beviljade hemtjänstinsatser sker ingen reducering av avgiften Under perioder en brukare vistas på sjukhus sker reducering av hemtjänstavgiften Reducering av avgift på grund av självkostnadstak Brukarens månadsavgift får inte överstiga kommunens genomsnittliga självkostnad per vårdtimme multiplicerat med antalet erhållna vårdtimmar i det enskilda fallet. Denna reduceringsregel blir aktuell endast för brukare med litet antal vårdtimmar per månad och hög månadsavgift, i regel omvårdnadsnivå 1 i hemtjänsttaxan. Kommunens genomsnittliga självkostnad per vårdtimme under innevarande kalenderår bestäms med ledning av föregående års timkostnad med uppräkning för beräknade löne- och prisförändringar. Ansvarig nämnd fastställer årligen självkostnaden per vårdtimme i hemtjänsten.

48 48 8 AVGIFTER I SÄRSKILDA BOENDEFORMER 8.1 Med beslut enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen Reglerna för avgifter under 8.1 gäller för personer som beviljats särskilt boende enligt 4kap. 1 socialtjänstlagen Avgiftstak Ett lagstadgat högkostnadsskydd har införts i form av en högsta avgift för hemtjänst samt en högsta avgift för bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av 12 kapitlet jordabalken (hyreslagen). I Lunds kommun omfattas alla boende inom särskilt boende av 12 kapitlet jordabalken (hyreslagen). Hemtjänstavgiften får uppgå till högst en tolftedel av 48 procent av prisbasbeloppet. Ansvarig nämnd fastställer årligen nivån på högsta avgiften relaterad till gällande prisbasbelopp Taxekonstruktion Brukare i särskild boendeform som drivs med kollektiv kosthållning betalar en fastställd hyra, en hemtjänstavgift enligt omvårdnadsnivå 4 samt en fastställd kostavgift för livsmedel. Avgift för hemsjukvård (kommunal hälso- och sjukvård), dagvård och trygghetslarm uttages ej i särskild boendeform Hemtjänstavgift i särskilda boendeformer Lunds kommun tillämpar en insats- och inkomstrelaterad taxa som består av en nivåindelad service- och omvårdnadstaxa. Insatserna ges till den enskilde kontinuerligt efter behov utan bestämning av ett visst antal vårdtimmar per månad. För brukare i särskild boendeform med beslut om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen debiteras hemtjänstavgift efter en generell omvårdnadsnivå (nivå 4) Makar och registrerade partner som båda flyttat till särskild boendeform Makar och registrerade partner med var sin bostad i den särskilda boendeformen betraktas såsom ensamstående i avgiftshänseende och debiteras avgift efter vars och ens inkomstförhållanden Debitering och reducering av hemtjänstavgift i särskild boendeform För brukarens frånvaro under hel eller del av månad sker ingen reduktion av hemtjänstavgiften. Vid vistelse i annan kommun, då vistelsekommunen utför beviljade hemtjänstinsatser föranleder ingen reducering av avgiften Under perioder en brukare vistas på sjukhus sker reducering av hemtjänstavgiften Stöd och service i särskilt boende för psykiskt funktionshindrade Avgift för stöd och service enligt LSS får ej tas ut. För stöd- och serviceinsatser till psykiskt funktionshindrade enligt socialtjänstlagen i särskilt boende uttages heller ingen avgift.

49 Kostavgifter i särskilda boendeformer För samtliga särskilda boendeformer med gemensam kosthållning tillämpas enhetliga kostavgifter i hela kommunen för personer som är beviljade särskilt boende enligt 4kap. 1 socialtjänstlagen Kostavgift med månadsabonnemang En dygnsportion består av frukost, lunch, mellanmål och middag. För beräkning av avgiften för ett månadsabonnemang multipliceras kostavgiften per dygn med 365 och divideras sedan med 12. Brukare som enbart får sitt födointag genom sondnäring debiteras samma kostavgift per dygn som ovan Reducering av kostavgift Vid sammanhängande frånvaro från det särskilda boendet, förutom vid sjukhusvistelse görs avdrag för kost från och med fjärde dagen. För brukare som enbart får sitt födointag genom sondnäring görs avdrag för frånvaro från och med första heldag. Under perioder en brukare vistas på sjukhus görs avdrag för kosten Fastställelse av kostavgift Avgiften för kosten fastställs årligen av ansvarig nämnd utifrån konsumentverkets rekommendationer för livsmedelskostnader för män och kvinnor i åldersgrupperna år och 75 år och äldre. Avgiften för en genomsnittlig dygnsportion fastställs årligen av ansvarig nämnd. Beräkningsmodell för kostavgifter redovisas i bilaga Hyra i särskilda boendeformer Ett lagstadgat högkostnadsskydd har införts i form av en högsta avgift för bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av 12 kapitlet jordabalken (hyreslagen). Boendeavgiften får uppgå till högst en tolftedel av 50 procent av prisbasbeloppet, såvida inte hyresförhållande föreligger. I Lunds kommun omfattas alla boende inom särskilt boende av 12 kapitlet jordabalken (hyreslagen) Hyressättning i kommunens särskilda boendeformer Hyran för bostäder i särskilda boendeformer klassificeras enligt särskild fastställd norm (hyreslagens bruksvärdesprincip) beroende på standardskillnader. I bruksvärdet räknas allt som rör lägenhetens fysiska förutsättningar såsom yta, läge, standard, planlösning, gemensamma utrymmen m.m. Bostäder i särskilda boendeformer i samma standardklass får således samma hyresbelopp. Hyressättningen i berörda anläggningar fastställs årligen av ansvarig nämnd Hyressättning i boendeform hos annan vårdgivare Om en person för vilken kommunen har betalningsansvar för vården, vistas i boendeform hos annan vårdgivare skall fastställd hyra för den aktuella bostaden användas om sådan finns. I annat fall skall hyran vara samma som högsta godtagbara hyra för BTP för en person under 65 år.

50 Byte av bostad Vid byte av bostad i särskild boendeform, som innebär förändrad hyra, debiteras den nya hyran vid nästkommande kalendermånadsskifte Hyreskontrakt eller nyttjanderättsavtal Bostäder i kommunens särskilda boendeformer upplåtes med hyreskontrakt eller s.k. nyttjanderättsavtal med den enskilde hyresgästen Rätt till bostadstillägg För bostäder som hyressatts enligt punkterna har hyresgäst möjlighet att ansöka om bostadstillägg hos Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten.

51 Med beslut enligt 4 kap. 2 socialtjänstlagen Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att möjlighet till parboende/parliv införs i Lunds kommun. Den av parterna som inte uppfyller nämndens kriterier för särskilt boende skall bli beviljad detta enligt 4 kap. 2 socialtjänstlagen. Reglerna för avgifter under 8.2 gäller för personer som beviljats särskilt boende enligt 4kap. 2 socialtjänstlagen Avgiftstak Ett lagstadgat högkostnadsskydd har införts i form av en högsta avgift för hemtjänst samt en högsta avgift för bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av 12 kapitlet jordabalken (hyreslagen). I Lunds kommun omfattas alla boende inom särskilt boende av 12 kapitlet jordabalken (hyreslagen). Hemtjänstavgiften får uppgå till högst en tolftedel av 48 procent av prisbasbeloppet. Ansvarig nämnd fastställer årligen nivån på högsta avgiften relaterad till gällande prisbasbelopp Taxekonstruktion Brukare i särskild boendeform som drivs med kollektiv kosthållning betalar en fastställd hyra och en fastställd kostavgift för livsmedel om personen väljer att äta alla sina måltider på boendet. Är personen beviljade hemtjänstinsatser enligt 4kap 1 socialtjänstlagen så betalar personen avgift för detta, se punkt Avgift för hemsjukvård (kommunal hälso- och sjukvård) debiteras för brukare med beslut om särskilt boende enligt 4 kap. 2 socialtjänstlagen om sådan utförs, se även Hemtjänstavgift Lunds kommun tillämpar en insats- och inkomstrelaterad taxa som består av en nivåindelad service- och omvårdnadstaxa. Högsta avgiften i respektive service- och omvårdnadsnivå är en given andel av det lagstadgade högkostnadsskyddet, se punkt Makar och registrerade partner som båda flyttat till särskild boendeform Makar och registrerade partner med var sin bostad i den särskilda boendeformen betraktas såsom ensamstående i avgiftshänseende och debiteras avgift efter vars och ens inkomstförhållanden Debitering och reducering av hemtjänstavgift i särskilda boendeformer För brukarens frånvaro under hel eller del av månad sker ingen reduktion av hemtjänstavgiften. Vid vistelse i annan kommun, då vistelsekommunen utför beviljade hemtjänstinsatser föranleder ingen reducering av avgiften Under perioder en brukare vistas på sjukhus sker reducering av hemtjänstavgiften.

52 Kostavgifter i särskilda boendeformer Personer med beslut om särskilt boende enligt 4kap. 2 socialtjänstlagen kan välja att äta alla sina måltider på boendet (månadsabonnemang) och betala en månadskostnad för detta eller att endast äta huvudmålet på boendet och betala kupongpris för detta. Månadsabonnemanget består varje dygn av frukost, lunch, mellanmål och middag Reducering av kostavgift Vid sammanhängande frånvaro från det särskilda boendet görs avdrag för kost från och med fjärde dagen för den som har månadsabonnemang. Under perioder en brukare vistas på sjukhus görs avdrag för kosten för den som har månadsabonnemang Fastställelse av kostavgift Avgiften för månadsabonnemanget och kupongpriser fastställs årligen av ansvarig nämnd. Beräkningsmodell för kostavgifter redovisas i bilaga Hyra i särskilda boendeformer Ett lagstadgat högkostnadsskydd har införts i form av en högsta avgift för bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av 12 kapitlet jordabalken (hyreslagen). Boendeavgiften får uppgå till högst en tolftedel av 50 procent av prisbasbeloppet, såvida inte hyresförhållande föreligger. I Lunds kommun omfattas alla boende inom särskilt boende av 12 kapitlet jordabalken (hyreslagen) Hyressättning i kommunens särskilda boende former Hyran för bostäder i särskilda boendeformer klassificeras enligt särskild fastställd norm (hyreslagens bruksvärdesprincip) beroende på standardskillnader. I bruksvärdet räknas allt som rör lägenhetens fysiska förutsättningar såsom yta, läge, standard, planlösning, gemensamma utrymmen m.m. Bostäder i särskilda boendeformer i samma standardklass får således samma hyresbelopp. Hyressättningen i berörda anläggningar fastställs årligen av ansvarig nämnd Provbo Hyresfri månad Make/Sambo som flyttar till särskilt boende med beslut enligt 4 kap. 2 Socialtjänstlagen erbjuds att hyresfritt provbo under högst en månad Byte av bostad Vid byte av bostad i särskild boendeform, som innebär förändrad hyra, debiteras den nya hyran vid nästkommande kalendermånadsskifte Hyreskontrakt eller nyttjanderättsavtal Bostäder i kommunens särskilda boendeformer upplåtes med hyreskontrakt eller s.k. nyttjanderättsavtal med den enskilde hyresgästen Rätt till bostadstillägg För bostäder som hyressatts enligt punkten har hyresgäst möjlighet att ansöka om bostadstillägg hos Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten.

53 53 9 ÖVRIGA AVGIFTER Nedanstående övriga avgifter skall inrymmas under den lagstadgade högsta avgiften för hemtjänst. Belopp för avgifter, basår 2004, redovisas i bilaga Avgift för trygghetslarm Definition Trygghetslarm är ett hjälpmedel i ordinärt boende för att kunna påkalla hjälp i olika situationer och bo kvar hemma Debitering Avgift för trygghetslarm debiteras med avgift per påbörjad kalendermånad under innehavstiden. Inga avdrag görs på avgiften på grund av sjukhusvistelse eller annan frånvaro. Avgiften debiteras en månad i efterskott Har båda makarna eller sammanboende beviljats trygghetslarm delas abonnemangsavgiften mellan dem. 9.2 Avgift för matdistribution (upphör ) Definition Matdistribution innebär att färdiglagad mat levereras till brukaren i det egna hemmet Debitering Avgift för matdistribution debiteras med avgift per portion enligt gällande måltidspris och lägsta hemtjänstavgift per dag en månad i efterskott. För den som även har andra hemtjänstinsatser uttages endast avgift per portion enligt gällande måltidspris. 9.3 Avgift för dagvård Definition Dagvård innebär att äldre personer med demenssjukdom ges träning Debitering Avgift för dagvård debiteras per dag med avgift för måltider enligt gällande måltidspris samt hemtjänstavgift enligt nivå 4, en månad i efterskott.

54 Avgift för hemsjukvård (kommunal hälso- och sjukvård) Definition Hemsjukvård är sjukvårdande, rehabiliterande och förebyggande insatser, exklusive läkarvård. I hälso- och sjukvårdslagen, HSL definieras vilka arbetsuppgifter som räknas som hälso- och sjukvård. Avgift för hemsjukvård uttages även om arbetsuppgifterna utförs på delegation. Samordnad vårdplanering och/eller individuell vårdplanering ligger till grund för fortsatta insatser och är kostnadsfritt för den enskilde Debitering Avgift för hemsjukvård debiteras per månad efter en i förväg upprättad vård- /rehabiliteringsplan (bedömd enligt HSL) eller efter läkarordination och beräknat avgiftsutrymme en månad i efterskott. Avgift uttages för all bedömning (undantag behov av bostadsanpassning 1) ) behandling och träning samt för ordination av hjälpmedel 2). 1) Lagen om bostadsanpassningsbidrag bemyndigar inte kommunen att uttaga någon avgift. Någon egenavgift kan sålunda inte förekomma vid handläggning av ett ärende enligt nämnda författning. Det åvilar kommunen att utan avgift bl.a. informera om hur ansökan går till, bistå den sökande med ifyllande av eventuella ansökningsblanketter samt infodra anbud, offerter och andra prisuppgifter. Vidare bör kommunen besiktiga utförda arbeten. 2) Tekniska hjälpmedel är kostnadsfria i Lunds kommun. Avgift för hemsjukvård uttages för bedömning, instruktion och uppföljning av hjälpmedel och debiteras per ordinationstillfälle. Personer som har insatser enligt LSS och har behov av hemsjukvård (kommunal hälso- och sjukvård) debiteras avgift för hemsjukvård enligt ovan, oavsett boendeform. För kommunal habilitering uttages ingen avgift.

55 Avgift för korttidsvård Definition Med korttidsvård avses en tidsbestämd vistelse till följd av behov av vård, rehabilitering, växelvård eller avlastning av närstående person Debitering Vid korttidsvård debiteras avgift för vård och kost men inte för boendet. Avgift för korttidsvård debiteras per dag med hemtjänstavgift enligt nivå 4 samt kostavgift under vårdtiden. Om hemtjänst i ordinärt boende erhållits samma kalendermånad som korttidsvård, debiteras avgift för hemtjänst per dag för respektive form av hemtjänst. 9.6 Omräkning av fastställda avgifter Ansvarig nämnd fastställer årligen nivån på avgifterna efter justering utifrån av regeringen fastställt prisbasbelopp respektive förändringar i konsumentprisindex för oktober innevarande år jämfört med oktober föregående år.

56 56 10 STÖD OCH SERVICEINSATSER Kommunens rätt att ta ut avgifter enligt LSS regleras i lag om stöd och serviceinsatser till vissa funktionshindrade. Stöd- och serviceinsatser som beviljas enligt LSS är i stort sett avgiftsfria. Av funktionshindrade personer som har folkpension i form av hel förtidspension, hel ålderspension eller annan inkomst av motsvarande storlek får kommunen ta ut skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Dessa avgifter får: Tas ut enligt de grunder som kommunen bestämmer, Inte överstiga kommunens självkostnad, Inte sättas så högt att den enskilde inte får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Lunds kommun tar inte ut några avgifter för stöd och serviceinsatser till vissa funktionshindrade. Brukaren betalar ingen avgift för Personlig assistent Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice i hemmet Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidstillsyn utanför det egna hemmet för skolungdom över 12 år Stöd och service i boendet Daglig verksamhet Kommunal habilitering Mobilt team Lunds kommun tar inte heller ut några avgifter för stöd och serviceinsatser till personer med psykiskt funktionshinder. Stöd och service i det egna hemmet Stöd och service i bostad för psykiskt funktionshindrade Dagverksamhet Brukaren svarar själv för sina kostnader i samband med Mat Resor Fritids- och kulturella aktiviteter 10.1 Matkostnader Matkostnader i kommunens bostäder med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna och i kommunens bostäder med särskild service för psykiskt funktionshindrade. Brukaren ansvarar själv för egna matkostnader. Hushållskassesystem tillämpas. Hushållskassesystem innebär att brukaren och/eller dennes företrädare gör upp en budget för aktuella utgifter tillsammans med enhetschefen. Inga kommungemensamma normer för

57 57 hyresgästernas matstandard och kostnader tillämpas. Brukaren rekommenderas en matkostnad per månad motsvarande 4,75% av prisbasbeloppet om personen äter lunch i daglig sysselsättning eller 5,81% av prisbasbeloppet om personen äter samtliga måltider i boendet. I beloppet beräknas ingå kostnader för livsmedel, rengöringsmaterial, övriga hushållsartiklar samt en dagstidning. vid korttidsvistelse Vid korttidsvistelse betalar brukaren för frukost, lunch/middag och kvällsmat. Ansvarig nämnd fastställer årligen kostnaderna för måltiderna, se även bilaga 4. i daglig verksamhet/dagverksamhet I daglig verksamhet/dagverksamhet serveras lunch/middag till varierande priser. Kontant betalning erlägges per portion Resekostnader Brukaren ansvarar själv för sina egna resekostnader. I bostad med särskild service betalar brukaren för de resor han åker med verksamhetens bilar eller personalens privata bilar. Vård- och omsorgsförvaltningen fastställer årligen priset för resan per mil.. Om man är flera resenärer delas kostnaden. Är brukaren beviljad insatsen daglig verksamhet enligt LSS 9, punkt 10 betalar personen för resan till och från daglig verksamhet enligt de regler som gäller för arbetsresor via färdtjänst. Inga avgifter uttages för resor inom ramen för den dagliga verksamheten Fritids- och kulturella aktiviteter Vid deltagande i fritids- och kulturella aktiviteter står brukaren själv för sina egna kostnader. Ansvarig nämnd svarar för kostnader för den eventuella följeslagare som behövs för att genomföra aktiviteten Boendekostnader Brukaren betalar hyra för Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Hyran för bostäder med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna klassificeras enligt fastställd norm (hyreslagens bruksvärdesprincip) beroende på standardskillnad Från och med 1 februari 2011 betalar brukaren den faktiska hyran dock maximalt kronor per månad i hyra. (Beslut i Vård och omsorgsnämnden 8 december 2010)

58 58 11 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 11.1 Debiteringsrutiner Debitering av avgifter sker månadsvis i efterskott. Vid små avgiftsbelopp per månad har kommunen besluta att debitering skall ske först när beloppet ackumulerats till mer än 50 kronor. Debitering av hyra i särskilt boende och i bostad med särskild service sker månadsvis i förskott. Undantag. För dem som redan hyr bostad i särskilt boende (äldreomsorgen ) har kommunen beslutat att debitera hyra månadsvis i efterskott Debitering vid tvister m.m. Utrymning av bostad i särskild boendeform skall normalt ske inom 30 dagar efter ett dödsfall om inte särskild dispens medgivits av ansvarig nämnd. Om kommunen på grund av dödsbotvist eller annan liknande orsak, som kommunen inte råder över, inte kan disponera ledig bostad i en särskild boendeform äger kommunen rätt att debitera dödsboet full hemtjänstavgift från och med 31: a dagen efter dödsfallet. Hyra debiteras alltid under hyrestiden. Om utrymning sker tidigare än 30 dagar efter dödsfallet debiteras ingen hyra från den dag kommunen fullt ut disponerar bostaden Retroaktiv debitering och återbetalning Brukare är skyldig att anmäla sådana förändrade inkomst- och bostadsförhållanden som kan medföra ändring av avgift. Förändringar enligt första stycket kan innebära retroaktiv debitering av brukaren eller återbetalning från kommunens sida från tidpunkt för de förändrade förhållandena. Beror den förändrade avgiften på ett misstag hos förvaltningen ska det felaktiga beloppet återbetalas för hela den period som avgiften och/eller debiteringen avser. Retroaktiv debitering kan ske för tre månader tillbaka utöver aktuell debiteringsmånad när det gäller avgifter för de insatser som regleras i socialtjänstlagen. Avgifter för kost/mat och hyra som inte regleras i socialtjänstlagen debiteras retroaktivt eller återbetalas för hela den aktuella period som avgiften och/eller debiteringen blivit fel Uppgiftsvägran Brukare som inte lämnar erforderliga uppgifter för avgiftsprövning påförs högsta hemtjänstavgift.

59 Boende i annan kommun eller privat anläggning För personer som erhåller bostad och vård i särskild boendeform i annan kommun eller i privat boendeform och där Lunds kommun har betalningsansvaret gäller samma avgiftssystem som i kommunens egna särskilda boendeformer. För att fastställa avgifter och hyra skall externa boendeformer klassificeras på motsvarande sätt som kommunens egna anläggningar. För hyresavgiften används antingen den faktiska fastställda hyran, eller skall hyran för enkelrum vara samma som högsta godtagbara hyra för BTP för en person under 65 år Allmän årlig omprövning av avgifter En allmän omprövning av inkomster och avgifter för den enskilde sker 1 februari årligen med tillämpning av ändrade prisbasbelopp, skattebestämmelser, inkomstuppgifter m.m. Avgifterna får räknas om utan föregående underrättelse om ändringen föranleds av förändringar i prisbasbeloppet. En ändrad avgift skall gälla från och med månaden efter den månad när anledning till ändringen uppkom. En ändring av avgiften skall dock gälla från och med samma månad som anledningen till ändringen uppkom, om ändringen avser hela den månaden Civilrättsliga underhållsavtal Lunds kommun tar inte hänsyn till civilrättsliga underhållsavtal vid bestämning av avgift. Kommunen har en uttalad skyldighet att ta hänsyn till den kvarboende makens ekonomiska situation då en brukare tillfälligt eller varaktigt flyttar till särskilt boende. Den trygghet makarna vill åstadkomma genom ett civilrättsligt underhållsavtal tillgodoses inom ramen för Lunds kommuns avgiftsbestämmelser Beslut om avgifter och jämkning Beslut om avgifter och jämkning av avgifter i det enskilda fallet är myndighetsutövning. Ansvarig nämnd beslutar om delegering av sådana beslut. Brukaren skall erhålla ett skriftligt avgiftsbeslut där det framgår hur avgiften beräknats och hur den enskilde besvärar sig över beslutet Överklagande Beslut om taxesystem fattas av kommunfullmäktige. Sådana beslut överklagas genom laglighetsprövning (kap. 10 KL). Den enskildes avgiftsbeslut överklagas genom förvaltningsbesvär (16 kap. 3 SoL).

60 60 Bilaga 1 Definitioner av olika begrepp Nedan följer en förklaring till olika begrepp och fackuttryck som används i avgiftssystemet jämte tillämpningsregler. Avgiftstak: Disponibelt avgiftsutrymme: Förbehållsbelopp: Minimibelopp: Det högsta belopp per månad som kommunen fastställt i avgift för en viss typ av insats. Det maximala avgiftsutrymme som återstår av den enskildes inkomster efter skatt sedan förbehållsbelopp och nettobostadskostnad avräknats. De personliga kostnader som skall förbehållas den enskilde för att klara sina utgifter utöver avgifter och bostadskostnader. = förbehållsbelopp Högkostnadsskydd: Nettobostadskostnad: Faktisk bostadskostnad: av Det maximala belopp kommunen får ta ut i avgifter inom äldre- och handikappomsorg i form av högsta avgift för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård samt en högsta avgift för bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av 12 kapitlet jordabalken (hyreslagen). Bostadskostnad minus olika former av bostadsbidrag. Till dessa bostadsbidrag hör: Bostadstillägg till pensionärer BTP Särskilt bostadstillägg till pensionärer - SBTP Kommunalt bostadstillägg för handikappade KBH Bostadsbidrag till barnfamiljer Faktiska boendekostnader. I vissa fall används Försäkringskassans schablonregler vid beräkning BTP för att bestämma brukarnas faktiska bostadskostnad.

61 61 Bilaga 2 Lagar och förordningar som styr kommunens avgiftssystem inom äldre- och handikappomsorgen Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 8 kap. Avgifter 2 För familjerådgivning, verksamhet för barn och ungdom enligt 5 kap. 1 som inte är stöd och hjälpinsatser av behandlingskaraktär, föräldrautbildning inför adoption, hemtjänst, dagverksamhet, bostad i sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 7 tredje stycket och som inte omfattas av 12 kap. jordabalken eller för annan liknande social tjänst får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende finns ytterligare bestämmelser i Med prisbasbelopp avses i detta kapitel det prisbasbelopp som fastställs enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. 4 Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad. Inkomsten skall beräknas med tillämpning av 102 kap 29 1, 2, 4 och 5 socialförsäkringsbalken. Vid tillämpning av 102 kap 29 4 balken ska dock endast sådan inkomst som avser 97 kap. 13 första stycket 1 medräknas. Som inkomst ska även räknas bostadsbidrag enligt kap. och särskilt bostadstillägg enligt 102 kap. 26 samma balk. En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten skall beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde. I fråga om makar skall den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster. 5 Den enskildes avgifter får 1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet, 2. för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet. 6 Avgifterna enligt 5 får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs skall kommunen dessutom försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Om avgifterna baseras på den enskildes betalningsförmåga skall avgiftsunderlaget beräknas enligt 4.

62 62 7 Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 ska dock inget förbehåll göras. Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av 1. 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 2. 1,1446 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. Minimibeloppet enligt första stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, radio- och TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. 8 Kommunen skall höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som anges i 7 andra stycket. Kommunen får minska minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som anges i 7 tredje stycket därför att 1. kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet, 2. kostnaden ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende, eller 3. posten tillhandahålls kostnadsfritt. 9 Kommunen skall ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet. En ändring av avgiften skall gälla från och med månaden efter den månad då anledning till ändringen har uppkommit. En ändring av avgiften skall dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden. 16 kap. Övriga bestämmelser 3 Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om - ansökan enligt 2a kap. 8, - bistånd enligt 4 kap. 1, - vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5, - förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2, - medgivande enligt 6 kap. 6, - medgivande enligt 6 kap återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13, - samtycke enligt 6 kap. 14, eller - avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap. 4-9.

63 63 Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. På begäran av sökanden får verkställandet av beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Socialtjänstlagen (2001:453) Ändrad t.o.m. SFS 2011:328 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) 26 Av patienter får vårdavgifter och avgifter med anledning av att patienter uteblir från avtalade besök tas ut enligt grunder som landstinget eller kommunen bestämmer, i den mån inte annat är särskilt föreskrivet. Patienter som är bosatta inom landstinget respektive kommunen, liksom patienter som avses i 3 c, ska därvid behandlas lika. Landstinget får dock för sluten vård fastställa avgiftsnivåer i olika inkomstintervall och besluta om vilka regler om nedsättning av avgiften som ska gälla. Högsta avgiftsbelopp för sluten vård är 80 kronor för varje vårddag. Avgiften tas ut av patientens förmyndare om patienten är under 18 år när 1. vården ges, eller 2. han eller hon uteblir från ett avtalat besök Om det finns flera förmyndare svarar de solidariskt för avgiften. Om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av den underårige. Endast kommunen får ta ut vårdavgifter för sådan långtidssjukvård som den har betalningsansvar för enligt 2 lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Avgifter för vård enligt 18, för förbrukningsartiklar enligt 18 c eller för sådan långtidssjukvård som en kommun har betalningsansvar för enligt 2 lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård får, tillsammans med avgifter för hemtjänst och dagverksamhet enligt 8 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet. Avgifterna får dock inte uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs skall kommunen dessutom försäkra sig om att vårdtagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Avgiftsunderlaget och förbehållsbeloppet skall beräknas med tillämpning av 8 kap. 3-8 socialtjänstlagen(2001:453). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Ändrat t.o.m. SFS 2010:1314

64 64 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) Avgifter m.m. 18 Av dem som enligt beslut av Försäkringskassan är berättigade att få assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken får avgift för personlig assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning. 19 Skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter får tas ut av dem som har hel allmän ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. 20 Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. 21 I andra fall än som anges i får avgifter eller ersättning för kostnader inte tas ut för insatser enligt denna lag. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) Ändrat t.o.m. SFS 2011:329 Förordning (SFS 1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade Avgifter m.m. 5 Föreskrifterna i 6 kap. 2 4 socialtjänstförordningen (2011:937) om föräldrars skyldighet att bidra till kommunens kostnader för ett barns vård i ett annat hem skall gälla även när ett barn får vård i ett annat hem med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 6 Vid bedömningen av den enskildes personliga behov enligt 19 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade skall även beaktas kostnader på grund av funktionshindret som inte täcks på annat sätt. Förordning (SFS 1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade Ändrat t.o.m. SFS Övriga lagar som har betydelse för kommunens avgiftssystem Äktenskapsbalk (SFS 1987:230) Sambolag (2003:376) Förordning (SFS 1978:314) om underrättelse och meddelande enligt 12 kap. 44 jordabalken

65 65 Bilaga 3 Förbehållsbelopp inom äldre- handikappomsorg Prisbasbelopp fastställs årligen av regeringen. Lunds kommun tillämpar ett förbehållsbelopp som är högre än det i socialtjänstlagen angivna lägsta. Ordinärt boende eller därmed jämförbar boendeform Hushållstyp Procent av prisbasbelopp 2002 Procent av prisbasbelopp 2012 Ensamstående över 65 år 134,60 % 140,87 % Sammanlevande makar 112,50 % vardera 118,80 % vardera och sambor över 65 år Ensamstående år 153,90 % % Sammanlevande makar och sambor år 127,40 % vardera 129,02 % vardera Särskild boendeform Hushållstyp Procent av prisbasbelopp 2002 Procent av prisbasbelopp 2012 Ensamstående över 65 år 79,20 % 83,64 % Sammanlevande makar 65,57 % vardera 70,04 % vardera och sambor över 65 år Ensamstående år 98,50 % 100,08 % Sammanlevande makar och sambor år 74,98 % vardera 76,54 % vardera

66 66 Beräkningsmodeller, basår 2002 Förbehållsbeloppet har beräknats med ledning av det i lagen fastställda minimibeloppet. Fördelning av de olika posterna har gjorts med hjälp av Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader per månad, prognos för år 2002, Koll på pengarna, Konsumentverket januari Beloppen har anpassats till det högsta beloppet i de fall det har funnits skillnader mellan män och kvinnor och indelats i två åldersgrupper. Posterna för hälso- och sjukvård samt läkemedel har beräknats som en tolftedel av årskostnaden för personer som betalar upp till nivån för respektive högkostnadsskydd. Därefter har anpassningar gjorts av vissa poster. Skäliga levnadskostnader, ensamstående personer över 65 år i ordinärt boende Individuella kostnader Konsumentverkets beräkningar i kr/mån, prognos för år 2002 Anpassning Personer över 65 år i ordinärt boende Förslag kr/mån Personer över 65 år i ordinärt boende Livsmedel, alla måltider % Ensamtillägg Kläder och skor Fritid och resor resor = 20 % av fritid 408 Hygien Förbrukningsvaror Möbler och husgeråd Dagstidning, telefon, TVavgift Hemförsäkring 50 Mellanstor stad 50 Hushållsel kwh/år 130 kwh/mån 140 kwh/mån 185 Tandvård En tolftedel av 0 bastandvårdskostnad * 105 Öppen hälso- och sjukvård En tolftedel av gällande 0 högkostnadsskydd 75 Läkemedel En tolftedel av gällande 0 högkostnadsskydd 150 Summa kr/mån Skäliga levnadskostnader, makar och sambor över 65 år i ordinärt boende Två personers hushållskostnader Konsumentverkets beräkningar i kr/mån, prognos för år 2002 Anpassning Sammanlevande makar och sambor över 65 år i ordinärt boende Förslag kr/mån Sammanlevande makar och sambor över 65 år i ordinärt boende Livsmedel, alla måltider % Kläder och skor Fritid och resor resor = 20 % av fritid 816 Hygien Förbrukningsvaror Möbler och husgeråd Dagstidning, telefon, TVavgift Hemförsäkring 60 Mellanstor stad 60 Hushållsel kwh/år 210 kwh/mån 200 kwh/mån 220 Tandvård En tolftedel av 0 bastandvårdskostnad* 210 Öppen hälso- och sjukvård En tolftedel av gällande 0 högkostnadsskydd 150 Läkemedel En tolftedel av gällande 0 högkostnadsskydd 300 Summa kr/mån * Kostnad för bastandvård har uppskattats till kronor per år. En tandvårdsundersökning á 460 kr och två besök hos tandhygienist á 400 kr.

67 67 Skäliga levnadskostnader, yngre (19-64 år) ensamstående personer i ordinärt boende Individuella kostnader Konsumentverkets beräkningar i kr/mån, prognos för år 2002 Anpassning Yngre personer (19-64 år) i ordinärt boende Förslag kr/mån Yngre personer (19-64år) i ordinärt boende Livsmedel, alla måltider % Ensamtillägg Kläder och skor Fritid och resor % fritid + resor = + 50 % av höjd fritid 638 Hygien Förbrukningsvaror Möbler och husgeråd Dagstidning, telefon, TVavgift Hemförsäkring 50 Mellanstor stad 50 Hushållsel kwh/år 130 kwh/mån 140 kwh 185 Tandvård En tolftedel av 0 bastandvårdskostnad* 105 Öppen hälso- och sjukvård En tolftedel av gällande 0 högkostnadsskydd 75 Läkemedel En tolftedel av gällande 0 högkostnadsskydd 150 Summa kr/mån Skäliga levnadskostnader, yngre (19-64 år) sammanlevande makar och sambor i ordinärt boende Två personers hushållskostnader Konsumentverkets beräkningar i kr/mån, prognos för år 2002 Anpassning Yngre (19-64 år) sammanlevande makar och sambor i ordinärt boende Förslag kr/mån Yngre (19-64 år) sammanlevande makar och sambor i ordinärt boende Livsmedel, alla måltider % Kläder och skor Fritid och resor % fritid + resor = + 50 % av höjd fritid Hygien Förbrukningsvaror Möbler och husgeråd Dagstidning, telefon, TVavgift Hemförsäkring 60 Mellanstor stad 60 Hushållsel kwh/år 210 kwh/mån 200 kwh 220 Tandvård En tolftedel av 0 bastandvårdskostnad* 210 Öppen hälso- och sjukvård En tolftedel av gällande 0 högkostnadsskydd 150 Läkemedel En tolftedel av gällande 0 högkostnadsskydd 300 Summa kr/mån * Kostnad för bastandvård har uppskattats till kronor per år. En tandvårdsundersökning á 460 kr och två besök hos tandhygienist á 400 kr.

68 68 Särskild boendeform Då kostnadsposterna; livsmedel, delvis möbler och husgeråd, förbrukningsvaror samt hushållsel ingår i kost-/hyresavgiften för särskilt boende i Lunds kommun har det lagstadgade minimibeloppet minskats. Konsumentverkets beräkningar för hushållsbudget har legat till grund för föreslagen minskning då den schabloniserade delen av minimibeloppet i huvudsak grundats på dessa beräkningar. Då äldre- och funktionshindrade med stort omvårdnadsbehov erhåller tandvård till samma avgift som för öppen hälso- och sjukvård i Region Skåne och kostnaden inkluderas i högkostnadsskyddet för läkarvård har posten för tandvård utgått från förbehållsbeloppet i särskilt boende. Skäliga levnadskostnader, ensamstående över 65 år i särskilt boende Individuella kostnader Konsumentverkets beräkningar i kr/mån, prognos för år 2002 Anpassning Personer över 65 år i särskilt boende Förslag kr/mån Personer över 65 år i särskilt boende Livsmedel, alla måltider % = kostavgift 417 Ensamtillägg Kläder och skor Fritid och resor resor = 20 % av fritid 408 Hygien Förbrukningsvaror = hyra 0 Möbler och husgeråd % = hyra 180 Dagstidning, telefon, TVavgift Hemförsäkring 50 Mellanstor stad 50 Hushållsel kwh/år 130 kwh/mån Ingår i hyran 0 Öppen hälso- och sjukvård och tandvård En tolftedel av gällande 0 högkostnadsskydd 75 Läkemedel En tolftedel av gällande 0 högkostnadsskydd 150 Summa kr/mån Skäliga levnadskostnader, yngre (19-64 år) ensamstående personer i särskilt boende Individuella kostnader Konsumentverkets beräkningar i kr/mån, prognos för år 2002 Anpassning Yngre personer (19-64 år) i särskilt boende Förslag kr/mån Yngre personer (19-64 år i särskilt boende Livsmedel, alla måltider % = kostavgift 768 Ensamtillägg Kläder och skor Fritid och resor % fritid + resor = + 50 % av höjd fritid 638 Hygien Förbrukningsvaror = hyra 0 Möbler och husgeråd % = hyra 180 Dagstidning, telefon, TVavgift Hemförsäkring 50 Mellanstor stad 50 Hushållsel kwh/år 130 kwh/mån Ingår i hyran 0 Öppen hälso- och sjukvård Och tandvård En tolftedel av gällande 0 högkostnadsskydd 75 Läkemedel En tolftedel av gällande 0 högkostnadsskydd 150 Summa kr/mån

69 69 Skäliga levnadskostnader, sammanlevande makar och sambor över 65 år i särskilt boende Individuella kostnader Konsumentverkets beräkningar i kr/mån, prognos år 2002 Anpassning sammanlevande makar och sambor över 65 år i särskilt boende Livsmedel, alla måltider % 660 Kläder och skor Fritid och resor resor = 20% av fritid 816 Hygien Förbrukningsvaror = hyra 0 Möbler och husgeråd % = hyra 205 Dagstidning, telefon TV-avgift Hemförsäkring 60 Mellanstor stad 60 Hushållsel k Wh/år 210 kwh/mån ingår i hyran 0 Öppen hälso- och sjukvård och tandvård 0 En tolftedel av gällande högkostnadsskyddet 150 Läkemedel 0 En tolftedel av gällande högkostnadsskyddet 300 Summa kr/mån Förslag kr/mån Sammanlevande makar och sambor över 65 år i särskilt boende Skäliga levnadskostnader, yngre (19-64 år) sammanlevande makar och sambor i särskilt boende Individuella kostnader Konsumentverkets beräkningar i kr/mån, prognos år 2002 Anpassning Yngre (19-64 år) sammanlevande makar och sambor i särskilt boende Livsmedel, alla måltider % 765 Kläder och skor Fritid och resor % fritid + resor = + 50 % av höjd fritid 1275 Hygien Förbrukningsvaror = hyra 0 Möbler och husgeråd % = hyra 205 Dagstidning, telefon TV-avgift Hemförsäkring 60 Mellanstor stad 60 Hushållsel k Wh/år 210 kwh/mån ingår i hyran 0 Öppen hälso- och sjukvård och tandvård 0 En tolftedel av gällande högkostnadsskyddet 150 En tolftedel av gällande högkostnadsskyddet 300 Läkemedel 0 Summa kr/mån Tillägg för hushåll med hemmavarande barn och unga Förslag kr/mån Yngre (19-64 år) sammanlevande makar och sambor i särskilt boende För hushåll med hemmavarande barn och unga föreslås tillägg till förbehållsbeloppet utgå enligt Konsumentverkets beräkningar i kronor per månad. Kostnadsposter från Koll på pengarna av Konsumentverket används för aktuellt år i beräkningen av tillägg till förbehållsbeloppet. Belopp har anpassats till det högsta beloppet i de fall det har funnits skillnader mellan flickor och pojkar (åldersgrupp och 14-17).

70 70 Bilaga 4 Kostavgifter i särskilda boendeformer för personer med beslut enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, basår Månadsabonnemang, alla måltider: kronor per månad (46,00 kr x 365 dag/12 mån) (Konsumentverkets beräkningar av livsmedelskostnaden för män och kvinnor i åldersgrupperna år och 75 år och äldre. Avgiften räknas ut genom att summera de beräknade kostnaderna för livsmedel för män respektive kvinnor i åldersgrupperna år och 75 år och äldre och dividera det med fyra.) Dygnsavgift för kosten beräknas genom att använda konsumentverkets snitt som 2012 är 1665 kronor x 12 månader / 365 dagar = 55 kronor (dagavgift avrundat till närmsta heltal). Kostnaderna för livsmedel fördelar sig enligt följande: Frukost: 9,20 kr 20 procent av kr/mån dygnsportion Lunch: 13,80 kr 30 procent av kr/mån dygnsportion Mellanmål: 4,60 kr 10 procent av kr/mån dygnsportion Middag: 18,40 kr 40 procent av kr/mån dygnsportion Dygnsportion 46,00 55 kr Kostavgift i särskilda boendeformer för personer med beslut enligt 4 kap. 2 socialtjänstlagen, basår Månadsabonnemang, alla måltider: kronor per månad Kostavgifter vid korttidsvistelse enligt LSS, basår Fördelar sig enligt följande: Frukost: Lunch/Middag: Kvällsmat: Dygnsportion 10 kr 24 kr 21 kr 55 kr

71 71 Bilaga 5 Övriga avgifter, basår 2004 Övriga avgifter skall räknas samman och inrymmas under den lagstadgade högsta avgiften för hemtjänst. Avgift för trygghetslarm 206 kronor per kalendermånad Har båda makarna beviljats trygghetslarm delas abonnemangsavgiften på vardera maken. Avgift för matdistribution (upphör ) 50 kronor per portion 1) 1) 18 kronor för middag + maximalt 32 kronor för tillagning (maximal avgift för hemtjänst nivå 1 per dag) För den som även har andra hemtjänstinsatser uttages endast 18 kronor för måltid. Avgift för dagvård 70 kronor per dag 2) 2) 18 kronor för middag avgift för middag (40% av dygnsportion) + maximalt 52 kronor för service och omvårdnad (maximal avgift för hemtjänst nivå 4 per dag) Avgift för hemsjukvård (kommunal hälso- och sjukvård) 300 kronor per månad eller 300 kronor per ordinationstillfälle för tekniska hjälpmedel Avgift för korttidsvård 98 kronor per dag 3) 3) 46 kronor för måltider (dygnsportion) dygnsavgift kost + maximalt 52 kronor för service- och omvårdnad (maximal avgift för hemtjänst nivå 4 per dag)

72 72 Bilaga 6 Regler för beräkning av bostadskostnader för olika bostadstyper Bostadskostnad utgörs av faktiska boendekostnader. Ifall den enskilde avstår från att lämna kompletta uppgifter om sina faktiska nettoboendekostnader ska följande schablonregler enligt Pensionsmyndighetens beräkning av BTP användas för att bestämma brukarens bostadskostnad. Tillägg till Försäkringskassans regler. Avdrag om 53 kr/m 2 /år (avser 2011) för löpande underhåll medges. Beloppet för avdraget ska årligen justeras utifrån förändringar i KPI för oktober. Kommunala fastighetsavgiften tas upp som bostadskostnad. Hyreslägenhet Aktuellt hyresbelopp inklusive obligatorisk avgift för kabel-tv och/eller Internet. Bostadsrättslägenhet Aktuell avgift till bostadsrättsföreningen inklusive obligatorisk avgift för kabel-tv och/eller Internet. 70 % av räntekostnader för bostadslån 53 kr/m 2 /år (avser 2011) för löpande underhåll medges. Beloppet för avdraget ska årligen justeras utifrån förändringar i KPI för oktober. Eget enfamiljshus Kostnader för uppvärmning, underhåll och drift. 70 % av räntekostnader för bostadslån 100 % av kommunal fastighetsavgift 70 % av tomträttsavgäld Eget tvåfamiljshus Kostnader för uppvärmning, underhåll och drift, minskad med hyresintäkter för den uthyrda lägenheten. 70 % av räntekostnader för bostadslån 100 % av kommunal fastighetsavgift 70 % av tomträttsavgäld Eget flerfamiljshus eller andelshus Bostadskostnaden bestäms till det belopp som har fastställts som genomsnittskostnad för det antal vuxna och barn som bor i bostaden. Jordbruksfastighet Endast kostnader som rör bostadsfastigheten, bostadsbyggnad inklusive tomtmark får tas med vid beräkning av bostadskostnaden. 70 % av räntekostnader på lån som rör bostadsfastigheten 100 % av kommunal fastighetsavgift övriga driftskostnader, t ex uppvärmning, vatten, avlopp och renhållning. Hushållsel Kostnad för hushållsel skall alltid avräknas om denna ingår t ex i bostadshyran.

73 Fri bostad Enligt de regler som gäller för fri bostad vid taxering till statlig inkomstskatt. 73

74 Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot slutversion, (KF) Dnr KS 2012/0279 Sammanfattning Tekniska förvaltningen har tagit fram ett förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram, MBP, för med utblick mot Förslaget följer upp den antagna översiktsplanen ÖP 2010 och gällande utbyggnadsprogram. Antalet bostäder som bedöms som angelägna att påbörja under programperioden är högt beroende på en stor andel projekt som är i aktiv planprocess, där endast överklaganden och/eller en vikande efterfrågan bör kunna förhindra eller fördröja en byggstart inom de närmaste åren. Många projekt som förväntas komma igång är försenade i förhållande till ursprungliga tidplaner. Programförslaget innebär att under den treåriga programperioden skulle totalt lägenheter kunna påbörjas, om ansatta tidplaner hålls och detaljplaner inte överklagas. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 14 maj Förslag till MBP Utbyggnadsprogram för Lunds kommun Sammanställning av och kommentarer till remissyttranden över förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 25 juli Yrkanden Lars Bergwall (C), Ronny Johannesen (M), Torsten Czernyson (KD) och Carolina Nordbeck (FP) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att anta planprogrammet med följande ändringar/kompletteringar: 1.2 Miljö- och hållbarhetsaspekter skall tillföras När det gäller kärnområde Energi är målsättningen att minst 30 % av nybyggnationen skall ske enligt klass A samt Vid planering av nybebyggelse och etablering av verksamheter skall god åkermark undantas i största möjliga utsträckning. 2.1 Allmänt om kommunens verksamhetsområden skall tillföras Planläggning av nytt verksamhetsområde i Veberöd skall omgående påbörjas. Tekniska förvaltningen uppdrags att förhandla med markägare i syfte att säkerställa planeringen

75 75 Områdes-/projektsvis planering och program ändras/tillförs följande: 24 Dalby sydost (Stationsområdet) påbörjas redan Galten ökas våningshöjden på några hus i syfte att skapa fler bostäder. Mats Olsson (V), Emma Berginger (MP) och Anders Almgren (S) yrkar att kommunstyrelsen ska besluta föreslå kommunfullmäktige att anta mark- och bostadsförsörjningsprogrammet med följande ändringar att av det totala antalet planerade lägenheter ska byggas minst 60 procent hyresrätter, att när det gäller kärnområde Energi är målsättningen att minst 30 procent av nybyggnationen ska ske enligt klass A, att Dalby sydost (Stationsområdet) påbörjas redan 2013, att planlägging av nytt verksamhetsområde i Veberöd omgående ska påbörjas. Tekniska förvaltningen ges i uppdrag att förhandla med markägare i syfte att säkerställa planeringen, att man inom områdena 135 Solhällan och 175 S Råbylund II kan utöka antalet hyresrätter inom de föreslagna blandade formerna, att det även inom område 120 Klostergårdens IP bör byggas hyresrätter, att våningshöjden på några hus inom område 141 Galten ökas i syfte att skapa fler bostäder, att tekniska nämnden ska verka för att det i samtliga exploateringsavtal med byggherrar i Lunds kommun ska skrivas in avsättning av lägenheter för sociala ändamål, att vid planeringen av nya byggnadsytor är det nödvändigt att tillgodose behoven av att kunna infiltrera vatten samt andra åtgärder flr att minska den sårbarhet som de pågående klimatförändringarna ger upphov till. Mats Olsson (V) och Emma Berginger (MP) yrkar vidare att högvärdig åkermark inte ska bebyggas överhuvudtaget i enlighet med länsstyrelsens förslag till åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Lars Bergwalls (C) m.fl. yrkande. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta planprogrammet med följande ändringar/kompletteringar: 1.2 Miljö- och hållbarhetsaspekter skall tillföras När det gäller kärnområde Energi är målsättningen att minst 30 % av nybyggnationen skall ske enligt klass A samt Vid planering av nybebyggelse och etablering av verksamheter skall god åkermark undantas i största möjliga utsträckning. 2.1 Allmänt om kommunens verksamhetsområden skall tillföras Planläggning av nytt verksamhetsområde i Veberöd skall omgående påbörjas. Tekniska förvaltningen uppdrags att förhandla med markägare i syfte att säkerställa

76 76 planeringen Områdes-/projektsvis planering och program ändras/tillförs följande: 24 Dalby sydost (Stationsområdet) påbörjas redan Galten ökas våningshöjden på några hus i syfte att skapa fler bostäder. Reservationer Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S), Jeanette Olsson (S) Emma Berginger (MP), Rolf Englesson (MP) och Mats Olsson (V) reserverar sig mot beslutet. Följande skriftliga reservationer ges in: Prot. bil. 239/1, Prot.bil. 239/2 och Prot. bil. 239/3 Protokollsanteckning Sven-Bertil Persson (DV): Instämmer i yrkandet från V och MP. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige, Akten

77 Reservation -från Miljöpartiet de gröna\ Kommunstyrelsens sammanträde ) 77 /)/(''r'jcj d /c) o Or {j) ""'(:; j ( miljöpartiet de gröna ÄRENDE 9: MARK- OCH BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM MBP MED UTBLICK MOT 2017 Markc och bostadsförsörjningsprogrammet är ett av de viktigaste styrdokumenten förhur hur Lunds kommun ska utvecklas på ett hållbart sätt. Då måste frågor som hållbart byggande, bevarande av åkermarken, hållbar infrastrukturplanering och dagvattenhantering belysas tydligare. Miljöpartiet välkomnar beslutet om målsättnignen att minst 30% av nybyggnationen ska ske enligt Miljöbyggprogram Syds kärnområde energi klass A. Det är dock viktigtatt detta inte stannar vid en vag målsättning. Ett aktivt arbete för nå målsättningen krävs. Miljöpartiet i Lund anser att all nyproduktion egentligen borde ske enligt Miljöbyggprogrammets klass A på kärnområde energi, men tycker att det i ett första steg kanvara realisti'skt att kräva att minst 30% av nybyggnationen kan uppnå detta mål. De konsekvenser som klimatförändringarna för med sig bör också i högre grad beaktas och därför är det viktigt att även frågor om dagvattenhantering och grönstruktur tas upp såväl i Mark~ och bostadsförsörjningsprogrammet som i andra planer. För att avrinning ska kunna ske bör inte den totala. andelen hårdgjord yta öka och det är viktigt att vid planeringen av ny byggnadsytor tillgodose behoven av att infiltrera vatten. Med ökande nederbörd till följd av klimatförändringarna ökar risken för översvämningar, något som sällan beaktas i tillräckligt hög grad. Bostadsbyggande har en tydlig påverkan på behovet av transportinfrastruktur och vi vill därför understryka att fyrstegsprincipen bör tillämpas för att undvika onödiga transporter. Redan innan den nya p-normen är antagen bör ändå planeringen inrymma god tillgänglighet till hållplatslägen och i större.utsträckning möjliggöra för utökad cykelpendling. Slutligen vill vi.också påpeka att det finns ett stort behov av fler hyresrätter i Lunds kommun och detta bör pri9riteras i det fortsatta arbetet med Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet Det är dock viktigt att den goda åkerjorden inte bebyggs för att vi ska kunna säkra den framtida livsmedelstillgången. Med hänvisning till ovanstående reserverar vi oss till förmån förvåra yrkanden. Rolf En glesson Petter Forkstam

78 78 Reservation Kommunstyrelsens sammanträde Ärende 9 Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot slutversion, (KF) Vi Socialdemokrater har under lång tid varit drivande i arbetet med att i Mark- och bostadsforsöljningsprograrnmet fora in tydliga målsättningar som är forankrade i Lunds miljöbyggprogram. Det har framforallt handlat om att ha en hög ambition i fråga om byggande av hus med låg energifcirbrukning, energiklass A. Glädjande nog har detta arbete nu resulterat i att en majoritet av kommunstyrelsens partier delar vår bedömning om vikten av att höga energiambitioner i byggandet, men det är långt ifrån tillräckligt. Minst lika viktigt är målsättningen om att i Mark- och bostadsforsöljningsprograrnmet lyfta fram vikten av särskilda satsningar på hyresbostäder som idag är en bristvara i Lunds kommun. Vårt konkreta forslag om att 60 procent av det totala antalet lägenheter borde bebyggas med hyresrätt röstades dessvärre ner. Inte heller vårt krav om att det i samtliga exploateringsavtal mellan Lunds kommun och byggherrar ska skrivas in ett krav om avsättning av bostäder fcir sociala ändamål vann majoritet. Vår bedömning är att den sittande majoriteten inte längre ser Mark- och bostadsforsöljningsprograrnmet som ett strategiskt planeringsinstrument for att göra nödvändiga avvägningar av markanvändning och visa på bostadspolitiska ambitioner. Istället har programmet reducerats till ett uppräknade av sedan länge beslutade och befintliga bostadsprojekt. b~ j~ng till ovanstående reserverar vi oss till formån for vårt eget yrkande. ~~ a~-- Anna-Lena Hogerud Ann-Margreth Olsson

79 79 Vänsterpartiet Reservation Kommunstyrelsen Ärende 9 Mark- och bostadsförsörjningsprogram (MBP) Sveket mot bostadssökande fortsätter De borgerliga i Lund tar inte ansvar för bostadspolitiken. De överlåter helt åt marknadskrafterna att bestämma hur mycket som ska byggas och under vilka upplåtelseformer. De vägrar anvisa mark till LKF, vilket resulterar i att LKF kan färdigställa lägenheter om året istället för målsättningen 300. De borgerliga vill inte heller ställa några som helst sociala krav på dem som bygger bostadsrätter och äganderätter i Lund. Därför blev vi glatt överraskade att en majoritet i Tekniska nämnden (de rödgröna partierna med stöd av Centerpartiet) äntligen tycktes var beredd att ställa om till en mer social bostadspolitik när de behandlade förslaget till MBP. De föreslog att av minst 60 procent av det som planeras ska vara hyresrätter och därtill ville de peka ut tre områden med klara anvisningar att bygga hyresrätter inom ramen för blandade upplåtelseformer. Tekniska nämnden vill också äntligen börja ställa krav på avsättning av lägenheter till sociala ändamål i samtliga exploateringsavtal som kommunen tecknar med dem som vill bygga i Lund. Men glädjen blev kort. På samtliga dessa punkter hade Centerpartiet ändrat sig när frågan behandlades i Kommunstyrelsen och de röstade tillsammans med sina borgerliga kumpaner bort alla ansatser till en social bostadspolitik. Sveket mot Lunds ungdomar, studenter och bostadslösa- ja, alla bostadssökande- fortsätter. ili6~. Mats Olsson Vänsterpartiet Hanna Gunnarsson Vänsterpartiet

80 80 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (4) Administrativa avdelningen Göran Sundberg Kommunstyrelsen goran.sundberg@lund.se Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 Dnr KS 2012/0279 Sammanfattning Tekniska förvaltningen har tagit fram ett förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram, MBP, för med utblick mot Förslaget följer upp den antagna översiktsplanen ÖP 2010 och gällande utbyggnadsprogram. Antalet bostäder som bedöms som angelägna att påbörja under programperioden är högt beroende på en stor andel projekt som är i aktiv planprocess, där endast överklaganden och/eller en vikande efterfrågan bör kunna förhindra eller fördröja en byggstart inom de närmaste åren. Många projekt som förväntas komma igång är försenade i förhållande till ursprungliga tidplaner. Programförslaget innebär att under den treåriga programperioden skulle totalt lägenheter kunna påbörjas, om ansatta tidplaner hålls och detaljplaner inte överklagas. Beslutsunderlag - Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 14 maj 2012, - Förslag till MBP , - Utbyggnadsprogram för Lunds kommun , - Sammanställning av och kommentarer till remissyttranden över förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP , - Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 25 juli 2012 Ärendet Tekniska förvaltningen har tagit fram ett förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram, MBP, för med utblick mot Förslaget följer upp den antagna översiktsplanen ÖP 2010 och gällande utbyggnadsprogram. Antalet bostäder som bedöms som angelägna att påbörja under programperioden är högt beroende på en stor andel projekt som är i aktiv planprocess, där endast överklaganden och/eller en vikande efterfrågan bör Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

81 81 Tjänsteskrivelse 2 (4) kunna förhindra eller fördröja en byggstart inom de närmaste åren. Många projekt som förväntas komma igång är försenade i förhållande till ursprungliga tidplaner. Programförslaget innebär att under den treåriga programperioden skulle totalt lägenheter kunna påbörjas, om ansatta tidplaner hålls och detaljplaner inte överklagas. De lägenheterna, eller i genomsnitt drygt lägenheter/år fördelar sig på lägenheter/år i Lund och 285 lägenheter/år i de övriga tätorterna. Av de senare utgör Stångby och Påskagänget i Dalby en betydande del, men även Hasslemölla/Idalafältet i Veberöd och Norreholm i Södra Sandby innehåller många bostäder. Mot slutet av perioden kan en mer omfattande bebyggelse komma igång vid Stationsområdet i Dalby och Traversen i Veberöd. I Genarp kan andra etappen av området vid kyrkan påbörjas då reningsverket avvecklas. Cirka 45 procent av de lägenheterna är hyresrätter. 410 av hyresrätterna är studentbostäder. Ett tjugotal av projekten kan inrymma särskilda boenden och/eller kategoribostäder typ trygghets- eller seniorboenden. Beträffande statusen för de två, till MBP knutna, uppdragen från kommunfullmäktige rörande behovet av ny verksamhetsmark samt konsekvenserna av att införa ett krav på att 30 procent av ny bostadsbebyggelse ska uppfylla miljöklass A enligt Miljöbyggprogram Syd framhåller tekniska förvaltningen följande. Lunds tätort lider i dagsläget och i det korta perspektivet brist på företagsmark. Utvecklingen av Hasslandas olika delar är avgörande för att tillgodose efterfrågan i ett femårsperspektiv. Det privata markinnehavet i västra delen kan tillgodose ansenliga behov under kommande år, om ägarna så vill. Samverkan med dessa är viktig. Det nya Jonsgård i Stångby kommer att fylla en viktig funktion som regulator för Lundamarknaden under de närmaste 5-10 åren. ÖP 2010 pekar ut Vallkärra som nästa större etableringsområde för verksamheter. Tekniska förvaltningen förbereder f.n. frågor kring markåtkomst och infrastruktur. En ny version av Miljöbyggprogram Syd har tagits fram och ska kunna antas inom kort. Att undersöka konsekvenserna av att införa krav på att 30 procent ska uppfylla miljöklass A enligt den gamla versionen har bedömts som tveksamt, samtidigt som det inte går att undersöka konsekvenserna för en version som ännu inte antagits. Malmö och Lund med biträde av Lunds universitet har genomfört ett seminarium kring programmet med tyngdpunkt på energidelen. Det får ses som en del i uppföljningen av fullmäktigeuppdraget. I övrigt vill tekniska förvaltningen återkomma kring redovisningen av uppdraget i sin helhet. Vidare kan nämnas att det pågår en statlig utredning Byggkravsutredningen, som har till syfte att bl.a. kartlägga olika kommuners särkrav samt redovisa vilka effekter dessa har på byggkostnaderna och det långsiktiga arbetet med hållbar C:\Users\000457\Desktop\KS Tjänsteskrivelse Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP.doc

82 82 Tjänsteskrivelse 3 (4) samhällsutveckling. Denna utredning ska redovisas i november Att avvakta denna utredning kan vara ett viktigt inslag i det fortsatta arbetet med Miljöbyggprogram Syd. Tekniska nämnden har beslutat att anta förvaltningens förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram med följande justeringar: - att av det totala antalet planerade lägenheter ska byggas minst 60 procent hyresrätter, - att minst 30 procent av nybyggda bostäder bör uppnå miljöklass A inom kärnområdet Energi enligt Miljöbyggprogram Syd, - att område 202, Dalby Stationsområde, ska påbörjas 2013 i stället för 2014, - att för verksamhetsområde 41 Veberöd nordväst snarast påbörja en planläggning så att det kan bli tillgängligt för företag, - att uppdra åt tekniska förvaltningen att förhandla med markägaren i syfte att snarats säkerställa att verksamhetsområde 41 Veberöd nordväst kan iordningställas för verksamheter, - att man inom områdena 135 Solhällan och 175 S Råbylund II kan utöka antalet hyresrätter inom de föreslagna blandade formerna, - att det även inom område 120 Klostergårdens IP bör byggas hyresrätter, - att inom område 141 Galten våningshöjden kan ökas på några av husen för att få plats med fler bostäder än 60, - att tekniska nämnden ska verka för att det i samtliga exploateringsavtal med byggherrar i Lunds kommun ska skrivas in avsättning av lägenheter för sociala ändamål, - att vid planeringen av nya byggnadsytor är det nödvändigt att tillgodose behoven av att kunna infiltrera vatten samt andra åtgärder för att minska den sårbarhet som de pågående klimatförändringarna ger upphov till. Kommunkontorets kommentar Kommunkontoret har inget att erinra mot tekniska nämndens förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram. Barnkonsekvensanalys Tekniska nämnden har bedömt att en barnkonsekvensanalys inte är relevant i ärendet då konsekvenserna anses belysta i de underliggande programmen samt att beslutet innebär att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet då barnperspektivet är tydligt i flertalet nya bostadsprojekt. C:\Users\000457\Desktop\KS Tjänsteskrivelse Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP.doc

83 83 Tjänsteskrivelse 4 (4) Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta tekniska förvaltningens förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram, MBP, för med utblick mot 2017, med de ändringar som följer av tekniska nämndens beslut. Anette Henriksson Kommundirektör Pontus Gunnarsson Administrativ chef C:\Users\000457\Desktop\KS Tjänsteskrivelse Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP.doc

84 Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot slutversion Dnr TN 2012/0074 Sammanfattning Förslaget till mark- och bostadsförsörjningsprogram följer upp den antagna översiktsplanen ÖP 2010 och gällande utbyggnadsprogram. Förslaget har remissbehandlats, vilket har föranlett mindre justeringar och uppdateringar. Antalet bostäder som bedöms som angelägna att påbörja under programperioden är högt beroende på en stor andel projekt som är i aktiv planprocess, där endast överklaganden och/eller en vikande efterfrågan bör kunna förhindra eller fördröja en byggstart inom de närmaste åren. Många projekt som förväntas komma igång är försenade i förhållande till ursprungliga tidplaner. Programförslaget innebär att under den treåriga programperioden skulle totalt 4180 lägenheter kunna påbörjas, om ansatta tidplaner hålls och detaljplaner inte överklagas. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Förslag till MBP slutversion Utbyggnadsprogram för Lunds kommun Sammanställning av och kommentarer till remissyttranden över förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP Yrkanden Ajournering Bodil Ericsson (FP) med instämmande av Oskar Krantz (FP), Ronny Johannessen (M) och Jan O Carlsson (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Lena Fällström (S) med instämmande av Karin Svensson Smith (MP) och Ann Schlyter (V) yrkar: - att av det totala antalet planerade lägenheter skall byggas minst 60 % hyresrätter - att minst 30 % av nybyggda bostäder bör uppnå miljöklass A inom kärnområdet Energi enligt Miljöbyggprogram SYD - att område 202, Dalby Stationsområde skall påbörjas 2013 istället för att för verksamhetsområde 41 Veberöd nordväst snarast påbörja en planläggning så att det kan bli tillgängligt för företag - att uppdra åt tekniska förvaltningen att förhandla med markägaren i syfte att snarast säkerställa att området kan iordningställas för verksamheter - att man inom områdena 135 Solhällan och 175 S Råbylund II kan utöka antalet hyresrätter inom de föreslagna blandade formerna

85 att det även inom område 120 Klostergårdens IP bör byggas hyresrätter - att inom område 141 Galten våningshöjden kan ökas på några av husen för att få plats med fler bostäder än 60 - att tekniska nämnden ska verka för att det i samtliga exploateringsavtal med byggherrar i Lunds kommun ska skrivas in avsättning av lägenheter för sociala ändamål - att vid planeringen av nya byggnadsytor är det nödvändigt att tillgodose behoven av att kunna infiltrera vatten samt andra åtgärder för att minska den sårbarhet som de pågående klimatförändringarna ger upphov till samt - att i övrigt anta förvaltningens förslag. Karin Svensson Smith (MP) med instämmande av Ann Schlyter (V) yrkar - att kommunens totala andel hårdgjord yta ska inte öka i enlighet med balanseringsprincipen - att fyrstegsprincipen bör tillämpas vad det gäller eventuell anläggning av ny transportinfrastruktur - att i väntan på det nya förslaget till p-norm för Lunds kommun bör hållplatslägen samt behov av cykelparkeringar och utrymme för cykling vara grundläggande vid planering av nya bostäder - att vid planeringen av nya byggnadsytor är det nödvändigt att tillgodose behoven av att kunna infiltrera vatten samt andra åtgärder för att minska den sårbarhet som de pågående klimatförändringarna ger upphov till samt - att i övrigt anta förvaltningens förslag. Karin Svensson Smith (MP) yrkar vidare att högvärdig åkermark inte ska bebyggas överhuvudtaget i enlighet med länsstyrelsens förslag till åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen. Börje Hansson (C) med instämmande av Lena Fällström (S) och Ann Schlyter (V) yrkar att godkänna Mark- och bostadsförsörjningsplanen med följande ändringar: Miljö- och hållbarhetsaspekter ska tillföras följande: När det gäller kärnområdet energi är målsättningen att minst 30% av nybyggnationen skall ske enligt nämnda program klass A Vid planering av nybebyggelse och etablering av verksamheter skall den goda åkerjorden i mesta möjliga mån sparas Allmänt om kommunens verksamhetsområden ska tillföras följande: Planläggning av ett nytt verksamhetsområde 41 Veberöd nordväst skall omgående påbörjas och Tekniska förvaltningen får i uppdrag att förhandla med markägaren i syfte att säkerställa området för verksamheter. - Områdes-/projektvis beskrivning och program ändra/tillföra följande: 24 Dalby sydost tidigarelägga påbörjandeåret från 2014 till Veberöd nordväst ange påbörjandeåret till Ajournering Beslutsgång Ordförande Ronny Johannessen (M) beslutar att Karin Svensson Smiths (MP)

86 yrkande om att högvärdig åkermark inte ska bebyggas ska betraktas som ett tilläggsyrkande och det kommer att behandlas efter övriga förslag. Ordföranden Ronny Johannessen (M) ställer proposition på yrkandena och finner Lena Fällström (S) m.fl. yrkande vara bifallet. Omröstning begärs. För att utröna vilket av yrkandena som ska vara motförslag i huvudomröstningen ställer ordförande Ronny Johannessen (M) proposition på Bodil Ericssons (FP) m.fl. yrkande, Karin Svensson Smiths (MP) m.fl. yrkande och Börje Hanssons (C) m.fl. yrkande och finner att Bodil Ericssons (FP) m.fl. yrkande ska vara motförslag. Omröstning begärs. Ordförande Ronny Johannessen (M) ställer proposition på Börje Hanssons (C) m.fl. yrkande mot Karin Svensson Smiths (MP) m.fl. yrkande och finner att Börje Hanssons (C) m.fl. yrkande ska ställas mot Bodil Ericssons (FP) m.fl. yrkande. Omröstning begärs och genomförs. 6 röster (Börje Hansson (C), Lars-Göran Hansson (C), Lena Fällström (S), Mikael Thunberg (S), Margareta Kristensson (S) och Ann Schlyter (V)) för bifall till Börje Hanssons (C) m.fl. yrkande. 1 röst (Karin Svensson Smith (MP)) för bifall till Karin Svensson Smiths (MP) m.fl. yrkande. Ronny Johannessen (M), Bodil Ericsson (FP), Jan O Carlsson (M) och Oskar Krantz (FP) avstår från att rösta. Omröstning om motförslag i huvudomröstningen utfaller med: 6 röster (Börje Hansson (C), Lars-Göran Hansson (C), Lena Fällström (S), Mikael Thunberg (S), Margareta Kristensson (S) och Ann Schlyter (V)) för bifall till Börje Hanssons (C) m.fl. yrkande som motförslag. 4 röster (Ronny Johannessen (M), Bodil Ericsson (FP), Jan O Carlsson (M) och Oskar Krantz (FP)) för bifall till Bodil Ericssons (FP) m.fl. yrkande som motförslag. Karin Svensson Smith (MP) avstår från att rösta. Huvudomröstningen utfaller med: 4 röster (Lena Fällström (S), Mikael Thunberg (S), Margareta Kristensson (S) och Ann Schlyter (V)) för bifall till Lena Fällströms (S) m.fl. yrkande. 2 röster (Börje Hansson (C) och Lars-Göran Hansson (C)) för bifall till Börje Hanssons (C) m.fl. yrkande.

87 Ronny Johannessen (M), Bodil Ericsson (FP), Jan O Carlsson (M), Oskar Krantz (FP) och Karin Svensson Smith (MP) avstår från att rösta. Ordförande Ronny Johannessen (M) ställer proposition på Karin Svensson Smiths (MP) tilläggsyrkande om att högvärdig åkermark inte ska bebyggas och finner att yrkandet avslås. Tekniska nämnden beslutar att av det totala antalet planerade lägenheter skall byggas minst 60 % hyresrätter att minst 30 % av nybyggda bostäder bör uppnå miljöklass A inom kärnområdet Energi enligt Miljöbyggprogram SYD att område 202, Dalby Stationsområde skall påbörjas 2013 istället för 2014 att för verksamhetsområde 41 Veberöd nordväst snarast påbörja en planläggning så att det kan bli tillgängligt för företag att uppdra åt tekniska förvaltningen att förhandla med markägaren i syfte att snarast säkerställa att verksamhetsområdet 41 Veberöd nordväst kan iordningställas för verksamheter att man inom områdena 135 Solhällan och 175 S Råbylund II kan utöka antalet hyresrätter inom de föreslagna blandade formerna att det även inom område 120 Klostergårdens IP bör byggas hyresrätter att inom område 141 Galten våningshöjden kan ökas på några av husen för att få plats med fler bostäder än 60 att tekniska nämnden ska verka för att det i samtliga exploateringsavtal med byggherrar i Lunds kommun ska skrivas in avsättning av lägenheter för sociala ändamål att vid planeringen av nya byggnadsytor är det nödvändigt att tillgodose behoven av att kunna infiltrera vatten samt andra åtgärder för att minska den sårbarhet som de pågående klimatförändringarna ger upphov till samt att i övrigt anta förvaltningens förslag. Reservationer Bodil Ericsson (FP), Ronny Johannessen (M), Jan O Carlsson (M) och Oskar Krantz (FP) reserverar sig till förmån för Bodil Ericssons (FP) m.fl. yrkande. Karin Svensson Smith (MP) reserverar sig till förmån för sina egna yrkanden. Börje Hansson (C) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande.

88 88 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 5 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Beslut expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande

89 89 Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Mark- och exploateringskontoret Urban Linse urban.linse@lund.se Till Tekniska nämnden Dnr TN 12/74 Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot slutversion Sammanfattning Årets förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram följer upp den antagna översiktsplanen ÖP 2010 och gällande utbyggnadsprogram. Förslaget har nu remissbehandlats, vilket har föranlett mindre justeringar och uppdateringar. Antalet bostäder som bedöms som angelägna att påbörja under programperioden är högt beroende på en stor andel projekt som är i aktiv planprocess, där endast överklaganden och/eller en vikande efterfrågan bör kunna förhindra eller fördröja en byggstart inom de närmaste åren. Många projekt som förväntas komma igång är försenade i förhållande till ursprungliga tidplaner. Programförslaget innebär att under den 3-åriga programperioden skulle totalt 4180 lägenheter kunna påbörjas, om ansatta tidplaner hålls och detaljplaner inte överklagas. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Förslag till MBP slutversion, bifogas Utbyggnadsprogram för Lunds kommun , bifogas ej Sammanställning av och kommentarer till remissyttranden över förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP (bifogas inkl remissorganens skrivelser) Ärendet Härmed framläggs slutligt förslag till MBP med utblick mot I förslagets inledning redovisas syftet med och förklaring av programmets uppbyggnad. Årets program baseras på det förslag som tekniska nämnden i mars 2012 beslöt att remittera till berörda. Förslaget följer senaste årens komprimerade utformning där tanken var att MBP ska vara mer operativ, aktuell och mer projektinriktad. Adress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 41 Byggmästaregatan tekniska.forvaltningen@lund.se Lund

90 90 Tekniska förvaltningen TN 12/74 2 (4) Remissorganen har inkommit med synpunkter vilket har föranlett justeringar av förslaget. Av de 21 externa remissinstanserna har 13 inkommit med synpunkter, 2 har ingen erinran och 6 har inte svarat. Av de interna remissinstanserna är det endast Parkoch naturkontoret som lämnat synpunkter. Deras generella synpunkter har inte lett till några ändringar i programmet. De projektknutna synpunkterna kan ge bra input i det kommande och pågående arbetet med respektive projekt. Antalet angelägna bostadsprojekt som redovisas i tabell 1.1 är i princip oförändrat även om vissa justeringar gjorts. Två projekt har tillkommit i tabellen nämligen 155 Brunnsbo och 313 Fåglasång. Projekt 506 Solhem i Genarp har försvunnit ur tabellen då all byggstart sker under Fyra projekt, 121 Råbykungen/Stenkrossen, 131 Vikingavägen, 168 Linero Centrum samt södra Råbylund II, har fått senarelagda eller antalsjusterade starter. Kapitel 1 Allmänt om bostadsförsörjning har inte behövt ändras på grund av yttrandena. En uppdatering av antalet tecknade ambitionskontrakt för Miljöbyggprogram Syd har skett och är nu 21 för Lund och 69 i Malmö samt ett konstaterande att inga projekt har nått resultatrapportering enligt Miljöbyggprogram Syds hemsida. Remissen har inte föranlett någon justering av kapitel 2 Verksamhetsområden. Justering av kart- och projektbeskrivningssidorna har gjorts till följd av remissyttrandena. Utöver justeringar baserade på det som nämnts ovan gällande tabellen samt uppdatering av befintlig och planerad service har två studentbostadsprojekt med tillfälligt bygglov lagts till. Dessa är projekt 170 Studentkåren (Kuvösen) vid LTH med 200 lägenheter samt projekt 180 Klostergården 3:1.1 med 95 lägenheter. De 4180 lägenheterna eller i genomsnitt drygt 1390 lgh/år fördelar sig på 1105 lgh/år i Lund, och 285 lgh/år i de övriga tätorterna. Där utgör förstås Stångby och Påskagänget i Dalby en betydande del men även Hasslemölla/Idalafältet i Veberöd och Norreholm i Södra Sandby innehåller många bostäder. Mot slutet av perioden kan en mer omfattande bebyggelse komma igång vid Stationsområdet i Dalby och Traversen i Veberöd, I Genarp kan andra etappen av området vid kyrkan påbörjas då reningsverket avvecklas. Av de 4180 lägenheterna är cirka 45% hyresrätter. Av dessa är 410 studentbostäder. Ett 20-tal av projekten kan inrymma särskilda boenden och/eller kategoribostäder typ trygghets- eller seniorboende. Statusen för de två, till MBP knutna, uppdragen från kommunfullmäktige rörande behovet av ny verksamhetsmark samt konsekvenserna av att införa krav på att 30 % av ny bostadsbebyggelse ska uppfylla miljöklass A enligt Miljöbyggprogram Syd redovisas nedan samt i bifogad Sammanställning av remissyttranden. Lunds tätort lider brist på företagsmark i dagsläget och i det korta perspektivet. Utvecklingen av Hasslandas olika delar är avgörande för att tillgodose efterfrågan i ett 5-årsperspektiv. Det privata markinnehavet i västra delen kan tillgodose ansenliga

91 91 Tekniska förvaltningen TN 12/74 3 (4) behov under kommande år, om ägarna så vill. Samverkan med dessa är viktig. Det nya Jonsgård i Stångby kommer att fylla en viktig funktion som "regulator" för Lundamarknaden under de närmaste 5-10 åren. ÖP 2010 pekar ut Vallkärra som nästa större etableringsområde för verksamheter. Tekniska förvaltningen förbereder f n frågor kring markåtkomst och infrastruktur. En ny version av Miljöbyggprogram Syd har nu tagits fram och ska kunna antas inom kort. Att undersöka konsekvenserna av att införa krav på att 30% ska uppfylla miljöklass A enligt den gamla versionen har bedömts som tveksamt, samtidigt som det inte går att undersöka konsekvenserna för en version som ännu ej antagits. Malmö och Lund med biträde av Lunds Universitet genomförde nyligen ett seminarium kring programmet med tyngdpunkt på energidelen. Det får ses som en del i uppföljningen av fullmäktigeuppdraget. Förvaltningen vill återkomma kring redovisningen av uppdraget i sin helhet. Vidare kan nämnas att det pågår en statlig utredning, Byggkravsutredningen, som har till syfte att bl a kartlägga olika kommuners särkrav samt redovisa vilka effekter dessa har på byggkostnaderna och det långsiktiga arbetet med hållbar samhällsutveckling. Denna utredning ska redovisas i november Att avvakta denna redovisning kan vara ett viktigt inslag i det fortsatta arbetet med en utvärdering av Miljöbyggprogram Syd. Mot bakgrund av detta föreslår förvaltningen inga justeringar av programmet rörande kapitel 1.2 Miljö- och hållbarhetsaspekter samt kapitel 2 Verksamhetsområden. Barnkonsekvensanalys Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja nej Motiv: Konsekvenserna anses belysta i underliggande program. Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv: Barnperspektivet är tydligt i flertalet nya bostadsprojekt. Beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att tillstyrka föreliggande förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 samt att föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND Håkan Lockby Hans de Maré Beslutet expedieras till:

92 92 Tekniska förvaltningen TN 12/74 4 (4) Akten Förvaltningschefen Kommunstyrelsen

93 93 1(7) Sammanställning av remissyttranden över förslag till markoch bostadsförsörjningsprogram MBP Förvaltningens kommentarer kursiverat i den löpande framställningen. Understrykningar markerar att framförd synpunkt föranlett ändring av programförslaget eller att synpunkten bör föranleda särskilda åtgärder. BYGGNADSNÄMNDEN I tjänsteskrivelsen framförs följande: (Nämndens beslut finns ej framme i skrivande stund) Stadsbyggnadskontoret värdesätter den samlade redovisningen av pågående och planerade bostadsprojekt. Kontoret vill dock, då redovisningen av kommunala lokal-/anläggningsbehov ej längre finns samlad, understryka vikten av att respektive huvudman tar ansvar för att bevaka sina intressen i tid före varje planprocess. En central styrning och redovisning av kommunens egna mark- och lokalbehov genom investeringsprövningen ligger till grund för redovisningen som följer bostadsprojekten i respektive område och bör i första hand bevakas av serviceförvaltningen och kommunens lokalstrateg. Vidare framför stadsbyggnadskontoret att även om det finns ett betydande tillskott av hyresrätter och studentbostäder i programmet finns det anledning att öka ansträngningarna att få fram fler hyresrätter i de mindre tätorterna, som idag helt domineras av äganderätter, där blandade former skrivits under rubriken upplåtelseform. I nya områden med blandade upplåtelseformer är det alltid en ambition att få in hyresrätter. Med hjälp av differentierad prissättning för marken skapas förutsättningar för denna upplåtelseform i nya områden. En viss ökning av intresset för hyresrätter kan avläsas hos byggherrar även om det till sist är marknaden som avgör vad det blir. För ca 40% av programmets projekt finns laga kraftvunna detaljplaner vilket borgar för att uppsatta tider kan hållas. Dock menar stadsbyggnadskontoret att det finns stor osäkerhet i tiderna för de nästan 1500 bostäder som redovisas i projekt under programtiden där detaljplanerna ej nått förbi programskedet. MBP uttrycker i första hand en politisk ambitionsnivå och inte alltid en realistisk bedömning av genomförandetider. T ex tas inte hänsyn till ev överklaganden av detaljplaner samt att prioriteringar av detaljplaner inte alltid går hand i hand med MBP. Nämnden önskar att följande projekt läggs till eller textinnehåll justeras: (enligt tjänsteskrivelsen) - Arkivet 4, LKFs projekt med 55 bostäder i särskilt boende. Planen för det är på väg mot utställning. Projektet finns med i MBP-förslaget som projekt 155 Brunnsbo, byggstart ändras till Fåglasång i Södra Sandby, ett projekt med 8 lägenheter där planen är på väg mot utställning. MBP-förslaget kompletteras med projektet, byggstart I projekt 306 Bryggeriet i Södra Sandby redovisas 25 småhus vilket kan bli svårt att få plats med om det avses friliggande småhus. Ändrar texten till ca 25 bostäder med äganderätt BARN- OCH SKOLNÄMND LUND ÖSTER BSN Öster framför följande behov av förskola/skola: - tomt för förskola i Genarp bör reserveras - tomt för förskole- och skolutbyggnad reserveras vid Idalaskolan i Veberöd - tomt för förskola finns reserverad i planförslaget på Norreholmsområdet i Södra Sandby \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\sammanställning av remissyttranden över förslag till MBP_2013_ doc :36:41

94 94 2(7) - förskolor och skolor kommer att behöva etableras i Dalby i förhållande till utbyggnadstakten och de utbyggnadsplaner som genomförs. Programutredning för dessa ändamål föreslås. - behovet av förskoletomten kvarstår när Annelundsområdet nu åter lyfts in i programmet. Hanteras i investeringsprövningen. Bevakas i första hand av Serviceförvaltningen samt vid behov i exploateringsavtal. Ev justering i kommande detaljplaner. BARN- OCH SKOLNÄMND LUNDS STAD I yttrandet framförs följande: Ökad efterfrågan på förskoleplats, ökande födelsetal, beslut om minskade gruppstorlekar samt förväntad minskning på sikt av antalet aktiva dagbarnvårdare har under ett antal år förorsakat en kraftig ökning av lokalbehovet inom förskolan. De senaste årens letande efter möjliga lokaler eller tomter för nya förskoleplatser visar tydligt att det i flertalet nya bostadsområden måste avsättas tomtmark för möjlig byggnation av förskola/grundskola. Hanteras i investeringsprövningen. Bevakas i första hand av Serviceförvaltningen samt vid behov i exploateringsavtal. Nämnden redovisar lista på områden där det i MBP-förslaget saknas redovisning av behovet av förskola och skola inom eller i anslutning till områdena. F n prövas att bevaka dessa behov genom serviceförvaltningens försorg med stöd i ett särskilt, heltäckande samverkansavtal mellan byggherrar och serviceförvaltningen. Ev justering i kommande detaljplaner. Vissa projekt i MBP-förslaget kompletteras med behovet av förskola/skola. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kultur- och fritidsförvaltningen anser att MBP (tillsammans med GNP) utgör viktiga underlag för prioritering av framtida investeringar och verksamhetssatsningar och föreslår därför att remissutskicket av MBP (och GNP) tidigareläggs så att de kan utgöra underlag för kultur- och fritidsnämndens budgetäskanden. Underlagsmaterial till MBP bygger i stor del på den bostadsmarknadsundersökning som mark- och exploateringskontoret genomför mot aktiva byggherrar i kommunen. Att få in relevant information från byggherrarna före årsskiftet är näst intill omöjligt. Även den statistikhantering som kommunen genomför försvårar en tidigareläggning av MBP-remissen. Lista på lämpliga justeringar av Kultur- och fritidsförvaltningens anläggningar bifogades protokollet. Justeringar av kartor genomförs. KOMMUNSTYRELSEN I tjänsteskrivelsen framförs följande: (Kommunstyrelsens beslut finns ej framme i skrivande stund) Kommunkontoret anser det mycket positivt att det i MBP planeras bostäder om året i genomsnitt för programperioden. En analys av utfallet av MBP åren visar att i genomsnitt endast 70 % av de planerade bostäderna påbörjas. Det faktum att MBP redovisar betydligt fler projektstarter varje år än vad som normalt förverkligas och att programmet inte tar höjd för detaljplaner som försenas p g a överklaganden eller förberedelser som tar längre tid än beräknat, något som är vanligt förekommande är ett problem. Särskilt då bostadsbyggandet är en prioriterad fråga för kommunen. Kommunkontoret menar, liksom tidigare år, att MBP bör lägga en större vikt vid analys och uppföljning. Programmet bör innehålla en tydligare uppföljning av tidigare program och en analys av de projekt som inte startats i enlighet med programmet och vad orsakerna är. Slutsatserna av en sådan analys kan ligga till grund till åtgärder som kommunen kan vidta för att förebygga överklaganden och \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\sammanställning av remissyttranden över förslag till MBP_2013_ doc :36:41

95 95 3(7) förseningar. En sådan genomgång skulle även kunna leda till mer realistiska tidsplaner och därmed öka träffsäkerheten i programmet och därmed bostadsbyggandet. En tydlig uppföljning vore bra men vi har inte resurser vare sig professionellt (kulturgeograf el motsv) eller i tid, uppföljning görs till en del i Årsanalys och i praktiken är MBP en utvärdering och uppföljning av föregående MBP. Vad gäller realistiska tidplaner och ökad träffsäkerhet kan framhållas dels att MBP uttrycker en ambitionsnivå snarare än en realistisk bedömning, dels att byggnadsnämndens planprioriteringar inte alltid rimmar med MBP. Tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret gör dock särskilda ansträngningar för att styra sina resurser mot de stora, angelägna bostadsprojekten. Man ska inte heller bortse från byggherrarnas ofta optimistiska bedömningar kring de egna projekten, där konjunkturskiftningar räcker för att senarelägga byggstarter, som betraktats som säkra under lång tid. Det är oroande att den kompetens och resurs som hittills funnits på kommunkontoret kring uppföljning, analyser, statistik m m rörande bostadsbyggandet verkar ha reducerats markant. Tekniska nämnden och dess förvaltning verkar helt i andan att bostadsbyggandet är en prioriterad fråga för kommunen. Vidare påminner kommunstyrelsen om tekniska nämndens uppdrag att särskilt analysera och uppmärksamma bristen på verksamhetsmark i Lunds tätort, vilket redovisas i programmets fyra expansionsområden för verksamheter i eller i närheten av Lund, utifrån ÖP Det framgår dock inte om tekniska nämnden bedömer att behovet därmed är tillgodosett eller om ytterligare åtgärder bör vidtas. Förvaltningen upplever inte att själva programmet är tänkt att innehålla bedömningar i vilken grad markbehov och liknande är tillgodosett, däremot anmäler vi ofta den sortens bedömningar i medföljande tjänsteskrivelse liksom i Årsanalys och EVP. Lunds tätort lider brist på företagsmark i dagsläget och i det korta perspektivet. Utvecklingen av Hasslandas olika delar är avgörande för att tillgodose efterfrågan i ett 5-årsperspektiv. Det privata markinnehavet i väster kan tillgodose ansenliga behov under kommande år, om ägarna så vill. Samverkan med dessa är viktig. Det nya Jonsgård i Stångby kommer att fylla en viktig funktion som "regulator" för Lundamarknaden under de närmaste 5-10 åren. ÖP 2010 pekar ut Vallkärra som nästa större etableringsområde för verksamheter. Tekniska förvaltningen förbereder f n frågor kring markåtkomst och infrastruktur. Kommunstyrelsen påpekar att uppdraget att redovisa konsekvenserna för bostadsproduktionen vid ett införande av 30 % bebyggelse enligt miljöklass A inte är genomfört. Därför rekommenderas tekniska nämnden att redovisa fullmäktiges uppdrag rörande konsekvenser för bostadsproduktionen i MBP så långt det är möjligt, samt att presentera en tidplan när uppdraget kan slutredovisas. Först därefter kan miljömålen för nyproduktion av bostäder revideras. En ny version av Miljöbyggprogram Syd har nu tagits fram och ska kunna antas inom kort. Att undersöka konsekvenserna av att införa krav på att 30% ska uppfylla miljöklass A enligt den gamla versionen har bedömts som tveksamt, samtidigt som det inte går att undersöka konsekvenserna för en version som ännu ej antagits. Malmö och Lund med biträde av Lunds Universitet genomförde nyligen ett seminarium kring programmet med tyngdpunkt på energidelen. Det får ses som en del i uppföljningen av fullmäktigeuppdraget. Förvaltningen vill återkomma kring redovisningen av uppdraget i sin helhet. Vidare kan nämnas att det pågår en statlig utredning, Byggkravsutredningen, som har till syfte att bl a kartlägga olika kommuners särkrav samt redovisa vilka effekter dessa har på byggkostnaderna och det långsiktiga arbetet med hållbar samhällsutveckling. Denna utredning ska redovisas i november Att avvakta denna redovisning kan vara ett viktigt inslag i det fortsatta arbetet med en utvärdering av Miljöbyggprogram Syd. Vidare föreslås att även nyproduktion med tillfälliga bygglov bör redovisas i MBP. Två större studentbostadsprojekt i Lund är aktuella. Projekten införs i slutversionen av MBP. Eftersom byggstart beräknas till 2012, finns de inte med i tabell 1.1 utan redovisas i projektlistan för berörd stadsdel. \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\sammanställning av remissyttranden över förslag till MBP_2013_ doc :36:41

96 96 4(7) MILJÖNÄMNDEN Miljönämnden skriver att de planer som ej granskats av kan vara mindre lämpliga för bostäder. I områden med blandad bebyggelse, bostäder och verksamheter, kan problem uppstå även om verksamheterna inte klassas som miljöfarliga, t ex transporter och ventilationsaggregat. Vidare anses det bra med förtätning i befintliga områden förutsatt att parkmark inte tas i anspråk eller att lokaliseringen inte blir olämplig i förhållande till trafikleder, verksamheter eller andra störningskällor. Enkelsidiga lägenheter i trafikbullerstörda lägen bör undvikas. Förtätning är dock att föredra framför exploatering av åkermark. Miljönämnden pekar på en mycket viktig och aktuell fråga: går det att förena ambitionen blandstad med rimliga krav på god och säker boendemiljö? I förtätningsprojekt där användande av kommunal parkmark inte kan undvikas kan balanseringsprincipen prövas. En ny version av Miljöbyggprogram Syd, som förväntas antas under året, innehåller två nya kärnområden som hanterar bl a trafikbuller. Miljönämnden påpekar vidare att i samband med fortsatta stora utbyggnader bör bl a avloppsfrågan hanteras då de menar att Källby avloppsreningsverk har en begränsad kapacitet som inte kommer att räcka på längre sikt. Även dagvattenhanteringen är viktig och fördröjning bör prioriteras. Det är viktiga frågor som bör få tydliga svar i de fortsatta planarbetena framför allt genom VA Syds försorg. Vid utformning av nya områden är det viktigt att välja en utformning som medger goda utemiljöer på förskolor och skolor. Miljöerna bör ge både sol och skugga samt vara skyddade från trafikbuller. Miljöbyggprogram Syd tar upp dessa aspekter i någon mån och ännu mer när de nya kärnområdena om trafikbuller och akustik arbetats in i den nya versionen. Dessutom vill miljönämnden att det i det fortsatta arbetet med MBP bör tas fram en tydlig plan för hur kommunen i exploateringsavtal kan ställa krav utifrån Miljöbyggprogram Syd på att minst 30 % av den totala nybyggnationen ska uppnå energiklass A för att få ett miljövänligare byggande. Tekniska nämnden har ett uppdrag från kommunstyrelsen på att utreda konsekvenserna av att inför ett krav på att 30% av all nybyggnation ska uppfylla minst klass A enligt Miljöbyggprogram Syd. (Hänvisar till aktuellt svar på kommunstyrelsens remissyttrande på föregående sida.) SERVICENÄMNDEN I tjänsteskrivelsen framförs följande: (Nämndens beslut finns ej framme i skrivande stund) Behovet av lokaler och tomter för förskola/skola är gränssättande för bostadsbyggandet. Detta gäller extra mycket vid förtätningsprojekt. Detaljplaner vid förtätningsprojekt bör inte verkställas innan eventuella behov av kommunala verksamhetslokaler är tillgodosedda. F n prövas att bevaka dessa behov genom serviceförvaltningens försorg med stöd i ett särskilt, heltäckande samverkansavtal mellan byggherrar och serviceförvaltningen som bifogas exploateringsavtal o likn. SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden har inom sitt ansvarsområde behov av hyresbostäder till personer i behov av stöd dvs. till ungdomar, flyktingar, ensamkommande flyktingbarn, personer med psykisk funktionsnedsättning och hemlösa. För att klara detta menar socialnämnden att de behöver ca 200 lägenheter per år under de närmaste tre till fyra åren. Därefter blir antalet troligen mindre. Investeringsprövningen får redovisa behoven som sedan hanteras i markanvisningar och exploateringsavtal. \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\sammanställning av remissyttranden över förslag till MBP_2013_ doc :36:41

97 97 5(7) Vidare pekar de på att det är viktigt att det byggs en socialt hållbar bebyggelse som är ickesegregerande och trygg. Detta är ambitioner som sedan länge präglat såväl planutformning som avtal med byggherrar. UTBILDNINGSNÄMNDEN Inget yttrande har inkommit. VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Vård- och omsorgsförvaltningen har ett stort behov av nya gruppbostäder och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning enligt LSS. För att kunna tillgodose behovet av dessa bostäder anser vård- och omsorgsförvaltningen att tekniska nämnden aktivt måste arbeta med denna fråga. Ur både verksamhetsmässiga och ekonomiska skäl är det önskvärt att dessa behov kan lösas integrerat i ordinarie bostadsbyggande. Krav på att tillgodose behovet av gruppbostäder och servicebostäder bör ställas vid skrivande av exploateringsavtal med olika fastighetsägare. Investeringsprövningen får redovisa behoven som sedan hanteras med högsta prioritet i markanvisningar och i ev exploateringsavtal. Enligt nuvarande prognos behövs ett nytt äldreboende med 48 lägenheter 2015/16 vilket finns redovisat i Tab 1.1 i MBP. Det långsiktiga behovet av mark för detta ändamål måste tillgodoses i den vidare planeringen. Investeringsprövningen får redovisa behoven som sedan hanteras i markanvisningar och exploateringsavtal, primärt med LKF. RENHÅLLNINGSSTYRELSEN Miljö- och hållbarhetstänkande är en viktig del i arbetet med produktion av bostäder. Renhållningsstyrelsen driver en målinriktad verksamhet som berör hållbar utveckling. Ett fördjupat engagemang från renhållningsstyrelsen behövs då nya utmaningar möter Lund i framtida utbyggnadsområden. Avfallshanteringen är en del av samhällets infrastruktur och påverkar stadsutvecklingen. I hållbar utveckling ska även sociala och ekonomiska värden beaktas. Ett tydligt och tidigt engagemang i pågående och kommande planering möjliggör en hållbar avfallshantering där sociala och ekonomiska värden får genomslag. Vad gäller renhållningsstyrelsens verksamhet ska planering av framtida kapacitet beakta kommunens tillväxt både vad gäller utveckling av bostäder och verksamheter. Renhållningsverket kommer att så långt möjligt fortsätta att samverka med planerande och byggande organisationer i Lund. Kommunens strategi för Hållbar stadsutveckling ska följas. Vi förutsätter att detta beaktas i planarbetet, markanvisningar och exploateringsavtal. KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET (Inget yttrande har kommit, ) PRO PRO Lund konstaterar att antalet bostäder, både vanliga och anpassade för äldre, enligt programperioden är tillfredsställande. Vidare framhåller de vikten av att de bostäder som planeras har god tillgänglighet både internt och inom området. Dessutom menar man att närheten till service och kollektivtrafik är viktig samt att bostadsområdena upplevs trygga. \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\sammanställning av remissyttranden över förslag till MBP_2013_ doc :36:41

98 98 6(7) God tillgänglighet, närheten till service och trygghet är viktig då bostäder för detta ändamål planeras. SPF-LUNDAKRETSEN Ingen erinran. SKPF-Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, Avdelning 24 SKPF vänder sig mot att det de flesta seniorbostäder som byggs är bostadsrätter. De menar att det under den senaste tiden mest varit bostadsrätter med höga insatser och avgifter som inte kan efterfrågas av pensionärer och unga. Fler och fler av marknadens aktörer visar intresse av att bygga hyresrätter. Vidare anser de att förtätning är positivt men att bättre hänsyn bör tas till bullrande och störda miljöer vid planering. Att bygga rätt i störda miljöer får hanteras i planarbetet och genom Miljöbyggprogram Syd som har nya kärnområdena om trafikbuller och akustik inarbetade i den nya versionen som förväntas antas under året. LKF (LKFs yttrande är ett förhandsbesked då deras styrelse ej hunnit hanterat remissen, vilket görs den 10/ ) Antalet bostadssökande i LKFs kö har ökat under året och innehåller ca sökande. Intresset för deras nyproduktion är stort. Störst intresse finns för mindre lägenheter (ettor och tvåor) där det i snitt finns 300 sökande per enskilt objekt. LKF menar att villkoren för att bygga hyresrätter bör förbättras de kommande åren för att kunna möta de ökande ungdomskullarna. För att åstakomma detta menar LKF att det behövs: Större anvisningar Möjlighet för friare byggande i större serier tillåts Möjlighet att bygga med olika byggsystem på marknaden och alternativa produktionsformer. Då de menar att detta kan sänka kostnaderna både i bygg- och förvaltningsskedet. Målet att skapa blandade bostadsområden med olika upplåtelseformer kan stå i konflikt med en önskan om större tilldelningar. Med tanke på kommunens ambition att det byggs hyresrätter, finns det anledning att ändå försöka beakta LKF:s synpunkt. Vidare påpekar de att det är viktigt att fördela ansvaret för olika boendegrupper mellan alla aktörer på Lunds bostadsmarknad och tycker det är bra att kommunen ställer krav på övriga aktörer att ta sin del av ansvaret. Att få fler byggherrar att ta ansvar för att tillgodose behovet av särskilda boendeformer i olika upplåtelseformer arbetas med i alla projekt där behoven uppmärksammats. LKF meddelar ett stort intresse att delta i nya utbyggnadsområden i kommunen och nämner vissa projekt där de anser att det extra viktigt att de får möjlighet att delta. Fördelning av mark kommer att utgå från gällande markpolicy. LKF redovisar pågående och planerade projekt som finns redovisade i MBP-förslaget. LKF arbetar aktivt på att söka förtätningsprojekt inom egna områden I MBP redovisas förankrade projekt med byggstart under programperioden. \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\sammanställning av remissyttranden över förslag till MBP_2013_ doc :36:41

99 99 7(7) LUNDS ENERGI AB Inget yttrande har inkommit. SKÅNSKA ENERGI AB Inget yttrande har inkommit. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION SÖDRA SKÅNE Inget yttrande har inkommit. VA-SYD Inget yttrande har inkommit. RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD Ingen erinran. Vill dock påpeka att hänsyn i byggskedet ska tas till att östra delarna av Södra Sandby och Dalby ligger utanför normal insats tid. Detta får hanteras i planläggnings- och bygglovsskede. \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\sammanställning av remissyttranden över förslag till MBP_2013_ doc :36:41

100 100 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Mark- och bostadsförsörjningsprogram med utblick mot remiss Dnr BN 2012/0076 Sammanfattning Förslag till Mark- och bostadsförsörjningsprogram (MBP) med utblick mot 2017, har för yttrande lämnats till bland annat byggnadsnämnden. Beslutsunderlag Programförslag med tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse. Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse Yrkanden Björn Abelson (S) yrkar bifall till kontorets förslag med följande tilläggsyttrande: I MBP saknas en djupare analys av kommunens behov av mark för sina verksamheter. För att ha framförhållning inför köp av mark till markreserv bör krav ställas på en fördjupad analys. I kartmaterialet finns markering för förskola, skola men en djupare analys saknas. Skall vi bygga en ny gymnasieskola så finns ingen notis om detta. Även behovet av mark för infrastruktur verkar bristfälligt. MBP bör ge en samlad bild av markbehovet och byggandet, övriga markbehov bör sammanfattas i en egen rubrik så att det inte försvinner i bostadsbyggandet. Under de kommande åren bör byggandet av hyresrätter tydligt prioriteras, behovet är stort och hyresrätter har extra fördelar under lågkonjunktur när köpkraften är låg. I det fortsatta arbetet med Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet bör det tas fram en tydlig planering för hur kommunen i exploateringsavtal kan använda sig av krav utifrån Miljöbyggprogram Syd för att få ett miljövänligare byggande. Minst en tredjedel av byggnationen skall uppnå energiklass A enligt Miljöbyggprogram Syd. Emma Berginger (MP) och Angelica Svensson (V) instämmer i Björn Abelsons (S) yrkande. Jan-Eric Andersson (M) yrkar bifall till kontorets förslag. Christer Wallström (FP) och Bernt Bertilsson (C) instämmer i Jan-Eric Anderssons (M) yrkande. Beslutsgång Ordföranden ställer Jan-Eric Anderssons (M) m fl bifallsyrkande mot Björn Abelsons (S) m fl bifallsyrkande med tillägg, och finner att byggnadsnämnden beslutat i enlighet med Jan-Eric Anderssons (M) m fl bifallsyrkande. Justerare Utdragsbestyrkande

101 101 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Votering begärs. Omröstningen utfaller enligt följande. Christer Wallin (M), Jan-Eric Andersson (M), Klas Svanberg (M), Christer Wallström (FP), Mia Honeth (FP) och Bernt Bertilsson (C) röstar i enlighet med Jan-Eric Anderssons (M) förslag. Björn Abelson (S), Solveig Ekström-Persson (S), Kjell Boije (S), Emma Berginger (MP) och Angelica Svensson (V) röstar i enlighet med Björn Abelsons (S) förslag. Med sex röster mot fem röster har byggnadsnämnden beslutat i enlighet med Jan-Eric Anderssons (M) m fl bifallsyrkande. Byggnadsnämnden beslutar att lämna synpunkterna i stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse som sitt yttrande till tekniska nämnden. Reservationer Björn Abelson (S), Emma Berginger (MP) och Angelica Svensson (V) reserverar sig. Beslut expedieras till: Tekniska nämnden Akten Justerare Utdragsbestyrkande

102 102 Stadsbyggnadskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Strukturavdelningen Lars-Eric Holmgren lars-eric.holmgren@lund.se Byggnadsnämnden Mark- och bostadsförsörjningsprogram (MBP) med utblick mot 2017, yttrande BN 2012/0076 Sammanfattning Förslag till Mark- och bostadsförsörjningsprogram (MBP) med utblick mot 2017, har för yttrande lämnats till bland annat byggnadsnämnden. Beslutsunderlag - Programförslag med tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse. - Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse (denna skrivelse) Ärendet Förslaget till Mark- och bostadsförsörjningsprogram (MBP) har överlämnats för yttrande. Det är upprättat av tekniska förvaltningens mark- och exploateringskontor. Programmet är kommunens program för förberedelse och genomförande av de detaljplaner som reglerar utbyggnaden av områden för boende och verksamheter. Det utgår ifrån kommunens översiktsplan (ÖP 2010) och utbyggnadsprogram (UBP) Programförslaget rymmer 65 bostadsprojekt, 45 i staden och 20 i övriga tätorter. Av alla projekten är det endast sex som inte är påbörjade eller väntas påbörjade inom programperioden ( ). 15 projekt är nya, jämfört med gällande program. De innehåller totalt nästan lägenheter, varav ca 650 bedöms kunna påbörjas under programperioden. Endast ett av de nya Annelund i Veberöd tillkommer utanför staden. Det är dessutom ett återinfört område, som varit föremål för planläggning tidigare. Totalt bedöms bostäder kunna påbörjas under programperioden, i genomsnitt per år. Av dem finns ca 300 per år i de östra tätorterna. Jämfört med gällande program rymmer förslaget drygt 400 bostäder mer under programperioden. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Bangatan 10 A stadsbyggnadskontoret@lund.se Lund

103 103 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Stadsbyggnadskontorets synpunkter Programmet har ett stort värde med sin samlade redovisning av pågående och planerade bostadsprojekt. Även om redovisningen av respektive kommunal förvaltnings lokalbehov, som tidigare ingick i programmet, nu utlämnats, finner kontoret anledning att understryka vikten av att respektive verksamhetshuvudman påminns om sitt ansvar för att bevaka sina intressen i tid före planprocessen. Programmet i sin helhet följer den nya översiktsplanen (ÖP 2010) väl. Antalet möjligt årligen påbörjade bostäder överstiger betydligt det årsgenomsnitt för planberedskap som anges i översiktsplanen. Inriktningen på blandad stad, förtätning och stor andel bostäder i hyresrätter följer också ÖP:s intentioner. Exempelvis är drygt 80 procent av de drygt bostäderna, som föreslås påbörjade i staden under programperioden, att beteckna som förtätning/omvandling. Det betydande tillskottet av hyresrätter och studentbostäder är i linje med bostadsförsörjningsambitionerna. Det finns dock anledning att öka ansträngningarna att få hyresrätter i flera av de projekt i de mindre tätorterna, där blandade former skrivits under rubriken upplåtelseform. Bostadsbeståndet i de orterna domineras idag helt av äganderätter. Planprocesserna kan anses vara i godtagbar fas, drygt hälften av projekten har nått längre än samrådsskedet. Drygt 40 procent av alla projekten har lagakraftvunnen plan, vilket motsvarar plan för drygt lägenheter, ca 30 procent av programvolymen. Det är viktigt att beakta i vilket skede av planprocessen som varje projekt befinner sig. Den genomlysning som projekten undergår i tidiga skeden av planprocessen, medför inte sällan betydande förändringar i såväl omfattning som inriktning. Totalt redovisat lägenhetsantal och andra uppgifter i programmet är resultatet av bedömningar som är mer och mindre säkra. Därför finns det anledning att uppmärksamma att nästan av de totalt lägenheter som bedöms kunna påbörjas under programperioden, ingår i projekt som inte nått förbi programsamrådsskedet. När det gäller enskilda projekt har kontoret några tillägg och påpekanden: Till programförslaget bör läggas: Arkivet 4, LKF:s projekt med 55 bostäder i särskilt boende. Planen för det är på väg mot utställning. Fåglasång i Södra Sandby, med 8 lägenheter på väg mot utställning.

104 104 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Vidare krävs överväganden avseende projekt nr 306 Bryggeriet, Södra Sandby. Så mycket som 25 bostäder i småhus, som står i programtexten, förutsätter en högre täthet än friliggande småhus. Det är snarare det som kan karakteriseras som tät tvåvåningsbebyggelse, som möjliggör angivet antal. Förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar att lämna ovan anförda synpunkter till tekniska nämnden. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Cecilia Hansson Översiktsplanechef Lars-Eric Holmgren Utredningssekreterare Beslut expedieras till: Tekniska nämnden Akten

105 Remiss: Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 Dnr BSÖ 2012/0046 Sammanfattning Tekniska nämnden har översänt Mark- och bostadsprogram MBP med utblick mot 2017 för yttrande. Programmet följer upp gällande översiktsplan och tar fortsatt intryck av kommunstyrelsens beslut rörande kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Beslutsunderlag Tekniska nämndens Mark- och bostadsprogram MBP med utblick mot 2017 Barn- och skolförvaltning Lund Östers tjänsteskrivelse av den 20 mars 2012 Barn- och skolnämnd Lund Öster beslutar att till Tekniska nämnden framföra följande kommentarer på MBP, att tomtbehov för förskola i Genarp, vid kyrkan reserveras, att tomt för förskole- och skolutbyggnad reserveras vid Idalaskolan i Veberöd, att flera förskolor och skolor kommer att behöva etableras i Dalby i förhållande till utbyggnadstakten och de utbyggnadsplaner som genomförs. Beslut expedieras till: Tekniska nämnden Akten

106 106 Linda Hassel Barn- och skolnämnd Lund Öster Remiss: Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 Dnr BSÖ 2012/0046 Sammanfattning Tekniska nämnden har översänt Mark- och bostadsprogram MBP med utblick mot 2017 för yttrande. Programmet följer upp gällande översiktsplan och tar fortsatt intryck av kommunstyrelsens beslut rörande kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Beslutsunderlag Tekniska nämndens Mark- och bostadsprogram MBP med utblick mot Barn- och skolförvaltning Lund Östers tjänsteskrivelse av den 20 mars Ärendet Tekniska nämnden har uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen att i MBP försöka fånga upp och samlat redovisa kommunens egna mark- och lokalbehov som kan tillgodoses i nya bostadsområden. Redovisningen omfattar behov som tillgodoses i ren nyproduktion det vill säga inte om- och tillbyggnationer. Följande projekt i programmet är nya eller förändrade och berör de östra delarna av kommunen: Ändrad indelning mellan Påskagänget III och Stationsområdet I i Dalby Påskagänget III: 70 lgh låg, tät bebyggelse, förskola. Byggstart Stationsområdet I: 200 lgh blandad bebyggelse, förskola, skola och idrottshall som byggs när behovet finns. Byggstart Annelundsområdet är borttaget. I detta område fanns en förskoletomt. Behovet av tomten kvarstår.

107 107 Följande områden för Lund Östers behov redovisas: Verksamhet Projekt Byggstart Anmärkning BSF Lund Östers kommentar Förskola Påskagänget III, Dalby 2013 Planuppdrag Arkitekt tittar på området Förskola/ Skola 22 kl F-9 Stationsområdet 1 Dalby 2014 Översyn av fördjupad översiktsplan Flera förskolor kommer att behövas i området förutom 2- parallellig F-9 skola (idrottshall, bad) Förskola Norreholm, 2013 Finns med i detaljplan Förskola Södra Sandby Hasslemölla Veberöd 2012 Programsamråd Behov av utbyggnad av förskola och skola vid Idalaskolan Förskola Annelund 2013 Ytterligare förskola kan behövas pga byggnation Annelund jmf Idalaskola/förskola Med hänvisning till uppgifterna i Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet bedömer Barn- och skolförvaltning Lund Öster följande för respektive tätort: Dalby Detaljplanearbetet för det nya ombildade området Påskagänget III pågår. I denna plan finns föreslagen en tomt för förskola, arkitekt är inkopplad. Utbyggnadsområde Stationsområdet/Påskagänget: inväntar stadsbyggnadskontoret nya anvisningar för området. I mark och bostadsförsörjningsprogrammet står inget om badhus, har detta utgått? Förslag från barn- och skolförvaltning Lund Öster att programutredning påbörjas för skol- och förskoleverksamhet i området. Genarp Häckeberga skola och förskola förväntas kunna täcka behovet för de närmsta årens utbyggnad. I Genarp finns ett stort utbud av pedagogisk omsorg dvs familjedaghem. Efterfrågan på plats i pedagogisk omsorg minskar och i och med den nya skollagen som säger att förskola ska erbjudas i första hand och endast om föräldrar önskar kan kommunen tillhandahålla plats i pedagogisk omsorg, så kan behovet av nya förskoleplatser ske akut. Ny tomt bör reserveras för förskoleändamål. Södra Sandby Detaljplan för Norreholm har varit ute på samråd. I detaljplanen finns reserverad tomt för förskola.

108 108 Veberöd Ett stort nybyggnadsområde Hasslemölla/Idalafältet med 300 lägenheter och byggstart år I ett tidigare förslag till detaljplan framförde Barn- och skolnämnd Lund Öster behovet av ett utökat område för förskola och skola vid nuvarande Idalaskolan. Behovet kvarstår. Befolkningsprognosen har vid skrivandet stund ännu inte genomarbetats. För att säkerställa förskole- och skolplatser inom nämndens ansvarsområden är det av vikt med en tidig dialog kring de utbyggnadsområden som planeras. Barnoch skolförvaltning Lund Öster prövar och analyserar behovet av omsorg och skola vid varje nytt utbyggnadsområde. Ett område som för ett par år sedan visade behov av nya platser i utbyggnadsområdet kan idag kanske delvis rymmas inom nuvarande verksamhet eller att det finns lämpligare områden att tillföra ett tillskott av platser. Barnkonsekvensanalys En god framförhållning i utbyggnadsplanerna ger förutsättningar för att nämnden ska ha möjlighet att kunna erbjuda barnomsorgsplatser och utbildningsplatser utefter de krav och önskemål som finns. Barn- och skolförvaltning Lund Östers förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund Öster beslutar att till Tekniska nämnden framföra följande kommentarer på MBP att tomtbehov för förskola i Genarp, vid kyrkan reserveras att tomt för förskole- och skolutbyggnad reserveras vid Idalaskolan i Veberöd att flera förskolor och skolor kommer att behöva etableras i Dalby i förhållande till utbyggnadstakten och de utbyggnadsplaner som genomförs. BARN- OCH SKOLFÖRVALTNING LUND ÖSTER Ann-Britt Wall Berséus Skoldirektör Linda Hassel Planeringssekreterare Beslut expedieras till: Tekniska nämnden Akten

109 lunds kommun Barn- och skolnämnd Lunds stad 109 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot remissutskick Dnr BSL 2012/0064 Sammanfattning Förslag till Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet MBP med utblick mot 2017 har remitterats till Barn- och skolnämnd Lunds stad för yttrande. Nämnden föreslås avge yttrande i enlighet med denna tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag MBP med utblick mot 2017, Dnr TN 2012/0074, remissversion Barn- och skolförvaltning Lunds stad tjänsteskrivelse 12 april2012 Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag till beslut och finner att nämnden beslutar i enlighet med detta. Barn- och skolnämnd Lunds stad beslutar att avge yttrande om förslag till Mark- och bostadsförsörjningsprogram, MBP med utblick mot 2017 i enlighet med Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse Utdragsbestyrkande

110 110 Elin Ejsing Johansson Barn- och skolnämnd Lunds stad Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017, remissyttrande Dnr BSL 2012/0064 Sammanfattning Förslag till Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet MBP med utblick mot 2017 har remitterats till Barn- och skolnämnd Lunds stad för yttrande. Nämnden föreslås avge yttrande i enlighet med denna tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag MBP med utblick mot 2017, Dnr TN 2012/0074, remissversion Barn- och skolförvaltning Lunds stad tjänsteskrivelse 12 april 2012 Ärendet Mark- och bostadsförsörjningsprogram, MBP följer kommunens översiktsplan ÖP 2010 och gällande Utbyggnadsprogram UBP Avsikten är att MBP och kommunens ekonomiska flerårsplan EVP skall vara synkroniserade och antas samtidigt. Planen innehåller beskrivning av varje pågående och planerade bostadsprojekt inklusive kommunens egna mark- och lokalbehov i projektet. Allmänna serviceinrättningar befintliga och planerade i kommunens olika delar redovisas i kartform. Utöver beskrivningar av verksamhetsområden redovisar programmet bland annat vilka bostadsprojekt som kommunen bedömer som angelägna att påbörja under åren med utblick mot år Dock bortses från eventuella förskjutningar i tiden på grund av överklagade detaljplaner eller vikande efterfrågan. Av tabell 1.1 över angelägna bostadsprojekt framgår bland annat att 18 av de 49 projekt som redovisas inom Lunds stads område har senarelagts med 1-2 år i förhållande till förra året. Under programperioden föreslås 13 nya projekt med 1175 lägenheter varav ca 385 som hyresrätter inkl studentlägenheter och särskilda boenden. Förväntade påbörjade projekt har i snitt ökat med ca 62 lgh/år under de kommande tre åren i förhållande till förra MBP för perioden Barn- och skolförvaltning Lunds stads yttrande koncentrerar sig på hur den samlade effekten av de föreslagna bostadsbyggnationerna påverkar behovet av lokalförändringar för förskola och skola inom Lunds stad verksamhetsområde.

111 111 Barn- och skolförvaltning Lunds stad anför: Förslaget innebär för Lunds stads område att 3500 bostäder börjar byggas under planperiodens tre första år och ytterligare 1910 under de två därpå följande åren. I förhållande till gällande MBP innebär detta en ökning med 760 lägenheter i femårsperspektivet och innevarande år förväntas antalet påbörjade lägenheter minska med endast 14 bostäder jämfört med förra årets förväntningar. Försenade detaljplaner eller överklaganden av dessa innebar att det i hela Lund under år 2011 påbörjades 672 bostäder vilket är 178 lägenheter färre än förväntat. År 2011 färdigställdes 473 lägenheter och 477 lägenheter år 2010, 248 lägenheter år 2009 och 630 lägenheter år Den i programmet angivna önskvärda och planerade bostadsproduktionen i hela Lund ligger under planperioden på i snitt 1410 lägenheter om året med en topp år 2014 på 1695 nya lägenheter. Om bostadsbyggandet i Lunds kommun genomförs i enlighet med programmets intentioner skulle de ca 6595 nya bostäderna enligt den så kallade tumregeln (4 barn/åldersklass per 100 lägenheter 1 ) generera ca 1320 barn i åldern 1-5 år respektive ca 2640 barn 6-15 år. De teoretiskt sett totalt ca 1320 barnen i åldern 1-5 år i Lunds kommun motsvarar med dagens efterfrågan på ca 95 % ungefär 1250 platser eller nya förskolor med 6 avdelningar. De 2640 tillkommande skolbarnen innebär en ca 25 % ökning jämfört med de 9471 elever som gick i kommunal grundskola i Lund i januari 2012 eller uttryckt på ett annat sätt: det motsvarar ett teoretiskt behov av ca 100 nya klasser i år F-9. De från grundskolan avgående elevkullarna har under många år överstigit de tillkommande elevkullarna med barn. Hösten 2008 blev det jämvikt mellan avgående och tillkommande skolelever. Till hösten 2012 börjar ca 210 flera sexåringar i förskoleklass än de som lämnar grundskolan i år 9. Mot slutet av prognosperioden hösten 2016 har differensen stiget till nästan 270 fler som börjar skolan än de som lämnar. Sammantaget således en ökning med ca 1000 elever under åren Ökad efterfrågan på förskoleplats, ökande födelsetal, mål om gruppstorlekar samt minskning av antalet dagbarnvårdare har under ett antal år förorsakat en kraftig ökning av lokalbehovet inom förskolan. Skolans elevminskning har tidigare år till en del kunnat kompensera detta lokalbehov men nu börjar de förskolelokaler i skolan som åter skulle kunna bli skola bli en bristvara. Utöver nämnda behov på grund av bostadsutbyggnader kommer det således att behövas ett ansenligt nettotillskott redan för barnen från det befintliga bostadsbeståndet. Till detta kommer också behov av förskole-/skollokaler som 1 Av stadsbyggnadskontorets granskning i samband med arbetet med Översiktsplanen ÖP 2010 över antalet barn i åldern 1-15 år i olika typer av bebyggelse visar det sig att den gamla tumregeln är rätt precis när det gäller kommunen totalt men inte för antaganden när det avser mindre områden.

112 112 kan användas för omlokalisering av verksamheten då ett antal förskolor/skolor från 70-talet behöver ersättas eller totalrenoveras. De senaste årens letande efter möjliga lokaler eller tomter för nya förskoleplatser visar tydligt att det i flertalet nya bostadsområden måste avsättas tomtmark för möjlig byggnation av förskola/grundskola. Tendensen att bygga tätare och högre minskar ofta förskolans/skolans möjligheter att få sina lokalbehov tillgodosedda - inte minst när det gäller utemiljön. I den områdes-/projektvisa beskrivningen anges under rubriken Service bland annat om det finns planering för förskola och skola. I följande objekt med fler än 100 lägenheter anges detta i områdena 103 Brunnshög II (Solbjer) 104 Brunnshög III 119 Lunds Södra 120 Klostergården IP 125 Linero III 135 Solhällan 149 Norränga I 164 Sagostunden (ca 125 studentbostäder) 166 Haraldsfält 174 Södra Råbylund I 194 Stångby Väster I 195 Stångby Väster II 199 Vegaskolan (ca 80 studentbostäder) Däremot saknas det redovisning av behovet av förskola och skola inom eller i anslutning till följande områden o Tornavägen/Tunavägen (ca 200 studentbostäder) o 107 Väduren 1och 9 o 114 Käranden o 121 Råbykungen/Stenkrossen o 131 Vikingavägen o 133 Bullerbyn (primärt seniorbostäder) o 138 Värpingegård o 143 Kung Oskar o 152 Arkivet 1 (ca 125 studentbostäder) o Nöbbelöv o 160 Vildanden (redovisas dock i detaljplanen) o 165 Kämnärsrätten (ca 120 studentbostäder) o 171 Södra Råbylund Tavell o 175 Södra Råbylund II o 176 Södra Råbylund III o 177 Källbyängar o 179 S:t Lars Park o 183 Offerkällan o 185 Postterminalen o 186 Raffinaderiet

113 113 Det är angeläget att skolsektorns mark- och lokalbehov bevakas i områdesplaner och att de inte senare glöms bort när översiktliga planer styckas upp i små detaljplaner där förskole-/skoltomten ser ut att ta för stor plats. Erfarenheten visar också att det inte är tillräckligt att skriva in behovet av exempelvis förskola i detaljplaner om sedan byggherren inte tillgodoser rimligt ställda krav på utformning eller begär orimliga hyror. Barnkonsekvensanalys Innebär förslaget att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej Motivering: Ett bostadsområde utformat och sammansatt på bästa sätt och med tillgång till förskola och grundskola inom rimligt avstånd ger förutsättningar för en god uppväxtmiljö för barnens bästa. Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad beslutar att avge yttrande om förslag till Mark- och bostadsförsörjningsprogram, MBP med utblick mot 2017 i enlighet med Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse BARN- OCH SKOLFÖRVALTNING LUNDS STAD Lena Leufstedt Skoldirektör Elin Ejsing Johansson Projektchef Beslut expedieras till: Tekniska förvaltningen Akten

114 Lunds kommun Kultur- och fritidsnämnden 114 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 Dnr KU 2012/0152 Sammanfattning Tekniska förvaltningen har översänt förslag till Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 för yttrande. Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet, MBP, är kommunens program för förberedelse för och genomförande av detaljplaner som reglerar utbyggnaden av områden för boende och verksamheter. Kultur- och fritidsförvaltningen har tidigare föreslagit att tekniska förvaltningen tidigarelägger remissutskicket en månad för att remissversionen av MBP skall kunna utgöra underlag för kultur- och fritidsnämndens budgetäskanden. Förslaget återupprepas även i föreliggande yttrande Kultur- och fritidsförvaltningen har ingen att erinra mot förslaget till mark- och bostadsförsörjningsprogram. I bilaga redovisar förvaltningen uppdateringar av befintligt och planerade anläggningar inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse den 3 april2012. Mark- och bostadsförsötjningsprogram MBP med utblick mot 2017 mars Kultur- och fritidsforvattningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar: att till tekniska nämnden överlämna yttrande i enlighet med kulturoch fritidsförvaltningens skrivelse. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att till tekniska nämnden överlämna yttrande i enlighet med kulturoch fritidsförvaltningens skrivelse. Beslut expedieras till: Tekniska nämnden Akten Just~[ r?/r l U tdragsbestyrkandc

115 115 Per Hellman Kultur- och fritidsnämnden Yttrande till tekniska nämnden: Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 Dnr KU 2012/0137 Sammanfattning Tekniska förvaltningen har översänt förslag till Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 för yttrande. Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet, MBP, är kommunens program för förberedelse för och genomförande av detaljplaner som reglerar utbyggnaden av områden för boende och verksamheter. Kultur- och fritidsförvaltningen har tidigare föreslagit att tekniska förvaltningen tidigarelägger remissutskicket en månad för att remissversionen av MBP skall kunna utgöra underlag för kultur- och fritidsnämndens budgetäskanden. Förslaget återupprepas även i föreliggande yttrande Kultur- och fritidsförvaltningen har ingen att erinra mot förslaget till markoch bostadsförsörjningsprogram. I bilaga redovisar förvaltningen uppdateringar av befintligt och planerade anläggningar inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde. Beslutsunderlag Kultur - och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse den 3 april Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 mars Ärendet Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet följer upp gällande översiktsplan och tar fortsatt intryck av kommunstyrelsens beslut rörande kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Gällande utbyggnadsprogram, UBP för , ligger som underlag för programmet. Totalt innehåller programmet cirka nya lägenheter under programperioden eller cirka lgh/år, varav lgh/år i Lund och 300 lgh/år i kommunens övriga tätorter. Av de lägenheterna under perioden 2013-

116 är cirka hyresrätter, d v s 45 %, vilket är en ökning gentemot tidigare planeringsperiod. Av dessa är 770 studentbostäder. Ett 10-tal av projekten kan inrymma särskilda boenden och/eller kategoribostäder typ trygghets- eller seniorboende. Kultur- och fritidsförvaltningen anser att Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet tillsammans med Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård, GNP, utgör viktiga underlag för förvaltningens prioritering av framtida investeringar och verksamhetssatsningar. För att ge sådan planering bättre förutsättningar bör remissutskicket av MBP, och GNP, tidigareläggas så att de kan utgöra bra underlag inför nämndens framställan i samband med ekonomi- och verksamhetsplan. Kopplingen till Lunds kommuns förslag till investeringsplan för kommande planperiod bör överensstämma med förutsättningarna i MBP och GNP. Kultur- och fritidsförvaltningen har i ett kultur- och fritidsperspektiv inget i övrigt att erinra mot programmet. Förvaltningens förslag till förändringar koncentreras i yttrandet till en uppdatering av befintlig och planerad service inom förvaltningens verksamhetsområde. Denna uppdatering finns i bilaga. Barnkonsekvensanalys Flera av de bostadsprojekten innebär att grönytor försvinner samtidigt att antalet barn och unga ökar. Detta innebär sämre förutsättningar för barn och unga att vistas i och bedriva spontana aktiviteter i gröna miljöer i sina närområden. Kultur och fritidsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar: att till tekniska nämnden överlämna yttrande i enlighet med kultur- och fritidsförvaltningens skrivelse. KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Urban Olsson Kultur- och fritidsdirektör Per Hellman Utvecklingsstrateg Beslut expedieras till: Tekniska nämnden Akten

117 117 Bilaga till yttrande till tekniska nämnden: MBP med utblick mot 2017 Uppdatering av Kultur- och fritidsförvaltningens samhällsservice Lund Centrum Idrottsanläggning har utgått Lund,Norr Planerad idrottsanläggning Lund Östra Torn/Mårtens Fälad Idrottsanläggning har utgått Idrottsanläggning planeras inte Lund Linero Idrottsanläggning saknas Lund Väster Idrottsanläggning har utgått Lund Söder Planerad idrottsanläggning saknas Dalby Idrottsanläggning finns ej Södra Sandby Öppen fritidsverksamhet finns ej Revingeby Idrottsanläggning har utgått Södra Lekplatsen Borgarparken, beachvolleyplaner Mårtens Fälads idrottsplats Solhällan Vikingahallen i Tre Högars park Lerbäckskolans idrottsplats Klostergårdens nya fotbollsarena Vid Östra Mölla Uggleskolan Revinge idrottsplats

118 118 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (5) Utvecklingsavdelningen Gunnel Dymling gunnel.dymling@lund.se Kommunstyrelsen Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 Dnr 2012/0279 Sammanfattning Tekniska nämnden har översänt ett förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram (MBP) med utblick mot 2017 för synpunkter. Årets förslag innehåller 4230 bostäder som planeras påbörjas under perioden , dvs drygt 1410 lgh per år varav cirka 300 lgh per år i de östra tätorterna. Cirka 45 % är hyresrätter, av dessa är 770 studentbostäder vilket är ett osedvanligt högt antal. Ett 10-tal projekt innehåller särskilda och /eller kategoribostäder som trygghets- eller seniorboenden. I programmet återrapporteras också om fullmäktiges uppdrag rörande analys av bristen på verksamhetsmark i Lunds tätort samt konsekvenserna för bostadsproduktionen vid ett införande av 30 % bebyggelse enligt miljöklass A. Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse, (denna skrivelse). Tekniska nämndens förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick Ärendet Årets programförslag Tekniska nämndens förslag till MBP följer den antagna översiktsplanen ÖP 2010 och gällande utbyggnadsprogram, UBP för perioden Nämnden konstaterar att årets program innehåller ännu fler nya bostäder än gällande program och nämndens förklaring är att många lägenhetsrika projekt befinner sig i aktiv planprocesss och att programmet utgår från att allt är önskvärt så fort som möjligt. Liksom tidigare beaktas inte att detaljplaner ibland överklagas i bedömningen av möjlig byggstart. I programmet redovisas totalt 4230 nya lägenheter under programperioden eller i genomsnitt 1410 lgh per år, varav 300 lgh per år i de östra tätorterna. \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\ks Missiv MBP remiss.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Stortorget 7, Rådhuset lund.kommun@lund.se Lund

119 119 Tjänsteskrivelse 2 (5) Där utgör Norreholm i Södra Sandby tillsammans med Traversen, Annelund och Hasslemölla/Idalafältet i Veberöd en betydande del men även i Stångby och Dalby planeras det relativt många nya bostäder. Av de 4230 lägenheterna konstaterar tekniska nämnden att ovanligt många cirka 1880 st är hyresrätter, dvs 45 %. Av dessa är 770 studentbostäder, också det ett osedvanligt högt antal. Ett 10-tal av projekten kan inrymma särskilda boende och/eller kategoribostäder typ trygghetseller seniorboende. Inga nya verksamhetsområden introduceras. Tekniska nämndens återrapportering av fullmäktiges uppdrag maj 2011 Då kommunfullmäktige antog MBP uppdrogs till tekniska nämnden: att under arbetet med MBP särskilt analysera och uppmärksamma bristen på verksamhetsmark i Lunds tätort att inför MBP redovisa konsekvenserna för bostadsproduktionen vid ett införande av 30 % bebyggelse enligt miljöklass A. Bristen på verksamhetsmark i Lunds tätort Tekniska nämnden redovisar fyra expansionsområden för verksamheter i eller i närheten av Lund, utifrån ÖP Hasslanda i södra Lund redovisas som det område som ska kunna erbjudas traditionella företag i närtid och bedöms räcka rätt många år inberäknat den mark som ägs av Midroc och Råbystiftelsen. Privatägd mark ingår i en sista etapp. Tekniska nämnden uppger att den bevakar möjligheterna att skapa rådighet över denna del. Västra och Norra Brunnshög planläggs för närvarande för näringslivets behov vad avser forskningslokaler, kontor och vidhängande service. Kommunen och andra offentliga ägare behärskar större delen av marken, vilket bör trygga att efterfrågan tillgodoses för lång tid. I sammanhanget kan nämnas att kommunen f n arbetar aktivt tillsammans med berörda fastighetsägare inom Ideonområdet att även där skapa omfattande ny byggrätt för verksamheter med ungefär samma inriktning. Belleshög AB behärskar det område norr om Annehem som i ÖP 2010 avsätts för verksamheter. Bolaget har nyligen begärt planläggning och bör därmed kunna erbjuda företag och institutioner etablering inom ett par års tid. Området passar utmärkt för mindre och medelstora företag. Kommunen kommer sannolikt att bidra med mark för att genomföra planen. Slutligen anger ÖP 2010 ett nytt verksamhetsområde väster om Vallkärra mellan väg 108 och Västkustbanan. Förvaltningen avser att inleda överläggningar med berörda markägare inom kort. \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\ks Missiv MBP remiss.doc

120 120 Tjänsteskrivelse 3 (5) Konsekvenserna vid ett införande av 30 % bebyggelse enligt miljöklass A Tekniska nämnden påbörjade uppdraget hösten Tillsammans med Malmö stad och Internationella Miljöinstitutet diskuterades då en enkät till berörda byggherrar för att utreda konsekvenserna av ett krav på energiklass A. Enkäten har visat sig komplicerad att göra och utvärdera, och antalet objekt är väldigt få. Dessutom bygger objekten på den första versionen av Miljöbyggprogram Syd som håller på att ersättas med en ny. Mot den bakgrunden föreslår tekniska nämnden att gällande formulering i kapitel 1.2 Miljö- och hållbarhetsaspekter: Minst hälften av nyproduktionen bör hålla minst Miljöklass B eller bättre enligt Miljöbyggprogram Syd kompletteras med meningen I samband med kommunala markanvisningar diskuteras möjligheten att uppnå Miljöklass A inom kärnområde Energi med aktuella byggherrar. Inför nästa mark- och bostadsförsörjningsprogram bör såväl enkätresultat som ny version av Miljöbyggprogram Syd föreligga. Kommunkontorets kommentarer Kommunkontoret anser det mycket positivt att det i MBP planeras bostäder om året i genomsnitt för programperioden. En analys av utfallet av MBP åren visar att i genomsnitt endast 70 % av de planerade bostäderna påbörjas (talet varierar med konjunkturen mellan 118 % 2004 och 43 % 2009). Kommande resultat kan därmed förväntas ligga bättre i linje med de antalet bostäder som ska påbörjas årligen i enlighet med det gällande utbyggnadsprogrammet för perioden Planerat byggande enligt MBP, antalet påbörjade bostäder samt färdigställda året efter Planerade påbörjade enligt MBP Påbörjade Färdigställda året efter /02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\ks Missiv MBP remiss.doc

121 121 Tjänsteskrivelse 4 (5) Det är också mycket positivt att det planeras en avsevärt större andel hyresrätter och studentbostäder. Noterbart är att av de totalt planerade bostäderna i Lund är 23 % studentbostäder. Under perioden planeras totalt drygt 1000 nya studentbostäder. Kommunkontoret föreslår att det stora antalet tillfälliga studentbostäder med tidsbegränsade bygglov som är på gång också tas med i mark- och bostadsförsörjningsprogrammet. Det är bland annat beviljat tidsbegränsat bygglov vid Kuvösen där det planeras för 208 modulbostäder och på Klostergården där det planeras för 94 bostäder. Kommunkontoret menar att dessa bostäder är ett betydande tillskott på studentbostadsmarknaden. Om programmet blivit mer operativt kan diskuteras. Det faktum att MBP redovisar betydligt fler projektstarter varje år än vad som normalt förverkligas och att programmet inte tar höjd för detaljplaner som försenas p g a överklaganden eller förberedelser som tar längre tid än beräknat, något som är vanligt förekommande är ett problem. Särskilt då bostadsbyggandet är en prioriterad fråga för kommunen. Kommunkontoret menar, liksom tidigare år, att MBP bör lägga en större vikt vid analys och uppföljning. Programmet bör innehålla en tydligare uppföljning av tidigare program och en analys av de projekt som inte startats i enlighet med programmet och vad orsakerna är. Slutsatserna av en sådan analys kan ligga till grund till åtgärder som kommunen kan vidta för att förebygga överklaganden och förseningar. En sådan genomgång skulle även kunna leda till mer realistiska tidsplaner och därmed öka träffsäkerheten i programmet och därmed bostadsbyggandet. Nämndens uppdrag att särskilt analysera och uppmärksamma bristen på verksamhetsmark i Lunds tätort, redovisas i programmet fyra expansionsområden för verksamheter i eller i närheten av Lund, utifrån ÖP Det framgår dock inte om tekniska nämnden bedömer att behovet därmed är tillgodosett eller om ytterligare åtgärder bör vidtas. Nämndens uppdrag att redovisa konsekvenserna för bostadsproduktionen vid ett införande av 30 % bebyggelse enligt miljöklass A, är inte genomfört. Tekniska nämnden föreslår istället följande komplettering i programmet; att man i samband med kommunala markanvisningar diskuterar möjligheten att uppnå Miljöklass A inom kärnområde Energi med aktuella byggherrar. Vid en avrapportering till kommunstyrelsens arbetsutskott/strategisk samhällsplanering rörande ovanstående uppdrag beslutades i januari 2012 att rekommendera tekniska nämnden att redovisa fullmäktiges uppdrag rörande konsekvenser för bostadsproduktionen, i mark- och bostadsförsörjningsprogram , så långt det är möjligt, samt att presentera en tidplan när uppdraget kan slutredovisas. \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\ks Missiv MBP remiss.doc

122 122 Tjänsteskrivelse 5 (5) Kommunkontoret anser det därför angeläget att konsekvenserna enligt fullmäktiges uppdrag klarläggs snarast och att det i programmet redovisas en tidplan när det uppdraget kan slutredovisas. Först därefter kan miljömålen för nyproduktion av bostäder kan revideras. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att lämna kommunkontorets tjänsteskrivelse som svar på tekniska nämndens remiss av mark- och bostadsförsörjningsprogram KOMMUNKONTORET Göran Eriksson T f kommundirektör Britt Steiner Planeringschef \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\ks Missiv MBP remiss.doc

123 123 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Miljönämnden Sammanträdesdatum Remiss från Tekniska nämnden om Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP Dnr MN 2012/0042 Sammanfattning Tekniska nämnden har för yttrande översänt årets mark- och bostadsförsörjningsprogram. Beslutsunderlag Samrådshandlingen Yttrande över MBP MN Tjänsteskrivelse Yrkanden Olle Krantz (Fp) med instämmande av Carl von Friesendorff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag med följande tillägg: Ianspråkstagande av åkermark bör begränsas. Petter Forkstam (Mp) med instämmande av Mohsen Abtin (S), Mathias Thurén (S) och Olle Krantz (Fp) yrkar bifall till förvaltningens förslag med följande tillägg: a) Miljönämnden anser i det fortsatta arbetet med Mark och bostadsförsörjningsprogrammet att det bör tas fram en tydlig planering för hur kommunen i exploateringsavtal kan använda sig av krav utifrån Miljöbyggprogram SYD för att få ett miljövänligare byggande. Minst 30 procent av den totala nybyggnationen ska uppnå energiklass A enligt Miljöbyggprogram SYD. Petter Forkstam med instämmande av Mathias Thurén (S) yrkar b) Miljönämnden anser att träd med stammar som har en diameter på 20 cm eller mer inte får fällas utan marklov i tätorten Lund. Lars V Andersson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag och avslår Olle Krantz (Fp) yrkande och yrkar vidare med instämmande av Carl von Friesendorff (M) avslag på Petter Forkstams (Mp) båda yrkanden. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag och Olle Krantz (Fp) förslag och finner förvaltninges förslag bifallet. Ordförande ställer vidare proposition på Petter Forkstams (Mp) förslag b) och finner detta avslaget. Votering begärs. Miljönämnden godkänner följande voteringsordning: Ja för att avslå tilläggsyrkande del b. Nej för att tillstyrka yrkande del b. Omröstningen utfaller enligt följande: Lars V Andersson (C), Carl von Friesendorff (M), Johan Rystad (Fp), Lotta Justerare Utdragsbestyrkande

124 124 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Miljönämnden Sammanträdesdatum Eldh Pålsson (M), Olle Krantz (Fp) och Mette Maaria Lundström (Fp) röstar ja. Petter Forkstam (Mp), Mohsen Abtin (S), Anna-Lena Håkansson (S), Mathias Thurén (S) och Stefan Olsson (V) röstar nej. Med 6 ja-röster mot 5 nej-röster beslutar Miljönämnden att avslå Petter Forkstams förslag del b. Ordförande ställer proposition på Petter Forkstams (Mp) yrkande del a och finner detta avslaget. Votering begärs. Miljönämnden godkänner följande voteringsordning: Ja för att avslå tilläggsyrkande del a. Nej för att tillstyrka yrkande del a. Omröstningen utfaller enligt följande: Lars V Andersson (C), Carl von Friesendorff (M), Lotta Eldh Pålsson (M) röstar ja. Petter Forkstam (Mp), Johan Rystad (Fp), Olle Krantz (Fp), Mette Maaria Lundström (Fp), Mohsen Abtin (S), Anna-Lena Håkansson (S), Mathias Thurén (S) och Stefan Olsson (V) röstar nej. Med 3 ja-röster mot 8 nej-röster beslutar Miljönämnden att tillstyrka Petter Forskstams (Mp) förslag del a. Miljönämnden beslutar att anta förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande med följande tillägg: Miljönämnden anser i det fortsatta arbetet med Mark och bostadsförsörjningsprogrammet att det bör tas fram en tydlig planering för hur kommunen i exploateringsavtal kan använda sig av krav utifrån Miljöbyggprogram SYD för att få ett miljövänligare byggande. Minst 30 procent av den totala nybyggnationen ska uppnå energiklass A enligt Miljöbyggprogram SYD. att översända tjänsteskrivelsen till Tekniska nämnden. Beslut expedieras till: Tekniska nämnden Akten Justerare Utdragsbestyrkande

125 125 Miljöförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (2) Annika Skoog Miljönämnden annika.skoog@lund.se Yttrande över mark- och bostadsförsörjningsprogrammet Diarienummer Sammanfattning Tekniska nämnden har för yttrande översänt årets mark- och bostadsförsörjningsprogram. Beslutsunderlag Samrådshandlingen Beslutsunderlag Samrådshandlingen Yttrande över MBP MN Ärendet Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet uppdateras varje år. Innehållet bygger till stor del på förgående år, men för år 2015 är planerna nu säkrare. Utblick finns för 2016 och Förvaltningens synpunkter I huvudsak är programmet samma som förra året. En del av projekten är detaljplanelagda, medan andra inte är det. I miljönämndens granskning av detaljplaner ingår bedömning av miljö- och hälsoaspekter som t ex buller. De planer som inte är granskade kan vara mindre lämpliga för bostäder och vilka åtgärder som kan göras för att skapa en god miljö kan inte bedömas i detta skede. I områden med blandad bebyggelse kan problem uppkomma då verksamheter och bostäder blandas. Det finns verksamheter som inte räknas som miljöfarliga men som kan ge upphov till problem genom till exempel sina transporter och ventilationsaggregat. Det är svårt att förebygga att sådana problem uppkommer i den blandade bebyggelsen. För bostäder bör gälla att inte bygga enkelsidiga lägenheter i trafikbullerstörda lägen. \\Lund\miljöförvaltningen$\Miljönämnden\Ärenden till MN\2012\ \MN Tjänsteskrivelse MBP docx Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Botulfsgatan 3 B Botulfsgatan 3 B miljoforvaltningen@lund.se LUND

126 126 Tjänsteskrivelse 2 (2) Även inom bostadsområden kan problem uppkomma då lokala eldstäder såsom braskaminer tillåts. Man bör ta ett helhetsgrepp kring vad som är lämpligt i respektive område utifrån topografi och andra markförhållanden. En del projekt handlar om förtätning i befintliga områden. Detta är positivt under förutsättning att parkmark inte tas i anspråk eller att lokaliseringen inte blir olämplig i förhållande till trafikleder, verksamheter eller andra störningskällor. Ianspråkstagande av åkermark till ny bebyggelse bör undvikas och en nollvision bör eftersträvas. För att bibehålla och skapa goda boendemiljöer bör befintlig grönska sparas i första hand och i andra hand ersättas. Dagvattenfrågan är viktig och man bör undvika hårdgörning av nya ytor och möjliggöra för infiltration och fördröjning av dagvatten. All ny bebyggelse ökar behovet av kommunalt vatten och avlopp. För Brunnshög planeras stora utbyggnader framöver och under perioden kommer ett par projekt att påbörjas i området. Avloppsfrågan är viktig och Källby avloppsreningsverk har en begränsad kapacitet som inte kommer att räcka till på längre sikt. Verksamheter är ett stort begrepp som innefattar både stora verksamheter med behov av stora skyddszoner och små verksamheter utan behov av särskilda skyddszoner. Vid utformning av nya planområden är det viktigt att välja en utformning som medger goda utemiljöer för barn och ungdom på förskolor och skolor. Gården bör både ge sol och skugga och vara skyddad från trafikbuller. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att anta denna skrivelse som sitt yttrande och översända denna till Tekniska nämnden. MILJÖFÖRVALTNINGEN Björn Berséus Miljöchef Annika Skoog Miljöinspektör Beslut expedieras till: Tekniska nämnden Akten \\Lund\miljöförvaltningen$\Miljönämnden\Ärenden till MN\2012\ \MN Tjänsteskrivelse MBP docx

127 127 Serviceförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (2) Lundafastigheter Per Dahlgren per.dahlgren@lund.se Servicenämnden Yttrande över förslag till Mark- bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 Dnr SN 2012/0044 Sammanfattning Programförslaget omfattar i huvudsak förslag till mark för bostadsförsörjning och för verksamheter. Med verksamheter avses mark för industri- och kontor. I begreppet bostadsförsörjning inkluderas särskilda boendeformer, studentoch institutionsboende. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens remisskrivelse Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 daterad mars Serviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts relevant i ett så övergripande dokument. Ärendet Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet (fortsättningsvis MBP) berör serviceförvaltningen i första hand när det gäller en utökning av förskola och skola samt institutionsboende som LSS och gruppboende. Även bostäder för flyktingar eller socialt boende kan vara aktuellt i bostads- eller hyresrättsproduktion. Behovet av lokaler och/eller tomter för förskola/skola, bör vara gränslinje för bostadsbyggandet. Detta gäller särskilt vid förtätningsprojekt. Detaljplaner vid förtätningsprojekt bör inte genomföras, innan eventuella behov av kommunala verksamhetslokaler är tillgodosedda. \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\sf tjänsteskrivelse Yttrande över MBP doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Kiliansgatan serviceforvaltningen Lund

128 128 Tjänsteskrivelse 2 (2) För serviceförvaltningen är MBP ett allmänt hållet dokument (vilket också är syftet) och starttider för igångsättning förskjuts och revideras ofta. Ett bättre sätt att tillgodose kommunens framtida behov av egen tomtmark eller lokaler hos andra exploatörer, är ett utökat samarbete med tekniska förvaltningens mark- och exploateringskontor. I övrigt har serviceförvaltningen inget att erinra mot förslaget till MBP. Serviceförvaltningens förslag Servicenämnden föreslås besluta att som sitt yttrande över förslag till MBP , översända denna skrivelse till tekniska förvaltningen (mark- och exploateringskontoret). SERVICEFÖRVALTNINGEN Per-Olof Järvegren Anders Salomonsson Per Dahlgren Beslut expedieras till: Tekniska förvaltningen Per Dahlgren, handläggare Akten \\LUND\tekn_me$\Gemensam\MBP\13_15\Remiss\Inkomna remisser\sf tjänsteskrivelse Yttrande över MBP doc

129 Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 Dnr SO 2012/0187 Sammanfattning Programmet följer upp den antagna översiktsplanen ÖP 2010 och gällande utbyggnadsprogram UBP för Förslaget bygger i allt väsentligt på gällande MBP. Totalt innehåller programmet nya lägenheter eller i genomsnitt lägenheter per år, varav ca 300 lägenheter per år i de östra tätorterna. Av bostäderna är ca hyresrätter (45 %) och av dem 700 studentbostäder. I projektlistan har många projekt skjutits ett år framåt i tiden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tekniska nämndens förslag till MBP med utblick mot Socialnämnden beslutar att som sitt yttrande till tekniska nämnden översända tjänsteskrivelsen Beslut expedieras till: Tekniska nämnden Handikappsekreterare Louise Wikman Akten

130 130 Förvaltningsstaben Louise Wikman Socialnämnden Yttrande över Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot SO 2012/0187 Sammanfattning Programmet följer upp den antagna översiktsplanen ÖP 2010 och gällande utbyggnadsprogram UBP för Förslaget bygger i allt väsentligt på gällande MBP. Totalt innehåller programmet nya lägenheter eller i genomsnitt lägenheter per år, varav ca 300 lägenheter per år i de östra tätorterna. Av bostäderna är ca hyresrätter (45 %) och av dem 700 studentbostäder. I projektlistan har många projekt skjutits ett år framåt i tiden. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens förslag till Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot Ärendet Positiva och trygga miljöer Socialtjänsten ska enligt socialtjänstlagen verka för att barn och ungdomar växer upp under goda och trygga förhållanden. En god bostadsmiljö ska ge naturliga mötesplatser, säker och trygg miljö och socialt sammanhang. Det är viktigt att det byggs en socialt hållbar bebyggelse som är icke segregerande med blandad bebyggelse och att särskild hänsyn tas till behovet av trygga miljöer som förebygger våldshandlingar. Socialförvaltningen anser att det är positivt att det kommer att byggas fler hyreslägenheter än tidigare. Särskilda bostadsbehov Socialförvaltningen har fortsatt stort behov av hyresbostäder till personer i behov av stöd dvs. till ungdomar, flyktingar, ensamkommande flyktingbarn, personer med psykisk funktionsnedsättning och hemlösa. Sammanlagt kommer förvaltningen att behöva 200 lägenheter per år under tre till fyra år framåt i tiden. Därefter blir antalet troligen mindre. \\Lund\soc_nämnd$\Dokument\Yttranden mm 2012\SO tjänsteskrivelse MBP med utblick mot 2017.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 1255 Bangatan 10 A socialforvaltningen@lund.se LUND

131 131 Barnkonsekvensbeslut Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i första rummet? Svar ja. Motivering: i yttrandet beaktas barn och ungdomars närmiljö. I yttrandet tas även hänsyn till barns och ungdomars behov. Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som sitt yttrande till tekniska nämnden översända tjänsteskrivelsen. SOCIALFÖRVALTNINGEN Inga-Lill Sjunnesson socialdirektör Louise Wikman handikappsekreterare

132 132 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum Mark och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 Dnr VOO 2012/0118 Sammanfattning Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret har översänt rubricerade program för yttrande. Syftet med programmet är kommunens program för förberedelse och genomförande av de detaljplaner som reglerar utbyggnaden av områden för boende och verksamheter. Vård- och omsorgsförvaltningen har ett ökat behov av fler bostäder med särskild service-, gruppbostäder och servicelägenheter. Enligt gällande plan skall behovstäckningen kunna uppnås utifrån de behov som är kända i dagen. Förutsättningen är att alla planerade projekt kan genomföras samt att tekniska nämnden aktivt måste arbeta med denna fråga. I och med avvecklingen av Brunnsbo och öppnandet av Höjeågården i november 2011, är den mycket omfattande planen för om - och nybyggnad av kommunens äldreboenden fullföljd. Beslutsunderlag Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot remissutskick, upprättat mars Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden beslutar att som sitt yttrande översända upprättad svarsskrivelse i ärendet. Beslut expedieras till: Tekniska förvaltningen Akten Justerare Utdragsbestyrkande

133 133 Zenita Bäck Vård- och omsorgsnämnden Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot remissutskick. Dnr VOO 2012/0118 Sammanfattning Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret har översänt rubricerade program för yttrande. Syftet med programmet är kommunens program för förberedelse och genomförande av de detaljplaner som reglerar utbyggnaden av områden för boende och verksamheter. Vård- och omsorgsförvaltningen har ett ökat behov av fler bostäder med särskild service-, gruppbostäder och servicelägenheter. Enligt gällande plan skall behovstäckningen kunna uppnås utifrån de behov som är kända i dagen. Förutsättningen är att alla planerade projekt kan genomföras samt att tekniska nämnden aktivt måste arbeta med denna fråga. I och med avvecklingen av Brunnsbo och öppnandet av Höjeågården i november 2011, är den mycket omfattande planen för om - och nybyggnad av kommunens äldreboenden fullföljd. Beslutsunderlag Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot remissutskick, upprättat mars Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet. Ärendet Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret har översänt rubricerade program för yttrande. Syftet med programmet är kommunens program för förberedelse och genomförande av de detaljplaner som reglerar utbyggnaden av områden för boende och verksamheter. Programförslaget rättar sig efter den antagna översiktsplanen ÖP 2010, samt gällande utbyggnadsprogram, UBP (mål, utbyggnadsordning) för

134 134 Vård- och omsorgsförvaltningen har ett ökat behov av fler bostäder med särskild service-, gruppbostäder och servicelägenheter. Enligt gällande plan skall behovstäckningen kunna uppnås utifrån de behov som är kända i dagen. Förutsättningen är att alla planerade projekt kan genomföras samt att tekniska nämnden aktivt måste arbeta med denna fråga. Ur både verksamhetsmässiga och ekonomiska skäl är det önskvärt att dessa behov kan lösas integrerat i ordinarie bostadsbyggande. Krav på att tillgodose lokalbehovet för personer med funktionsnedsättning enligt LSS bör ställas vid skrivande av exploateringsavtal med olika fastighetsägare. Den mycket omfattande planen för om - och nybyggnad av kommunens äldreboende som fastställdes i början av 2000-talet är i och med avvecklingen av Brunnsbo och öppnandet av Höjeågården i november 2011 fullföljd. Behovet av särskilda boende för äldre enligt SoL är tillgodosett för närvarande. De äldreboenden som inte omfattas av ovanstående plan kommer att granskas för att få ett underlag för en ny åtgärdsplan. Till följd av den demografiska utvecklingen kommer det att långsiktigt behövas fler lägenheter i särskilt boende för äldre. Enligt aktuell prognos behövs ett nytt äldreboende med 48 lägenheter 2015/16. Detta redovisas även i tab.1.1 bostadsproduktion som kommunen bedömer angelägna att påbörja med utblick mot 2017, där byggherren är LKF. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att som sitt yttrande översända upprättad svarsskrivelse i ärendet. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Seth Pettersson Förvaltningschef Zenita Bäck Lokalsamordnare Beslut expedieras till: Tekniska förvaltningen Akten

135 135 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Renhållningsstyrelsen Sammanträdesdatum Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 (beslut) Dnr RH 2012/0099 Sammanfattning Renhållningsstyrelsens verksamhet skall anpassas till de behov som utveckling av bostäder och verksamheter medför. De mål och styrdokument som berör Lunds framtid skall beaktas. Beslutsunderlag Förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram- MBP Tjänsteskrivelse Remissvar angående Mark- och bostadsförsörjningsprogram- MBP med utblick mot Renhållningsstyrelsen beslutar att godkänna remissvar i enlighet med tjänsteskrivelsen. Beslut expedieras till: Tekniska förvaltningen Justerare Utdragsbestyrkande

136 136 Erik Rånlund Tfn LUNDS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1(1) Renhållningsverket Till Renhållningsstyrelsen i Lund Remissvar angående "Mark- och bostadsförsörjningsprogram- MBP med utblick mot Sammanfattning Renhållningsstyrelsens verksamhet skall anpassas till de behov som utveckling av bostäder och verksamheter medför. De mål och styrdokument som berör Lunds framtid skall beaktas. Beslutsunderlag Förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram- MBP samt denna skrivelse. Ärendet Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet följer upp den antagna översiktsplan ÖP 2010 och syftar till att redovisa möjliga utbyggnadsområden inom kommunen. Gällande Utbyggnadsprogram (UBP) är även underlag för programmet. Miljö- och hållbarhetstänkande är en viktig del i arbetet med produktion av bostäder. Renhållningsstyrelsen driver en målinriktad verksamhet som berör hållbar utveckling. Ett fördjupat engagemang från renhållningsstyrelsen behövs då nya utmaningar möter Lund i framtida utbyggnadsområden. Avfallshanteringen är en del av samhällets infrastruktur och påverkar stadsutvecklingen. I hållbar utveckling ska även sociala och ekonomiska värden beaktas. Vad gäller renhållningsstyrelsens verksamhet skall planering av framtida kapacitet beakta kommunens tillväxt både vad gäller utveckling av bostäder och verksamheter. Renhållningsverket kommer att så långt möjligt fortsätta att samverka med planerande och byggande organisationer i Lund. Kommunens strategi för Hållbar stadsutveckling skall följas.

137 137 LUNDS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1(1) Renhållningsverket Förslag till beslut Renhållningsstyrelsen förslag till beslut att godkänna remissvar i enlighet med denna skrivelse. Lunds Renhållningsverk I tjänsten Erik Rånlund Renhållningsdirektör Beslut expedieras till; Tekniska förvaltningen Bilaga; MBP

138 138 & LUNDS KOMMUN Tekniska förvaltningen Till Tekniska nämnden Byggmästaregatan Lund Överlämnas till t för yttrande, beslut, kännedom, åtgärd/besvarande senast Tekniska förvaltningen il _u_n_d L u n d I2!J Y '&-?-zj l /.< PRO Lund lämnar härmed följande yttrande avseende Mark och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot PRO Lund har genom att arbetat igenom programmet kommit fram till följande synpunkter. Först vill vi framföra att vi tycker att antalet planerade bostäder enligt programmet under programperioden är tillfredsställande. Vi har också kunnat konstatera att antalet bostäder planerade för äldre är tillfredsställande. Det som vi tycker är det viktigaste är att de bostäder som byggs för äldre är planerade så att det finns hissar i ett plan så att äldre kn gå rakt in i en hiss utan att först gå i trappa. Viktigt är också att entredörrar går lätt att öppna gärna med dörröppnare så det blir lätt för äldre att komma in med rollater eller rullstol. Viktigt är att boende för äldre placeras så att det ligger i närheten av serviceinrättningar som post, bank, apotek affärer mm. Vi vill också understryka vikten av närheten till bushållplats, eller i framtiden spårvagns hållplats. Viktigt för äldre är också tillgängligheten i bostadsområdet. Det ska vara enkelt för de äldre att kunna ta sig fram inom bostadsområdet. Tryggheten är viktig alla ska känna sig trygga i sitt bostadsområde. Hälsningar Ordförande PRO-Lund Kiliansgatan Lund Telefon e-post prolund@telia.com Hemsida

139 139 Lund 4 april20124::f~ LU MUN Telmif..llza förvaltningen Ang, Mark och Bostadsförsörjnings program Bra att det byggs.då det i Lund finns stor bostadsbrist I uppräkningen saknas, i andra kommuner finns ungdomsbostäder ( alla är inte stud.) I dessa kan de bo under tiden de står i bostadskö. Helt positiva är vi inte till byggande av bostadsbyggande av bostadsrätter för seniorer Då detta utestänger boende i hyresrätter och ej har bostadsrätter eller villor att sälja Såsom insatts till i dessa bostäder. Samtidigt kan seniorer från andra kommuner köpa Då det ej krävs kötid.positivt eller ej för de boende i vår kommun vilka kan behöva Bättre tillgängliga bostäder. Att bygga på,höjden vilket nu börjat i skälva staden är positivt då det kräver mindre Markyta och samtidigt finns plats för grönområde vilket ger trevligare utemiljö' Förvånande är att inte nu tas hänsyn till störande närmiljö t.ex. tågspår vilket var När tågspåret mot Kävlinge skulle fördubblas ( 2 spår.) och bostäder löstes in och Fick fönster mot spåret utbytta. även om om isolering och bättre fönster sätts in Finns fortfarande bullret kvar på balkonger och uteplatser kvar att sova med öppet Fönster vilket vissa tycker om på sommarhalvåret omöjliggörs. SKPF, avd 24 /l ' ~-~?~\.AL~ Kerstin Dilton ÖverWmnus till /!:(~ ~n~~-;,si t;t: ~ kh~,;-~;i~~:~:... åtg~hd/1je;,v:1mndc senast~-~...,... "~ n.~knic:lm förvailniugen i Lund Lnncl.~~f.J:Ql/'?7!1!..

140 rwl 140 LKF Tekniska Förvaltningen Yttrande över Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblic k m ot LKFs styrelse får härmed lämna följande synpunkter på förslaget. Ökande efterfrågan Antalet bostadssökande har under året fortsatt öka. Vårt kösystem innehåller för närvarande ca sökande. Intresset för LKF:s senaste färd igställda nyproduktionsprojekt kv. Adelsfanan i Stångby och kv. Krämaren vid Fäladstorget har varit stort. Pågående byggnation av lägenheter med inflyttning under 2012 inom kv. Gärdesängen i Dalby och kv. Flintyxan på Gunnesbo är uthyrda. Vi har även många intressenter för Vapenhuset i Södra Sandby. För att få en lägenhet hos LKF behöver man i genomsnitt ha en kötid på ca 5.8 år. l områden som N.Fäladen, Linero och Dalby är genomsnittskötiden ca 4 år medan det i centrum oftast krävs mer än 1 O års kötid. LKF:s mindre lägenheter (ettor och tvåor) hyrs till stor del ut till personer i åldern år. De mindre lägenheterna har oftast flest intressenter (i snitt ca 300 sökande på varje enskilt objekt). Bostadskön består till ca 50% av ungdomar födda på 80- och 90-talet. För att möta ökad efterfrågan med anledning av kommande stora ungdomskullar är det av stor vikt att möjligheterna att bygga hyresrätter förbättras. För att sänka hyrorna i nyproduktionen är det nödvändigt med: Större anvisningar. Möjlighet för friare byggande i större serier tillåts. Möjlighet att bygga med olika byggsystem på markn aden och alternativa produktionsformer som kan sänka byggkostnaderna. Vi vill gärna delta i en dialog om hur detta kan genomfö ras. Nyproduktionens inriktning och sociala aspekter En blandning av upplåtelseformer i olika utbyggnadsområden är viktig. Totalt byter ca 1100 av LKF:s lägenheter hyresgäst per år. Av dessa är ca 35 % interna byten (hyresgäster som flyttar inom LKF och hyresgäster som gör lägenhetsbyten). Av återstående lägenheter går lgh per år till olika former av förturer (anvisas via kommunen). Dessutom finns det ett antallägenheter där olika förvaltningar har fasta hyresavtal (tex stödlägenheter och tonårsboendel där byte av lt~~mfs Kommuns fasti&hets AD puw Box 1675, 221 O 1 Lund Be~sadre5os e ta, f~ 21 \-.uet~ SS 00 w.wtjkf.se ('Xg4UIVfltt: SS60SO..t3 1 1

141 (\Jl LKF hyresgäster sker genom respektive förvaltnings försorg. Totalt går mellan 7 och 1 O % av de lägenheter som får ny extern hyresgäst till olika former av förturer. Det är därför viktigt att kommunens behov för olika boendegrupper fördelas mellan alla aktörer. Vi tycker det är bra att kommunen nu ställer krav på övriga aktörer vid nyexploatering och ser fram emot de konkreta resultaten av detta. Aktuella bostadsprojekt För närvarande pågår: K v Flintyxan på Gunnesbo- nybyggnad av 12 lägenheter samt 12 servicelägenheter till VoO. Kv Gärdesängen (inom Påskagänget Il), Dalby- 36 radhuslägenheter samt en gruppbostad för 6 boende till VoO. K v Vapenhuset i S.Sandby- nybyggnad av 22 lägenheter varav 8 st servicelägenheter till VoO. Kv Rundkyrkan i S.Sandby- nybyggnad av 28 lägenheter. Kv Diakonissan inom Södra Råbylund etapp 1 -nybyggnad av 19 st rad huslägen heter. K v Borgen i Genarp-nybyggnad av 19 st radhuslägenheter. Inom LKF arbetar vi aktivt för att hitta möjligheter till förädling av våra bostadsområden. För närvarande planerar vi följande förtätningsprojekt: Vikingavägen, Line ro ca 100 lägenheter. linero Centrum ca 65 lägenheter. Kv. Snickaren, väster i Lund ca 70 lägenheter. Kv. Pottugnen. väster i Lund ca 50 lägenheter. K v. Offerkällan på Norra Fätaden ca 100 lägenheter. Kv. Getingen i Veberöd ca 10 lägenheter. Brunnsbo inomkvarkivet ca 50 lägenheter. Eventuellt för trygghetsboende. K v. Bullerbyn vid Fäladstorget ca lägenheter. LKF har också i samråd med kommunen begärt detaljplaner för fastighet Väster 2:18 på Ejdervägen samt för Folkparken. l övrigt så har LKF fått markanvisningar inom Råbylund södra etapp 2, Solbjer samt inom Påskagänget etapp 3. Det är av största vikt att planarbetet för dessa områden fortskrider och att även andra byggherrar än LKF börjar bygga när detaljplanerna har vunnit laga kraft. Äldreboende Genom beslut i kommunfullmäktige har LKF tilldelats en roll som huvudsaklig kommunal fastighetsägare för äldreboende. För närvarande pågår ingen produktion av något projekt. Dock planerar vi för äldreboende enligt följande: K v Arkivet 3- nybyggnation av ett äldreboende med 48 boendeenheter.

142 (\/') LKF Framtida projekt Som framgår ovan har LKF en stor efterfrågan på hyresrätter och vi ser fram emot att medverka l nya utbyggnadsområden. Utöver vad som framgår av förslag till MBP begär LKF att få delta i följande områden: Brunnshög III (104) solhällan (135) Galten (141) Norrånga l (149) Södra Råbylund III (176) Stångby Väster Il (195) Rossings väg (197) Stångby Busstorget (304) Södra Sandby Traversen (401) Veberöd Aspeholm 13 (507) Genarp l kv Solhällan har LKF tre äldreboende. Här har vi ett särskilt intresse av att samarbeta om utformningen av kvarteret. l utbyggnadsområde Stångby väster l hade vi många intressenter till de 23 radhuslägenheter som färdigställdes under Därför önskar vi fler byggrätter i Stångby t.ex. i Stångby väster Il samt Rossings väg. På stationsområdet l, Dalby (202) där LKF har en fastighet, har vi startat arbetet med planering för hur vår fastighet kan utvecklas för att ge ett bra tillskott med bostäder. Inom Norräng a l anser vi det är viktigt att LKF ges möjlighet att samarbeta om utformningen av området för att få en blandning av upplåtelseformer i detta stora utbyggnadsområde. Med vänlig hälsning &Fastighets AB Peter Ovenlund

143 ~,,lii~ ~fil~ ~''l''~ RÄDDNINGSTJÄNSTEN SVD 143 Sida 1 (1) Datum: Handläggare: Peter Olsson Telefonnummer: E-post: peter.olsson@rsyd.se Diarienr: Externt diarienr: DNR TN 2012/74 Tekniska förvaltningen Lunds kommun att: Urban Lins e Box OOLund l;; -~..,{~~-d/he~: v-r:rande senast_,..._,, ~--.. ~...,...,.,.,. 'Tckni~-;k~t förvaltningen i Lund Lund _jf:qyo ~-... ~ LU ~![i s-k«50i ~\~1u N Tekniska förvaltningen Ini<. REMISSYTTRANDE ANGÅENDE MARK- OCH BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM MBP MED UTBLICK MOT 2017 Räddnings~änsten syd har inget att erinra under förutsättning att det i byggskedet tas hänsyn till att östra delen av Södra Sandby och östra delen av Dalby ligger utanför normal insatstid. Följande handlingar har legat till grund för Räddnings~änsten Syds yttrande: Remiss Dnr 2012/74 Förslag till Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP ~je-~:c'~~ ~r~... : : Peter Olsson Brandingenjör Anders Thomblad Brandingenjör Adress Box Malmö Telefon Internet Fax

144 144 Tekniska förvaltningen Mark och exploateringskontoret Förslag till Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP med utblick mot 2017 Maj slutversion

145 145

146 146 Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet (MBP) är kommunens program för förberedelse för och genomförande av de detaljplaner som reglerar utbyggnaden av områden för boende och verksamheter. MBP utgår från kommunens översiktsplan (ÖP 2010) och utbyggnadsprogram (UBP ). ÖP aktualiseras en gång per mandatperiod. Områden för boende Boende definieras som allt boende i nyproduktion i projekt med minst 10 bostäder i centralorten Lund och minst 5 bostäder i övriga orter. Här inkluderas s.k. särskilda boendeformer, student- och institutionsboende. Bostadsbyggnadsplanerna är omfattande för de närmaste åren med knappt 1400 nya lägenheter per år fördelade på kommunens alla tätorter och med olika storlekar och upplåtelseformer beräknas närmare 1200 lägenheter påbörjas, vilket är i något mindre än planerna för ett år sedan. Områden för verksamheter Verksamheter definieras som företag och institutioner som etablerar sig inom sammanhållna områden i kommunen. Kommunen lider brist på sådan mark i centralorten Lund. Innehåll Sammanställning av bostadsprojekt som kommunen bedömer som angelägna att påbörja under åren med en utblick mot 2017, dock bortses från förskjutningar p.g.a. överklagade detaljplaner Beskrivning av varje pågående och planerat bostadsprojekt inklusive kommunens egna mark- och lokalbehov i projektet Redovisning och beskrivning av de verksamhetsområden där kommunen och andra erbjuder tomter för företag och institutioner. Allmänna serviceinrättningar - befintliga och planerade - i kommunens olika delar redovisas i kartform.

147 147 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BOSTÄDER / VERKSAMHETER Tab 1.1 Angelägen bostadsproduktion Allmänt om bostadsförsörjning Aktuell statistik och indikatorer Kommunens tomtkö Miljö- och hållbarhetsaspekter 5 Tab 2.1 Verksamhetsområden Allmänt om kommunens verksamhetsområden Miljö- och hållbarhetsaspekter 7 Områdes-/projektvis beskrivning och program 9 - Lund Centrum 10 - Lund Norr 12 - Lund Östra Torn/Mårtens Fälad 14 - Lund Linero 16 - Lund Råby 18 - Lund Söder 20 - Lund Väster 22 - Lund Torn 24 - Stångby 26 - Dalby 28 - Torna Hällestad 30 - Södra Sandby 32 - Revingeby 34 - Veberöd 36 - Genarp 38 MBP

148 1 BOSTÄDER Nr Område Byggherre Antal lägenheter Övrigt Totalt Klara, Påbörjandeår upplåtelseform, m m igång Lund 107 Väduren 1 och 9 Axlingruppen, Skånesund hyresrätt, lgh-hotell 152 Arkivet 1 Lunds Nation studentlägenheter 111 Dammhagen P-bolaget, AF Bostäder studentlägenheter 121 Råbykungen/Stenkrossen Veidekke, LKF m fl hyres- o bostadsrätt 123 Galgevången ej utsedd studentlägenheter 108 S:t Thomas Lunds nation studentlägenheter 105 Tornav/Tunav AF Bostäder studentlägenheter 106 Tegelbruket (Helgonagården) Helsingkrona nation studentlägenheter 137 Arkivet 3 LKF särskilt boende 155 Brunnsbo LKF särskilt boende 141 Galten blandade former 143 Kung Oskar Lorentzon, P-bolaget blandade former 119 Lunds Södra JM bostadsrätt 199 Vegaskolan AF Bostäder studentlägenheter 165 Kämnärsrätten AF Bostäder studentlägenheter 146 Skyttegillet Akelius Lgh Skyttegillet hyresrätt 183 Offerkällan LKF hyresrätt 154 Klosterängen Lundafastigheter särskilt boende 117 Drottn. Filippa Akelius studentlägenheter 114 Käranden Förvaltnings AB S.t Petri bostadsrätt 133 Bullerbyn LKF, Seniorgården hyres- o bostadsrätt, senior 164 Sagostunden AF Bostäder studentlägenheter 145 Häradsrätten Lundafastigheter/LKF särskilt boende 135 Solhällan ej utsedda blandade former 103 Brunnshög II (Solbjer) Ikano,Skanska,NCC, LKF m fl blandade former 150 Sudden Mjöbäcks Entreprenad AB bostads- /äganderätt 151 Linebäck LKF, Sundprojekt hyres- o bostadsrätt 104 Brunnshög III ej utsedda blandade former 131 Vikingavägen LKF, Kungsäpplet hyresrätt, lgh-hotell 128 Vänortsparken LKF särskilt boende 149 Norränga I ej utsedda blandade former 168 Linero Centrum LKF hyresrätt 174 Södra Råbylund I Midroc,NCC,LKF, Viedekke m fl blandade former 175 Södra Råbylund II LKF, M-hus, Veidekke, JM m fl blandade former 176 Södra Råbylund III ej utsedda blandade former 171 Norra Råbylund Tavell Absalon Pension Källbyängar Riksbyggen bostads-/äganderätt 190 Hunnerup HSB Produktion i Skåne äganderätt 120 Klostergården IP HSB Produktion i Skåne, NCC bostadsrätt, ev hyresrätt 160 Vildanden AF Bostäder m fl studentlägenheter 182 Snickaren LKF hyresrätt 181 Pottugnen LKF hyresrätt 185 Postterminalen Paulssons bostadsrätt 186 Raffinaderiet JM hyres- o bostadsrätt 157 Nöbbelövsvägen Tornahem, Midroc blandade former, stud 156 Nöbbelöv centrum Stena Fastigheter hyresrätt S:a Lund Stångby 166 Haraldsfält JM ägande-, bostadsrätt 194 Stångby Väster I LKF, ByggComp., Göteneh. m fl blandade former, senior 195 Stångby Väster II ej utsedda blandade former 197 Rossings väg ej utsedd seniorbost Dalby och Torna Hällestad 219 Påskagänget II Myresjöhus, LKF, Midroc m fl blandade former 220 Påskagänget III ej utsedda blandade former 202 Stationsområdet I ej utsedda, LKF blandade former 210 Sydost enskild äganderätt S Sandby och Revingeby 301 Norreholm Skånemark Exploatering AB äganderätt 304 Busstorget ej utsedd blandade former, senior 306 Bryggeriet Open House äganderätt 313 Fåglasång Tivoliplatsen Bygginovatörerna i Lund äganderätt 315 Revingeby norr ej utsedda, enskild äganderätt Veberöd 418 Trulsbo väster Götenehus äganderätt 413 Gäddan Fundamentum Byggnads AB bostadsrätt 412 Annelund JM blandade former 410 Hasslemölla/Idalafältet ej utsedda, enskilda blandade former 401 Traversen ej utsedda blandade former Genarp 504 Vid kyrkan Kristineberg, Derome, m fl blandade former 507 Aspeholm 13 ej utsedd hyresrätt S:a utom Lund S:a kommunen Tab1.1 Bostadsproduktion som kommunen bedömer som angelägen att påbörja med utblick mot 2017 MBP BOSTÄDER 3 148

149 Allmänt om bostadsförsörjning Lund är en expansiv kommun i en expansiv region. Efterfrågan på nyproducerade bostäder är hög och stabil stiftade riksdagen en ny lag om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. I den sägs att varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod, och om det behövs för att främja bostadsförsörjningen skall kommunen anordna bostadsförmedling. Denna planering sker genom Utbyggnadsprogram för Lunds kommun med utblickar mot Programmet ligger till grund för bland annat detta Mark- och bostadsförsörjningsprogram Aktuell statistik och indikatorer MBP redovisar alla bostadsprojekt som bedöms som angelägna för att tillgodose såväl aktuella som långsiktiga behov. Det betyder att programmet redovisar betydligt fler projektstarter varje år än vad som normalt förverkligas. Programmet tar t ex ingen höjd för detaljplaner som försenas p g a överklaganden eller förberedelser som tar längre tid än beräknat, något som är vanligt förekommande. Därför skiljer sig ibland MBP:s siffror markant från verkligt antal byggstarter. Det påbörjades runt 670 lägenheter 2011 eller 610 färre än vad som angavs för 2011 i MBP Bland projekt som försenades kan nämnas 70 lägenheter på Linero Centrum, 80 lägenheter på Klostergården, 100 studentlägenheter på Dammhagen och Vildanden samt 300 lägenheter i Södra Råbylund I, Nöbbelöv Centrum, Stångby, Påskagänget i Dalby och Veberöd. Inga projekt av betydelse startades tidigare än beräknat. I MBP redovisas ambitionsnivån 1395 lägenheter med byggstart Aktuella byggherreenkäter indikerar att verkligt antal påbörjade lägenheter 2012 kan bli runt 820 d v s en ökning jämfört med Påbörjade lägenheter Utfall Utfall Prognos Lund Stångby Dalby S Sandby 52 5 Veberöd Genarp 1 22 Övriga Färdigställda lägenheter Utfall Utfall Prognos Lund Stångby Dalby S Sandby Veberöd Genarp Övriga MBP

150 Kommunens tomtkö Lunds kommun förmedlar och säljer tomter för fri bebyggelse genom en särskild kommunal tomtkö. Tomter erbjuds om möjligt i alla kommunens tätorter. Fördelning av tomter sker i turordning efter anmälningsdatum. Köregler, information om vad det kostar och hur fördelningen sker finns på Lunds kommuns hemsida. Antal personer som köar för en tomt ligger för närvarande runt Tomtutbudet är begränsat och ligger i genomsnitt mellan 5 och 15 stycken per år. 1.2 Miljö- och hållbarhetsaspekter Nyproduktionen av bostäder genomsyras numera av ett miljö- och hållbarhetstänkande. Kundernas miljö- och kvalitetsmedvetenhet har fått branschen att väga in sådana aspekter i såväl byggprocessen som boendet och den framtida förvaltningen. Det är därför ofta möjligt för kommunen som beställare att få in önskvärda egenskaper såsom goda energiprestanda, allergisäkerhet, hög återvinningsgrad och sunda, naturliga material. Liksom i många andra branscher har detta snarast blivit regelrätta konkurrensmedel. Kommunen bidrar till en sådan utveckling dels genom att ställa krav i samband med markanvisningar, dels genom att ta fram olika styrdokument. Miljöbyggprogram Syd antogs 2009 i både Lund och Malmö. Programmet tjänar som styrinstrument i de båda kommunernas ansträngningar att åstadkomma sunda, hållbara och energieffektiva hus. Under 2010 inleddes arbetet med att revidera nuvarande kärnområden samt ta fram ett förslag till två nya kärnområden trafikbuller och akustik. Under 2012 kommer en ny version av Miljöbyggprogram SYD förhoppningsvis att börja gälla. Till mitten av maj 2012 har 21 ambitionskontrakt tecknats för projekt i Lund och 69 i Malmö. Inga projekt har, enligt Miljöbyggprogram Syds hemsida, genomgått resultatrapportering. Därmed är det ännu så länge svårt att bedöma konsekvenserna och nyttan av programmet införande. Enligt kommunfullmäktigebeslut bör minst hälften av nyproduktionen hålla Miljöklass B eller bättre enligt Miljöbyggprogram Syd. I samband med kommunala markanvisningar diskuteras möjligheten att uppnå Miljöklass A inom kärnområde Energi med aktuella byggherrar. MBP

151 VERKSAMHETSOMRÅDEN Nr Område Övrigt Påbörjandeår Lund Öppet Gastelyckan x inga tomter kvar 07 Jöns Petter Borg x 09 Råbylund x 11 Västra Brunnshög x delvis öppnat 16 Hasslanda x 17 S:t Lars söder x delvis öppnat 19 Västratornsvägen x Stångby 18 Stångby Jonsgård x Dalby 22 Horsabjer x 24 Dalby sydost x S Sandby 31 Östra Mölla x Veberöd 40 Truckvägen x 41 Veberöd nordväst x Genarp 50 Kärrvallen x x delvis öppnat 1980 Tab 2.1 Verksamhetsområden 2.1 Allmänt om kommunens verksamhetsområden Kommunens ambition är att tillhandahålla färdig tomtmark inom samlade verksamhetsområden. I centralorten Lund har näringslivsstrukturen med ett stort inslag av utbildning och forskning inneburit att ett större utbyggnadsområde i nordost Brunnshög primärt riktar sig till forskningsintensiv och högteknologisk verksamhet, men området innehåller även bostäder. Det mer traditionella området Gastelyckan i östra Lund är snart helt ianspråktaget. En ny vägförbindelse mellan Dalbyvägen och E22 Sydöstra vägen har öppnats 2009 vilket skapar nya etableringsmöjligheter inom Hasslanda. Den nya vägen har en fortsättning västerut och sammankopplas med Ruben Rausings gata. Kv Jöns Petter Borg kan därmed genomgå en successiv förnyelse och kraftfull förtätning. I Stångby planeras ett nytt verksamhetsområde mellan Örtoftavägen och stambanan. I Dalby och Södra Sandby finns områden med möjlighet till fler etableringar. I Dalby pågår planläggning dels för att knyta Horsabjer direkt till väg 11, dels för att skapa ytterligare tomtmark i direkt anslutning till Siporexområdet. I Veberöd är området runt Truckvägen under avyttring. Kommunen prövar möjligheten att etablera ett mindre verksamhetsområde(veberöd Nordväst) norr om det nya bostadsområdet Lökadal. I Genarp är utbudet begränsat, men arbete pågår att skapa nya etableringsmöjligheter genom att bygga ut Kärrvallen västerut. Här kan för närvarande tre ytterligare tomter frigöras. En viktig del i förmedlingen av mark till olika företag och institutioner är att informera - både brett och riktat - om kommunen och vad den har att erbjuda. Detta görs kontinuerligt via Lunds kommuns hemsida. Kommunens resurser innefattar härvidlag speciella informations- och näringslivsenheter. MBP

152 7 152 Såld industrimark Ha Östra tätorterna Lund tätort Årtal Indikator/mätetal Utfall 2011 Prognos Försäljning/upplåtelse industrimark, ha 28,0 3,0 5,0 5,0 Lund exkl Brunnshög 2,3 4,0 3,5 3,0 3,0 Brunnshög 17,0 15,0 2,0 2,0 Övriga orter 0,6 1,0 1,0 1,0 1,0 2.2 Miljö- och hållbarhetsaspekter Etablering av verksamhetsområden genomsyras av ett miljötänkande. Kundernas och de anställdas miljömedvetenhet har fått företag och institutioner att inte bara beakta miljöaspekter i produktionsoch distributionsleden utan även i själva etableringsfasen. Kommunen bidrar till en sådan utveckling genom att inför försäljning av tomtmark informera om bl a Miljöbyggprogram Syd. Programmet ska tillämpas i de delar som utgör kontor och personalutrymmen. MBP

153 153 8 MBP

154 154 9 OMRÅDES-/PROJEKTVIS BESKRIVNING OCH PROGRAM MBP

155 Lund Centrum NORRA PÅLSJÖ SMÖRLYCKAN UNIVERSITETSOMR. IDEONS MÖLLEVÅNGEN $1 FÖRETAGS- " $1 PLANTAGE- LYCKAN 143 A F 170 OMRÅDE FÖRETAGS- OMRÅDE! b EN SPOLETORP! Jvg stationen A!! B D!! HELGONAGÅRDEN! $1 HYPHOFFS LYCKAN OLSHÖG F F! F b " $1 TUNA F!( 123 b ^ "!( DEN b $1! " INNERSTADEN! "!!!!! b V D " A MARGRETEDALS- HOSPITALS- GÅRDEN Domkyrkan 141 F 119! FÖRETAGSOMRÅDE ^ F "! B ^!( A " ^! 111 Södra vägen " F 155 F F F F!!( $1 NILSTORP! 121!! F D F!( " LILLA RÅBY GALGEVÅNGEN b STAMPELYCKAN F 107 GALJE VÅNGEN b E22 " VIPELYCKAN GASTELYCKANS FÖRETAGSOMRÅDE 0 GASTELYCKAN Meter MÅRTENS FÄLAD Dalbyvägen!( Bostadsområde Påbörjat före eller under 2012 Påbörjas Påbörjas F=Flerbostadshus SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt Service BEFINTLIG! Förskola " Skola!( Förskola $1 Idrottsanläggning $1 Idrottsanläggning D Dagcentral ^ Öppen fritidsverksamhet b Biblioteksbuss B V A Bibliotek Vårdcentral Apotek PLANERAD MBP

156 Lund Centrum Påbörjat före eller under VÄDUREN 1 och 9 Lägenheter: 130 små hyresrätter Markägare: Axlingruppen AB, Skånesund AB Byggherre: Bästa Bostaden AB, Skånesund AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Bästa Bostaden och Skånesund har byggt 100 hyresbostäder, drygt hälften som lägenhetshotell, öppnat i början av Resterande lägenheter beräknas starta STUDENTKÅREN 4 Lägenheter: c:a 200 studentlägenheter Markägare: Akademiska Hus i Lund AB Byggherre: Prime Living Invest AB Planläge: tillfällig bygglov Program: Byggstart Påbörjas BRUNNSBO Lägenheter: c:a 55 hyresrätter, ev trygghetsbostäder Markägare: LKF AB Byggherre: LKF AB Planläge: förslag till detaljplan, samrådshandling Program: Byggstart DAMMHAGEN Lägenheter: c:a 50 som tillbyggnad till P-huset Dammgården, studentlägenheter (AFB) Markägare: Lunds Kommuns Parkerings AB, kommunen Byggherre: AF Bostäder Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart LUNDS SÖDRA Lägenheter: c:a 180 bostadsrätter Markägare: JM AB Byggherre: JM AB Planläge: förslag detaljplan, samrådshandling Program: Byggstart Etappvis utbyggnad. 152 ARKIVET 1 Lägenheter: c:a 120 studentlägenheter Markägare: Niam fond IV Arkivet 1 AB Byggherre: Lunds Nation Planläge: förslag detaljplan, utställningshandling Program: Byggstart VEGASKOLAN Lägenheter: c:a 80 studentlägenheter Service: förskola i bottenvåning Markägare: kommunen m fl Byggherre: Serviceförvaltningen/AF Bostäder Planläge: förslag detaljplan, utställningshandling Program: Byggstart RÅBYKUNGEN/STENKROSSEN Lägenheter: c:a 250 hyres- och bostadsrätter Service: förskola Markägare: kommunen, mindre del i privat ägo Byggherre: Veidekke AB, LKF AB m fl Planläge: programsamråd Program: Byggstart GALGEVÅNGEN Lägenheter: c:a 30 studentlägenheter Service: förskola i bottenvåning Markägare: kommunen Byggherre: ej utsedd Planläge: programsamråd Program: Byggstart S:T THOMAS Lägenheter: c:a 50 studentlägenheter Markägare: Lunds nation Byggherre: Lunds nation Planläge: planändring Program: Byggstart TEGELBRUKET Lägenheter: c:a 60 studentlägenheter Markägare: Akademiska hus i Lund Byggherre: Helsingkrona nation Planläge: Planprogram Program: Byggstart ARKIVET 3 Lägenheter: c:a 50 som äldreboende Markägare: Lunds kommun Byggherre: LKF AB Planläge: planuppdrag Program: Byggstart Påbörjas TORNAVÄG/TUNAVÄG Lägenheter: c:a 200 studentlägenheter Markägare: Akademiska hus i Lund Byggherre: AF Bostäder Planläge: - Program: Byggstart GALTEN Lägenheter: c:a 60 bostäder Markägare: Lunds kommun m fl Byggherre: - Planläge: programsamråd Program: Byggstart KUNG OSKAR Lägenheter: c:a 100 bostäder Markägare: Lorentzon AB, Lunds Kommuns Parkerings AB Byggherre: - Planläge: programsamråd Program: Byggstart MBP

157 12157 VALLKÄRRATORN 19 Lund Norr F 145 LADUGÅRDSMARKEN! F ! F F 114! " "!! D MÖLLEVÅNGEN b! " b $1 ^ " NORRA B $1 A Norra Ringen V F $1 " 133 ^ $1!! NORRA FÄLADEN " FÄLADENS! 164 F! FÖRETAGSOMRÅDE 165 F 154 F E22 BRUNNSHÖGS FÖRETAGSOMRÅDE MÖLLEVÅNGEN F 117 SMÖRLYCKAN NORRA UNIVERSITETSOMR. IDEONS PÅLSJÖ Bostadsområde Öppnas Påbörjat före eller under 2012 Påbörjas F=Flerbostadshus SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt Service BEFINTLIG! Förskola " Skola Meter PLANTAGE- Verksamhetsområde LYCKAN FÖRETAGS- $1 Idrottsanläggning D Dagcentral ^ Öppen fritidsverksamhet b Biblioteksbuss B V A Bibliotek Vårdcentral Apotek PLANERAD $1 Idrottsanläggning MBP

158 Lund Norr Påbörjat före eller under KÄRANDEN Lägenheter: c:a 200 bostadsrätter, påbyggnad på bef 2-våningshus Markägare: Förvaltnings AB S:t Petri Byggherre: Fredslyckan AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Successiv om- och tillbyggnad. 145 HÄRADSRÄTTEN Lägenheter: c:a 70 hyresrätter, gruppboende och eventuellt äldreboende Markägare: kommunen Byggherre: Serviceförvaltningen/LKF AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Två gruppboenden om 6 respektive 12 lägenheter klara. LKF bygger eventuellt ett äldreboende åt vårdoch omsorgsförvaltningen alternativt vanliga lägenheter. 165 KÄMNÄRSRÄTTEN Lägenheter: c:a 120 studentlägenheter Markägare: AF Bostäder Byggherre: AF Bostäder Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart Påbörjas SKYTTEGILLET Lägenheter: 28 hyreslägenheter Markägare: Akelius Lägenheter Skyttegillet 1-3 AB Byggherre: Akelius Lägenheter Skyttegillet 1-3 AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart SAGOSTUNDEN Lägenheter: c:a 125 studentlägenheter Service: förskola i bottenvåning Markägare: kommunen, AF Bostäder Byggherre: Serviceförvaltningen/AF Bostäder Planläge: planuppdrag Program: Byggstart OFFERKÄLLAN Lägenheter: c:a 100 hyresrätter Markägare: LKF AB Byggherre: LKF AB Planläge: planuppdrag Program: Byggstart KLOSTERÄNGEN Lägenheter: 6-8, särskilt boende Markägare: kommunen Byggherre: Serviceförvaltningen Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart BULLERBYN Lägenheter: c:a 110 hyres- och bostadsrätter, senior Markägare: LKF AB, kommunen Byggherre: LKF AB, Seniorgården AB Planläge: programsamråd Program: Byggstart DROTTNING FILIPPA Lägenheter: 15 studentlägenheter Markägare: Akelius AB Byggherre: Akelius AB Planläge: planuppdrag Program: Byggstart Verksamhetsområde 19 VÄSTRATORNSVÄGEN (Lund norr, ej öppnat) Areal: 13 ha Markägare: Belleshög AB, enskilda Planläge: planuppdrag Program: - MBP

159 " Lund Östra Torn/ Mårtens LADUGÅRDSMARKEN Fälad !! " FÄLADEN ADENS b! NORRA UNIVERSITETSOMR.! STAMPELYCKAN A RÅBY GALGEVÅNGEN! b FÖRETAGSOMRÅDE IDEONS FÖRETAGS- FÖRETAGS- OMRÅDE " $1 TUNA GALJE VÅNGEN E22 b!( PÅLSJÖ OMRÅDE E22 " b GASTELYCKANS FÖRETAGSOMRÅDE GASTELYCKAN E22! ^ VIPELYCKAN FÖRETAGSOMRÅDE b MÅRTENS FÄLAD Dalbyvägen Verksamhetsområde BRUNNSHÖGS 135 F/ SG Öppnat före eller under 2012 Öppnas Öppnas MBP b 11 # # # # # # # # # # # # # # # # #") # 104 F # # # # # # # # $1 # # # # # # # # # # # # JB # # F #!( # # # # ÖSTRA TORN # # # # # # # # # 103 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # b !( ") F! b!! ÖSTRA TORN 150 b F " "! SG b Sandbyvägen " $1!!! " b Bostadsområde!! b Service! BEFINTLIG! Förskola V # # # # # Påbörjat före D eller # # # # # B A under 2012 # # # # # Påbörjas ! " # # # F=Flerbostadshus # # # # # SG=Småhus, # # gruppbyggt ") # # # Blandad $1! stad # # # # SS=Småhus, styckebyggt # # # # Blandad stad # # # #! RÄFTEN Meter PLANERAD!( Förskola " Skola ") Skola $1 Idrottsanläggning! $1 ÈB Bibliotek ARENDALA D ^Dagcentral $1 Idrottsanläggning ^ Öppen fritidsverksamhet!(") LINERO Biblioteksbuss

160 Lund Östra Torn/Mårtens Fälad Påbörjat före eller under LINEBÄCK Lägenheter: c:a 215, 3x48 äldreboende klara Markägare: LKF AB, kommunen Byggherre: LKF AB, Sundprojekt AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Solbacken tillsammans med Linebäck har gett 144 nya bostäder. 70 bostadsrätter i norra delen med start Påbörjas SUDDEN Lägenheter: c:a 25 radhus, äganderätt Markägare: kommunen, Mjöbäcks Entreprenad AB Byggherre: Mjöbäcks Entreprenad AB Planläge: antagen detaljplan Program: Byggstart BRUNNSHÖG II (SOLBJER) Lägenheter: c:a 500 primärt i flerbostadshus eventuellt med student- och seniorbostäder Service: ev förskola, bibliotek genom förhyrning Markägare: kommunen Byggherre: NCC, Skanska, Ikano, Derome m fl Planläge: planprogram Program: Byggstart VÄNORTSPARKEN Lägenheter: 12 hyreslägenheter, särskilt boende Markägare: kommunen Byggherre: LKF AB Planläge: gällande detaljplan Program: Byggstart SOLHÄLLAN Lägenheter: c:a 200, blandade former Service: ev förskola, skola Markägare: kommunen Byggherre: ej utsedda Planläge: förslag till planprogram Program: Utveckling av området under programperioden. Verksamhetsområden 11 VÄSTRA BRUNNSHÖG Areal: 90 ha Markägare: kommunen, Briggen, Lunds Energi AB, mindre del enskild ägo Planläge: framtagande av samrådsförslag till detaljplan inom vilken huvuddelen av området ingår Program: Kommunen i samarbete med olika intressenter utvecklar området till en ny stadsdel med fokus på forskning och högteknologi. 12 NORRA BRUNNSHÖG (MAX IV, ESS, Science Village) Areal: 100 ha Markägare: kommunen, Region Skåne, Lundamark AB, mindre del enskild ägo Planläge: lagakraftvunnen detaljplan för Max IV, samrådsförslag till detaljplan för ESS, programförberedelser för Science Village Försäljningsläge: markupplåtelse till Max IV Program: Kommunen i samarbete med Lunds Universitet, ESS AB och andra intressenter utvecklar området med start BRUNNSHÖG III Lägenheter: c:a 450, blandade former Service skola, idrott Markägare: kommunen Byggherre: - Planläge: aktualisering av ramprogram Program: Påbörja området 2015 med verksamheter. Bostäder i skede 2. MBP

161 16161 Lund Linero! b! LAD 151 F 150 b! "! b SG 125 Sandbyvägen! SG/ SS/ F n 135 F/ SG!( ") LINERO 171 ") $1 131!! F Dalbyvägen " D F! A B 112 V! ^ 168 F! $1 "!(") 149 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # SG/SS/F ARENDALA 176 SG/SS/F 175!!( Meter Bostadsområde Påbörjat före eller under 2012 Påbörjas # # # # # # # # Blandad stad # # # # Service BEFINTLIG! Förskola " Skola $1 Idrottsanläggning D Dagcentral ^ Öppen fritidsverksamhet b Biblioteksbuss PLANERAD!( Förskola ") Skola F=Flerbostadshus SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt MBP

162 Lund Linero Påbörjat före eller under LINERO III Lägenheter: c:a 340, blandade upplåtelseformer Service: förskola, tomt för butik Tomtkö: 10 tomter Markägare: kommunen Byggherre: Skanska, JM, LKF, PEAB, Riksbyggen, Midroc, NCC, Myresjöhus (markanvisningar kopplade till projekt i Dalby) Planläge: lagakraftvunnen detaljplan, lagakraftvunnen planjustering för butikstomten Program: Första etappen påbörjad Färdigställa området i början av programperioden. 112 EDDAN Lägenheter: c:a 40 bostadsrätter, seniorbostäder Markägare: Seniorgården AB Byggherre: Seniorgården AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart VIKINGAVÄGEN Lägenheter: c:a 155 hyres- o bostadsrätter primärt i flerbostadshus Markägare: LKF AB, Kungsäpplet AB Byggherre: LKF AB, Kungsäpplet AB m fl Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart Påbörjas LINERO CENTRUM Lägenheter: c:a 70 hyreslägenheter Markägare: LKF AB Byggherre: LKF AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart NORRÄNGA I Lägenheter: c:a 700 med inslag av gruppboende, student- och seniorbostäder Service: tomt för skola/förskola, butik m m Markägare: kommunen Byggherre: - Planläge: förslag till detaljplan, samrådshandling Program: Byggstart MBP

163 18163 D HYPHOFFS $1 b LYCKAN Lund Råby! TUNA!(!! B " $1 b OLSHÖG! b!! "! 110!!! b V D 116 " A F MARGRETEDALS- HOSPITALS- GÅRDEN ^! LILLA RÅBY Domkyrkan 119 F FÖRETAGSOMR ÅDE F "! B ^!( A " ^! Södra vägen F " 111!!( $1 NILSTORP!!! D!( " LILLA RÅBY GALGEVÅNGEN b STAMPELYCKAN GALJE VÅNGEN E22 b E22 04 " VIPELYCKAN GASTELYCKANS FÖRETAGSOMRÅDE GASTELYCKAN MÅRTENS FÄLAD Dalbyvägen 135 F/ SG!( ") F 171!( ") $1 SG/SS/F b!(! "! SG Sandbyvägen 131!! F 174 "! LINERO!! b ^ $1! V D B A 168 F! F112 " 09!( RÅBYHOLMS FÖRETAGSOMRÅDE 16 STORA RÅBY STAFFANSTORPS KOMMUN Meter Verksamhetsområde Bostadsområde Öppnat före eller under 2012 Påbörjat före eller under 2012 Påbörjas Påbörjas Service BEFINTLIG! Förskola PLANERAD!( Förskola ") Skola $1 Idrottsanläggning MBP F=Flerbostadshus SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt

164 Lund Råby Påbörjat före eller under SÖDRA RÅBYLUND I Lägenheter: c:a 185 i blandade former, gruppboende Service: skola/förskolor, idrott Tomtkö: c:a 20 tomter Markägare: kommunen, Myresjöhus Byggherre: NCC, Midroc, Veidekke, Myresjöhus, Riksbyggen, LKF, enskilda (Markanvisningar kopplade till projekt 201,218 och 219 i Dalby) Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart 2011, färdigställa området under programperioden. Påbörjas SÖDRA RÅBYLUND II Lägenheter: c:a 350 i blandade former, gruppboende, seniorbostäder prövas Service: tomt för förskola, reserverad Markägare: kommunen Byggherre: LKF, Myresjöhus, Veidekke, JM, ej utsedda Planläge: förslag till detaljplan, samrådshandling Program: Byggstart 2014 Påbörjas NORRA RÅBYLUND TAVELL Lägenheter: c:a 150 i blandade former Markägare: enskild Byggherre: Absalon Pension Planläge: planuppdrag Program: Byggstart 2016 Verksamhetsområden 04 GASTELYCKAN (Lund öster, öppnat 1979, 2000 ) Areal: 80 ha Markägare: kommunen Försäljningsläge: En tomt återstår Program: Landsarkivet har option på sista lediga tomten. 16 HASSLANDA (Lund söder, öppnat 2010) Areal: c:a 59 ha Markägare: kommunen, Råbystiftelsen, Midroc, enskild Planläge: planprogram för hela området, lagakraftvunnen detaljplan för Sydöstra vägen och del av kommunens mark, planbegäran av Midroc Program: Tillsammans med Midroc och Råbystiftelsen utveckla området runt Sydöstra vägen. Öppna de första kommunägda kvarteren Minst en tomt större än m². 09 RÅBYLUND (Lund öster, öppnas 2011) Areal: ca 1.8 ha Markägare: kommunen Försäljningsläge: - Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Starta försäljning under programperiodens början 176 SÖDRA RÅBYLUND III Lägenheter: c:a 200 i blandade former, gruppboende Markägare: kommunen Byggherre: - Planläge: planuppdrag Program: Byggstart 2016 MBP

165 20165 Lund Söder! PILELYCKAN " " b b "!! A! RÅDMANS- "! " VÅNGEN $1 "! $1! ^ INNERSTADEN! 110 "!!! F F SÖDRA FÖRETAGSOMRÅDET $1! 17 D!!! " 177 SG/F B IDEON PARK $1 ^! KLOSTERGÅRDEN 179 $1!( KLOSTERGÅRDEN F 120 SG! " F 180 F A Sankt Lars "!! " "! V!! V 116 b D MARGRETEDALS- HOSPITALS- GÅRDEN " F ^! LILLA RÅBY 119 F FÖRETAGSOMRÅDE "! B!( RÅBYHOLMS FÖRETAGSOMRÅDE Södra vägen 111!!( $1 NILSTORP 07!!!!( STAFFANSTORPS KOMMUN Meter Verksamhetsområde Bostadsområde Öppnat före eller under 2012 Påbörjat före eller under 2012 Påbörjas F=Flerbostadshus SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt Service BEFINTLIG! Förskola " Skola $1 Idrottsanläggning D Dagcentral ^ Öppen fritidsverksamhet b Biblioteksbuss A Apotek V Vårdcentral B Bibliotek PLANERAD!( Förskola MBP

166 Lund Söder Påbörjat före eller under KÄLLBYÄNGAR Lägenheter: c:a 250 i blandade former Markägare: Riksbyggen, kommunen Byggherre: Riksbyggen Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart Utbyggnad i etapper. 179 S:T LARS PARK Lägenheter: c:a 65 bostadsrätter Markägare: Peab Sverige AB Byggherre: Peab Sverige AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart KLOSTERGÅRDEN 3:1.1 Lägenheter: c:a 95 studentlägenheter Markägare: kommunen Byggherre: Hemsö AB Planläge: tillfälligt bygglov Program: Byggstart Verksamhetsområde 07 JÖNS PETTER BORG (Lund söder) Areal: c:a 6 ha Markägare: Midroc, Briggen, kommunen mindre del Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Midroc och Briggen utvecklar området norr om Ruben Rausings gata vid ny på- och avfart på E SANKT LARS SÖDER (Lund söder, delvis öppnat) Areal: 10 ha Markägare: Sveareal AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Utveckla området till företagspark. Påbörjas HUNNERUP Lägenheter: 10 småhus i grupp Markägare: HSB Produktion i Skåne HB Byggherre: HSB Produktion i Skåne HB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart KLOSTERGÅRDEN IP Lägenheter: ca 425 bostadsrätter, ev inslag av särskilt boende Service: förskola i bottenvåning Markägare: kommunen Byggherre: Paulssons Fastighets KB m fl Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart MBP

167 22167 Lund Väster OSCARSHEM! GUNNESBO FÖRETAGSOMRÅDE SLIPARELYCKAN b D! b KOBJERS PILSÅKERS VÅNGEN KOBJER b! FÖRETAGSOMRÅDE ÄRPINGE BY b VÄRPINGE 138 F/SG VÄRPINGE! $1 ^ "! $1 F b PILELYCKAN 181 KLOSTERS FÄLAD! D ÖRESUNDSVÄGENS F! 160! PAPEGOJELYCKAN 182 F!! B b! FÖRETAGSOMRÅDE " V!!!! VÄSTER! KLOSTERHUSEN $1 " " " 186 b F $1! $1 RÅDMANS- VÅNGEN PLANTAGE- LYCKAN SPOLETORP F 185 Jvg stationen A! F 143 " INNERSTADEN!!! " D B! A b V D STAFFANSTORPS KOMMUN SÖDRA FÖRETAGSOMRÅDET Bostadsområde Påbörjat före eller under 2012 Påbörjas F=Flerbostadshus SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt $1 Service $1!( KLOSTERGÅRDEN BEFINTLIG! Förskola " Skola $1 Idrottsanläggning D Dagcentral ^ Öppen fritidsverksamhet b Biblioteksbuss B V A Meter Bibliotek Vårdcentral Apotek PLANERAD!( Förskola MARGRETEDALS- MBP

168 Lund Väster Påbörjat före eller under VÄRPINGE GÅRD Lägenheter: c:a 100 varav bostads-/äganderätter, 25 hyresrätter varav 9 lgh i gruppboende. Markägare: kommunen, JM AB, enskild Byggherre: LKF AB, JM AB, Seniorgården AB m fl Planläge: två lagakraftvunna detaljplaner Program: Byggstart Färdigställa området under början av programperioden. 185 POSTTERMINALEN Lägenheter: c:a 175 bostadsrätter, lokaler i bottenvåningar Markägare: Fastighets AB Postterminalen Byggherre: Fastighets AB Postterminalen Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart Etappvis utbyggnad om c:a 70 lägenheter 2012 och 50 lägenheter RAFFINADERIET Lägenheter: c:a 300 bostadsrätter, c:a 25 hyresrätter med kategoriboende, lokaler Markägare: JM AB Byggherre: JM AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart Etappvis utbyggnad om c:a 50 lägenheter per år. Påbörjas VILDANDEN Lägenheter: c:a 140 studentlägenheter Markägare: AF Bostäder, kommunen m fl Byggherre: AF Bostäder Planläge: godkänd detaljplan Program: Byggstart SNICKAREN Lägenheter: c:a 60 hyresrätter Markägare: kommunen, LKF AB Byggherre: LKF AB Planläge: förslag till detaljplan, samrådshandling Program: Byggstart POTTUGNEN Lägenheter: c:a 50 hyresrätter Markägare: kommunen, LKF AB Byggherre: LKF AB Planläge: planuppdrag Program: Byggstart MBP

169 24169 Lund Gunnesbo/Nöbbelöv VALLKÄRRATORN NORRA NÖBBELÖV! $1 ^!!! B ^ NÖBBELÖV " F 156! NÖBBELÖV! b ^! GUNNESBO " $1 " 158 F NÖBBELÖV D 157 SG/F "! OSCARSHEM "! GUNNESBO FÖRETAGSOMRÅDE! Norra Ringen b KOBJERS SLIPARELYCKAN D b MÖLLEVÅNGEN Fjelievägen PILSÅKERS VÅNGEN KOBJER b! MÖLLEVÅ FÖRETAGSOMRÅDE b ÖRESUNDSVÄGENS FÖRETAGSOMRÅDE Bostadsområde Påbörjat före eller under 2012 Påbörjas Service " BEFINTLIG! Förskola " Skola $1 PLANTAGE- LYCKAN Meter $1 Idrottsanläggning D Dagcentral ^ Öppen fritidsverksamhet b Biblioteksbuss F=Flerbostadshus SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt MBP

170 Lund Gunnesbo/Nöbbelöv Påbörjat före eller under BAUTASTENEN Lägenheter: c:a 45 hyresrätter, grupp- och studentbostäder Markägare: kommunen Byggherre: Serviceförvaltningen, Stigborg förvaltning AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart studentbostäder 2012, 5 gruppbostäder i egen regi klara. 156 NÖBBELÖV CENTRUM Lägenheter: c:a 80 hyresrätter Markägare: Stena Fastigheter Syd AB Byggherre: Stena Fastigheter Syd AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart Påbörjas NÖBBELÖVSVÄGEN Lägenheter: c:a 55 hyres-/äganderätt, inslag av studentboende och gruppbostäder Markägare: kommunen Byggherre: Byggnads AB Tornahem och Midroc Property Development AB Planläge: antagen detaljplan Program: Byggstart MBP

171 Stångby VALLKÄRRATORN STÅNGBY 197 SG HÅSTAD SG/SS/F Kulparken 195 VALLKÄRRATORN SKÄLSHÖG SG/SS 194 Fredsparken 166 SG Örtofta VALLKÄRRA Träffparken Stångby 18 LADUGÅRDSMARKEN Lund Verksamhetsområde Bostadsområde Öppnat före eller under 2012 Påbörjat före eller under 2012 Påbörjas Service BEFINTLIG Förskola Idrottsanläggning Bibliotek Öppen fritidsverksamhet Meter PLANERAD Förskola Skola Idrottsanläggning MBP F=Flerbostadshus SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt

172 Stångby Påbörjat före eller under HARALDSFÄLT Lägenheter: c:a 320 i småhusbebyggelse, äganderätter, ev inslag av bostadsrätter Service: förskola, pröva möjlighet till ytterligare förskola inom nytt planområde Markägare: JM AB Byggherre: JM AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan, nytt planuppdrag Program: 200 klara, fortsatt utbyggnad under och efter programperioden. 194 STÅNGBY VÄSTER I Lägenheter: c:a 175 i småhusbebyggelse, enskilt och i grupp, ägande-, bostads- och hyresrätt med ett gruppboende Service: skola/förskola, tillfällig förskola byggd norr om planområdet Tomtkö: 42 tomter Markägare: kommunen, enskilda mindre del Byggherre: Haaks Stenhus, Kärnhem, Eksjöhus, Götenehus, LKF, ByggCompagniet och enskilda Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart 2010, 38 bostadsrätter och 25 hyresrätter klara, alla tomter fördelade i tomtkön. Färdigställs under programperioden. Påbörjas STÅNGBY VÄSTER II Lägenheter: c:a 100 i blandade former Service: tomt för förskola reserveras Tomtkö: antal tomter ej beslutat Markägare: kommunen Byggherre: - Planläge: detaljplan begärd Program: Byggstart ROSSINGS VÄG Lägenheter: c:a 10 för seniorboende Markägare: kommunen Byggherre: - Planläge: detaljplan begärd Program: Byggstart Verksamhetsområde 18 STÅNGBY JONSGÅRD Areal: 8 ha Markägare: kommunen Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Öppna området MBP

173 ALBY Dalby DALBY NORRE- VÅNG! $1! "! KRONEDALS FÄLAD HAGALUND BRED- ÄNGEN "! RÖKEPIPAN KRONEDAL 203 ^ D A F B # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # V # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # DAMMÄNGEN # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # 220 # # # # # # # # SG/F # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # SG # # # # # # #!( # # 202 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #") # $1 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #!( # # # # # # # # # # # SG/F # Lund, Staffanstorp $1! NYVÅNG 219 DALBY! 220! ÖSTRAMÖLLA PÅSKAGÄNGET! PINNMÖLLAN 22 Torna Hällestad GALGABACKEN HORSABJER DALBY KLOCKARE LYCKA Veberöd 24 Väg 11 LUNNARP BONDERUP ÖNNESLÖV LUNNARP ÖNNESLÖV 500 Meter Verksamhetsområde MBP Bostadsområde Service BEFINTLIG PLANERAD Öppnat före eller under 2012 Påbörjat före eller under 2012! Förskola!( Förskola Öppnas Påbörjas " Skola ") Skola # # # # $1 Idrottsanläggning $1 Idrottsanläggning # # # # Blandad stad D Dagcentral # # # # ^ Öppen fritidsverksamhet F=Flerbostadshus # # # # Blandad stad B Bibliotek SG=Småhus, gruppbyggt # # # # V Vårdcentral SS= Småhus, styckebyggt A Apotek

174 Dalby Påbörjat före eller under PÅSKAGÄNGET II Lägenheter: c:a 140, låg bebyggelse, ägande-, bostads- och hyresrätt Markägare: kommunen Byggherre: LKF AB, Riksbyggen, Midroc AB, Myresjöhus AB, NCC AB (markanvisningar kopplade till projekt 125 Linero III i Lund) Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart 2010, färdigställs under programperioden. 203 HÄLLBODAL Lägenheter: c:a 50 bostadsrätter, seniorboende Markägare: kommunen Byggherre: Bonum (Riksbyggen) Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart Påbörjas PÅSKAGÄNGET III Lägenheter: c:a 70, låg, tät bebyggelse, blandade former Service förskola, stadsdelspark Tomtkö: antal tomter ej beslutat Markägare: kommunen, enskilda Byggherre: LKF m fl Planläge: förslag till detaljplan, samrådshandling Program: Ordna markåtkomst. Byggstart STATIONSOMRÅDET I Lägenheter: c:a 200 i blandad bebyggelse med inslag av verksamheter Service: förskola, skola och idrottshall som byggs när behovet finns Markägare: kommunen, LKF AB, Lantmännen, enskilda Byggherre: LKF AB m fl Planläge: översyn av fördjupning av översiktsplanen Program: Byggstart Verksamhetsområdennnnnnnnnnnnnnnnnn 22 HORSABJER (öppnat 2003) Areal: 6 ha Markägare: kommunen, enskilda (mindre del) Försäljningsläge: en del av området är färdigt för etableringar Program: Erbjuda färdiga tomter i första etappen. Planera för ytterligare etapper. 24 DALBY SYDOST (ej öppnat) Areal: c:a 15 ha Markägare: kommunen, enskild, Siporex AB Planläge: detaljplaneförslag, samrådshandling Program: Öppna området mot slutet av programperioden. Knyta samman området med Horsabjer. Erbjuda företag inom stationsområdet ersättningsmark/lokaler. Minst en tomt större än m². MBP

175 Torna Hällestad Revinge HÄLLESTAD 217 SS DALBY 210 SG BORELUND Dalby DALBY BORELUND Meter Bostadsområde Påbörjat före eller under 2012 Service BEFINTLIG Förskola Skola Idrottsanläggning Biblioteksbuss SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt MBP

176 Torna Hällestad Påbörjat före eller under SYDOST Lägenheter: c:a 25 småhus, äganderätter Markägare: enskild Byggherre: enskild Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart LÄRARVÄGEN Lägenheter: 3 småhus, äganderätter, passivhus Markägare: kommunen Byggherre: Joakim Ewetz och Carl Johan Leijonberg Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart MBP

177 32177 Södra Sandby SKARNBERGA FLYINGE NORREHOLM Revinge 301 SG/SS!( SKALLEN KYRKOTOFTEN KYRKOVÅNGEN HULTABJERSVÅNGEN FÅGLA- SÅNG 313 SG Lund b FÅGELSÅNG!"!! B!( V A! D SANDBY CENTRUM Dalby 305 F 304 F $1 KILLEBÄCK STATIONEN "! ^ 306 SG $1 SS! 303 "!( SANDBY ÖSTERVÅNG 31 Torna Hällestad FÅGLASÅNG! " RYD SANDBY ASSARHUSA SÖNNERVÅNG KRONEBORG HARDEBERGA RÖGLE Verksamhetsområde F=Flerbostadshus SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt Bostadsområde Öppnat före eller under 2012 Påbörjat före eller under 2012 Påbörjas Service Meter SANDBY BEFINTLIG PLANERAD! Förskola!( Förskola " Skola $1 Idrottsanläggning D Dagcentral ^ Öppen fritidsverksamhet B Bibliotek V Vårdcentral A Apotek MBP

178 Södra Sandby Påbörjat före eller under HEMVÄRNSGÅRDEN Lägenheter: 6 äganderätter Tomtkö: 6 tomter Markägare: kommunen Byggherre: enskilda Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Fördela tomterna i tomtkön Byggstart FÄSTAN Lägenheter: 28 hyreslägenheter Markägare: LKF AB Byggherre: LKF AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart Påbörjas NORREHOLM Lägenheter: c:a 155 i blandade former i låg bebyggelse Service: ev förskola Markägare: enskilda, kommunen mindre del Byggherre Skånemark Exploatering AB, m fl Planläge: förslag till detaljplan, samrådshandling Program: Byggstart BUSSTORGET Lägenheter: c:a 75 hyres-/bostadsrätter, ev inslag av seniorboende Markägare: kommunen Byggherre: - Planläge: planuppdrag Program: Byggstart BRYGGERIET Lägenheter: c:a 25 småhus i grupp Markägare: enskild Byggherre: Open House Planläge: programsamråd Program: Byggstart FÅGLASÅNG, TIVOLIPLATSEN Lägenheter: 8 bostäder i 4 parhus Markägare: enskild Byggherre: Bygginovatörerna i Lund AB Planläge: förslag till detaljplan, utställningsshandling Program: Byggstart Verksamhetsområde 31 ÖSTRA MÖLLA (öppnat 1979 resp. 1992) Areal: 15 ha Markägare: kommunen Försäljningsläge: ca 2 ha återstår, hälften av marken avsedd för kombitomter Program: Försäljning i takt med efterfrågan. MBP

179 34179 Revingeby ESLÖVS KOMMUN ESLÖVS KOMMUN SG/SS 315 REVINGE Södra Sandby b "! REVINGE Revingehed Meter Bostadsområde Påbörjas Service BEFINTLIG! Förskola " Skola b Biblioteksbuss SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt MBP

180 Revingeby Påbörjas REVINGEBY NORR Lägenheter: c:a 25 äganderätter i småhus Markägare: enskild, kommunen Byggherre: - Planläge: förslag till detaljplan, utställningshandling Program: Byggstart MBP

181 36181 Veberöd Dalby 41 BJÖRKHAGA SG/SS/F Sjöbo TEGELBRUKET FÅGELBYN F/SG 401 TRULSBO VE 412 SG/SS $1 "! " $1!( ^ $1 " SG B 413 V SG 408 D GAMLA BYN! $1 $1 SKYTTE- SKOGEN! RAGGEBORG!! " KLOWS- HOLM ")!( 410 HASSLEMÖLLA SG/SS/F Skurup IDALA GÅRD IDALA Meter Verksamhetsområde Öppnat före eller under 2012 Öppnas F=Flerbostadshus SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt Bostadsområde Påbörjat före eller under 2012 Påbörjas Service BEFINTLIG! Förskola " Skola $1 Idrottsanläggning D Dagcentral ^ Öppen fritidsverksamhet B Bibliotek V Vårdcentral PLANERAD!( Förskola ") Skola $1 Idrottsanläggning MBP

182 Veberöd Påbörjat före eller under TRULSBO VÄSTER Lägenheter: 24 småhus, äganderätt Markägare: Götenehus AB Byggherre: Götenehus AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart 2009, färdigställs under programperioden. 408 GETINGEN Lägenheter: 10 hyresrätter, marklägenheter Markägare: LKF AB, kommunen Byggherre: LKF AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart Påbörjas TRAVERSEN Lägenheter: c:a 190 hyres-/bostadsrätter, ev med inslag av seniorboende Markägare: kommunen Planläge: planuppdrag Program: Byggstart Verksamhetsområde 40 TRUCKVÄGEN (öppnat 1979, 1992 och 2003) Areal: 22,7 ha Markägare: kommunen Försäljningsläge: ca 0,5 ha återstår att sälja. Program: Tomtförsäljning i takt med efterfrågan. Låg aktivitet i områdets södra del i avvaktan på utredning kring områdets framtida innehåll. 41 VEBERÖD NORDVÄST (ej öppnat) Areal: c:a 3,8 ha Markägare: Myresjö Mark AB Planläge: antagen översiktsplan Program: Öppna området i slutet av programperioden. 410 HASSLEMÖLLA/IDALAFÄLTET Lägenheter: c:a 300 i blandad bebyggelse Service: förskola, skola Tomtkö: antalet tomter ej beslutat Markägare: kommunen, enskilda Byggherre: Hembygg AB, ej utsedda Planläge: området uppdelat i två planområden, samrådshandling för Hasslemölla och programsamråd för Idalafältet Program: Byggstart GÄDDAN Lägenheter: Markägare: Byggherre: Planläge: Program: ca 30 bostadsrätter, marklägenheter enskilda Fundamentum AB gällande detaljplan Byggstart 2013, färdigställs under programperioden. 412 ANNELUND Lägenheter: c:a 95 i blandad bebyggelse Service: behov av förskola, idrott utreds Markägare: JM AB Byggherre: JM AB Planläge: förslag till detaljplan, samrådshandling Program: Byggstart MBP

183 Genarp Dalby GÖDELÖV 50 Dalby Esarp ÅBRON SG/SS 504 GENARP 506 SG EKESVÅNG GRÄNTINGE GENARP BAN- GÅRDEN F 507 HÄCKEBERGA GENARPS SLÄTTER TOPPELADUGÅRD STÄTTEHUS Häckeberga Meter Verksamhetsområde F=Flerbostadshus SG=Småhus, gruppbyggt SS=Småhus, styckebyggt Bostadsområde Öppnat före eller under 2012 Påbörjat före eller under 2012 Påbörjas Service BEFINTLIG Förskola Skola Idrottsanläggning Dagcentral Öppen fritidsverksamhet Bibliotek Vårdcentral PLANERAD Förskola MBP

184 Genarp Påbörjat före eller under VID KYRKAN Lägenheter: c:a 100 i blandade former, låg bebyggelse Tomtkö: 7 tomter, alla sålda Markägare: kommunen Byggherre: Kristineberg Fastigheter AB, Götenehus AB, Haaks Stenhus AB, Derome AB, enskilda Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Färdigställa första etappen under programperioden. Andra etappen påbörjas när reningsverket har flyttats (beräknas ske 2013). 506 SOLHEM Lägenheter: c:a 20 hyresrätter, marklägenheter Markägare: kommunen, LKF AB, enskild Byggherre: LKF AB Planläge: lagakraftvunnen detaljplan Program: Byggstart Påbörjas ASPEHOLM 13 Lägenheter: c:a 10 hyresrätter Markägare: kommunen Byggherre: - Planläge: begära detaljplan Program: Byggstart Verksamhetsområde 50 KÄRRVALLEN (delvis öppnat 1980) Areal: c:a 14 ha Markägare: kommunen Försäljningsläge: Etapp I i västra delen möjliggör 4 industritomter, varav en är såld Program: Tomtförsäljning i takt med efterfrågan (3 tomter). Utvidgning av området MBP

185 185 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård inom Lunds kommun - GNP , (KF) Dnr KS 2012/0306 Sammanfattning Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård (GNP) är kommunens årligen återkommande strategiska åtgärdsprogram för arbetet med grönstruktur och naturvård. Tekniska nämnden har efter samråd med berörda nämnder tagit fram ett förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård (GNP). Beslutsunderlag Förslag till åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård GNP Samrådsredogörelse den 15 maj Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 15 maj Tekniska nämndens beslut den 23 maj 2012, 109. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 24 juli Yrkanden Ronny Johannessen (M), Oskar Krantz (FP), Torsten Czernyson (KD) och Lars Bergwall (C) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att anta det reviderade förslaget till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård inom Lunds kommun - GNP Mats Olsson (V), Anders Almgren (S) och Emma Berginger (MP) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att anta åtgärdsprogrammet med följande tillägg: att växthus blommor och rehabilitering åter lyfts in i åtgärdsprogrammet, att damm och bäck i S:t Jörgens park anläggs 2013 och Emma Berginger (MP) och Mats Olsson (V) yrkar härutöver att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att åter lyfta in Skrylle Naturum i programmet. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Ronny Johannesen (M) m.fl yrkande. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande

186 186 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum att anta det reviderade förslaget till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård inom Lunds kommun - GNP Reservationer Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S), Jeanette Olsson (S) Emma Berginger (MP), Rolf Englesson (MP), Mats Olsson (V) och Oskar Krantz (FP) reserverar sig mot beslutet. Följande skriftliga reservationer ges in: Prot.bil. 240/1, Prot. bil. 240/2 Protokollsanteckning Sven-Bertil Persson (DV): Instämmer i yrkandet från MP och V. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige, Akten Justerare Utdragsbestyrkande

187 187 (Jr,~ 6,'(/]217) ~ ~ Folkpartiet Reservation mot beslut i KS , Grönstruktur- och naturvårdsprogram Vi är i grunden positiva till att åter få vatten i dammarna i S:t Jörgenspark och på Klostergården, och har i TN lagt en skrivelse tillsammans med vänsterpartiets dåvarande ledamot Per Woin om att intensifiera arbetet, och att ta fram olika möjligheter. Eftersom ett arbete med detta enligt uppgift fortgår inom förvaltningen vore det idag fårhastat att fatta någon slags beslutifrågan-inte minst eftersom EU:s nuvarande regler får badvatten ställer till problem vid ett fårsök till omedelbar återstart. Tidigare tekniska lösningar fungerar helt enkelt inte idag. Således anser vi att det behövs ett mer komplett beslutsunderlag innan frågan går vidare till KF. Oskar Krantz Carolina Nordbeck

188 Reservation f_rån Miljöpartiet de gröna KommunstyrSI~_ens sammanträde 2012~08~ /) J '(, (j(o-ft ~;1/, miljöpartiet de gröna ÄRENDE 10: ATGÄRDSPROGRAM FÖR GRÖNSTRUKTUR OCH NATURVÅRD INOM LUNDS KOMMUN- GNP Det är mycket tråkigt att se Åtgärdsprogrammet för grönstruktur och naturvård [GNP] skärs ned till följd av att den borgerliga majoriteten inte vill satsa tillräckliga ekonömiska resurser. Miljöpartiet kräver att åtminstone de vikti'ga projekten kring upprustningen av 5krylle och projektet med Växthuset för arbete. med blommor och rehabilitering återinförs i programmet innan antagande. De gröna strukturerna i en stad är av stor vikt för såväl folkhälsa som stadens attraktivitet. l Lunds närområde finns det relativt lite naturområde n; vilket gör Skrylles funktion än viktigare. Skrylles popularitet hos lundaborna innebär en stor belastning på lokalerna. En satsning på utveckling och upprustning av naturumet kommer många till godo. Med hänvisning till ovanstående reserverar vi oss till förmån för våra yrkanden. ~!~~7~r... Emma Berginger Rolf Englesson Petter Forkstam

189 189 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Administrativa avdelningen Göran Sundberg Kommunstyrelsen goran.sundberg@lund.se Reviderat förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård inom Lunds kommun GNP Dnr KS 2012/0306 Sammanfattning Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård (GNP) är kommunens årligen återkommande strategiska åtgärdsprogram för arbetet med grönstruktur och naturvård. Tekniska nämnden har efter samråd med berörda nämnder tagit fram ett förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård (GNP). Beslutsunderlag Förslag till åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård GNP , Samrådsredogörelse den 15 maj 2012, Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 15 maj 2012, Tekniska nämndens beslut den 23 maj 2012, 109 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 24 juli 2012 Ärendet Tekniska nämnden har tagit fram ett förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård (GNP). Förslaget har remitterats till berörda nämnder. Remissbehandlingen har inte föranlett några större ändringar av förslaget. Som en följd av att flera projekt inte ryms inom Tekniska nämndens förslag till budget för EVP har flera av tidigare föreslagna projekt utgått. De projekt som tillkommit respektive strukits efter remissförslaget är Tillkommande projekt Skateboardpark (Kultur- och fritid), Naturbuss. Projekt som utgått Grönare Lund IV, Holmbergska parken, St Hans backar, Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

190 190 Tjänsteskrivelse 2 (2) Sofielundsparken, festplats, Stadens närlandskap, Växthus Blommor och Rehabilitering, Skrylle Naturum. Utöver tillkommande och strukna projekt har tekniska nämnden gjort vissa smärre tekniska justeringar, t.ex. genomförandeår och kostnadsberäkningar samt en del redaktionella justeringar i de presenterade projektbeskrivningarna. Kommunkontorets kommentar Kommunkontoret har inget att erinra mot tekniska nämndens förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård. Barnkonsekvensanalys Tekniska nämnden har bedömt att en barnkonsekvensanalys inte är relevant i ärendet samt att beslutet innebär att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet med motiveringen att många av de föreslagna åtgärderna vänder sig till barn och att barnens bästa kommer att beaktas i genomförandet av respektive projekt. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta det reviderade förslaget till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård inom Lunds kommun GNP Anette Henriksson Kommundirektör Pontus Gunnarsson Administrativ chef C:\Users\000457\Desktop\KS Tjänsteskrivelse Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård inom Lk GNP doc

191 Reviderat förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård inom Lunds kommun - GNP Dnr TN 2012/0075 Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade att remittera rubricerade förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård (GNP) , till berörda nämnder för samrådsyttranden. Samrådet omfattade tiden till Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård - GNP Samrådsredogörelse, daterad Yrkanden Ann Schlyter (V) med instämmande av Karin Svensson Smith (MP) och Lena Fällström (S) yrkar att dammen i S:t Jörgens park anläggs 2013 samt att i övrigt godkänna förvaltningens förslag. Ann Schlyter (V) med instämmande av Karin Svensson Smith (MP) yrkar dessutom som ett tillägg till förvaltningen förslag att bäcken i S:t Jörgens park återställs Jan O Carlsson (M) med instämmande av Börje Hansson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande Ronny Johannessen (M) ställer proposition på Ann Schlyters (V) m.fl. yrkande mot Jan O Carlssons (M) m.fl. yrkande och finner Jan O Carlssons (M) m.fl. yrkande vara bifallet. Omröstning begärs och genomförs. 6 röster (Ronny Johannessen (M), Bodil Ericsson (FP), Jan O Carlsson (M), Oskar Krantz (FP), Börje Hansson (C) och Lars-Göran Hansson (C)) för bifall till Jan O Carlssons (M) m.fl. yrkande. 5 röster (Karin Svensson Smith (MP), Lena Fällström (S), Mikael Thunberg (S), Margareta Kristensson (S) och Ann Schlyter (V)) för bifall till Ann Schlyters (V) m.fl. yrkande. Ordförande Ronny Johannessen (M) ställer proposition på Ann Schlyters (V) m.fl. tilläggsyrkande och finner att yrkande avslås. Omröstning begärs och genomförs. 2 röster (Karin Svensson Smith (MP) och Ann Schlyter (V)) för bifall till Ann

192 192 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Schlyters (V) m.fl. tilläggsyrkande. 6 röster (Ronny Johannessen (M), Bodil Ericsson (FP), Jan O Carlsson (M), Oskar Krantz (FP), Börje Hansson (C) och Lars-Göran Hansson (C)) för avslag på Ann Schlyters (V) m.fl. tilläggsyrkande. Lena Fällström (S), Mikael Thunberg (S) och Margareta Kristensson (S) avstår från att rösta. Tekniska nämnden beslutar att godkänna samrådsredogörelsen daterad samt att godkänna reviderat förslag till GNP och översända detsamma till kommunfullmäktige för antagande. Reservationer Ann Schlyter (V) och Karin Svensson Smith (MP) reserverar sig till förmån för Ann Schlyters m.fl. yrkanden. Lena Fällström (S), Mikael Thunberg (S) och Margareta Kristensson (S) reserverar sig till förmån för Ann Schlyters (V) m.fl. yrkande om att dammen i S:t Jörgens park ska anläggas Beslut expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande

193 193 Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Park- och naturkontoret Cecilia Backe kommunekolog cecilia.backe@lund.se Till Tekniska nämnden Dnr 12/75 Reviderat förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård i Lunds kommun GNP Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade att remittera rubricerade förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård (GNP) , till berörda nämnder för samrådsyttranden. Samrådet omfattade tiden till Bilagt redovisas samrådsredogörelse jämte reviderat förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård - GNP Tekniska nämnden föreslås godkänna samrådsredogörelsen jämte reviderat förslag till GNP Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård - GNP Samrådsredogörelse Ärendet Tekniska nämnden beslutade att remittera rubricerade förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård (GNP) , till berörda nämnder för samrådsyttranden. Samrådet omfattade tiden till Yttranden har inkommit från 10 remissinstanser. Sammanfattning av remissvaren redovisas i skrivelse daterad Remissinstansernas svar har inte föranlett några större ändringar i den reviderade upplagan av GNP. Som en följd av att flera projekt inte ryms inom Tekniska nämndens förslag till budget för EVP har flera av tidigare föreslagna projekt utgått. De projekt som tillkommit respektive strukits efter remissversionen är: Tillkommande projekt: Skateboardpark (Kultur- och fritid) Naturbuss Projekt som utgått: Grönare Lund IV Holmbergska parken St Hans backar Sofielundsparken, festplats Adress Telefon Fax E-post Byggmästaregatan tekniska.forvaltningen@lund.se Lund

194 194 Tekniska förvaltningen /75 2 (3) Stadens närlandskap Växthus Blommor och rehabilitering Skrylle naturum I det nu reviderade förslaget har utöver tillkommande och strukna projekt smärre tekniska justeringar, t.ex. genomförandeår och kostnadsberäkningar, gjorts samt en del redaktionella justeringar i de presenterade projektbeskrivningarna. En reviderad översiktlig sammanställning av planeringsinsatser och åtgärder åren framgår av kapitel 4. Uppföljningen i bilaga 1 omfattar uppföljning av Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet. Barnkonsekvensanalys Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja nej Motiv: Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv: Många av åtgärderna vänder sig till barn. Barnens bästa kommer att beaktas i genomförandet av respektive projekt. Beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att godkänna bilagd samrådsredogörelse , samt att godkänna reviderat förslag till GNP och översända detsamma till kommunfullmäktige för antagande TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND Håkan Lockby Lars Jacobsson Beslutet expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott BSN Lunds stad BSN Öster Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden

195 195 Tekniska förvaltningen /75 3 (3) Renhållningsstyrelsen Servicenämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden VA SYD Handikapprådet Pensionärsrådet Studentrådet Integrationsrådet

196 196 Samrådsredogörelse - förslag till GNP Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård i Lunds kommun Tekniska nämnden (TN) beslutade att remittera rubricerade förslag till Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård (GNP) i Lunds kommun , till berörda nämnder för samrådsyttranden. Samrådet omfattade tiden , enligt sändlista i slutet av denna skrivelse. Yttranden har inkommit från 11 remissinstanser: Barn- och skolnämnd Lund stad, Barn- och skolnämnd Lund Öster, Kultur- och fritidsnämnden, Lunds universitets studentkårer, Miljönämnden, PRO Lund, Renhållningstyrelsen, SKPF/pensionärsrådet, Socialnämnden, SKPF/pensionärsrådet och Vård- och omsorgsnämnden. Följande synpunkter har inkommit: Barn- och skolnämnd Lund Stad Barn- och skolförvaltning Lunds stad har inget att erinra mot de föreslagna nya projekten i GNP Genom att säkerställa attraktiva grön- och naturområden skapas förutsättningar för våra förskolebarn och skolelever att få ta del av ovärderliga erfarenheter kring en hållbar utveckling utifrån ett hållbart lärande. Lekplatsernas innehåll kan också utvecklas så att det stimulerar och inspirerar barn och ungdomar till lek och fantasi; det gäller både nya och befintliga lekplatser. Vid planeringen av lekplatser i parkmark och grönområden vill Barn- och skolförvaltning Lunds stad poängtera vikten av att skapa möjligheter och förutsättningar för att kunna samutnyttja lekplatserna för närliggande förskolor och skolor. Barn- och skolförvaltning Lunds stad ställer sig positiv till att utveckla samarbetet med Parkoch naturkontoret för att finna fler möjligheter till sambruk av parker och grönområden. Kommentar: Tekniska förvaltningen är mycket positiva till ett nära samarbete kring sambruk av parker och grönområden. Synpunkterna föranleder inga ändringar i förslaget till åtgärdsprogram. Barn- och skolnämnd Lund Öster Nämnden framför ingen erinran över GNP Det förslagna återinförda naturrum på Skrylle anses bli till både nytta och glädje för skolor och förskolor. Nämnden vill framföra önskemål om dialog mellan de två förvaltningarna när parkmark, i nära anslutning till förskola eller skola, ska projekteras Kommentar: Tekniska förvaltningen är mycket positiva till ett nära samarbete kring de pedagogiska frågorna. Synpunkterna föranleder inga ändringar i förslaget till åtgärdsprogram. 1(9) \\Lund\tf_tekniska_nämnden$\Tn 2012\ \12-75 GNP \TN Samrådsredogörelse GNP doc

197 197 Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritidsförvaltningen samverkar i många delar med tekniska förvaltningen men det är absolut en samverkan som kan utvecklas. Det finns ett antal objekt där förvaltningen vill betona nödvändigheten av att komma in som samverkanspart tidigt i planering av grönytor där idrottseller näraktivitetsytor ska anläggas i kombination med skolor, närparker och lekytor. - Brunnshög (FÖP och ramprogram) Inom detta område kan möjlighet finnas att lägga en stor skatepark, något som bör utredas i samverkan mellan tekniska förvaltningen och kultur och fritidsförvaltningen. - Klostergården IP(120) I detaljplanen för Klostergården 1:5 (Arenaparken) har parkområdet delats i två delar. Den nordöstra delen är parkmark och den sydvästra idrottsmark. Förutom att gränsa till bostäder gränsar parken även till det befintliga idrottsområdet. För att skapa en helhet i synnerhet på området sker projektering av såväl park- som idrottsmarken ske i samverkan mellan tekniska förvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och serviceförvaltningen. - Bullerbyn ( Borgarparken) (133) Kultur- och fritidsförvaltningen avstyrkte förslaget till förtätning med bostäder i Borgarparkens västra del och i anslutning till Svenshögskolans skolområde med hänvisning till att Borgarparkens stadsdelspark bör bevaras och utvecklas med hänsyn till de boendes behov av friytor för fritids- och kulturaktiviteter, rekreation och lek. Blir byggnation en realitet är det av yttersta vikt att det sker en samplanering av parkytor så att dessa kan harmoniera mot den verksamhet som finns i Borgarparken och samtidigt tillgodose nya behov av ytor för fysisk aktivitet, rekreation och möten mellan människor. Under 2012 sker utvecklingen av parkmark för idrotts- och fritidsändamål i form av volleybollplaner i parkens östra del. - Norränga 1 (149) Inom detta område är det nödvändigt att planera för stimulerande miljöer för fysisk aktivitet och andra näraktiviteter. - Vildanden (160) På Fågelskolan finns näridrottsplatsen Fågelvallen. Det finns all anledning att tillsammans med kulturoch fritidsförvaltningen undersöka möjligheterna att komplettera denna istället för att skapa exempelvis nya ytor för bollsporter på parkmark vid Vildanden. - Råbylund Norr II (171) och Södra Råbylund Samverkan behövs i planeringen av stimulerande miljöer för fysisk aktivitet och andra näraktiviteter där möjligheten att anlägga belyst motionsspår bör utredas. - Snickaren (182) Nämnden har framhållit i sitt remissyttrande behov av stimulerande miljöer för fysisk aktivitet och andra näraktiviteter där en boulebana kan vara en ingrediens. - Kv. Öresund m.fl. (185, 186, 193) Förslaget i utvecklingsplanen är bra. Amfiteatern bör finnas kvar, alternativt flyttas inom parken, och utvecklas till en mindre arrangemangsplats. - Stångby Väster II (195) Området gränsar till idrottsplatsen i Stångby och grönområdena bör därför samordnas och samman med gång och cykelstråk mellan skola idrott och park. Samplanering av större knytas 2(9) \\Lund\tf_tekniska_nämnden$\Tn 2012\ \12-75 GNP \TN Samrådsredogörelse GNP doc

198 198 näraktivitetsytor bör ske med kultur och fritidsförvaltningen samt barn och skolförvaltning Lunds stad. - Dalby, Påskagänget III (220) Inom detta område är det viktigt att planera för skateboard. En utökning av parken på del av Albas tomt bör även utredas. - Stadsparken etapp II III utveckling Stadsparken är en mycket central plats för såväl arrangemang som idrottsaktiviteter för lundaborna. Förvaltningen ser positivt på att delen med motion och aktiviteter utvecklas i etapp II. I och med förändringarna i förutsättningar för Arenaparken bör även funktioner som var tänkta där inarbetas i Stadsparken. Under 2012 planeras beachhandbollsplaner inom området i samverkan med föreningslivet. I den fortsatta projekteringen och förnyelsen av Stadsparken bör förutsättningar för olika arrangemang i Stadsparken utvecklas. Större, mer ljudliga och rörliga arrangemang bör fokuseras till den nya utökade Gröningen och Mejerietområdet. Men även andra delar av parken, till exempel Stadsparkscaféet och Observatorieparken, kan utvecklas med arrangemangsplatser av olika storlek för olika typer av arrangemang. Förvaltningen föreslår att en plan för utveckling av arrangemangsplatser i Stadsparken tas fram i samråd mellan kultur- och fritidsförvaltningen och park- och naturkontoret. I denna bör parkens olika delar studeras så att valda delar kan förberedas med olika former av infrastruktur, såsom el, VA och markpreparering. Kultur och fritidsförvaltningens utredning visar att det är lämpligt att anlägga en skateboardpark på Södra lekplatsen, vilket bör fortsatt vägas in i planeringen. - Sankt Hans backar Det är positivt att amfiteatern på Sankt Hans backar restaureras och utvecklas. Arbetet bör fokuseras på publika platser och istället för att bygga en scen bör infrastruktur såsom el, VA och markpreparering för temporära scener av olika format iordningställas. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för arrangemang/event är det nödvändigt att involvera kultur- och fritidsförvaltningen i arbetet. - Sofielundsparken, festplats Förvaltningen ser positivt på att e n ny festplats anordnas när den gamla försvinner. - Skateboardpark, Ny åtgärd Inom planperioden har kultur- och fritidsnämnden äskat medel för anläggande av en skateboardpark. En sådan anläggning bör placeras relativt centralt i Lund och med tanke på buller och den stora tillströmningen av besökare. Tänkbara platser i dagsläget är dels i stadsparkens nya delar och dels vid Lerbäckskolan, men även Brunnshög kan vara ett alternativ. - Koloni- och odlingslottsområden Det är viktigt att nya kolonier och odlingslotter ges utrymme i utbyggnadsområdena. - Gröna Skolgårdar Inom kultur- och fritidsförvaltningens öppna fritidsverksamhet finns idag 16 anläggningar. Av dessa är 7 integrerade i skolor och 9 fristående. Verksamheten består av öppen fritidsverksamhet samt skolbarnsomsorg för åringar. Gröna skolgårdar bör även omfatta kultur- och fritidsnämndens anläggningar där skolbarnomsorg bedrivs och nämndens ansvar för detta bör tas med i GNP. - Klosterängshöjden 3(9) \\Lund\tf_tekniska_nämnden$\Tn 2012\ \12-75 GNP \TN Samrådsredogörelse GNP doc

199 199 En förutsättning för planering av en ny ridanläggning vid Ladugårdsmarken är att det finns fungerande ridvägar på Klosterängshöjden. Planering i samverkan med ridvägsgruppen bör påbörjas i god tid så att ridvägarna är klara när en ny anläggning tas i bruk. Kommentar: Tekniska förvaltningen är mycket positiva till ett nära samarbete med Kulturoch fritidsförvaltningen kring sambruk av parker och grönområden. I vissa fall är det angeläget att dessa förslag diskuteras redan i planskedet t.ex. Brunnshög (skateboardpark), Tegelbruksparken (utvidgning). Detaljförslag betr. de olika områdena får prövas i det kommande projekteringsskedet för respektive park t.ex. Stadsparken (arrangemangsplatser), Klosterängshöjden (ridning med koppling till Lund NE och det nya rekreationsområdet där), Råbylund (motionsspår). Betr. St Hans backar och Sofielundsparken utgår dessa projekt m.h.t. att de inte ryms i Tekniska nämndens EVP-förslag Förslaget om skateboardparker förs in som en ny åtgärd i GNP med Kultur- och fritidsnämnden som ansvarig för projektet. Vi är beredda att, enligt tidigare överenskommelse med KoF, pröva en mindre anläggning i anslutning till Mejeriet och möjligen i anslutning till Tegelbruksparken i Dalby. KFN svarar, enligt tidigare överenskommelse, för investering och framtida drift. Koloni- och odlingslottsområden bevakas i översikts- och detaljplanearbetet. Vad gäller synpunkter ang. Gröna Skolgårdar bör KFN ta upp frågan med BSN Öster/naturskolan som ansvarar för projektet. Synpunkterna föranleder inga ändringar i förslaget till åtgärdsprogram utöver det att projekten St. Hans backar (amfieteater) och Sofielundsparken (festplats) utgår samt att förslaget om skateboardparker förs in som en ny åtgärd med Kultur- och fritidsnämnden som ansvarig. Lunds universitets studentkårer LUS ställer positiva till de åtgärder för förbättrade grönområden i Lunds kommun som presenteras i programmet men påpekar att en väl underhållen belysning i stadens grönområden önskas och att underhålla buskage etcetera är viktigt speciellt för de som rör sig under natten. Vidare hade LUS gärna sett att programmet refererade till relaterade delar av översiktsplanen, och jämförde planerna med de mål som kommunen har satt upp för grönstruktur och naturvård. Kommentar: Belysningsfrågorna beaktas fortlöpande vid planering och projektering av parker och grönområden samt i samband med olika reinvesterings- och förnyelseprojekt. Även om underhållsskulden är stor inom parkverksamheten prioriteras beskärningsinsatserna i anslutning de prioriterade gång- och cykelvägarna. Vi genomför årligen trygghetsprojekt tillsammans med polis, bostadsföretag m.fl. för att öka tryggheten och säkerheten.. Kommunens Grönstruktur- och naturvårdsprogram (GsNvP) är ett viktigt underlag till Översiktsplanen GNP är ett operativt åtgärdsprogram och ska ha bärighet i översiktsplan/gsnvp. I bilagan presenteras en uppföljning av åtgärdsförslagen som finns i GsNvP. Synpunkterna föranleder inga ändringar i förslaget till åtgärdsprogram. 4(9) \\Lund\tf_tekniska_nämnden$\Tn 2012\ \12-75 GNP \TN Samrådsredogörelse GNP doc

200 200 Miljönämnden De synpunkter som miljönämnden lämnade förra året på åtgärdsprogrammet och är delvis beaktade i årets program. För Kompostanläggningen (sid 4) som miljönämnden tog upp förra året finns nu en tidsplan då utredning har påbörjats. Koppling finns till MBP 157 Nöbbelövsvägen som är planerat till år Utredningen kring kompostanläggningen bör då också vara klar. För Sankt Lars norr som tidigare år tagits upp finns fortsatta klagomål. Området är fortfarande i privat ägo och den bristande skötseln kvarstår. Miljöförvaltningen anser att arbetet med att överföra marken till kommunen bör slutföras snarast och att skötseln av området bör prioriteras. För att göra området mer attraktivt och för att minska olägenheter för närboende bör upprustning av parkmark till kommunal standard med hänsynstagande till både befintliga natur- och kulturmiljövärden och även rena naturvårdsåtgärder vara aktuella. Då kommunen årligen exploateras både genom ianspråktagande av ny mark och förtätning i befintliga områden är det viktigt både för människors hälsa och ur miljö- och naturvårdssynpunkt att prioritera upprustning, skötsel och nyanläggande av grönytor. Parker som tidigare inte utnyttjats så mycket och som har en eftersatt skötsel kan därför behöva rustas upp för nytillkomna besökare. Även grönytor vid skolor, förskolor, äldreboende och andra institutioner är viktiga för människors hälsa. Dessa behöver även vara fria från störningar från till exempel trafikbuller. Genom kommunens pågående arbete med åtgärdsprogram mot buller enligt gällande EU-direktiv kommer utredningar om detta behöva göras och åtgärder kan senare behöva utföras. Kommentar: Utredningen om lokalisering av en ny kompostanläggning pågår och bör avslutas senast Betr. St. Lars norr kommer kommunen att överta ansvaret och skötseln av parkmarken i sin helhet under 2012 efter godkänd slutbesiktning. Skötseln av våra parkytor regleras i gällande skötselplaner. Det finns en underhållsskuld som är redovisad i en rapport daterad Park- och naturkontoret har för avsikt att under 2012 återkomma till Tekniska nämnden med en strategi för hur underhållsskulden bör hanteras framöver. Nyanläggning av parkytor sker i huvudsak utifrån gällande detaljplan och de förfrågningsunderlag som tas fram för varje objekt. Grönytor i anslutning till skolor m.m. är av största betydelse. Det är angeläget att dessa frågor bevakas vid såväl förtätning som vid exploatering av nya områden. Park- och naturkontoret har medverkat till framtagande av skolgårdsmål och arealbehov för skolgårdar. Det arealbehov som finns redovisat i bl.a. LundaEko och Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet har dock ifrågasatts och utretts, men inte slutligt fastställts. Synpunkterna föranleder inga ändringar i förslaget till åtgärdsprogram. PRO Lund Pro påpekar att bussen till Skrylle är viktig för tillgängligheten till området. De påpekar också att tillgänglighet till och i de planerade grön/fritidsområdena är viktig. PRO ser positivt på den planering som gjorts eftersom det finns planerade grönområden i anslutning till bostadsområdena. De vill lyfta fram att de gångar som planeras i grönområdena bör anläggas så att de går att ta sig fram på med alla typer av hjälpmedel som t.ex. rollator och rullstol. Det är också viktigt att växtlighet planteras en bit från, och med lågväxande växter, gånglederna så att de inte mörkläggs. Det är också viktigt med belysning för ökad trygghet. 5(9) \\Lund\tf_tekniska_nämnden$\Tn 2012\ \12-75 GNP \TN Samrådsredogörelse GNP doc

201 201 Kommentar: Park- och naturkontoret arbetar för att utöka och förbättra bussförbindelsen till Skrylle. Tillgänglighetsaspekterna är av största vikt och bevakas i projekteringsskedet liksom placeringen av vegetation. Belysningsfrågorna beaktas fortlöpande vid planering och projektering av parker och grönområden samt i samband med olika reinvesterings- och förnyelseprojekt. Även om underhållsskulden är stor inom parkverksamheten prioriteras beskärningsinsatserna i anslutning de prioriterade gång- och cykelvägarna. Vi genomför årligen trygghetsprojekt tillsammans med polis, bostadsföretag m.fl. för att öka tryggheten och säkerheten. Synpunkterna föranleder inga ändringar i förslaget till åtgärdsprogram. Renhållningsstyrelsen Genomförandet av den kompostanläggning som är under utredning bör flyttas fram till tidigast 2014 då något markområde ännu ej finns tilldelat. Genomförandeansvaret skall delas mellan renhållningsstyrelsen och teknisk nämnden. Renhållningsstyrelsens beröringspunkt med det för Lund så viktiga arbetet med grönstruktur och naturvård är omhändertagandet av trädgårdsavfall. I någon mån påverkas även renhållningsfrågor vad gäller nedskräpning på gröna ytor. Tekniska nämnden och Renhållningsstyrelsen skall ha ett delat ansvar att pröva och genomföra en anläggning för lokalt omhändertagande av trädgårdsavfall. Arbete pågår där tjänstemän från tekniska förvaltningen, renhållningsverket, stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och miljöstrategiska enheten ingår. Även SLU och LTH har deltagit. I pågående utredningsarbete överväger man möjligheten till utvinning av biogas från grönavfallet. En avgörande fråga är lokalisering av denna. Grönt avfall uppkommer både på kommunal och på enskild mark. Många aktörer har intresse av en anläggning i närheten av Lunds tätort. Transporter av avfall sker ofta med långsamgående fordon (traktorer) varför plats för lossning av avfall bör ske i tätortens närhet. De äldre deponier som renhållningsstyrelsen genomfört åtgärder med under 2011 berör Risens naturområde i Genarp, Ravinen i Dalby och Pinnmölleparken i Dalby. Renhållningsverket kommer att svara för framtida kontrollprogram avseende föroreningar från dessa områden men skötseln i övrigt förutsetts sortera under tekniska nämnden. Kommentar: Det är angeläget att finna en ny plats för kompostverksamheten m.h.t. att nuvarande plats behövs för parkeringsändamål vid förverkligandet av en ny utomhusscen (amfiteater) i anslutning till grytan på St. Hans backar. Ansvarsförhållandena betr. utredningen om en ny kompostplats regleras i Lunda Eko. Genomförandetiden som anges i GNP relaterar till utredningen om lokalisering av kompostanläggningen, vilken bör avslutas senast Synpunkterna föranleder inga ändringar i förslaget till åtgärdsprogram. Servicenämnden I årets samråd är det under rubriken Övriga grönstrukturåtgärder som berör serviceförvaltningens ansvarsområde. I samband med införandet av totalhyror (2012) har Lundafastigheter gett Markentreprenad uppdraget, att genomföra en översyn av skol- och förskolegårdar. I uppdraget ingår att upprätta en plan för en återställning av eftersatt underhåll, av främst skolgårdarna. Insatserna beräknas ta 5 10 år i anspråk, för att återfå och 6(9) \\Lund\tf_tekniska_nämnden$\Tn 2012\ \12-75 GNP \TN Samrådsredogörelse GNP 2013-

202 202 erhålla en normal och godtagbar underhållsstatus. Detta förutsätter att resurser kan allokeras för upprustning. I samband med detta och efter verksamheternas begäran, kommer det också att avsättas markytor till s.k. pedagogiskt ändamål, i utbildningssyfte. Detta ska ske i en dialog mellan Naturskolan och Lundafastigheter, med Markentreprenad som utförare. I övrigt har servicenämnden inget att erinra mot förslaget. Kommentar: Park- och naturkontoret välkomnar servicenämndens ambitioner att åtgärda eftersatt underhåll på skolgårdarna i Lund. Det är också positivt att Servicenämnden kommer att avsätta markytor till pedagogiskt ändamål. Synpunkterna föranleder inga ändringar i förslaget till åtgärdsprogram. SKPF/pensionärsrådet SKPF påpekar att bättre skötsel av befintliga grönområden behövs, detta för att slippa alla misskötta grönområden med oklippta gräsmattor och täta buskage vilket bl.a. medför en otrygghet att passera på gång- och cykelvägar i dessa. Kommentar: Parkbidragit till en underhållsskuld på många miljoner. Åtgärder för att upprätthålla en god och naturkontorets nerdragningar i skötselanslag under många år har standard i Lunds parker och grönområden sker inom ramen för förvaltningens budget. Kontinuerligt arbete med trygghetsfrågor och tillgänglighet pågår inom givna ramar. Vi genomför årligen trygghetsprojekt tillsammans med polis, bostadsföretag m.fl. för att öka tryggheten och säkerheten. Synpunkterna föranleder inga ändringar i förslaget till åtgärdsprogram. Socialnämnden Socialtjänsten ska enligt socialtjänstlagen verka för att barn växer upp under trygga och goda förhållanden. Boendemiljön är en viktig faktor i barns utveckling och närhet till parkmark eller grönområde med lekplatser är betydelsefullt för barn i alla åldrar. Särskild hänsyn ska tas till behovet av trygga miljöer som förebygger våldshandlingar. Socialförvaltningen vill framhålla att det är viktigt att förslaget om att återuppta arbetet med att tillgänglighetsanpassa kommunens lekplatser - i enlighet med Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder - genomförs. Utbyte av äldre utsliten belysning mot ny, effektivare och energisnålare sker årligen. God belysning ökar orienteringsförmågan för synsvaga och gynnar tryggheten och säkerheten. Socialnämnden har i skrivelse till kommunfullmäktige begärt att bli befriad från uppdraget att driva växthusverksamhet för arbetsträning och rehabilitering, då socialnämnden övergått till den evidensbaserade metoden supported employment i arbetet med arbetslösa. I yttrandet beaktas barns och ungdomars behov av trygga närmiljöer och tillgängliga lekplatser. Kommentar: Tillgänglighets- och belysningsfrågorna beaktas fortlöpande vid planering och projektering av parker och grönområden samt i samband med olika reinvesterings- och förnyelseprojekt. Vi genomför årligen trygghetsprojekt tillsammans med polis, bostadsföretag m.fl. för att öka tryggheten och säkerheten. Tekniska nämnden äskar medel i EVP för att fortsätta arbetet med att tillgänglighetsanpassa befintliga lekplatser i enlighet med Boverkets riktlinjer. 7(9) \\Lund\tf_tekniska_nämnden$\Tn 2012\ \12-75 GNP \TN Samrådsredogörelse GNP 2013-

203 203 Projektet Växthus Blommor och rehabilitering har utgått m.h.t. att de inte ryms i Tekniska nämndens EVP-förslag Synpunkterna föranleder inga ändringar i förslaget till åtgärdsprogram utöver det att projektet Växthus Blommor & rehabilitering utgår. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden påpekar att det är viktigt att underlaget på parkernas gångar och stigar är lättframkomligt så att såväl äldre som personer med funktionsnedsättning även kan nyttja parker och grönområden. Det ska vara framkomligt för rullstol och rollator. Beskärning av buskage längs gång- och cykelvägar får inte eftersättas. Vård och omsorgsnämnden vill även att Tekniska nämnden tar hänsyn till barn med funktionsnedsättningar så att de har möjlighet till lek och rekreation i parker och grönområden. I det fortsatta arbetet ska tillgänglighetskraven uppfyllas samt kravet på god tillgänglighet för personer med rörelse-, syn- och kognitiva funktionsnedsättningar och allergiproblem beaktas och diskuteras med kommunens tillgänglighetsrådgivare. Kommentar: Tillgänglighets- och belysningsfrågorna beaktas fortlöpande vid planering och projektering av parker och grönområden samt i samband med olika reinvesterings- och förnyelseprojekt. Vi genomför årligen trygghetsprojekt tillsammans med polis, bostadsföretag m.fl. för att öka tryggheten och säkerheten. Tekniska nämnden äskar medel i EVP för att fortsätta arbetet med att tillgänglighetsanpassa befintliga lekplatser i enlighet med Boverkets riktlinjer. Synpunkterna föranleder inga ändringar i förslaget till åtgärdsprogram. Sammanfattning Som en följd av att flera projekt inte ryms inom Tekniska nämndens budgetäskande för EVP har följande tidigare i remissförslaget föreslagna skattefinansierade projekt utgått: Skrylle naturum, Grönare Lund IV (parkförnyelse), Sankt Hans backar (amfiteater), Holmbergska parken, Stadens närlandskap, Sofielundsparken (festplats) och Växthus blommor och rehabilitering. Sedan remissrundan har inga exploateringsfinansierade projekt tillkommit respektive utgått. Kultur- och fritidsnämndens förslag betr. skateboardparker har förts in som ett nytt projekt i åtgärdsprogrammet, med KFN som ansvarig för projektet. Det är positivt att konstatera att övriga nämnder på ett allt tydligare sätt markerar sitt engagemang för de gröna frågorna inom ramen för sina respektive ansvarsområden. Därmed fyller GNP en viktig funktion som ett återkommande forum för dialog mellan berörda nämnder och förvaltningar. I samrådsredogörelsen framgår under respektive kommentar vad som föranleder ändringar i dokumentet. För Park- och naturkontoret 8(9) \\Lund\tf_tekniska_nämnden$\Tn 2012\ \12-75 GNP \TN Samrådsredogörelse GNP doc

204 Cecilia Backe kommunekolog Sändlista: Kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott BSN Lunds stad BSN Öster Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Renhållningsstyrelsen Servicenämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden VA SYD Handikapprådet Pensionärsrådet Studentrådet Integrationsrådet 9(9) \\Lund\tf_tekniska_nämnden$\Tn 2012\ \12-75 GNP \TN Samrådsredogörelse GNP doc

205 205 GNP Åtgärdsprogram för grönstruktur och naturvård i Lunds kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2012-xx-xx 1

206 206 Innehåll Bakgrund...3 Programmets status och genomförande...3 Finansiering...3 Tidplan Utredningar Åtgärder grönstruktur Nyanläggning av parker och grönområden i tätorterna exploateringsfinansierade åtgärder Nyanläggning och förnyelse av parker och grönområden i tätorterna skattefinansierade åtgärder Parker Kolloni och odlingslottområden Övriga grönstrukturåtgärder Åtgärder naturvård Säkerställande och restaurering av värdefulla naturområden Våtmarksrestaurering Övriga naturvårdsåtgärder Sammanställning av planeringsinsatser och åtgärder under åren , samt uppföljning av GNP Bilaga: 1. Uppföljning av Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet Omslagsbild: Övriga foton: Kartor: Layout: Kopiering: AM Thagaard Peter Johnsen, Marie Sager, Margret Ekman, Per Blomberg, AM Thagaard Per Blomberg Cecilia Backe XXXXX 2

207 207 Bakgrund Åtgärdsprogram för Grönstruktur och naturvård (GNP) är kommunens årligen återkommande strategiska åtgärdsprogram för arbetet med grönstruktur och naturvård. GNP utgår framför allt från Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun (2006) samt kommunens årligen återkommande förslag till Mark och bostadsförsörjningsprogram (MBP ). Kommunens mål och ställningstaganden vad gäller grönstruktur- och naturvårdsfrågor fi n ns i övrigt redovisade i Översiktsplanen (ÖP 2010) och dess fördjupningar, Lunda Eko - Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling (2006), Utbyggnadsprogram, Bevarandeprogram etc. Kommunfullmäktige har i beslut om GNP också uttalat att ge hög prioritet till åtgärder i den fördjupade översiktsplanen för Skrylle Uppföljning av Grönstruktur- och naturvårdsprogrammets åtgärdsförslag redovisas i bilaga 1. Programmets status och genomförande GNP är i första hand ett internt kommunalt arbetsprogram och skall utgöra en vägledning för de nämnder och förvaltningar som fortlöpande arbetar med planering och genomförande av projekt inom den gröna sektorn. GNP är treårigt och utarbetas årligen på motsvarande sätt som, och behandlas parallellt med, kommunens Mark- och bostadsförsörjningsprogram (MBP) samt utgör underlag för Ekonomi- och verksamhetsplanen (EVP). MBP är i sin tur styrande för de exploateringsobjekt som redovisas under avsnitt 2.1. I övrigt redovisas projekt och arbetsområden som initieras av Park- och naturkontoret utifrån Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet. Kommunfullmäktige fastställer GNP efter hörande av berörda nämnder. Många projekt löper över flera år och återkommer därför i GNP under flera upplagor. Finansiering Redovisade planeringsinsatser och åtgärder föreslås i huvudsak finansieras av Lunds kommun (genom ffa Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden och Kultur och fritidsnämnden) med undantag för åtgärder inom exploateringsverksamheten som direkt eller indirekt belastar exploatören. Driftkostnader belastar kommunen. Samtliga investeringar och vissa driftåtgärder förutsätter kompensation för redovisade driftkonsekvenser, såsom kostnader för skötsel av tillkommande area ler park- och naturmark samt ökade kapitalkostnader. I de fall förväntad extern finansiering eller kompensation för ökade driftskostnader uteblir, måste föreslagen åtgärd omprövas. Tidplan Föreliggande åtgärdsprogram omfattar tidsperioden Ett första förslag behandlades av Tekniska nämnden Därefter skedde samråd med berörda nämnder och förvaltningar under tiden Det reviderade förslaget behandlades därefter av Tekniska nämnden och sedan av Kommunstyrelsen innan Kommunfullmäktige slutligen fastställde programmet 2012-xx-xx De föreslagna åtgärderna i GNP skall skapa förutsättningar för rekreation och friluftsliv genom säkerställande och skapande av attraktiva grön- och naturområden. Åtgärderna skall också värna och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer för den biologiska mångfalden och för kulturmiljöintresset. 3

208 1. Utredningar I de olika programmen som styr utvecklingen av kommunens grönstruktur, natur- och kulturmiljöarbete anges mer eller mindre konkreta förslag till åtgärder. Dessa förs efterhand som de konkretiseras in i kommande års GNP. Samtliga utredningar/planer kommer att leda till genomförandekostnader, vilka endast kan redovisas schablonmässigt i GNP. Under åren redovisas planeringsinsatser som behövs för genomförande av gröna åtgärder under påföljande verksamhetsperioder. Kostnadsbedömning och driftkonsekvenser som markeras med asterisk (*) anger att kostnaden avses att rymmas inom ansvarig nämnds driftsbudgetram för åren samt (**) anger att kostnaden avses att rymmas inom ansvarig nämnds riktvärde för investeringsbudgeten för åren Kulturmiljövårdsprogram Beskrivning Underlag för kulturmiljövärdena i Lunds kommun Kostnadsbedömning? kkr Finansiering LK genom BN Genomförandeansvar BN Tidplan påbörjat 2008 Klart 2013 Ny Kompostanläggning Beskrivning LundaEko (7.3) säger att senast till år 2008 ska Lunds kommun ha etablerat en anläggning för att lokalt kunna omhänderta trädgårdsavfall. Utredning om lokalisering av en ny kompostanläggning har påbörjats men lokaliseringen är inte löst. Transportbehov, miljöpåverkan och ekonomi ska beaktas. Projektet medför att nuvarande anläggning för omhändertagning av parkavfall på St. Hans backar kan ersättas. Kostnadsbedömning? kkr/år** Finansiering RST, TN Driftkonsekvenser? kkr/år Genomförandeansvar RST Tidplan Påbörjas: pågår Klart:

209 2. Åtgärder - grönstruktur Nyanläggning av parker och grönområden i tätorterna exploateringsfinansierade åtgärder Grönområden och parker utgör en viktig del av tätortsstrukturen och enligt bestämmelserna i Plan- och bygglagen (PBL 2 kap) skall vid all planläggning stor vikt läggas vid grönområdenas lokalisering och utformning. Detta är särskilt viktigt för Lunds tätort som till stor del saknar allemansrättsligt tillgängliga närrekreationsområden. De nyanläggningar som tas upp här, är i första hand knutna till nya exploateringsområden och därmed i huvudsak finansierade av exploatören. Siffrorna inom parantes motsvarar objektets numrering i Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet (MBP). Objektens läge redovisas med MBP nummer markerat i kartor för Lunds tätort respektive byarna. OBS! tidsplan och kostnadsberäkningar är mycket preliminära och justeras ofta i samband med förändringar i MBP. Kostnadsbedömning och driftkonsekvenser som markeras med asterisk (*) anger att kostnaden avses att rymmas inom ansvarig nämnds driftsbudgetram för åren samt (**) anger att kostnaden avses att rymmas inom ansvarig nämnds riktvärde för investeringsbudgeten för åren Lunds tätort Verksamhetsområde Jöns Petter Borg (07) Beskrivning Anläggning av parkytor och gatuplanteringar som följd av genomförande av trafikplats Råby. Planläge Detaljplan antagen. Kostnadsbedömning 6 600** Driftkonsekvenser 120 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2009 Klart: 2014 Brunnshög (Föp och ramprogram) Beskrivning Målsättningen är att skapa en sammanhängande grön infrastruktur, som bl.a innehåller en ny stadspark/ rekreationsområde för Lund, med kontakt till omgivande naturområden. Lokalt omhändertagande av dagvatten samt förplantering av vegetation utgör viktiga element. Ingår också del av projektet Hållbar stadsutveckling Brunnshög där park- och naturkontoret har i uppgift att anlägga klimatplantering, stadsodling samt gröna väggar. Delprojektet utgör totalt kkr av totalbudget. Planläge Planarbete pågår med Föp och ramprogram Kostnadsbedömning ** Driftkonsekvenser 785 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2000 Klart:? Hasslanda, Sydöstra vägen (16) Beskrivning Anläggning av dagvattendammar, gc-stråk och skyddsplanteringar mot omgivande landskap och mot den nya trafikplats Råby. Samordnas med utbyggnad av Sydöstra vägen. Planläge Planarbete pågår Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 405 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2008 Klart:

210 210 Lunds tätort Bostadsområde Brunnshög II, bostadsområde (103) Beskrivning Anläggning av parkmark i anslutning till ny bostadsbebyggelse inom f.d. Brunnshögs verksamhetsområde. Förplanterad skyddsplantering finns sedan Planläge Planarbete pågår Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 35 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2015 Brunnshög III (104) Beskrivning Anläggning av parkmark i anslutning till ny bostadsbebyggelse inom f.d. Brunnshögs verksamhetsområde. Förplanterad skyddsplantering finns sedan Planläge Planarbete pågår Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 25 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2016 Klart:? Dammhagen (111) Beskrivning Upprustning av allé S Esplanaden Planläge Detaljplan Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser - kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2015 Lunds södra (119) Beskrivning Färdigställande av parkmark Planläge Planarbete pågår Kostnadsbedömning 250 kkr** Driftkonsekvenser - kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2014 Klostergården IP (120) Beskrivning Anläggning av närpark vid idrottsområdet i anslutning till den nya bostadsbebyggelsen. Planläge Detaljplan Laga kraft Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 160 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2015 Klart: 2016 Råbykungen Stenkrossen (121) Beskrivning Anläggning av parkmark Planläge Programsamråd Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 20 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2015 Klart: 2016 NY! 6

211 211 Galgevången (123) NY! Beskrivning Iordningställande av parkmark i samband med bostadsbyggande i parken Planläge Programsamråd Kostnadsbedömning 600 kkr** Driftkonsekvenser - kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2015 Klart: 2016 Eddan III Vikingavägen (131) Beskrivning Iordningställande av parkyta Planläge Detaljplan Laga kraft Kostnadsbedömning kkr ** Driftkonsekvenser - kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas:2014 Klart: 2015 Bullerbyn (Borgarparken) (133) NY! Beskrivning Iordningställande av parkyta i samband med bostadsbygge i Borgarparken Planläge Programsamråd Kostnadsbedömning? kkr** Driftkonsekvenser? kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2015 Klart: 2016 Solhällan (135) Beskrivning Anläggning av parkmark Planläge Planarbete pågår Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 65 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2016 Sudden (150) NY! Beskrivning Iordningställande av parkyta Planläge? Kostnadsbedömning? kkr** Driftkonsekvenser? kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2013 Klart: 2014 Norränga 1 (149) Beskrivning Anläggning av närpark och grönstråk Planläge Planuppdrag för del. Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 235 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2018 Nöbbelövsvägen (Danska parken)(157) Beskrivning Iordningställande av parkyta i samband med bostadsbygge i Danska parken. Planläge utställning Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser? kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart:

212 212 MBP 145 MBP 157 MBP 154 MBP 133 MBP 11 MBP 104 MBP 103 MBP 160 MBP 185,186,193 MBP 123 MBP 181 MBP 182 MBP 150 MBP 111 MBP 120 MBP 119 MBP 121 MBP 199 MBP 07 MBP 135 MBP 149 MBP 131 MBP 171 MBP 168 MBP 176 MBP 175 MBP 174 8

213 213 Vildanden (160) Beskrivning Iordningställande av parkmark Planläge Detaljplan godkännande Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 30 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2014 Stångby, Haraldsfält (166) Beskrivning Ny parkmark som omfattar två lekområden inom bebyggelsen och ett större grönområde med dagvattendamm som avskärmning mot framtida verksamhetsområde. Planläge Detaljplan antagen Kostnadsbedömning - Driftkonsekvenser 125 kkr/år* Genomförandeansvar Exploatören (JM) Tidplan Påbörjas: 2011 Klart: 2016 Linero centrum (168) Beskrivning Iordningställande/anläggning av parkyta Planläge Utställning Kostnadsbedömning kkr ** Driftkonsekvenser? kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2015 Råbylund Norr II (171) Beskrivning Anläggning av parkmark Planläge Planuppdrag Kostnadsbedömning kkr ** Driftkonsekvenser 40 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2013 Klart: 2016 Södra Råbylund 1 (174) Beskrivning Anläggning av närpark och grönstråk med öppen dagvattenhantering Planläge Detaljplan antagen Kostnadsbedömning kkr ** Driftkonsekvenser 205 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2011 Klart: 2014 Stångby MBP 195 MBP 194 MBP 166 9

214 214 Södra Råbylund II (175) Beskrivning Anläggning av parkmark Planläge Samråd Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 510 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2013 Klart: 2015 Södra Råbylund III (176) Beskrivning Anläggning av parkmark Planläge Planuppdrag Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 302 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2016 Klart:? Pottugnen (Pilelyckan) (181) NY! Beskrivning Upprustning av lekplats i samband med byggande i park. Planläge Planuppdrag Kostnadsbedömning 600 kkr** Driftkonsekvenser? kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2015 Klart: 2016 Snickaren (182) NY! Beskrivning Iordningställande av parkyta i samband med byggande i park! Planläge Detaljplan samråd Kostnadsbedömning 375 kkr** Driftkonsekvenser? kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2014 Kv. Öresund m.fl. (185,186, 193) Beskrivning Ombyggnad av Bjeredsparken som stadsdelspark för Sockerbruksområdet Planläge Planarbete pågår Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 15 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2014 Stångby Väster I (194) Beskrivning Anläggning av parkmark med planteringar, gcstråk, dammar, lekområden etc. Planläge Detaljplan antagen Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 100 kkr* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2010 Klart: 2013 Stångby Väster II (195) Beskrivning Anläggning av parkmark Planläge - Kostnadsbedömning 6000 kkr** Driftkonsekvenser 65 kkr* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2016 Klart:? 10

215 215 Vegaskolan (199) NY! Beskrivning Iordningställande av parkyta i samband med byggande i park! Planläge Detaljplan utställning Kostnadsbedömning 310 kkr** Driftkonsekvenser? kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2015 Dalby/Torna Hällestad Verksamhetsområde Dalby, Horsabjer (22) Beskrivning Anläggning av parkmark med skyddsplanteringar i anslutning till verksamhetsområde. Planläge Detaljplan antagen Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 40 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas:2014 Klart: 2015 Dalby MBP 201 MBP 202 MBP 220 MBP 22 11

216 216 Dalby/Torna Hällestad Bostadsområde Dalby, Kv Kvarnskon (201) Beskrivning Anläggande av parkmark innehållande planteringar och gräsytor i anslutning till den nya bebyggelsen, gallring av bef. träddunge Planläge Detaljplan antagen. Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 25 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2015 Dalby, Stationsområdet I (202) Beskrivning Anläggning av parkmark och en stadsdelspark för Dalby. Planläge Planarbete pågår Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 315 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2016 Klart:? Dalby, Påskagänget III (220) Beskrivning Anläggande av parkmark med GC-stråk, lekplats etc. Iordningställande av Tegelbruksparken Planläge Planarbete pågår Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 185 kkr* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2015 S.Sandby Bostadsområde S. Sandby, Norreholm (301) Beskrivning Anläggning av parkmark med lekplatser, läplanteringar och gc-stråk Planläge Antagen ÖPL Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 120 kkr* Genomförandeansvar Expl Tidplan Påbörjas: 2013 Klart: 2015 S. Sandby, Busstorget (304) Beskrivning Iordningställande av parkmark Planläge Planuppdrag Kostnadsbedömning 100 kkr** Driftkonsekvenser? Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2015 Klart:

217 217 S.Sandby MBP 301 MBP

218 218 Veberöd Bostadsområde Veberöd, Traversen (401) Beskrivning Anläggning av parkmark. Planläge Planuppdrag Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 15 kkr* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas:2015 Klart: 2015 Veberöd, Hasslemölla (410) Beskrivning Anläggning av parkmark med lekplats, GC-stråk, planteringar etc. Planläge Planarbete pågår Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 110 kkr* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2015 Klart: 2016 Veberöd, Annelund (412) Beskrivning Anläggning av lekplats och grönstråk. Planläge Planarbete pågår Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 50 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2015 Klart:? Genarp Verksamhetsområde Genarp, Kärrvallen (50) Beskrivning Anläggning av gc-vägar och trädplanteringar i anslutning till företagsområdet. Planläge Detaljplan laga kraft Kostnadsbedömning kkr** Driftkonsekvenser 45 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2015 Klart: 2016 MBP 40 Veberöd MBP 401 MBP 412 MBP

219 219 Genarp MBP 50 MBP 55 Genarp Bostadsområde Kryddvången I, Genarp (505) Beskrivning Iordningställande av parkmark. Planläge Detaljplan antagen Kostnadsbedömning 748** Driftkon Detaljplan antagen sekvenser? kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2013 Klart:

220 Nyanläggning och förnyelse av parker och grönområden i tätorterna skattefinansierade åtgärder Parker Lunds kommun har ett stort behov av förnyelse av parker och grönområden vilket framgår av Grönstrukturoch naturvårdsprogrammet (2006) och rapporten avseende underhållsskulden (2009). Lunds tätort lider stor brist på näraliggande, allemansrättsligt tillgängliga natur- och grönområden. I Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet föreslås åtgärder för att utveckla den tätortsnära grönstrukturen. Kostnadsbedömning och driftkonsekvenser som markeras med asterisk (*) anger att kostnaden avses att rymmas inom ansvarig nämnds driftsbudgetram för åren samt (**) anger att kostnaden avses att rymmas inom ansvarig nämnds riktvärde för investeringsbudgeten för åren Stadsparken etapp etapp 2-3 Beskrivning Etapp 2: Avser anläggning/renovering av lekplatsen samt motion och aktivitet färdigställs Etapp 3: Solens och skuggans trädgård, Finparken, Nordisk djungel och Observatorieparken färdigställs samt Paradaxeln slutförs. Planering Utvecklingsplan samt detaljplanearbete klart. Kostnadsbedömning Etapp kkr**, Etapp kkr** Finansiering TN Driftkonsekvenser Etapp II ? kkr/år, Etapp III ? kkr/år Genomförandeansvar TN Tidplan Etapp 2. Påbörjas: 2013 Klart: 2013, Etapp III. Påbörjas: 2014 Klart:

221 221 Tillgänglighet lekplatser II Beskrivning Säkra tillgängligheten till kommunens lekplatser i enlighet med Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder. Planering BN utredning. Kostnadsbedömning kkr Finansiering TN Driftkonsekvenser 500 kkr/år Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2013 Klart: 2014 Parkbelysning, nyinvestering Beskrivning Avser mindre kompletteringar av belysning i äldre parker Planering - Kostnadsbedömning 100 kkr/år** Finansiering TN Driftkonsekvenser 10 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: årligen Klart: årligen Vattenanläggningar, reinvestering Beskrivning Ombyggnad av befintliga vattenanläggningar på Klostergårdsfältet och i St Jörgens park till naturdamm i S: t Jörgens park och fontän på Klostergårdsfältet. Planering Särskild utredning Kostnadsbedömning kkr Finansiering TN Driftkonsekvenser 250 kkr/år Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart: 2014 Skateboadpark NY! Beskrivning En ny skateboardpark i centrala Lund, t.ex. vid Stadsparken, Lerbäckskolan eller Brunnshög. Planering? Kostnadsbedömning kkr Finansiering KFN Driftkonsekvenser - kkr/år (KFN) Genomförandeansvar KFN Tidplan Påbörjas:? Klart:? 17

222 Koloni- och odlingslottsområden Koloni- och odlingslottsområden utgör ett viktigt inslag i tätorternas grönstruktur och är av stor betydelse för invånarnas rekreations- och odlingsintressen. Rapporten Mål och riktlinjer för koloni- och odlingslottsverksamheten (1995) utgör underlag för denna verksamhet. Resurser har avsatts för mindre nyanläggningar och reinvesteringar i befintliga områden. Kostnadsbedömning och driftkonsekvenser som markeras med asterisk (*) anger att kostnaden avses att rymmas inom ansvarig nämnds driftsbudgetram för åren samt (**) anger att kostnaden avses att rymmas inom ansvarig nämnds riktvärde för investeringsbudgeten för åren Mindre nyanläggningar och reinvesteringar inom koloni- och odlingslottsområdena Beskrivning Avser mindre nyanläggningar och reinvesteringar inom koloni- och odlingslottsområdena som inte kan preciseras i förväg Planering Mål och riktlinjer för koloni- och odlingslottsverkamheten (1995) Kostnadsbedömning 900 kkr/år** Finansiering TN Driftkonsekvenser 135 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: årligen Klart: årligen 18

223 Övriga grönstrukturåtgärder Parker och grönområden kan inte vidmakthållas enbart genom underhållsåtgärder. Växtmaterialet måste ibland förnyas men det är också viktigt att förnya parker och grönområden för att möta invånarnas förändrade behov och värderingar. Åtgärderna består dels av mer genomgripande ekologisk förnyelse (förstärkning av den biologiska mångfalden, ökad kretsloppsanpassning) i de viktiga stadsdelsparkerna, dels en översyn av parkernas funktion och utformning. Grönytor kring institutioner som skolor, förskolor sjukhem, ålderdomshem och serviceanläggningar utgör viktiga vardagsmiljöer för många svaga grupper i samhället. Inbjudande och välskötta grönytor kring institutionerna är därför en viktig del i dessa gruppers välbefinnande. Ansvaret för institutionernas grönytor åvilar f.n. respektive facknämnd samt Servicenämnden (Lundafastigheter). Kostnadsbedömning och driftkonsekvenser som markeras med asterisk (*) anger att kostnaden avses att rymmas inom ansvarig nämnds driftsbudgetram för åren samt (**) anger att kostnaden avses att rymmas inom ansvarig nämnds riktvärde för investeringsbudgeten för åren Gröna skolgårdar Beskrivning Gröna skolgårdar är en långsiktig skolutvecklingssatsning som initierats av Naturskolan. Arbetet syftar både till att åstadkomma en förändring av värderingar och attityder till utemiljön och en rent fysisk förändring av den. KSAU har uppmanat samtliga berörda förvaltningar att arbeta efter följande målbeskrivning: Skol- och förskolegården skall vara: en plats som visar att man bryr sig om den yttre miljön, en plats som går att påverka, en plats med många utrymmen för barns och ungdomars olika behov, en pedagogisk resurs med plats för kreativa projekt, en tillgång för stadsdelen, en plats med en mångfald av växter och djur, en säker och hälsosam plats. Åtgärderna som utförts hittills är t.ex. plantering av träd och buskar, anläggning av odlingsytor, dammar m.m. på skoltomten. Planering Skolplan för Lunds kommun Naturskolan samordnar arbetet med fortbildning och lokala skolgårdsprojekt. Medel fördelas årligen till skolorna efter ansökningsförfarande och förutsätter hälftenfinansiering från deltagande skolor/huvudmän. Kostnadsbedömning - Finansiering BSN Lund Öster genom utökat anslag från KF för särskild verksamhet. Driftkonsekvenser Genomförandeansvar BSN Lund Öster i samverkan med BSN Lunds stad, UN och SN. Tidplan Påbörjas: årligen Klart: årligen 19

224 224 Stadsparken, EU-projekt HYBRID PARKS Beskrivning Kunskapsutbyte om hur parker fyller en viktig funktion för långsiktigt hållbar lokal och regional utveckling samt för att hantera klimatförändringar. Fokus på ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Totalt deltar 16 partners från hela Europa med en total budget på 2,5 miljoner Euro. INTERREG IVC. Planering Projektstart 2012, projektplan antagen. Workshop i Lund juni Kostnadsbedömning LK: 320 kkr** Finansiering TN Driftkonsekvenser - kkr/år Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2012 Klart: 2014 Parkkulturens år NY! Beskrivning KFs beslut efter motion Parkkulturens år Lyfter parkens roll som kulturbärare i det offentliga rummet genom evenemang, workshops mm Planering Kostnadsbedömning kkr Finansiering TN Driftkonsekvenser - kkr/år Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2013? Klart: 2014? Klosterängshöjden Beskrivning Iordningställande av deponiområdet vid E22: an, till natur- och rekreationsområde med läplanteringar, ängsytor, vattenytor, gc- och ridvägar, m.m. Planering Antagen detaljplan finns Kostnadsbedömning Investering bekostas av Mark- och exploateringsverksamheten Finansiering TN Driftkonsekvenser - kkr/år* Genomförandeansvar TN (Mark & exploatering) Tidplan Påbörjas: 2002 Klart:

225 225 Ridvägar Beskrivning Successivt genomföra kommunens ambition att skapa attraktiva och sammanhängande ridvägar kring Lund som möjliggör kortare ridturer. Trafiksäkra passager över större vägar och järnvägar är mycket angeläget. Genomförandet ska ske i dialog med berörda markägare och avtal med markägare krävs för intrång och skötsel. KFN har huvudansvar för anläggande/åtgärder på privatägd mark medan TN har ansvaret för kommunal mark. I Skrylleområdet anläggs ridvägar enligt riktlinjer i den fördjupade översiktsplanen för Skrylle. I Flyingeområdet finns också behov av utvecklade ridvägar samt åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten. Även en ridvägskarta för kommunen bör tas fram. Planering Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet (åtg ), Fördjupade översiktsplanen för Skrylle, ÖP Kostnadsbedömning 300 kkr Finansiering KFN och TN (50% vardera) Driftkonsekvenser? kkr/år Genomförandeansvar KFN och TN (Ridvägsgruppen) Tidplan påbörjat 2011 Klart 2013 Almsjukan/farliga träd - förnyelse Beskrivning Åtgärderna syftar till att ta bort almsjuka träd på gatu- och parkmark i tätorterna, samt genomföra återplantering av träd där sjuka eller döda almar tagits bort. Projektet omfattar inventering av sjuka almar, avverkning och samt nyplantering av andra trädslag på gatu- och parkmark. Planering Har almen en framtid? (1994), Almsjukan i sydvästra Skåne mål och strategier för bekämpning (1995), Utvärdering och analys av almsjukebekämpningen inom Lunds kommun samt SSK (2000). Kostnadsbedömning kkr/år* varav 850 kkr/år för återplantering Finansiering TN Driftkonsekvenser Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 1985 Klart: årligen Parkbelysning, reinvestering Beskrivning Utbyte av äldre utsliten belysning mot ny effektivare och energisnålare. Planering Specialutredning via Lunds Energi Kostnadsbedömning 300 kkr/år** Finansiering TN Driftkonsekvenser 30 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: årligen Klart: årligen Mindre nyanläggningar Beskrivning Avser mindre reinvesteringar på parkmark, som inte kan preciseras i förväg. Planering - Kostnadsbedömning 700 kkr/år** Finansiering TN Driftkonsekvenser 70 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: årligen Klart: årligen 21

226 3. Åtgärder - naturvård 3.1 Säkerställande och restaurering av värdefulla naturområden I enlighet med ställningstaganden i ÖP 2010 och Grönstruktur- och naturvårdsprogram (2006), skall ett antal värdefulla naturområden säkerställas genom naturvårdsförordnanden. Miljöbalken ger numera kommunen samma möjlighet att besluta om naturreservat som länsstyrelsen. Befintliga och föreslagna naturreservat framgår av kartbilagor i Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet och i Skrylle FÖP. I säkerställandearbetet ingår också att initiera och genomföra restaureringsåtgärder inom hävdberoende naturmiljöer, ex. fäladsmarker och slåtterängar. Kostnadsbedömning och driftkonsekvenser som markeras med asterisk (*) anger att kostnaden avses att rymmas inom ansvarig nämnds driftsbudgetram för åren samt (**) anger att kostnaden avses att rymmas inom ansvarig nämnds riktvärde för investeringsbudgeten för åren Dalby fälad, söder Beskrivning Bildande av naturreservat. Förhandling med privata markägare. Utarbetande av reservats be - stämmelser och skötselplan. Initiala skötselinsatser (röjning, hägnader, genomgångar, skyltning, m.m.) Planering GSNVP (2006), FÖP för Dalby, FÖP Skrylle Kostnadsbedömning 225 kkr* Finansiering TN Driftkonsekvenser 180 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2011 Klart: 2013 Röglekärret, Rögle fälad m.fl. Beskrivning Kalkrikkärr och enefälad i anslutning till Skryllereservatet. Förhandling med markägare, utformning av skötselplaner och reservatsbestämmelser. Säkerställa slåtter- och beteshävd. Initiala skötselinsatser (röjning, hägnader, genomgångar, skyltning, m.m.) Planering GSNVP (2006), FÖP Skrylle Kostnadsbedömning 100 kkr* Finansiering TN Driftkonsekvenser 85 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2014 Klart:

227 227 Fels mosse Beskrivning Fels mosse ligger på gränsen till Lomma kommun och utgörs av gamla torvgravar och tidigare slåttermark. I området finns rest av fin rikkärrsflora. Inom ramen för Höjeåprojektet påbörjas våtmarksåtgärder under Naturreservatsbildning innebär förhandling med markägare, utformning av skötselplan och reservatsbestämmelser, restaurering av betes- och slåttermark m.m. Planering FÖP Skrylle Kostnadsbedömning 150 kkr* (exkl ev. inköp av fastigheter) Finansiering TN Driftkonsekvenser 135 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2013 Klart: 2014 Fels mosse Rögle Kärr, Rögle fälad Dalby Fälad, söder 23

228 3.2 Våtmarksrestaurering I enlighet med ingångna överenskommelser med grannkommunerna bedriver Lunds kommun våtmarksrestaurering inom ramen för Kävlingeåns vattenvårdsprogram (huvudman = Kävlingeåns vattenråd, KVR), Segeåprojektet (huvudman = Segeåns vattendragsförbund, SVF) och Höjeåprojektet (huvudman Höje å vattenråd, HVR) 228 Kävlingeåns vattenvårdsprogram, etapp I ( ) Beskrivning Förlängningen på det avslutade Kävlingeåprojektet med fortsatta vattenvårdande åtgärder inom Kävlingeåns avrinningsområde. Planering utifrån underlaget Vattenvårdsprogram Kävlingeån påbörjas åtgärder av Kävlingeåns vattenråd fr.o.m Kostnadsbedömning LK: kkr* Finansiering LK i samverkan med Eslöv, Hörby, Höör, Kävlinge, Lomma och Sjöbo kommuner, samt Staten genom anläggningsstöd för våtmarker, m.m. Driftkonsekvenser - Genomförandeansvar TN genom KVR Tidplan Segeåprojektet ( ), etapp IV - V Beskrivning Segeåprojektet syftar till att minska näringsläckaget till vattendragen, öka den biologiska mångfalden, samt öka tillgängligheten i odlingslandskapet. Detta sker ffa genom restaurering och nyanläggande av våtmarker och dammar. Planering inför fortsatt arbete efter 2009, i tre etapper (IV - VI). Kostnadsbedömning Etapp IV: LK: 612 kkr*, Etapp V: LK: 496 kkr*. Finansiering LK, samt Malmö, Staffanstorp, Burlöv, Svedala, Vellinge och Trelleborgs kommuner, Region Skånes miljövårdsfond samt statligt anläggningsstöd för våtmarker m.m. Driftkonsekvenser - Genomförandeansvar TN genom SVR Tidplan Etapp IV: , Etapp V: Höjeåprojektet II, etapp 3 ( ) Beskrivning Höjeåprojektet II syftar liksom föregångaren ( ) till att minska näringsläckaget till vattendragen, öka den biologiska mångfalden, restaurera hydrologin, samt öka tillgängligheten i odlingslandskapet. Planering Höje å landskapsvårdsplan Kostnadsbedömning Etapp 3: LK: kkr* Finansiering LK i samverkan med Lomma och Staffanstorps kommuner, samt Staten genom anläggningsstöd för våtmarker, m.m. Driftkonsekvenser Genomförandeansvar TN genom HVR Tidplan Etapp 3:

229 Övriga naturvårdsåtgärder Naturvårdsprojekt samt natur- och landskapsvårdande åtgärder. Skrylle FÖP Beskrivning Den fördjupade översiktsplanen för Skrylle antogs 2006 och innehåller en rad åtgärder. Detta projekt avser åtgärder som ligger inom park- och naturkontorets ansvarsområde. Kommunfullmäktige har uttalat att under kommande år ge hög prioritet till åtgärder som förbättrar tillgängligheten i Skrylleområdet. Planering FÖP Skrylle (2006) Kostnadsbedömning 250 kkr/år* (Park- och naturkontorets ansvarsområde) Finansiering LK Driftkonsekvenser - Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: årligen Klart: årligen Lärande natur III Beskrivning Åtgärderna utgår från kommunens gröna resurser och syftar till att sprida kunskap om naturen, och öka förutsättningarna för naturupplevelser, utomhuspedagogik, rekreation och friluftsliv. Projektet ekobaser på St Hans backar har erhållit LONA-medel Åtgärderna kommer att fokuseras på långsiktigt hållbar naturvårdsskötsel med bevarande och utveckling av naturvärden samt rekreativa och kunskapshöjande åtgärder. Även verksamheten vid naturum Skrylle ingår i projektet Lärande natur III. Fr.o.m ingår naturum Skrylle och Ekobaser på St Hans backar i Lärande natur IV. Planering GSNVP (2006) Kostnadsbedömning St Hans kkr*, naturum 600 kkr/ år* Finansiering LK, KF, LST, staten Driftkonsekvenser LONA projekt ekobaser på St Hans backar 50 kkr/år* fr.o.m Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2009 Klart: 2012 EU-projekt Lifescape Beskrivning EU-projektet Lifescape avser att implementera den Europeiska landskapskonventionen på lokal nivå och utvärdera hur detta sker på bästa sätt. Totalt deltar åtta partners från Polen, Litauen, Danmark och Sverige. I Sverige deltar Lunds och Sjöbo kommuner med ett gemensamt projektområde i Vombsänkan. Syftet är att ta fram ett planeringsunderlag för översiktsplanerna tillsammans med de boende och verksamma i området i landskapskonventionens anda. Planering GSNVP (2006) Kostnadsbedömning kkr* varav LK 440 kkr* Finansiering TN, LST, LU, SJ m fl. Driftkonsekvenser - Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2011 Klart:

230 230 Stadsparken LONA Beskrivning Åtgärder för den biologiska mångfalden i Stadsparken främst knutna till gamla träd och död ved. Planering Stadsparkens utvecklingsplan Kostnadsbedömning 190 kkr* Finansiering TN, staten LONA Driftkonsekvenser 25 kkr/år* Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2011 Klart: 2013 Naturguide LONA Beskrivning Framtagande av en naturguide till tätortsnära naturområden i kommunen Lunds kommun har en mängd attraktiva områden att erbjuda de personer som söker avkoppling, frisk luft och aktiviteter i naturen. Besökarna kommer från hela sydvästra Skåne med platser som Häckeberga, Skrylle och Vomb-/Krankesjöområdet som några av de mest besökta områdena. Genom att informera om intressanta områden att besöka stimuleras utomhusaktiviteter, vilket gynnar folkhälsan. Planering GSNVP (2006) Kostnadsbedömning 320 kkr* Finansiering TN, staten LONA Driftkonsekvenser - Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2011 Klart: 2014 Lärande natur IV NY! Beskrivning Åtgärderna utgår från kommunens gröna resurser och syftar till att sprida kunskap om naturen, och öka förutsättningarna för naturupplevelser, utomhuspedagogik, rekreation och friluftsliv. I Lärande natur IV ingår fr.o.m LONA projektet Ekobaser på St Hans backar och naturum Skrylle. En ny ansökan till LONA-projekt görs våren Åtgärderna utgår från verksamheten på naturum Skrylle och är indelade i tre delprojekt:, Alla är hemma i naturen, På spaning i Skrylleskogen och Natur för nysvenskar. Planering GSNVP (2006) Kostnadsbedömning Ekobaser på St Hans backar 388 kkr* Nya LONA-projekt 1880 kkr* Naturum Skrylle kkr* Finansiering LK, Staten/LONA Driftkonsekvenser Projekt ekobaser på St Hans backar 50 kkr/år* fr.o.m Nya LONA-projekt 75 kkr/år* fr.o.m Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2012 Klart:

231 231 Naturbuss NY! Beskrivning Motion i Kommunfullmäktige om att fortsätta driva vidare naturbuss i Lunds kommun. Planering Grönstruktur- & naturvårdsprogram (2006) Kostnadsbedömning 500 kkr* Finansiering TN Driftkonsekvenser 500 kkr/år Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: 2013 Klart: årligen Natur- och landskapsvård Beskrivning Diverse mindre natur- och landsskapsvårdsåtgärder som f.n. ej ingår i något projekt, t.ex. restaurering av ängs- och hagmarker, våtmarker, äldre trädmiljöer, samt åtgärder för rödlistade (hotade arter). Även anläggning av gångstråk, skyltning m.m. Prioriteringar kommer att göras utifrån det grönstruktur- och naturvårdsprogrammet. Planering Grönstruktur- & naturvårdsprogram (2006) Kostnadsbedömning? kkr* Finansiering TN Driftkonsekvenser - Genomförandeansvar TN Tidplan Påbörjas: årligen Klart: årligen Förkortningar LK Lunds kommun KS Kommunstyrelsen BSN Barn- och skolnämnder TN Tekniska nämnden KFN Kultur- och fritidsnämnden SN Servicenämnden UN Utbildningsnämnden RST Renhållningsstyrelsen BN Byggnadsnämnden SO Socialnämnden LST Länsstyrelsen RS Region Skåne VV Vägverket LU HVF SVF PBK MÖ LO ST SJ GSNVP RÅSK LONA Lunds universitet Höje å vattendragsförbund Segeå vattenvårdsförbund Programberedningen för Kävlingeåprojektet Malmö stad Lomma kommun Staffanstorps kommun Sjöbo kommun Grönstruktur- och naturvårdsprogram Romeleås- och sjölandskapskomittén Statliga bidrag till lokal och kommunal naturvård 27

232 232 Bilaga 1 Grönstruktur och naturvårdsprogram Utvärdering av åtgärderna Arbete pågår eller klart = mörkgrönt Arbete planerat = ljusgrönt Arbetet ej påbörjat = vitt Rubrik Åtgärd Kommentar 1. Utredning om s.k. tysta områden Utredning av var tysta områden finns och hur de kan bevaras. 2. Säkerställa parker, natur och gröna områden genom detaljplaner Stadsparken inklusive Observatorieparken och Södra lekplatsen samt intilliggande kolonier. Folkparken, Holmbergska tomten, Sankt Hans backar, Råbyholms trädgård, Gunnesbo trädgård med omland, St Lars/Höjeådalen samt Området längs Röglebäcken i S Sandby. Koloniområdet mellan Källbybadet och järnvägen, solhällan, mellan Hjalmar Gullbergs väg och Dalbyvägen. 3. Trädplan och trädvårdsplan Dokumentation och åtgärdsplan för nyplantering och skötsel av träd. 4. Skyddsbestämmelser för värdefull vegetation i detaljplaner 5. Översyn av skötselplaner för det löpande underhållet Genomgång av samtliga detaljplaner för behov a skyddsbestämmelser och behov av skötselplaner där sådana saknas. Översynen bör omfatta omprioriteringar beträffande skötselintensitet och kompletteringar beträffande utrustning och arealer. Byggnadsnämnden och miljönämnden Byggnadsnämnden. Målet beaktas i den löpande verksamheten. Teknisk nämnd. Arbetet kommer att avslutas under Byggnadsnämnden i samråd med tekniska nämnden. Målet beaktas i den löpande verksamheten. Tekniska nämnden. Revideringar pågår kontinuerligt.

233 233 Bilaga 1 6. Skötselplaner för periodiskt underhåll inom parkverksamheten Inventering och analys för att ta fram åtgärdsplaner. 7. Konstnärlig utsmyckning Konstnärlig utsmyckning av parker- torg och gatumiljöer. 8. Utredning om lekplatser och bollplaner m.m. 9. Grönstruktur inom utbyggnadsområden i översiktsplanen. 10. Övriga nya parker/rekreationsområden i tätorten Översyn lekplatser, fotbollsplaner, tennisplaner, basketplaner, hundrastplatser etc. - Dalby - Stångby - Linero/Norränga och Stora Råby - Observatorieparken - Kv galten - Ladugårdsmarken - St larsområdet och Höjeå 11. Nya stråk inom tätorten - Patrik Rosengrens park - St Hans backar- Nöbbelöv-Gunnes - Vegaparksstråket - St Lars mot Staffanstorp - Kv Kråkelyckan - Under E22 vid Råbyholmsallé - Entré till St Larsparken 12. Förnyelse av stadsparken Nya entréer, integrera observatorieparken, förnyelse i SO, inrättande av stadsparksråd 13. Parkförnyelse i stadsdelsparkerna 1-2 parker per år - Vildandsparken - Klostergårdsfältet - Gustavshemsparken - Borgareparken - Gåsatoften - Skinnatornstoften - Almbacken, S Sandby - Pinnemölleparken, Dalby - Försköningen, Veberöd Tekniska nämnden Pågår t.o.m Samarbete mellan Kultur- och fritidsnämnden, BN, TN. TN, K&F, BN Inventering av Enkelt avhjälpta hinder klar BN, TN Målet beaktas i den löpande verksamheten. BN,TN Målet beaktas i den löpande verksamheten. Målet beaktas i den löpande verksamheten. TN Åtgärder planeras genomföras TN Parkförnyelseprojekt har genomförts i sju parker. Projektet pågår t.o.m

234 234 Bilaga Förnyelse i varje stadsdel/ mindre parkförnyelseprojekt - Karhögsparken Revingelyckan -Bjerredsparken - Vikingaparken - Bangårdsparken Genarp - Revinge bypark - Gräntingeparken, Genarp - Folkes hörna S Sandby - Göranssons rundning S Sandby -Trekanten Dalby - Bäckaparken Veberöd TN Parkförnyelseprojekt har genomförts i fyra parker. Projektet pågår t.o.m Förnyelse av befintliga torg Förnyelse av torgen BN, TN, LF, LKF 16. Gestaltningsprogram för stadens Gestaltningsprogram BN, TN, VV entréer tas fram 17. Gestaltningsprogram för tätorternas Gestaltningsprogram BN, TN, VV entréer och större gator tas fram 18. Genomförande av förnyelse av gaturum Förslag i gestaltningsprogrammet TN, VV i samråd med BN 19. Skolgårdar/ förskolegårdar/ Fritidsgårdar/bygglek Förnyelse och upprustning LF, B&SN, TN, K&FN, CSN 20. Kommunala äldreboende/vårdboende 21. Översyn av grönstrukturen inom industri- och verksamhetsområden 22. Idrotts- och rekreationsområde på Ladugårdsmarken Förnyelse och upprustning av utemiljön Översyn av grönstrukturen Nyanläggning 23. Anläggande av näridrottsplatser Utveckla näridrottsplatser 24. Öka tillgängligheten på Översyn av entréer, idrottsplatserna gångvägar, avgränsningar för att öka tillgängligheten 25. Koloni- och odlingslottsområden Planera för nya odlingsområden 26. Förnyelse av befintliga koloni- och Utveckla odlingslotts-områden koloniverksamheten 27. Nöbbelövs mosse Utveckla rekreationsområdet 28. Ladugårdsmarken Utveckla rekreationsområdet 29. St Hans backar Utveckla rekreationsområdet V&ON, LF, TN TN, BN K&FN, BN, B&SN, TN Planering pågår K&FN, BN, TN, UN, B&SN K&FN, BN, TN TN, BN TN TN TN, BN, K&FN BN, TN 30. Kungsmarken Utveckla TN, BN, LST, LAG

235 235 Bilaga 1 rekreationsstråk 31. Arendalahöjden Utveckla rekreationsstråk 32. Stora Råby Utveckla rekreationsstråk 33. Höjeådalen, Lund Utveckla rekreationsområde TN, BN TN, BN TN, BN, Staffanstorp, Lomma kommun 34. Ridstigar inom Lunds stad Anläggning BN, TN, K&FN 35. Ridstigar kring Nöbbelövs mosse, Avtal, anläggning BN, TN, LRF Stävie och vallkärra 36. Skrylleområdet Utveckla verksamhet, information och service BN, TN, LST, Stiftelsen för fritidsområden i Skåne RÅSK, TN, K&FN 37. Genarp/Häckeberga Ökad tillgänglighet, service 38. Veberöds friluftsområde/ljungen Ökad tillgänglighet, K&FN, TN service 39. Vombs fure Ökad tillgänglighet, TN, Malmö stad service 40. Krankesjön/Vombs ängar Ökad tillgänglighet, TN, LST, P7, Fort. service verk, markägare 41. Humlamadens enefälad Ökad tillgänglighet TN. LST 42. Dalby Söderskog Information, service LST 43. Romelestugan/Romeleklint Utveckla friluftslivet TN, RÅSK, markägare 44. Idala Utveckla TN, K&FN rekreationsområde 45. Stråk från Lund Utveckla BN, TN rekreationsstråk 46. Stråk från övr. tätorter Utveckla BN, TN rekreationsstråk 47. Ringstråket kring Lund Utveckla TN, BN, VV rekreationsstråk 48. Höjeå Utveckla TN. BN rekreationsstråk 49. Kävlingeån Utveckla TN. BN rekreationsstråk 50. Cykelväg Dalby-Genarp Utredning, TN genomförande 51. Skåneleden Önneslöv Avtal, iordningställande TN, Stiftelsen för fritidsområden i Skåne 52. Förlängning av Skåneleden S Sandby-Lund Avtal, iordningställande TN, Stiftelsen för fritidsområden i Skåne 53. Gårdstångastråket Grönst stråk TN, VV 54. Tillgänglighet för alla Ökad tillgänglighet i TN gröna omr. 55. Kollektivtrafik till naturen Utveckla verksamheten TN, Skånetrafiken med naturbussen 56. Lägerplatser Avtal, byggnation K&FN, TN 57. Fågel/utsiktstorn Avtal, byggnation TN, LST, SkOF, markägare

236 236 Bilaga NR Rökepipan Förhandling, skötselplan & beslut, restaurera, information 59. NR Dalby fälad Förhandling, skötselplan & beslut, restaurera, information 60. NR Nöbbelövs mosse Förhandling, skötselplan & beslut, restaurera, information 61. NR Sularpskärret Förhandling, skötselplan & beslut, restaurera, information 62. NR Höjeådalen Förhandling, skötselplan & beslut, restaurera, information 63. NR Genarp, Gräntinge Förhandling, skötselplan & beslut, restaurera, information 64. NR Önneslövs fälad Förhandling, skötselplan & beslut, restaurera, information 65. NR Skyttaskogen S Sandby Förhandling, skötselplan & beslut, restaurera, information 66. NR Grönlandsåsen Förhandling, skötselplan & beslut, restaurera, information 67. NR Röglekärret Förhandling, skötselplan & beslut, restaurera, information 68. NR Fels mosse Förhandling, skötselplan & beslut, restaurera, information 69. NR Källekärrsängarna Avtal, skötselplan & beslut, restaurera 70. Evighetsträd Inventering, avtal, märkning, röjning 71. Översyn av skötselplaner Översyn av skötselplaner för naturreservat 72. Dörröds fälad, restaure Avtal, stängsling, röjning, information 73. Romeleklint, väderkullen Avtal, stängsling, röjning, information 74. Risen Omarbeta skötselplan, stängsel, information, röjningar etc. 75. Häckeberga fälad Omarbeta skötselplanen, TN Reservatsbildning pågår TN TN TN, LST NR beslutat TN TN TN, LST TN TN TN, LST TN, Lomma kommun TN, LST TN, SS LST, TN TN, LST, markägaren TN, markägaren TN, LST LST, TN, markägaren

237 237 Bilaga 1 bestämmelserna, stängsel, röjning, information 76. Revingefältet Stängsling och betesdrift 77. Skogshusets fälad, Dörröd Avtal, restaurering, stängsling, betesdrift 78. Vasaholm Avtal, röjning, stängsling, betning 79. Restaurering betesmark Identifiering, förhandling, restaurering 80. Återskapa slåtteräng Lokalisering,avtal, restaurering, information 81. Klingavälsån Restaurera åsträckan i söder och norr och åkermark i norr 82. Silvåkrakärret Utredning av möjligheter att förbättra fauna och flora 83. Fönesjön Undersökning av möjligheter att skapa öppna vattenytor 84. Ö Tvets ängar Restaurering av våtmarksmiljön 85. Veberöds ängar Restaurering av våtmarksmiljön 86. Kävlingeån Utreda och genomföra våtmarksåtgärder 87. Höjeå Utreda och genomföra våtmarksåtgärder 88. Sege å Aktiv medverkan i Segeåprojektet 89. Inventering och skydd av Inventering och förslag småbiotoper på åtgärder 90. Sandmarker, Revingefältet I samråd med Försvaret utforma skötsel på bästa sätt 91. Sandmarker, Genarp-Hässleberga Undersökning och åtgärder 92. Sandmarker, Kaninlandet Skötselplan utformas TN 93. Vedlevande arter Skapa substrat,faunadepåer etc. TN 94. Kulturberoende arter Inventering och lokalisering av särskilt skyddsvärda lokaler TN, LST, P7, fortifika TN, markägaren TN, LST, markägare TN TN, LST LST Kävlingeåprojektet LST, Fort., P7 LST, Fort., P7 TN, LST, Fort. P7 LST, TN, Kävlingeåprojektet TN, Kävlingeåprojektet TN, Höjeå vattendragsförbund TN TN, BN LONA medel söks 2010 TN, LST, P7 TN TN

238 238 Bilaga Grod- och kräldjur Inventering och iordningställande av lekvatten och livsmiljöer 96. Fladdermöss Lokalisera och säkerställa övervintrings- och yngellokaler 97. Artspecifika program Handlingsprogram för att bevara särskilt hotade arter TN TN TN, LST, Artdatabanken 98. Vandringshinder för fisk TN, LST, Fiskevårdsområden 99. Vägar Skapa ekopassagerpå strategiska platser i kommunen TN, BN, VV 100. Bevara våtmarker, sjöar och vattendrag 101. Miljöövervakning av vattenkvalitet Provtagning av vattenkvalitet 102. Fördröjningsdammar Dagvattendammar som fördröjer vatten, t ex Rinnebäcksravinen, Höjeå Ö E22, Stora Råby 103. Kulturmiljövårdsprogram Strategi för kulturminnesvården 104. Fornlämningar som målpunkter för Identifiera objekt av rekreation betydelse för friluftslivet 105. Plantera alléer och pilevallar Utreda behov av restaurering och nyplantering av alléer 106. Kulturreservat Utredningar för särskilda objekt 107. Säkerställa kulturhistoriska värden i parker och andra grönområden Genom detaljplaner, vårdprogram, skötselplaner, information till fastighetsägare etc En ökad dialog Utveckla kommunikation med kommuninvånare 109. Lärande natur Pedagogiskt projekt inom kommunen 110. Naturskolan Vidarutveckling av verksamheten 111. Inventering av sandmiljöer Inventering av insekter i sandmiljöer 112. Inventering av trädmiljöer Inventering av 10-tal områden TN, LST, Vattendragsförbunden MN. LST, Vattendragsförbunden TN, BN BN BN, K&FN, TN TN, LST, VV BN, TN, K&FN BN, TN TN, KS, BN TN, BSNÖ, K&FN B&SN, BSNÖ, TN TN TN

239 239 Bilaga Undersökning om friluftsvanor Enkätundersökning K&FN, TN 114. Biologisk mångfald i skyddade Dokumentera biologisk TN, LST områden och parker mångfald i skyddade områden 115. Fadderverksamhet för hotade arter Organisera faddrar för TN m fl övervakning av hotade arter 116. Biologiska parametrar i Precisera arter för TN, MN miljöövervakning miljöövervakning 117. Interaktiv hemsida med Naturinformation på TN, BN m fl naturinformation nätet 118. Informationsskyltar Producera och sätta TN, LST 119. Publikationer Broschyrer, kl rapporter, TN, CSN böcker 120. Allemansrätt Informationskampanj TN, UN 121. Naturvägledning Naturum & ekobaser TN 122. Uppföljning av GSNVP I samband med översyn GNP TN, BN

240 240 Bilaga 2 Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (X). Kommentarer till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas i separata flikar! \Remissinstans: Lunds kommun, Tekniska förvaltningen av farliga ämnen respektive prioriterade ämnen Utfasningsämnen, riskminskningämnen ämnen enligt vattendirektivet utpekas. de stinaticm ska framgå (slutprodukt, luft, recipient, kartunderlag med utpekade riskområden för fosforläckage fram för att kunna prioritera och genomföra åtgärder för lto ;for oå rätt plats. IKc ppl'ing till åtgärd 9 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. TN buaga ~ Atgärds/ista rev HL; Hänsyn fjff havet sida 1(3)

241 241 där ett helhetsgrepp på gårdens miljöpåverkan att lantbrukare får hjälp att prioritera bland till åtgärd 15 i vattenmyndigheternas näringen som samt lkc>mmcmcms spillvattennät upprättas/revideras och adekvata åtgärder vidtas mininner" tillskottsvatten i kommunens och vägvattenutsläpp åtgärdas genom att leda Kommuner till utjämningsmagasin, dagvattendammar eller översilningsmark för att minska risken för flödestoppar minska tillförseln av förorenande och gödande ämnen partiklar. för naturlika svärnområden som fungerar som magasin vid höga flöden bevaras och återskapas minska risken för översvämningsskador och uttorkning. Kommuner hänsyn med utsläpp till recipient med fiskarter och där det finns behov av att i prioriteras för omprövning. Vid lonnor övn;ino tillämpas miljöbalkensbestämmelser i syfte att ut<;läj>peon av ammoniumkväve. åtgärd 28 i vattenmyndigheternas TN bilaga - Atgärdslista rev HL; Hänsyn till havet sk/a 2(3)

242 242 Hållbar Utveckling Skåne TN bilaga ~ Atgärds/ista rev HL; Hänsyn till havet sida 3(3)

243 Sammanställning av planeringsinsatser och åtgärder åren samt uppföljning av GNP * = avses finansieras inom givna ramar för berörda nämnders driftbudget, under förutsättning att tekniska nämnden erhåller kompensation för driftkonsekvenserna enligt kommunstyrelsens beslut om resursfördelningssystem, samt objekt beslutade av KS genom samarbetsavtal eller på annat sätt. ** = kostnaden avses rymmas inom ansvarig nämnds riktvärde för investeringsbudgeten för åren NY! = objekt som har tillkommit sedan GNP Kursiv = åtgärder som utgått sedan GNP = objekt som ej ryms inom given ram. = objekt som beslutats av KS, genom samarbetsavtal eller på annat sätt. Förkortningar: BSN = Barn- och skolnämnderna BN = Byggnadsnämnden GSNVP = Grönstruktur- och naturvårdsprogram HVF = Höje å vattendragsförbund KFN = Kultur- och Fritidsnämnden KS = Kommunstyrelsen KVR= Kävlingeåns vattenråd LK = Lunds kommun LO = Lomma kommun LONA = Statliga bidrag till lokal och kommunal naturvård LST = Länsstyrelsen LU = Lunds universitet MÖ = Malmö stad PBK= Programberedningen för Kävlingeåprojektet RS = Region Skåne RST = Renhållningsstyrelsen RÅSK = Romeleås- och Sjölandskapskommittén S = Servicenämnden SJ = Sjöbo kommun SO = Socialförvaltningen ST = Staffanstorps kommun SVF = Segeåns Vattendragsförbund TN = Tekniska nämnden UN = Utbildningsnämnden VV = Vägverket 28

244 Utredningar på gång Objekt GNP Finansiering Investering Drift Kostnadsbedömning (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande 2015 Genomförande Genomförandeansvar Anmärkning Kulturmiljövårdsprogram - X BN BN Första underlaget klart Kulturgeografiskt underlag klart Kompostanläggning 50 X X - - RST + TN RST 2. Åtgärder - grönstruktur GNP (kkr) (kkr/år) Investering Drift 2.1 Nyanläggning av parker och grönområden i tätorterna exploateringsfinansierade åtgärder Objekt Kostnadsbedömninförandförandförande Genom- Genom- Genom- Genomförande Finansiering Driftkonsekvenser Genomförandeansvar Anmärkning Verksamhetsområden MBP 07 Jöns Petter Borg MBP 11 Brunnshög MBP 16 Hasslanda, Sydöstra vägen 6 600** - X Expl. TN TN Huvuddelen anlagd ** X X X X 785 Expl. TN TN Ingår tre pilotprojekt inom ramen för Hållbara städer ** X Expl. TN TN Huvuddelen anlagd 29

245 Objekt GNP MBP 17 Sankt Lars, söder MBP 18 Stångby, Jonsgård företagsomr MBP 22 Dalby, Horsabjer MBP 40 Veberöd Truckvägen MBP 50 Genarp, Kärrvallen företagsområde Finansiering Investering Drift 750** Expl. TN Kostnadsbedömning (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande 2015 Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar Expl.ochT N Anmärkning Klart ** Expl. TN TN Klart ** - X X 40 Expl. TN TN 1 300** Expl. TN TN 2 600** - - X X 45 Expl. TN TN Osäkert när projektet påbörjas Bostadsområden MBP 103 Brunnshög II, bostadsomr MBP 104 Brunnshög III Mbp 111 Dammhagen MBP 119 Lunds södra ** - X X 35 Expl. TN TN 5 800** X 25 Expl. TN TN 3 400** - X X TN 250** - X Expl. TN TN Upprustning allé, S Esplanaden 30

246 Objekt GNP MBP 120 Klostergården IP MBP 121 Råbykungen Stenkrossen MBP 123 Galgevången MBP 125 Linero III MBP 129 Östra Torn IV MBP 131 Eddan III Vikingavägen MBP 133 Bullerbyn (Borgarparken) MBP 135 Solhällan MBP 138 Värpinge gård II MBP 139 Väster 4:13, Donatus väg MBP 145 Häradsrätten Finansiering Investering Drift Kostnadsbedömning (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande 2015 Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar ** - - X X 160 Expl. TN TN 3 500** X X 20 Expl. TN TN 600** X X Expl. TN TN Anmärkning ** Expl. TN TN Klart ** Expl. TN TN Klart ** - X X - Expl. TN TN? - - X X Expl. TN TN 4 900** - X X X 65 Expl. TN TN 1300** Expl. TN TN Klart ** Expl. TN TN Klar ** Expl TN TN Klart

247 Objekt GNP MBP 149 Norränga 1 MBP 150 Sudden MBP 157 Nöbbelövsvägen (Danska parken) MBP 160 Vildanden MBP 166 Stångby, Haraldsfält MBP 168 Linero centrum MBP 171 Råbylund Norr II MBP 173 Råbylund, norr MBP 174 Södra Råbylund 1 MBP 175 Södra Råbylund II Finansiering Investering Drift Kostnadsbedömning (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande 2015 Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar ** - X X X 2635 Expl TN TN? X X - - Expl. TN TN 3 000** - X Expl TN TN 2 100** - X 30 Expl TN TN - X X X X 125 Expl. TN Expl ** - X X - Expl. TN TN 3 000** X X X X 40 Expl. TN TN Anmärkning 4 100** Expl. TN TN Klar ** X X Expl TN TN ** X X X Expl. TN TN 32

248 Objekt GNP MBP 176 Södra Råbylund III MBP 177 St. Lars, norr MBP 181 Pottugnen (Pilelyckan) MBP 182 Snickaren MBP 185, 186, 193 Kv. Öresund m.fl. MBP 194 Stångby väster I MBP 195 Stångby väster II MBP 199 Vegaskolan MBP 201 Dalby, Kv Kvarnskon MBP 202 Dalby, Stationsområdet I MBP 217 Lärarvägen Hällestad Finansiering Investering Drift Kostnadsbedömning (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande 2015 Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar ** - - X 302 Expl TN TN 500** Expl. TN 600** - - X X Expl. TN 375** - X - - TN Expl och TN Anmärkning Klart ** - X - 15 Expl. TN TN Bjeredsparken 6 700** X Expl. TN TN 6 000** X 65 Expl. TN TN X X - Expl. TN TN 1 000** Expl. TN TN ** - - X 205 Expl. TN TN Kulparken i norra delen anlagd Osäkert när projektet påbörjas 45** Expl. TN TN Klart

249 Objekt GNP MBP 218 Dalby, Påskagänget I MBP 220 Dalby, Påskagänget III MBP 301 S Sandby, Norreholm MBP 304 S. Sandby, Busstorget MBP 401 Veberöd, Traversen MBP 410 Veberöd, Hasslemölla MBP 412 Veberöd, Annelund MBP 505 Kryddvången I, Genarp Finansiering Investering Drift Kostnadsbedömning (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande 2015 Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar Anmärkning 5 300** Expl. TN TN Klart ** - X X 205 Expl. TN TN Inkl, Tegelbruksparken - X X X 120 Expl. TN Expl 100** - - X X - Expl. TN TN 1 230** - - X Expl. TN TN ** - - X X 110 Expl. TN TN 4 000** X X 50 Expl TN TN. 748** X Expl. TN TN 34

250 Nyanläggning och förnyelse av parker och grönområden i tätorterna skattefinansierade åtgärder Parker Objekt GNP Finansiering Investering Drift Kostnadsbedömning (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande 2015 Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar Anmärkning Stadsparken etapp X X ? TN TN TN Stadsparken etapp X X X ? TN TN TN Tillgänglighet lekplatser II 5000 X X TN TN TN Parkbelysning, nyinvestering 100 kkr/år X X X X 10 TN TN TN Vattenanläggningar, reinvestering X TN TN TN Skateboardpark NY!? - - X X? KFN KFN KFN 35

251 Finansiering Investering Drift Koloni- och odlingslottsområden Objekt GNP Kostnadsbedömning (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande 2015 Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar Anmärkning Mindre nyanläggningar och reinvesteringar inom kolonioch odlingslottsområden 900 kkr/år X X X X 90 TN TN TN Finansiering Investering Drift Övriga grönstrukturåtgärder Objekt Kostnadsbedömning GNP (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande 2015 Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar Anmärkning Gröna skolgårdar - X X BSN öster UN+ BSN, LF Genomförs av Naurskolan Dalbyvägen -stadens entréer TN TN TN EU-projekt Hybrid parks (LK) Varav LK 320 X X TN, EUbidrag + övr partn TN Klart 2012 Finansieras via G&T budget EU beslut Parkkulturens år NY! X TN Motion KF Klosterängshöjden - X X X - - TN TN TN Inv. bekostas av Mark- & exploateringsverksamheten 36

252 Objekt GNP Finansiering Investering Drift Kostnadsbedömning (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande 2015 Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar Anmärkning Ridvägar 150 X X - -? KFN/T N KFN/T N Inom given investeringsram men kräver driftskompensation. Almsjukan/farliga träd kkr/år X X X X - TN TN Ingår både avverkning och återplantering Mindre nyanläggningar 700 kkr/år X X X X 70 TN TN TN Parkbelysning, reinvestering 300 kkr/år X X X X 30 TN TN TN 37

253 Åtgärder - naturvård Finansiering Dalby fälad, söder 225 X TN TN Röglekärret, Rögle fälad m.fl X X - 85 TN TN Fels mosse 150 X X TN TN 3.1 Säkerställande och restaurering av värdefulla naturområden Objekt GNP Kostnadsbedömning (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande 2015 Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar Anmärkning Reservatsbildning, GsNvP + fördjupad översiktsplan Skrylle Reservatsbildning, GsNvP + fördjupad översiktsplan Skrylle Reservatsbildning, GsNvP 38

254 Finansiering 3.2 Våtmarksrestaurering Objekt Kostnadsbedömning GNP (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande 2015 Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar Anmärkning Kävlingeå VR Vattenvårdsprogram etapp 1 ( ) LK: 5 732* (2012 års prisnivå) X X X - - TN genom KVR Fortsättning på Kävlingeåprojektet. Delfinansiering genom ca 50 % statliga medel Segeåprojektet ( ), etapp IV ( ) etapp V ( ) Höjeåprojektet II ( ) Etapp 3 ( ) LK: IV: 612* V: 496* (2010 års prisnivå) LK: 3 939* (2012 års prisnivå) X X X X - X X TN övr kommuner + staten TN, LO, ST + Staten SVF TN + LO, ST, HVF Fortsättning på Segeåprojektet. Delfinansiering genom ca 50 % statliga bidrag tillkommer. Fortsättning på Höjeåprojektet. Delfinansiering genom ca 50 % statliga bidrag 39

255 Finansiering 3.3 Övriga naturvårdsåtgärder Objekt Kostnadsbedömning GNP (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar Anmärkning Sandmarker -LONA 700 (LK 350) TN TN Klart 2012 Natur- och kulturbussen I RS+TN+ övr. kommuner, EU-medel Skrylle FÖP 250 kkr/år X X X X 50 TN TN Lärande Natur III ( ) EU-projekt Lifescape St.Hans: (LK 789) Naturum: 650 kkr/år (LK 440) X X - X TN, LST, KFN TN X TN + EU bidrag + övr.partners Stadsparken - LONA 190 X TN TN Naturguide app - LONA 320 X X TN TN Lärande natur IV NY! - Alla är hemma i naturen - På spaning i Skrylleskogen - Natur för nysvenskar X X X - 75 TN Klart 2012 Avser endast Park&natur kontorets ansvarsområde. Ingår naturum och St.Hans som utökats genom LONA - medel TN EU- beslut 2011 LONA medel från 2011 LONA medel från 2011 Ansökan om LONA- medel ) Naturbuss NY! 500 kr/år X X X X - TN TN Motion i KF 40

256 Objekt GNP Finansiering Natur- och landskapsvård? X X X X - TN TN Kostnadsbedömning (kkr) Genomförande 2013 Genomförande 2014 Genomförande Genomförande Driftkonsekvenser (kkr/år) Genomförandeansvar Anmärkning Omfattar mindre naturvårdsåtgärder som inte omfattas av särskilda projekt 41

257 257 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Mats Olsson (V) samt Hanna Gunnarsson (V) motion Inför tomträtt Dnr KF 2012/0036 Sammanfattning Mats Olsson (V) och Hanna Gunnarsson (V) har i en motion föreslagit att Lunds kommun upplåter mark för bostadsändamål med tomträtt. Beslutsunderlag Motionen Inför tomträtt inkommen den 22 februari Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 28 mars Byggnadsnämndens beslut den 19 april 2012, 87. Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 28 mars Tekniska nämndens beslut den 18 april 2012, 81. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 9 maj Yrkanden Hanna Gunnarsson (V), Emma Berginger (MP) och Björn Abelson (S) yrkar att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen med hänvisning till vad Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen anfört. Mats Hemfrid (M), Lars Bergwall (C), Tove Klette (FP) och Torsten Czernyson (KD) yrkar att kommunstyrelsen skall föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till vad tekniska nämnden och byggnadsnämnden anfört. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen bifaller Mats Helmfrids (M) m.fl yrkande. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till vad tekniska nämnden och byggnadsnämnden anfört. Reservationer Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S), Björn Abelson (SP, Emma Justerare Utdragsbestyrkande

258 258 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Berginger (MP), Petter Forkstam (MP) och Hanna Gunnarsson (V) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut. Följande skriftliga reservation inges, Protbil 218/01. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Akten Justerare Utdragsbestyrkande

259 Vänsterpartiet Reservation till kommunstyrelsen ärende 28 Motionen "inför tomträtt" Leve tomträtten l Vi vill med vår motion skapa något av ett Lex Paulsson i Lund. l stället för att fortsätta sälja mark till fastighetsbolag som utan att blinka bryter avtal om hyresrätter, eller lika oblygt säljer marken vidare i spekulationssyfte, kan kommunen fortsatt äga marken, men upplåta den i långa kontrakt. l svaret till motionen visar såväl stadsbyggnadskontoret som Tekniska förvaltningen att detta är en fullt möjlig väg att gå för Lund. Ändå väljer kommunstyrelsens majoriteten att avslå motionen. Det kan inte tolkas på något annat sätt än att borgarna i grunden är ointresserade av att vidtaga åtgärder för att främja en social bostadspolitik i Lund. ~~ Mats Olsson Vänsterpartiet i Lunds kommunstyrelse- Svartbrödersgatan 3, Lund- Telefon: Mats Olsson , Hanna Gunnarsson , E-post: Afats.Olsson(lr)ekh.lu.se; hanna.ks.gunnars.von(ti'.gmail.com

260 260 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Administrativa avdelningen Pernilla Ardhe Kommunstyrelsen pernilla.ardhe@lund.se Motionen Inför tomträtt KF 2012/0036 Sammanfattning Mats Olsson (V) och Hanna Gunnarsson (V) har i en motion föreslagit att Lunds kommun upplåter mark för bostadsändamål med tomträtt. Beslutsunderlag Motionen Inför tomträtt inkommen den 22 februari Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 28 mars Byggnadsnämndens beslut den 19 april 2012, 87. Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 28 mars Tekniska nämndens beslut den 18 april 2012, 81. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 9 maj Ärendet Mats Olsson (V) och Hanna Gunnarsson (V) har i en motion föreslagit att Lunds kommun upplåter mark för bostadsändamål med tomträtt. Motionärerna framför bl.a. att den enklaste och säkraste vägen att styra bebyggelsen mot inte alltför dyra hyresrätter är att använda tomträttsinstitutet. Därigenom skulle kostnaderna för nyproduktionen hållas nere, markspekulation undvikas och avsedd upplåtelseform tryggas för framtiden. Tekniska nämnden och byggnadsnämnden har yttrat sig över motionen. De föreslår att motionen avslås med hänvisning till vad som anförts i deras respektive förvaltnings tjänsteskrivelse. Barnkonsekvensanalys Tekniska förvaltningen har gjort bedömningen att en barnkonsekvensanalys inte är relevant i ärendet. C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse motiontomträtt.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

261 261 Tjänsteskrivelse 2 (2) Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till vad tekniska nämnden och byggnadsnämnden anfört. Göran Eriksson tf kommundirektör Pontus Gunnarsson administrativ chef C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse motiontomträtt.doc

262 262 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Vänsterpartiets motion Inför tomträtt Dnr TN 2012/0164 Sammanfattning Mats Olsson (V) och Hanna Gunnarsson (V) har i en motion föreslagit att Lunds kommun upplåter mark för bostadsändamål med tomträtt. Motionärerna menar att det är angeläget att styra bostadsbyggandet mot billigare bostäder och hyresrätter och att det enklaste sättet skulle vara att använda tomträtt för markupplåtelsen. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Vänsterpartiets motion Yrkanden Bodil Ericsson (FP) med instämmande av Jan O Carlsson (M), Börje Hansson (C) och Mio Fric (KD) yrkar avslag till motionen i enlighet med vad som anförts i tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse. Lena Fällström (S) med instämmande av Margareta Kristensson (S), Bengt Borgh (S), Karin Svensson Smith (MP) och Teresa Hankala Janiec (S) yrkar bifall till motionen i enlighet med vad som anförts i tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutsgång Ordföranden Ronny Johannessen (M) ställer proposition på Bodil Ericssons (FP) m.fl. yrkande mot Lena Fällströms (S) m.fl. yrkande och finner Bodil Ericssons (FP) m.fl. yrkande vara bifallet. Omröstning begärs och ska genomföras 6 röster (Ronny Johannessen (M), Bodil Ericsson (FP), Jan O Carlsson (M), Oskar Krantz (FP), Börje Hansson (C) och Mio Fric (KD)) för bifall till Bodil Ericssons (FP) yrkande. 5 röster (Karin Svensson Smith (MP), Lena Fällström (S), Margareta Kristensson (S), Bengt Borgh (S) och Teresa Hankala Janiec (S)) för bifall till Lena Fällströms (S) m.fl. yrkande. Tekniska nämnden beslutar att avslå Vänsterpartiets motion Inför tomträtt i enlighet med vad som anförts i tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse. Reservationer Karin Svensson Smith (MP), Lena Fällström (S), Margareta Kristensson (S) och Bengt Borgh (S) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Justerare Utdragsbestyrkande

263 263 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Beslut expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunkontoret Justerare Utdragsbestyrkande

264 264 Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Mark- och exploateringskontoret Hans de Maré Till Tekniska nämnden Dnr 12/164 Vänsterpartiets motion Inför tomträtt Sammanfattning Mats Olsson (V) och Hanna Gunnarsson (V) har i en motion föreslagit att Lunds kommun upplåter mark för bostadsändamål med tomträtt. Motionärerna menar att det är angeläget att styra bostadsbyggandet mot billigare bostäder och hyresrätter och att det enklaste sättet skulle vara att använda tomträtt för markupplåtelsen. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Vänsterpartiets motion Ärendet Mats Olsson (V) och Hanna Gunnarsson (V) föreslår att Lunds kommun upplåter mark för bostadsändamål med tomträtt. Motionärerna menar att det är angeläget att styra bostadsbyggandet mot billigare bostäder och hyresrätter och att det enklaste sättet skulle vara att använda tomträtt för markupplåtelsen. Historik Mellan åren 1945 och 1953 skapades i Lunds stad ett drygt 100-tal tomträtter. Syftet med detta var trefaldigt: att ge möjlighet för mindre bemedlade att förfoga över mark för att bygga ett eget hem, att behålla markvärdestegringen åt samhället och att kommunen härigenom kom att fortsätta ha rådigheten över marken för ett eventuellt framtida användande för annat ändamål trädde en lagändring i kraft, som kraftigt försämrade stadens möjligheter att råda över mark med tomträtt, varför stadsfullmäktige beslutade att inte upplåta fler tomträtter. Denna lagändring, som i stort sett ännu gäller, innebär bland annat att tomträttsavtal för bostäder gäller på obegränsad tid. Efter fem års intern utredning fattade kommunfullmäktige 1980 ett nytt beslut angående tomträtter. I detta fastslogs att nya tomträtter endast fick upplåtas om det var kommunalekonomiskt lämpligt och det förelåg särskilda skäl. Som särskilda skäl angavs etablering av småindustri, uppförande av P-garage och liknande allmänna anläggningar samt att i vissa fall styra markanvändningen i avtalsform eller för att i visst fall underlätta plangenomförande. Fullmäktigebeslutet 1980 innefattade även att kommunstyrelsen fick erbjuda friköp till de tomträttshavare som så önskade. Denna kompetens faller sedan 1996 inom Tekniska nämndens befogenhet med undantag av försäljningar över 2 mkr sålde kommunen 9 tomträtter till LKF. Under de senaste tio Adress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 41 Byggmästaregatan tekniska.forvaltningen@lund.se Lund

265 265 Tekniska förvaltningen /164 2 (4) åren har resterande 113 tomträtter friköpts av tomträttshavarna. Av dessa var 100 småhus- och 13 flerbostadsfastigheter. Tomträtt som företeelse Tomträtt är en upplåtelseform som ligger nära äganderätten. Tomträtten ger innehavaren långtgående förfoganderätt över marken. Tomträtten har i sig inget att göra med t ex upplåtelseform. Tomträttsavgälden är upplåtaren/kommunen fri att sätta på samma sätt som kommunen bestämmer över priset för mark som säljs. Den viktiga begränsningen är att alla ska behandlas lika d v s om kommunen använder marknadsprissättning så ska tomträttsavgälden återspegla detta. Om inte hyresrätten kan konkurrera med andra upplåtelseformer, så utvecklas i praktiken en situation då de andra upplåtelseformerna sätter markpriset på den s k öppna marknaden. Kommunen är emellertid fri att erbjuda mark till pris som hyresrätten kan bedömas tåla, en form av marknadspris. Tekniken har använts i flera fall under senare år. F n gör förvaltningen bedömningen att kostnaden för ny hyresrättsproduktion i kombination med hyresregleringen begränsar markpriset till ungefär hälften av vad övriga upplåtelseformer bör eller är beredda att betala. Problemet är då att försöka få en garanti för att det önskvärda hyresprojektet inte omvandlas till bostadsrätt eller äganderätt. Förvaltningen har nyligen lagt fram en idé om avskräckande tilläggsköpeskilling som tas ut under de första 15 åren vid en förändring av upplåtelseform. Tekniken bygger på att lagfarten innehåller en anteckning om detta, vilket gör att varje ny ägare informeras om tilläggsköpeskillingen, samtidigt som kommunen ges reell möjlighet att fakturera denna. En variant på detta är att i stället erbjuda tomträtt för hyresrättsproduktion på kommunägd mark. Tekniken är då att avgälden speglar det höga, alternativa markvärdet som tillämpas om upplåtelseformen ändras, det kan t o m finnas ett inslag av avskräckande höjning av avgälden eller friköpspris. Det låga markvärdet för hyresrätt regleras i ett sidoavtal. Sidoavtalet löper så länge upplåtelseformen är hyresrätt och tomträttshavaren inte säger upp det. Sidoavtalet upphör om tomträtten överlåts. Enligt huvudavtalet och gällande lagstiftning kan avgälden prövas var 10:e år och anpassas till rådande marknad. Sedan några år tillbaka tillämpar Malmö Stad tomträtt just i syfte att trygga att det byggs hyresrätter och att dessa förblir hyresrätter. Den årliga avgälden motsvarar ett markpris väsentligt lägre än marknadspriset. Om motionen Motionärerna gör några påståenden och använder några motiv som bör kommenteras: Man säger att lagstiftningen är otydlig i vad mån exploateringsavtal gäller efter vidareförsäljning. Det är oklart vad som åsyftas, men förvaltningens normavtal innehåller en paragraf om vad som gäller vid eventuella överlåtelser. Ibland bedöms det lämpligt att åtaganden för exploatören ligger kvar oavsett vidareförsäljning, ibland avtalas att överlåtelse får ske men att alla skyldigheter då följer med. Frångås t ex avtalad upplåtelseform, så ska det vara uppenbart vem som kommunen kan lagföra för avtalsbrott. I fallet upplåtelseform bör det i dagsläget vara enkelt för kommunen att hävda ekonomisk skada.

266 266 Tekniska förvaltningen /164 3 (4) Man säger att Istället för nya bostäder har vi i Lund sett hur kommunal mark säljs vidare med stora spekulationsvinster. Om det är Paulssons förmodade Klostergårdsaffärer man syftar på, så förefaller det onekligen som om Paulssons gör stora spekulationsvinster. Det var absolut inte kommunens avsikt att marken i sin helhet skulle säljas vidare till andra byggherrar så fort den var planlagd. Paulssons har under många år velat framstå som en kvalificerad byggherre, så det fanns ingen anledning att misstänka ett sådant agerande. Men förvaltningen ser inte att en vidareförsäljning kommer att hindra bostadsprojektets förverkligande, tvärtom kan det nog vara så att de förväntade byggherrarna/köparna NCC och HSB borgar för en snabbare utbyggnad än vad Paulssons hade förmått. Motionärerna säger att en byggherre i Lund övergått från hyresrätt till bostadsrätt i strid med gällande avtal. Om det är Paulssons flerbostadshus vid Donatus väg man syftar på, så är det inte korrekt. Avtalet gav möjligheten, och byggherren valde att använda den och betalade samtidigt ett avtalat vite eller tilläggsköpeskilling om man så vill. Den var inte avskräckande utan speglade skillnaden mellan hyresrättsvärde och bostadsrättsvärde. Man säger vidare att höga markpriser fördyrar de blivande bostäderna. Sambandet är inte självklart. Klostergårdsprojektet kan exemplifiera detta. Paulssons beklagade sig under förhandlingarna ett flertal gånger över den prisnivå som kommunen ansåg rimlig med hänvisning till läge och möjligheten att avyttra bostäderna. Nu ser det ut som om han lyckats sälja marken till avsevärt mycket högre pris. Med andra ord hade Paulssons ingen anledning att beklaga sig, samtidigt som NCC och HSB uppenbarligen gör bedömningen att ett högre markpris inte fördyrar de cirka 425 lägenheterna. Deras marginal blir mindre än vad Paulssons hade blivit om han genomfört projektet. Priset till kund förändras knappast. Om man enbart betraktar hyresrättens villkor, så är möjligheterna att betala dyrt för marken begränsade, d v s ett högt markpris fördyrar knappast blivande bostäder, utan de blir inte byggda som hyresrätter överhuvudtaget. Motionärerna säger att med tomträtt sprids kostnaden för marken ut genom årliga tomträttsavgifter till kommunen, och markpriset slår inte så hårt på hyror och avgifter i nyproduktionen. Det är korrekt att kostnaden för marken sprids ut i den meningen att den årliga avgälden speglar en rimlig förräntning på markvärdet. Det bör dock inte vara någon större skillnad på t ex LKF:s lånevillkor och kommunens förräntningskrav. Den viktiga frågan är om kommunen är beredd att prioritera hyresrättsproduktion på egen mark och anpassa markpriset/tomträttsavgälden efter hyresrättens kalkylerade betalningsförmåga. Det gör kommunen, som nämnts ovan, sen några år. Under en period räckte det att erbjuda marken till 2/3 av priset för bostads- eller äganderätter, nu är betalningsförmågan relativt sett lägre och skillnaden ligger runt 50%. Motionärerna menar att tomträttsavtal ska innehålla villkor för markens nyttjande även om tomträtten överlåts till annan ägare. Det är knappast möjligt, utan här finns en svaghet i möjligheten att garantera hyresrättens bestånd. Å andra sidan, om den nye tomträttshavaren avser att förvalta hyresrätt, vore det anmärkningsvärt om det inte tecknas ett nytt sidoavtal. Med detta sagt och kommenterat, kan konstateras att ja, tomträtt är ett ganska effektivt sätt att anpassa markkostnaden till kundens betalningsförmåga över tid och att samtidigt behålla den yttersta rådigheten över marken. Det kräver en viss administration. Tomträtt för hyresbostäder är ett alternativ till den idé som förvaltningen presenterat i sitt förslag till ny Markpolicy d v s att i markanvisningsavtal bygga in en avskräckande tilläggsköpeskilling under de första 15 åren. Det är ingen direkt vedertagen försäljningsteknik, och den kan visa sig vara behäftad med svagheter utöver den relativt begränsade straffperioden, men förvaltningen har bedömt den vara värd att pröva. Den kräver också en viss om än mindre administration.

267 267 Tekniska förvaltningen /164 4 (4) Förvaltningen föreslår att frågan om alternativet tomträtt med vidhängande sidoavtal eller alternativet avskräckande tilläggsköpeskilling eller ingetdera med fördel kan behandlas i samband med den nya, reviderade Markpolicyn. I årets förslag till MBP framgår att andelen hyresrätter är ovanligt hög. LKF har många aktuella projekt i planeringsfas och studentbostadsbyggandet förväntas bli exceptionellt högt. Om kommunen ska överväga tomträttsförfarandet, så bör det gälla alla nya hyresrätter på kommunägd mark d v s gälla även för LKF, AF Bostäder och studenternas bostadsstiftelser. Det kan vara värt att nämna att kommunen har tänkt sig att återinföra tomträtten i ett alldeles särskilt fall nämligen markupplåtelsen för Max IV. En symbolisk avgäld har betraktats som en del i kommunens bidrag till projektets förverkligande. Barnkonsekvensanalys Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja nej Motiv: Upplåtelseform påverkar inte direkt barnens villkor. Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv: se ovan Beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att besvara Vänsterpartiets motion Inför tomträtt i enlighet med vad som ovan anförts. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND Håkan Lockby Hans de Maré Beslutet expedieras till: Akten Förvaltningschefen

268 268 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Inför tomträtt - Mats Olssons (V) samt Hanna Gunnarssons (V) motion Dnr BN 2012/0054 Sammanfattning Ärendet avser remissyttrande över motion av Mats Olsson (V) och Hanna Gunnarsson (V) Inför tomträtt Beslutsunderlag Motion Mats Olsson (V) och Hanna Gunnarsson (V) Inför tomträtt, Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse Yrkanden Angelica Svensson (V) yrkar att byggnadsnämnden uppmanar kommunfullmäktige att bifalla motionen och att yttra sig om motionen i enlighet med tjänsteskrivelsen. Björn Abelson (S) och Emma Berginger (MP) instämmer i Angelica Svenssons (V) yrkande. Klas Svanberg (M) yrkar att byggnadsnämnden ska uppmana kommunfullmäktige att avslå motionen. Chister Wallström (FP), Jan-Eric Andersson (M) och Bernt Bertilsson (C) instämmer i Klas Svanbergs (M) yrkande. Beslutsgång Ordföranden ställler Klas Svanbergs (M) m fl avslagsyrkande mot Angelica Svenssons (V) m fl bifallsyrkande och finner att byggnadsnämnden beslutat i enlighet med Klas Svanbergs (M) m fl avslagsyrkande. Votering begärs. Omröstningen utfaller enligt följande. Christer Wallin (M), Jan-Eric Andersson (M), Klas Svanberg (M), Christer Wallström (FP), Mia Honeth (FP) och Bernt Bertilsson (C) röstar i enlighet med Klas Svanbergs (M) förslag. Björn Abelson (S), Solveig Ekström-Persson (S), Kjell Boije (S), Emma Berginger (MP) och Angelica Svensson (V) röstar i enlighet med Angelica Svenssons (V) förslag. Med sex röster mot fem röster har byggnadsnämnden beslutat i enlighet med Klas Svanbergs (M) m fl avslagsyrkande. Justerare Utdragsbestyrkande

269 269 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Byggnadsnämnden beslutar att yttra sig över motionen i enlighet med stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse och att uppmana kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservationer Angelica Svensson (V), Björn Abelson (S) och Emma Berginger (MP) reserverar sig. Beslut expedieras till: Kommunkontoret Akten Justerare Utdragsbestyrkande

270 270 YTTRANDE 1 (3) Barbro Yngveson Tel barbro.yngveson@lund.se Till Byggnadsnämnden Inför tomträtt, yttrande över motion BN 2012/0054 Sammanfattning Ärendet avser remissyttrande över motion av Mats Olsson (V) och Hanna Gunnarsson (V) Inför tomträtt Ärendet Byggnadsnämnden har anmodats att lämna remissyttrande över Mats Olssons (V) och Hanna Gunnarssons (V) motion Inför tomträtt. I motionen framförs att det krävs någon form av social byggnadspolitik för att undvika att bostadsbyggandet i Lund går i stå. Speciellt allvarligt ser man på att produktionen av hyresrätter minskar och att hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Det är viktigt att få till kraftfulla åtgärder för att förbilliga byggandet och undvika segregation på bostadsmarknaden. Kommunen bör därför aktivt och långsiktigt hålla en markreserv. I motionen menar man vidare att den enklaste och säkraste vägen att styra bebyggelsen mot inte allt för dyra hyresrätter, är att använda tomträttsinstitutet. På detta sätt skulle kostnaderna för nyproduktionen hållas nere, markspekulation undvikas och avsedd upplåtelseform tryggas för framtiden. Beslutsunderlag Motion Mats Olsson (V) och Hanna Gunnarsson (V) Inför tomträtt, Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse (denna handling) Yttrande Motionärerna menar bl a att ett nyinförande av tomträtter skulle innebära att kostnaderna för nyproduktion av bostäder skulle kunna hållas nere. Exploatörernas initiala kostnader för nyproduktion kan naturligtvis hållas nere om man kan välja att få fastigheten upplåten med tomträtt i stället för

271 271 2 (3) att köpa den. På lite längre sikt är det dock långt ifrån självklart att det är en god ekonomisk lösning för exploatören. Möjligen kan lösningen tilltala mindre kapitalstarka exploatörer, som genom att välja tomträtt kan fördela kostnaderna över tid. En tomträtt kan i princip intecknas och pantsättas på samma sätt som en ägd fastighet, men belåningsmöjligheterna kan ändå av olika skäl vara begränsade. Motionärerna menar vidare att man genom att upplåta mark med tomträtt kan trygga avsedd upplåtelseform - hyresrätt för framtiden. Möjligheterna att styra tomträttshavare är dock begränsade. I tomträttsavtalet mellan en kommun och en tomträttshavare reglerar man bl a upplåtelsens ändamål, t ex bostadsändamål. Jordbalkens regler innebär dock förbud mot att i tomträttsavtalet ställa villkor, såsom att bostäderna ska upplåtas med hyresrätt. Detta förbud mot villkor i tomträttsavtalet, har man i en del kommuner kringgått genom att teckna sidoavtal till tomträttsavtalen. Man har i dessa civilrättsligt bindande sidoavtal gett viss rabatt på den ordinarie tomträttsavgälden under förutsättning att bostäderna som byggs upplåts med hyresrätt och att detta blir bestående viss tid. Detta är en metod som praktiseras i t ex Malmö stad, där man valt att stimulera byggandet av hyresrätter bl a genom rabatterade markpriser och tomträttsavgälder. Skulle hyresrätterna inom viss avtalad tid omvandlas till bostadsrätter/äganderätter, tar man ut en avtalsstadgad väl tilltagen tilläggsköpeskilling respektive återgår till den ursprungliga tomträttsavgälden. Tomträttshavaren kan alltså välja att inte längre utnyttja rabatten. Tomträttshavaren kan även välja att sälja sin tomträtt. Vid en försäljning faller alla civilrättsliga avtal kommunen och den ursprungliga tomträttshavaren emellan. Den nya tomträttshavaren kan då välja mellan att förhandla med kommunen om villkor för att fortsätta upplåta bostäderna med hyresrätt eller att upplåta bostäderna på det sätt man själv finner lämpligt. En nackdel med metoden med sidoavtal är att den för full effektivitet kräver någon form av kontroll från kommunens sida. En annan nackdel kan vara att exploatörerna upplever upplägget som för invecklat och svårgreppbart för att vara riktigt intressant. Ett eventuellt införande av tomträtter skulle inte medföra några omfattande konsekvenser för byggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret. Uppnås önskad stimulering av bostadsbyggandet, kan antalet inkommande ärenden till förvaltningen, såsom ansökningar om detaljplaner och bygglov, öka. Detta går naturligtvis att hantera med ökade resurser. Planarbetet i sig påverkas emellertid inte eftersom det inte är tillåtet att fastslå upplåtelseform i planbestämmelserna. Plan- och bygglagen reglerar noga vad som kan/får ingå i planbestämmelserna och att ange viss upplåtelseform som en juridiskt bindande planbestämmelse, är inte tillåtet.

272 272 3 (3) Konsekvenserna av ett eventuellt införande av tomträtter torde huvudsakligen bli en fråga för tekniska nämnden och tekniska förvaltningens mark- och exploateringsavdelning se tekniska nämndens svar på ifrågavarande motion. Stadsbyggnadskontorets förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar att yttra sig över motionen i enlighet med denna tjänsteskrivelse. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Inga Hallén stadsbyggnadsdirektör Barbro Yngveson jurist

273 273 Vänsterpartiet Motion tilllunds kommunfullmäktige lund Inför tomträtt Lunds utveckling hotas av att bostadsbyggandet går i stå. Ska ungdomar och studenter kunna få bostad i Lund krävs någon form av socialt bostadspolitik. l en stad med en rörlig befolkning är det speciellt allvarligt när produktion av hyresrätter minskar eller när hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. l dag finns inga statliga medel eller garantier med vars hjälp man kan styra bostadsbyggandet mot billigare hus och hyresrätter. Kommunalpolitiskt finns få kraftfulla åtgärder att ta till för att fö~billiga byggandet, men med en aktiv markpolitik kan man ök~ bostadsbyggandet och därmed markna dsutbudet, samt motverka segregation på bostadsmarknaden. Det är därför viktigt att kommunen aktivt och långsiktigt håller en markreserv. Med detaljplaneinstitutet har kommunen planmonopol och kan bestämma var hus får byggas och hur höga de får vara. Men med detaljplanen kan man inte reglera upplåtelseformen i bostadsbyggandet. Kommuner har då försökt reglera detta i exploateringsavtal. Tyvärr är lagstiftningen otydlig i vad mån exploateringsavtal gäller efter vidareförsäljning och ny ägare. Istället för nya bostäder har vi i lund sett hur tidigare kommunal mark säljs vidare med stora spekulationsvinster. Vi har också fått se hur köpare omedelbart brutit kontrakt om hyresrätter med kommunen och istället byggt bostadsrätter. Upphandlingsreglerna innebär att enskilda aktörer inte får gynnas, inte ens allmännyttiga. Försäljning av mark skall enligt lagen ske till marknadspris. Höga markpriser fördyrar de blivande bostäderna. Den enklaste och säkraste vägen att styra bebyggelsen mot inte allt för dyra hyresrätter är att använda tomträttsinstitutet Då sprids kostanden för marken ut genom årliga tomträttsavgifter till kommunen, och markpriset slår inte så hårt på hyror och avgifter i nyproduktionen.

274 274 Tomträtt är ett möjligt sätt att styra vilken typ av bebyggelse som ska komma till stånd, vilket påpekas i Boverkets rapport 2011:26. Upphandlingsreglerna blir knappast tillämpliga eftersom marken enbart hyrs ut, men affären får självklart inte gynna någon enskild; då gäller statsstödsreglerna. Det viktiga är att tomträttsavtalet innehåller villkor för markens utnyttjande även om tomträtten säljs till annan ägare. Det finns alltså tre avgörande argument för Lunds kommun att använda tomträtt: Kostnaderna för nyproduktion av bostäder hålls nere, markspekulation undviks och avsedd upplåtelseform tryggas för framtiden. Vi föreslår att Lunds kommun upplåter mark för bostadsändamål med tomträtt. l)4h~ Mats Olsson

275 275 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Motion från Emma Berginger (MP) samt Anna Baumann (MP) Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor!, (KF) Dnr KF 2012/0054 Sammanfattning Emma Berginger (MP) och Anna Baumann (MP) har i en motion föreslagit att Lunds kommun ska garantera våldsutsatta papperslösa kvinnor skyddat boende, att socialnämnden ska se över regelverket för ersättning till kvinnojourer och skyddade boenden samt reviderar detta för att möjliggöra mottagande av våldsutsatta papperslösa kvinnor samt att socialnämnden ska uppdras att ta fram en plan för att fortbilda all berörd personal om papperslösa kvinnors situation och problematik. Beslutsunderlag Motionen Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor inkommen den 15 mars 2012, Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 30 april 2012, Socialnämndens beslut den 16 maj 2012, 102, Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 24 juli Yrkanden Carolina Nordbeck (FP), Torsten Czernyson (KD), Ronny Johannessen (M) yrkar att kommunstyrelsen ska besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med vad socialnämnden anfört. Emma Berginger (MP), Anders Almgren (S) och Mats Olsson (V) yrkar att kommunstyrelsen ska besluta att återremittera ärendet till socialnämnden för att få svar på hur de hanterar de skrivelser i utlänningslagen som kommunkontoret hänvisar till så att en kvinnas legala status inte har någon betydelse för vilken hjälp som tillhandahålls. Beslutsgång Ordföranden ställer först proposition på Emma Bergingers (MP) m.fl. yrkande om återremiss mot avslag på detsamma och finner att kommunstyrelsen avslår yrkandet om återremiss. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande voteringsordning. Ja för avslag till Emma Bergingers (MP) m.fl. yrkande. Nej för bifall till Emma Bergingers (MP) m.fl. yrkande. Justerare Utdragsbestyrkande

276 276 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Mats Helmfrid (M), Christer Wallin (M), Ronny Johannessen (M), Oskar Krantz (FP), Carolina Nordbeck (FP), Lars Bergwall (C) och Torsten Czernyson (KD) röstar ja. Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S), Jeanette Olsson (S), Emma Berginger (MP), Rolf Englesson (MP) och Mats Olsson (V) röstar nej. Med 7 ja-röster mot 6 nej-röster beslutar kommunstyrelsen således i enlighet med Carolina Nordbecks (FP) m.fl. yrkande. Därefter ställer ordföranden proposition på Carolina Nordbeck (FP) m.fl. yrkande i sak mot avslag på detsamma och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Carolina Nordbecks (FP) m.fl yrkande. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med vad socialnämnden anfört. Reservationer Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S), Jeanette Olsson (S) Emma Berginger (MP), Rolf Englesson (MP) och Mats Olsson (V) reserverar sig mot beslutet. Följande skriftliga reservationer ges in: Prot.bil. 249/1 Protokollsanteckning Sven-Bertil Persson (DV): Instämmer i återremissyrkandet. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige, Akten Justerare Utdragsbestyrkande

277 Reservation från Miljöpartiet de gröna Kommunstyrelsens sammanträde r1z~/ 6/( ("Jdi; miljöpartiet de gröna. ÄRENDE 19: GARANTERA TRYGGHET OCH STÖD TILL V ALDSUTSATTA PAPPERSLÖSA KVINNOR Kommunkontoret föreslår i sin tjänsteskrivelse att motionen avslås, trots att socialnämndens och kommunkontorets tjänsteskrivelser tydligt visar på vilka problem som kan uppstå när en våldsutsatt, papperslös söker hjälp. Socialnämnden menar i sitt remissvar att stöd och insatser ges oavsett en kvinnas legala status. Samtidigt pekar kommunkontoret på att socialnämnden har uppgiftsskyldighet gentemot polisen och därmed måste lämna uppgifter om hjälpsökandes namn, adress och medborgarskap. Det framgår inte hur soci~lnämnden hanterar denna problematik för att kunna erbjuda våldsutsatta papperslösa kvinnor hjälp. Därför bör ärendet. återremitteras. Soc.ialnämnden anför också att antalet papperslösa i kommunen är för litet för att man ska utveckla särskilda åtgärder för gruppen, men ingen statistik förs. Då papperslösa sällan söker hjälp med anledning av att deras hjälpsökande kan leda till utvisning är det svårt att göra en bedömning av det verkliga behovet utifrån rådande förhållanden. Det behövs en beredskap och rutiner för att hantera situationer med papperslösa. även om de är få h'ar det storbetydelse för den enskilde.. För att visa på att vi.är en human kommun som prioriterar mänskliga rättigheter och som vill motverka den utsatthet och rättslöshet som p,apperslösa lätt kan hamna i föreslog vi att motionen skulle återremitteras till Socialnämnden så att de skulle beredas möjlighet att svara på vad kommunkontoret hade framfört gällande utlänningslagen. Med anledning av ovanstående reserverar oss därför till förmån för våra yrkanden. Rolf Englesson Petter Forkstam q(, A

278 278 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Administrativa avdelningen Göran Sundberg Kommunstyrelsen goran.sundberg@lund.se Motionen Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor Dnr 2012/0054 Sammanfattning Emma Berginger (MP) och Anna Baumann (MP) har i en motion föreslagit att Lunds kommun ska garantera våldsutsatta papperslösa kvinnor skyddat boende, att socialnämnden ska se över regelverket för ersättning till kvinnojourer och skyddade boenden samt reviderar detta för att möjliggöra mottagande av våldsutsatta papperslösa kvinnor samt att socialnämnden ska uppdras att ta fram en plan för att fortbilda all berörd personal om papperslösa kvinnors situation och problematik. Beslutsunderlag Motionen Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor inkommen den 15 mars 2012, Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 30 april 2012, Socialnämndens beslut den 16 maj 2012, 102, Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 24 juli Ärendet Emma Berginger (MP) och Anna Baumann (MP) har i en motion föreslagit att Lunds kommun ska garantera våldsutsatta papperslösa kvinnor skyddat boende, att socialnämnden ska se över regelverket för ersättning till kvinnojourer och skyddade boenden samt reviderar detta för att möjliggöra mottagande av våldsutsatta papperslösa kvinnor samt att socialnämnden ska uppdras att ta fram en plan för att fortbilda all berörd personal om papperslösa kvinnors situation och problematik. Socialnämnden har yttrat sig över motionen och då i huvudsak anfört att nämnden har uppdraget att vid behov erbjuda skyddat boende, erbjuda snabbt omhändertagande vad gäller krissamtal, erbjuda längre behandlingskontakt vid behov och samverka med andra inblandade myndigheter och organisationer. Stödet och insatserna ges oavsett kvinnornas legala status. Med hänvisning till att papperslösa är så få i Lunds kommun föreslås inga särskilda åtgärder för målgruppen. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

279 279 Tjänsteskrivelse 2 (2) Kommunkontorets kommentar I sammanhanget bör uppmärksammas att effekten av socialtjänstinsatser riktade mot utlänningar som befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd kan komma att begränsas av den uppgiftsskyldighet socialnämnden har i förhållande till bl.a. polismyndigheten, Migrationsverket och migrationsdomstolar enligt utlänningslagstiftningen. Enligt 17 kap. 1 utlänningslagen ska socialnämnden lämna ut uppgifter angående en utlännings personliga förhållanden, om bl.a. en polismyndighet, Migrationsverket eller en migrationsdomstol begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om exempelvis uppehållstillstånd eller för att verkställa ett besluta om avvisning eller utvisning. Vidare ska socialnämnden enligt 7 kap. 1 utlänningsförordningen underrätta polismyndigheten om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet första gången nämnden vidtar en åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår utlänningen. Socialnämnden bör samtidigt uppmana utlänningen att ta kontakt med Migrationsverket i fråga om uppehålls- eller arbetstillstånd. När polismyndigheten får en underrättelse ska den se till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra åtgärder som underrättelsen ger anledning till. Eftersom de nämnda uppgiftsskyldigheterna följer av lag eller förordning hindrar inte sekretessen enligt offentlighets- och sekretesslagen att uppgifterna lämnas ut. Barnkonsekvensanalys Socialnämnden har framhållit att enligt barnkonventionen omfattas barn av de sociala, mänskliga rättigheterna oavsett sin legala status. Att ge skydd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor med barn innebär att barnen ges förutsättningar till en tryggare situation. Kommunkontoret delar denna uppfattning. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Anette Henriksson Kommundirektör Pontus Gunnarsson Administrativ chef C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse Motion MP Garnatera trygghet o stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor.doc

280 Emma Berginger (MP) samt Anna Baumann (MP) motion Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor! Dnr SO 2012/0176 Sammanfattning Miljöpartiet har genom Emma Berginger och Anna Baumann ingivit en motion till kommunfullmäktige Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor. Socialnämnden har ombetts inkomma med ett yttrande över motionen. Nämnden har uppdraget att erbjuda skyddat boende vid behov, erbjuda snabbt omhändertagande vad gäller krissamtal, erbjuda längre behandlingskontakt vid behov och samverkan med andra inblandade myndigheter och organisationer. Stödet och insatserna ges oavsett kvinnornas legala status. Med hänvisning till att antalet papperslösa är så få i Lunds kommun föreslås inga särskilda åtgärder för målgruppen. Beslutsunderlag Miljöpartiets motion Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor. Tjänsteskrivelse Yrkanden Björn Åhlin (MP) yrkar, med instämmande av Olof Norborg (V) återremiss. Göran Wallén (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag, samt att beslut i ärendet ska tas på sammanträdet. Beslutsgång Ordföranden Göran Wallén (M) ställer proposition på de formella yrkandena om återremiss och finner att beslut i ärendet ska fattas på sammanträdet. Socialnämnden beslutar att översända tjänsteskrivelse som sitt yttrande till kommunfullmäktige. Reservationer Oppositionen reserverar sig till förmån för Björn Åhlins (MP) m.fl. förslag om återremiss. Bilaga 2 Oppositionen reserverar sig mot beslutet. Protokollsanteckning Philip Sandberg (FP), Agneta Lindskog (KD) och Mattias Horrdin (C) lämnar in en protokollsanteckning. Bilaga 1.

281 Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Verksamhetschef Inger Fröman Akten 281

282 282 Reservation i ärende Yttrande till kommunfullmäktige avseende miljöpartiets motion Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor!, Dnr SO 2012/0176. Ovan nämnda tjänsteskrivelse, avsedd att utgöra svar på Emma Berginger (mp) och Anna Baumanns (mp) motion Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor, presenterades på socialnämndens sammanträde den 16 maj Yttrandet tydliggör socialnämndens avsikt att erbjuda papperslösa tillgång till Kriscentrums och Kvinnojourens verksamheter på lika villkor som medborgare. Avsikten kan dock konkretiseras och därför yrkas på återremiss. Yttrandet bör kompletteras med följande underlag: redogörelse för hur tillgängligheten till Kvinnojourens respektive Kriscentrums verksamheter begränsas genom krav på de sökande, öppettider, och, vad avser Kvinnojouren, antal abonnerade platser. klargörande av språkets betydelse för möjligheten att hitta information om och faktiskt få tillgång till Kvinnojourens och Kriscentrums verksamheter, redogörelse för huruvida berörd personal är utbildad inom, eller avses utbildas inom, den särskilda problematik med bland annat överhängande utvisningshot som berör våldsutsatta papperslösa kvinnor, samt vidare diskussion angående ett förtydligande av förvaltningens riktlinjer för att garantera våldsutsatta papperslösa kvinnor tillgång till stöd och skyddat boende, exempelvis med utgångspunkt i Region Skånes Policy och riktlinjer gällande vård för personer från andra länder. Närliggande frågeställningar har även tidigare berörts av oppositionen, se reservation i ärendet Rapport gällande förutsättningar för ett kommunalt skyddat boende för våldsutsatta kvinnor, Dnr SO 2011/0579, av den 21 september MP, S och V reserverar sig till förmån för sitt återremissyrkande. Björn Åhlin (MP) Peter Fransson (S) Olof Norborg (V)

283 283 SO , 102 bilaga 1 Protokollsanteckning vid socialnämndens sammanträde avseende Miljöpartiets motion om att garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor. Förvaltningen skriver i sitt yttrande att en papperslös våldutsatt kvinna får exakt samma stöd och insats som en som inte är papperslös. Vi är i grunden positiva till förvaltningens yttrande men vill poängtera att det inte går att helt avvisa särskilda åtgärder för målgruppen, exempelvis flerspråkig information, med anledning av att det finns få papperslösa i kommunen. Vi vill även understryka vikten av att förtydliga de interna riktlinjerna med att de insatser och åtgärder som omfattas även riktas till papperslösa. Precis som motionen anger ska det inte vara samma sak att vara papperslös som och att vara rättlös. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det mot bakgrund av ovanstående viktigt att de interna riktlinjerna är mycket tydliga i vad som gäller i mötet med en papperslös kvinna i behov av stöd. Philip Sandberg (FP) Agneta Lindskog (KD) Mattias Horrdin (C)

284 284 Inger Fröman Telefon: e-post: Socialnämnden Yttrande till kommunfullmäktige avseende miljöpartiets motion Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor! Dnr SO 2012/0176. Sammanfattning Miljöpartiet har genom Emma Berginger och Anna Baumann ingivit en motion till kommunfullmäktige Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor. Socialnämnden har ombetts inkomma med ett yttrande över motionen. Nämnden har uppdraget att erbjuda skyddat boende vid behov, erbjuda snabbt omhändertagande vad gäller krissamtal, erbjuda längre behandlingskontakt vid behov och samverkan med andra inblandade myndigheter och organisationer. Stödet och insatserna ges oavsett kvinnornas legala status. Med hänvisning till att antalet papperslösa är så få i Lunds kommun föreslås inga särskilda åtgärder för målgruppen. Beslutsunderlag Miljöpartiets motion Garantera trygghet och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor. Tjänsteskrivelse Barnkonsekvensanalys Enligt barnkonventionen omfattas barn av de sociala, mänskliga rättigheterna oavsett sin legala status. Att ge skydd och stöd till våldsutsatta, papperslösa kvinnor med barn innebär att barnen ges förutsättningar till en tryggare situation. Ärendet Vad gäller Av Socialstyrelsens rapport Social rapport 2010, framgår att det inte finns någon tillförlitlig statistik över antalet papperslösa personer i Sverige. Hur många papperslösa som finns i Lund saknas det uppgift om. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver och detta ansvar gäller oavsett varför

285 285 människorna vistas där. Socialnämnden ska särskilt beakta att våldsutsatta kvinnor får stöd och hjälp och att de ska kunna erbjudas tillfälligt, skyddat boende. Hur ser det ut i Lund? Lunds kommun har antagit en Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor Handlingsplanens målgrupp är alla kvinnor som vistas i kommunen. Socialnämnden har särskilt ansvar för skydd och stöd till våldsutsatta eller kvinnor som riskerar att utsättas för våld, hot eller kränkning. Nämnden ska kunna erbjuda skyddat boende vid behov, erbjuda snabbt omhändertagande vad gäller krissamtal, erbjuda längre behandlingskontakt vid behov och samverkan med andra inblandade myndigheter och organisationer. Ett nytt samverkansavtal har nyligen gjorts med Kvinnojouren i Lund vilket innebär att socialnämnden abonnerar på två platser i deras skyddade boende. Vi ingår också i ett kommunövergripande samarbete med ett 20-tal kommuner i Sverige Kompassen vilket innebär en överenskommelse mellan kommunerna att ta emot kvinnor som behöver ett utökat skydd och där det är lämpligt att få ett boende utanför den egna kommunen. Att en kvinna är papperslös innebär ingen skillnad i omhändertagandet eller tillgången till de insatser nämnden har att erbjuda. Somt tidigare nämnts förs ingen särskild statistik över papperslösa hjälpsökanden. Efterforskning har gjorts vid de enheter som möter våldsutsatta kvinnor och det kan konstateras att vi haft väldigt få ärenden riktade till papperslösa. Kriscentrum mellersta Skåne har inte arbetat med någon kvinna som de haft kännedom som varit papperslös. Verksamheten registrerar inte de besökande. Det har förekommit att papperslösa fått försörjningsstöd vid något enstaka tillfälle och vid något tillfälle har en våldsutsatt, hotad kvinna fått hjälp och stöd via Flyktingenheten. De tillfällen enheterna haft kontakt med papperslösa har de erbjudits hjälp och stöd på samma villkor som övriga kommuninvånare men med särskild hänsyn tagen till deras speciella situation. Socialnämnden instämmer i att skyddat boende ska ses som ett akut behov och inte erbjudas på ett diskriminerande sätt. Så sker också enligt nuvarande riktlinjer. All personal har också genomgått en intern fortbildning i våld i nära relationer med särskilt fokus på våld mot kvinnor och barn som bevittnat våld. De interna riktlinjer som finns kan förtydligas med att de insatser och åtgärder som omfattas även ska riktas till papperslösa.

286 286 Socialnämndens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att översända ovanstående tjänsteskrivelse som sitt yttrande till kommunfullmäktige Inga-Lill Sjunnesson socialdirektör Inger Fröman verksamhetschef Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Verksamhetschef Inger Fröman Akten

287 287 Motion från Miljöpartiet de gröna GARANTERA TRYGGHET OCH STÖD TILL VÅLDSUTSATTA, PAPPERSLÖSA KVINNOR! Mäns våld mot kvinnor drabbar kvinnor och barn från samhällets alla nivåer, men särskilt utsatta är papperslösa kvinnor. Att vara papperslös är så gott som att vara rättslös. Att polisanmäla ett övergrepp eller bara be om en hjälpande hand är förenat med faran att bli utvisad. Därför måste vi som kommun ta vårt ansvar för att våldsutsatta papperslösa kvinnor inte diskrimineras när de söker stöd, hjälp och skyddat boende. Människor lever utan uppehållstillstånd av olika anledningar. De kan vara här för att arbeta, för att vara med sina anhöriga, eller som flyktingar. Nationellt uppskattas antalet till mellan människor. Vi vet inte hur många papperslösa som lever i Lund. Vi vet inte heller hur många som idag drabbas eller riskerar att i framtiden drabbas av olika former av utnyttjande. Ingen statistik sammanställs eftersom inga anmälningar görs. När en kvinna i denna situation utsätts för hot, våldtäkt, misshandel, trakasserier eller andra övergrepp har hon få rättsmedel att tillgå. Den som förgriper sig på henne lider liten juridisk risk eftersom kvinnan förmodligen inte kommer att anmäla händelsen då det nästan garanterat leder till utvisning. Vilket skäl hon än har för att vistas i kommunen är det vår skyldighet att hjälpa henne, det är hennes rättighet. Sveriges kommuner har enligt 2 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453) det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Detta gäller oavsett varför människorna vistas i kommunen. Enligt SoL 5 kap. 11 ska socialnämnden särskilt beakta att våldsutsatta kvinnor kan vara i behov av stöd och hjälp. I Socialstyrelsens allmänna råd 2009:22 framgår vidare att kommuner bör erbjuda tillfälligt boende för våldsutsatta kvinnor. Göteborgs Stad har åtagit sig att erbjuda skyddat boende för papperslösa kvinnor. Malmö Stad avsatte kr i sin budget för 2012 till samma ändamål. Stöd för att Lund ska ta samma principbeslut finns i såväl svensk lag som internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. Det är också ett viktigt etiskt ställningstagande för alla människors lika rätt. Sedan april 2008 har Region Skåne haft en vårdpolicy som gett gömda flyktingar subventionerad akutvård på samma villkor som andra. Policyn, som inte lett till några stora kostnader för regionen, har i viss mån uppfyllt våra skyldigheter enligt internationella överenskommelser, bland andra FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Policyn har även varit ett viktigt etiskt ställningstagande för alla människors lika rätt. Även skyddat boende bör ses som ett akut behov som inte får erbjudas på ett diskriminerande sätt. Vi yrkar därför: Att Lunds kommun garanterar våldsutsatta papperslösa kvinnor skyddat boende. Att Socialnämnden ser över regelverket för ersättning till kvinnojourer och skyddade boenden samt reviderar detta för att möjliggöra mottagande av våldsutsatta papperslösa kvinnor. Att Socialnämnden uppdras att ta fram en plan för att fortbilda all berörd personal om papperslösa kvinnors situation och problematik. Emma Berginger Anna Baumann

288 288 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Motion från Rolf Englesson (MP) angående Natur- och kulturbussen, (KF) Dnr KF 2011/0102 Sammanfattning Miljöpartiet har genom Rolf Englesson lämnat en motion till Kommunfullmäktige angående Naturbussen. I motionen föreslås följande: att uppdra åt tekniska nämnden att uppta diskussioner med Skånetrafiken i samband med det årliga tillköpet av trafik som redan sker införliva en permanent naturbusslinje till de grönområden Lundaborna helst vill besöka under helgen, att Lunds kommun drar sig ur natur- och kulturbussamarbetet i Region Skånes regi samt att Lund använder det för ändamålet avsedda anslaget på kr/år för att starta en naturbuss i egen regi. Motionen skickades på remiss för yttrande till Tekniska nämnden, Kultur & Fritidsnämnden samt Lunds turistbyrå. Ärendet har överlämnats till avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhets för beredning inför kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslutade ( 100) att återremittera ärendet till tekniska nämnden. Återremissens uppdrag har i samråd med tekniska nämndens presidium preciseras till att förvaltningen ska samråda med Region Skåne/ Skånetrafiken och Lunds naturskyddsförening i ärendet samt ta fram ett förslag till naturbussprojekt i Lunds kommun. Ärendet har åter överlämnats till avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet för beredning inför kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion (mp) angående naturbussen TN tjänsteskrivelse Motion (mp) angående Naturbussen. TN Protokollsutdrag Motion från Rolf Englesson (MP) angående Natur- och kulturbuss TN 2011/0340. KU tjänsteskrivelse Motion angående Naturbuss (MP). KU 105 Remiss Motion om Naturbuss Lunds Turistbyrås yttrande. Kommunkontorets tjänsteskrivelse daterat KS protokollsutdrag KS Protokollsutdrag Rolf Engelsson (MP) motion angående Natur- och kulturbussen. Justerare Utdragsbestyrkande

289 289 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum TN tjänsteskrivelse Motion (mp) angående naturbussen. TN protokollsutdrag Motion (MP) angående Naturbussen. Kommunkontorets tjänsteskrivelse Yrkanden Ronny Johannessen (M) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad med Tekniska förvaltningens skrivelse, och med hänvisning till att arbete pågår med att utveckla Natur- och kulturbussen. Rolf Englesson (MP) och Anders Almgren (S) yrkar att kommunstyrelsen ska besluta att föreslå kommunfullmäktige bifalla motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Ronny Johannessens (M) m.fl. yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande voteringsordning. Ja för bifall till Ronny Johannessens (M) m.fl. yrkande. Nej för bifall till Rolf Englessons (MP) m.fl. yrkande. Omröstningen utfaller enligt följande. Mats Helmfrid (M), Christer Wallin (M), Ronny Johannessen (M), Carolina Nordbeck (FP), Oskar Krantz (FP), Lars Bergwall (C) och Torsten Czernyson (KD) röstar ja. Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S), Jeanette Olsson (S), Rolf Englesson (MP), Emma Berginger (MP) och Hanna Gunnarsson (V) röstar nej. Med 7 ja-röster mot 6 nej-röster beslutar kommunstyrelsen således i enlighet med Ronny Johannessens (M) m.fl. yrkande. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad med Tekniska förvaltningens skrivelse, och med hänvisning till att arbete pågår med att utveckla Natur- och kulturbussen. Reservationer Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S), Jeanette Olsson (S), Rolf Englesson (MP), Emma Berginger (MP) och Hanna Gunnarsson (V) reserverar Justerare Utdragsbestyrkande

290 290 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 3 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum sig mot beslutet. Rolf Englesson (MP) anför följande. Jag är fövånad över att majoriteten nu för andra gången vill ha en återremiss på denna motion. Vi är alla helt överens om innehållet och beslutsatserna är så skrivna att de lämnar gott om utrymme åt tjänstemännen att ta hand om. Så varför förhala? Och därmed också förhala införandet av bussen! Protokollsanteckning Sven-Bertil Persson (DV): Instämmer i yrkandet att tillstyrka motionen. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige, Akten Justerare Utdragsbestyrkande

291 291 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (4) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Kristina Fontell Kommunstyrelsen kristina.fontell@lund.se Motion till kommunfullmäktige angående Naturoch kulturbuss Dnr KF 2011/0102 Sammanfattning Miljöpartiet har genom Rolf Englesson lämnat en motion till Kommunfullmäktige angående Naturbussen. I motionen föreslås följande: att uppdra åt tekniska nämnden att uppta diskussioner med Skånetrafiken i samband med det årliga tillköpet av trafik som redan sker införliva en permanent naturbusslinje till de grönområden Lundaborna helst vill besöka under helgen, att Lunds kommun drar sig ur natur- och kulturbussamarbetet i Region Skånes regi samt att Lund använder det för ändamålet avsedda anslaget på kr/år för att starta en naturbuss i egen regi. Motionen skickades på remiss för yttrande till Tekniska nämnden, Kultur & Fritidsnämnden samt Lunds turistbyrå. Ärendet har överlämnats till avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhets för beredning inför kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslutade ( 100) att återremittera ärendet till tekniska nämnden. Återremissens uppdrag har i samråd med tekniska nämndens presidium preciseras till att förvaltningen ska samråda med Region Skåne/ Skånetrafiken och Lunds naturskyddsförening i ärendet samt ta fram ett förslag till naturbussprojekt i Lunds kommun. Ärendet har åter överlämnats till avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet för beredning inför kommunstyrelsen. C:\Users\000457\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\9TM67DZM\KS Naturbussen förslag till tjänsteskrivelse doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Kyrkogatan kristina.fontell@lund.se Lund

292 292 Tjänsteskrivelse 2 (4) Beslutsunderlag Motion (mp) angående naturbussen TN tjänsteskrivelse Motion (mp) angående Naturbussen TN Protokollsutdrag Motion från Rolf Englesson (MP) angående Natur- och kulturbuss TN 2011/0340 KU tjänsteskrivelse Motion angående Naturbuss (MP) KU 105 Remiss Motion om Naturbuss Lunds Turistbyrås yttrande Kommunkontorets tjänsteskrivelse daterat KS protokollsutdrag KS Protokollsutdrag Rolf Engelsson (MP) motion angående Natur- och kulturbussen TN tjänsteskrivelse Motion (mp) angående naturbussen TN protokollsutdrag Motion (MP) angående Naturbussen Kommunkontorets tjänsteskrivelse Sammanfattning av remissyttrande från tekniska nämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt Lunds Turistbyrå Tekniska nämnden Nämnden delar i stora delar motionens förslag, men vill vidga det till att omfatta även skolornas behov och ett aktivitetsprogram för allmänheten, vilket inte är tillgodosett i motionens förslag. Man anser att de medel som föreslås för naturbussprojektet i första hand ska användas till den busstrafik som behövs för att tillgodose såväl skolelevernas behov under vardagarna som allmänhetens behov under helgerna. Utöver själva busstrafiken bör en mindre summa reserveras för att marknadsföra naturbussen och den programverksamhet som Naturskyddsföreningen eller andra ideella organ vill anordna. Planering av linjesträckning och tidtabell bör utföras av kollektivtrafikpersonal på förvaltningen i samarbete med Skånetrafiken, Naturskyddsföreningen och park- och naturkontoret. Det optimala är att naturbussen blir en del av det samlade kollektivtrafikutbud som nås via reseplanerare och annan information som tillhandahålls av Skånetrafiken. Kultur och Fritidsnämnden Nämnden ställer sig positiv till motionen och ser det angeläget att det finns goda möjligheter att ta sig ut i naturen med kollektivtrafik och att detta sker i en form som gör att allmänheten utnyttjar dessa möjligheter. Eftersom nuvarande form inte resulterat i att allmänheten utnyttjar möjligheten i den omfattning som är önskvärd bör verksamheten förändras så att den stimulerar till ökat nyttjande. Förmodligen krävs det inte bara att bussturerna förändras utan även ökad marknadsföring och koppling till olika friluftsaktiviteter. Vidare är det önskvärt C:\Users\000457\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\9TM67DZM\KS Naturbussen förslag till tjänsteskrivelse doc

293 293 Tjänsteskrivelse 3 (4) att naturbussarna inte bara ska gälla helger utan även vardagar för att tillgodose olika besöksgruppers behov. I övrigt delar förvaltningen motionens yrkande. Lunds Turistbyrå Byrån anser att det finns ett behov av en buss som går ut till de områden som det linjära bussnätet inte täcker. Många besökare som inte har bil vill kunna komma till Skåneleden. Turistbyrån efterfrågar busslinjer där besökaren kan gå av på ett ställe för att vandra och sedan åter ta bussen på ett annat. Säsongen bedömer man vara helger från vårvinter till senhöst. Turistbyrån föreslår att någon av byarna med reguljär trafik skulle kunna fungera som knutpunkt och utgångspunkt för naturbussen, då skulle Naturbussen inte behöva köra in till Lund. Sammanfattning av återremissen till Tekniska nämnden Tekniska nämnden föreslår att Lunds kommun avslutar sin medverkan i det regionala natur- och kulturbussprojektet vid årsskiftet 2012/2013 samt att en permanent ny naturbussverksamhet inom Lunds kommun etableras från Den nya naturbussverksamheten föreslås genomföras inom ramen för befintlig budget för det regionala natur- och kulturbussprojektet (f.n. 496 tkr/år). Naturbussen ska vända sig både till allmänheten, främst på helgen, och till skolor på vardagarna med Skrylleområdet som utgångspunkt. Tekniska nämnden har genomfört samråd med Skånetrafiken och Lunds naturskyddsförening vilka båda ställer sig positiva till förslaget om en ny naturbuss inom Lunds kommun. Avdelningens bedömning Samtliga remissinstanser ställer sig i stort positiva till motionen. Man trycker särskilt på vikten av att Naturbussen blir en del av det samlade kollektivtrafikutbudet. Avdelningen gör bedömningen att motionen kan bifallas i sin helhet med följande tillägg: att Naturbussens syfte i första hand ska vara att möjliggöra för allmänheten att komma ut i naturen. att Tekniska nämnden är huvudman för Lunds Naturbuss att Tekniska nämnden får i uppdrag att efterhand utveckla Naturbussens uppdrag t.ex. till skolor och med olika kringaktiviteter, i mån av möjlighet att finansiera dessa. C:\Users\000457\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\9TM67DZM\KS Naturbussen förslag till tjänsteskrivelse doc

294 294 Tjänsteskrivelse 4 (4) Barnkonsekvensanalys Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja nej Motiv: Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv: Att tillgängliggöra våra naturområden och göra dem kända för kommande generationer är av största vikt. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige bifaller motionen i sin helhet med följande tillägg: att Lunds kommun avslutar sin medverkan i det regionala natrur- och kulturbussprojektet vid årskiftet 2012/2013 att Lunds kommun etablerar en ny naturbussverksamhet inom kommunen inom ramen för de kostnader som Lunds kommun för närvarande bidra med till det regionala projektet att Naturbussens syfte i första hand ska vara att möjliggöra för allmänheten att komma ut i naturen. att Tekniska nämnden är huvudman för Lunds Naturbuss att Tekniska nämnden får i uppdrag att efterhand utveckla Naturbussens uppdrag t.ex. till skolor och med olika kringaktiviteter, i mån av möjlighet att finansiera dessa. Anette Henriksson Kommundirektör Karin Loodberg Avdelningschef Beslut expedieras till: Akten C:\Users\000457\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\9TM67DZM\KS Naturbussen förslag till tjänsteskrivelse doc

295 Motion (MP) angående naturbussen Dnr TN 2011/0340 Sammanfattning Miljöpartiet har genom Rolf Englesson lämnat en motion till kommunfullmäktige angående en kommunal naturbuss. Kommunstyrelsen beslutade , efter remiss till tekniska nämnden, kultur- och fritidsnämnden och Lunds turistbyrå att återremittera ärendet till tekniska nämnden. Återremissens uppdrag har i samråd med tekniska nämndens presidium preciserats till att förvaltningen ska samråda med Region Skåne/ Skånetrafiken och Lundabygdens naturskyddsförening i ärendet samt att ta fram ett förslag till naturbussprojekt i Lunds kommun. Tekniska nämnden beslutade att lägga till naturbusstrafiken i ärendet avseende tillköp av kollektivtrafik för Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Kommunstyrelsens protokoll Kommunkontorets tjänsteskrivelse, daterad Tekniska nämndens protokoll Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Motion (MP) angående naturbussen, daterad Yrkanden Karin Svensson Smith (MP) med instämmande av Bodil Ericsson (FP) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Lena Fällström (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag med tillägg att tekniska nämnden även i fortsättningen får en redovisning av ärendet. Beslutsgång Ordförande Ronny Johannessen (M) ställer proposition på Karin Svensson Smiths (MP) m.fl. yrkande och finner det vara bifallet. Ordförande Ronny Johannessen (M) ställer proposition på Lena Fällströms (S) tilläggsyrkande och finner det vara bifallet. Tekniska nämnden beslutar att besvara återremissen i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse samt att tekniska nämnden även i fortsättningen får en redovisning av ärendet.

296 296 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Beslut expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande

297 297 Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Park- och naturkontoret Lars Jacobsson Till Tekniska nämnden Dnr TN 11/340 Motion (mp) angående naturbussen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har, efter remiss till Tekniska nämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Lunds turistbyrå, beslutat att återremittera ärendet till Tekniska nämnden. Uppdraget betr. återremissen framgår inte av KS beslut. Uppdraget har i samråd med TN:s presidium preciserats till följande uppdrag till tekniska förvaltningen att samråda med Region Skåne/ Skånetrafiken och Lundabygdens naturskyddsförening i ärendet samt att ta fram ett förslag till naturbussprojekt i Lunds kommun. Tekniska nämnden beslutade dessutom att i ärende avseende tillköp av kollektivtrafik för 2013 lägga till naturbusstrafiken. Efter samråd med Region Skåne, Skånetrafiken och Lundabygdens naturskyddsförening föreslår förvaltningen att Lunds kommun avslutar sin medverkan i det regionala natur- och kulturbussprojektet vid årsskiftet 2012/2013 samt att en ny naturbussverksamhet inom Lunds kommun etableras som en permanent verksamhet fr.o.m i huvudsak i enlighet med nedan redovisat förslag och inom ramen för den kostnad som Lunds kommun f.n. bidrar med till det regionala projektet. Tekniska nämnden föreslås besluta att besvara återremissen i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Kommunstyrelsens beslut betr. återremiss, daterat Kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad Tekniska nämndens beslut, daterat Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Motion (mp) angående naturbussen, daterad Ärendet Tekniska nämnden yttrade sig till Kommunstyrelsen över Motion från Rolf Englesson (mp) angående Natur- och kulturbussen. Tekniska nämnden beslutade att som yttrande över motionen hänvisa till förvaltningen skrivelse med undantag av budgetspecifikationen samt att tillägga att de medel som föreslås för naturbussprojektet i första hand ska användas till den busstrafik som behövs för att tillgodose såväl skolelevernas behov under vardagarna som allmänhetens behov under helgerna. Adress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 41 Byggmästaregatan tekniska.forvaltningen@lund.se Lund

298 298 Tekniska förvaltningen TN 11/340 2 (4) Utöver själva busstrafiken bör en mindre summa reserveras för att marknadsföra naturbussen och den programverksamhet som Naturskyddsföreningen eller andra ideella organ vill anordna. Planering av linjesträckning och tidtabell bör utföras av kollektivtrafikpersonal på förvaltningen i samarbete med Skånetrafiken, Naturskyddsföreningen och park- och naturkontoret. Det optimala är att naturbussen blir en del av det samlade kollektivtrafikutbud som nås via reseplanerare och annan information som tillhandahålls av Skånetrafiken. Kommunstyrelsen har, efter remiss till Tekniska nämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Lunds turistbyrå, beslutat att återremittera ärendet till Tekniska nämnden. Uppdraget betr. återremissen framgår inte av KS beslut. Uppdraget har i samråd med TN:s presidium preciserats till följande uppdrag till tekniska förvaltningen dvs. att samråda med Region Skåne/ Skånetrafiken och Lundabygdens naturskyddsförening i ärendet samt att ta fram ett förslag till naturbussprojekt i Lunds kommun. Tekniska nämnden beslutade dessutom att i ärende avseende tillköp av kollektivtrafik för 2013 lägga till naturbusstrafiken. Samråd har skett med Region Skåne som meddelat att Regionala tillväxtnämnden (RTN) uppdragit åt Kollektivtrafiknämnden (KTN) att ta över det regionala naturbuss- och kulturbussprojektet fr.o.m RTN har ställt tkr till Skånetrafikens förfogande för att utveckla denna verksamhet. Inom Skånetrafiken pågår arbete med att skriva fram ärendet till KTN. Skånetrafikens avsikt är att utveckla verksamheten utifrån sina trafikutvecklingsområden där respektive trafikansvarig samverkar med sina kommunkontakter för att utveckla verksamheten. Kommunerna förväntas hjälpa till att ta fram besöksmål. Tidtabellagd trafik bör utnyttjas i större omfattning. Reseplaneraren bör utvecklas och lyftas fram för att synliggöra dessa besöksmål. Skånetrafiken har även för avsikt att årligen uppdatera den tidigare tidtabellen Upptäck naturen i Skåne. Samråd har skett med Skånetrafiken och Lundabygdens naturskyddsförening, varvid följande förslag till ett nytt naturbussprojekt inom Lunds kommun fr.o.m vuxit fram. Naturbussen föreslås vända sig till såväl allmänhet (helger) som skolor m.fl. (vardagar). Skrylleområdet föreslås bli målpunkt för verksamheten dels därför att det ligger på rimligt avstånd från Lunds stad med tanke på trafikeringskostnaden dels med tanke på den programverksamhet som redan idag finns inom naturum Skrylle och som vi kan bygga vidare på tillsammans med naturskyddsföreningen. Skrylleområdet är mycket välbesökt med sina många besökare (ca besökare/år), sin nationalpark, alla sina naturreservat och Skryllegården med sitt naturum. Naturbussen föreslås få följande preliminära sträckning: Lunds C Skryllegården Dalby Hällestad Måryd S. Sandby Skryllegården Lunds C (se karta nedan). På så sätt kan naturbussresenärerna nå ett flertal målpunkter inom Skrylleområdet. Naturbussen föreslås gå under våren (ca 11 v) och under hösten (ca 11 v) med trafik alla helger (lör, sön) och tre vardagar i veckan och med preliminärt två turer per dag. Biljettpriserna följer Skånetrafikens taxa och för skolorna gäller klasskortet.

299 299 Tekniska förvaltningen TN 11/340 3 (4) Skånetrafiken ser positivt på projektet och är beredda att samverka/medverka i den fortsatta planeringen under förutsättning att Lunds kommun står för trafikeringskostnaden. Den fortsatta planeringen får visa på lämplig trafikering etc. Skånetrafiken är även beredd att medverka till att marknadsföra linjen inom ramen för sin verksamhet och att svara för bokningen av vardagstrafiken genom det bokningssystem som redan finns för klasskortet. Samverkan med Skånetrafiken föreslås regleras i ett treårigt avtal med möjlighet tillförlängning. Naturskyddsföreningen ser även positivt på projektet även om man önskat nå ytterligare besöksmål inom kommunen dvs. så mycket trafik som möjligt. Man är angelägen att verksamheten inte bara inriktas på allmänheten utan att även skolorna får möjlighet att komma ut i naturen. Programverksamhet på helgerna är avgörande för att locka ut allmänheten. Naturskyddsföreningen är beredd att medverka med helgaktiviteter (max. 10 aktiviteter/år av totalt ca 50 aktiviteter/år). Den nya naturbussverksamheten föreslås genomföras inom ramen för befintlig budget för det regionala natur- och kulturbussprojektet (f.n. 496 tkr/år). Kostnaden för att genomföra trafiken beräknas uppgå till ca 300 tkr/år. Resterande medel föreslås reserveras för planering, aktiviteter, kompletterande marknadsföring, uppföljning och administration. Sammanfattningsvis föreslås att Lunds kommun avslutar sin medverkan i det regionala natur- och kulturbussprojektet vid årsskiftet 2012/2013 samt att en ny naturbussverksamhet inom Lunds kommun etableras som en permanent verksamhet fr.o.m i huvudsak i enlighet med ovan redovisat förslag och inom ramen för den kostnad som Lunds kommun f.n. bidrar med till det regionala projektet.

300 300 Barnkonsekvensanalys Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja nej Motiv: Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv: Naturbussverksamheten bidrar till att barn och ungdomar ges möjlighet att besöka naturen och på sätt väcka deras intresse för miljö- och hållbarhetfrågor. Beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att besvara återremissen i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND Håkan Lockby Lars Jacobsson Beslutet expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunstyrelsen Adress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 41 Byggmästaregatan tekniska.forvaltningen@lund.se Lund

301 301 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Rolf Englesson (MP) motion angående Natur- och kulturbussen Dnr KF 2011/0102 Sammanfattning Miljöpartiet har genom Rolf Englesson lämnat en motion till Kommunfullmäktige angående Naturbussen. I motionen föreslås följande: att uppdra åt tekniska nämnden att uppta diskussioner med Skånetrafiken i samband med det årliga tillköpet av trafik som redan sker införliva en permanent naturbusslinje till de grönområden Lundaborna helst vill besöka under helgen, att Lunds kommun drar sig ur natur- och kulturbussamarbetet i Region Skånes regi samt att Lund använder det för ändamålet avsedda anslaget på kr/år för att starta en naturbuss i egen regi. Motionen skickades på remiss för yttrande till Tekniska nämnden, Kultur & Fritidsnämnden samt Lunds turistbyrå. Ärendet har överlämnats till avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhets för beredning inför kommunstyrelsen Beslutsunderlag Motion (mp) angående naturbussen TN tjänsteskrivelse Motion (mp) angående naturbussen. TN Protokollsutdrag Motion från Rolf Englesson (MP) angående Natur- och kulturbuss TN 2011/0340. KU tjänsteskrivelse Motion angående Naturbuss (MP). KU 105 Remiss Motion om naturbuss Lunds Turistbyrås yttrande. Kommunkontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut , 27. Yrkanden Emma Bergingers (MP) yrkar, med instämmande av Ronny Johannessen (M), Anders Almgren (S) och Lars Bergwall (C), att ärendet ska återremitteras till tekniska nämnden. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på Emma Bergingers (MP) återremissyrkande och finner det vara bifallet. Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till tekniska nämnden. Justerare Utdragsbestyrkande

302 302 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Beslut expedieras till: Tekniska nämnden Akten Justerare Utdragsbestyrkande

303 303 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Rolf Englessons (MP) motion angående Natur- och kulturbussen Dnr KF 2011/0102 Sammanfattning Miljöpartiet har genom Rolf Englesson lämnat en motion till Kommunfullmäktige angående Naturbussen. I motionen föreslås följande: att uppdra åt tekniska nämnden att uppta diskussioner med Skånetrafiken i samband med det årliga tillköpet av trafik som redan sker införliva en permanent naturbusslinje till de grönområden Lundaborna helst vill besöka under helgen, att Lunds kommun drar sig ur natur- och kulturbussamarbetet i Region Skånes regi samt att Lund använder det för ändamålet avsedda anslaget på kr/år för att starta en naturbuss i egen regi. Beslutsunderlag Motion (mp) angående naturbussen TN tjänsteskrivelse Motion (mp) angående naturbussen TN Protokollsutdrag Motion från Rolf Englesson (MP) angående Natur- och kulturbuss TN 2011/0340 KU tjänsteskrivelse Motion angående Naturbuss (MP) KU 105 Remiss Motion om naturbuss Lunds Turistbyrås yttrande Kommunkontorets tjänsteskrivelse Yrkanden Emma Berginger (MP), Rolf Englesson (MP), Anders Almgren (S) och Mats Olsson (V) yrkar i enlighet med kommunkontorets förslag att kommunstyrelsen skall bifalla motionen i sin helhet med följande tillägg att Naturbussens syfte i första hand ska vara att möjliggöra för allmänheten att komma ut i naturen. att Tekniska nämnden är huvudman för Lunds Naturbuss att Tekniska nämnden får i uppdrag att efterhand utveckla Naturbussens uppdrag t.ex. till skolor och med olika kringaktiviteter, i mån av möjlighet att finansiera dessa. Carolina Nordbeck (FP) och Mats Helmfrid (M) yrkar att kommunstyrelsen skall bordlägga ärendet. Justerare Utdragsbestyrkande

304 304 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Beslutsgång Ordföranden ställer först proposition på bordläggningsyrkandet mot avslag på detsamma och finner att kommunstyrelsen beslutar att bordlägga ärendet. Kommunstyrelsen beslutar att bordlägga ärendet. Beslut expedieras till: Akten Justerare Utdragsbestyrkande

305 305 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (4) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Kristina Fontell Kommunstyrelsen kristina.fontell@lund.se Motion till kommunfullmäktige angående Naturoch kulturbuss Dnr KF 2011/0102 Sammanfattning Miljöpartiet har genom Rolf Englesson lämnat en motion till Kommunfullmäktige angående Naturbussen. I motionen föreslås följande: att uppdra åt tekniska nämnden att uppta diskussioner med Skånetrafiken i samband med det årliga tillköpet av trafik som redan sker införliva en permanent naturbusslinje till de grönområden Lundaborna helst vill besöka under helgen, att Lunds kommun drar sig ur natur- och kulturbussamarbetet i Region Skånes regi samt att Lund använder det för ändamålet avsedda anslaget på kr/år för att starta en naturbuss i egen regi. Motionen skickades på remiss för yttrande till Tekniska nämnden, Kultur & Fritidsnämnden samt Lunds turistbyrå. Ärendet har överlämnats till avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhets för beredning inför kommunstyrelsen Beslutsunderlag Motion (mp) angående naturbussen TN tjänsteskrivelse Motion (mp) angående naturbussen TN Protokollsutdrag Motion från Rolf Englesson (MP) angående Natur- och kulturbuss TN 2011/0340 KU tjänsteskrivelse Motion angående Naturbuss (MP) KU 105 Remiss Motion om naturbuss Lunds Turistbyrås yttrande C:\Users\000457\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\6BLIRRZN\KS_Tjänsteskrivelse_ _Natur-_och_kulturbuss[1].doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Kyrkogatan kristina.fontell@lund.se Lund

306 306 Tjänsteskrivelse 2 (4) Sammanfattning av remissyttrande Tekniska nämnden Nämnden delar i stora delar motionens förslag, men vill vidga det till att omfatta även skolornas behov och ett aktivitetsprogram för allmänheten, vilket inte är tillgodosett i motionens förslag. Man anser att de medel som föreslås för naturbussprojektet i första hand ska användas till den busstrafik som behövs för att tillgodose såväl skolelevernas behov under vardagarna som allmänhetens behov under helgerna. Utöver själva busstrafiken bör en mindre summa reserveras för att marknadsföra naturbussen och den programverksamhet som Naturskyddsföreningen eller andra ideella organ vill anordna. Planering av linjesträckning och tidtabell bör utföras av kollektivtrafikpersonal på förvaltningen i samarbete med Skånetrafiken, Naturskyddsföreningen och park- och naturkontoret. Det optimala är att naturbussen blir en del av det samlade kollektivtrafikutbud som nås via reseplanerare och annan information som tillhandahålls av Skånetrafiken. Kultur och Fritidsnämnden Nämnden ställer sig positiv till motionen och ser det angeläget att det finns goda möjligheter att ta sig ut i naturen med kollektivtrafik och att detta sker i en form som gör att allmänheten utnyttjar dessa möjligheter. Eftersom nuvarande form inte resulterat i att allmänheten utnyttjar möjligheten i den omfattning som är önskvärd bör verksamheten förändras så att den stimulerar till ökat nyttjande. Förmodligen krävs det inte bara att bussturerna förändras utan även ökad marknadsföring och koppling till olika friluftsaktiviteter. Vidare är det önskvärt att naturbussarna inte bara ska gälla helger utan även vardagar för att tillgodose olika besöksgruppers behov. I övrigt delar förvaltningen motionens yrkande. Lunds Turistbyrå Byrån anser att det finns ett behov av en buss som går ut till de områden som det linjära bussnätet inte täcker. Många besökare som inte har bil vill kunna komma till Skåneleden. Turistbyrån efterfrågar busslinjer där besökaren kan gå av på ett ställe för att vandra och sedan åter ta bussen på ett annat. Säsongen bedömer man vara helger från vårvinter till senhöst. Turistbyrån föreslår att någon av byarna med reguljär trafik skulle kunna fungera som knutpunkt och utgångspunkt för naturbussen, då skulle Naturbussen inte behöva köra in till Lund. Avdelningens bedömning Samtliga remissinstanser ställer sig i stort positiva till motionen. Man trycker särskilt på vikten av att Naturbussen blir en del av det samlade kollektivtrafikutbudet. C:\Users\000457\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\6BLIRRZN\KS_Tjänsteskrivelse_ _Natur-_och_kulturbuss[1].doc

307 307 Tjänsteskrivelse 3 (4) Avdelningen gör bedömningen att motionen kan bifallas i sin helhet med följande tillägg: att Naturbussens syfte i första hand ska vara att möjliggöra för allmänheten att komma ut i naturen. att Tekniska nämnden är huvudman för Lunds Naturbuss att Tekniska nämnden får i uppdrag att efterhand utveckla Naturbussens uppdrag t.ex. till skolor och med olika kringaktiviteter, i mån av möjlighet att finansiera dessa. Barnkonsekvensanalys Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja nej Motiv: Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv: Att tillgängliggöra våra naturområden och göra dem kända för kommande generationer är av största vikt. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige bifaller motionen i sin helhet med följande tillägg: att Naturbussens syfte i första hand ska vara att möjliggöra för allmänheten att komma ut i naturen. att Tekniska nämnden är huvudman för Lunds Naturbuss att Tekniska nämnden får i uppdrag att efterhand utveckla Naturbussens uppdrag t.ex. till skolor och med olika kringaktiviteter, i mån av möjlighet att finansiera dessa. Göran Eriksson TF kommundirektör Karin Loodberg Avdelningschef C:\Users\000457\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\6BLIRRZN\KS_Tjänsteskrivelse_ _Natur-_och_kulturbuss[1].doc

308 308 Tjänsteskrivelse 4 (4) Beslut expedieras till: Akten C:\Users\000457\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\6BLIRRZN\KS_Tjänsteskrivelse_ _Natur-_och_kulturbuss[1].doc

309 309 Lunds turistbyrå samtycker med Rolf Englessons motion angående Naturbussen Med tanke på vad våra kunder efterfrågar ser vi att det finns ett behov av en buss som går ut till de områden där det linjära bussnätet inte täcker. Många besökare har inte bil men vill komma ut till naturen där Skåneleden sträcker sig. Det ska vara enkelt att transportera sig med bussen. Vi har efterfrågan på olika rundturer, där besökare vill gå av på ett ställe och kunna vandra till ett annat ställe där bussen stannar. Vi anser att behovet finns under perioden vårvinter till senhöst med två turer per dag under helgerna. Ett förslag är att ha en av byarna som en bytesstation. På så vis kan man åka med vanlig reguljär buss till en av byarna och därefter byta till Naturbussen. Fördelar med detta är att Naturbussen kan gå mer frekvent då den inte behöver köra in i Lund. Detta ser vi som positivt för att utveckla turismen i hela kommunen. Våra kunder efterfrågar ingen guide på bussen eftersom de främst önskar att komma ut till naturen. Jenny Larsson Lunds Turistbyrå

310 Lunds kommun Kultur- och fritidsnämnden 310 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Remiss- Motion om Naturbuss Dnr KU 2011/0195 Sammanfattning Miljöpartiet har genom RolfEnglesson lämnat en motion om Naturbuss. I motionen föreslås följande: att uppdra åt tekniska nämnden att uppta diskussioner med Skånetrafiken i samband med det årliga köpet av trafik som redan sker och införliva en permanent naturbusslinje till de grönområden Lundaborna helst vill besöka under helgen, att Lunds kommun drar sig ur natur- och kulturbussarnarbetet i Region Skånes regi samt att Lund använder det för ändamålet avsedda anslaget på kr/år för att starta naturbuss i egen regi. Kultur- och fritidsförvaltningen ser det som angeläget att det finns goda möjligheter att ta sig ut i naturen med kollektivtrafik och att detta sker i en form som gör att allmänheten utnyttjar dessa möjligheter. Eftersom nuvarande form inte resulterat i att allmänheten utnyttjar möjligheten i den omfattning som är önskvärd bör verksamheten förändras så att den stimulerar till ökat nyttjande. Förmodligen krävs det inte bara att bussturerna förändras utan även ökad marknadsföring och en koppling till olika friluftsaktiviteter. Naturbussen bör gälla även vardagar för att tillgodose olika besöksgruppers behov. I övrigt delar förvaltningens de i motionen framförda förslagen Beslutsunderlag Motion (mp) angående naturbussen, Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Akten Just~. ~H 1 Utdragsbestyrkande

311 Kultur- och fritidsförvaltningen 311 Tjänsteskrivelse l (5) Holger Andersson Kultur- och fritidsnämnden holger.andersson@lund.se Motion angående Naturbuss (MP) Dnr KU 2011/0195 Sammanfattning Miljöpartiet har genom RolfEnglesson lämnat en motion till kommunfullmäktige angående N aturbussen_ I motionen föreslås f6ljande: att uppdra åt tekniska nämnden att uppta diskussioner med skånetrafiken i samband med det årliga tillköpet av trafik som redan sker och införliva en permanent naturbusslinje till de grönområden Lundaborna helst vill besöka under helgen, att Lunds kommun drar sig ur natur- och kulturhussamarbetet i Region Skånes regi samt att Lund använder det för ändamålet avsedda anslaget på kr/år för att starta en naturbuss i egen regi. Kultur och fritidsförvaltningen ser det angeläget att det finns goda möjligheter att ta sig ut i naturen med kollektivtrafik och att detta sker i en form som gör att allmänheten utnyttjar dessa möjligheter. Eftersom nuvarande form inte resulterat i att allmänheten utnyttjar möjligheten i den omfattning som är önskvärd bör verksamheten förändras så att den stimulerar till ökat nyttjande_ Förmodligen krävs det inte bara att bussturerna förändras utan även ökad marknadsföring och en koppling till olika friluftsaktiviteter. Naturbussen bör även gälla vardagar för att tillgodose olika besöksgruppers behov. I övrigt delar förvaltningen motionens yrkande. Beslutsunderlag Motion (mp) angående naturbussen, daterad Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Ärendet Miljöpartiet har genom RolfEnglesson lämnat en motion till kommunfullmäktige angående Naturbussen. I motionen föreslås följande: att uppdra åt tekniska nämnden att uppta diskussioner med skånetrafiken i samband med det årliga tillköpet av trafik som redan sker och införliva en permanent naturbusslinje till de grönområden Lundaborna helst vill besöka under helgen, att Lunds kommun drar sig ur natur- och kulturhussamarbetet i Region Skånes regi samt att Lund använder det för 1\lund\kof_alla inkl_biblio!cksin~illll<lcn\u9-22 soptembcrwurande M01iion Naturbuss l~).doc Postadress Box Lund Besöksadress stortorget l Telefon vx Telefax Internetadress e-post kultur-fritid@lund.se

312 312 Tjänsteskrivelse (5) ändamålet avsedda anslaget på kr/år för att starta en naturbuss i egen reg1. Ett första naturbussprojekt genomfördes i Lunds kommun inom ramen för det lokala investeringsprogrammet det vill säga med statligt bidrag. Projektet genomfördes i samarbete med Skånetrafiken. Erfarenheterna från detta projekt utmynnade i ett regionalt naturbussprojekt, där Malmö, Lund, Lomma och Staffanstorps kommun samverkade med skånetrafiken och med bidrag från Region Skåne. Detta projekt genomfördes Naturbussprojektets huvudsyfte var att öka tillgängligheten till natur- och rekreationsområden, visa på behovet av en naturbussverksamhet för att öka miljömedvetandet, förbättra folkhälsan och öka integrationen samt att på sikt inordna naturbussen ii regionens kollektivtrafik. Genom naturbussprojektet gavs allmänhet, skolor m. fl. möjlighet att besöka natur- och rekreationsområden i närheten av tätorterna och i det omgivande landskapet. Naturbussen togs emot mycket positivt av såväl allmänheten under helgerna som av i första hand skoloma som utnyttjade bussen under vardagarna. Utvärderingen av projektet finns redovisat i projektets slutrapport. Inom ramen för naturbussprojektet utvecklades ett fortsättningsprojekt med Region Skåne som huvudman med start Projektet vidgades till att omfatta natur- och kulturmiljöer som besökspunkter med fortsatt inriktning mot allmänhet, skolor m.fl. och turism med på sikt hela Skåne som arbetsfält. De operativa målen för projekt Natur- och kulturbussen har formulerats på följande sätt: att öka antalet resor till natur, hälso- och kulturupplevelser med kollektivtrafik. att genom förbättrade kollektivtrafikförbindelser och marknadsföring öka antalet besökare och turister till våra natur- och kulturområden att tillgängliggöra för utbildningsgrupper att nå natur- och kulturupplevelser att minska biltrafiken till Natur- och kulturbussens besöksmål och därmed minska våra luftut släpp att öka antalet rekreations, frilufts- och hälsoupplevelser runtom i Skåne att öka antalet nya och befintliga företag på landsbygden och speciellt inom eko-området (eko-runda, eko-cafeer etc.) att flertalet av de 33 skånska kommunerna deltar i och finansierar projektet att öka integrationen mellan danska och svenska kommuner och andra aktörer i Öresundsregionen att projektet blir en permanent verksamhet i Skånetrafikens regi att ökaiförbättra miljömedvetandet och folkhälsan

313 313 Tjänsteskrivelse (5) verka för att tillgodose behov från projektets tre uttalade målgrupper; skolan, turister, allmänheten (fokus på studenter, seniorer och personer med utländsk bakgrund) Natur- och kulturbussprojektet är således ett nytt och utvidgat projekt och inte en direkt fortsättning på det tidigare naturbussprojektet Kommunfullmäktige beslutade att delta i projektet Tekniska nämndens budget utökades samtidigt med 496 tkr/år för att finansiera projektet. Det har inte tecknats några samarbetsavtal mellan Region Skåne och deltagande kommuner. Om detta gjorts hade många diskussioner och oklarheter kunnat undvikas inom projektet. Till det ursprungliga projektet har knutits ytterligare ett projekt "Affarsutveckling kring natur- och kulturvärden på landsbygden", vilket deltagande kommuner gett sitt medgivande till. För närvarande är fem kommuner med i projektet nämligen Malmö, Lund, Höör, Kristianstad (from 2010) och Tornelilla (from 2010 stödjande medlem). Lomma lämnade projektet Samtidigt har Malmö och Höör meddelat att man lämnar projektet from Inom projektet har en forsta etapp avgränsats till att omfatta Ett förslag till en fortsättning av projektet under har tagits fram. Detta forslag har dock aldrig remitterats ut till Skånes kommuner, vilket Lunds kommun påpekat vid ett flertal tillfållen. Om detta hade gjorts hade respektive kommun haft möjlighet att i god tid ta ställning till projektets fortsättning. Nu tvingades Lund med hänsyn till trafikbeställningen för nästa år meddela att vi kommer att delta även Tyvärr har projektet inte utvecklats på det sätt som kommunen hoppats på. Inledningsvis resulterade detta i att Lunds kommun endast betalade halv avgift för 2009 med hänvisning till att någon trafik inte kommit igång inom Lunds kommun. Inom Lunds kommun används under 2011 projektmedel för trafik till Skrylle, stensoffa på Revingefåltet, Häckeberga naturreservat och Flyinge. Utvärderingen for 2010 visar dock att det är väldigt få som utnyttjar utbudet. Trafiken till Skrylleområdet måste utvecklas, men detta bör lösas helt inom ramen för den regionala kollektivtrafiken. Projektet bygger på att så långt som möjligt nyttja och bygga ut skånetrafikens ordinarie trafiknät. Detta står dock i konflikt med verkligheten på så sätt att många av natur- och kulturobjekten inte är möjliga att nå med ordinarie kollektivtrafik. En större flexibilitet från skånetrafikens sida beträffande möjligheter till tilläggstrafik, säsongstrafik etcetera hade varit önskvärt.

314 314 Tjänsteskrivelse (5) Kommunen har arbetat aktivt med frågan såväl på politisk nivå som på tjänstemannanivå för att få förändringar till stånd, eftersom vi vet att det finns ett stort behov av denna typ av fritidsresor och kommunens mycket goda erfarenheter av de tidigare naturbussprojekten som genomförts. Kultur och fritidsförvaltningen ser det angeläget att det finns goda möjligheter att ta sig ut i naturen med kollektivtrafik och att detta sker i en form som gör att allmänheten utnyttjar dessa möjligheter. Eftersom nuvarande form inte resulterat i att allmänheten utnyttjar möjligheten i den omfattning som är önskvärd bör verksamheten förändras så att den stimulerar till ökat nyttjande. Förmodligen krävs det inte bara att bussturerna förändras utan även ökad marknadsföring och koppling till olika friluftsaktiviteter. Vidare är det önskvärt att naturbussarna inte bara ska gälla helger utan även vardagar för att tillgodose olika besöksgruppers behov. I övrigt delar förvaltningen motionens yrkande. Kultur- och fritidsförvaltningens forslag till beslut. Kultur- och fritidsnämnden beslutar: att med hänvisning till ovanstående yttrande, föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. ['Q::H FRITIDSFÖRVALTNING~_.a Urban Olsson Förvaltningschef Holi~ders_s_o_n Utvecklingsstrateg Expedieras till: Kommunstyrelsen Akten

315 Motion från Rolf Englesson (MP) angående Natur- och kulturbussen Dnr TN 2011/0340 Sammanfattning Miljöpartiet har genom Rolf Englesson lämnat en motion till kommunfullmäktige angående natur- och kulturbussen. I motionen föreslås att tekniska nämnden ska uppta diskussioner med Skånetrafiken i samband med det årliga tillköpet av trafik som redan sker, att införa en permanent naturbusslinje till de grönområden lundaborna helst vill besöka under helgen, att Lunds kommun drar sig ur natur- och kulturbussamarbetet i Region Skånes regi samt att Lund använder det för ändamålet avsedda anslaget på kr/år för att starta en naturbuss i egen regi. Tekniska förvaltningens park- och naturkontor delar i stora delar motionens förslag, men vill vidga det till att omfatta även skolornas behov och ett aktivitetsprogram för allmänheten, vilket inte är tillgodosett i motionens förslag. Tekniska förvaltningen föreslår att ett nytt kommunalt naturbussprojekt startas upp från och med 2013 under förutsättning att kommunfullmäktige ställer erforderliga medel till förfogande. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Tekniska nämndens arbetsutskotts sammanträdesprotokoll Minnesanteckningar från möte med Region Skåne kring natur- och kulturbussprojektet, daterade Motion från Rolf Englesson (MP) angående naturbussen, daterad Yrkanden Karin Svensson Smith (MP) med instämmande av Bodil Ericsson (FP), Lena Fällström (S), Mikael Thunberg (S), Margareta Kristensson (S), Börje Hansson (C) och Per Woin (V) yrkar bifall till förvaltningens förslag frånsett budgetspecifikationen men med tillägget att de medel som föreslås för naturbussprojektet i första hand används till den busstrafik som behövs för att tillgodose såväl skolelevernas behov under vardagarna som allmänhetens behov under helgerna. Utöver själva busstrafiken bör en mindre summa reserveras för att marknadsföra naturbussen och den programverksamhet som Naturskyddsföreningen eller andra ideella organ vill anordna. Planering av linjesträckning och tidtabell bör utföras av kollektivtrafikpersonal på förvaltningen i samarbete med Skånetrafiken, Naturskyddsföreningen och parkoch naturkontoret. Det optimala är att naturbussen blir en del av det samlade kollektivtrafikutbud som nås via reseplanerare och annan information som tillhandahålls av Skånetrafiken. Beslutsgång Ordförande Ronny Johannessen (M) ställer proposition på Karin Svensson Smiths (MP) m.fl. yrkande och finner det vara bifallet.

316 316 Tekniska nämnden beslutar att som yttrande över motionen hänvisa till förvaltningen skrivelse med undantag av budgetspecifikationen samt att tillägga att de medel som föreslås för naturbussprojektet i första hand ska användas till den busstrafik som behövs för att tillgodose såväl skolelevernas behov under vardagarna som allmänhetens behov under helgerna. Utöver själva busstrafiken bör en mindre summa reserveras för att marknadsföra naturbussen och den programverksamhet som Naturskyddsföreningen eller andra ideella organ vill anordna. Planering av linjesträckning och tidtabell bör utföras av kollektivtrafikpersonal på förvaltningen i samarbete med Skånetrafiken, Naturskyddsföreningen och park- och naturkontoret. Det optimala är att naturbussen blir en del av det samlade kollektivtrafikutbud som nås via reseplanerare och annan information som tillhandahålls av Skånetrafiken. Beslut expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunfullmäktige

317 317 Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Park- och naturkontoret Lars Jacobsson Till Tekniska nämnden Dnr TN 11/340 Motion (mp) angående naturbussen. Sammanfattning Miljöpartiet har genom Rolf Englesson lämnat en motion till Kommunfullmäktige angående Naturbussen. I motionen föreslås följande: att uppdra åt tekniska nämnden att uppta diskussioner med skånetrafiken i samband med det årliga tillköpet av trafik som redan sker införliva en permanent naturbusslinje till de grönområden Lundaborna helst vill besöka under helgen, att Lunds kommun drar sig ur natur- och kulturbussamarbetet i Region Skånes regi samt att Lund använder det för ändamålet avsedda anslaget på kr/år för att starta en naturbuss i egen regi. Ärendet redovisades som ett beredningsärende vid Tekniska nämndens arbetsutskott Tekniska nämndens arbetsutskott beslutade att invänta protokoll från möte med Region Skåne innan ärendet behandlades i Tekniska nämnden samt att uppdra åt förvaltningen att undersöka huruvida den nya kollektivtrafiklagen 2012 påverkar verksamheten. Tekniska förvaltningens park- och naturkontor delar i stora delar motionens förslag, men vill vidga det till att omfatta även skolornas behov och ett aktivitetsprogram för allmänheten, vilket inte är tillgodosett i motionens förslag. Vi vill därför föreslå att man startar upp ett nytt kommunalt naturbussprojekt fr.o.m utifrån i tjänsteskrivelsen redovisat förslag under förutsättning att Kommunfullmäktige ställer erforderliga medel till förfogande. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Tekniska nämndens arbetsutskotts sammanträdesprotokoll betr. miljöpartiets motion angående naturbussen. Minnesanteckningar från möte med Region Skåne kring natur- och kulturbussprojektet, daterade Motion (mp) angående naturbussen, daterad Ärendet Miljöpartiet har genom Rolf Englesson lämnat en motion till Kommunfullmäktige angående Naturbussen. I motionen föreslås följande: att uppdra åt tekniska nämnden att uppta diskussioner med skånetrafiken i samband med det årliga tillköpet av trafik som redan sker införliva en permanent naturbusslinje till de grönområden Lundaborna helst vill besöka under helgen, att Lunds kommun drar sig ur natur- och kulturbussamarbetet i Region Skånes regi samt att Lund använder det för ändamålet avsedda anslaget på kr/år för att starta en naturbuss i egen regi. Ärendet redovisades som ett beredningsärende vid Tekniska nämndens arbetsutskott Vid sammanträdet informerade Roland Bondesson (M) om ett möte angående natur- och Adress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 41 Byggmästaregatan tekniska.forvaltningen@lund.se Lund

318 318 Tekniska förvaltningen TN 11/340 2 (4) kulturbussprojektets framtid i Malmö , som Regionala tillväxtnämndens ordförande i Region Skåne kallat till. Till mötet hade Kommunstyrelsens ordförande i samtliga skånska kommuner samt tjänstemän från Region Skåne inkl. Skånetrafiken kallats. Tekniska nämndens arbetsutskott beslutade att invänta protokoll från ovanstående möte innan ärendet behandlades i Tekniska nämnden samt att uppdra åt förvaltningen att undersöka huruvida den nya kollektivtrafiklagen 2012 påverkar verksamheten. Minnesanteckningarna från mötet redovisas som ett beslutsunderlag. Det är fortfarande oklart hur den nya kollektivtrafiklagen kommer att tillämpas. Det finns dessutom ett kompletterande lagförslag, som kommer att ge möjlighet för kommunerna att finansiera en bättre kollektivtrafik dvs. genom det vi idag kallar tillköp. Så snart den nya kollektivtrafikmyndigheten etablerats finns det möjlighet för förvaltningen att få ett klarläggande beträffande vilka konsekvenser denna nyordning får för natur- och kulturbussprojektet dvs. om trafiken ska/kan genomföras som s.k. plikttrafik eller på annat sätt. Ett första naturbussprojekt genomfördes i Lunds kommun inom ramen för det lokala investeringsprogrammet dvs. med statligt bidrag. Projektet genomfördes i samarbete med Region Skåne och Skånetrafiken. Erfarenheterna från detta projekt utmynnade i ett regionalt naturbussprojekt, där Malmö, Lunds, Lomma och Staffanstorps kommun samverkade i nära samarbete med Skånetrafiken och med bidrag från Region Skåne. Detta projekt genomfördes Naturbussprojektets huvudsyfte var att öka tillgängligheten till natur- och rekreationsområden, visa på behovet av en naturbussverksamhet för att öka miljömedvetandet, förbättra folkhälsan och öka integrationen samt att på sikt inordna naturbussverksamheten i regionens kollektivtrafik. Genom naturbussprojektet gavs allmänhet, skolor m.fl. möjlighet att besöka natur- och rekreationsområden i närheten av tätorterna och i det omgivande landskapet. Naturbussverksamheten togs emot mycket positivt av såväl allmänheten under helgerna som av i första hand skolorna som utnyttjade bussen under vardagarna. Resultatet och utvärderingen av projektet finns redovisat i projektets slutrapport. Inom ramen för naturbussprojektet utvecklades ett fortsättningsprojekt med Region Skåne som huvudman med start Projektet vidgades till att omfatta natur- och kulturmiljöer som besökspunkter med fortsatt inriktning mot allmänhet, skolor m.fl. och turism med på sikt hela Skåne som arbetsfält. De operativa målen för projekt Natur- och kulturbussen har formulerats på följande sätt: att öka antalet resor till natur, hälso- och kulturupplevelser med kollektivtrafik, att genom förbättrade kollektivtrafikförbindelser och marknadsföring öka antalet besökare och turister till våra natur- och kulturområden, att tillgängliggöra för utbildningsgrupper att nå natur- och kulturupplevelser, att minska biltrafiken till Natur- och kulturbussens besöksmål och därmed minska våra Luftutsläpp, att öka antalet rekreations, frilufts- och hälsoupplevelser runtom i Skåne, att öka antalet nya och befintliga företag på landsbygden och speciellt inom eko-området (eko-runda, eko-caféer etc.), att flertalet av de 33 skånska kommunerna deltar i och finansierar projektet, att öka integrationen mellan danska och svenska kommuner och andra aktörer i Öresundsregionen, att projektet blir en permanent verksamhet i Skånetrafikens regi, att öka/förbättra miljömedvetandet och folkhälsan samt att verka för att tillgodose behov från projektets tre uttalade målgrupper; skolan, turister, allmänheten (fokus på studenter, seniorer och personer med utländsk bakgrund).

319 319 Tekniska förvaltningen TN 11/340 3 (4) Natur- och kulturbussprojektet är således ett nytt och utvidgat projekt och inte en direkt fortsättning på det tidigare naturbussprojektet. Kommunfullmäktige beslutade att delta i projektet Tekniska nämndens budget utökades samtidigt med 496 tkr/år för att finansiera projektet. Det har inte tecknats några samarbetsavtal mellan Region Skåne och deltagande kommuner, vilket hade undvikit många diskussioner och oklarheter inom projektet. Till det ursprungliga projektet har knutits ytterligare ett projekt Affärsutveckling kring natur- och kulturvärden på landsbygden, vilket deltagande kommuner givit sitt medgivande till. F.n. är fem kommuner med i projektet nämligen Malmö, Lund, Höör, Kristianstad (from 2010) och Tomelilla (from 2010 stödjande medlem). Lomma lämnade projektet Samtidigt har Malmö och Höör meddelat att man lämnar projektet from Inom projektet har en första etapp avgränsats till att omfatta Ett förslag till en fortsättning av projektet under har tagits fram. Detta förslag har dock aldrig remitterats ut till Skånes kommuner, vilket vi påpekat vid ett flertal tillfällen. Om detta hade gjorts hade respektive kommun haft möjlighet att i god tid ta ställning till projektets fortsättning. Nu tvingades Lund med hänsyn till trafikbeställningen för nästa år meddela att vi kommer att delta även Tyvärr har projektet inte utvecklats på det sätt som kommunen hoppats på. Inledningsvis resulterade detta i att Lunds kommun endast betalade halv avgift för 2009 med hänvisning till att någon trafik inte kommit igång inom Lunds kommun. Inom Lunds kommun används under 2011 projektmedel för trafik till Skrylle, Stensoffa på Revingefältet, Häckeberga naturreservat och Flyinge. Utvärderingen för 2010 visar dock att det är väldigt få som utnyttjar utbudet. Trafiken till Skrylleområdet måste utvecklas, men detta bör lösas helt inom ramen för den regionala kollektivtrafiken. Projektet bygger på att så långt möjligt nyttja och bygga ut Skånetrafikens ordinarie trafiknät. Detta står dock i konflikt med verkligheten på så sätt att många av natur- och kulturobjekten inte är möjliga att nå med ordinarie kollektivtrafik. En större flexibilitet från Skånetrafikens sida betr. möjligheter till tilläggstrafik, säsongstrafik etc. hade varit önskvärt. Kommunen har arbetat aktivt med frågan såväl på politisk nivå som på tjänstemannanivå för att få förändringar till stånd, eftersom vi vet att det finns ett stort behov av denna typ av fritidsresor och kommunens mycket goda erfarenheter av de tidigare naturbussprojekten som genomförts. Om detta projekt skall lyckas krävs enligt vår bedömning ett mer aktivt engagemang från Skånetrafikens sida och en bättre styrning av projektet. Vi kan konstatera att vi, trots en hög kostnad för trafikeringen, inte får ut våra presumtiva besökare till våra natur- och kulturområden, vilket är en förutsättning för att leva upp till övriga mål med projektet. Vår rekommendation blir därför att kommunen lämnar projektet fr.o.m Med hänsyn till kommunens goda erfarenhet av de tidigare naturbussprojekten är det dock angeläget att pröva möjligheterna att få en fortsättning till stånd inom kommunen. Ur parkoch naturkontorets synpunkt då i första hand en naturbuss, som kan utnyttjas av såväl allmänheten som skolorna. Vi inser emellertid att de medel som nu är avsatta för natur- och kulturbussprojektet (496 tkr/år) är otillräckliga för att tillgodose såväl allmänhetens som skolornas behov. Erfarenhet från de tidigare naturbussprojekten har visat att det omfattande aktivitetsprogrammet varit en viktig förutsättning för helgtrafikens beläggning. Vi tror att om man ska lyckas med målsättningen att öka antalet besökare till natur- och kulturområden behövs en omfattande marknadsföring och ett intressant aktivitetsprogram, gärna i samarbete med ideella föreningar och olika natur- och turistföretag.

320 320 Tekniska förvaltningen TN 11/340 4 (4) Vi delar till stora delar motionärens förslag, men vill vidga det till att omfatta även skolornas behov, vilket inte är tillgodosett i motionens förslag. Även marknadsföring och aktivitetsprogram bör ingå i ett nytt kommunalt naturbussprojekt. En övergripande kostnadsuppskattning utifrån erfarenhet från det tidigare naturbussprojektet ( ) ligger på ca tkr/år i nettokostnad, varav 600 tkr projektledningskostnad, 750 tkr trafikeringskostnad, 450 tkr marknadsförings- och aktivitetskostnad samt 200 tkr i biljettintäkter). Omfattningen kan naturligtvis diskuteras. Vi vill därför föreslå att man startar upp ett nytt kommunalt naturbussprojekt fr.o.m utifrån ovanstående förslag under förutsättning att Kommunfullmäktige ställer erforderliga medel till förfogande. Barnkonsekvensanalys Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja nej Motiv: Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv: Att tillgängliggöra våra naturområden och göra dem kända för kommande generationer är av största vikt. Beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att besvara motionen i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND Håkan Lockby Lars Jacobsson Beslutet expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunfullmäktige

321 321 Motion till kommunfullmäktige angående Naturbuss Som en väsentlig åtgärd för att uppnå målen i LundaMaTs (miljöanpassning av transportsystemet i Lund) bör det finnas goda alternativ för att ta sig ut i naturen med kollektivtrafik och cykel. Fritidsresandet med bil har ökat starkt och den trenden måste brytas för att minska det stora fossilbränsleberoende som råder i dag. Emellertid är beläggningen på den regionala natur- och kulturbusstrafiken är för låg. Det finns för närvarande många kringverksamheter vars kostnader förhindrar att det blir tillräckligt mycket kollektivtrafik för det anslag kommunen inrättat. För att få god beläggning krävs regularitet och förutsägbarhet. I stället för enstaka och skiftande turer är det klokare att samla verksamheten till en reguljär sträckning med trafik varje helg till de närnaturområden Lundaborna gärna besöker, företrädesvis under sommarhalvåret. Naturbussprojektet startade i Lund och blev snabbt populärt bland invånarna. Många har velat ha tillbaka naturbussen i den form som fanns när kommunen drev det själv. Naturskyddsföreningen bör inbjudas att bistå med naturguidning i mån av kraft och intresse. Skånetrafiken är en professionell organisation med dokumenterad god förmåga att erbjuda den kollektivtrafik som potentiella resenärer vill ha. Fokus har legat på arbets- och studiependling vilket har varit en naturlig prioritering. Nu är det dags att även stärka kollektivtrafikutbudet för fritidsresor. I första hand bör diskussioner med Skånetrafiken upptas för att i samband med det årliga tillköpet av trafik som redan sker införliva en permanent naturbusslinje till de grönområden Lundaborna helst vill besöka under helgen. Busslinjen kan vara en förlängning (begränsat till sommarhalvåret om anslaget inte räcker till mer) av någon befintlig busslinje. Naturbusslinjen ska då finnas i Skånetrafikens ordinarie tidtabell och reseplanerare. Om ingen godtagbar uppgörelse med Skånetrafiken kan nås så bör naturbusstrafiken handlas upp av lämpligaste bussentreprenör samtidigt som biologi/naturkunskapsundervisningens behov av bussresor kan tillgodoses. Jag yrkar därför: Att uppdra åt tekniska nämnden att uppta diskussioner med skånetrafiken i samband med det årliga tillköpet av trafik som redan sker införliva en permanent naturbusslinje till de grönområden Lundaborna helst vill besöka under helgen. Att Lunds kommun drar sig ur natur- och kulturbussamarbetet i Region Skånes regi. Att Lund använder det för ändamålet avsedda anslaget på kr/år för att starta en naturbuss i egen regi. Rolf Englesson (mp)

322 322 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Motion från Sven-Bertil Persson (DV) Cecilia Salemark (DV) samt Martin Stensson (DV) Gör Lunds stadskärna fotgängarvänlig - etablera gågator och gångfartsområden, (KF) Dnr KF 2012/0062 Sammanfattning Sven-Bertil Persson (DV), Cecilia Salemark (DV) och Martin Stensson (DV) har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige ska ge kommunstyrelsen och berörda nämnder i uppdrag att skyndsamt för fullmäktige redovisa förslag på upprättandet av fotgängarzoner i form av gågator och gångfartsområde i Lunds stadskärna. Beslutsunderlag Motionen Gör Lunds stadskärna fotgängarvänlig Etablera gågator och gångfartsområden!, inkommen den 29 mars 2012, Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 24 maj 2012, Tekniska nämndens beslut den 20 juni 2012, 130, Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 24 juli Yrkanden Rolf Englesson (MP), Ronny Johannessen (M), Oskar Krantz (FP), Lars Bergwall (C) och Torsten Czernyson (KD) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Hanna Gunnarsson (V) och Anders Almgren (S) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Rolf Englessons (MP) m.fl. yrkande. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservationer Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S), Jeanette Olsson (S) och Hanna Gunnarsson (V) reserverar sig mot beslutet. Justerare Utdragsbestyrkande

323 323 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Protokollsanteckning Sven-Bertil Persson (DV): Instämmer i yrkandet att tillstyrka motionen. Rolf Englesson (MP): Miljöpartiet har ingenting emot att göra gågator på flera ställen i staden. Däremot hyser vi en oro för att det blir gångtrafik på cyklarnas och inte på bilarnas bekostnad. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige, Akten Justerare Utdragsbestyrkande

324 324 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Administrativa avdelningen Göran Sundberg Kommunstyrelsen goran.sundberg@lund.se Motionen Gör Lunds stadskärna fotgängarvänlig Etablera gågator och gångfartsområden! Dnr 2012/0062 Sammanfattning Sven-Bertil Persson (DV), Cecilia Salemark (DV) och Martin Stensson (DV) har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige ska ge kommunstyrelsen och berörda nämnder i uppdrag att skyndsamt för fullmäktige redovisa förslag på upprättandet av fotgängarzoner i form av gågator och gångfartsområde i Lunds stadskärna. Beslutsunderlag Motionen Gör Lunds stadskärna fotgängarvänlig Etablera gågator och gångfartsområden!, inkommen den 29 mars 2012, Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 24 maj 2012, Tekniska nämndens beslut den 20 juni 2012, 130, Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 24 juli 2012, Ärendet Sven-Bertil Persson (DV), Cecilia Salemark (DV) och Martin Stensson (DV) har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige ska ge kommunstyrelsen och berörda nämnder i uppdrag att skyndsamt för fullmäktige redovisa förslag på upprättandet av fotgängarzoner i form av gågator och gångfartsområde i Lunds stadskärna. Tekniska nämnden har yttrat sig över motionen och då i huvudsak anfört att den inte har något emot gågator och gångfartsområden som sådana. Ett införande av sådana behöver göras på ett omsorgsfullt sätt, både vad gäller utformning och placering i stadsrummet. Bestämmelserna för trafik på gågata och gångfartsområde är kraftfulla och för att stödja regelefterlevnaden krävs att ombyggnader görs på de flesta platser. Det är angeläget med god tillgänglighet och framkomlighet för cykeltrafiken, därför bör eventuella gågator och gångfartsområden placeras så att de inte kommer i konflikt med viktiga cykelstråk i stadskärnan. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

325 325 Tjänsteskrivelse 2 (2) Kommunkontorets kommentar Av tekniska nämndens yttrande framgår att ett införande av gågator och gångfartsområden i Lunds stadskärna skulle kräva mer omfattande ombyggnads- och planeringsåtgärder för att införandet ska få avsedd effekt och inte hindra bl.a. cykeltrafiken i stadskärnan. Med hänsyn härtill bör motionen enligt kommunkontorets mening avslås. Barnkonsekvensanalys Tekniska nämnden har bedömt att en barnkonsekvensanalys inte är relevant i ärendet samt att beslutet innebär att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet med motiveringen att beslutet varken medför en förbättring eller en försämring för barn och ungdomars möjligheter att vistas eller transportera sig i Lunds stadskärna. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Anette Henriksson Kommundirektör Pontus Gunnarsson Administrativ chef C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse Motion (DV) Gör Lunds stadskärna fotgängarvänlig - Etablera gågator o gångfartsområden.doc

326 Yttrande över motionen Gör Lunds stadskärna fotgängarevänlig - Etablera gågator och gångfartsområden Dnr TN 2012/0226 Sammanfattning Demokratisk vänster har inkommit med en motion om att göra Lunds stadskärna mer fotgängarevänlig genom att införa gågator och gångfartsområde. Tekniska förvaltningen är inte negativ till gågator och gångfartsområden men ett införande behöver göras omsorgsfullt, både vad gäller utformning och placering i stadsrummet. Bestämmelserna för trafik på gågata och gångfartsområde är kraftfulla och för att stödja regelefterlevnaden krävs att ombyggnader görs på det flesta platser. Förvaltningen anser att det är angeläget med god tillgänglighet och framkomlighet för cykeltrafiken, därför bör eventuella gågator och gångfartsområden placeras så att de inte kommer i konflikt med viktiga cykelstråk i stadskärnan. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Bilaga 1. Demokratisk vänsters motionen Gör Lunds stadskärna fotgängarevänlig Etablera gågator och gångfartsområden, daterad Bilaga 2. Utdrag ur trafikförordningen 8 kap. 1 Yrkanden Bodil Ericsson (FP) med instämmande av Lena Fällström (S), Karin Svensson Smith (MP) och Jan O Carlsson (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden Ronny Johannessen (M) ställer proposition på Bodil Ericssons (FP) m.fl. yrkande och finner det vara bifallet. Tekniska nämnden beslutar att översända förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande. Protokollsanteckning Karin Svensson Smith (MP) får till protokollet anteckna att förslaget är angeläget, men kommunens resurser bör i första hand användas för att åstadkomma ett sammanhängande snabbcykelnät som kan få bilister att cykelpendla i stället för att använda bil i tätorten. Beslut expedieras till: Akten

327 327 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Förvaltningschefen Kommunkontoret Justerare Utdragsbestyrkande

328 328 Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Gatu- och trafikkontoret A Karlsson Till Tekniska nämnden Dnr 12/226 Yttrande över motionen Gör Lunds stadskärna fotgängarevänlig Etablera gågator och gångfartsområden Sammanfattning Demokratisk vänster har inkommit med en motion om att göra Lunds stadskärna mer fotgängarevänlig genom att införa gågator och gångfartsområde. Tekniska förvaltningen har inget emot gågator och gångfartsområden som sådana. Ett införande behöver göras omsorgsfullt, både vad gäller utformning och placering i stadsrummet. Bestämmelserna för trafik på gågata och gångfartsområde är kraftfulla och för att stödja regelefterlevnaden krävs att ombyggnader görs på det flesta platser. Förvaltningen anser att det är angeläget med god tillgänglighet och framkomlighet för cykeltrafiken, därför bör eventuella gågator och gångfartsområden placeras så att de inte kommer i konflikt med viktiga cykelstråk i stadskärnan. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Bilaga 1. Demokratisk vänsters motionen Gör Lunds stadskärna fotgängarevänlig Etablera gågator och gångfartsområden Bilaga 2. Utdrag ur trafikförordningen 8 kap. 1 Ärendet Demokratisk vänster i Lund har inkommit med motionen Gör Lunds stadskärna fotgängarevänlig Etablera gågator och gångfartsområden till Lunds kommunfullmäktige, bilaga 1. Tekniska nämnden har getts möjlighet att lämna sitt yttrande. Demokratisk vänster skriver i sin motion att det måste bli ett slut på prioriteringen av fordonstrafik i centrum, och att det därför är hög tid att skapa fotgängarezoner som i huvudsak utgörs av gågator och som kompletteras med gångfartsområden. På gågator och gångfartsområden är det tillåtet för fordon att färdas i högst gångfart, och på gågata gäller särskilda regler för vilka ärende som får uträttas med motorfordon, se bilaga 2. Fotgängare har god tillgänglighet till stadskärnan. Besökare kan gå i hela stadskärnan men miljöerna och förutsättningarna varierar för de gående. Från mycket smala gångbanor längs några av Kulturkvadrantens gator, t ex Adelgatan, Stora Algatan via gång- och cykelgator som nästintill är bilfria, t ex Lilla Fiskaregatan, Stora Gråbrödersgatan och Kattesund. Stortorget och Stadsparken är exempel på torg och park där det endast är tillåtet att färdas till fots. Adress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 41 Byggmästaregatan tekniska.forvaltningen@lund.se Lund

329 329 Tekniska förvaltningen /226 2 (2) Med jämna mellanrum har utredningar av utvecklingen av stadskärnan tagits fram och åtgärdsplaner genomförts. Vid det senaste tillfället slutade regionbussarna att köra igenom stadskärnan, vilket bidragit till mindre störningar i form av buller och vibrationer och ökad trivsel för de som går, cyklar och vistas i stadskärnan. Tekniska förvaltningen anser att det finns möjligheter omdana gaturummen och utöka ytorna för gående. För att kunna behålla och utveckla stadskärnas attraktivitet är ett väl fungerande system för gångtrafiken en förutsättning. Dock finns det många andra intressen som behöver tillgodoses och det är viktigt att ta ett helhetsgrepp för att optimera utvecklingen av stadskärnan och erbjuda bra transportmöjligheter för de hållbara transportslagen. Tekniska förvaltningen har inget emot gågator och gångfartsområden som sådana. Förvaltningen anser att införande behöver göras på ett omsorgsfullt sätt, både vad gäller utformning och placering i stadsrummet. Bestämmelserna för trafik på gågata och gångfartsområde är kraftfulla och för att stödja regelefterlevnaden krävs att ombyggnader görs på det flesta platser. Förvaltningen anser att det är angeläget med god tillgänglighet och framkomlighet för cykeltrafiken, därför bör eventuella gågator och gångfartsområden placeras så att de inte kommer i konflikt med viktiga cykelstråk i stadskärnan. Samråd har skett med stadsbyggnadskontoret som instämmer i tekniska förvaltningens yttrande. Barnkonsekvensanalys Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja nej Motiv: Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv: Beslutet medför varken förbättring eller försämring för barn och ungdomars möjilgheter att vistas och transportera sig i Lunds stadskärna. Beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att anta denna tjänsteskrivelse som sitt yttrande TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND Håkan Lockby Beslutet expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunkontoret

330 330 BILAGA 2 Utdrag ur trafikförordningen: 8 kap. l På en gågata och en gårdsgata gäller följande. l. Fordon får inte föras med högre hastighet än gångfart. 2. Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser. 3. Fordonsförare har väjningsplikt mot gående. l På en gågata får motordrivna fordon inte föras annat än för att korsa den. Sådana fordon får dock föras på gågator om det behövs för l. van1leveranser till eller från butiker eller motsvarande vid gågatan, 2. transporter av gods eller boende till eller från adress vid gågatan, 3. transporter av gäster till eller från hotell eller motsvarande vid gågatan, eller 4. transporter av sjuka eller rörelsehindrade personer till eller från adress vid gågatan.

331 331 i lund KOMMUNFULLMÄKTIGE LUND 201Z -03- Z 9 Motion till Lunds ko,mmunfullmäktige Ce er l rw Sc;Je Yr1Ci r& Och fl7[t ri" /7 (';fr,75< 0/1 al ~!1 ~~ e&ilft?/e cch 17ft nsfqoy 4 Gör Lunds stadskärna fotgängarvänlig Etablera gågator och gångfartsområden! Lund utmärker sig från de allra flesta svenska städer på ett alldeles speciellt sätt: det finns inga gågator i stadskärnan. Inte en enda meter av Lunds centrala gatunät är gågata. V ad som finns är ett antal s k behörighetsreglerade gator med varierande regelverk Lilla Fiskaregatan är det närmaste man kan komma en gågata, men reglerna skiljer sig på ett par väsentliga punkter från dem som gäller på en gågata. Fordonstrafik är inte förbjuden på Lilla Fiskaregatan och fotgängaroa måste hålla sig undan för fordonstrafiken. Ickemotordrivna fordon får köra utan några restriktioner. För motorfordon är transporter till fastigheterna tillåtna under en del av dagen. Men på Lilla Fiskaregatan och alla andra gator med liknande reglering måste de gående väja för fordonstrafiken och fordonen får - om vi förstått saken rätt - fårdas i samma höga hastighet som råder i övriga stadskärnan, dvs 30 km/ rim. Så ser det ut i hela stadskärnan: fordonstrafik får köra i 30 km/ rim och de gående måste hålla sig på sin kant på gatan för att inte störa fordonstrafiken. Det mest utmärkande för en gågata är inte att fordonstrafik är förbjuden - för det är den inte. Men de fordon som får fårdas där har väjningsplikt gentemot gående och hastigheten är begränsad till maximalt gångfart. Motorfordon får inte köra på en gågata, annat än för transport av gods till affårer o.d vid gatan. Persontransporter med motorfordon för boende vid gatan är också tillåten. För att vara tydliga: i Lunds stadskärna, inkl. Lilla Fiskaregatan gäller att gående måste hålla undan för fordonstrafiken och fordonen får köra så fort som 30 km/rim. På gågatan gäller: fordon måste väja för gående och får inte köra fortare än gångfart (vilket som tumregel brukar anges till ca 7 km/rim). Lunds historia av att säja nej till eller fördröja införandet av gågator i stadskärnan är vid det här lång. För att något förkorta historien nöjer vi oss här med att här ta vår början med en motion till fullmäktige år 2000 som föreslog att fullmäktige skulle besluta om att en zon av gågator skulle anordnas i centrum. Fullmäktige ville inte ställa sig bakom förslaget när motionen behandlades år Majoriteten hänvisade till det då pågående utredningsarbetet med "Värna och vinna staden", dvs Fördjupning av översiktsplanen för Lund". Där minsann skulle frågan om gågator tas upp! Fyra år efter att fullmäktige sagt "jaså" till gågatemotionen antogs "Värna och vinna staden". Där heter bland annat att "i stadskärnan ska motorfordonstrafiken röra sig på de gåendes och cyklandes villkor". Som konkret åtgärd föreslogs att "möjligheterna att planera och anlägga gågator" ska prövas i en trafikplan för staden. Ar 2007, två år efter att fullmäktige fattat beslut om att "pröva" möjligheterna att anlägga gågator tillsattes den s k Centrumutredningen. Ett av utredningens uppdrag var att ge förslag på fotgängarzoner i stadskärnan. I slutet av år 201 O packade Centrumutredningen ner sina fåtaliga dokument och på gågatefronten intet nytt. Så övertogs 2010 den föga framgångsrika Centrumutredningen av Kommunstyrelsens arbetsutskott/strategisk samhällsplanering. I dag skriver vi Efter fyra års utredande i samband med "Värna och vinna staden", efter ytterligare tre års utredande av Centrumutredningen och efter två års strategiskt samhällsplanerande i Kommunstyrelsens arbetsutskott är resultatet noll. Lund har fortfarande inga gågator, inga

332 332 gångfartsområden (se fotnot!) och inga fotgängarzoner. Det ftnns inte ens tillstymmelse till förslag om detta. Demokratisk Vänster anser att det måste bli ett slut på denna prioritering av fordonstrafik i centrum. Lund kan inte fortsätta att komma långt på efterkälken jämfört med andra svenska och europeiska städer när det gäller gångtrafik i stadskärnan. Det är hög tid att skapa fotgängarzoner, som i huvudsak utgörs av gågator men där även gångfartsområden kan utgöra komplement till gågatorna. Vi föreslår därför fullmäktige att besluta att ge berörda nämnder och styrelsen i uppdrag att skyndsamt för fullmäktige redovisa förslag på upprättandet av fotgängarzoner i form av gågator och gångfartsområde i Lunds stadskärna Lund29mars 2012 ~ /) ~~n c;< ' c.._ J:~"' Cecilia Salemark ~~~)~,ff~f~~ ven-bertil Persson Demokratisk Vänster Demokratisk Vänster Demokratisk Vänster Fotnot: Ett gångfartsområde skiljer sig från en gågata såtillvida att där är motortrafik allmänt tillåten, men väjningsplikt för fordon gentemot gående och gångfart gäller.

333 333 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Motion från Nita Lorimer (V) Lund som modern gångoch cykelstad - ge Lunds cykel- och gångstråk riktiga namn, (KF) Dnr KF 2012/0057 Sammanfattning Nita Lorimer (V) föreslår kommunfullmäktige besluta att namn ges åt alla Lunds cykel- och gångstråk, att skyltning av namn görs på lämpligt sätt så att det blir lätt att orientera sig, att namnen kommer på nästa version av stads- och cykelkartor, att SOS-alarm meddelas så att de kan uppdateras med namnen på gång- och cykelstråken. Beslutsunderlag Nita Lorimers (V) motion Lund som modern gång- och cykelstad Ge Lunds cykel- och gångstråk riktiga namn. Byggnadsnämndens beslut den 7 juni 2012, 121. Tekniska nämndens beslut den 20 juni 2012, 129. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 3 juli Yrkanden Ronny Johannesen (M) yrkar att kommunstyrelsen ska besluta föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Hanna Gunnarsson (V) och Anders Almgren (S) yrkar att kommunstyrelsen ska besluta föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen och uppdra åt tekniska nämnden att ta fram en kostnadsberäkning. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Ronny Johannessens (M) yrkande. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande

334 334 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum att avslå motionen. Reservationer Hanna Gunnarsson (V) reserverar sig mot beslutet. Protokollsanteckning Sven-Bertil Persson (DV): Instämmer i yrkandet från V och S. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige, Akten Justerare Utdragsbestyrkande

335 335 Kommunkontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Administrativa avdelningen Gunnar Jönsson Kommunstyrelsen gunnar.jonsson@lund.se Motion Lund som modern gång- och cykelstad Ge Lunds cykel- och gångstråk riktiga namn KF 2012/0057 Sammanfattning Nita Lorimer (V) föreslår kommunfullmäktige besluta att namn ges åt alla Lunds cykel- och gångstråk att skyltning av namn görs på lämpligt sätt så att det blir lätt att orientera sig att namnen kommer på nästa version av stads- och cykelkartor att SOS-alarm meddelas så att de kan uppdateras med namnen på gång- och cykelstråken. Beslutsunderlag Nita Lorimers (V) motion Lund som modern gång- och cykelstad Ge Lunds cykel- och gångstråk riktiga namn Byggnadsnämndens beslut den 7 juni 2012, 121 Tekniska nämndens beslut den 20 juni 2012, 129 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 3 juli 2012 Ärendet Nita Lorimer (V) föreslår kommunfullmäktige besluta att namn ges åt alla Lunds cykel- och gångstråk, att skyltning av namn görs på lämpligt sätt så att det blir lätt att orientera sig, att namnen kommer på nästa version av stads- och cykelkartor, samt att SOS-alarm meddelas så att de kan uppdateras med namnen på gång- och cykelstråken. Motionen har remitterats till byggnadsnämnden och tekniska nämnden som yttrat sig i enlighet med tekniska förvaltningens och stadsbyggnadskontorets gemensamma tjänsteyttrande. C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse Motion Lund som modern gång- och cykelstad.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se LUND

336 336 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Förvaltningarna anför i huvudsak: Vänsterpartiet ger som förslag i motionen att alla lunds cykel och gångstråk skall namnges och skyltas. Dessutom skall dessa redovisas på kartor och införlivas i SOS-alarms register. Namnsättningen kan underlätta kommunikation på många sätt. Dels kan man adressera vägavstängningar på ett enklare sätt via kommunen hemsida och rekommendera trafikomledning även för cyklister. När det gäller räddningstjänsten så underlättas naturligtvis lokalisering av en eventuell olycksplats. Lunds kommun har idag sammanlagt 300 kilometer gång- och cykelvägar. Många korsningar och stråk sammanfaller med befintliga gator med namn och påverkas därför inte. I nuläget vet förvaltningarna inte hur mycket av gång- och cykelvägnätet som omfattas av förslaget och hur stora resurser som behövs för att förverkliga det. Redan idag finns skyltat fem huvudcykelstråk som anges som färgmarkeringar. Dock kan man inte ge position utefter denna skyltning var man är om nu en olycka inträffar. Namnsättningen skulle i så fall inte ersätta denna skyltning utan snarare komplettera och på det sättet höja kvaliteten för medborgarna. Man kan fråga sig hur stor vikt man behöver lägga på skyltningen i samband med namnsättningen. Kanske räcker det med att lundaborna förses med digitalt navigationsstöd i form av exempelvis cykelvägsappar etc. En uppbyggnad av namnsättningen skulle kunna ske organsikt, d v s att man börjar i en ände av gång- och cykelvägnätet och efter hand namnsätter och skyltar upp gång- och cykelväger i den takt som resurserna, både ekonomiska och personella, medger. Dock bör vissa strategiska korsningspunkter som inte sammanfaller med vägnätet i huvudcykelstråken redan i inledningsskedet namnsättas och skyltas upp. Ett annat angreppssätt är att man i nybyggnadsområden ser till att namnsätta och skylta upp cykelvägar, och att detta skulle kunna ingå som en del i exploateringen. Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret har inget emot motionen som sådan. Dock tillkommer kostnader när det gäller såväl administrationen av systemet som skyltning samt underhållskostnader, som inte ryms inom C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse Motion Lund som modern gång- och cykelstad.doc

337 337 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) befintliga budgetar. I en hårt ansträngd ekonomi anser förvaltningarna inte att skyltning kan prioriteras före andra angelägna satsningar på till exempel cykelvägnätet. Tillförs tillräckliga medel för att genomföra motionen så är båda förvaltningarna positiva till förslaget. Barnkonsekvensanalys Tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret anser inte att en barnkonsekvensanalys är relevant för ärendet. Kommunkontorets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till byggnadsnämndens och tekniska nämndens yttranden. KOMMUNKONTORET Anette Henriksson Kommundirektör Pontus Gunnarsson Administrativ chef C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse Motion Lund som modern gång- och cykelstad.doc

338 Lund som modern gång- och cykelstad - Ge Lunds cykel och gångstråk riktiga namn Dnr TN 2012/0213 Sammanfattning Vänsterpartiet har inkommit med motionen Lund som modern gång- och cykelstad Ge Lunds cykel och gångstråk riktiga namn och motionen har remitterats till tekniska nämnden och byggnadsnämnden för yttrande. Vänsterpartiet ger som förslag i motionen att alla Lunds gång- och cykelstråk skall namnges och skyltas. Dessutom skall dessa redovisas på kartor och införlivas i SOS-alarms register. Tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret ställer sig positiv till motionens syfte. Dock tillkommer kostnader när det gäller såväl administration av systemet som skyltning samt underhållskostnader för skyltningen, som inte ryms inom befintliga budgetar. Tillförs tillräckliga medel för att genomföra motionen så är förvaltningarna positiva till förslaget. Beslutsunderlag Stadsbyggnadskontorets och tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Bilaga 1. Motion från Vänsterpartiet, daterad Yrkanden Lena Fällström (S) med instämmande av Bodil Ericsson (FP), Börje Hansson (C), Mio Fric (KD) och Jan O Carlsson (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden Ronny Johannessen (M) ställer proposition på Lena Fällströms (S) m.fl. förslag och finner det vara bifallet. Tekniska nämnden beslutar att översända förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande. Protokollsanteckning Lena Fällström (S) får till protokollet anteckna att Socialdemokraterna anser att det i många sammanhang hade varit bra om Lunds gång- och cykelstråk hade haft namn. Men som förvaltningen skriver så kan man inte i en hårt ansträngd ekonomi prioritera detta före andra angelägna satsningar på till exempel cykelvägnätet. Därför bifaller vi förvaltningens svar för närvarande och menar att möjligheten att beskriva exempelvis säkra skolvägar får tas upp igen vid förbättrad ekonomi. Karin Svensson Smith (MP) får till protokollet anteckna att förslaget är angeläget, men beslut bör invänta den koordinering av cykelskyltning för bl.a.

339 339 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum snabbcykelvägar Trafikverket förväntas komma med senare 2012 eller Beslut expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunkontoret Justerare Utdragsbestyrkande

340 340 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Lund som modern gång- och cykelstad - Ge Lunds cykeloch gångstråk riktiga namn - motion från Nita Lorimer (V) Dnr BN 2012/0080 Sammanfattning Motion från vänsterpartiet Lund som modern gång- och cykelstad Ge Lunds cykel och gångstråk riktiga namn. Vänsterpartiet ger som förslag i motionen att alla lunds cykel och gångstråk skall namnges och skyltas. Dessutom skall dessa redovisas på kartor och införlivas i SOS-alarms register. Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret har inget emot motionen som sådan. Dock tillkommer kostnader när det gäller såväl administrationen av systemet som skyltning samt underhållskostnader för skyltningen, som inte ryms inom befintliga budgetar. Tillförs tillräckliga medel för att genomföra motionen så är båda förvaltningarna positiva till förslaget. Beslutsunderlag Motion från Vänsterpartiet Stadsbyggnadskontorets och tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse Yrkanden Angelica Svensson (V) yrkar att byggnadsnämnden ska besluta om att rekommendera bifall till motionen och att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att göra en kostnadsberäkning. Emma Berginger (V) och Björn Abelson (S) instämmer i Angelica Svenssons (V) yrkande. Jan-Eric Andersson (M) yrkar bifall till kontorets förslag. Staffan Bolin (FP) instämmer i Jan-Eric Anderssons (M) bifallsyrkande. Beslutsgång Ordföranden ställer Jan-Eric Anderssons (M) m fl bifallsyrkande mot Angelica Svenssons (V) m fl yrkande, och finner att byggnadsnämnden beslutat i enlighet med Jan-Eric Anderssons (M) m fl bifallsyrkande. Votering begärs. Omröstningen utfaller enligt följande. Christer Wallin (M), Jan-Eric Andersson (M), Klas Svanberg (M), Staffan Bolin (FP), Christer Wallström (FP) och Bernt Bertilsson (C) röstar i enlighet Justerare Utdragsbestyrkande

341 341 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum med Jan-Eric Anderssons (M) förslag. Björn Abelson (S), Solveig Ekström-Persson (S), Kjell Boije (S), Emma Berginger (MP) och Angelica Svensson (V) röstar i enlighet med Angelica Svenssons (V) förslag. Med sex röster mot fem röster har byggnadsnämnden beslutat i enlighet med Jan-Eric Anderssons (M) m fl bifallsyrkande. Byggnadsnämnden beslutar att anta stadsbyggnadskontorets och tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande. Reservationer Angelica Svensson (V), Emma Berginger (MP) och Björn Abelson (S) reserverar sig. Protokollsanteckning Ulf Nymark (DV) avger följande protokollsanteckning: Jag stödjer bifall till motionen. Beslut expedieras till: Kommunkontoret Akten Justerare Utdragsbestyrkande

342 Stadsbyggnadskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Tekniska förvaltningen J Andreasson A Karlsson 342 Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Dnr TN 12/213, BN 2012/0080 Lund som modern gång- och cykelstad Ge Lunds cykel och gångstråk riktiga namn Sammanfattning Motion från vänsterpartiet Lund som modern gång- och cykelstad Ge Lunds cykel och gångstråk riktiga namn. Vänsterpartiet ger som förslag i motionen att alla lunds cykel och gångstråk skall namnges och skyltas. Dessutom skall dessa redovisas på kartor och införlivas i SOS-alarms register. Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret har inget emot motionen som sådan. Dock tillkommer kostnader när det gäller såväl administrationen av systemet som skyltning samt underhållskostnader för skyltningen, som inte ryms inom befintliga budgetar. Tillförs tillräckliga medel för att genomföra motionen så är båda förvaltningarna positiva till förslaget. Foto av Per Bagge ungefär 1930 utanför Lunds västra station. Beslutsunderlag Stadsbyggnadskontorets och tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Bilaga 1. Motion från Vänsterpartiet Ärendet Vänsterpartiet har inkommit till Lunds kommunfullmäktige med motionen Lund som modern gång- och cykelstad Ge Lunds cykel och gångstråk riktiga namn, se bilaga 1. Byggnadsnämnden och tekniska nämnden har getts möjlighet att yttra sig över motionen. Vänsterpartiet ger som förslag i motionen att alla lunds cykel och gångstråk skall namnges och skyltas. Dessutom skall dessa redovisas på kartor och införlivas i SOS-alarms register. Namnsättningen kan underlätta kommunikation på många sätt. Dels kan man adressera vägavstängningar på ett enklare sätt via kommunen hemsida och rekommendera trafikomledning även för cyklister. När det gäller räddningstjänsten så underlättas naturligtvis lokalisering av en eventuell olycksplats. Adress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 41 Byggmästaregatan tekniska.forvaltningen@lund.se Lund

343 Stadsbyggnadskontoret Tekniska förvaltningen TN 12/213, BN 2012/ (3) Lunds kommun har idag sammanlagt 300 kilometer gång- och cykelvägar. Många korsningar och stråk sammanfaller med befintliga gator med namn och påverkas därför inte. I nuläget vet förvaltningarna inte hur mycket av gång- och cykelvägnätet som omfattas av förslaget och hur stora resurser som behövs för att förverkliga det. Redan idag finns skyltat fem huvudcykelstråk som anges som färgmarkeringar. Dock kan man inte ge position utefter denna skyltning var man är om nu en olycka inträffar. Namnsättningen skulle i så fall inte ersätta denna skyltning utan snarare komplettera och på det sättet höja kvaliteten för medborgarna. Man kan fråga sig hur stor vikt man behöver lägga på skyltningen i samband med namnsättningen. Kanske räcker det med att lundaborna förses med digitalt navigationsstöd i form av exempelvis cykelvägsappar etc. En uppbyggnad av namnsättningen skulle kunna ske organsikt, d v s att man börjar i en ände av gång- och cykelvägnätet och efter hand namnsätter och skyltar upp gång- och cykelväger i den takt som resurserna, både ekonomiska och personella, medger. Dock bör vissa strategiska korsningspunkter som inte sammanfaller med vägnätet i huvudcykelstråken redan i inledningsskedet namnsättas och skyltas upp. Ett annat angreppssätt är att man i nybyggnadsområden ser till att namnsätta och skylta upp cykelvägar, och att detta skulle kunna ingå som en del i exploateringen. Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret har inget emot motionen som sådan. Dock tillkommer kostnader när det gäller såväl administrationen av systemet som skyltning samt underhållskostnader, som inte ryms inom befintliga budgetar. I en hårt ansträngd ekonomi anser förvaltningarna inte att skyltning kan prioriteras före andra angelägna satsningar på till exempel cykelvägnätet. Tillförs tillräckliga medel för att genomföra motionen så är båda förvaltningarna positiva till förslaget. Barnkonsekvensanalys Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja nej Motiv: Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv: Bättre sätt att kunna beskriva exempelvis säkra skolvägar, i det fall tillräckliga medel tillförs för att kunna genomföra motionen.

344 Stadsbyggnadskontoret Tekniska förvaltningen TN 12/213, BN 2012/ (3) Beslut Byggnadsnämnden föreslås besluta att anta denna tjänsteskrivelse som sitt yttrande STADSBYGGNADSKONTORET TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Jonas Andréasson Håkan Lockby Beslutet expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunkontoret

345 345 KOMMUNFULLMÄKTIGE LUND o Motion till Lunds Kommunfullmäktige Vänsterpartiet Lund som modern gång- och cykelstad - Ge Lunds cykel- och gångstråk riktiga namn. l Lund har vi många bra cykel- och gångstråk som har letts i kanten av parker eller bakom och mellan hus långt från vägar. Vi har en bra cykelkarta som visar cykelstråken. Dessa stråk är dessutom ofta riktigt bra genvägar som främjar både cykel- och gångtrafik. Det finns dock ett stort problem. Det är otroligt svårt att beskriva var man befinner sig på dessa stråk via telefon. Det gör det svårt att stämma träff med någon men mycket allvarligare så är det i det närmaste omöjligt att beskriva var man är om man behöver kalla på hjälp från ambulans eller polis via 112. Det skulle därför vara en markering av Lund som gång- och cykelstad samt en både trygghetsoch säkerhetsskapande åtgärd att ge namn åt Lunds alla cykel- och gångstråk. Om personnamn används kan lämpligen kvinnonamn användas då dessa är klart underrepresenterade bland Lunds väg- och gatunamn. Vi föreslår därför: att namn ges åt alla Lunds cykel- och gångstråk. att skyltning av namn görs på lämpligt sätt så att det blir lätt att orientera sig. att namnen kommer på nästa version av stads- och cykelkartor. att SOS-alarm meddelas så att de kan uppdateras med namnen på gång- och cykelstråken. Nita Lorimer (vänsterpartiet)

346 346 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum (SD) motion inrättande av offentlig toalett i Dalby Dnr KF 2011/0123 Sammanfattning Hans-Olof Andersson (SD), Ted Ekeroth (SD) och Bo Kjellberg (SD) har i en motion föreslagit att Lunds kommun ska inrätta en dygnet runt öppen offentlig toalett i Dalby. Beslutsunderlag Motionen Inrättande av offentlig toalett i Dalby inkommen den 21 september Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 24 november Tekniska nämndens beslut den 7 december 2011, 238. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 20 februari 2012, 51. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 23 april Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till pågående utredning om bl.a. var i kommunen de offentliga toaletterna bör finnas. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Akten Justerare Utdragsbestyrkande

347 347 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Administrativa avdelningen Pernilla Ardhe Kommunstyrelsen pernilla.ardhe@lund.se Motionen Inrättande av offentlig toalett i Dalby KF 2011/0123 Sammanfattning Hans-Olof Andersson (SD), Ted Ekeroth (SD) och Bo Kjellberg (SD) har i en motion föreslagit att Lunds kommun ska inrätta en dygnet runt öppen offentlig toalett i Dalby. Beslutsunderlag Motionen Inrättande av offentlig toalett i Dalby inkommen den 21 september Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 24 november Tekniska nämndens beslut den 7 december 2011, 238. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 20 februari 2012, 51. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 23 april Ärendet Hans-Olof Andersson (SD), Ted Ekeroth (SD) och Bo Kjellberg (SD) har i en motion föreslagit att Lunds kommun ska inrätta en dygnet runt öppen offentlig toalett i Dalby. Motionsställarna anför därvid följande: Det finns ingen offentlig toalett i Dalby som är tillgänglig dygnet runt. På vissa tider dagtid finns det möjlighet för invånare eller besökare i Dalby att använda toaletten på biblioteket, men vid de allra flesta tider finns inte denna möjlighet. Många invånare i Dalby har önskemål om att en offentlig toalett inrättas som är öppen dygnet runt. Dalby växer nu kraftigt och en offentlig toalett, likt de betaltoaletter som finns inne i Lund, är egentligen en självklarhet i en ort med invånare. Tekniska nämnden har yttrat sig över motionen och därvid hemställt att kommunstyrelsen klarlägger ansvarsfrågan för offentliga toaletter i kommunens organisation. Kommunstyrelsens arbetsutskott har härefter beslutat att uppdra åt kommunkontoret att utreda frågan om vem som ska ha det samlade ansvaret för de offentliga toaletterna samt även var i kommunen de bör finnas. C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse motionoffentltoalettdalby.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

348 348 Tjänsteskrivelse 2 (2) Frågan om offentlig toalett i Dalby kommer således att behandlas inom ramen för ovan nämnda utredning. Barnkonsekvensanalys Kommunkontoret bedömer det vara i barns intresse att ansvarsfrågan m.m. rörande offentliga toaletter utreds så att ställning kan tas till var ytterligare sådana bör komma till stånd. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till pågående utredning om bl.a. var i kommunen de offentliga toaletterna bör finnas. Göran Eriksson tf kommundirektör Pontus Gunnarsson administrativ chef C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse motionoffentltoalettdalby.doc

349 349 Lunds kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum l 51 Toaletter i Lunds kommun -information Dnr KF Sammanfattning Tekniska nämnden har svarat på en motion från Sverigedemokraterna om inrättande av offentlig toalett i Dal by. A v nämndens svar framgår att man önskar att ansvarsfrågan för offentliga toaletter ska klarläggas. T.f. teknisk direktör Håkan Lockby redovisar ärendet. Beslutsunderlag Motion från Sverigedemokraterna den 17 september 2011 Tekniska nämndens beslut den 7 december 2011, 238 med tillhörande tjänsteskrivelse Kom m unstyreisens arbetsutskott beslutar att uppdra åt kommunkontoret att utreda frågan om vem som ska ha det samlade ansvaret för de offentliga toaletterna samt även var i kommunen de bör finnas. Beslut expedieras till: Kommunkontoret, administrativa avdelningen Tekniska nämnden Akten Justerare l Utdragsbestyrkande

350 350 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 13 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Yttrande angående motion om inrättande av offentlig toalett i Dalby Dnr TN 2011/0435 Sammanfattning Sverigedemokraterna har inlämnat motion till Lunds kommunfullmäktige och yrkar att kommunen ska inrätta en offentlig toalett i Dalby som är öppen dygnet runt. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Motion från Sverigedemokraterna, daterad Yrkanden Bodil Ericsson (FP) med instämmande av Lena Fällström (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande Ronny Johannessen (M) ställer proposition på Bodil Ericssons (FP) m.fl. yrkande och finner det vara bifallet. Tekniska nämnden beslutar att som yttrande på motionen åberopa förvaltningens skrivelse samt att tillskriva kommunstyrelsen med begäran om att ansvarsfrågan för offentliga toaletter ska klarläggas. Beslut expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande

351 351 Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Tekniska nämnden i Lund Dnr 11/435 Yttrande angående motion om inrättande av offentlig toalett i Dalby Sammanfattning Sverigedemokraterna har inlämnat motion till Lunds kommunfullmäktige och yrkar att kommunen ska inrätta en offentlig toalett i Dalby som är öppen dygnet runt. Beslutsunderlag Föreliggande skrivelse. Motion från Sverigedemokraterna, daterad , (Dnr KF 2011/0123) Ärendet Sverigedemokraterna har inlämnat motion till Lunds kommunfullmäktige och yrkar att kommunen ska inrätta en offentlig toalett i Dalby som är öppen dygnet runt. Motionen har överlämnats till tekniska nämnden för yttrande. Frågan om offentliga toaletter är inte ny. Tekniska nämnden behandlade under 2010 bland annat en skrivelse från Centerpartiet med samma innebörd. Offentliga toaletter tillhör normalt inte förvaltningens ansvarsområde men genom avtalet om reklamfinansierade väderskydd vid busshållplatser har det getts möjlighet att placera ut tre toaletter i Lunds stadskärna. Därutöver har Park- och naturkontoret två toaletter. Förvaltningen anser att ansvaret för offentliga toaletter inte är tydligt klarlagt i kommunens organisation. Detta förhållande är olyckligt. Förvaltningens menar, liksom vid behandlingen av Centerpartiets skrivelse, att ansvarsfrågan behöver klaras ut centralt i kommunen. Med rådande oklarhet kan tyvärr inget fullödigt svar lämnas på motionen. Barnkonsekvensanalys Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja nej Motiv: Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv: Adress Telefon Fax E-post Byggmästaregatan tekniska.forvaltningen@lund.se Lund

352 352 Tekniska förvaltningen /435 2 (2) Beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att som yttrande på motionen åberopa förvaltningens skrivelse samt att tillskriva kommunstyrelsen med begäran om att ansvarsfrågan för offentliga toaletter ska klarläggas TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND Håkan Lockby Ronnie Kalén Kopia till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Akten Fc

353 353 Sverigedemokraterna Box Lund KOMMUNFULLMÄKTIGE LUND Diarienr KF Motion angående Inrättande av offentlig toalett i Dalby I skrivande stund, den l 7 september 2011, finns ingen offentlig toalett i Dal by som är tillgänglig dygnet runt. På vissa tider dagtid finns det möjlighet för invånare eller besökare i Dalby att använda toaletten på biblioteket. Men vid de allra flesta tider finns inte denna möjlighet. Många invånare i Dalby har ett önskemål att en dygnet-runt-öppen offentlig toalett inrättas. Dalby växer nu kraftigt, och en offentlig toalett, likt de betahoaletter som finns inne i Lund, är ju egentligen en självklarhet i en ort med 7000 invånare. Sverigedemokraterna yrkar att Lunds kommun ska inrätta en dygnet-runt-öppen offentlig toalett i Dalby. HJns-Olof AndirSS(}n, ledamot kommunfullmäktige

354 354 Sverij~kra:terrwv KOMMUNFULLMÄKTIGE LUND VU/J,Cc Y! f) (:(', Diarie KF. 1/2 SDLund Box Lund Lund Interpellation om familjehem till ensamkommande tonårspojkar Ställd till Socialnämndens ordförande Göran W allen I början av 2012, bland annat i det nummer av "Lokaltidningen" som utkom 11 januari, annonserade Socialförvaltningen om att man sökte "Familjehem for ensamkommande tonårspojkar". Det stod bland annat "Ni behöver ha tid, utrymme i ert hem och i era hjärtanför den pojke som kan behöva bo hos er resten av uppväxten" Mina frågor till Göran Wallen är följande: Hur har det gått med att ordna familjehem för de ensamkommande tonårspojkarna? Hur har det gått med arbetet att hjälpa dessa ensamkommande tonårspojkar att komma hem till sina familjer, som naturligtvis väntar oroligt på att deras barn ska komma hem? Hur mycket har verksamheten att ta emot ensamkommande tonårspojkar kostat Socialnämnden så långt under 2012? l+e{1(1~& ~-~JA f"'--- Hans-Olof Andersson, Sverigedemokraterna

355 355 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Medborgarförslag om att öppna en offentlig toalett i Dalby centrum, (KF) Dnr KF 2012/0071 Sammanfattning Gert Mattsson föreslår att det öppnas en offentlig toalett i Dalby centrum som hålls öppen så länge affärsverksamhet och busstrafik pågår. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 20 februari 2012, 51. Medborgarförslag inkommet den 12 april Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 19 april Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för behandling i samband med utredningen om offentliga toaletter, samt att därmed anse medborgarförslaget besvarat. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige, Akten Justerare Utdragsbestyrkande

356 356 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Administrativa avdelningen Pernilla Ardhe Kommunstyrelsen pernilla.ardhe@lund.se Medborgarförslag om att öppna en offentlig toalett i Dalby centrum KF 2012/0071 Sammanfattning Gert Mattsson föreslår att det öppnas en offentlig toalett i Dalby centrum som hålls öppen så länge affärsverksamhet och busstrafik pågår. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 20 februari 2012, 51. Medborgarförslag inkommet den 12 april Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 19 april Barnkonsekvensanalys Kommunkontoret bedömer det vara i barns intresse att ansvarsfrågan m.m. rörande offentliga toaletter utreds så att ställning kan tas till var ytterligare sådana bör komma till stånd. Ärendet Gert Mattsson har inkommit med medborgarförslag om att öppna en offentlig toalett i Dalby centrum. Han anför följande: För cirka 3 år sedan stängdes den dåvarande toaletten. Sedan dess har Dalby centrum varit utan toalett. Det är en ren skandal att ett centralbeläget köpcentrum i en by med fler än invånare saknar en offentlig toalett. En offentlig toalett skulle också uppskattas av alla de resande vid den busshållplats, knytpunkt för ett flertal busslinjer, som ligger ett stenkast från köpcentret. Toaletter saknas inte. Det finns både i biblioteket och i allaktivitetshuset. I allaktivitetshuset finns 4 st. varav en med skötbord och handikappanpassning. Allaktivitetshuset har även rullstolsramp och bänkar för frusna bussresenärer. Det är således bara att öppna, skylta och hålla öppet så länge affärsverksamhet och busstrafik pågår. C:\Documents and Settings\ej5921\Skrivbord\KF Tjänsteskrivelse Medborgarförslag Offentlig toalet ti Dalby.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

357 357 Tjänsteskrivelse 2 (2) Kommunkontorets kommentar I anledning av vad som framkommit i samband med beredningen av en motion om inrättande av offentlig toalett i Dalby har kommunstyrelsens arbetsutskott nyligen uppdragit åt kommunkontoret att utreda frågan om vem som ska ha det samlade ansvaret för de offentliga toaletterna samt även var i kommunen de bör finnas. Gert Mattssons medborgarförslag bör läggas till ovan nämnda utredning. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för behandling i samband med utredningen om offentliga toaletter, samt att därmed anse medborgarförslaget besvarat. Göran Eriksson tf kommundirektör Pontus Gunnarsson administrativ chef C:\Documents and Settings\ej5921\Skrivbord\KF Tjänsteskrivelse Medborgarförslag Offentlig toalet ti Dalby.doc

358 358 Dalby KOMMUNFULLMÄKTIGE LUND l 2 Till Kommunfullmäktige i Lund. MEDBORGARFÖRSLAG. Öppna en offentlig toalett i Dalby Centrum. För cirka 3 år sedan stängdes den dåvarande toaletten. Sedan dess har Dalby Centrum varit utan toalett. Det är en ren skandal att ett centralbeläget köpcentrum i en by med fler än 6000 invånare saknar en offentlig toalett. En offentlig toalett skulle också uppskattas av alla de resande vid den busshållplats, knutpunkt för ett flertal busslinjer, som ligger ett stenkast från köpcentret. Toaletter saknas inte. Det finns både i biblioteket och i allaktivitetshuset. I allaktivitetshuset finns 4 st. varav en med skötbord och handikappsan passning. Allaktivitetshuset har även rullstolsramp och bänkar för frusna bussresenärer. Det är således bara att öppna, skylta, och hålla öppet så länge affärsverksamhet och busstrafik pågår. Gert Mattsson F örslagsställare: Gert Mattsson Godemansvägen Dalby Tel l Mobil

359 359 Lunds kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum l 51 Toaletter i Lunds kommun -information Dnr KF Sammanfattning Tekniska nämnden har svarat på en motion från Sverigedemokraterna om inrättande av offentlig toalett i Dal by. A v nämndens svar framgår att man önskar att ansvarsfrågan för offentliga toaletter ska klarläggas. T.f. teknisk direktör Håkan Lockby redovisar ärendet. Beslutsunderlag Motion från Sverigedemokraterna den 17 september 2011 Tekniska nämndens beslut den 7 december 2011, 238 med tillhörande tjänsteskrivelse Kom m unstyreisens arbetsutskott beslutar att uppdra åt kommunkontoret att utreda frågan om vem som ska ha det samlade ansvaret för de offentliga toaletterna samt även var i kommunen de bör finnas. Beslut expedieras till: Kommunkontoret, administrativa avdelningen Tekniska nämnden Akten Justerare l Utdragsbestyrkande

360 360 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Medborgarförslag Större utrymme för skolmatsalar åt gymnasieeleverna Dnr KF 2012/0046 Sammanfattning Sager Al Gailani har föreslagit att Lunds kommun ska ställa krav på att alla gymnasieskolor i kommunen ska tillhandahålla tillräckligt stora utrymmen för servering av skolmat. Beslutsunderlag Medborgarförslag inkommet den 26 februari Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 30 mars Utbildningsnämndens beslut den 19 april 2012, 44. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 15 maj Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget med hänvisning till vad utbildningsnämnden anfört. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Akten Justerare Utdragsbestyrkande

361 361 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Administrativa avdelningen Göran Sundberg Kommunstyrelsen goran.sundberg@lund.se Medborgarförslag om större utrymme för servering av skolmat på alla gymnasieskolor Dnr KF 2012/0046 Sammanfattning Sager Al Gailani har föreslagit att Lunds kommun ska ställa krav på att alla gymnasieskolor i kommunen ska tillhandahålla tillräckligt stora utrymmen för servering av skolmat. Beslutsunderlag Medborgarförslag inkommet den 26 februari 2012, Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 30 mars 2012, Utbildningsnämndens beslut den 19 april 2012, 44 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 15 maj 2012 Ärendet Sager Al Gailani har föreslagit att Lunds kommun ska ställa krav på att alla gymnasieskolor i kommunen ska tillhandahålla tillräckligt stora utrymmen för servering av skolmat. I förslaget anför han att eleverna på Lunds tekniska gymnasium till följd av platsbrist tvingas äta utanför den lokal som används som matsal. Medborgarförslaget har remitterats till utbildningsnämnden som besvarat medborgarförslaget med att Skolinspektionen är tillsynsmyndighet för fristående gymnasieskolor och uppmanat Sager Al Gailani att vända sig dit i stället. Kommunkontorets kommentar Kommunkontoret instämmer i den bedömning utbildningsnämnden gjort. Barnkonsekvensanalys Utbildningsnämnden har bedömt att en barnkonsekvensanalys inte är applicerbar i ärendet. Med beaktande av den bedömning som utbildningsnämnden gjort delar kommunkontoret denna uppfattning. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

362 362 Tjänsteskrivelse 2 (2) Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget med hänvisning till vad utbildningsnämnden anfört. Göran Eriksson Tf Kommundirektör Pontus Gunnarsson Administrativ chef C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse Medborgarförslag Servering av skolmat gymnasieskolor.doc

363 lunds kommun Utbildningsnämnden 363 Sammanträdesprotokoll Sammantradesdatum Yttrande över: Medborgarförslag "Utrymme för servering skolmat på alla gymnasieskolor" Dnr UN 2012/0112 Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarforslag till kommunfullmäktige om krav på utrymme for servering av skollunch på alla gymnasieskolor. Utbildningskansliet foreslår utbildningsnämnden att avvisa yrkandet med hänvisning till att då medborgarforslaget rör en fristående skola får skriftställaren vända sig till skolinspektionen istället. Beslutsunderlag Medborgarförslag Utbildningskansliets tjänsteskrivelse Utbildningsnämnden beslutar att med hänvisning till att det är skolinspektionen som är tillsynsmyndighet för fristående gymnasieskolor uppmana forslagsställaren att vända sig dit istället och därmed anse medborgarförslaget besvarat. Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Akten Utdragsbestyrkande

364 364 Anna Röjås Tel: E-post: Utbildningsnämnden Yttrande över: Medborgarförslag om större utrymmen för servering Dnr UN 2012/0112 Sammanfattning Sager Al Gailani har inkommit med ett medborgarförslag om krav på utrymme för servering av skollunch på alla gymnasieskolor. Utbildningskansliet föreslår utbildningsnämnden att avvisa yrkandet med hänvisning till att då medborgarförslaget rör en fristående skola får skriftställaren vända sig till Skolinspektionen istället. Beslutsunderlag Skrivelse från Sager Al Gailani Utbildningskansliets tjänsteskrivelse Ärendet Sager Al Gailani skriver i sitt medborgarförslag att eleverna vid Lunds Tekniska Gymnasium tvingas äta utanför den lokal som används som matsal på grund av platsbrist. I medborgarförslaget framförs ett yrkande på att Lunds kommun ska ställa som krav på alla gymnasieskolor att tillhandahålla tillräckligt stora lokaler för servering av skolmat. Utbildningskansliet framför Det är bara att beklaga att eleverna upplever matsituationen som besvärlig. Dock har kommunen ingen möjlighet att ställa krav på en fristående huvudman för en gymnasieskola. Den skola som framförs i medborgarförslaget är en fristående gymnasieskola, och det är Skolinspektionen som är tillsynsmyndighet, och den myndighet som har rätt att ställa upp krav för verksamheten. Förslagsställaren ombeds därför istället vända sig till Skolinspektionen. Barnkonsekvensanalys Innebär förslaget att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej En barnkonsekvensanalys är ej applicerbar på ärendet.

365 365 Utbildningskansliets förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att med hänvisning till att det är Skolinspektionen som är tillsynsmyndighet för fristående gymnasieskolor uppmana förslagsställaren att vända sig dit istället och därmed anse medborgarförslaget besvarat. UTBILDNINGSKANSLIET Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Anna Röjås Administrativ chef Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Akten

366 366 elev t""'"' ;;vt.::; _ "' V' J f 1/'-1"1 t1 c. 5, C p1 r /Y,., J p._ <-::> ~ ')s ':?,Z'c, _-. :. /, VJcf> e){yj 15Y..p.._ a P i f ul;"-" fov ~(\ v~v\c-1-s ~sv.! ~v J-e"" )e? f/a/ 50 yvt-? 5tPJ# ej)~ fc: 9 y u-l\ d- p)v,/>6 visi V; fe; v s/,>, df./.dy t '~c{ t(()j11r1"'~ t/t 5 )f;;/tv S o)'1( J(yc.v f?. a)}0 1 'jfl1/hrll"- s;'t <JY..o/öY Jf-1/ ~ ',, (i/1«-mi\j.~j;tc.ii~~-- J/1/l'"t.KJ,'e/ )/t:>r&-'. &vf~'y/'1rwt~ f()r- >evvtr/"-~, pji' s~j ~ jr-dtr. l \to ""'""" "'-Jt l ~""Lp.v~ '1/ \':> o x 1... (_l o D L... J

367 367 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Medborgarförslag Mer sexualundervisning på gymnasieskolor Dnr KF 2012/0048 Sammanfattning Jesse Derrick Nkurunziza har inkommit med ett medborgarförslag om mer sexualundervisning på gymnasieskolor och föreslår att fler och fler anställda på ungdomsmottagningar håller bokbord eller föreläser om sexuellt smittsamma sjukdomar. Beslutsunderlag Medborgarförslag inkommet den 1 mars Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 april Utbildningsnämndens beslut den 19 april 2012, 43. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 7 maj Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att besvara medborgarförslaget med vad utbildningsnämnden anfört. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Akten Justerare Utdragsbestyrkande

368 368 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Administrativa avdelningen Pernilla Ardhe Kommunstyrelsen pernilla.ardhe@lund.se Medborgarförslag Mer sexualundervisning på gymnasieskolor KF 2012/0048 Sammanfattning Jesse Derrick Nkurunziza har inkommit med ett medborgarförslag om mer sexualundervisning på gymnasieskolor och föreslår att fler och fler anställda på ungdomsmottagningar håller bokbord eller föreläser om sexuellt smittsamma sjukdomar. Beslutsunderlag Medborgarförslag inkommet den 1 mars Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 april Utbildningsnämndens beslut den 19 april 2012, 43. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 7 maj Ärendet Jesse Derrick Nkurunziza föreslår i ett medborgarförslag om mer sexualundervisning på gymnasieskolor, att fler och fler anställda på ungdomsmottagningar håller bokbord eller föreläser om sexuellt smittsamma sjukdomar. Han anför bl.a. att det är väsentligt att samtliga gymnasieelever har kunskap i sexuella sjukdomar oavsett kulturell bakgrund och religion Utbildningsnämnden har yttrat sig över medborgarförslaget och anför följande. Utbildningnämnden kan konstatera att ungdomsmottagningar inte primärt är en kommunal angelägenhet, då dessa tillhör Region Skåne. I Lunds kommun har det emellertid åren funnits ett projekt Sex och Samverkan, vilket bekostats av statliga bidrag. Ett pilotprojekt genomfördes på grundskolorna Vikingaskolan och Svaleboskolan samt gymnasieskolorna Vipan och Spyken. Projektet ville stärka det preventiva arbetet inom sex- och samlevnad på grund- och gymnasieskolor i Lund och huvudsyftet var att öka kondomanvändningen, minska riskbeteenden och därmed minska spridningen av hiv/sti (sexually transmitted infections). C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse medborgarförssexualundervgymnasie.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

369 369 Tjänsteskrivelse 2 (2) Under 2011 har tre nya skolor tillkommit: Tunaskolan, Nyvångskolan samt Fågelskolan. Även en satsning har gjorts på utbildning av samtliga skolsköterskor i kommunen. Samverkan har bedrivits med flera parter, däribland ungdomsmottagningar, vilka finansieras av Region Skåne. Från och med 2012 får projektet leva vidare genom inrättandet att en 50 % befattning som utbildningssamordnare, med uppgift att göra en återkommande uppföljning och återkoppling till de skolor som medverkat i det tidigare projektet samt inkludera nya skolor. Sammantaget kan konstateras att ett antal åtgärder redan ägt rum på Lunds skolor inom det område medborgarförslaget berör samt att fortsatta åtgärder är garanterade genom inrättandet av en kommunal tjänst. Barnkonsekvensanalys Utbildningsförvaltningen har bedömt att förslaget innebär att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet med motiveringen att ungdomars tillgång till sexualundervisning är av största vikt för att undvika smittsamma sjukdomar. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att besvara medborgarförslaget med vad utbildningsnämnden anfört. Göran Eriksson tf kommundirektör Pontus Gunnarsson administrativ chef C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse medborgarförssexualundervgymnasie.doc

370 lunds kommun Utbi Id ni ngsnämnden 370 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Remiss: Medborgarförslag "Mer sexualundervisning på gymnasieskolor" Dnr UN 2012/0111 Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarförslag till kommunfullmäktige om mer sexualundervisning på gymnasieskolor. Det yrkas på att fler och fler anställda på ungdomsmottagningar håller bokbord eller foreläser om sexuellt smittsamma sjukdomar. Kommunkontoret har remitterat medborgarforslaget for yttrande till utbildningsnämnden senast den 2 maj Beslutsunderlag Medborgarförslag angående mer sexualundervisning på gymnasieskolor Utbildningskansliets tjänsteskrivelse Utbildningsnämnden beslutar att yttra sig över medborgarforslaget i enlighet med utbildningskansliets tjänsteskrivelse Beslut expedieras till: Kommunkontoret Akten Utdragsbestyrkande

371 371 Stewe Löfberg Tel: Utbildningsnämnden Yttrande över: Medborgarförslag angående mer sexualundervisning på gymnasieskolor Dnr UN 2012/0111 Sammanfattning Jesse Derrick Nkurunziza har lämnat ett medborgarförslag om mer sexualundervisning på gymnasieskolor. Han yrkar på att fler och fler anställda på ungdomsmottagningar håller bokbord eller föreläser om sexuellt smittsamma sjukdomar. Kommunkontoret har remitterat medborgarförslaget för yttrande till utbildningsnämnden senast den 2 maj Beslutsunderlag Jesse Derrick Nkurunzizas medborgarförslag angående mer sexualundervisning på gymnasieskolor Utbildningskansliets tjänsteskrivelse Ärendet Jesse Derrick Nkurunziza har lämnat ett medborgarförslag om mer sexualundervisning på gymnasieskolor. Han yrkar på att fler och fler anställda på ungdomsmottagningar håller bokbord eller föreläser om sexuellt smittsamma sjukdomar. Utbildningskansliet anför: Utbildningskansliet kan konstatera att ungdomsmottagningar inte primärt är en kommunal angelägenhet, då dessa tillhör Region Skåne. I Lunds kommun har det emellertid åren funnits ett projekt Sex och Samverkan, vilket bekostats av statliga bidrag. Ett pilotprojekt genomfördes på grundskolorna Vikingaskolan och Svaleboskolan samt gymnasieskolorna Vipan och Spyken. Projektet ville stärka det preventiva arbetet inom sex- och samlevnad på grundoch gymnasieskolor i Lund och huvudsyftet var att öka kondomanvändningen, minska riskbeteenden och därmed minska spridningen av hiv/sti (sexually transmitted infections). Under 2011 har tre nya skolor tillkommit: Tunaskolan, Nyvångskolan samt Fågelskolan. Även en satsning har gjorts på utbildning av samtliga skolsköterskor i kommunen. Samverkan har bedrivits med flera parter, däribland ungdomsmottagningar, vilka finansieras av Region Skåne.

372 372 Från och med 2012 får projektet leva vidare genom inrättandet att en 50 % befattning som utbildningssamordnare, med uppgift att göra en återkommande uppföljning och återkoppling till de skolor som medverkat i det tidigare projektet samt inkludera nya skolor. Sammantaget kan konstateras att ett antal åtgärder redan ägt rum på Lunds skolor inom det område medborgarförslaget berör samt att fortsatta åtgärder är garanterade genom inrättandet av en kommunal tjänst. Barnkonsekvensanalys Innebär förslaget att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej En barnkonsekvensanalys är ej applicerbar på ärendet. Motivering Ungdomars tillgång till sexualundervisning är av största vikt för att undvika smittsamma sjukdomar. Utbildningskansliets förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att yttra sig över medborgarförslaget i enlighet med utbildningskansliets tjänsteskrivelse UTBILDNINGSKANSLIET Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Stewe Löfberg Nämndsekreterare Beslut expedieras till: Kommunkontoret Akten

373 373 o~ \l\ i 1-S1~ Vt't-ovRa ~3 c t~lt :}t ~ ~

374 374 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Medborgarförslag Upprättande av en mansjour Dnr KF 2012/0047 Sammanfattning Hind Zahroun föreslår att det inrättas mansjour för män som utsätts för psykisk misshandel av sin partner. Beslutsunderlag Medborgarförslag inkommet den 1 mars Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 mars Socialnämndens beslut den 18 april 2012, 85. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 7 maj Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att besvara medborgarförslaget med vad socialnämnden anfört. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Akten Justerare Utdragsbestyrkande

375 375 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Administrativa avdelningen Pernilla Ardhe Kommunstyrelsen pernilla.ardhe@lund.se Medborgarförslag om inrättande av mansjour KF 2012/0047 Sammanfattning Hind Zahroun föreslår att det inrättas mansjour för män som utsätts för psykisk misshandel av sin partner. Beslutsunderlag Medborgarförslag inkommet den 1 mars Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 mars Socialnämndens beslut den 18 april 2012, 85. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 7 maj Ärendet Hind Zahroun föreslår att det inrättas en jour för män som utsätts för psykisk misshandel av sin partner. Hind Zahroun anför bl.a. att det finns en kvinnojour och stor hjälp att få som utsatt kvinna, men det finns ingenstans en man kan vända sig. Socialnämnden har yttrat sig över medborgarförslaget och anför följande. Att män kan utsättas för både fysisk och psykisk misshandel i nära relationer är väl känt hos socialförvaltningen. Sedan många år finns Kriscentrum Mellersta Skåne som är en samtalsmottagning för män, kvinnor och barn som lever i en destruktiv relation. Verksamheten riktar sig till den som blivit utsatt för, upplevt eller utövat fysiskt/psykiskt våld, oavsett kön. Mottagningen erbjuder samtalsstöd, rådgivning, krisbearbetning enskilt eller i grupp med andra. Målet för de individer som kommer i kontakt med mottagningen är att komma ur våldet och kunna ta kontroll över sin situation och att få hjälp med att bearbeta sina upplevelser för att kunna må bättre. Kriscentrum Mellersta Skåne har i uppdrag att sprida information om våld i nära relationer. Det är viktigt att det finns lättillgänglig information så att medborgarna vet vart man kan vända sig. Kommunens hemsida är under C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse medborgarförsmansjour.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

376 376 Tjänsteskrivelse 2 (2) omarbetning vilket kommer att medföra att informationen om Kriscentrum blir enklare att finna för den enskilde. Eftersom det finns en verksamhet som riktar sig till män med den problematik som beskrivs i medborgarförslaget anses det inte finnas behov av att inrätta en särskild mansjour i kommunal regi. Kvinnojouren bedrivs inte i kommunal regi utan är en ideell organisation som får kommunala bidrag till sin verksamhet. För det fall det bildas en ideell organisation som bedriver mansjour skulle även en sådan kunna söka bidrag från kommunen. Barnkonsekvensanalys Socialförvaltningen har gjort bedömningen att det inte är relevant med en barnkonsekvensanalys i ärendet. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att besvara medborgarförslaget med vad socialnämnden anfört. Göran Eriksson tf kommundirektör Pontus Gunnarsson administrativ chef C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse medborgarförsmansjour.doc

377 Medborgarförslag - inrätta en mansjour Dnr SO 2012/0186 Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarförslag till kommunfullmäktige om att inrätta en mansjour. Förslaget pekar på behovet av en jour för män som utsätts för psykisk misshandel av sin partner. Lunds kommun har ett kriscentrum för våld i nära relationer, Kriscentrum Mellersta Skåne, som vänder sig till denna målgrupp. Socialnämnden anser därmed att det inte finns behov av att inrätta en särskild mansjour i kommunal regi. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse KF - medborgarförslag Upprättande av mansjour. Yrkanden Martin Stensson (DV) yrkar socialnämnden lägger till att Kvinnojouren inte bedrivs i kommunal regi utan är en ideell organisation som får kommunala bidrag till sin verksamhet. För det fall det bildas en ideell organisation som bedriver mansjour skulle även en sådan kunna söka bidrag från kommunen. Socialnämnden beslutar att översända tjänsteskrivelse som sitt yttrande till kommunfullmäktige med tillägget att Kvinnojouren inte bedrivs i kommunal regi utan är en ideell organisation som får kommunala bidrag till sin verksamhet och för det fall det bildas en ideell organisation som bedriver mansjour skulle även en sådan kunna söka bidrag från kommunen. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Verksamhetschef Inger Fröman Akten

378 378 Barn och förälder Inger Fröman Telefon: e-post: Socialnämnden Remissvar gällande medborgarförslag om att inrätta en mansjour Dnr SO 2012/0186. Sammanfattning Hind Zahroun har inkommit till kommunfullmäktige med ett medborgarförslag om att inrätta en mansjour. Förslaget pekar på behovet av en jour för män som utsätts för psykisk misshandel av sin partner. Lunds kommun har ett kriscentrum för våld i nära relationer, Kriscentrum Mellersta Skåne, som vänder sig till denna målgrupp. Socialnämnden anser därmed att det inte finns behov av att inrätta en särskild mansjour i kommunal regi. Beslutsunderlag Medborgarförlag om inrättande av mansjour. Tjänsteskrivelse Ärendet Att män kan utsättas för både fysisk och psykisk misshandel i nära relationer är väl känt hos socialförvaltningen. Sedan många år finns Kriscentrum Mellersta Skåne som är en samtalsmottagning för män, kvinnor och barn som lever i en destruktiv relation. Verksamheten riktar sig till den som blivit utsatt för, upplevt eller utövat fysiskt/psykiskt våld, oavsett kön. Mottagningen erbjuder samtalsstöd, rådgivning, krisbearbetning enskilt eller i grupp med andra. Målet för de individer som kommer i kontakt med mottagningen är att komma ur våldet och kunna ta kontroll över sin situation och att få hjälp med att bearbeta sina upplevelser för att kunna må bättre. Kriscentrum Mellersta Skåne har i uppdrag att sprida information om våld i nära relationer. Det är viktigt att det finns lättillgänglig information så att medborgarna vet vart man kan vända sig. Kommunens hemsida är under omarbetning vilket kommer att medföra att informationen om Kriscentrum blir enklare att finna för den enskilde. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 1255 Bangatan 10A socialforvaltningen@lund.se S Lund

379 379 Eftersom det finns en verksamhet som riktar sig till män med den problematik som beskrivs i medborgarförslaget anses det inte finnas behov av att inrätta en särskild mansjour i kommunal regi. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet. Socialnämndens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att översända ovanstående tjänsteskrivelse som sitt yttrande till kommunfullmäktige Inga-Lill Sjunnesson socialdirektör Inger Fröman verksamhetschef Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Verksamhetschef Inger Fröman Akten

380 'KoM~vOto~ ~)( 4\ 'L~\ <DO ~<YÅ. KOMMUNFULLMÄKTIGE 380 LUND o 1 tf~b-'(5~: ~jovr Diarienr KF ~r c:w ~ ~l chw fl'ltitl ~ f//8;lf,s /Pr fjyhfl~ Ww- St'h ~ lintldr vr alt t:n ~ar kvek- &naj. /Ju /h?j en /cnmj1our ~ t::}rj( h~ f~ få &n ~ kvmm, fl1erj 111& :!: dir fnn5 r~ en mm ten rn!jdvt 81ff ~(hl h(tt{fen (XJft1 ~ 6iffJill 'f1tcij 60M 6/dr. SoM f'1fafl 8lxt. MM oftra. vwca tyw, lolk< inop och ~v+. Oum. &et \111\{U_ M6 ~ Fz;y ~ CoM ~'Me.. cxto< tji:\ra bo"')vc.t,n 'b\&.\v, Oc\1\ \'tv\e_ OCW att ~V\- ~- V~~ bor-~ ~oppu1 is 11 ~ f&-~ tvnf\ca. ~iivca. CMI1i'KJ ~ frp ~ ~~ ~ ~n~~~ &v~ ~te_ ~\ca. ~'Yl~ ~\J \-\ )--- / sf!uit( }-\-\ \\ G ~rj\, ~ \. CS L~ X\ l \"\(,L~<::,\--\~~~~ \ ~ ~(b 4 3 0{6 66 qct G, _) q

381 381 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Medborgarförslag angående psykisk ohälsa Dnr KF 2011/0187 Sammanfattning David Jacobsson har lämnat ett medborgarförslag för hur Lunds kommun ska arbeta långsiktigt med att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen. Medborgarförslaget har varit på remiss och besvarats av vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden. Socialnämnden säger sig vara positivt inställd till samverkan kring förebyggande insatser för att bryta psykisk ohälsa i befolkningen och vård- och omsorgsnämnden påpekar att förvaltningen redan bedriver flera verksamheter som bland annat syftar till att förebygga psykisk ohälsa. Beslutsunderlag Medborgarförslag angående psykisk ohälsa Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Beslut Socialnämnden Tjänsteskrivelse Vård och omsorgsförvaltningen Beslut Vård och omsorgsnämnden Kommunkontorets skrivelse Yrkanden Petter Forkstam (MP), Anna-Lena Hogerud (S) och Hanna Gunnarsson (V) yrkar att kommunstyrelsen skall föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget till förmån för att ge socialnämnden och kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna tillsammans med Region Skåne för att kartlägga och ta fram åtgärder för att förebygga den psykiska ohälsan. Lars Bergwall (C) yrkar att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta kommunkontorets tjänsteskrivelse som svar på medborgarförslaget. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen bifaller Lars Bergwalls (C) m.fl yrkande. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att anta kommunkontorets tjänsteskrivelse som svar på medborgarförslaget. Justerare Utdragsbestyrkande

382 382 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Reservationer Emma Berginger (M) och Petter Forkstam (MP) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut. Protokollsanteckning Sven-Bertil Persson (DV): Instämmer i yrkandet från S, V och MP. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Akten Justerare Utdragsbestyrkande

383 383 1/3 KOMMUNKONTORET TJÄNSTESKRIVELSE Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Annica Dahl Tel: Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag från David Jacobsson om att förebygga psykisk ohälsa i befolkningen Sammanfattning David Jacobsson har lämnat ett medborgarförslag för hur Lunds kommun ska arbeta långsiktigt med att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen. Medborgarförslaget har varit på remiss och besvarats av vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden. Socialnämnden säger sig vara positivt inställd till samverkan kring förebyggande insatser för att bryta psykisk ohälsa i befolkningen och vård- och omsorgsnämnden påpekar att förvaltningen redan bedriver flera verksamheter som bland annat syftar till att förebygga psykisk ohälsa. Beslutsunderlag Medborgarförslag angående psykisk ohälsa Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Beslut Socialnämnden Tjänsteskrivelse Vård och omsorgsförvaltningen Beslut Vård och omsorgsnämnden Kommunkontorets skrivelse (denna skrivelse). Barnkonsekvensanalys Innebär yttrandet att barns bästa sätts i första rummet? Ja Motivering: Barn och unga är en prioriterad målgrupp för kommunala verksamheters hälsofrämjande och förebyggande arbete. Att på olika sätt motverka psykisk ohälsa är ett sätt att verka för goda uppväxtvillkor för barn. Ärendet Bakgrund Inkommet medborgarförslag har sänts på remiss till socialförvaltning och vård- och omsorgsförvaltningen för yttrande. Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet har uppdraget att sammanställa yttranden och sammanställa ett svar. Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver redan idag flera verksamheter som bl.a. syftar till att förebygga psykisk ohälsa. Inom äldreomsorgen är sociala aktiviteter ett viktigt instrument för att förebygga psykisk ohälsa. Vård- och omsorgsförvaltningen vill lyfta fram att inom Lunds kommun finns redan idag på kommunkontoret inom Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet, två folkhälsosamordnare som bedriver arbete med att förebygga den psykiska ohälsan. Postadress Box 41, Lund Telefon vx E-post lunds.kommun@lund.se Besöksadress Kyrkogatan 11, Stadshuset Internet

384 384 TJÄNSTESKRIVELSE /3 Socialnämnden framhåller att psykisk ohälsa innefattar alla former av psykiska besvär diagnostiserade eller inte. Psykisk ohälsa är en av de främsta orsakerna till långtidssjukskrivning och är ett betydande folkhälsoproblem som motiverar förebyggande insatser särskilt bland barn och unga. Fördjupat utvecklingsarbete för att stödja samordning och samsyn kring vilka program och metoder som fungerar har visat sig vara nödvändigt för att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Socialtjänsten I Lund samverkar i ett flertal projekt med olika förvaltningar, myndigheter, högskolor och universitet kring frågan om psykisk ohälsa. Det utvecklingsarbete som pågår i landet kan skapa möjlighet till ett framtida effektivt samarbete på kommunal nivå för att förebygga psykisk ohälsa bland befolkningen. Förslaget Syftet med medborgarförslaget är att det under första halvåret 2012 tillsätts en arbetsgrupp med bred tvärvetenskaplig kompetens för att ta fram en handlingsplan kring det långsiktiga arbetet med att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen. Genom samverkan med universitetet vända utvecklingen med ökad psykisk ohälsa i befolkningen och vara ett föredöme för andra kommuner. Kommunkontorets synpunkter Att generellt förebygga psykisk ohälsa är komplext precis som Vård- och omsorgsnämnden och Socialnämnden påpekar i sina remissvar. Det innebär bland annat att förstå och förebygga riskfaktorer som kan skapa ohälsa men också att stödja och hjälpa de som upplever sig ha psykisk ohälsa samt de med diagnos på psykisk ohälsa. I Regeringsformen står det, 1 kap. 2 om statsskickets grunder, bland annat att Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. Lunds kommun arbetar ständigt för invånarnas bästa och ambitionen i lokala styrdokument är en fungerande tvärsektoriell samverkan för att utveckla ett långsiktigt hållbart lokalsamhälle med god livsmiljö i vilken jämlika förutsättningar för en god hälsa främjas. (Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun) Dessa generella hälsofrämjande åtgärder inom kommunal verksamhet samverkar med de riktade åtgärder som erbjuds till kommuninvånare vilka har eller upplever psykisk ohälsa. Vissa av dessa åtaganden är även lagstyrda. En arbetsgrupp med bred tvärvetenskaplig kompetens måste ha ett brett tvärvetenskapligt mandat och uppdrag. Gränsdragningar och ansvarsfördelning kan på den lokala nivån bli en svårighet. Samverkan och samarbete sker på nationell och regional nivå vilket ger kunskap och evidens som kunskapsunderlag för kommunens arbete. Detta utvecklingsarbete skapar redan möjlighet till effektivt samarbete på kommunal nivå. Intentionen i förslaget är bra men en sådan grupp som föreslås skulle ha svårt att uppfylla sitt syfte på lokal nivå. Arbetet kring psykisk ohälsa görs redan av olika aktörer, och på olika nivåer utifrån ansvarsområde och framtagna handlingsplaner. Olika samverkansgrupper finns redan mellan kommun och hälso-och sjukvården, samt mellan olika kommunala verksamheter för ett långsiktigt arbete att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Att tillsätta ytterligare en arbetsgrupp i frågan medför dubbelarbete på många områden, och därför föreslår kommunkontoret att det inte i dagsläget ska tillsättas en ny arbetsgrupp.

385 385 TJÄNSTESKRIVELSE /3 Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta kommunkontorets tjänsteskrivelse som svar på medborgarförslaget. KOMMUNKONTORET Göran Eriksson Tf Kommundirektör Karin Loodberg Avdelningschef

386 Yttrande avseende medborgarförslag angående psykisk ohälsa Dnr VOO 2012/0015 Sammanfattning David Jacobsson har lämnat ett medborgarförslag om att under första halvåret 2012 tillsätta en arbetsgrupp med bred tvärvetenskaplig kompetens för att ta fram en handlingsplan för hur Lunds kommun ska arbeta långsiktigt med att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen. Kommunkontoret har skickat medborgarförslaget på remiss till vård- och omsorgsnämnden. Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver redan idag flera verksamheter som bl.a. syftar till att förebygga psykisk ohälsa. Förvaltningen bedömer att arbetet med framtida strategier för hur Lunds kommun ska arbeta långsiktigt med att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen tillhör Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet. Beslutsunderlag Kommunkontoret remiss David Jakobsson medborgarförslag angående psykisk ohälsa Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden beslutar att lämna yttrande i enlighet med tjänsteskrivelse Beslut expedieras till: Kommunkontoret Akten

387 387 Birgitta Åkerson Vård- och omsorgsnämnden Yttrande avseende David Jacobssons medborgarförslag angående psykisk ohälsa Dnr VOO 2012/0015 Sammanfattning David Jacobsson har lämnat ett medborgarförslag om att under första halvåret 2012 tillsätta en arbetsgrupp med bred tvärvetenskaplig kompetens för att ta fram en handlingsplan för hur Lunds kommun ska arbeta långsiktigt med att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen. Kommunkontoret har skickat medborgarförslaget på remiss till vård- och omsorgsnämnden. Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver redan idag flera verksamheter som bl.a. syftar till att förebygga psykisk ohälsa. Förvaltningen bedömer att arbetet med framtida strategier för hur Lunds kommun ska arbeta långsiktigt med att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen tillhör Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet. Beslutsunderlag Kommunkontoret remiss David Jakobsson medborgarförslag angående psykisk ohälsa Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Ärendet David Jacobsson har lämnat ett medborgarförslag om att under första halvåret 2012 tillsätta en arbetsgrupp med bred tvärvetenskaplig kompetens för att ta fram en handlingsplan för hur Lunds kommun ska arbeta långsiktigt med att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen. Kommunkontoret har skickat medborgarförslaget på remiss till socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver redan idag flera verksamheter som bl.a. syftar till att förebygga psykisk ohälsa. Inom äldreomsorgen är sociala aktiviteter ett viktigt instrument för att förebygga psykisk ohälsa. T.ex. bedriver förvaltningen träffpunkter där det

388 388 finns möjlighet för alla som fyllt 65 att träffa människor och delta i många skilda aktiviteter. Även inom de särskilda boendena för äldre anordnas regelbundet sociala aktiviteter. Avseende brukare med funktionsnedsättning är fritidsaktiviteter ett viktigt instrument för att förebygga ohälsa. Fritid vuxen stödjer vuxna personer med funktionsnedsättning som utvecklingsstörning, autism eller Aspergers syndrom till att få en aktiv fritid. För de som går i särskolans högstadium eller gymnasium finns en egen öppen fritidsverksamhet. Vård- och omsorgsförvaltningen vill lyfta fram att inom Lunds kommun finns redan idag på kommunkontoret inom Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet, två folkhälsosamordnare som bedriver arbete med att förebygga den psykiska ohälsan. Förvaltningen bedömer att arbetet med framtida strategier för hur Lunds kommun ska arbeta långsiktigt med att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen tillhör Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att lämna yttrande i enlighet med tjänsteskrivelse VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Seth Pettersson Förvaltningschef Birgitta Åkerson Projektledare Beslut expedieras till: Kommunkontoret Akten

389 Yttrande angående medborgarförslag om att förebygga psykisk ohälsa Dnr SO 2012/0001 Sammanfattning David Jacobsson föreslår att en arbetsgrupp med bred tvärvetenskaplig kompetens ska tillsättas för att ta fram en handlingsplan för hur Lunds kommun ska arbeta långsiktigt med att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen. Socialnämnden är positivt inställd till samverkan kring förebyggande insatser för att bryta psykisk ohälsa i befolkningen. Beslutsunderlag Medborgarförslag angående psykisk ohälsa. Tjänsteskrivelse Socialnämnden beslutar att som sitt yttrande till kommunfullmäktige översända tjänsteskrivelse Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Akten

390 Jeannette Unger Skou Socialnämnden Förslag till yttrande angående medborgarförslag om att förebygga psykisk ohälsa Dnr SO 2012/0001 Sammanfattning David Jacobsson föreslår att en arbetsgrupp med bred tvärvetenskaplig kompetens ska tillsättas för att ta fram en handlingsplan för hur Lunds kommun ska arbeta långsiktigt med att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen. Socialnämnden är positivt inställd till samverkan kring förebyggande insatser för att bryta psykisk ohälsa i befolkningen. Beslutsunderlag Medborgareförslag, Dnr SO 2012/0001 Ärendet David Jacobsson tar i sin motivering upp att den psykiska ohälsan har ökat i befolkningen i stort under de senaste decennierna. Vidare menar David att Lund borde vara ett föredöme för andra kommuner att hitta kompetens och verktyg för att förebygga psykisk ohälsa. Överväganden Bakgrund Socialstyrelsens bedömer i en folkhälsorapport från 2005 att mellan 20 och 40 procent av befolkningen uppskattas lida av någon form av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa innefattar alla former av psykiska besvär diagnostiserade eller inte. Det kan vara sjukdomstillstånd som psykoser till lättare psykiska problem som ängslan, oro, ångest och sömnproblem. Mellan 10 och 15 procent beräknas ha så allvarliga besvär att de kan behöva psykiatrisk behandling men endast 3 till 5 procent söker sig till psykiatrin. Sedan 1950-talet har omfattningen av sådana allvarlig problem legat på i stort sett konstant nivå. Sedan början på 1990-talet har andelen i befolkningen som uppger att de känner ängslan, oro eller ångest ökat. Ökningen gäller generellt i befolkningen men den största ökningen gäller kvinnor mellan 16 och 34 år. Psykisk ohälsa är en av de främsta orsakarna till långtidssjukskrivning och \\Lund\soc_nämnd$\Dokument\Yttranden mm 2012\SO tjänsteskrivelse medborgarförslag om psykisk ohälsa.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 1255 Bangatan 10A, 2 tr jeannette.unger@lund.se Lund Lund

391 är ett betydande folkhälsoproblem som motiverar förebyggande insatser särskilt bland barn och unga. Psykiatriområdet är ett av de mest prioriterade områdena idag. Det finns en politisk vilja att genom långsiktiga satsningar åstadkomma förbättringar inom området. Särskilt uppmärksammas förebyggande insatser samt effektiva behandlingsmetoder för att förbättra barn och ungas psykiska hälsa. Det pågår för närvarande ett stort utvecklingsarbete i samverkan kring psykisk ohälsa i Sverige på nationell, regional och kommunal nivå. Regeringen beslutade i slutet av 2008 att träffa en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting (SKL) att åstadkomma hållbara insatser för barn och unga med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom i det s.k. modellområdesprojektet. Från 2011 och fram till 2014 har Socialstyrelsen, SKL och flera andra myndigheter ett pågående projekt med fjorton modellområden i landet kring barn och ungas psykiska hälsa. SKL samordnar nationella aktiviteter och för en aktiv dialog med ledningen i kommuner och landsting i syfte att fånga upp behovet av stöd till olika insatser. I de rapporter som hitintills redovisas har ett antal stora utmaningar identifierats som behöver vidareutvecklas i landet. Utvecklingsarbetet rör samverkan, ledning, styrning, socioekonomi, statistik och uppföljning, metodutveckling och forskning inom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. En stegvis utvecklingsmodell för förbättringsarbete och metodutveckling kommer att erbjudas kommuner och landsting. Projektet kommer att slutredovisas till Socialdepartementet december Fördjupat utvecklingsarbete för att stödja samordning och samsyn kring vilka program och metoder som fungerar har visat sig vara nödvändigt för att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Förebyggande insatser och samverkan I 3:e kapitlet i Socialtjänstlagen beskrivs samverkan mellan verksamheter som bedrivs i offentlig regi som ett viktigt mål att bedriva välfärdspolitik. En annan uppgift som kräver samordning mellan olika myndigheter är de allmänt inriktade och förebyggande arbete bland barn och ungdomar. Socialtjänsten I Lund samverkar i ett flertal projekt med olika förvaltningar, myndigheter, högskolor och universitet kring frågan om psykisk ohälsa. Förebyggande insatser är nödvändiga för att uppnå större psykisk hälsa bland befolkningen. Idag saknas det tillförlitlig kunskap om vilka metoder som är effektiva och behovet av kartläggning och kunskapsöversikter av effektiva arbetssätt är stort över hela landet. Det behövs även forskning om \\Lund\soc_nämnd$\Dokument\Yttranden mm 2012\SO tjänsteskrivelse medborgarförslag om psykisk ohälsa.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post

392 392 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (3) vilka risker som finns med olika program och metoder och om de är acceptabla ur ett etiskt perspektiv. Det krävs således ett systematisk och strategiskt utvecklingsarbete på olika nivåer i samhället för att ta fram vilka förebyggande program och metoder som är effektiva för att förebygga psykisk ohälsa såväl på kort som på lång sikt. Det utvecklingsarbete som pågår i landet kan skapa möjlighet till ett framtida effektivt samarbete på kommunal nivå för att förebygga psykisk ohälsa bland befolkningen. Ambitionen finns att verka för en långsiktig fungerande samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård i kombination med forskning och uppföljning i Lunds kommun. Barnkonsekvensanalys Innebär yttrandet att barns bästa sätts i första rummet? Ja Motivering: Barn och ungas psykiska hälsa lyfts fram som ett särskilt viktigt område. Förslag till beslut att som sitt yttrande till kommunfullmäktige översända tjänsteutlåtande Inga-Lill Sjunnesson socialdirektör Jeannette Unger Skou senior adviser Beslutet expedieras till: Kommunkontoret Akten \\Lund\soc_nämnd$\Dokument\Yttranden mm 2012\SO tjänsteskrivelse medborgarförslag om psykisk ohälsa.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 1255 Bangatan 10A, 2 tr jeannette.unger@lund.se Lund Lund

393 393 David Jacobsson Högbovägen le LUND Medborgarförslag Kommunkontoret Box Lund Medborgarförslag: Att besluta att under första halvåret 2012 tillsätta en arbetsgrupp med bred tvärvetenskaplig kompetens för att ta fram en handlingsplan för hur Lunds Kommun ska arbeta långsiktigt med att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen (med litet djupare innehåll än att allt ordnar sig av sig själv bara alla har jobb). Motivering: Den psykiska ohälsan har ökat lavinartat i hela befolkningen de senaste decennierna. Vi närmar oss sakta med säkert brytpunkten där gruppen med psykisk ohälsa består av en majoritet av befolkningen. Eventuellt är vi redan där- eftersom mörkertalen är stora. Ohälsan är stor såväl hos dem som har ett arbete och är inne i samhället som hos dem som står utanför. Till och med små barn som kanske har 20 år kvar tills de ens börjar sitt arbetsliv, känner sig stressade och utbrända. I ett sådant läge duger det inte längre att blunda och hålla för ögon och öron och hänvisa till specialistsjukvård när det redan gått för långt. Lund som presenterar sig som "ideernas stad" och som härbärgerar ett av landets främsta universitet borde-kunna hitta både kompetensen och verktygen för att kunna vända på utveckliqgen och bli ett föredöme för andra kommuner, om bara viljan finnes och man tar frågan på största allvar.

394 Lunds kommun Kommunstyrelsen 394 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Medborgarförslag angående handlingsplan för tillvaratagande av arkitektoniskt viktiga byggnadsverk från efterkrigstiden Dnr KF 2011/0156 Sammanfattning Tomas Gustavsson fareslår att Lunds kommun utarbetar en handlingsplan för tillvaratagande av arkitektoniskt viktiga byggnadsverk från efterkrigstiden. Beslutsunderlag Medborgarforslag inkommet den 11 november stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den27mars Byggnadsnämndens beslut den 19 april2012, 88. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 14 maj Kommunstyrelsen beslutar att foreslå kommunfullmäktige besluta att tillstyrka medborgarforslaget att projektet rar anstå till dess det finns resurser att genomfora det. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Akten Justerare ~ l m- ~ - 1/17~ Utdragsbestyrkande

395 395 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (3) Administrativa avdelningen Pernilla Ardhe Kommunstyrelsen pernilla.ardhe@lund.se Medborgarförslag om handlingsplan för tillvaratagande av arkitektoniska viktiga byggnadsverk från efterkrigstiden KF 2011/0156 Sammanfattning Tomas Gustavsson föreslår att Lunds kommun utarbetar en handlingsplan för tillvaratagande av arkitektoniskt viktiga byggnadsverk från efterkrigstiden. Beslutsunderlag Medborgarförslag inkommet den 11 november Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 27 mars Byggnadsnämndens beslut den 19 april 2012, 88. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 14 maj Ärendet Förslagsställaren Tomas Gustavsson föreslår att Lunds kommun utarbetar en handlingsplan för tillvaratagande av arkitektoniskt viktiga byggnadsverk från efterkrigstiden. Han anför att en sådan handlingsplan skulle kunna innefatta: - En arkitekturguide för staden och kommunen Lund - Presentationsmaterial, gärna med mobilstöd, som bland annat innehåller förslag till promenadvägar vilka leder förbi en del av Lunds bestånd av intressanta byggnader och miljöer från efterkrigstiden - En vägledning för fastighetsägare och förvaltare om vilka kvaliteter och karakteristika som förknippas med fastigheter från den aktuella perioden C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse Medborgarförslag ArkitektoniskaByggnadsverk.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

396 396 Tjänsteskrivelse 2 (3) Rekommendationer om hur underhålls- och ombyggnadsåtgärder bör utföras i fastigheter från denna tid - En inventering av fastighetsbeståndet och komplettering av Lunds bevaringsprogram så att det bättre beaktar och skyddar viktiga byggnader från efterkrigstiden - Införande av skyddsföreskrifter och rekommendationer i översiktsoch detaljplaner Förslagsställaren motiverar sitt förslag genom att peka på de stora arkitektoniska värden som finns i Lunds efterkrigsbebyggelse. Han nämner då särskilt verk av arkitekterna Klas Anshelm, Bengt Edman och Bernt Nyberg. Det finns ytterligare många nämnvärda arkitekter som verkat i Lund under denna tid. Staden har haft sin hittills största expansion från ca 1930, och som en viktig del av en expanderande Öresundsregion kommer staden att utvecklas ytterligare. Det är därför viktigt att såväl aktörer som beslutsfattare har de kunskaper och underlagsmaterial som erfordras för att sammanvägningen av motstående intressen ska bli den bästa. En arkitekturguide som pekar på de stora värden som finns i Lunds bebyggelse skulle också vara bra som verktyg i detta arbete. Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret har översiktligt inventerat resursbehovet för att genomföra förslagets olika delar och anför följande: Stadsbyggnadskontoret har tidigare, efter en motion från Cecilia Barnes (fp), uppskattat resursbehov för att ta fram en arkitekturguide för Lund. Vi har då föreslagit att en redaktör (konsult) leder en redaktionskommitté med medlemmar från stadsbyggnadskontoret och stadsantikvarien. Boken upptar ca 150 objekt och trycks i 3000 exemplar. Kostnad ca 1,2 milj SEK varav en del kan återhämtas genom bokförsäljning. Förslag till arkitekturvandringar kan vara en del av arkitekturguiden. Vägledning för fastighetsägare är en del av stadsbyggnadskontorets (bygglovavdelningen) ordinarie arbetsuppgifter i samråd med stadsantikvarien. Kontinuerligt produceras också informationsmaterial. Översyn av bevaringsprogrammet för Lund sker kontinuerligt och skyddsföreskrifter införs i detaljplaner efter sammanvägning mellan bevaringsaspekten och andra intressen. C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse Medborgarförslag ArkitektoniskaByggnadsverk.doc

397 397 Tjänsteskrivelse 3 (3) Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden har därefter beslutat att i yttrande till kommunstyrelsen tillstyrka bifall till medborgarförslaget och att projektet får anstå till dess att utrymme finns i nämndens budget. Med anledning av byggnadsnämndens yttrande överlämnar kommunkontoret ärendet till kommunstyrelsen för ställningstagande. Barnkonsekvensanalys Kommunkontoret gör bedömningen att det inte är relevant med en barnkonsekvensbeskrivning i detta ärende. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunkontoret överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för ställningstagande. Göran Eriksson tf kommundirektör Pontus Gunnarsson administrativ chef C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse Medborgarförslag ArkitektoniskaByggnadsverk.doc

398 398 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Medborgarförslag ang handlingsplan för tillvaratagande av arkitektoniskt viktiga byggnadsverk från efterkrigstiden - återremiss Dnr BN 2011/0316 Sammanfattning Ett medborgarförslag föreslår att Lunds kommun utarbetar en handlingsplan för tillvaratagande av arkitektoniskt viktiga byggnadsverk från efterkrigstiden. Stadsbyggnadskontoret föreslår att Byggnadsnämnden tillstyrker bifall till medborgarförslaget. Byggnadsnämnden återremitterade ärendet , 36, till stadsbyggnadskontoret för att utreda kostnaderna för den föreslagna handlingsplanen. Beslutsunderlag Medborgarförslag 9 november 2011 Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse Yrkanden Ajournering kl Christer Wallin (M) yrkar bifall till kontorets förslag med tillägget att projektet får anstå tills dess att utrymme finns i nämndens budget. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på framställt yrkande med tillägg, och finner att byggnadsnämnden beslutat i enlighet med yrkandet med tillägg. Byggnadsnämnden beslutar att i yttrande till kommunstyrelsen tillstyrka bifall till medborgarförslaget, och att projektet får anstå tills dess att utrymme finns i nämndens budget. Beslut expedieras till: Kommunkontoret Akten Justerare Utdragsbestyrkande

399 399 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Handläggare Bengt Aronsson Tel E-post bengt.aronsson@lund.se Byggnadsnämnden Remiss från kommunkontoret angående KF medborgarförslag att Lunds kommun utarbetar en handlingsplan för tillvaratagande av arkitektoniskt viktiga byggnadsverk från efterkrigstiden. SBK Sammanfattning Ett medborgarförslag föreslår att Lunds kommun utarbetar en handlingsplan för tillvaratagande av arkitektoniskt viktiga byggnadsverk från efterkrigstiden. Stadsbyggnadskontoret föreslår att Byggnadsnämnden tillstyrker bifall till medborgarförslaget. Beslutsunderlag Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse (denna skrivelse) Medborgarförslag 9 november 2011 (bil) Ärendet Tomas Gustavsson har i ett medborgarförslag den 9 november 2011 föreslagit att Lunds kommun utarbetar en handlingsplan för tillvaratagande av arkitektoniskt viktiga byggnadsverk från efterkrigstiden. En sådan handlingsplan skulle kunna innefatta: En arkitekturguide för staden och kommunen Lund Presentationsmaterial, gärna med mobilstöd, som bland annat innehåller förslag till promenadvägar vilka leder förbi en del av Lunds bestånd av intressanta byggnader och miljöer från efterkrigstiden En vägledning för fastighetsägare och förvaltare om vilka kvaliteter och karakteristika som förknippas med fastigheter från den aktuelle perioden Rekommendationer om hur underhålls- och ombyggnadsåtgärder bör utföras i fastigheter från denna tid En inventering av fastighetsbeståndet och komplettering av Lunds bevaringsprogram så att det bättre beaktar och skyddar viktiga byggnader från efterkrigstiden C:\Documents and Settings\mjn5823\Skrivbord\BN Tjänsteskrivelse Medborgarförslag handlingsplan tillvarata byggnadsverk efterkrigstiden.doc Postadress Box 41, LUND Telefon vx E-post byggnadsnamnden@lund.se Besöksadresser Bangatan 10 A Telefax stadsbyggnadskontoret@lund.se Byggmästaregatan 4 (lantmäteriavd.) Internet

400 400 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Införande av skyddsföresdkrifter och rekommendationer i översiktsoch detaljplaner I en redogörelse (som bifogas) motiverar förslagsställaren sitt förslag genom att peka på de stora arkitektoniska värden som finns i Lunds efterkrigsbebyggelse. Han nämner då särskilt verk av arkitekterna Klas Anshelm, Bengt Edman och Bernt Nyberg. Det finns ytterligare många nämnvärda arkitekter som verkat i Lund under denna tid. Staden har haft sin hittills största expansion från ca 1930, och som en viktig del av en expanderande Öresundsregion kommer staden att utvecklas ytterligare. Det är därför viktigt att såväl aktörer som beslutsfattare har de kunskaper och underlagsmaterial som erfordras för att sammanvägningen av motstående intressen ska bli den bästa. En arkitekturguide som pekar på de stora värden som finns i Lunds bebyggelse skulle också vara bra som verktyg i detta arbete. Stadsbyggnadskontoret har översiktligt inventerat resursbehovet för att genomföra förslagets olika delar: Stadsbyggnadskontoret har tidigare, efter en motion från Cecilia Barnes (fp) uppskattat resursbehov för att ta fram en arkitekturguide för Lund. Vi har då föreslagit att en redaktör (konsult) leder en redaktionskommitté med medlemmar från stadsbyggnadskontoret och stadsantikvarien. Boken upptar ca 150 objekt och trycks i 3000 exemplar. Kostnad ca 1,2 milj SEK varav en del kan återhämtas genom bokförsäljning. Förslag till arkitekturvandringar kan vara en del av arkitekturguiden. Vägledning för fastighetsägare är en del av stadsbyggnadskontorets (bygglovavdelningen) ordinarie arbetsuppgifter i samråd med stadsantikvarien. Kontinuerligt produceras också informationsmaterial. Översyn av bevaringsprogrammet för Lund sker kontinuerligt och skyddsföreskrifter införs i detaljplaner efter sammanvägning mellan bevaringsaspekten och andra intressen. Stadsbyggnadskontorets förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar att i yttrande till Kommunstyrelsen tillstyrka bifall till medborgarförslaget. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Bengt Aronsson stadsarkitekt Beslut expedieras till: Akten

401 Kommunkontoret 401 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3)

402 402 Medborgarförs lag: Att Lunds kommun utarbetar en handlingsplan för tillvaratagande av arkitektoniskt viktiga byggnadsverk från efterkrigstiden. En sådan handlingsplan skulle kunna innefatta: en arkitekturguide för staden och kommunen Lund presentationsmaterial, gärna med mobilstöd, som bland annat innehåller förslag till promenadvägar vilka leder förbi en del av Lunds bestånd av intressanta byggnader och miljöer från efterkrigstiden en vägledning för fastighetsägare och förvaltare om vilka kvaliteter och karakteristika som förknippas med fastigheter från den aktuella perioden rekommendationer om hur underhålls- och ombyggnadsåtgärder bör utföras i fastigheter från denna tid en inventering av fastighetsbeståndet och komplettering av Lunds bevaringsprogram så att det bättre beaktar och skyddar viktiga byggnader från efterkrigstiden införande av skyddsföreskrifter och rekommendationer i översikts- och detaljplaner Förslagsställare: Tomas Gustavsson Måsvägen Lund , Bakgrund Förändringstryck på bebyggelse från efterkrigstiden Det finns idag ett tydligt förändringstryck på byggnader från efterkrigstiden. Diskussioner har till exempel förts i Lund under senare år om förändringar av flera byggnader från den aktuella tiden, bl.a. Folkparken, Landsarkivets tillbyggnad och Sparta. Lunds bevaringsprogram har inte alls fokus på byggnader från denna tid, varför det är tydligt att det saknas analytiskt stöd för värdering av det aktuella byggnadsbeståndet Detta är problematiskt, det faktum att bevaringsprogrammet inte i tillräcklig grad omfattar modernare byggnader kan tas som intäkt för att skyddsvärde saknas, när det egentligen är uttryck för brister i bevaringsprogrammet Stort och värdefullt byggnadsbestånd från efterkrigstiden i Lund För sakkunniga inom arkitekturområdet torde det vara ostridigt att det i Lund finns ett förvånansvärt stort bestånd av intressanta och viktiga byggnadsverk från den aktuella tidperioden. Daniel Melchert skriver till exempel i Byggnadsminnesutredning Lunds 1

403 403 landsarkiv, som han gjort på uppdrag av länsstyrelsen som del av utredningsarbeten i frågan om byggnadsminnesförklaring av Landsarkivets tillbyggnad, följande: l Lund utvecklades under 1950-, 60- och lo-talen något så ovanligt som en egenartad och uttrycksfull fege/arkitektur, inspirerad av äldre, regionalt tegelbyggande och modernistisk betongbyggnadsteknik. Företrädare var Klas Anshelm, Bengt Edman och Bernt Nyberg, av Lennart Holm benämnda 'Tre i Lund" i en artikel i ovan nämnda nummer av tidskriften Arkitektur. Sigurd Lewerenz var den självklara inspirationskällan och det var säkert inte av tillfällighet som han i slutet av sitt liv flyttade till just Lund. Termen ''lyrisk brutalism" myntades av den danske arkitekten och kritikern Nils Ole Lund för en tegelarkitektur med associationer till medeltiden och dess hantverk, en asketisk och ärlig arkitektur, ofta med kraftfulla murar och med särskild tonvikt på ljusföringen. Denna beskrivning låter sig väl appliceras på de tre i Lund. Gemensamt har de också i att de huvudsakligen var verksamma i hemstaden Lund. Internationell potential Jag har arbetat i Lund som byggnadskonstruktör under en rad år, i stor omfattning med byggnader som ritats av de "tre i Lund". Jag har också haft förmånen att parallellt med detta arbeta med ett flertal FoU-projekt om murat- byggande vid Lunds Tekniska Högskola, Avdelningen för Konstruktionsteknik. Jag har under denna tid fått en efterhand alltmer fördjupad respekt för den arkitektur som "de tre i Lund" är erkända representanter för. Bland annat i samband med kontakter med en grupp arkitekter/forskare vid Kunstakademiets Arkitekskole i Köpenhamn 1 har jag också fått en klar bild av att arkitekturströmningen "lyrisk brutalism" idag har mycket stor aktualitet internationellt, betydligt större än vad som varit fallet under senare år i Sverige. Detta trots att svenska arkitekter som Lewerenz, Anshelm, Edman och Nyberg är viktiga förebilder idag för denna arkitekturriktning. Detta speglas t.ex. i en artikel av den amerikanske arkitekturprofessorn Wilfried Wang som ingår i antologin Modernismens genkomst, utgiven 2001 på Arkitektens Forlag/Statens Byggeforskningsinstitut, Danmark. 2 Att Bernt Nyberg uppmärksammats utomlands visas också av att uppropet Rädda Landsarkivet undertecknats av personer från 27 länder, varav de allra flesta utrikes undertecknare är arkitekter eller arkitektstudenter. Viktig koppling till Lewerenz Daniel Melchert nämner arkitekten Sigurd Lewerenz som den självklara inspirationskällan för de tre i Lund. Lewerenz arkitektur omfattas idag av ett stort internationellt intresse och kopplingen mellan Lewerenz samt Anshelm, Edman och Nyberg är tydlig. Lewerenz hade flyttat till Skåne (Skanör), när han på sin ålders höst fick uppdraget att rita den byggnad han blivit mest känd för, Petrikyrkan i Klippan. De sista åren av sitt liv bodde Sigurd Lewerenz i Lund, på Kävlingevägen i en bostad som Klas Anshelm ställt i ordning åt honom i anslutning till Anshelms arkitektkontor. Bernt Nyberg anses vara den arkitekt som kommit närmast den kärve Lewerenz, och det är tydligt att inspiration från den sistnämnde varit av största vikt för Nyberg då han ritade bland annat Landsarkivets tillbyggnad och villa Palm på Galjevången. Man kan säga att Anshelm, Nyberg och Edman inspirerades av Lewerenz, men också att de vidareutvecklade möjligheterna med denna sorts arkitektur i det nutida byggandet. Därför är det stora antal modernistiska byggnader som uppförts av denna trio i Lund av mycket stort värde. Lund är egentligen en ganska liten stad. Men det finns nog inte någon stad i omvärlden som har en sådan ansamling av intressanta och viktiga modernistiska byggnader i genren "lyrisk brutalism" som det finns här. Det är byggnader som kanske inte är de mest lättillgängliga, de kan emellanåt behöva en förklaring, men för den som stannar upp och reflekterar finns det 2

404 404 mycket att uppskatta. Därför skulle det vara lämpligt att i en arkitekturguide om Lund ägna ett särskilt kapitel om denna del av Lunds arkitektur. Material i deras naturliga skick och ärlig redovisning av struktur l den nyligen utkomna boken Modernismens tegelfasader återger Tomas Tägil den engelske arkitekturteoretikern Rayner Banhams sammanfattning av den arkitekturströmning som de tre i Lund är representanter för med följande ord: 1. Mernarabi/ity as an image (ung: minnesvärdighet som bild) 2. G/ear exhibition of structure (klar redovisning av konstruktiv struktur) 3. Valuation of materials "as found" (ung: uppskattande av material i deras naturliga skick) Framförallt de två sista punkterna, att klart redovisa den bärande strukturen och att visa fram materialen oförmedlade i deras naturliga skick, 4 kan egentligen uppfattas som något av en utsträckt hand till min egen yrkeskategori, ingenjörskåren. Denna inställning hos arkitekterna kan enligt min erfarenhet användas för att använda material i allmänhet och byggnadsstommar i synnerhet på ett ekonomiskt och effektivt sätt, vilket kan vara viktigt i en tid då vi måste pressa byggkostnaderna så att konsumenterna har råd att köpa de produkter som byggbranschen producerar. Men det är en möjlighet som ingenjörskåren varit dålig på att tillvarata, och man kan fråga sig varför. Icke desto mindre är det viktigt att denna arkitekturströmning inte glöms bort och förvanskas till oigenkännlighet, innan samtiden hunnit se dess kvaliteter och potential, eftersom dess innehållsmässiga kärna har mycket att tillföra dagens och morgondagens byggande. För de "tre i Lund" kom mycket i dessa sammanhang att kretsa kring tegel och tegelanvändning, vilket förmodligen kan förklaras med den starka förankring som tegelbyggandet har i Lund och Skåne. De principer för materialanvändning som man använde sig av tillämpades dock även på övriga material, främst betong, men också på trä och stål. Vidareutvecklade tegelbyggnadsteknik i modernt sammanhang l de flesta av Anshelms, Edmans och Nybergs byggnader är användningen av tegel som fasadmaterial framträdande. Anshelm framhärdade i det längsta med att använda teglet som bärande konstruktion, medan Edman tydligt redovisade att teglet var ett komplementärt material när det inte var bärande, som t.ex. i Vildandens fasader. Nyberg å sin sida visade prov på en så sofistikerad användning av tegel i fasaderna på Landsarkivet, att tegelmuren fick så stark och tydlig integritet att frågan om teglet var bärande eller inte blev sekundär. l detta sammanhang tog de tre tillvara en ca 800 år gammal tradition av tegelbyggande, och vidareutvecklade den för en nutida kontext. Användningen av tegel kom till Skåne, som då var en del av Danmark, redan på talet. Det finns en tradition i Skåne att använda oputsat tegel som inte finns i alls samma omfattning i övriga Sverige, en tradition som pekar på de historiska banden med Danmark. 5 Klas Anshelm var sparsam med uttalanden. Men i branschtidningen Tegel 6 refereras ett samtal som tidskriftens redaktör haft med honom där Anshelm pläderar för att, om inte man längre var beredd att bygga väggar som rakt igenom består av tegel (som i äldre traditionell byggnadsteknik) bör teglet kombineras med brända, sintrade eller smälta material. "Tegelbetong-klinker-glas håller bättre ihop än tegel-sten-trä" enligt Anshel m. 3

405 405 Idag betonas i byggbranschen alltmer vikten av att utföra fuktsäkerhetsprojektering, för att undvika de omfattande fukt- och mögelproblem som konstaterats under senare år, bland annat på Annehemsområdet i Lund. Att undvika olämpliga kombinationer av träbaserade material och stenmaterial är en utmärkt början av fuktsäkerhetsprojekteringen. Anshelms inställning, som synbarligen även delades av Edman och Nyberg, innebär att man redan i materialval och sammansättning av byggnadsdelar väljer att minimera riskerna, materialanvändningen präglas av att materialens egenskaper respekteras och därigenom kan många problem undvikas. Den grundinställning till materialval och materialanvändning som Anshelm gav uttryck för var således framsynt och kan få aktualitet i framtiden. Inte minst är det viktigt att graden av fuktsäkerhet optimeras genom ändamålsenliga materialkombinationer när man framöver höjer kraven ytterligare på minimerad energiförbrukning. Folkbildningsfråga Om det aktuella byggnadsbeståndet ska förvaltas väl behövs en större medvetenhet om de karakteristika som den specifika arkitekturen innefattar. Detta behöver inte nödvändigtvis vara förenat med stora kostnader, det är i stor omfattning en fråga om engagemang och kunskaper. Den handlingsplan som här föreslås kan i detta avseende sikta till att vara en folkbildningsinsats, där Lund som kunskaps- och lärdomsstad har viktiga traditioner att förvalta och där universitets "tredje uppdrag" (d.v.s. att universitetet medverkar till att sprida kunskaper och engagerar sig i samhällsdebatten) kan vara en viktig tillgång. Att ta tillvara de kvaliteter som finns i byggnadsbeståndet, tydligt eller latent, kan sannolikt normalt visa sig vara god ekonomi, framförallt om eftervärlden kommer att värdera byggnadsbeståndet från denna tid efter dess förtjänster. Men det är viktigt att de kvaliteter som finns identifieras och tillvaratas, insikter om att vissa saker borde skyddats kan komma för sent för att de ska gå att tillvarata för framtiden. Inte minst visar frågan om framtiden för Landsarkivet att detta är en väsentlig diskussion. AF Bostäders fasadrenoveringar av Vildanden kan tas som exempel på att medvetenhet hos fastighetsägare om de kvaliteter byggnader innefattar kan medföra att förändringar kan göras som innebär att nya kvaliteter i byggnaderna tas fram, istället för att de förvanskas. Det finns goda skäl för antagandet att den typen av strategier på lång sikt också optimerar det ekonomiska utfallet av fastighetsförvaltning. Här har valts att fokusera på "de tre i Lund". Det bör i sammanhanget också påtalas att det finns ett stort antal ytterligare byggnader från efterkrigstiden i Lund som förtjänar uppmärksamhet, i en arkitekturguide? Som exempel kan tas byggnader som ritats av Ingeborg Hammarskjöld-Reiz, Hans Westman, Sten Samuelsson, Carl Nyren, Nils Ahrbom, Helge Zimdahl, för att bara nämna några, det finns ett stort antal, byggnader från de senaste decennierna inte heller att förglömma. Lund den 9 november 2011 byggkonstruktör, tekn lic 4

406 406 1 Ola Wedebrunn, Thomas Bo Jensen, N ini Leimand, samtliga arkitekter MAA och tekn dr, samt Mette Jerl Jensen, ark MM och doktorand vid Kunstakademiet (Mette Jerl Jensen lägger fram sin doktorsavhandling den 23/ ). Vi har bland annat företagit flera studieturer i Lund med omnejd, varvid det har framgått att denna grupp värderar många byggnader i Lund högt. Redaktionen för den ansedda danska branschtidningen Tegl, som ges ut av Murerfagets Oplysningsråd, har också signalerat att man vill koma till Lund för att göra reportage om modernistisk tegelarkitektur i Lund. l Tegl nr 2/2011 publicerades för övrigt en artikel om landsarkivets tillbyggnad under rubrik Skaer ikke i muren, skriven av Ola Wedebrunn. 2 Modernismens genkomst, Arkitektens Forlag/Statens Byggeforskningsinstitut, Danmark, Boken har redigerats av Jens Schjerup Hansen och Claus Bech-Danielsen. Den innehåller nio artiklar av olika skribenter. Wangs artikel har rubriken Minimal og minimalisfisk arkitektur. Wilfried Wang var 2001 professor vid Harvard University, Cambridge och är 2011 verksam vid University of Texas, Austin. Wangs artikel pekar på att den arkitektur som utvecklades av de tre i Lund inte ska ses som en lokal återspegling av ett internationellt förlopp. 3 Modernismens tegelfasader, Tomas Tägil, Tomas Gustavsson, Kristina Bergkvist, Björn Magnusson Staaf, Arkus Förlag, l boken behandlas användningen av tegel som fasadmaterial under perioden från arkitekturhistoriskt, byggnadstekniskt och hantverksmässigt perspektiv. l boken beskrivs även hur underhåll och reparation i tegelfasader från denna tid kan utföras med ändamålsenlig teknik och hantverksmässig omsorg. 4 Detta kan också beskrivas som en strävan att i arkitekturen optimera materialens naturliga materialverkan. Materialverkan är ett viktigt i arkitektutbildningen, men det behandlas inte i nämnvärd omfattning i byggutbildningar, vilket är till men för kommunikationen mellan olika grupper som är inblandade i byggprocessen. Materialverkan, eller materialitet, står i detta sammanhang för hur vi människor upplever och tolkar olika material. 5 Som exempel kan nämnas att det i Skåne funnits 275 tegelbruk sedan Idag finns inget av dem kvar och det mesta tegel som används importeras från Danmark, som har kvar en stark och livskraftig tegelindustri. Men för oss som arbetar i byggbranschen är det uppenbart att den kulturella förankring som materialet tegel haft fortfarande har stor betydelse här, vilket speglas av att andelen tegelfasader i nyproduktionen är i starkt stigande sedan något år tillbaka i Skåne. 6 Tegel nr 1/ Tomas T äg il och Örjan Ekström är författare till skriften modern arkitektur i Lund, utgiven 1988 i samarbete med Arkitektföreningen för Södra Sverige. En arkitekturguide i enlighet med detta medborgarförslag skulle kunna bygga vidare på det arbete som T äg il och Ekström svarat för. 5

407 407 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Medborgarförslag Starta en ringlinje i Lunds stad Dnr KF 2012/0044 Sammanfattning Oskar Vilhelmsson Timmermand föreslår att Lunds kommun ska starta en ringlinje för busstrafiken i Lund. Förslaget har remitterats till Tekniska nämnden som i huvudsak anfört att det för närvarande inte finns några ekonomiska förutsättningar att lyckas utifrån de utredningar som gjorts. Beslutsunderlag Medborgarförslag inkommet den 1 mars 2012, Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 21 mars Tekniska nämndens beslut den 18 april 2012, 80. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 8 maj Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget med hänvisning till vad tekniska nämnden anfört. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Akten Justerare Utdragsbestyrkande

408 408 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Administrativa avdelningen Göran Sundberg Kommunstyrelsen goran.sundberg@lund.se Medborgarförslag om att starta en ringlinje i Lunds stad Dnr KF 2012/0044 Sammanfattning Oskar Vilhelmsson Timmermand föreslår att Lunds kommun ska starta en ringlinje för busstrafiken i Lund. Förslaget har remitterats till Tekniska nämnden som i huvudsak anfört att det för närvarande inte finns några ekonomiska förutsättningar att lyckas utifrån de utredningar som gjorts. Beslutsunderlag Medborgarförslag inkommet den 1 mars 2012, Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 21 mars 2012, Tekniska nämndens beslut den 18 april 2012, 80 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 8 maj 2012 Ärendet Oskar Vilhelmsson Timmermand föreslår att Lunds kommun ska starta en ringlinje för busstrafiken i Lund i syfte att minska trafiken i centrum samt underlätta resor mellan Lunds yttre stadsdelar. Medborgarförslaget har remitterats till tekniska nämnden som anfört att idén är god. Denna typ av lösningar har studerats i samband med olika linjenätsutredningar, men dessvärre har det hittills inte varit möjligt att finansiera en sådan trafik. Eftersom förslaget för närvarande inte har några ekonomiska förutsättningar att lyckas med hänvisning till de utredningar som gjorts, avstyrker Tekniska nämnden förslaget till en ringlinje i Lund. Kommunkontorets kommentar Kommunkontoret har inget att erinra mot den bedömning Tekniska nämnden gjort. Barnkonsekvensanalys Tekniska nämnden har bedömt att en barnkonsekvensanalys inte är relevant i ärendet. Kommunkontoret kan inte bedöma vilka konsekvenser ett genomförande av förslaget skulle ha för barn och för unga. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

409 409 Tjänsteskrivelse 2 (2) Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget med hänvisning till vad Tekniska nämnden anfört. Göran Eriksson Tf Kommundirektör Pontus Gunnarsson Administrativ chef C:\Users\000457\Desktop\KF Tjänsteskrivelse Medborgarförslag Ringlinje.doc

410 410 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Yttrande angående medborgarförslag om att införa en ringlinje inom Lunds stad Dnr TN 2012/0205 Sammanfattning Kommunkontoret i Lund har begärt ett yttrande från tekniska nämnden angående ett medborgarförslag, vilket uppmanar kommunen att starta en ringlinje i Lund. I debatten kring Lunds framtida kollektivtrafik har det framkommit att många önskar en minskning av busstrafiken i centrum. En ringlinje skulle därför kunna vara ett sätt att minska busstrafiken i centrala staden. Förvaltningen tycker idén är god. Denna typ av lösningar har studerats i samband med olika linjenätsutredningar men dessvärre har det hittills inte varit möjligt att finansiera en sådan trafik. Eftersom förslaget för närvarande inte har några ekonomiska förutsättningar att lyckas med hänvisning till de utredningar som gjorts, föreslår förvaltningen att förslaget avstyrks. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Medborgarförslag Starta en ringlinje i Lund Yrkanden Bodil Ericsson (FP) med instämmande av Lena Fällström (S), Margareta Kristensson (S) och Bengt Borgh (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden Ronny Johannessen (M) ställer proposition på Bodil Ericssons (FP) m.fl. yrkande och finner det vara bifallet. Tekniska nämnden beslutar att med hänvisning till förvaltningens skrivelse avstyrka förslaget till ringlinje i Lund. Beslut expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunkontoret Justerare Utdragsbestyrkande

411 411 Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kollektivtrafikkontoret N Lindgren Till Tekniska nämnden Dnr 12/205 Yttrande angående medborgarförslag om att införa en ringlinje inom Lunds stad Sammanfattning Kommunkontoret i Lund har begärt ett yttrande från Tekniska nämnden angående ett medborgarförslag från Oskar Vilhelmsson Timmermand, vilket uppmanar kommunen att starta en ringlinje i Lund. I debatten kring Lunds framtida kollektivtrafik har det framkommit att många önskar en minskning av busstrafiken i centrum. En ringlinje skulle därför kunna vara ett sätt att minska busstrafiken i centrala staden. Kollektivtrafikkontoret tycker idén är god. Vi har tittat på denna typ av lösningar i samband med olika linjenätsutredningar men dessvärre hittills inte funnit det möjligt att finansiera en sådan trafik. Eftersom förslaget för närvarande inte har några ekonomiska förutsättningar att lyckas med hänvisning till de utredningar som gjorts, föreslår kontoret att förslaget avstyrks. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Oskar Vilhelmsson Timmermands medborgarförslag Starta en ringlinje i Lund Ärendet Kommunkontoret i Lund har begärt ett yttrande från Tekniska nämnden angående ett medborgarförslag från Oskar Vilhelmsson Timmermand, daterat , vilket uppmanar kommunen att starta en ringlinje i Lund. Oskar hänvisar till debatten kring Lunds framtida kollektivtrafik där det framkommit att många önskar en minskning av busstrafiken i centrum. Många som vill åka mellan Lunds yttre stadsdelar skulle inte behöva åka inom Botulfsplatsen. En ringlinje skulle därför kunna minska busstrafik in och ut genom staden och kanske också minska tiden det tar att resa mellan vissa destinationer inom Lund. Kollektivtrafikkontoret tycker idén är god. Vi har tittat på denna typ av lösningar i samband med att vi gjort olika översyner av linjenätet men dessvärre hittills inte funnit att det gått att finansiera en sådan annorlunda trafik. Alla hittillsvarande resvaneundersökningar har visat att den absoluta huvuddelen av resandet är riktad från ytterområde till centrum och vice versa. Botulfsplatsen är sedan länge Lunds största målpunkt för stadsbussarna. Då är inte bytena medräknade utan detta är den största slutdestinationen för stadsbussresenärerna. Därefter kommer Centralen och Universitetssjukhuset. Det hindrar naturligtvis inte att resmönstret med tiden kan förändras. Vi kommer därför även i fortsättningen att göra undersökningar och utredningar för att bland annat se om det är möjligt att starta en trafik i de yttre stadsdelarna t ex som ringlinje eller tvärlinje. Det är helt riktigt att ett av önskemålen i Centrumutredningen är att minska antalet bussar i centrum. Därför togs också de gula regionbussarna bort från centrum den 11 december Vi har fortfarande kvar många stadsbussar i stadskärnan eftersom de gator som kan användas Adress Telefon Fax E-post Byggmästaregatan tekniska.forvaltningen@lund.se Lund

412 412 Tekniska förvaltningen /205 2 (2) för busstrafiken är få och till viss del enkelriktade, vilket innebär att vissa linjer måste köra fram och tillbaka extra mycket för att nå de största resmålen. Eftersom förslaget för närvarande inte har några ekonomiska förutsättningar att lyckas med hänvisning till de utredningar som gjorts, föreslår kontoret att förslaget avstyrks. Barnkonsekvensanalys Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja nej Motiv: Barn gynnas liksom vuxna av att tillgängliga resurser används där de gör störst nytta Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv: Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att med hänvisning till ovanstående skrivelse avstyrka förslaget till ringlinje i Lund. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND Håkan Lockby Ronnie Kalén Beslut expedieras till: Akten Förvaltningschefen Kommunkontoret

413 413

414 414 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Medborgarförslag angående återinförande av benämningen Lunds stad, (KF) Dnr KF 2010/0076 Sammanfattning Sven Perup föreslår i ett medborgarförslag att Lunds kommun bör återta benämningen Lunds stad. I annat fall hemställer han en namnändring av platser innehållande benämningen stad till Kommunparken, Kommunbiblioteket, Kommunhuset, Kommunteatern, Lunds kommunbuss och så vidare. Ett eventuellt namnbyte inte är förenat med några större kostnader förutsatt att den grafiska profilen för Lunds kommun har följts. Statistiska Centralbyrån (SCB) har genomfört en opinionsundersökning i samband med 2011 års medborgarundersökning. Resultatet visar att 27 procent av de tillfrågade är positiva till ett namnbyte, 49 procent är negativa, medan 25 procent inte har någon åsikt eller valt att inte besvara frågan. Kommunstyrelsen beslutade den 4 maj 2011 att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Sven Perups medborgarförslag Kommunkontorets tjänsteskrivelse Yrkanden Lars Bergwall (C), Rolf Englesson (MP), Torsten Czernyson (KD), Anders Almgren (S) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige avslå medborgarförslaget. Mats Helmfrid (M) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta att Lunds kommun ska byta namn till Lunds stad. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Lars Bergwalls (C) m.fl. yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande voteringsordning. Ja för bifall till Lars Bergwalls (C) m.fl. yrkande. Nej för bifall till Mats Helmfrids (M) m.fl. yrkande. Justerare Utdragsbestyrkande

415 415 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Omröstning utfaller enligt följande. Lars Bergwall (C), Torsten Czernyson (KD), Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S), Jeanette Persson (S), Rolf Englesson (MP), Petter Forkstam (MP) och Hanna Gunnarsson (V) röstar ja. Mats Helmfrid (M), Göran Wallén (M), Ronny Johannessen (M) och Carolina Nordbeck (FP) röstar nej. Oskar Krantz (FP) avstår från att rösta. Med 8 ja-röster och 4 nej-röster och 1 som avstår beslutar kommunstyrelsen i enlighet med Lars Bergwalls (C) m.fl. yrkande. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige avslå medborgarförslaget. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige, Akten Justerare Utdragsbestyrkande

416 416 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Medborgarförslag angående återinförande av benämningen Lunds stad - återremiss Dnr KF 2010/0076 Sammanfattning Sven Perup föreslår i ett medborgarförslag att Lunds kommun ändrar namn till Lunds stad. I annat fall hemställer han att platser som innehåller benämningen stad ändras till Kommunparken, Kommunbiblioteket, Kommunhuset, Kommunteatern, Lunds kommunbuss och så vidare. Kommunfullmäktige har beslutat att genomföra en opinionsundersökning av lundabornas åsikter i namnfrågan. Statistiska Centralbyrån (SCB) har undersökt frågan i samband med 2011 års medborgarundersökning. I resultatet av undersökningen framgår att 27 % av de tillfrågade är positiva till en namnändring, 49 % är negativa, 16 % har ingen åsikt och 4 % vet ej. 5 % har valt att inte svara på frågan. Beslutsunderlag Sven Perups medborgarförslag om återinförande av benämningen Lunds stad inkommen den 24 september 2010 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 29 oktober 2010 Kommunstyrelsens beslut den 2 februari 2011, 63 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 21 mars 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 18 april 2011, 99 Kommunstyrelsens beslut den 4 maj 2011, 189 Kommunfullmäktiges beslut den 26 maj 2011, 84 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 11 maj 2012 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Akten Justerare Utdragsbestyrkande

417 Kommunkontoret Utvecklingsavdelningen 417 Tjänsteskrivelse (3) Fredrik Carlsson Kommunstyrelsen Medborgarförslag angående återinförande av benämningen Lunds stad Dnr KF 2010/0076 Sammanfattning Sven Perup föreslår i ett medborgarförslag att Lunds kommun bör återta benämningen Lunds stad. I annat fall hemställer han en namnändring av platser innehållande benämningen stad till Kommunparken, Kommunbiblioteket, Kommunhuset, Kommunteatern, Lunds kommunbuss och så vidare. Ett eventuellt namnbyte inte är förenat med några större kostnader förutsatt att den grafiska profilen för Lunds kommun har följts. Statistiska Centralbyrån (SCB) har genomfört en opinionsundersökning i samband med 2011 års medborgarundersökning. Resultatet visar att 27 procent av de tillfrågade är positiva till ett namnbyte, 49 procent är negativa, medan 25 procent inte har någon åsikt eller valt att inte besvara frågan. Kommunstyrelsen beslutade den 4 maj 2011 att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Sven Perups medborgarförslag Kommunkontorets tjänsteskrivelse (denna skrivelse). Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet. Ärendet I ett medborgarförslag föreslår Sven Perup att Lunds kommun bör byta benämning till Lunds stad. I annat fall föreslår han en namnändring av platser innehållande benämningen stad till Kommunparken, Kommunbiblioteket, Kommunhuset, Kommunteatern, Lunds kommunbuss och så vidare. Tidigare beslut i ärendet Ärendet har återremitterats två gånger. Den 2 februari 2011 beslutade kommunstyrelsen att återremittera ärendet för att komplettera det med en utredning om 1) möjligheten att genomföra en opinionsundersökning i frågan samt vilka kostnader en sådan undersökning skulle medföra, 2) Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, lunds.kommun@lund.se LUND Stortorget 7

418 418 Tjänsteskrivelse (3) kostnaderna för ett eventuellt namnbyte samt 3) erfarenheterna från andra kommuner som har genomfört namnbyte. Kommunkontorets utredning resulterade i följande slutsatser: Det går att genomföra en opinionsundersökning för en kostnad mellan kr till kr. Ett eventuellt namnbyte behöver inte medföra några större kostnader för Lunds kommun förutsatt att Lunds kommuns grafiska profil har följts. Erfarenheter har hämtats in från Landskrona stad, som är den kommun som senast ändrade från kommun till stad. Landskrona stads omställning från kommun till stad krävde ett mer omfattande arbete än ett eventuellt namnbyte från Lunds kommun till Lunds stad kommer att kräva. Det beror till stor del på att Landskrona var tvungna att ta fram en ny grafisk profil. Kommunstyrelsen beslutade den 4 maj 2011 att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Kommunfullmäktige beslutade den 26 maj 2011 att återremittera ärendet för att komplettera det med det med en utredning av lundabornas åsikter i namnfrågan. Opinionsundersökningen SCB har i samband med medborgarundersökningen 2011 undersökt hur lundaborna ställer sig till ett eventuellt namnbyte. Medborgarundersökningen genomfördes mellan den 13 september och den 7 november Ett urval på 1000 personer i åldrarna år tillfrågades och av dessa besvarade 48 procent enkäten. Urvalet är hämtat från SCB:s register över totalbefolkning (RTB), som är ett utdrag ur de folkbokföringsregister som förs inom skatteförvaltningen. Sammansättningen tar hänsyn till fördelning på kön, ålder, civilstånd m.m. i län och kommuner. Urvalet ska återspegla en representativ bild av kommunens befolkning. Resultatet I medborgarundersökningen ställdes frågan: Tycker du att Lund ska byta benämning från Lunds kommun till Lunds stad? 49 procent svarade nej, 27 procent svarade ja, 16 procent svarade har ingen åsikt och 4 procent vet ej. 5 procent av de tillfrågade avstod från att svara på frågan.

419 419 Tjänsteskrivelse (3) Tycker du att Lund ska byta benämning från Lunds kommun till Lunds stad? 5% 16% 27% Ja 4% Nej Vet ej Ingen åsikt 49% Uppgift saknas Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. Kommunkontoret Anette Henriksson Kommundirektör Britt Steiner Planeringschef