KALKLINBANAN FORSBY - KÖPING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALKLINBANAN FORSBY - KÖPING"

Transkript

1 KALKLINBANAN FORSBY - KÖPING Ett industrihistoriskt kulturarv och landmärke, en förenande länk Sörmland - Västmanland, ett projekt för entreprenörskap och turism SLUTRAPPORT AV KALKLINBANEPROJEKTET AV ANDERS JOHANSSON & ANNA GÖTZLINGER På uppdrag av Södermanlands hembygdsförbund & Västmanlands fornminnesförening och hembygdsförbund Finansierat av Kulturdepartementet på initiativ av Delegationen för Industrisamhällets Kulturarv samt Länsstyrelserna i Södermanlands och Västmanlands län

2 Kalklinbanan Forsby - Köping Slutrapport av Kalklinbaneprojektet av Anders Johansson & Anna Götzlinger Omslag och layout: Michael Andersson, Molnhavet Teckensnitt: Galliard Upplaga 500 ex Tryck: Lindherots tryckeri Vingåker 2004

3

4 FÖRORD & INTRODUKTION Kalklinbanan byggdes mellan sörmländska Forsby och hamn- och industristaden Köping i Västmanland för snart 65 år sedan, åren Den kommersiella driften upphörde 1997, eftersom minskad brytning i Forsby kalkbrott gjort linbanan olönsam enligt företagsekonomiska räknesätt. Cementproduktionen i Köping hade upphört redan under 1970-talet på grund av branschens strukturrationaliseringar som medfört en koncentration till Slite på Gotland. I Köping fortsatte fabriken med kalkförädling. Kalklinbanan är ett spektakulärt industriminne som bär på många berättelser om Sveriges 1900-tal. Den byggdes då efterfrågan på cement och betong ökade kraftigt på grund av bl.a. andra världskrigets befästningsbyggen. Den fick ännu större betydelse efter krigsslutet, då Sverige började moderniseras genom byggen av bostäder, industrier, kommunikationer och annan infrastruktur. Efterfrågan på cement var som störst under Miljonprogrammets "bostadsboom" , då anläggningen kördes dygnet runt, året om. Kalklinbanan är med rätta en viktig del av industrisamhällets kulturarv. Eskilstuna Museer väckte för snart sju år sedan förslaget om att Kalklinbanan ska förklaras som byggnadsminne; "Världens längsta, i bruk varande, linbana för råvarutransporter. Förslaget vann gehör hos bl.a. Riksantikvarieämbetets kulturmiljöavdelning som i januari 2000 konstaterade: "Denna rörliga och påtagligt tekniska konstruktion har blivit ett industrihistoriskt landmärke och en viktig del av kulturlandskapet." Dåvarande riksantikvarien Erik Wegreus engagerade sig personligen och förklarade att "Kalklinbanan är en symbol för mycket stora industrihistoriska kulturarv, som är svåra att bevara och bruka. Men klarar vi det kan linbanan bli ett föredöme och fungera som en spjutspets för andra stora industriprojekt. Kalklinbanan är lämplig för ett större statligt stöd för långsiktigt bevarande och förvaltning, och där den industriverksamhet som upphört kan följas av framtida "produktion" av kunskap och kulturarvsupplevelser." Länsstyrelserna i Södermanlands och Västmanlands län har drivit på arbetet genom det s.k. Kalklinbaneprojektet, med stöd från Delegationen för Industrisamhällets kulturarv och Kulturdepartementet. Projektet startade vid årsskiftet i samverkan med museer och hembygdsrörelserna i de båda länen. Projektets styrgrupp har letts av Jan-Eric Rosenqvist, ordförande i Södermanlands hembygdsförbund, och har i övrigt bestått av Erik Orviste, Länsstyrelsen Sörmland, Viking Jonsson, kommunpolitiker i Vingåker, Lars Barkström och Patrick Björklund, båda från Länsstyrelsen Västmanland, Barbro Rundström, Södermanlands hembygdsförbund, Ann Österberg, Västmanlands fornminnesförening och hembygdsförbund, Anders Ellner, Nordkalk AB, Carl-Magnus Gagge, landsantikvarie och länsmuseichef i Västmanland, K.G. Källerfors, ordförande i Kalklinbanans Vänner, samt undertecknade projektansvariga. Inledningsvis fick vi dessa ord på vägen av Sörmlands landshövding Bo Holmberg: "Övergripande mål är att Kalklinbanan ges förutsättningar att bevaras och görs tillgänglig för en bred allmänhet. Projektet syftar till att med linbanan som den förenande

5 länken och landmärke försöka väcka nyfikenhet och intresse för omgivande landsbygder, i syfte att främja utveckling som bidrar till entreprenörskap och sysselsättning inom turistoch besöksnäringen." När Länsstyrelsen i Västmanlands län övertog "stafettpinnen" 2003 uttalades som motiv: "Projektet syftar till att höja attraktionskraften hos och skapa förutsättningar för näringslivsutveckling för den landsbygd som omgärdar Kalklinbanan mellan Forsby och Köping." Undertecknade har samarbetat i detta projekt, även om vi haft något olika uppdrag: Anna Götzlinger har främst haft ansvar för bevarandefrågor medan Anders Johansson svarat för s.k. utvecklingsfrågor. Den 31 maj 2002 kom vi med en delrapport för första halvåret, på uppmaning av Kulturdepartementet. Här föreligger nu en sammanfattande slutrapport som diskuterats inom styrgruppen. Rapporten ska presenteras, granskas och debatteras vid ett avslutande seminarium den 18 maj 2004 i Granhammars bygdegård utanför Kungsör, med linbanans sträckning över slättbygden inom synhåll. Ett av projektets första initiativ var att, tillsammans med Södermanlands hembygdsförbund, inbjuda till bildandet av Föreningen Kalklinbanans Vänner den 27 februari 2002 i Västermo bygdegård, Eskilstuna kommun. Nitton månader senare vann föreningen riksomfattande erkännande genom utmärkelsen "Årets industriminne 2003", som den delar med linbanans nuvarande ägare Nordkalk AB. Utmärkelsen från Svenska industriminnesföreningen (SIM) stöder vår uppfattning att Kalklinbanan har riksintressant industri- och teknikhistoriskt värde, som både berättigar till en byggnadsminnesförklaring och rymmer attraktionskraft som spännande kulturarv i flera avseenden. Linbanan är ett industriminne som kan framhävas som angeläget för många människor, i en tid då våra samtida kulturarv blir allt viktigare för turism- och besöksnäringen. Under projektarbetets gång har vi därtill övertygats om att Kalklinbanan har en ytterligare potential som turistattraktion, om den - under respektfullt bevarande av den teknikhistoriska dimensionen - återbrukas för persontrafik. Den bästa garantin för långsiktigt bevarande är om banan dessutom åter tas i bruk för mer miljöanpassade råvarutransporter, som i sig kanske inte är företagsekonomiskt lönsamma på kort sikt men desto mer positiva ur ett större samhällsekonomiskt och långsiktigt perspektiv. En spännande kombination med möjlig ekonomisk bärkraft i framtiden är kombinerad turist- och råvarutrafik, som förtjänar att utredas seriöst. Ett sådant förslag har inte ingått i vårt Kalklinbaneprojekt, som härmed avslutas. Men vi överlämnar det - och flera andra förslag - för överväganden till Kulturarvsstiftelsen, Kalklinbanans Vänner och andra hugade aktörer, entreprenörer, intressenter och myndigheter. Kanonhuset Eskilstuna den 23 april 2004 Anna Götzlinger Anders Johansson

6

7 Förord & Introduktion KALKLINBANERAPPORTEN Innehållsförteckning: Berättelser, minnen, skrönor, visioner... 9 Det immateriella kulturarvet Uppdrag, förankring och engagemang Projekt och vänförening hand i hand Idéer, information och initiativ Statligt engångsbidrag? Vem ska äga Kalklinbanan? Kalklinbanan som byggnadsminne Dokumentation, forskning och kunskapsöverföring Premiär för "Kalklinbanans Vecka" "Årets Industriminne 2003" Vad vill Nordkalk AB? Barnen och banan - ett pedagogiskt pilotprojekt Centrum i avlägset Malmberga Kalkbrottsutsikten Forsby Paviljonger och landmärken Gränsöverskridande kulturarv Kultur och kommers förenligt? Kalklinbanan - ett världsarv? Finansieringar och sponsorer Varumärket "Kalklinbaneland" En sammanfattande omvärldsbeskrivning Reflektioner och frågeställningar När får jag åka linbana? Förslag på kort sikt Förslag på längre sikt Bilagor: Bil. I: Förenigen Kalklinbanans Vänners programförklaring från 27 februari Bil. II: F. riksantikvarien Erik Wegraeus årsmötestal 17 mars 2003 Bil. III: Brevet till kulturminister Marita Ulvskog 14 februari Bil. IV: SIM:s motivering för "Årets Industriminne 2003" Bil. V: Kalendarium.

8

9 BERÄTTELSER, MINNEN, SKRÖNOR, VISIONER Det immateriella kulturarvet "En viktig förklaring till det engagemang som nu visas den industriella epoken hänger samman med kulturarvets mänskliga dimension. Industrisamhällets kulturarv handlar inte längre så ensidigt om det fysiska arvet utan om människors liv och arbete och de processer och sammanhang som styr eller följer samhällsutvecklingen. - - Byggnader och maskiner är och kommer framgent att vara omistliga och viktiga delar för kunskapen om industrisamhället, men lika angeläget är bevarandet och förståelsen av det immateriella arvet - innehållet i verksamheten, tankar, värden och idéer." Ur Sammanfattande reflektioner i Betänkande av Delegationen för industrisamhällets kulturarv (SOU 2002:67) "Långt ute över sjön vandrar korgarna i linbanan som nottecken i en evig vardagssymfoni. Så länge vi kan minnas har korgarna vandrat fram och åter över Hjälmaren. Mjukt och tyst seglar de över vägen norr och söder om sjön. Det är, eller har i varje fall varit, Sveriges näst längsta linbana. 42 km från kalkbrottet i Forsby till fabriken i Köping. Att komma till linbanans ena fäste måste vara som att stå vid regnbågens slut." Håkan Boström i "Kalenderblad från Sörmland" ( publicerade 1980 ) K alklinbanan är ett spektakulärt industriminne som bär på många berättelser om Sveriges 1900-tal. Så skriver vi i förordet när det är dags att summera ett par års projektarbete. Vi minns människors berättelser, historier, idéer, minnen, skrönor, visioner; det som på kulturbyråkraters språk högtidligt kallas det immateriella kulturarvet. Karl Karlsson, exempelvis, "Berga-Kalle", som var med och byggde linbanans höga bockar över Hjälmaren och Arbogaån den kalla vintern Det var 18 månaders minnesvärt arbete i hans snart 100-åriga liv. Karl Karlsson mötte upp då Kalklinbanans Vänner bildades i Västermo bygdegård en vinterkväll med snöyra, den 27 februari 2002, och vid projektets manifestation i Granhammars bygdegård den 30 maj samma år. Dagens Nyheters utsände reporter fick veta "Berga-Kalles" åsikt: "Jag tycker gott de kan spara linbanan. Det är ett fint bygge." Med glimten i ögat sade han apropå visionen om turisttrafik: "Lever jag när det blir färdigt att åka igen ska jag upp." En äldre gentleman vid en Rotarylunch i Eskilstuna, som varit butiksbiträde i Gimgöls lanthandel under bygget, berättade att detta medfört att en ny sorts snus introducerats i bygden. Norrländska linbanebyggare nöjde sig inte med det butiken erbjöd. KALKLINBANEPROJEKTET 9

10 Karl-Gunnar Källerfors, allmänt kallad KG, kan med inlevelse berätta om barndomens hyss kring Kalkbrottsvillorna - "Tattarsta n" - och skolgången i Gimgöls folkskola, nu bygdegård och en av flera träffpunkter för projekt och vänförening. Familjen flyttade från Arboga till Forsby när KG var två år; en modern personalbostad var bolagets lockbete när fadern Karl tog anställning i brottet. Även KG, liksom storebror Sten, anställdes med tiden för att bryta det 2,5 miljarder år gamla kalkstensberget. Bröderna gjorde upp om arbetarnas villkor hemma vid köksbordet, sedan Sten blivit platschef och KG fackombud, innan han långt senare gjorde politisk karriär som bl.a. kommunstyrelseordförande i Vingåker. KG - arbetande styrelseordförande i Kalklinbanans Vänner - skulle gärna vilja få igång "sin" Ruston Bucyrus 110, en höjdgrävare som tog sju ton i varje skoptag, men som strandat i brottet i brist på arbete och elkraft. Anders Ellner, liksom KG, personifierar industri- och teknikhistoria, uppväxt som han är med linbanan och sen barnsben hemmastadd i driftcentralen i Malmberga. Där visar han med stolthet upp alla specialverktyg och märkliga ting i det stora reservdelslagret. Fadern Rudolf Ellner var med och byggde inte bara Kalklinbanan utan också den långa malmlinbanan Kristineberg-Boliden i Västerbotten , liksom linbanor i Baltikum, Finland och Turkiet. Därefter anställdes Rudolf av "skåningarna" (Skånska Cement) som chef för Kalklinbanan, ett jobb som gick i arv till sonen Anders. Det går många historier om folk som tjuvåkt uppe i linbanans korgar, eller hinkar som de kallas i norra ändan kring Kungsör och Köping. Men Anders Ellner dementerar dem alla och han borde veta, eller? Likaså tar han död på historien att Lennart Hyland i början av 1950-talet skulle skildrat en självupplevd linbanefärd i sitt populära program "Karusellen" i Sveriges Radio; "Hyland vågade inte åka när det blev så dags, men skickade iväg sin sekreterare Ulla Jansson i stället med Bengt Olovsson, som körde servicevagnen många år." Inte heller blev det någon linbanetur för Nils Linnman, som skulle göra ett naturreportage för Sveriges Radio. Oturligt nog, eller kanske var det tur, rasade en bock vid ett haveri nära Daviken dagen innan det var dags för Linnman. Apropå haverier stoppade Gerd Wistrand, bondmora på en gård vid Malmberga, ett sådant en sommardag på 1950-talet. Hon fick larm från företaget per telefon om att något gått snett på linbanan, och ombads att skyndsamt ta sig till den närbelägna och tillfälligt obemannade driftcentralen och trycka på en knapp för nödstopp. "Inte kan jag det", invände Gerd Wistrand, men det kunde hon. Om denna insats berättar "Buss-Harald" Karlsson i Västermo, som var med om att staka ut linbanan genom bygden i slutet av 1930-talet, och för övrigt skriver om sina upplevelser i en kommande årsbok från Lokalhistoriska sällskapet i norra Sörmland. En annan kvinna som vi träffade på Jordbrukets Dag i Julita sommaren 2002 ville inte alls veta av Kalklinbanan; "Den tog min första kärlek ifrån mig!" Två män omkom vid den största olyckan på banan måndagen den 28 maj 1951 i skogsterräng mellan Aspesten och Granhammar, nära gränsen mellan Sörmland och Västmanland. Ett 40-tal korgar hade stockat sig mellan två stolpar, ungefär som en timmerbröte i en norrländsk älv. När männen var i färd med att röja bland korgarna störtade alltsammans plötsligt i marken. En tredje reparatör var också nära att KALKLINBANEPROJEKTET 10

11 omkomma, enligt Eskilstuna-Kuriren dagen därpå; "Jag tittade upp och såg vagnskorgarna, de båda arbetarna och en del bråte störta rakt emot mig. Jag kastade mig baklänges och rullade ett par varv, innan alltsammans slog i marken med ett öronbedövande dån." "En av de omkomna var min älsklingsfarbror" berättar Lena Axelsson, vars far Lage Andersson var en av "Berga-Kalles" arbetskamrater på linbanebygget. Idag är Lena flitig medlemsvärvare till Kalklinbanans Vänner - och äger marken där spännstation nr nio står strax norr om Hjälmarens strand. En produkt av linbanan är Monica Lindkvist, vars far kom från trakten av Nyköping till Stora Sundby för att jobba med bygget och träffade en kvinna på bygden. Med tiden kom två söner och sist Monica, som engagerat och entusiastiskt berättar om egna och andras uppväxt runt Mälartorget. Bebyggelsen av olika slag markerar skilda villkor för olika personalgrupper i denna förstad nära cementfabriken i Köping. Den forna disponentvillan ligger för sig själv vid en ekskog. Denna moderna bruksort från 1940-talets början heter egentligen Kungsängen, men den guldkant namnet associerar till har flagnat. Nu vill Monica försöka återvinna svunnen stolthet, med koppling till Kalklinbanan. Cementfabrikens lokalisering i Köping, vid linbanans slut, bidrog verksamt till att denna unga industristad gick i hamn med en djärv, ja våghalsig satsning - etableringen av en djuphamn i västra Mälaren. Om detta ekonomiska äventyr berättar gärna riksdagsman Göran Magnusson, som motionerade om långsiktigt statligt stöd till industriminnet Kalklinbanan redan året efter det att anläggningen "stoppades i malpåse" av Nordkalk AB. Kalklinbanan togs ur malpåsen i september 2002 och provkördes för första gången på c:a fyra år, trots att den borde köras en gång i månaden för att vara i bästa form, enligt veteranerna Per Andersson och Hans Gustavsson, som skött drift och underhåll i flera decennier. Sune Karlsson fick på nytt äntra sin lilla servicekabin för att färdas längs banan, smörja vitala delar och inspektera dess skick på nära håll. Sune brukar vintertid släppa ner medhavd kalksten på Hjälmarens is för att testa om den bär för pimpelfiske. För övrigt är det fler fiskare än Sune som funnit Kalklinbanan användbar. Fritidsfiskare på Hjälmaren har berättat om hur skramlet av korgar hjälpt dem att orientera sig rätt i dimman, antingen det varit vår eller höst. Och den långa, breda "gatan" i terrängen längs linbanan - som röjdes ren i samband med provkörningen hösten är användbar av jägare som behöver sikt, särskilt under älgjakten. Tvärs emot vad många befarade i förväg bryr sig varken vilt eller tamboskap om linbanans ljud, men däremot sägs den skrämma hästar. Sune Karlsson har aldrig drabbats av haveri men satt en gång fast i sin servicekabin sju-åtta timmar ovanför Hjälmarens skummande vattenyta. Efter provturen 2002 valdes han till september månads klassprofil i Eskilstuna-Kuriren av klass FP2B på Rekarnegymnasiet i Eskilstuna. Den utmärkelsen sporrar skolungdom till samhällsengagemang och har tilldelats allehanda företeelser och personer alltifrån Friskis & Svettis till Mietek Grocher, som föreläser i bl.a. skolor om hur han överlevde Nazitysklands koncentrationsläger. "Vi kom fram till att vi tyckte Sune Karlsson gjorde en större insats för samhället, kulturen och historien, även om vi ser det som en fin bragd att ta hand om hjälplösa KALKLINBANEPROJEKTET 11

12 djur", skrev eleverna på Rekarnegymnaiset, som hade en kvinna som tagit hand om en kull hemlösa kattungar som alternativ. "Att åka i en 61 år gammal linbana, högt över marken i nio kilometer i timmen, för att smörja kabeln som vagnarna åker på, vågar långtifrån alla." Dock är det just detta, att kunna färdas med Kalklinbanan i trädtoppshöjd eller 30 meter ovanför Hjälmaren och Arbogaån, som många fascineras av och fantiserar kring. "När får jag åka?" är den ständiga frågan, inte minst från kvinnor - alltifrån Metalls kulturansvariga Kjersti Bosdotter till en äldre dam på en ABF-afton i Stockholm, dit vi inbjudits av förre kulturministern Bengt Göransson. Den äldre damen bönföll: "Kan ni inte ordna så att jag får åka? Jag skriver på vilket papper som helst att jag gör det på egen risk? Jag kan stå i en korg, bara jag får åka!" Kalklinbanan, särskilt när den rör på sig, sätter fantasin i rörelse hos både gamla och unga. Bland det roligaste som hänt under arbetets gång är det pedagogiska pilotprojektet "Barnen och banan", på initiativ av pedagogerna vid länsmuseerna i Sörmland och Västmanland. Fantasin fick extra utlopp, apropå utmärkelsen "Årets industriminne 2003", då skolbarn inbjöds till en teckningstävling på temat "Vad vill vi använda Kalklinbanan till i framtiden, när vi blir vuxna?" Och allra roligast var den berättarglädje, kreativitet och mångfaldiga uppfinningsrikedom som kom till utlopp på Hammargärdets skola på alla nivåer hösten Detta överrumplade både lärare, museipedagoger och vi som arbetat i Kalklinbaneprojektet. Allt talar för att Kalklinbanan har en framtid, men vilken - säg det? KALKLINBANEPROJEKTET 12

13 Ett av de vinnande bidragen i teckningstävlingen 2003 KALKLINBANEPROJEKTET 13

14 UPPDRAG, FÖRANKRING OCH ENGAGEMANG "Ett ökat medborgerligt engagemang samt samverkan mellan olika aktörer är de grundläggande förutsättningarna för att kunna bevara det industrihistoriska arvet i någon större omfattning. Genom konkret projektarbete i samverkan mellan många olika aktörer kan delaktigheten i det industrihistoriska arvet stärkas på lokal, regional och nationell nivå." Ur inledningen till Berättelser om vårt samhälles historia - svenska industriminnen; Riksantikvarieämbetets program för det industrihistoriska arvet. E ngagemang, delaktighet och förankring har varit honnörsord på vägen under projektarbetets gång. Södermanlands hembygdsförbund förklarade i sin ursprungliga ansökan till Delegationen för industrisamhällets kulturarv att "Projektet syftar till att stödja och verka för att människors intresse, engagemang och delaktighet skall öka i det som finns runtomkring oss." Från första början initierades samverkan över länsgränser. Den sörmländska ansökan skrevs nämligen av Anna-Gretha Eriksson, biträdande länsantikvarie på Länsstyrelsen i Västerås, som hade som samtalspartner bl.a. Carl-Magnus Gagge, landsantikvarie och länsmuseichef i Västmanland, och Katarina Frost, då chef för Köpings museum och nu chef för friluftsmuseet Vallby i Västerås. Den kommunpolitiker som varit mest pådrivande är Viking Jonsson i Vingåker, tidigare kommunstyrelsens ordförande och nu oppositionsråd. När Länsstyrelsen i Södermanlands län ställde sig bakom ansökan skrev landshövding Bo Holmberg 20 februari 2001 att "Länsstyrelsen tror att denna typ av projekt över gränserna och med öppningar åt många håll kan ge värdefulla kunskaper om hur man bedriver projekt och förankringsarbete i ett vidare perspektiv." Ett drygt år senare, när samma Länsstyrelse tog det formella beslutet ( ) att komplettera Kulturdepartementets stöd till Kalklinbaneprojektet, hette det: "För att ett bevarande skall vara meningsfullt fordras en folklig förankring. Projektet skall hjälpa till med förankringsarbetet." Johan Björsell, anlitad som jurist av Riksantikvarieämbetet, deltog i det första formella projektmötet i Katrineholm den 10 januari 2002 och lade ut texten än tydligare. Han förklarade att Kalklinbanan var ett av ett tiotal objekt som RAÄ gärna ville satsa på: "Det finns dock ett förbehåll. RAÄ:s ekonomiska stöd förutsätter att de båda länsstyrelserna, liksom berörda kommuner och helst också lokalbefolkningen förklarar sig beredda att medverka och aktivt stödja projektet. Erfarenheten visar nämligen att ett bevarande finansierat enbart med statliga medel blir till ringa värde om bevarandet inte får stöd regionalt och lokalt. Det personliga intresset och engagemanget betyder ofta mer än pengar." Delegationen för industrisamhällets kulturarv, som kom med sitt betänkande sommaren 2002 (efter vår första delrapport), föreslog två övergripande mål för en fortsatt, temporär satsning, i avvaktan på statsmakternas beslut om framtida lös- KALKLINBANEPROJEKTET 14

15 ningar vad gäller ansvarsfördelning och resurser. Det ena målet uppgavs vara att skapa en djupare demokratisk insikt i det samlade kulturarvsarbetet, medan det andra målet beskrevs som en satsning för att stärka uppslutningen och engagemanget hos nya grupper och framför allt engagera de ideellt arbetande organisationerna, folkrörelserna och näringslivet. Delegationen konstaterade: "Det råder en stor enighet om att insatserna för särskilt industrisamhällets kulturarv bör präglas av mångas delaktighet. Denna ökade medverkan av nya intressenter behöver dock stöd för att i praktiken bli en realitet. Delaktighet utvecklas i hög grad i det lokala arbetet och baseras på ett ideellt arbete." Under projektets gång har uppdragen varit flera men i huvudsak två: Det första har framförallt varit inriktat på att underlätta ett bevarande av Kalklinbanan bland annat genom att väcka intresse för frågan lokalt, regionalt och på riksplanet, förankra idén om ett bevarande lokalt, hålla kontakten med alla inblandade aktörer samt skapa diskussioner kring bevarandefrågan bland annat genom att arrangera och delta i seminarier och andra arrangemang. Det andra uppdraget har mer haft inriktning mot utvecklingsfrågor. En viktig grund för kommunernas engagemang är möjligheten att utveckla Kalklinbanan till ett attraktivt besöksmål. Projektansvariga, som försökt undersöka hur detta ska kunna förverkligas, har lanserat begreppet Kalklinbaneland. Betecknande för detta är att Kalklinbanan går igenom kommunernas utkanter, områden som ofta är avfolkningsbygder med ont om arbetstillfällen. Meningen har varit att med Kalklinbanan som samlande symbol uppmuntra lokala entreprenörer till samarbete både i samband med arrangemang med mer eller mindre direkt anknytning till Kalklinbanan men också annat som gagnar bygden. Det betyder bland annat att de arbetsuppgifter som uppstår kring banan ska utföras av lokala firmor och att alla affärsidéer som tar sin utgångspunkt i Kalklinbanan ska uppmuntras så länge de inte står direkt i strid med ett industrihistoriskt bevarande. Anledningen till att det blivit en sådan uppdelning beror på att projektet finansierats med medel från flera olika håll med delvis olika önskemål. Den första delen, , betalades med kronor av statliga medel (Kulturdepartementet) genom Delegationen för industrisamhällets kulturarv. Uppdraget från delegationen var att utveckla en bred organisationsmodell för bland annat förvaltning, underhåll och publik lansering av ett industrihistoriskt kulturarv. Sörmlands landshövding Bo Holmberg har från första stund ställt upp som uppskattad primus motor, och flera gånger tagit personliga initiativ till seminarier, träffar och utspel. Arbetet på länsstyrelsen i Sörmland har varit komplext och omfattat bl.a. samordning och i viss mån medlarroll mellan länsstyrelserna, Nordkalk, Riksantikvarieämbetet, kommuner m.fl. vad gäller bevarande-, förvaltnings- och utvecklingsfrågor. Detta arbete har letts av antikvarie Erik Orviste med stöd av f.d. enhetschefen Caj Möllergren. Även näringslivsansvarige Peter Eklund medverkade till projektstarten. Bo G. Svensson har givit draghjälp då det gällt att hävda Kalklinbanan som ett prioriterat objekt inom byggnadsminnesvården med stor potential även för tillväxt. Då länsstyrelsen vid projektstarten kompletterade det statliga stödet med ett eget bidrag på kronor var ett syfte att använda Kalklinbanan KALKLINBANEPROJEKTET 15

16 som hävstång för näringslivs- och utvecklingsarbete i Sörmlands krisdrabbade västra bygder. I länsstyrelsens gemensamma arbete med tillväxtfrågor togs dock inte denna potential i projektet tillvara när det gäller näringslivsfrågor. På ett tidigt stadium uttalade landshövding Mats Svegfors i Västmanlands län viss skepsis beträffande den ekonomiska bärkraften i visionen om Kalklinbanan, men utlovade ändå "sitt entydiga moraliska stöd". Länsstyrelsen i Västmanland var vid starten avvaktande till att medverka finansiellt i projektets utvecklingsdel, men övertog år 2003 stafettpinnen från Sörmland och har satsat totalt kronor. Arbetet har bedrivits på bred front genom byggnadsantikvarie Patrick Björklund och Lars Barkström, ansvarig för utvecklingsfrågor i KAK-regionen (Köping-Arboga- Kungsör). Genom detta engagemang har inom Länsstyrelsen i Västmanlands län vunnits insikt om Kalklinbanans förutsättningar för näringsliv och tillväxt. Kalklinbaneprojektet initierades genom ett inte alldeles vanligt samarbete mellan en myndighet och en ideell rörelse, dvs Länsstyrelsen i Sörmland och Södermanlands hembygdsförbund. Bakgrunden till detta beskrivs i vår första delrapport (sidan 21). Dåvarande länsantikvarien Anders Hedman, som upptäckt att linbanan var ett "gigantiskt projekt med många olika bottnar", fann två likasinnade i hembygdsförbundets nyvalde ordförande Jan-Eric Rosenqvist och nyanställde hembygdskonsulenten Barbro Rundström. De blev entusiastiska inför ett nytt arbetsfält för hembygdsrörelsen, ett område som upplevdes som både spännande och viktigt. De hoppades också att hembygdsrörelsen skulle kunna nå nya människor, som inte tidigare varit intresserade av det som traditionellt förknippades med dess verksamhet. När Kalklinbaneprojektet kom igång kring årsskiftet blev förbundets engagemang både bredare och mer arbetskrävande än vad någon först föreställt sig, vilket knappast dämpat deras arbetslust och energi - snarare tvärtom. Men engagemang i lokalt arbete kan inte påbjudas ovanifrån. Beslut i en förbundsstyrelse följs inte med automatik i varje lokalförening. Delaktighet kan ibland bli framgångsrik först efter en lång process, som kräver förankring, motivation, uppmuntran, uthållighet och t.o.m. övertalning. Ett exempel är Öja-Västermo hembygdsförening, mitt i "Kalklinbaneland", som enligt vår delrapport (sidan 22) "ordnade inte bara kaffe & dopp utan också blev den första förening som tecknade medlemsskap i Föreningen Linbanans Vänner vid dess konstituerande möte i Västermo Bygdegård onsdagen den 27 februari 2002." Ordföranden Sixten Johansson antecknade omedelbart sin förening som medlem, men det dröjde till januari 2004 innan hans styrelse efter många om och men beslutade om medlemsskap. Engagemang och förankring uppnåddes samtidigt på andra håll inom föreningslivet i de aktuella bygderna. Medlemsskap tecknades av bl.a. ABF Sörmland, Folkpartiets lokalavdelning i Vingåker, Hjälmaresunds båtklubb samt Udden-Ängstorps samfällighet, som organiserar fritidshusägare vid Knotberget, alldeles intill linbanans första mellanstation söder om Hjälmaren. Hembygdsrörelsen är och förblir en naturlig hemvist för Kalklinbanans Vänner som efterhand fått flera hembygdsföreningar som medlemmar. Vänföreningen har i sin tur blivit medlem i såväl Västmanlands fornminnesförening och hembygdsförbund som systerförbundet i Sörmland. Både vänföreningens och projektets arbete har fortlöpande rapporterats vid förbundens sammankomster och i deras publikationer. Förbundskansliet i Nyköping har dessutom gett värdefullt praktiskt stöd, KALKLINBANEPROJEKTET 16

17 genom att sköta medlemsregister och distribuera nyhetsbrev överläts detta arbete till en mera lokal aktör: Stora Sundby GoIF. Kommunerna har ställt upp och medverkat vid uppvaktningar hos både kulturminister Marita Ulvskog och Riksantikvarieämbetets nya ledning, men i övrigt har intresset varierat. I Stadshuset i Köping var inställningen till en början avvaktande, men sedan gavs helhjärtat stöd till bl.a. en idéträff den 7 april 2002, som resulterade i viktiga kontakter och fokusering även på cementindustrins egen "personalförort" Kungsängen runt Mälartorget. I Kungsör har engagemanget fördjupats i projektets slutfas i och med anställning av en ny näringslivssekreterare, Bo Axelsson, som med nya ögon och öppet sinne ser möjligheter för Kalklinbanans återbruk som turistbana. Eskilstuna "kulturkommunalråd" Kristina Eriksson har tagit aktiv del för i första hand stiftelsebildningen. Katrineholms kommun bjöd de inbjudna gästerna på lunch vid den allra första manifestationen i Gimgöls bygdegård den 9 mars 2002, men har i övrigt hållit distans. Vingåker har från första stund engagerat sig med liv och lust, genom förre kommunstyrelseordföranden Viking Jonsson, som ingått i projektets styrgrupp och är de fem kommunernas främste företrädare under bildandet av stiftelsen. Kreativitet, kunskaper och kvalité i arbetet för Kalklinbanan har främjats genom förankringen i regionens museer, alltifrån det första förslaget om en byggnadsminnesförklaring från Eskilstuna museer till det personliga engagemanget av nyckelpersoner som landsantikvarie Gagge. Även Köpings museum har här haft en viktig roll och bl.a. ordnat en utställning. Kalklinbaneprojektet beskrivs som ett "gränsöverskridande projekt", vilket det är på flera plan. Geografiskt korsar det läns- och landskapsgränsen mellan Sörmland och Västmanland och sträcker sig över fem kommuner. Både projekt och vänförening har blivit plattformar för praktisk samverkan över gränser i Mälardalen, en samverkan som politiker ofta talar om i högtidliga sammanhang men som fått få praktiska uttryck. Kalklinbanan har också använts för gränsöverskridande över generationer; medan hembygdsrörelsen har jämförelsevis hög medelålder har bl.a. museipedagogernas pilotprojekt "Barnen och banan", "Kalklinbanecupen" och teckningstävlingen om linbanans framtid uppmuntrat engagemang av barn och ungdom. Kalklinbanans Vänner har vuxit fram ur projektet och haft stöd av detta vad gäller både information, kontakter och praktiskt arbete. När väl vänföreningens verksamhet sköt fart, efter det första egentliga årsmötet i Granhammar den 18 september 2002, kändes det naturligt att projekt och vänförening samarbetade alltmer både internt och i externa sammanhang. Ordföranden KG Källerfors knöts till projektets styrgrupp, samtidigt som de projektansvariga Anders Johansson och Anna Götzlinger valts till ledamöter av vänföreningens styrelse. Världspressens skildring av urpremiären för Kalklinbanan i början av 1940-talet flimmrar förbi i den flitigt använda "journalfilm" som Nordströms Linbanor AB lät producera. Alltsedan dess har massmedier från tid till annan gjort reportage om banan, och de två senaste åren är inget undantag - snarare tvärtom. Provkörningar, kulturministerbesök, utmärkelsen "Årets industriminne 2003" och mycket annat har lockat många utsända reportrar från tidningar, TV och radio. Spektakulär som den är gör den sig också bra på bild. KALKLINBANEPROJEKTET 17

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

ARBETSAM Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd Verksamhetsberättelse för 1999

ARBETSAM Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd Verksamhetsberättelse för 1999 Verksamhetsberättelse 1999 ARBETSAM Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd Verksamhetsberättelse för 1999 Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd Den 20-21 mars 1998 bildades Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd -ArbetSam

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010.

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010. VERKSAMHETSBERÄTTELSE DISTRIKT NORRBOTTENS Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret. Årets som gick 2 Distriktsverksamheten 3 Distriktstyrelsens

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Neuroförbundet Västervik

Neuroförbundet Västervik Neuroförbundet Västervik org.nr. 833600 8175. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 3 1. Styrelsen för Neuroförbundet Västervik får härmed överlämna Verksamhetsberättelsen för. 1 januari 31 december 2013 Inledning.

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar!

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Byalaget vill vara Tyringebornas samlade röst! 1 Uppgift Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Tyringe

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

MRO-AKTUELLT (10/2014)

MRO-AKTUELLT (10/2014) MRO:s Vårmöte 2015 Tidigare MRO-möten har beslutat att MRO:s Vårmöte 2015 kommer att hållas lördagen 7 mars i Malmköping, med MUMA som värd Deltagare som kommer med tåg hämtas i Flen med Veteranbuss efter

Läs mer

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas.

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. 1. Namn på projektet: Mooseum 2. Kontaktperson för projektet (projektledare):

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson Protokoll fört vid årsmöte med Gothems sockenförening den 8 mars 2015 i Gothems Bygdegård Närvarande: Ca 40 medlemmar 1. Mötets öppnande Ordförande Christina Näslund hälsade alla välkomna och inledde med

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

NYHETER. Till er alla vill vi önska en riktigt God jul & Ett Gott nytt år! för arbetslivsmuseer. 20 dec 2010

NYHETER. Till er alla vill vi önska en riktigt God jul & Ett Gott nytt år! för arbetslivsmuseer. 20 dec 2010 NYHETER för arbetslivsmuseer 20 dec 2010 Julklapp I, Kulturministern inviger ArbetSams årsmöte i Gävle, s 1. Julklapp II, Julhälsning, s 1. Årsmöte i Gävle, 15-16 april 2011, s 2-3. Seminarieprogram 2011,

Läs mer

industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan

industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan 14 föredrag och 1 exkursion om industrisamhällets kulturarv Välkommen till Industrihistoriskt forum 2008. Konferensen vänder sig till

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Länsbygderådet Sörmland

Länsbygderådet Sörmland Länsbygderådet Sörmland Nyhetsbrev mars 2015 Hej! Här kommer årets andra Nyhetsbrev med aktuell info från Länsbygderådet. Nyhetsbrev med aktuell information, tips om aktiviteter och kompete nsutvecklande

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Årsmöte 2014-04-23. Årsmöteshandlingar

Årsmöte 2014-04-23. Årsmöteshandlingar Årsmöte 2014-04-23 Årsmöteshandlingar Innehåll FÖRSLAG TILL DAGORDNING... 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013... 3 ÅRSREDOVISNING FÖR 2013... 4 REVISIONSBERÄTTELSE... 5 LOKAL MEDLEMSAVGIFT... 6 BUDGET 2014...

Läs mer

Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011

Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011 Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011 1 Detta nyhetsbrev är sänt till alla medlemmar vi har e-postadress till i medlemsregistret och som inte meddelat att de inte vill ha nyhetsbrevet. Meddela

Läs mer

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Framtidsfrågor Skånes hembygdsförbund fick av stämman 2009 i uppdrag att låta en arbetsgrupp ta fram en proposition som presenteras på stämman 2010 (se

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Slutrapport för öppet hus i Ljustorp

Slutrapport för öppet hus i Ljustorp Sid1/6 Slutrapport för öppet hus i Ljustorp 1. Vilket projekt? Utökning av öppet hus i Ljustorp Paraplyprojekt under byutveckling Projektägare: Ljustorp socken ek förening 2. Vilka personer kan svara på

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

Protokoll från styrelsemötet 2011-02-24

Protokoll från styrelsemötet 2011-02-24 Industrihistoriska föreningen I Västerås Protokoll från styrelsemötet 2011-02-24 Plats: Skallbergets Servicehus kl 16:00-18:00 Närvarande: Styrelseledamöterna Sören Bååth (Ordföranmde) Hans Stackegård

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727)

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727) PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727) Tid: 18 februari 20 kl 19.00 Plats: Telefonkonferens mellan närvarande styrelsemedlemmar Närvarande: Ledamot / vice ordförande Tommy Malmgren

Läs mer

Kulturarvsturism och regional utveckling

Kulturarvsturism och regional utveckling 2013-03-14 Maria Agestam Den vetenskapliga definitionen: Kulturarv avser såväl materiella som immateriella uttryck. Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv-

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Årsmöte 2012 2 februari i Alnarp kl. 17.00-19.00. Årsmöteshandlingar Dagordning Styrelsekandidater Verksamhetsberättelse Verksamhetsplan Mål 2012

Årsmöte 2012 2 februari i Alnarp kl. 17.00-19.00. Årsmöteshandlingar Dagordning Styrelsekandidater Verksamhetsberättelse Verksamhetsplan Mål 2012 Årsmöte 2012 2 februari i Alnarp kl. 17.00-19.00 Årsmöteshandlingar Dagordning Styrelsekandidater Verksamhetsberättelse Verksamhetsplan Mål 2012 Dagordning årsmöte 2012-02-02 Alnarp 1. Val av mötesordförande

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Inledning Målsättningen enligt stadgarna för Rekekrokens Byaförening är att främja byn och dess invånare för en ökad trivsel och samhörighet. Vidare skall föreningen

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 Visit Värmdö Ideell Förening

Verksamhetsberättelse 2013 Visit Värmdö Ideell Förening Inledning Verksamhetsberättelse 2013 Visit Värmdö Ideell Förening Visit Värmdö Ideell Förening är näringslivets och föreningslivets organisation inom besöksnäringen. Tillsammans med Värmdö kommun bildar

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård

Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård SOVIS15-0032 Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Vård- och omsorgscollege... 3 3. Vård och omsorgscollege

Läs mer

Protokoll fört vid årsstämma för Föreningen GIS i Västmanland den 31 mars 2004

Protokoll fört vid årsstämma för Föreningen GIS i Västmanland den 31 mars 2004 Protokoll fört vid årsstämma för Föreningen GIS i Västmanland den 31 mars 2004 Närvarande enligt bilaga 1. Föreningens ordförande Håkan Eriksson öppnar stämman och hälsar deltagarna välkomna. 1 Fråga om

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Kort genomgång av. Historiken. Ordinarie Norrvikens Trädgårdar AB ledamot, Dagsläget. Framtiden

Kort genomgång av. Historiken. Ordinarie Norrvikens Trädgårdar AB ledamot, Dagsläget. Framtiden Kort genomgång av Åkerström, Malte Lennart Historiken Harry (f. 1939), NTAB Intressenter AB Norrvikens Trädgårdar AB ledamot, Dagsläget Styrelseordföran de Framtiden Paulsson, Mats Helge (f. 1944), ledamot

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

Svar på motion Satsa på sommarlovsentreprenörer i Arboga

Svar på motion Satsa på sommarlovsentreprenörer i Arboga SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2011-01-10 Blad 8 Ks 7 Au 169 Dnr 224/2010-101 Svar på motion Satsa på sommarlovsentreprenörer i Arboga Från Sandra Åhs, KD, och Jonas Stenzelius,

Läs mer

Landskapsingenjörernas Riksorganisation. Verksamhetsberättelse 2012 och Verksamhetsplan 2013-2014

Landskapsingenjörernas Riksorganisation. Verksamhetsberättelse 2012 och Verksamhetsplan 2013-2014 Landskapsingenjörernas Riksorganisation Verksamhetsberättelse 2012 och Verksamhetsplan 2013-2014 Dagordning årsmöte 2013-11-05 Stockholm!... 3 Styrelsekandidater 2013!... 4 Verksamhetsberättelse för LIR

Läs mer

Hembygdsföreningen Skivarps Mölla Årsmöte 8/4 2015. Affischen

Hembygdsföreningen Skivarps Mölla Årsmöte 8/4 2015. Affischen Affischen Utskickat och utdelat i Skivarp och Abbekås Vår kära mölla Landmärke och symbol för Skivarp Vardag i Skivarp 2009 Foto Jonas Dahlgren Branden 27/10 2010 Foto Jonas Dahlgren Agenda 1. Mötets öppnande.

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsemöte för Adelsö Hembygdslag torsdagen den 26 februari 2015 kl. 19.00 i Uppgården

Protokoll fört vid styrelsemöte för Adelsö Hembygdslag torsdagen den 26 februari 2015 kl. 19.00 i Uppgården Protokoll fört vid styrelsemöte för Adelsö Hembygdslag torsdagen den 26 februari 2015 kl. 19.00 i Uppgården Närvarande: Lars Skedinger, Stintan Qviberg, Mats Lundberg, Maya Bergqvist, Siri Lundmark 1.

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGEN CRADLE NET S T A D G A R 2013-02-11

IDEELLA FÖRENINGEN CRADLE NET S T A D G A R 2013-02-11 IDEELLA FÖRENINGEN CRADLE NET S T A D G A R 2013-02-11 1 Föreningens namn, säte och ändamål. 1.1 NamnCradle Net ( Föreningen ).. 1.2 Säte Föreningen har sitt säte i Stockholm.. 1.3 Ändamål Föreningens

Läs mer

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Na onellt centrum för utomhuspedagogik Utomhuspedagogik En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Nyfiken och öppen för nya intryck Genom etableringen av NCU i Vimmerby vill vi stärka kontakten med

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr Flyingebygden ett Öresund i miniatyr 2003-01-01 av Gunnar Petersson, ordförande Flyinge Utveckling www.flyinge.nu Sammanfattning Föreningen Flyinge Utveckling (FU) vill skapa en väl integrerad bygd inom

Läs mer

industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum

industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum Varmt välkommen till Industrihistoriskt forum 2009. För andra året i rad har vi nöjet att inbjuda till denna nationella konferens som vänder

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra.

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra. Till DIG som är boende i västra Edseleområdet Karta från www.vindkraftnorr.se Från Sollefteå kommun och Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun 1 Den här informationen vänder sig till DIG

Läs mer

476. Mötets öppnande Föreningens ordförande Milis Ivarsson hälsade välkommen till kvällens möte och förklarade mötet öppnat.

476. Mötets öppnande Föreningens ordförande Milis Ivarsson hälsade välkommen till kvällens möte och förklarade mötet öppnat. Protokoll LEADER Mellansjölandet, LAG-möte, 476-488 Tid: Måndagen den 7 april 2014 kl. 18.00 21.00 Plats: Klockargården, Askersund Närvarande: Milis Ivarsson, Sabina Karlsson, Anders Jansson, Per-Arne

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer