KALKLINBANAN FORSBY - KÖPING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALKLINBANAN FORSBY - KÖPING"

Transkript

1 KALKLINBANAN FORSBY - KÖPING Ett industrihistoriskt kulturarv och landmärke, en förenande länk Sörmland - Västmanland, ett projekt för entreprenörskap och turism SLUTRAPPORT AV KALKLINBANEPROJEKTET AV ANDERS JOHANSSON & ANNA GÖTZLINGER På uppdrag av Södermanlands hembygdsförbund & Västmanlands fornminnesförening och hembygdsförbund Finansierat av Kulturdepartementet på initiativ av Delegationen för Industrisamhällets Kulturarv samt Länsstyrelserna i Södermanlands och Västmanlands län

2 Kalklinbanan Forsby - Köping Slutrapport av Kalklinbaneprojektet av Anders Johansson & Anna Götzlinger Omslag och layout: Michael Andersson, Molnhavet Teckensnitt: Galliard Upplaga 500 ex Tryck: Lindherots tryckeri Vingåker 2004

3

4 FÖRORD & INTRODUKTION Kalklinbanan byggdes mellan sörmländska Forsby och hamn- och industristaden Köping i Västmanland för snart 65 år sedan, åren Den kommersiella driften upphörde 1997, eftersom minskad brytning i Forsby kalkbrott gjort linbanan olönsam enligt företagsekonomiska räknesätt. Cementproduktionen i Köping hade upphört redan under 1970-talet på grund av branschens strukturrationaliseringar som medfört en koncentration till Slite på Gotland. I Köping fortsatte fabriken med kalkförädling. Kalklinbanan är ett spektakulärt industriminne som bär på många berättelser om Sveriges 1900-tal. Den byggdes då efterfrågan på cement och betong ökade kraftigt på grund av bl.a. andra världskrigets befästningsbyggen. Den fick ännu större betydelse efter krigsslutet, då Sverige började moderniseras genom byggen av bostäder, industrier, kommunikationer och annan infrastruktur. Efterfrågan på cement var som störst under Miljonprogrammets "bostadsboom" , då anläggningen kördes dygnet runt, året om. Kalklinbanan är med rätta en viktig del av industrisamhällets kulturarv. Eskilstuna Museer väckte för snart sju år sedan förslaget om att Kalklinbanan ska förklaras som byggnadsminne; "Världens längsta, i bruk varande, linbana för råvarutransporter. Förslaget vann gehör hos bl.a. Riksantikvarieämbetets kulturmiljöavdelning som i januari 2000 konstaterade: "Denna rörliga och påtagligt tekniska konstruktion har blivit ett industrihistoriskt landmärke och en viktig del av kulturlandskapet." Dåvarande riksantikvarien Erik Wegreus engagerade sig personligen och förklarade att "Kalklinbanan är en symbol för mycket stora industrihistoriska kulturarv, som är svåra att bevara och bruka. Men klarar vi det kan linbanan bli ett föredöme och fungera som en spjutspets för andra stora industriprojekt. Kalklinbanan är lämplig för ett större statligt stöd för långsiktigt bevarande och förvaltning, och där den industriverksamhet som upphört kan följas av framtida "produktion" av kunskap och kulturarvsupplevelser." Länsstyrelserna i Södermanlands och Västmanlands län har drivit på arbetet genom det s.k. Kalklinbaneprojektet, med stöd från Delegationen för Industrisamhällets kulturarv och Kulturdepartementet. Projektet startade vid årsskiftet i samverkan med museer och hembygdsrörelserna i de båda länen. Projektets styrgrupp har letts av Jan-Eric Rosenqvist, ordförande i Södermanlands hembygdsförbund, och har i övrigt bestått av Erik Orviste, Länsstyrelsen Sörmland, Viking Jonsson, kommunpolitiker i Vingåker, Lars Barkström och Patrick Björklund, båda från Länsstyrelsen Västmanland, Barbro Rundström, Södermanlands hembygdsförbund, Ann Österberg, Västmanlands fornminnesförening och hembygdsförbund, Anders Ellner, Nordkalk AB, Carl-Magnus Gagge, landsantikvarie och länsmuseichef i Västmanland, K.G. Källerfors, ordförande i Kalklinbanans Vänner, samt undertecknade projektansvariga. Inledningsvis fick vi dessa ord på vägen av Sörmlands landshövding Bo Holmberg: "Övergripande mål är att Kalklinbanan ges förutsättningar att bevaras och görs tillgänglig för en bred allmänhet. Projektet syftar till att med linbanan som den förenande

5 länken och landmärke försöka väcka nyfikenhet och intresse för omgivande landsbygder, i syfte att främja utveckling som bidrar till entreprenörskap och sysselsättning inom turistoch besöksnäringen." När Länsstyrelsen i Västmanlands län övertog "stafettpinnen" 2003 uttalades som motiv: "Projektet syftar till att höja attraktionskraften hos och skapa förutsättningar för näringslivsutveckling för den landsbygd som omgärdar Kalklinbanan mellan Forsby och Köping." Undertecknade har samarbetat i detta projekt, även om vi haft något olika uppdrag: Anna Götzlinger har främst haft ansvar för bevarandefrågor medan Anders Johansson svarat för s.k. utvecklingsfrågor. Den 31 maj 2002 kom vi med en delrapport för första halvåret, på uppmaning av Kulturdepartementet. Här föreligger nu en sammanfattande slutrapport som diskuterats inom styrgruppen. Rapporten ska presenteras, granskas och debatteras vid ett avslutande seminarium den 18 maj 2004 i Granhammars bygdegård utanför Kungsör, med linbanans sträckning över slättbygden inom synhåll. Ett av projektets första initiativ var att, tillsammans med Södermanlands hembygdsförbund, inbjuda till bildandet av Föreningen Kalklinbanans Vänner den 27 februari 2002 i Västermo bygdegård, Eskilstuna kommun. Nitton månader senare vann föreningen riksomfattande erkännande genom utmärkelsen "Årets industriminne 2003", som den delar med linbanans nuvarande ägare Nordkalk AB. Utmärkelsen från Svenska industriminnesföreningen (SIM) stöder vår uppfattning att Kalklinbanan har riksintressant industri- och teknikhistoriskt värde, som både berättigar till en byggnadsminnesförklaring och rymmer attraktionskraft som spännande kulturarv i flera avseenden. Linbanan är ett industriminne som kan framhävas som angeläget för många människor, i en tid då våra samtida kulturarv blir allt viktigare för turism- och besöksnäringen. Under projektarbetets gång har vi därtill övertygats om att Kalklinbanan har en ytterligare potential som turistattraktion, om den - under respektfullt bevarande av den teknikhistoriska dimensionen - återbrukas för persontrafik. Den bästa garantin för långsiktigt bevarande är om banan dessutom åter tas i bruk för mer miljöanpassade råvarutransporter, som i sig kanske inte är företagsekonomiskt lönsamma på kort sikt men desto mer positiva ur ett större samhällsekonomiskt och långsiktigt perspektiv. En spännande kombination med möjlig ekonomisk bärkraft i framtiden är kombinerad turist- och råvarutrafik, som förtjänar att utredas seriöst. Ett sådant förslag har inte ingått i vårt Kalklinbaneprojekt, som härmed avslutas. Men vi överlämnar det - och flera andra förslag - för överväganden till Kulturarvsstiftelsen, Kalklinbanans Vänner och andra hugade aktörer, entreprenörer, intressenter och myndigheter. Kanonhuset Eskilstuna den 23 april 2004 Anna Götzlinger Anders Johansson

6

7 Förord & Introduktion KALKLINBANERAPPORTEN Innehållsförteckning: Berättelser, minnen, skrönor, visioner... 9 Det immateriella kulturarvet Uppdrag, förankring och engagemang Projekt och vänförening hand i hand Idéer, information och initiativ Statligt engångsbidrag? Vem ska äga Kalklinbanan? Kalklinbanan som byggnadsminne Dokumentation, forskning och kunskapsöverföring Premiär för "Kalklinbanans Vecka" "Årets Industriminne 2003" Vad vill Nordkalk AB? Barnen och banan - ett pedagogiskt pilotprojekt Centrum i avlägset Malmberga Kalkbrottsutsikten Forsby Paviljonger och landmärken Gränsöverskridande kulturarv Kultur och kommers förenligt? Kalklinbanan - ett världsarv? Finansieringar och sponsorer Varumärket "Kalklinbaneland" En sammanfattande omvärldsbeskrivning Reflektioner och frågeställningar När får jag åka linbana? Förslag på kort sikt Förslag på längre sikt Bilagor: Bil. I: Förenigen Kalklinbanans Vänners programförklaring från 27 februari Bil. II: F. riksantikvarien Erik Wegraeus årsmötestal 17 mars 2003 Bil. III: Brevet till kulturminister Marita Ulvskog 14 februari Bil. IV: SIM:s motivering för "Årets Industriminne 2003" Bil. V: Kalendarium.

8

9 BERÄTTELSER, MINNEN, SKRÖNOR, VISIONER Det immateriella kulturarvet "En viktig förklaring till det engagemang som nu visas den industriella epoken hänger samman med kulturarvets mänskliga dimension. Industrisamhällets kulturarv handlar inte längre så ensidigt om det fysiska arvet utan om människors liv och arbete och de processer och sammanhang som styr eller följer samhällsutvecklingen. - - Byggnader och maskiner är och kommer framgent att vara omistliga och viktiga delar för kunskapen om industrisamhället, men lika angeläget är bevarandet och förståelsen av det immateriella arvet - innehållet i verksamheten, tankar, värden och idéer." Ur Sammanfattande reflektioner i Betänkande av Delegationen för industrisamhällets kulturarv (SOU 2002:67) "Långt ute över sjön vandrar korgarna i linbanan som nottecken i en evig vardagssymfoni. Så länge vi kan minnas har korgarna vandrat fram och åter över Hjälmaren. Mjukt och tyst seglar de över vägen norr och söder om sjön. Det är, eller har i varje fall varit, Sveriges näst längsta linbana. 42 km från kalkbrottet i Forsby till fabriken i Köping. Att komma till linbanans ena fäste måste vara som att stå vid regnbågens slut." Håkan Boström i "Kalenderblad från Sörmland" ( publicerade 1980 ) K alklinbanan är ett spektakulärt industriminne som bär på många berättelser om Sveriges 1900-tal. Så skriver vi i förordet när det är dags att summera ett par års projektarbete. Vi minns människors berättelser, historier, idéer, minnen, skrönor, visioner; det som på kulturbyråkraters språk högtidligt kallas det immateriella kulturarvet. Karl Karlsson, exempelvis, "Berga-Kalle", som var med och byggde linbanans höga bockar över Hjälmaren och Arbogaån den kalla vintern Det var 18 månaders minnesvärt arbete i hans snart 100-åriga liv. Karl Karlsson mötte upp då Kalklinbanans Vänner bildades i Västermo bygdegård en vinterkväll med snöyra, den 27 februari 2002, och vid projektets manifestation i Granhammars bygdegård den 30 maj samma år. Dagens Nyheters utsände reporter fick veta "Berga-Kalles" åsikt: "Jag tycker gott de kan spara linbanan. Det är ett fint bygge." Med glimten i ögat sade han apropå visionen om turisttrafik: "Lever jag när det blir färdigt att åka igen ska jag upp." En äldre gentleman vid en Rotarylunch i Eskilstuna, som varit butiksbiträde i Gimgöls lanthandel under bygget, berättade att detta medfört att en ny sorts snus introducerats i bygden. Norrländska linbanebyggare nöjde sig inte med det butiken erbjöd. KALKLINBANEPROJEKTET 9

10 Karl-Gunnar Källerfors, allmänt kallad KG, kan med inlevelse berätta om barndomens hyss kring Kalkbrottsvillorna - "Tattarsta n" - och skolgången i Gimgöls folkskola, nu bygdegård och en av flera träffpunkter för projekt och vänförening. Familjen flyttade från Arboga till Forsby när KG var två år; en modern personalbostad var bolagets lockbete när fadern Karl tog anställning i brottet. Även KG, liksom storebror Sten, anställdes med tiden för att bryta det 2,5 miljarder år gamla kalkstensberget. Bröderna gjorde upp om arbetarnas villkor hemma vid köksbordet, sedan Sten blivit platschef och KG fackombud, innan han långt senare gjorde politisk karriär som bl.a. kommunstyrelseordförande i Vingåker. KG - arbetande styrelseordförande i Kalklinbanans Vänner - skulle gärna vilja få igång "sin" Ruston Bucyrus 110, en höjdgrävare som tog sju ton i varje skoptag, men som strandat i brottet i brist på arbete och elkraft. Anders Ellner, liksom KG, personifierar industri- och teknikhistoria, uppväxt som han är med linbanan och sen barnsben hemmastadd i driftcentralen i Malmberga. Där visar han med stolthet upp alla specialverktyg och märkliga ting i det stora reservdelslagret. Fadern Rudolf Ellner var med och byggde inte bara Kalklinbanan utan också den långa malmlinbanan Kristineberg-Boliden i Västerbotten , liksom linbanor i Baltikum, Finland och Turkiet. Därefter anställdes Rudolf av "skåningarna" (Skånska Cement) som chef för Kalklinbanan, ett jobb som gick i arv till sonen Anders. Det går många historier om folk som tjuvåkt uppe i linbanans korgar, eller hinkar som de kallas i norra ändan kring Kungsör och Köping. Men Anders Ellner dementerar dem alla och han borde veta, eller? Likaså tar han död på historien att Lennart Hyland i början av 1950-talet skulle skildrat en självupplevd linbanefärd i sitt populära program "Karusellen" i Sveriges Radio; "Hyland vågade inte åka när det blev så dags, men skickade iväg sin sekreterare Ulla Jansson i stället med Bengt Olovsson, som körde servicevagnen många år." Inte heller blev det någon linbanetur för Nils Linnman, som skulle göra ett naturreportage för Sveriges Radio. Oturligt nog, eller kanske var det tur, rasade en bock vid ett haveri nära Daviken dagen innan det var dags för Linnman. Apropå haverier stoppade Gerd Wistrand, bondmora på en gård vid Malmberga, ett sådant en sommardag på 1950-talet. Hon fick larm från företaget per telefon om att något gått snett på linbanan, och ombads att skyndsamt ta sig till den närbelägna och tillfälligt obemannade driftcentralen och trycka på en knapp för nödstopp. "Inte kan jag det", invände Gerd Wistrand, men det kunde hon. Om denna insats berättar "Buss-Harald" Karlsson i Västermo, som var med om att staka ut linbanan genom bygden i slutet av 1930-talet, och för övrigt skriver om sina upplevelser i en kommande årsbok från Lokalhistoriska sällskapet i norra Sörmland. En annan kvinna som vi träffade på Jordbrukets Dag i Julita sommaren 2002 ville inte alls veta av Kalklinbanan; "Den tog min första kärlek ifrån mig!" Två män omkom vid den största olyckan på banan måndagen den 28 maj 1951 i skogsterräng mellan Aspesten och Granhammar, nära gränsen mellan Sörmland och Västmanland. Ett 40-tal korgar hade stockat sig mellan två stolpar, ungefär som en timmerbröte i en norrländsk älv. När männen var i färd med att röja bland korgarna störtade alltsammans plötsligt i marken. En tredje reparatör var också nära att KALKLINBANEPROJEKTET 10

11 omkomma, enligt Eskilstuna-Kuriren dagen därpå; "Jag tittade upp och såg vagnskorgarna, de båda arbetarna och en del bråte störta rakt emot mig. Jag kastade mig baklänges och rullade ett par varv, innan alltsammans slog i marken med ett öronbedövande dån." "En av de omkomna var min älsklingsfarbror" berättar Lena Axelsson, vars far Lage Andersson var en av "Berga-Kalles" arbetskamrater på linbanebygget. Idag är Lena flitig medlemsvärvare till Kalklinbanans Vänner - och äger marken där spännstation nr nio står strax norr om Hjälmarens strand. En produkt av linbanan är Monica Lindkvist, vars far kom från trakten av Nyköping till Stora Sundby för att jobba med bygget och träffade en kvinna på bygden. Med tiden kom två söner och sist Monica, som engagerat och entusiastiskt berättar om egna och andras uppväxt runt Mälartorget. Bebyggelsen av olika slag markerar skilda villkor för olika personalgrupper i denna förstad nära cementfabriken i Köping. Den forna disponentvillan ligger för sig själv vid en ekskog. Denna moderna bruksort från 1940-talets början heter egentligen Kungsängen, men den guldkant namnet associerar till har flagnat. Nu vill Monica försöka återvinna svunnen stolthet, med koppling till Kalklinbanan. Cementfabrikens lokalisering i Köping, vid linbanans slut, bidrog verksamt till att denna unga industristad gick i hamn med en djärv, ja våghalsig satsning - etableringen av en djuphamn i västra Mälaren. Om detta ekonomiska äventyr berättar gärna riksdagsman Göran Magnusson, som motionerade om långsiktigt statligt stöd till industriminnet Kalklinbanan redan året efter det att anläggningen "stoppades i malpåse" av Nordkalk AB. Kalklinbanan togs ur malpåsen i september 2002 och provkördes för första gången på c:a fyra år, trots att den borde köras en gång i månaden för att vara i bästa form, enligt veteranerna Per Andersson och Hans Gustavsson, som skött drift och underhåll i flera decennier. Sune Karlsson fick på nytt äntra sin lilla servicekabin för att färdas längs banan, smörja vitala delar och inspektera dess skick på nära håll. Sune brukar vintertid släppa ner medhavd kalksten på Hjälmarens is för att testa om den bär för pimpelfiske. För övrigt är det fler fiskare än Sune som funnit Kalklinbanan användbar. Fritidsfiskare på Hjälmaren har berättat om hur skramlet av korgar hjälpt dem att orientera sig rätt i dimman, antingen det varit vår eller höst. Och den långa, breda "gatan" i terrängen längs linbanan - som röjdes ren i samband med provkörningen hösten är användbar av jägare som behöver sikt, särskilt under älgjakten. Tvärs emot vad många befarade i förväg bryr sig varken vilt eller tamboskap om linbanans ljud, men däremot sägs den skrämma hästar. Sune Karlsson har aldrig drabbats av haveri men satt en gång fast i sin servicekabin sju-åtta timmar ovanför Hjälmarens skummande vattenyta. Efter provturen 2002 valdes han till september månads klassprofil i Eskilstuna-Kuriren av klass FP2B på Rekarnegymnasiet i Eskilstuna. Den utmärkelsen sporrar skolungdom till samhällsengagemang och har tilldelats allehanda företeelser och personer alltifrån Friskis & Svettis till Mietek Grocher, som föreläser i bl.a. skolor om hur han överlevde Nazitysklands koncentrationsläger. "Vi kom fram till att vi tyckte Sune Karlsson gjorde en större insats för samhället, kulturen och historien, även om vi ser det som en fin bragd att ta hand om hjälplösa KALKLINBANEPROJEKTET 11

12 djur", skrev eleverna på Rekarnegymnaiset, som hade en kvinna som tagit hand om en kull hemlösa kattungar som alternativ. "Att åka i en 61 år gammal linbana, högt över marken i nio kilometer i timmen, för att smörja kabeln som vagnarna åker på, vågar långtifrån alla." Dock är det just detta, att kunna färdas med Kalklinbanan i trädtoppshöjd eller 30 meter ovanför Hjälmaren och Arbogaån, som många fascineras av och fantiserar kring. "När får jag åka?" är den ständiga frågan, inte minst från kvinnor - alltifrån Metalls kulturansvariga Kjersti Bosdotter till en äldre dam på en ABF-afton i Stockholm, dit vi inbjudits av förre kulturministern Bengt Göransson. Den äldre damen bönföll: "Kan ni inte ordna så att jag får åka? Jag skriver på vilket papper som helst att jag gör det på egen risk? Jag kan stå i en korg, bara jag får åka!" Kalklinbanan, särskilt när den rör på sig, sätter fantasin i rörelse hos både gamla och unga. Bland det roligaste som hänt under arbetets gång är det pedagogiska pilotprojektet "Barnen och banan", på initiativ av pedagogerna vid länsmuseerna i Sörmland och Västmanland. Fantasin fick extra utlopp, apropå utmärkelsen "Årets industriminne 2003", då skolbarn inbjöds till en teckningstävling på temat "Vad vill vi använda Kalklinbanan till i framtiden, när vi blir vuxna?" Och allra roligast var den berättarglädje, kreativitet och mångfaldiga uppfinningsrikedom som kom till utlopp på Hammargärdets skola på alla nivåer hösten Detta överrumplade både lärare, museipedagoger och vi som arbetat i Kalklinbaneprojektet. Allt talar för att Kalklinbanan har en framtid, men vilken - säg det? KALKLINBANEPROJEKTET 12

13 Ett av de vinnande bidragen i teckningstävlingen 2003 KALKLINBANEPROJEKTET 13

14 UPPDRAG, FÖRANKRING OCH ENGAGEMANG "Ett ökat medborgerligt engagemang samt samverkan mellan olika aktörer är de grundläggande förutsättningarna för att kunna bevara det industrihistoriska arvet i någon större omfattning. Genom konkret projektarbete i samverkan mellan många olika aktörer kan delaktigheten i det industrihistoriska arvet stärkas på lokal, regional och nationell nivå." Ur inledningen till Berättelser om vårt samhälles historia - svenska industriminnen; Riksantikvarieämbetets program för det industrihistoriska arvet. E ngagemang, delaktighet och förankring har varit honnörsord på vägen under projektarbetets gång. Södermanlands hembygdsförbund förklarade i sin ursprungliga ansökan till Delegationen för industrisamhällets kulturarv att "Projektet syftar till att stödja och verka för att människors intresse, engagemang och delaktighet skall öka i det som finns runtomkring oss." Från första början initierades samverkan över länsgränser. Den sörmländska ansökan skrevs nämligen av Anna-Gretha Eriksson, biträdande länsantikvarie på Länsstyrelsen i Västerås, som hade som samtalspartner bl.a. Carl-Magnus Gagge, landsantikvarie och länsmuseichef i Västmanland, och Katarina Frost, då chef för Köpings museum och nu chef för friluftsmuseet Vallby i Västerås. Den kommunpolitiker som varit mest pådrivande är Viking Jonsson i Vingåker, tidigare kommunstyrelsens ordförande och nu oppositionsråd. När Länsstyrelsen i Södermanlands län ställde sig bakom ansökan skrev landshövding Bo Holmberg 20 februari 2001 att "Länsstyrelsen tror att denna typ av projekt över gränserna och med öppningar åt många håll kan ge värdefulla kunskaper om hur man bedriver projekt och förankringsarbete i ett vidare perspektiv." Ett drygt år senare, när samma Länsstyrelse tog det formella beslutet ( ) att komplettera Kulturdepartementets stöd till Kalklinbaneprojektet, hette det: "För att ett bevarande skall vara meningsfullt fordras en folklig förankring. Projektet skall hjälpa till med förankringsarbetet." Johan Björsell, anlitad som jurist av Riksantikvarieämbetet, deltog i det första formella projektmötet i Katrineholm den 10 januari 2002 och lade ut texten än tydligare. Han förklarade att Kalklinbanan var ett av ett tiotal objekt som RAÄ gärna ville satsa på: "Det finns dock ett förbehåll. RAÄ:s ekonomiska stöd förutsätter att de båda länsstyrelserna, liksom berörda kommuner och helst också lokalbefolkningen förklarar sig beredda att medverka och aktivt stödja projektet. Erfarenheten visar nämligen att ett bevarande finansierat enbart med statliga medel blir till ringa värde om bevarandet inte får stöd regionalt och lokalt. Det personliga intresset och engagemanget betyder ofta mer än pengar." Delegationen för industrisamhällets kulturarv, som kom med sitt betänkande sommaren 2002 (efter vår första delrapport), föreslog två övergripande mål för en fortsatt, temporär satsning, i avvaktan på statsmakternas beslut om framtida lös- KALKLINBANEPROJEKTET 14

15 ningar vad gäller ansvarsfördelning och resurser. Det ena målet uppgavs vara att skapa en djupare demokratisk insikt i det samlade kulturarvsarbetet, medan det andra målet beskrevs som en satsning för att stärka uppslutningen och engagemanget hos nya grupper och framför allt engagera de ideellt arbetande organisationerna, folkrörelserna och näringslivet. Delegationen konstaterade: "Det råder en stor enighet om att insatserna för särskilt industrisamhällets kulturarv bör präglas av mångas delaktighet. Denna ökade medverkan av nya intressenter behöver dock stöd för att i praktiken bli en realitet. Delaktighet utvecklas i hög grad i det lokala arbetet och baseras på ett ideellt arbete." Under projektets gång har uppdragen varit flera men i huvudsak två: Det första har framförallt varit inriktat på att underlätta ett bevarande av Kalklinbanan bland annat genom att väcka intresse för frågan lokalt, regionalt och på riksplanet, förankra idén om ett bevarande lokalt, hålla kontakten med alla inblandade aktörer samt skapa diskussioner kring bevarandefrågan bland annat genom att arrangera och delta i seminarier och andra arrangemang. Det andra uppdraget har mer haft inriktning mot utvecklingsfrågor. En viktig grund för kommunernas engagemang är möjligheten att utveckla Kalklinbanan till ett attraktivt besöksmål. Projektansvariga, som försökt undersöka hur detta ska kunna förverkligas, har lanserat begreppet Kalklinbaneland. Betecknande för detta är att Kalklinbanan går igenom kommunernas utkanter, områden som ofta är avfolkningsbygder med ont om arbetstillfällen. Meningen har varit att med Kalklinbanan som samlande symbol uppmuntra lokala entreprenörer till samarbete både i samband med arrangemang med mer eller mindre direkt anknytning till Kalklinbanan men också annat som gagnar bygden. Det betyder bland annat att de arbetsuppgifter som uppstår kring banan ska utföras av lokala firmor och att alla affärsidéer som tar sin utgångspunkt i Kalklinbanan ska uppmuntras så länge de inte står direkt i strid med ett industrihistoriskt bevarande. Anledningen till att det blivit en sådan uppdelning beror på att projektet finansierats med medel från flera olika håll med delvis olika önskemål. Den första delen, , betalades med kronor av statliga medel (Kulturdepartementet) genom Delegationen för industrisamhällets kulturarv. Uppdraget från delegationen var att utveckla en bred organisationsmodell för bland annat förvaltning, underhåll och publik lansering av ett industrihistoriskt kulturarv. Sörmlands landshövding Bo Holmberg har från första stund ställt upp som uppskattad primus motor, och flera gånger tagit personliga initiativ till seminarier, träffar och utspel. Arbetet på länsstyrelsen i Sörmland har varit komplext och omfattat bl.a. samordning och i viss mån medlarroll mellan länsstyrelserna, Nordkalk, Riksantikvarieämbetet, kommuner m.fl. vad gäller bevarande-, förvaltnings- och utvecklingsfrågor. Detta arbete har letts av antikvarie Erik Orviste med stöd av f.d. enhetschefen Caj Möllergren. Även näringslivsansvarige Peter Eklund medverkade till projektstarten. Bo G. Svensson har givit draghjälp då det gällt att hävda Kalklinbanan som ett prioriterat objekt inom byggnadsminnesvården med stor potential även för tillväxt. Då länsstyrelsen vid projektstarten kompletterade det statliga stödet med ett eget bidrag på kronor var ett syfte att använda Kalklinbanan KALKLINBANEPROJEKTET 15

16 som hävstång för näringslivs- och utvecklingsarbete i Sörmlands krisdrabbade västra bygder. I länsstyrelsens gemensamma arbete med tillväxtfrågor togs dock inte denna potential i projektet tillvara när det gäller näringslivsfrågor. På ett tidigt stadium uttalade landshövding Mats Svegfors i Västmanlands län viss skepsis beträffande den ekonomiska bärkraften i visionen om Kalklinbanan, men utlovade ändå "sitt entydiga moraliska stöd". Länsstyrelsen i Västmanland var vid starten avvaktande till att medverka finansiellt i projektets utvecklingsdel, men övertog år 2003 stafettpinnen från Sörmland och har satsat totalt kronor. Arbetet har bedrivits på bred front genom byggnadsantikvarie Patrick Björklund och Lars Barkström, ansvarig för utvecklingsfrågor i KAK-regionen (Köping-Arboga- Kungsör). Genom detta engagemang har inom Länsstyrelsen i Västmanlands län vunnits insikt om Kalklinbanans förutsättningar för näringsliv och tillväxt. Kalklinbaneprojektet initierades genom ett inte alldeles vanligt samarbete mellan en myndighet och en ideell rörelse, dvs Länsstyrelsen i Sörmland och Södermanlands hembygdsförbund. Bakgrunden till detta beskrivs i vår första delrapport (sidan 21). Dåvarande länsantikvarien Anders Hedman, som upptäckt att linbanan var ett "gigantiskt projekt med många olika bottnar", fann två likasinnade i hembygdsförbundets nyvalde ordförande Jan-Eric Rosenqvist och nyanställde hembygdskonsulenten Barbro Rundström. De blev entusiastiska inför ett nytt arbetsfält för hembygdsrörelsen, ett område som upplevdes som både spännande och viktigt. De hoppades också att hembygdsrörelsen skulle kunna nå nya människor, som inte tidigare varit intresserade av det som traditionellt förknippades med dess verksamhet. När Kalklinbaneprojektet kom igång kring årsskiftet blev förbundets engagemang både bredare och mer arbetskrävande än vad någon först föreställt sig, vilket knappast dämpat deras arbetslust och energi - snarare tvärtom. Men engagemang i lokalt arbete kan inte påbjudas ovanifrån. Beslut i en förbundsstyrelse följs inte med automatik i varje lokalförening. Delaktighet kan ibland bli framgångsrik först efter en lång process, som kräver förankring, motivation, uppmuntran, uthållighet och t.o.m. övertalning. Ett exempel är Öja-Västermo hembygdsförening, mitt i "Kalklinbaneland", som enligt vår delrapport (sidan 22) "ordnade inte bara kaffe & dopp utan också blev den första förening som tecknade medlemsskap i Föreningen Linbanans Vänner vid dess konstituerande möte i Västermo Bygdegård onsdagen den 27 februari 2002." Ordföranden Sixten Johansson antecknade omedelbart sin förening som medlem, men det dröjde till januari 2004 innan hans styrelse efter många om och men beslutade om medlemsskap. Engagemang och förankring uppnåddes samtidigt på andra håll inom föreningslivet i de aktuella bygderna. Medlemsskap tecknades av bl.a. ABF Sörmland, Folkpartiets lokalavdelning i Vingåker, Hjälmaresunds båtklubb samt Udden-Ängstorps samfällighet, som organiserar fritidshusägare vid Knotberget, alldeles intill linbanans första mellanstation söder om Hjälmaren. Hembygdsrörelsen är och förblir en naturlig hemvist för Kalklinbanans Vänner som efterhand fått flera hembygdsföreningar som medlemmar. Vänföreningen har i sin tur blivit medlem i såväl Västmanlands fornminnesförening och hembygdsförbund som systerförbundet i Sörmland. Både vänföreningens och projektets arbete har fortlöpande rapporterats vid förbundens sammankomster och i deras publikationer. Förbundskansliet i Nyköping har dessutom gett värdefullt praktiskt stöd, KALKLINBANEPROJEKTET 16

17 genom att sköta medlemsregister och distribuera nyhetsbrev överläts detta arbete till en mera lokal aktör: Stora Sundby GoIF. Kommunerna har ställt upp och medverkat vid uppvaktningar hos både kulturminister Marita Ulvskog och Riksantikvarieämbetets nya ledning, men i övrigt har intresset varierat. I Stadshuset i Köping var inställningen till en början avvaktande, men sedan gavs helhjärtat stöd till bl.a. en idéträff den 7 april 2002, som resulterade i viktiga kontakter och fokusering även på cementindustrins egen "personalförort" Kungsängen runt Mälartorget. I Kungsör har engagemanget fördjupats i projektets slutfas i och med anställning av en ny näringslivssekreterare, Bo Axelsson, som med nya ögon och öppet sinne ser möjligheter för Kalklinbanans återbruk som turistbana. Eskilstuna "kulturkommunalråd" Kristina Eriksson har tagit aktiv del för i första hand stiftelsebildningen. Katrineholms kommun bjöd de inbjudna gästerna på lunch vid den allra första manifestationen i Gimgöls bygdegård den 9 mars 2002, men har i övrigt hållit distans. Vingåker har från första stund engagerat sig med liv och lust, genom förre kommunstyrelseordföranden Viking Jonsson, som ingått i projektets styrgrupp och är de fem kommunernas främste företrädare under bildandet av stiftelsen. Kreativitet, kunskaper och kvalité i arbetet för Kalklinbanan har främjats genom förankringen i regionens museer, alltifrån det första förslaget om en byggnadsminnesförklaring från Eskilstuna museer till det personliga engagemanget av nyckelpersoner som landsantikvarie Gagge. Även Köpings museum har här haft en viktig roll och bl.a. ordnat en utställning. Kalklinbaneprojektet beskrivs som ett "gränsöverskridande projekt", vilket det är på flera plan. Geografiskt korsar det läns- och landskapsgränsen mellan Sörmland och Västmanland och sträcker sig över fem kommuner. Både projekt och vänförening har blivit plattformar för praktisk samverkan över gränser i Mälardalen, en samverkan som politiker ofta talar om i högtidliga sammanhang men som fått få praktiska uttryck. Kalklinbanan har också använts för gränsöverskridande över generationer; medan hembygdsrörelsen har jämförelsevis hög medelålder har bl.a. museipedagogernas pilotprojekt "Barnen och banan", "Kalklinbanecupen" och teckningstävlingen om linbanans framtid uppmuntrat engagemang av barn och ungdom. Kalklinbanans Vänner har vuxit fram ur projektet och haft stöd av detta vad gäller både information, kontakter och praktiskt arbete. När väl vänföreningens verksamhet sköt fart, efter det första egentliga årsmötet i Granhammar den 18 september 2002, kändes det naturligt att projekt och vänförening samarbetade alltmer både internt och i externa sammanhang. Ordföranden KG Källerfors knöts till projektets styrgrupp, samtidigt som de projektansvariga Anders Johansson och Anna Götzlinger valts till ledamöter av vänföreningens styrelse. Världspressens skildring av urpremiären för Kalklinbanan i början av 1940-talet flimmrar förbi i den flitigt använda "journalfilm" som Nordströms Linbanor AB lät producera. Alltsedan dess har massmedier från tid till annan gjort reportage om banan, och de två senaste åren är inget undantag - snarare tvärtom. Provkörningar, kulturministerbesök, utmärkelsen "Årets industriminne 2003" och mycket annat har lockat många utsända reportrar från tidningar, TV och radio. Spektakulär som den är gör den sig också bra på bild. KALKLINBANEPROJEKTET 17

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2001

Verksamhetsberättelse 2001 Verksamhetsberättelse 2001 ArbetSam - Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd Verksamhetsberättelse för år 2001 Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd -ArbetSam bildades under ett nationellt

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010.

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010. VERKSAMHETSBERÄTTELSE DISTRIKT NORRBOTTENS Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret. Årets som gick 2 Distriktsverksamheten 3 Distriktstyrelsens

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR STRATEGISK PLAN 2014 2017 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR Organisation Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR, är en ideell riksomfattande hemslöjdsorganisation med regionala hemslöjdsföreningar/

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Konstruktionen av ett kulturarv. Karlstad 27 februari 2012

Konstruktionen av ett kulturarv. Karlstad 27 februari 2012 Konstruktionen av ett kulturarv Karlstad 27 februari 2012 Utgångspunkter Från industrisamhälle till tjänstesamhälle, till informationssamhälle, till upplevelsesamhälle. Vad styr lokaliseringen av upplevelsetjänster?

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Svar på motion Satsa på sommarlovsentreprenörer i Arboga

Svar på motion Satsa på sommarlovsentreprenörer i Arboga SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2011-01-10 Blad 8 Ks 7 Au 169 Dnr 224/2010-101 Svar på motion Satsa på sommarlovsentreprenörer i Arboga Från Sandra Åhs, KD, och Jonas Stenzelius,

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: LGN-Allack

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Samproduktion inom området hälsa & välfärd

Samproduktion inom området hälsa & välfärd Samproduktion inom området hälsa & välfärd Per Tillgren, professor Cecilia Vestman, verksamhetsledare Kalmar 2014-05-29 per.tillgren@mdh.se cecilia.vestman@mdh.se Vägen fram till det samproducerande lärosätet

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Länsbygderådet Sörmland

Länsbygderådet Sörmland Länsbygderådet Sörmland Nyhetsbrev juni 2015 Hej! Här kommer årets tredje Nyhetsbrev med aktuell info från Länsbygderådet. Nyhetsbrev med aktuell information, tips om aktiviteter och kompetensutvecklande

Läs mer

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas.

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. 1. Namn på projektet: Mooseum 2. Kontaktperson för projektet (projektledare):

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar!

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Byalaget vill vara Tyringebornas samlade röst! 1 Uppgift Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Tyringe

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Från slott till slott Journalnummer: 2008-5592 Kontaktperson i det nominerade förslaget:

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet. Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm

Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet. Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm Fyrdagen Dagen arrangerades av Vänermuseet i Lidköping, med stöd av Vänersamarbetet (Västra Götalands-Regionen).

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sixten Journalnummer: 2008-2715 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor Medlemsavgifter Förslag till avgifter 2016 Styrelsen föreslår stämman att fastställa de anslutna hembygdsföreningarnas medlemsavgifter till SHF till 13 kronor per medlem i de till de regionala hembygdsförbunden

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Ölands Historiska Museum (ÖHM) Ölands Historiska Museum (ÖHM) Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr 430-6125-13 Innehåll 1. Förord 2. Varför en förstudie? Om bakgrunden 3. Bevara, använda, utveckla. Om kultur- och regionalpolitiska utgångspunkter

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Jämställdhetssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Byggnadsvårdscentrum i Kalmar län (Ölands Byggnadsvård)

Läs mer

Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: s entertainmentcenter Journalnummer: 2011-4719 Namn på

Läs mer

Filmsatsningar i Örebro län 1998-2005 som beviljat stöd av Länsstyrelsen

Filmsatsningar i Örebro län 1998-2005 som beviljat stöd av Länsstyrelsen Filmsatsningar i Örebro län 1998-25 som beviljat stöd av Länsstyrelsen www.t.lst.se Publ. nr 26:16 Projektägare Filmpol mitt II Örebro läns landsting Projektperiod 2311 25123 Utveckla film- och mediabranschen

Läs mer

Stadgar. För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011

Stadgar. För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011 Stadgar För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011 1 Firma Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 Föreningens säte

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsemöte för Dusty Road Blues

Protokoll fört vid styrelsemöte för Dusty Road Blues Protokoll fört vid styrelsemöte för Dusty Road Blues Tid: Onsdagen den 12 mars 2014 Plats: Föreningslokalen på Drottninggatan 2, Tidaholm Närvarande: Jan-Yngve Ekstedt, ordförande Anneli Persson, kassör

Läs mer

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Na onellt centrum för utomhuspedagogik Utomhuspedagogik En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Nyfiken och öppen för nya intryck Genom etableringen av NCU i Vimmerby vill vi stärka kontakten med

Läs mer

ARBETSAM Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd Verksamhetsberättelse för 1999

ARBETSAM Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd Verksamhetsberättelse för 1999 Verksamhetsberättelse 1999 ARBETSAM Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd Verksamhetsberättelse för 1999 Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd Den 20-21 mars 1998 bildades Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd -ArbetSam

Läs mer

Hästen i kommunen betyder mer än du tror

Hästen i kommunen betyder mer än du tror SLUTRAPPORT 2007-12-12 Hästen i kommunen betyder mer än du tror Sammanfattning Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS) har med finansiering från Statens Jordbruksverks satsning på Livskraftigt

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Plastens Hus Journalnummer: 2010-5358 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och e-postadress)

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

STADGAR FÖR UNITED RESCUE AID

STADGAR FÖR UNITED RESCUE AID 1 STADGAR FÖR UNITED RESCUE AID Fastställda vid bildandet av United Rescue Aid vid konstituerande möte den 19 november 2015 och senast justerade inför årsmötet i April 2016. FÖRENINGENS MÅL OCH INRIKTNING

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011

Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011 Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011 1 Detta nyhetsbrev är sänt till alla medlemmar vi har e-postadress till i medlemsregistret och som inte meddelat att de inte vill ha nyhetsbrevet. Meddela

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer