Översiktsplan. för Melleruds kommun. Reviderat förslag Senaste bearbetning:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översiktsplan. för Melleruds kommun. Reviderat förslag Senaste bearbetning: 2009-05-25"

Transkript

1 Översiktsplan för Melleruds kommun Reviderat förslag Senaste bearbetning:

2 Preliminärt förslag till översiktsplan Innehållsförteckning 1. Inledning a. Vad är en översiktplan b. Definitioner c. Områdesindelning 2. Mål och visioner a. Kommunens vision och övergripande mål b. Regeringens mål c. Hållbar utveckling d. Tidigare planer 3. Planeringsförutsättningar a. Mellerud i regionen b. Befolkning och befolkningsutveckling c. Boende d. Arbets- och näringsliv e. Besöksnäring f. Kommunikationer och infrastruktur g. Energiförsörjning h. Vatten, avlopp och renhållning i. Utbildning j. Kultur och fritid k. Övrig gemensam service l. Naturvårdsintressen m. Strandskyddsbestämmelser n. Övriga allmänna intressen 4. Riskanalys 5. Planerad utveckling a. Allmänt om den planerade utvecklingen b. Områden för bebyggelseutveckling c. Våra tätorter - Mellerud - Dals Rostock - Åsensbruk - Bränna d. Våra småorter - Dalskog - Erikstad - Håverud - Köpmannebro e. Våra landsbygdsområden - Dalboslätten - Vänern och Vänerstranden - Södra Kroppefjäll - Norra Kroppefjäll - Sjölandskapet och Dalslands Kanal 6. Konsekvensbeskrivningar tas fram efter inledande samråd. Bilagor (en bilaga med de bakgrundsdokument ÖP är baserad på kommer senare) Kartor redovisas i ett särskilt häfte.

3 1. Inledning 1a. Vad är en översiktsplan Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. (Plan och bygglagen 1 kap 3 ) Översiktsplanen Kommunens översiktsplan (ÖP) fyller tre viktiga funktioner. Den ska vara en vision för kommunens framtida utveckling, vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut, samt ett instrument för dialog mellan stat och kommun beträffande bevarande och hantering av de allmänna intressena (inklusive riksintressena). ÖP är det mest demokratiskt förankrade, övergripande och långsiktigt strategiska dokumentet i kommunen, och ska därför ligga till grund för andra planer, främst när det gäller mark- och vattenanvändning. Den kan också ses som en överenskommelse mellan staten och kommunen om hur kommunens markanvändning ska utvecklas. Arbetsupplägg Arbetet med framtagandet av ÖP 2009 har hittills varit indelat i tre faser: Planerings och inventeringsfas, programfas, och samrådsfas. I planerings och inventeringsfasen har texter och kartor arbetats fram. Under programfasen genomfördes 2006 en enkätundersökning bland hushållen i Melleruds kommun. Parallellt ordnades öppna träffar fyra kommundelar och medlemmar i arbetsgruppen träffade elever i årskurs 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet. Under den första samrådsfasen 2007 genomfördes samråd och diskussioner kring förslaget med myndigheter, företag och föreningar. Efter detta har planen bearbetats kraftigt och fått en ny struktur. I denna omarbetning har synpunkter från den första samrådsfasen beaktats. Samtliga inkomna skriftliga synpunkter återfinns i underlaget för ÖP. Efter bearbetningen genomförs nu en ny samrådsfas. Efter ytterligare bearbetning, utifrån de i denna omgång inkomna synpunkterna, kommer förslaget att ställas ut. Det slutgiltiga beslutet om ÖP tas av Kommunfullmäktige. Här lägger vi in en schematisk skiss över arbetet. Planens struktur Melleruds kommuns översiktsplan har följande struktur: Kapitel 1 talar om vad en översiktsplan är, vilka definitioner vi använder i planen samt hur vi har delat in kommunen i geografiska områden för att underlätta planeringen. Kapitel 2 återger de kommunala och nationella mål planen utgår från. Kapitel 3 är ett tematiskt indelat kapitel där vi tar upp planeringsförutsättningar inom en rad områden. Vi ger en nulägesbild, försöker läsa ut trender, redogör för planerade åtgärder inom varje område, samt tittar på tänkbara utvecklingsmöjligheter. I detta kapitel finns också en redogörelse för vilka riksintressen och andra intressen som påverkar kommunens utvecklingsmöjligheter. Kapitel 4 innehåller en riskanalys. I kapitel 5 beskrivs kommunen geografiskt och här pekar vi ut vilka områden vi tänker utnyttja för framtida bebyggelse. Vi redogör också för vilka fördjupade översiktsplaner och detaljplaner som redan finns för respektive område.

4 1b. Definitioner Begreppen tätort och småort definieras i enlighet med Statistiska Centralbyråns definitioner: En tätort är ett tättbebyggt område med minst 200 invånare och där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter. Med denna definition har Mellerud fyra tätorter: Bränna Dals Rostock Mellerud Åsensbruk En småort är en samlad bebyggelse med invånare, där det är högst 150 meter mellan husen. En småort kan ha mer än 200 invånare om andelen fritidsbostäder överstiger 50 %. Med denna definition har Mellerud fyra småorter: Dalskog Erikstad Håverud Köpmannebro Med samlad bebyggelse menar vi ett avgränsat geografisk område med ett tiotal hus. 1c. Områdesindelning Vi har i översiktsplanen delat in Melleruds kommun i fem geografiska områden, styrda av topografin. 1. Dalboslätten Innehåller slättlandskapet i sydöstra Melleruds kommun. Inom detta område ligger Mellerud och Erikstad. 2. Vänern och Vänerstranden Kustlandskapet mot och öarna i Vänern. 3. Södra Kroppefjäll Bergs- och skogstrakterna i sydvästra Melleruds kommun, söder om väg 166. Inom detta område ligger Dals Rostock och Dalskog. 4. Norra Kroppefjäll Bergs- och skogsområdet i nordvästra Melleruds kommun, norr om väg 166. I öster begränsas området av sjön Erve. 5. Sjölandskapet och Dalslands Kanal Området norr om Dalboslätten, mellan Norra Kroppefjäll och Vänerområdet. Inom detta område ligger Bränna, Håverud, Köpmannebro och Åsensbruk. Kommunkarta som visar indelningen samt tätorter, småorter och samlad bebyggelse.

5 2. Mål och visioner 2a. Kommunens övergripande vision (Här ska en sammanfattning av den nya visionen in. Visionen i sin helhet läggs i bilaga 2.1) Förutom visionen finns följande av kommunstyrelsen prioriterade områden som ska beaktas i översiktsplanen: * Underlätta pendling (E45, Järnvägen, resecentrum) * Utveckla besöksnäringen, främst kring Vänern * Utveckla handeln * Barn och barnfamiljer * Energiförsörjning (Det är möjligt att denna text redan finns i visionen och i så fall tas den bort.) Bild 1: Foto som illustrerar visionen 2b. Regeringens mål Regeringens miljömål Regeringen har antagit miljökvalitetsmål inom 16 områden. Den övergripande målsättningen är att miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation, år 2020 (för klimatmålet gäller år 2050). De 16 miljökvalitetsmålen är: Mål 1. Begränsad klimatpåverkan Mål 2. Frisk luft Mål 3. Bara naturlig försurning Mål 4. Giftfri miljö Mål 5. Skyddande ozonskikt Mål 6. Säker strålmiljö Mål 7. Ingen övergödning Mål 8. Levande sjöar och vattendrag Mål 9. Grundvatten av god kvalitet Mål 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård (berör ej Mellerud) Mål 11. Myllrande våtmarker Mål 12. Levande skogar Mål 13. Ett rikt odlingslandskap Mål 14. Storslagen fjällmiljö (berör ej Mellerud) Mål 15. God bebyggd miljö Mål 16. Ett rikt växt- och djurliv Målen konkretiseras i 72 delmål som ska nås Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Melleruds kommun avser att i så hög utsträckning som möjligt nå dessa mål. Många av dem behandlas i kommunens nyligen antagna naturvårdsplan. Kommuns fysiska planering är ett viktigt instrumenten för att uppnå miljökvalitetsmålen. Översiktsplanen är det vägledande dokumentet för kommunens planering, och ska på så sätt bidra till en hållbar utveckling med god hälsa och miljö. Folkhälsomål Regeringen har antagit ett övergripande mål för folkhälsan som innebär att skapa jämlika och mer jämställda villkor när det gäller hälsan. Det övergripande folkhälsomålet följs av elva delmål: Mål 1. Delaktighet och inflytande i samhället Mål 2. Ekonomisk och social trygghet Mål 3. Trygga och goda uppväxtvillkor

6 Mål 4. Ökad hälsa i arbetslivet Mål 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Mål 6. En mer hälsofrämjande Hälso- och sjukvård Mål 7. Gott skydd mot smittspridning Mål 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Mål 9. Ökad fysisk aktivitet Mål 10. Goda matvanor och säkra livsmedel Mål 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Melleruds kommun samarbetar med Västra Götalandsregionen kring dessa mål genom Miljö- och hälsorådet, som innehåller representanter för regionen och för olika kommunala verksamheter. Arbetet leds av kommunens folkhälsosamordnare. 2c. Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling definieras av FN som en samhällsutveckling som dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det innebär att hushålla med resurser och att inte i förtid förbruka dem. En hållbar samhällsutveckling består av tre av varandra ömsesidigt beroende delar: Ekologisk hållbarhet, att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga, och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. Social hållbarhet, att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet, att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Begreppet utmanar traditionella tillväxtbegrepp och vidgar det till att även omfatta kvaliteten på en ekonomisk tillväxt, inte bara dess kvantitet. De mänskliga behoven måste stå i centrum. En ren och livskraftig miljö, ett samhälle där invånarna känner delaktighet, trygghet och samhörighet, kan få vård, utbildning och arbete samt kan utveckla hälsa och välbefinnande är sådana grundläggande behov. Kommunens arbete med Lokalt investeringsprogram för ekologisk hållbar utveckling (LIP) och Lokala naturvårdsprojekt redovisas i bilaga d. Tidigare planer Kommunen har följande gällande områdesplaner och fördjupade översiktsplaner: Fördjupad översiktsplan för Melleruds tätort och kringliggande områden Områdesplan för Dals Rostock Fördjupad översiktsplan för Dalskog Områdesplan för Erikstad Fördjupad översiktsplan för Köpmannebro Dessutom finns en rad detaljplaner. Samtliga dessa planer fortsätter att gälla och är inkluderade i denna översiktsplan.

7 3. Planeringsförutsättningar 3a. Mellerud i regionen Nuläge Melleruds kommun har ett strategiskt läge, mitt emellan Karlstad och Göteborg, bara tio mil från Halden och den expansiva Östfold/Oslo-regionen, samt med en lång Vänerkust. Kommunen ligger precis i utkanten av en annan expansiv region, Trestad. Framför allt till Trollhättan och Vänersborg sker en stor arbetskraftsutpendling, och Arbetsförmedlingen har ett gemensamt kontor för Mellerud och Vänersborg. Med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har Mellerud tillsammans med Vänersborg ett samverkansförbund som arbetar med grupper som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Redan idag deltar Melleruds kommun i en rad samarbeten med andra kommuner. Mellerud ingår i Fyrbodals kommunalförbund. Där behandlas tillväxtfrågor för de 14 ingående kommunerna och där bedrivs samarbete inom gymnasieskola och kultur. Dalslandskommunernas kommunalförbund tar upp Dalslandsgemensamma och mellankommunala frågor. Inom ramen för förbundet finns väl utvecklade samarbeten kring socialtjänst, vuxenutbildning, telefonväxel och gemensamma upphandlingar. Likaså har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam miljönämnd och förvaltning, samt ett turistbolag, Dalslands Turist AB, där även Åmål och Vänersborgs Dalslandsdel ingår. Räddningstjänsten är organiserad inom NÄRF, Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, där också Färgelanda, Trollhättan och Vänersborg ingår. Bild 24: Närf-bild Inom Leaderområdet Dalsland-Årjäng ges stöd till landsbygdsutveckling. Kommunen är delägare i Västtrafik AB och bidragsgivare till den stiftelse som äger Dalslands Kanal AB. Vissa intressefrågor hanteras inom Småkom (de små kommunernas samverkan) och Via Lappia (en intresseförening för kommuner som ligger längs väg E45). Melleruds kommun har också många internationella kontakter. Fastare internationellt samarbete är etablerat med Orisaare på Ösel i Estland och St Agata Feltria i norra Italien. Tendenser Samarbetet mellan kommunerna, både inom Dalsland och inom Fyrbodal, ökar ständigt. Inom Dalsland ökar antalet samverkansområden, framför allt genom att upphandlingar av olika stödsystem samordnas. Tillväxtfrågorna hanteras alltmer inom Fyrbodal, och det finns planer på samarbetsprojekt med bland annat Vänersborg när det gäller biogas. Genom utbyggnad av järnvägen söderut, och förbättringar av E45 i båda dess riktningar, kortas restider och växer området som är aktuellt för arbetspendling. Från statligt håll kommer propåer om ökat samarbete. I förslaget till ny gymnasieskola sägs exempelvis att det förutsätts en regional samverkan främst kring de föreslagna yrkesutbildningarna. Utvecklingsområden Fortsatt förbättring av kommunikationerna, både vägar och järnvägar, samt tillgången till kollektivtrafik. Förbättring av E45 i båda riktningarna och av järnvägen upp genom Dalsland, fortsatt utveckling av regionala tåg- och bussförbindelserna samt fortsatt drift av DVVJ, Dal Västra Värmlands Järnväg.

8 Fortsatt och utökad samverkan kring besöksnäringen, framför allt när det gäller nyttjandet av Vänern och Vänerstranden, samt Dalslands Kanal och sjösystemet, men även kring vandrings- och cykelleder. Fortsatt utveckling av det Fyrbodals- och Dalslandsgemensamma arbetet kring näringslivsutveckling och tillväxtfrågor. Fortsatt utveckling av det internationella arbetet med inriktning på att etablera kontakter med fler länder. Bättre samordning mellan olika statliga myndigheter, så att sammanvägning av sektorsintressen och avstämning mot tidigare beslut, samt analys av ekonomiska och sociala konsekvenser, föregår alla beslut från statligt och regionalt håll. 3b. Befolkning och befolkningsutveckling Befolkningsutveckling i stort Tabeller och diagram till detta avsnitt finns i bilaga 3.2. Mellerud har en negativ befolkningsutveckling. Under de tre senaste åren har kommunen i genomsnitt tappat drygt 60 invånare per år. Under de senaste tio åren har kommunen varje år haft ett födelseunderskott på i genomsnitt 45 personer per år. När det gäller flyttning har kommunen under tre av dessa år haft ett flyttningsöverskott och övriga sju år ett underskott. Däremot har kommunen under de senaste åren haft ett överskott vad det gäller invandring. Utvecklingen i olika kommundelar Under perioden ökade tätortsboendet, på bekostnad av landsbygden. Det var främst Mellerud och Dals Rostock som ökade. Därefter har även tätorterna minskat i befolkning. Den procentuella delen som bor i någon av tätorterna är dock tämligen konstant sett över de senaste 20 åren. Åldersstruktur Melleruds befolkningsstruktur skiljer sig från rikets på tre punkter. Mellerud har en markant lägre andel än riket i åldrarna 0-6 år och år, samt en högre andel i ålder 45+. Utbildningsnivå och förvärvsfrekvens Utbildningsnivån i Melleruds kommun är lägre än i riket. Kvinnorna i Mellerud har en högre utbildningsnivå än männen. I mars 2008 var 3 % av invånarna i ålder år öppet arbetslösa och ytterligare 1 % i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är siffror som ligger i paritet med riket i övrigt. Tendenser Vi ser den närmaste framtiden fortsatt flyttnings- och födelseunderskott, även om födelsesiffrorna har ökat något under de senaste åren. Antalet över 80 år fortsätter att öka. Utvecklingsmöjligheter Attraktiva boendemiljöer för att få fler att bosätta sig i Mellerud. Fler företagsetableringar. 3c. Boende Nuläge Merparten av kommunens befolkning bor i småhus. Flerfamiljshus finns i huvudsak i Melleruds tätort och i Åsensbruk. Det finns också stor fritidsbebyggelse, främst längst Vänerkusten.

9 Tendenser Under 2000-talet har ett antal hus och lägenheter byggda för permanentboende sålts som fritidshus. Samtidigt har önskemålen om strandnära boende, både permanent och för fritidsändamål ökat. Utvecklingsmöjligheter Att även fortsättningsvis erbjuda många olika typer av boenden 3d. Arbets- och näringsliv (Besöksnäringen behandlas i avsnitt 3e.) Riksintresse Vänern omfattas av riksintresse för yrkesfiske. I Melleruds kommun finns för närvarande två yrkesfiskare, som båda har sin hemmahamn i Sunnanå. Nuläge Näringslivet i Mellerud och arbetsmarknaden för Melleruds invånare är under omvandling. Det råder för närvarande osäkerhet om vad som kommer att hända i de tidigare brukslokalerna i Åsensbruk och med SAAB i Trollhättan, som sysselsätter många Mellerudsbor. Parallellt finns flera planerade stora byggprojekt, med investeringar på hundratals miljoner kronor, som kommer att skapa arbetstillfällen. Kommunen och näringslivet har tillsammans bildat den ekonomiska föreningen Mellerudsnavet. Föreningen, som för närvarande består av cirka 100 medlemmar, har i uppdrag att bistå företag i utvecklingen av lokala näringslivet. Detta sker i samarbete med kommunen, Fyrbodals kommunalförbund och andra aktörer. Samarbete i näringslivsfrågor sker i Dalslands Näringslivsgrupp, som består näringslivsföreträdarna för de fem Dalslandskommunerna I Svenskt Näringslivs årliga undersökningar av företagarklimatet i kommunerna gick Mellerud från plats 176 år 2006 till plats 167 år I Forum för småföretagsforskning företagsklimatindex, där man undersöker hur kommunernas företagsklimat är i förhållande till de förutsättningar kommunen själv inte kan påverka på kort sikt, placerade sig Mellerud 2008 på 16:e plats, mot 17:e plats året innan. Företag och arbete i Melleruds kommun Bild 11 och 12: Emballator och handelsbild SCB anger att Mellerud 2006 hade 533 egna företagare. 340 av dessa drev sitt företag själva, 121 sysselsatte, inklusive ägaren, 2-4 personer, 55 sysselsatte 5-9 personer och blott 17 fler än 10 personer. Inget privat företag i kommunen sysselsätter mer än 100 arbetstagare. De industriella företagen har i dagsläget en viss koncentration till Österrådaområdet i anslutning till Melleruds tätort. Där finns bland annat Emballator (Melleruds Plast), Hellbergsdörrar och Daloc (säkerhetsdörrar), tre företag med sammanlagt cirka 150 anställda. På Sapphultsområdet finns Konsumentkemi, med ett fåtal anställda, och i Dals Rostock det verkstadstekniska företaget JOAB, med ett 50-tal anställda. Det finns också flera företag inom byggbranschen, inklusive mark och entreprenad. Mellerud har ett högt handelsindex, med ett stort antal affärer med olika utbud, i huvudsak centrerade till centrala Mellerud. Den utan jämförelse största arbetsgivaren är kommunen, med närmare anställda.

10 De gröna näringarna (jordbruk, skog, jakt och fiske) sysselsätter 6 % av Melleruds dagbefolkning, mot 2 % i riket totalt. Jordbruket finns företrädesvis på Dalboslätten, skogsbruket i västra och norra Mellerud. Tabell som visar fördelning av arbetstillfällen på branscher se bilaga 3.3 Mellerudsbornas förvärvsarbete Eftersom kommunens näringsliv erbjuder färre arbetsplatser än behovet för befolkningen är Mellerud en utpendlingskommun. SCB anger att kommunen 2006 hade personer som hade sitt arbete förlagt till kommunen, medan av de skrivna i kommunen hade anställning. Varje arbetsdag pendlade 559 in till kommunen för att arbeta, medan personer pendlade ut i samma syfte. Merparten, cirka 90 %, pendlade till andra orter i Västra Götalands län, främst Trollhättan och Vänersborg. Tabell som visar inom vilka branscher Mellerudsborna arbetar se bilaga 3.3 Tendenser Den finansiella krisen under 2008 och 2009 har lett till svårigheter, framför allt för tillverkningsindustrin. Eftersom det är en sektor som i jämfört med övriga riket är överrepresenterad i Mellerud innebär det att krisen slår än hårdare mot sysselsättningen för kommunens invånare. På kort sikt kommer det troligen att innebära en ökad arbetsutpendling. Därför är det av stor vikt att pendlingsmöjligheterna förbättras så att folk kan bo kvar i kommunen även om de har sitt arbete på annat håll. Tendensen inom jordbruket är sammanslagning till större enheter och diversifiering, där jordbrukare söker fler inkomstkällor. På längre sikt är det nödvändigt att förmå företag inom expansiva branscher att etablera sig i kommunen, och att stödja tillväxten hos det näringsliv som redan finns i kommunen. Parallellt har framför allt gymnasieskolan utökat sitt arbete med entreprenörskap och Ung Företagsamhet. Flera UF-företag från Dalstiernska gymnasiet har vunnit regionala priser för sitt arbete. Utvecklingsmöjligheter Fortsatt arbetet inom Mellerudsnavet, både för att hjälpa befintligt näringsliv att växa och för att locka nya företag till orten. Näringslivsorganisationen ska vara den naturliga samarbetsvägen mellan kommun och näringsliv. Förbättrat företagsklimat genom kortare beslutvägar, bra kontaktytor. Att företagare i kommunen känner att förtroendevalda och tjänstemän visar intresse för deras verksamhet. Utveckling av handeln och besöksnäringen. Fortsatt satsning på entreprenörskap inom både grundskolan och gymnasieskolan, med mål att få ungdomar att se sig som potentiella företagare. Nyttja närheten till Vänern för att öka kommunens attraktivitet och för att skapa nya arbetstillfällen. Förbättrad infrastruktur, både för att underlätta ut- och inpendling av arbetskraft, och transporter för företag i kommunen. Att genom vuxenutbildningen i kommunen ge människor omskolning eller vidareutbildning för arbete inom expansiva branscher.

11 Lokalisering av ny industri De primära områdena för nya etableringar av industriföretag är Sapphult i nordvästra Melleruds tätort, samt före detta Arctic Paper i Åsensbruk. 3e. Besöksnäring Nuläge Karta 3d: Besöksanläggningar Bild 13 och 14: Vita Sannars camping och Sunnanmo Marknad Besöksnäringen i Mellerud är i huvudsak koncentrerad till sommarhalvåret. I dagsläget finns följande turistanläggningar: Hotell finns i centrala Mellerud, i Dals Rostock samt i Håverud. Vandrarhem finns i Håverud, vid Skålleruds kyrka och i Dals Rostock. Campingplatser finns längs Vänerkusten vid Vita Sannar och vid Dalsbergså, i Håverud samt vid väg 166 mellan Mellerud och Dals Rostock. Stugby i Dalskog. Gästhamnar för småbåtar finns längs Vänerskusten i Sunnanå hamn och vid Dalbergså, och längs Dalslands kanal i Upperud och Håverud. Dessutom finns övernattningsmöjligheter kring vandringslederna med mera. Det finns flera större årliga arrangemang som drar besökare till Mellerud. Som exempel kan nämnas Kanalyran, en av Sveriges äldsta stadsfester, Bokdagar i Dalsland samt Sunnamo marknad. Kommunen har flera kulturanläggningar, främst Kulturbruket på Dal, Dalslands konstmuseum och Nordiska Tomtemuseet, som regelbundet lockar besökare från närliggande kommuner. Likaså har släktforskningscentrat på Melleruds museum många användare från andra kommuner. Mellerud ger bra möjligheter för turister som vill uppleva naturen. Fisket spelar en viktig roll, och trollingfisket i Vänern lockar många besökare. Under skidsäsongen passerar varje helg stora mängder bilar på Europaväg 45 genom Mellerud, på väg mellan södra Sverige, Danmark och kontinenten till skidorter i Värmland, Dalarna och Härjedalen. Dalslands Turist AB, där Melleruds kommun är delägare, har huvudansvaret för utvecklingen av besöksnäringen i Dalsland i stort. Tendenser Under 2008 ökade antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Mellerud med 13 %, till nätter. Norrmännen står i vår region för ungefär var sjätte turistnatt. Även inslaget av tyskar, danskar och holländare är betydande. Satsningen i Sunnanå hamn har lett till ökad omsättning för butikerna i centrala Mellerud. Privata entreprenörer har planer på utbyggnad kring golfbanan mellan Mellerud och Sunnanå, både bostäder och hotell, samt stugbyar i Livarbo och syväst om Erve. Flera årliga arrangemang är under utveckling och kommer på sikt att kunna locka fler besökare till kommunen. Utvecklingsmöjligheter Bild 15: Sunnanå hamn med bodar Utveckling av naturturismen med utgångspunkt i den långa Vänerkusten, området runt Dalslands kanal, de många sjöarna och de orörda skogarna. Utveckling av de befintliga turistanläggningarna.

12 Utveckling av Sunnanåområdet till ett naturligt centrum för Vänerturismen. Ökade möjligheter till fritidsboende genom förtätning och komplettering vid de platser längs Vänerkusten som redan är bebyggda. Stugbyar med ekologiskt boende i skogsområdena i norra kommunen. Fortsatt utveckling av större årliga evenemang för att locka fler kategorier av besökare att besöka Mellerud och för att sprida turismen över en större del av året. Att fler av de förbipasserande under vinterhalvåret stannar till i Mellerud, för proviantering och/eller matpaus. 3f. Kommunikationer och infrastruktur Riksintressen Europaväg 45 har av Vägverket benämnts som riksintresse. Riksintresset berör samtliga kommuner längs vägens sträckning. Beslut finns om utbyggnad av vägen till mötesfri 2+1-väg norr om Melleruds tätort. En markkorridor väster om Melleruds tätort är reserverad för en eventuell ny sträckning av Europaväg 45. Karta som visar markkorridoren Järnvägarna Göteborg-Karlstad och Göteborg-Oslo är förklarade som riksintressen. Bild 9: Fräck bild på tåg. Nuläge Melleruds kommun genomkorsas av två större vägar, Europaväg 45 och väg 166. Båda är rekommenderade som primära transportvägar för farligt gods. Även väg 2221, mot Åsensbruk, har tunga transporter. För E45 råder byggnadsfritt avstånd på 50 meter från gränsen mot Vänersborg till Solberg, strax norr om Melleruds tätort. Därifrån till Åmålsgränsen är det byggnadsfria avståndet 30 meter. Vissa särskilt bullerkänsliga delar av E45 har byggnadsfritt avstånd på upp till 100 meter. 30 meters byggnadsfritt avstånd gäller även för väg 166 samt delar av väg För övriga allmänna vägar gäller byggnadsfritt avstånd på 12 meter. Trafiksäkerhetsåtgärder har vidtagits längs E 45 genom Melleruds tätort. Dels rondeller vid södra infarten och vid korsningen E45/väg 166, dels begänsad rätt till vänstersvängar för trafik som kommer norrifrån. Melleruds tätort ligger längs järnvägen mellan Göteborg och Kil/Karlstad. Den genomgående godstrafiken här kommer att utökas, eftersom trafik kommer att föras över från stambanan. Järnvägen mellan Göteborg och Oslo går igenom kommunen, men tågen gör endast stopp i Öxnered och Ed. Från Mellerud går dagligen direkttåg till bland annat Göteborg, Karlstad, Hallsberg, Västerås och Stockholm. Det finns planer på regional trafik mellan Halden i Norge och Trollhättan/Göteborg, med uppehåll även i Bäckefors och Brålanda. Före detta Dalslands Västra Värmlands Järnväg, DVVJ, från Mellerud via Håverud upp mot Bengtsfors/Årjäng, trafikeras sommartid i samordning med båttrafiken på Dalslands Kanal. På banan förekommer även godstrafik mellan Billingsfors och Mellerud. För lokala godstransporter finns dåligt underhållna spår från Melleruds station till industriområdet Österråda. Kommunen har under de senaste åren byggt ut cykelvägarna och det är idag möjligt att på separata cykelvägar ta sig från Dals Rostock, via centrala Mellerud, till Vita Sannar och Sunnanå.

13 Västtrafik knyter med direkt busstrafik ihop tätorterna i Melleruds kommun, samt centrala Mellerud med samtliga angränsande tätorter. Anropsstyrd lokal linjetrafik finns till Bolstad, Grinstad, Järn, samt Myckleäng, Ör och Kroppefjälls fritidscenter. Privata långfärdsbussar erbjuder direktbussar till bland annat Göteborg, Karlstad, Borlänge och Falun. Skolskjutstrafiken för grundskoleeleverna körs idag helt åtskiljd från övrig kollektivtrafik. Med några få undantag är i stort sett hela kommunen täckt av 3G, vilket innebär möjligheter till mobilt Internet, samt telefon. För ADSL/bredband via kabel är täckningen inte fullt lika god, men i samtliga tätorter finns möjlighet till detta. Telia håller för närvarande på att bygga ut ADSL-möjligheterna även på landsbygden. Beslutade förändringar Vägverket har 2006 redovisat planer att norr om tätorten förse E45 med mitträcke och säkrat sidoområde på en sträcka av 11 km. Arbetet har inletts. Det finns markreservationer för nya sträckningar av E45 väster om centrala Mellerud och öster om Erikstad. Vägverket har inte med de nya förbifartslederna i sin gällande tioårsplan ( ), men verket har aviserat intresse att för kommande planperiod förbättra vägen från Dykälla till Mellerud. För järnvägen finns en planerad utbyggnad till dubbelspår mellan Mellerud och Trollhättan, kan komma att reducera restiden till Göteborg till under en timme. Likaså finns förslag på ny sträckning för Norgebanan, som innebär att den inte längre kommer att gå genom Dals Rostock. Utvecklingsmöjligheter Bild 17: Det tänkta resecentrat. Förbättring av tillfartsvägar från Vänerkusten till E45. Det tänkta resecentret i Melleruds tätort. Fortsatt utbyggnad av cykelvägarna. Fortsatt förbättring av kommunikationerna, både vägar och järnvägar, samt tillgången till kollektivtrafik. (Se avsnitt 3a) 3g. Energiförsörjning Riksintressen Genom kommunen går två större kraftledningar, båda i sydlig-nordlig riktning. Båda är av riksintresse. Energimyndigheten beslutade i maj 2008 vilka områden som är av riksintresse för vindbruk. Inget område i Mellerud omfattas av beslutet. Bild 10: Vindkraftpark. Energi- och klimatstrategi Kommunens vision är att det i Mellerud produceras lika mycket energi som det förbrukas. I den energi- och klimatstrategi för kommunen som antogs anges ingen fossil energi ska användas i kommunala verksamheter år 2020, vare sig till uppvärmning eller transporter hade de senaste åren fem nya vindkraftverk tagits i drift, tre mindre vattenkraftverk effektiviserats eller byggts ut, ca 250 hushåll investerat i nya värmeanläggningar för biobränsle, ett hundratal bergvärmeanläggningar samt en ansenlig mängd luftvärmepumpar installerats I kommunen fanns då 28 kvm solfångaryta per invånare,

14 mot 20 m 2 i riket. 13 % av den totala energikonsumtionen bestod av lokalt producerad förnyelsebar energi. Parallellt med översiktsplanen har kommunen tillsammans med övriga Dalslandskommuner utarbetat en vindkraftplan. I den pekas i första hand Dalboslätten, söder om Melleruds tätort, ut som lämpligt utbyggnadsområde för vindkraft. Även delar av norra Kroppefjäll, området strax väster om Erve, kan bli aktuellt för utbyggnad. Dessutom ska gårdsverk tillåtas i hela kommunen. Nuläge Bild 16: Vattenkraftverk Det finns i kommunen ett tiotal vattenkraftverk. De största finns i Håverud och Upperud, ett av mellanklass i Åsebro. Tre av de mindre kraftverken, Assarebyn, Krokfors och Vena, har byggts ut med så kallade LIP-pengar. Vindkraften är i huvudsak lokaliserad till södra Dalboslätten. Idag finns 26 vindkraftverk uppsatta och/eller i drift. De vindkraftverk som är i drift står för cirka 15 % av kommunens totala elförbrukning. Ytterligare 13 vindkraftverk har beviljats bygglov. Fjärrvärmeanläggningar finns i centrala Mellerud, i Åsensbruk och i Dals Rostock. Avloppsreningsverket i Sunnanå producerar rötgas som i huvudsak täcker det egna uppvärmningsbehovet. Genom kommunen går två större kraftledningar (400 kv). Båda går i nordsydlig riktning på ömse sidor Örsjön, men båda öster om Erve. Tre bensinstationer i centrala Mellerud har etanoltankar. Det finns ingen bensinstation i kommunen som erbjuder tankning av biogas. Tendenser Det finns starka önskemål om utbyggnad av vindkraften. Ytterligare 17 vindkraftverk är under planering. Enligt förslag till ny lag om vindkraft kommer det inte längre att behövas bygglov för att bygga nya vindkraftverk. Tillstånd kommer då att sökas hos länsstyrelsen alternativt görs anmälan till kommunen. Det finns planer på att ersätta befintligt fjärrvärmekraftverk i Dals Rostock och då placera det så att det ska kunna betjäna också Karolinerskolan och hushåll på orten. Kommunen är delaktig i ett biogasprojekt tillsammans med Vänersborgs kommun. I projektet kommer gårdar på Dalboslätten att producera rågas som leds till Brålanda för uppgradering till fordonsgas. Utvecklingsmöjligheter Fortsatt effektivisering av befintliga värmesystem. Utbyggnad av fjärrvärme/närvärmecentraler, solvärme och solceller. 3h. Vatten, avlopp och renhållning Vatten Vita Sannars vattenverk Vita Sannar är ett ytvattenverk som tar sitt vatten från Vänern. Vattenverket betjänar Melleruds tätort samt området söder om Mellerud och öster om E45. Landsbygdsområdet betjänas i huvudsak genom Grinstad vatten, som har cirka 600 abonnenter anslutna till sitt nät. Vattenverket har god kapacitet och kommer att klara av att betjäna eventuell nybebyggelse inom sitt område. Vita Sannars vattenverk fungerar som reservvattenverk för Sverkersbyns vattenverk.

15 Planerade åtgärder: Vattenverket kommer att renoveras invändigt och kemikaliebyten kommer att ske för att driftoptimera processen. Skyddsområdet för ytvattentäkten kommer att uppdateras till moderna krav. Anläggningens skalskydd kommer att förbättras. Sverkersbyns vattenverk Sverkersbyn är ett ytvattenverk som tar vattnet från sjön Näsölen. Det är kommunens äldsta vattenverk, byggt 1937, och betjänar idag Dals Rostock, Bränna, Åsensbruk, Håverud och delar av Melleruds tätort. Nyligen har vattenverket bytt kemikalier för att säkerställa kvaliteten på dricksvattnet. Sverkersbyns vattenverk fungerar som reservvattenverk för Vita Sannars vattenverk. Vattenverket har god kapacitet och kommer att klara av att betjäna eventuell nybebyggelse inom sitt område. Planerade åtgärder: Vattenverket kommer att renoveras invändigt och kemikaliebyten kommer att ske för att driftoptimera processen. Skyddsområdet för ytvattentäkten kommer att uppdateras till moderna krav. Anläggningens skalskydd kommer att förbättras. Dalskogs vattenverk Dalskog är ett grundvattenverk. Vattnet pumpas till en reservoar i vattenverket, därifrån direkt ut på ledningsnätet. Vattnet håller så god kvalitet att det inte behöver renas eller desinficeras. Vattenverket betjänar Dalskog samt Dalskogs Källa, som tappar vattnet på flaskor för vidareförsäljning. Dalskogs vattenverk har god kapacitet och kommer att klara av att betjäna eventuell nybebyggelse inom sitt område. Planerade åtgärder: Skyddsområdet för grundvattentäkten kommer att uppdateras till moderna krav. Anläggningens skalskydd kommer att förbättras. Reservvattenverk Kommunen har tre reservvattenverk placerade i Dals Rostock, Åsensbruk och Anolfsbyn. Planerade åtgärder: De tre reservvattenverken ska ha nya skyddsområden år 2010 och processutrustningen i verken ska moderniseras. Ledningsnätet Vattenledningarna är på sina håll mycket dåliga. Åtgärder med att laga och byta ut ledningar pågår. Kontinuerligt mäts VA-nätet in digitalt för att säkra det ledningssystem vi har idag. För att säkerställa vattenförsörjningen på lång sikt och vid krissituationer bör reservvattenfrågan utredas. Ej anslutna områden Köpmannebro och Snäcke samt landsbygdsområden saknar idag kommunalt vatten. Avlopp Sunnanå avloppsreningsverk Sunnanå betjänar Dals Rostock och Melleruds tätort. Reningsverket producerar rötgas som i stort sett täcker verkets eget behov av uppvärmning. En oljepanna används vid toppbelastningar och fungerar som reservvärme. Slammet från verkets reningsprocesser används som sluttäckningsmaterial på Melleruds avfallstippar. Planerade åtgärder: Avloppsreningsverken i Erikstad och Åsebro byggs om till pumpstationer och avloppsvattnet pumpas till Sunnanå för rening.

16 Även när åtgärden är genomförd kommer det att finnas överkapacitet i Sunnanå som kan klara av eventuell nybebyggelse i det område verket betjänar. Åsensbruk avloppsreningsverk Åsensbruk betjänar Bränna, Åsensbruk och Håverud. Verket har överkapacitet och skulle kunna ta emot avloppsvatten från till exempel Vibergsön, men detta kräver nya ledningsdragningar. Dalskog avloppsreningsverk Verket servar Dalskog. Det har nyligen moderniserats med ny mekanisk rening för att säkerställa driften. Verket har en viss överkapacitet. Ledningsnätet Sanering av avloppsledningsnätet pågår för att minska inläckage vilket ger färre källaröversvämningar och bräddningar i framtiden. Ej anslutna områden Köpmannebro och Snäcke samt vissa landsbygdsområden i norra och västra Mellerud saknar idag kommunalt avlopp. Det innebär att antalet enskilda avloppsanläggningar i kommunen är stort, vilket innebär en betydande miljöpåverkan. Inom områden med samlad bebyggelse bör avloppsfrågan därför i första hand lösas genom anslutning till gemensam anläggning. Avfallshantering I Melleruds kommun finns sju kompletta återvinningsstationer för inlämning av förpackningar och tidningar. Fyra av anlläggningarna finns i Melleruds tätort, en i vardera Grinstad, Dals Rostock och Åsensbruk. Hushållens övriga avfall sorteras i gröna och röda plastpåsar. Avfallet transporteras till Heljestorps avfallsanläggning, Trollhättan. Anläggningen drivs av RagnSells. Innehållet i de gröna påsarna blir till biogas genom rötning. De röda påsarna går till förbränning. Hunnebyns avfallstation används för deponi av inert avfall (grus och sten), samt som återvinningscentral, omlastningsstation av grovavfall och miljöstation för lämning av farligt avfall. Den tidigare deponin vid avfallsstationen håller på att sluttäckas. Sluttäckningen ska vara klar år Information om avfallshanteringen finns med i den kommunala almanacka som varje år delas ut till samtliga hushåll i kommunen. Informationen finns även på kommunens hemsida. 3i. Utbildning Nuläge Idag finns förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och fritidshem på följande platser i kommunen: Centrala Mellerud: Tre förskolor, tio familjedaghem, samt tre grundskolor, varav två med förskoleklass och fritidshem. Åsebro: Förskola, tre familjedaghem, samt grundskola med förskoleklass och fritidshem. Dals Rostock: Förskola samt grundskola med förskoleklass och fritidshem. Åsensbruk: Förskola samt grundskola med förskoleklass och fritidshem. Totalt finns 338 barn inskrivna i förskoleverksamheten (förskola och familjedaghem) och barn i förskoleklass och grundskola. Gymnasieskola med fem nationella program samt det individuella programmet, som även omfattar ett lärlingsprogram, finns i centrala Mellerud. För övriga 12 nationella program är eleverna hänvisade till gymnasieskolor i andra kommuner. Våren 2009 går 242 elever i kommunens egen gymnasieskola och 266 i gymnasieskolor i andra kommuner, inklusive friskolor.

17 Vuxenutbildningen finns spridd på flera lokaler i centrala Mellerud. Närmaste högskolor är Högskolan Väst i Trollhättan och HDK vid Stenebyskolan (Göteborgs universitet). Beslutade förändringar Under 2009 och 2010 genomförs en kommunal omorganisation inom utbildningsväsendet. Ingen skola kommer att läggas ner i samband med detta. Tendenser Under 2007 och 2008 har födelsetalen ökat i kommunen. Detta kommer att innebära ett ökat tryck på förskoleverksamheten, främst i centrala Mellerud. I december 2008 fanns det i kommunen 393 barn i förskoleålder (1-5 år). Om födelsesiffran från 2008 håller i sig kommer det 2013 att finnas 490. Det är dock möjligt att siffran kommer att öka ytterligare. I förskoleklass och grundskola är tendensen de närmaste åren ett vikande elevunderlag. Under våren 2009 finns det elever i dessa skolformer. Detta sjunker och kommer 2013 att vara cirka 840. Om födelsesiffrorna från 2008 håller i sig kommer dock antalet därefter åter att stiga och om en bit in på 2020-talet ligga på runt elever. Antalet elever i gymnasieålder minskar de närmaste åren. Under toppåren 2008 och 2009 har Mellerud haft cirka 460 ungdomar i åldern år. Detta sjunker på några års sikt till strax under 300. Nationellt är en rad förändringar på gång som på olika sätt kommer att påverka utbildningsväsendet i kommunen. Avgiftsfri allmän förskola för alla barn från och med hösten det år de fyller tre år. Innebär ett ökat tryck på förskolorna i kommunen, med runt tio extra barn per år. Det kan också på sikt leda till att fler föräldrar önskar förskola istället för familjedaghem för sina barn. Fri etableringsrätt för förskolor och familjedaghem i privat eller kooperativ regi. Ny läroplan för den obligatoriska skolan med återgång till en stadieindelad skola, något som också finns med i lärarutbildningsutredningens betänkande. Ett förslag till ny skollag kommer preliminärt i juni Proposition om en ny gymnasieskola ligger i riksdagen. Innebära stora förändringar i programstrukturen. Tre av programmen i Mellerud omformas. Utvecklingsmöjligheter Beaktande av förskole- och grundskolefrågor i samband med planering av större bostadsområden. Utredning kring förskoleverksamhetens dimensionering. Regional samverkan kring de föreslagna yrkesprogrammen. 3j. Kultur och fritid Tillgång till en aktiv och meningsfull fritid, för rekreation och gemenskap, är väsentligt för en god livskvalitet. Kommunens utbud av kultur- och fritidsaktiviteter spelar stor roll för möjligheterna att locka besökare och nya invånare. Kultur och fritid är två områden som är nära besläktade och det finns ingen skarp gräns emellan dem. Likaså finns det starka kopplingar mellan kultur/fritid och turism. Många styr sitt resande till platser där de under semestern mer aktivt kan utöva sina fritidsintressen eller ta del av kulturupplevelser. Kommunen kan spela olika roller när det gäller fritid och kultur. Kommunen kan vara möjliggörare, som ställer resurser i form av lokaler, vandringsleder med mera till förfogande,

18 stödjare, som med ekonomiska medel eller personella resurser stödjer verksamheter och arrangemang, samt arrangör eller verksamhetsidkare. Riks- och andra allmänna intressen Kulturmiljövård Kommunen har fem områden som är av riksintresse för kulturminnesvård enligt Miljöbalken. Dalslands Kanal, ett system av slussar och korta kanalsträckningar som sammanbinder Dalslands många sjöar. Dalbergså, område kring Dalbergsåns mynning som speglar rikspolitiska maktsträvanden särskilt under medeltid till 1600-talets början. Holm-Östanå, två odlingslandskap som speglar slättens bebyggelsehistoriska utveckling från det förhistoriska landskapet till 1800-talets storbondebygd. Gunnarsnäs, herrgårdslandskap och bymiljö med välbevarad bebyggelse i lokal byggnadstradition. Hallersbyn, bymiljöer längs med en äldre vägsträckning, med väl sammanhållen gårdsbebyggelse. Dessa områden finns närmre beskrivna i bilaga 3.1 Åsnebyn, strax söder om Melleruds tätort, har av Länsstyrelsen utnämnts till kulturreservat. Karta som visar riksintressen för kulturminnesvård Bild 8: Fotografi från Dalaborgs fästningsruin Rörligt friluftsliv Bild 6: Kanotfotografi Kommunen har två riksintressen för det rörliga friluftslivet enligt Miljöbalken 4 kap 2 : Dalslands sjö- och kanalsystem (FP1): Erbjuder natursköna vattenvägar och samtidigt mycket goda kanot- och fritidsbåtleder. Innehåller omtyckta utflyktsmål även för bilburet friluftsliv. Övriga berörda kommuner: Bengtsfors, Dals Ed, Åmål, Färgelanda samt Årjäng och Säffle i Värmlands län. Vänerns strand- och skärgårdsområden (FP3): Mångformig och naturskön kust med utsökta tillfällen till båtsport, bad, fiske, natur- och kulturstudier. Goda replipunkter (stödjepunkter att dra sig tillbaka till) även för landbaserat friluftsliv. Vänern har stort potentiellt värde för fritidsfisket. Samtliga kommuner runt Vänern är berörda. Kultur Nuläge Bild 18: Kulturbruket på Dal Mellerud är en kulturrik kommun. Kommunen har fem kulturmiljöer av riksintresse, nio kyrkor med ursprung i medeltiden samt ett stort antal kulturutövare, framför allt inom musik och konst. I kommunen finns ett konstmuseum, ett tomtemuseum och fem bygdemuseer av olika karaktär. Kulturbruket på Dal lockar årligen över besökare, kyrkorna ordnar regelbundet konserter, kulturevenemang anordnas på de många bygdegårdarna, och konstutställningar sker bland annat på Dalslands Konstmuseum och i biblioteket. Biografverksamhet finns på två ställen i kommunen. Det finns flera årliga kulturevenemang, som Kanalyran, Bokdagar i Dalsland och spelmansstämma. Kommunen ansvarar för Kulturbruket på Dal, musikskolan samt biblioteket. Kommunen har på sin hemsida ett register över aktiva kulturutövare, kulturarrangörer och kulturresurser, samt samordnar information om evenemang i kommunen. Kommunens kulturpolitiska program från 2005 pekar på fem strategier för att förbättra kulturarbetet i kommunen: En särskild satsning på barn och ungdom.

19 Aktiv marknadsföring av kulturarrangemang och kulturmöjligheter Nätverksskapande Satsning på årliga evenemang och regelbundenhet Satsning på kultur i ovana sammanhang och i ovanliga kombinationer Tendenser Kultur är ett tillväxtområde inom Melleruds kommun. Genom Kulturbruket på Dal har tre nya förutsättningar skapats: Kulturutövare i Mellerud har fått möjlighet att visa upp sig, kommuninvånarna har fått ökad tillgång till professionell kultur och kommunen lockar idag till sig besökare från ett område som inkluderar Göteborg och Karlstad till vissa kulturevenemang. En tendens är att fler engagerar sig i att arrangera kulturevenemang. Dalslands konstmuseum håller på att utvecklas till en riksangelägenhet, och har de senaste åren omnämnts i rikspressen. Några årliga arrangemang på väg att växa till festivaler. Inom kulturområdet har ett arrangörssamarbete inletts, dels för att undvika krockar, dels för att samordna information. Utvecklingsmöjligheter Väga in konstnärliga aspekter och gestaltning i planering av nybyggnation. Underlätta kulturell verksamhet, till exempel genom att bygga utomhusscener, i områden som ska ingå i turistsatsningar. Fortsatt arbete med att förverkliga kommunens kulturpolitiska program. Utarbetande av kommunal kulturmiljövårdsplan. Fritid Föreningsliv Nuläge Bild 19: Fotboll Bild 20: Ridklubben Melleruds kommun har ett rikt föreningsliv. I föreningsregistret på kommunens hemsida finns 95 registrerade föreningar. De största kategorierna är Idrott och sport, 19 föreningar, samt Hembygd och kultur 28. Bland idrotten är fotbollen dominerande. Kommunen stödjer föreningslivet på olika sätt, bland annat genom att tillhandahålla lokaler och genom att ge bidrag fick cirka 40 föreningar, exklusive studieförbunden och de politiska organisationerna, kommunala bidrag. Några föreningar äger sina lokaler, andra hyr dem. Tre av fotbollsföreningarna driver på kommunens uppdrag de kommunalt ägda anläggningar de har sin verksamhet på. Rådahallen, kommunens största idrottshall och tillika simhall, drivs av en entreprenör Karta över var det finns olika typer av fritidsanläggningar Tendenser De få födda under 1990-talets slut och 2000-talets inledning kommer att innebära rekryteringssvårigheter för de föreningar som i huvudsak bedriver ungdomsverksamhet. Fotbollsföreningarna har bildat en allians med det primära målet att anlägga en konstgräsplan i centrala Mellerud. Utvecklingsområden Översyn och omarbetning av föreningsbidragssystemet utifrån kommunens vision. Stöd till ett utökat samarbete mellan föreningarna i syfte att hjälpa dem med medlems- och ledarrekrytering.

20 Friluftslivet Nuläge Bild 20: Trollingfiske Närheten till Vänern, stora skogsområden, Dalslands kanal med sjösystemet och de befintliga vandringslederna ger utmärkta förutsättningar för att idka friluftsliv. Förutom att vara till glädje för kommuninvånarna är friluftsliv ett mål för många besökare. Fisket lockar både ortsbor och tillresta. I kommunen erbjuds rika möjligheter till insjöfiske, och trollingfisket i Vänern är mycket populärt. I kommunen startar två längre vandringsleder, Karolinerleden och Pilgrimsleden. Två kortare promenader är Sahléns runda vid Kroppefjälls fritidscenter och Rymdpromenaden som har sin utgångspunkt i Sundserud. Terrängspår för löpning och promenader finns i Åsensbruk, vid Kroppefjälls fritidscenter och vid Vita Sannar. Utvecklingsmöjligheter Se över och utöka vandringslederna. Mellankommunalt intresse. Utarbetandet av program för utveckling av Vänerkusten för att utveckla aktiviteter, strövstigar och tillgänglighet för både kommuninvånare och besökare. 3k. Övrig gemensam service Hälsa och ålderdom Nuläge Socialnämndens service I Melleruds kommun finns idag särskilda äldreboenden i * Melleruds tätort, tre boenden, * Åsensbruk, ett boende, * Dals Rostock, två boenden. Ett boende kommer att omvandlas till trygghetsboende. I Melleruds tätort och Dals Rostock finns vardera ett hus med serviceinriktning. 210 hushåll i kommunen har trygghetstelefoner. För stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning finns cirka 45 platser fördelade på nio boenden. Ett av dessa ligger i Dals Rostock, övriga inom Melleruds tätort. Utöver detta bedrivs daglig verksamhet på fem ställen i Melleruds tätort. Hälso-, sjuk- och tandvård Regionen driver vårdcentral och folktandvård i Melleruds tätort. Distriktssköterskemottagning finns även i Dals Rostock och Åsensbruk. I Melleruds tätort finns en privat läkarmottagning samt en privat tandläkarmottagning. När vårdcentralen är stängd är invånarna hänvisade till jourcentralen vid Dalslands sjukhus i Bäckefors samt akutmottagningen vid NÄL. Sjukhusvård ges på Uddevalla Sjukhus och NÄL i Trollhättan. Tendenser Antalet invånare i åldern 80 + ökar, vilket kommer att ställa ökade krav på kommunens insatser. Behovet av vård och omsorg kommer att öka. Det kommer också att krävas fler mellanformer för boende med lättillgänglig service. Utvecklingsmöjligheter Bostadspolitik som möjliggör för gamla att bo kvar i det ordinära boendet så långt det är möjligt. Platser för korttidsvård för äldre, tillgängliga med kort varsel.

3. Planeringsförutsättningar

3. Planeringsförutsättningar 3. Planeringsförutsättningar 3a. Mellerud i regionen Melleruds kommun har ett strategiskt läge, mitt emellan Karlstad och Göteborg, bara tio mil från Halden och den expansiva Östfold/Oslo-regionen, samt

Läs mer

Översiktsplan för Melleruds kommun Antagandehandling Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-16 Laga kraft 2010-07-16

Översiktsplan för Melleruds kommun Antagandehandling Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-16 Laga kraft 2010-07-16 Översiktsplan för Melleruds kommun Antagandehandling Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-16 Laga kraft 2010-07-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 a. Vad är en översiktplan 3 b. Definitioner 4 c.

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

3i. Utbildning. Översiktsplan för Mellerud Antagen 2010-06-16, Laga kraft 2010-07-16 16

3i. Utbildning. Översiktsplan för Mellerud Antagen 2010-06-16, Laga kraft 2010-07-16 16 3i. Utbildning Idag finns förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och fritidshem på följande platser i kommunen: Centrala Mellerud Tre förskolor, tio familjedaghem, samt tre grundskolor, varav två

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

5e. Våra landsbygdsområden

5e. Våra landsbygdsområden 5e. Våra landsbygdsområden Generella riktlinjer för våra landsbygdsområden. Det öppna landskap som finns i södra och sydöstra delen av Mellerud bevaras, likaså de vildmarksområden som finns i västra och

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Förslag till. Översiktsplan. för Melleruds kommun. Utställningshandling

Förslag till. Översiktsplan. för Melleruds kommun. Utställningshandling Översiktsplan för Melleruds kommun Utställningshandling Synpunkter lämnas till Melleruds kommun, 464 80 MELLERUD alternativt kommun@mellerud.se senast måndag 3 maj 2010. Märk kuvertet/rubricera e-postmeddelandet

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag Storsund Byaområde 1 Storsund Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Sara Berg Antalet boende i Storsund har under åren 1996-2006 minskat med ca 10 %. Åldersfördelningen avviker från kommunen

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010 Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Följ med oss på resan till framtidens kommun

Följ med oss på resan till framtidens kommun Följ med oss på resan till framtidens kommun Handlingsprogram för Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun vill ha ditt förtroende att fortsätta ta ansvar för utveckling

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet

Läs mer

Gällande planer och policys

Gällande planer och policys Planförutsättningar Gällande planer och policys Planer enligt PBL Områden med detaljplan eller områdesbestämmelser Detaljplan reglerar var, hur och för vilket ändamål man får bygga inom planområdet. Planen

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION TYCK OM TYRESÖS FRAMTID IGEN! Hur ska det vara att leva i Tyresö kommun år 2035? Många Tyresöbor har tyckt till om det och mycket annat under den

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Översiktsplan. Vad? Varför? Hur? 2014-05-21 2

Översiktsplan. Vad? Varför? Hur? 2014-05-21 2 VÄLKOMNA! Översiktsplan Vad? Varför? Hur? 2014-05-21 2 Varför en översiktsplan Långsiktigt strategiskt dokument Lagstadgad En ram för prövning och planering av kommunens verksamhet Politiska ambitioner

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län 2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010 Socialdemokraterna 123 förslag som förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010 Vår kommun behöver nya tag, ett nytt ledarskap och en handlingskraftig ledning, som sätter kommunens intressen före

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016 Fritids- och kulturförvaltningen Nämndsekreterare/utvecklare, Pernilla Larsson 0589-874 62, 073-765 74 62 pernilla.larsson@arboga.se Datum 2015-11-12 1 (6) Mål och mått 2015/2016 Kommunfullmäktiges strategiska

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april 2014 Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen 070-2240346 Västra Götalands län 49 kommuner 1,5 miljoner invånare 17

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Avsiktsförklaring om samverkan inom utbildningsområdet, inom Fyrbodals kommunalförbund.

Avsiktsförklaring om samverkan inom utbildningsområdet, inom Fyrbodals kommunalförbund. sida 1 2013-10-30 Dnr: 2013-49 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Avsiktsförklaring om samverkan inom utbildningsområdet, inom Fyrbodals kommunalförbund. Enligt beslut i 2013-02-13 23 ställde sig kommunstyrelsen

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer