Översiktsplan. för Melleruds kommun. Reviderat förslag Senaste bearbetning:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översiktsplan. för Melleruds kommun. Reviderat förslag Senaste bearbetning: 2009-05-25"

Transkript

1 Översiktsplan för Melleruds kommun Reviderat förslag Senaste bearbetning:

2 Preliminärt förslag till översiktsplan Innehållsförteckning 1. Inledning a. Vad är en översiktplan b. Definitioner c. Områdesindelning 2. Mål och visioner a. Kommunens vision och övergripande mål b. Regeringens mål c. Hållbar utveckling d. Tidigare planer 3. Planeringsförutsättningar a. Mellerud i regionen b. Befolkning och befolkningsutveckling c. Boende d. Arbets- och näringsliv e. Besöksnäring f. Kommunikationer och infrastruktur g. Energiförsörjning h. Vatten, avlopp och renhållning i. Utbildning j. Kultur och fritid k. Övrig gemensam service l. Naturvårdsintressen m. Strandskyddsbestämmelser n. Övriga allmänna intressen 4. Riskanalys 5. Planerad utveckling a. Allmänt om den planerade utvecklingen b. Områden för bebyggelseutveckling c. Våra tätorter - Mellerud - Dals Rostock - Åsensbruk - Bränna d. Våra småorter - Dalskog - Erikstad - Håverud - Köpmannebro e. Våra landsbygdsområden - Dalboslätten - Vänern och Vänerstranden - Södra Kroppefjäll - Norra Kroppefjäll - Sjölandskapet och Dalslands Kanal 6. Konsekvensbeskrivningar tas fram efter inledande samråd. Bilagor (en bilaga med de bakgrundsdokument ÖP är baserad på kommer senare) Kartor redovisas i ett särskilt häfte.

3 1. Inledning 1a. Vad är en översiktsplan Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. (Plan och bygglagen 1 kap 3 ) Översiktsplanen Kommunens översiktsplan (ÖP) fyller tre viktiga funktioner. Den ska vara en vision för kommunens framtida utveckling, vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut, samt ett instrument för dialog mellan stat och kommun beträffande bevarande och hantering av de allmänna intressena (inklusive riksintressena). ÖP är det mest demokratiskt förankrade, övergripande och långsiktigt strategiska dokumentet i kommunen, och ska därför ligga till grund för andra planer, främst när det gäller mark- och vattenanvändning. Den kan också ses som en överenskommelse mellan staten och kommunen om hur kommunens markanvändning ska utvecklas. Arbetsupplägg Arbetet med framtagandet av ÖP 2009 har hittills varit indelat i tre faser: Planerings och inventeringsfas, programfas, och samrådsfas. I planerings och inventeringsfasen har texter och kartor arbetats fram. Under programfasen genomfördes 2006 en enkätundersökning bland hushållen i Melleruds kommun. Parallellt ordnades öppna träffar fyra kommundelar och medlemmar i arbetsgruppen träffade elever i årskurs 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet. Under den första samrådsfasen 2007 genomfördes samråd och diskussioner kring förslaget med myndigheter, företag och föreningar. Efter detta har planen bearbetats kraftigt och fått en ny struktur. I denna omarbetning har synpunkter från den första samrådsfasen beaktats. Samtliga inkomna skriftliga synpunkter återfinns i underlaget för ÖP. Efter bearbetningen genomförs nu en ny samrådsfas. Efter ytterligare bearbetning, utifrån de i denna omgång inkomna synpunkterna, kommer förslaget att ställas ut. Det slutgiltiga beslutet om ÖP tas av Kommunfullmäktige. Här lägger vi in en schematisk skiss över arbetet. Planens struktur Melleruds kommuns översiktsplan har följande struktur: Kapitel 1 talar om vad en översiktsplan är, vilka definitioner vi använder i planen samt hur vi har delat in kommunen i geografiska områden för att underlätta planeringen. Kapitel 2 återger de kommunala och nationella mål planen utgår från. Kapitel 3 är ett tematiskt indelat kapitel där vi tar upp planeringsförutsättningar inom en rad områden. Vi ger en nulägesbild, försöker läsa ut trender, redogör för planerade åtgärder inom varje område, samt tittar på tänkbara utvecklingsmöjligheter. I detta kapitel finns också en redogörelse för vilka riksintressen och andra intressen som påverkar kommunens utvecklingsmöjligheter. Kapitel 4 innehåller en riskanalys. I kapitel 5 beskrivs kommunen geografiskt och här pekar vi ut vilka områden vi tänker utnyttja för framtida bebyggelse. Vi redogör också för vilka fördjupade översiktsplaner och detaljplaner som redan finns för respektive område.

4 1b. Definitioner Begreppen tätort och småort definieras i enlighet med Statistiska Centralbyråns definitioner: En tätort är ett tättbebyggt område med minst 200 invånare och där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter. Med denna definition har Mellerud fyra tätorter: Bränna Dals Rostock Mellerud Åsensbruk En småort är en samlad bebyggelse med invånare, där det är högst 150 meter mellan husen. En småort kan ha mer än 200 invånare om andelen fritidsbostäder överstiger 50 %. Med denna definition har Mellerud fyra småorter: Dalskog Erikstad Håverud Köpmannebro Med samlad bebyggelse menar vi ett avgränsat geografisk område med ett tiotal hus. 1c. Områdesindelning Vi har i översiktsplanen delat in Melleruds kommun i fem geografiska områden, styrda av topografin. 1. Dalboslätten Innehåller slättlandskapet i sydöstra Melleruds kommun. Inom detta område ligger Mellerud och Erikstad. 2. Vänern och Vänerstranden Kustlandskapet mot och öarna i Vänern. 3. Södra Kroppefjäll Bergs- och skogstrakterna i sydvästra Melleruds kommun, söder om väg 166. Inom detta område ligger Dals Rostock och Dalskog. 4. Norra Kroppefjäll Bergs- och skogsområdet i nordvästra Melleruds kommun, norr om väg 166. I öster begränsas området av sjön Erve. 5. Sjölandskapet och Dalslands Kanal Området norr om Dalboslätten, mellan Norra Kroppefjäll och Vänerområdet. Inom detta område ligger Bränna, Håverud, Köpmannebro och Åsensbruk. Kommunkarta som visar indelningen samt tätorter, småorter och samlad bebyggelse.

5 2. Mål och visioner 2a. Kommunens övergripande vision (Här ska en sammanfattning av den nya visionen in. Visionen i sin helhet läggs i bilaga 2.1) Förutom visionen finns följande av kommunstyrelsen prioriterade områden som ska beaktas i översiktsplanen: * Underlätta pendling (E45, Järnvägen, resecentrum) * Utveckla besöksnäringen, främst kring Vänern * Utveckla handeln * Barn och barnfamiljer * Energiförsörjning (Det är möjligt att denna text redan finns i visionen och i så fall tas den bort.) Bild 1: Foto som illustrerar visionen 2b. Regeringens mål Regeringens miljömål Regeringen har antagit miljökvalitetsmål inom 16 områden. Den övergripande målsättningen är att miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation, år 2020 (för klimatmålet gäller år 2050). De 16 miljökvalitetsmålen är: Mål 1. Begränsad klimatpåverkan Mål 2. Frisk luft Mål 3. Bara naturlig försurning Mål 4. Giftfri miljö Mål 5. Skyddande ozonskikt Mål 6. Säker strålmiljö Mål 7. Ingen övergödning Mål 8. Levande sjöar och vattendrag Mål 9. Grundvatten av god kvalitet Mål 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård (berör ej Mellerud) Mål 11. Myllrande våtmarker Mål 12. Levande skogar Mål 13. Ett rikt odlingslandskap Mål 14. Storslagen fjällmiljö (berör ej Mellerud) Mål 15. God bebyggd miljö Mål 16. Ett rikt växt- och djurliv Målen konkretiseras i 72 delmål som ska nås Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Melleruds kommun avser att i så hög utsträckning som möjligt nå dessa mål. Många av dem behandlas i kommunens nyligen antagna naturvårdsplan. Kommuns fysiska planering är ett viktigt instrumenten för att uppnå miljökvalitetsmålen. Översiktsplanen är det vägledande dokumentet för kommunens planering, och ska på så sätt bidra till en hållbar utveckling med god hälsa och miljö. Folkhälsomål Regeringen har antagit ett övergripande mål för folkhälsan som innebär att skapa jämlika och mer jämställda villkor när det gäller hälsan. Det övergripande folkhälsomålet följs av elva delmål: Mål 1. Delaktighet och inflytande i samhället Mål 2. Ekonomisk och social trygghet Mål 3. Trygga och goda uppväxtvillkor

6 Mål 4. Ökad hälsa i arbetslivet Mål 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Mål 6. En mer hälsofrämjande Hälso- och sjukvård Mål 7. Gott skydd mot smittspridning Mål 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Mål 9. Ökad fysisk aktivitet Mål 10. Goda matvanor och säkra livsmedel Mål 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Melleruds kommun samarbetar med Västra Götalandsregionen kring dessa mål genom Miljö- och hälsorådet, som innehåller representanter för regionen och för olika kommunala verksamheter. Arbetet leds av kommunens folkhälsosamordnare. 2c. Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling definieras av FN som en samhällsutveckling som dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det innebär att hushålla med resurser och att inte i förtid förbruka dem. En hållbar samhällsutveckling består av tre av varandra ömsesidigt beroende delar: Ekologisk hållbarhet, att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga, och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. Social hållbarhet, att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet, att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Begreppet utmanar traditionella tillväxtbegrepp och vidgar det till att även omfatta kvaliteten på en ekonomisk tillväxt, inte bara dess kvantitet. De mänskliga behoven måste stå i centrum. En ren och livskraftig miljö, ett samhälle där invånarna känner delaktighet, trygghet och samhörighet, kan få vård, utbildning och arbete samt kan utveckla hälsa och välbefinnande är sådana grundläggande behov. Kommunens arbete med Lokalt investeringsprogram för ekologisk hållbar utveckling (LIP) och Lokala naturvårdsprojekt redovisas i bilaga d. Tidigare planer Kommunen har följande gällande områdesplaner och fördjupade översiktsplaner: Fördjupad översiktsplan för Melleruds tätort och kringliggande områden Områdesplan för Dals Rostock Fördjupad översiktsplan för Dalskog Områdesplan för Erikstad Fördjupad översiktsplan för Köpmannebro Dessutom finns en rad detaljplaner. Samtliga dessa planer fortsätter att gälla och är inkluderade i denna översiktsplan.

7 3. Planeringsförutsättningar 3a. Mellerud i regionen Nuläge Melleruds kommun har ett strategiskt läge, mitt emellan Karlstad och Göteborg, bara tio mil från Halden och den expansiva Östfold/Oslo-regionen, samt med en lång Vänerkust. Kommunen ligger precis i utkanten av en annan expansiv region, Trestad. Framför allt till Trollhättan och Vänersborg sker en stor arbetskraftsutpendling, och Arbetsförmedlingen har ett gemensamt kontor för Mellerud och Vänersborg. Med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har Mellerud tillsammans med Vänersborg ett samverkansförbund som arbetar med grupper som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Redan idag deltar Melleruds kommun i en rad samarbeten med andra kommuner. Mellerud ingår i Fyrbodals kommunalförbund. Där behandlas tillväxtfrågor för de 14 ingående kommunerna och där bedrivs samarbete inom gymnasieskola och kultur. Dalslandskommunernas kommunalförbund tar upp Dalslandsgemensamma och mellankommunala frågor. Inom ramen för förbundet finns väl utvecklade samarbeten kring socialtjänst, vuxenutbildning, telefonväxel och gemensamma upphandlingar. Likaså har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam miljönämnd och förvaltning, samt ett turistbolag, Dalslands Turist AB, där även Åmål och Vänersborgs Dalslandsdel ingår. Räddningstjänsten är organiserad inom NÄRF, Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, där också Färgelanda, Trollhättan och Vänersborg ingår. Bild 24: Närf-bild Inom Leaderområdet Dalsland-Årjäng ges stöd till landsbygdsutveckling. Kommunen är delägare i Västtrafik AB och bidragsgivare till den stiftelse som äger Dalslands Kanal AB. Vissa intressefrågor hanteras inom Småkom (de små kommunernas samverkan) och Via Lappia (en intresseförening för kommuner som ligger längs väg E45). Melleruds kommun har också många internationella kontakter. Fastare internationellt samarbete är etablerat med Orisaare på Ösel i Estland och St Agata Feltria i norra Italien. Tendenser Samarbetet mellan kommunerna, både inom Dalsland och inom Fyrbodal, ökar ständigt. Inom Dalsland ökar antalet samverkansområden, framför allt genom att upphandlingar av olika stödsystem samordnas. Tillväxtfrågorna hanteras alltmer inom Fyrbodal, och det finns planer på samarbetsprojekt med bland annat Vänersborg när det gäller biogas. Genom utbyggnad av järnvägen söderut, och förbättringar av E45 i båda dess riktningar, kortas restider och växer området som är aktuellt för arbetspendling. Från statligt håll kommer propåer om ökat samarbete. I förslaget till ny gymnasieskola sägs exempelvis att det förutsätts en regional samverkan främst kring de föreslagna yrkesutbildningarna. Utvecklingsområden Fortsatt förbättring av kommunikationerna, både vägar och järnvägar, samt tillgången till kollektivtrafik. Förbättring av E45 i båda riktningarna och av järnvägen upp genom Dalsland, fortsatt utveckling av regionala tåg- och bussförbindelserna samt fortsatt drift av DVVJ, Dal Västra Värmlands Järnväg.

8 Fortsatt och utökad samverkan kring besöksnäringen, framför allt när det gäller nyttjandet av Vänern och Vänerstranden, samt Dalslands Kanal och sjösystemet, men även kring vandrings- och cykelleder. Fortsatt utveckling av det Fyrbodals- och Dalslandsgemensamma arbetet kring näringslivsutveckling och tillväxtfrågor. Fortsatt utveckling av det internationella arbetet med inriktning på att etablera kontakter med fler länder. Bättre samordning mellan olika statliga myndigheter, så att sammanvägning av sektorsintressen och avstämning mot tidigare beslut, samt analys av ekonomiska och sociala konsekvenser, föregår alla beslut från statligt och regionalt håll. 3b. Befolkning och befolkningsutveckling Befolkningsutveckling i stort Tabeller och diagram till detta avsnitt finns i bilaga 3.2. Mellerud har en negativ befolkningsutveckling. Under de tre senaste åren har kommunen i genomsnitt tappat drygt 60 invånare per år. Under de senaste tio åren har kommunen varje år haft ett födelseunderskott på i genomsnitt 45 personer per år. När det gäller flyttning har kommunen under tre av dessa år haft ett flyttningsöverskott och övriga sju år ett underskott. Däremot har kommunen under de senaste åren haft ett överskott vad det gäller invandring. Utvecklingen i olika kommundelar Under perioden ökade tätortsboendet, på bekostnad av landsbygden. Det var främst Mellerud och Dals Rostock som ökade. Därefter har även tätorterna minskat i befolkning. Den procentuella delen som bor i någon av tätorterna är dock tämligen konstant sett över de senaste 20 åren. Åldersstruktur Melleruds befolkningsstruktur skiljer sig från rikets på tre punkter. Mellerud har en markant lägre andel än riket i åldrarna 0-6 år och år, samt en högre andel i ålder 45+. Utbildningsnivå och förvärvsfrekvens Utbildningsnivån i Melleruds kommun är lägre än i riket. Kvinnorna i Mellerud har en högre utbildningsnivå än männen. I mars 2008 var 3 % av invånarna i ålder år öppet arbetslösa och ytterligare 1 % i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är siffror som ligger i paritet med riket i övrigt. Tendenser Vi ser den närmaste framtiden fortsatt flyttnings- och födelseunderskott, även om födelsesiffrorna har ökat något under de senaste åren. Antalet över 80 år fortsätter att öka. Utvecklingsmöjligheter Attraktiva boendemiljöer för att få fler att bosätta sig i Mellerud. Fler företagsetableringar. 3c. Boende Nuläge Merparten av kommunens befolkning bor i småhus. Flerfamiljshus finns i huvudsak i Melleruds tätort och i Åsensbruk. Det finns också stor fritidsbebyggelse, främst längst Vänerkusten.

9 Tendenser Under 2000-talet har ett antal hus och lägenheter byggda för permanentboende sålts som fritidshus. Samtidigt har önskemålen om strandnära boende, både permanent och för fritidsändamål ökat. Utvecklingsmöjligheter Att även fortsättningsvis erbjuda många olika typer av boenden 3d. Arbets- och näringsliv (Besöksnäringen behandlas i avsnitt 3e.) Riksintresse Vänern omfattas av riksintresse för yrkesfiske. I Melleruds kommun finns för närvarande två yrkesfiskare, som båda har sin hemmahamn i Sunnanå. Nuläge Näringslivet i Mellerud och arbetsmarknaden för Melleruds invånare är under omvandling. Det råder för närvarande osäkerhet om vad som kommer att hända i de tidigare brukslokalerna i Åsensbruk och med SAAB i Trollhättan, som sysselsätter många Mellerudsbor. Parallellt finns flera planerade stora byggprojekt, med investeringar på hundratals miljoner kronor, som kommer att skapa arbetstillfällen. Kommunen och näringslivet har tillsammans bildat den ekonomiska föreningen Mellerudsnavet. Föreningen, som för närvarande består av cirka 100 medlemmar, har i uppdrag att bistå företag i utvecklingen av lokala näringslivet. Detta sker i samarbete med kommunen, Fyrbodals kommunalförbund och andra aktörer. Samarbete i näringslivsfrågor sker i Dalslands Näringslivsgrupp, som består näringslivsföreträdarna för de fem Dalslandskommunerna I Svenskt Näringslivs årliga undersökningar av företagarklimatet i kommunerna gick Mellerud från plats 176 år 2006 till plats 167 år I Forum för småföretagsforskning företagsklimatindex, där man undersöker hur kommunernas företagsklimat är i förhållande till de förutsättningar kommunen själv inte kan påverka på kort sikt, placerade sig Mellerud 2008 på 16:e plats, mot 17:e plats året innan. Företag och arbete i Melleruds kommun Bild 11 och 12: Emballator och handelsbild SCB anger att Mellerud 2006 hade 533 egna företagare. 340 av dessa drev sitt företag själva, 121 sysselsatte, inklusive ägaren, 2-4 personer, 55 sysselsatte 5-9 personer och blott 17 fler än 10 personer. Inget privat företag i kommunen sysselsätter mer än 100 arbetstagare. De industriella företagen har i dagsläget en viss koncentration till Österrådaområdet i anslutning till Melleruds tätort. Där finns bland annat Emballator (Melleruds Plast), Hellbergsdörrar och Daloc (säkerhetsdörrar), tre företag med sammanlagt cirka 150 anställda. På Sapphultsområdet finns Konsumentkemi, med ett fåtal anställda, och i Dals Rostock det verkstadstekniska företaget JOAB, med ett 50-tal anställda. Det finns också flera företag inom byggbranschen, inklusive mark och entreprenad. Mellerud har ett högt handelsindex, med ett stort antal affärer med olika utbud, i huvudsak centrerade till centrala Mellerud. Den utan jämförelse största arbetsgivaren är kommunen, med närmare anställda.

10 De gröna näringarna (jordbruk, skog, jakt och fiske) sysselsätter 6 % av Melleruds dagbefolkning, mot 2 % i riket totalt. Jordbruket finns företrädesvis på Dalboslätten, skogsbruket i västra och norra Mellerud. Tabell som visar fördelning av arbetstillfällen på branscher se bilaga 3.3 Mellerudsbornas förvärvsarbete Eftersom kommunens näringsliv erbjuder färre arbetsplatser än behovet för befolkningen är Mellerud en utpendlingskommun. SCB anger att kommunen 2006 hade personer som hade sitt arbete förlagt till kommunen, medan av de skrivna i kommunen hade anställning. Varje arbetsdag pendlade 559 in till kommunen för att arbeta, medan personer pendlade ut i samma syfte. Merparten, cirka 90 %, pendlade till andra orter i Västra Götalands län, främst Trollhättan och Vänersborg. Tabell som visar inom vilka branscher Mellerudsborna arbetar se bilaga 3.3 Tendenser Den finansiella krisen under 2008 och 2009 har lett till svårigheter, framför allt för tillverkningsindustrin. Eftersom det är en sektor som i jämfört med övriga riket är överrepresenterad i Mellerud innebär det att krisen slår än hårdare mot sysselsättningen för kommunens invånare. På kort sikt kommer det troligen att innebära en ökad arbetsutpendling. Därför är det av stor vikt att pendlingsmöjligheterna förbättras så att folk kan bo kvar i kommunen även om de har sitt arbete på annat håll. Tendensen inom jordbruket är sammanslagning till större enheter och diversifiering, där jordbrukare söker fler inkomstkällor. På längre sikt är det nödvändigt att förmå företag inom expansiva branscher att etablera sig i kommunen, och att stödja tillväxten hos det näringsliv som redan finns i kommunen. Parallellt har framför allt gymnasieskolan utökat sitt arbete med entreprenörskap och Ung Företagsamhet. Flera UF-företag från Dalstiernska gymnasiet har vunnit regionala priser för sitt arbete. Utvecklingsmöjligheter Fortsatt arbetet inom Mellerudsnavet, både för att hjälpa befintligt näringsliv att växa och för att locka nya företag till orten. Näringslivsorganisationen ska vara den naturliga samarbetsvägen mellan kommun och näringsliv. Förbättrat företagsklimat genom kortare beslutvägar, bra kontaktytor. Att företagare i kommunen känner att förtroendevalda och tjänstemän visar intresse för deras verksamhet. Utveckling av handeln och besöksnäringen. Fortsatt satsning på entreprenörskap inom både grundskolan och gymnasieskolan, med mål att få ungdomar att se sig som potentiella företagare. Nyttja närheten till Vänern för att öka kommunens attraktivitet och för att skapa nya arbetstillfällen. Förbättrad infrastruktur, både för att underlätta ut- och inpendling av arbetskraft, och transporter för företag i kommunen. Att genom vuxenutbildningen i kommunen ge människor omskolning eller vidareutbildning för arbete inom expansiva branscher.

11 Lokalisering av ny industri De primära områdena för nya etableringar av industriföretag är Sapphult i nordvästra Melleruds tätort, samt före detta Arctic Paper i Åsensbruk. 3e. Besöksnäring Nuläge Karta 3d: Besöksanläggningar Bild 13 och 14: Vita Sannars camping och Sunnanmo Marknad Besöksnäringen i Mellerud är i huvudsak koncentrerad till sommarhalvåret. I dagsläget finns följande turistanläggningar: Hotell finns i centrala Mellerud, i Dals Rostock samt i Håverud. Vandrarhem finns i Håverud, vid Skålleruds kyrka och i Dals Rostock. Campingplatser finns längs Vänerkusten vid Vita Sannar och vid Dalsbergså, i Håverud samt vid väg 166 mellan Mellerud och Dals Rostock. Stugby i Dalskog. Gästhamnar för småbåtar finns längs Vänerskusten i Sunnanå hamn och vid Dalbergså, och längs Dalslands kanal i Upperud och Håverud. Dessutom finns övernattningsmöjligheter kring vandringslederna med mera. Det finns flera större årliga arrangemang som drar besökare till Mellerud. Som exempel kan nämnas Kanalyran, en av Sveriges äldsta stadsfester, Bokdagar i Dalsland samt Sunnamo marknad. Kommunen har flera kulturanläggningar, främst Kulturbruket på Dal, Dalslands konstmuseum och Nordiska Tomtemuseet, som regelbundet lockar besökare från närliggande kommuner. Likaså har släktforskningscentrat på Melleruds museum många användare från andra kommuner. Mellerud ger bra möjligheter för turister som vill uppleva naturen. Fisket spelar en viktig roll, och trollingfisket i Vänern lockar många besökare. Under skidsäsongen passerar varje helg stora mängder bilar på Europaväg 45 genom Mellerud, på väg mellan södra Sverige, Danmark och kontinenten till skidorter i Värmland, Dalarna och Härjedalen. Dalslands Turist AB, där Melleruds kommun är delägare, har huvudansvaret för utvecklingen av besöksnäringen i Dalsland i stort. Tendenser Under 2008 ökade antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Mellerud med 13 %, till nätter. Norrmännen står i vår region för ungefär var sjätte turistnatt. Även inslaget av tyskar, danskar och holländare är betydande. Satsningen i Sunnanå hamn har lett till ökad omsättning för butikerna i centrala Mellerud. Privata entreprenörer har planer på utbyggnad kring golfbanan mellan Mellerud och Sunnanå, både bostäder och hotell, samt stugbyar i Livarbo och syväst om Erve. Flera årliga arrangemang är under utveckling och kommer på sikt att kunna locka fler besökare till kommunen. Utvecklingsmöjligheter Bild 15: Sunnanå hamn med bodar Utveckling av naturturismen med utgångspunkt i den långa Vänerkusten, området runt Dalslands kanal, de många sjöarna och de orörda skogarna. Utveckling av de befintliga turistanläggningarna.

12 Utveckling av Sunnanåområdet till ett naturligt centrum för Vänerturismen. Ökade möjligheter till fritidsboende genom förtätning och komplettering vid de platser längs Vänerkusten som redan är bebyggda. Stugbyar med ekologiskt boende i skogsområdena i norra kommunen. Fortsatt utveckling av större årliga evenemang för att locka fler kategorier av besökare att besöka Mellerud och för att sprida turismen över en större del av året. Att fler av de förbipasserande under vinterhalvåret stannar till i Mellerud, för proviantering och/eller matpaus. 3f. Kommunikationer och infrastruktur Riksintressen Europaväg 45 har av Vägverket benämnts som riksintresse. Riksintresset berör samtliga kommuner längs vägens sträckning. Beslut finns om utbyggnad av vägen till mötesfri 2+1-väg norr om Melleruds tätort. En markkorridor väster om Melleruds tätort är reserverad för en eventuell ny sträckning av Europaväg 45. Karta som visar markkorridoren Järnvägarna Göteborg-Karlstad och Göteborg-Oslo är förklarade som riksintressen. Bild 9: Fräck bild på tåg. Nuläge Melleruds kommun genomkorsas av två större vägar, Europaväg 45 och väg 166. Båda är rekommenderade som primära transportvägar för farligt gods. Även väg 2221, mot Åsensbruk, har tunga transporter. För E45 råder byggnadsfritt avstånd på 50 meter från gränsen mot Vänersborg till Solberg, strax norr om Melleruds tätort. Därifrån till Åmålsgränsen är det byggnadsfria avståndet 30 meter. Vissa särskilt bullerkänsliga delar av E45 har byggnadsfritt avstånd på upp till 100 meter. 30 meters byggnadsfritt avstånd gäller även för väg 166 samt delar av väg För övriga allmänna vägar gäller byggnadsfritt avstånd på 12 meter. Trafiksäkerhetsåtgärder har vidtagits längs E 45 genom Melleruds tätort. Dels rondeller vid södra infarten och vid korsningen E45/väg 166, dels begänsad rätt till vänstersvängar för trafik som kommer norrifrån. Melleruds tätort ligger längs järnvägen mellan Göteborg och Kil/Karlstad. Den genomgående godstrafiken här kommer att utökas, eftersom trafik kommer att föras över från stambanan. Järnvägen mellan Göteborg och Oslo går igenom kommunen, men tågen gör endast stopp i Öxnered och Ed. Från Mellerud går dagligen direkttåg till bland annat Göteborg, Karlstad, Hallsberg, Västerås och Stockholm. Det finns planer på regional trafik mellan Halden i Norge och Trollhättan/Göteborg, med uppehåll även i Bäckefors och Brålanda. Före detta Dalslands Västra Värmlands Järnväg, DVVJ, från Mellerud via Håverud upp mot Bengtsfors/Årjäng, trafikeras sommartid i samordning med båttrafiken på Dalslands Kanal. På banan förekommer även godstrafik mellan Billingsfors och Mellerud. För lokala godstransporter finns dåligt underhållna spår från Melleruds station till industriområdet Österråda. Kommunen har under de senaste åren byggt ut cykelvägarna och det är idag möjligt att på separata cykelvägar ta sig från Dals Rostock, via centrala Mellerud, till Vita Sannar och Sunnanå.

13 Västtrafik knyter med direkt busstrafik ihop tätorterna i Melleruds kommun, samt centrala Mellerud med samtliga angränsande tätorter. Anropsstyrd lokal linjetrafik finns till Bolstad, Grinstad, Järn, samt Myckleäng, Ör och Kroppefjälls fritidscenter. Privata långfärdsbussar erbjuder direktbussar till bland annat Göteborg, Karlstad, Borlänge och Falun. Skolskjutstrafiken för grundskoleeleverna körs idag helt åtskiljd från övrig kollektivtrafik. Med några få undantag är i stort sett hela kommunen täckt av 3G, vilket innebär möjligheter till mobilt Internet, samt telefon. För ADSL/bredband via kabel är täckningen inte fullt lika god, men i samtliga tätorter finns möjlighet till detta. Telia håller för närvarande på att bygga ut ADSL-möjligheterna även på landsbygden. Beslutade förändringar Vägverket har 2006 redovisat planer att norr om tätorten förse E45 med mitträcke och säkrat sidoområde på en sträcka av 11 km. Arbetet har inletts. Det finns markreservationer för nya sträckningar av E45 väster om centrala Mellerud och öster om Erikstad. Vägverket har inte med de nya förbifartslederna i sin gällande tioårsplan ( ), men verket har aviserat intresse att för kommande planperiod förbättra vägen från Dykälla till Mellerud. För järnvägen finns en planerad utbyggnad till dubbelspår mellan Mellerud och Trollhättan, kan komma att reducera restiden till Göteborg till under en timme. Likaså finns förslag på ny sträckning för Norgebanan, som innebär att den inte längre kommer att gå genom Dals Rostock. Utvecklingsmöjligheter Bild 17: Det tänkta resecentrat. Förbättring av tillfartsvägar från Vänerkusten till E45. Det tänkta resecentret i Melleruds tätort. Fortsatt utbyggnad av cykelvägarna. Fortsatt förbättring av kommunikationerna, både vägar och järnvägar, samt tillgången till kollektivtrafik. (Se avsnitt 3a) 3g. Energiförsörjning Riksintressen Genom kommunen går två större kraftledningar, båda i sydlig-nordlig riktning. Båda är av riksintresse. Energimyndigheten beslutade i maj 2008 vilka områden som är av riksintresse för vindbruk. Inget område i Mellerud omfattas av beslutet. Bild 10: Vindkraftpark. Energi- och klimatstrategi Kommunens vision är att det i Mellerud produceras lika mycket energi som det förbrukas. I den energi- och klimatstrategi för kommunen som antogs anges ingen fossil energi ska användas i kommunala verksamheter år 2020, vare sig till uppvärmning eller transporter hade de senaste åren fem nya vindkraftverk tagits i drift, tre mindre vattenkraftverk effektiviserats eller byggts ut, ca 250 hushåll investerat i nya värmeanläggningar för biobränsle, ett hundratal bergvärmeanläggningar samt en ansenlig mängd luftvärmepumpar installerats I kommunen fanns då 28 kvm solfångaryta per invånare,

14 mot 20 m 2 i riket. 13 % av den totala energikonsumtionen bestod av lokalt producerad förnyelsebar energi. Parallellt med översiktsplanen har kommunen tillsammans med övriga Dalslandskommuner utarbetat en vindkraftplan. I den pekas i första hand Dalboslätten, söder om Melleruds tätort, ut som lämpligt utbyggnadsområde för vindkraft. Även delar av norra Kroppefjäll, området strax väster om Erve, kan bli aktuellt för utbyggnad. Dessutom ska gårdsverk tillåtas i hela kommunen. Nuläge Bild 16: Vattenkraftverk Det finns i kommunen ett tiotal vattenkraftverk. De största finns i Håverud och Upperud, ett av mellanklass i Åsebro. Tre av de mindre kraftverken, Assarebyn, Krokfors och Vena, har byggts ut med så kallade LIP-pengar. Vindkraften är i huvudsak lokaliserad till södra Dalboslätten. Idag finns 26 vindkraftverk uppsatta och/eller i drift. De vindkraftverk som är i drift står för cirka 15 % av kommunens totala elförbrukning. Ytterligare 13 vindkraftverk har beviljats bygglov. Fjärrvärmeanläggningar finns i centrala Mellerud, i Åsensbruk och i Dals Rostock. Avloppsreningsverket i Sunnanå producerar rötgas som i huvudsak täcker det egna uppvärmningsbehovet. Genom kommunen går två större kraftledningar (400 kv). Båda går i nordsydlig riktning på ömse sidor Örsjön, men båda öster om Erve. Tre bensinstationer i centrala Mellerud har etanoltankar. Det finns ingen bensinstation i kommunen som erbjuder tankning av biogas. Tendenser Det finns starka önskemål om utbyggnad av vindkraften. Ytterligare 17 vindkraftverk är under planering. Enligt förslag till ny lag om vindkraft kommer det inte längre att behövas bygglov för att bygga nya vindkraftverk. Tillstånd kommer då att sökas hos länsstyrelsen alternativt görs anmälan till kommunen. Det finns planer på att ersätta befintligt fjärrvärmekraftverk i Dals Rostock och då placera det så att det ska kunna betjäna också Karolinerskolan och hushåll på orten. Kommunen är delaktig i ett biogasprojekt tillsammans med Vänersborgs kommun. I projektet kommer gårdar på Dalboslätten att producera rågas som leds till Brålanda för uppgradering till fordonsgas. Utvecklingsmöjligheter Fortsatt effektivisering av befintliga värmesystem. Utbyggnad av fjärrvärme/närvärmecentraler, solvärme och solceller. 3h. Vatten, avlopp och renhållning Vatten Vita Sannars vattenverk Vita Sannar är ett ytvattenverk som tar sitt vatten från Vänern. Vattenverket betjänar Melleruds tätort samt området söder om Mellerud och öster om E45. Landsbygdsområdet betjänas i huvudsak genom Grinstad vatten, som har cirka 600 abonnenter anslutna till sitt nät. Vattenverket har god kapacitet och kommer att klara av att betjäna eventuell nybebyggelse inom sitt område. Vita Sannars vattenverk fungerar som reservvattenverk för Sverkersbyns vattenverk.

15 Planerade åtgärder: Vattenverket kommer att renoveras invändigt och kemikaliebyten kommer att ske för att driftoptimera processen. Skyddsområdet för ytvattentäkten kommer att uppdateras till moderna krav. Anläggningens skalskydd kommer att förbättras. Sverkersbyns vattenverk Sverkersbyn är ett ytvattenverk som tar vattnet från sjön Näsölen. Det är kommunens äldsta vattenverk, byggt 1937, och betjänar idag Dals Rostock, Bränna, Åsensbruk, Håverud och delar av Melleruds tätort. Nyligen har vattenverket bytt kemikalier för att säkerställa kvaliteten på dricksvattnet. Sverkersbyns vattenverk fungerar som reservvattenverk för Vita Sannars vattenverk. Vattenverket har god kapacitet och kommer att klara av att betjäna eventuell nybebyggelse inom sitt område. Planerade åtgärder: Vattenverket kommer att renoveras invändigt och kemikaliebyten kommer att ske för att driftoptimera processen. Skyddsområdet för ytvattentäkten kommer att uppdateras till moderna krav. Anläggningens skalskydd kommer att förbättras. Dalskogs vattenverk Dalskog är ett grundvattenverk. Vattnet pumpas till en reservoar i vattenverket, därifrån direkt ut på ledningsnätet. Vattnet håller så god kvalitet att det inte behöver renas eller desinficeras. Vattenverket betjänar Dalskog samt Dalskogs Källa, som tappar vattnet på flaskor för vidareförsäljning. Dalskogs vattenverk har god kapacitet och kommer att klara av att betjäna eventuell nybebyggelse inom sitt område. Planerade åtgärder: Skyddsområdet för grundvattentäkten kommer att uppdateras till moderna krav. Anläggningens skalskydd kommer att förbättras. Reservvattenverk Kommunen har tre reservvattenverk placerade i Dals Rostock, Åsensbruk och Anolfsbyn. Planerade åtgärder: De tre reservvattenverken ska ha nya skyddsområden år 2010 och processutrustningen i verken ska moderniseras. Ledningsnätet Vattenledningarna är på sina håll mycket dåliga. Åtgärder med att laga och byta ut ledningar pågår. Kontinuerligt mäts VA-nätet in digitalt för att säkra det ledningssystem vi har idag. För att säkerställa vattenförsörjningen på lång sikt och vid krissituationer bör reservvattenfrågan utredas. Ej anslutna områden Köpmannebro och Snäcke samt landsbygdsområden saknar idag kommunalt vatten. Avlopp Sunnanå avloppsreningsverk Sunnanå betjänar Dals Rostock och Melleruds tätort. Reningsverket producerar rötgas som i stort sett täcker verkets eget behov av uppvärmning. En oljepanna används vid toppbelastningar och fungerar som reservvärme. Slammet från verkets reningsprocesser används som sluttäckningsmaterial på Melleruds avfallstippar. Planerade åtgärder: Avloppsreningsverken i Erikstad och Åsebro byggs om till pumpstationer och avloppsvattnet pumpas till Sunnanå för rening.

16 Även när åtgärden är genomförd kommer det att finnas överkapacitet i Sunnanå som kan klara av eventuell nybebyggelse i det område verket betjänar. Åsensbruk avloppsreningsverk Åsensbruk betjänar Bränna, Åsensbruk och Håverud. Verket har överkapacitet och skulle kunna ta emot avloppsvatten från till exempel Vibergsön, men detta kräver nya ledningsdragningar. Dalskog avloppsreningsverk Verket servar Dalskog. Det har nyligen moderniserats med ny mekanisk rening för att säkerställa driften. Verket har en viss överkapacitet. Ledningsnätet Sanering av avloppsledningsnätet pågår för att minska inläckage vilket ger färre källaröversvämningar och bräddningar i framtiden. Ej anslutna områden Köpmannebro och Snäcke samt vissa landsbygdsområden i norra och västra Mellerud saknar idag kommunalt avlopp. Det innebär att antalet enskilda avloppsanläggningar i kommunen är stort, vilket innebär en betydande miljöpåverkan. Inom områden med samlad bebyggelse bör avloppsfrågan därför i första hand lösas genom anslutning till gemensam anläggning. Avfallshantering I Melleruds kommun finns sju kompletta återvinningsstationer för inlämning av förpackningar och tidningar. Fyra av anlläggningarna finns i Melleruds tätort, en i vardera Grinstad, Dals Rostock och Åsensbruk. Hushållens övriga avfall sorteras i gröna och röda plastpåsar. Avfallet transporteras till Heljestorps avfallsanläggning, Trollhättan. Anläggningen drivs av RagnSells. Innehållet i de gröna påsarna blir till biogas genom rötning. De röda påsarna går till förbränning. Hunnebyns avfallstation används för deponi av inert avfall (grus och sten), samt som återvinningscentral, omlastningsstation av grovavfall och miljöstation för lämning av farligt avfall. Den tidigare deponin vid avfallsstationen håller på att sluttäckas. Sluttäckningen ska vara klar år Information om avfallshanteringen finns med i den kommunala almanacka som varje år delas ut till samtliga hushåll i kommunen. Informationen finns även på kommunens hemsida. 3i. Utbildning Nuläge Idag finns förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och fritidshem på följande platser i kommunen: Centrala Mellerud: Tre förskolor, tio familjedaghem, samt tre grundskolor, varav två med förskoleklass och fritidshem. Åsebro: Förskola, tre familjedaghem, samt grundskola med förskoleklass och fritidshem. Dals Rostock: Förskola samt grundskola med förskoleklass och fritidshem. Åsensbruk: Förskola samt grundskola med förskoleklass och fritidshem. Totalt finns 338 barn inskrivna i förskoleverksamheten (förskola och familjedaghem) och barn i förskoleklass och grundskola. Gymnasieskola med fem nationella program samt det individuella programmet, som även omfattar ett lärlingsprogram, finns i centrala Mellerud. För övriga 12 nationella program är eleverna hänvisade till gymnasieskolor i andra kommuner. Våren 2009 går 242 elever i kommunens egen gymnasieskola och 266 i gymnasieskolor i andra kommuner, inklusive friskolor.

17 Vuxenutbildningen finns spridd på flera lokaler i centrala Mellerud. Närmaste högskolor är Högskolan Väst i Trollhättan och HDK vid Stenebyskolan (Göteborgs universitet). Beslutade förändringar Under 2009 och 2010 genomförs en kommunal omorganisation inom utbildningsväsendet. Ingen skola kommer att läggas ner i samband med detta. Tendenser Under 2007 och 2008 har födelsetalen ökat i kommunen. Detta kommer att innebära ett ökat tryck på förskoleverksamheten, främst i centrala Mellerud. I december 2008 fanns det i kommunen 393 barn i förskoleålder (1-5 år). Om födelsesiffran från 2008 håller i sig kommer det 2013 att finnas 490. Det är dock möjligt att siffran kommer att öka ytterligare. I förskoleklass och grundskola är tendensen de närmaste åren ett vikande elevunderlag. Under våren 2009 finns det elever i dessa skolformer. Detta sjunker och kommer 2013 att vara cirka 840. Om födelsesiffrorna från 2008 håller i sig kommer dock antalet därefter åter att stiga och om en bit in på 2020-talet ligga på runt elever. Antalet elever i gymnasieålder minskar de närmaste åren. Under toppåren 2008 och 2009 har Mellerud haft cirka 460 ungdomar i åldern år. Detta sjunker på några års sikt till strax under 300. Nationellt är en rad förändringar på gång som på olika sätt kommer att påverka utbildningsväsendet i kommunen. Avgiftsfri allmän förskola för alla barn från och med hösten det år de fyller tre år. Innebär ett ökat tryck på förskolorna i kommunen, med runt tio extra barn per år. Det kan också på sikt leda till att fler föräldrar önskar förskola istället för familjedaghem för sina barn. Fri etableringsrätt för förskolor och familjedaghem i privat eller kooperativ regi. Ny läroplan för den obligatoriska skolan med återgång till en stadieindelad skola, något som också finns med i lärarutbildningsutredningens betänkande. Ett förslag till ny skollag kommer preliminärt i juni Proposition om en ny gymnasieskola ligger i riksdagen. Innebära stora förändringar i programstrukturen. Tre av programmen i Mellerud omformas. Utvecklingsmöjligheter Beaktande av förskole- och grundskolefrågor i samband med planering av större bostadsområden. Utredning kring förskoleverksamhetens dimensionering. Regional samverkan kring de föreslagna yrkesprogrammen. 3j. Kultur och fritid Tillgång till en aktiv och meningsfull fritid, för rekreation och gemenskap, är väsentligt för en god livskvalitet. Kommunens utbud av kultur- och fritidsaktiviteter spelar stor roll för möjligheterna att locka besökare och nya invånare. Kultur och fritid är två områden som är nära besläktade och det finns ingen skarp gräns emellan dem. Likaså finns det starka kopplingar mellan kultur/fritid och turism. Många styr sitt resande till platser där de under semestern mer aktivt kan utöva sina fritidsintressen eller ta del av kulturupplevelser. Kommunen kan spela olika roller när det gäller fritid och kultur. Kommunen kan vara möjliggörare, som ställer resurser i form av lokaler, vandringsleder med mera till förfogande,

18 stödjare, som med ekonomiska medel eller personella resurser stödjer verksamheter och arrangemang, samt arrangör eller verksamhetsidkare. Riks- och andra allmänna intressen Kulturmiljövård Kommunen har fem områden som är av riksintresse för kulturminnesvård enligt Miljöbalken. Dalslands Kanal, ett system av slussar och korta kanalsträckningar som sammanbinder Dalslands många sjöar. Dalbergså, område kring Dalbergsåns mynning som speglar rikspolitiska maktsträvanden särskilt under medeltid till 1600-talets början. Holm-Östanå, två odlingslandskap som speglar slättens bebyggelsehistoriska utveckling från det förhistoriska landskapet till 1800-talets storbondebygd. Gunnarsnäs, herrgårdslandskap och bymiljö med välbevarad bebyggelse i lokal byggnadstradition. Hallersbyn, bymiljöer längs med en äldre vägsträckning, med väl sammanhållen gårdsbebyggelse. Dessa områden finns närmre beskrivna i bilaga 3.1 Åsnebyn, strax söder om Melleruds tätort, har av Länsstyrelsen utnämnts till kulturreservat. Karta som visar riksintressen för kulturminnesvård Bild 8: Fotografi från Dalaborgs fästningsruin Rörligt friluftsliv Bild 6: Kanotfotografi Kommunen har två riksintressen för det rörliga friluftslivet enligt Miljöbalken 4 kap 2 : Dalslands sjö- och kanalsystem (FP1): Erbjuder natursköna vattenvägar och samtidigt mycket goda kanot- och fritidsbåtleder. Innehåller omtyckta utflyktsmål även för bilburet friluftsliv. Övriga berörda kommuner: Bengtsfors, Dals Ed, Åmål, Färgelanda samt Årjäng och Säffle i Värmlands län. Vänerns strand- och skärgårdsområden (FP3): Mångformig och naturskön kust med utsökta tillfällen till båtsport, bad, fiske, natur- och kulturstudier. Goda replipunkter (stödjepunkter att dra sig tillbaka till) även för landbaserat friluftsliv. Vänern har stort potentiellt värde för fritidsfisket. Samtliga kommuner runt Vänern är berörda. Kultur Nuläge Bild 18: Kulturbruket på Dal Mellerud är en kulturrik kommun. Kommunen har fem kulturmiljöer av riksintresse, nio kyrkor med ursprung i medeltiden samt ett stort antal kulturutövare, framför allt inom musik och konst. I kommunen finns ett konstmuseum, ett tomtemuseum och fem bygdemuseer av olika karaktär. Kulturbruket på Dal lockar årligen över besökare, kyrkorna ordnar regelbundet konserter, kulturevenemang anordnas på de många bygdegårdarna, och konstutställningar sker bland annat på Dalslands Konstmuseum och i biblioteket. Biografverksamhet finns på två ställen i kommunen. Det finns flera årliga kulturevenemang, som Kanalyran, Bokdagar i Dalsland och spelmansstämma. Kommunen ansvarar för Kulturbruket på Dal, musikskolan samt biblioteket. Kommunen har på sin hemsida ett register över aktiva kulturutövare, kulturarrangörer och kulturresurser, samt samordnar information om evenemang i kommunen. Kommunens kulturpolitiska program från 2005 pekar på fem strategier för att förbättra kulturarbetet i kommunen: En särskild satsning på barn och ungdom.

19 Aktiv marknadsföring av kulturarrangemang och kulturmöjligheter Nätverksskapande Satsning på årliga evenemang och regelbundenhet Satsning på kultur i ovana sammanhang och i ovanliga kombinationer Tendenser Kultur är ett tillväxtområde inom Melleruds kommun. Genom Kulturbruket på Dal har tre nya förutsättningar skapats: Kulturutövare i Mellerud har fått möjlighet att visa upp sig, kommuninvånarna har fått ökad tillgång till professionell kultur och kommunen lockar idag till sig besökare från ett område som inkluderar Göteborg och Karlstad till vissa kulturevenemang. En tendens är att fler engagerar sig i att arrangera kulturevenemang. Dalslands konstmuseum håller på att utvecklas till en riksangelägenhet, och har de senaste åren omnämnts i rikspressen. Några årliga arrangemang på väg att växa till festivaler. Inom kulturområdet har ett arrangörssamarbete inletts, dels för att undvika krockar, dels för att samordna information. Utvecklingsmöjligheter Väga in konstnärliga aspekter och gestaltning i planering av nybyggnation. Underlätta kulturell verksamhet, till exempel genom att bygga utomhusscener, i områden som ska ingå i turistsatsningar. Fortsatt arbete med att förverkliga kommunens kulturpolitiska program. Utarbetande av kommunal kulturmiljövårdsplan. Fritid Föreningsliv Nuläge Bild 19: Fotboll Bild 20: Ridklubben Melleruds kommun har ett rikt föreningsliv. I föreningsregistret på kommunens hemsida finns 95 registrerade föreningar. De största kategorierna är Idrott och sport, 19 föreningar, samt Hembygd och kultur 28. Bland idrotten är fotbollen dominerande. Kommunen stödjer föreningslivet på olika sätt, bland annat genom att tillhandahålla lokaler och genom att ge bidrag fick cirka 40 föreningar, exklusive studieförbunden och de politiska organisationerna, kommunala bidrag. Några föreningar äger sina lokaler, andra hyr dem. Tre av fotbollsföreningarna driver på kommunens uppdrag de kommunalt ägda anläggningar de har sin verksamhet på. Rådahallen, kommunens största idrottshall och tillika simhall, drivs av en entreprenör Karta över var det finns olika typer av fritidsanläggningar Tendenser De få födda under 1990-talets slut och 2000-talets inledning kommer att innebära rekryteringssvårigheter för de föreningar som i huvudsak bedriver ungdomsverksamhet. Fotbollsföreningarna har bildat en allians med det primära målet att anlägga en konstgräsplan i centrala Mellerud. Utvecklingsområden Översyn och omarbetning av föreningsbidragssystemet utifrån kommunens vision. Stöd till ett utökat samarbete mellan föreningarna i syfte att hjälpa dem med medlems- och ledarrekrytering.

20 Friluftslivet Nuläge Bild 20: Trollingfiske Närheten till Vänern, stora skogsområden, Dalslands kanal med sjösystemet och de befintliga vandringslederna ger utmärkta förutsättningar för att idka friluftsliv. Förutom att vara till glädje för kommuninvånarna är friluftsliv ett mål för många besökare. Fisket lockar både ortsbor och tillresta. I kommunen erbjuds rika möjligheter till insjöfiske, och trollingfisket i Vänern är mycket populärt. I kommunen startar två längre vandringsleder, Karolinerleden och Pilgrimsleden. Två kortare promenader är Sahléns runda vid Kroppefjälls fritidscenter och Rymdpromenaden som har sin utgångspunkt i Sundserud. Terrängspår för löpning och promenader finns i Åsensbruk, vid Kroppefjälls fritidscenter och vid Vita Sannar. Utvecklingsmöjligheter Se över och utöka vandringslederna. Mellankommunalt intresse. Utarbetandet av program för utveckling av Vänerkusten för att utveckla aktiviteter, strövstigar och tillgänglighet för både kommuninvånare och besökare. 3k. Övrig gemensam service Hälsa och ålderdom Nuläge Socialnämndens service I Melleruds kommun finns idag särskilda äldreboenden i * Melleruds tätort, tre boenden, * Åsensbruk, ett boende, * Dals Rostock, två boenden. Ett boende kommer att omvandlas till trygghetsboende. I Melleruds tätort och Dals Rostock finns vardera ett hus med serviceinriktning. 210 hushåll i kommunen har trygghetstelefoner. För stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning finns cirka 45 platser fördelade på nio boenden. Ett av dessa ligger i Dals Rostock, övriga inom Melleruds tätort. Utöver detta bedrivs daglig verksamhet på fem ställen i Melleruds tätort. Hälso-, sjuk- och tandvård Regionen driver vårdcentral och folktandvård i Melleruds tätort. Distriktssköterskemottagning finns även i Dals Rostock och Åsensbruk. I Melleruds tätort finns en privat läkarmottagning samt en privat tandläkarmottagning. När vårdcentralen är stängd är invånarna hänvisade till jourcentralen vid Dalslands sjukhus i Bäckefors samt akutmottagningen vid NÄL. Sjukhusvård ges på Uddevalla Sjukhus och NÄL i Trollhättan. Tendenser Antalet invånare i åldern 80 + ökar, vilket kommer att ställa ökade krav på kommunens insatser. Behovet av vård och omsorg kommer att öka. Det kommer också att krävas fler mellanformer för boende med lättillgänglig service. Utvecklingsmöjligheter Bostadspolitik som möjliggör för gamla att bo kvar i det ordinära boendet så långt det är möjligt. Platser för korttidsvård för äldre, tillgängliga med kort varsel.

3. Planeringsförutsättningar

3. Planeringsförutsättningar 3. Planeringsförutsättningar 3a. Mellerud i regionen Melleruds kommun har ett strategiskt läge, mitt emellan Karlstad och Göteborg, bara tio mil från Halden och den expansiva Östfold/Oslo-regionen, samt

Läs mer

Översiktsplan för Melleruds kommun Antagandehandling Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-16 Laga kraft 2010-07-16

Översiktsplan för Melleruds kommun Antagandehandling Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-16 Laga kraft 2010-07-16 Översiktsplan för Melleruds kommun Antagandehandling Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-16 Laga kraft 2010-07-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 a. Vad är en översiktplan 3 b. Definitioner 4 c.

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Gråträsk Byaområde. Förutsättningar och förslag

Gråträsk Byaområde. Förutsättningar och förslag Gråträsk Byaområde 1 Gråträsk Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Antalet boende i Gråträsk har under åren 1996-2005 minskat med ca 20 %. Andelen äldre är större än i övriga kommunen. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Socialdemokraternas vision för Hjärup

Socialdemokraternas vision för Hjärup Socialdemokraternas vision för Hjärup 1 Pierre Sjöström, kandidat till fullmäktige och uppdraget som kommunstyrelsens ordförande Hjärup är den tätort som växer mest i vår kommun. Expansionen innebär utmaningar,

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver hur kommunikationen ska bidra till att nå Nynäshamns kommuns övergripande mål enligt Mål och budget. Syftet med kommunikationsstrategin

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Projekt ledning och styrning - strategier

Projekt ledning och styrning - strategier Strategisk planering och utveckling Tommy Johansson, utredare tommy.johansson@ostragoinge.se Tel: 044-775 60 18 Mobil: 0709-53 60 18 Sida 1 av 6 2013-12-11 Utredning Dnr KS 2013/711.003 Projekt ledning

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Börjelsbyn Kalix kommun, Norrbottens län November 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet

POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet 2015-06-11 1 Sollentuna kommuns ekonomiska situation Sollentuna kommun har en välskött ekonomi vilket gör att det med rätt prioriteringar går

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

GRUMS Kommun i Värmland

GRUMS Kommun i Värmland GRUMS Kommun i Värmland www.grums.se ATT BO I GRUMS Grums är centralt beläget mellan städerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Här finns också knutpunkten mellan de båda Europavägarna E 18 och E 45. Vår kommun

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer