Statens kulturråd. Kulturstatistik 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statens kulturråd. Kulturstatistik 2002"

Transkript

1 Statens kulturråd Kulturstatistik 2002

2 2002 Statens kulturråd Printed in Sweden by Berlings Skogs, Trelleborg 2002 OMSLAG Pangea design ISBN FÖRFRÅGNINGAR Sten Månsson, tfn e-post

3 5 Förord 6 Inledning 7 Sammanfattning 13 Kulturens pengar 22 Teater och dans 37 Musik 50 Bild och form 59 Museer och utställningar 74 Kulturmiljövård 82 Arkiv 92 Bibliotek 107 Böcker 122 Dagspress och tidskrifter 130 Film och biografer 138 Radio och TV 149 Folkbildning 155 Kulturarbetare 163 Kultur- och medievanor 182 Kulturvanorna i Europa en komparativ studie 203 Barn- och ungdomskultur 214 Kommun för kommun nyckeltal Landstingens kulturutgifter 224 Tabell- och diagramförteckning 235 Källförteckning 237 For international readers 238 Introduction 239 Contents 240 Summary 244 List of tables and graphs

4 Inledning 4 Kulturstatistik 2002

5 Inledning Förord Förord Kulturstatistik 2002 är Kulturrådets andra utgåva av en sammanhållen översiktsrapport med kulturstatistik. Syftet är att rapporten ska tjäna som ett uppslagsverk av sammanfattande uppgifter hämtade från den officiella kulturstatistiken och från annan statistik inom kultur- och medieområdet. I ett särskilt avsnitt presenteras också resultat från kulturvaneundersökningar som genomförts inom EU-samarbetet. Kulturrådet har som statistikansvarig myndighet uppgiften att producera och samordna statistik inom Kulturdepartementets område. Det kulturstatistiska uppdraget spänner därför över ett brett kulturpolitiskt område och griper över flera kulturmyndigheters områden. Massmediestatistik behandlas ibland som ett särskilt statistikområde skilt från kulturstatistiken. Den snabba utvecklingen på massmediområdet påverkar och förändrar förutsättningarna för det levande kulturlivet och statistikunderlag som omfattar hela kultur- och medieområdet blir därför en förutsättning för en samlad analys av utvecklingen. Förhoppningen är att rapporten genom denna bredd också ska kunna tjäna som kompletterande underlag till Kulturrådets omvärldsanalys som inlämnas till regeringen. Ansvarig för rapporten är Sten Månsson som också tar emot synpunkter om önskvärda förändringar och förbättringar inför kommande utgåvor. Brita Karlberg har svarat för uppdatering av statistikmaterial. Ett särskilt tack framförs till myndigheter, institutioner och enskilda som bistått med underlag till publikationen. Kristina Rennerstedt Generaldirektör vid Statens kulturråd Kulturstatistik

6 Inledning Inledning I mitten av 1990-talet decentraliserades ansvaret för huvuddelen av den officiella statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) till en rad fackmyndigheter. Statens kulturråd var en av de berörda myndigheterna, och i samband med reformen tilldelades Kulturrådet ansvaret för kulturstatistiken med överföring av SCB:s tidigare anslag för kulturstatistik. Kulturrådet har som statistikansvarig myndighet haft ambitionen att bygga ut ny statistik på områden som tidigare inte täckts av kulturstatistiken. Ett särskilt angeläget behov sedan länge har varit utgivning av en samlad och översiktlig kulturstatistik. Motsvarande publicering finns inom många andra samhällsområden, intermittent utgivna eller som årsböcker. Även internationellt är det vanligt med denna publiceringsform av kulturstatistik. Kulturstatistiska översiktsrapporter har tidigare publicerats av SCB (1981, 1987 och 1994). Då Kulturrådet övertog statistikansvaret 1994 saknades finansiering av en kulturstatistisk årsbok. Kulturrrådets första översiktsrapport publicerades år Ambitionen är att översiktsrapporten ska innehålla en bred och aktuell statistik. Detta kräver ett vidare utvecklingsarbete. I en fortsatt utgivning är förhoppningen att årsboken ska kunna publiceras i slutet av året med material avseende det föregående (kalender-) årets verksamhet. Det kulturstatistiska uppdraget spänner över ett brett kulturpolitiskt område och kulturstatistikens bredd och systematik kan sägas utgå från Kulturutredningens avgränsning som också i stort sammanföll med 1974 års utredning Ny kulturpolitik. Ofta används termen massmediestatistik som en från kulturstatistiken fristående statistik. Det är emellertid svårt att dra en gräns mellan kulturstatistik och mediestatistik, mediestatistiken utgör en del av kulturstatistiken sett i ett bredare perspektiv. Massmediestatistiken behandlar huvudsakligen kommersiellt producerade varor och tjänster och statistikmaterialen utgörs ofta av branschorganisationernas sammanställningar. I internationell praxis är det vanligt att i kulturstatistiken även redovisa statistik över massmedieområdet. Såväl UNESCO:s som EU:s statistiska klassifikationer inkluderar massmediestatistiken i kulturstatistiken. Mellan EU-länderna bedrivs sedan 1994 ett kulturstatistiskt utvecklingsarbete som påverkar den svenska kulturstatistiken. Bl.a. kommer rekommendationer för kulturvaneundersökningar och beräkningssätt för kulturutgiftsstatistiken att på sikt förändra den svenska statistiken och göra den mera jämförbar med andra EU-länders kulturstatistik. Kulturstatistiska material finns på många håll, en del tas fram inom ramen för den officiella statistiken, andra källmaterial utgörs av branschstatistik, årsredovisningar, verksamhetsberättelser, medlemsmatriklar etc. Syftet med denna rapport är att ge en samlad och aktuell statistisk bild av hela det kulturpolitiska området på basis av befintliga material. Statistiken ska ge en bild av såväl de kulturpolitiska insatserna som resultaten och därmed ge underlag för beslutsfattande. Alltmer har pekats på behovet av relevant och aktuell statistik som ett verktyg i en mål-resultatanalys. 6 Kulturstatistik 2002

7 Sammanfattning Inledning Sammanfattning Att statistiskt sammanfatta en nationell kulturpolitik med alla olika konstområden, såväl nuläge som utveckling, är inte möjligt på några få sidor. Sammanfattningen här utgör endast ett antal grundfakta hämtade från rapporten och kan självklart inte göra anspråk på någon heltäckning. Huvuddelen av de redovisade siffermaterialen avser år I rapporten kan man utläsa att kulturutgifterna i den svenska ekonomin år 2000 uppgick till 53,2 miljarder kronor. Merparten av kulturutgifterna i Sverige består av privat konsumtion, ca 37,1 miljarder kronor, medan de samlade offentliga satsningarna uppgick till 16,1 miljarder kronor. De statliga kulturutgifterna var 2000 ca 7,6 miljarder kronor. De 289 kommunerna satsade samma år 6,9 miljarder kronor i sina kulturbudgetar och de 20 landstingens kulturinsatser var 1,6 miljarder kronor. Av de offentliga kultursatsningarna svarade staten för 47 procent, kommunerna för 43 procent medan landstingen stod för 10 procent. I den privata kulturkonsumtionen inräknas utgifter för mediekonsumtion, t.ex. CD:s, videos och prenumerationsavgifter för tidningar. De statliga kulturutgifterna 2000 kan uppskattas till 1,2 procent av den totala statliga budgeten samma år. De kommunala kulturutgifternas andel av kommunernas samlade budgetar var samma år ca 2,6 procent. Kulturutgifterna i landstingen upptog drygt 1 procent. Sponsring är i Sverige en relativt ny men växande finansieringsform för kultur. Dock är sponsringen totalt sett fortfarande blygsam och beräknas utgöra någon enstaka procent av kulturinstitutionernas intäkter. Krisen i svensk ekonomi under första hälften av talet fick återverkningar i de offentliga finanserna med kraftiga besparingar i såväl de kommunala som landstingskommunala kulturbudgetarna som följd. Sedan 1996 har dock en återhämtning skett vilket ytterligare bekräftas i 1998 och 2000 års statistik. I en särskild tabell i rapporten ges jämförelsedata för enskilda kommuner som bl.a. visar på stora skillnader mellan kommunernas kultursatsningar. Här framgår t.ex. att den kommun som satsade mest på kultur år 2000 avsatte kronor per invånare medan den kommun som satsade minst endast avsatte 367 kronor per invånare i kulturbudgeten. Publiken på landets teatrar omfattade 3,5 miljoner besök vilket innebär drygt 0,4 teaterbesök per invånare. Här inräknas inte privatteatrar utan offentligt stöd. Tre nationella teatrar, Kungliga Operan, Dramatiska Teatern och Riksteatern, svarade för nästan 1 miljon besök medan de ca 30 regionala och lokala teaterinstitutionerna hade sammanlagt knappt 1,8 miljoner besök. De 60 fria teatergrupperna hade sammanlagt en publik på 0,7 miljoner besök. Ungefär 1 miljon besök gjordes vid barn- och ungdomsteaterföreställningar vilket motsvarar 27 procent av den totala publiksiffran vid de offentligt stödda teatrarna. De totala offentliga insatserna för teatrarna var omkring 2 miljarder kronor varav staten svarade för 56 procent, kommunerna för 28 medan landstingens andel utgjorde 16 procent. Biljettintäkterna utgjorde genomsnittligt för teatrarna 15 procent av deras samtliga intäkter. Från landets 14 musikinstitutioner/symfoniorkestrar och 20 länsmusikorkestrar rapporterades sammanlagt ca 2,1 miljoner besök, varav länsmusikorkestrarna svarade för 1,5 miljoner besök och symfoniorkestrarna för något mer än en halv miljon besök. De offentliga insatserna för de båda orkesterorganisationerna var likstora, nästan 300 miljoner kronor. Av musikinstitutionernas offentliga bidrag svarade staten för 24 procent, landstingen för 16 procent och kommunerna för 34 procent. Motsvarande andelar för länsmusikorganisationerna var 63, 17 och 2 procent. Av musikinstitutionernas intäkter var 9 procent biljettintäkter medan biljettintäkterna vid länsmusikorkestrarna endast utgjorde 3 procent. Den kommunala kultur-/musikskolan finns i nästan alla kommuner och är en frivillig musikundervisning som når över elever. De kommunala kostnaderna för musikskolan var över 1 miljard kronor. År 2000 såldes nästan 29 miljoner musikfonogram vilket motsvarar 3,2 sålda exemplar per invånare. Körlivet är utbrett och inom studieförbundens cirklar redovisades deltagare i ämnet körsång. Totalt redovisades i statistiken för år 2000 ca 16,4 miljoner besök på landets ca 240 museer, vilket omräknat per invånare motsvarade ca 1,9 museibesök. Besöken vid konstmuseerna och konsthallarna var 3,4 miljoner motsvarande drygt 0,4 konstutställningsbesök per invånare. Det finns 23 centralmuseer, flertalet belägna i Stockholm, med ett samordnande ansvar inom sitt område. Dessa hade en sammanlagd publik om 5,1 miljoner besök. De 26 regionala museerna Kulturstatistik

8 Inledning Sammanfattning redovisade drygt 2,7 miljoner besök medan de 75 kommunala museerna hade 3,3 miljoner besök. 1,3 miljoner besök skedde i grupper och 0,7 miljoner kom från skola eller förskola. Publiksiffrorna vid museerna visar på årsfluktuationer men sett över en tioårsperiod kan en viss uppåtgående trend konstateras. De offentliga insatserna för museerna var sammanlagt miljoner kronor varav statens svarade för 61 procent, kommunerna för 25 procent och landstingen för 15 procent. Av museernas samtliga intäkter utgjorde intäkter från entréer 9 procent. I rapportens avsnitt om bild och form framgår att de sammanlagda besökssiffrorna på konstmuseer och konsthallar år 2000 var 3,4 miljoner besök, varav 1,8 miljoner på konstmuseer och 1,5 miljoner på konsthallar. Sveriges Konstföreningars Riksförbund rapporterar över medlemmar bland sina föreningar, huvuddelen av dem på arbetsplatser. De statliga insatserna på bild- och formområdet var ca 94 miljoner kronor (exkl. konstmuseerna). Landstingen satsade 32 miljoner kronor och kommunerna uppskattningsvis 160 miljoner kronor, huvudsakligen till konstinköp, utsmyckning samt utställningsverksamhet. De statliga insatserna för kulturmiljövården var 600 miljoner kronor och kanaliseras bl.a. som olika bidrag till restaureringsprojekt via regionala instanser. Landstingen stöder bl.a. de hembygdsföreningarna. Ca 0,7 miljoner fornlämningar och kyrkor är skyddade enligt kulturminneslagen. 26 nationalparker finns och naturvårdsreservat. Av UNESCO:s 690 världsarvsobjekt ligger elva i Sverige. Huvuddelen av de statliga insatserna inom arkivområdet, ca 300 miljoner kronor, går till Riksarkivet och de sju landsarkiven hyllmeter papper finns registrerade vid arkiven och från Riksarkivet redovisades nästan forskarbesök. Vid specialarkivet Statens Ljud- och bildarkiv gjordes forskarbesök och vid Språk- och folkminnesinstitutet besök. I samtliga kommuner finns folkbibliotek. Antalet huvudbibliotek är 289 och biblioteksfilialerna ca och drygt 100-talet bokbussar. Totalt utlånades drygt 70 miljoner böcker vilket utslaget på befolkningen innebär nästan 8 boklån per invånare. Utlåningen av audiovisuella medier (talböcker, CD etc.) var 9,8 miljoner motsvarande 1 per invånare. Barnböckerna svarade för 42 procent av bokutlåningen, skönlitteraturen för vuxna för 28 procent medan facklitteraturen utgjorde 30 procent av bokutlåningen. Efter en lång tids expansion i folkbibliotekens verksamhet med ökande utlåning skedde under 1980-talet en nära 10-procentig nedgång i utlåningen. Denna nedgång har dock återhämtats under senare delen av talet och utlåningen ligger i dag på samma nivå som i mitten av 1980-talet. Staten bidrar med drygt 60 miljoner kronor för finansiering av bl.a. regionala bibliotek och lånecentraler. Sammantaget uppgick kommunernas kostnader för folkbiblioteken till 2,9 miljarder kronor och landstingens till 90 miljoner kronor. Bokutgivningen omfattade boktitlar och det beräknas att bokförsäljningen omfattade ca 18 miljoner volymer, vilket innebär två köpta böcker per invånare. Originalutgivningen på svenska språket var volymer, motsvarande 48 procent av utgivningen. Knappt hälften av bokförsäljningen var skönlitteratur medan 25 procent var facklitteratur och 24 procent barn- och ungdomsböcker. Det beräknas att det totala försäljningsvärdet uppgick till ca 1,7 miljarder kronor. Statens stöd till litteratur var drygt 90 miljoner kronor varav förlagsstöd för utgivning var 50 miljoner kronor och stöd till bibliotekens litteraturinköp 25 miljoner kronor. Sverige har internationellt sett en stor utgivning av dagspress med 170 dagstidningar och en genomsnittlig upplaga på vardagar om 4,1 miljoner exemplar. Det statliga presstödet, vars syfte är att garantera bredd i opinionsbildning, omfattar 514 miljoner kronor och går till s.k. andratidningar som annonsmässigt på en ort har distanserats av en konkurrent och riskerar nedläggning. Populärpressen omfattar drygt 400 tidningar med sammanlagt 23 miljoner exemplar i nettoupplaga. Antalet kulturtidskrifter var ca 175. De flesta kulturtidskrifterna fanns inom ämneskategorin konst, musik, teater och film. Vid landets biografer redovisades 17 miljoner biobesök som utslaget på befolkningen motsvarade 1,9 besök per invånare. År 1979/80 gjordes ca 25 miljoner besök vilket sålunda innebär en publikminskning vid landets biografer om 36 procent under de senaste två decennierna. Antalet premiärvisade filmer var runt 220 varav ett tjugotal producerade i Sverige. Räknat efter produktionsland och i antal biobesök svarade den USA-producerade filmen för två tredjedelar medan svenska filmer lockade 26 procent av biopubliken. Det statliga stödet till filmproduktion och -distribution omfattade 206 miljoner kronor och det genomsnittliga biljettpriset 2000 var 67 kronor. 8 Kulturstatistik 2002

9 Sammanfattning Inledning Regeringen ger tillstånd att sända television från marksändare och rikstäckande radiosändningar. Fyra programföretag har sådant tillstånd. Sveriges Radio är ett public service-företag som sänder i fyra rikstäckande kanaler och 26 lokala kanaler. Sändningstiden i Sveries Radio översteg timmar och ca 750 timmar per vecka sändes i rikskanalerna. Musik var den största programkategorin med 46 procent av sändningstiden. Sveriges Television är också ett public service-företag med kanalerna SVT1 och SVT2 som hade 88 respektive 80 sändningstimmar i genomsnitt per vecka. Den reklamfinansierade TV4 är sedan 1994 den publikt sett största TV-kanalen. Vidare framgår ur kulturstatistiken att de 11 studieförbunden år 2000 hade 2,8 miljoner deltagare i drygt studiecirklar. Ca av studiecirklarna redovisades inom estetiska och kulturella ämnen, motsvarande 40 procent av samtliga cirklar och med sammanlagt 1,1 miljoner deltagare. Musik och sång och var bland de populäraste estetiska ämnena, därnäst utövande teater. Andelen kvinnor i studiecirklarna var 57 procent. Studieförbunden anordnade samma år kulturprogram med sammanlagt 16,8 miljoner deltagare. Statistiken över konstnärer och kulturarbetare är bristfällig, men utbildningsstatistiken visar att ca personer utexaminerats från de konstnärliga högskolorna under det senaste decenniet. De olika konstnärsorganisationerna med anslutna författare, musiker, bildkonstnärer, skådespelare m.fl. organiserar knappt medlemmar. Den statliga konstnärspolitiken med ersättningar och bidrag till konstnärer omfattade 250 miljoner kronor. Detta stöd avser främst frilansande yrkesgrupper. Då det gäller sysselsättning inom kulturinstitutionerna framgår ur statistiken att sammanlagt drygt personalårsverken utfördes under Ca årsverken redovisades från landets folk- och forskningsbibliotek och ca vid landets offentligstödda teatrar. Inom museerna utfördes årsverken och vid de offentligstödda orkestrarna rapporterades nästan personalårsverken. Undersökningsresultat om svenska folkets kultur- och medievanor visar på att kvinnor generellt är något aktivare i de flesta kulturaktiviteter än män och att flitiga besökare och kulturutövare är vanligare i storstäderna än i glesbygd. Resultaten visar också att kulturdeltagandet i grunden är mycket utbildningsberoende, ju högre utbildning desto vanligare är det att delta i eller utöva kulturaktiviteter. Barn och ungdomar är dock landets flitigaste kulturkonsumenter och kulturutövare. Det är bland barn upp till 15 år som det är vanligast att besöka någon kulturinstitution, själv ha skrivit något, läst en bok eller utövat andra verksamheter, t.ex. att måla eller sjunga. Något mindre än hälften, 46 procent, av svenska folket har under senaste året besökt något museum. Särskilt välutbildade vuxna samt studerande ungdomar är flitiga museibesökare. Även småbarn går ofta på museer, med föräldrar eller i grupp från skola/förskola. Det är dock ingen större skillnad mellan män och kvinnor i besöksvanor. 43 procent av svenska folket hade under året gjort besök på någon konstutställning som visades på konsthall eller konstmuseum. Nära hälften, 47 procent, av svenska folket hade under året varit på teater eller musikteater/opera. 53 procent av kvinnorna har varit på teater under det senaste året jämfört med endast 40 procent av männen. Den typiske teaterbesökaren är en medelålders välutbildad kvinna bosatt i någon storstadsregion. Även yngre och studerande ungdomar går på teater oftare än genomsnittet. Kulturvaneundersökningarna visar att 57 procent av svenska folket någon gång under det senaste året varit på konsert/musikevenemang. 6 procent av svenska folket sjunger regelbundet i kör och 17 procent spelar regelbundet något musikinstrument. 67 procent av svenska folket hade besökt bibliotek någon gång under senaste år. Studerande, ungdomar, skolbarn samt vuxna med högskoleutbildning besöker biblioteket oftast. Kvinnorna är flitigare biblioteksbesökare än männen, 74 procent respektive 59 procent. Nästan 90 procent av småbarnen har varit på bibliotek under senaste året och en tredjedel av dem har lyssnat på sagostund. 64 procent av svenska folket hade någon gång varit på bio under året. Högutbildade går betydligt oftare än lågutbildade. De mest aktiva biobesökarna finns i storstäderna. Ungefär var sjätte svensk tittar på en videofilm en genomsnittlig dag. 13 procent av svenskarna har deltagit i någon studiecirkel under det senaste året. Kvinnor deltar oftare än män och studiecirkeldeltagandet är mer utbrett på landsbygd än i storstadsområdena. Något mer än en tredjedel av befolkningen läser böcker under en genomsnittlig dag och den genomsnittliga lästiden per dag var 23 minuter. Kvinnor är i genomsnitt flitigare Kulturstatistik

10 Inledning Sammanfattning bokläsare än män. Med stigande ålder minskar intresset för att läsa böcker och de flitigaste bokläsarna finns i åldersgruppen 9 14 år. Läsandet är också något mer utbrett i storstäderna jämfört med landsbygden. Tre fjärdelar av svenska folket läser enligt undersökningsresultaten någon morgontidning en genomsnittlig dag. Den genomsnittliga lästiden av morgontidningen var 23 minuter. Var tredje svensk läser någon vecko- eller månadstidning en genomsnittlig dag. De avsätter i genomsnitt 34 minuter för läsning varje dag. Kvinnor och äldre personer är de flitigaste läsarna. Lågutbildade läser vecko- och månadstidningar i högre utsträckning än högutbildade. 88 procent av svenska folket tittar på TV en genomsnittlig dag. Den genomsnittliga tittartiden är en timme och 45 minuter. Pensionärerna är tillsammans med de allra yngsta under 10 år de verkliga högkonsumenterna bland tittarna. Högutbildade grupper ser på TV mindre än lågutbildade. Åtta av tio svenskar lyssnar på radio en genomsnittlig dag. Den genomsnittliga lyssnartiden är ca två timmar. En stor del av denna tid är dock bakgrundslyssnande. Bortsett från barn under 15 år, som har den lägsta andelen radiolyssnare, finns endast små skillnader mellan åldersgrupper. Några sammanfattande diagram Kulturens finansiering 2000 Landsting Kommuner Stat Finansiering totalt: 53,2 mdr kr Kulturens offentliga finansiering 2000 Totalt 16,1 mdr kr Några mått på kulturutbudet 2000 Gudstjänster m.m. i Sv kyrkan Studiecirklar Studieförbundens kulturprogram Visningar vid museer Föreställningar vid statl. stödda teatrar Konserter vid länsmusikorg. Utgivna grammofonskivor/cd Bokproduktion, antal titlar Utställningar inom Sv Konstfören. Riksförb. Visningar vid konsthallar Föreställningar vid ej statl. stödda teatrar Utställningar inom Folkrörelsernas konstfr. Konserter vid lokala/reg. orkesterinst. Biografvisade filmer Stat 47% Kommuner 43% Landsting 10% Antal Hushållen Mkr Kulturstatistik 2002

11 Sammanfattning Inledning Några mått på kulturkonsumtion och kulturutnyttjande 2000 Medlemssiffror för några riksorganisationer 2000 Familje-, dam- herr- och ungdomstidn, årsupplaga 89 Svenska kyrkan Bibliotekslån 80 Specialtidn, årsupplaga 60 Idrottsföreningar Sålda grammofonskivor/cd 29 Hembygdsföreningar 481 Sålda in-/oinspelade videokassetter Sålda böcker av ny utgivning Svenska Konstföreningars Riksförbund 414 Fackpress, upplaga 9 Fri- och lågkyrkliga sammanslutningar 267 Serietidn, årsupplaga Dagspress, nettoupplaga 4 8 Romersk-katolska kyrkan 95 Uthyrda videokassetter 1 Antal i miljoner Riksteaterns lokala medlemsföreningar 26 Antal i tal Några publiksiffror 2000 Besöksvanor Andelen besökare minst en gång under senaste året i åldern 9 79 år Besök vid gudstjänster m.m. i Sv kyrkan Biobesök Bibliotek 67 Besök på studieförbundens kulturprogram Besök på museer Bio Kyrkan Besök på statl. stödda teatrar 3 Konsert 57 Deltagare i studiecirklar 3 Föreningsmöte 55 Besök på länsmusikorg. 2 Idrottsevenemang 53 Publik på fotbollsallsvenskan 2 Teater/musikteater 47 Besök på konsthallar Besök på vissa privatteatrar Besök på regionala/ lokala orkesterinst Antal i miljoner Museum Konstmuseum/ -utställning Studiecirkel Procent Kulturstatistik

12 Inledning Sammanfattning Eget kulturutövande under senaste fyra veckorna Andelen utövare i åldern 9 79 år Andelen användare av befolkningen i åldern 9 79 år en genomsnittlig dag Läst bok 67 TV Radio Spelat musikinstrument 13 Morgontidning Böcker Sjungit i kör 5 Procent Massmediedagen i minuter Använd tid en genomsnittlig dag i hela befolkningen 9 79 år Vecko-/månadstidning Internet CD-/grammofonskiva Special-/facktidskrift Text-TV Kvällstidning Video 15 Radio 129 Kassettband 12 TV CD-/grammofonskiva Bio 1 Procent Böcker 23 Morgontidning 23 Internet 21 Vecko-/ månadstidning Video Special-/ facktidskrift Kvällstidning Kassettband Text-TV 5 4 Minuter Kulturstatistik 2002

13 Kulturens pengar Kulturens pengar Kulturpolitiken formas i samspel mellan statens, landstingens och kommunernas insatser. Efter senaste länsreform finns det 20 landsting och antalet kommuner är i dag 289. Kulturområdet utgör också en kommersiell marknad med utbud av och efterfrågan på varor och tjänster där hushållen är aktörer. En stor del av kulturinstitutionernas finansiering består av biljettintäkter som också är en del av den privata kulturkonsumtionen. Den s.k. kulturindustrin omfattar kommersiella branscher där företag, t.ex. bokförlag, skivbolag, filmbolag och TV-bolag, är producenter. Ytterligare aktörer i kulturpolitiken är företag som sponsrar kultur även om insatserna totalt är förhållandevis blygsamma. Resultatsammanfattning År 2000 beräknas kultur- och mediesektorn i Sverige uppgå till 53,2 miljarder kronor. Den största delen av kulturen bekostas direkt av konsumenterna själva, ca 37,1 miljarder kronor. De totala offentliga kultursatsningarna, inklusive stöd till massmedier och folkbildning, uppgick till ca 16,1 miljarder kronor. De statliga kulturutgifterna år 2000 kan uppskattas till 1,2 procent av den totala statliga budgeten (beräknat exklusive räntor på statsskulden). De kommunala kulturutgifternas andel av kommunernas samlade budgetar var samma år ca 2,6 procent. Motsvarande andel av landstingens totala driftkostnader var 1,3 procent. Av hushållens sammanlagda privata konsumtion utgjorde utläggen för varor och tjänster inom kultur- och medieområdet ca 3,7 procent. En beräkning av andelen kultur i hela bruttonationalprodukten, BNP (värdet av alla varor och tjänster som produceras), ger som resultat att den totala privata och offentliga kulturkonsumtionen motsvarar 2,5 procent av BNP. Även om företagens finansiering av kulturlivet, sponsring, är en blygsam andel av kulturlivets intäkter har den kommit att få en strategisk betydelse. På grundval av Kulturrådets statistik för statsbidragsstödda kulturinstitutioner kan sponsringens andel uppskattas till någon enstaka procent av de samlade intäkterna. Under 1990-talets första hälft gjordes besparingar i såväl de kommunala och landstingskommunala kulturbudgetarna som i den statliga kulturbudgeten. Redan statistiken för 1996 indikerar dock en klar real återhämtning. Statistiken för 1998 och 2000 bekräftar ytterligare denna trend. Den nästan 10-procentiga ökningen av de kommunala kultursatsningarna mellan åren 1994 och 1998 följs dock år 2000 av en minskning på ca en procent. De landstingskommunala kulturutgifterna har fortsatt att öka. De är år 2000 ca 330 miljoner kronor högre än år Under de senaste åren har även nya medel tillförts i den statliga kulturbudgeten. Då det gäller landsting och kommuner är det dock viktigt att understryka att bilden är splittrad med avsevärda skillnader mellan enskilda kommuner och landsting. Enligt den här använda definitionen av de privata kulturutgifterna utgör hushållens kulturkonsumtion ca 70 procent av den totala kulturekonomin i landet, medan den offentligt finansierade kulturen svarar för 30 procent. Av de offentliga kulturutgifterna svarade staten och kommunerna för ungefär lika stora delar, ca 7,6 miljarder kronor respektive 6,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 47 respektive 43 procent av de totala offentliga kulturutgifterna. Landstingens insatser uppgick till ca 1,6 miljarder kronor eller 10 procent av de totala utgifterna. Statens insatser för kultur och medier budgetåret 2000 uppgick sålunda till ca 7,6 miljarder kronor. Här inkluderas samtliga anslag under rubrikerna Kulturverksamhet och Massmedier i Kulturdepartementets budget. Därutöver inkluderas hela stödet till folkbildning, vilket återfinns under Utbildningsdepartementets budget. Exempel på andra statliga medel av kulturpolitisk natur är arbetsmarknadspolitiska stöd och Framtidens kultur, som år 2000 fördelade ca 68 miljoner kronor. Boverket fördelade 24 miljoner kronor till samlingslokaler. Stöd till projekt inom kulturområdet fördelas också av EU. De 289 kommunerna satsade år 2000 ca 6,9 miljarder kronor på kultur. Den i särklass största andelen, över 40 procent utgjordes av anslagen till folkbiblioteken som i absoluta tal omfattade 2,9 miljarder kronor. Den post som i statistiken går under»allmän kulturverksamhet«innefattar bl.a. kostnader för teater, musik, museer och utställningar utgjorde år 2000 ca 2,5 miljarder kronor eller 30 procent av de sammanlagda kommunala kulturutgifterna. Kostnaderna för den kommunala musik-/kulturskolan Kulturstatistik

14 Kulturens pengar uppgick till 1,3 miljarder kronor eller 19 procent av kommunernas kulturkostnader. Motsvarande uppgifter för studieorganisationer är 0,6 miljarder kronor eller 9 procent. Landstingens insatser för kultur var år 2000 drygt 1,6 miljarder kronor. Största delen av detta belopp, en femtedel utgjordes av bidrag till musikområdet. De regionala kulturinstitutionerna får betydande stöd från landstingen. De största bidragen går till länsteatrar och länsmuseer. Även regionala orkesterinstitutioner och länsmusikorganisationer får stora bidrag för sin verksamhet. Den största delen av kulturen svarar dock hushållen och individerna själva för. Uppskattningsvis 36,7 miljarder kronor eller 70 procent av den samlade kulturkonsumtionen består av varor och tjänster som hushållen själva bekostar. I den siffran inkluderas utgifter för apparatinköp, t.ex. TV, ljudanläggningar och videoapparater (dock inte TV-licenser). Utgifter för dags- och kvällstidningar, ca 8,8 miljarder kronor, är de svenska hemmens största utgiftspost. Därnäst kommer bokinköpen som 1999 uppgick till 5,2 miljarder kronor. Om statistiken Vartannat år publiceras rapporten Kulturens pengar (tidigare Samhällets kulturutgifter). Statistiken, som tas fram av SCB på uppdrag av Kulturrådet, redovisar såväl de offentliga kulturinsatserna som den privata kulturkonsumtionen. De huvudsakliga källorna för statens kulturutgifter är Statsbudgetens utfall (Ekonomistyrningsverket), kulturdepartementets regleringsbrev och Kulturrådets årsredovisning/bidragsfördelning. Statistik om landstingens kulturutgifter inhämtas med en särskild enkät från de 20 landstingens kulturnämnder/ motsvarande. Statistiken om kommunernas kultursatsningar bygger på uttag från den s.k. kommunala finansstatistiken som tas fram av SCB. Uppgifterna kommer från den centrala ekonomiavdelningen i kommunen och saknar detaljerad redovisning efter konstområde. Utgifter för folkbibliotek, musikskola och studieförbund är de enda kategorier som redovisas. Det kunde därför vara önskvärt att, i likhet med statistiken om landstingens kulturutgifter, ta fram en särskild kommunstatistik som bygger på uppgifter direkt från kulturnämnderna. Med utvecklingen av kommundelsnämnder och andra förändringar i den kommunala organisationen har dock förutsättningarna för att ta fram en sådan statistik blivit sämre. Den privata kulturkonsumtionen belyses med hjälp av SCB:s undersökning av hushållens utgifter. Statistiken samlas in via intervjuer, bokföring och registerbearbetningar. Kulturutgifterna avgränsas på något olika sätt för stat, landsting, kommun och hushåll beroende på de olika statistiska källmaterialen. Uppgifterna för landstingen är tämligen heltäckande. För kommunerna redovisas uppgifter som finansieras över kommunernas kulturbudget samt kommunal kultur-/musikskola. Kostnader för kulturverksamhet som finansieras över barnomsorg, utbildning, social eller annan kommunal verksamhet är oftast inte inräknade. I hushållens kulturutgifter ingår inköp av TVoch videoapparater, ljudanläggningar, tidningar, böcker, CD-skivor m.m. Kulturens andel 2000, procent Financial figures 2000, per cent Kulturutgifter Procent Statliga kulturutgifter av total statsbudget 1 1,2 Kommunala kulturutgifter av kommunernas totala driftkostnader 2 2,6 Landstingens kulturutgifter av landstingens totala utgifter 2 1,3 Hushållens kulturutgifter av total privat konsumtion 3 3,7 Totala kulturutgifter av bruttonationalprodukt, BNP 4 2,5 1. Statsbudget exklusive skuldräntor. 2. Avser kommunala resp. landstingskommunala nettodriftkostnader. 3. Uppgifterna avser privat konsumtion enligt nationalräkenskaperna Totala kulturutgifter är summan av offentliga och privata kulturutgifter. Källa: Kulturens pengar 2000, Statens kulturråd; Statsbudgetens utfall, Ekonomistyrningsverket, Landstingsförbundets och SCB:s hemsida Offentliga och privata kulturutgifter 2000, miljoner kronor Public and private cultural expenditure 2000, MSEK Mkr Stat Landsting Totalt 53,2 mdr kr Kommuner * Uppgifterna avser år 1999 omräknade till 2000 års priser Källa: Kulturens pengar 2000, Statens kulturråd Hushåll * Kulturstatistik 2002

15 Kulturens pengar Offentliga kulturutgifter 2000, procent Public cultural expenditure 2000, per cent Totalt 16,1 mdr kr Offentliga kulturutgifter , miljoner kronor. Fasta priser, 2000 = 100 Public cultural expenditure , MSEK prices Mkr Stat 47% Kommuner 43% Landsting 10% Kulturutgifterna avgränsas på olika sätt för stat, landsting, kommuner och hushåll beroende på källmaterial. Uppgifterna för landstingen är tämligen heltäckande. För kommunerna redovisas uppgifter som finansieras över kommunernas kulturbudget samt kommunal kultur-/musikskola. Kostnader för kulturverksamhet som finansieras över barnomsorg, utbildning, social eller annan kommunal verksamhet är oftast inte inräknade. I hushållens kulturutgifter ingår inköp av TV- och videoapparater, tidningar, böcker, CD-skivor m.m. Källa: Kulturens pengar 2000, Statens kulturråd Stat 1990 Landsting Kommun Summa 2000 Källa: Samhällets kulturutgifter 1993/94 och 1996, SCB samt Kulturens pengar 1998 och 2000, Statens kulturråd Offentliga kulturutgifter , miljoner kronor. Löpande och fasta priser, 2000 = 100 Public cultural expenditure , MSEK. Current prices and 2000 prices Löpande priser Stat Landsting Kommun Summa Fasta priser, 2000 = 100 Stat Landsting Kommun Summa Uppgifter om statliga kulturutgifter är hämtade från statsbudgetens årliga utfall, kulturdepartementets regleringsbrev samt Statens kulturråds årsredovisning. landstingens kulturutgifter samlas in av SCB via enkät. kommunala kulturutgifter sammanställs vartannat år och hämtas då från SCB:s kommunala räkenskapssammandrag. privat konsumtion av kultur och medier hämtas från SCB:s Hushållsbudgetstatistik. Kulturstatistik

16 Kulturens pengar Hushållens kulturutgifter , miljoner kronor. Fasta priser, 2000 = 100 Cultural expenditure of households , MSEK prices Hushållens utgifter inom kultur- och medieområdet 1999, miljoner kronor Cultural and media expenditure of households 1999, MSEK Mkr Dags- och kvällstidningar Böcker Övriga tidningar CD-skivor TV Scenframträdanden, dans Stereo, radio, bandspelare, CD-spelare Reparation, hyra, tillbehör Källa: Samhällets kulturutgifter 1993/94 och 1996, SCB samt Kulturens pengar 1998 och 2000, Statens kulturråd Videoband (köpta/hyrda) Opera, konsert Hushållens kulturutgifter , miljoner kronor. Löpande och fasta priser, 2000 = 100 Cultural expenditure of households , MSEK. Current prices and 2000 prices Video Bio Teater Tavlor Totalt 36,7 mdr kr Löpande priser Fasta priser, 2000 = Museer, utställningar Övriga trycksaker Parabol Källa: Samhällets kulturutgifter 1993/94 och 1996, SCB samt Kulturens pengar 1998 och 2000, Statens kulturråd Musikinstrument 130 Grammofonskivor 47 Kasetter 45 Mkr Uppgifterna om den privata konsumtionen hämtas från SCB:s undersökningar av hushållens utgifter. Hushåll med enbart personer äldre än 74 år ingår inte i undersökningen. Fr.o.m. år 1995 genomförs undersökningen löpande och viss förändring har gjorts av definitioner och avgränsningar. Urvalsstorleken uppgår till ca hushåll per år, jämfört med tidigare års ca hushåll. Källa: Utgiftsbarometern, SCB och Kulturens pengar 2000, Statens kulturråd 16 Kulturstatistik 2002

17 Kulturens pengar Offentliga kulturutgifter efter ändamål 2000, miljoner kronor och procent Public cultural expenditure by categories 2000, MSEK and per cent Statliga Mkr % Allmän kulturverksamhet Teater och dans Musik Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter Bild och form samt konsthantverk 94 1 Ersättning och bidrag till konstnärer Arkiv Kulturmiljö Museer och utställningar Film och medier Forskning 37 0 Folkbildning Mediefrågor Summa Offentliga kulturutgifter efter ändamål 2000, miljoner kronor och procent Public cultural expenditure by categories 2000, MSEK and per cent Landsting Mkr % Teater och dans Musik Bild och form 33 2 Museer och utställningar Kulturmiljövård och arkiv 24 1 Bibliotek och litteratur 86 5 Film och AV 35 2 Studieförbund Länsbildningsförbund 25 2 Ungdomsorganisationer 98 6 Lokalhållande föreningar 1 0 Kulturarbetare 11 1 Allmän kulturverksamhet Summa Offentliga kulturutgifter efter ändamål 2000, miljoner kronor och procent Public cultural expenditure by categories 2000, MSEK and per cent Kommunala Mkr % Allmän kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer Bibliotek Musik-/kulturskola Summa därav 2 teaterinstitutioner 546 musikinstitutioner 147 museer/konsthallar 471 Delsumma Omfattar bl.a. Statens kulturråds förvaltning, utvecklingsverksamhet och bidrag till allmän kulturverksamhet vid kulturinstitutioner och kulturföreningar, t.ex. teatrar, museer, orkestrar och hembygdsföreningar, bidrag till internationellt kulturutbyte etc. 2. Uppgifter från respektive institution. Offentliga kulturutgifter efter ändamål 2000, miljoner kronor och procent Public cultural expenditure by categories 2000, MSEK and per cent Summa offentliga 1 Mkr % Teater och dans Musik Bild o form Museer och utställningar Kulturmiljövård och arkiv Bibliotek och litteratur Film, AV och medier Studieförbund Länsbildningsförbund 25 0 Ungdomsorganisationer 98 1 Lokalhållande föreningar 1 0 Kulturarbetare Allmän kulturverksamhet Summa Summeringen är gjord från källor med delvis olika indelningsgrunder för redovisningen av kulturutgifter. Driftkostnad för kultur per landsting redovisas i bilaga. Kommunal nettodriftkostnad, kronor per invånare, se avsnitt 17 Kommun för kommun nyckeltal Källa: Kulturens pengar 2000, Folkbiblioteken 2000, Museer och konsthallar 2000, Musikstatistik 2000 samt Teater och dans 2000, Statens kulturråd Kulturstatistik

18 Kulturens pengar Offentlig finansiering av kulturinstitutioner, fria grupper m.fl. 2000, tusental kronor Public financing of cultural institutions, independent groups etc 2000, SEK Antal Bidrag i tusental kronor från Intäkter Andel off. Institution/organisation inst./org. stat landsting kommun övrigt off. stöd totalt totalt, tkr bidrag, % Nationella teaterinstitutioner Regionala/lokala teaterinstitutioner Övr. institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper/projekt Fria dansgrupper Summa teatrar Länsmusikorganisationer Lokala/regionala orkesterinstitutioner Summa musikorganisationer Centralmuseer Statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Länsbibliotek Kommunala folkbibliotek Summa bibliotek Summa samtliga organisationer Källor: Teater och dans 2000, Musik 2000, Museer och konsthallar 2000, Folkbiblioteken 2000 och Kulturens pengar 2000, Statens kulturråd 18 Kulturstatistik 2002

19 Kulturens pengar Offentlig finansiering av kulturinstitutioner, fria grupper m.fl. 2000, procent Public financing of cultural institutions, independent groups etc 2000, per cent Bidrag i procent från övrigt Off. financierings- Typ av organisation stat landsting kommun offentligt stöd grad, totalt Nationella teaterinstitutioner Regionala/lokala teaterinstitutioner Övr. institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Summa teatrar Länsmusikorganisationer Lokala/regionala orkesterinstitutioner Summa musikorganisationer Centralmuseer Statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Länsbibliotek Kommunala folkbibliotek Summa bibliotek Summa samtliga organisationer Källor: Teater och dans 2000, Musik 2000, Museer och konsthallar 2000 och Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd Kulturstatistik

20 Kulturens pengar Sponsring av kulturinstitutioner m.m. 2000, tusental kronor Sponsoring of cultural institutions etc 2000, SEK Procent av tot. Mottagare Tkr intäkter Teatrar ,8 därav nationella teatrar ,5 regionala/lokala teatrar ,2 övriga teatrar med statsbidrag ,3 fria teatergrupper, verksamhet 207 0,2 fria teatergrupper, projekt 193 0,8 fria dansgrupper 0 0,0 Musikorganisationer ,0 därav länsmusikorganisationer 664 0,2 lokala/regionala orkesterinstitutioner ,5 Museer/konsthallar ,3 därav centralmuseer ,1 statliga museer ,7 regionala museer ,6 kommunala museer ,5 övriga museer ,8 konsthallar ,6 Summa samtliga institutioner ,5 Stiftelsen framtidens kultur 1994/ , antal beviljade bidrag och belopp i tusental kronor, löpande priser Foundation Culture of the Future 1994/ , number of grants and amounts, SEK current prices Bidragets storlek 1994/ tkr tkr tkr tkr tkr Summa antal stödda projekt Fördelade medel totalt, tkr Genomsnittligt bidragsbelopp, tkr/proj Respektive år tillkommer ett belopp på tkr för information, konferenser, utredningar m.m. Detta belopp uppgår till ca 1,6 milj. kr år År 1998 avsattes dessutom 3 milj. kr för en vetenskaplig utvärdering samt 4 milj kr, inteckning från 1997, för Kulturnät Sverige. Bidrag från Stiftelsen framtidens kultur 1994/ , miljoner kronor. Fatsa priser, 2000 = 100 Grants from the Foundation Culture of the Future 1994/ , MSEK prices Här redovisas sponsring av kulturinstitutioner. Härutöver kan andra projekt och evenemang genomförda av enskilda arrangörer sponsras, liksom fria grupper inom teater- och musikområdet. Kommuner kan även få stöd från företag för t. ex. bibliotek. Källor: Teater- och dansstatistik, Musikstatistik, Museer och konsthallar respektive år, Statens kulturråd Sponsring av kulturinstitutioner m.m. 2000, procent Sponsoring of cultural institutions etc 2000, per cent Totalt 98 mkr Mkr / Teatrar 47% Källa: Årsredovisning respektive år, Stiftelsen framtidens kultur, bearbetning Museer och konsthallar 38% Musikorganisationer 15% Källor: Teater- och dansstatistik, Musikstatistik, Museer och konsthallar respektive år, Statens kulturråd 20 Kulturstatistik 2002

tillgänglighet i hela landet kulturrådets omvärldsanalys 2006

tillgänglighet i hela landet kulturrådets omvärldsanalys 2006 tillgänglighet i hela landet kulturrådets omvärldsanalys 26 Statens kulturråd, Box 7843, 13 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 8 519 264 Fax: 8 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se

Läs mer

Barn- och ungdomskultur

Barn- och ungdomskultur Barn- och ungdomskultur Barn- och ungdomskultur Insatser för unga har hög prioritet inom kulturpolitiken sedan besluten 1974. I utredningar och propositioner har barn och ungdom lyfts fram som angelägna

Läs mer

Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013. Clas-Uno Frykholm

Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013. Clas-Uno Frykholm Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013 Clas-Uno Frykholm Myndighetens uppgifter är! Att med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen utvärdera, analysera och redovisa effekter av

Läs mer

STATISTIK OCH EKONOMI

STATISTIK OCH EKONOMI Genomlysning Dans & Teater Bilaga 2 Statistik och ekonomi sid 1 Genomlysning Dans & Teater 2001 Bilaga 2 STATISTIK OCH EKONOMI Genomlysning Dans & Teater Bilaga 2 Statistik och ekonomi sid 2 PUBLIKSTATISTIK...3

Läs mer

Kulturens pengar. Karlstad 9 februari 2011

Kulturens pengar. Karlstad 9 februari 2011 Kulturens pengar Karlstad 9 februari 2011 Sammanlagda kulturutgifter år 2009 68 miljarder kronor Hushållen 45,2 miljarder - 66 procent (11 300 kr/hushåll) Staten 10,2 miljarder - 15 procent Kommunerna

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH

Läs mer

MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8

MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8 MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8 Music 2002 Musik 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Förfrågningar: Anita Jonsson, Kulturrådet, tel. 08 519 264 48 ISSN

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER

KULTUR OCH UPPLEVELSER 40 KULTUR OCH UPPLEVELSER KULTUR Kultur och kreativitet är viktiga faktorer för den enskildes utveckling, för samhällets sammanhållning och för ekonomisk tillväxt. José Manuel Barroso, ordförande för Europakommissionen

Läs mer

2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna. Utvecklingen i förhållande till jämförbara kommuner

2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna. Utvecklingen i förhållande till jämförbara kommuner 2010-12-07 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna I denna faktasammanställning

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926 Foto: Marit Jorsäter Vuxenutbildning Studieförbund 372 I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Ett museum kan idag drivas i vilken organisationsform som helst. Som enskild firma, ideell förening och stiftelse - vilka är de

Läs mer

kulturen i siffror 2008#7 kulturens finansiering 2007

kulturen i siffror 2008#7 kulturens finansiering 2007 kulturen i siffror kulturens 8#7 finansiering 7 Cultural funding 7 Kulturens finansiering 7 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Elin Jakobsson, tel. 8 59 64 43 Printed

Läs mer

INNEHÅLL. Bild omslag: Ögonblick av opera, Scenkonst Västernorrland. Foto: Lia Jacobi.

INNEHÅLL. Bild omslag: Ögonblick av opera, Scenkonst Västernorrland. Foto: Lia Jacobi. STATLIGA KULTURUTGIFTER I REGIONALT PERSPEKTIV 2013 2014 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 Bakgrund... 5 Disposition... 5 Metodfrågor... 5 Omfång... 6 STATLIGA KULTURUTGIFTER I REGIONALT PERSPEKTIV

Läs mer

TEATER OCH DANS 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:4

TEATER OCH DANS 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:4 TEATER OCH DANS 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:4 Theatre and Dance 2003 Teater och dans 2003 Swedish National Council for Cultural Affairs Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Sofia Johansson,

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

Inflyttning till Skåne

Inflyttning till Skåne 2 8 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 2 9 inrikes flyttningar till och från skåne 2005 efter flyttarnas ålder Källa: SCB Inrikes flyttningar till och från (nettoflyttning)

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

Analys av Kulturvanor i Gävleborg

Analys av Kulturvanor i Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Datum: 2015-05-11 Upprättare: Anna Lindqvist Analys av Kulturvanor i Gävleborg 2009-2013 Inledning SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan

Läs mer

Provundersökning om dansstatistik

Provundersökning om dansstatistik Provundersökning om dansstatistik Kontaktuppgifter Institutionens/Gruppens/Koreografens namn Postadress Postnummer och ort Kontaktperson Telefonnummer E-postadress Produktion och repertoar 1. Produktioner

Läs mer

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 Uppföljning av enkät om tillgängligheten till kulturlivet För att genomföra det aktuella uppdraget skickade Kulturrådet i februari 2009 ut en webbaserad enkät till ett urval

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016 Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016 Det kulturella systemet Politiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION

Läs mer

Ett kulturlyft för Västerås. En rapport om och för kulturen i Västerås av de rödgröna i Västerås & Västmanland

Ett kulturlyft för Västerås. En rapport om och för kulturen i Västerås av de rödgröna i Västerås & Västmanland Ett kulturlyft för Västerås En rapport om och för kulturen i Västerås av de rödgröna i Västerås & Västmanland Innehållsförteckning Inledning... 3 Våra förslag... 4 1. Västerås ska vara en bred kulturkommun...

Läs mer

Folkbibliotek Number of libraries, bookmobiles, Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län.

Folkbibliotek Number of libraries, bookmobiles, Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Folkbibliotek 2009 Tabell 1:1 Tabell 1:2 Tabell 1:3 Tabellförteckning Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Table 1:1 Personal, andel kvinnor och män Table 1:2 samt antal årsverken

Läs mer

Samhällets utgifter för kultur Referensår Produktkod KU05

Samhällets utgifter för kultur Referensår Produktkod KU05 2016-10-17 1(6) Samhällets utgifter för kultur Referensår 2014 2016 Produktkod KU05 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Kulturprogram för barn och ungdom Kulturprogram för barn och ungdom 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 16 oktober 2003 Reviderad den:

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Kulturundersökning Halmstad 2010

Kulturundersökning Halmstad 2010 Kulturundersökning Halmstad 2010 10 8 6 1. Har du under det senaste året? (gäller inte bara i Halmstad) Bio Musikal/ show Konstutställning Rock / popkonsert Museum Teater Kurs/ studiecirkel Familje / barnprogram

Läs mer

kulturens finansiering 2008 2009 Kulturen i siffror 2010:7

kulturens finansiering 2008 2009 Kulturen i siffror 2010:7 kulturens finansiering 2008 2009 Kulturen i siffror 2010:7 Cultural Funding 2008 2009 Kulturens finansiering 2008 2009 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Tove de Vries,

Läs mer

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. (M) Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 Bilaga 1 BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR VID JÄMFÖRELSER MELLAN OPERAHUS På grund av skillnader i redovisningarna av verksamheterna är en jämförelse

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Budget för Kulturförvaltningen 2014

Budget för Kulturförvaltningen 2014 1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-09-24 RS130356 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Budget för Kulturförvaltningen 2014 Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kulturutskottets yttrande 2006/07:KrU1y Ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Till finansutskottet Finansutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över de

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

SOU 2012:65 Bilaga 2 499

SOU 2012:65 Bilaga 2 499 SOU 2012:65 Bilaga 2 Källa: Svenska Förläggareföreningen. Anm.: Ovanstående är en uppskattning av nettoeffekterna av förändringar i vilka förlag som är med i föreningen som Svenska Förläggareföreningen

Läs mer

Museer och konsthallar Kalenderåret 1998

Museer och konsthallar Kalenderåret 1998 Museer och konsthallar Kalenderåret 1998 KU0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Kultur och fritid A.2 Statistikområde Museer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

18 Studieförbunden. Innehåll. List of tables

18 Studieförbunden. Innehåll. List of tables Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Studieförbunden 18 Studieförbunden Innehåll Fakta om statistiken... 394 Kommentarer till statistiken... 396 18.1 Studiecirklar under 2011. Fördelade efter studieförbund,

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

På spaning efter jämställdhet del 2

På spaning efter jämställdhet del 2 På spaning efter jämställdhet del 2 och män i scenkonsten i Sverige 2008 SVENSK TEATERUNION SVENSKA ITI På spaning efter jämställdhet del 2 och män i scenkonsten i Sverige 2008 Innehåll 6 Inledning 9 Innehåll

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

KULTURVANOR I KRONOBERG

KULTURVANOR I KRONOBERG Avsedd för Region Kronoberg Dokumenttyp Rapport Datum Oktober, 2016 KULTURVANOR I KRONOBERG KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016 SAMMANFATTNING Region Kronoberg gav under sommaren 2016 Ramböll i uppdrag att genomföra

Läs mer

Förslag till fördelning av kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram 2014

Förslag till fördelning av kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram 2014 Kulturnämnden Förslag till fördelning av kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram 2014 Förslag till hur kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram för 2014 ska fördelas per institution. Fördelningen

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Det här är Kulturrådet

Det här är Kulturrådet Det här är Kulturrådet Det är av nationellt intresse att det finns ett vitalt kulturliv i hela landet. I ett demokratiskt samhälle är kulturen en mötesplats för samtal och en plats där spänningar mellan

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 Regeringen Regeringsbeslut 60 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska

Läs mer

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN DEN FRIA SCENKONSTEN ÄR HOTAD Det svenska samhället står idag inför stora utmaningar. Konsten och kulturen erbjuder en arena för dialog och fördjupade samtal som kan bidra

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 UF0514 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Avsedd för. Region Skåne. Dokumenttyp. Rapport. Datum. Oktober, 2016 KULTURVANOR I SKÅNE KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016

Avsedd för. Region Skåne. Dokumenttyp. Rapport. Datum. Oktober, 2016 KULTURVANOR I SKÅNE KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016 Avsedd för Region Skåne Dokumenttyp Rapport Datum Oktober, 2016 KULTURVANOR I SKÅNE KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016 KULTURVANOR I SKÅNE KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016 kulturvaneundersökningen 2016 SAMMANFATTNING

Läs mer

Studieförbundens ekonomi

Studieförbundens ekonomi Studieförbundens ekonomi 2009 Inledning Folkbildningsrådet har sedan 2005 sammanställt uppgifter om studieförbundens samlade ekonomi på samtliga organisationsnivåer: nationell, regional- och lokal nivå.

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet

ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet 1 (8) Organisation (juridisk person) Adress (ange ev. c/o adress) Postnummer Ort Telefon Mobil Fax E-post Bidrag från Kulturrådet avseende

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Det kulturella systemet: litteratur skiss

Det kulturella systemet: litteratur skiss Det kulturella systemet: litteratur skiss Förfa&are, förläggare, formgivare Förlag Radio, tv, 4dningar och 4dskri:er Kulturutsko&et, kulturdepartementet, Förfa&arfonden Förfa&arcentrum, Förfa&arförbundet,

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS. Skapande skola. Mer kultur till skoleleverna och mer jobb till konstnärerna? 2016-05-17

MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS. Skapande skola. Mer kultur till skoleleverna och mer jobb till konstnärerna? 2016-05-17 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Skapande skola Mer kultur till skoleleverna och mer jobb till konstnärerna? 2016-05-17 Innehåll Inledning...5 Mer kultur till skoleleverna?...6 Vad datakällorna innefattar

Läs mer

Samhällets utgifter för kultur 2012 2013

Samhällets utgifter för kultur 2012 2013 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Samhällets utgifter för kultur 2012 2013 Kulturfakta 2014:2 Postadress: Box 120 30, 102 21 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20, 6 tr Telefon: 08-528 020 00 E-post: info@kulturanalys.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

4 Fritidsaktiviteter i översikt

4 Fritidsaktiviteter i översikt Fritidsaktiviteter i översikt 53 4 Fritidsaktiviteter i översikt I detta kapitel ges en översiktligt belysning av de fritidsaktiviteter som mätts i ULF hos den vuxna befolkningen i Sverige. Avsikten med

Läs mer

Internetbarometer 2012

Internetbarometer 2012 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)

Läs mer

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Spela samman - En ny modell for statens stöd till regional kulturverksamhet Sida 1 av 2 dh 1'1 ---::R-=E~G~E R~I-:-:N GS KA:--:-":N"=-S~LI"'::':ET=- 0204 Spela samman - En ny modell för statens stöd till

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2006 INNEHÅLL Användning av och tillgång till massmedier Figur

Läs mer

Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65)

Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65) Dnr: MYKA 2012/151 Stockholm 2013-02-28 Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65) Sammanfattning Kulturanalys har inga synpunkter på valet av insatser för Ett läslyft

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Kulturplan. JanOlof Karlsson, Kulturutvecklare

Kulturplan. JanOlof Karlsson, Kulturutvecklare Kulturplan 2011 2015 JanOlof Karlsson, Kulturutvecklare 1 Innehållsförteckning Kulturplan... 3 Vision för kulturverksamheten... 3 Styrdokument Allmänt... 3 Mål för kulturverksamheten... 3 Kulturens arbetsområde...

Läs mer