Statens kulturråd. Kulturstatistik 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statens kulturråd. Kulturstatistik 2002"

Transkript

1 Statens kulturråd Kulturstatistik 2002

2 2002 Statens kulturråd Printed in Sweden by Berlings Skogs, Trelleborg 2002 OMSLAG Pangea design ISBN FÖRFRÅGNINGAR Sten Månsson, tfn e-post

3 5 Förord 6 Inledning 7 Sammanfattning 13 Kulturens pengar 22 Teater och dans 37 Musik 50 Bild och form 59 Museer och utställningar 74 Kulturmiljövård 82 Arkiv 92 Bibliotek 107 Böcker 122 Dagspress och tidskrifter 130 Film och biografer 138 Radio och TV 149 Folkbildning 155 Kulturarbetare 163 Kultur- och medievanor 182 Kulturvanorna i Europa en komparativ studie 203 Barn- och ungdomskultur 214 Kommun för kommun nyckeltal Landstingens kulturutgifter 224 Tabell- och diagramförteckning 235 Källförteckning 237 For international readers 238 Introduction 239 Contents 240 Summary 244 List of tables and graphs

4 Inledning 4 Kulturstatistik 2002

5 Inledning Förord Förord Kulturstatistik 2002 är Kulturrådets andra utgåva av en sammanhållen översiktsrapport med kulturstatistik. Syftet är att rapporten ska tjäna som ett uppslagsverk av sammanfattande uppgifter hämtade från den officiella kulturstatistiken och från annan statistik inom kultur- och medieområdet. I ett särskilt avsnitt presenteras också resultat från kulturvaneundersökningar som genomförts inom EU-samarbetet. Kulturrådet har som statistikansvarig myndighet uppgiften att producera och samordna statistik inom Kulturdepartementets område. Det kulturstatistiska uppdraget spänner därför över ett brett kulturpolitiskt område och griper över flera kulturmyndigheters områden. Massmediestatistik behandlas ibland som ett särskilt statistikområde skilt från kulturstatistiken. Den snabba utvecklingen på massmediområdet påverkar och förändrar förutsättningarna för det levande kulturlivet och statistikunderlag som omfattar hela kultur- och medieområdet blir därför en förutsättning för en samlad analys av utvecklingen. Förhoppningen är att rapporten genom denna bredd också ska kunna tjäna som kompletterande underlag till Kulturrådets omvärldsanalys som inlämnas till regeringen. Ansvarig för rapporten är Sten Månsson som också tar emot synpunkter om önskvärda förändringar och förbättringar inför kommande utgåvor. Brita Karlberg har svarat för uppdatering av statistikmaterial. Ett särskilt tack framförs till myndigheter, institutioner och enskilda som bistått med underlag till publikationen. Kristina Rennerstedt Generaldirektör vid Statens kulturråd Kulturstatistik

6 Inledning Inledning I mitten av 1990-talet decentraliserades ansvaret för huvuddelen av den officiella statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) till en rad fackmyndigheter. Statens kulturråd var en av de berörda myndigheterna, och i samband med reformen tilldelades Kulturrådet ansvaret för kulturstatistiken med överföring av SCB:s tidigare anslag för kulturstatistik. Kulturrådet har som statistikansvarig myndighet haft ambitionen att bygga ut ny statistik på områden som tidigare inte täckts av kulturstatistiken. Ett särskilt angeläget behov sedan länge har varit utgivning av en samlad och översiktlig kulturstatistik. Motsvarande publicering finns inom många andra samhällsområden, intermittent utgivna eller som årsböcker. Även internationellt är det vanligt med denna publiceringsform av kulturstatistik. Kulturstatistiska översiktsrapporter har tidigare publicerats av SCB (1981, 1987 och 1994). Då Kulturrådet övertog statistikansvaret 1994 saknades finansiering av en kulturstatistisk årsbok. Kulturrrådets första översiktsrapport publicerades år Ambitionen är att översiktsrapporten ska innehålla en bred och aktuell statistik. Detta kräver ett vidare utvecklingsarbete. I en fortsatt utgivning är förhoppningen att årsboken ska kunna publiceras i slutet av året med material avseende det föregående (kalender-) årets verksamhet. Det kulturstatistiska uppdraget spänner över ett brett kulturpolitiskt område och kulturstatistikens bredd och systematik kan sägas utgå från Kulturutredningens avgränsning som också i stort sammanföll med 1974 års utredning Ny kulturpolitik. Ofta används termen massmediestatistik som en från kulturstatistiken fristående statistik. Det är emellertid svårt att dra en gräns mellan kulturstatistik och mediestatistik, mediestatistiken utgör en del av kulturstatistiken sett i ett bredare perspektiv. Massmediestatistiken behandlar huvudsakligen kommersiellt producerade varor och tjänster och statistikmaterialen utgörs ofta av branschorganisationernas sammanställningar. I internationell praxis är det vanligt att i kulturstatistiken även redovisa statistik över massmedieområdet. Såväl UNESCO:s som EU:s statistiska klassifikationer inkluderar massmediestatistiken i kulturstatistiken. Mellan EU-länderna bedrivs sedan 1994 ett kulturstatistiskt utvecklingsarbete som påverkar den svenska kulturstatistiken. Bl.a. kommer rekommendationer för kulturvaneundersökningar och beräkningssätt för kulturutgiftsstatistiken att på sikt förändra den svenska statistiken och göra den mera jämförbar med andra EU-länders kulturstatistik. Kulturstatistiska material finns på många håll, en del tas fram inom ramen för den officiella statistiken, andra källmaterial utgörs av branschstatistik, årsredovisningar, verksamhetsberättelser, medlemsmatriklar etc. Syftet med denna rapport är att ge en samlad och aktuell statistisk bild av hela det kulturpolitiska området på basis av befintliga material. Statistiken ska ge en bild av såväl de kulturpolitiska insatserna som resultaten och därmed ge underlag för beslutsfattande. Alltmer har pekats på behovet av relevant och aktuell statistik som ett verktyg i en mål-resultatanalys. 6 Kulturstatistik 2002

7 Sammanfattning Inledning Sammanfattning Att statistiskt sammanfatta en nationell kulturpolitik med alla olika konstområden, såväl nuläge som utveckling, är inte möjligt på några få sidor. Sammanfattningen här utgör endast ett antal grundfakta hämtade från rapporten och kan självklart inte göra anspråk på någon heltäckning. Huvuddelen av de redovisade siffermaterialen avser år I rapporten kan man utläsa att kulturutgifterna i den svenska ekonomin år 2000 uppgick till 53,2 miljarder kronor. Merparten av kulturutgifterna i Sverige består av privat konsumtion, ca 37,1 miljarder kronor, medan de samlade offentliga satsningarna uppgick till 16,1 miljarder kronor. De statliga kulturutgifterna var 2000 ca 7,6 miljarder kronor. De 289 kommunerna satsade samma år 6,9 miljarder kronor i sina kulturbudgetar och de 20 landstingens kulturinsatser var 1,6 miljarder kronor. Av de offentliga kultursatsningarna svarade staten för 47 procent, kommunerna för 43 procent medan landstingen stod för 10 procent. I den privata kulturkonsumtionen inräknas utgifter för mediekonsumtion, t.ex. CD:s, videos och prenumerationsavgifter för tidningar. De statliga kulturutgifterna 2000 kan uppskattas till 1,2 procent av den totala statliga budgeten samma år. De kommunala kulturutgifternas andel av kommunernas samlade budgetar var samma år ca 2,6 procent. Kulturutgifterna i landstingen upptog drygt 1 procent. Sponsring är i Sverige en relativt ny men växande finansieringsform för kultur. Dock är sponsringen totalt sett fortfarande blygsam och beräknas utgöra någon enstaka procent av kulturinstitutionernas intäkter. Krisen i svensk ekonomi under första hälften av talet fick återverkningar i de offentliga finanserna med kraftiga besparingar i såväl de kommunala som landstingskommunala kulturbudgetarna som följd. Sedan 1996 har dock en återhämtning skett vilket ytterligare bekräftas i 1998 och 2000 års statistik. I en särskild tabell i rapporten ges jämförelsedata för enskilda kommuner som bl.a. visar på stora skillnader mellan kommunernas kultursatsningar. Här framgår t.ex. att den kommun som satsade mest på kultur år 2000 avsatte kronor per invånare medan den kommun som satsade minst endast avsatte 367 kronor per invånare i kulturbudgeten. Publiken på landets teatrar omfattade 3,5 miljoner besök vilket innebär drygt 0,4 teaterbesök per invånare. Här inräknas inte privatteatrar utan offentligt stöd. Tre nationella teatrar, Kungliga Operan, Dramatiska Teatern och Riksteatern, svarade för nästan 1 miljon besök medan de ca 30 regionala och lokala teaterinstitutionerna hade sammanlagt knappt 1,8 miljoner besök. De 60 fria teatergrupperna hade sammanlagt en publik på 0,7 miljoner besök. Ungefär 1 miljon besök gjordes vid barn- och ungdomsteaterföreställningar vilket motsvarar 27 procent av den totala publiksiffran vid de offentligt stödda teatrarna. De totala offentliga insatserna för teatrarna var omkring 2 miljarder kronor varav staten svarade för 56 procent, kommunerna för 28 medan landstingens andel utgjorde 16 procent. Biljettintäkterna utgjorde genomsnittligt för teatrarna 15 procent av deras samtliga intäkter. Från landets 14 musikinstitutioner/symfoniorkestrar och 20 länsmusikorkestrar rapporterades sammanlagt ca 2,1 miljoner besök, varav länsmusikorkestrarna svarade för 1,5 miljoner besök och symfoniorkestrarna för något mer än en halv miljon besök. De offentliga insatserna för de båda orkesterorganisationerna var likstora, nästan 300 miljoner kronor. Av musikinstitutionernas offentliga bidrag svarade staten för 24 procent, landstingen för 16 procent och kommunerna för 34 procent. Motsvarande andelar för länsmusikorganisationerna var 63, 17 och 2 procent. Av musikinstitutionernas intäkter var 9 procent biljettintäkter medan biljettintäkterna vid länsmusikorkestrarna endast utgjorde 3 procent. Den kommunala kultur-/musikskolan finns i nästan alla kommuner och är en frivillig musikundervisning som når över elever. De kommunala kostnaderna för musikskolan var över 1 miljard kronor. År 2000 såldes nästan 29 miljoner musikfonogram vilket motsvarar 3,2 sålda exemplar per invånare. Körlivet är utbrett och inom studieförbundens cirklar redovisades deltagare i ämnet körsång. Totalt redovisades i statistiken för år 2000 ca 16,4 miljoner besök på landets ca 240 museer, vilket omräknat per invånare motsvarade ca 1,9 museibesök. Besöken vid konstmuseerna och konsthallarna var 3,4 miljoner motsvarande drygt 0,4 konstutställningsbesök per invånare. Det finns 23 centralmuseer, flertalet belägna i Stockholm, med ett samordnande ansvar inom sitt område. Dessa hade en sammanlagd publik om 5,1 miljoner besök. De 26 regionala museerna Kulturstatistik

8 Inledning Sammanfattning redovisade drygt 2,7 miljoner besök medan de 75 kommunala museerna hade 3,3 miljoner besök. 1,3 miljoner besök skedde i grupper och 0,7 miljoner kom från skola eller förskola. Publiksiffrorna vid museerna visar på årsfluktuationer men sett över en tioårsperiod kan en viss uppåtgående trend konstateras. De offentliga insatserna för museerna var sammanlagt miljoner kronor varav statens svarade för 61 procent, kommunerna för 25 procent och landstingen för 15 procent. Av museernas samtliga intäkter utgjorde intäkter från entréer 9 procent. I rapportens avsnitt om bild och form framgår att de sammanlagda besökssiffrorna på konstmuseer och konsthallar år 2000 var 3,4 miljoner besök, varav 1,8 miljoner på konstmuseer och 1,5 miljoner på konsthallar. Sveriges Konstföreningars Riksförbund rapporterar över medlemmar bland sina föreningar, huvuddelen av dem på arbetsplatser. De statliga insatserna på bild- och formområdet var ca 94 miljoner kronor (exkl. konstmuseerna). Landstingen satsade 32 miljoner kronor och kommunerna uppskattningsvis 160 miljoner kronor, huvudsakligen till konstinköp, utsmyckning samt utställningsverksamhet. De statliga insatserna för kulturmiljövården var 600 miljoner kronor och kanaliseras bl.a. som olika bidrag till restaureringsprojekt via regionala instanser. Landstingen stöder bl.a. de hembygdsföreningarna. Ca 0,7 miljoner fornlämningar och kyrkor är skyddade enligt kulturminneslagen. 26 nationalparker finns och naturvårdsreservat. Av UNESCO:s 690 världsarvsobjekt ligger elva i Sverige. Huvuddelen av de statliga insatserna inom arkivområdet, ca 300 miljoner kronor, går till Riksarkivet och de sju landsarkiven hyllmeter papper finns registrerade vid arkiven och från Riksarkivet redovisades nästan forskarbesök. Vid specialarkivet Statens Ljud- och bildarkiv gjordes forskarbesök och vid Språk- och folkminnesinstitutet besök. I samtliga kommuner finns folkbibliotek. Antalet huvudbibliotek är 289 och biblioteksfilialerna ca och drygt 100-talet bokbussar. Totalt utlånades drygt 70 miljoner böcker vilket utslaget på befolkningen innebär nästan 8 boklån per invånare. Utlåningen av audiovisuella medier (talböcker, CD etc.) var 9,8 miljoner motsvarande 1 per invånare. Barnböckerna svarade för 42 procent av bokutlåningen, skönlitteraturen för vuxna för 28 procent medan facklitteraturen utgjorde 30 procent av bokutlåningen. Efter en lång tids expansion i folkbibliotekens verksamhet med ökande utlåning skedde under 1980-talet en nära 10-procentig nedgång i utlåningen. Denna nedgång har dock återhämtats under senare delen av talet och utlåningen ligger i dag på samma nivå som i mitten av 1980-talet. Staten bidrar med drygt 60 miljoner kronor för finansiering av bl.a. regionala bibliotek och lånecentraler. Sammantaget uppgick kommunernas kostnader för folkbiblioteken till 2,9 miljarder kronor och landstingens till 90 miljoner kronor. Bokutgivningen omfattade boktitlar och det beräknas att bokförsäljningen omfattade ca 18 miljoner volymer, vilket innebär två köpta böcker per invånare. Originalutgivningen på svenska språket var volymer, motsvarande 48 procent av utgivningen. Knappt hälften av bokförsäljningen var skönlitteratur medan 25 procent var facklitteratur och 24 procent barn- och ungdomsböcker. Det beräknas att det totala försäljningsvärdet uppgick till ca 1,7 miljarder kronor. Statens stöd till litteratur var drygt 90 miljoner kronor varav förlagsstöd för utgivning var 50 miljoner kronor och stöd till bibliotekens litteraturinköp 25 miljoner kronor. Sverige har internationellt sett en stor utgivning av dagspress med 170 dagstidningar och en genomsnittlig upplaga på vardagar om 4,1 miljoner exemplar. Det statliga presstödet, vars syfte är att garantera bredd i opinionsbildning, omfattar 514 miljoner kronor och går till s.k. andratidningar som annonsmässigt på en ort har distanserats av en konkurrent och riskerar nedläggning. Populärpressen omfattar drygt 400 tidningar med sammanlagt 23 miljoner exemplar i nettoupplaga. Antalet kulturtidskrifter var ca 175. De flesta kulturtidskrifterna fanns inom ämneskategorin konst, musik, teater och film. Vid landets biografer redovisades 17 miljoner biobesök som utslaget på befolkningen motsvarade 1,9 besök per invånare. År 1979/80 gjordes ca 25 miljoner besök vilket sålunda innebär en publikminskning vid landets biografer om 36 procent under de senaste två decennierna. Antalet premiärvisade filmer var runt 220 varav ett tjugotal producerade i Sverige. Räknat efter produktionsland och i antal biobesök svarade den USA-producerade filmen för två tredjedelar medan svenska filmer lockade 26 procent av biopubliken. Det statliga stödet till filmproduktion och -distribution omfattade 206 miljoner kronor och det genomsnittliga biljettpriset 2000 var 67 kronor. 8 Kulturstatistik 2002

9 Sammanfattning Inledning Regeringen ger tillstånd att sända television från marksändare och rikstäckande radiosändningar. Fyra programföretag har sådant tillstånd. Sveriges Radio är ett public service-företag som sänder i fyra rikstäckande kanaler och 26 lokala kanaler. Sändningstiden i Sveries Radio översteg timmar och ca 750 timmar per vecka sändes i rikskanalerna. Musik var den största programkategorin med 46 procent av sändningstiden. Sveriges Television är också ett public service-företag med kanalerna SVT1 och SVT2 som hade 88 respektive 80 sändningstimmar i genomsnitt per vecka. Den reklamfinansierade TV4 är sedan 1994 den publikt sett största TV-kanalen. Vidare framgår ur kulturstatistiken att de 11 studieförbunden år 2000 hade 2,8 miljoner deltagare i drygt studiecirklar. Ca av studiecirklarna redovisades inom estetiska och kulturella ämnen, motsvarande 40 procent av samtliga cirklar och med sammanlagt 1,1 miljoner deltagare. Musik och sång och var bland de populäraste estetiska ämnena, därnäst utövande teater. Andelen kvinnor i studiecirklarna var 57 procent. Studieförbunden anordnade samma år kulturprogram med sammanlagt 16,8 miljoner deltagare. Statistiken över konstnärer och kulturarbetare är bristfällig, men utbildningsstatistiken visar att ca personer utexaminerats från de konstnärliga högskolorna under det senaste decenniet. De olika konstnärsorganisationerna med anslutna författare, musiker, bildkonstnärer, skådespelare m.fl. organiserar knappt medlemmar. Den statliga konstnärspolitiken med ersättningar och bidrag till konstnärer omfattade 250 miljoner kronor. Detta stöd avser främst frilansande yrkesgrupper. Då det gäller sysselsättning inom kulturinstitutionerna framgår ur statistiken att sammanlagt drygt personalårsverken utfördes under Ca årsverken redovisades från landets folk- och forskningsbibliotek och ca vid landets offentligstödda teatrar. Inom museerna utfördes årsverken och vid de offentligstödda orkestrarna rapporterades nästan personalårsverken. Undersökningsresultat om svenska folkets kultur- och medievanor visar på att kvinnor generellt är något aktivare i de flesta kulturaktiviteter än män och att flitiga besökare och kulturutövare är vanligare i storstäderna än i glesbygd. Resultaten visar också att kulturdeltagandet i grunden är mycket utbildningsberoende, ju högre utbildning desto vanligare är det att delta i eller utöva kulturaktiviteter. Barn och ungdomar är dock landets flitigaste kulturkonsumenter och kulturutövare. Det är bland barn upp till 15 år som det är vanligast att besöka någon kulturinstitution, själv ha skrivit något, läst en bok eller utövat andra verksamheter, t.ex. att måla eller sjunga. Något mindre än hälften, 46 procent, av svenska folket har under senaste året besökt något museum. Särskilt välutbildade vuxna samt studerande ungdomar är flitiga museibesökare. Även småbarn går ofta på museer, med föräldrar eller i grupp från skola/förskola. Det är dock ingen större skillnad mellan män och kvinnor i besöksvanor. 43 procent av svenska folket hade under året gjort besök på någon konstutställning som visades på konsthall eller konstmuseum. Nära hälften, 47 procent, av svenska folket hade under året varit på teater eller musikteater/opera. 53 procent av kvinnorna har varit på teater under det senaste året jämfört med endast 40 procent av männen. Den typiske teaterbesökaren är en medelålders välutbildad kvinna bosatt i någon storstadsregion. Även yngre och studerande ungdomar går på teater oftare än genomsnittet. Kulturvaneundersökningarna visar att 57 procent av svenska folket någon gång under det senaste året varit på konsert/musikevenemang. 6 procent av svenska folket sjunger regelbundet i kör och 17 procent spelar regelbundet något musikinstrument. 67 procent av svenska folket hade besökt bibliotek någon gång under senaste år. Studerande, ungdomar, skolbarn samt vuxna med högskoleutbildning besöker biblioteket oftast. Kvinnorna är flitigare biblioteksbesökare än männen, 74 procent respektive 59 procent. Nästan 90 procent av småbarnen har varit på bibliotek under senaste året och en tredjedel av dem har lyssnat på sagostund. 64 procent av svenska folket hade någon gång varit på bio under året. Högutbildade går betydligt oftare än lågutbildade. De mest aktiva biobesökarna finns i storstäderna. Ungefär var sjätte svensk tittar på en videofilm en genomsnittlig dag. 13 procent av svenskarna har deltagit i någon studiecirkel under det senaste året. Kvinnor deltar oftare än män och studiecirkeldeltagandet är mer utbrett på landsbygd än i storstadsområdena. Något mer än en tredjedel av befolkningen läser böcker under en genomsnittlig dag och den genomsnittliga lästiden per dag var 23 minuter. Kvinnor är i genomsnitt flitigare Kulturstatistik

10 Inledning Sammanfattning bokläsare än män. Med stigande ålder minskar intresset för att läsa böcker och de flitigaste bokläsarna finns i åldersgruppen 9 14 år. Läsandet är också något mer utbrett i storstäderna jämfört med landsbygden. Tre fjärdelar av svenska folket läser enligt undersökningsresultaten någon morgontidning en genomsnittlig dag. Den genomsnittliga lästiden av morgontidningen var 23 minuter. Var tredje svensk läser någon vecko- eller månadstidning en genomsnittlig dag. De avsätter i genomsnitt 34 minuter för läsning varje dag. Kvinnor och äldre personer är de flitigaste läsarna. Lågutbildade läser vecko- och månadstidningar i högre utsträckning än högutbildade. 88 procent av svenska folket tittar på TV en genomsnittlig dag. Den genomsnittliga tittartiden är en timme och 45 minuter. Pensionärerna är tillsammans med de allra yngsta under 10 år de verkliga högkonsumenterna bland tittarna. Högutbildade grupper ser på TV mindre än lågutbildade. Åtta av tio svenskar lyssnar på radio en genomsnittlig dag. Den genomsnittliga lyssnartiden är ca två timmar. En stor del av denna tid är dock bakgrundslyssnande. Bortsett från barn under 15 år, som har den lägsta andelen radiolyssnare, finns endast små skillnader mellan åldersgrupper. Några sammanfattande diagram Kulturens finansiering 2000 Landsting Kommuner Stat Finansiering totalt: 53,2 mdr kr Kulturens offentliga finansiering 2000 Totalt 16,1 mdr kr Några mått på kulturutbudet 2000 Gudstjänster m.m. i Sv kyrkan Studiecirklar Studieförbundens kulturprogram Visningar vid museer Föreställningar vid statl. stödda teatrar Konserter vid länsmusikorg. Utgivna grammofonskivor/cd Bokproduktion, antal titlar Utställningar inom Sv Konstfören. Riksförb. Visningar vid konsthallar Föreställningar vid ej statl. stödda teatrar Utställningar inom Folkrörelsernas konstfr. Konserter vid lokala/reg. orkesterinst. Biografvisade filmer Stat 47% Kommuner 43% Landsting 10% Antal Hushållen Mkr Kulturstatistik 2002

11 Sammanfattning Inledning Några mått på kulturkonsumtion och kulturutnyttjande 2000 Medlemssiffror för några riksorganisationer 2000 Familje-, dam- herr- och ungdomstidn, årsupplaga 89 Svenska kyrkan Bibliotekslån 80 Specialtidn, årsupplaga 60 Idrottsföreningar Sålda grammofonskivor/cd 29 Hembygdsföreningar 481 Sålda in-/oinspelade videokassetter Sålda böcker av ny utgivning Svenska Konstföreningars Riksförbund 414 Fackpress, upplaga 9 Fri- och lågkyrkliga sammanslutningar 267 Serietidn, årsupplaga Dagspress, nettoupplaga 4 8 Romersk-katolska kyrkan 95 Uthyrda videokassetter 1 Antal i miljoner Riksteaterns lokala medlemsföreningar 26 Antal i tal Några publiksiffror 2000 Besöksvanor Andelen besökare minst en gång under senaste året i åldern 9 79 år Besök vid gudstjänster m.m. i Sv kyrkan Biobesök Bibliotek 67 Besök på studieförbundens kulturprogram Besök på museer Bio Kyrkan Besök på statl. stödda teatrar 3 Konsert 57 Deltagare i studiecirklar 3 Föreningsmöte 55 Besök på länsmusikorg. 2 Idrottsevenemang 53 Publik på fotbollsallsvenskan 2 Teater/musikteater 47 Besök på konsthallar Besök på vissa privatteatrar Besök på regionala/ lokala orkesterinst Antal i miljoner Museum Konstmuseum/ -utställning Studiecirkel Procent Kulturstatistik

12 Inledning Sammanfattning Eget kulturutövande under senaste fyra veckorna Andelen utövare i åldern 9 79 år Andelen användare av befolkningen i åldern 9 79 år en genomsnittlig dag Läst bok 67 TV Radio Spelat musikinstrument 13 Morgontidning Böcker Sjungit i kör 5 Procent Massmediedagen i minuter Använd tid en genomsnittlig dag i hela befolkningen 9 79 år Vecko-/månadstidning Internet CD-/grammofonskiva Special-/facktidskrift Text-TV Kvällstidning Video 15 Radio 129 Kassettband 12 TV CD-/grammofonskiva Bio 1 Procent Böcker 23 Morgontidning 23 Internet 21 Vecko-/ månadstidning Video Special-/ facktidskrift Kvällstidning Kassettband Text-TV 5 4 Minuter Kulturstatistik 2002

13 Kulturens pengar Kulturens pengar Kulturpolitiken formas i samspel mellan statens, landstingens och kommunernas insatser. Efter senaste länsreform finns det 20 landsting och antalet kommuner är i dag 289. Kulturområdet utgör också en kommersiell marknad med utbud av och efterfrågan på varor och tjänster där hushållen är aktörer. En stor del av kulturinstitutionernas finansiering består av biljettintäkter som också är en del av den privata kulturkonsumtionen. Den s.k. kulturindustrin omfattar kommersiella branscher där företag, t.ex. bokförlag, skivbolag, filmbolag och TV-bolag, är producenter. Ytterligare aktörer i kulturpolitiken är företag som sponsrar kultur även om insatserna totalt är förhållandevis blygsamma. Resultatsammanfattning År 2000 beräknas kultur- och mediesektorn i Sverige uppgå till 53,2 miljarder kronor. Den största delen av kulturen bekostas direkt av konsumenterna själva, ca 37,1 miljarder kronor. De totala offentliga kultursatsningarna, inklusive stöd till massmedier och folkbildning, uppgick till ca 16,1 miljarder kronor. De statliga kulturutgifterna år 2000 kan uppskattas till 1,2 procent av den totala statliga budgeten (beräknat exklusive räntor på statsskulden). De kommunala kulturutgifternas andel av kommunernas samlade budgetar var samma år ca 2,6 procent. Motsvarande andel av landstingens totala driftkostnader var 1,3 procent. Av hushållens sammanlagda privata konsumtion utgjorde utläggen för varor och tjänster inom kultur- och medieområdet ca 3,7 procent. En beräkning av andelen kultur i hela bruttonationalprodukten, BNP (värdet av alla varor och tjänster som produceras), ger som resultat att den totala privata och offentliga kulturkonsumtionen motsvarar 2,5 procent av BNP. Även om företagens finansiering av kulturlivet, sponsring, är en blygsam andel av kulturlivets intäkter har den kommit att få en strategisk betydelse. På grundval av Kulturrådets statistik för statsbidragsstödda kulturinstitutioner kan sponsringens andel uppskattas till någon enstaka procent av de samlade intäkterna. Under 1990-talets första hälft gjordes besparingar i såväl de kommunala och landstingskommunala kulturbudgetarna som i den statliga kulturbudgeten. Redan statistiken för 1996 indikerar dock en klar real återhämtning. Statistiken för 1998 och 2000 bekräftar ytterligare denna trend. Den nästan 10-procentiga ökningen av de kommunala kultursatsningarna mellan åren 1994 och 1998 följs dock år 2000 av en minskning på ca en procent. De landstingskommunala kulturutgifterna har fortsatt att öka. De är år 2000 ca 330 miljoner kronor högre än år Under de senaste åren har även nya medel tillförts i den statliga kulturbudgeten. Då det gäller landsting och kommuner är det dock viktigt att understryka att bilden är splittrad med avsevärda skillnader mellan enskilda kommuner och landsting. Enligt den här använda definitionen av de privata kulturutgifterna utgör hushållens kulturkonsumtion ca 70 procent av den totala kulturekonomin i landet, medan den offentligt finansierade kulturen svarar för 30 procent. Av de offentliga kulturutgifterna svarade staten och kommunerna för ungefär lika stora delar, ca 7,6 miljarder kronor respektive 6,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 47 respektive 43 procent av de totala offentliga kulturutgifterna. Landstingens insatser uppgick till ca 1,6 miljarder kronor eller 10 procent av de totala utgifterna. Statens insatser för kultur och medier budgetåret 2000 uppgick sålunda till ca 7,6 miljarder kronor. Här inkluderas samtliga anslag under rubrikerna Kulturverksamhet och Massmedier i Kulturdepartementets budget. Därutöver inkluderas hela stödet till folkbildning, vilket återfinns under Utbildningsdepartementets budget. Exempel på andra statliga medel av kulturpolitisk natur är arbetsmarknadspolitiska stöd och Framtidens kultur, som år 2000 fördelade ca 68 miljoner kronor. Boverket fördelade 24 miljoner kronor till samlingslokaler. Stöd till projekt inom kulturområdet fördelas också av EU. De 289 kommunerna satsade år 2000 ca 6,9 miljarder kronor på kultur. Den i särklass största andelen, över 40 procent utgjordes av anslagen till folkbiblioteken som i absoluta tal omfattade 2,9 miljarder kronor. Den post som i statistiken går under»allmän kulturverksamhet«innefattar bl.a. kostnader för teater, musik, museer och utställningar utgjorde år 2000 ca 2,5 miljarder kronor eller 30 procent av de sammanlagda kommunala kulturutgifterna. Kostnaderna för den kommunala musik-/kulturskolan Kulturstatistik

14 Kulturens pengar uppgick till 1,3 miljarder kronor eller 19 procent av kommunernas kulturkostnader. Motsvarande uppgifter för studieorganisationer är 0,6 miljarder kronor eller 9 procent. Landstingens insatser för kultur var år 2000 drygt 1,6 miljarder kronor. Största delen av detta belopp, en femtedel utgjordes av bidrag till musikområdet. De regionala kulturinstitutionerna får betydande stöd från landstingen. De största bidragen går till länsteatrar och länsmuseer. Även regionala orkesterinstitutioner och länsmusikorganisationer får stora bidrag för sin verksamhet. Den största delen av kulturen svarar dock hushållen och individerna själva för. Uppskattningsvis 36,7 miljarder kronor eller 70 procent av den samlade kulturkonsumtionen består av varor och tjänster som hushållen själva bekostar. I den siffran inkluderas utgifter för apparatinköp, t.ex. TV, ljudanläggningar och videoapparater (dock inte TV-licenser). Utgifter för dags- och kvällstidningar, ca 8,8 miljarder kronor, är de svenska hemmens största utgiftspost. Därnäst kommer bokinköpen som 1999 uppgick till 5,2 miljarder kronor. Om statistiken Vartannat år publiceras rapporten Kulturens pengar (tidigare Samhällets kulturutgifter). Statistiken, som tas fram av SCB på uppdrag av Kulturrådet, redovisar såväl de offentliga kulturinsatserna som den privata kulturkonsumtionen. De huvudsakliga källorna för statens kulturutgifter är Statsbudgetens utfall (Ekonomistyrningsverket), kulturdepartementets regleringsbrev och Kulturrådets årsredovisning/bidragsfördelning. Statistik om landstingens kulturutgifter inhämtas med en särskild enkät från de 20 landstingens kulturnämnder/ motsvarande. Statistiken om kommunernas kultursatsningar bygger på uttag från den s.k. kommunala finansstatistiken som tas fram av SCB. Uppgifterna kommer från den centrala ekonomiavdelningen i kommunen och saknar detaljerad redovisning efter konstområde. Utgifter för folkbibliotek, musikskola och studieförbund är de enda kategorier som redovisas. Det kunde därför vara önskvärt att, i likhet med statistiken om landstingens kulturutgifter, ta fram en särskild kommunstatistik som bygger på uppgifter direkt från kulturnämnderna. Med utvecklingen av kommundelsnämnder och andra förändringar i den kommunala organisationen har dock förutsättningarna för att ta fram en sådan statistik blivit sämre. Den privata kulturkonsumtionen belyses med hjälp av SCB:s undersökning av hushållens utgifter. Statistiken samlas in via intervjuer, bokföring och registerbearbetningar. Kulturutgifterna avgränsas på något olika sätt för stat, landsting, kommun och hushåll beroende på de olika statistiska källmaterialen. Uppgifterna för landstingen är tämligen heltäckande. För kommunerna redovisas uppgifter som finansieras över kommunernas kulturbudget samt kommunal kultur-/musikskola. Kostnader för kulturverksamhet som finansieras över barnomsorg, utbildning, social eller annan kommunal verksamhet är oftast inte inräknade. I hushållens kulturutgifter ingår inköp av TVoch videoapparater, ljudanläggningar, tidningar, böcker, CD-skivor m.m. Kulturens andel 2000, procent Financial figures 2000, per cent Kulturutgifter Procent Statliga kulturutgifter av total statsbudget 1 1,2 Kommunala kulturutgifter av kommunernas totala driftkostnader 2 2,6 Landstingens kulturutgifter av landstingens totala utgifter 2 1,3 Hushållens kulturutgifter av total privat konsumtion 3 3,7 Totala kulturutgifter av bruttonationalprodukt, BNP 4 2,5 1. Statsbudget exklusive skuldräntor. 2. Avser kommunala resp. landstingskommunala nettodriftkostnader. 3. Uppgifterna avser privat konsumtion enligt nationalräkenskaperna Totala kulturutgifter är summan av offentliga och privata kulturutgifter. Källa: Kulturens pengar 2000, Statens kulturråd; Statsbudgetens utfall, Ekonomistyrningsverket, Landstingsförbundets och SCB:s hemsida Offentliga och privata kulturutgifter 2000, miljoner kronor Public and private cultural expenditure 2000, MSEK Mkr Stat Landsting Totalt 53,2 mdr kr Kommuner * Uppgifterna avser år 1999 omräknade till 2000 års priser Källa: Kulturens pengar 2000, Statens kulturråd Hushåll * Kulturstatistik 2002

15 Kulturens pengar Offentliga kulturutgifter 2000, procent Public cultural expenditure 2000, per cent Totalt 16,1 mdr kr Offentliga kulturutgifter , miljoner kronor. Fasta priser, 2000 = 100 Public cultural expenditure , MSEK prices Mkr Stat 47% Kommuner 43% Landsting 10% Kulturutgifterna avgränsas på olika sätt för stat, landsting, kommuner och hushåll beroende på källmaterial. Uppgifterna för landstingen är tämligen heltäckande. För kommunerna redovisas uppgifter som finansieras över kommunernas kulturbudget samt kommunal kultur-/musikskola. Kostnader för kulturverksamhet som finansieras över barnomsorg, utbildning, social eller annan kommunal verksamhet är oftast inte inräknade. I hushållens kulturutgifter ingår inköp av TV- och videoapparater, tidningar, böcker, CD-skivor m.m. Källa: Kulturens pengar 2000, Statens kulturråd Stat 1990 Landsting Kommun Summa 2000 Källa: Samhällets kulturutgifter 1993/94 och 1996, SCB samt Kulturens pengar 1998 och 2000, Statens kulturråd Offentliga kulturutgifter , miljoner kronor. Löpande och fasta priser, 2000 = 100 Public cultural expenditure , MSEK. Current prices and 2000 prices Löpande priser Stat Landsting Kommun Summa Fasta priser, 2000 = 100 Stat Landsting Kommun Summa Uppgifter om statliga kulturutgifter är hämtade från statsbudgetens årliga utfall, kulturdepartementets regleringsbrev samt Statens kulturråds årsredovisning. landstingens kulturutgifter samlas in av SCB via enkät. kommunala kulturutgifter sammanställs vartannat år och hämtas då från SCB:s kommunala räkenskapssammandrag. privat konsumtion av kultur och medier hämtas från SCB:s Hushållsbudgetstatistik. Kulturstatistik

16 Kulturens pengar Hushållens kulturutgifter , miljoner kronor. Fasta priser, 2000 = 100 Cultural expenditure of households , MSEK prices Hushållens utgifter inom kultur- och medieområdet 1999, miljoner kronor Cultural and media expenditure of households 1999, MSEK Mkr Dags- och kvällstidningar Böcker Övriga tidningar CD-skivor TV Scenframträdanden, dans Stereo, radio, bandspelare, CD-spelare Reparation, hyra, tillbehör Källa: Samhällets kulturutgifter 1993/94 och 1996, SCB samt Kulturens pengar 1998 och 2000, Statens kulturråd Videoband (köpta/hyrda) Opera, konsert Hushållens kulturutgifter , miljoner kronor. Löpande och fasta priser, 2000 = 100 Cultural expenditure of households , MSEK. Current prices and 2000 prices Video Bio Teater Tavlor Totalt 36,7 mdr kr Löpande priser Fasta priser, 2000 = Museer, utställningar Övriga trycksaker Parabol Källa: Samhällets kulturutgifter 1993/94 och 1996, SCB samt Kulturens pengar 1998 och 2000, Statens kulturråd Musikinstrument 130 Grammofonskivor 47 Kasetter 45 Mkr Uppgifterna om den privata konsumtionen hämtas från SCB:s undersökningar av hushållens utgifter. Hushåll med enbart personer äldre än 74 år ingår inte i undersökningen. Fr.o.m. år 1995 genomförs undersökningen löpande och viss förändring har gjorts av definitioner och avgränsningar. Urvalsstorleken uppgår till ca hushåll per år, jämfört med tidigare års ca hushåll. Källa: Utgiftsbarometern, SCB och Kulturens pengar 2000, Statens kulturråd 16 Kulturstatistik 2002

17 Kulturens pengar Offentliga kulturutgifter efter ändamål 2000, miljoner kronor och procent Public cultural expenditure by categories 2000, MSEK and per cent Statliga Mkr % Allmän kulturverksamhet Teater och dans Musik Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter Bild och form samt konsthantverk 94 1 Ersättning och bidrag till konstnärer Arkiv Kulturmiljö Museer och utställningar Film och medier Forskning 37 0 Folkbildning Mediefrågor Summa Offentliga kulturutgifter efter ändamål 2000, miljoner kronor och procent Public cultural expenditure by categories 2000, MSEK and per cent Landsting Mkr % Teater och dans Musik Bild och form 33 2 Museer och utställningar Kulturmiljövård och arkiv 24 1 Bibliotek och litteratur 86 5 Film och AV 35 2 Studieförbund Länsbildningsförbund 25 2 Ungdomsorganisationer 98 6 Lokalhållande föreningar 1 0 Kulturarbetare 11 1 Allmän kulturverksamhet Summa Offentliga kulturutgifter efter ändamål 2000, miljoner kronor och procent Public cultural expenditure by categories 2000, MSEK and per cent Kommunala Mkr % Allmän kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer Bibliotek Musik-/kulturskola Summa därav 2 teaterinstitutioner 546 musikinstitutioner 147 museer/konsthallar 471 Delsumma Omfattar bl.a. Statens kulturråds förvaltning, utvecklingsverksamhet och bidrag till allmän kulturverksamhet vid kulturinstitutioner och kulturföreningar, t.ex. teatrar, museer, orkestrar och hembygdsföreningar, bidrag till internationellt kulturutbyte etc. 2. Uppgifter från respektive institution. Offentliga kulturutgifter efter ändamål 2000, miljoner kronor och procent Public cultural expenditure by categories 2000, MSEK and per cent Summa offentliga 1 Mkr % Teater och dans Musik Bild o form Museer och utställningar Kulturmiljövård och arkiv Bibliotek och litteratur Film, AV och medier Studieförbund Länsbildningsförbund 25 0 Ungdomsorganisationer 98 1 Lokalhållande föreningar 1 0 Kulturarbetare Allmän kulturverksamhet Summa Summeringen är gjord från källor med delvis olika indelningsgrunder för redovisningen av kulturutgifter. Driftkostnad för kultur per landsting redovisas i bilaga. Kommunal nettodriftkostnad, kronor per invånare, se avsnitt 17 Kommun för kommun nyckeltal Källa: Kulturens pengar 2000, Folkbiblioteken 2000, Museer och konsthallar 2000, Musikstatistik 2000 samt Teater och dans 2000, Statens kulturråd Kulturstatistik

18 Kulturens pengar Offentlig finansiering av kulturinstitutioner, fria grupper m.fl. 2000, tusental kronor Public financing of cultural institutions, independent groups etc 2000, SEK Antal Bidrag i tusental kronor från Intäkter Andel off. Institution/organisation inst./org. stat landsting kommun övrigt off. stöd totalt totalt, tkr bidrag, % Nationella teaterinstitutioner Regionala/lokala teaterinstitutioner Övr. institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper/projekt Fria dansgrupper Summa teatrar Länsmusikorganisationer Lokala/regionala orkesterinstitutioner Summa musikorganisationer Centralmuseer Statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Länsbibliotek Kommunala folkbibliotek Summa bibliotek Summa samtliga organisationer Källor: Teater och dans 2000, Musik 2000, Museer och konsthallar 2000, Folkbiblioteken 2000 och Kulturens pengar 2000, Statens kulturråd 18 Kulturstatistik 2002

19 Kulturens pengar Offentlig finansiering av kulturinstitutioner, fria grupper m.fl. 2000, procent Public financing of cultural institutions, independent groups etc 2000, per cent Bidrag i procent från övrigt Off. financierings- Typ av organisation stat landsting kommun offentligt stöd grad, totalt Nationella teaterinstitutioner Regionala/lokala teaterinstitutioner Övr. institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Summa teatrar Länsmusikorganisationer Lokala/regionala orkesterinstitutioner Summa musikorganisationer Centralmuseer Statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Länsbibliotek Kommunala folkbibliotek Summa bibliotek Summa samtliga organisationer Källor: Teater och dans 2000, Musik 2000, Museer och konsthallar 2000 och Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd Kulturstatistik

20 Kulturens pengar Sponsring av kulturinstitutioner m.m. 2000, tusental kronor Sponsoring of cultural institutions etc 2000, SEK Procent av tot. Mottagare Tkr intäkter Teatrar ,8 därav nationella teatrar ,5 regionala/lokala teatrar ,2 övriga teatrar med statsbidrag ,3 fria teatergrupper, verksamhet 207 0,2 fria teatergrupper, projekt 193 0,8 fria dansgrupper 0 0,0 Musikorganisationer ,0 därav länsmusikorganisationer 664 0,2 lokala/regionala orkesterinstitutioner ,5 Museer/konsthallar ,3 därav centralmuseer ,1 statliga museer ,7 regionala museer ,6 kommunala museer ,5 övriga museer ,8 konsthallar ,6 Summa samtliga institutioner ,5 Stiftelsen framtidens kultur 1994/ , antal beviljade bidrag och belopp i tusental kronor, löpande priser Foundation Culture of the Future 1994/ , number of grants and amounts, SEK current prices Bidragets storlek 1994/ tkr tkr tkr tkr tkr Summa antal stödda projekt Fördelade medel totalt, tkr Genomsnittligt bidragsbelopp, tkr/proj Respektive år tillkommer ett belopp på tkr för information, konferenser, utredningar m.m. Detta belopp uppgår till ca 1,6 milj. kr år År 1998 avsattes dessutom 3 milj. kr för en vetenskaplig utvärdering samt 4 milj kr, inteckning från 1997, för Kulturnät Sverige. Bidrag från Stiftelsen framtidens kultur 1994/ , miljoner kronor. Fatsa priser, 2000 = 100 Grants from the Foundation Culture of the Future 1994/ , MSEK prices Här redovisas sponsring av kulturinstitutioner. Härutöver kan andra projekt och evenemang genomförda av enskilda arrangörer sponsras, liksom fria grupper inom teater- och musikområdet. Kommuner kan även få stöd från företag för t. ex. bibliotek. Källor: Teater- och dansstatistik, Musikstatistik, Museer och konsthallar respektive år, Statens kulturråd Sponsring av kulturinstitutioner m.m. 2000, procent Sponsoring of cultural institutions etc 2000, per cent Totalt 98 mkr Mkr / Teatrar 47% Källa: Årsredovisning respektive år, Stiftelsen framtidens kultur, bearbetning Museer och konsthallar 38% Musikorganisationer 15% Källor: Teater- och dansstatistik, Musikstatistik, Museer och konsthallar respektive år, Statens kulturråd 20 Kulturstatistik 2002

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

kulturen i siffror 2008#7 kulturens finansiering 2007

kulturen i siffror 2008#7 kulturens finansiering 2007 kulturen i siffror kulturens 8#7 finansiering 7 Cultural funding 7 Kulturens finansiering 7 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Elin Jakobsson, tel. 8 59 64 43 Printed

Läs mer

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 Bilaga 1 BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR VID JÄMFÖRELSER MELLAN OPERAHUS På grund av skillnader i redovisningarna av verksamheterna är en jämförelse

Läs mer

På spaning efter jämställdhet del 2

På spaning efter jämställdhet del 2 På spaning efter jämställdhet del 2 och män i scenkonsten i Sverige 2008 SVENSK TEATERUNION SVENSKA ITI På spaning efter jämställdhet del 2 och män i scenkonsten i Sverige 2008 Innehåll 6 Inledning 9 Innehåll

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet

ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet 1 (8) Organisation (juridisk person) Adress (ange ev. c/o adress) Postnummer Ort Telefon Mobil Fax E-post Bidrag från Kulturrådet avseende

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

STATLIGA KULTURINSATSER 2004 I REGIONALT PERSPEKTIV KULTUREN I SIFFROR 2005:1

STATLIGA KULTURINSATSER 2004 I REGIONALT PERSPEKTIV KULTUREN I SIFFROR 2005:1 STATLIGA KULTURINSATSER 2004 I REGIONALT PERSPEKTIV KULTUREN I SIFFROR 2005:1 Government initiatives in the cultural sector in 2004, in a regional perspective Statliga kulturinsatser 2004 i regionalt perspektiv

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Samhällets utgifter för kultur 2012 2013

Samhällets utgifter för kultur 2012 2013 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Samhällets utgifter för kultur 2012 2013 Kulturfakta 2014:2 Postadress: Box 120 30, 102 21 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20, 6 tr Telefon: 08-528 020 00 E-post: info@kulturanalys.se

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

RAPPORT STATISTIK 2013

RAPPORT STATISTIK 2013 RAPPORT STATISTIK 2013 Teatercentrum samlar varje år in uppgifter från medlemmarna rörande bl.a. publik, föreställningar, turné och personal. Svaren gällande 2013 är nu sammanställda. Vi kan se att de

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Undersökning bland olika åldersgruppers vanor, intressen och hälsa Anita Boij Rapport 2009:6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Fritids- och kulturvanor

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2015 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

De fria dansgruppernas situation En lägesrapport 2002

De fria dansgruppernas situation En lägesrapport 2002 De fria dansgruppernas situation En lägesrapport 2002 av Ann Larsson på uppdrag av Statens kulturråd Januari 2002 Innehåll 3 1. Uppdrag och arbetsmetod 3 2. Den fria dansgruppens struktur och gruppernas/koreografernas

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Region Skåne avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Region Skåne avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Region Skåne avseende kulturverksamhet 2009 2010 Statens kulturråd (Kulturrådet) och Region Skåne vill gemensamt utveckla och fördjupa

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

EKONOMISKT UTFALL Det är obligatoriskt att redovisa de ekonomiska uppgifterna i redovisningsblanketten. Ange samtliga belopp i hela kronor.

EKONOMISKT UTFALL Det är obligatoriskt att redovisa de ekonomiska uppgifterna i redovisningsblanketten. Ange samtliga belopp i hela kronor. REDOVISNING KONSTOMRÅDESÖVERGRIPANDE ARRANGÖRER SISTA REDOVISNINGSDAG: 28 APRIL 2014 ANVISNINGAR FÖR REDOVISNINGEN Observera Denna onlineblankett är optimerad för webbläsaren Internet Explorer version

Läs mer

TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj! FREDAG 13 APRIL 2012! Ulrika Holmgaard, VD!

TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj! FREDAG 13 APRIL 2012! Ulrika Holmgaard, VD! TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj FREDAG 13 APRIL 2012 Ulrika Holmgaard, VD 1 En slags historik Teatrarnas riksförbund TR bildades den 15 december 1943 av Några privatteatrar

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar

Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar En enkätundersökning gjord av Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län, i samarbete med Håbo, Älvkarleby och Östhammars kommuner Gunnar Matti, Kultur i länet

Läs mer

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 Mars 2007 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Box 3127, 103 62 STOCKHOLM Tel: 08-545 132

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Kulturförvaltningennyckeltal

Kulturförvaltningennyckeltal Kulturförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 4 35 3 25 2 263 Aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1 inv. 273 348 314 36 262 251 271 276 Värnamo ligger under rikssnittet

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Barns och ungas kulturvanor

Barns och ungas kulturvanor Barns och ungas kulturvanor Redovisning av en pilotundersökning genomförd i Stockholms stad 2013 2014-06-19 Sammanfattning...3 Resultat...3 Slutsatser...3 Inledning...5 Syfte...5 Genomförande...5 Svarsfrekvens...6

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Nedan följer en sammanställning av möjligt material till stöd för utvärdering enligt Virvatuli-modellen. I tabellerna ges också exempel på

Läs mer

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm och återrapporteringskrav för budgetåret 2003 avseende

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

samhällsinformation öppnar hösten 20

samhällsinformation öppnar hösten 20 samhällsinformation öppnar hösten 20 Kulturen ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen och samverkan med lokala kulturföreningar, bildningsförbund, kulturella nätverk och övriga fria utövare ska utvecklas.

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Musikalen FETT. en projektredovisning från

Musikalen FETT. en projektredovisning från Musikalen FETT en projektredovisning från 2 VAD GJORDE VI? Under ca två års tid har vi, tillsammans med kompositören och författaren Bertil Goldberg, arbetat på att skapa en musikal med målsättningen att

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Handbok för projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Innehållsförteckning Allmänt om projektstöd PRONTO! 3 Ansökningstider 3 Vem kan få projektstöd?

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer