ANTENNOMKOPPLARE QROLLE, DEL 3 XXL-BYGGE I VÄSTERÅS MINI-HÄST ANTENN 500 KHZ

Transkript

1 ANTENNOMKOPPLARE QROLLE, DEL 3 XXL-BYGGE I VÄSTERÅS MINI-HÄST ANTENN 500 KHZ

2 HM-189GPS Mikrofon ICOM E80D D-star färdig 144 & 432MHz heltäckande mottagare FINESSER D-STAR DV trafiksätt (digital röst och långsam data) DR (D-STAR repeater läge) för enkel inställning CS-80/880 gratis programvara (kräver OPC-1529R, OPC-478 eller OPC-478UC tillbehör) GPS position rapportering (DV-läge) kräver HM-189GPS (tillbehör) GPS-A trafiksätt för enkel D-PRS användning ÖVRIGT Förenklat handhavande D-STAR repeaterlista (upp till 300 callsigns kan lagras) Totalt 1052 minnen Inbyggd CTCSS / DTCS avkodare/kodare Monitor funktion för svaga signaler 16 DTMF minnen (max 24 tecken i varje) Tangentbordslås Uteffekt 5 W med ca 6 timmars drifttid TEKNISKA DATA Steglängd 5, 6.25, 8.33, 9, 10, 12.5, 15, 20, 25, 30, 50, 100, 125 och 200kHz Spänning 10-16VDC Uteffekt (7.4VDC) 0.1, 0.5, 2.5 och 5W Storlek mm 58 bred, 103 hög, 34 djup Vikt 290 g med BP-217 Trafiksätt FM, AM, WFM, DV Antennanslutning SMA Mottagare MHz Frekvensområde sändning och MHz PRIS kr ICOM ID-E880 D-star färdig 144 & 432MHz FINESSER D-STAR DV trafiksätt (digital röst och långsam data) DR (D-STAR repeater läge) för enkel inställning CS-80/880 gratis programvara (kräver OPC-1529R, OPC-478 eller OPC-478UC tillbehör) GPS-A trafiksätt för enkel D-PRS användning ÖVRIGT Stor LCD display 64 x 20.7 mm Snabb scanning (upp till 50 kanaler/ sekund vid programmerad scanning) Förenklat handhavande D-STAR repeaterlista (upp till 300 callsigns kan lagras) Totalt 1052 minnen Inbyggd CTCSS/DTCS avkodare/kodare Monitor funktion för svaga signaler 16 DTMF minnen (max 24 tecken i varje) Tangentbordslås Uteffekt 50W både VHF och UHF Tre typer av störningsfilter smal, mellan och bred Justerbar mikrofonkänslighet (2 nivåer) Stor effektiv fläkt PRIS kr TEKNISKA DATA Steglängd 5, 6.25, 8.33, 10, 12.5, 15, 20, 25, 30, 50, 100, 125 och 200kHz Spänning 13.8VDC ± 15% Uteffekt 5, 15, 50W Storlek mm 150 bred, 40 hög, 199 djup Vikt 1.3kg Trafiksätt FM, DV, AM Antennanslutning SO-239 Frekvensområde sändning och MHz Mottagare , , MHz OPC-478UC USB kabel. Passar E80D & ID-E880. OPC-1529R seriellkabel RS-232C. Passar E80D & ID-E880. DIGITAL & ANALOG ENKELT HANDHAVANDE Brev & postpaket: Box 208, Karlstad Företagspaket: Fallvindsgatan 3-5, Karlstad

3 QTC 6/09 Föreningen Sveriges Sändareamatörer QTC Amatörradio Årgång 82, nr Medlemstidskrift och organ för Föreningen Sveriges Sändareamatörer Redaktör Jonas Ytterman, SM5HJZ qtc@ssa.se Ansvarig utgivare Tore Andersson, SM0DZB sm0dzb@ssa.se Teknisk konsult Karl-Arne Markström, SM0AOM, sm0aom@telia.com Kommersiella annonser Anders Berglund, SM6RTN anders.berglund@motorkonsult.se Utgivare Föreningen Sveriges Sändareamatörer SW ISSN Tryck Grafiska Punkten, Växjö Upplaga cirka exemplar QTC Amatörradio finns även som taltidning. QTC /8 10/7 22/7 4/8 9 5/8 16/8 31/8 10 6/9 17/9 30/9 11 6/10 17/10 2/ /11 15/11 30/11 1, /12 17/12 4/1 Genmäle till insändare eller liknande kan skickas till redaktionen fem dagar efter manusstopp. Omslagsbilden SM5XIS, Bernhard har byggt en station modell stor. Bilden viser en del av denna skapelse. Läs mer om Bernhards bygge på sidan 18. Foto: SM4INN, Matts Andersson QTC Amatörradio produceras på PC med InDesign CS3 och Corel Graphics Suite. Typsnitt: Caslon, Garamond och Myriad. Papper: Profsilk, 90 respektive 150 g Nu är vi igång Stort tack till alla som kom på årsmötet. Tack också till Täby-sändaramatörer för allt arbete som ni la ner, så att vi alla fick en trevlig och givande radiohelg. Den nya styrelsen hade vårt första styrelsemöte den 9 10 maj. Det var en diger dagordning. Här ska jag beröra några av besluten. Styrelsen beslutade bl.a. att göra vissa ändringar inom styrelsen när det gäller kontaktansvar mot föreningens sektioner. Vi fyllde också på med nya funktionärer på de vakanta platserna. Frekvensfrågorna är en av de viktigaste arbetsuppgifterna vi har i SSA. Därför rustar vi oss nu organisatoriskt så att vi skall kunna lyfta fram våra krav på bästa sätt. Frekvensfrågor är som ni vet internationella. Därför samordnar vi våra krav med IARU. PTS och andra telemyndigheter förbereder nu nästa stora internationella radiokonferens, WRC Inför WRC 2011 tar PTS fram svenska ståndpunkter, i en rad möten med berörda parter där är SSA med och för fram våra krav. För att vi inom SSA skall ta tillvara på all kunskap vi har i vår organisation, kommer styrelsen att lägga ner kraft på att arbeta så brett och öppet som möjligt tillsammans med våra funktionärer inom HF- och VUSHF-sektionerna, men också övriga funktionärer och enskilda medlemmar som kan tillföra kompetens inom olika områden. Som ett första steg har vi nu rustat oss organisatoriskt. IARU och myndighetskontakter knyts närmare styrelsen. Styrelsen har beslutat att jag är kontaktansvarig för IARU/myndighetskontakter. Två nya funktionärer har rekryterats. Det är SM0IMJ Hans som tar hand om IARU-frågor. På så sätt tar vi i tillvara SM0IMJ:s kompetens. Vi förstärker med SM0YTA Göran när det gäller myndighetskontakter. Göran har tidigare arbetat som inom Teracom, senast som VD. Han har genom sitt tidigare arbete stor erfarenhet av frekvensfrågor och hur myndigheterna arbetar med dessa frågor. Jag vill understryka, att mycket av arbetet inom det här området, måste ske inom HF- och VUSHF-sektionerna. Föreningen har nu två erfarna sektionsledare. SM5COP Rune har som ni vet ställt upp som HF-sektionsledare. Rune har mycket bred erfarenhet av SSA-arbete. SM7GVF Kjell lägger ner mycket arbete och tid inom på VUSHF-sektionen tillsammans med övriga funktionärer. För att bredda kopplingen in till styrelsen så tar SM3WMU Tomas på sig kontaktansvaret för HF sektionen och radioteknik-sektionen. SM7LQV Lars har kontaktansvar mot VUSHF sektionen och utbildningssektionen där SM7MCD är ny sektionsledare. SM6HNS Dicken fortsätter att vara styrelsens kontaktperson med våra distriktsledare. Via distriktsledarna har föreningen ett mycket bred och landomfattande kontaktnät. Det är styrelsens förhoppning att genom de organisationsförändringar som nu genomförts ska vi kunna säkerställa att vi tar tillvara all den kompetens som finns inom vår organisation. Allt internationellt arbete är tidskrävande och tålamod krävs för att åstadkomma förändringar. Många länder och dess myndigheters krav skall jämkas samman för att kunna fatta beslut. Därför räcker det inte bara med att påverka PTS i vårt land. Det är självklart att vi skall ha ett bra samarbete med PTS och andra intressenter som verkar inom radioområdet så att de också ställer upp för våra krav internationellt. Vi måste också arbeta nära med våra grannländer och IARU. Fortsättning på sidan 4. INNEHÅLL Nu är vi igång 3 QSL-information 5 Kansli 5 Antennomkopplare med manöverbox 6 Mini-Häst antenn 10 Kommentar polarisationsmöjligheter 11 IRC NEWS 11 Google på CW 11 QROlle, kontruktionsbeskrivning del 3 12 QRP & egenbygge 12 Ser du transceiverns display? khz 15 Fjärrstyrd radiostation för contest 16 XXL-bygge i Västerås 18 Contest 20 Hur ska vi utveckla svensk Radiosport? 20 Portabeltesten SM5AJV 23 Faluns FRG-grupp i skarp insats! 24 Dragningslista för årsmöteslotteriet 25 Låt SI9AM bli en oförglömlig händelse 26 The DXpedition to All of the Kiribati Entities 27 Nnationaldagen 2009 med specialprefix 29 DX 30 KRAS aktiverar Segerstads Fyr 31 7 MHz-bandet nu mer åt alla 32 Ny Sektionsledare HF 32 SK7HW:s auktionen i Växjö 33 Upplysning om CW-nyckel svaren 33 SYLRA 33 Besök hos en riktig radioamatör! 34 VUSHF 34 QSL-information 39 Världsradiolyssnare 40 Diplom 42 Internationell Svarskupong IRC 44 På gång 45 Field-Day i Distrikt 0 8S0DAY 45 Field Day Väst 45 Årets bästa artikel 47 Länktips 47 Protokoll från årsmötet 48 DX 51 Portabeltesten SM0IHR 53 In memoriam 54 Ham-annonser & smått-o-gott 55 QRV från Moskva 55 2:a SAQ-mötet 56 Prylmarknad i Handen 56 Radioloppis i Norrköping 56 Besök SK0TM 56 SVARKs loppmarknad 57 Uppsalamöte Stora Björnmötet, SK4BM 57 Samband 58 ARS AmatörRadio för Samhällsskydd 58 Radioprognos 58 3

4 Kansli och styrelse Från och med augusti 2007 har kansliet delats och finns som tidigare i Sollentuna, men nu även i Karlsborg. Arbetsuppgifterna har fördelats mellan de två platserna och huvudpunkterna återges nedan. Plusgiro: Bankgiro: web-plats: Sollentuna Ekonomi Utdelning av nya bassignaler och certifikat Provtagningsfrågor Förfrågningar om medlemsskap Karlsborg HamShop, order och utskick av beställningar Administration av specialsignaler Förberedelser för års- och styrelsemöten Arkivfrågor Sollentuna Postadress Box 45 Expeditionstid Måndag fredag Sollentuna Besöksadress Turebergs Allé 2 Telefontid Måndag fredag Sollentuna Telefon Fax Kanslist Therése Tapper e-post therese@ssa.se Karlsborg Postadress Box Karlsborg Besöksadress Stenbecks Väg 2 Karlsborg Telefon Kanslist SM6JSM, Eric Lund e-post hq@ssa.se Expeditionstid Måndag torsdag Fredag arkivdag, ingen expeditionstid. Telefontid Måndag torsdag Fredag arkivdag, ingen telefontid. Styrelse Ordförande SM0DZB, Tore Andersson Kungstensgatan 28 C, 3tr, Stockholm , sm0dzb@ssa.se Vice ordförande SM7LQV, Lars-Anders Eriksson Gångstigen 1, Vetlanda , sm7lqv@ssa.se Kassaförvaltare SM5AOG, Lennart Pålryd Hornsgatan 108, Stockholm , sm5aog@ssa.se Ledamot SM3WMU, Tomas Vikman Tjärnvägen 16, Bjästa , sm3wmu@ssa.se Ledamot SM6HNS, Dick Stenholm Lilla Häggsjöryr, Upphärad , sm6hns@ssa.se Styrelsens ambition är självklart att försöka involvera så många, som möjligt, i SSA:s arbete. Bra och tidig information är då viktigt. Ett led i detta är att vi nu utsett två nyhetsredaktörer för vår WEBB, SSA.se. Tidigare styrelser i SSA har tålmodigt drivit på för utökat frekvensutrymme. Nu kan vi glädja oss åt att vi har utökat 40 meter och 6 meter. Nu får vi jobba vidare för rätten att köra 1000 watt på 6 meter. Styrelsen har också beslutat att uppdatera alla våra krav när det gäller frekvensfrågor och göra dessa krav lätt tillgängliga för alla medlemmar. Tomas och Lars kommer att tillsammans med HF- och VUSHF-sektionerna ta fram ett heltäckande dokument med såväl kortsiktiga som långsiktiga mål. Det är med stor glädje som jag kan notera att många klubbar har omfattade vår och sommarprogram. Det är alltifrån familjedagar i egna klubben till större field-days öppna för alla. Bra jobbat! Vår radioverksamhet är väl värd att synas utåt! För någon vecka sedan när jag körde KJ- mobilt i en skogsglänta kom några riktiga jägare och knackade på. De frågade var vargen var. De var något upphetsade för de hörde pip och såg en stor antenn. De var helt säkra på att de skulle få vara med om en naturupplevelse, att få se vargen. Det fick en naturupplevelse. I form av en lektion i CW och hur vi kör amatörradio. Lev väl kör radio! SM0DZB Tore SSA Ordförande Medlemsavgifter Inom Sverige Utanför Sverige 1 Till och med det kalenderår man fyller 17 år 170 kr Europa ekonomi 670 kr Från och med det kalenderår man fyller 18 år 440 kr Europa 1:a klass 720 kr Familjemedlemsavgift 270 kr Utanför Europa ekonomi 810 kr Ständig medlem till och med det kalenderår man fyller 64 år kr Utanför Europa 1:a klass 850 kr Ständig medlem från och med det kalenderår man fyller 65 år kr Prenumeration och lösnummer Prenumeration helår inom Sverige 440 kr Lösnummer inklusive porto inom Sverige 45 kr 1 Reservation för prisändring. 4 QTC 6/09

5 Kansli Ny anropssignal och medlem SA0BFT Mikael Norrstrand Blåskäggsgränd 63, 3 tr Södertälje SA0BFX Fredrik Ahnfeldt Svalsta Sorunda SA0BGD Martin Engström Oscars väg Haninge SA0BGF Johnny Holmgren Okstigen 8, 6 tr Södertälje SA2BGJ Bengt Johansson Norraviksvägen Luleå SA3BGC Jan Eliasson Solrosvägen Örnsköldsvik SA3BGM Tony Larsson Brynäsgatan 61B Gävle SA4BGT Mark Vandenberg Klara Gullas väg Karlstad SA7BGN Joakim Nordell Prinsgatan Limhamn SM0ZEX Jan-Erik Litsmar Kodjupsvägen Vaxholm SM7ZEP Ola Sjöstedt Grecosborgsgatan Svedala Ny anropssignal SA0BFQ Mikael Brandt Bodastigen 3, 1tr Södertälje SA5BFZ Alexander Edblad Fårticksgatan Enköping SA6BFR Torbjörn Olsson Anna Lesselsgata 2B Göteborg SE4T SK4KO, Siljansbygdens Sändareamatörer SA4P SM4FXR, Christer Grännsjö SF2X SM5EFX, Anders Eidenvall SF5X SM5EFX, Anders Eidenvall SE5J SM5JPG, Christer Berggren SI7V SM7BZV, Jerry Andersson Ny medlem SM Erik Zalitis Husabyvägen Hägersten SM0VFI Jesper Carlsson c/o Caroline Jansson Åkersberga Norrgårdsvägen 3 D, 1 tr SM0VGN Ingemar Kantervik c/o B-F Olsen Kyrkvärdsvägen 24, 1 tr Uttran SM0WVR Peter Nilsson Tulegatan Sundbyberg SM2FQB Ulf Bergström Aspvägen Umeå SM5XIS Bernhard Sandström Petersbergsgatan Västerås SM6ZDS Louise Sigstedt-Hallin Karl Johansgatan 164 A Göteborg SM Åke Sidemyr Parkvägen Växjö SM7GVS Olle Corfitsson Södra Hunnetorpsvägen 66 A Helsingborg SM7TIU Anders Sjölin Glimigevägen Broby Ständig medlem SM0ELT Sven Önnerstad Kleiva 6968 Flekke SM0RUQ Bo Blomgren Tuskö By Ljusterö Återinträde SM3BDZ Lars-Åke Harlin Örns väg Häggenås SM5SNF Claes Säfström Klockarvägen 14 B Kvicksund Eftertryck med angivande av källan är endast tillåtet om upphovsmannen ger sådan rättighet. För ej beställt material insänt till redaktionen, medredaktörer eller SSA ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Om insänt material önskas åter, skall detta tydligt anges. Medarbetare som sänder material till redaktionen och som hämtar text och bild från annan källa, t ex. en web-plats, skall ha inhämtat tillstånd från upphovsmannen där det tydligt framgår att materialet får utnyttjas för publicering i QTC, föreningens web-plats och i SSA-bulletinen. För eventuella felaktigheter i tidskriften ansvaras ej. Arvode utgår ej. QSL-information Utgående QSL (utanför Sverige) SM5DJZ, Jan Hallenberg Vassunda Andersberg Knivsta QTC 6/09 Utgående QSL (inom Sverige) SSA Kansli Box Sollentuna Inkommande kort Från SSA QSL-byrå distribueras QSL-kort till dig via QSL-distriktschefen (QSL-DC) för respektive distrikt, till QSL-ombud för din ort. Närmare uppgift om QSL-ombudet för din ort kan fås av respektive QSL-DC: SM0BDS, Lars Forsberg, SM1TDE, Eric Wennström, SM2VHB, John Hamrin, SM3JVJ, Lars Nordlander, SM4XFT, Thomas Wallgren, SM5CAK, Lars-Erik Bohm, SM6DHU, Matts Olof och SM7HPK, Uno Sjöstedt SM6JSM, Eric Adressändring, utebliven eller skadad tidning meddelas SSA:s kansli. Material till QTC-redaktionen Skicka gärna underlag per e-post. I stort sett hanterar redaktionen alla filformat. Material i PowerPoint eller liknande program undanbedes. Om möjligt, komplettera underlaget med en Acrobat-fil på det du skrivit. Digitala bilder skall levereras som separata filer och vara i originalutförande, direkt från digitalkameran eller scannern. Gör ingen bearbetning av bilderna. För att få bästa kvalitet i tryck, använd kamerans högsta upplösning. Om du vill använda RAW-formatet, kontakta mig innan du skickar bilderna. Omslagsbilder måste vara av extra god kvalitet och i stående format med förhållandet bredd 2 och höjd 3, till exempel 2000x3000 pixel. I den händelse att du enbart har papperskopior eller diabilder, går det bra att skicka dem till mig, så scannar jag in dem. Önskas dessa bilder i retur anger du det i följebrevet. Enklast för mig är att få underlaget per e- post. Bifogade filer upp till 15 MB går bra. Har du flera stora filer, skicka dem styckvis. Redaktionens brevlåda töms var annan minut. Det går även bra att skicka en CD, DVD, diskett. I möjligaste mån skickar jag en granskningskopia på inkomna bidrag. Kopian skickas som Acrobat-fil och per e-post. Pappersutgåvor kan erhållas efter särskild överenskommelse. QTC-redaktionen Jonas Ytterman Moga Breden Almunge Tel/Fax (vardagar 9 17) qtc@ssa.se 5

6 Teknik Antennomkopplare med manöverbox för två radiostationer Av SM5CSS, Allan Pettersson Del 1 antennomkopplaren När jag hade inköpt en ny radiostation, och samtidigt behållit den gamla, kändes det väldigt begränsat att radiostationerna skulle dela en och samma koaxkabel ut till den gamla antennomkopplaren vid masten, vilket betydde att bara en station kunde användas i taget. Därför beslöt jag att bygga en dubbel antennomkopplare, med separat koaxialkabel in till var och en av de två radiostationerna i schacket, och en dubbel manöverbox där antennvalet kan ske automatiskt, styrt från varje radiostations bandinställning via BCD-kod och avkodare, eller manuellt med omkopplare för varje station. Eftersom stationerna fortfarande får dela på samma antenner så har en spärrfunktion byggts in i manöverboxen, så att stationerna absolut inte kan bli inkopplade till samma antenn samtidigt. Har man bara en radiostation kan man halvera innehållet i antennomkopplaren, utesluta ovan nämnda spärrfunktion i manöverboxen, utesluta omkopplarna om inställning alltid ska ske automatiskt och sedan finns det inte mycket kvar att montera HI! Man kan även automatiskt styra antennvalet från vissa loggprogram istället för från radiostation, om man så vill, för loggprogrammen brukar lämna samma BCD-kod ut. Det är komponenter från junkboxen som delvis styrt bygget, därav en del underliga lösningar! Funktion Jag började med antennomkopplaren så att jag skulle ha någonting att styra sedan. Jag har valt att ha en koaxutgång till antenn för varje kortvågsband, alltså 9 utgångar, och jag har två ingångar, en från varje radiostation. Koaxkablarna från stationerna till antenn-omkopplarens ingångar är HF-mässigt exakt lika långa, så inget ska förändras om jag skiftar koaxkablar och omkopplarsida. Jag har delat upp schemat på antennomkopplaren i ett relästyr-schema och ett HF-schema. I relästyrschemat är manöverledningarna kopplade från D-subkontakt till reläspolar i bandordning, men när man går till HF-schemat sedan så har jag i praktiken placerat reläerna för högsta banden närmast ingångarna, hoppas det inte är förvirrande! Jag återanvände en kabel ihopgjuten med en Dsub-kontakt, från en kasserad skrivare, drog den via en förskruvning in i antennomkopplarboxen där jag lödde in ledningarna på en liten bit labbkort, där lödde jag sedan också in keramiska avkopplingskondensator (4n7 10n) från varje ledare till jord. Kabelns Dsub-kontakt gör att jag enkelt kan ta in hela antennomkopplingsboxen på bordet och koppla in den i manöverboxens motsvarande D-sub-kontakt, för att testa och eventuellt serva manöverbox och antennomkopplingsbox tillsammans. Man måste dock sedan tänka på att täta D-sub-kontakterna ute vid masten med vulktejp igen, när man åter kopplat in sig till den långa manöverkabeln som går från masten till schacket. Jag har använt mig av Biltemas reläer förut utan problem och envisas med att fortsätta göra det. Jag har valt att nyttja dubbla reläer från ingång Radio A till varje koaxutgång och från ingång Radio B till varje koaxutgång, dels för att få större HF-isolation när reläparen inte är aktiverade, mellanliggande del är ju då jordad, dels större säkerhet att om en reläkontakt skulle bränna ihop så finns det ändå ingen risk att stationerna kopplas samman och förstörs eftersom det är dubbel brytning till varje radio. Kanske är det overkill, men dubbel brytning kan aldrig vara fel och högre HF-isolation har jag ingen utrustning för att kunna mäta, utan kan bara anta att den blir större! Jag lödde ihop reläerna två och två på höjden enligt foto. För att få minimal HF-exponering av inkommande och utgående ledare när reläerna inte är aktiverade så ska reläerna vändas så att flatstift 87 kommer närmast inkommande koaxuttag och närmast utgående koaxuttag. Jag styr effektreläerna med 24V och kör därför 12V-reläerna parvis i serie. Anledningen till detta är att jag hade en massa 24V-reläer till den spärrfunktion i manöverboxen som ska förhindra att bägge stationerna kan kopplas till samma antenn samtidigt. Använder ni 12V och 12V-reläer i manöverboxen så kan ni koppla effektrelä-spolarna i antennomkopplaren parvis parallellt istället. Lysdioderna, en på var sida om varje koaxutgång, gör att jag lätt ute vid masten kan se vilken radio som är kopplad till vilken antenn. Motstånden i serie med lysdioderna måste utprovas beroende på matningsspänning (24V/12V) och typ av lysdiod. +24V kopplas från manöverboxen till någon av antennomkopplarens D-sub-kontakt stift 1 9 och och vidare till aktuellt reläspole-par, och returledningar (minus) är De backvända dioderna över varje reläpar kan nog vara nästan vilka kiseldioder som helst, utom zenerdioder. De dödar den mot-emk som normalt uppstår när spänningen till reläspolarna bryts. HF-schema visar i vilken ordning jag i praktiken har placerat reläerna, så att högsta frekvenserna får kortaste ledningssträckan igenom boxen. Man ser också tydligt att mellankopplingarna i reläparen är jordade när paren inte är aktiverade. Koaxuttagen för ingångarna Radio A och Radio B har jag vridit 45 grader och diagonalt skruvat fast med bara två skruvar, för att kunna montera reläerna för 10 och 12 m så nära varandra som möjligt och därmed få de gemensamma ledarna för ingång Radio A och ingång Radio B så korta som möjligt. Ett par kommentarer om komponenter Reläerna jag använt är Biltemas växlande enkelrelä 30A, bestnr á 25 kr. 20 st koaxuttag + 10 st motsvarande stiftproppar köpte jag 2008 hos BHIAB för 380 kr inkl. frakt när jag betalade med VISA-kort, alltså ett totalt styckpris på kr 12,70, men de har nu ökat både pris och antal för att få mängdrabatt, läge för samköp kanske? De är av okänt 6 QTC 6/09

7 Teknik relästyr-schema. fabrikat men de ser helt OK ut med guldförgyllda mitt-stift/hylsor! Efter att jag tagit kort på insidan av antennomkopplingsenheten så har jag sedan monterat in ett jordat dubbelsidigt kretskortslaminat (lätt att bearbeta) mellan sida A och B med urfasningar för varje koaxkontakts mittledare för att ytterliggare minska HF-strålning mellan sida A och B, overkill igen kanske, inte vet jag! Det blev oanvända ledare över i denna 25-ledarkabel. Då kom jag på att ibland vill man exempelvis göra en SVF-mätning ute vid masten och då vill man kunna nyckla sändaren utan att släpa ut stationen från schacket. En tryckströmställare passade direkt i en förskruvning i boxen och jag kopplade den till en ledig ledare och jord, vips så hade jag en nycklingledning in till manöverboxen i schacket, att koppla till nycklingsuttaget på av någon av sändarna. Med dubbla reläer får jag en extra bonus, som Jan SM5FQQ påpekade, att har jag lämnat radiostationerna avslagna men glömt koppla ur antennkablarna i schacket och det induceras statisk elektricitet i antennerna, då kommer ett överslag i första reläet att gå till jord, inte in på mottagaringångarna, däremot vid ett direkt åsknedslag så kan ju som vanligt allt hända! Del 2 manöverboxen Två radiostationer kan via varsin kabel överföra BCD-kod till manöverboxen, som avkodas och sedan automatiskt kan styra inkoppling av rätt antenn till inställt band för respektive radiostation. Man kan som sagt också välja att istället manuellt koppla in vilken av antennerna som helst. Råkar bägge stationerna, manuellt eller automatiskt, försöka koppla in sig till samma antenn så kommer ingen station att bli inkopplad till antennen och ingen lysdiod att lysa. Så fort man kopplar ena station till någon annan antenn så kommer bägge stationerna att vara inkopplade till varsin antenn igen och lysdiodindikeringen visar vilken antenn som är inkopplad till respektive station. Den skarpögde kan kanske se att bilder inte stämmer exakt med beskrivningen! Jag har en gammal IC-751 varifrån jag tar ut speciella autostyrningssignaler till manöverboxen, men detta är förmodligen inte av allmänt intresse så det har jag utelämnat. Vill någon se schemat med detta tillägg så kan jag maila det. Den mittre omkopplaren på frontpanelen är ej inkopplad, men tänkt för framtida användning om jag vill kunna välja mellan flera antenner för ett och samma band. Med flera däck på omkopplaren kan jag få denna funktion för flera band. Funktion När bandomkopplaren A ställs i läge Auto så jordas basen via 4k7-motståndet, PNP-transistorn börjar leda och kopplar +5V till pullupmotstånden på ingången till dekodern 7445 och även matningsspänning till samma krets. 5-volten på de fyra ingångarna sänks eller inte sänks av radiostationen i olika kombinationer, vilket skapar den BCD-kod som 7445 sedan avkodar och jordar reläet för aktuellt band. Kretsen 7445 klarar den ström som går genom småsignalreläerna i denna manöverbox, väljer man en annan avkodare så får man kolla att den klarar reläströmmen annars får man koppla en drivtransistor på varje utgång från de båda dekodrarna. Avkodarna klarar definitivt inte, utan drivtransistorer, den ström som effektreläerna i antennomkopplingsboxen drar, om man har uteslutit spärrfunktionen med QTC 6/09 7

8 Teknik småsignalreläer i manöverboxen. När man går ifrån Auto-läget så jordas inte 4k7-motståndet längre, transistorn slutar leda och 5-volten försvinner från pullup-motstånden och avkodaren, som då slutar att fungera. I manuellt läge så jordar man direkt reläspolen för aktuellt band. 24-volten kopplas via den andra sidans motsvarande relä och sedan vidare ut till antennomkopplingsboxen. Står den andra sidans omkopplare på samma band så kommer 24-volten att brytas till bägge utgångarna för detta band och ingen antenn är längre inkopplad. Mitt bollplank, Jan SM5FQQ, säger att proffstillverkare genomgående väljer reläer istället för transistorer för att minimera risken att HF kan trigga en omkoppling. Jag gjorde så att jag kopplade 5V till dekoder A med en transistor och till dekoder B med ett reed-relä, för att beskriva och prova bägge varianterna. De har alltså exakt samma funktion, att koppla 5V till dekoderkretsarna 7445 och till pullupmotstånden på ingångarna. Mellan omkopplarna och spärr-reläerna har jag lagt in två konfigurationslister där allt är byglat rakt igenom. Om jag exempelvis har en tre-bands-antenn för så kan jag ta bort byglingarna för dessa tre band och istället från 20 m-kontakten på högersidan koppla samman tre stycken dioder som får gå till 10, 15 och 20 m kontakten på vänstersidan av konfigurationslisten. Detta bör jag då göra på bägge listerna för att inte förlora spärrfunktionen. Sedan finns det kanske andra varianter som var och en får lista ut själv. Till höger om konfigurationslisterna på schemat finns reläerna som skapar den spärrfunktion som förhindrar att samma antenn kan kopplas till två stationer samtidigt. Dioderna HF-schema. till höger om reläerna är de lysdioder som sitter på frontpanelen och indikerar vilken antenn som är inkopplad. Till D-sub-kontaktens hylsa 1 9 och (honkontakt) kopplas 24V ut för aktuellt band/ antenn, hylsa är den gemensamma jorden tillbaka, och på hylsa 25 har jag den nycklingsfunktion från antennomkopplarens tryckströmställare som kan kopplas vidare till någon av stationerna, som därmed kan nycklas utifrån masten. Spänningsförsörjningen lämnar +24V och +5V. Det är inte så kinkigt vad 24-volten exakt är, bara den inte överstiger 30V som är maxgränsen för kretsen 7445, eller under ca 19 20Vdå effektreläerna kanske börjar få svårt att dra. Man får ju också tänka på att det kan bli ett visst spänningsfall i en lång manöverkabel. 8 QTC 6/09

9 Teknik Manöverbox till antennomkopplingsenhet för 2 radiostationer. Ett par kommentarer om nyttjade komponenter Andra avkodare kan behöva en drivtransistor på varje utgång för att klara strömmen till manöverboxens reläer. När jag äntligen fann lämpliga omkopplare så tog jag bort alla spärrarna så man kunde vrida runt omkopplaren helt, ändå jag satte dit ett Auto-läge i var ände på omkopplarna. De flesta komponenter monterades på ett labbkort. Nästan alla anslutningar till labbkortet är med datorkontakter och flatkabel, därmed är det lätt att demontera kortet och göra ev. modifieringar. För texten på framsidan skapade jag en CDetikett som jag skrev ut och klippte till lämplig ytterdiameter. Jag hade glädjen att hitta en skärmad 25-ledare på vinden, att dra mellan antennomkopplingsenheten därute och manöverboxen där inne, dennes skärm tänkte jag dock bara jorda ute vid masten för att undvika någon loop. Biltemas effektreläer har jag utan problem använt i många år i gamla antennomkopplingsboxen, när jag kört ut watt från SB- 200 slutsteg. Hur mycket mer effekt reläerna kan klara, det vet jag inte, någon som provat? Praktiskt prov Hur mycket påverkades SVF-värden på olika band när antennomkopplaren kopplades in i serie med koaxkabeln till en 50 ohms konstlast? Det blev en skillnad på 0,15 i SVF-värde (från 1,10:1 till 1,25:1) på 10 m och sedan sjönk skillnaden för varje lägre band, för att inte vara mätbar på lågbanden. Slutkommentar Mitt bollplank Jan SM5FQQ har påpekat att om jag sänder på ena stationen och samtidigt manuellt byter band på den andra och då under ett ögonblick råkar passera samma bandläge, så kommer under detta ögonblick den sändande stationen tappa kontakten med sin antenn. Detta tänker jag leva med då jag inte har för avsikt att byta band just under sändning, och om jag ändå absolut vill göra det så kan jag vrida omkopplaren åt andra hållet, då omkopplarna saknar spärrar. 73 de Allan SM5CSS 7S5S QTC 6/09 9

10 Antenn Mini-Häst-antenn eller kort och gott MH-antenn; sparkar som en fullvuxen häst, bred som en ladugårdsdörr. När man planerar ett antennbygge så vill man att en del kriterier helst skall vara uppfyllda: bra gain bra F/B 50 ohms matning bredbandig liten svängradie mekanisk stabil Känns kriterierna igen? Dom etablerade antennkoncepten Yagi, Quad, Loop etc klarar inte att uppfylla alla krav bl a när det gäller svängradien och matningsimpedansen. Moxon- och Hexbeam-antennerna är skapliga kandidater men deras gain är en aning för låg. Jag har ägnat en del tid åt att simulera antennkoncept i olika simuleringsprogram (bl a 4nec2) och kommit fram till en modell som i stort sett uppfyller ovanstående kriterier. Jag har inte sett en sådant antennkoncept tidigare så det är kul med något nytt. Antennen har jag provat på kortvågen och på 2 meter och den fungerar mycket bra. Det mest frapperande är att antennen erbjuder bra värden på gain och F/B samtidigt som den är bredbandig. Den är också mekaniskt stabil med matning i mitten vilket är en fördel vid uppsättning i en mast. Märkligt nog så indikerar si- Fig 1. Mini-Häst antenn Av SM0DTK, Martin Hedman Fig 4, 14 MHz antennen på 13 meters höjd muleringarna en högre resonansfrekvens än vad praktiska prov visar. Den verkliga resonansfrekvensen 21,2 MHz ger i simuleringsprogrammet resonans på 22,6 MHz. En faktor på 1,07 som torde orsakas av den isolerade tråden plus antennens yviga form? Vill du ha nec-filer för att själv simulera antennen eller för att skala antennen till andra frekvenser så skicka gärna ett mail. Antennen ser ut som fig 1. Det matade elementet (radiatorn) är i ändarna utformade som ett T där ena benet är dubbelt så långt som det andra. Det längre benet är riktat mot direktorn. Både direktorn och reflektorn är vikta i ändarna och ansluts till de bärande metspöna. Till ändarna på metspöna ansluts stödlinor som också bär upp radiatorns T-ändar. Metspöna ansluts till 2*2 cm aluminiumvinklar som är 44 cm långa. En tredje aluminiumvinkel, 25 cm lång, ansluts också och den sätts fast i masten Fig 7, Gain på 7 MHz på 13 meters höjd. Fig 2. Fig 8, Gain på 21 MHz på 9 meters höjd. Fig 5, 21 MHz på 9 meters höjd. Fig 3. Fig 6, 7 MHz på 13 meters höjd. Fig 9, Gain på 144 MHz på 2 meters höjd. 10 QTC 6/09

11 Antenn Kommentar polarisationsmöjligheter på Quad eller Kryss-Yagi Av SM5GMS, Leif Gustafsson Fig 10, mittfäste och metspön. Fig 11, alternativt mittfäste. Kommentar till SM0AOM:s kommentar angående polarisationsmöjligheter på Quad eller Kryss-Yagi. Jag tror det bara finns en riktning ens med en Kryss-Yagi vid de lägre amatörbanden att över ett bra jordplan åstadkomma cirkulär-polariserad strålning nämligen rakt upp. När man skall analysera en antenn över ett jordplan måste man blanda in spegelbilden. Om man vill sända mer eller mindre i horisontell riktning så kommer en eventuellt vridande del ovan jord speglas i en motvridande del. Detta innebär att om strålningen skall gå i horisontellt led kan den inte bli cirkulär-polariserad över ett jordplan. Enda riktningen där man kan få cirkulär-polarisering är om man riktar Kryss-Yagin rakt upp och det är ingen bra rikting i radioamatör-sammanhang tror jag. En reservation måste eventuellt in och det gäller högre frekvenser där kan man spegla antennen med hjälp av andra plan så att strålningen närmar sig cirkulär-polarisation också i andra riktningar. Vidare beror det hela på ledningsgraden i jordplanet. Läs gärna Kirk T. McDonalds analys för ett liknande antennarrangemang på: kallad: Radiation of Turnstile Antennas Above a Conducting Ground Plane 73 de SM5GMS, Leif Denna artikel utgör kommentar till den artikel som var införd i QTC nr 5, 2009, sidan 15. /Redax Fig 12, 144 MHz antennen med spridare gjorda av blompinnar och stagröret av 40 mm PP-rör. Fig 13, 21 MHz antennen med spridare av 4 m metspön från Biltema. med slangklämmor. Fig 10 visar mittfästet och metspöna. Måtten visas i fig. 2. Måtten varierar en aning beroende på vald trådtyp, markförhållanden etc. Den tråd jag använt är gammal militär surplus med beteckningen 1000DL (isolerad 1 mm). Figurerna 5 och 6 visar antennens bredbandighet: Som vanligt gäller att antennen bör sitta så högt som möjligt helst mer eller lika med en våglängd. Minimum är en halv våglängd för att ge ett gain på >10 db. Antennen kan också installeras mellan ett par träd i en önskad riktning. Då kan den konstrueras på följande sätt, se även fig 3 och 4. Mittfästet i båda byggsätten kan utgöras av en liten plastlåda som försatts med en utsågad skiva VP-rör. VP-rörskivan är popnitad i lådan och ansluts till masten med slangklämmor. Om den fasta installation byggs så förs dom diagonala stödlinorna in i hålet som finns borrat i VP-skivans ena ände. Fig 11 visar mittfästet. Lycka till med bygget! IRC NEWS Just a reminder for those who like to stockpile International Reply Coupons (IRCs) the current IRC will expire at the end of year. Unlike the old style coupons, the current types all have an expiry date, giving them a maximum life of 3 years. If you purchased a current IRC today, they will still expire on December 31, Ken, ZL2HU, advises us on the following information from International Postal Union in Geneva: I slutet av april kunde Googlebesökare konstatera att telegrafin lever. /Redax "The current issue (Beijing 2) IRC may be exchanged up to 31 December 2009 (date printed on coupon). In principle, Beijing 2 coupons will no longer be sold from 31 August The new international reply coupon (Nairobi model) is due to go on sale from 1 July 2009, and will be valid for exchange until 31 December 2013." Ken states, "So make sure you aren't holding any of the Beijing 2 coupons at the end of this year." To see what the new IRC looks like, go to: Saxat ur OPDX Bulletin SM5BUH, Stig-Åke Google på CW SM0DTK, Martin sm0dtk@passagen.se QTC 6/09 11

12 Teknik QRP & egenbygge Redaktör SM0JZT, Tilman D. Thulesius Klostervägen Kungsängen radio.thulesius.se Våren är här och portabelsäsongen står för dörren. Vad passar då utmärkt att ha med sig på SOTA eller fielddayaktiviteten än en egenbyggd liten pryttel??! Stoppa en antenntråd i ena fickan och batteriet i den andra. Riggen under armen och CW-nyckeln i högsta hugg. Njut av naturen och trådlös kommunikation som radioamatör. På en hemsida av W0PVE Jerry hittades denna lilla roliga nyckel, tillverkad av ett stort gem... Till det en träkloss, en knopp, några brickor och skruvar så är saken klar. Vem har sagt att det skall vara svårt att bygga något själv? Ett säkert vårtecken är SSA:s årsmöte. Denna gång i Täby, där helt enligt traditionen även egenbygge visades upp. Denna gång QROlle-teamet som ställde upp med inte mindre än både Olle SM6DJH och Nils SM5DEH. Både som föredragshållare och utställare. Ingen kunde gå miste om att det nu inte är långt kvar till att byggsatserna finns att beställa för alla som väntat tålmodigt. Förutom körklara riggar kunde man även se hur QROlle kan fjärrköras över nätet. Just QROlle är troligen en av de mera optimala riggarna för det. Mycket goda prestanda till en billig rigg som man med förtroende kan ha på landstället. Bättre än att ställa ut en superdyr lyxrigg. Mera information om QROlle-projektet återfinns på hemsidan: Välkommen till våren! / Tilman SM0JZT Del 1 återfinns i QTC nr 4, 2009 QROlle, kontruktionsbeskrivning del 3 Del 2 återfinns i QTC nr 5, 2009 CW SSB transceiver för sex kortvågsband, konstruktionsbeskrivning Analogdelarna, del 3 Av SM6DJH, Olof Holmstrand I förra numret av QTC beskrevs några valda delar av mottagaren. I detta nummer fortsätter vi att titta på några delar i sändaren. Några delar är gemensamma för både mottagare och sändare. En sådan del är transceiverns beatoscillator BFO, som också tjänstgör som bärvågsoscillator i sändardelen. Från vänster: Olle SM6DJH och Nils SM5DEH. En gemnyckel av W0PWE. Mera info på: Projects.html Beatoscillatorn Studerar man kristallfilterkurvan på fig. 3 i förgående artikel (del 2) ser man att två frekvenser finns angivna LSB (4,9987 MHz) och USB (5,0012 MHz). Det är dessa frekvenser som bärvågsoscillatorn skall ligga på för att få undre resp. övre sidband. Eftersom huvudoscillatorn alltid ligger över det aktuella amatörbandet, kommer filterkurvan bli omkastad, när signalen hamnar på bandet. Hög frekvens på 5 MHz blir låg frekvens på amatörbandet. När man kör CW, används frekvensen 4,9987 MHz. Det är ju troligt att man då använder det smala selektivitetsläget och för att få lämplig tonfrekvens vid mottagning måste 4,9987 MHz användas (se den streckade kurvan). Fig1, Kopplingschema för BFO/Bärvågsoscillator. Notera att den blott har en kristall trots att vi kan köra både LSB och USB. 12 QTC 6/09

13 Teknik Fig.2 Förenklat blockschema för mikrofonförstärkare och kompressor I fig. 1 kan kopplingsschemat för BFO:n (bärvågsoscillatorn) studeras. Här användes en standardkristall på 5 MHz. Själva oscillatorn är en VXO (variabel kristalloscillator). Med resonanskretsen L14A och C179A tillför man kristallen en yttre reaktans, vilket påverkar oscillatorfrekvensen. Med switchtransistorn Q20A kortsluter man C179A och reaktansen och frekvensen ändras. Genom att saxa mellan inställningarna på C178A och C179A, kan de rätta frekvenserna ställas in. Mikrofonförstärkare och kompressor Det finns två mikrofoningångar på transceiverns kretskort. Den ena är lämpad för t ex en dyna- misk mikrofon med ett par kiloohms impedans. Eftersom det idag är vanligt att använda kondensatormikrofoner, finns också en speciell ingång för detta. Man kan själv välja vilken av ingångarna man vill utnyttja. Fig. 2 visar ett förenklat blockschema för mikrofonförstärkare och kompressor. Mellan blocken finns två dioder, som tjänstgör som variabla resistanser. Diodens krökta spänning/ström karakteristik utnyttjas. När en likström går igenom dioden, har den en viss resistans beroende på var på kurvan man befinner sig. Öka man likströmmen minskar resistansen. Dioden ingår i en spänningsdelare, där signalen passerar. Genom att ändra likströmmen genom dioden kan man alltså ändra signalens utnivå. På detta sätt kan man strypa signalen 40 db. Det är viktigt att signalen ut har låg nivå, så att inte dioden orsakar oacceptabel distorsion, pga dess krökta karakteristik. Den första dioden ingår i ett ALC-system (automatic level control system). När mikrofonsignalen är under en viss tröskelnivå, är förstärkningen konstant. Över denna nivå inkopplas ett reglersystem, vilket får till följd att utnivån begränsas. På detta sätt kan man förhindra att sändarens slutsteg mättas och orsakar distorsion eller splatter. Med en trimpotentiometer kan man ställa in mikrofonförstärkningen manuellt. Vrider man på för mycket förstärkning kommer Fig3, kopplingschema för DSB/CW generator. QTC 6/09 13

14 Teknik Fig 4, kopplingsschema för slsta drivsteg och slutsteg. Titta extra noga på hur fiffigt lågpassfiltrenas olika L och C komponenter kopplas in med reläer beronde på vilket band som köres. regleringen att arbeta hela tiden, vilket inte är önskvärt. Man får en pumpande effekt på talet. Den bästa inställningen är strax under tröskeln där ALC-systemet träder in. Då utnyttjas slutsteget optimalt och det låter bra. Ställer man in rätt nivå kommer också kompressorn få en säkrare funktion, eftersom dynamiken på denna är begränsad. Den andra dioden ingår i kompressorn. Här finns också ett reglersystem, men till skillnad från det första systemet är tröskeln låg. Reglersystemet arbetar hela tiden, om kompressorn är påslagen. Tidskonstanten är låg, vilket får till följd att variationer i signalamplituden jämnas ut. Ändrar man insignalen 10 db kommer utsignalen bara att ändra sig 3 db. Kompressionsgraden är ungefär 3, vilket är en bra kompromiss. Ljudkvaliteten är fortfarande bra och kompressionen gör att sändarens medeleffekt blir högre. Detta har betydelse vid svaga signalstyrkor. När man slår av kompressorn, bryter man återkopplingen i reglersystemet. Dessutom måste förstärkningen i signalvägen minskas, så att utnivån blir densamma som med kompressor. Detta symboliseras med två omkopplare i blockschemat. DSB/CW generatorn I kopplingsschemat enligt fig. 3 kan man se att bärvågssignalen först förstärks i transistorn Q31A. Signalen leds sedan in i den balanserade modulatorn. Denna är uppbyggd på traditionellt sätt. Bärvågen balanseras bort med hjälp av R129A och C180A. För att få maximal balans skall transformatorn T1A bifilärlindas. När modulatorn moduleras med mikrofonsignalen, blir resultatet en DSB-signal (double sideband). Denna signal får sedan passera kristallfiltret, varvid den önskade SSB-signalen uppstår. Undertryckningen av bärvågen blir mycket stor, men inställningen är lite känslig för temperaturändringar. Trots det kan man räkna med att den totala bärvågsundertryckningen blir c:a 60 db. Då bidrar också kristallfiltret med en del. Vill man köra CW går bärvågssignalen en annan väg. Signalen passerar då två switchdioder D9A och D22A. När nyckeln är uppe, är dessa dioder förspända i backriktningen. Signalen är spärrad. När nyckeln är nertryckt levereras en spänning IOKE från de digitala delarna i transceivern. Nycklingstransistorn Q27A bottnar då och de båda dioderna leder. Signalen kan passera. Skillnaden mellan nyckel uppe och nere är drygt 60 db. Kondensatorn C84A avrundar telegrafitecknen, så att det utsända spektret begränsas och inga knäppar uppstår. Driv- och slutsteg De flesta förstärkarsteg, som sändarsignalen passerar, går i klass A. Så länge signalnivån är låg är detta en fördel, eftersom lineariteten blir mycket bra. Nackdelen är att verkningsgraden inte är så hög i sådana steg. När signaleffekten blir högre, är det bättre att förstärkarstegen arbetar i klass AB. I vår transceiver arbetar det sista drivsteget och slutsteget i klass AB. Båda dessa steg är uppbyggda med högeffekt-fet:ar IRFR110 (Q3B) resp. IRF510 (Q16B). Dessa transistorer är egentligen avsedda för switch-ändamål, men fungerar ganska bra som HF-förstärkare. Fördelen är att de är mycket billiga och att de också är lätta att få tag på. Den uteffekt, som slutsteget kan leverera, beror i hög grad på matningsspänningen och frekvensen. Vid 13,5 V och frekvensen 18 MHz sker mättnad vid c:a 8 W uteffekt. Det går att pressa ut högre effekt, men då blir steget mycket olinjärt. Förstärkningen sjunker också kraftigt med högre frekvens. Man får därför inrikta sig på att sändarens uteffekt blir omkring 10 W, lite högre på de lägre frekvenserna och lite mindre på de högre. För att få någorlunda jämn uteffekt mellan amatörbanden och bibehålla god stabilitet måste de flesta stegen i förstärkarkedjan motkopplas. Detta sker i drivsteget med L9B, R15B och C26B. Slutsteget motkopplas med R57B och C73B. Viloströmmen 50mA på drivsteget får man ställa in manuellt med trimpotentiometern R21B. På liknande sätt får viloströmmen 150 ma till slutsteget ställas in med R25B. Tyvärr är dessa inställningar känsliga för temperaturändringar. Särskilt känslig är slutsteget, som ju arbetar på en högre effektnivå och därmed också levererar mest förlustvärme. För att kompensera denna drift av arbetspunkten finns fyra seriekopplade dioder 1N4148 (D10B-D13B). Dessa dioder vilar på kylplåten bredvid sluttransistorn och känner på detta sätt av värmen. Efter slutsteget följer en bredbandstransformator T2B, som transformerar upp impedansen till 50 ohm. Därefter följer övertonsfiltren för resp. band. Dessa kopplas in med hjälp av fem reläer. När inget relä är tillslaget, är filtret för 18 MHz inkopplat. Sedan kopplas de övriga filtren in i tur och ordning beroende på vilket band som användes. Vi har nu gått igenom vissa intressanta delar i transceiverns analoga del. I nästa nummer kommer de digitala delarna att beskrivas. SM6DJH Olle 14 QTC 6/09

15 RF range MHz IF range MHz IP3 out typ. +40 dbm RF output power 25 W IF input power mw RX gain typ. 25 db Noise 18 C typ. 1.2 db Supply voltage 13.8 V DC (12 14 V) New features Additional input for 10 MHz reference frequency Automatic activation of PLL if external 10 MHz signal is supplied Switchable IF-port configuration (one common RX/TX port or two separate ports for RX and TX) Switchable IF input power ranges (1 50 mw or μw) TX power control on the front panel KUHNE electronic MICROWAVE COMPONENTS Teknik The Ultimate High End Transverter TR 144 H +40 Technical data More information: Over 25 years of experience in development of new transverter technologies led to this masterpiece of VHF technology. Implementing technological innovations and expertise in a timely manner and combining them into a state-of-the-art product is a thing we have succeeded in doing in a very impressive way. It s a challenge for us to extend the limits of what is technically feasible and to put this into our products. Ranking first worldwide and improving our products continuously are a matter of course for us. Please visit us at the HAM Radio in Friedrichshafen, we are looking forward to see you. Stand A1-310 Kuhne electronic GmbH Scheibenacker 3 D Berg Tel. +49(0) info@kuhne-electronic.de Ser du transceiverns display? 500 khz Avskrift av SSA:s brev till PTS. /Redax PTS Box STOCKHOLM 500 khz för Amatörradiotjänsten Transceiver IC-7000 har en video-utgång. Helt perfekt att nyttja vid RTTY-mode. Med aktiverad decoder ser man såväl vattenfall som klartext och genom att nyttja Vout kan dessa uppgifter presenteras på en bildskärm. Jag använder en 9-tums DMTECH. En anropssignal och rapport kan lätt frysas med HLD och skrivas ner i loggen. Troligtvis kan hela mottagna sekvensen sparas i ett minne och senare bli åtkomligt via skärmen. Kan vara bra vid RY-tester. Det är kul att experimentera. 73 SM4LLP, Len QTC 6/09 I likhet med de yttranden som framförts av Internationella Amatörradiounionen (IARU), önskar SSA att amatörradiotjänsten tilldelas frekvensutrymme runt 500 khz. Den här delen av frekvensspektrat är särskilt intressant för amatörradio med hänsyn till de unika vågutbredningsförhållanden. Många sändaramatörer i Sverige har visat stort intresse för detta frekvensområde. SSA hemställer att PTS verkar för att amatörradiotjänsten ges tillgång till nytt band runt 500 khz. Med vänlig hälsning Stockholm den 11 maj 2009 SM0DZB Tore Andersson Ordförande SSA 15

16 Teknik Under många år har det varit fullt möjligt att fjärrstyra sin utrustning via Internet och det har blivit allt populärare nu när bandbredden på Internet tillåter snabb uppkoppling med hög ljudkvalitet. Jag skall här dela med mig av mina erfarenheter av att fjärrstyra radion och de första försöken att köra contest med en fjärrstyrd radio. Utgångspunkten för min fjärrstyrda station är att försöka använda färdiga standardkomponenter i form av mjuk- och hårdvara som finns tillgängliga för alla. Fjärrstyrd radiostation för contest Av SM5AJV / SE5E, Ingemar Fogelberg Bredband överallt Idag finns möjligheten till att komma i kontakt med Internet i princip överallt. Väldigt många har möjlighet till att ansluta sig via ADSL, fiber eller kabel-tv-nätet. I mitt fall ville jag kunna fjärrstyra radion på fritidstället. Men där finns inte ens en telefonledning framdragen. Telia skulle ha närmare :- för att koppla in en tråd, så det kändes inte som ett bra alternativ. Istället började jag snegla på mobilt bredband. Målet var att kunna använda en router för att kunna sätta upp en lokalt nätverk på fritidsstället. Efter en del efterforskningar hittade jag ett bra erbjudande från ICE som använder CDMA2000 på NMT:s gamla frekvensband 450 MHz. Detta borgade för bra täckning även på mitt QTH. Övriga leverantörer hade inte samma möjlighet till täckning. ICE kunde erbjuda en router som i ena änden tar emot CDMA-signalerna och i andra änden kan man ansluta datorn via WLAN eller i ett av de fyra TP-uttagen. De första testerna med routern verkade väldigt lovande, det gick bra att t.ex köra Skype med video utan problem. Skulle signalstyrkan från ICE-nätet vara svag har man möjlighet att ansluta en extern antenn till routern. En sak som jag tycker saknas på alla routrar jag tittat på är möjligheten att styra något via t.ex. en vanlig RS-232-port. Det skulle vara praktiskt att kunna slå av och på olika saker utan att behöva ha en dator. T.ex. för att göra en riktig omstart av en dator genom av- och påslag av spänningen. GSM-relä För att lösa problemet med att kunna slå av och på dator och router föll valet på ett s.k. GSM-relä från Ontech. Relät är i princip en enkel GSM-telefon varifrån man kan styra ett eller flera spänningsuttag. Man styr relät med hjälp av en vanlig knapptelefon eller via SMS. Till GSMrelät använder man t.ex. ett billigt kontantkort. Själva huvudenheten innehåller möjlighet till att styra ett uttag. Vill man styra fler uttag, får man köpa extra uttag som kontrolleras från huvudenheten via en 2.4 GHz länk. Jag valde att köpa ett extra uttag, så kan jag både styra spänningen till radioprylarna och värmeelementen i stugan. Blockschema över min fjärrstyrda station. Ontech GSM-relä med tillhörande extra-relä. Fjärransluta datorn För att komma åt min dator hemifrån så valde jag tidigt att använda mig av fjärranslutet skrivbord via gratis-tjänsten LogMeIn. Med hjälp av LogMeIn kan jag komma åt datorn från vilken webbläsare som helst. Det blir inga problem med brandväggar etc. eftersom kommunikationen sker krypterat via den vanliga port 80 som alla webbläsare använder. LogMeIn erbjuder också en betalvariant där man också får ljudet från fjärrdatorn. Men jag har valt att använda Skype och IP-sound för ljudet. LogMeIn fungerar över förväntan och det är nästan som att ha datorn i samma rum som man sitter. Detta tycker jag är en stor fördel, eftersom allt jag kan göra hemma på min vanliga dator kan jag också göra på min fjärransluta dator förutom rena hårdvaruomkopplingar förstås. En annan fördel med LogMeIn är att man inte behöver ha någon egen domän, t.ex. hos DynDNS. Utan LogMeIn-programvaran håller själv reda på vilken IP-adress fjärrdatorn har. Kommunikationen till fjärrdatorn körs över en SSL-krypterad förbindelse. Styra radion För att styra radion föll valet på den mycket välkända och spridda programvaran HamRadio De Lux, ett väldigt bra program för att fjärrstyrning. Det är enkelt att komma igång och det finns stöd för i princip alla radiostationer som finns på marknaden. HRD kan man också köra som klient-server, men jag har valt att använda HRD direkt på fjärrdatorn via LogMeIn. Ljudöverföring För att föra över ljudet har jag provat både Skype och programmet IP-Sound av SM5VXC. IP-Sound är klart överlägset Skype, speciellt på min favorit-mode CW. I IP-Sound har man möjlighet att välja kvalitet på ljudet och för det mesta kör jag med 16kbps PCM-kodat ljud. CW låter suveränt. Ibland kan man höra små knäppar när man tappar ett och annat paket i överföringen, men det är något man kan leva med. Mellan datorns ljudkort och transceivern har jag anslutit en isolationstransformator för att undvika brum. Dessutom har jag lag in en potentiometer för att anpassa nivåerna till datorns ljudkort. Det blir förstås en viss fördröjning av ljudet och i mitt fall ligger fördröjningen är flera 100 ms. Men det fungerar riktigt bra och de flesta märker inte att man kör fjärrstyrt i vanliga QSO. IP-Sound av SM5VXC. CW fjärrstyrt - Funkar det? Nästa steg var att få till CW-sändning. Sedan tidigare använder jag WinKeyer USB från K1EL. WinKeyer är en el-bug som också kan styras från datorn. Till WinKeyern finns också ett program som man kan använda för att köra CW med tangentbordet. Är man någorlunda flink i hanteringen av tangentbordet så funkar 16 QTC 6/09

17 Teknik det bra att köra CW med. Att tangentbord-telegrafi fungerar bra när man kör fjärrstyrt hänger på att man kan skriva fortare än den hastighet som buggen är inställd på. Då slipper man problemet med fördröjningar som annars är ofrånkomligt. Det blir förstås inte samma känsla som att köra buggen med paddlar. K1EL har också ett förslag på hur man skall kunna köra CW med paddlar. Det bygger på att man har två stycken WinKeyers. En i fjärrändan och en lokalt. När man sänder på den lokala Winkeyern omvandlas paddeltryckningarna till ASCII-tecken som sänds över Internet till den fjärranslutna Winkeyern. Problemet med detta är att ett tecken inte kan sändas över förrän den lokala Winkeyern har förstått vilket tecken den skall skicka över. SSB Funkar också Jag kör rätt lite SSB, men har provat några gånger. För att styra omkoppling mellan mottagning och sändning använder jag VOX-styrning. Det innebär att man måste se till att slå av alla andra ljudkällor än den som kommer från mikrofonen. För man vill ju inte att de vanliga Windows-ljuden skall sändas ut. AutoHotKey I programvaran som används för att köra tangentbords-cw så fungerar inte de svenska tecknen ÅÄÖ. Dock finns det stöd i Winkeyer för s.k. Pro-signs vilket innebär att man kan sätta ihop två godtyckliga tecken till ett. För att sända Å trycker man ESC W A. Det blir förstås lite omständligt. Därför använder jag programmet AutoHotKey som går att konfigurera så att när man trycker på Å så sänds ESC W A istället för Å. Autohotkey är ett mycket användbart program för att t.ex. göra snabb-kommandon istället för att klicka med musen i en någon krånglig undermeny. Antennstyrning Sen tidigare har jag en antennväxel byggd med hjälp av kraftiga reläer. I dagsläget styrs växeln manuellt från shacket. Men det skulle ju vara trevligt att kunna fjärrstyra antennerna också. Till detta har jag köpt ett USB-experimentkort från Velleman K8055. Kortet har 8 digitala utgångar, 5 digitala ingångar och två analoga ingångar. Detta passar perfekt för att både styra antennväxeln och min gamla HAM IV-rotor. Kortet är lätt att bygga och med kortet följer en programvara för att styra. Den går förstås att använda, men är lite klumpig att använda i längden. Därför har jag valt att skriva lite kod själv med hjälp av den DLL (Dynamic Linked Library) som medföljer. Till USB-kortet har jag kopplat ett relä-kort, K8056 även det från Velleman. QTC 6/09 En prototyp till antennstyrningen gjort i språket Python. Python För att snabbt och smidigt få ihop en programvara till styrningen har jag valt att använda språket Python. Python är ett scriptspråk som finns både för Windows och Linux och är relativt lättanvänt. Jag blev förvånad hur lätt det var att börja använda den medföljande DLL-rutinen direkt. Det behövdes bara några få rader kod för att styra portarna på USB-kortet. Contest fjärrstyrt Nu när väl de basala funktionerna i fjärrstyrningen fungerade så var det intressant att prova hur det skulle gå att köra contest. Jag har provat några gånger genom att köra ett logprogram (WinTest) direkt på fjärrdatorn och manövrera programmet över fjärrskrivbordet i LogMeIn. Även om det inte är samma direktrespons som om man kör programmet lokalt så fungerade det förvånansvärt bra. Enklast är att ligga stilla och ropa CQ. Då slipper man besväret att ratta runt på bandet. Jag provade att köra någon timma i HA-contest i vintras och det fungerade riktigt bra. Det flöt på bra och det gick till och med att få en skaplig rate med de 100W som sändaren ger. Jag har också provat att köra månadstesten både på CW och SSB. Jag tyckte inte SSB gick riktigt lika bra och jag tror att det möjligen beror på att tajmingen inte funkade lika bra när jag skulle ropa in på motstationerna. Kommunjakten på CW har också fungerat fantastiskt bra att köra med fjärrstyrningen. Sammanfattning Idag är det väldigt enkelt att komma igång med en fjärrstyrd radiostation. Det finns färdiga programvaror som dessutom är gratis och hårdvarukraven är minimala. Det finns förstås en del förbättringar man vill göra efter hand. Ett exempel är frekvensstyrningen. Där skulle jag nog vilja ha en VFO-ratt eller ännu bättre: en bredbandig vattenfallsdisplay från en mjukvarudefinierad radio som t.ex. QS1R. Med en sådan display är det lätt att se var någonstans det är aktivitet och bara klicka sig till rätt frekvens. Snabbt och enkelt Det vore också intressant att prova på att köra med två radiostationer i SO2R. Det går ju att överföra ljudet i stereo. Referenser LogMeIn WinKeyer k1el.tripod.com HamRadioDeluxe Python IP-Sound wireless.org.uk/remote.htm GSM-relä Ontech finns att köpa på Clas Ohlson och Kjell & Co Velleman AutoHotKey ICE.NET 17

18 Stationer i SM XXL-bygge i Västerås Av SM4INN, Matts Andersson SM5XIS = Xtra Intressant Sändaramatör Suomi pakkagrunndi (finsk bakgrund) Namn: Bernhard Sandström född i Finska Österbotten 9 maj lite olika kristallmottagare sedan blev det några så kallade blåslampor. För gröngölingar inom radio som blev födda under halvledar och flower powerepoken så är en blåslampa en radiomottagare byggt kring ett enda rör, och som stäms av under självsvängning. När mottagningen justeras och är som bäst, så funkar den också som en stark störsändare. När blev du sändaramatör då? Ja det vet jag inte om jag vill tala om säger han, men så kommer det... ja vi provde lite jag och kompisen Sverker. Under samtalet så kommer en gulnad ritning fram, med komplett stycklista och spoldata på Bernhards första sändare. Den var byggd med ett triodrör som heter A104. Ja vi trimmade, ändrade och ändrade igen och så småningom så fick vi nog ut ett par wattar och det räckte gott och väl till för Sverkers och min trådlösa lokaltelefon. Nya sändarvarianter gjorde att både räckvidden och faran att bli ertappad som svartfot drastiskt ökade. Att bli ertappad som svartfot i Finska Österbotten under brinnande krig, var väl juridiskt i klass med landsförräderi. Detta gjorde att Bernarhd och Sverker gick i QRT med sina sändare, då de allt oftare såg att de mörka pejlbilarna stryka omkring i trakten, i sin ständiga jakt på femtekolonnare och spionsändare. Lite finskt ironiskt tänker jag på Bernhards radiolya det som för radiopiraterna var ett kul tillhåll... kunde ha blivit ett till kulhål! Strykjärn och kärlek 1951 så hamnade Bernhard på ASEA:s driftkontor i Västerås, där det till en början blev det att jobba med service. Så småningom komplet- SM5XIS 1943 började han på Wärtzilä som svarvarlärling. I krigets slutskede i mars 1945 så är Wärtzilä:s hela produktion inriktad på krigsmateriel, Bernhard och hans arbetskamrater är då i full färd med att svarva granathylsor till finska armén. Svararna var uppställda i täta rader och tempot är högt. Plötsligt känner Bernhard att det bränner till i foten, när han tittar ner mot golvet ser han bara en stor blodpöl, han kan inte fatta vad som hänt. En grov sammanhängande svarvspåna från bakomvarande kompisens svarv hade huggit fast i chucken, och blixtsnabbt lindats upp på granathylsan som skär av foten på Berhard. När han lyfter på foten så hänger så hänger den kvar, i bara hälsenan. Arbetskamraterna rusar till undsättning och en sjukvårdskunnig sliter åt sig Berhards livrem och drar åt runt underbenet, för att stoppa det ymniga blodflödet. Någon ambulans fanns inte att tillgå, allt i sjukvårdsväg var i tjänst vid fronten. En lastbil körs fram och manlägger upp Bernhard på flaket. Väl framme på sjukhuset så spänner man fast honom i armar och ben, häller på jod på sårytorna och försöker sätta samman de sargade delarna. Nu kommer nästa helvete... de tvingas sy ihop foten med underbenet, utan bedövning! Allt som kunde lindrat plågorna fanns vid fronten. När Berhard berättat om dessa fasansfulla uppleverser, så tvekar jag... ska jag skriva om detta eller inte? Men så tänker jag, sanna hjältar skrivs det sällan om, och han är livs levande, de ska va en finne till det. Jaha Bernhard, hur och när började ditt intresse för radio? Jo först i början så gjorde jag 18 QTC 6/09

19 Stationer i SM terades det med konstruktion av generatorer, högspänningsställverk och omformarstationer och högfrekvenstorkar modell större. Nu tog det tidiga radiointresset verklig fart. Under de första åren i Västerås så bodde han på ett ungkarlshotell. Ingen av grabbarna ägde ett strykjärn, då konstruerade Berhard ett genialt elektriskt strykjärn, som var den verkliga inneprylen just då. Vadå genialt tänker du? Jo det gick att ragga brudar med strykjärnet!? 1961 fick han äntligen lön för mödan, då klev Märta in i hans elektriska liv. När jag frågar om strykjärnets magi så ler hon lite blygt och säger... det får förbli vår lilla hemlis. Märtas liv har också varit präglat av hårt arbete först som gårdskarl... jo du läste rätt, det finns ingen titel för en dam som sköter 43 kor, sedan som kokerska, efter det blev hon sjuksköterska efter många år med tunga lyft så hade kroppen till sist fått nog. De har ett mysigt sommartorp på Rorkens gård i Västmanland, men med tanke på Bernhards enastående rörkunnande borde det istället heta Rörkännarens gård. Rörsamlaren Hela hans liv har handlat om rör i alla dess former. Jag ville testa lite, och väljer ett klassiskt sändarrör 807, direkt svarar han: 6,3V glöd på stift 1 och 5, katod och bromsgaller på stift 4, styrgaller på stift 3, skärmgaller på stift 2 och anoden på 6:an. Som du förstår käre läsare så är det bara att kasta in handduken. Han har samlat på alla sorters rör under sina yrkesår, han hade som mest ca 2000 olika rör, och all katalogiserade! Han har av utrymmesskäl sålt av det mesta i rörväg till andra samlare och radioamatörer. Tyvärr så är det några radiointresserade som fått låna böcker, radiotidningar och rör för att testa, men som glömt att lämna tillbaka dom, kanske kan denna artikel få dom att minnas. SM5XIS borde varasm5qro-xxl Det kan inte vara sant det jag ser... 2 m hög, 1 m bred, 0,7m djup, ja det är SM5XIS livsverk. En sändare gjord för frekvenserna 3,5, 7 och14 MHz och lätt kapabel för en uteffekt på sisådär 2,5 3,5 kw. Bleeder- och anodmotstånd motstånd i grönglaserat porslin. Mäktiga filterkondensatorer och drosslar i svarta- och grå plåthöljen, ja allt känns XXL. Torpets uppvärmning: Bernhard och Märta har en vedspis i köket och en spispanna. I radioschacket finns två värmekällor: 1 st Huskvarna mod 50/liten gjutjärnskamin (som alltid är redo) och QRO-spisen som står för kontakten med omvärlden (om Telia skulle paja )och även för värme/ventilation (om propparna håller). När jag vinkat hej då till Bernhard och Märta och sitter i bilen på väg hem till Säter Dalarna, så börjar tvivlet... vad har jag varit med om? Har jag drömt eller...? När jag klämmer i mej sista rulltårtsbiten som Märta bakat ock skickat med, då vaknar sinnena till liv igen... det är faktiskt sant alltihopa. Avslutningsvis så skall jag avslöja hemligheten med strykjärnet som kunde fånga tjejer. Bernhard är ju besatt av begreppet: Big is beautiful, strykjärnet var alltså så tungt att Märta inte vågade släppa taget... och inte ville hon heller, så var den vackra sagan slut för denna gång. Ritningar till den i texten omnämnda lokaltelefonen. Jag har kontaktat ett par tekniska museer, för jag har lovat Bernhard och Märta att detta livsverk skall kunna beskådas av radiointresserade i all framtid, så de får en liten vink om elektronikens enorma utveckling. 73 från SM4INN, Matts QTC 6/09 Fakta om SM5XIS:s sändare Inkommande kraft. 220V/16A (jättetröga) Slutrör: 2st TY4/500 Anodspänning: Volt Anodström: 750 ma Modulatorrör: 2st 807 Likriktarrör: 2st DCG 5/5000 5A/st Kylning: 3 st fläktar VFO: Geloso 19

20 Contest Svensk Contesting/Radiosport Efter att ha läst resultatlistan från NRAU-Baltic contest kan man börja fundera på åt vilket håll svensk contesting är på väg egentligen? Vi kan konstatera att Baltikum och Finland dominerade i vinterns NRAU-test. Resultatet i landskampen där de 10 bästa resultaten från respektive land räknas, talar sitt tydliga språk. Sverige fick nöja sig med en 5:e plats. Sverige hade 18 deltagare på CW, 16 på SSB och endast 8 stycken som körde både CW och SSB. De Baltiska länderna hade i princip dubbelt så många deltagare. I år var testen framflyttad i tiden för att konditionerna skulle vara lite bättre för hela det geografiska område som testen täcker in. En fördel som balterna har är att de kan utnyttja de dåliga konditionerna genom att köra varandra. Som jag minns det kunde det i början av testen vara svårt att komma igenom till grannarna på andra sidan Östersjön. Så om Sverige skall kunna hävda sig så måste betydligt fler vara aktiva i testen. Mats R3/SM6LRR har tagit ett initiativ till att försöka utveckla tävlandet i Sverige genom att engagera de krafter som finns i de lokala klubbarna. Ett mycket bra initiativ och jag vet att flera klubbar redan hört av sig till Mats. Läs mer om Mats upprop nedan. Ett nytt tillfälle att köra radio utomhus efter våromgången av SSA:s portabeltest är den 6 7 juni då IARU Region 1 Field Day genomförs. Som meddelats tidigare så tar den tyska föreningen DARC hand om loggarna för de svenska deltagarna. Testen är dessutom ett bra evenemang att samlas kring i klubben. Skriv gärna och berätta om hur ni jobbar i din klubb med att aktivera medlemmarna i olika tester! Låt oss andra bli inspirerade! 73 Ingemar, SM5AJV / SE5E Fortbildning Att köra tester är ett utmärkt tillfälle att träna på att bli en bättre operatör och ett bra sätt att fortbilda sig! På tal om att fortbildning så rekommenderas Ethics and operating procedures for the radio Contest Redaktör SM5AJV, Ingemar Fogelberg Sämjevägen Vällingby sm5ajv@qrq.se amateur. Kompendiet är skrivet av ON4UN, ON4WW och G3PJT och är späckat med goda råd hur man genomför vanliga QSO, jagar DX, kör contest etc. Kompendiet finns för nedladdning på webbplatsen för IARU region 1; Ny Wiki om Contesting En nystartad Wiki om contesting finns sedan en tid på: wiki.contesting.com Wikin är startad av amerikanska radioamatörer, vilket gör att en del artiklar är inriktade speciellt på amerikanska förhållanden. Förhoppningsvis blir Wikin ännu bättre när allt fler artiklar skrivs. WRTC-2010 Det är drygt ett år kvar innan World Radio Team Championship 2010 går av stapeln i Rysslands huvudstad Moskva. Deltagare från hela världen kommer att samlas 8 13 juli nästa år för att göra upp om vilka som är världsmästare i Radiosport. Varje lag består av två man och totalt deltar 50 lag i tävlingen. Vid varje stationsplats finns en domare som är med och lyssnar på varenda QSO för att allt skall gå så rättvist till som möjligt. WRTC går samtidigt som IARU Radio Championship, men man har förstås egna regler för WRTC. Förberedelserna inför mästerskapet har pågått i flera år. Bland annat så har man noggrant provat de QTH som respektive lag skall använda sig av ryska tävlingen RRTC. Läs mer på webbplatsen för WRTC Kommunjakten Kommunjakten på SSB och CW har ju blivit en verklig succé. Nu tar man ytterligare ett steg och har börjat fila på hur man skulle kunna utforma en kommunjaktstest. Man planerar att införa två testhelger, en år 2009, kallad Kommunjaktens hösttest för SSB och CW och våren 2010 blir det Kommunjaktens vårtest. Båda pågår 48 timmar över en lördag söndag, detta för att förmå de som är tävlingsinriktade att aktivera sig och ge en möjlighet till de som tagit kommunjagandet med lägre intensitet att få än större möjlighet att nå till 290 körda kommuner. I höst/vårtest är poängräkning tänkt att gälla för antal körda kommuner och där varje enskild kommun är en multipel. Håll utkik på kommunjaktens hemsidor: Källa: SM5FAN Hur ska vi utveckla svensk Radiosport? För tre år sedan lyckades Sverige med konststycket att vinna över vårt östliga brodersland i Scandinavian Activity Contest Finland kom starkt tillbaka året därefter och återtog titeln. Denna vinst följdes upp år 2008 med ytterligare en finsk framgång. NRAU-testen har de senaste åren fått en del kritik med tanke på att den gynnat de mest östligt belägna länderna (Baltikum och Finland). Efter en intensiv debatt togs därför beslutet att flytta fram testen en timme, så att mer västligt belägna stationer inte skulle missgynnas lika mycket. Resultat blev dock tyvärr inte bättre för de blågula. I landskampen mellan de deltagande länderna räknas de tio bästa loggarna från varje land och i varje del av testen (CW & SSB). Sverige slutade på en föga meriterande femteplats. Vinnare blev Lettland med 466 tusen poäng, tätt följt av Finland med 463 tusen poäng. Litauen och Estland tog platserna därefter och Sverige med sina knappa 275 tusen poäng blev klart distanserade. På SSA:s Forum och på TOEC:s numera relativt svala mejlinglista har jag försökt att starta en debatt om hur vi med gemensamma krafter kan få tillbaka stinget i svensk Radiosport (Contesting). Mycket positiv respons har inkommit och jag har utlovat att vi ska försöka kanalisera detta intresse från enskilda individer och därefter försöka skapa en bättre organisation för svensk Radiosport. Jag tror att lösningen finns om de lokala klubbarna blir betydligt mer aktiva i tester. Det finns sannolikt minst en eller ett par medlemmar i varje klubb som antingen redan kör tester aktivt, eller har erfarenhet från tidigare år. Mitt förslag är att varje svensk klubb utser en ansvarig person (HF Contest Manager) som blir del i ett heltäckande nationellt nätverk av testintresserade personer. De lokala ledarna tar på sig uppgiften att på ett klubbmöte presentera Radiosport och ge de teoretiska grunderna till andra klubbmedlemmar som inte prövat på att köra tester. Efter det att första introduktionen givits, bestämmer sig klubben för att delta i en valfri internationell test, gärna i form av en klubbaktivitet där mindre erfarna testoperatörer får hjälp 20 QTC 6/09