Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Transkript

1 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna KKLIMATKOMMUNERNA Vi vill dela 2 med oss Trähusbyggare i 4 världsklass Kommunernas 6 klimatpåverkan Byggkrav 8 eller dialog Vi valde Klimatkommunerna Nya medlemmar: Karlstad, Borås, Örebro, Nynäshamn och Västerås Biogassatsningar, Ja tack!sverige 10 var tidigt ute och vi ligger fortfarande bra till. Men nu behövs krafttag till ytterligare satsningar. Foto: istockphoto

2 2 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna INLEDARE HÄR ÄR KLIMAT - KOMMUNERNA Borås Boxholm Falköping Götene Göteborg Helsingborg Hässleholm Jönköping Karlstad Kristianstad Lidköping Linköping Lund Lycksele Malmö Mölndal Nynäshamn Olofström Region Skåne Sandviken Skellefteå Sollentuna Stockholms läns landsting Stockholms stad Säffle Södertälje Upplands Väsby Uppsala Västerås Växjö Åmål Örebro Östersund Klimatarbetet görs bäst på lokal nivå, det är också på lokal nivå vi märker effekterna av vårt förändrade klimat mest. Foto: istockphoto Varför har ni gått med i Klimatkommunerna? NYNÄSHAMN Välkomna till Klimatkommunerna! Jag som är ordförande för Klimatkommunerna representerar idag 31 kommuner, 1 landsting, 1 region, med sammanlagt mer än 2 miljoner invånare. Och vi blir fler. Klimatkommunerna fyller 10 år i år. Vi började 2003 som ett nätverk, och blev 2008 en förening. Varför Klimatkommunerna? Klimatarbetet görs bäst på lokal nivå, det är också på lokal nivå vi märker effekterna av vårt förändrade klimat mest. Det är ute i kommuner och landsting som vi verkligen kan göra skillnad eftersom vi äger verktygen. Kommunerna har planmonopol och kan planera smart, vi bygger både skolor, äldreboenden och bostäder och kan påverka energiförbrukning, vi styr över kollektivtrafiken, Karin Thomasson (MP), Klimatkommunernas ordförande samt kommunalråd i Östersund. många har egna energibolag som producerar förnybar energi, vi har biogasanläggningar och kan styra upphandlingar av skolmat till mer ekologisk och mindre klimatbelastande. För att Sverige ska uppnå sina nationella åtaganden så behövs kommunernas engagemang. Allt vi gör vill vi dela med oss av till andra. Klimat kommunernas medlemmar vill både vara spjutspetsar nationellt, och förebilder för andra som vill jobba offensivt med klimatarbete. Kommuner och landsting kan göra mycket redan idag, men vi är beroende av att riksdag och regering ger oss förutsättningar. Det kan handla om skatteregler kring fordon och bränsle, det kan gälla lagstiftning inom byggsektor eller upphandling eller ekonomiskt stöd till klimatinvesteringar. Därför har vi varit aktiva med uppvaktningar av både statliga utredare och departement. Men inte nog med det. Vi ser att vi har många kollegor ute bland europeiska städer och kommuner, och därför ser vi också till att finnas med i europeiska projekt på klimatområdet. Lokalt klimatarbete växer, inte bara i Sverige utan överallt. Själv blev jag mycket inspirerad av det europeiska nätverket Energy Cities när vi nyss hade gemensam konferens med dem i samband med vårt årsmöte i Växjö. Vi ser att vårt ansvar sträcker sig längre än kommungränsen, och att finnas i större sammanhang ger inspiration och motivation att arbeta vidare. Jag hoppas att vi i Klimatkommunerna också kan inspirera er, oavsett om ni är i början eller har kommit långt i ert klimatarbete. Vi har makten och äger verktygen att vända utvecklingen. Låt oss göra det nu! KLIMATKOMMUNERNA är en förening för kommuner och regioner som arbetar målmedvetet och i framkant för att minska sin klimatpåverkan och ställa om till ett mer hållbart samhälle.... startade som ett nätverk 2003, blev en förening 2008 och har idag 33 medlemmar.... har som syfte att dela erfarenheter och lära av varandra. Det gör vi framförallt genom nätverksträffar och studiebesök på olika teman för medlemmarna.... påverkar nationell politik och planer och har bland annat uppvaktat byggkravsutredningen, utredarna för fossilfri fordonstrafik 2030 samt gjort inspel till Färdplan har en stark röst i klimatdebatten, skriver debattartiklar, är en självklar remissinstans och deltar ofta som talare på konferenser och seminarier.... är Sveriges stödstruktur för de kommuner som skrivit under Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) och som därmed förbinder sig att gå längre än EU:s klimatmål om minskade CO2-utsläpp med 20% till år har ett internationellt perspektiv och deltar i internationella projekt och nätverk. Daniel Adborn (FP), Kommunalråd och Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Nynäshamns kommun har under många år arbetat aktivt och ambitiöst med att leva upp till att vara en ekokommun. Vi känner att vi har mycket erfarenheter att dela med oss av, men vi är också intresserade av att lära oss mer och hitta nya förbättringsområden för vårt fortsatta arbete. KARLSTAD Håkan Svenneling (V), ledamot i Kommunstyrelsen Jag lade förslaget för att jag såg en möjlighet för oss som kommun att utvecklas och jämföra oss med andra i vårt klimatarbete. Jag är glad att förslaget blev verklighet. KARLSTAD Martin Oscarsson (MP) Ordförande i Miljönämnden För att klimatkommunerna ger oss ett bra nätverk för att utveckla vårt klimatarbete med andra kommuner i framkanten. PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB TEXTANSVARIGA: Per-Åke Hultberg, Johanna Engholm & Samuel Hultberg FORMGIVNING: Lorens Palmgren & Joakim Forsberg REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: MittMedia Print FÖR BILAGOR KONTAKTA: Set Fyrmark, e-post: set.fyrmark@activemediapartner.com VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Filippa Borgström, Linda Scott Jacobsson, kansliet@klimatkommunerna.se

3 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna % fossilbränslefritt Skåne 2020 Skåne både kan och vill gå före Klimatsamverkan Skåne ett närmast unikt regionalt samarbete mellan de tre stora offentliga aktörerna, Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne har målet klart 2020 ska Skåne vara 100 % fossilbränslefritt. Våra styrkor kompletterar varandra! Länsstyrelsen Skåne driver på och samordnar klimat- och energistrategiarbetet, klimatanpassningsarbetet och miljömålsarbetet i länet på uppdrag av regeringen. Målet är att minska människans påverkan på klimatet och att minska klimatets påverkan på människa och miljö. En viktig del i Klimatsamverkans arbete är att driva på utvecklingen genom att inspirera till olika typer av klimatfrämjande utbildningsinsatser, även finansiellt, till både skolor och företag. Ett exempel är den hållbarhetsdag gymnasieskolan Skolstaden i Helsingborg anordnade 19 mars för 900 elever i årskurs 2. Efter att stå-upp-komikern Peter Wahlbeck inför en fullsatt Kultursal skojat vilt, vridit och vänt på begreppet hållbar utveckling, spred sig eleverna gruppvis på Campusområdet med uppgiften att med hjälp av bilder eller film skapa ett positivt budskap kring antinedskräpning. Deras engagemang, som inte gick att ta miste på, resulterade i bland mycket annat en second hand modeshow och en städfilm. Skåne bedriver ett framgångsrikt arbete på klimatområdet och har bland annat utsetts till pilotlän för grön utveckling. Flera kommuner har också uppmärksammats för sitt klimatarbete. Även många företag är ledande på miljöområdet. För att inte tala om allmänheten som idag har en klar medvetenhet och ett stort engagemang att göra klimatinsatser i sin vardag. Men det är tillsammans vi blir starka, betonar Anders Åkesson (MP), ordförande i styrgruppen för Klimat samverkan Skåne, dessutom regionråd i Region Skåne. Vi ser nu efter tre år med Klimatsamverkan Skåne vilken enorm styrka det är att som en samlad part arbeta för att vi ska nå de regionala klimatmålen och kunna driva på utvecklingen mot ett fossilbränslefritt Skåne. Vad det handlar om, förklarar Anders Åkesson, är att få alla kommuner, organisationer, företag och privatpersoner att anta utmaningen att aktivt minska sin påverkan på klimatet. Här har Klimatsamverkan Skåne, KSS, satt upp fyra fokusområden: transporter, energieffektivisering, klimatanpassning och fysisk planering. Klimatfrågan är en ödesfråga som kräver rationella beslut. Genom att arbeta tillsammans blir vi mycket effektivare och slagkraftigare. Det handlar om allt från att genomföra projekt, även inom forskning och utveckling, driva opinion, ta fram underlag, utbilda, till att ge olika typer av bidrag och inte minst att synliggöra goda exempel. Annelie Johansson, miljödirektör på länsstyrelsen, betonar betydelsen av att genom samverkan kunna undvika mycket onödigt dubbelarbete och istället utnyttja var och ens specifika styrkor. Även om de tre ledande aktörerna Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne har olika ansvarsområden är det många frågor som tangerar varandra. Istället för att var och en tar fram snarlika underlag och studier kan vi nu tillsammans fokusera på de regionala klimatmålen genom att utgå från en gemensamt framtagen strategi. Och även om vi inte är överens i allt så har vi nu en etablerad arena för diskussion och informationsbyte, där vi från våra olika håll kan förklara vad vi gör, vilka beslut vi tar och varför, säger Annelie Johansson. Kommunförbundets representant Pia Almström (M), kommunalråd i Kävlinge, är precis som övriga representanter inom KSS övertygad om att det nu pågående samverkansarbetet är en förutsättning för att nå målet 100 % fossilbränslefritt Skåne. Det handlar om att vara en opinionsbildare, en arena för diskussion och en igångsättare som stimulerar ökat klimatarbete. För oss som enskild kommun innebär det att vi antar utmaningen att fasa ut all fossil energianvändning. Det innebär att vi inte använder fossil energi för vare sig värme i byggnader som vi äger eller hyr, eller fossilt bränsle i egna transporter. Inte heller fossil el i vår egen verksamhet och att vi alltid ska se till att köpa miljömärkt el. Tillsammans med alla övriga organisationer, företag och privatpersoner som antagit utmaningen vill vi visa att Skåne både kan och vill gå före! Region Skåne ansvarar för att driva det regionala utvecklingsarbetet mot minskad klimatpåverkan och ökad klimatanpassning. Ett effektivt skånskt klimatarbete bidrar till bättre miljö, hälsa och regional tillväxt. Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården samt utvecklingen av näringsliv, kommunikationer och kultur i Skåne. Kommunerna i Skåne planerar och genomför en mängd klimatåtgärder och samverkar inom Kommunförbundet Skåne och Energikontoret Skåne aktivt med energi- och klimatrådgivning, energiplanering, klimatstrategier och många andra klimatåtgärder. Klimatförändringar, positiva och negativa, sker lokalt och kan förändras lokalt, av människor och företag i våra kommuner. UTMANINGEN 100 % FOSSILBRÄNSLEFRITT SKÅNE 2020 Ingen fossil användning i byggnader. Inget fossilt bränsle i transporter. Ingen användning av fossil el. Hittills har 28 organisationer varav 13 kommuner antagit utmaningen, 21 företag bla Skanska och Malmö Airport samt ett 60-tal privatpersoner.

4 4 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna KLIMATSMART Text: Samuel Hultberg Cykelprojekt i Östersund ger bättre hälsa och bättre miljö. Vintern inget hinder för cyklister i Östersund! Under fem år har Grön Trafik, Östersunds kommun arrangerat vintertramparprojekt. Totalt har 398 stycken trampare cyklat mer än 60 procent av sina arbetsresor under vintern mot att de fått dubbdäck. De flesta har tidigare i huvudsak åkt bil. Förutom bättre upplevd hälsa har projektet bidragit till att cykelhjälmen används. Kommunen plogar cykelbanorna före eller samtidigt med bilvägarna på huvudcykelstråken. Kontakt: grontrafik@ostersund.se Fotnot: Östersunds kommun har sedan 2003 varit medlem i Klimatkommunerna. Vi behöver mer trä i byggandet. En nationell satsning från staten är viktig för att kunna fortsätta utveckla klimateffektiva byggsystem baserade på modernt, hållbart och miljövänligt träbyggande, säger Kristina Thorvaldsson, planeringschef på Växjö kommun. Bilden visar Älvsbackabron, gång- och cykelbro över Skellefteälven. Foto: Camilla Öjhammar Malmö satsar på cykel Sedan tidigare är Malmö en uppmärksammad cykelstad med över 47 mil friliggande cykelbanor och cirka kommunala cykelställsplatser. I oktober 2012 tog Malmö stad beslut om ett nytt cykelprogram. Det tar avstamp i de cykelprojekt som gjorts de senaste tio åren och innehåller en rad viktiga åtgärder för att ytterliga förbättra och stimulera cyklingen i staden. Låna en hoj i Lund Lund kan komma att bli den första kommunen i Skåne med lånecyklar. Om allt går som det ska kommer cyklarna att finnas på plats i början av Det ska vara gratis att låna en cykel i 30 minuter. Därefter betalar man per minut upp till ett maxbelopp. Tanken är att det ska finnas 165 lånecyklar, 17 stationer och 280 dockningsplatser. VISSTE DU ATT... I Örebro finns cirka 215 kilometer separerade cykel- och gångvägar. I staden tar man sig i princip överallt på under 20 minuter med cykel. Smidigt va? Foto: Per Sundberg Trähusbyggare i världsklass Skellefteå och Växjö har under de senaste dryga tio åren profilerat sig som kommuner med trä i fokus. Ett stort antal exempel på kreativt och hållbart träbyggande har genomförts i de båda städerna, som dessutom ser nyttjandet av trä som en samhällsbyggande verksamhet. F Träbyggandet är den mest hållbara byggnadsstrategin ur ett samhällsoch klimatperspektiv, säger Lorents Burman. ör oss är det uppenbart att träbyggandet är den mest hållbara byggnadsstrategin ur ett samhälls- och klimatperspektiv, konstaterar Lorents Burman (S), bygg- och miljönämndens ordförande i Skellefteå. Skellefteå har under de senaste åren fått träbaserade nytillskott i form av bland annat vägbroar, kommunalt parkeringshus, handelsområden, idrottshallar och bostäder. Trots allt träbyggande i kommunen finns faktiskt inte någon träbyggnadsstrategi fastslagen av kommunfullmäktige. Vår ambition är att i höst ta fram en strategi som stimulerar och sätter agendan för det fortsatta träbyggandet. Redan 1997 byggdes ett femvåningshus i trä som då hörde till de första i sitt slag i världen. Just nu planeras bland annat för en 350 meter lång träbro över Skellefteälven i stadens centrala delar. När vi bygger i trä binder vi koldioxid och minskar därmed klimatpåverkande utsläpp. För många är trämaterialet estetiskt tilltalande och tvärtemot vad många tror har trä goda egenskaper ur brandsäkerhetssynpunkt. Men det finns fler fördelar med trä, hävdar Lorents Burman och fortsätter: Trä är en fantastisk inhemsk råvara som vi har mycket av i Sverige. Att vi kan förädla och använda materialet konstruktivt innebär att vi främjar forskning, skapar arbetstillfällen och utvecklar byggindustrin i regionen. Växjö är precis som Skellefteå ett föredöme i fråga om trähusbyggande. Kristina Thorvaldsson, planeringschef på Växjö kommun, understryker resonemanget om träbyggandets fördelar. Grunden är så klart klimatfrågan. Trä är ett resurseffektivt hållbart material och en riktig koldioxidfälla. Men trä betyder även mycket för näringslivet. Vi ligger ju mitt i Småländska skogsriket med allt vad det innebär. Växjö har genomfört en rad spännande och unika träbyggen genom åren. På Campusområdet finns en mängd trähusbyggnader, unika för sin byggteknik. Dessutom idrottshallar, Sveriges första tennishall i trä med passivteknik, polishögskola, och bostadshus. Det kanske mest kända bostadsområdet är Välle Broar, här ligger kvarter Limnologen som tilldelades Stora Samhällsbyggnadspriset Det här är Sveriges största satsning på byggande av trähus. Idag finns sex bostadshus med åtta våningar, för övrigt de hittills högsta bostadshusen med trästomme i Sverige. På sikt kan Välle Broar rymma cirka tusen bostäder, säger Kristina Thorvaldsson. I det nyligen avslutade samverkansprojektet Trästad 2012 var Skellefteå och Växjö de drivande Trä är ett resurseffektivt hållbart material och en riktig koldioxidfälla, säger Kristina Thorvaldsson. kommunerna. Totalt var vi ett 20-tal kommuner från fyra regioner. Vi ville sprida kunskap och inspiration kring industriellt och klimatanpassat träbyggande. Den primära målgruppen innefattade byggare, arkitekter, planerare och politiker, berättar Lorents Burman. Och satsningen lever vidare. Inför Trästad 2020 är ambitionerna högt ställda. Vi behöver mer trä i byggandet. En nationell satsning från staten är viktig för att kunna fortsätta utveckla klimateffektiva byggsystem baserade på modernt, hållbart och miljövänligt träbyggande, avslutar Kristina Thorvaldsson. Fotnot: Växjö kommun har sedan 2003 varit medlem i Klimatkommunerna och Skellefteå sedan 2012.

5 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna 5 Kontrasternas Skellefteå Från ovan en grön trakt omslingrad av blått vatten. På vintern gnistrande vitt. Som på så många andra håll i nordliga trakter, men vi gräver där vi står med unika förutsättningar. Att ta hand om hushållsavfallet och göra det till biogas som driver bussar, arbetsfordon och personbilar är ett sätt. Nya bostadsområden planeras utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner. En del av näringslivet har fokus på kretslopp, från återvinning av elektroniksskrot till nya energikällor som vind-sol och vatten till utveckling av ny smart teknik inom träinsdustrin och IT. Det är inte enkelt att leva i samklang med naturen. Vår livsstil påverkar och där är vi inte ensamma. Vi delar samma dilemma som hela den industrialiserade världen. Skellefteås fördel: en medelstor kommun med god energiförsörjning (vatten- vind och biokraft), närhet, här går det att lära känna varandra, kombinera landsbygdspassion med stadslivets lockelser. Utmaningen är att klara av alla resor och transporter som behövs. Många är engagerade i detta och vi ska lyckas. Skellefteå är en attraktiv plats att leva och växa upp i mitt i globaliseringens tidevarv. En kommun som ska hålla för framtiden I Vinterstaden Östersund vill vi att också kommande generationer ska kunna njuta av vita vintrar och har beslutat oss för att ligga i täten på vägen mot ett klimatneutralt samhälle. Målet är en fossilbränslefri och energieffektiv kommun år Bäst på eltrafik 2012 Transportsektorn står för den största delen av de klimatpåverkande utsläppen. Därför jobbar vi för en omställning till hållbara resor och transporter. Satsningar på eltrafik, biogasfordon, cykling och ökad bussresande är bara några exempel. Läs mer på och Den fossilbränslefria transportkorridoren Tillsammans med Sundsvall, Trondheim och kraftbolagen driver Östersund projektet Green Highway, som syftar till att skapa en fossilbränslefri transportkorridor från kust till kust mellan de tre städerna. I området finns en stor produktion av förnyelsebar el och även biogasproduktion. I Östersund bedrivs ett demonstrationsprojekt i kallt klimat för elbilar med stöd av Energimyndigheten. Jämtkraft har i Östersund satt upp norra Europas första snabbladdare, smarta laddplatser med fasta kablar och laddplatser som laddas med solel. Under 2011 fick kommunen och Jämtkraft ta emot Gröna Bilisters pris Sveriges bästa elbilskommun och 2012 visade en undersökning från Easycharge att Östersund är landets bästa kommun för elbilar. Totalt finns det inom Green Highwayområdet över 1000 elbilar, 426 laddplatser och 11 snabbladdare. Fler är på gång...

6 6 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna FORSKNING Text: Per-Åke Hultberg Senast 2020 ska Skånes kollektivtrafik vara 100 procent fritt från fossila bränslen. Unikt energi - samarbete Region Skånes egen verksamhet ska bli helt fritt från fossila bränslen inom energianvändning, transporter och kollektivtrafik senast E n samverka med Lunds Energi är ett viktigt steg på vägen. Det handlar dels om leverans av fjärrvärme för uppvärmning av Region Skånes fastigheter, dels om drivmedel, det vill säga biogas, till de olika verksamheternas cirka 700 fordon. Vi har tecknat en avsiktsförklaring med Lunds Energi som är vår största energileverantör. Det är mig veterligt den första i sitt slag i Sverige. Det gör det naturligtvis extra roligt, samtidigt som det är en bra utgångspunkt för den fortsatta dia logen med våra övriga leverantörer, säger Stig Persson, chef miljöledningsenheten inom Region Skåne, som motsvarar landstingen i övriga Sverige. Det är med andra ord inte fråga om någon liten verksamhet. Utöver hälso- och sjukvård och kollektivtrafik inklusive stadsbussar, regionbussar och Öresunds tågen ligger även kulturverksamhet samt delar av den regionala tillväxten på Region Skånes bord. Totalt handlar det om anställda och en omsättning på 38 miljarder kronor. Vi hoppas naturligtvis att hela Skåne ska vara fossilbränslefritt Det arbetet pågår inom Klimatsamverkan Skåne, där vi är en av aktörerna tillsammans med Läns styrelsen och regionens 33 kommuner. Fotnot: Lunds kommun har sedan 2003 varit medlem i Klimatkommunerna. FAKTA En viktig del i processen har varit att definiera vad man avser med förnybart och fossilfritt: FÖRNYBART Omfattar energi från förnybara energikällor såsom vind, vatten, sol, geoenergi, biobränsle och biogas. Förbränning av förnybara bränslen ger inga nettoutsläpp av växthusgaser, FOSSILA BRÄNSLEN Omfattar torv, kol, naturgas, olja och andra petroleumprodukter såsom bensin och diesel som har bildats under miljontals år. Förbränning av fossila bränslen medför att koldioxid släpps ut och bidrar till växthuseeffekten. Illustration: BSMART Kommunens inköp av byggentreprenad, äldrevård, skola och barnomsorg påverkar klimatet mer än uppvärmning och transporter enligt den studie FOI gjort i samarbete med Sollentuna kommun. FOI om kommunala verksamheters klimatpåverkan Forskare på FOI har tillsammans med Sollentuna kommun gjort en första studie om hur kommunala verksamheter påverkar klimatet. Det något oväntade resultatet visar att kommuner måste tänka nytt för att minska sina bidrag till den globala uppvärmningen. Normalt tittar man på uppvärmning och transporter och deras uppenbara klimatpåverkan. Men beräkningarna i den här studien visar att de största enskilda posterna faktiskt är kommunens inköp inom byggentreprenad, äldrevård, skola och barnomsorg, säger Jessica Johansson, forskare på FOI, Total försvarets forskningsinstitut. Hon berättar att FOI i tidigare studier beräknat energianvändning och klimatpåverkande utsläpp från varor och tjänster framförallt kopplade till hushållens konsumtion. Vi hade alltså utarbetade metoder och ville göra motsvarande beräkningar på konsumtion inom 22 maj var det så dags. Då lanserades Lunds interaktiva solkarta. Ett hjälpmedel som visar var i kommunen det är lämpligt att installera solceller. Solkartan är en av de första i sitt slag i Sverige och den enda som visar potentialen för solel i en hel kommun, med både stad och landsbygd. Kartan är framtagen i ett samarbetsprojekt mellan Lunds universitet, Lunds energi, Lunds offentlig sektor, det vill säga inköp av varor och tjänster som görs där. Det visade sig då att Sollentuna kommun å sin sida ville kartlägga sina verksamheters klimatpåverkan. De nappade därför på vår förfrågan, och på den vägen är det, berättar Jessica Johansson. Anna Myrhed, gruppledare för centerpartiet och ledamot av kommunstyrelsen, berättar att det med tanke på kommunens ambitiösa klimatarbete var självklart att tacka ja till FOI:s erbjudande. Vi måste naturligtvis se vilka åtgärder som gör störst nytta och inom vilka områden det gäller. Det som överraskade oss var det faktum att våra största utsläpp är Lunds solklara klimatsatsning kommun och Solar Region Skåne med stöd från Skånes Miljövårdsfond. Målet för kartan är solklart. Den är framtagen för att öka installation av solceller. Att helt enkelt vara ett tydligt hjälpmedel som förenklar för de Lundabor som vill satsa på solceller, och därmed får sin egen hushållsel, säger klimat- och energirådgivaren Karin Lindholm. Anna Myrhed (C), gruppledare för centerpartiet i Sollentuna. Jessica Johansson, forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. inom de så kallade mjuka frågorna, inom barn-, ungdoms-, utbildnings- och omsorgsområdet. Det är ju här en stor del av den kommunala ekonomin ligger, säger Anna Myrhed och poängterar att det nu gäller att jobba aktivt med frågan om de olika verksamheternas klimatutsläpp, se vad kommunen köper in, hur varor transporteras och så vidare. Jessica Johanssons förhoppning är att efter den här övergripande förstudien nu kunna gå in mer i detalj inom en enskild verksamhet, till exempel ett äldreboende eller förskola. Det borde vara intressant även för andra kommuner och offentliga verksamheter att på liknande sätt få en genomgång av den klimatpåverkan som sker där från deras inköp av varor och tjänster. Fotnot: Sollentuna kommun har sedan 2007 varit medlem i Klimatkommunerna. Hon betonar att Lund har goda förutsättningar för solel och trots att solkartan nyligen lanserades är intresset redan stort. Mottagandet har varit mycket positivt. I och med att kartan täcker alla tak i Lunds kommun kan såväl privatpersoner som kommunens organisationer, industrier och lantbruk se över sin solelspotential. Förhoppningen är att solkartan ska bidra till hållbar tillväxt, och vår ambition att bli en ännu grönare kommun. Vi har dessutom bjudit in andra kommuner att ta del av våra erfarenheter och använda våra mallar för hur man kan arbeta fram en solkarta. Det var en av förutsättningarna redan i projektplanen, avslutar Karin Lindholm. Fotnot: Lunds kommun har sedan 2003 varit medlem i Klimatkommunerna. Foto: istockphoto

7 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna 7 VI BYGGER ENERGI- EFFEKTIVT FÖR FRAMTIDEN Miljönätverk för barn och ungdomar LKF i Lund arbetar målmedvetet med att sänka energianvändningen i nyproducerade lägenheter och vi strävar också efter att använda mindre miljöbelastande energikällor som sol och fjärrvärme. I bostadsområdet Oden i stadsdelen Linero bygger vi tre passivhus med totalt 60 lägenheter där mycket god isolering av väggar och fönster, hög lufttäthet och effektiv vämeåtervinning i ventilationen gör det möjligt att pressa ner energianvändningen för uppvärmning med procent jämfört med konventionell teknik. Vill du veta mer om LKF och vårt energioch miljöarbete titta in på vår hemsida Vi tycker att det är viktigt att använda fjärrvärme så mycket som möjligt där det går, i synnerhet som Lund i framtiden kan får ett stort överskott av fjärrvärme från ESS och Max IV. Därför installerar vi fjärrvärmedrivna tvättmaskiner och torktumlare i kvarteret Oden. I kvarteret Diakonissan i nya stadsdelen Råbylund södra får 19 radhus även fjärrvärmedrivna diskmaskiner. Linköpings kommun satsar på barn och ungdomar i arbetet med att bli en koldioxidneutral kommun till Miljönätverket Miljöspanarna startades förra året och riktar sig till barn och ungdomar i åldern Nätverket skall engagera unga i miljöfrågor på ett lekfullt och kreativt sätt. I Miljöspanarna arbetar barnen med miljöfrågor och deltar i ett miljöspanaruppdrag. I år var uppdraget att Spana på matavfallet. Det gjordes i samarbete med kommunens energibolag Tekniska Verken. Kommunens mål var att 500 unga skulle Linköpings kommun linkoping.se gå med i nätverket det första året, vilket i stället landade på drygt deltagare. En utvärdering visar dessutom att de barn som deltagit faktiskt har minskat sitt matavfall. Nästa års uppdrag kommer att fokusera på miljömålet Giftfri miljö För oss är det angeläget att vara med och ta ansvar för en hållbar utveckling av regionen Tillsammans för en hållbar region Genom samarbeten, innovationer och utveckling vill vi skapa en hållbar framtid för kommande generationer. Det gör vi bland annat genom att tillvarata lokala resurser och skapa samarbeten som både ger stora miljövinster och bidrar till en hållbar tillväxt. Läs mer om vårt hållbarhetsarbete på

8 8 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna BYGGKRAV Text: Per-Åke Hultberg Uppsala valde dialog med byggarna Är kommunala särkrav kostnadsdrivande vid nybyggnation av bostäder? Diskussion pågår och åsikterna går isär. Uppsala kommun har hur som helst genom ett nytt dialoggrepp med byggarna nått överraskande resultat. Stora miljöåtaganden kan åstadkommas utan tvingande regler. Vi har inte ställt några krav, inga villkor. Vi har bara frågat, vad kan ni göra i fråga om hållbarhet och kvalitet? Och intresset att bygga har varit jättestort, berättar Bengt Andrén, direktör för kontoret för samhällsutveckling. Hela 58 byggföretag från hela Sverige, vilket är ovanligt många, anmälde sitt intresse att tävla med sina styrkor. Och resultatet är alltså överraskande positivt. Området som nu ska bebyggas, och som går under projektnamnet Östra Energieffektivt byggande hämmas B yggkravsutredningen föreslår att kommunala energikrav vid byggande på kommunal mark förbjuds. Klimatkommunerna anser att Byggkravs utredningens slutsatser bygger på felaktiga grunder och att förslaget strider mot det Foto: Jeanette Hägglund Byggkravsutredningen vill stoppa kommuners arbete för miljösmart och energieffektivt byggande. Ja, det säger bland andra SKL och Klimatkommunerna med anledning av regeringens utredning som varit ute på remiss under våren. kommunala självstyret. En tidigare kraftledningsgata i Uppsala ska bebyggas med på sikt 500 lägenheter. Utan fastställt miljöprogram kommer stadsdelen Östra Salabacke ändå att få en påtaglig miljprofil. Salabacke, kommer att få en tydlig miljöprofil med mycket låg energiförbrukning och samtidigt en rad andra klimat smarta lösningar. Energi användningen bedöms landa på hälften av de energi krav som ställs i Bo verkets byggregler. Eftersom det är kommunägd mark fanns möjligheten att ställa krav. Men vi valde att vända på det, det vill säga, att inte ställa krav, däremot tydligt tala om vilka ambitioner vi hade i fråga om miljö, arkitektur och variation, och ställde sedan frågan, vad kan ni göra? Av 58 intresserade företag valde vi ut de åtta bästa förslagen utan att först kolla vilka som stod bakom. Det visade sig vara helt nya aktörer för oss, vilket i sig är spännande. Vi ville få in fler aktörer till Uppsala och lyckades uppenbarligen med det, avslutar Bengt Andrén. Fotnot: Uppsala kommun har sedan 2003 varit medlem i Klimatkommunerna. ÖSTRA SALABACKE Ett stort område i Uppsalas östra delar där en bred kraftledningsgata skurit rakt igenom staden och därmed under decennier förhindrat stadsutveckling. Där ledningarna nu är borta ska hållbara stadskvarter byggas, på sikt lägenheter. I en första etapp, med möjlig byggstart nästa år, 500 lägenheter. Utan fastställt miljöprogram kommer stadsdelen ändå att få en påtaglig miljöprofil. Det tack vare en närmast unik dialogprocess med byggarna. Föreningen menar att en stoppregel för energikrav i kommunala avtal vore mycket destruktivt eftersom arbetet med energieffektivt byggande då skulle hämmas, med följden att varken nationella eller lokala energi- och klimatmål uppnås. Dessutom är förslaget skadligt för utvecklingen av en konkurrenskraftig byggindustri, eftersom det hindrar teknikutveckling. Klimatkommunerna anser också att utredningens förslag strider mot regeringens ambition om att underlätta bostadsbyggandet, genom att istället förlänga och försvåra planprocessen och göra den mindre förutsägbar. Generella energikrav det ultimata Energiförbrukningen i ett nyproducerat fjärrvärmt flerbostadshus på kommunägd mark i Västerås ska sedan tre år tillbaka understiga 60 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Samma krav gäller nu i Örebro, som införde sina skärpta energikrav vid årsskiftet. I grunden handlar det om klimatmålen, både nationella och EU:s mål, ska vi nå dem måste varje kommun ta sitt ansvar. Vi har massor av åtgärder i vår klimatplan och det här är definitivt en viktig del, säger Niklas R Jakobsson, energi- och klimatstrateg på Örebro kommun. Alltfler kommuner har under de senaste åren valt att skärpa sina energikrav vid nybyggnation på kommunalt kontrollerad mark, det vill säga mark som kommunen äger och sedan bebyggs, antingen av kommunalägt bolag eller efter försäljning till externt byggföretag. Skärpningen av kraven gäller gentemot statliga Boverkets byggregler. Västerås införde sina som man kallar lågenergihuskrav 2009 efter beslut I vår energiplan finns ett stort antal mål, bland annat om energiförbrukning. Där finns också ett beslut om att börja bygga lågenergihus. Så det var bara för oss att sätta igång, säger Hans Derenkow, verksamhetschef på fastighetskontoret. Och resultatet lät inte vänta på sig. Fram till och med 2012 har det i Västerås byggts 920 lågenergilägenheter. Under förra året antogs Klimat program 2012, som gäller fram till 2020, även där ingår lågenergibygg nader som en viktig del. Hans Derenkow berättar att det var många frågor att ta tag i när man från kommunens sida satte sig ner för att tillsammans med det kommunala energibolaget och ett antal intressenter ta fram en plan för sin lågenergisatsning. Hur gör man, vilken teknik ska man satsa på, vilka krav är rimliga att ställa, och inte minst, hur blir kraven en utmaning för byggföretagen? Det ultimata vore naturligtvis att det fanns generella krav, att Boverket helt enkelt skärpte sina regler. Men nu är det som det är och då är det viktigt att varje kommun skärper kraven, betonar Hans Derenkow. Hur har då marknaden reagerat? Niklas R Jakobsson, Örebro: För många byggbolag är det här inget konstigt alls. Flera av de större bolagen bygger redan generellt bättre än Boverkets regler. Men visst har vi haft en del negativa röster, men inte värre än att vi tillsammans efter vissa justeringar och kompletteringar kunnat få igenom även deras planer. Vi har inte sett några problem alls här i Västerås, det har flutit på väldigt bra, säger Hans Derenkow. Vi tycker att vi har rimliga krav och när det gäller kommunal mark byggs det nu inget annat än efter vår standard för lågenergihus. Även byggbolag med egen mark har i flera fall följt våra krav, så det har varit mycket lyckat. Ja, det här kommer mer och mer, inte bara i större kommuner, inflikar Niklas R Jakobsson och pekar på Stockholm, Göteborg och Malmö som varit tidigt ute med energikrav. Det finns nu en acceptans på marknaden, fortsätter han. Det är därför viktigt att även vi andra kommuner kommer med skärpta krav och kanske även visar på möjligheten Hans Derenkow att på frivillig väg gå ännu längre. För en sak är säker, de nuvarande nationella kraven är inte tillräckliga för att nå klimatmålen, vilket vi också säger i vårt remissvar till Bygg kravs utredningen. Hans Derenkow påpekar till sist att inga hittills fastlagda energikrav är fixa och färdiga, att det därför gäller att hela tiden titta på nya förutsättningar, möjligheter, villkor och krav. Det kan mycket väl vara dags för oss att skärpa kraven ytterligare, men som sagt, det optimala vore att vi alla kommuner hade tuffa gemensamma men samtidigt realistiska krav. Vi tycker att vi har rimliga krav och när det gäller kommunal mark byggs det nu inget annat än efter vår standard för lågenergihus. Ska vi nå EU:s klimatmål måste varje kommun ta sitt ansvar, menar Niklas R Jakobsson energi- och miljöstrateg i Örebro. Fotnot: Örebro kommun har sedan 2013 varit medlem i Klimatkommunerna och Västerås sedan 2012.

9 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna 9 Lidköpings miljöarbete lyfter mot nya mål Unik biogasanläggning. Lidköping Biogas är ett samarbete mellan Lidköpings kommun, Göteborg Energi och Swedish Biogas International. Det är en av de första anläggningarna i världen som producerar flytande biogas. Hållbar fysisk planering. Lidköpings kommun bygger enligt kraven i Miljöbyggnad silver, och har nyligen tagit fram egna riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande. På bilden ses ett trygghetsboende som byggts enligt kraven i Miljöbyggnad silver. Lidköpings kommun har arbetat framgångsrikt med miljöfrågorna i många år. Det senaste beviset på detta är nya Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun. En framgångsfaktor för att lyckas nå resultat i miljöarbetet är att politikerna är eniga och strävar mot samma mål. Det är just så läget är i Lidköping. Våra politiker har sedan länge förstått att miljö- och klimatfrågorna är viktiga för att vi ska nå ett hållbart samhälle; miljömässigt, socialt och ekonomiskt, säger Yvonne Träff, miljöstrateg på Lidköpings kommun. Lidköpings kommun arbetar med ett miljöledningssystem för att nå ut med miljöfrågorna i hela organisationen. Kommunen arbetar också mycket med hållbarhetsfrågor i samhällsplaneringen. Plan för energi och klimat beskriver energianvändningen i Lidköping som ort och sätter upp mål för framtiden när det gäller att använda mer förnybar energi på ett effektivt sätt. Planen tar upp kommunens verksamheter men beskriver även potentialen inom sektorer som transporter, industri och hushåll. Vi jobbar långsiktigt och hållbart. Yvonne Träff, miljöstrateg Planen är resultatet av ett långsiktigt arbete, säger Yvonne Träff. Arbetet med planen har skett på uppdrag av kommunens miljö- och klimatutskott. Att ha ett utskott med fokus på miljö och klimat är något som gör Lidköping speciellt, eftersom det inte är många kommuner som har det. Miljö- och klimatutskottet innebär att vi har ett forum där vi politiker fokuserar på dessa frågor och kan sätta upp mål som vi alla kan enas om, oavsett partifärg, säger Marita Bengtsson (s), ordförande i utskottet. Certifierade skolor. Lidköpings kommun arbetar aktivt med miljöfrågor i skolorna genom att certifiera dem enligt Grön Flagg eller diplomera dem med Skola för hållbar utveckling. Samarbete och politisk enighet I Lidköpings kommun har politikerna länge varit eniga i miljö- och klimatfrågorna. Politiker och tjänstemän har ett positivt samarbete och arbetar målinriktat med att sätta upp långsiktiga miljömål och sträva efter att nå dem. Marita Bengtsson, ordförande i miljö- och klimatutskottet För mer information kontakta miljöstrateg Yvonne Träff, telefon , yvonne.traff@lidkoping.se lidkoping.se Uppsala Sveriges klimatstad 2013 Världsnaturfonden har utsett Uppsala till Earth Hour Capital i Sverige Läs mer på

10 10 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna MILJÖFORDON Text: Samuel Hultberg Biogas satsningar, ja tack! Klimatkommunerna jobbar med att minska lokala utsläpp av växthusgaser. En viktig åtgärd är satsning på förnybara energikällor. Inte minst biogas. S edan Klimatkommunerna blev en förening 2008 har biogas varit ett prioriterat område. Och en tydlig ambition är naturligtvis att hela tiden driva utvecklingen framåt. Idag finns biogasanläggningar på ett par hundra orter i Sverige. Men förutsättningarna att satsa på det förnyelsebara bränslet behöver bli ännu bättre, menar Lennart Erfors, klimatstrateg i Kristianstad kommun. Vi i Sverige var ganska tidigt ute med biogasutbyggnad. Och vi ligger fortfarande ganska bra till. Men nu behövs krafttag till ytterligare satsningar. Lennart Erfors, klimatstrateg i Kristianstads kommun. Det handlar bland annat om ekonomiskt stöd till produktion av biogas för fordon samt etableringsstöd till biogasmackar, förtydligar Lennart Erfors. Bäst vore om ett helt nytt styrmedel kom på plats. Ett alternativ är ett Klimatcerti fikat liknande elcertifikatsystemet, som kan styra mot en ökad produktion av biodrivmedel. Regeringens mål är att den svenska trafiken ska vara fossilfri år Biogasen är en av de viktigaste bitarna i det arbetet, poängterar Lennart Erfors, som efterlyser långsiktiga spelregler för biogasen från statens sida. Samtidigt behövs en nationell samling, dels inom biogasbranschen, dels mellan staten, kommunerna och näringslivet. Allt för att ge goda förutsättningar för fortsatt utveckling av biogas. Många aktörer inom branschen undrar hur framtiden ser ut vad det gäller skatter, utbyggnad av fler gasmackar, ekonomiskt stöd till biogasinvesteringar som rör produktion och anläggning med mera. Här krävs en nationell tydlighet. För att det ska bli en riktig nationell biogasskjuts måste politiken ge bättre och tydligare förutsättningar än vad vi har idag, avslutar Lennart Erfors. Fotnot: Kristianstads kommun har sedan 2003 varit medlem i Klimatkommunerna. Linköping bäst på biogasbussar Ambitionen var att förbättra stadsluften. Resultatet blev Sveriges största biogasdrivna bussflotta och ett internationellt föredöme. ILinköping går alla stadsbussar på biogas, ett resultat av mångårig samverkan mellan kommunen, energibolaget Tekniska Verken och bussbolaget. Redan 1992 rullade de första biogasdrivna bussarna längs Linköpings gator. Förmodligen var man först i världen då man lanserade sin ambitiösa försöksverksamhet. Det är lätt att konstatera att det blev en succé, som dessutom spridit sig. Numera går även landsortsbussarna på biogas. Och i hela länet finns mer än biogasfordon: sopbilar, bussar, taxi och personbilar. Vi har varit och är oerhört framgångsrika på biogas. Men vi är inte nöjda. Vårt mål är att hela kommunen ska vara koldioxidneutral 2025, säger Helena Kock- Åström, miljöstrateg Linköpings kommun, som poängterar att just biogassatsningarna är en strategiskt mycket viktig del i kommunens klimatarbete.... och nu kommer Linköpings mångåriga satsning på biogas har varit betydelsefullt för att Linköpings universitet, LiU, erhållit medel från Energimyndigheten för att bygga upp ett nationellt kompetens- och forskningscentrum för biogas. Linköping är framgångsrik på biogas och har Sveriges största biogasdrivna bussflotta. Nu fortsätter satsningarna med oförminskad styrka. Till 2025 ska hela kommunen vara koldioxidneutral. unikt biogascentrum Städerna bakom miljofordon.se, Stockholm och Malmö, använder nu den nya miljöbilsdefinitionen vid nyanskaffningar av personbilar och lätta transportfordon till de egna bilflottorna. I april beslutade Stockholms kommunfullmäktige att staden framöver ska använda den skärpta miljöbilsdefinitionen vid all nyanskaffning och upphandling av fordon personbilar, lätta transportbilar samt lätta bussar. Målet är att samtidigt fortsätta Det här är ett jättespännande projekt. Det finns stora utmaningar inom transportsektorn och satsningen kommer att bidra till att öka biogasproduktionen och därmed öka andelen förnybart bränsle i fordonsflottan, säger Helena Kock-Åström, miljöstrateg på Linköpings kommun. Hon berättar att biogascentrumet ska ta ett helhetsgrepp kring biogas. Ambitionen är att tackla de stora utmaningar som finns inom biogasbranschen, bland annat lönsamhetsfrågan för biogasaktörer och att finna nya material för rötning till biogas. Ett område som är speciellt intressant för kommuner är den forskning som ska utforska kommunernas roll som systembyggare. Viktiga samarbetspartners i centret är Linköpings kommun, lokala biogasföretag och Tekniska Verken. Om allt går som planerat blir det en tioårig satsning med en totalbudget på 190 miljoner kronor. Även ur ett internationellt perspektiv är biogascentrumet en unik satsning. Inte minst tack vare det tvärvetenskapliga greppet. Det är hela sex avdelningar inom LiU som är engagerade i det här. Det gör att vi täcker hela bredden inom mikrobiologi, teknik och samhällsvetenskap. Alltså en mycket stark forskningsplattform, säger Per Mårtensson, föreståndare för Biogascentrumet. Jag vill inte lova att vi kommer att revolutionera biogasbranschen. Men vår ledstjärna är att skapa nya resurseffektiva biogaslösningar i samhället. Fotnot: Linköpings kommun har sedan 2007 varit medlem i Klimatkommunerna. Ambitionen är bland annat att tackla lönsamhetsfrågan för biogas aktörer, säger Helena Kock Åströms. Stockholm och Malmö skärper kraven vid köp av nya fordon öka andelen elbilar i den egna bilparken. Malmö Stad har som mål att samtliga fordon i stadens lätta fordonsflotta ska vara miljöbilar 2015 och att alla nyanskaffningar ska följa den nya definitionen. 75 procent av fordonen ska drivas med fordonsgas, el inklusive laddhybrider eller vätgas. Läs mer om miljöbilsdefinitionen 2013: www:miljofordon.se Foto: ÖstgötaTrafiken

11 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna procent av invånarna i Sollentuna tycker att klimatfrågor är viktiga. Vad tycker du? Läs om Sollentuna kommuns klimatbarometer på

12 12 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna Kristianstad den hållbara kommunen Kristianstad kommun arbetar sedan länge aktivt med miljöfrågor. Målsättning en är att skapa en god livsmiljö för alla. Sedan 1990 har utsläppen av koldioxid i kommunen minskat med drygt 25 procent. Det är vi stolta över, men inte nöjda. Visionen är att bli en fossilbränslefri kommun. Utbygg nad av biobränslebaserad fjärrvärme är den satsning som har störst betydelse för att minska utsläppen av koldioxid. En annan betydelsefull åtgärd är den fortsatta satsningen på biogas. C4 ENERGI AB Är den kommunala energikoncernen i Åhus och Kristianstad. Helägd av Kristianstad kommun. Moderbolaget C4 Energi AB består av två dotterbolag: C4 Elnät AB och Kristianstads biogas AB. Arbetar med distribution av el, bredband, fjärvärme och fjärrkyla. Producerar miljöriktigt el och värme bl.a. i fliseldade kraftvärmepannor. Vid produktion av fjärrkyla används miljöriktig frikyla. Erbjuder rötning av organiskt avfall, biogas för fordonsdrift samt biogödsel. Driver ett konkurrensneutralt stadsnät som bl.a. erbjuder TV, Internet och tele foni. Vårt uppdrag är att leverera energi med hög kvalitet, bra miljövärden och god service till långsiktigt låga priser. Ta gärna kontakt med oss för att få lösningar som gör tillvaron enklare och ljusare: eller ring En biogasförebild med helhetsgrepp Kristianstad har tidigt satsat stort på biogas och är en av Sveriges främsta biogaskommuner. Redan 1996 började biogaslyftet som genom åren successivt byggts ut och moderniserats. Idag är Kristianstad ett föredöme när det handlar om att skapa grön energi. I Sverige finns över tvåhundra kommuner som på ett eller annat sätt satsar på biogas. Men långt ifrån lika många tar ett helhetsgrepp kring biogasen. Kristianstad har gjort det sedan många år tillbaka, alltså inte direkt förvånande att de idag är en av Sveriges främsta biogasaktörer. Helhetsgreppet innebär att flera aktörer samverkar för att tillsammans skapa ett hållbart samhälle, från insamling av avfall, rötning av organiskt material till produktion av fordonsgas, som blir grönt bränsle till bussar och bilar i Kristianstad, säger Tore Sigurdsson, affärsområdeschef på Kristianstad Biogas AB. Han berättar att biogasen produceras när förnybara råvaror som matavfall från kommunens hushåll och företag Det säger Karl-Åke Johansson, på C4 Energi AB, det kommunala energibolaget som varit med om att bygga upp fjärrvärmen i Kristianstads kommun. Idag värms tusentals flerbostadshus, industrier, lokaler, villor, sjukhus och andra viktiga samhällsfunktioner i framförallt Kristianstad och Åhus. De flesta känner säkert till att det finns många fördelar med fjärrvärme. Att det är en synnerligen effektiv förnyelsebar energi med hög reningsgrad. Med andra ord utmärkt för miljön. I just Kristianstad kommer fjärrvärmen från Allöverket som drivs med biobränsle. Biobränslet är i huvudsak träflis, rester från närområdets skogsavverkning, sågverk och träindustrier. Fjärrvärme är utan tvekan ett av de tillsammans med slaktavfall och gödsel bryts ner i en syrefri miljö. En metangas bildas då som alltså kan användas som fordonsbränsle, till uppvärmning eller till elproduktion. mest miljövänliga alternativen för uppvärmning. Det går knappast att producera mer miljövänlig energi än vad vi gör, det vill säga genom flis- och biobaserad fjärrvärme, säger Karl-Åke Johansson. Allöverket är ett kraftvärmeverk, vilket innebär att vi producerar både värme och el i samma process. Med vår nyinstallerade turbin 2 har vi nu möjlighet att producera drygt MWh miljövänlig el per år. Han berättar att kommunen redan i början på 1980-talet började skissa på en storskalig fjärrvärmesatsning. Vi ville fasa ut eldandet med olja. Och det kom samtidigt som vi byggde flera nya villaområden i kommunen och där ville kunna erbjuda en miljövänlig uppvärmning. Den flytande delen som sedan finns kvar efter nedbrytningen till biogasbränsle innehåller värdefulla näringsämnen som kan användas som biogödsel på åkrarna i Kristianstad med omnejd. Här talar vi alltså om fulländat kretslopp. Istället för att slänga vårt avfall återvinner vi och förädlar det på bästa sätt. Det här är något av det miljövänligaste vi har i vårt samhälle, poängterar Tore Sigurdsson. Den här satsningen har gjort att det idag i Kristianstad är mer regel än undantag att möta ett fordon som drivs med biogas. Eller vad sägs om en biogasflotta bestående av samtliga stadsbussar, flera regionbussar, sopbilar och ett stort antal personbilar. För att klara detta finns två biogasmackar och en bussdepå. Och ambitionen är att biogas ska bli än mer etablerat. Målet är att samtliga fordon inom kommunens verksamhet ska vara fossilfria senast Under vår mångåriga biogassatsning har vi byggt på oss gedigna erfarenheter och kunskap som vi ofta delar med oss av. Flera gånger i månaden tar vi emot studiebesök, från när och fjärran, som visar intresse för det miljövänliga kretsloppet som biogasverksamheten är, avslutar Tore Sigurdsson. Fjärrvärme minskar koldioxidutsläpp Det är ingen direkt nyhet att fjärrvärme är en miljösmart, enkel och samtidigt ekonomisk metod för uppvärmning av hela samhällen. I Kristianstad har vi under flera års tid sett fjärrvärmens fördelar och fortsätter nu bygga ut och ansluta allt fler till vårt fjärrvärmenät. Fjärrvärmen är idag ett självklart och viktigt redskap i kommunens miljöarbete. Vår omfattande fjärrvärmesatsning har gjort att kommunen har minskat koldioxidutsläppen med drygt ton per år. Idag har C4 Energi omkring fjärrvärmekunder. Totalt handlar det om cirka av tätortens invånare som på ett eller annat sätt har fjärvärme. Det råder alltså ingen tvekan om att större delen av Kristianstad har en uppvärmning som är prisvärd, praktisk och miljövänlig. De flesta av kommunens stora bostadsområden är idag anslutna till fjärrvärmenätet. Nu fortsätter vi med att ansluta villor runt om i kommunen, det finns ett stort intresse, avslutar Karl- Åke Johansson.