Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna"

Transkript

1 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna KKLIMATKOMMUNERNA Vi vill dela 2 med oss Trähusbyggare i 4 världsklass Kommunernas 6 klimatpåverkan Byggkrav 8 eller dialog Vi valde Klimatkommunerna Nya medlemmar: Karlstad, Borås, Örebro, Nynäshamn och Västerås Biogassatsningar, Ja tack!sverige 10 var tidigt ute och vi ligger fortfarande bra till. Men nu behövs krafttag till ytterligare satsningar. Foto: istockphoto

2 2 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna INLEDARE HÄR ÄR KLIMAT - KOMMUNERNA Borås Boxholm Falköping Götene Göteborg Helsingborg Hässleholm Jönköping Karlstad Kristianstad Lidköping Linköping Lund Lycksele Malmö Mölndal Nynäshamn Olofström Region Skåne Sandviken Skellefteå Sollentuna Stockholms läns landsting Stockholms stad Säffle Södertälje Upplands Väsby Uppsala Västerås Växjö Åmål Örebro Östersund Klimatarbetet görs bäst på lokal nivå, det är också på lokal nivå vi märker effekterna av vårt förändrade klimat mest. Foto: istockphoto Varför har ni gått med i Klimatkommunerna? NYNÄSHAMN Välkomna till Klimatkommunerna! Jag som är ordförande för Klimatkommunerna representerar idag 31 kommuner, 1 landsting, 1 region, med sammanlagt mer än 2 miljoner invånare. Och vi blir fler. Klimatkommunerna fyller 10 år i år. Vi började 2003 som ett nätverk, och blev 2008 en förening. Varför Klimatkommunerna? Klimatarbetet görs bäst på lokal nivå, det är också på lokal nivå vi märker effekterna av vårt förändrade klimat mest. Det är ute i kommuner och landsting som vi verkligen kan göra skillnad eftersom vi äger verktygen. Kommunerna har planmonopol och kan planera smart, vi bygger både skolor, äldreboenden och bostäder och kan påverka energiförbrukning, vi styr över kollektivtrafiken, Karin Thomasson (MP), Klimatkommunernas ordförande samt kommunalråd i Östersund. många har egna energibolag som producerar förnybar energi, vi har biogasanläggningar och kan styra upphandlingar av skolmat till mer ekologisk och mindre klimatbelastande. För att Sverige ska uppnå sina nationella åtaganden så behövs kommunernas engagemang. Allt vi gör vill vi dela med oss av till andra. Klimat kommunernas medlemmar vill både vara spjutspetsar nationellt, och förebilder för andra som vill jobba offensivt med klimatarbete. Kommuner och landsting kan göra mycket redan idag, men vi är beroende av att riksdag och regering ger oss förutsättningar. Det kan handla om skatteregler kring fordon och bränsle, det kan gälla lagstiftning inom byggsektor eller upphandling eller ekonomiskt stöd till klimatinvesteringar. Därför har vi varit aktiva med uppvaktningar av både statliga utredare och departement. Men inte nog med det. Vi ser att vi har många kollegor ute bland europeiska städer och kommuner, och därför ser vi också till att finnas med i europeiska projekt på klimatområdet. Lokalt klimatarbete växer, inte bara i Sverige utan överallt. Själv blev jag mycket inspirerad av det europeiska nätverket Energy Cities när vi nyss hade gemensam konferens med dem i samband med vårt årsmöte i Växjö. Vi ser att vårt ansvar sträcker sig längre än kommungränsen, och att finnas i större sammanhang ger inspiration och motivation att arbeta vidare. Jag hoppas att vi i Klimatkommunerna också kan inspirera er, oavsett om ni är i början eller har kommit långt i ert klimatarbete. Vi har makten och äger verktygen att vända utvecklingen. Låt oss göra det nu! KLIMATKOMMUNERNA är en förening för kommuner och regioner som arbetar målmedvetet och i framkant för att minska sin klimatpåverkan och ställa om till ett mer hållbart samhälle.... startade som ett nätverk 2003, blev en förening 2008 och har idag 33 medlemmar.... har som syfte att dela erfarenheter och lära av varandra. Det gör vi framförallt genom nätverksträffar och studiebesök på olika teman för medlemmarna.... påverkar nationell politik och planer och har bland annat uppvaktat byggkravsutredningen, utredarna för fossilfri fordonstrafik 2030 samt gjort inspel till Färdplan har en stark röst i klimatdebatten, skriver debattartiklar, är en självklar remissinstans och deltar ofta som talare på konferenser och seminarier.... är Sveriges stödstruktur för de kommuner som skrivit under Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) och som därmed förbinder sig att gå längre än EU:s klimatmål om minskade CO2-utsläpp med 20% till år har ett internationellt perspektiv och deltar i internationella projekt och nätverk. Daniel Adborn (FP), Kommunalråd och Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Nynäshamns kommun har under många år arbetat aktivt och ambitiöst med att leva upp till att vara en ekokommun. Vi känner att vi har mycket erfarenheter att dela med oss av, men vi är också intresserade av att lära oss mer och hitta nya förbättringsområden för vårt fortsatta arbete. KARLSTAD Håkan Svenneling (V), ledamot i Kommunstyrelsen Jag lade förslaget för att jag såg en möjlighet för oss som kommun att utvecklas och jämföra oss med andra i vårt klimatarbete. Jag är glad att förslaget blev verklighet. KARLSTAD Martin Oscarsson (MP) Ordförande i Miljönämnden För att klimatkommunerna ger oss ett bra nätverk för att utveckla vårt klimatarbete med andra kommuner i framkanten. PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB TEXTANSVARIGA: Per-Åke Hultberg, Johanna Engholm & Samuel Hultberg FORMGIVNING: Lorens Palmgren & Joakim Forsberg REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: MittMedia Print FÖR BILAGOR KONTAKTA: Set Fyrmark, e-post: VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Filippa Borgström, Linda Scott Jacobsson,

3 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna % fossilbränslefritt Skåne 2020 Skåne både kan och vill gå före Klimatsamverkan Skåne ett närmast unikt regionalt samarbete mellan de tre stora offentliga aktörerna, Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne har målet klart 2020 ska Skåne vara 100 % fossilbränslefritt. Våra styrkor kompletterar varandra! Länsstyrelsen Skåne driver på och samordnar klimat- och energistrategiarbetet, klimatanpassningsarbetet och miljömålsarbetet i länet på uppdrag av regeringen. Målet är att minska människans påverkan på klimatet och att minska klimatets påverkan på människa och miljö. En viktig del i Klimatsamverkans arbete är att driva på utvecklingen genom att inspirera till olika typer av klimatfrämjande utbildningsinsatser, även finansiellt, till både skolor och företag. Ett exempel är den hållbarhetsdag gymnasieskolan Skolstaden i Helsingborg anordnade 19 mars för 900 elever i årskurs 2. Efter att stå-upp-komikern Peter Wahlbeck inför en fullsatt Kultursal skojat vilt, vridit och vänt på begreppet hållbar utveckling, spred sig eleverna gruppvis på Campusområdet med uppgiften att med hjälp av bilder eller film skapa ett positivt budskap kring antinedskräpning. Deras engagemang, som inte gick att ta miste på, resulterade i bland mycket annat en second hand modeshow och en städfilm. Skåne bedriver ett framgångsrikt arbete på klimatområdet och har bland annat utsetts till pilotlän för grön utveckling. Flera kommuner har också uppmärksammats för sitt klimatarbete. Även många företag är ledande på miljöområdet. För att inte tala om allmänheten som idag har en klar medvetenhet och ett stort engagemang att göra klimatinsatser i sin vardag. Men det är tillsammans vi blir starka, betonar Anders Åkesson (MP), ordförande i styrgruppen för Klimat samverkan Skåne, dessutom regionråd i Region Skåne. Vi ser nu efter tre år med Klimatsamverkan Skåne vilken enorm styrka det är att som en samlad part arbeta för att vi ska nå de regionala klimatmålen och kunna driva på utvecklingen mot ett fossilbränslefritt Skåne. Vad det handlar om, förklarar Anders Åkesson, är att få alla kommuner, organisationer, företag och privatpersoner att anta utmaningen att aktivt minska sin påverkan på klimatet. Här har Klimatsamverkan Skåne, KSS, satt upp fyra fokusområden: transporter, energieffektivisering, klimatanpassning och fysisk planering. Klimatfrågan är en ödesfråga som kräver rationella beslut. Genom att arbeta tillsammans blir vi mycket effektivare och slagkraftigare. Det handlar om allt från att genomföra projekt, även inom forskning och utveckling, driva opinion, ta fram underlag, utbilda, till att ge olika typer av bidrag och inte minst att synliggöra goda exempel. Annelie Johansson, miljödirektör på länsstyrelsen, betonar betydelsen av att genom samverkan kunna undvika mycket onödigt dubbelarbete och istället utnyttja var och ens specifika styrkor. Även om de tre ledande aktörerna Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne har olika ansvarsområden är det många frågor som tangerar varandra. Istället för att var och en tar fram snarlika underlag och studier kan vi nu tillsammans fokusera på de regionala klimatmålen genom att utgå från en gemensamt framtagen strategi. Och även om vi inte är överens i allt så har vi nu en etablerad arena för diskussion och informationsbyte, där vi från våra olika håll kan förklara vad vi gör, vilka beslut vi tar och varför, säger Annelie Johansson. Kommunförbundets representant Pia Almström (M), kommunalråd i Kävlinge, är precis som övriga representanter inom KSS övertygad om att det nu pågående samverkansarbetet är en förutsättning för att nå målet 100 % fossilbränslefritt Skåne. Det handlar om att vara en opinionsbildare, en arena för diskussion och en igångsättare som stimulerar ökat klimatarbete. För oss som enskild kommun innebär det att vi antar utmaningen att fasa ut all fossil energianvändning. Det innebär att vi inte använder fossil energi för vare sig värme i byggnader som vi äger eller hyr, eller fossilt bränsle i egna transporter. Inte heller fossil el i vår egen verksamhet och att vi alltid ska se till att köpa miljömärkt el. Tillsammans med alla övriga organisationer, företag och privatpersoner som antagit utmaningen vill vi visa att Skåne både kan och vill gå före! Region Skåne ansvarar för att driva det regionala utvecklingsarbetet mot minskad klimatpåverkan och ökad klimatanpassning. Ett effektivt skånskt klimatarbete bidrar till bättre miljö, hälsa och regional tillväxt. Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården samt utvecklingen av näringsliv, kommunikationer och kultur i Skåne. Kommunerna i Skåne planerar och genomför en mängd klimatåtgärder och samverkar inom Kommunförbundet Skåne och Energikontoret Skåne aktivt med energi- och klimatrådgivning, energiplanering, klimatstrategier och många andra klimatåtgärder. Klimatförändringar, positiva och negativa, sker lokalt och kan förändras lokalt, av människor och företag i våra kommuner. UTMANINGEN 100 % FOSSILBRÄNSLEFRITT SKÅNE 2020 Ingen fossil användning i byggnader. Inget fossilt bränsle i transporter. Ingen användning av fossil el. Hittills har 28 organisationer varav 13 kommuner antagit utmaningen, 21 företag bla Skanska och Malmö Airport samt ett 60-tal privatpersoner.

4 4 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna KLIMATSMART Text: Samuel Hultberg Cykelprojekt i Östersund ger bättre hälsa och bättre miljö. Vintern inget hinder för cyklister i Östersund! Under fem år har Grön Trafik, Östersunds kommun arrangerat vintertramparprojekt. Totalt har 398 stycken trampare cyklat mer än 60 procent av sina arbetsresor under vintern mot att de fått dubbdäck. De flesta har tidigare i huvudsak åkt bil. Förutom bättre upplevd hälsa har projektet bidragit till att cykelhjälmen används. Kommunen plogar cykelbanorna före eller samtidigt med bilvägarna på huvudcykelstråken. Kontakt: Fotnot: Östersunds kommun har sedan 2003 varit medlem i Klimatkommunerna. Vi behöver mer trä i byggandet. En nationell satsning från staten är viktig för att kunna fortsätta utveckla klimateffektiva byggsystem baserade på modernt, hållbart och miljövänligt träbyggande, säger Kristina Thorvaldsson, planeringschef på Växjö kommun. Bilden visar Älvsbackabron, gång- och cykelbro över Skellefteälven. Foto: Camilla Öjhammar Malmö satsar på cykel Sedan tidigare är Malmö en uppmärksammad cykelstad med över 47 mil friliggande cykelbanor och cirka kommunala cykelställsplatser. I oktober 2012 tog Malmö stad beslut om ett nytt cykelprogram. Det tar avstamp i de cykelprojekt som gjorts de senaste tio åren och innehåller en rad viktiga åtgärder för att ytterliga förbättra och stimulera cyklingen i staden. Låna en hoj i Lund Lund kan komma att bli den första kommunen i Skåne med lånecyklar. Om allt går som det ska kommer cyklarna att finnas på plats i början av Det ska vara gratis att låna en cykel i 30 minuter. Därefter betalar man per minut upp till ett maxbelopp. Tanken är att det ska finnas 165 lånecyklar, 17 stationer och 280 dockningsplatser. VISSTE DU ATT... I Örebro finns cirka 215 kilometer separerade cykel- och gångvägar. I staden tar man sig i princip överallt på under 20 minuter med cykel. Smidigt va? Foto: Per Sundberg Trähusbyggare i världsklass Skellefteå och Växjö har under de senaste dryga tio åren profilerat sig som kommuner med trä i fokus. Ett stort antal exempel på kreativt och hållbart träbyggande har genomförts i de båda städerna, som dessutom ser nyttjandet av trä som en samhällsbyggande verksamhet. F Träbyggandet är den mest hållbara byggnadsstrategin ur ett samhällsoch klimatperspektiv, säger Lorents Burman. ör oss är det uppenbart att träbyggandet är den mest hållbara byggnadsstrategin ur ett samhälls- och klimatperspektiv, konstaterar Lorents Burman (S), bygg- och miljönämndens ordförande i Skellefteå. Skellefteå har under de senaste åren fått träbaserade nytillskott i form av bland annat vägbroar, kommunalt parkeringshus, handelsområden, idrottshallar och bostäder. Trots allt träbyggande i kommunen finns faktiskt inte någon träbyggnadsstrategi fastslagen av kommunfullmäktige. Vår ambition är att i höst ta fram en strategi som stimulerar och sätter agendan för det fortsatta träbyggandet. Redan 1997 byggdes ett femvåningshus i trä som då hörde till de första i sitt slag i världen. Just nu planeras bland annat för en 350 meter lång träbro över Skellefteälven i stadens centrala delar. När vi bygger i trä binder vi koldioxid och minskar därmed klimatpåverkande utsläpp. För många är trämaterialet estetiskt tilltalande och tvärtemot vad många tror har trä goda egenskaper ur brandsäkerhetssynpunkt. Men det finns fler fördelar med trä, hävdar Lorents Burman och fortsätter: Trä är en fantastisk inhemsk råvara som vi har mycket av i Sverige. Att vi kan förädla och använda materialet konstruktivt innebär att vi främjar forskning, skapar arbetstillfällen och utvecklar byggindustrin i regionen. Växjö är precis som Skellefteå ett föredöme i fråga om trähusbyggande. Kristina Thorvaldsson, planeringschef på Växjö kommun, understryker resonemanget om träbyggandets fördelar. Grunden är så klart klimatfrågan. Trä är ett resurseffektivt hållbart material och en riktig koldioxidfälla. Men trä betyder även mycket för näringslivet. Vi ligger ju mitt i Småländska skogsriket med allt vad det innebär. Växjö har genomfört en rad spännande och unika träbyggen genom åren. På Campusområdet finns en mängd trähusbyggnader, unika för sin byggteknik. Dessutom idrottshallar, Sveriges första tennishall i trä med passivteknik, polishögskola, och bostadshus. Det kanske mest kända bostadsområdet är Välle Broar, här ligger kvarter Limnologen som tilldelades Stora Samhällsbyggnadspriset Det här är Sveriges största satsning på byggande av trähus. Idag finns sex bostadshus med åtta våningar, för övrigt de hittills högsta bostadshusen med trästomme i Sverige. På sikt kan Välle Broar rymma cirka tusen bostäder, säger Kristina Thorvaldsson. I det nyligen avslutade samverkansprojektet Trästad 2012 var Skellefteå och Växjö de drivande Trä är ett resurseffektivt hållbart material och en riktig koldioxidfälla, säger Kristina Thorvaldsson. kommunerna. Totalt var vi ett 20-tal kommuner från fyra regioner. Vi ville sprida kunskap och inspiration kring industriellt och klimatanpassat träbyggande. Den primära målgruppen innefattade byggare, arkitekter, planerare och politiker, berättar Lorents Burman. Och satsningen lever vidare. Inför Trästad 2020 är ambitionerna högt ställda. Vi behöver mer trä i byggandet. En nationell satsning från staten är viktig för att kunna fortsätta utveckla klimateffektiva byggsystem baserade på modernt, hållbart och miljövänligt träbyggande, avslutar Kristina Thorvaldsson. Fotnot: Växjö kommun har sedan 2003 varit medlem i Klimatkommunerna och Skellefteå sedan 2012.

5 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna 5 Kontrasternas Skellefteå Från ovan en grön trakt omslingrad av blått vatten. På vintern gnistrande vitt. Som på så många andra håll i nordliga trakter, men vi gräver där vi står med unika förutsättningar. Att ta hand om hushållsavfallet och göra det till biogas som driver bussar, arbetsfordon och personbilar är ett sätt. Nya bostadsområden planeras utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner. En del av näringslivet har fokus på kretslopp, från återvinning av elektroniksskrot till nya energikällor som vind-sol och vatten till utveckling av ny smart teknik inom träinsdustrin och IT. Det är inte enkelt att leva i samklang med naturen. Vår livsstil påverkar och där är vi inte ensamma. Vi delar samma dilemma som hela den industrialiserade världen. Skellefteås fördel: en medelstor kommun med god energiförsörjning (vatten- vind och biokraft), närhet, här går det att lära känna varandra, kombinera landsbygdspassion med stadslivets lockelser. Utmaningen är att klara av alla resor och transporter som behövs. Många är engagerade i detta och vi ska lyckas. Skellefteå är en attraktiv plats att leva och växa upp i mitt i globaliseringens tidevarv. En kommun som ska hålla för framtiden I Vinterstaden Östersund vill vi att också kommande generationer ska kunna njuta av vita vintrar och har beslutat oss för att ligga i täten på vägen mot ett klimatneutralt samhälle. Målet är en fossilbränslefri och energieffektiv kommun år Bäst på eltrafik 2012 Transportsektorn står för den största delen av de klimatpåverkande utsläppen. Därför jobbar vi för en omställning till hållbara resor och transporter. Satsningar på eltrafik, biogasfordon, cykling och ökad bussresande är bara några exempel. Läs mer på och Den fossilbränslefria transportkorridoren Tillsammans med Sundsvall, Trondheim och kraftbolagen driver Östersund projektet Green Highway, som syftar till att skapa en fossilbränslefri transportkorridor från kust till kust mellan de tre städerna. I området finns en stor produktion av förnyelsebar el och även biogasproduktion. I Östersund bedrivs ett demonstrationsprojekt i kallt klimat för elbilar med stöd av Energimyndigheten. Jämtkraft har i Östersund satt upp norra Europas första snabbladdare, smarta laddplatser med fasta kablar och laddplatser som laddas med solel. Under 2011 fick kommunen och Jämtkraft ta emot Gröna Bilisters pris Sveriges bästa elbilskommun och 2012 visade en undersökning från Easycharge att Östersund är landets bästa kommun för elbilar. Totalt finns det inom Green Highwayområdet över 1000 elbilar, 426 laddplatser och 11 snabbladdare. Fler är på gång...

6 6 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna FORSKNING Text: Per-Åke Hultberg Senast 2020 ska Skånes kollektivtrafik vara 100 procent fritt från fossila bränslen. Unikt energi - samarbete Region Skånes egen verksamhet ska bli helt fritt från fossila bränslen inom energianvändning, transporter och kollektivtrafik senast E n samverka med Lunds Energi är ett viktigt steg på vägen. Det handlar dels om leverans av fjärrvärme för uppvärmning av Region Skånes fastigheter, dels om drivmedel, det vill säga biogas, till de olika verksamheternas cirka 700 fordon. Vi har tecknat en avsiktsförklaring med Lunds Energi som är vår största energileverantör. Det är mig veterligt den första i sitt slag i Sverige. Det gör det naturligtvis extra roligt, samtidigt som det är en bra utgångspunkt för den fortsatta dia logen med våra övriga leverantörer, säger Stig Persson, chef miljöledningsenheten inom Region Skåne, som motsvarar landstingen i övriga Sverige. Det är med andra ord inte fråga om någon liten verksamhet. Utöver hälso- och sjukvård och kollektivtrafik inklusive stadsbussar, regionbussar och Öresunds tågen ligger även kulturverksamhet samt delar av den regionala tillväxten på Region Skånes bord. Totalt handlar det om anställda och en omsättning på 38 miljarder kronor. Vi hoppas naturligtvis att hela Skåne ska vara fossilbränslefritt Det arbetet pågår inom Klimatsamverkan Skåne, där vi är en av aktörerna tillsammans med Läns styrelsen och regionens 33 kommuner. Fotnot: Lunds kommun har sedan 2003 varit medlem i Klimatkommunerna. FAKTA En viktig del i processen har varit att definiera vad man avser med förnybart och fossilfritt: FÖRNYBART Omfattar energi från förnybara energikällor såsom vind, vatten, sol, geoenergi, biobränsle och biogas. Förbränning av förnybara bränslen ger inga nettoutsläpp av växthusgaser, FOSSILA BRÄNSLEN Omfattar torv, kol, naturgas, olja och andra petroleumprodukter såsom bensin och diesel som har bildats under miljontals år. Förbränning av fossila bränslen medför att koldioxid släpps ut och bidrar till växthuseeffekten. Illustration: BSMART Kommunens inköp av byggentreprenad, äldrevård, skola och barnomsorg påverkar klimatet mer än uppvärmning och transporter enligt den studie FOI gjort i samarbete med Sollentuna kommun. FOI om kommunala verksamheters klimatpåverkan Forskare på FOI har tillsammans med Sollentuna kommun gjort en första studie om hur kommunala verksamheter påverkar klimatet. Det något oväntade resultatet visar att kommuner måste tänka nytt för att minska sina bidrag till den globala uppvärmningen. Normalt tittar man på uppvärmning och transporter och deras uppenbara klimatpåverkan. Men beräkningarna i den här studien visar att de största enskilda posterna faktiskt är kommunens inköp inom byggentreprenad, äldrevård, skola och barnomsorg, säger Jessica Johansson, forskare på FOI, Total försvarets forskningsinstitut. Hon berättar att FOI i tidigare studier beräknat energianvändning och klimatpåverkande utsläpp från varor och tjänster framförallt kopplade till hushållens konsumtion. Vi hade alltså utarbetade metoder och ville göra motsvarande beräkningar på konsumtion inom 22 maj var det så dags. Då lanserades Lunds interaktiva solkarta. Ett hjälpmedel som visar var i kommunen det är lämpligt att installera solceller. Solkartan är en av de första i sitt slag i Sverige och den enda som visar potentialen för solel i en hel kommun, med både stad och landsbygd. Kartan är framtagen i ett samarbetsprojekt mellan Lunds universitet, Lunds energi, Lunds offentlig sektor, det vill säga inköp av varor och tjänster som görs där. Det visade sig då att Sollentuna kommun å sin sida ville kartlägga sina verksamheters klimatpåverkan. De nappade därför på vår förfrågan, och på den vägen är det, berättar Jessica Johansson. Anna Myrhed, gruppledare för centerpartiet och ledamot av kommunstyrelsen, berättar att det med tanke på kommunens ambitiösa klimatarbete var självklart att tacka ja till FOI:s erbjudande. Vi måste naturligtvis se vilka åtgärder som gör störst nytta och inom vilka områden det gäller. Det som överraskade oss var det faktum att våra största utsläpp är Lunds solklara klimatsatsning kommun och Solar Region Skåne med stöd från Skånes Miljövårdsfond. Målet för kartan är solklart. Den är framtagen för att öka installation av solceller. Att helt enkelt vara ett tydligt hjälpmedel som förenklar för de Lundabor som vill satsa på solceller, och därmed får sin egen hushållsel, säger klimat- och energirådgivaren Karin Lindholm. Anna Myrhed (C), gruppledare för centerpartiet i Sollentuna. Jessica Johansson, forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. inom de så kallade mjuka frågorna, inom barn-, ungdoms-, utbildnings- och omsorgsområdet. Det är ju här en stor del av den kommunala ekonomin ligger, säger Anna Myrhed och poängterar att det nu gäller att jobba aktivt med frågan om de olika verksamheternas klimatutsläpp, se vad kommunen köper in, hur varor transporteras och så vidare. Jessica Johanssons förhoppning är att efter den här övergripande förstudien nu kunna gå in mer i detalj inom en enskild verksamhet, till exempel ett äldreboende eller förskola. Det borde vara intressant även för andra kommuner och offentliga verksamheter att på liknande sätt få en genomgång av den klimatpåverkan som sker där från deras inköp av varor och tjänster. Fotnot: Sollentuna kommun har sedan 2007 varit medlem i Klimatkommunerna. Hon betonar att Lund har goda förutsättningar för solel och trots att solkartan nyligen lanserades är intresset redan stort. Mottagandet har varit mycket positivt. I och med att kartan täcker alla tak i Lunds kommun kan såväl privatpersoner som kommunens organisationer, industrier och lantbruk se över sin solelspotential. Förhoppningen är att solkartan ska bidra till hållbar tillväxt, och vår ambition att bli en ännu grönare kommun. Vi har dessutom bjudit in andra kommuner att ta del av våra erfarenheter och använda våra mallar för hur man kan arbeta fram en solkarta. Det var en av förutsättningarna redan i projektplanen, avslutar Karin Lindholm. Fotnot: Lunds kommun har sedan 2003 varit medlem i Klimatkommunerna. Foto: istockphoto

7 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna 7 VI BYGGER ENERGI- EFFEKTIVT FÖR FRAMTIDEN Miljönätverk för barn och ungdomar LKF i Lund arbetar målmedvetet med att sänka energianvändningen i nyproducerade lägenheter och vi strävar också efter att använda mindre miljöbelastande energikällor som sol och fjärrvärme. I bostadsområdet Oden i stadsdelen Linero bygger vi tre passivhus med totalt 60 lägenheter där mycket god isolering av väggar och fönster, hög lufttäthet och effektiv vämeåtervinning i ventilationen gör det möjligt att pressa ner energianvändningen för uppvärmning med procent jämfört med konventionell teknik. Vill du veta mer om LKF och vårt energioch miljöarbete titta in på vår hemsida Vi tycker att det är viktigt att använda fjärrvärme så mycket som möjligt där det går, i synnerhet som Lund i framtiden kan får ett stort överskott av fjärrvärme från ESS och Max IV. Därför installerar vi fjärrvärmedrivna tvättmaskiner och torktumlare i kvarteret Oden. I kvarteret Diakonissan i nya stadsdelen Råbylund södra får 19 radhus även fjärrvärmedrivna diskmaskiner. Linköpings kommun satsar på barn och ungdomar i arbetet med att bli en koldioxidneutral kommun till Miljönätverket Miljöspanarna startades förra året och riktar sig till barn och ungdomar i åldern Nätverket skall engagera unga i miljöfrågor på ett lekfullt och kreativt sätt. I Miljöspanarna arbetar barnen med miljöfrågor och deltar i ett miljöspanaruppdrag. I år var uppdraget att Spana på matavfallet. Det gjordes i samarbete med kommunens energibolag Tekniska Verken. Kommunens mål var att 500 unga skulle Linköpings kommun linkoping.se gå med i nätverket det första året, vilket i stället landade på drygt deltagare. En utvärdering visar dessutom att de barn som deltagit faktiskt har minskat sitt matavfall. Nästa års uppdrag kommer att fokusera på miljömålet Giftfri miljö För oss är det angeläget att vara med och ta ansvar för en hållbar utveckling av regionen Tillsammans för en hållbar region Genom samarbeten, innovationer och utveckling vill vi skapa en hållbar framtid för kommande generationer. Det gör vi bland annat genom att tillvarata lokala resurser och skapa samarbeten som både ger stora miljövinster och bidrar till en hållbar tillväxt. Läs mer om vårt hållbarhetsarbete på

8 8 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna BYGGKRAV Text: Per-Åke Hultberg Uppsala valde dialog med byggarna Är kommunala särkrav kostnadsdrivande vid nybyggnation av bostäder? Diskussion pågår och åsikterna går isär. Uppsala kommun har hur som helst genom ett nytt dialoggrepp med byggarna nått överraskande resultat. Stora miljöåtaganden kan åstadkommas utan tvingande regler. Vi har inte ställt några krav, inga villkor. Vi har bara frågat, vad kan ni göra i fråga om hållbarhet och kvalitet? Och intresset att bygga har varit jättestort, berättar Bengt Andrén, direktör för kontoret för samhällsutveckling. Hela 58 byggföretag från hela Sverige, vilket är ovanligt många, anmälde sitt intresse att tävla med sina styrkor. Och resultatet är alltså överraskande positivt. Området som nu ska bebyggas, och som går under projektnamnet Östra Energieffektivt byggande hämmas B yggkravsutredningen föreslår att kommunala energikrav vid byggande på kommunal mark förbjuds. Klimatkommunerna anser att Byggkravs utredningens slutsatser bygger på felaktiga grunder och att förslaget strider mot det Foto: Jeanette Hägglund Byggkravsutredningen vill stoppa kommuners arbete för miljösmart och energieffektivt byggande. Ja, det säger bland andra SKL och Klimatkommunerna med anledning av regeringens utredning som varit ute på remiss under våren. kommunala självstyret. En tidigare kraftledningsgata i Uppsala ska bebyggas med på sikt 500 lägenheter. Utan fastställt miljöprogram kommer stadsdelen Östra Salabacke ändå att få en påtaglig miljprofil. Salabacke, kommer att få en tydlig miljöprofil med mycket låg energiförbrukning och samtidigt en rad andra klimat smarta lösningar. Energi användningen bedöms landa på hälften av de energi krav som ställs i Bo verkets byggregler. Eftersom det är kommunägd mark fanns möjligheten att ställa krav. Men vi valde att vända på det, det vill säga, att inte ställa krav, däremot tydligt tala om vilka ambitioner vi hade i fråga om miljö, arkitektur och variation, och ställde sedan frågan, vad kan ni göra? Av 58 intresserade företag valde vi ut de åtta bästa förslagen utan att först kolla vilka som stod bakom. Det visade sig vara helt nya aktörer för oss, vilket i sig är spännande. Vi ville få in fler aktörer till Uppsala och lyckades uppenbarligen med det, avslutar Bengt Andrén. Fotnot: Uppsala kommun har sedan 2003 varit medlem i Klimatkommunerna. ÖSTRA SALABACKE Ett stort område i Uppsalas östra delar där en bred kraftledningsgata skurit rakt igenom staden och därmed under decennier förhindrat stadsutveckling. Där ledningarna nu är borta ska hållbara stadskvarter byggas, på sikt lägenheter. I en första etapp, med möjlig byggstart nästa år, 500 lägenheter. Utan fastställt miljöprogram kommer stadsdelen ändå att få en påtaglig miljöprofil. Det tack vare en närmast unik dialogprocess med byggarna. Föreningen menar att en stoppregel för energikrav i kommunala avtal vore mycket destruktivt eftersom arbetet med energieffektivt byggande då skulle hämmas, med följden att varken nationella eller lokala energi- och klimatmål uppnås. Dessutom är förslaget skadligt för utvecklingen av en konkurrenskraftig byggindustri, eftersom det hindrar teknikutveckling. Klimatkommunerna anser också att utredningens förslag strider mot regeringens ambition om att underlätta bostadsbyggandet, genom att istället förlänga och försvåra planprocessen och göra den mindre förutsägbar. Generella energikrav det ultimata Energiförbrukningen i ett nyproducerat fjärrvärmt flerbostadshus på kommunägd mark i Västerås ska sedan tre år tillbaka understiga 60 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Samma krav gäller nu i Örebro, som införde sina skärpta energikrav vid årsskiftet. I grunden handlar det om klimatmålen, både nationella och EU:s mål, ska vi nå dem måste varje kommun ta sitt ansvar. Vi har massor av åtgärder i vår klimatplan och det här är definitivt en viktig del, säger Niklas R Jakobsson, energi- och klimatstrateg på Örebro kommun. Alltfler kommuner har under de senaste åren valt att skärpa sina energikrav vid nybyggnation på kommunalt kontrollerad mark, det vill säga mark som kommunen äger och sedan bebyggs, antingen av kommunalägt bolag eller efter försäljning till externt byggföretag. Skärpningen av kraven gäller gentemot statliga Boverkets byggregler. Västerås införde sina som man kallar lågenergihuskrav 2009 efter beslut I vår energiplan finns ett stort antal mål, bland annat om energiförbrukning. Där finns också ett beslut om att börja bygga lågenergihus. Så det var bara för oss att sätta igång, säger Hans Derenkow, verksamhetschef på fastighetskontoret. Och resultatet lät inte vänta på sig. Fram till och med 2012 har det i Västerås byggts 920 lågenergilägenheter. Under förra året antogs Klimat program 2012, som gäller fram till 2020, även där ingår lågenergibygg nader som en viktig del. Hans Derenkow berättar att det var många frågor att ta tag i när man från kommunens sida satte sig ner för att tillsammans med det kommunala energibolaget och ett antal intressenter ta fram en plan för sin lågenergisatsning. Hur gör man, vilken teknik ska man satsa på, vilka krav är rimliga att ställa, och inte minst, hur blir kraven en utmaning för byggföretagen? Det ultimata vore naturligtvis att det fanns generella krav, att Boverket helt enkelt skärpte sina regler. Men nu är det som det är och då är det viktigt att varje kommun skärper kraven, betonar Hans Derenkow. Hur har då marknaden reagerat? Niklas R Jakobsson, Örebro: För många byggbolag är det här inget konstigt alls. Flera av de större bolagen bygger redan generellt bättre än Boverkets regler. Men visst har vi haft en del negativa röster, men inte värre än att vi tillsammans efter vissa justeringar och kompletteringar kunnat få igenom även deras planer. Vi har inte sett några problem alls här i Västerås, det har flutit på väldigt bra, säger Hans Derenkow. Vi tycker att vi har rimliga krav och när det gäller kommunal mark byggs det nu inget annat än efter vår standard för lågenergihus. Även byggbolag med egen mark har i flera fall följt våra krav, så det har varit mycket lyckat. Ja, det här kommer mer och mer, inte bara i större kommuner, inflikar Niklas R Jakobsson och pekar på Stockholm, Göteborg och Malmö som varit tidigt ute med energikrav. Det finns nu en acceptans på marknaden, fortsätter han. Det är därför viktigt att även vi andra kommuner kommer med skärpta krav och kanske även visar på möjligheten Hans Derenkow att på frivillig väg gå ännu längre. För en sak är säker, de nuvarande nationella kraven är inte tillräckliga för att nå klimatmålen, vilket vi också säger i vårt remissvar till Bygg kravs utredningen. Hans Derenkow påpekar till sist att inga hittills fastlagda energikrav är fixa och färdiga, att det därför gäller att hela tiden titta på nya förutsättningar, möjligheter, villkor och krav. Det kan mycket väl vara dags för oss att skärpa kraven ytterligare, men som sagt, det optimala vore att vi alla kommuner hade tuffa gemensamma men samtidigt realistiska krav. Vi tycker att vi har rimliga krav och när det gäller kommunal mark byggs det nu inget annat än efter vår standard för lågenergihus. Ska vi nå EU:s klimatmål måste varje kommun ta sitt ansvar, menar Niklas R Jakobsson energi- och miljöstrateg i Örebro. Fotnot: Örebro kommun har sedan 2013 varit medlem i Klimatkommunerna och Västerås sedan 2012.

9 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna 9 Lidköpings miljöarbete lyfter mot nya mål Unik biogasanläggning. Lidköping Biogas är ett samarbete mellan Lidköpings kommun, Göteborg Energi och Swedish Biogas International. Det är en av de första anläggningarna i världen som producerar flytande biogas. Hållbar fysisk planering. Lidköpings kommun bygger enligt kraven i Miljöbyggnad silver, och har nyligen tagit fram egna riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande. På bilden ses ett trygghetsboende som byggts enligt kraven i Miljöbyggnad silver. Lidköpings kommun har arbetat framgångsrikt med miljöfrågorna i många år. Det senaste beviset på detta är nya Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun. En framgångsfaktor för att lyckas nå resultat i miljöarbetet är att politikerna är eniga och strävar mot samma mål. Det är just så läget är i Lidköping. Våra politiker har sedan länge förstått att miljö- och klimatfrågorna är viktiga för att vi ska nå ett hållbart samhälle; miljömässigt, socialt och ekonomiskt, säger Yvonne Träff, miljöstrateg på Lidköpings kommun. Lidköpings kommun arbetar med ett miljöledningssystem för att nå ut med miljöfrågorna i hela organisationen. Kommunen arbetar också mycket med hållbarhetsfrågor i samhällsplaneringen. Plan för energi och klimat beskriver energianvändningen i Lidköping som ort och sätter upp mål för framtiden när det gäller att använda mer förnybar energi på ett effektivt sätt. Planen tar upp kommunens verksamheter men beskriver även potentialen inom sektorer som transporter, industri och hushåll. Vi jobbar långsiktigt och hållbart. Yvonne Träff, miljöstrateg Planen är resultatet av ett långsiktigt arbete, säger Yvonne Träff. Arbetet med planen har skett på uppdrag av kommunens miljö- och klimatutskott. Att ha ett utskott med fokus på miljö och klimat är något som gör Lidköping speciellt, eftersom det inte är många kommuner som har det. Miljö- och klimatutskottet innebär att vi har ett forum där vi politiker fokuserar på dessa frågor och kan sätta upp mål som vi alla kan enas om, oavsett partifärg, säger Marita Bengtsson (s), ordförande i utskottet. Certifierade skolor. Lidköpings kommun arbetar aktivt med miljöfrågor i skolorna genom att certifiera dem enligt Grön Flagg eller diplomera dem med Skola för hållbar utveckling. Samarbete och politisk enighet I Lidköpings kommun har politikerna länge varit eniga i miljö- och klimatfrågorna. Politiker och tjänstemän har ett positivt samarbete och arbetar målinriktat med att sätta upp långsiktiga miljömål och sträva efter att nå dem. Marita Bengtsson, ordförande i miljö- och klimatutskottet För mer information kontakta miljöstrateg Yvonne Träff, telefon , lidkoping.se Uppsala Sveriges klimatstad 2013 Världsnaturfonden har utsett Uppsala till Earth Hour Capital i Sverige Läs mer på

10 10 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna MILJÖFORDON Text: Samuel Hultberg Biogas satsningar, ja tack! Klimatkommunerna jobbar med att minska lokala utsläpp av växthusgaser. En viktig åtgärd är satsning på förnybara energikällor. Inte minst biogas. S edan Klimatkommunerna blev en förening 2008 har biogas varit ett prioriterat område. Och en tydlig ambition är naturligtvis att hela tiden driva utvecklingen framåt. Idag finns biogasanläggningar på ett par hundra orter i Sverige. Men förutsättningarna att satsa på det förnyelsebara bränslet behöver bli ännu bättre, menar Lennart Erfors, klimatstrateg i Kristianstad kommun. Vi i Sverige var ganska tidigt ute med biogasutbyggnad. Och vi ligger fortfarande ganska bra till. Men nu behövs krafttag till ytterligare satsningar. Lennart Erfors, klimatstrateg i Kristianstads kommun. Det handlar bland annat om ekonomiskt stöd till produktion av biogas för fordon samt etableringsstöd till biogasmackar, förtydligar Lennart Erfors. Bäst vore om ett helt nytt styrmedel kom på plats. Ett alternativ är ett Klimatcerti fikat liknande elcertifikatsystemet, som kan styra mot en ökad produktion av biodrivmedel. Regeringens mål är att den svenska trafiken ska vara fossilfri år Biogasen är en av de viktigaste bitarna i det arbetet, poängterar Lennart Erfors, som efterlyser långsiktiga spelregler för biogasen från statens sida. Samtidigt behövs en nationell samling, dels inom biogasbranschen, dels mellan staten, kommunerna och näringslivet. Allt för att ge goda förutsättningar för fortsatt utveckling av biogas. Många aktörer inom branschen undrar hur framtiden ser ut vad det gäller skatter, utbyggnad av fler gasmackar, ekonomiskt stöd till biogasinvesteringar som rör produktion och anläggning med mera. Här krävs en nationell tydlighet. För att det ska bli en riktig nationell biogasskjuts måste politiken ge bättre och tydligare förutsättningar än vad vi har idag, avslutar Lennart Erfors. Fotnot: Kristianstads kommun har sedan 2003 varit medlem i Klimatkommunerna. Linköping bäst på biogasbussar Ambitionen var att förbättra stadsluften. Resultatet blev Sveriges största biogasdrivna bussflotta och ett internationellt föredöme. ILinköping går alla stadsbussar på biogas, ett resultat av mångårig samverkan mellan kommunen, energibolaget Tekniska Verken och bussbolaget. Redan 1992 rullade de första biogasdrivna bussarna längs Linköpings gator. Förmodligen var man först i världen då man lanserade sin ambitiösa försöksverksamhet. Det är lätt att konstatera att det blev en succé, som dessutom spridit sig. Numera går även landsortsbussarna på biogas. Och i hela länet finns mer än biogasfordon: sopbilar, bussar, taxi och personbilar. Vi har varit och är oerhört framgångsrika på biogas. Men vi är inte nöjda. Vårt mål är att hela kommunen ska vara koldioxidneutral 2025, säger Helena Kock- Åström, miljöstrateg Linköpings kommun, som poängterar att just biogassatsningarna är en strategiskt mycket viktig del i kommunens klimatarbete.... och nu kommer Linköpings mångåriga satsning på biogas har varit betydelsefullt för att Linköpings universitet, LiU, erhållit medel från Energimyndigheten för att bygga upp ett nationellt kompetens- och forskningscentrum för biogas. Linköping är framgångsrik på biogas och har Sveriges största biogasdrivna bussflotta. Nu fortsätter satsningarna med oförminskad styrka. Till 2025 ska hela kommunen vara koldioxidneutral. unikt biogascentrum Städerna bakom miljofordon.se, Stockholm och Malmö, använder nu den nya miljöbilsdefinitionen vid nyanskaffningar av personbilar och lätta transportfordon till de egna bilflottorna. I april beslutade Stockholms kommunfullmäktige att staden framöver ska använda den skärpta miljöbilsdefinitionen vid all nyanskaffning och upphandling av fordon personbilar, lätta transportbilar samt lätta bussar. Målet är att samtidigt fortsätta Det här är ett jättespännande projekt. Det finns stora utmaningar inom transportsektorn och satsningen kommer att bidra till att öka biogasproduktionen och därmed öka andelen förnybart bränsle i fordonsflottan, säger Helena Kock-Åström, miljöstrateg på Linköpings kommun. Hon berättar att biogascentrumet ska ta ett helhetsgrepp kring biogas. Ambitionen är att tackla de stora utmaningar som finns inom biogasbranschen, bland annat lönsamhetsfrågan för biogasaktörer och att finna nya material för rötning till biogas. Ett område som är speciellt intressant för kommuner är den forskning som ska utforska kommunernas roll som systembyggare. Viktiga samarbetspartners i centret är Linköpings kommun, lokala biogasföretag och Tekniska Verken. Om allt går som planerat blir det en tioårig satsning med en totalbudget på 190 miljoner kronor. Även ur ett internationellt perspektiv är biogascentrumet en unik satsning. Inte minst tack vare det tvärvetenskapliga greppet. Det är hela sex avdelningar inom LiU som är engagerade i det här. Det gör att vi täcker hela bredden inom mikrobiologi, teknik och samhällsvetenskap. Alltså en mycket stark forskningsplattform, säger Per Mårtensson, föreståndare för Biogascentrumet. Jag vill inte lova att vi kommer att revolutionera biogasbranschen. Men vår ledstjärna är att skapa nya resurseffektiva biogaslösningar i samhället. Fotnot: Linköpings kommun har sedan 2007 varit medlem i Klimatkommunerna. Ambitionen är bland annat att tackla lönsamhetsfrågan för biogas aktörer, säger Helena Kock Åströms. Stockholm och Malmö skärper kraven vid köp av nya fordon öka andelen elbilar i den egna bilparken. Malmö Stad har som mål att samtliga fordon i stadens lätta fordonsflotta ska vara miljöbilar 2015 och att alla nyanskaffningar ska följa den nya definitionen. 75 procent av fordonen ska drivas med fordonsgas, el inklusive laddhybrider eller vätgas. Läs mer om miljöbilsdefinitionen 2013: www:miljofordon.se Foto: ÖstgötaTrafiken

11 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna procent av invånarna i Sollentuna tycker att klimatfrågor är viktiga. Vad tycker du? Läs om Sollentuna kommuns klimatbarometer på

12 12 Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna Kristianstad den hållbara kommunen Kristianstad kommun arbetar sedan länge aktivt med miljöfrågor. Målsättning en är att skapa en god livsmiljö för alla. Sedan 1990 har utsläppen av koldioxid i kommunen minskat med drygt 25 procent. Det är vi stolta över, men inte nöjda. Visionen är att bli en fossilbränslefri kommun. Utbygg nad av biobränslebaserad fjärrvärme är den satsning som har störst betydelse för att minska utsläppen av koldioxid. En annan betydelsefull åtgärd är den fortsatta satsningen på biogas. C4 ENERGI AB Är den kommunala energikoncernen i Åhus och Kristianstad. Helägd av Kristianstad kommun. Moderbolaget C4 Energi AB består av två dotterbolag: C4 Elnät AB och Kristianstads biogas AB. Arbetar med distribution av el, bredband, fjärvärme och fjärrkyla. Producerar miljöriktigt el och värme bl.a. i fliseldade kraftvärmepannor. Vid produktion av fjärrkyla används miljöriktig frikyla. Erbjuder rötning av organiskt avfall, biogas för fordonsdrift samt biogödsel. Driver ett konkurrensneutralt stadsnät som bl.a. erbjuder TV, Internet och tele foni. Vårt uppdrag är att leverera energi med hög kvalitet, bra miljövärden och god service till långsiktigt låga priser. Ta gärna kontakt med oss för att få lösningar som gör tillvaron enklare och ljusare: eller ring En biogasförebild med helhetsgrepp Kristianstad har tidigt satsat stort på biogas och är en av Sveriges främsta biogaskommuner. Redan 1996 började biogaslyftet som genom åren successivt byggts ut och moderniserats. Idag är Kristianstad ett föredöme när det handlar om att skapa grön energi. I Sverige finns över tvåhundra kommuner som på ett eller annat sätt satsar på biogas. Men långt ifrån lika många tar ett helhetsgrepp kring biogasen. Kristianstad har gjort det sedan många år tillbaka, alltså inte direkt förvånande att de idag är en av Sveriges främsta biogasaktörer. Helhetsgreppet innebär att flera aktörer samverkar för att tillsammans skapa ett hållbart samhälle, från insamling av avfall, rötning av organiskt material till produktion av fordonsgas, som blir grönt bränsle till bussar och bilar i Kristianstad, säger Tore Sigurdsson, affärsområdeschef på Kristianstad Biogas AB. Han berättar att biogasen produceras när förnybara råvaror som matavfall från kommunens hushåll och företag Det säger Karl-Åke Johansson, på C4 Energi AB, det kommunala energibolaget som varit med om att bygga upp fjärrvärmen i Kristianstads kommun. Idag värms tusentals flerbostadshus, industrier, lokaler, villor, sjukhus och andra viktiga samhällsfunktioner i framförallt Kristianstad och Åhus. De flesta känner säkert till att det finns många fördelar med fjärrvärme. Att det är en synnerligen effektiv förnyelsebar energi med hög reningsgrad. Med andra ord utmärkt för miljön. I just Kristianstad kommer fjärrvärmen från Allöverket som drivs med biobränsle. Biobränslet är i huvudsak träflis, rester från närområdets skogsavverkning, sågverk och träindustrier. Fjärrvärme är utan tvekan ett av de tillsammans med slaktavfall och gödsel bryts ner i en syrefri miljö. En metangas bildas då som alltså kan användas som fordonsbränsle, till uppvärmning eller till elproduktion. mest miljövänliga alternativen för uppvärmning. Det går knappast att producera mer miljövänlig energi än vad vi gör, det vill säga genom flis- och biobaserad fjärrvärme, säger Karl-Åke Johansson. Allöverket är ett kraftvärmeverk, vilket innebär att vi producerar både värme och el i samma process. Med vår nyinstallerade turbin 2 har vi nu möjlighet att producera drygt MWh miljövänlig el per år. Han berättar att kommunen redan i början på 1980-talet började skissa på en storskalig fjärrvärmesatsning. Vi ville fasa ut eldandet med olja. Och det kom samtidigt som vi byggde flera nya villaområden i kommunen och där ville kunna erbjuda en miljövänlig uppvärmning. Den flytande delen som sedan finns kvar efter nedbrytningen till biogasbränsle innehåller värdefulla näringsämnen som kan användas som biogödsel på åkrarna i Kristianstad med omnejd. Här talar vi alltså om fulländat kretslopp. Istället för att slänga vårt avfall återvinner vi och förädlar det på bästa sätt. Det här är något av det miljövänligaste vi har i vårt samhälle, poängterar Tore Sigurdsson. Den här satsningen har gjort att det idag i Kristianstad är mer regel än undantag att möta ett fordon som drivs med biogas. Eller vad sägs om en biogasflotta bestående av samtliga stadsbussar, flera regionbussar, sopbilar och ett stort antal personbilar. För att klara detta finns två biogasmackar och en bussdepå. Och ambitionen är att biogas ska bli än mer etablerat. Målet är att samtliga fordon inom kommunens verksamhet ska vara fossilfria senast Under vår mångåriga biogassatsning har vi byggt på oss gedigna erfarenheter och kunskap som vi ofta delar med oss av. Flera gånger i månaden tar vi emot studiebesök, från när och fjärran, som visar intresse för det miljövänliga kretsloppet som biogasverksamheten är, avslutar Tore Sigurdsson. Fjärrvärme minskar koldioxidutsläpp Det är ingen direkt nyhet att fjärrvärme är en miljösmart, enkel och samtidigt ekonomisk metod för uppvärmning av hela samhällen. I Kristianstad har vi under flera års tid sett fjärrvärmens fördelar och fortsätter nu bygga ut och ansluta allt fler till vårt fjärrvärmenät. Fjärrvärmen är idag ett självklart och viktigt redskap i kommunens miljöarbete. Vår omfattande fjärrvärmesatsning har gjort att kommunen har minskat koldioxidutsläppen med drygt ton per år. Idag har C4 Energi omkring fjärrvärmekunder. Totalt handlar det om cirka av tätortens invånare som på ett eller annat sätt har fjärvärme. Det råder alltså ingen tvekan om att större delen av Kristianstad har en uppvärmning som är prisvärd, praktisk och miljövänlig. De flesta av kommunens stora bostadsområden är idag anslutna till fjärrvärmenätet. Nu fortsätter vi med att ansluta villor runt om i kommunen, det finns ett stort intresse, avslutar Karl- Åke Johansson.

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Lars Thunberg kommunalråd (KD), Helsingborg Ordförande, Sveriges ekokommuner Helsingborgs stad Lars Thunberg (KD), kommunalråd

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Nätverksträff. För politiker och tjänstemän i Klimatkommunerna. Östersund, 26-27 November 2014

Nätverksträff. För politiker och tjänstemän i Klimatkommunerna. Östersund, 26-27 November 2014 Nätverksträff För politiker och tjänstemän i Klimatkommunerna Östersund, 26-27 November 2014 Välkomna till Östersund! Hej! Hösten är här, och med den har klimatarbetet åter tagit fart efter sommarens vila.

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Halmstad16 december 2011 -Biogas Syd är ett regionalt samverkansorganisation för biogasintressenter i södra Sverige - Biogas Syd

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Energiarbete i kommunen

Energiarbete i kommunen Energiarbete i kommunen Sänk kostnaderna och ta klimatansvar Var med och bygg framtidens ekologiskt hållbara samhälle Att vår energianvändning påverkar klimatet ifrågasätts inte längre. Alla börjar förstå

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer