FRAMTID SÖDERTÄLJE förslag till ny översiktsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAMTID SÖDERTÄLJE förslag till ny översiktsplan"

Transkript

1 Samhällsbyggnadskontoret FRAMTID SÖDERTÄLJE förslag till ny översiktsplan SAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr När det gäller framtiden så finns det tre sorters människor: de som låter det hända, de som får det att hända och de som undrar vad som hände WAYNE DYER Varför ska vi göra något för morgondagens människor, de har ju aldrig gjort något för oss GROUCHO MARX Framtiden har väntat länge nog, om vi inte tar hand om den gör någon annan det ADLAI STEVENSON Om man vägrar att se bakåt och inte vill se framåt, då måste man se upp TAGE DANIELSSON Om du inte vet vart du ska, spelar det ingen roll vilken väg du tar ALICE I UNDERLANDET

2 Innehållsförteckning Inledning Beslut... 4 Hur samrådet har bedrivits... 4 Inkomna yttranden med kommentarer... 5 Sammanfattning av samrådsredogörelsen... 6 Länsstyrelsen Länsstyrelsens yttrande... 9 Synpunkter på Del 1: Strategisk planering Övergripande strategi och struktur Förutsättningar, knäckfrågor och strategier Synpunkter på Del 2: Riktlinjer Mellankommunala intressen Bostäder Näringsliv och högre utbildning Handel Skolor Landsbygd Hållbart resande och transporter Kulturmiljö Natur och rekreation Tekniska försörjningssystem Vatten och avlopp Dagvatten Hållbarhetsbedömning Synpunkter på Del 3: Utbyggnadsförslag Utbyggnadsprinciper Pågående program för Brandalsund och Almnäs Utbyggnadsförslag för Södertälje stad Utbyggnadsförslag för Järna Utbyggnadsförslag för Hölö-Mörkö Utbyggnadsförslag för Vårdinge-Mölnbo Utbyggnadsförslag för Enhörna Synpunkter på Bilagor Riksintressen Miljörisker Miljökonsekvensbeskrivning Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivning Yttranden från allmänheten Yttranden från allmänheten Förslag från allmänheten Bilaga 1 Minnesanteckningar från expertsamrådet...138

3 3

4 Beslut Kommunstyrelsen gav i november 2009 samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag till ny översiktsplan. Förslaget har varit ute på samråd tom Beslut om att gå ut på samråd togs av den politiska styrgruppen för översiktsplanen som tillsattes av Kommunstyrelsen i samband med uppdraget att påbörja arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Hur samrådet bedrivits Samrådet pågick tom Samrådet annonserades med en kungörelse i Södertäljes största lokala tidning, Länstidningen, samt i Södertäljeposten som delas ut gratis till alla hushåll i Södertälje. I utskicket till samtliga remissinstanser inkluderades en inbjudan till möte med ansvariga tjänstemän för att diskutera samrådsförslaget. Detta ledde till ett antal samrådsmöten med partigrupper, villaägareföreningar och Naturskyddsföreningen. Information om samrådsförslaget hölls också i ett antal nämnder och de kommunala handikapp- och pensionärsråden. Samrådet inleddes på Kringelfestivalen där Samhällsbyggnadskontoret hade ett tält med information om förslaget till ny översiktsplan under festivalens båda dagar. Tältet bemannades av tjänstemän som arbetat med förslaget och med politiker från olika partier. Under september och oktober hade Samhällsbyggnadskontoret en utställning om samrådsförslaget i Stadshuset som var öppen måndag-fredag med bemanning av ansvariga tjänstemän varje onsdag fram till kl 19. Samhällsbyggnadskontoret gjorde även besök i alla kommundelar och på ett antal platser i Södertälje stad med en portabel utställning. Dessa besök annonserades i Länstidningen och Södertäljeposten. All information om samrådet har funnits tillgänglig på kommunens hemsida där det funnits möjlighet att direkt skicka in synpunkter och frågor. På hemsidan finns även en film om samrådsförslaget tillgänglig. Annan information har inkluderat en kort sammanfattning av förslaget på engelska, finska, arabiska och lättläst svenska. Samrådsförslaget har funnits i sin helhet på utställningen i Stadshuset, på tältturnén och på kommunens hemsida. Samrådsförslaget har också kunnat beställas från Samhällsbyggnadskontoret utan kostnad. Skriftliga synpunkter har kunnat lämnas i en brevlåda på utställningen, vid samrådsmöten, samt via brev och mejl. Ett öppet samrådsmöte hölls i Stadshuset 12:e oktober men inga deltagare kom. Samrådsmötet annonserades i Länstidningen. 4

5 För att involvera barn utlyste Samhällsbyggnadskontoret en novelltävling för elever i årskurs 4-6. Eleverna fick se filmen om översiktsplanen och fick sedan i uppgift att skriva om en helt vanlig dag i deras liv år De fem bästa bidragen, som utsågs av en jury, går att läsa på kommunens hemsida. För de yngre barnen fanns aktiviteter på Kringelfestivalen där de fick rita sitt drömboende och bygga modeller med hjälp av Remidas pedagoger. Remida kom även till Stadshuset och hade aktiviteter för ett antal förskoleklasser under samrådet. Barnens modeller byggdes ihop till en stor modell av en framtidsstad som placerades i utställningshallen. Samhällsbyggnadskontoret gjorde också ett utskick till högstadielärare i kommunen med förslag på hur en lektion skulle kunna användas till att diskutera frågor som är aktuella i och med framtagandet av en ny översiktsplan. Samhällsbyggnadskontoret bjöd i januari 2012 in professor Göran Cars och adjungerad professor Carl-Johan Engström, båda verksamma vid KTH Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad, institutionen för samhällsplanering och miljö för ett samtal om förslaget till ny översiktsplan. Syftet var att inhämta experters konstruktiva synpunkter på Södertälje kommuns samrådsförslag till översiktsplan. Innan mötet ombads experterna fundera kring följande frågor: - Hur ser samspelet ut mellan integration/segregation och fysisk planering? - Hur ser en bra förtätning ut som lyckas med att skapa stadskvaliteter? - Hur hantera storstadsnära landsbygdsutveckling? - Hur säkerställa ett genomförande av en översiktsplan? På mötet deltog, förutom experterna, samhällsbyggnadskontorets ledningsgrupp, de tjänstemän som arbetat med översiktsplanen samt den politiska styrgruppen för översiktsplanen. Minnesanteckningar från mötet återfinns i bilaga 1 till samrådsredogörelsen. Inkomna yttranden med kommentarer I samrådsredogörelsen sammanfattas och kommenteras yttranden på förslaget till ny översiktsplan som kommit in under samrådet. För att ta del av alla yttranden i sin helhet hänvisas till Samhällsbyggnadskontoret där dessa finns att ta del av. Länsstyrelsens yttrande återges i sin helhet men annars har yttrandena kategoriserats utifrån de ämnen de berör för att ge ett mer samlat grepp över yttranden och för att göra texten mer lättläst. Enskilda yttranden som berört flera ämnen har därför delats upp under olika rubriker. Yttranden har ibland sammanfattats för att korta ner textmängden. 5

6 Sammanfattning av samrådsredogörelsen Många bra synpunkter har kommit in under samrådet och dessa kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med att förbättra förslaget inför utställningsskedet. Samrådet har visat att det finns ett utbrett stöd för de principer för samhällsbyggande som presenteras i samrådsförslaget. De inkomna synpunkterna har, med några undantag, inte ifrågasatt de grundläggande ställningstagandena utan handlar mycket om hur skrivningar om de allmänna intressena kan förbättras. Samrådet har resulterat i att flera större förändringar föreslås. De fyra övergripande strategierna för hållbarhet arbetas in i huvuddokumentet och därmed kommer det att i utställningsförslaget endast finnas en nivå av ställningstaganden (riktlinjer) istället för två (strategier och riktlinjer). En sammanfattning av de viktigaste ställningstaganden och översiktsplanens ambition presenteras istället i Målbild för samhällsbyggandet i Södertälje kommun. Sammanfattningen kan läsas som en introduktion till översiktsplanen och fungerar som en presentation av hur kommunen ser på samhällsbyggnadsfrågor. I målbilden framgår att kommunens samhällsbyggande ska fokusera på: - Ökad social sammanhållning - Förstärkta stadskvaliteter i staden - Innovativa och kreativa miljöer - Attraktivt och varierat bostadsutbud - Förbättrad tillgänglighet och hållbart resande - Förutsättningar för ett starkt näringsliv och utbildning - Utvecklade tyngdpunkter på landsbygden - Ekologiskt hållbar bebyggelseutveckling - Stärkt medborgardialog Översiktsplanen ska få ett tydligare regionalt sammanhang där Södertäljes roll i regionen får större utrymme. Här kommer även en beskrivning av hur kommunen avser att arbeta för att stärka Södertälje som regional stadskärnan inkluderas. I detta sammanhang förtydligas också de mellankommunala intressena och samarbetsformer för regionala frågor. Många har haft synpunkter på att förslaget inte har ett konkret utbyggnadsförslag. De efterfrågar en tydligare plan med utpekade utbyggnadsområden och en prioritering av dessa områden. Samrådsförslaget var tydligt med att presentera principer för utbyggnad snarare än att peka ut specifika områden mer än på en övergripande nivå. Syftet var att göra planen mer flexibel och användbar under en längre tid. En lista på utbyggnadsområden kan bli inaktuell på mycket kort tid när förutsättningar förändras, däremot kan principer för utbyggnad tillämpas även på områden som inte specifikt pekas ut. Utställningsförslaget kommer att få en 6

7 mer rumslig inriktning där områden för utredning av utbyggnad identifieras tydligare. Däremot kommer planen inte att låsa sig vid specifika områden på samma sätt som nu gällande översiktsplan från Många synpunkter har också handlat om bebyggelse på landsbygden och här går åsikterna isär. Vissa tycker att förslaget är bra och ytterligare kan förstärkas medan andra vill att översiktsplanen inte ska inkludera några skrivningar eller riktlinjer som begränsar utbyggnad på landsbygden. I utställningsförslaget utvecklas texten om landsbygden för att ge en mer nyanserad bild av utveckling utanför tyngdpunkterna men principerna föreslås stå kvar. En annan viktig skillnad är att tyngdpunkternas olika karaktär och förutsättningar beskrivs för att ge en riktigare bild av deras olika utvecklingspotential. I utställningsförslaget förtydligas att översiktsplanen även utgör kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lagen om bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Kommunen har nu tagit fram en behovs- och marknadsanalys enligt rekommendationer från länsstyrelsen. Den ligger till grund för utvecklade riktlinjer för bostadsförsörjning i utställningsförslaget där också verktyg för genomförande av riktlinjerna presenteras. Kapitlet om hållbara transporter i utställningsförslaget kommer att ytterligare tydliggöras och konkretiseras i jämförelse med samrådsversionen. Inriktningen om att minska biltrafikandelen till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafikandelen bibehålls men tydliggörs ytterligare avseende bland annat det arbete som bedrivs med att: - Stärka cykeltrafiken inom Södertälje och till grannkommuner. - Utveckla ett bättre kollektivtrafiknät inom Södertälje. - Utveckla ett bättre regionalt kollektivtrafiknät för det stora antalet in- och utpendlare. - Tydliggöra de infrastrukturbehov som finns för att stärka Södertäljes utveckling som bostads- och företagsort. - Tydliggöra de infrastrukturbehov som finns avseende att stärka Södertälje som logistikområde i enlighet med det regionala åtagandet som finns i RUFS Kulturmiljön får i utställningsförslaget större utrymme och texten utvecklas för att tydliggöra kulturmiljöns betydelse. I den inledande delen av planförslaget beskrivs kulturmiljöarvet som en viktig förutsättning för Södertäljes utveckling. Det kapitel som i samrådsversionen heter Kultur-, natur- och vattenmiljö delas upp i tre fristående kapitel för att försäkra att dessa frågor, var och en, får tillräcklig tyngd i planen. Många synpunkter har handlat om tekniska försörjningssystem, risker och säkerhet. I utställningsförslaget kommer kapitel Tekniska försörjningssystem utvecklas för att ge ett bättre underlag för fortsatt planering. Det som i samrådsförslaget behandlas i kapitel Klimatanpassning och i bilaga Miljörisker samlas i ett nytt kapitel; Risker, hälsa och 7

8 säkerhet. Text och riktlinjer utarbetas med de inkomna synpunkterna som grund och i samarbete med berörda förvaltningar och kommunala bolag. I utställningsförslaget flyttas bilagan Riksintressen från samrådsförslaget in i huvuddokumentet som ett nytt kapitel. Där beskrivs de värden som konstituerar riksintressena och riktlinjer för hur kommunen avser tillgodose riksintressena inkluderas. 8

9 LÄNSSTYRELSENS YTTRANDE (återges i sin helhet) Länsstyrelsen har remitterat samrådshandlingen till Trafikverket, Region Stockholm, Transportstyrelsen - Sjöfart, Svenska Kraftnät AB, Vattenfall Eldistribution AB, Försvarsmakten/HK, Skogsstyrelsen. Länsstyrelsen har valt att disponera yttrandet så att efter sammanfattande synpunkter redovisas Länsstyrelsens synpunkter i huvudsak utifrån planförslagets disposition. Sammanfattande synpunkter Länsstyrelsen är positiv till de i översiktsplanen redovisade fyra övergripande strategierna för en hållbar utveckling av Södertälje kommun. Länsstyrelsen stödjer den valda inriktningen att den framtida bebyggelseutvecklingen i kommunen ska ske genom förtätning och utbyggnad av befintliga tätorter samt att utspridd bostadsbebyggelse bör undvikas. Vidare att ny bebyggelse på landsbygden i första hand ska lokaliseras till områden som har förutsättning för kollektivtrafikförsörjning. Dessa ambitioner ligger väl i linje med Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS Länsstyrelsen anser att det vore intressant om kommunens ambitioner och syn på hur Södertälje stad kan utvecklas som en regional stadskärna behandlas ytterligare i översiktsplanen. Det är bra att sociala förhållanden och sambanden med den fysiska strukturen och miljön lyfts fram i de övergripande strategierna och får ett stort genomslag i planförslaget. Länsstyrelsen anser vidare att det är positivt att Södertälje kommun vill ta ett stort ansvar när det gäller bostadsutbyggnaden i regionen. Länsstyrelsen ifrågasätter lämpligheten av den föreslagna utbyggnaden med 1500 bostäder i Brandalsund med hänsyn till områdets läge och stora bevarandevärden. Enligt Länsstyrelsens uppfattning följer utbyggnaden inte den övergripande inriktningen i planförslaget. I planförslaget redovisas en bra ambition för att få ett hållbart transportsystem, inkl. betydelsen av effektiva och miljövänliga godstransporter. Länsstyrelsen anser att det bör förtydligas hur kommunen avser att tillgodose riksintresset Södertälje hamn som är kommunens största knutpunkt för godshantering. Länsstyrelsen anser att det vore bra om avsnittet om mellankommunala intressen utvecklades innehållsligt och med riktlinjer för fortsatt planering. I Södertälje finns flera tekniska försörjningsanläggningar av regional betydelse, vilka bör redovisas och beskrivas i översiktsplanen så att tillräcklig hänsyn kan tas till dem i efterföljande planering. Även 9

10 masshantering är en viktigt regional och mellankommunal planeringsfråga som behöver uppmärksammas i översiktsplanen. Översiktsplanen behöver kompletteras med redovisning av de riksintressen som saknas i samrådsförslaget som t.ex. stamnätet för kraftledningar och för flera av riksintressena behövs beskrivning av värdena eller funktionen finnas tillgängliga så att tillräcklig hänsyn kan tas i efterföljande planering och tillståndsprövning. Även kartmaterialet behöver utvecklas så att det går att identifiera vilka områden som är av riksintresse. Det behöver även förtydligas hur kommunen avser att tillgodose de olika riksintressena. Länsstyrelsen kan utifrån nuvarande underlag inte fullt ut bedöma om de olika riksintressena är tillgodosedda. Länsstyrelsen anser vidare att redovisningen av miljö- och riskfrågor behöver utvecklas för att översiktsplanen ska blir ett användbart underlag för efterföljande planering. Översiktsplanen bör kompletteras med riktlinjer för hur kommunen anser att hälso- och säkerhetsaspekter ska beaktas i fortsatt planläggning och tillståndsprövning. Länsstyrelsen anser att det är rimligt att tillämpa försiktighetsprincipen och att det är angeläget att tillräckliga säkerhetsmarginaler tillämpas för tillkommande ny bebyggelse inom områden där det finns risk för översvämning. Det är bra med riktlinjer utifrån vilken typ av bebyggelse det gäller och hur stor risken för översvämning är inom olika områden. Länsstyrelsen anser att kulturmiljöfrågorna bör ges en mer ingående behandling i översiktsplanen. Detta kan med fördel ske med utgångspunkt från kulturmiljöns och kulturarvets betydelse som en resurs för en hållbar utveckling av Södertälje kommun. Södertälje i Stockholmsregionen Länsstyrelsen stödjer den övergripande inriktningen av bebyggelsestrukturen där tillkommande bebyggelse i första hand koncentreras till befintliga orter med god kollektivtrafik och att utspridd bostadsbebyggelse ska undvikas. Inriktningen ligger väl i linje med Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, vilken förordar en flerkärnig och tät regional struktur med god kollektivtrafikförsörjning. Även planförslagets övergripande strategi att utveckla och förstärka Södertälje stad överensstämmer med RUFS 2010 där Södertälje stad är utpekad som en av de regionala stadskärnorna i regionen. Länsstyrelsen anser att det vore bra om avsnittet om mellankommunala intressen utvecklades innehållsligt med riktlinjer för fortsatt planering och kommunens syn på behov av samverkan med angränsande kommuner. Fokus bör ligga på viktiga mellankommunala och regionala planeringsfrågor medan de frågor, som t.ex. riksintressen, vilka behandlas i andra avsnitt i översiktsplanen kan utgå här. Det vore även bra om översiktsplanen kan kompletteras med en karta som redovisar hur Södertälje kommun ingår som en del av Stockholmsregionen. 10

11 Texten om mellankommunala intressen utvecklas i utställningsförslaget för att tydligare beskriva betydelsen av dessa intressen. Information om mellankommunala intressen inkluderas i den inledande delen av dokumentet. Riktlinjer för mellankommunala intressen återfinns under respektive kapitel som behandlar de teman som berör mellankommunala intressen. T ex finns riktlinjer för dricksvattenförsörjningen under kapitel Tekniska försörjningssystem. De riksintressen som i samrådsversionen listas tillsammans med mellankommunala intressen flyttas till kapitel Riksintressen som ersätter bilagan med samma namn i samrådsversionen. I utställningsförslaget ges större utrymme för text och kartor som behandlar Södertäljes roll i regionen och det regionala sammanhanget. Enligt förslaget till översiktsplan redovisas en befolkning på ca invånare till år 2019 och invånare till år 2030 från drygt invånare hösten I alternativ låg i RUFS 2010 anges en befolkning på och i alternativ hög invånare i Södertälje år Detta motsvarar enligt RUFS 2010 ett behov av 300 resp. 500 nya bostäder per år för Södertälje. Folkmängden i Stockholms län ökar för närvarande kraftigt. Enligt Demografisk rapport 2011:08 för Stockholms län beräknas folkmängden i Stockholms län under åren öka från ca 2 milj. till ca 2,4 milj. och i Södertälje beräknas folkmängden enligt samma rapport vara knappt år Enligt RUFS 2010, alternativ hög, kommer befolkningen i länet uppgå till ca 2,5 milj. invånare först år Det noteras att Demografisk rapport 2011:08 beräknar att folkmängden i Södertälje växer mer än vad som uppskattas i både RUFS 2010 alternativ hög och kommunens egen beräkning. De senaste 10 åren har det byggts drygt bostäder i Södertälje kommunen. Enligt Länsstyrelsens årliga bostadsmarknadsenkät förväntas ca 500 nya bostäder byggas år 2011 och ca 300 nya bostäder år 2012 i kommunen. Enligt förslaget till översiktsplan har kommunen som mål att öka planberedskapen för att möjliggöra bostadsproduktion för minst bostäder per år, vilket är en stor ökning som medför åtagande inom övriga kommunala ansvarsområden. Länsstyrelsen anser att det är positivt att Södertälje kommun tar på sig ett stort ansvar och högt åtagande när det gäller bostadsproduktionen eftersom folkmängden i Stockholmsregionen ökar med en takt som överskrider tidigare gjorda prognoser. En hög bostadsproduktion medför, precis som Länsstyrelsen påpekar, åtaganden inom övriga kommunala ansvarsområden. Det är viktigt att planeringen av nya bostäder sker med ett helhetsperspektiv och att kommunal service som skolor, äldreboenden, VAförsörjning med mera finns med i ett tidigt skede i planeringsprocessen. Detta 11

12 förtydligas i utställningsversionen där också kommunens ansvar och åtaganden för bostadsförsörjningen ges större utrymme för att spegla hur viktig den här frågan är för kommunens utveckling. Bostadsförsörjning Länsstyrelsen anser att det är positivt att bostadsförsörjningsfrågorna har fått ett stort genomslag i planförslaget och att frågorna om integration och de socioekonomiska skillnaderna mellan kommunens olika stadsdelar är väl belysta. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att det är angeläget att verka för en allsidig sammansättning av bostadstyper och upplåtelseformer och att det vid ny bebyggelse i befintliga områden skapas möjlighet till ett allsidigt sammansatt bostadsutbud. Enligt Länsstyrelsens bostadsmarknadsenkät för 2011 råder det brist på alla former av bostäder i Södertälje kommun, liksom i stora delar av länet. Situationen är särskilt svår för ungdomar, stora barnfamiljer och hushåll som är inflyttade från andra länder. Ett högt och jämt bostadsbyggande är därför en förutsättning för hållbar tillväxt för såväl kommunen som länet. Det är angeläget att ha i åtanke att antalet äldre ständigt ökar. Även behovet av boende enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, behöver beaktas fortlöpande. Södertälje har också en stor ung befolkning vars behov behöver tas tillvara i planeringen. I det fortsatta planarbetet kan det vara lämpligt att även utveckla redovisningen av de sociala konsekvenserna såsom folkhälsa, trångboddhet m.m.. I Södertälje liksom i många andra kommuner i länet pågår det en stor omvandling av fritidshus till permanenthus. I förslaget till översiktsplan anges inte vilket antal fritidshus det kan röra sig om. Endast att omvandlingen hjälper till att möta efterfrågan på småhus. Omvandlingen innebär dock ökade krav vad gäller olika typer av service samt att VAfrågorna behöver få en lösning, vilket kan behöva uppmärksammas i översiktsplanen. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) ska kommunen planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa goda förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Vidare ska riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Södertälje kommunen har år 2005 antagit riktlinjer för bostadsförsörjning i ett särskilt dokument Strategi för boende och byggande i Södertälje kommun. Riktlinjer för bostadsförsörjning kan även redovisas i översiktsplanen. Om kommunen avser att avsnittet 12

13 Bo i Södertälje även ska utgöra kommunens nya riktlinjer för bostadsförsörjning är det lämpligt att redovisningen byggs under och tar sin utgångspunkt i en behovs- och marknadsanalys exempelvis över kommunens befolkningsstruktur och prognoser framöver. En sådan analys behöver inte finnas med i översiktsplanen. Det bör dock finnas en tydlig hänvisning till analysen. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen väljer att redovisa riktlinjer för bostadsförsörjning i översiktsplanen och det bör då även tydligt framgå att kommunfullmäktiges beslut om antagande av översiktsplanen även utgör kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) Länsstyrelsen har behandlat dessa frågor i en särskild rapport 2011:9 Riktlinjer för bostadsplanering med koppling till rullande översiktsplanering, vilken finns att ladda ner från Länsstyrelsens webbplats I utställningsförslaget förstärks åtagandena kring bostadsförsörjning. Planen tydliggör vikten av att kommunen arbetar aktivt för att öka bostadsbyggandet och för att säkerställa en variation i bostadsutbudet och en god kvalitet. För att underlätta för kommunen att aktivt och kontinuerligt driva bostadsfrågan föreslås i utställningsförslaget att en handlingsplan för ökat bostadsbyggande i Södertälje kommun ska tas fram. Kommunen har låtit göra en analys av behovet av bostäder och bostadsmarknaden Den utgör ett planeringsunderlag som översiktsplanen hänvisar till men kommer inte vara en del av översiktsplanen. Hälsa införs som ny rubrik i utställningsförslaget. Det finns problem med trångboddhet i vissa områden i kommunen men det finns inte kunskap om hur utbrett problemet är eller hur många av kommunens invånare som är trångbodda. Utan större kunskap om problemet är det svårt att föreslå åtgärder för att minska trångboddheten. Det vi kan anta är att trångboddheten delvis är ett resultat av ett för litet utbud av billiga hyresrätter. I utställningsförslaget tas behovet av ett varierat bostadsutbud som matchar behovet hos befolkningen upp och fortsatt arbete för att försäkra en god bostadsförsörjning föreslås. Att en permanentning av fritidshusområden ställer krav på utökad service så som anläggningar för vatten och avlopp (VA), gator och gatljus samt kollektivtrafik tas upp i samrådsförslaget och återfinns också i utställningsförslaget. I utställningsförslaget finns även ställningstagande att de omvandlingsområden som ligger nära viktiga ytvattentäkter ska prioriteras i kommunens arbete med att förbättra det nuvarande VA-systemet för att skapa långsiktigt hållbara lösningar. 13

14 Landsbygd Länsstyrelsen anser att jordbruket behandlas på ett bra sätt i förslaget till översiktsplan och det är positivt att vikten av att värna jordbruksmarken betonas. Det är bra att det framhålls i planförslaget att: Jord- och skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Översiktsplanen bör dock lämpligen kompletteras med fortsättningen på bestämmelsen nämligen: och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. ( 3 kap. 4 MB) Det ska alltså göras en prövning av om inte samhällsintresset kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Länsstyrelsen anser att redovisningen av klassningen av jordbruksmark är något missvisande och behöver förtydligas. Jordbruksmark i Stockholms län är indelad i fem klasser där fem är högsta värde. Det finns således inte någon jordbruksmark med högre klass än fem i länet. Normalvärdet för länets jordbruksmark är tre. Jordbruksmarken i Södertälje är av klass fyra och fem och har därmed mycket hög produktionsförmåga och tillhör de bästa jordarna i länet, vilket lämpligen bör framgå av översiktsplanen. Enligt Länsstyrelsens uppfattning bör även jordbruksmark av klass tre redovisas på kartan med jordbruksmark. Södertälje är en av de större jordbrukskommunerna i länet. Kommunen har den tredje största arealen åkermark och näst största antalet mjölkkor i länet. Jordbruksnäringen som sådan och dess betydelse som arbetsplats i kommunen bör därför lämpligen kunna framgå av översiktsplanen. Länsstyrelsen har inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige möjlighet att stödja lantbruk och annat företagande på landsbygden med bland annat kompetensutveckling och stöd till investeringar, vilket också kan framgå som information i till översiktsplanen knutet underlag. Hänvisningen till miljöbalkens bestämmelse om jordbruksmark har revideras enligt länsstyrelsens rekommendation. Även beskrivningen av jordbruksmarken har förtydligats och kartmaterialet kompletterats med jordbruksmark klass 3. Kommunen saknar en analys av jordbruksnäringen i Södertälje och därför kan dess betydelse som arbetsplats inte beskrivas mer än på ett övergripande sätt. Hållbart transportsystem och resande Länsstyrelsen anser liksom Trafikverket att det är positivt att förslaget till översiktsplan präglas av ambitionen att minska biltrafiken och öka andelen kollektivtrafik och cykelresor. Planförslagets intention att förtäta och planera för ny bostadsbebyggelse i goda kollektivtrafiklägen är eftersträvansvärt samt att dessa övergripande intentioner följs upp med riktlinjer för såväl Södertälje stad som mindre orter och landsbygden. 14

15 Förslaget till översiktsplan tar även upp betydelsen av effektiva och miljövänliga godstransporter, vilket är positivt. Det är angeläget, som framhålls i planförslaget, att i möjlig mån gynna sjöfart och järnväg samt på kortare sträckor effektivisera och miljöanpassa vägtransporterna. Södertälje hamn är kommunens största knutpunkt för godshantering och har ett ur kommunikationssynpunkt strategiskt läge i regionen. Hamnen med tillhörande kombiterminal är av riksintresse. Länsstyrelsen anser att det bör förtydligas genom översiktsplanens riktlinjer hur kommunen avser att tillgodose riksintresset Södertälje hamn. Kulturmiljö Riksintresset Södertälje hamn med tillhörande kombiterminal beskrivs i utställningsförslaget i kapitel Riksintressen (som ersätter bilagan med samma namn från samrådsförslaget). Texten tydliggör att i ett område av riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet och att riksintresset alltid väger tyngre än ett eventuellt motstående lokalt allmänintresse. Det framgår också att områden av riksintressen ska prioriteras i den fysiska planeringen. När det gäller hamnen och andra verksamhetsanknutna riksintressen framgår det i utställningsförslaget att ingen konkurrerande mark- eller vattenanvändning tillåts. Kulturmiljön och kulturarvets betydelse som en resurs för en hållbar utveckling av Södertälje kommun bör enligt Länsstyrelsens uppfattning lyftas fram mer såväl i de inledande strategierna som i de knäckfrågor som enligt planförslaget är av särskild betydelse för Södertäljes utveckling. Detta bör grundas på en analys och strategier där bevarande och utveckling av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och områdena diskuteras. Länsstyrelsen anser att kulturmiljöfrågorna borde ges en mer ingående behandling i översiktsplanen. I förslaget till översiktsplan redovisas område av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken (MB) i text och på karta i detta avsnitt och även i det särskilda avsnittet om riksintressen. Beskrivning av de värden som konstituerar riksintresset och som ska beaktas saknas i planförslaget. Kartorna behöver kompletteras så att områdena går att identifiera. Översiktplanen bör även kompletteras med motsvarande värdebeskrivningar. Alternativt om man inte vill tynga planen med omfattande textmaterial bör det finnas en tydlig hänvisning till planeringsunderlag som beskriver riksintressena. Länsstyrelsen anser att kulturmiljöaspekterna behandlas på ett bra sätt i kapitlet om landsbygd men att det är angeläget att även utveckla ett förhållningssätt till kulturmiljöaspekterna i kapitlet om staden. Länsstyrelsen vill påpeka att Södertäljes stadskärna är fornlämningsområde som omfattas av 2 kap. lagen om kulturminnen, KML (1988:950). Länsstyrelsen anser att kommunens kulturhistoriska kunskapsunderlag Inventering av kulturmiljöer i Södertälje kommun 2010 är ett värdefullt planeringsunderlag som bör kunna 15

16 bygga under översiktsplanen med sakkunskap i kulturmiljöfrågor och att det i översiktsplanen bör finnas en hänvisning till detta planeringsunderlag. Det är bra om värdefulla kulturmiljöer, även de som inte är av riksintresse, framgår av översiktsplanen så att kulturmiljöaspekterna kan uppmärksammas tidigt i ett eventuellt efterföljande exploateringsprojekt. Kulturmiljöanalyser kan därvid behöva genomföras. Det är angeläget att initiativ till dialog med Länsstyrelsen kring exempelvis fornlämningsbild tas tidigt i processen för att undvika problem och förseningar i kommande planarbete. Härigenom minskas risken för att konflikter mellan kulturmiljöintresse och exploateringsintressen. Av förslaget till översiktsplan framgår att kommunen har påbörjat ett program för Brandalsund där möjligheten att bygga bl.a bostäder inom området utreds. Länsstyrelsen har ännu inte sett något sådant program. Området är av riksintresse för kulturmiljö enligt 3 kap. 6 MB. Länsstyrelsen vill redan nu påtala att det finns risk för att utbyggnadsplaner av en sådan omfattning kan komma i konflikt med de starka bevarandevärden som finns inom området Brandalsund. Se även under Järna i detta yttrande. Kulturmiljön får i utställningsversionen större utrymme och texten utvecklas för att tydliggöra kulturmiljöns betydelse. I den inledande delen av planförslaget beskrivs kulturmiljöarvet som en viktig förutsättning för Södertäljes utveckling. Det kapitel som i samrådsversionen heter Kultur-, natur- och vattenmiljö delas upp i tre fristående kapitel för att försäkra att dessa frågor, var och en, får tillräcklig tyngd i planen. Riksintressen för kulturmiljön identifieras i kapitel Kulturmiljö och för en beskrivning av de värden som konstituerar riksintresset hänvisas till kapitel Riksintressen. Riktlinjer för hur kommunen avser tillgodose riksintressena för kulturmiljö presenteras både i kapitel Kulturmiljö och Riksintressen. Texten i utställningsförslaget har kompletterats med en beskrivning av kulturmiljövärden i staden och i kommundelarna. Vad gäller fornlämningar ska det framgå av texten att Södertälje har mycket fornlämningar bland annat med stora koncentrationer längs de forntida havsvikarna och att hela Södertälje stadskärna utgör en formlämning. Inventering av kulturmiljöer i Södertälje kommun hänvisas till i både text och riktlinjer som ett viktigt kunskapsunderlag och planen slår fast att den handläggningsordning som presenteras i inventeringen ska följas. Det innebär att kommunens kulturmiljöexpertis ges möjlighet att yttra sig vid planer och bygglov i utpekade kulturmiljöer av särskilt kulturmiljövärde. Som Länsstyrelsen påpekar är det tydligt att förslaget till ny översiktsplan inte stödjer en utbyggnad i Brandalsund. Samhällsbyggnadskontoret har fått i 16

17 uppdrag av Kommunstyrelsen att upprätta ett program där möjligheten att bygga 1500 bostäder i Brandalsund utreds. Beslut om programmet ska gå ut på samråd planeras att tas av Kommunstyrelsen i juni Om Kommunstyrelsen beslutar att programmet ska gå ut på samråd måste förslaget till ny översiktsplan inkludera Brandalsund som eventuellt utbyggnadsområde och en motivering kring varför en sådan utbyggnad är accepterad och till och med anses som önskvärd av kommunen. Det kan få konsekvenser för hela översiktsplanen eftersom utbyggnaden går stick i stäv med de grundläggande principerna om hållbar utveckling som planen grundar sig på. Natur och friluftsliv I Södertälje kommun finns fem områden som är av riksintresse för naturvård, vilket framgår av en uppräkning i bilaga 2 om riksintressen. Områdenas läge redovisas dock inte på kartan över riksintressen. I kommunen finns även två områden som är av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 MB vilket framgår av bilaga 2 om riksintressen. Länsstyrelsen anser att riksintressena för naturvård och friluftsliv bör redovisas även i detta avsnitt på motsvarande sätt som kulturmiljövårdens riksintressen. Även för dessa riksintressen saknas beskrivning i planförslaget av de värden som konstituerar riksintresset. Av översiktsplanen eller till översiktsplanen knutet underlag bör det framgå vilka värden som ska beaktas. Även kartan över riksintressen behöver kompletteras så att områdena går att identifiera. Se Länsstyrelsens rapport 2001:15 Områden av riksintresse Naturvård och Friluftsliv. Se även under avsnittet om riksintressen i detta yttrande. Av översiktsplanen ska enligt 3 kap. 5 PBL framgå hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena. Översiktsplanen behöver därför kompletteras med riktlinjer för hur naturvårdens och friluftslivets riksintressen ska tillvaratas. Länsstyrelsen kan utifrån nuvarande underlag inte bedöma om riksintressena är tillgodosedda. I utställningsförslaget identifieras riksintressen för naturvård och friluftslivet i kapitel Natur och rekreation och för en beskrivning av de värden som utgör riksintressena hänvisas till kapitel Riksintressen där även riktlinjer för dessa riksintressen återfinns. Natura 2000-områden De Natura 2000-områden som finns i Södertälje redovisas i en sammanställning och på karta i bilaga 1 över naturresurser. Dessa områden har ett särskilt starkt lagskydd, vilket bör framgå av översiktsplanen. Natura 2000-områdena är av riksintresse enligt 4 kap.1 och 8 vilket bör framgå i redovisningen av riksintressen. Vidare omfattas Natura 2000-områdena av bestämmelserna i 7 kap. 27, 28 och 28a miljöbalken. Tillstånd krävs för att bedriva verksamhet och vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett sådant område. Tillstånd får inte ges till verksamheter och åtgärder som kan skada den livsmiljö eller 17

18 medföra störningar för de arter som avses skyddas. Länsstyrelsen är prövningsmyndighet. Det bör framgå att Natura 2000 är EU:s gemensamma nätverk av värdefulla naturområden och att Sverige har åtagit sig att bevara områdenas naturvärden. De Natura 2000-områden som finns i Södertälje kommer att redovisas i kapitel Riksintressen med tillhörande riktlinjer. Vatten Av förslaget till översiktsplan framgår att miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt EUramdirektiv för vatten överskrids i hälften av Södertäljes 53 vattenförekomster. Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) har implementerats i svensk lagstiftning genom Miljöbalkens 5 kap., Förordningen (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samt flera föreskrifter från Naturvårdsverket och SGU. Direktivet syftar till att åstadkomma en bra vattenkvalitet och en långsiktigt hållbar användning av vatten. Vattendelegationen har den 16 december 2009 antagit förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vattenförekomsterna inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Myndigheter och kommuner ska genomföra nödvändiga åtgärder för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Länsstyrelsen har behandlat dessa frågor i en särskild rapport Miljökvalitetsnormer för vatten. En vägledning för fysisk planering i Stockholms län. maj 2011 vilken finns att ladda ner från Länsstyrelsens webbplats. Av översiktsplan ska enligt 3 kap. 5 PBL framgå hur kommunen avser att följa gällande MKN. Detta bör ske med utgångspunkt i åtgärdsprogrammet. Här bör även ingå en redovisning av hur miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna ska följas och en vägledning inför kommande detaljplaneringen. I utställningsförslaget hänvisas till åtgärdsprogrammet för vattenförekomsterna inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Texten kompletterats med information om hur kommunen arbetar för att följa miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna. Som tidigare nämnts får vatten ett eget kapitel i utställningsförslaget för att försäkra att vattenfrågorna får den tyngd och utrymme de kräver. Strandskydd Som en följd av de nya strandskyddsbestämmelserna som trädde ikraft den 1 juli 2009 ska det göras en översyn av det utvidgade strandskyddet i länet. Nya beslut ska fattas för de områden som ska omfattas av utvidgat strandskydd. Länsstyrelsens översyn och nya beslut ska vara fattade senast den 31 december I annat fall gäller inte längre strandskydd inom de tidigare utvidgade strandskyddsområdena utan då gäller endast det generella strandskyddet på 100 m på land och i vatten. 18

19 Länsstyrelsen avser att bedriva detta arbete i nära dialog med länets kommuner. Det är av stort värde som underlag för detta arbete om översiktsplanen innefattar en bedömning av vilka områden som är särskilt värdefulla och bör omfattas av utvidgat strandskydd. Den ändrade lagstiftningen om strandskydd från 2009 innebär att strandskydd normalt återinträder då detaljplaner ändras inom mark- och vattenområde 100 m från strandlinjen. Översiktsplanen kan med fördel redovisa principer för strandskydd vid detaljplaneändringar såsom vägledning för den hanteringen. En informationsruta om principer för strandskydd vid detaljplaneändring inkluderas i utställningsförslaget. Länsstyrelsen föreslår att översiktsplanen kan innefatta en bedömning av vilka områden som är särskilt värdefulla och bör omfattas av utvidgat strandskydd. Kommunen har inte möjlighet att genomföra en bedömning av det utvidgade strandskyddet i arbetet med översiktsplanen utan den frågan måste behandlas i samband med Länsstyrelsens översyn. Kust- och skärgård samt Mälaren Södertäljes kustområden ingår i det kust- och skärgårdsområde från Södermanland till Uppland som är skyddat genom särskilda hushållningsbestämmelser i 4 kap. 1, 2 och 4 miljöbalken. Även Mälaren med öar och stränder är skyddat enligt 4 kap. 1 och 2 miljöbalken. Områdena är i sin helhet av riksintresse som de mest värdefulla landskapen i landet med särskilt stora natur- och kulturvärden och betydelse för friluftsliv och turism. Detta ska framgå av översiktsplanen. Det ska även framgå hur kommunen avser att tillgodose riksintressena. Syftet med bestämmelserna är att långsiktigt hushålla med de begränsade mark- och vattenområdena inom kust- och skärgårdsområdet och Mälaren. Turismen och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av förändringar. Fritidsbebyggelse får enligt 4 kap. 4 MB komma till stånd endast i form av komplettering till befintlig bebyggelse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Enligt Länsstyrelsens uppfattning innebär bestämmelserna att sammanhållna och idag orörda markområden inte bör tas i anspråk för bebyggelse m.m., att ny bebyggelse bör tillkomma som komplettering till befintlig bebyggelse och att kust- och skärgårdsområdets samt Mälarens samlade natur- och kulturvärden värnas vid förändringar. Planen kompletteras med en beskrivning av riksintressena för kust- och skärgårdsområdet samt Mälaren med öar och stränder och riktlinjer för hur kommunen avser att tillgodose dessa riksintressen presenteras. Riktlinjerna är utformade efter det som Länsstyrelsen tar upp i sitt yttrande. I utställningsförslaget finns en egen rubrik för 19

20 Södertäljes kust- och strandområden för att tydliggöra potentialen och värden i dessa områden. Klimatanpassning I förslaget till översiktsplan redovisas riktlinjer för hur hänsyn ska tas till klimatanpassningen, vilket är bra. I planförslaget hänvisas till de uppgifter om havets framtida nivå som redovisas i RUFS Dessa siffror kan dock behöva justeras utifrån mer aktuellt klimatunderlag framtaget av SMHI vilket finns redovisat i rapport Nr Regional klimatsammanställning Stockholms län som finns att ladda ner från Länsstyrelsens webbplats. Se vidare i bilaga 1 om vilka vattennivåhöjningar som kan förväntas vid seklets slut. Vad gäller bebyggelse längs Mälarens stränder så anser Länsstyrelsen att risken för översvämning behöver beaktas och översiktsplanen bör kompletteras med riktlinjer för hur detta bör hanteras i fortsatt planering. Även om riskerna för översvämning minskar på sikt när den nya Slussen i Stockholm är klar och en ny vattendom för Mälaren föreligger så finns det långsiktigt betydande övervämningsrisker kring Mälaren, vilka måste beaktas i synnerhet då den nya Slussen tjänat ut om år. Bedömningarna om framtida höjningar av havsnivån vilken har betydelse för Mälarens vattennivå är behäftade med osäkerheter och allteftersom nya forskarrön kommer fram kan uppgifterna komma att ändras. Länsstyrelsen anser att det är angeläget att risken för översvämning vid kusten och vid Mälaren behandlas i översiktsplan i synnerhet då uppgifter om framtida havsnivåhöjningar ändras över tiden. Ju mer tydlig översiktsplanen är avseende klimatfrågor, desto lättare blir det att i kommande detaljplanering och tillståndsprövning ta hänsyn till klimatförändringarna och dess effekter. Det är viktigt att översiktsplanen kontinuerligt kompletteras med aktuellt planeringsunderlag i dessa frågor. Det är angeläget att tillräckliga säkerhetsmarginaler tillämpas för tillkommande ny bebyggelse inom områden där det finns risk för översvämning. Länsstyrelsen anser att skrivningarna och riktlinjerna om översvämning i översiktsplanen med fördel kan förtydligas. Länsstyrelsen håller för närvarande på att ta fram riktlinjer för klimatanpassning i kommunernas planering och kommer att återkomma till kommunerna i denna fråga. Länsstyrelsen anser att det är rimligt att tillämpa försiktighetsprincipen och rekommenderar tills vidare att tillkommande bebyggelse i första hand inte lokaliseras på en lägre nivå än + 3,0 m (RH2000) vid havet i Södertälje och + 2,3 m (RH00) vid Mälaren. (Se särskild bilaga 1 om klimatanpassning) Det är vidare bra att i översiktsplanen utveckla riktlinjer utifrån vilken typ av bebyggelse det gäller och hur stor risken för översvämning är inom olika områden. T.ex. bör samhällsviktiga funktioner inte lokaliseras till områden där det finns viss risk för översvämning i dagsläget eller i framtiden. I de fall det blir aktuellt att använda 20

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Utstallningsutlatande_Vindkraft.doc. Utställningsutlåtande Tillägg till Översiktsplan - vindkraft Vingåker

Utstallningsutlatande_Vindkraft.doc. Utställningsutlåtande Tillägg till Översiktsplan - vindkraft Vingåker Utstallningsutlatande_Vindkraft.doc Utställningsutlåtande Tillägg till Översiktsplan - vindkraft Vingåker Innehållsförteckning Utställningsutlåtande vad är det?... 2 Hur har utställningen gått till?...

Läs mer

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING

ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mapp Denna mapp innehåller översiktsplanen för Partille kommun 2035. Den består av tre textdokument (del 1, del

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

Yttrande över Samråd om ÖP 2010 - förslag till ny översiktsplan för Upplands-Bro kommun

Yttrande över Samråd om ÖP 2010 - förslag till ny översiktsplan för Upplands-Bro kommun Michael Viehhauser TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2009-09-02 RTN 2009-0121 Regionplanenämnden Yttrande över Samråd om ÖP 2010 - förslag till ny översiktsplan för Upplands-Bro kommun Förslag till beslut

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2001

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2001 Carin Wanbo 08-785 51 48 Bilaga 2 RTN 9811-0249 GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (5) Stockholms läns landsting Regionplane- och trafiknämnden Box 4414 102 69 STOCKHOLM Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB Datum Beteckning 2015-10-07 Dnr 15-2-8 Yttrande Dnr N2015/5036/PUB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE. Fördjupad översiktsplan för Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län. Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2013, 62

SÄRSKILT UTLÅTANDE. Fördjupad översiktsplan för Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län. Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2013, 62 A Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2013, 62 Dnr P 2006-01 Fördjupad översiktsplan för Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Inledning Bakgrund och syfte Miljö- och stadsarkitektkontoret, Filipstads

Läs mer

Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut om utställning

Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut om utställning STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-18 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden YTTRANDE 1 (5) Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden Dnr M2013/2403/Nm Sammanfattning Länsstyrelsen föreslår att modeller för en havsplans

Läs mer

Utställningsutlåtande

Utställningsutlåtande Dnr 2011SBN572 1 (6) Bygg- och miljöförvaltningen Matilda Svahn ANTAGANDEHANDLING Utställningsutlåtande Ändring genom tillägg till detaljplan för Forsmarkverket och SFR. Gällande fastigheterna Forsmark

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7 STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 } Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HYBO 1:28, 12:1, 2:63 MED FLERA UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR HYBO STATIONSSAMHÄLLE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum: 2014-10-29

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun Riktlinjer och åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Lunds kommun Kommunfullmäktige 2013-11-28 Innehåll Inledning...1 Effektiva processer...1 Enkla och flexibla regler...4 Ökad konkurrens...4 Ökad samverkan

Läs mer

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Exempel på regional och lokal planering - Skåne Arbete

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING

UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING 2010-06-24 DETALJPLAN FÖR NISSAFORS 1:155 M.FL (STRANDUDDEN) I GNOSJÖ KOMMUN UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING ÄRENDEHANTERING Ägarna till stamfastigheten Nissafors 1:155 ansökte i juni månad 2009 om planläggning

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Särskild sammanställning till ÖP 2010

Särskild sammanställning till ÖP 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2011-03-07 Särskild sammanställning till ÖP 2010 1. Inledning och bakgrund 1.1 Särskild sammanställning till ÖP 2010 I 6 kap 16 andra stycket i miljöbalken stadgas att kommunen,

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Österåkers kommun Sanhällsbyggnadsförvaltningen Datum: 2014-04-28 Dnr: KS 2014/0114-219 PM, Ställningstagande till översiktsplanens aktualitet Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 40 Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun Dnr SBK 2013.34 20 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar att rekommendera kommunstyrelsen

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Utställning över fördjupad översiktsplan för Barkåkra, Ängelholms kommun

Utställning över fördjupad översiktsplan för Barkåkra, Ängelholms kommun GRANSKNINGSYTTRANDE 1(5) Vår referens Samhällsbyggnadsenheten Hanne Haas 040-252248 Stadsarkitektkontoret Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Utställning över fördjupad översiktsplan för Barkåkra, Ängelholms

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE BILAGA. Översiktsplan för Piteå

SÄRSKILT UTLÅTANDE BILAGA. Översiktsplan för Piteå Översiktsplan för Piteå SÄRSKILT UTLÅTANDE BILAGA Särskilt utlåtande ÖP2030 Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Persson 2014-11-28 KS 2014/0865 Björn Strimfors Kommunstyrelsen Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun Förslag till

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå

Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå Ert dnr: M2013/2500/Nm Vår ref Dnr: 2013/0029/1 Miljödepartementet, registrator Miljödepartementet, att: M. Löfroth Stockholm 12 december 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till

Läs mer

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun HUR UTSTÄLLNING 2 HAR BEDRIVITS Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta

Läs mer

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 1 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt hur aktuella de kommunomfattande översiktsplanerna är i Sverige, mars 2014. Läget

Läs mer

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag KOMMUNKONTORET 2009-09-22 EWA JUNGSTEDT/HENRIK LUDVIGSSON DNR 259/2009-210 KOMMUNSTYRELSEN Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag Beslutsunderlag

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

DP#150 DETALJPLAN - ANTAGANDEHANDLING. Götene kommun, augusti för Hönsäter 5:12 samt del av Hönsäter 5:4 Hällekis tätort

DP#150 DETALJPLAN - ANTAGANDEHANDLING. Götene kommun, augusti för Hönsäter 5:12 samt del av Hönsäter 5:4 Hällekis tätort HANDLINGAR Planbeskrivning med genomförande beskrivning Plankartamed bestämmelser Samrådsredogörelse Bilaga Fastighetsförteckning dat 2014-06-19 Planen antagen MBN 2014-08-12 Laga kraft 2014-09-12 Genomförandetid

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

B E H O V S B E D Ö M N I N G

B E H O V S B E D Ö M N I N G 1(8) B E H O V S B E D Ö M N I N G tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 9 april

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Inre Sållaren Samrådsredogörelse 1

ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Inre Sållaren Samrådsredogörelse 1 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Inre Sållaren Samrådsredogörelse 1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Inledning Detaljplanen för Inre Sållaren upprättas med enkelt planförfarande, vilket innebär att planen kommer att

Läs mer

Detaljplan för korsning av järnvägen via Norregatan. del av Eslöv 51:4, del av Eslöv 51:5 och del av Eslöv 53:4 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för korsning av järnvägen via Norregatan. del av Eslöv 51:4, del av Eslöv 51:5 och del av Eslöv 53:4 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDL1NG 1 (7) Detaljplan för korsning av järnvägen via Norregatan del av Eslöv 51:4, del av Eslöv 51:5 och del av Eslöv 53:4 Eslövs kommun, Skåne län Norregatan,

Läs mer

ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Björnö 1:20 Dnr: 13-1876.214 Ks 13-1532.214

ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Björnö 1:20 Dnr: 13-1876.214 Ks 13-1532.214 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-11-07, rev. 2015-03-25 och 2015-07-03 ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Björnö 1:20 Dnr: 13-1876.214 Ks 13-1532.214 TILLÄGG TILL

Läs mer

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt?

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Timrå Kommun Miljö & Byggkontoret Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Inledning En detaljplan skapas för en mindre del av kommunen, ofta ett kvarter eller några fastigheter. I planen

Läs mer

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag 4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Aktualisering av översiktsplan 2014 för Nykvarns kommun KS/2015:176

Aktualisering av översiktsplan 2014 för Nykvarns kommun KS/2015:176 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-11 Kommunstyrelsen Sofia Cedergren Planarkitekt Telefon 08 555 014 73 sofia.cedergren@nykvarn.se Aktualisering av översiktsplan 2014 för Nykvarns kommun KS/2015:176 Förvaltningens

Läs mer

Del av Torshälla-Mälby 8:1

Del av Torshälla-Mälby 8:1 Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (8) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-05-20 SBN/2011:392 1.25 Planavdelningen Karolina Ehrén, 016-710 10 31 Samrådshandling Detaljplan för Del av Torshälla-Mälby

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Allt utom stadskärnan är landsbygd. stadskärnan en förutsättning för utveckling av landsbygden

Allt utom stadskärnan är landsbygd. stadskärnan en förutsättning för utveckling av landsbygden Allt utom stadskärnan är landsbygd Arvika: natur och kultur stora orörda naturområden och många sjöar(365) industri och upplevelseturism på spåret: Oslo - Stockholm översvämningsrisk runt Glafsfjorden

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02

Läs mer

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015 Framtidens Österåker Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015 Österåker 2040 Österåkers kommun tar fram en ny översiktsplan som är en långsiktig plan för mark- och vattenanvändning

Läs mer

Översiktsplan för Karlstads kommun

Översiktsplan för Karlstads kommun erens 1(7) Samhällsbyggnad Malin Iwarsson Karlstads kommun Kommunledningskontoret 651 84 Karlstad Översiktsplan för Karlstads kommun HANDLINGAR Rubricerad översiktsplan (ÖP) har översänts till Länsstyrelsen

Läs mer

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212 Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND

Läs mer