Vårda ditt varumärke!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårda ditt varumärke!"

Transkript

1 MEDIETEKNIKTIDNINGEN NUMMER TVÅ NOVEMBER 2003 Vårda ditt varumärke! Du kan göra mer än bara plugga Flimmer - Norrköpings filmfestival Fotoskolan del 2 - kamerahus och objektiv Ragdoll Physics - ett MOS-projekt möter verkligheten

2 Ledare Tillgänglighetsnoja Jag är beroende av att konstant kunna bli nådd. Uppenbarligen. Jag vill helst inte erkänna det men nu gör jag det ändå. Jag är fast i kommunikationsberoendet. Jag fasar lite för att tänka på hur mycket pengar och tid jag lägger ner på det här. Men nu ska alla kort fram på bordet. Jag är jämt uppkopplad. Har bredband hemma såklart (320 kr per månad) och är ständigt online på icq:n. Fast telefon också (500 spänn i kvartalet ungefär), trots att jag nästan aldrig använder den. Ringer i princip bara mamma och pappa därifrån, men det är klart man måste ha fast telefon. Och mobilen (i närheten av 400 i månaden), herregud, går ingenstans utan den. Ska man göra någon slags överslag på det här så blir det alltså det vill säga kr om året. Om jag inte skulle bry mig så mycket om kontakten med omvärlden så skulle jag alltså kunna åka på lyxsemester två veckor varje sommar. E-post är väl gratis kan man säga, men tid tar det ju likt förbannat. Och det är nästa skrämmande faktor. Hur mycket tid lägger Cecilia egentligen ner på icq, sms, e-post och andra förkortningar? Inte den blekaste. Mer tid än på någonting annat misstänker jag. Det är möjligt att sova fortfarande är i ledningen som största enskilda post men jag jobbar på det. Om jag inte pysslade så himla mycket med sånt här skulle det säkert frigöra minst fyra timmar om dagen, lågt räknat. Tänk vad mycket akustik, matlab, c++ och grafisk teknik jag skulle kunna plugga då. Nu kan man ju tycka att jag borde förändra det här beteendet på något sätt. Det tycker jag själv också egentligen, men jag är smärtsamt medveten om att det inte kommer att hända. Dels för att jag är ganska bra på att förtränga saker (kan kanske bli lite svårare nu när den här bekännelsen tryckts upp i 1200 exemplar), men också för att företeelsen helt enkelt är så himla trevlig. Jag skulle kunna skriva en hyllningssång till icq. Många spännande saker har sagts, och fler ska sägas, sena kvällar på icq: n. Det låter grymt töntigt jag vet. Men det är ack så roligt. Och är man så sällskapssjuk som jag så är det rätt skönt att aldrig behöva vara ensam. Så det är inte så konstigt att man blir helt irrationellt glad när det låter beep-beep i väskan eller ah-aoh i datorn, med tanke på vilka uppoffringar man gör. Femmor på tentorna och två veckor på Bahamas. Då förväntar man sig utdelning. CHEFREDAKTÖR CECILIA BJÖRK magenta nr

3 magenta #2 Sagan om doktorsringen MT-toppmöte i Stockholm ft ovanför Grönland Flimmer DV-Expo Simulering på riktigt Fotoskolan del 2 PangTV Malin mobiliserar c/o Gunnar Johansson Generalsgatan norrköping Organisationsnr: Postgiro: Chefredaktör Cecilia Björk Ansvarig utgivare Esbjörn Hyltefors Layoutansvarig Josefine Carlsson Fotoansvarig Mattias Bergbom Illustrationsansvarig Olle Rehnström Administration Gunnar Johansson Redaktör Sara Brorsson Läthén Layout Nils Hjalmarson, David Kästel Bildbehandling & Webbredaktör Alexander Petrovski Mette säger sitt Krönikor: Klister eller spjutspets I skuggan av en dadelpalm Tentaångest Lyft blicken Alla är vi barn Medverkande i detta nummer: Foto: Rozbeh Daneshnejad Ola Jönsson Fredrik Lindholm Anna Lombardi Rickard Söderberg Text: Magnus Berg David Björk Marcus Hennix Henrik Jansson Teres Lindström Erik Olausson Martin Wassborn Anna Westman Anders Ynnerman Illustration: Magnus Bernhardsson Erik Carlsson Kalle Rehnström Layout: Marcus Johansson Samarbetspartners Sörmlands Grafiska Qubecor AB UNN, Linköpings Univer sitet ITN, Linköpings Universitet Expert Linden Nya i klassen Magentas releasefest I skuggan av tragedin den 11/9 hade Magenta releasefest på studentpuben i Norrköping. Det bjöds på drink och smaskig mingelmat från Muffins- & Chokladkompaniet samt TVspelande från GameShop. Mingel och mys för att fira att världens bästa medietekniktidning för första gången sett dagens ljus. Senare på kvällen sprakade efterfesten igång där The Flu och SåNajs bjöd på skön partymusik. Magenta vill tacka alla er som hjälpte till att göra kvällen till en succé och givetvis alla som kom och festade med oss! Rättelser Trots omfattande korrekturläsning kunde några små fel smyga sig in i förra numret. - Campusbussens kuponghäfte kostar 200:- och inte 700:-. - Magnus Wilhelmsson medverkade också. Bakre raden fr v: Alexander Petrovski Rickard Söderberg Sara Brorsson Läthén Klf Esbjörn Hyltefors Främre raden fr v: Rozbeh Daneshnejad Nils Hjalmarsson David Kästel Ola Jönsson Frånvarande: Fredrik Lindholm Carin Hartelius Erik Carlsson Magnus Bernhardsson Redan under natten efter Magentas releasefest började ansökningarna komma in. När det sedan var dags att intervjua och välja ut våra nya medarbetare var valet svårt, men till sist hade vi hittat en väl sammansatt grupp. Redaktionen har utökats med Sara Brorsson Läthén, Nils Hjalmarsson, David Kästel och Alexander Petrovski. Dessutom har en rad frilansande fotografer och illustratörer anslutits till tidningen: Rickard Söderberg, Rozbeh Daneshnejad, Ola Jönsson, Fredrik Lindholm, Carin Hartelius, Erik Carlsson och Magnus Bernhardsson. FOTO: MATTIAS BERGBOM FOTO: MATTIAS BERGBOM - Det var Anders Bursjöö som fotat Linus Lehnberg. - Linus Öman heter egentligen Lina Ödlund. - Det var Anders Ynner mans idé att sända upp digitalkameran i väderballongen. Notiser Vill du också få Magenta i din brevlåda? Om du studerar eller på annat sätt är kopplad till Medie teknik vid Campus Norrköping skickas tidningen direkt hem till din brevlåda. Men vi har märkt att det är fler än skaran i Norrköping som är intresserade av vad vi har att berätta, därför erbjuder vi också en prenumeration till en avgift av endast 50 kronor. Besök vår hemsida på för mer info och för att teckna en egen prenumeration. Magenta på nätet Under dagarna kommer vår hemsida att fyllas med innehåll. Du kommer bland annat att hitta en digital version av tidningen, läsa det allra senaste om Magenta och mycket mer. Passa även på att säga vad du tycker om oss i vårt forum. Väl mött! 4 magenta Typsnitt: Myriad nr Pro, Bembo Tryck: Sörmlands Grafiska Quebecor AB Annonsbokning: Magenta: Tidskriften utges med fyra nummer per år av den ideella föreningen Magenta. magenta nr

4 oosh - planet lyfter från Kastrup. Visste ni att det nästan alltid tar 30 sekunder för ett flygplan att få tillräcklig fart för att lyfta? - oavsett hur stort det är. Bara för att vara säker på att världen fortfarande är som den ska vara kontrollerar jag detta odokumenterade faktum med tidtagaren på mitt arm bandsur. Det stämde idag också. När vi passerar den första molnbasen blir lcd-skärmen som visar en kameravy av det danska landskapet under oss helt vit och jag slår upp den här resans första läslektyr det första numret av Magenta. För några dagar sedan påmindes jag av redaktionen att jag fått i uppdrag att bidra med något klokt till Magentas andra nummer. Jag läser den ena spännande och välskrivna artikeln efter den andra, krafsar mig i huvudet och funderar på vad jag ska kunna bidra med, alltmedan planet stiger mot marschhöjden som idag ligger på fot. Något klokt om medieteknik sa dom Jag kan då inte undgå att tänka på medieteknik programmet som ett fl ygplan just som den Airbus 340 som jag sitter i nu. Det tar tid att lyfta, men förutsatt att alla passagerare stänger av sina mobiler kan man navigera rätt inte ft. Ovanför Grönland TEXT: ANDERS YNNERMAN FOTO: RICKARD SÖDERBERG bara i Östergötland utan faktiskt nå nästan vart som helst i världen och dessutom på riktigt hög höjd. En förutsättning är förstås att planet är aerodynamiskt byggt, har rätt navigationsinstrument, bra motorer, är fullt med bränsle, är servat av duktiga tekniker och har en bra besättning. NÅGRA TIMMAR SENARE befinner vi oss rakt ovanför Grönland. Jag är på väg till New York och kommer att träffa Per Hemmingsson och Martin Rasmusson ikväll. Per och Martin är de två medieteknikstudenter som i år examens a rbetar på Hayden-planetariet i New York. Hayden-planetariet är en del av American Museum of Natural History och ligger bara ett stenkast från Central Park och är mycket mer än en dammig dom med projektor i mitten - det är en av de häftigaste visualisering sanläggningarna i världen. Om du har en minut över så ta en titt på Problemet är att trots all realtids utrustning som finns på Hayden har man hittills bara använt planetariet som en stor biosalong där man spelar upp färdigrenderad film. Förvisso är det bra film om universums struktur, liv i universum och med speakertext som läses av Tom Hanks och Harrison Ford. NÄR JAG TRÄFFADE CARTER EMMART som är»director of visualization«på plane riet på en konferens för ett par år sedan snackade vi om möjligheterna att göra realtidsvisualisering i Hayden-planetariet. Han tände till och sagt och gjort, ett exjobb var fött och den förste medieteknikern från Norrköping for till New York. Staffan Klashed gjorde ett imponerande arbete under den tid han var där och nvis har nu ett fint samarbete med Hayden tack vare den mjukvara som han utvecklade. Martin och Per har bara varit på plats någon vecka men Carter Emmart har redan satt dem i hårt arbete. Carter är en lustig filur. Egentligen är han en äkta»space artist«och det är inte helt omöjligt att ni sett några av hans konstverk med målningar av rymdfarkoster och astronauter som utforskar kända och okända planeter. Ibland på kvällarna, efter det att planetariet stängt och dagens publika visningar är över, rullas det ut en mjuk matta på golvet mitt i planetariet. Carters speciellt inbjudna gäster lägger sig på rygg och kikar upp mot den virtuella natthimlen, lyssnar på musik och kör realtidsvisualisering av universum.»the sky is not a limit!«framemot fyra på morgonen brukar till och med Carter tröttna och man ramlar hemåt i staden som aldrig sover, köper en»pumpernickel bagel with cream cheese«och stupar i säng. Martin och Per kommer att ha en underlig dygnsrytm när dom kommer hem. Det kan jag garantera. Staffan, som ju numera arbetar på nvis, har inte kommit tillbaka till normal tid ännu Jag önskar att jag på ett bättre sätt kunde förmedla hur jag känner inför händelser som denna till alla medietekniker, framförallt till er som just börjat på er utbildning. Det är en blandning av glädje, beundran, förundran och en liten smula stolthet över den utbildning som vi startat i Norrköping och våra studenter som kan uträtta så stora saker redan som examensarbeten. Martin och Per är ju inte ensamma! Under de två senaste åren har jag sett det ena examensarbetet överträffa det andra och färdiga medietekniker har gått ut i näringslivet och fått fina jobb trots att arbetsmarkanden är så tuff som den är. ÄR VI NU SÅ BRA SOM DET LÅTER och som vi intalar oss själva? Det finns alltid anledning till självkritisk granskning. Lika entusiastisk och nöjd som jag är med stora delar av medieteknikprogrammet är jag också bekymrad över vissa saker. Hur är det med programmeringen? Kan medietekniker tillräckligt med numerisk analys? Håller alla moment i utbildningen tillräcklig akademisk höjd? Bara för att ta upp några frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Hur förhåller sig Norrköping sedan till andra medieteknikutbildningar i landet? Hur står sig medieteknik gentemot andra närliggande it-områden? Har it-bubblan gett medieteknik dåligt rykte? Hur ser marknaden ut för medie tekniker på lång sikt? Det finns all anledning att ta fram alla dessa frågor ur de mörka skrymslen som dom gömmer sig i, stirra dom i vitögat, ta ett djupt andetag och ta fram visioner och strategier som lyfter oss förbi eventuella problem. Jag sa en gång till en god vän som undrade över sin framtid»hitta något du tycker är riktigt riktigt kul och bli bäst på det. Då får du alltid jobb«. Jag skulle nog nu vilja lägga till att det inte räcker att bli bäst man måste också se till att man fortsätter att vara bäst. Detta gäller nu definitivt medieteknikprogrammet som helhet. När utbildningen fått en bra start och ett gott rykte gäller det att se till att förnyelse- och förbättringsprocessen sätter igång med raketfart för att inte bli omåkt av andra nationella och interna- tionella program. Det krävs många olika insatser för att detta skall hända, men den bästa garantin jag kan tänka mig för att medieteknik skall fortsätta att utvecklas är den entusiasm och drivkraft som studenterna själva har, och som tar sig uttryck i initiativ som Magenta. DET ÄR OCKSÅ MYCKET VIKTIGT att forskningen på itn får möjlighet att utvecklas så att vi får en bred forskningsverksamhet med hög höjd som kan bidra till att göra medieteknikprogrammet ännu starkare. Om redaktionen tillåter mig att återkomma med ytterligare bidrag till Magenta i framtiden skulle jag vilja skriva om det centrum för medial teknik och framställning som nu ligger i startgroparna och som givetvis kommer att placeras i Norrköping. Planet har nu sedan länge passerat Grönland och tagit sig ned över den Nordamerikanska kontinenten. Hudson River slingrar sig genom det kulliga landskapet nedanför som sprakar i höstens alla färger. Jag slår ihop Magenta och undrar vad du som just nu läst detta kommer att tänka om artikeln, om utbildningen och om er egen framtid. Med tidningen i stolsfickan framför mig sluter jag ögonen en stund, och väntar på den välbekanta dunsen när flygplanshjulen slår i asfalten på Newark Liberty Airport. 6 magenta nr magenta nr

5 MT-toppmöte i Stockholm Utbyte TEXT: TERES LINDSTRÖM SAMT ESBJÖRN HYLTEFORS FOTO: FREDRIK LINDHOLM Ibland är det viktigt att stanna upp och fundera på vad man egentligen håller på med i sitt liv. Tiden rinner iväg och snart har åren på universitetet gått och arbetslivet står för dörren. Vad innebär det egentligen att vara civilingenjör i medieteknik? Vilken kompetens kräver näringslivet? Kommer det att finnas jobb i framtiden? Frågorna om medieteknikerns nutid och framtid är många. Magenta åkte till Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) för att diskutera de stora frågorna med de stora grabbarna. För andra året i rad hölls nyligen den numera»traditionsenliga«medieteknikkonferensen. Den första konferensen ägde rum här i Norrköping, men i år var det Stockholms tur. Den 6 oktober träffades lärar-, student- och studievägledarrepresentanter på kth (som alltså ligger i Stockholm). Syftet med mötet var just att diskutera gemensamma frågor som berör medieteknikprogrammen, civilingenjörsyrket som sådant, hur vi rekryterar och marknadsför utbildningen samt studenternas syn på utbildningen. Utbildningsföreträdarna på kth valde att inleda dagen med internationella funderingar. Hur attraktivt är det att ha genomgått en svensk civilingenörsutbildning? Hur stark är den på den internationella marknaden? I samband med detta diskuterades både iva:s (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien) projekt»morgondagens ingenjör«(ett försök att skapa riktlinjer för framtidens svenska ingenjörsutbildningar) och Bolognaprocessen (skapandet av en europeisk standard för utbildningar och betyg). kth föredrog ett förslag på hur civilingenjörsutbildingar och ingenjörs utbildningar kan ha gemensam ingång för att senare grena upp sig beroende på intresse. De allmänna diskussionerna tog upp förmiddagen och huvudfrågorna fick vänta till efter lunch. På en mage full av baconlindad kalkon fortsatte diskussionerna, nu på mer konkret nivå. Medieteknikstudenterna i Norrköping, Stockholm, Luleå och Gjövik (Norge) efter frågar rörlighet, miljöombyte och ökad möjlighet till exjobb. Detta ledde till att mycket av eftermiddagen ägnades åt diskussioner om möjligheterna för gemensamma fördjupningsmöjligheter och kanske till och med utbytesår. Studenternas möjlighet att få just den inriktning man är intresserad av skulle öka betydligt om universiteten samarbetade. Varje utbildningsort har sina specialområden som skulle kunna attrahera studenter från de andra områdena. Just dessa skillnader utgör förstås själva anledningen till utbyte, men de medför också vissa schematekniska problem. mt-studenterna på kth får till exempel redan under våren i trean stor valmöjlighet att välja kurser enligt olika ämnesblock som sedan fortsätter under hela fyran. I Luleå läser man valbara kurser under hela utbildningen och studenterna har stor möjlighet att själva pussla ihop sin utbildning. Här i Norrköping görs det viktigaste valet av inriktning inför fyran (något som i och Ulf Lindgren, vice ordförande i MT-sektionen vässar hakan. 8 magenta nr magenta nr

6 Utbyte Klister eller spjutspets? Konsten att kunna mycket om lite eller lite om allt. Krönika för sig kan komma att ändras under åren som kommer) och Gjövik i Norge har ytterligare en lite annorlunda indelning: först läses all matematik i ett block om 40 poäng som övergår i signalbehandling. Medieteknikkurserna kommer sedan efter den avklarade matten. EN IDÉ FÖR ATT LÖSA PROBLEMET kom från Ulf Lindgren (vice ordförande i Medietekniksektionen, Norrköping) som också var den som förde upp utbytesfrågan på dagordningen: Medieteknikutbytet borde fungera lika enkelt som»fjärde året utomlands«. Studenten får då i förväg veta vilka kurser som kan tillgodoräknas (och vilka som kan ersätta andra kurser) vid hemkomsten ett år senare. Med den vetskapen i bakhuvudet är det sedan upp till varje student vilka kurser man väljer att läsa. En arbetsgrupp med representanter från de olika orterna tillsattes för att undersöka om lösningen är tänkbar samt vilka kurser och inriktningar som är tänkbara från de olika utbildningsorterna. Om projektet får klartecken från de olika universitetens ledningar är förhoppningen att utbyte ska vara möjligt under nästa år! Är du intresserad? Kontakta medietekniksektionens representant i arbetsgruppen, Ulf Lindgren på UTBYTESFRÅGAN LEDDE FRAM till fler funderingar om samarbete mellan universiteten. Näringslivet behöver upplysas om att vi finns och söktrycket från gymnasiet behöver ökas. Vem kan vara bättre på marknadsföringen av våra utbildningar än vi själva? Varför inte använda de medier som vi är här för att utveckla och studera? Kanske kan de närvarande universitetens gemensamma ansträngningar göra mer än om alla kämpar på var och en för sig. I de mest visionära ögonblicken fördes det fram tankar om att utbytessamarbetet i framtiden kanske även kan användas till att locka utomnordiska studenter till Norden. Mot slutet av konferensen diskuterades vad som kan göras för att omvärlden ska få upp ögonen för våra utbildningar. Ett tips var att ringa tv nästa gång det är redovisningsdags och du som student har något att visa upp. Visa vad vi går för, helt enkelt! Vi studenter måste också själva se till att vår utbildning håller världsklass och att vi får ut det mesta av tiden här på universitetet. Inför nästa kursstart: efterfråga den röda tråden för utbildningen och var kursen passar in. Förutom att du säkert bättre förstår hur viktig kursen är, håller du dina examinatorer på tårna så att de håller kurserna aktuella! Och behöver du ta en paus kommer du kanske kunna göra det samtidigt som du träffar nya vänner på den virtuella cyber-gasque som diskuterades när konferensens alla seriösa ämnen tagit slut TEXT: ESBJÖRN HYLTEFORS ILLUSTRATION: MAGNUS BERNHARDSSON Mångsidigheten hos en civilingenjör gör att det är näst intill omöjligt att sia om framtida arbetsuppgifter. För den som funderar över framtiden och lämpliga inriktningsval finns dock andra överväganden att göra än tänkta arbetsuppgifter och forskningskompetens. Vill du till exempel bli generalist eller specialist? Den här artikeln är ett försök att peka på för- och nackdelar. Varför skulle man välja att bli generalist istället för specialist? Hur marknadsför man över huvud taget en civilingenjör som inte är bäst på något? Ett svar skulle kunna vara att de klassiska definitionerna inte längre gäller. Dagens civilingenjör behöver inte nödvändigtvis vara bäst på ett visst avgränsat område för att vara värdefull. Civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi är ett bra exempel. Att inte bli expert på vare sig ekonomi eller teknik, men att istället kunna brygga över avgrunden mellan två»oförenliga«områden. Medieteknikutbildningen erbjuder möjligheten att välja mellan den klassiska och den nya definitionen. Jag tror inte att man ska sticka under stol med att det i Norrköping finns två medieteknikområden som kan ge specialistkompetens: visualisering och färg. Här finns forskningen, djupet och den tekniska/matematiska tyngd som garanterar att man erhåller unika kunskaper och därmed har möjlighet att konkurrera med de bästa i Sverige och världen. Det ska sägas att man givetvis kan skaffa sig specialistkompetens även på andra områden. Då handlar det dock sannolikt till stor del om hängivna självstudier, som inte nödvändigtvis hänger ihop med kurser på Medieteknikutbild ningen. Det övriga kursutbudet är betydligt mer översiktligt eller praktiskt till sin natur och ger således ingen specialistkompetens. Betyder det att dessa kurser är mindre värda? Inte nödvändigtvis! En generalist kan, beroende av sammanhanget, vara precis lika värdefull och nödvändig som en specialist. För många medietekniker kanske det skär lite i hjärtat att erkänna att webbdesigners, grafiska tekniker, systemtekniker och programmerare troligen är bättre än vi på sina respektive specialområden. Skillnaden är att dessa grupper generellt sett inte har en speciellt bred kompetens. De har till exempel inte den stabila matematiska/fysikaliska grunden som vi har. En medieteknikgeneralist är inte utbildad för en specifik uppgift utan för att vara en komplett problemlösare med det breda medietekniska spektrat som arbetsområde. Skillnaderna mellan dagens profiler behöver alltså inte vara av ondo. Studenter med intresse för visualisering har till exempel goda chanser att utexamineras bland de bästa i världen inom sitt område. Det visar bland annat reaktioner från Siggraph-mässan i usa. För de som i stället väljer publicerings- och/eller videokurser sitter det unika i bredden. Som en av föreläsarna på Grafexmässan sa (om sig själv):»det är en konst att inte nischa sig; att välja som nisch att vara kompetent på det mesta. Lika säkert som att det alltid kommer behövas specialister, kommer det behövas per s oner som för samman specialisterna och skapar ett klimat där idéer förverkligas!«slutligen kan man naturligtvis tänka sig en mix. En generalist med viss specialistkompetens eller tvärt om. Varför inte komplettera publiceringskurserna med informationsvisualisering? Videoprofilskurserna mår kanske bra av att blandas med lite färgstyrning? Bli unik genom att doktorera på det breda och spännande medieteknikområdet! Nästa år ersätts profilerna av spår och bara DU vet vilket recept som är perfekt för dig. En oväntad kompetens kan vara nyckeln till drömjobbet. Eller åtminstone en glad överraskning för din framtida arbetsgivare 10 magenta nr magenta nr

7 Flimmer - DVExpo 1 TEXT: SARA BRORSSON LÄTHÉN FOTO: MATTIAS BERGBOM SAMT FLIMMERS PRESSARKIV Det är svårt att undgå den årliga filmfestivalen Flimmer, som precis tagit plats här i Norrköping. Under tio dagar visades ett sjuttiotal långfilmer och kortfilmer, det anordnades seminarier och Flimmer gästades av flera kändisar inom filmbranschen. I EN NY SLAGS INTERAKTIV FILMFÖRESTÄLLNING,»Cause and Effect«, fick publiken möjlighet att på olika sätt vara med och bestämma handlingen i ett flertal kortfilmer. Publiken förde en hel del oväsen under föreställningen eftersom man bland annat uppmanades skrika för att genom decibelmätare avgöra vad som skulle hända. Under Flimmer hölls även det två dagar seminariefyllda dv expo, med spännande föreläsningar om bland annat film- och videoproduktion, specialeffekter, ljuddesign, 3d-grafik och animeringar inom musikvideos och reklamfilm. Ett riktigt inspirerande arrangemang med talare från usa, Frankrike, England, Danmark och Sverige! BLAND BRANSCHFOLK OCH STUDENTER möttes vi av många kända människor inom området, bland andra de franska Hervé de Crécy och Ludovic Houplain från företaget h5, som bland annat gjort Röyksopps snygga musikvideo»remind me«. Videon blev utnämnd till bästa musikvideo på mtv music awards förra året. h5 visade även upp en hel del av sina senaste kortfilmer och musikvideos, bland andra Massive Attacks låt»special Cases«. De förklarade på sin franskbrytande engelska att de försöker hitta nya stilar hela tiden. De vill inte bli ihopkopplade med en viss sorts stil, vilket är motsatsen till Hervé de Crécys bror, Geoffroy de Crécy, som också höll föreläsning för oss på dvexpo. ÄVEN GEOFFROY BJÖD oss på en del riktigt snygga musikvideos, bland andra min personliga favorit»am I wrong«, vars låt för övrigt är gjort av ytterligare en bror i de Crécy familjen, musikern Etienne De Crécy.»Am I wrong«visar med viss ironi vad som kan pågå bakom en välbesökt hamburgerrestaurang. Tillsammans med den på seminariet enda kvinnliga talaren Amanda Stubbs, Skrik och bestäm! En interaktiv fi lmshow på Flimmer representerade Geoffroy företaget Partizan Entertainment. De gick igenom hur de arbetar i sina produktioner och visade de olika stegen från skisser till enkla animerade 3d-klossar fram till 3d-animationerna som till sist blev det tjusiga slutresultatet. Liksom många av talarna på seminariet arbetade de i 3dStudioMax, Photoshop samt Afterfx. TALARSTOLEN GÄSTADES ÄVEN AV Tim Caplan från Mill Film, ett av europas största specialeffektsföretag som gjort specialeffekter i långfilmer som Gladiator, Black Hawk Down, Harry Potter, Tomb Raider med flera. Mill Film arbetar även med reklam samt musikvideos, bland andra Radioheads 3d-animerade»Go to sleep«. Som råd till svenska filmregissörer menar Tim Caplan att det är bättre att i största mån försöka fånga så mycket som möjligt vid filmandet, eftersom det blir krångligare med mycket specialeffekter. Hela seminariet med alla spännande talare gav många inspirerande intryck! Det var intressant att få möta flera svenska talare som blivit stora i branschen även internationellt. Kanske finns det en framtid inom området även i Sverige.»Sverige är ganska efter, vilket inte beror på kompetensen utan på inställningen. Det finns ingen kultur i sverige för actionfilm«menade Daniel Persson som representerade företaget Tussilago och bland annat arbetat med 3d-animationer i musikvideos.»filmmakarna i Sverige borde ändra sin attityd och våga använda moderna verktyg utan att resultatet blir en b-action för det.«en ANNAT INTRESSANT SVENSKT FÖRETAG, Swiss, hoppas på att världen kommer se mer av det internationella samarbetet från olika platser i produktioner. Företaget representerades av Leo Wilk och Viktor Björk och de har bland annat arbetat med Mobys söta musikvideo med små animerade aliens. Nu har de precis avslutat en reklamfilm för Renault, vilken varit ett nära samarbete mellan Frankrike, Sverige och Buenos Aires. De avslöjade att de fraktat över sex franska bilar via flyg för filmning i Buenos Aires, för att sedan frakta tillbaka dem till Frankrike igen. Kanske lite väl onödigt? Slutresultatet blev i alla fall en rolig reklamfilm där man bytt ut människornas huvuden mot animerade blommor och blomknoppar. TALARNA PÅ DVEXPO bjöd oss på många läckra smakprov av pågående produktioner. En film som måste ses är fantasyfilmen»strings«, vilken är en påkostad film om en värld med marionettdockor. Utöver att vara ett riktigt snyggt och spännande äventyr verkar filmen vara filosofiskt tankeväckande där dockarna börjar fundera över vart trådarna slutar, hur de påverkas av dem och om alla trådar i slutändan kanske är ihopkopplade. Måste erkänna att jag blev lagom förvånad när Niels Bald från danska Bald Film berättade att de nästan inte använder några datorgenerade effekter alls i produktionen. Enligt Niels Bald ska man heller inte riktigt veta vilka som är de onda respektive goda, vilket jag tror också borde föra filmen ännu närmre verkligheten trots fantasygenren. Bald Film har varit petiga när de valt ut folk i branschen ifrån England, Tyskland och Norden. Han nämnde även lite högfärdigt att de inte hittat några svenskar som varit tillräckligt duktiga och passande för produktionen. De flesta talarna påpekade att det innebär hårt och tidspressat arbete, nästan dygnet runt under längre perioder för att lyckas. Men man fascineras av hur roligt det måste vara att kreativt få arbeta med det man brinner för. Sammanfattat var det ett riktigt lyckat seminarium som säkert inspirerar många av oss medietekniker. Det var en fröjd att serveras så många snygga produktioner. Om dvexpo tar plats även nästa år, rekommenderar jag varmt ett besök! För att nämna något dåligt med det hela, så är priset för seminariet lite väl högt för att man som student ska kunna överleva resten av månaden. Men om priset inte sjunker till nästa år och man verkligen vill gå utan att bli utfattig så är en idé att jobba extra som voluntär under seminariet. 1. Reklamfilm av Geoffroy de Crécy, Partizan, i samma stil på karaktärerna som i sina musikvideos 2. Daniel Persson från Tussilago visar sin animerade karaktär till en barn-dvd 3. Reklamfilm av Viktor Björk och Leo Wilk från företaget Swiss 4. Röyksopps musikvideo»remind me«gjord av Hervé de Crécy och Ludovic Houplain, H5 5. Radioheads sångare Thom York animerad i musikvideon»go to sleep«, av Tim Caplan, Mill Film 12 magenta nr magenta nr

8 Simulering på riktigt TEXT: MARTIN WASSBORN, GUNNAR JOHANSSON, MARCUS HENNIX FOTO: OLA JÖNSSON, ANNA LOMBARDI ILLUSTRATION: DAVID KÄSTEL Tidigt en torsdagsmorgon gav sig tre trötta studenter samt en examinator iväg norrut för ett par dagars vältrande i simuleringens underbara värld. Destinationen var Mälardalens högskola i Västerås. Konferensen kallades SIMS 2003 och vi var en del av den. VARE SIG DU HAR LÄST eller kommer att läsa kursen Modelleringsprojekt så kommer man som medietekniker någon gång ställas inför ett problem där verkligheten måste simuleras. Det kanske rör sig om att lägga på ett artificiellt ljudspår till din film, eller som i vårt fall utsätta en människa för fysiska påfrestningar med avsikten att skada. I vår mänskliga natur finns en morbid fascination av att utföra förbjudna handlingar. Eftersom vi faller under kategorin människor så valde vi att utforska hur vi skulle kunna tillgodose detta behov. Ganska snart insåg vi att vi ville göra en simulering där en människokropp föll på ett naturtroget sätt, en vanligt förekommande händelse i de fl esta moderna datorspel. När kursen Modelleringsprojekt sedan startade hade vi vårt mål klart för oss och vi började ganska snart att programmera för allt vad tyglarna höll. Många sena kvällar och lika mycket kaffe senare hade vi lyckats få till en fungerande simulering av en hängande kropp och det var här tiden tog slut och deadlinen nåddes. Examinator i kursen Modelleringsprojekt är Anna Lombardi och i somras kom hon med förslaget att skicka in vårt projekt till en simuleringsmässa i Västerås, kallad sims Sagt och gjort, Anna skrev ner en sammanfattning enligt k onst ens alla regler. Efter ett par veckor fick vi höra att projektet blev antaget och plötsligt fick vi vårt första»papper«publicerat. Vi ville givetvis förbättra vår applikation och satte oss därför genast ner och försökte finslipa så mycket som möjligt. Bland annat försökte vi slutföra den kollisionshantering som inte fungerade särskilt bra tidigare. Efter flertalet fruktlösa försök och mycket gråt och tandagnisslan bestämde vi oss för att detta var en onödig detalj, och vi fick ursäkta oss med att riktig kollisionshantering faktiskt är ganska svårt. Tidigt en torsdagsmorgon gick tåget som tog oss till Västerås. De sista nödvändiga förändringarna i vår PowerPoint gjordes och vi var redo att möta publiken. Väl på plats steg nervositeten exponentiellt i takt med att presentationen närmade sig. Vi hade talat inför en publik av samma storlek tidigare men inte av samma akademiska börd som de övriga konferensdeltagarna. Trots vår nervositet och ett utspillt vattenglas så gick presentationen bra. Många var nyfikna på projektet eftersom det stack ut lite från mängden. Efter presentationen fick vi möjligheten att diskutera med en framstående forskare inom robotik, som för övrigt lite skämtsamt titulerade vårt projekt»leksaksapplikation«. En stor del av teorin bakom vårt projekt återfinns inom robotik så detta möte visade sig vara mycket givande. Även om han befann sig på en helt annan ambitionsnivå så kände han igen många av våra problem och kunde ge oss en hel del värdefulla tips. Ett par doktorander från Mälardalens Högskola kom även de in i diskussionen och visade sig vara speciellt intresserade av och kunniga inom datorspelsprogrammering. Av dem fick vi ytterliggare tips och även lite intressanta vinklar på våra problem. Konferensen i övrigt bjöd på en mängd intressanta föreläsningar som tog upp diverse aspekter av simulering. Här förevisades allt ifrån hur man förutsäger börsen med hjälp av neurala nätverk till hur man simulerar gasturbiner. Konferensens innehåll visade verkligen på vilka möjligheter som finns för dem som bemästrar simulering och modellering. Ett 14 magenta nr magenta nr

9 I skuggan av en dadelpalm TEXT OCH FOTO: ERIK OLAUSSON A. Witkin, Physically Based Modelling D. Baraff, Rigid Body Dynamics T. Jakobsen, Advanced character physics J.L Meriam, Enginering mechanics återkommande tema var ett programmeringsspråk anpassat för simulering, Modelica. Detta språk verkade vara de facto i branschen och det verkar onekligen intressant med tanke på dess möjligheter. De insikter vi förvärvade oss på denna mässa var dels relaterade till vårt projekt, men även till vår utbildning. De kurser vi har avverkat under årens lopp känns väsentliga och överrensstämmer faktiskt bra med vad branschen efterfrågar. Så exakt vad gick vårt projekt ut på undrar ni förhoppningsvis. Svaret är matte, fysik och simulering. Kort sagt merparten av alla kurser vi har läst. Vårt grundproblem bestod i att koppla ihop fria, stela kroppar, med sex frihetsgrader, till en människoliknande docka. Svårigheten ligger främst i att formulera de matematiska samt fysikaliska samband som råder mellan de olika kropparna. Till vår hjälp hade vi ett antal rapporter från Siggraph som vi lyckades dechiffrera med viss möda. Vi hade kunnat fylla spaltmeter med formler och källkod, men av utrym- Litteraturtips Gruppens projektrapport messkäl hänvisar vi till våra litteraturtips. Vad driver då sex killar till att spendera så mycket av sin fritid på ett så teoretisk projekt? Det enkla svaret är passion för datorspelstillverkning. Vår grundidé låg nämligen i att skapa ett datorspel där mycket av de mänskliga rörelserna simuleras i realtid. Detta är fortfarande ett pågående projekt. För närvarande arbetar vi bland annat med att importera modeller från t.ex. 3dStudioMax till vår fysikaliska simulering. Efter det ska vi angripa problemet med att varva animationer med simuleringar. Vi har i och med detta projekt hittat en källa till inspiration för våra framtida jobb. Men framförallt har vi fått oss ett mycket givande fritidsintresse. Så här i sluttampen av vår utbildning har vi märkt att det är väldigt inspirerande att driva kursprojekt vidare på fritiden. På detta vis kan man finna sin passion samt nå oväntade insikter. Med dessa fl oskler vill vi tacka för oss samt önska er lycka till med era framtida projekt. NÄR VÄSTGÖTABACKENS BRANTA STIGNING känns tung i snöslasken, när Norrköping känns litet - du känner varje vrå av studentpuben och när inte ens en mysig hemmakväll med värmeljus och Calculus kan muntra upp dig, då är det dags att bryta upp och prova något nytt. Själv valde jag att åka nästan så långt söderut man kan i Europa för att läsa ett år av min medieteknikutbildning i Andalusien, i södra Spanien. Elaka tungor brukar säga att Afrika börjar söder om Pyrenéerna. För trots att Spanien sedan Francos död och demokratiseringsprocessen i slutet av sjuttiotalet varit en självklar del av»västvärlden«har man alltid varit lite efter i ekonomisk utveckling stod landet för ungefär åtta procent av eu:s budget men mottog närmare en femtedel av dess bidrag, klart mest av alla 15 medlemsländer, trots sin relativt ringa folkmängd på 40 miljoner. Den svarta delen av ekonomin har historiskt sett också varit ett problem, i Andalusien beräknas så mycket som en fjärdedel av ekonomin ske utan myndigheters kännedom. DET ÄR DOCK ANDRA, mer handfasta företeelser och situationer som gjort att liknelsen med Afrika inte känts så främmande, framförallt inte här i Andalusien. När jag såg en gammal man på en mulåsna fridsamt trava fram genom stan, som om det var en åker och inte en stadsgata de befann sig på. När jag irrar runt på de vindlande, bohemiska gatorna och i gränderna i de gamla arabiska kvarteren där doften av te, rökelse, inte sällan cannabis ligger som en tät dimma. Eller när jag sitter på torget i skuggan av en dadelpalm och betraktar den ivriga kommersen av grönsaker, frukt och kastanjer som sker varje morgon fram till den obligatoriska siestan. TIDVIS KÄNNER JAG MIG BORTKOMMEN i detta märkliga och främmande land. Ett land där studenterna festar genom att samlas på ett torg och blanda drinkar med billig, medhavd vodka eller rödvin (ni vet, fjortisstyle), trots att det dräller av mysiga, småklaustrofobiska barer där en öl med tilltugg kostar mindre än en läsk i Sverige. Ett land där man knaprar i sig kopiösa mängder solrosfrön, som inte räknas som fågelmat här utan som essentiella drinktilltugg. Och ett land där minsta tillstymmelse till blåa ögon eller blont hår skvallrar om att man är en guiri, en utlänning. Men det är också ett varmt och livfullt land fullt av starka färger och stolta traditioner, där tjurfäktningarna väl är det mest kända exemplet. Kritiserade må de vara i resten av Europa men i Spanien är de älskade och de bästa matadorerna betraktas som stora hjältar och, sin något fjolliga utstyrsel till trots (ni minns väl Ferdinand?), som riktiga karlakarlar och varje kvinnas våta dröm. Även flamencon har sitt ursprung i Andalusien, sprungen ur zigenarnas musik och influerad av arabiska tongångar. Något som bättre förkroppsligar den stereotypiskt stolta och eldiga spanska själen har jag svårt att tänka mig. OM SPANIEN ÄR ETT BRA LAND att läsa medieteknik i återstår förvisso att se, under tiden tänker jag sitta här i skuggan av min dadelpalm. Det duger bra åt mig. 16 magenta nr magenta nr

10 En doktor i medieteknik TEXT: ESBJÖRN HYLTEFORS FOTO: ROZBEH DANESHNEJAD Årets Grafexmässa innehöll bland mycket annat ett seminarium om den grafiska industrins framtid. Föreläsningarna var intressanta utan att vara direkt anmärkningsvärda. Med undantag för en ung teknologie doktor i Medieteknik. JAG TRÄFFAR KRISTINA några veckor senare på Tidningsutgivarna i Stockholm där hon är projektanställd. Hon ger ett stabilt och av slappnat intryck och skrattar ofta. Hennes svar känns genomtänkta utan att hon för den sakens skull behöver tänka igenom dem länge. Senare under intervjun berättar hon att hon övat så mycket på att prata om sin forskning i antingen fem- eller tjugominu terspass, att det nu sitter i ryggmärgen. Fem eller tjugo minuter. Det första är tiden man har på sig att få någon intresserad av ens forskning. Det andra är standardtiden för en presentation på många forskningskonferenser. Kristina började läsa till civilingenjör i Ma skinteknik på kth Hon valde inriktningen Grafisk Teknik (nuvarande Pub liceringsteknik) och blev riktigt fångad av ämnet under arbetet med en rapport som hon skrev tillsammans med en kompis. Den hette»organisationsförändringar i tidningarnas förpress«och handlade om olika yrkesgruppers roller, hur de hade förändrats och en massa sådant. Men just det här organisationstänket tyckte jag var intressant. Exjobbet gjorde hon på dåvarande nats* på ämnet parallell publicering (eller multimediapublicering som det hette då). Kristina gjorde en fallstudie på sju tidningar och tittade på hur de parallellpublicerade. Jag tittade på vad de hade för produkter och om det fanns någon strategi för publiceringen eller om de bara la upp papperstidningen på webben. Ifall de hade olika avdelningar för olika medier eller om de försökte integrera. Hon tog sin civilingenjörsexamen 1997 och fick direkt chansen att fortsätta med den forskning som hon startat i och med exjobbet. Nils Enlund, professor på kth, såg till att skaka fram pengar så att Kristina kunde doktorera. Området blev som hon själv säger»en ganska bred specialisering«bestående av arbetsorganisation, flöden och teknikbas för fl erkanalspublicering. Hennes första»papper«var egentligen en utökning av exjobbet. KRISTINA HAR SÄLLAN DELTAGIT i någon forskargrupp, utan har istället mest forskat på egen hand och bollat idéer med sin handledare och med folk i branschen. Ett undantag var 1997, precis i början av hennes doktorandstudier, när hon deltog i ett nordiskt projekt med representanter från flera internationella forskningsorganisationer och företag. Hon beskriver den resulterande rapporten som rätt bra men arbetet som påfrestande. Dels var gruppen heterogen med många nationaliteter och olika utgångspunkter, dels innebar arbetet många resor mellan de nordiska huvudstäderna. Projektet förde dock med sig en viktig lärdom: insikten att olika typer av information passar olika bra i olika kanaler! Det var sedan detta som Kristinas avhandling kom att centreras runt. Hon berättar att det ofta blir så när man forskar: Den ena tanken föder den andra. Konsekvenserna av en tanke blir grundtanken i en ny teori, som i sin tur leder vidare till något ytterligare. När man är klar har forskningen tagit vägar som man inte riktigt hade tänkt sig från början. Teorier om hur information kan kategoriseras. Se webbadress på nästa sida för djupare beskrivning. ETT GENOMGÅENDE TEMA i hennes avhandling är alltså teorier om vilken typ av information som passar i olika kanaler och varför. På frågan om det finns något hon är ensam om att ha kommit fram till, pekar hon på metoden att dela in information i»push/pull«respektive»aktuellt/varaktigt«(se ovan). Speciellt om man kom binerar dem med organisations- och fl ödestankar. För att exemplifiera lägger hon fram påståendet att nyheter egentligen inte gör sig så bra i tryck. När vi väl läser nyheten i tidningen har vi ju hört om den tre gånger på radion. Det skulle vara betydligt bättre att publicera nyheterna via e-post eller sms. Dessa medier har dock andra brister som till exempel att de inte fungerar så bra med stora informationsmängder. Slutsatsen blir att tryckta medier hellre bör användas för bakgrundsfakta och längre analyser av nyheter. Sådana tankar får i sin tur följder för produktionsmiljön. För att man ska kunna välja rätt kanal för varje in formationstyp måste man sluta tänka produkt och börja tänka flöde, och då be hövs för det mesta ett nytt tänk i organisationen. Samtidigt ställs också nya krav på tekniken och användandet av det. Arbetet måste i mycket högre grad bygga på användande av databaser och versionshantering, där många applikationer har tillgång till 18 magenta nr magenta nr

11 samma data. (Detta kan tyckas självklart för en medieteknikstudent, men är fortfarande ganska nytt i branschen.) Kristinas avhandling rör sig för det mesta på en konceptuell nivå och gräver inte ner sig i jämförelser mellan olika databaser och applikationer. Det närmaste hon kommer själva tekniken och program merandet är rekommendationer om att använda xml, eftersom det möjliggör flerkanalspublicering på ett effektivt sätt. Avsaknaden av teknik i avhandlingen beror enligt henne själv på att det är mer komplicerat (och alltså mer intressant) att förändra organisationer och människor än att hitta tekniska lösningar. Givetvis behöver man den tekniska grunden, men en teknisk lösning som inte tar hänsyn till teknikens påverkan på användarna är ointressant. Jag kan inte låta bli att fråga vad Kristina tycker om åsikten att medieteknik har för lite matematik och tunga teknikkurser för att platsa bland civilingenjörsutbildningarna. Svaret kommer snabbt och utstrålar viss indignation: Medieteknik är på inget sätt sämre än utbildningar som enbart fokuserar på S. Quinn, (Focal Press) Knowledge Management in the Digital Newsroom. N. Negroponte, (COR) Being digital H. Hvitfelt, G. Nygren (Red.), (Studenlitteratur) På väg mot medievärlden 2020 journalistik, teknik, marknad B. Hedin, N. Nordqvist, (Tidningsutgivarna) Från lekstuga till affär dagstidningen och digitala medier K. Northrup Convergence Litteraturtips Läs hela Kristinas avhandling: utbildning/forsk.utb/ avhandlingar/dokt/ sabelstrom.pdf *NATS var en teknikorganisation för tidningsutgivare i Norden som nu ingår som en del i IFRA, en internationell organisation för dagstidningar (www.ifra.com). det matematiska och tekniska. Eftersom teknisk forskning och utveckling alltid ska tillämpas i samhället är det istället en styrka att behärska även detta område. Kristina tror att medieteknikernas nisch är att befinna sig just i gränslandet mellan teknik och kommunikation. De nya teknikintensiva medierna bygger helt på att rätt information ska nå rätt mottagare. Om kommunikationen inte fungerar är tekniken värdelös. HON STICKER INTE UNDER STOL med att det har varit svårt att hitta ett lämpligt jobb sedan framläggningen Personer med doktorsexamen är lätträknade i den grafiska branschen och under lågkonjunkturen är det extra svårt att få företag att satsa på nya idéer. Oftast får jag höra att jag antingen är överkvalificerad eller att jag inte har tillräckligt med erfarenhet för den typen av jobb som jag söker. Det senare beror på att den typ av strategiska arbetsuppgifter jag är intresserad av ofta kommer paketerade med personalansvar. Och för att bli chef måste man ha erfarenhet. Moment 22 således: Kristina har för mycket utbildning för enklare jobb och för lite erfarenhet för mer kvalificerade arbetsuppgifter. En ljuspunkt är dock att flera tidningar varit intresserad av hennes speciella kompetens. I väntan på nästa högkonjunktur jobbar Kristina vidare med att skriva rapporter och artiklar till olika publikationer och projekt. För Tidningsutgivarna har hon till exempel analyserat amerikanska teorier om så kallad dayparting, tidsaspekter på webbpublicering. Tanken går ut på att internetanvändare intresserar sig för olika tjänster vid olika tider på dygnet. Ett användningsområde skulle kunna vara att konstruera en webbplats så att användarna på dagtid möts av nyheter och på kvällen av underhållning. Kristinas forskningsresultat känns ibland nästan självklara. Det är bedrägligt lätt att tänka att man själv, utan ansträngning, skulle ha kunnat komma fram till samma sak. Sedan minns man hur hon stal showen på ett visst Grafex-seminarium. Och plötsligt är man inte lika säker. Här sitter jag, lättjans apostel, i färd med att övertyga mig själv om att det visst är möjligt att klara av den här tentan med hjälp av tre dygns intensiva studier. När jag väl har nått den övertygelsen så gäller det bara att börja plugga stenhårt. Rakryggad skall jag sitta och kunskapen måste tillgodogöras på löpande band. Jag skall sluta låta mina eftermiddagar ätas upp av whitetrash-tv. Dr Phil och Ricki Lake skall ej längre beröva mig dessa dyra pluggtimmar. Och nej, jag skall inte sitta uppe till tre på nätterna spelandes datorspel. Jag skall vara disciplinen själv och min studiemoral skall vara hög. En timma senare upptäcker jag att jag faktiskt inte har löst ett enda tal, utan istället dagdrömt, ritat ett halvt konstverk och tomstirrat in i väggen. Allt känns så innerligt tråkigt. Varför skall jag lära mig det här? Ytterliggare en timma, en läskpaus och en utdragen koll av mailen senare så ger jag upp och går hem. På vägen hem funderar jag på hur jag egentligen har klarat av att motivera mig inför andra tentor. Varför skall jag uthärda denna obeskrivliga plåga när Tentaångest TEXT: MARCUS HENNIX»Det här är sista gången, aldrig mer«var det mantra jag ständigt upprepade under föregående tenta-p. Men lika säkert som en heroinpundare vill ha en sista sil på tredje abstinensdagen så sitter jag återigen ensam på täppan, långt efter mörkrets inbrott. Jag har en snöbolls chans i helvetet att klara tentan och ångesten eskalerar för varje minut. att behöva sälja in sitt cv med ett falskt leende så verkar fjärran östern lockande.»imorgon gör jag ett sista försök med den här tentan«är det sista jag tänker innan sömnen infinner sig.» Varför skall jag uthärda denna obeskrivliga plåga när min belöning består i en oviss framtid i det post-apokalyptiska IT-Sverige? min belöning består i en oviss framtid i det post-apokalyptiska it-sverige? När jag har tagit mig igenom denna mur av tentor så stundar vuxenlivet: halkmatta i duschen, 2.5 barn och en golden retriever. Innan jag somnar så leker jag med tanken att hoppa av och börja flippa burgare på donken. Kanske spara ihop några tusen och köpa en enkelbiljett till Indien? Meditera och lära sig att spela sitar? Vägt mot alternativet Nästa dag sitter jag återigen på täppan och fördriver tiden med att förtränga min ångest och rita streckgubbar i marginalerna i mitt för övrigt tomma skrivblock. Om bara nånting kunde motivera mig nu, kanske kunde det rusa in en för mig främmande man och rikta en pistol mot min tinning och väsa fram»räkna eller dö«. Jag gillar ju matte egentligen, varför är just detta så tråkigt filosoferar jag och börjar fundera på en bra plan för att återbetala mina studielån. ILLUSTRATION: OLLE REHNSTRÖM Och där, mitt i hopplöshetens förlovade land, når insikten mig. Uppgifterna som ställs inför mig blir plötsligt överkomliga, rentav underhållande. Matematiken blir vacker och den underbara visdom som den förmedlar når mig plötsligt. Min motivation återvänder, min studiemoral likaså. Inspirationen känns lika påtaglig som när jag som vetgirigt barn började förstå min omvärld och därefter ständigt sökte mer kunskap. Det sökandet har aldrig avstannat och den insikten är anledningen bakom min återfunna drivkraft. 20 magenta nr magenta nr

12 Lyft blicken! TEXT: DAVID BJÖRK ILLUSTRATION: KALLE REHNSTRÖM Bästa sättet att förbereda sig för sitt framtida arbete är att ibland lämna böckerna för att engagera sig i sektionen och resa utomlands. Fokusera på inriktningen, vårda ditt och sektionens varumärke och njut av studierna. MITT I EN SVETTIG tentaperiod eller en fullspäckad läsperiod är det sannerligen lätt att hänfalla till funderingar kring utbildningens syfte och vad det hela skall leda till. En varm sensommardag för drygt tolv år sedan packade jag mina väskor och reste söderut från min trygga uppväxt i den norrländska småstaden till livet som student på Linköpings Universitet. Föga anade jag då vad som väntade. Ännu mindre visste jag vad som jag många år efter min examen skulle bära med mig från min tid på universitetet. Ett ämne som emellanåt dyker upp vid middagsbordet med gamla studiekamrater är den vid första anblicken minimala kopplingen mellan studierna och var folk landar yrkesmässigt. Av mina gamla vapendragare från Industriell Ekonomi arbetar de flesta idag som konsulter i gränslandet mellan it och affärer. Men hur fungerar egentligen kopplingen mellan dina universitetsstudier och arbetslivet? DE FLESTA NYUTEXAMINERADE förbluffas över hur lite det vid anställning talas om vilka kurser man läst och poäng hit eller dit. Nästan all vikt tycks läggas på den personliga förmågan och examen. Ofta skall rekryteringar gå snabbt och personen som rekryterar har inte nödvändigtvis ingående kunskap om vad alla kurser innebär. När ledande företag rekryterar nyutexaminerade studenter väljer de ofta att endast plocka kandidater från vissa utbildningar från vissa universitet. De ledande managementkonsultföretagen har en förkärlek för civilekonomer från Handelshögskolan i Stockholm och många teknikbolag föredrar dataingenjörer från kth eller Chalmers. Bolagen förlorar på detta sätt bredd och mångfald, men vinner tid och prestige samt får en känsla av att ha gjort ett bra och säkert val. Utbildningen är ett varumärke som spelar stor roll för rekryterare, precis som det gör för dig när du väljer tvättmedel eller arbetsgivare. I STORBRITANNIEN GÄLLER det att läsa på rätt skola. Valet av utbildning är av mindre betydelse. En filosofiexamen från Oxford ger lätt ett bra jobb som revisor. Detta ålderdomliga men akademiskt tilltalande synsätt, som även funnits till viss del i Sverige, tycks vara på väg bort. Visst har universitetens anseende stor vikt, men själva utbildningen spelar också stor roll. Utbildningar konkurrerar allt mer om ansökande studenter och arbetsgivare till desamma. Detta har lett till en uppsjö av specialiserade utbildningar där studenter lockas bli alltifrån tv-producenter till kriminaltekniker. Endast de utbildningar som kan leverera tillräckligt hög kvalitet och, just det, skapa ett tillräckligt starkt varumärke, kommer att överleva på sikt. Många arbetsgivare kommer att kräva en bred bas med en spets inriktning på mycket hög nivå. DET MESTA AV DETTA är goda nyheter för dig som student se till att vända detta till din fördel! Många av er som läser detta har redan den stora förmånen att läsa på Medieteknik. En relativt ny, men mycket lovande, utbildning som precis som den mer etablerade Industriell Ekonomi komb inerar en bred ingenjörsbas med en mjukare profil. Se till att byg ga vidare på din utbildnings kvalitet och rykte genom ett aktivt engagemang. Feedback på kurser, sektionsarbete, fadderuppdrag, marknadsföring allt detta hjälper till att bygga vidare på din utbildnings kvalitet och varumärke. Inte nog med det roligt får du troligtvis också. Passa sedan på att, som grädde på moset, åka utomlands och ha kul, skaffa värdefull erfarenhet, språkkunskaper, kontakter och (beroende på val av universitet) ett ytterligare varumärke. En utbytestermin eller till och med några extra kurser på ett prestigefyllt utländskt universitet gör mer än du tror. VAD GÄLLER VAL av kurser är intresse och entusiasm betydligt mycket viktigare än vilka kurser som är»rätt«att läsa. Vissa generella kunskaper, vilka inte alltid är så enkla att läsa på universitetsnivå, som projektledning, allmän affärskunskap och grundläggande managementämnen som marknadsföring, logistik och grundläggande finans kommer att vara användbara. Detta oavsett om du vill det eller ej. Visst kan det kännas som att jag hävdar att utbildningen bara är en varumärkesstämpel och att det inte spelar någon roll vilka kurser man väljer. Tolkar man mitt budskap så, så missar man den viktigaste poängen. Nämligen att det är viktigt att göra val som känns rätt utifrån ett intresseperspektiv, att engagera sig och att förstå att grundläggande psykologiska mekanismer styr även arbetsgivare. DU HAR EN FANTASTISK TID framför dig, både som student, men även som utexaminerad. Ha kul! David började I-linjen 1991 och har efter examen hunnit arbeta som managementkonsult, dotcomentreprenör och frilansande etableringskonsult. Du når honom på 22 magenta nr magenta nr

13 Fotoskolan del 2 TEXT OCH FOTO: MATTIAS BERGBOM ILLUSTRATION: OLLE REHNSTRÖM I det här avsnittet av fotoskolan den enda orsaken att någonsin lägga kameran åt sidan bekantar vi oss lite med kamerahus och objektiv, när vi tar upp termer som ljusstyrka, ljusmätning och brännvidd. I FÖRRA NUMRET av Magenta inledde vi en artikelserie om fotografi. Den första delen handlade om några av de mest gru ndläggande begreppen inom foto, och idag tar vi nästa steg när vi översiktligt går igenom de två viktigaste komponenterna i kamerasystemet: kamerahuset och objektivet. Det finns även en tredje komponent, blixten, men den har lite mer speciella användningsområden och kommer därför behandlas i ett senare nummer. Många tror att den viktigaste delen i kamerasystemet är huset. Många kunde inte ha mer fel. Kamerahuset i sig har en ytterst marginell påverkan på både skärpa, färgdjup och kontraster, utan det är dels filmen som avgör detta och dels objektivet. Oavsett hur många finesser ditt kamerahus har, som ställer in allt från slutartid till hjärtfrekvens åt dig, blir bilden inte skarpare än objektivet tillåter. Objektivet är uppbyggt av ett antal olika linser som sitter i serie och som på olika sätt manipulerar det ljus som passerar. Bländaren återfinns också någonstans bland alla dessa linser, vars antal varierar kraftigt beroende på om det rör sig om ett vanlig standardobjektiv eller en extremzoom på mm. SOM DU MÄRKER finns det ett antal begrepp att bekanta sig med, men det viktigaste är kanske brännvidden. Brännvidden är avståndet mellan objektivets brännpunkt och filmens plan, och avgör huruvida objektivet fungerar som ett teleskop eller ett fisköga. Ju större brännvidd, desto längre räckvidd. Objektiv med brännvidd från 1 till 49 mm kallas vidvinkliga, i och med att infallsvinkeln är över 45 grader, en vinkel som kan uppfattas som ganska naturlig och verklighetstrogen av människor. 50 mm kallas följaktligen normalobjektiv, och»gluggar«med större brännvidd teleobjektiv. Dessutom finns zoomarna, vars brännvidd kan varieras. LINSERNAS,»ELEMENTENS«, ANTAL OCH FUNKTIONER beror framförallt på vilken typ av objektiv de sitter i. Ett fast objektiv,»standardobjektiv«, har betydligt färre element än ett zoomobjektiv, vilket bland annat innebär att risken för olika typer av distorsion och störningar på ljuset är betydligt mindre på standardobjektivet. Skillnaden har med teknikens utveckling blivit mindre, men standardobjektivets optiska överlägsenhet är fortfarande uppenbar även för ett otränat öga. En annan viktig egenskap hos objektivet är ljusstyrkan. Den definieras som den största möjliga bländaröppningen, ju större desto bättre. En större bländaröppning ger en bland annat möjlighet att fota under sämre ljusförhållanden, utan att behöva ta till en snabbare (och därmed kornigare) film, och ger också autofokusen mer ljus att arbeta med. Dessutom medför det oftast ett skarpare och bättre konstruerat objektiv överlag, på grund av att bättre material och konstruktion krävs för att kunna släppa in allt det ljus en större bländare kräver. KAMERAHUSET TAR VID där objektivet avslutat sitt jobb, och i centrum står en spegel. Spegeln sitter mitt i huset och refl ekterar det infallande ljuset upp till sökaren där fotografen ser motivet. Vid avtrycksögonblicket fälls spegeln upp och släpper in ljus till filmen istället. På detta sätt utnyttjas objektivet till både komposition och exponering, varför systemkameran även kallas slr, Single Lens Reflex. Objektivets typ påverkar antalet beståndsdelar väsentligt, liksom prestandan. Till vänster ett fast standardobjektiv, till höger en normalzoom. De vertikala linjerna markerar bländarnas placeringar. Mellan spegeln och filmen sitter slutaren, vilken bestämmer mer exakt under hur lång tid filmen ska exponeras, och vars principiella funktion vi diskuterade i förra numret. Slutaren har två så kallade ridåer, vilka passerar över filmrutan efter varann. Den första ridån öppnar slutaren, och den andra stänger den, med ett tidsintervall som avgörs av den valda slutartiden. Är tiden tillräckligt kort, och det är den oftast, går de två slutarna så nära varann att hela filmrutans yta aldrig exponeras samtidigt, något som ställer till problem bland annat när man använder blixt. DET ÄR ÄVEN I ANSLUTNING till spegeln som diverse autofokus- och ttl-sensorer är placerade, liksom den viktiga ljusmätaren. Ljusinnehållet i en scen påverkar ju i högsta grad inställningen av kameran, och har förr antingen uppskattats manuellt eller mätts med handhållen ljusmätare. Den interna ljusmätaren mäter hur mycket ljus som kommer in genom objektivet, och presenterar mätvärdet på en skala eller liknande, oftast i förhållande till de aktuella bländar- och slutarinställingarna. Ljusmätningen är dock väldigt beroende av vilken typ av motiv och bakgrund man fotograferar. Det vanligaste problem som uppstår är när kameran underexponerar ett mörkt motiv mot ljus bakgrund eller vice versa. Detta beror på att kameran mäter ljuset i hela scenen, och utgör huvudmotivet en förhållandevis liten del av bilden får den ganska liten inverkan på mätvärdet. Av bland annat denna orsak har man tagit fram ett antal alternativa mättekniker, och moderna kameror ger ofta möjlighet att utnyttja flera av dessa.»spotmätning«har länge varit vanlig, och mäter som namnet antyder ljuset i en enda punkt, medan»centrumvägd«ljusmätning approximerar bildens ljusinnehåll med större hänsyn till centrum än utkanterna. Det finns även mer invecklade typer av»evaluerande«ljusmätning som använder avancerade algoritmer för att lösa uppgiften, men att skaffa sig kontroll över de grundläggande varianterna garanterar som vanligt att man inte står handfallen när tekniken sviker. UTÖVER DESSA GRUNDLÄGGANDE funktioner är moderna kamerahus fullmatade med mer eller mindre nödvändiga verktyg. Autofokus är förstås oumbärligt i många sammanhang, men kräver fram förallt en hel del ljus för att fungera, varför det ibland är nödvändigt att knäppa över till»mf«och fokusera för hand. Blixtautomatik är också väldigt användbart, speciellt när snabbhet och flexibilitet är en faktor, men jag återkommer som sagt till det området i ett senare nummer. Specifika köpråd till den ivrige nybörjaren är svåra att ge, med tanke på det enorma utbud som finns, men ett generellt råd är dock att alltid satsa mer på optik än på tekniskt avancerade kamerakroppar. Den mesta digitala tekniken går fortfarande att ersätta med lite övning bakom sig, medan suddiga linser är svåra att rå på även med det skickligaste handlag. 24 magenta nr magenta nr

14 » Mette Det går inte att påpeka tillräckligt många gånger att är till för alla medietekniks tjejer. Det här kan låta lite luddigt. Vad är egentligen syftet med Mette? Men finessen ligger just i luddigheten säger Emma och Maria.»Målsättningen är att alla ska vilja vara med på åtminstone en grej. Därför gäller det att hålla verksamheten så bred som möjligt. Allt ifrån arbetsmarknadsdagar till filmmys.«tanken är helt enkelt att Mette ska göra det som tjejerna på medieteknik vill att de ska göra. Och som vanligt när det gäller studentföreningar gäller regeln om du vill jobba för något gör det! Emma och Maria fortsätter:»många tror att vår verksamhet är skriven i sten. Men inget kunde vara mer fel. Om man tycker att något vi håller på med är fel, eller att vi skulle syssla mer med något annat, våga ta en diskussion! Det värsta som kan hända är att det inte går att ordna, men det gör det ju oftast. Det går inte att påpeka tillräckligt många gånger att Mette är till för alla medietekniks tjejer.«om MAN JÄMFÖR METTE I ÅR med tidigare år så satsar man nu på en mer seriös approach. Tyngdvikten som tidigare låg mer på sittningar och nöjen har skiftat lite till arbetsmarknads- och alumnifrågornas fördel.»vi försöker utnyttja det som redan finns; KarriärCentrum, Venture Cup, LARM, alumniverksamheten, men gör det på vårt eget sätt. Så att våra medlemmar kan få ut mer av det.«mette säger sitt TEXT: CECILIA BJÖRK FOTO: OLA JÖNSSON De förutfattade meningarna kring dem är många. När en säger manshatarförening säger en annan sminkklubb. En tjejförening är uppenbarligen provocerande på många sätt. Men vad pysslar de med egentligen? Magenta slår in öppna dörrar och luskar i en verksamhet som inte är det minsta hemlig. På lith i Linköping har alla sektioner tjejföreningar. Det väckte intresset hos några tjejer på medieteknik, som började fundera på att starta en egen. Vissa tyckte nog inte att det behövdes, eftersom medieteknik har så jämn könsfördelning jämfört med andra civilingen jörsutbildningar. Men man kom fram till att behovet fanns, att en tjejförening hade ett syfte att fylla. Resultatet av dessa funderingar blev Mette, medietekniks tjejförening som nu är inne på sitt tredje år. Man jobbar för de kvinnliga medieteknikernas gemenskap och engagemang. Jag träffar några av de aktiva en småkylig förmiddag på Arbis. Efter att ha diskuterat espresso med damen i caféet sätter sig Maria Forsman och Emma Stråhle vid bordet. De utgör två sjundedelar av Mettes styrelse. Ansvarsområdena är spridda, och speglar Mettes breda utbud av aktiviteter. Emma och Maria börjar:»vi tror att tjejer kan behöva lockas mer till att engagera sig. Att de är mer intresserade av relationer. Därför finns vi som en bas för alla som vill ha stöd, hjälp eller sällskap.«de andra bitarna finns förstås också kvar, vilket osökt leder oss in på den oundvikliga frågan om den omskrivna sittningen härom året. Vad hände egentligen? Det är två par uppgivna ögon som tittar på mig, på varandra, och på mig igen.»allt det där, anmälningen och det, var helt ryckt ur sitt sammanhang. Vi vill helst glömma och gå vidare. De där händelserna tog verkligen musten ur de som jobbade aktivt då. Ingen av oss i styrelsen nu var med om det så vi känner att vi startat på ruta ett igen, vilket är skönt.«sittningen blev omtalad i pressen och en anmälning till universitetet gjordes efter att ett antal manliga servitörer tagit av sig merparten av sina kläder. Några som befann sig i lokalen kände sig kränkta, medan andra inte förstod vad problemet var. Jag undrar hur man tänkt hantera liknande situationer i framtiden. Påpekas bör att det inte var planerat förra gången, det var ett initiativ som några av de killar som jobbade på sittningen tog.»vi hoppas att det inte ska bli några fler problem. Även om det är en del som tycker att det bara var en kul grej måste 26 magenta nr magenta nr

15 man se det ur ett större perspektiv. Medietekniks tjejförening har självklart ansvar för alla tjejer på medieteknik, vilket kan vara lätt att glömma.«vi släpper frågan och betraktar det hela som ett avslutat kapitel. Maria och Emma ser märkbart lättade ut. Jag undrar istället om de känner av några förutfattade meningar om vad Mette är för slags förening.»det finns en del som framfört åsikter om att vi är en lesbisk manshatarförening, vilket känns ganska verklighetsfrämmande. Sen finns det de på andra änden av skalan, som tror att vi bara sminkar oss och vill behaga killarna. Det är också en rätt främmande tanke för oss som är med. Dock kan vi känna att det är viktigt att våga vara tjejig även fast man går en teknisk utbildning. Det blir lätt så att killarna sätter reglerna, lite så tycker vi det verkar vara i Linköping till exempel.«kaffekopparna BÖRJAR BLI TOMMA, men innan Maria och Emma måste rusa vidare pratar vi lite om de mer allvarsamma aktiviteter Mette jobbar för fullt med. Maria förklarar:»som tjej på medieteknik måste man ta vara på de kontakter man har. Eller om man känner någon som har kontakter. Ta vara på dem inför framtiden, och våga också ställa de där jobbiga frågorna. Till exempel om man känner någon som jobbar med rekrytering. Har de märkt att tonen skiljer sig mellan killars och tjejers CV:n?«Arbetsmarknad och cv i all ära, men det finns också en hel del jobb att göra inom universitetet. En fråga som man driver nu är att alla labbassistenter ska få genomgå en grundutbildning. Då skulle man kunna ta upp frågan om jämställdhet i labbsalen, och också göra folk mer säkra i sin roll som labbassistent.»många fler tjejer skulle nog vilja vara labbassistenter om de kände att de hade mer kött på benen. Det är det den här utbildningen är tänkt för, så det är något vi kommer jobba hårt för framöver«säger Emma, och Maria nickar instämmande. Tiden är ute, vi säger hej då och Maria och Emma springer till sin föreläsning. Jag sitter kvar och funderar lite över vad som nyss sades. Det är ganska svårt att få något konkret ställningstagande från Mette, vilket stör mig till en början. Men efter ett tag inser jag att det är precis det som gör att det fungerar. De är en förening med ambitionen att vara en förenande länk mellan alla tjejer på medieteknik. Eftersom åsikterna inom föreningen då blir lika många som antalet medlemmar så gör man nog klokt i att kollektivt uttala sig ganska blygsamt. Alla får bilda sin egen uppfattning helt enkelt. Vill du som tjej på medieteknik ha starka politiska ställningstaganden får du leta någon annanstans, men vill du ha en plattform för att utvecklas och ha kul, då är det Mette du ska vända dig till. Medieteknikspår och andra nya idéer I förra numret av Magenta berättade vi om förslaget att omforma inriktningarna under fjärde året på Medieteknikutbildningen från profiler till spår. Läro- och timplandsgruppen (LOT) har nu beslutat sig för att genomföra förändringen redan tills nästa läsår! För de som vill läsa de traditionella inriktningarna (publicering, visualisering samt digital teknik i film och video) innebär beslutet inga stora förändringar. Däremot kan nya kombinationer av befintliga kurser nu föreslås som spår och det långsiktiga arbetet med att skapa nya inriktningar kan börja. Först i tur står en länge efterlängtad ljud- Billigare kurslitteratur Medietekniksektionen i Norrköping kan snart bli den första sektionen att sluta ett speciellt avtal med Bokakademin, den kårägda bokhandeln vid Skvallertorget. Meningen med avtalet är att medieteknikstudenterna ska kunna beställa sina böcker via sektionen några veckor före varje ny kurs. Studenterna skulle då vara säkra på att få böckerna i tid och dessutom med c:a tio procents rabatt! Medietekniksektionens uppgift skulle, förutom att ta upp beställningar, vara att stå till tjänst med blädderexemplar från bokhandeln. Vissa av FOTO: MATTIAS BERGBOM profil. Redan till nästa år diskuteras ljudmoment i lägre årskurs, samt eventuellt en tydligare ljudinriktning för högre årskurs. Beslutet innehöll också en avsiktsförklaring att analysera de tre första årskurserna på medieteknikutbildningen samt tankar om att förankra utbildningen bättre hos de lärare som undervisar på programmet. För att kunna genomföra analysen krävs medverkan från studenter, lärare och kanske framför allt alumner (som genom sin kontakt med näringslivet besitter ovärderlig kunskap). Under våren planeras därför en eller två konferenser på ämnet. dessa skulle sedan stanna kvar hos sektionen och möjliggöra uppbyggnaden av ett kurslitteraturbibliotek i MT-labbet! Om parterna kommer överens förväntas avtalet bli klart inom en snar framtid, så håll utkik efter mer information från sektionsstyrelsen. FOTO: MATTIAS BERGBOM Notiser WLAN Inom kort kan alla studenter surfa trådlöst på många platser i Kåkenhus och Täppan. Det är Studentcentrum som installerar WLAN i föreläsningssalar och i publika utrymmen. Dessutom öppnas fler vanliga nätverksuttag i väggarna. Vill du komma åt internet trådlöst måste din bärbara dator vara utrustad med ett WLAN-kort eller liknande. För de vanliga uttagen räcker det med ett vanligt nätverkskort. Väl ansluten - via sladd eller radiovågor - loggar man in med sitt vanliga studentlogin på Kontakt a Unit för mer information: Tävling! Alla som var på sektionens höstmöte känner till motionen om att anstifta ett årligt pris till en student eller lärare vid medieteknik som gjort en extraordinär insats. Motionen röstades igenom med villkoret att prisets utseende skullas lämnas öppet. Här kommer du in i bilden. Leta fram färgkritorna, Adobe Illustrator eller vadhelst du finner lämpligt och ge ditt förslag på hur priset ska se ut. Bästa förslag vinner ett hemligt pris och kanske äran att få utforma en blivande klassiker! Bidrag skickas till: LARM Den 29 oktober anordnades LARM i Norrköping. Bästa gratisgrejen var utan tvivel lypsylet från Billerud. Gaia fick pris för bästa monter, som delades ut på den efterföljande sittningen. Missa inte LARM-dagarna i Linköping som går av stapeln 4-5 februari. Grafex Betydligt färre företag, mindre mässyta, lite gratisgrejer men avsevärt mer MT. Under hela Grafexveckan i september fanns medieteknikstudenter från Campus Norrköping på Älvsjömässan för att föra ut budskapet. 28 magenta nr magenta nr

16 PangTV TEXT: SARA BRORSSON LÄTHÉN FOTO: FREDRIK LINDHOLM Låt ditt 3D-projekt komma»fram i rampljuset igen Torsten Gatu riggar upp utrustning för demonstration i utbildningen. Nyfiken på hur det går till att producera TV? Full av galna idéer som du aldrig fått chans att förverkliga? Kanske inte fått ihop tillräckligt med intresserade vänner eller kanske saknat tillräckligt med nödvändig utrustning..? Det finns en strålande lösning på det här! PANGTV ÄR EN STUDENTFÖRENING för studenter vid Linköpings Universitet med syfte att producera tv. Redigeringsrummet inklusive all utrustning är beläget i Spetsen på sjätte våningen, det är även på gång en Linköpingsredaktion. Om din tv får in den lokala tv-kanalen Nollettan rekommenderas du att bereda en skön plats i soffan på söndagar kl för att luta dig tillbaka till en halvtimmes skön underhållning. Reprisen visas fredagskvällar kl Nollettan når cirka hushåll över hela Östergötland, har man kabel-tv eller bor i studentkorridor bör man få in kanalen. Det är en väldigt varierad nivå på vad som visas på PangTV, vilket är meningen. Allt material är välkommet för att uppmuntra studenter att våga visa upp sina kreativa idée r. Det kan vara reportage från olika evenemang, konserter, intervjuer, kortfilmer, 3d-produktioner och mycket PangTV:s ordförande Olle Emilsson, en av dom som har hand om utbildningen för de nya medlemmarna mer. Skulle man till exempel vilja göra ett musikprogram finns det möjlighet att skapa sin egen redaktion. Möjligheterna är många, så låt inte idéerna fastna kvar i fantasins värld. TYCKER MAN ATT DET ÄR SYND att sitt snygga 3d-projekt bara fick visas upp på redovisningen, kanske det är en ide att lämna in en kopia till PangTV och låta fler bli imponerade! Man behöver inte vara medlem för att visa upp något man redan gjort. Vi vet att det finns mängder av läckra projekt från många av våra mt-kurser som är värda att visas upp! Idag är största delen av medlemmarna från ksm men även ett fåtal mt-studenter är en del av det 40-tal medlemmar som utgör PangTV. Att bli medlem kostar 100 kr per läsår och ger tillgång till kamera, ljud- samt redigeringsutrustning. Det är heller inte omöjligt att få tag i ljusutrustning. Enda kravet för att få tillgång till detta är att man är student vid Linköpings Universitet. Det finns bra utrustning som väntar på att förverkliga de många kreativa idéerna som vi vet finns där ute! JUST NU PÅGÅR EN UTBILDNING för alla nya medlemmar i PangTV, det är andra hösten utbildningen tar plats. Man får lära sig allt nödvändigt om hur utrustningen fungerar samt serveras en hel del tips för att få så proffsigt resultat som möjligt. Man går igenom kamerainställningar, ljus och ljud samt redigeringsprogrammet Premiere. Utbildningstillfällena börjar med en genomgång och avslutas med labbar i smågrupper för att prova vad man precis gått igenom. Som avslutande del får man göra sin egen lilla produktion. Det finns flera nivåer av medlemskap i PangTV Det är helt upp till var och en hur mycket man har tid och lust att engagera sig. Idag är det omkring tio till tolv aktiva eldsjälar som ser till att det ständigt produceras nytt material. Har man många tunga kurser som tynger axlarna kanske man nöjer sig med att vara idéspruta. Vill man vara med och bestämma vad som ska vara med varje program sluter man upp till redaktionsmötena som hålls varje vecka. Man väljer helt själv vad man vill göra! Man kan synas framför kameran som hallåa eller»skådis«, man kan vara kameraman(eller kvinna!), ägna sig åt ljus och ljudutrustningen eller ta hand om redigeringen. Vill man vara del i allt är man det, man gör helt enkelt det man brinner för. PangTV ordnar även fester för att visa upp de många produktionerna. Det största evenemanget är jättefesten Silverfisken som hålls i april/maj varje år. Det är en stor tävling med två minuter långa bidrag där juryn består av journalister och filmkunnigt folk. Silverfisken har hittills gått jättebra, det har varit omkring 300 betalande för att se kortfilmerna. Första året var sjutton bidrag med och tävlade och det här året fanns tjugo bidrag med i tävlingen. I tävlingen liksom för produktioner som visas i PangTV är det än så länge fritt att använda vilken musik man vill, bara man inte stjäl filmklipp. Censuren tillåter det mesta så länge man håller sig inom ramarna av sitt sunda förnuft. TA CHANSEN att visa upp den kreativa sidan av medie teknik i PangTV! Sändningstider söndagar kl fredagar kl magenta nr magenta nr

17 Malin mobiliserar TEXT: ANNA WESTMAN FOTO: OLA JÖNSSON Medieteknikdagarna, eller MT-dagarna som de också kallas, är en av de största händelserna för medieteknikstudenter på Campus Norrköping. Det är fjärde året de anordnas, och sedan första gången 2001 har arrangemanget bara vuxit och vuxit. mt-dagarna arrangeras helt av studenter. Malin Sjögren är 22 år och läser tredje året på Medieteknik. Hon är projektledare för mt-dagarna 2004 som går av stapeln 31 mars och 1 april. För tillfället är det de tio som utgör kärngruppen som jobbar aktivt med projektet, men Malin tror att de kommer att bli många fler när det börjar närma sig.»det är jättekul och en fantastisk chans att få arbeta med ett sådant här projekt. När jag blev tillfrågad om jag ville vara projektledare blev jag oerhört smickrad och nästan lite generad, men det känns jättebra. Det kommer bli både spännande och lärorikt att se hur det är att vara projektledare för ett riktigt stort projekt.«syftet med arrangemanget är främst att inspirera medieteknikstudenter. Dagarna är späckade med intressanta föreläsningar som kan visa studenterna vad de kan komma att arbeta med, eller ge exempel på vad de skulle kunna göra som examensarbete.»mt-dagarna är en bonus, en enorm inspirationskälla, men även ett sätt att skapa en relation till företagen och visa dem vad vi kan.«malin tycker att det roligaste med arbetet är alla de människor som hon kommer i kontakt med, både på skolan och på företagen. Dessutom tycker hon att det känns kul att göra något för medieteknikstudenterna. Gruppen i år kommer framförallt att försöka förbättra smådetaljer som till exempel att utvidga viprummet, och göra studentprojekt mer synliga där och i receptionen i entrén. Studenterna ska helt enkelt synas mer den här gången. Det som tar upp större delen av tiden nu är att samla in pengar och att försöka komma i kontakt med möjliga föreläsare, företag och studenter som gör examensarbeten.»det är lite klurigt eftersom det är dåliga tider och många är upptagna och uppbokade. Det gäller verkligen att vara ute i god tid.«mt-dagarna blev mycket lyckade och uppskattade förra året så man kan föreställa sig den press som Malin känner, men hon verkar lugn.»det är klart att jag känner av pressen, men jag försöker att inte tänka på det. Bara för att det var bra förra året betyder det inte att det var bäst. Det finns alltid saker som kan förbättras. Vi försöker tänka i nya banor och se till att det blir ännu bättre.«den stora skräcken är att studenterna blir mindre nöjda med innehållet eller att folk inte kommer på föreläsningarna. Drömmen vore en sal ständigt fylld med stora leenden. Men Malin tror egentligen att varken ointressanta föreläsningar eller tomma föreläsningssalar kommer att vara ett problem, utan att den största utmaningen kommer att bli att få in pengar och att locka hit stora namn. Om hon kunde få vem som helst att komma som föreläsare, står Bill Gates högst upp på listan. De siktar högt och han kommer nog att få en inbjudan i alla fall. Även om inte Bill Gates kommer så hoppas de på att det blir några föreläsare från andra länder. De kommer även att försöka ha en del kvinnliga föreläsare som skulle kunna fungera som förebilder för alla de tjejer som läser medieteknik. Visionen för mt-dagarnas framtid sträcker sig långt utanför Campus Norrköping och Malin ser inget slut, utan hon hoppas att det kommer att bli större och större.»det finns egentligen ingen gräns för hur stort det skulle kunna bli.«säger hon med ett leende på läpparna. Saker som skräms och måste sägas TEXT: CECILIA BJÖRK NOVEMBER. Allting rullar på som det brukar. Men mitt i den vanliga visan händer det nåt som sticker i ögonen och stör. Den här texten var tvungen att skrivas, så enkelt är det. Jag funderade länge på om Magenta var rätt forum och det är det väl egentligen inte. Det är väl inte meningen att vi ska vara speciellt politiska, utan snarare prata om färg, kerning eller visualisering. Saker som visst är högintressanta, men knappast provocerande eller stötande. Samtidigt är vi varken mer eller mindre än människor och därför blir Magenta rätt forum, trots att det är en Medietekniktidning. Medieteknik handlar ju ytterst om att förmedla ett budskap. Jag har ett budskap att förmedla. NÅGONTING ÄR GALET i det svenska samhället. Det är något som gör att sex killar, varav en tidigare anmäld av en tjej för sexuella trakasserier, kan våldta samma rejält drog- och alkoholpåverkade tjej gång på gång, en hel natt, och komma undan. Inte för att de sopade undan spåren efter sig, flydde landet eller gick under jord. Allt är bevisat, de befann sig på platsen, de har alla lämnat fläckar och spår. De har till och med erkänt att de haft sex med henne. Nä, helt enkelt för att hovrätten anser att de stackars pojkarna inte haft en chans att förstå att denna ensamma kvinna inte varit med på det hela. De går alltså fria. Ännu än gång har barbariet segrat över civilisationen. Ännu en bit rädsla har slagits in i unga kvinnors medvetande. Jag undrar när det här ska förändras. För det är inte ok. DET ÄR INTE OK att kvinnans sexuella bakgrund (enbart kvinnans, inte killarnas) vägts in i domen, trots att det konstaterats att hon befann sig i hjälplöst tillstånd. Det är inte ok att dessa killar inte behöver ta minsta lilla ansvar för sina handlingar. Genom att frikänna Debatt dem på grunden att de inte skulle ha förstått vad de höll på med tycker man alltså att följande scenario är rätt och rimligt: Fyra killar skjutsar hem en mycket alkoholpåverkad tvåbarnsmamma. De går in med henne i lägenheten, ringer två kompisar och säger att de ska komma dit för här får man ta för sig bäst man vill. Alla har sex med henne om och om igen hela natten. Och här kommer nyckelmeningen: Ingen av de sex killarna stannar för ens en sekund upp och tänker att det här kanske inte är ok med henne. OM DET HÄR INTE ÄR VÅLDTÄKT, vad är våldtäkt då? Om dessa killar inte blir fällda, vem kan då bli fälld? Ingen, uppenbarligen. Det är ju slutsatsen man måste dra. Och det skrämmer mig. Något ansvar måste man faktiskt ta. En medvetslös kvinna gör inget motstånd, men det betyder inte att det är ok att ha sex med henne. För JA är inte normaltillståndet som ska motbevisas. Man måste få bekräftat att det är ok med alla parter innan man sätter igång. Våldtäkt är ett av Sveriges vanligaste allvarligare brott. Att bli utsatt för det är bland det värsta man kan vara med om. Att bli utsatt för det och sedan nekas rättvisa saknar i princip motstycke. Och det handlar inte om det här specifika fallet. Det handlar om ett grovt systemfel i svensk lag. DET ÄR DAGS ATT ta det här problemet på allvar och förändra lagstiftningen. För det här händer igen och igen och igen. Och det kommer fortsätta hända om ingen gör någonting. Jag är livrädd att diskussionen ska tyna ut när nyhetsvärdet i just det här fallet dalar. Men jag tänker i alla fall inte vara tyst. Fakta från I synnerhet Maria Carlshamres texter. 32 magenta nr magenta nr

18 Alla är vi barn i början! Om att vara försökskanin och att engagera sig. magenta.next» Sagan om ringen Du trodde att du redan läst allt i ämnet. Magenta vet mer. Stanford Kjell ger igen på ett av världens mest prestigefyllda univetsitetet. Elektroniskt papper Vi ger dig en uppdatering inom detta spännande forskningsområde. TEXT: HENRIK JANSSON ILLUSTRATION: ERIK CARLSSON Vi studerar på världens häftigaste utbildning. Jag vet om det och du vet om det, men marknaden vet inte om det.»medieteknik hmm... Jobbar ni med hemsidor eller?«det brukar vara den vanligaste kommentaren man får när man nämner vad man pluggar. Efter några korta meningar om utbildningen brukar dock intresset växa, vanligtvis när man nämner att vi trots allt blir civilingenjörer när vi är klara. Hur ska man kunna ändra på denna attityd? Självklart finns det ingen bättre reklam än att ett gäng nyutexaminerade mt-studenter ger sig ut på företagen och löser problem som ännu inte har kunnat lösas. Helst ska de vara iförda mt-tröja och overall medan de jobbar. Detta är självklart något som kommer att ske eftersom vi är oerhört kompetenta (trots overallen), men det kommer att ta tid. En vice kårordförande sa en gång till mig att det krävs 100 nyexaminerade studenter för att göra en utbildning känd, det var i alla fall den tid det hade tagit för Teknisk biologi. Alla nya utbildningar har problem i början. När utbildningen i Industriell ekonomi (i) var ny höll sig industrin tämligen restriktiva. Vilka var de? Vilken funktion skulle de fylla? Var de ekonomer eller maskinare? Frågorna var många och det resulterade i att de nyutexaminerade studenterna oftast fick befattningar på platser vida underlägsna deras kompetens. Idag har de flesta i:arna inga som helst problem att få krävande och välavlönade jobb och som nybakad i:are förväntar man sig det nästan. En gammal skröna är den om ett företag någonstans i Sverige som hade haft en annons ute i dagstidning angående en vd-tjänst. Ansökningsavdelningen blev överösta av ansökningar från nyutexaminerade i:are. Det gick till slut så långt att vd:n på huvudbolaget kände sig manad att skriva ett brev till Linköpings Universitets rektor, där han i milda men bestämda ordalag frågade rektorn vad de sysslade med när deras studenter söker jobb som kräver mer än 4,5 års studier, lite arbetslivserfarenhet exempelvis. Återigen så är detta en skröna, skön om den är sann men självklart alldeles för otrolig för att någonsin kunna vara det. Troligen så har någon student från en annan utbildning hittat på skrönan för att driva med i:arnas attityd, men den säger ändå oss något. Den förklarar lite av deras mentalitet och självförtroende. Nu är inte min mening med den här krönikan att hacka ner på Industriell ekonomi och om någon har tagit illa vid sig ber jag om ursäkt. Det jag vill förklara med ovanstående exempel är att det ibland är bra med lite extra självförtroende, ibland kan det dock gå till överdrift. Vi (mt) är bra och vi har framtiden för oss. Majoriteten av de civilingenjörsutbildningar som finns idag är skapade för att fylla platser i den»tunga«industrin. För den industri som nu är på väg, den»lätta«tjänsteindustrin, finns det inte riktigt lika många utbildningar skapade. Vi är dock ett undantag, vi är gjorda för just denna industri. Vår utbildning kom till när it-boomen var som störst. Många kan nog se detta som ett mindre bra tillfälle att starta upp en ny utbildning. Själv ser jag det som det bästa som har hänt. Det enda problemet med it-boomen var att den kom för tidigt. Tekniken och behovet fanns ännu inte hos allmänheten, men vad som dock fanns var en förståelse för vad som kommer att behövas, och ur det föddes mt-utbildningen. Snart vänder marknaden och då gäller det att hänga på. Nu glider jag bort lite från det jag vill säga. Vi är bra - det vet vi - men marknaden vet inte om det. Hur ska vi ändra på det? Visst kan man vänta till hundra nyutexaminerade studenter har kommit ut. För de som går i ettan så borde det inte vara några problem, men jag som går i fyran har inte tid att vänta så länge. Så vad gör vi? Ett sätt - kanske det bästa- är att på alla middagar med släkter och vänner berätta vad du läser. Prata högt, grotta inte ner dig i detaljer, utan berätta att vi är en civilingenjörsutbildning med allt vad det innebär av matte och fysik och annat. När du är klar så fråga vad dina släktingar tycker. Kommer det upp frågor i stil med»kan ni html och sånt?«, så häll gift i äggtoddyn. Personen i fråga har tydligen inte lyssnat eller är alternativt alldeles för korkad för att förstå någonting. Utöver detta förhoppningsvis självklara sätt finns det ytterligare ett sätt: Näringslivsutskottet (nlu), vars enda uppgift är att göra industrin medveten om vår existens. nlu har - mot bättre vetande - alltid bestått av runt fem eldsjälar som har försökt att sprida Medietekniks evangelium till företagen. nlu borde bestå av samtliga studenter i alla årskurser (lite kuriosa är att i:arnas utskott består av ca 30 personer och tas ut av en separat valberedning). I nlu har du möjligheten att ringa runt till företag och inte bara representera dig själv utan även 450 andra studenter, något som företagen är betydligt mer intresserade av. I den processen lär du känna folk ute på företagen, dvs. bygger ett nätverk samtidigt som du bygger på mt:s goda rykte. Sedan när det är dags att söka jobb sitter du på en databas med kontakter ute på företagen. Har du skött ditt jobb bra så kommer examensarbetet att dyka upp av sig själv. Så gör dig själv och Medietekniksektionen en tjänst: Gå med i nlu och påverka din framtid! Vår utbildning har framtiden för sig och om några år är det vår rektor som får ett brev från en arg vd! Holmen Papper, papper, papper vi tittar bakom fasaden på Norrköpings egna östblock. Medietekniker! e e i k e 99:- MT-dagarna Snart händer det och Magenta ger dig allt skvaller och alla förhandstips. 1-timmesframkallning Vi ger även 10% studentrabatt på framkallning och film Exjobb Rapport från två medietekniker på The Chimney Pot. Expert Linden 34 magenta nr2 2003

19 31 MARS - 1 APRIL 2004 NKPG Nedräkningen börjar...

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 Mattias Sandström Öregrundsgatan 11/004 11559 Stockholm mattias@beauty.se 073-9344500 Vad skulle du göra om du skulle dö? Det är frågan

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Välkommen till KTH nøllan!

Välkommen till KTH nøllan! nøllan har övelevt sin första dag på KTH! Dagen började med spänd förväntan och avslutades med skönt barhäng. Nu vankas äventyr! Välkommen till KTH nøllan! Välkommen till nøllenytt! Tjenamors nøllan! Minns

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är.

En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är. En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är. Vår gemensamma identitet Varumärken har personligheter, precis som människor. Vi står för

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

INBJUDAN TILL STUDENT DAY FREDAG 22 MARS

INBJUDAN TILL STUDENT DAY FREDAG 22 MARS INBJUDAN TILL STUDENT DAY FREDAG 22 MARS För att ge studenter en extra möjlighet att lära om branschen anordnar TUR ett speciellt seminarieprogram med intressanta föreläsare från olika delar av branschen.

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4 bilder från Slussen Det var vid Slussen jag började fotografera samtal med Gunnar Smoliansky den 27 januari 2005 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 5 Fotografier: Gunnar

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Det stora kaoset. Simon Petersson

Det stora kaoset. Simon Petersson Det stora kaoset Simon Petersson Marcus har kort blont hår, mycket muskler, är modig och är 32 år. Steve har brunt hår, blå ögon och är 31 år gammal. Cage har kort brunt hår, blåa ögon och är 24 år gamma

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Placement Report 2011. - en rapport om I-arens första anställning

Placement Report 2011. - en rapport om I-arens första anställning Placement Report 2011 - en rapport om I-arens första anställning Hej! Bakom framtagandet av denna rapport står alumniutskottet vid Sektionen för Industriell Ekonomi vid Linköpings Universitet. Utskottets

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 1 Bygga din berättelse och bildens koncept 2 Förberedelser 3 Fotografering 4 Avancerat digitalt hantverk 5 Visning och leverans För att skapa ett unikt konstverk berättandes

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Ort Plats och Resultat vid fler aktiviteter Plats och Resultat Luleå Kulturens Hus Antal besökare/deltagare: ca 6-7 personer stannade

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget!

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget! Sikte på utlandet Våga ta steget! Hur fungerar ett utbyte? Vad finns det egentligen för möjligheter för dig som student vid LTH när du har sikte på utlandet? LTH:s Internationella avdelning tillsammans

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race!

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race! Före tag 1 En guide till Ungdoms Leader - där ungdomar kan köra sitt eget race! Innehållsförteckning Sid 3 Ungdomar inom Leader Sid 5 U-lag, vad ska ett sådant göra? Sid 6 Vad måstefinnas för att skapa

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

seminarier östergötland

seminarier östergötland seminarier östergötland... hösten 2013 19 Fortsatt inspiration från Knowit i Östergötland under hösten 2013! September Under våren har Knowit i Östergötland genomfört ett antal mycket uppskattade seminarier

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Det sista slaget. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt

Det sista slaget. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt Arbetsmaterial LÄSARE Det sista slaget Författare: Tomas Dömstedt Bakgrund Det här materialet hör till boken Det sista slaget som är skriven av Tomas Dömstedt. Materialet är tänkt som ett stöd för dig

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 3 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Sanna designer/konstnär /Sanna slipar en möbel, köper blommor, visar upp sina konstverk, målar i en studio./ SANNA designer & konstnär.

Läs mer

PROTOKOLL 2009-01-19

PROTOKOLL 2009-01-19 PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: Klockan 17.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY105 Närvarande: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Jan Boman, Jimmy Berggren, Jonas Lundström, Andreas Mååg, Sara Elebro, Sofia

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Mathias Ericsson. Curriculum Vitae. Mathias Ericsson

Mathias Ericsson. Curriculum Vitae. Mathias Ericsson Curriculum Vitae Namn Födelseår E-post Adress Telefonnummer Kompetensinriktning Jag är en driven och social kille som tar mycket ansvar i mina arbetsgrupper. Jag strävar efter förbättring i mina och företagets

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Alamir Samir Elvira Fernandez Elin Lindberg Bakgrund Att forska är att skaffa sig djupare kunskaper om ett ämne, kan vara vad som helst. Föräldrastöd

Läs mer