Stormen Gudrun. Konsekvenser för nätbolag och samhälle ER 16:2005

Transkript

1 Stormen Gudrun Konsekvenser för nätbolag och samhälle ER 16:2005

2 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: e-post: Statens energimyndighet Upplaga: 600 ex ER 16:2005 ISSN

3 3

4 Förord Det oväder som drabbade de södra delarna av Sverige lördagskvällen den 8 januari 2005 fick förödande konsekvenser. Stora delar av södra Sverige blev strömlöst. Både fasta och mobila telefoner slutade att fungera. Vägar blockerades och stambanan stängdes av för all tågtrafik. Under några timmar blåste ett helt års nationell skogsavverkning ned eller av. Värst drabbades de östra delarna av Halland, södra delarna av Småland samt västra delarna av Blekinge. Stormens epicentrum vad gäller skadeverkningar förefaller ha legat i Ljungby. Många andra områden över hela södra Sverige fick dock också vidkännas stormens verkningar. Skadorna blev omfattande liksom uppröjningsarbetet. I ett första skede måste alla tillgängliga resurser ägnas åt röjningsarbete. Som mest deltog mer än personer ur militären i upprensningsarbetet. På många håll tog det över en vecka att skapa fullgod framkomlighet. Socialtjänsten blev hårt belastad i de drabbade kommunerna. Vatten, mat och omvårdnad behövde nå människor, ofta äldre, som satt isolerade ute på sina gårdar. Frivilligorganisationerna gjorde en stor insats för att mildra stormens verkningar. Fler än elabonnenter blev utan ström kvällen den 8 januari. De flesta återfick strömmen efter ungefär ett dygn, men för vissa permanentboende varade elavbrottet i hela 45 dagar. I genomsnitt kan strömavbrottet beräknas till knappt 4 dagar för de som drabbades. Nätbolagen satte till mycket stora resurser för att klara återuppbyggnaden fortast möjligt. Närmare km av ledningsnätet blev skadat och av detta beräknas ca km kräva komplett nybyggnation. Även telekommunikationerna drabbades av omfattande och långvariga störningar. Som framgår i denna rapport kan de totala kostnaderna för stormens skadeverkningar, skogsskador inräknade, uppskattas till i storleksordningen 10 miljarder kronor. Detta är enligt ett flertal bedömare den värsta naturkatastrof som landet har drabbats av. Till yttermera visso inträffade stormen endast ett par veckor efter tsunamikatastrofen i Sydostasien. Stormen visar att även det svenska samhället har svaga punkter. Få trodde säkert innan stormen slog till, att det svenska samhället skulle kunna drabbas av kaos. Likväl hände det. Rapporterna från de värst utsatta länen talar sitt tydliga språk. Elberoendet är stort. Samhället slutade under några dygn att fungera. Visserligen återfördes sektor efter sektor snabbt till ett normalt liv igen. Det skedde emellertid efter betydande insatser från frivilliga och utanför det normalt så välregisserade samhällsmönstret. När väl ordningen hade börjat återställas blev tid för reflexioner. 4

5 En synpunkt har blivit mer och mer vanlig under de månader som studien har pågått. Nämligen konstaterandet att vi hade nog tur att det inte blev värre. Till turen räknas frånvaro av tjockt snötäcke, mildvädret och att det var lördagseftermiddag samt att det hade varit långhelg. Trots det skördades, enligt uppgifter i media, dessvärre inte mindre än sjutton människoliv under stormen inklusive i uppröjningsarbetet och återuppbyggnaden av elnätet. Samtidigt väcker en händelse som stormen också en hel del frågor. Den viktigaste av dessa: Hur kan det komma sig att så många enkla saker gick snett? Rapporten har sammanställts som ett led i Energimyndighetens kontinuerliga arbete med att minimera riskerna för, och konsekvenser av, störningar i den tekniska infrastrukturen inom energiområdet. Rapporten beskriver bland annat övergripande händelseutveckling, beredskap och konsekvenser samt drar generella slutsatser med fokus på elförsörjningen. Stormen och dess efterverkningar gav många erfarenheter - såväl positiva som negativa - i berörda områden. Dessa bör nu tas tillvara. Utöver denna övergripande utvärdering har Energimyndigheten initierat detaljerade erfarenhetssammanställningar inom värmeförsörjningsområdet samt kring reservkraftshanteringen, prioriteringar och lokala nät. Ytterligare detaljstudier och analyser kan komma att genomföras framöver för att förbättra beredskapen inom energiförsörjningsområdet. För rapportens innehåll och slutsatser svarar företaget EuroFutures. Rapporten har tagits fram av en projektgrupp inom företaget bestående av Åke Dahlberg, Maria Lundberg, Tomas Stavbom och Carl Fredriksson (projektansvarig). Vi vill rikta ett varmt tack till de omkring 200 personer som haft tålamod att besvara närgångna intervjufrågor samt försett projektgruppen med nödvändiga faktauppgifter. Eskilstuna den 17 maj 2005 Andres Muld Avdelningschef Projektledare 5

6 Innehåll Förord Inledning Bakgrund Uppdraget Studiens genomförande Rapportens disposition Beskrivning av vad som hände Ovädret Drabbade kommuner och län Befolkning och befolkningsutveckling Ekonomi och utveckling i de fyra värst drabbade länen Näringslivsstruktur Slutsatser Nätbolagen skador och återuppbyggnad Det svenska elnätet Lokalnät och regionnät en översikt Beskrivning av nätstrukturen Störningsutbredning efter stormen Gudrun Geografisk utbredning Konsekvenser för regionnäten Lokalnäten Felavhjälpning och återuppbyggnad på kort sikt Beredskap Röjningsarbetet Linjearbete och utrustning Reservkraft Kommunikationsproblem Samverkan mellan företag och organisationer Organiserad elsamverkan Svenska Kraftnät och frivilliginsatser betydelsefulla Försvarsmaktens insatser Mindre god samverkan Nätbolagens kostnader Små effekter på biobränslemarknaden Sammanfattande slutsatser Samhällets konsekvenser av stormen tre fallstudier Alvesta Ljungby Värnamo Sammanfattande slutsatser Samhällets kostnader för stormen 79 6

7 5.1 Intangibla kostnader Kostnader för offentlig sektor Kostnader för näringslivet Kostnader för hushållen En sammanfattande samhällsekonomisk bedömning Sammanfattning och slutsatser Uppsummering Några viktiga generella iakttagelser Förslag till ytterligare studier Bilagor 95 Sydkraft...95 Vattenfall Eldistribution AB, region öst...98 Vattenfall Eldistribution AB, region mellan Vattenfall Eldistribution AB, region väst Fortum Distribution AB Härryda Energi Rödeby elverk KREAB Ale Elförening Habo Kraft AB Göteborg Energi Nät AB (GENAB) Jönköping Energi Nät AB Vaggeryd Elverk Värnamo Elnät AB Alvesta Energi Bilaga 2. Kartor över näten Referenser

8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Det oväder som drabbade Sverige lördagskvällen den 8 januari i år fick förödande konsekvenser. Elavbrotten var omfattande, vilket närmare kommer att beskrivas i denna rapport. Till detta kom att en mycket stor del av såväl den fasta som den mobila teletrafiken slogs ut i de värst drabbade områdena. Tågtrafiken stod still t.o.m. på stambanan Stockholm-Malmö och många mindre vägar var blockerade av nedfallna träd under flera dagar. Efter en veckas rekognosering kunde Skogsstyrelsen uppskatta att i stort sett ett helt års nationell avverkning, drygt 70 milj. m 3 skog, hade blåst ned eller av 1. Till yttermera visso inträffade stormen endast ett par veckor efter tsunamikatastrofen i Sydostasien. Trots att denna katastrof verkade förlamande på hela det svenska samhället blev debatten efter stormen ändå omfattande 2. Många strävade efter att peka ut syndabockar. Rykten och löst underbyggda anklagelser spreds i massmedia. Det svenska samhället hade än en gång visat sig mer sårbart än vad gemene man hade trott. 1.2 Uppdraget Denna rapport är en del i en mycket omfattande utredningsverksamhet som har dragits igång efter stormen. Som en följd av det omfattande och långvariga elavbrott som förorsakades av stormen gav Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet i februari Energimarknadsinspektionen vid Statens energimyndighet i uppdrag att föreslå åtgärder för att säkerställa en driftsäker elöverföring. Ungefär samtidigt gav Försvarsdepartementet ett uppdrag åt Krisberedskapsmyndigheten att tillsammans med länsstyrelserna i sju drabbade län och vissa andra myndigheter, bl.a. Energimyndigheten, redovisa erfarenheterna av krishanteringsarbetet i samband med stormen. De olika länsstyrelserna gör därvid sina undersökningar inom ramen för sin beredskapsplanering. Utöver detta har en stor rad utredningar initierats av skilda organisationer och med olika delsyften. Några exempel: Sveriges kommuner och landsting har inlett en egen undersökning. Detsamma har Svenskt Näringsliv gjort. Post&Telestyrelsen 1 Bedömningen har senare reviderats uppåt till 75 miljoner m 3 sk, se Skogsstyrelsen, Skadekostnadskalkyl för stormen Gudrun Fysiska och ekonomiska antaganden. 2 Energi & Media, Morgonnyheter från Svensk Energi 10 januari mars

10 (PTS) gjorde en snabbutredning, vilken avrapporterades redan i februari. 3 Företagarna i Kronobergs län har genomfört en enkät bland medlemsföretagen, vilken avrapporterades i form av ett pressmeddelande i mars i år 4. Energimyndigheten hade därutöver redan under januari fört diskussion om vilka mer generella lärdomar man kan dra inom energiområdet av stormens härjningar. Som ett led i dessa diskussioner och med hänvisning till gällande ramavtal, gav Energimyndigheten under februari EuroFutures i uppdrag att genomföra en dokumentering och konsekvensbeskrivning av stormens härjningar. Till uppdragsunderlaget fogades även en lista över exempel på frågeställningar som Energimarknadsinspektionen önskade få belysta inom ramen för sitt regeringsuppdrag från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Uppdraget kan därmed sägas innefatta två delar. För det första den del som ursprungligen diskuterades med Energimyndigheten och som i korthet går ut på att analysera konsekvenserna och lärdomarna av stormen. För de andra de specifika frågor som Energimarknadsinspektionen önskade få belysta inom ramen för sitt brådskande regeringsuppdrag. Energimarknadsinspektionsuppdraget har därvid avrapporterats separat 5. Av naturliga skäl sammanfaller de två delarna i väsentliga avseenden. Föreliggande rapport innehåller emellertid mer utförliga analyser av konsekvenserna för de drabbade områdena samt ett försök att ge en så god bild som möjligt av de kostnader som elavbrotten förorsakade. 1.3 Studiens genomförande Som redan understrukits startades omgående ett flertal undersökningar med anknytning till enbart elområdet i syfte att utreda stormens konsekvenser. Till detta skall läggas att de som drabbades av stormen befann sig i en mycket prekär och arbetsam situation i mer än en månad efter stormen. Detta kom att styra denna utrednings uppläggning. Vad som kan betraktas som en enkel och kostnadseffektiv datainsamlingsmetod som enkät, uteslöts av detta skäl. Studien har istället huvudsakligen baserats på flera omgångar av intervjuer. Dessa har därvid gjorts dels med representanter för olika organisationer, företag och myndigheter och dels med ett urval av nätbolag. I den senare urvalsgruppen ingick samtliga större nätbolag samt ett antal mindre. När det gäller nätbolagen genomfördes intervjuerna per telefon. Som underlag för intervjuerna översändes i förväg en frågemall av standardiserad karaktär för den nödvändiga faktadelen. Sammanlagt ingår 16 nätbolag i undersökningen (se faktaredovisningen nedan) 6. Intervjuer och faktainsamling från nätbolagen ägde rum under vecka Post&Telestyrelsen, Elektroniska kommunikationer och stormen den 8-9 januari 2005, Rapport nr PTS-ER-2005:9. 4 Se Företagarna i Kronoberg, Enkät om stormskador, Pressmeddelande Se Energimarknadsinspektionen, En leveranssäker elöverföring, Energimyndigheten I bilaga redovisas enbart femton nätbolag. Som närmare framgår av bilagan om KREAB, omfattar denna intervju dock både KREAB Skåne och KREAB Öst. 10

11 För att få ett underlag för bedömning av stormens samhällsekonomiska konsekvenser gjordes vidare ett antal fallstudier. Fallstudierna genomfördes i tre kommuner i centrala delar av det hårdast drabbade området. Totalt genomfördes ett 100-tal intervjuer i de utvalda kommunerna. För respektive kommun utgicks från följande trepartsmodell vad gäller konsekvensbeskrivningen: Hushåll Elavbrott Näringsliv Offentlig sektor Som fallstudier valdes Alvesta, Ljungby och Värnamo. Därutöver har även Markaryd studerats. Markaryd särredovisas dock inte i denna rapport. Samtliga kommuner besöktes och intervjuer genomfördes. Vissa uppföljande intervjuer har gjorts per telefon. Sammantaget har cirka 200 intervjuer genomförts som underlag för konsekvensbedömningarna i denna rapport. 1.4 Rapportens disposition Rapporten har, förutom ett inledningskapitel (kapitel 1) och ett avslutande slutsatskapitel (kapitel 6), disponerats i följande fyra huvudkapitel: Först, kapitel 2, görs en genomgång av vad som egentligen hände. Avsnittet baseras i huvudsak på en redovisning av väderstatistik från SMHI. I detta kapitel gör vi även en översiktlig presentation av det drabbade området vad avser befolkning, ekonomi och näringsliv. Kapitel 3 ägnas därefter åt de drabbade nätbolagen. Resultaten av faktainsamlingen och intervjuerna redovisas. Urvalet av nätbolag gjordes medvetet stratifierat så att samtliga större bolag har ingått i vår undersökning. För att få en bättre förståelse av de mindre bolagens sätt att lösa problemen kompletterades materialet med ett urval av små nätbolag. Totalt kan uppskattas att mer än 90 11

12 procent av antalet drabbade hushåll i stormområdet är kunder hos de intervjuade nätbolagen. I kapitlet ingår även en redovisning av hur samverkansorganisationen har fungerat. Till kapitlet har fogats en bilaga där en redogörelse för respektive nätbolags arbete närmare beskrivs. I det därpå efterföljande kapitlet, kapitel 4, presenteras de tre praktikfallskommunerna. Presentationerna följer i stort sett samma modell i samtliga fall. Vad gäller den offentliga sektorn görs en genomgång av de olika kommunala förvaltningarnas arbete efter stormen. Vad gäller näringslivet har utgångspunkten tagits i de fyra sektorerna tillverkning, handel, tjänster respektive jord- och skogsbruk. Några iakttagelser från de värst drabbade företagen redovisas liksom intervjuer med några hushåll. Kapitel 5 ägnas åt en konsekvensredovisning och kostnadsbedömning. Härvid följer vi samma uppdelning som i resultatrapporteringen ovan. Förutom det material som insamlats från nätbolagen, görs skattningar av vad elavbrottet har kostat hushållen, näringslivet samt offentlig sektor. Underlaget från de fyra kommunerna används för att göra en genomsnittlig skattning av vad stormen har kostat per avbrottsdag. Utifrån detta görs avslutningsvis en sammanfattande samhällsekonomisk bedömning. Det är härvid av vikt att påpeka att uppmärksamhet måste fästas på riskerna för olika typer av dubbelräkningar. Bland annat har det varit svårt att skilja kostnader för själva stormen från de kostnader som teleavbrott respektive elavbrottet har förorsakat. 12

13 2. Beskrivning av vad som hände I detta kapitel beskrivs först det oväder som drabbade landet. Därefter ges en beskrivning av de områden av landet som drabbades värst. Beskrivningen ges i termer av befolkning, ekonomi och näringslivsstruktur. Denna faktabakgrund bedömer vi vara väsentlig för att några slutsatser skall kunna dras inför andra liknande situationer. 2.1 Ovädret I jämförelse med tidigare hårda stormar i landet fick årets storm väsentligt svårare konsekvenser. Den tidigare svåraste stormen vad gäller skogsskador inträffade den 1 november 1969 då ca 25 milj. m 3 skog föll. Före det får man gå tillbaka till den 3 januari år 1954, då ca 18 milj. m 3 skog knäcktes. Gången dessförinnan var på juldagen år 1902, då också stora (dock okänt hur stora) skador uppstod. Ingen av dessa stormar fick tillnärmelsevis samma förödande konsekvenser för elnätet 7. Förutom dessa fyra riktigt svåra stormar har SMHI registrerat ytterligare ett antal, ur stormstyrkesynpunkt, hårda stormar under 1900-talet. Dessa var dock något mindre omfattande ur trädfällningssynpunkt. Rent statistiskt skulle man utifrån detta kunna dra slutsatsen att riktigt svåra stormar (med > 10 milj. m 3 fälld skog) inträffar ungefär vart 25:e år i Sverige. Detta även om orsakerna till trädfällningen kan vara olika. Därutöver förefaller något, ur trädfällningssynpunkt, mindre svåra stormar (med 10 milj. m 3 fälld skog) att drabba landet ungefär vart 10:e år. Hur kunde det komma sig att denna januaristorm fick så förödande konsekvenser på skogsbestånd och elnät? När det gäller själva väderleken, var årets storm mycket hård, men inte exceptionell att döma av SMHIs statistik. Detta med undantag för att den drabbade ett större område än de flesta tidigare stormar. Under årets storm blåste det orkanvindar (gräns 32,7 m/sek) över stora områden, men detta har skett även under tidigare stormar. Och då i flera fall utan att konsekvenserna har blivit så omfattande som i år. De kraftigaste vindarna uppmättes i år på Hanö, där en medelvind på 33 m/sek noterades när det var som värst. I de kraftigaste uppmätta vindbyarna nådde vinden 42 m/sek på Hanö. Nästan lika starka vindar uppmättes på flera håll efter Västkusten och på Gotland. Som vanligt var vindarna kraftigast vid havet och vid de större sjöarna vilket också framgår av kartan (figur 2.1) nedan. Det var dock inte på de öppna platserna som skadorna blev störst. Detta förklaras av att skogsbeståndet är mer härdat och har bättre rotsystem i utsatta vindlägen. 7 Se SMHI, Väder och Vatten, 1/2005, sid

14 Figur 2.1 Maximala vindbyar på 10 meters höjd Källa: Bearbetning av karta från SMHI, Väder och vatten 2/

15 Förloppet kan i korthet beskrivas enligt följande: SMHI gick under fredagskvällen den 7 januari ut och varnade för att ett lågtryck höll på att bildas nordväst om Irland. Som framgår senare i detta avsnitt uppfattades också denna varning av både nätbolag och kommuner. Ett knappt dygn senare hade ovädret nått Sverige med explosionsartad kraft och ytterligare ett dygn senare hade det dragit förbi. Vindmaximum nåddes nästan samtidigt mellan kl. 20 och 21 på de tre väderstationerna Måseskär (NV om Göteborg), Växjö och Hanö (SO om Sölvesborg). Elavbrotten började dock redan tidigare än så. De första elavbrotten i de fyra hårdast drabbade länen, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge rapporterades till Sydkraft vid 15-tiden under lördagen den 8 januari. Stormen slog först ut strömmen i de västra delarna av Jönköping och Kronobergs län för att sedan snabbt mörklägga stora delar av framför allt landsbygden i de fyra länen. Om vädret i sig bör noteras att lågtrycksbanan följde i stort sett samma mönster som tidigare kraftiga lågtryck. Dock med en något mer SV-NO riktning än vid tidigare oväder. Vindarna var sydvästliga från början för att senare vrida alltmer över på väst. Inte heller detta är något exceptionellt enligt väderstatistiken. Enligt meteorologerna på SMHI förekom sannolikt inte några tromber även om det var åska på sina ställen på Västkusten 8. De svåra konsekvenserna måste därför sannolikt förklaras av vissa olyckliga omständigheter. En sådan omständighet som senare också skulle visa sig vara en lycklig omständighet var att det rådde mildväder. Den drabbade landsbygdsbefolkningen kunde därmed klara sig med mindre uppvärmning av husen. Som en följd av den långa perioden av milt väder var det inte någon tjäle i marken. Detta gjorde skogen mer känslig för de hårda vindarna. Andra omständigheter som sannolikt kommer att följas upp och utredas i särskild ordning, är att den granskog som hade planterats, möjligen inte är biotopiskt lämplig i vissa områden. SMHI skriver således i sin nättidning Väder och Vatten 1/2005 att I synnerhet rena granbestånd har drabbats värst Vidare skriver man att den naturliga skogstypen i inre Halland främst bokskog på fastmark och al och björk i kärr drabbades nu bara av ringa eller måttliga skador. Även i de intervjuer med nätföretagen som genomförts (se bilaga), framkommer att det främst var i granskog som ledningarna drabbades värst och orsakade elavbrott. 8 Telefonintervju med meteorolog Hans Alexandersson, SMHI den 22 februari

16 2.2 Drabbade kommuner och län Som framgår av det efterföljande kapitlet var det framför allt Kronobergs län och angränsande delar av omkringliggande län som drabbades hårt av ovädret. I detta kapitel ges en kort redogörelse för näringsliv och befolkning i det drabbade området. Kapitlet är avsett att utgöra en nödvändig bakgrundsteckning för att kunna förstå efterföljande resonemang om stormens återverkningar och för att kunna dra lärdomar inför framtiden Befolkning och befolkningsutveckling Eftersom det är så stora områden och många kommuner som i någon utsträckning har drabbats skulle det leda för långt att ge en utförlig presentation av dessa. Här skall endast konstateras att de sju angivna länen hyser inte mindre än 43 procent av Sveriges befolkning eller sammanlagt närmare 3,9 miljoner invånare. Merparten av dessa invånare blev dock inte särskilt hårt drabbade av stormen med åtföljande elavbrott. Speciellt inte i städerna eller de större tätorterna. Som framgår nedan rör sig det hårt drabbade området om knappt en miljon invånare. Tillväxt och stagnation Befolkningsutvecklingen i de sju utpekade länen som helhet har varit positiv med en total ökning med lite drygt invånare under den senaste tioårsperioden. Av denna ökning har inte mindre än invånare tillkommit sedan år Befolkningstillväxten har således accelererat i södra Sverige som helhet. Befolkningsutvecklingen har dock varit långt ifrån homogen. Som framgår av tabell 2.1 nedan är det den västra delen av regionen och då framför allt storstadsregionerna Malmö och Göteborg samt Halland som har vuxit. Smålandslänen och Blekinge har befolkningsmässigt minskat under en längre tid. Tabell 2.1 Befolkningen i de sju drabbade länen Källa: SCB Befolkningsstatistiken samt Glesbygdsverkets årsbok 16

17 En levande landsbygd Andelen landsbygdsbefolkning är hög eller mycket hög i flera av dessa sju län. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet i riket är knappt 24 procent. Trots att länen ligger i den tämligen tätbefolkade södra landsänden finns det t.o.m. glesbygdsboende i flera av länen. Och vad mera är; gles- och landsbygden hålls levande i dessa delar av landet. I det särskilt hårt drabbade länet Kronoberg bor närmare hälften av befolkningen fortfarande på landsbygden. Vidare bör noteras att de sju länen har haft en synnerligen olikartad intern utveckling. Skåne, Halland och Västra Götaland har haft en tämligen stabil utveckling sett över både stad och land under senare år. I Skåne har den av Glesbygdsverket definierade glesbygden 9 och den tätortsnära landsbygden ökat med 24 respektive personer under åren 2002 och I Halland är antalet glesbygdsboende oförändrat medan den tätortsnära landsbygden har ökat med hela personer under de nämnda två åren; en ökning med inte mindre än 1,6 procent! I Västra Götaland har t.o.m. glesbygdsbefolkningen ökat tämligen kraftigt; speciellt i Bohusläns skärgård. Under 2002 och 2003 har glesbygdsbefolkningen ökat med 210 personer eller drygt 1 procent. Under samma period har den tätortsnära landsbygdsbefolkningen ökat med personer. I detta stora och sammanslagna län är dock bilden inte homogen. Framför allt är det på Västkusten och i närheten av Göteborg som landsbygdsbefolkningen har ökat, medan den har minskat i Dalsland och på Västgötaslätten. Landsbygden allt glesare i de fyra hårdast drabbade länen I de fyra län som har haft den svagaste utvecklingen har däremot speciellt den tätortsnära landsbygden urholkats kraftigt på människor under senare år (se figur 2.2). Även de flesta av tätorterna har minskat betydligt i dessa län. Undantaget är residensstäderna som också har fått stora statliga tillskott under den senaste tioårsperioden genom de regionala högskoleutbildningarna. Framför allt har utvecklingen varit positiv i Jönköping resp. Växjö. Som framgår av figur 2.2 nedan har den rena glesbygden däremot inte berörts särskilt mycket av befolkningsförändringarna i dessa fyra län. Minskningen på den tätortsnära landsbygden har emellertid bidragit till att glesa ut befolkningsstrukturen ytterligare. Många tidigare små lantbruk och torp har blivit fritidshus. 9 Glesbygdsverket definierar olika områdestyper på följande sätt (se även Glesbygdsverkets årsrapport): Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än invånare samt öar utan fast landförbindelse. Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter med fler än invånare. Tätorter är i denna definition orter som har fler än invånare. 17

18 Figur 2.2 Befolkningsförändringar inom de fyra hårdast drabbade länen Källa: Glesbygdsverket Det är således på en allt befolkningsglesare landsbygd inom dessa fyra län som de värsta stormskadorna har inträffat. En konsekvens är att en redan tidigare gles nätstruktur (om man ser till användningen av elnätet) har blivit ännu glesare och ledningslängden per invånare ytterligare förlängd under senare år Ekonomi och utveckling i de fyra värst drabbade länen Kontinuerlig BRP-tillväxt Trots en tämligen konstant befolkningsminskning i samtliga de fyra län som drabbats värst, har denna inte givit några negativa utslag i bruttoregionprodukten (BRP). Produktivitetsökningen har mer än väl kompenserat för befolkningsminskningen. I samtliga län har BRP därigenom ökat kontinuerligt sedan mitten av 1990-talet. År 2002 var bruttoregionprodukten per invånare högst i de gamla industrilänen Jönköping och Kronoberg. Båda dessa län kan för det nämnda året redovisa en BRP per capita på ca kr per invånare. Kalmar och Blekinge, två län som har gått igenom en tuff strukturomvandlingsperiod, ligger något lägre; respektive kr per invånare. Lönesumman ökar Statistik över bruttoregionprodukten släpar alltid efter några år. Samma makrobild erhålles emellertid även vid en analys av lönesummans utveckling mellan år 1998 och år 2003 i de fyra länen. Som framgår av figur 2.3 nedan har utvecklingen av lönesummorna följts åt tämligen väl i dessa särskilt hårt drabbade län. Som kan skönjas i diagrammet är utvecklingen dock något bättre för Jönköpings län. 18

19 Figuren nedan visar den totala lönesumman i respektive län. Mätt som lönesumma per invånare ligger Jönköping och Kronoberg även här något högre än de två övriga länen. I Jönköpings och Kronobergs län är lönesumman ca kr per invånare. I de två övriga länen, Kalmar och Blekinge, når lönesumman endast upp till ca kr per invånare vilket är lägre än riksgenomsnittet. Figur 2.3 Utvecklingen av lönesumman i de fyra drabbade länen, Miljarder kr Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 10 Blekinge län Källa: Statistiska Centralbyrån, bearbetning av kontrolluppgifter. Sammantaget pekar således tillgängliga siffror på att den ekonomiska situationen och utvecklingen är tämligen likartad i de fyra drabbade länen. De två småföretagstäta länen, Kronoberg och framförallt Jönköping, synes dock ha ett visst ekonomiskt försprång gentemot de två övriga Näringslivsstruktur Tillverkningsindustrin Ur industriell synvinkel företer de fyra länen både likheter och olikheter. Både Jönköpings och Kronobergs län är välkända sedan länge för en mycket framgångsrik och livskraftig småföretagskultur. Företagen i förhållandevis små orter som Gnosjö, Vaggeryd, Anderstorp, Gislaved, m.fl har gång på gång trotsat alla centrala utsagor om att företag måste vara stora och ha en framgångsrik forskning för att vara konkurrenskraftiga. I dessa delar av Småland lever småföretagsamheten. Framför allt är det den mekaniska verkstadsindustrin som har varit framgångsrik. I andra delar av Småland och även i Blekinge har den industriella kulturen sett annorlunda ut. I både Kalmar och Blekinge har industristrukturen vad gäller verkstadsföretagen präglats av större företag. Här har också strukturomvandlingen 19

20 varit kraftig. Exempelvis har varven i Oskarshamn, Kalmar och Karlskrona lagts ned eller minskats till en mycket blygsam nivå. Även den manuella glasindustrin som sätter sin prägel på denna del av landet, har gått igenom en mycket stark strukturomvandling. Till likheterna mellan dessa fyra län hör att en stor del av företagen återfinns på landsbygden eller i mycket små orter. Trots att en systematisk genomgång och statistik över andelen landsbygdsföretag i Sverige saknas, pekar olika iakttagelser på att de delar av framför allt Småland, där stormen slog till värst, också är det område i landet som har det största landsbygdsföretagandet. Mjölkbönder och livsmedelsindustri Även vad beträffar jordbrukssidan företer länen vissa likheter. Samtliga fyra län har en förhållandevis stor jordbruksverksamhet. Enligt SCB finns det inte mindre än arbetsställen registrerade inom jordbruksområdet i de fyra länen. De flesta av dessa bedriver en mycket blygsam verksamhet och kan närmast betraktas som enbart bostadsställen. Enligt Jordbruksverket är omkring av arbetsställena djurhållare och av dessa är mjölkbönder. Belastningen på mjölkgårdarna har varit mycket stor i samband med strömavbrottet. Ytterligare en siffra som kan vara värd att uppmärksamma är att det i dessa fyra län finns inte mindre än 324 arbetsställen inom livsmedelsindustrin. Dessa hänger många gånger nära samman med den ovan beskrivna lokala livsmedelsproduktionen. En nedgång i den senare får återverkningar redan på kort sikt i industriledet. Träriket Vidare har dessa fyra särskilt hårt drabbade län inte mindre än registrerade arbetsställen inom skogsbruksområdet; likaledes enligt SCB. Det är ett stort antal av dessa arbetsställen som har drabbats synnerligen hårt av stormens direkta verkningar. Värt att notera är att det vid dessa arbetsställen endast finns knappt anställda. Siffran ska ställas i relation till de siffror som angivits vad avser behoven hos nätbolagen för att röja upp i stormens härjningar. Behoven av att anlita arbetskraft från andra delar av landet eller andra länder samt att förlita sig på frivilliga resurser var med andra ord stora. Inom de fyra länen finns även en stark tradition vad gäller vidareförädling av träråvaran. Industriledet är stort och omfattar inte mindre än arbetsställen varav en stor del utgörs av sågverk och hyvlerier. Även snickeri och möbelfabrikerna är många. Majoriteten av dessa träföretag är uppbyggda på att vidareförädla lokal råvara. Det faktum att dessa delar av landet ibland marknadsför sig som Träriket indikerar att stormen kan komma att få vissa struktureffekter redan på medellång sikt. 20