Stormen Gudrun. Konsekvenser för nätbolag och samhälle ER 16:2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stormen Gudrun. Konsekvenser för nätbolag och samhälle ER 16:2005"

Transkript

1 Stormen Gudrun Konsekvenser för nätbolag och samhälle ER 16:2005

2 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: e-post: Statens energimyndighet Upplaga: 600 ex ER 16:2005 ISSN

3 3

4 Förord Det oväder som drabbade de södra delarna av Sverige lördagskvällen den 8 januari 2005 fick förödande konsekvenser. Stora delar av södra Sverige blev strömlöst. Både fasta och mobila telefoner slutade att fungera. Vägar blockerades och stambanan stängdes av för all tågtrafik. Under några timmar blåste ett helt års nationell skogsavverkning ned eller av. Värst drabbades de östra delarna av Halland, södra delarna av Småland samt västra delarna av Blekinge. Stormens epicentrum vad gäller skadeverkningar förefaller ha legat i Ljungby. Många andra områden över hela södra Sverige fick dock också vidkännas stormens verkningar. Skadorna blev omfattande liksom uppröjningsarbetet. I ett första skede måste alla tillgängliga resurser ägnas åt röjningsarbete. Som mest deltog mer än personer ur militären i upprensningsarbetet. På många håll tog det över en vecka att skapa fullgod framkomlighet. Socialtjänsten blev hårt belastad i de drabbade kommunerna. Vatten, mat och omvårdnad behövde nå människor, ofta äldre, som satt isolerade ute på sina gårdar. Frivilligorganisationerna gjorde en stor insats för att mildra stormens verkningar. Fler än elabonnenter blev utan ström kvällen den 8 januari. De flesta återfick strömmen efter ungefär ett dygn, men för vissa permanentboende varade elavbrottet i hela 45 dagar. I genomsnitt kan strömavbrottet beräknas till knappt 4 dagar för de som drabbades. Nätbolagen satte till mycket stora resurser för att klara återuppbyggnaden fortast möjligt. Närmare km av ledningsnätet blev skadat och av detta beräknas ca km kräva komplett nybyggnation. Även telekommunikationerna drabbades av omfattande och långvariga störningar. Som framgår i denna rapport kan de totala kostnaderna för stormens skadeverkningar, skogsskador inräknade, uppskattas till i storleksordningen 10 miljarder kronor. Detta är enligt ett flertal bedömare den värsta naturkatastrof som landet har drabbats av. Till yttermera visso inträffade stormen endast ett par veckor efter tsunamikatastrofen i Sydostasien. Stormen visar att även det svenska samhället har svaga punkter. Få trodde säkert innan stormen slog till, att det svenska samhället skulle kunna drabbas av kaos. Likväl hände det. Rapporterna från de värst utsatta länen talar sitt tydliga språk. Elberoendet är stort. Samhället slutade under några dygn att fungera. Visserligen återfördes sektor efter sektor snabbt till ett normalt liv igen. Det skedde emellertid efter betydande insatser från frivilliga och utanför det normalt så välregisserade samhällsmönstret. När väl ordningen hade börjat återställas blev tid för reflexioner. 4

5 En synpunkt har blivit mer och mer vanlig under de månader som studien har pågått. Nämligen konstaterandet att vi hade nog tur att det inte blev värre. Till turen räknas frånvaro av tjockt snötäcke, mildvädret och att det var lördagseftermiddag samt att det hade varit långhelg. Trots det skördades, enligt uppgifter i media, dessvärre inte mindre än sjutton människoliv under stormen inklusive i uppröjningsarbetet och återuppbyggnaden av elnätet. Samtidigt väcker en händelse som stormen också en hel del frågor. Den viktigaste av dessa: Hur kan det komma sig att så många enkla saker gick snett? Rapporten har sammanställts som ett led i Energimyndighetens kontinuerliga arbete med att minimera riskerna för, och konsekvenser av, störningar i den tekniska infrastrukturen inom energiområdet. Rapporten beskriver bland annat övergripande händelseutveckling, beredskap och konsekvenser samt drar generella slutsatser med fokus på elförsörjningen. Stormen och dess efterverkningar gav många erfarenheter - såväl positiva som negativa - i berörda områden. Dessa bör nu tas tillvara. Utöver denna övergripande utvärdering har Energimyndigheten initierat detaljerade erfarenhetssammanställningar inom värmeförsörjningsområdet samt kring reservkraftshanteringen, prioriteringar och lokala nät. Ytterligare detaljstudier och analyser kan komma att genomföras framöver för att förbättra beredskapen inom energiförsörjningsområdet. För rapportens innehåll och slutsatser svarar företaget EuroFutures. Rapporten har tagits fram av en projektgrupp inom företaget bestående av Åke Dahlberg, Maria Lundberg, Tomas Stavbom och Carl Fredriksson (projektansvarig). Vi vill rikta ett varmt tack till de omkring 200 personer som haft tålamod att besvara närgångna intervjufrågor samt försett projektgruppen med nödvändiga faktauppgifter. Eskilstuna den 17 maj 2005 Andres Muld Avdelningschef Projektledare 5

6 Innehåll Förord Inledning Bakgrund Uppdraget Studiens genomförande Rapportens disposition Beskrivning av vad som hände Ovädret Drabbade kommuner och län Befolkning och befolkningsutveckling Ekonomi och utveckling i de fyra värst drabbade länen Näringslivsstruktur Slutsatser Nätbolagen skador och återuppbyggnad Det svenska elnätet Lokalnät och regionnät en översikt Beskrivning av nätstrukturen Störningsutbredning efter stormen Gudrun Geografisk utbredning Konsekvenser för regionnäten Lokalnäten Felavhjälpning och återuppbyggnad på kort sikt Beredskap Röjningsarbetet Linjearbete och utrustning Reservkraft Kommunikationsproblem Samverkan mellan företag och organisationer Organiserad elsamverkan Svenska Kraftnät och frivilliginsatser betydelsefulla Försvarsmaktens insatser Mindre god samverkan Nätbolagens kostnader Små effekter på biobränslemarknaden Sammanfattande slutsatser Samhällets konsekvenser av stormen tre fallstudier Alvesta Ljungby Värnamo Sammanfattande slutsatser Samhällets kostnader för stormen 79 6

7 5.1 Intangibla kostnader Kostnader för offentlig sektor Kostnader för näringslivet Kostnader för hushållen En sammanfattande samhällsekonomisk bedömning Sammanfattning och slutsatser Uppsummering Några viktiga generella iakttagelser Förslag till ytterligare studier Bilagor 95 Sydkraft...95 Vattenfall Eldistribution AB, region öst...98 Vattenfall Eldistribution AB, region mellan Vattenfall Eldistribution AB, region väst Fortum Distribution AB Härryda Energi Rödeby elverk KREAB Ale Elförening Habo Kraft AB Göteborg Energi Nät AB (GENAB) Jönköping Energi Nät AB Vaggeryd Elverk Värnamo Elnät AB Alvesta Energi Bilaga 2. Kartor över näten Referenser

8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Det oväder som drabbade Sverige lördagskvällen den 8 januari i år fick förödande konsekvenser. Elavbrotten var omfattande, vilket närmare kommer att beskrivas i denna rapport. Till detta kom att en mycket stor del av såväl den fasta som den mobila teletrafiken slogs ut i de värst drabbade områdena. Tågtrafiken stod still t.o.m. på stambanan Stockholm-Malmö och många mindre vägar var blockerade av nedfallna träd under flera dagar. Efter en veckas rekognosering kunde Skogsstyrelsen uppskatta att i stort sett ett helt års nationell avverkning, drygt 70 milj. m 3 skog, hade blåst ned eller av 1. Till yttermera visso inträffade stormen endast ett par veckor efter tsunamikatastrofen i Sydostasien. Trots att denna katastrof verkade förlamande på hela det svenska samhället blev debatten efter stormen ändå omfattande 2. Många strävade efter att peka ut syndabockar. Rykten och löst underbyggda anklagelser spreds i massmedia. Det svenska samhället hade än en gång visat sig mer sårbart än vad gemene man hade trott. 1.2 Uppdraget Denna rapport är en del i en mycket omfattande utredningsverksamhet som har dragits igång efter stormen. Som en följd av det omfattande och långvariga elavbrott som förorsakades av stormen gav Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet i februari Energimarknadsinspektionen vid Statens energimyndighet i uppdrag att föreslå åtgärder för att säkerställa en driftsäker elöverföring. Ungefär samtidigt gav Försvarsdepartementet ett uppdrag åt Krisberedskapsmyndigheten att tillsammans med länsstyrelserna i sju drabbade län och vissa andra myndigheter, bl.a. Energimyndigheten, redovisa erfarenheterna av krishanteringsarbetet i samband med stormen. De olika länsstyrelserna gör därvid sina undersökningar inom ramen för sin beredskapsplanering. Utöver detta har en stor rad utredningar initierats av skilda organisationer och med olika delsyften. Några exempel: Sveriges kommuner och landsting har inlett en egen undersökning. Detsamma har Svenskt Näringsliv gjort. Post&Telestyrelsen 1 Bedömningen har senare reviderats uppåt till 75 miljoner m 3 sk, se Skogsstyrelsen, Skadekostnadskalkyl för stormen Gudrun Fysiska och ekonomiska antaganden. 2 Energi & Media, Morgonnyheter från Svensk Energi 10 januari mars

10 (PTS) gjorde en snabbutredning, vilken avrapporterades redan i februari. 3 Företagarna i Kronobergs län har genomfört en enkät bland medlemsföretagen, vilken avrapporterades i form av ett pressmeddelande i mars i år 4. Energimyndigheten hade därutöver redan under januari fört diskussion om vilka mer generella lärdomar man kan dra inom energiområdet av stormens härjningar. Som ett led i dessa diskussioner och med hänvisning till gällande ramavtal, gav Energimyndigheten under februari EuroFutures i uppdrag att genomföra en dokumentering och konsekvensbeskrivning av stormens härjningar. Till uppdragsunderlaget fogades även en lista över exempel på frågeställningar som Energimarknadsinspektionen önskade få belysta inom ramen för sitt regeringsuppdrag från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Uppdraget kan därmed sägas innefatta två delar. För det första den del som ursprungligen diskuterades med Energimyndigheten och som i korthet går ut på att analysera konsekvenserna och lärdomarna av stormen. För de andra de specifika frågor som Energimarknadsinspektionen önskade få belysta inom ramen för sitt brådskande regeringsuppdrag. Energimarknadsinspektionsuppdraget har därvid avrapporterats separat 5. Av naturliga skäl sammanfaller de två delarna i väsentliga avseenden. Föreliggande rapport innehåller emellertid mer utförliga analyser av konsekvenserna för de drabbade områdena samt ett försök att ge en så god bild som möjligt av de kostnader som elavbrotten förorsakade. 1.3 Studiens genomförande Som redan understrukits startades omgående ett flertal undersökningar med anknytning till enbart elområdet i syfte att utreda stormens konsekvenser. Till detta skall läggas att de som drabbades av stormen befann sig i en mycket prekär och arbetsam situation i mer än en månad efter stormen. Detta kom att styra denna utrednings uppläggning. Vad som kan betraktas som en enkel och kostnadseffektiv datainsamlingsmetod som enkät, uteslöts av detta skäl. Studien har istället huvudsakligen baserats på flera omgångar av intervjuer. Dessa har därvid gjorts dels med representanter för olika organisationer, företag och myndigheter och dels med ett urval av nätbolag. I den senare urvalsgruppen ingick samtliga större nätbolag samt ett antal mindre. När det gäller nätbolagen genomfördes intervjuerna per telefon. Som underlag för intervjuerna översändes i förväg en frågemall av standardiserad karaktär för den nödvändiga faktadelen. Sammanlagt ingår 16 nätbolag i undersökningen (se faktaredovisningen nedan) 6. Intervjuer och faktainsamling från nätbolagen ägde rum under vecka Post&Telestyrelsen, Elektroniska kommunikationer och stormen den 8-9 januari 2005, Rapport nr PTS-ER-2005:9. 4 Se Företagarna i Kronoberg, Enkät om stormskador, Pressmeddelande Se Energimarknadsinspektionen, En leveranssäker elöverföring, Energimyndigheten I bilaga redovisas enbart femton nätbolag. Som närmare framgår av bilagan om KREAB, omfattar denna intervju dock både KREAB Skåne och KREAB Öst. 10

11 För att få ett underlag för bedömning av stormens samhällsekonomiska konsekvenser gjordes vidare ett antal fallstudier. Fallstudierna genomfördes i tre kommuner i centrala delar av det hårdast drabbade området. Totalt genomfördes ett 100-tal intervjuer i de utvalda kommunerna. För respektive kommun utgicks från följande trepartsmodell vad gäller konsekvensbeskrivningen: Hushåll Elavbrott Näringsliv Offentlig sektor Som fallstudier valdes Alvesta, Ljungby och Värnamo. Därutöver har även Markaryd studerats. Markaryd särredovisas dock inte i denna rapport. Samtliga kommuner besöktes och intervjuer genomfördes. Vissa uppföljande intervjuer har gjorts per telefon. Sammantaget har cirka 200 intervjuer genomförts som underlag för konsekvensbedömningarna i denna rapport. 1.4 Rapportens disposition Rapporten har, förutom ett inledningskapitel (kapitel 1) och ett avslutande slutsatskapitel (kapitel 6), disponerats i följande fyra huvudkapitel: Först, kapitel 2, görs en genomgång av vad som egentligen hände. Avsnittet baseras i huvudsak på en redovisning av väderstatistik från SMHI. I detta kapitel gör vi även en översiktlig presentation av det drabbade området vad avser befolkning, ekonomi och näringsliv. Kapitel 3 ägnas därefter åt de drabbade nätbolagen. Resultaten av faktainsamlingen och intervjuerna redovisas. Urvalet av nätbolag gjordes medvetet stratifierat så att samtliga större bolag har ingått i vår undersökning. För att få en bättre förståelse av de mindre bolagens sätt att lösa problemen kompletterades materialet med ett urval av små nätbolag. Totalt kan uppskattas att mer än 90 11

12 procent av antalet drabbade hushåll i stormområdet är kunder hos de intervjuade nätbolagen. I kapitlet ingår även en redovisning av hur samverkansorganisationen har fungerat. Till kapitlet har fogats en bilaga där en redogörelse för respektive nätbolags arbete närmare beskrivs. I det därpå efterföljande kapitlet, kapitel 4, presenteras de tre praktikfallskommunerna. Presentationerna följer i stort sett samma modell i samtliga fall. Vad gäller den offentliga sektorn görs en genomgång av de olika kommunala förvaltningarnas arbete efter stormen. Vad gäller näringslivet har utgångspunkten tagits i de fyra sektorerna tillverkning, handel, tjänster respektive jord- och skogsbruk. Några iakttagelser från de värst drabbade företagen redovisas liksom intervjuer med några hushåll. Kapitel 5 ägnas åt en konsekvensredovisning och kostnadsbedömning. Härvid följer vi samma uppdelning som i resultatrapporteringen ovan. Förutom det material som insamlats från nätbolagen, görs skattningar av vad elavbrottet har kostat hushållen, näringslivet samt offentlig sektor. Underlaget från de fyra kommunerna används för att göra en genomsnittlig skattning av vad stormen har kostat per avbrottsdag. Utifrån detta görs avslutningsvis en sammanfattande samhällsekonomisk bedömning. Det är härvid av vikt att påpeka att uppmärksamhet måste fästas på riskerna för olika typer av dubbelräkningar. Bland annat har det varit svårt att skilja kostnader för själva stormen från de kostnader som teleavbrott respektive elavbrottet har förorsakat. 12

13 2. Beskrivning av vad som hände I detta kapitel beskrivs först det oväder som drabbade landet. Därefter ges en beskrivning av de områden av landet som drabbades värst. Beskrivningen ges i termer av befolkning, ekonomi och näringslivsstruktur. Denna faktabakgrund bedömer vi vara väsentlig för att några slutsatser skall kunna dras inför andra liknande situationer. 2.1 Ovädret I jämförelse med tidigare hårda stormar i landet fick årets storm väsentligt svårare konsekvenser. Den tidigare svåraste stormen vad gäller skogsskador inträffade den 1 november 1969 då ca 25 milj. m 3 skog föll. Före det får man gå tillbaka till den 3 januari år 1954, då ca 18 milj. m 3 skog knäcktes. Gången dessförinnan var på juldagen år 1902, då också stora (dock okänt hur stora) skador uppstod. Ingen av dessa stormar fick tillnärmelsevis samma förödande konsekvenser för elnätet 7. Förutom dessa fyra riktigt svåra stormar har SMHI registrerat ytterligare ett antal, ur stormstyrkesynpunkt, hårda stormar under 1900-talet. Dessa var dock något mindre omfattande ur trädfällningssynpunkt. Rent statistiskt skulle man utifrån detta kunna dra slutsatsen att riktigt svåra stormar (med > 10 milj. m 3 fälld skog) inträffar ungefär vart 25:e år i Sverige. Detta även om orsakerna till trädfällningen kan vara olika. Därutöver förefaller något, ur trädfällningssynpunkt, mindre svåra stormar (med 10 milj. m 3 fälld skog) att drabba landet ungefär vart 10:e år. Hur kunde det komma sig att denna januaristorm fick så förödande konsekvenser på skogsbestånd och elnät? När det gäller själva väderleken, var årets storm mycket hård, men inte exceptionell att döma av SMHIs statistik. Detta med undantag för att den drabbade ett större område än de flesta tidigare stormar. Under årets storm blåste det orkanvindar (gräns 32,7 m/sek) över stora områden, men detta har skett även under tidigare stormar. Och då i flera fall utan att konsekvenserna har blivit så omfattande som i år. De kraftigaste vindarna uppmättes i år på Hanö, där en medelvind på 33 m/sek noterades när det var som värst. I de kraftigaste uppmätta vindbyarna nådde vinden 42 m/sek på Hanö. Nästan lika starka vindar uppmättes på flera håll efter Västkusten och på Gotland. Som vanligt var vindarna kraftigast vid havet och vid de större sjöarna vilket också framgår av kartan (figur 2.1) nedan. Det var dock inte på de öppna platserna som skadorna blev störst. Detta förklaras av att skogsbeståndet är mer härdat och har bättre rotsystem i utsatta vindlägen. 7 Se SMHI, Väder och Vatten, 1/2005, sid

14 Figur 2.1 Maximala vindbyar på 10 meters höjd Källa: Bearbetning av karta från SMHI, Väder och vatten 2/

15 Förloppet kan i korthet beskrivas enligt följande: SMHI gick under fredagskvällen den 7 januari ut och varnade för att ett lågtryck höll på att bildas nordväst om Irland. Som framgår senare i detta avsnitt uppfattades också denna varning av både nätbolag och kommuner. Ett knappt dygn senare hade ovädret nått Sverige med explosionsartad kraft och ytterligare ett dygn senare hade det dragit förbi. Vindmaximum nåddes nästan samtidigt mellan kl. 20 och 21 på de tre väderstationerna Måseskär (NV om Göteborg), Växjö och Hanö (SO om Sölvesborg). Elavbrotten började dock redan tidigare än så. De första elavbrotten i de fyra hårdast drabbade länen, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge rapporterades till Sydkraft vid 15-tiden under lördagen den 8 januari. Stormen slog först ut strömmen i de västra delarna av Jönköping och Kronobergs län för att sedan snabbt mörklägga stora delar av framför allt landsbygden i de fyra länen. Om vädret i sig bör noteras att lågtrycksbanan följde i stort sett samma mönster som tidigare kraftiga lågtryck. Dock med en något mer SV-NO riktning än vid tidigare oväder. Vindarna var sydvästliga från början för att senare vrida alltmer över på väst. Inte heller detta är något exceptionellt enligt väderstatistiken. Enligt meteorologerna på SMHI förekom sannolikt inte några tromber även om det var åska på sina ställen på Västkusten 8. De svåra konsekvenserna måste därför sannolikt förklaras av vissa olyckliga omständigheter. En sådan omständighet som senare också skulle visa sig vara en lycklig omständighet var att det rådde mildväder. Den drabbade landsbygdsbefolkningen kunde därmed klara sig med mindre uppvärmning av husen. Som en följd av den långa perioden av milt väder var det inte någon tjäle i marken. Detta gjorde skogen mer känslig för de hårda vindarna. Andra omständigheter som sannolikt kommer att följas upp och utredas i särskild ordning, är att den granskog som hade planterats, möjligen inte är biotopiskt lämplig i vissa områden. SMHI skriver således i sin nättidning Väder och Vatten 1/2005 att I synnerhet rena granbestånd har drabbats värst Vidare skriver man att den naturliga skogstypen i inre Halland främst bokskog på fastmark och al och björk i kärr drabbades nu bara av ringa eller måttliga skador. Även i de intervjuer med nätföretagen som genomförts (se bilaga), framkommer att det främst var i granskog som ledningarna drabbades värst och orsakade elavbrott. 8 Telefonintervju med meteorolog Hans Alexandersson, SMHI den 22 februari

16 2.2 Drabbade kommuner och län Som framgår av det efterföljande kapitlet var det framför allt Kronobergs län och angränsande delar av omkringliggande län som drabbades hårt av ovädret. I detta kapitel ges en kort redogörelse för näringsliv och befolkning i det drabbade området. Kapitlet är avsett att utgöra en nödvändig bakgrundsteckning för att kunna förstå efterföljande resonemang om stormens återverkningar och för att kunna dra lärdomar inför framtiden Befolkning och befolkningsutveckling Eftersom det är så stora områden och många kommuner som i någon utsträckning har drabbats skulle det leda för långt att ge en utförlig presentation av dessa. Här skall endast konstateras att de sju angivna länen hyser inte mindre än 43 procent av Sveriges befolkning eller sammanlagt närmare 3,9 miljoner invånare. Merparten av dessa invånare blev dock inte särskilt hårt drabbade av stormen med åtföljande elavbrott. Speciellt inte i städerna eller de större tätorterna. Som framgår nedan rör sig det hårt drabbade området om knappt en miljon invånare. Tillväxt och stagnation Befolkningsutvecklingen i de sju utpekade länen som helhet har varit positiv med en total ökning med lite drygt invånare under den senaste tioårsperioden. Av denna ökning har inte mindre än invånare tillkommit sedan år Befolkningstillväxten har således accelererat i södra Sverige som helhet. Befolkningsutvecklingen har dock varit långt ifrån homogen. Som framgår av tabell 2.1 nedan är det den västra delen av regionen och då framför allt storstadsregionerna Malmö och Göteborg samt Halland som har vuxit. Smålandslänen och Blekinge har befolkningsmässigt minskat under en längre tid. Tabell 2.1 Befolkningen i de sju drabbade länen Källa: SCB Befolkningsstatistiken samt Glesbygdsverkets årsbok 16

17 En levande landsbygd Andelen landsbygdsbefolkning är hög eller mycket hög i flera av dessa sju län. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet i riket är knappt 24 procent. Trots att länen ligger i den tämligen tätbefolkade södra landsänden finns det t.o.m. glesbygdsboende i flera av länen. Och vad mera är; gles- och landsbygden hålls levande i dessa delar av landet. I det särskilt hårt drabbade länet Kronoberg bor närmare hälften av befolkningen fortfarande på landsbygden. Vidare bör noteras att de sju länen har haft en synnerligen olikartad intern utveckling. Skåne, Halland och Västra Götaland har haft en tämligen stabil utveckling sett över både stad och land under senare år. I Skåne har den av Glesbygdsverket definierade glesbygden 9 och den tätortsnära landsbygden ökat med 24 respektive personer under åren 2002 och I Halland är antalet glesbygdsboende oförändrat medan den tätortsnära landsbygden har ökat med hela personer under de nämnda två åren; en ökning med inte mindre än 1,6 procent! I Västra Götaland har t.o.m. glesbygdsbefolkningen ökat tämligen kraftigt; speciellt i Bohusläns skärgård. Under 2002 och 2003 har glesbygdsbefolkningen ökat med 210 personer eller drygt 1 procent. Under samma period har den tätortsnära landsbygdsbefolkningen ökat med personer. I detta stora och sammanslagna län är dock bilden inte homogen. Framför allt är det på Västkusten och i närheten av Göteborg som landsbygdsbefolkningen har ökat, medan den har minskat i Dalsland och på Västgötaslätten. Landsbygden allt glesare i de fyra hårdast drabbade länen I de fyra län som har haft den svagaste utvecklingen har däremot speciellt den tätortsnära landsbygden urholkats kraftigt på människor under senare år (se figur 2.2). Även de flesta av tätorterna har minskat betydligt i dessa län. Undantaget är residensstäderna som också har fått stora statliga tillskott under den senaste tioårsperioden genom de regionala högskoleutbildningarna. Framför allt har utvecklingen varit positiv i Jönköping resp. Växjö. Som framgår av figur 2.2 nedan har den rena glesbygden däremot inte berörts särskilt mycket av befolkningsförändringarna i dessa fyra län. Minskningen på den tätortsnära landsbygden har emellertid bidragit till att glesa ut befolkningsstrukturen ytterligare. Många tidigare små lantbruk och torp har blivit fritidshus. 9 Glesbygdsverket definierar olika områdestyper på följande sätt (se även Glesbygdsverkets årsrapport): Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än invånare samt öar utan fast landförbindelse. Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter med fler än invånare. Tätorter är i denna definition orter som har fler än invånare. 17

18 Figur 2.2 Befolkningsförändringar inom de fyra hårdast drabbade länen Källa: Glesbygdsverket Det är således på en allt befolkningsglesare landsbygd inom dessa fyra län som de värsta stormskadorna har inträffat. En konsekvens är att en redan tidigare gles nätstruktur (om man ser till användningen av elnätet) har blivit ännu glesare och ledningslängden per invånare ytterligare förlängd under senare år Ekonomi och utveckling i de fyra värst drabbade länen Kontinuerlig BRP-tillväxt Trots en tämligen konstant befolkningsminskning i samtliga de fyra län som drabbats värst, har denna inte givit några negativa utslag i bruttoregionprodukten (BRP). Produktivitetsökningen har mer än väl kompenserat för befolkningsminskningen. I samtliga län har BRP därigenom ökat kontinuerligt sedan mitten av 1990-talet. År 2002 var bruttoregionprodukten per invånare högst i de gamla industrilänen Jönköping och Kronoberg. Båda dessa län kan för det nämnda året redovisa en BRP per capita på ca kr per invånare. Kalmar och Blekinge, två län som har gått igenom en tuff strukturomvandlingsperiod, ligger något lägre; respektive kr per invånare. Lönesumman ökar Statistik över bruttoregionprodukten släpar alltid efter några år. Samma makrobild erhålles emellertid även vid en analys av lönesummans utveckling mellan år 1998 och år 2003 i de fyra länen. Som framgår av figur 2.3 nedan har utvecklingen av lönesummorna följts åt tämligen väl i dessa särskilt hårt drabbade län. Som kan skönjas i diagrammet är utvecklingen dock något bättre för Jönköpings län. 18

19 Figuren nedan visar den totala lönesumman i respektive län. Mätt som lönesumma per invånare ligger Jönköping och Kronoberg även här något högre än de två övriga länen. I Jönköpings och Kronobergs län är lönesumman ca kr per invånare. I de två övriga länen, Kalmar och Blekinge, når lönesumman endast upp till ca kr per invånare vilket är lägre än riksgenomsnittet. Figur 2.3 Utvecklingen av lönesumman i de fyra drabbade länen, Miljarder kr Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 10 Blekinge län Källa: Statistiska Centralbyrån, bearbetning av kontrolluppgifter. Sammantaget pekar således tillgängliga siffror på att den ekonomiska situationen och utvecklingen är tämligen likartad i de fyra drabbade länen. De två småföretagstäta länen, Kronoberg och framförallt Jönköping, synes dock ha ett visst ekonomiskt försprång gentemot de två övriga Näringslivsstruktur Tillverkningsindustrin Ur industriell synvinkel företer de fyra länen både likheter och olikheter. Både Jönköpings och Kronobergs län är välkända sedan länge för en mycket framgångsrik och livskraftig småföretagskultur. Företagen i förhållandevis små orter som Gnosjö, Vaggeryd, Anderstorp, Gislaved, m.fl har gång på gång trotsat alla centrala utsagor om att företag måste vara stora och ha en framgångsrik forskning för att vara konkurrenskraftiga. I dessa delar av Småland lever småföretagsamheten. Framför allt är det den mekaniska verkstadsindustrin som har varit framgångsrik. I andra delar av Småland och även i Blekinge har den industriella kulturen sett annorlunda ut. I både Kalmar och Blekinge har industristrukturen vad gäller verkstadsföretagen präglats av större företag. Här har också strukturomvandlingen 19

20 varit kraftig. Exempelvis har varven i Oskarshamn, Kalmar och Karlskrona lagts ned eller minskats till en mycket blygsam nivå. Även den manuella glasindustrin som sätter sin prägel på denna del av landet, har gått igenom en mycket stark strukturomvandling. Till likheterna mellan dessa fyra län hör att en stor del av företagen återfinns på landsbygden eller i mycket små orter. Trots att en systematisk genomgång och statistik över andelen landsbygdsföretag i Sverige saknas, pekar olika iakttagelser på att de delar av framför allt Småland, där stormen slog till värst, också är det område i landet som har det största landsbygdsföretagandet. Mjölkbönder och livsmedelsindustri Även vad beträffar jordbrukssidan företer länen vissa likheter. Samtliga fyra län har en förhållandevis stor jordbruksverksamhet. Enligt SCB finns det inte mindre än arbetsställen registrerade inom jordbruksområdet i de fyra länen. De flesta av dessa bedriver en mycket blygsam verksamhet och kan närmast betraktas som enbart bostadsställen. Enligt Jordbruksverket är omkring av arbetsställena djurhållare och av dessa är mjölkbönder. Belastningen på mjölkgårdarna har varit mycket stor i samband med strömavbrottet. Ytterligare en siffra som kan vara värd att uppmärksamma är att det i dessa fyra län finns inte mindre än 324 arbetsställen inom livsmedelsindustrin. Dessa hänger många gånger nära samman med den ovan beskrivna lokala livsmedelsproduktionen. En nedgång i den senare får återverkningar redan på kort sikt i industriledet. Träriket Vidare har dessa fyra särskilt hårt drabbade län inte mindre än registrerade arbetsställen inom skogsbruksområdet; likaledes enligt SCB. Det är ett stort antal av dessa arbetsställen som har drabbats synnerligen hårt av stormens direkta verkningar. Värt att notera är att det vid dessa arbetsställen endast finns knappt anställda. Siffran ska ställas i relation till de siffror som angivits vad avser behoven hos nätbolagen för att röja upp i stormens härjningar. Behoven av att anlita arbetskraft från andra delar av landet eller andra länder samt att förlita sig på frivilliga resurser var med andra ord stora. Inom de fyra länen finns även en stark tradition vad gäller vidareförädling av träråvaran. Industriledet är stort och omfattar inte mindre än arbetsställen varav en stor del utgörs av sågverk och hyvlerier. Även snickeri och möbelfabrikerna är många. Majoriteten av dessa träföretag är uppbyggda på att vidareförädla lokal råvara. Det faktum att dessa delar av landet ibland marknadsför sig som Träriket indikerar att stormen kan komma att få vissa struktureffekter redan på medellång sikt. 20

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Eldistribution nätrapport 2016

Eldistribution nätrapport 2016 Eldistribution nätrapport 2016 Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Sammanfattning 90 procent av Vattenfall Eldistributions elnätskunder i norr drabbades av elavbrott under

Läs mer

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Eldistribution Nätrapport Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Översyn av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Sammanfattning 93% av Vattenfall Eldistributions

Läs mer

Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution. Resultat

Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution. Resultat Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution Resultat 2 MSB:s kontaktpersoner: Kerstin Borg, 010-240 40 63 Linda Ryen, 010-240 56 64 Publikationsnummer MSB 491-12 3 Förord Myndigheten för

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Utveckling av antal företag i Kronobergs län fördelat över bransch 1998 2002 Index 1998 = 100 250 200 150 100 Telekommunikation

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Lägesrapport kl 13:

Lägesrapport kl 13: Sid 1 (7) Lägesrapport 2006-10-27 Enligt sändlista Box 599 101 31 Stockholm Lägesrapport kl 13:00 2006-10-27 Sammanfattning Läget beskriver situationen under förmiddagen den 27 oktober. Tel 08-593 710

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätavgifter 2005-2006 Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. UNDERSÖKNINGENS METODIK OCH AVGRÄNSNINGAR 3 4. Nätavgiftens komposition 4 5. Utjämning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Stormen Gudrun. Vad kan vi lära av naturkatastrofen 2005?

Stormen Gudrun. Vad kan vi lära av naturkatastrofen 2005? Stormen Gudrun Vad kan vi lära av naturkatastrofen 2005? Introduktion Stormen Gudrun fick förödande konsekvenser för de södra delarna av Sverige. Ingen annan naturkatastrof i modern tid har drabbat Sverige

Läs mer

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 Arbetslösheten minskade med 1000 personer under 2014 Arbetsmarknadsläget

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län Företagsamheten 2012 JÖNKÖPINGS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jönköpings län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 Arbetslösheten fortsätter att minska Arbetsmarknadsläget i

Läs mer

Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon. Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH

Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon. Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH En ny industriell revolution? En ny industriell revolution? 1. Förnybar energi En ny industriell revolution?

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Omotiverad överdebitering från elnätbolag. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Omotiverad överdebitering från elnätbolag. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Omotiverad överdebitering från elnätbolag En rapport från Villaägarnas Riksförbund Sammanfattning Följande rapport visar att många villaägare betalar mer till det lokala elnätbolaget än vad som kan motiveras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till En rapport från Villaägarnas Riksförbund Sveriges bästa elhandlare 2009: UPPSALA EL Sveriges näst bästa elhandlare 2009: SKELLEFTEÅ KRAFT Sveriges tredje

Läs mer

Utvecklingen av elnätsavgifter

Utvecklingen av elnätsavgifter 21:3 Utvecklingen av elnätsavgifter 29-21 Elnätsföretagen höjer sina avgifter kraftigt Efter en lång period av oförändrade nätavgifter höjer nu nätföretagen sina avgifter kraftigt för år 21. De genomsnittliga

Läs mer

En sammanställning över PTS lägesrapporter om telekommunikationerna publicerade på PTS webbplats under januari till mars 2005

En sammanställning över PTS lägesrapporter om telekommunikationerna publicerade på PTS webbplats under januari till mars 2005 En sammanställning över PTS lägesrapporter om telekommunikationerna publicerade på PTS webbplats under januari till mars 2005 PTS lägesrapport om telekommunikationerna - måndag den 7 mars Det sker ett

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Vindkraft i elnäten. Vindkraft i elnäten 2008-12-04. Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar

Vindkraft i elnäten. Vindkraft i elnäten 2008-12-04. Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar Vindkraft i elnäten 2008-12-04 Arne Bergström Vattenfall Eldistribution AB, Nätplanering Vindkraft i elnäten Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar 2 Vindkraft i elnäten Vindkraftutbyggnaden

Läs mer

Så ser vi till att du har el

Så ser vi till att du har el Så ser vi till att du har el Vattenfall Distribution Vi säkrar nätet för framtiden Vi lever i ett modernt samhälle där vi tar för givet att det alltid ska finnas el i uttaget. Vattenfall är en av de stora

Läs mer

Orkanen Gudrun. Himmel och helvete för företag i Kronobergs län. Nina Carlsson, Anna Jensen Tornehed, Therese Mårtensson,

Orkanen Gudrun. Himmel och helvete för företag i Kronobergs län. Nina Carlsson, Anna Jensen Tornehed, Therese Mårtensson, Orkanen Gudrun Himmel och helvete för företag i Kronobergs län Nina Carlsson, Anna Jensen Tornehed, Therese Mårtensson, Johan Löfgren, Lena Olaison, Joakim Vitell MAJ 2005 Förord När en naturkatastrof

Läs mer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014 1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka i mellersta Halland Kungsbacka har fortfarande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Ett krafttag förbättrade leveranssäkerheten

Ett krafttag förbättrade leveranssäkerheten Ett krafttag förbättrade leveranssäkerheten Det bästa sättet att lösa ett problem kan ibland vara att helt enkelt gräva ner det! Mikael Bohjort E.ON Elnät Sverige AB Chef Nätplanering och projektering

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje.

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje. Energimarknadsinspektionen att. Box 155 631 03 Eskilstuna E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö www.eon.se Tel @eon.se Konc 6801 Malmö 2016-04-29 Dnr 2009-100435 Komplettering av ansökan om förlängning av

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade AB Borlänge Energi Elnät REL00018 382 161 452 367 2,85% AB Kramfors Energiverk REL00094 87 135 98 999 2,15% AB PiteEnergi REL00149 344 465 420 942 3,40% Affärsverken Karlskrona AB REL00091 380 024 439

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

DARWin Driftstörningsstatistik

DARWin Driftstörningsstatistik Driftstörningsstatistik 2013 Matz Tapper 2014-08-20 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Statistikens omfattning... 3 1.2 Deltagande elnätsföretag 2013... 3 2 Sammanfattning 5 3 Tabeller 6 3.1 Översikt över fördelningen

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

DARWin Driftstörningsstatistik

DARWin Driftstörningsstatistik Driftstörningsstatistik 2005 Matz Tapper 2006-12-28 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Statistikens omfattning... 3 1.2 Deltagande elnätsföretag 2005... 3 2 Sammanfattning 5 3 Tabeller 6 3.1 Översikt över fördelningen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012 2012-03-17 Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012 Allt färre får jobb Under mars påbörjade 820 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen någon form av arbete. Det är 250

Läs mer

MYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

MYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag MYNDIGHETSRANKING 2013 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Vilka myndigheter

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för Blekinge län

Inkvarteringsstatistik för Blekinge län Inkvarteringsstatistik för Blekinge län Rapport januari september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Blekinges utveckling under årets första nio månader... 4 3 Tyskland störst utlandsmarknad, men Polen

Läs mer

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning.

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning. PM NÄTAVGIFTER Uppdragsansvarig Anna Werner Mobil +46 (0)768184915 Fax +46 105050010 anna.werner@afconsult.com Datum Referens 2013-12-10 587822-2 (2a) Villaägarna Jakob Eliasson jakob.eliasson@villaagarna.se

Läs mer

MYNDIGHETSRANKING Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

MYNDIGHETSRANKING Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag MYNDIGHETSRANKING 2013 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Vilka myndigheter

Läs mer

HEL-projektet i korthet:

HEL-projektet i korthet: HEL-projektet i korthet: 2001 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap genom att skapa en helhetssyn och utveckla formerna för samverkan och informationsutbyte.

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas 1-årsavtal Elområde 1 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

RAPPORT OM KÄNDA LINNEDFALL kv. Sammanställd av Ingemar Rydén Södra tillsynsdistriktet

RAPPORT OM KÄNDA LINNEDFALL kv. Sammanställd av Ingemar Rydén Södra tillsynsdistriktet RAPPORT OM KÄNDA LINNEDFALL 1980-2005 130-400 kv Sammanställd av Ingemar Rydén 2 Omfattning * Sammanställningen bygger på uppgifter från nätägare till Elsäkerhetsverkets tillsynsdistrikt. * Sammanställningen

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Lagan

Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Lagan STATKRAFT SVERIGE AB Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Lagan Uppdragsnummer 2156083 Stockholm 2013-12-18 1 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 PROJEKTETS ORGANISATION

Läs mer

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Yttrande 1(5) Kommunledningsförvaltningen 2015-04-17 Utvecklingsavdelningen Jörgen Larsson 0477-44116 jorgen.larsson@tingsryd.se

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

Leveranssäkra distributionsnät Vad driver utvecklingen och vem ska betala?

Leveranssäkra distributionsnät Vad driver utvecklingen och vem ska betala? CODEN:LUTEDX/(TEIE- 7230)/1-10/(2008) Industrial Electrical Engineering and Automation Leveranssäkra distributionsnät Vad driver utvecklingen och vem ska betala? Anna Guldbrand Dept. of Industrial Electrical

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas 1-årsavtal Elområde 3 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Uppföljning av nätföretagens åtgärder mot elavbrott på grund av snöoväder

Uppföljning av nätföretagens åtgärder mot elavbrott på grund av snöoväder Uppföljning av nätföretagens åtgärder mot elavbrott på grund av snöoväder Investeringar och skogsåtgärder under 2003 samt erfarenheter från vintern 2003/2004 ER 13:2004 Böcker och rapporter utgivna av

Läs mer

Dialogmöte i Karlskrona november 2014

Dialogmöte i Karlskrona november 2014 Dialogmöte i Karlskrona november 2014 Har mobiltelefon 2014 Mobiltelefon 100% 98% 100% 100% 100% 99% 97% 97% 97% 90% 80% 90% 81% 70% 60% 54% 50% 40% 30% 20% 10% 2% 11% 0% 3-5 6-7 8-9 10-11 12-15 16-25

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Chalmers 2011-05-04 Vindkraften en folkrörelse Historik Vindkraft gör skillnad, men är inte hela lösningen Ett vindkraft- verk försörjer 1 200 hushåll med el Lillgrund och Öresundsbron

Läs mer