Stormen Gudrun. Konsekvenser för nätbolag och samhälle ER 16:2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stormen Gudrun. Konsekvenser för nätbolag och samhälle ER 16:2005"

Transkript

1 Stormen Gudrun Konsekvenser för nätbolag och samhälle ER 16:2005

2 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: e-post: Statens energimyndighet Upplaga: 600 ex ER 16:2005 ISSN

3 3

4 Förord Det oväder som drabbade de södra delarna av Sverige lördagskvällen den 8 januari 2005 fick förödande konsekvenser. Stora delar av södra Sverige blev strömlöst. Både fasta och mobila telefoner slutade att fungera. Vägar blockerades och stambanan stängdes av för all tågtrafik. Under några timmar blåste ett helt års nationell skogsavverkning ned eller av. Värst drabbades de östra delarna av Halland, södra delarna av Småland samt västra delarna av Blekinge. Stormens epicentrum vad gäller skadeverkningar förefaller ha legat i Ljungby. Många andra områden över hela södra Sverige fick dock också vidkännas stormens verkningar. Skadorna blev omfattande liksom uppröjningsarbetet. I ett första skede måste alla tillgängliga resurser ägnas åt röjningsarbete. Som mest deltog mer än personer ur militären i upprensningsarbetet. På många håll tog det över en vecka att skapa fullgod framkomlighet. Socialtjänsten blev hårt belastad i de drabbade kommunerna. Vatten, mat och omvårdnad behövde nå människor, ofta äldre, som satt isolerade ute på sina gårdar. Frivilligorganisationerna gjorde en stor insats för att mildra stormens verkningar. Fler än elabonnenter blev utan ström kvällen den 8 januari. De flesta återfick strömmen efter ungefär ett dygn, men för vissa permanentboende varade elavbrottet i hela 45 dagar. I genomsnitt kan strömavbrottet beräknas till knappt 4 dagar för de som drabbades. Nätbolagen satte till mycket stora resurser för att klara återuppbyggnaden fortast möjligt. Närmare km av ledningsnätet blev skadat och av detta beräknas ca km kräva komplett nybyggnation. Även telekommunikationerna drabbades av omfattande och långvariga störningar. Som framgår i denna rapport kan de totala kostnaderna för stormens skadeverkningar, skogsskador inräknade, uppskattas till i storleksordningen 10 miljarder kronor. Detta är enligt ett flertal bedömare den värsta naturkatastrof som landet har drabbats av. Till yttermera visso inträffade stormen endast ett par veckor efter tsunamikatastrofen i Sydostasien. Stormen visar att även det svenska samhället har svaga punkter. Få trodde säkert innan stormen slog till, att det svenska samhället skulle kunna drabbas av kaos. Likväl hände det. Rapporterna från de värst utsatta länen talar sitt tydliga språk. Elberoendet är stort. Samhället slutade under några dygn att fungera. Visserligen återfördes sektor efter sektor snabbt till ett normalt liv igen. Det skedde emellertid efter betydande insatser från frivilliga och utanför det normalt så välregisserade samhällsmönstret. När väl ordningen hade börjat återställas blev tid för reflexioner. 4

5 En synpunkt har blivit mer och mer vanlig under de månader som studien har pågått. Nämligen konstaterandet att vi hade nog tur att det inte blev värre. Till turen räknas frånvaro av tjockt snötäcke, mildvädret och att det var lördagseftermiddag samt att det hade varit långhelg. Trots det skördades, enligt uppgifter i media, dessvärre inte mindre än sjutton människoliv under stormen inklusive i uppröjningsarbetet och återuppbyggnaden av elnätet. Samtidigt väcker en händelse som stormen också en hel del frågor. Den viktigaste av dessa: Hur kan det komma sig att så många enkla saker gick snett? Rapporten har sammanställts som ett led i Energimyndighetens kontinuerliga arbete med att minimera riskerna för, och konsekvenser av, störningar i den tekniska infrastrukturen inom energiområdet. Rapporten beskriver bland annat övergripande händelseutveckling, beredskap och konsekvenser samt drar generella slutsatser med fokus på elförsörjningen. Stormen och dess efterverkningar gav många erfarenheter - såväl positiva som negativa - i berörda områden. Dessa bör nu tas tillvara. Utöver denna övergripande utvärdering har Energimyndigheten initierat detaljerade erfarenhetssammanställningar inom värmeförsörjningsområdet samt kring reservkraftshanteringen, prioriteringar och lokala nät. Ytterligare detaljstudier och analyser kan komma att genomföras framöver för att förbättra beredskapen inom energiförsörjningsområdet. För rapportens innehåll och slutsatser svarar företaget EuroFutures. Rapporten har tagits fram av en projektgrupp inom företaget bestående av Åke Dahlberg, Maria Lundberg, Tomas Stavbom och Carl Fredriksson (projektansvarig). Vi vill rikta ett varmt tack till de omkring 200 personer som haft tålamod att besvara närgångna intervjufrågor samt försett projektgruppen med nödvändiga faktauppgifter. Eskilstuna den 17 maj 2005 Andres Muld Avdelningschef Projektledare 5

6 Innehåll Förord Inledning Bakgrund Uppdraget Studiens genomförande Rapportens disposition Beskrivning av vad som hände Ovädret Drabbade kommuner och län Befolkning och befolkningsutveckling Ekonomi och utveckling i de fyra värst drabbade länen Näringslivsstruktur Slutsatser Nätbolagen skador och återuppbyggnad Det svenska elnätet Lokalnät och regionnät en översikt Beskrivning av nätstrukturen Störningsutbredning efter stormen Gudrun Geografisk utbredning Konsekvenser för regionnäten Lokalnäten Felavhjälpning och återuppbyggnad på kort sikt Beredskap Röjningsarbetet Linjearbete och utrustning Reservkraft Kommunikationsproblem Samverkan mellan företag och organisationer Organiserad elsamverkan Svenska Kraftnät och frivilliginsatser betydelsefulla Försvarsmaktens insatser Mindre god samverkan Nätbolagens kostnader Små effekter på biobränslemarknaden Sammanfattande slutsatser Samhällets konsekvenser av stormen tre fallstudier Alvesta Ljungby Värnamo Sammanfattande slutsatser Samhällets kostnader för stormen 79 6

7 5.1 Intangibla kostnader Kostnader för offentlig sektor Kostnader för näringslivet Kostnader för hushållen En sammanfattande samhällsekonomisk bedömning Sammanfattning och slutsatser Uppsummering Några viktiga generella iakttagelser Förslag till ytterligare studier Bilagor 95 Sydkraft...95 Vattenfall Eldistribution AB, region öst...98 Vattenfall Eldistribution AB, region mellan Vattenfall Eldistribution AB, region väst Fortum Distribution AB Härryda Energi Rödeby elverk KREAB Ale Elförening Habo Kraft AB Göteborg Energi Nät AB (GENAB) Jönköping Energi Nät AB Vaggeryd Elverk Värnamo Elnät AB Alvesta Energi Bilaga 2. Kartor över näten Referenser

8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Det oväder som drabbade Sverige lördagskvällen den 8 januari i år fick förödande konsekvenser. Elavbrotten var omfattande, vilket närmare kommer att beskrivas i denna rapport. Till detta kom att en mycket stor del av såväl den fasta som den mobila teletrafiken slogs ut i de värst drabbade områdena. Tågtrafiken stod still t.o.m. på stambanan Stockholm-Malmö och många mindre vägar var blockerade av nedfallna träd under flera dagar. Efter en veckas rekognosering kunde Skogsstyrelsen uppskatta att i stort sett ett helt års nationell avverkning, drygt 70 milj. m 3 skog, hade blåst ned eller av 1. Till yttermera visso inträffade stormen endast ett par veckor efter tsunamikatastrofen i Sydostasien. Trots att denna katastrof verkade förlamande på hela det svenska samhället blev debatten efter stormen ändå omfattande 2. Många strävade efter att peka ut syndabockar. Rykten och löst underbyggda anklagelser spreds i massmedia. Det svenska samhället hade än en gång visat sig mer sårbart än vad gemene man hade trott. 1.2 Uppdraget Denna rapport är en del i en mycket omfattande utredningsverksamhet som har dragits igång efter stormen. Som en följd av det omfattande och långvariga elavbrott som förorsakades av stormen gav Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet i februari Energimarknadsinspektionen vid Statens energimyndighet i uppdrag att föreslå åtgärder för att säkerställa en driftsäker elöverföring. Ungefär samtidigt gav Försvarsdepartementet ett uppdrag åt Krisberedskapsmyndigheten att tillsammans med länsstyrelserna i sju drabbade län och vissa andra myndigheter, bl.a. Energimyndigheten, redovisa erfarenheterna av krishanteringsarbetet i samband med stormen. De olika länsstyrelserna gör därvid sina undersökningar inom ramen för sin beredskapsplanering. Utöver detta har en stor rad utredningar initierats av skilda organisationer och med olika delsyften. Några exempel: Sveriges kommuner och landsting har inlett en egen undersökning. Detsamma har Svenskt Näringsliv gjort. Post&Telestyrelsen 1 Bedömningen har senare reviderats uppåt till 75 miljoner m 3 sk, se Skogsstyrelsen, Skadekostnadskalkyl för stormen Gudrun Fysiska och ekonomiska antaganden. 2 Energi & Media, Morgonnyheter från Svensk Energi 10 januari mars

10 (PTS) gjorde en snabbutredning, vilken avrapporterades redan i februari. 3 Företagarna i Kronobergs län har genomfört en enkät bland medlemsföretagen, vilken avrapporterades i form av ett pressmeddelande i mars i år 4. Energimyndigheten hade därutöver redan under januari fört diskussion om vilka mer generella lärdomar man kan dra inom energiområdet av stormens härjningar. Som ett led i dessa diskussioner och med hänvisning till gällande ramavtal, gav Energimyndigheten under februari EuroFutures i uppdrag att genomföra en dokumentering och konsekvensbeskrivning av stormens härjningar. Till uppdragsunderlaget fogades även en lista över exempel på frågeställningar som Energimarknadsinspektionen önskade få belysta inom ramen för sitt regeringsuppdrag från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Uppdraget kan därmed sägas innefatta två delar. För det första den del som ursprungligen diskuterades med Energimyndigheten och som i korthet går ut på att analysera konsekvenserna och lärdomarna av stormen. För de andra de specifika frågor som Energimarknadsinspektionen önskade få belysta inom ramen för sitt brådskande regeringsuppdrag. Energimarknadsinspektionsuppdraget har därvid avrapporterats separat 5. Av naturliga skäl sammanfaller de två delarna i väsentliga avseenden. Föreliggande rapport innehåller emellertid mer utförliga analyser av konsekvenserna för de drabbade områdena samt ett försök att ge en så god bild som möjligt av de kostnader som elavbrotten förorsakade. 1.3 Studiens genomförande Som redan understrukits startades omgående ett flertal undersökningar med anknytning till enbart elområdet i syfte att utreda stormens konsekvenser. Till detta skall läggas att de som drabbades av stormen befann sig i en mycket prekär och arbetsam situation i mer än en månad efter stormen. Detta kom att styra denna utrednings uppläggning. Vad som kan betraktas som en enkel och kostnadseffektiv datainsamlingsmetod som enkät, uteslöts av detta skäl. Studien har istället huvudsakligen baserats på flera omgångar av intervjuer. Dessa har därvid gjorts dels med representanter för olika organisationer, företag och myndigheter och dels med ett urval av nätbolag. I den senare urvalsgruppen ingick samtliga större nätbolag samt ett antal mindre. När det gäller nätbolagen genomfördes intervjuerna per telefon. Som underlag för intervjuerna översändes i förväg en frågemall av standardiserad karaktär för den nödvändiga faktadelen. Sammanlagt ingår 16 nätbolag i undersökningen (se faktaredovisningen nedan) 6. Intervjuer och faktainsamling från nätbolagen ägde rum under vecka Post&Telestyrelsen, Elektroniska kommunikationer och stormen den 8-9 januari 2005, Rapport nr PTS-ER-2005:9. 4 Se Företagarna i Kronoberg, Enkät om stormskador, Pressmeddelande Se Energimarknadsinspektionen, En leveranssäker elöverföring, Energimyndigheten I bilaga redovisas enbart femton nätbolag. Som närmare framgår av bilagan om KREAB, omfattar denna intervju dock både KREAB Skåne och KREAB Öst. 10

11 För att få ett underlag för bedömning av stormens samhällsekonomiska konsekvenser gjordes vidare ett antal fallstudier. Fallstudierna genomfördes i tre kommuner i centrala delar av det hårdast drabbade området. Totalt genomfördes ett 100-tal intervjuer i de utvalda kommunerna. För respektive kommun utgicks från följande trepartsmodell vad gäller konsekvensbeskrivningen: Hushåll Elavbrott Näringsliv Offentlig sektor Som fallstudier valdes Alvesta, Ljungby och Värnamo. Därutöver har även Markaryd studerats. Markaryd särredovisas dock inte i denna rapport. Samtliga kommuner besöktes och intervjuer genomfördes. Vissa uppföljande intervjuer har gjorts per telefon. Sammantaget har cirka 200 intervjuer genomförts som underlag för konsekvensbedömningarna i denna rapport. 1.4 Rapportens disposition Rapporten har, förutom ett inledningskapitel (kapitel 1) och ett avslutande slutsatskapitel (kapitel 6), disponerats i följande fyra huvudkapitel: Först, kapitel 2, görs en genomgång av vad som egentligen hände. Avsnittet baseras i huvudsak på en redovisning av väderstatistik från SMHI. I detta kapitel gör vi även en översiktlig presentation av det drabbade området vad avser befolkning, ekonomi och näringsliv. Kapitel 3 ägnas därefter åt de drabbade nätbolagen. Resultaten av faktainsamlingen och intervjuerna redovisas. Urvalet av nätbolag gjordes medvetet stratifierat så att samtliga större bolag har ingått i vår undersökning. För att få en bättre förståelse av de mindre bolagens sätt att lösa problemen kompletterades materialet med ett urval av små nätbolag. Totalt kan uppskattas att mer än 90 11

12 procent av antalet drabbade hushåll i stormområdet är kunder hos de intervjuade nätbolagen. I kapitlet ingår även en redovisning av hur samverkansorganisationen har fungerat. Till kapitlet har fogats en bilaga där en redogörelse för respektive nätbolags arbete närmare beskrivs. I det därpå efterföljande kapitlet, kapitel 4, presenteras de tre praktikfallskommunerna. Presentationerna följer i stort sett samma modell i samtliga fall. Vad gäller den offentliga sektorn görs en genomgång av de olika kommunala förvaltningarnas arbete efter stormen. Vad gäller näringslivet har utgångspunkten tagits i de fyra sektorerna tillverkning, handel, tjänster respektive jord- och skogsbruk. Några iakttagelser från de värst drabbade företagen redovisas liksom intervjuer med några hushåll. Kapitel 5 ägnas åt en konsekvensredovisning och kostnadsbedömning. Härvid följer vi samma uppdelning som i resultatrapporteringen ovan. Förutom det material som insamlats från nätbolagen, görs skattningar av vad elavbrottet har kostat hushållen, näringslivet samt offentlig sektor. Underlaget från de fyra kommunerna används för att göra en genomsnittlig skattning av vad stormen har kostat per avbrottsdag. Utifrån detta görs avslutningsvis en sammanfattande samhällsekonomisk bedömning. Det är härvid av vikt att påpeka att uppmärksamhet måste fästas på riskerna för olika typer av dubbelräkningar. Bland annat har det varit svårt att skilja kostnader för själva stormen från de kostnader som teleavbrott respektive elavbrottet har förorsakat. 12

13 2. Beskrivning av vad som hände I detta kapitel beskrivs först det oväder som drabbade landet. Därefter ges en beskrivning av de områden av landet som drabbades värst. Beskrivningen ges i termer av befolkning, ekonomi och näringslivsstruktur. Denna faktabakgrund bedömer vi vara väsentlig för att några slutsatser skall kunna dras inför andra liknande situationer. 2.1 Ovädret I jämförelse med tidigare hårda stormar i landet fick årets storm väsentligt svårare konsekvenser. Den tidigare svåraste stormen vad gäller skogsskador inträffade den 1 november 1969 då ca 25 milj. m 3 skog föll. Före det får man gå tillbaka till den 3 januari år 1954, då ca 18 milj. m 3 skog knäcktes. Gången dessförinnan var på juldagen år 1902, då också stora (dock okänt hur stora) skador uppstod. Ingen av dessa stormar fick tillnärmelsevis samma förödande konsekvenser för elnätet 7. Förutom dessa fyra riktigt svåra stormar har SMHI registrerat ytterligare ett antal, ur stormstyrkesynpunkt, hårda stormar under 1900-talet. Dessa var dock något mindre omfattande ur trädfällningssynpunkt. Rent statistiskt skulle man utifrån detta kunna dra slutsatsen att riktigt svåra stormar (med > 10 milj. m 3 fälld skog) inträffar ungefär vart 25:e år i Sverige. Detta även om orsakerna till trädfällningen kan vara olika. Därutöver förefaller något, ur trädfällningssynpunkt, mindre svåra stormar (med 10 milj. m 3 fälld skog) att drabba landet ungefär vart 10:e år. Hur kunde det komma sig att denna januaristorm fick så förödande konsekvenser på skogsbestånd och elnät? När det gäller själva väderleken, var årets storm mycket hård, men inte exceptionell att döma av SMHIs statistik. Detta med undantag för att den drabbade ett större område än de flesta tidigare stormar. Under årets storm blåste det orkanvindar (gräns 32,7 m/sek) över stora områden, men detta har skett även under tidigare stormar. Och då i flera fall utan att konsekvenserna har blivit så omfattande som i år. De kraftigaste vindarna uppmättes i år på Hanö, där en medelvind på 33 m/sek noterades när det var som värst. I de kraftigaste uppmätta vindbyarna nådde vinden 42 m/sek på Hanö. Nästan lika starka vindar uppmättes på flera håll efter Västkusten och på Gotland. Som vanligt var vindarna kraftigast vid havet och vid de större sjöarna vilket också framgår av kartan (figur 2.1) nedan. Det var dock inte på de öppna platserna som skadorna blev störst. Detta förklaras av att skogsbeståndet är mer härdat och har bättre rotsystem i utsatta vindlägen. 7 Se SMHI, Väder och Vatten, 1/2005, sid

14 Figur 2.1 Maximala vindbyar på 10 meters höjd Källa: Bearbetning av karta från SMHI, Väder och vatten 2/

15 Förloppet kan i korthet beskrivas enligt följande: SMHI gick under fredagskvällen den 7 januari ut och varnade för att ett lågtryck höll på att bildas nordväst om Irland. Som framgår senare i detta avsnitt uppfattades också denna varning av både nätbolag och kommuner. Ett knappt dygn senare hade ovädret nått Sverige med explosionsartad kraft och ytterligare ett dygn senare hade det dragit förbi. Vindmaximum nåddes nästan samtidigt mellan kl. 20 och 21 på de tre väderstationerna Måseskär (NV om Göteborg), Växjö och Hanö (SO om Sölvesborg). Elavbrotten började dock redan tidigare än så. De första elavbrotten i de fyra hårdast drabbade länen, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge rapporterades till Sydkraft vid 15-tiden under lördagen den 8 januari. Stormen slog först ut strömmen i de västra delarna av Jönköping och Kronobergs län för att sedan snabbt mörklägga stora delar av framför allt landsbygden i de fyra länen. Om vädret i sig bör noteras att lågtrycksbanan följde i stort sett samma mönster som tidigare kraftiga lågtryck. Dock med en något mer SV-NO riktning än vid tidigare oväder. Vindarna var sydvästliga från början för att senare vrida alltmer över på väst. Inte heller detta är något exceptionellt enligt väderstatistiken. Enligt meteorologerna på SMHI förekom sannolikt inte några tromber även om det var åska på sina ställen på Västkusten 8. De svåra konsekvenserna måste därför sannolikt förklaras av vissa olyckliga omständigheter. En sådan omständighet som senare också skulle visa sig vara en lycklig omständighet var att det rådde mildväder. Den drabbade landsbygdsbefolkningen kunde därmed klara sig med mindre uppvärmning av husen. Som en följd av den långa perioden av milt väder var det inte någon tjäle i marken. Detta gjorde skogen mer känslig för de hårda vindarna. Andra omständigheter som sannolikt kommer att följas upp och utredas i särskild ordning, är att den granskog som hade planterats, möjligen inte är biotopiskt lämplig i vissa områden. SMHI skriver således i sin nättidning Väder och Vatten 1/2005 att I synnerhet rena granbestånd har drabbats värst Vidare skriver man att den naturliga skogstypen i inre Halland främst bokskog på fastmark och al och björk i kärr drabbades nu bara av ringa eller måttliga skador. Även i de intervjuer med nätföretagen som genomförts (se bilaga), framkommer att det främst var i granskog som ledningarna drabbades värst och orsakade elavbrott. 8 Telefonintervju med meteorolog Hans Alexandersson, SMHI den 22 februari

16 2.2 Drabbade kommuner och län Som framgår av det efterföljande kapitlet var det framför allt Kronobergs län och angränsande delar av omkringliggande län som drabbades hårt av ovädret. I detta kapitel ges en kort redogörelse för näringsliv och befolkning i det drabbade området. Kapitlet är avsett att utgöra en nödvändig bakgrundsteckning för att kunna förstå efterföljande resonemang om stormens återverkningar och för att kunna dra lärdomar inför framtiden Befolkning och befolkningsutveckling Eftersom det är så stora områden och många kommuner som i någon utsträckning har drabbats skulle det leda för långt att ge en utförlig presentation av dessa. Här skall endast konstateras att de sju angivna länen hyser inte mindre än 43 procent av Sveriges befolkning eller sammanlagt närmare 3,9 miljoner invånare. Merparten av dessa invånare blev dock inte särskilt hårt drabbade av stormen med åtföljande elavbrott. Speciellt inte i städerna eller de större tätorterna. Som framgår nedan rör sig det hårt drabbade området om knappt en miljon invånare. Tillväxt och stagnation Befolkningsutvecklingen i de sju utpekade länen som helhet har varit positiv med en total ökning med lite drygt invånare under den senaste tioårsperioden. Av denna ökning har inte mindre än invånare tillkommit sedan år Befolkningstillväxten har således accelererat i södra Sverige som helhet. Befolkningsutvecklingen har dock varit långt ifrån homogen. Som framgår av tabell 2.1 nedan är det den västra delen av regionen och då framför allt storstadsregionerna Malmö och Göteborg samt Halland som har vuxit. Smålandslänen och Blekinge har befolkningsmässigt minskat under en längre tid. Tabell 2.1 Befolkningen i de sju drabbade länen Källa: SCB Befolkningsstatistiken samt Glesbygdsverkets årsbok 16

17 En levande landsbygd Andelen landsbygdsbefolkning är hög eller mycket hög i flera av dessa sju län. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet i riket är knappt 24 procent. Trots att länen ligger i den tämligen tätbefolkade södra landsänden finns det t.o.m. glesbygdsboende i flera av länen. Och vad mera är; gles- och landsbygden hålls levande i dessa delar av landet. I det särskilt hårt drabbade länet Kronoberg bor närmare hälften av befolkningen fortfarande på landsbygden. Vidare bör noteras att de sju länen har haft en synnerligen olikartad intern utveckling. Skåne, Halland och Västra Götaland har haft en tämligen stabil utveckling sett över både stad och land under senare år. I Skåne har den av Glesbygdsverket definierade glesbygden 9 och den tätortsnära landsbygden ökat med 24 respektive personer under åren 2002 och I Halland är antalet glesbygdsboende oförändrat medan den tätortsnära landsbygden har ökat med hela personer under de nämnda två åren; en ökning med inte mindre än 1,6 procent! I Västra Götaland har t.o.m. glesbygdsbefolkningen ökat tämligen kraftigt; speciellt i Bohusläns skärgård. Under 2002 och 2003 har glesbygdsbefolkningen ökat med 210 personer eller drygt 1 procent. Under samma period har den tätortsnära landsbygdsbefolkningen ökat med personer. I detta stora och sammanslagna län är dock bilden inte homogen. Framför allt är det på Västkusten och i närheten av Göteborg som landsbygdsbefolkningen har ökat, medan den har minskat i Dalsland och på Västgötaslätten. Landsbygden allt glesare i de fyra hårdast drabbade länen I de fyra län som har haft den svagaste utvecklingen har däremot speciellt den tätortsnära landsbygden urholkats kraftigt på människor under senare år (se figur 2.2). Även de flesta av tätorterna har minskat betydligt i dessa län. Undantaget är residensstäderna som också har fått stora statliga tillskott under den senaste tioårsperioden genom de regionala högskoleutbildningarna. Framför allt har utvecklingen varit positiv i Jönköping resp. Växjö. Som framgår av figur 2.2 nedan har den rena glesbygden däremot inte berörts särskilt mycket av befolkningsförändringarna i dessa fyra län. Minskningen på den tätortsnära landsbygden har emellertid bidragit till att glesa ut befolkningsstrukturen ytterligare. Många tidigare små lantbruk och torp har blivit fritidshus. 9 Glesbygdsverket definierar olika områdestyper på följande sätt (se även Glesbygdsverkets årsrapport): Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än invånare samt öar utan fast landförbindelse. Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter med fler än invånare. Tätorter är i denna definition orter som har fler än invånare. 17

18 Figur 2.2 Befolkningsförändringar inom de fyra hårdast drabbade länen Källa: Glesbygdsverket Det är således på en allt befolkningsglesare landsbygd inom dessa fyra län som de värsta stormskadorna har inträffat. En konsekvens är att en redan tidigare gles nätstruktur (om man ser till användningen av elnätet) har blivit ännu glesare och ledningslängden per invånare ytterligare förlängd under senare år Ekonomi och utveckling i de fyra värst drabbade länen Kontinuerlig BRP-tillväxt Trots en tämligen konstant befolkningsminskning i samtliga de fyra län som drabbats värst, har denna inte givit några negativa utslag i bruttoregionprodukten (BRP). Produktivitetsökningen har mer än väl kompenserat för befolkningsminskningen. I samtliga län har BRP därigenom ökat kontinuerligt sedan mitten av 1990-talet. År 2002 var bruttoregionprodukten per invånare högst i de gamla industrilänen Jönköping och Kronoberg. Båda dessa län kan för det nämnda året redovisa en BRP per capita på ca kr per invånare. Kalmar och Blekinge, två län som har gått igenom en tuff strukturomvandlingsperiod, ligger något lägre; respektive kr per invånare. Lönesumman ökar Statistik över bruttoregionprodukten släpar alltid efter några år. Samma makrobild erhålles emellertid även vid en analys av lönesummans utveckling mellan år 1998 och år 2003 i de fyra länen. Som framgår av figur 2.3 nedan har utvecklingen av lönesummorna följts åt tämligen väl i dessa särskilt hårt drabbade län. Som kan skönjas i diagrammet är utvecklingen dock något bättre för Jönköpings län. 18

19 Figuren nedan visar den totala lönesumman i respektive län. Mätt som lönesumma per invånare ligger Jönköping och Kronoberg även här något högre än de två övriga länen. I Jönköpings och Kronobergs län är lönesumman ca kr per invånare. I de två övriga länen, Kalmar och Blekinge, når lönesumman endast upp till ca kr per invånare vilket är lägre än riksgenomsnittet. Figur 2.3 Utvecklingen av lönesumman i de fyra drabbade länen, Miljarder kr Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 10 Blekinge län Källa: Statistiska Centralbyrån, bearbetning av kontrolluppgifter. Sammantaget pekar således tillgängliga siffror på att den ekonomiska situationen och utvecklingen är tämligen likartad i de fyra drabbade länen. De två småföretagstäta länen, Kronoberg och framförallt Jönköping, synes dock ha ett visst ekonomiskt försprång gentemot de två övriga Näringslivsstruktur Tillverkningsindustrin Ur industriell synvinkel företer de fyra länen både likheter och olikheter. Både Jönköpings och Kronobergs län är välkända sedan länge för en mycket framgångsrik och livskraftig småföretagskultur. Företagen i förhållandevis små orter som Gnosjö, Vaggeryd, Anderstorp, Gislaved, m.fl har gång på gång trotsat alla centrala utsagor om att företag måste vara stora och ha en framgångsrik forskning för att vara konkurrenskraftiga. I dessa delar av Småland lever småföretagsamheten. Framför allt är det den mekaniska verkstadsindustrin som har varit framgångsrik. I andra delar av Småland och även i Blekinge har den industriella kulturen sett annorlunda ut. I både Kalmar och Blekinge har industristrukturen vad gäller verkstadsföretagen präglats av större företag. Här har också strukturomvandlingen 19

20 varit kraftig. Exempelvis har varven i Oskarshamn, Kalmar och Karlskrona lagts ned eller minskats till en mycket blygsam nivå. Även den manuella glasindustrin som sätter sin prägel på denna del av landet, har gått igenom en mycket stark strukturomvandling. Till likheterna mellan dessa fyra län hör att en stor del av företagen återfinns på landsbygden eller i mycket små orter. Trots att en systematisk genomgång och statistik över andelen landsbygdsföretag i Sverige saknas, pekar olika iakttagelser på att de delar av framför allt Småland, där stormen slog till värst, också är det område i landet som har det största landsbygdsföretagandet. Mjölkbönder och livsmedelsindustri Även vad beträffar jordbrukssidan företer länen vissa likheter. Samtliga fyra län har en förhållandevis stor jordbruksverksamhet. Enligt SCB finns det inte mindre än arbetsställen registrerade inom jordbruksområdet i de fyra länen. De flesta av dessa bedriver en mycket blygsam verksamhet och kan närmast betraktas som enbart bostadsställen. Enligt Jordbruksverket är omkring av arbetsställena djurhållare och av dessa är mjölkbönder. Belastningen på mjölkgårdarna har varit mycket stor i samband med strömavbrottet. Ytterligare en siffra som kan vara värd att uppmärksamma är att det i dessa fyra län finns inte mindre än 324 arbetsställen inom livsmedelsindustrin. Dessa hänger många gånger nära samman med den ovan beskrivna lokala livsmedelsproduktionen. En nedgång i den senare får återverkningar redan på kort sikt i industriledet. Träriket Vidare har dessa fyra särskilt hårt drabbade län inte mindre än registrerade arbetsställen inom skogsbruksområdet; likaledes enligt SCB. Det är ett stort antal av dessa arbetsställen som har drabbats synnerligen hårt av stormens direkta verkningar. Värt att notera är att det vid dessa arbetsställen endast finns knappt anställda. Siffran ska ställas i relation till de siffror som angivits vad avser behoven hos nätbolagen för att röja upp i stormens härjningar. Behoven av att anlita arbetskraft från andra delar av landet eller andra länder samt att förlita sig på frivilliga resurser var med andra ord stora. Inom de fyra länen finns även en stark tradition vad gäller vidareförädling av träråvaran. Industriledet är stort och omfattar inte mindre än arbetsställen varav en stor del utgörs av sågverk och hyvlerier. Även snickeri och möbelfabrikerna är många. Majoriteten av dessa träföretag är uppbyggda på att vidareförädla lokal råvara. Det faktum att dessa delar av landet ibland marknadsför sig som Träriket indikerar att stormen kan komma att få vissa struktureffekter redan på medellång sikt. 20

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution. Resultat

Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution. Resultat Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution Resultat 2 MSB:s kontaktpersoner: Kerstin Borg, 010-240 40 63 Linda Ryen, 010-240 56 64 Publikationsnummer MSB 491-12 3 Förord Myndigheten för

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Så ser vi till att du har el

Så ser vi till att du har el Så ser vi till att du har el Vattenfall Distribution Vi säkrar nätet för framtiden Vi lever i ett modernt samhälle där vi tar för givet att det alltid ska finnas el i uttaget. Vattenfall är en av de stora

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Stormen Gudrun. Vad kan vi lära av naturkatastrofen 2005?

Stormen Gudrun. Vad kan vi lära av naturkatastrofen 2005? Stormen Gudrun Vad kan vi lära av naturkatastrofen 2005? Introduktion Stormen Gudrun fick förödande konsekvenser för de södra delarna av Sverige. Ingen annan naturkatastrof i modern tid har drabbat Sverige

Läs mer

Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon. Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH

Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon. Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH En ny industriell revolution? En ny industriell revolution? 1. Förnybar energi En ny industriell revolution?

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

DARWin Driftstörningsstatistik

DARWin Driftstörningsstatistik Driftstörningsstatistik 2013 Matz Tapper 2014-08-20 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Statistikens omfattning... 3 1.2 Deltagande elnätsföretag 2013... 3 2 Sammanfattning 5 3 Tabeller 6 3.1 Översikt över fördelningen

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

DARWin Driftstörningsstatistik

DARWin Driftstörningsstatistik Driftstörningsstatistik 212 Matz Tapper 214-2-21 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Statistikens omfattning... 3 1.2 Deltagande elnätsföretag 212... 3 2 Sammanfattning 5 3 Tabeller 6 3.1 Översikt över fördelningen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade AB Borlänge Energi Elnät REL00018 382 161 452 367 2,85% AB Kramfors Energiverk REL00094 87 135 98 999 2,15% AB PiteEnergi REL00149 344 465 420 942 3,40% Affärsverken Karlskrona AB REL00091 380 024 439

Läs mer

DARWin Driftstörningsstatistik

DARWin Driftstörningsstatistik Driftstörningsstatistik 21 Matz Tapper 211-12-21 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Statistikens omfattning... 4 1.2 Deltagande elnätsföretag 21... 4 2 Sammanfattning 6 3 Tabeller 7 3.1 Översikt över fördelningen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Diverse artiklar / citat rörande stormfällningen, påstådda dödsfall, stödpengar till skogsägarna

Diverse artiklar / citat rörande stormfällningen, påstådda dödsfall, stödpengar till skogsägarna Diverse artiklar / citat rörande stormfällningen, påstådda dödsfall, stödpengar till skogsägarna Stormskador Den stora förödelsen i skogarna i södra Sverige var naturligtvis det stora samtalsämnet på den

Läs mer

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter

Läs mer

Utvärdering av stormen Per aktörsvisa sammanställningar av intervjuer och analyser

Utvärdering av stormen Per aktörsvisa sammanställningar av intervjuer och analyser Detta dokument är ett av underlagen till Energimyndighetens rapport Utvärdering av stormen Per Konsekvenser och lärdomar för en tryggare energiförsörjning, ER 2007:37. Utvärdering av stormen Per aktörsvisa

Läs mer

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Några stormar sedan 1902 1902

Läs mer

Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till En rapport från Villaägarnas Riksförbund Sveriges bästa elhandlare 2009: UPPSALA EL Sveriges näst bästa elhandlare 2009: SKELLEFTEÅ KRAFT Sveriges tredje

Läs mer

Framtiden är elektrisk! Dr Henrik Ny, BTH, projektansvarig GreenCharge

Framtiden är elektrisk! Dr Henrik Ny, BTH, projektansvarig GreenCharge Framtiden är elektrisk! Dr Henrik Ny, BTH, projektansvarig GreenCharge Projektets namn: GreenCharge Sydost Elfordon i småstadsregioner Projektperiod: 20130401-20140331 Huvudstödmottagare: Blekinge tekniska

Läs mer

10 elbolag du nog inte borde valt 2009. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

10 elbolag du nog inte borde valt 2009. En rapport från Villaägarnas Riksförbund 10 elbolag du nog inte borde valt 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 10 elbolag som du kanske borde ha undvikit 2009: Ljusdal Energi Försäljning SEVAB Energiförsäljning Habo Energi Rödeby Energi

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter (5-siffrig SNI2007) region och tid

Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter (5-siffrig SNI2007) region och tid Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter 2007 2008 2009 2010 2011 2012 20005 FA5 Värnamo 2221 2218 2044 2049 2116 2091 20006 FA6 Jönköping 4090 3978 3720 3704 3695 3618 20007 FA7 Vetlanda 2463 2223

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Leveranssäkerheten i elnäten 2012

Leveranssäkerheten i elnäten 2012 Ei R2014:04 Leveranssäkerheten i elnäten 2012 Statistik och analys av elavbrotten i Sverige Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:04 Författare: Kenny Granath

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport 1 (12) Avdelningen för nätreglering Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport Årsrapporten gäller en redovisningsenhet Företagets innehav av koncessioner

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26 Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 6 % bidrag 28-11-26 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 28-11-26 26282 Författare Uppdragsnamn Jenny Edfast, Claes

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans översikt Innehåll: Varför reservkraft Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat Tillgänglighet li Effektdefinitioner Energibalans Varför reservkraft Sämre tillgänglighet

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

Vinterns bästa elhandlare 2010-11 En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Vinterns bästa elhandlare 2010-11 En rapport från Villaägarnas Riksförbund Vinterns bästa elhandlare 2010-11 En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 201104-15 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

Strömlös. Hjälp vid strömavbrott

Strömlös. Hjälp vid strömavbrott Strömlös Hjälp vid strömavbrott Om det blir strömavbrott El har blivit en given förutsättning för att vardagen ska fungera. Lyckligtvis finns el tillgängligt så gott som alltid. Faktum är att du som bor

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas 1-årsavtal Elområde 1 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Elnätpriser 2008-2009

Elnätpriser 2008-2009 Elnätpriser 2008-2009 Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. Syfte, metod och avgränsningar... 5 4. Resultat... 6 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009...

Läs mer

Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar

Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar Sven Borén, doktorand BTH projekt GreenCharge http://www.barometern.se/kalmar/tysta-elbussar-imponerade-pa-passagerarna/ Foto: Stefan Nilsson Hållbarhetsutmaningen

Läs mer

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 1 ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 Peter Lindberg peter.lindberg@elsakerhetsverket.se RAPPORT Dnr/ref09EV841 2 3 Sammanfattning På söndagskvällen den 31 maj inträffade ett elavbrott som innebar att elförsörjningen

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

meddelad i Stockholm den 25 april 2008 Ombud: 1. Bolagsjuristen Malin Persson 2. Bolagsjuristen Patrik Håkansson Carl Gustavs väg 1 205 09 Malmö

meddelad i Stockholm den 25 april 2008 Ombud: 1. Bolagsjuristen Malin Persson 2. Bolagsjuristen Patrik Håkansson Carl Gustavs väg 1 205 09 Malmö 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 25 april 2008 KLAGANDE 1. AA 2. Energimarknadsinspektionen (tidigare Statens energimyndighet) Box 155 631 03 Eskilstuna MOTPART E.ON Elnät Sverige AB

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas 1-årsavtal Elområde 3 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Om det blir strömavbrott

Om det blir strömavbrott Om det blir strömavbrott Vad du bör göra och inte göra Strömavbrott kan bero på olika saker. Det kan vara ett större eller mindre fel på elnätet, men strömavbrottet kan även bero på ett fel hemma hos dig.

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Vinstmarginaler i nätbolagen 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Vinstmarginaler i nätbolagen 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund Vinstmarginaler i nätbolagen 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2011-04-08 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Lager av massaved och flis 2012 JO0306

Lager av massaved och flis 2012 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Energipriser på naturgas och el

Energipriser på naturgas och el Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Energipriser på naturgas och el 2009 EN0302 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2015. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Ranking av företagsklimatet 2015. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Ranking av företagsklimatet 2015 Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vår definition av företagsklimat Företagsklimat är summan av de attityder,

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Högsta priset i länet har Nynäshamn med 884 kr/mwh, medan det lägsta priset finns i Huddinge, Botkyrka

Högsta priset i länet har Nynäshamn med 884 kr/mwh, medan det lägsta priset finns i Huddinge, Botkyrka Stockholms län: Fjärrvärmen i Stockholm och Nynäshamn dyrast i länet I Stockholms län har Stockholm och Nynäshamn det klart högsta priset. Stockholms län är fjärde dyraste län bland Sveriges 21 län när

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 2012-06-03... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3

Läs mer

Dags att rensa upp bland bolagen

Dags att rensa upp bland bolagen Dags att rensa upp bland bolagen En tredjedel av Göteborgs kommuns verksamhet utförs i de egna bolagen en minskning skulle leda till vitalisering och ökad kostnadseffektivitet. Rapport 2010:6 ISSN 1650-7965

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer