FRÅN ORSA. En resa i tomheten - och en tripp till helvetet... Auschwitz-Birkenau, november Foto Janne Bäckman

Transkript

1 AKTUELLT FRÅN ORSA En resa i tomheten - och en tripp till helvetet... Nr Auschwitz-Birkenau, november Foto Janne Bäckman

2 Maries spalt Hur vill vi att Orsa ska se ut om 10 år? Vindkraft eller snål-blåst Det blåser på toppen brukar det heta. Oftast används begreppet om en person i ledande befattning som får utstå kritik. En del kan nog få kraft och energi av den blåsten, men de flesta tycker nog att det mest är jobbigt där i snålblåsten. Något som däremot ger kraft och energi är den verkliga blåsten. Inom Orsas gränser finns många toppar och höjdlägen där vindförhållandena är optimala för att ta tillvara kraften från vinden. Med statens planerade storsatsning på alternativ energi, framförallt vindkraft, finns nu goda förutsättningar för Orsa att bidra till ett bättre klimat. Många projekt finns på idé- och planeringsstadiet, men än har det inte kommit upp någon snurra i Orsa. Några hinder finns på vägen. Det största är avsaknaden av Som politiker ska vi ha visioner om framtiden. Visioner som vi kan styra mot. Utan dem riskerar vi att slukas upp av de akuta frågor som dyker upp dagligen och som vi då arbetar med utan att riktigt veta åt vilket håll vi ska. Hela kommunstyrelsen arbetar nu med att ta fram en vision för Orsa kommun om 10 år. Förutom det ska vi också ta fram en värdegrund för kommunen. Värdegrunden handlar om vad det är som ska prägla vår kommun. Vad ska våra medarbetare och representanter inklusive vi politiker ha för förhållningssätt? Nästa steg i arbetet är att också ta fram mål för de olika verksamheterna i kommunen så att alla medborgare och alla medarbetare tydligt vet vad den politiska viljan är. Allt det här är ett oerhört spännande arbete. Vi arbetar tillsammans alla partier i kommunstyrelsen och utgångspunkten är att vi ska vara eniga om det vi tar fram. Vi är överens om att det är viktigt för kommunen att visionen, värdegrunden och målen håller över tid och att grunden för det är att vi är eniga. Jag måste säga att jag upplever att vi har ett bra politiskt klimat i Orsa kommun. Visst kan vi vara oeniga i olika frågor, men det finns en respekt för varandra och det förekommer inga elledningar som är tillräckligt kraftiga för att ta emot och föra ut kraften på elnätet. Vi har mycket att vinna på att snabbt undanröja de hinder som finns. Apropå energi så kan vi behöva lite värme nu. Det är länge sedan vi haft en vinter med så mycket snö och ihållande kyla. Det är nästan så man undrar vart den globala uppvärmningen tagit vägen. Vi måste ändå lyssna på forskarna som säger att vi ska ta klimathotet på allvar. Därför är det viktigt att satsa på de alternativa energislagen. Förutom ett förbättrat klimat så ger ju vindkraften som produceras här ekonomiska resurser till bygden. Ett bra sätt att lösa framtida energiförsörjning är också att snåla med energin. Energibesparingar kan till exempel handla om att skaffa energisnåla hushållsmaskiner eller att släcka en lampa. Snålar man med vindenergin så kan man ju faktiskt tala om snål-blåst. personangrepp. Vi kan skratta och ha roligt tillsammans även om vi tillhör olika partier. Vi försöker också oftast hitta gemensamma lösningar. Samtidigt är vi olika partier med olika ideologier som grund för vårt politiska arbete och det innebär att vi inte alltid är överens. Vi respekterar olikheterna, ägnar oss åt sakfrågorna och undviker pajkastning på varandra. Det är vad jag menar med att gott politiskt klimat. Jag tror att det är en framgångsfaktor för Orsa kommun att vi fortsätter att arbeta på det sättet. En annan framgångsfaktor är samverkan. Några av oss politiker deltar tillsammans med kommunala tjänstemän och näringslivsrepresentanter i ett utvecklingsprojekt för hela Siljansregionen. Här handlar det om vad vi tillsammans kan göra för att stärka Siljansregionen som varumärke och hur vi bland annat genom det kan skapa tillväxt och välfärd i vår region. Även det är ett spännande arbete där vi har ett stort utbyte av varandra över kommungränser och mellan kommuner och näringsliv. Kan vi hitta en gemensam strategi för utveckling av Siljansbygden så är det en oerhörd styrka för oss alla som bor här, för turisterna som besöker oss och för de som funderar på att flytta till oss. Thalins tankar Sidan 2

3 Jag - en dålig pappa. Man är ingen vidare pappa. Man utsätter sitt barn för saker som det inte borde utsättas för har jag förstått. Man utsätter sitt barn för saker som gör att hon kan slå sig, får lov ta eget ansvar och t o m tappa ansiktet. Man kallar t ex sitt barn barn fast hon fyllt 15. Det är ett under att hon överlevt så länge. Hon fick åka buss till skolan från sju års ålder. En gång när hon bara var åtta satte vi henne på tåget till Stockholm. Jag fick en utskällning av konduktören när jag hämtade henne på centralen. Trots att vi bullat upp med böcker, ritblock och musik och sagt åt henne att inte gå av innan jag kom och hämtade henne. Ungen sov och hade visserligen haft tråkigt, en hon levde. Innan hon fyllt 12 hade hon brutit armen, nyckelbenet och fått en spricka i foten (alltid före jul.) När vi dan före julafton för tredje året i rad fick åka in till akuten konstaterade hon krasst: - Tredje gången. Nu har det blivit tradition... Nuförtiden ramlar hon av hästar, ställer sig orädd på scenen utan att ens fundera över vad folk skall tycka och ska snart börja åka moppe. Hon går upp och tar hand om sin häst innan plugget, fixar och donar med plugget och pluggansökningar, undrar när vi ska åka utomlands nästa gång. Man är nämligen kompis med sin dotter också och det ska man ju inte vara som vuxen. Hon kommer hem och visar resultatet från provet som man inte hade en aning om att hon haft eftersom man är en dålig pappa och inte hjälper till med läxorna, även om det beror på att hon aldrig berättar när hon har läxor. Man skjutsar henne sällan till aktiviteter. Hon går eller cyklar och det är ju farligt för man kan bli påkörd. Man låter henne få skjuts hem med äldre killar ibland. Och det är ju farligt för unga söta tjejer. Nu tror ni att jag skriver det här för att skryta över vilken bra dotter jag har - trots att hon har en sån usel far. Och naturligvis vill jag det - SÅ usel pappa är jag inte att jag inte är stolt över ungjäveln som jag understundom kallar henne och hon inser att det är sagt med stor kärlek. och returnerar med att glatt gubbjävel. Det handlar mer om att jag tror att anledningen till att hon fungerar så bra som hon gör i den omtumlande ålder hon är, är att hon tillåtits slå sig, ta egna beslut och eget ansvar. För du bra förälder som låter ditt barn åka på en räkmacka och bäddar med duntäcke, frigolit och krockkudde kring - ditt barn KAN. Bara det får försöka. Får det inte försöka kommer vi att uppfostra en generation mähän. Och vem vill ha ett gäng såna som ska ta hand om oss när får pension. Släpp ungarna loss, det är vår. Ett friskt barn har blåmärken och missar inte en chans att bryta ryggen av sig. Dålig pappa fotograferar dotter som håller på att bryta nacken av sig. Erkänn att det är lite mesigt att hon har både hjälm och säkerhetsväst... Provocerad? Reagera! Vi tar upp diskussionen i nästa nummer. I DETTA NUMMER Vet du någon utanför Orsa som vill ha hemsänd? Det fixar vi till självkostnadspris. Kontakta janne.backman@orsa.se eller skriv till Orsa Kommun, Janne Bäckman, Box 23, Orsa så ordnar vi det. Maries Spalt... 2 Thalins Tankar... 2 Jag- en dålig pappa... 3 Två och en halv skola bort... 4 Stor uppmärksamhet för billig satsning. 5 -Åldrandet är en naturlig del av livet...6 Brandskyddsutbildning i byarna... 7 En resa i tomheten... 8 Schindler - den osannolike hjälten...11 Nu rensas det i röran Mer TV till Orsabostäderfolket!...14 Orsa -helt enkelt...15 Tyck till på e-post heltenkelt@orsa.se Sidan 3

4 Bergetskolan, Digerbergets skola, vita skolan på Kyrkbyn och Orsaskolan är de platser kommunen skall bedriva grundskoleverksamhet på. Det har nu kommunfullmäktige beslutat. Det var egentligen bara på en punkt de politiska partierna var oeniga. Det var frågan om Skattungbyns skolas vara eller icke vara. Centern hade föreslagit att man under tre år skulle ha kvar förskoleklassen och klasserna t o m årskurs tre för att sedan göra en ny utvärdering av den verksamheten. Miljöpartiet, vänsterpartiet och kristdemokraterna ville ha en treårig fortsatt verksamhet upp till och med femteklass. Socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet och sverigedemokraterna röstade dock för en nedläggning, bland annat med motiveringen att det låga elevantalet och de dyra lokalerna (skolan är kommunens nyaste och har Färdigälskad - i grundskolesammanhang Två och en halv skola bort i nya skolorganisationen därmed högre kapitalkostnader) gör att man om skolan behålls prioriterar lokaler istället för pengar till eleverna. Mycket ekonomi - inget innehåll Den ekonomiska aspekten fick stort utrymme i debatten in i det sista. Bland annat framfördes att kommunen står kvar med kostnaderna för fastigheterna även i fortsättningen. - Det stämmer att kommunen har kvar kostnader för fastigheterna. Men skolan kommer nu att få loss mer pengar att satsa på lärare och elever - istället för att betala lokaler, säger barn- och utbildningschefen Kent Henriksen. - Dessutom har kommunen bara kostnaderna under tiden lokalerna är outnyttjade. Även om de läggs i malpåse blir driftskostnaderna lägre än idag. - Den stora vinsten är inte ekonomisk, utan att vi kan utnyttja våra resurser på ett bättre sätt och därmed uppfylla skollagens krav på lika villkor för alla elever. Det hade vi inte klarat i nuvarande organisation. Blivande friskola? Foto Mikael Forslund Exakt hur skolan ska organiseras, t ex om sjätteklasserna ska börja på Orsaskolan eller finnas på respektive skola är upp till skolledningen. I slutet av mars kommer man att presentera en plan för hur det ska se ut., med bemanningsplaner och liknande. Förutom Skattungbyn försvinner alltså Stackmora skola och halva kyrkbyn. Förskoleverksamheten berörs inte. Redan idag kan Bergetskolan svälja eleverna från Skattungbyn och Stackmora. Friskola Föräldrarna i Skattungbyn har startat processen för att få starta en friskola i byn. Det är skolinspektionen som avgör om friskola får startas och skolan måste följa samma regler som den kommunala skolan. Skulle skolan beviljas får skolan en så kallad skolpenning som bestäms på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna skolorna. Sidan 4

5 Stor uppmärksamhet för billig satsning början av året började I Orsa kommun lägga ut små enkla filmer på webbplatsen YouTube. Filosofin är enkel. Vi ska synas där folk finns. Och YouTube är en av de mest besökta platserna på hela internet. Reaktionerna på satsningen som folk kallar det är snudd på överväldigande! - Vi kallar det själva knappt för en satsning, säger kommunens informationsansvarige Janne Bäckman. - YouTube i sig är gratis. Det vi kommer att betala för är fyra lite mer producerade inslag, men även de är av lågbudgetkaraktär. Vi betalar ca per film. Faktum är att den summan har vi för länge sedan tjänat in på marknadsföringskontot. För medverkan på YouTube har blivit uppmärksammad. Dagens Samhälle har skrivit om den på sin webbsida, liksom flera branschtidningar. - Andra kommuner har hört av sig och frågat om hur vi gör. Mycket handlar det om juridiska spörsmål, upphovsrätt och liknande. Men allt sådant är lika lätt - eller svårt - att handskas med i det här mediet som i andra. Materialet är upphovsrättsskyddat. Stjäl någon det är det dom som begår brott. Vi kollar alla kommentarer som kan lämnas på filmerna osv. Även om kommentarerna är negativa lägger vi ut dom, men vi tar givetvis bort sånt som personangrepp, rasistiska och andra kränkande kommentarer. Men det är självklart! - Det är också mycket viktigt att påpeka att det är en satsning som inte ersätter någon annan informationsverksamhet. Det är bara ett komplement. Likaväl som jag för anteckningar när jag pratar med folk, kan jag ha en enkel videokamera med. Då blir ju dessutom risken för felcitat mindre... VISA DIN ORSAFILM! Har du en kort film, max 10 minuter som du vill visa på kommunens YouTube-kanal? Skicka den till janne.backman@orsa.se. Du måste äga alla rättigheter eller ha tillstånd att använda musik o dyl och ge ditt medivande till att vi får visa den. Publicerade filmer premieras! YouTube är en webbplats med videoklipp som har laddats upp av dess användare. Webbplatsen öppnades i februari 2005 och grundades av tre före detta PayPal-anställda: Chad Hurley, Steve Chen och Jawed Karim. Sidan 5

6 Orsas första äldre- och handikappomsorgschef: - Åldrandet är en naturlig del av livet. Nåt vi alla väntar på eller genomgår. Och vi vill leva som vi gjort hela livet. Våra mänskliga behov är desamma. All vår början bliver svår, sa man förr. Det stämmer på Orsas nya och faktiskt första, tjänsten är nyinrättad äldre och handikappomsorgs chef, Eva Nordlund. Det tog ungefär en vecka på det nya jobbet så halkade hon och bröt foten. Till råga på allt infekterades operationssåret. Det var en erfarenhet av vården som hon hade kunnat vara utan. För erfarenhet, det har hon så det räcker och blir över. - Jag har jobbat inom vård och omsorg i 25 år berättar Eva. Jag började som socialarbetare och närmast var jag konsult åt ett medicintekniskt företag. Däremellan har jag jobbat med internationella handikappfrågor, haft en sejour som ombudsman på Sveriges Farmacevtförbund och varit VD och marknadsansvarig på serviceföretag inom vårdsektorn. Bingo för Orsa kommun med andra ord. Det räcker inte med det. Det är extra speciellt att jobba i en politiskt styrd organisation som kommunen är. - Jag har suttit i en socialnämnd i tio år också, så jag har full respekt för politikens betydelse, oavsett vilket av riksdagspartierna man tillhör. Den demokratiska dimensionen av de här frågorna är viktig. Utmaning Uppdraget Eva tagit på sig nu är en utmaning. Hon ska leda och sjösätta en ny organisation för äldre- och handikappomsorgen. Den senare innefattar också ansvaret för stöd till unga funktionshindrade. - Det är jättespännande, på många sätt. Att ta hand om våra äldre på ett bra och värdigt sätt är en utmaning över hela Europa. Det ser nämligen ungefär likadant ut inom hela EU. Vår välfärd bidrar till att vi blir äldre, allt fler lever längre. Åldrandet är förenat med fler sjukdomar och behovet av omhändertagande ökar. De här frågorna har sån dignitet i hela världen idag att Sverige sagt att man ska lyfta fram dem på ministernivå under sitt EU-ordförandeskap, hösten Individuella behov Behoven är också individuella. Det gäller att ha ett brett spektra av insatser, från hemtjänst till särskilt boende. Hela tiden med brukaren i fokus. Patentlösningarnas tid är förbi. Vi ställer helt olika krav än bara för några år sedan. Det är också därför som den nya framtidsstrategin i den verksamhetsplan man nu jobbar fram inte sträcker sig längre än 3-5 år. - Det går inte att överblicka en längre period i vår föränderliga värld. Under våren ska vi jobba fram en helt ny organisation för att optimera servicen till medborgarna och uppfylla deras förväntningar. Vi vill att den ska bli så tydlig och konkret som det någonsin går. Och vi har ett nära och kontinuerligt samarbete med enhetscheferna och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan. Förankring Förankring är nyckelordet för att ett sådant arbete skall fungera. Det är Eva Nordlund väl medveten om. På golvet och bland brukarna. Sidan 6

7 - Jag har ambitionen att röra mig mycket i samhället som jag hinner med. Samverkan är A och O för att vi skall lyckas. Samverkan mellan kommunens förvaltningar, med brukarorganisationerna, mellan kommunerna och mellan alla aktörer i vårdkedjan. Landsting, apotek och vilka det nu kan röra sig om. Det gäller att hålla ihop vårdkedjan. Brukarna ska inte behöva bry sig om på vems bord ansvaret för en insats ligger. De ska få det stöd dom har rätt till. Goda exempel Det finns ett till nyckelbegrepp i ett förändringsarbete. Att ta till vara de goda exemplen. Och de finns. I Orsa och i omvärlden. - Orsa brukar ha höga betyg i de brukarenkäter som görs. Vi har nöjda kunder. Och det görs bra saker på andra håll som vi ska ta till oss. - Sverige har en hög standard på det kliniska omhändertagandet och vården. Däremot har vi inte satsat tillräckligt på den sociala delen. På aktiviteter och miljöer som gör den dagliga tillvaron stimulerande för våra äldre. Det är den delen av verksamheten som ställer större krav på en flexibel organisation. Det är inte längre självklart att den ena dagen är den andra lik åtminstone inte för alla. Åldrandet något naturligt - Åldrandet är en naturlig del av livet. Nåt vi alla väntar på eller genomgår. Och vi vill leva som vi gjort hela livet. Våra mänskliga behov är desamma. Vi anpassar oss inte till åldrandet, skulle man kanske kunna säga. Vi blir bara äldre versioner av dom vi alltid varit. Och det synsättet ställer verkligen krav på vård och omsorg. Vi vill inte bli omhändertagna. Vi vill bli servade så vi kan fortsätta våra liv som tidigare. Det är skillnad. attraktivt måste medarbetarna se att det finns en möjlighet att utvecklas. - Vi lever i en ekonomisk verklighet som offentlig sektor levt med under flera år. Det ser ut i Orsa som i övriga landet. Därför måste vi titta på externa medel för att få pengarna att räcka till. EU har t ex anslagit 325,5 miljoner Euro med fokus på bl.a. äldrevården som vi har möjligheter att söka. Och så måste vi som sagt samverka mer än vi kanske gjort. Det här är faktiskt inget unikt för små kommuner. Det gäller stora också och kommer säkerligen att påskynda regionsamordningen på riksnivå. Utmaningar Utmaningarna är alltså stora. Men inte för stora. - Vi har ju på allvar börjat ta tag i det! Och det gäller att med gemensamma krafter hitta strategier som är hållbara för framtiden. Vi är duktiga på många sätt och det gäller att vidmakthålla det också. - En viktig sak är att vi måste vara öppna för förändringar. Och ett sätt att möta förändringar på är att skapa naturliga mötesplatser. Där har Orsa en fördel, det är lätt att hitta de informella mötena. Det är det som är så roligt med en liten kommun, de korta besluts- och kontaktvägarna gör det enklare att åstadkomma saker som i en stor kommun vore omöjliga. - Jag är faktiskt ärligt imponerad av den vård och omsorg som Orsa erbjuder idag. Vi har duktiga medarbetare i hela vårdkedjan, och framförallt visar många ett fantastiskt engagemang och ett stort intresse för verksamheten. Det bådar också gott. Brandskyddsutbildning ute i byarna Räddningstjänsten kommer under april och maj att anordna brandskyddsutbildning i Skattungbyn, Åberga, Björken, Stackmora, Slättberg, Viborg, Holen, Hembygdsgården, Hansjö, Hornberga, Sandhed och Born. Utbildningen är kostnadsfri. Info om tid och plats kan fås på samt på kommunens hemsida och via flygblad. Och det är kostsamt och ställer krav. Inte minst på kompetensutveckling. - Vi måste satsa på personalen. Vi har som ambition att våra anställda ska få utbildning upp till minst undersköterskenivå. Det finns flera skäl till det. Dels för brukarna, naturligtvis. Men också för att höja statusen på vårdyrket. Det kommer inom en snar framtid att bli svårt att rekrytera personal. För att göra yrket Snart dags att tycka igen! Nästa Medborgardialog kommer att handla om översiktsplanen och då de delar som gäller strandskydd, vindkraft och odlingslandskap. Håll utkik efter annonser i dagspressen och på Sidan 7

8 En resa i tomheten - oc auschwitz Det ligger en tung våt novemberdimma över Auschwitz-Birkenau. Vi vandrar tysta från den gamla Alten Judenramp, dit tågen med sin mänskliga last kom i inledningsskedet av lägrets historia. Ur dimman träder långsamt fram den berömda siluetten som i en Hollywoodfilm. Men det är inte någon kuliss. Det är the real stuff. Entrén till helvetet förlängdes järnvägsspåren in direkt i lägret för att snabbare frakta judarna närmare gaskamrarna genomfördes de största enskilda transporterna hit. Våren och sommaren fördes ungerska judar hit. Spåren efter dem slutar här. Det är så ofta det vi hör när vi pratar förintelsen. Statistik och logistik. Men kan vi fatta siffror som sex miljoner mördade judar - totalt 13 miljoner mördade civila, polacker, romer, handikappade, homosexuella? Kan vi fatta organisationen bakom det? Det är därför jag är här. För att försöka fatta. Tidigare har jag känt till vad som hänt. Nu känner jag. Igår vi i Auschwitz I, Stamlager. Lägret med den berömda portalen Arbeit macht frei. Då sken solen. Lägret var så välordnat, utställningarna så välordnade så att de kändes just som utställningar. Jag kände ett fysiskt obehag när jag gick under portalen. Jag mådde illa. Kanske var det så att jag efter den upplevelsen tog på mig min gamla yrkesroll, journalistens, observatörens. Det är ett effektivt sätt att - för tillfället - hantera upplevelsen. Man ställer sig utanför, betraktar. Ibland tränger sig verkligheten igenom. Som när man ser de otaliga bilderna av de första fångarna som kom hit och kan konstatera att de flesta inte ens levde två månader. (Så småningom blev det så omständligt att fotografera alla att man slutade. De som fick gå direkt till gaskamrarna noterades överhuvudtaget inte. Bara de som kunde användas som arbetskraft ett tag till. ) Skalet spricker, nej rämnar, när man plötsligt, i den installationslika högen av skor ser barnskorna. Då vill jag bara vända och gå därifrån. Men jag gör inte det. För vi måste se och försöka förstå. Rök och dimma över Auschwitz Men nu är vi alltså på väg till det stora lägret. Auschwitz II eller Auschwitz- Birkenau - björkskogen. Och solen lyser inte. Hur skulle den kunna göra det...här. Den spöklika stämningen förstärks av att man just nu röjer det område där nazisterna tänkt utöka lägret och bränner kvistar och bråte. Auschwitz, dimma, brandrök. Vi går upp i tornet ovanför porten till helvetet. Synen slår mig på käften. Området är ju så stort. En svensk mekanisk röst berättar om vad vi ser. Där låg kvinnolägret. Dit fördes barnen, där låg romernas läger och där låg den del som man brukade visa upp när man ville visa hur humant man behandlade sina fångar. Och där låg Kanada, galghumoristiskt döpt av fångarna. Kanada - landet av guld och honung. Fast i det här Kanada förvarades de mördades ägodelar innan de skickades tillbaka till Tyskland. Inte sällan för att distribueras via tyska hjälporganisationer. En morbid återvinning. Lugnt och sakligt Allt är så lugnt och sakligt och så överväldigande. Jag har valt att följa med den engelskspråkiga guiden Dorota, som följde oss runt Auschwitz I också. En lyckträff visar det sig. Lugnt, sakligt, utan överdrifter eller dramatik berättar hon om vad vi ser, vad som hänt här. Jag är själv punktmarkerad av Anita frå Dalarnas Tidningar. Hon gör en webbfilm och ett reportage från resan och jag är den lokala vinkeln. Hon frågar hela tiden om det är ok, om hon inte stör. Självklart gör hon inte det. Vi är båda hör för att berätta en historia som måste berättas. Om och om igen. Och kan min närvaro tillföra något till hennes version av berättelsen så - shoot. Människorna bakom statistiken Vad Dorota lyckas förmedla är insikten av att det finns människor bakom alla siffror. Hopplösheten. Hur även de starka sakta bröts ned och hur de överlevande bara överlevde på grund av Sidan 8

9 h en tripp till helvetet... slumpen. Och med en livslång fråga gnagande i bakhuvudet: Varför just jag... Hon berättar om pojken som grät vid sin döda faders kropp - inte för att fadern dog, utan för att någon annan stulit brödbiten som fadern haft i sin hand. Sånt gör svälten med folk. Den pojken hade ändå fått leva lite till. Auschwitz var inget läger för barn. De fördes endera genast till gaskamrarna, eller genom någon slags byråkratisk nyck vidare till andra läger. Eller också hamnade de hos Dr Mengele. Lägrets dödsängel, en man med vänligt utseende och ett speciellt intresse för tvillingar och dvärgar som han i en perverterad vetenskaps namn utsatte för diverse experiment. Ödets ironi ville att att den enda familj som intakt överlevde Auschwitz var dvärgfamiljen Ovici. den största kända familj av dvärgar som noterats i Europa. Mengeles intresse räddade dem. Annars fördes alla handikappade och defekta direkt till gaskamrarna. Det var faktiskt så det började. Nazisterna ville rena sin ras och inledde ett program för att utplåna alla dåliga gener. De började med att mörda sina egna landsmän. Med all rätt är det dock judeutrotningen som är förknippad med Auschwitz. Det går inte att säga exakt hur många som dog. Som sagt, de effektiva nazisterna registrerade bara dem som gick att använda som arbetskraft. 1.5 miljoner är den uppskattning av hur många som dukade under bara i Auschwitz. Alla gasades inte. Många dog av umbäranden. Idag räknar de seriösa forskarna som sagt med att sex miljoner judar dog i Förintelsen. Det som för att detta folkmord saknar motstycke är den systematik och planering med vilket dådet genomfördes. Utskiljning, avhumanisering och till slut avlivning, utrotning. Barn, kvinnor, män, gamla, unga. De sågs inte som människor. Det var här det skedde Det var här det skedde. Här där jag går. Auschwitz-Birkenau bara existerar. Det känns inte som ett museum. Det är överväldigande i sig själv. Toaletten som på grund av stanken var den enda fristaden för fångarna och där en bit papper att torka sig med var den finaste födelsedagspresent en ung flicka fått... Målningarna i barnbaracken där unga glada barn marscherar mot en stor byggnad - gaskamrarna. Och så flaggorna. De israeliska flaggorna. Skolklasserna som är här på besök. Ett slags triumftåg: -Ni lyckades inte. Vi är här. Era gaskamrar är sprängda. Vi lever. I den byggnaden där de som utvalts att leva ännu en tid desinficerades, rakades och fråntogs alla ägodelar har man satt upp en vägg med bilder som återfunnits bland det bagage som lämnats kvar och som inte hann brännas eller skickas till Tyskland när Röda Armén närmade sig Auschwitz. (De sista fångarna, utom de yngsta och svagaste, sändes iväg på en dödsmarsch mot det inre av de nazistkontrollerade områdena.) Sidan 9

10 Bilderna är vardagsbilder från en försvunnen värld. Familjen vid stranden. Bröllopsfoton. Bilder på barnen, på nära och kära. På en bild lyfter en ung kvinna ett vinglas och ler in i kameran. En bild full av livsglädje. På en vägg i dödens väntrum. Jag måste gå ut. Vi är tysta i bussen tillbaka till Krakow. De första dagarna har vi tillbringat där, i tomrummet efter en försvunnen kultur. Vi bor i stadsdelen Kazimierz, den gamla judiska stadsdelen. Runt hörnet spelades några av nyckelscenerna i Schindlers List in. (Se separat artikel) I Krakow bodde före kriget ca judar överlevde. Den judiska församlingen har 200 medlemmar. I den lilla staden Nowy Sachs med ca invånare var en tredjedel av invånarna judar. Där finns ingen bekännande jude kvar. Den demolerade judiska kyrkogården - under kriget även använd som avstjälpningsplats och avrättningsplats - restaureras sakta av en överlevare, idag bosatt i Malmö. Utnyttjande av mänskligt beteende Det som hände på dessa platser är typisk för upptrappningen av judeförföljelsen, den som ledde till Den slutgiltiga lösningen på judefrågan. Vid krigsutbrottet tvingades stadens judar till slavarbete. Man införde speciella lagar som bara gällde dem. Allt för att avskilja dem från alla andra. Allt för att göra det lättare att avhumanisera dem - förvandla dem till icke-människor i andras ögon. Detta är något som ingick i den nazistiska ideologin. Judarna var icke-människor. En parasit som skulle utrotas. När den tanken planterats och grott - ja då blev utrotningen lätt att motivera. Man gjorde en god handling som rensade världen från det onda. Sjukt. Javisst. Vidrigt. Javisst. Det gör mig illamående. Men det som gör mig mest illamående är insikten att det är ett beteende som är mänskligt. Som bygger på våra primitivaste överlevnadsinstinkter. I en annan ond tid, på fel ställe, vid fel tillfälle hade förövarna kunnat vara jag. Och du. Nazisterna straffade inte den som inte blev bödel frivilligt. De behövde inte. Grupptrycket och avhumaniseringen gjorde sitt. Och när du skjutit din första människa inleds processen där du rättfärdigar ditt handlande. Och i det här fallet handlade det om den perverterade nazistiska världsbilden att man faktiskt begick en god handling. Det är också därför vi måste fortsätta att berätta om det som hände. Det är den yttersta konsekvensen av samma process som leder till mobbing på skolgården och arbetsplatsen. Uppdelningen i vi och dom, rädslan för det okända och grupptrycket. Gettot rensas Men tillbaka till Krakow och Nowy Sacz och hundratals städer och byar i det nazi-ockuperade Europa. I Krakow trängdes judar som inte sköts i samband med ihopsamlingen ihop i 320 hus i gettot, som stängdes, omgärdad av en hög mur, i cynismens namn designad att likna judiska gravstenar. På landsbygden har sonderkommandon sedan länge arkebuserat judar. I den lilla skidorten Rabka har SS t o m en skola där eleverna lär sig att så effektivt som möjligt skjuta judar. I små grupper leds de fram i en ravin. Vi ravinens kant står eleverna och skjuter prick. Men människan är överlevare. I gettot försöker man man desperat leva ett så normalt liv som möjligt. Man var ständigt utsatta för trakasserier. Apoteket på torget i gettot var enda sambandscentralen med världen utanför. Men det skulle bli värre. I mars 1943, drygt två år efter inrättandet likviderades gettot. Invånarna sköts eller fördes till arbetslägret Plazow, till Auschwitz eller andra läger. Kvar i Krakow, i Nowy Sacs, Warzawa, Riga - ja alla ockuperade städer lämnas den stora tomheten. Efterord Det är först när jag kommer tillbaka hem till Orsa som reaktionen kommer. Jag kommer hem sent på kvällen. Kryper ner bredvid Maria i vår välbekanta säng. Då brister det. - Auschwitz var så ofantligt stort, snyftar jag hejdlöst i Marias famn. Jag hade kanske börjat fatta. I alla fall känt. Fakta om Förintelsen De olika lägren Förintelselägren Alla läger var inte förintelseläger, alltså byggda med huvuduppgift att avliva människor. Auschwitz, Belzec, Chelmo, Majdanek, Sobibor och Treblinka var de läger där förintelsen var huvuduppgift. Auschwitz-Birkenau och Majdanek fungerade också som koncentrationsläger. Koncentrationsläger Det första koncentrationslägret var Dachau som tog i bruk Koncentrationsläger var inget nazistiskt påfund. De hade bl a använts i samband med boerkriget, av britterna, och på Kuba på talet. I början var det främst kommunister, socialdemokrater, antinazister, judar och asociala som skickades till lägren. Officiellt sa nazisterna att syftet var att omskola och civilisera fångarna. I flera läger fanns gaskammare, men huvudsyftet med lägren var inte likvidation, även om flera läger visar upp ofattbara dödssiffror på grund av umbäranden och svält. Arbetsläger Ofta mindre läger i anslutning till koncentrationslägren, eller intill industrier. Både statligt och privat ägda företag använde fångarna som slavarbetskraft. Fångarna användes bland annat i rustningsindustrin, vid vägarbeten och annat tungt kroppsarbete. Dödssiffror Som nämns i artikeln är det omöjligt att ange exakta siffror. Med Förintelsen avses i allmänhet judeutrotningen och där beräknas 5,3-6,3 miljoner ha fallit offer. Ungefär hälften gasades. Dessutom räknar man med att 2,5 miljoner polacker, 3,3 miljoner sovjetiska krigsfångar och romer mördades. Dessutom dog stora grupper av tvångsarbetare från Sovjet, jugoslaver, skandinaver och västeuropéer (ej judar), homosexuella, civila tjecker, mentalt och fysiskt funktionshindrade och tyska motståndsmän. Autentiska bilder med tillstånd av United States Holocaust Memorial Museum Sidan 10

11 Oscar Schindler - den osannolika hjälten Få filmer har betytt så mycket för kunskapen om Förintelsen som Schindler s list. Det är en Hollywoodprodukt, men skrämmande nära verkligheten. Steven Speilberg byggde t o m upp arbetslägret Plaszow efter originalritningarna för filmen. Oscar Schindler var affärsman i Krakow. Medlem i nazistpartiet. krigsprofitör, rumlare och lebeman. Ibland hittar man hjältarna på de mest osannolika ställen. För Oscar Schindler räddade samtidigt 1100 judar från en säker död genom att ge dem en fristad, först i sin fabrik Emalia strax utanför Krakows getto, och sedan genom att flytta sin fabrik och verksamheten till Brinnlitz. En av de insatser han gjorde var att köpa tillbaka sina nyttiga arbetare när de skulle skickas till Auschwitz. Schindlers insatser gjorde att han som enda nazistpartimedlem begrovs i Jerusalem och fick ett träd i Rättfärdighetens trädgård i Yad Vashem. Filmens skurk, lägerkommendanten i Plaszow, Amon Goeth gick ett annat öde till mötes. Efter kriget fördes han åter till Krakow där Ovan: Itzak Stern och Oscar Schindler återförenas efter kriget. han hängdes. Han hade Infällt filmvarianterna med Liam Neeson och Ben Kingsley i rollerna. tusentals människoliv Nedan Schindlers fabrik Emalia ligger kvar strax utanför det på sitt samvete. gamla gettoområdet. Underst: En kuslig påminnelse om filmens trovärdighet. Ett bild Schindlers List är filmens från Amon Goeths privata album, och infälld filmens engelska titel och syftar Ralph Fiennes i en nästan identisk pose på den lista över nyttiga arbetare som Schindler med hjälp av sin bokhållare Itzak Stern och sannolikt under stort överseende av sin hustru som upplevde att hennes roll i filmen tonats ner lite väl mycket. Schindlers dubbelspel med nazisterna räddade dock otvivelaktigt mer än tusen liv. De vittnesmålen är många och tydliga och det är också de som filmen bygger på. Schindler är idag - vid sidan av Raul Wallenberg - den mest kända av dem som gjorde något för att förändra skeendet under Förintelsen. Det finns fler - lyckligtvis. Det ger en tron på mänskligheten tillbaka. Sidan 11

12 Nu rensas det i röran! Git Mattsson ger Kristina Mitazak arkivråd Nej, det handlar inte om feng-shui för kommuner. Men nästan. Orsa kommuns arkiv har varit ett sorgebarn under åtskilliga år. Som kommun är vi skyldiga att arkivera det mesta vi håller på med. Det är styrt i arkivlagen. Skam till sägandes har vi balanserat på en rätt svajig lina i det fallet. Nu kommer vi dock att kunna hålla huvudet högt i de här sammanhangen! Det ser Kristina Mitazaki till. - Vi har kastat 19 hyllmeter handlingar som inte behöver arkiveras och som inte tillför ärendena någonting och hittills har vi gått igenom 45 hyllmeter som vi är beredda att skicka iväg för arkivering. Orsa har idag ett eget arkivutrymme, men det uppfyller inte på långa vägar de krav som idag ställs på ett arkiv. Därför kommer att samarbete att inledas med annan kommun, med nya ändamålsenliga lokaler. Kommunen skyldig att arkivera Kommunen är alltså skyldig att arkivera sitt material. Man får gallra bort sådant som inte tillför ärendena något, men annars skall allt arkiveras och inte minst vara sökbart. Det här är inte minst viktigt ur forskningssynpunkt. Det är vår gemensamma historia som ligger samlat i de gamla skyddsrummen i kommunhusets källare. Allt ska gås igenom av Kristina, som har Git Mattsson som mentor i arbetet. Och det är ett aldrig sinande jobba. Bara när vi kommer till bostadslån som kommunen tidigare ansvarade för till en del, skall varje akt gås igenom, papper för papper. Och då pratar vi 1000-talet akter. Lägg därtill att den del av arkivet som finns i kommunhuset dateras till början av 1900-talet, ja då förstår ni själva. Ett aldrig sinande flöde - Allt finns idag inte samlat här. En del av jobbet handlar om att samla in akter som funnits ute på förvaltningarna. Och det fylls ju på hela tiden. Verksamheten i kommunen stannar inte av precis. Och det papperslösa samhället det talades om, det är långt långt borta. Papper är dessutom fortfarande det säkraste sättet att arkivera handlingar på. Den elektroniska arkiveringen har fortfarande sina brister. De äldsta handlingarna bevaras i Jordägarnas arkiv. Men det finns många guldkorn i kommunens arkiv. Här finns utbetalningar till artister på Skeer, protokoll från tiden då Orsa brann osv osv. Förhoppningen är att Orsashistoria inte bara ska bevaras på ett säkrare sätt, utan också bli mer lättillgängligt. Ett arkiv är ett tidsdokument. Här följer ett nedslag, små ögonblicksbilder som säger en del om samhällets utveckling under hundra år. Allt insamlat under en timme i arkivet. Sidan 12 Se filmen på

13 1890-talet Jodå. Storebror såg dig då också. Även om du bara skulle sälja kokadt kaffe, svagdricka, läskedrycker och ävenledes andra tillagade icke spirituosa drycker så var det bara att skicka in prästbetyget och en vördsam anhållan. till kommunalnämnden. Ett sekel i Orsas arkiv 1920-talet Det ligger på kommunens roll att utse fjärdingsmän. I valet till kommunalnämnden 1927 noterar vi också en annorlunda partisammansättning: Listan Orsamän får 12 röster. Listan Nämndval får 10 och listan Fyra år får talet Orsa kommuns industrikommitté och Orsa kommuns daghemskommitté genomför en stor enkät bland Orsas kvinnor för att se om de kan tänka sig arbeta i industri eller inom vård och omsorg. 239 svarar. 59 kan tänka sig industriarbete, 78 arbete inom vård och 68 andra yrken talet 1901 brinner Orsa får kommunen tillstånd att bli municipalsamhälle för att snabbare bygga den nya byn. Här är det första protokollet i municipalnämnden talet Samverkan! Orsa municipalsamhälle och Mora köping bestämmer sig för att ha en gemensam skorstensfejarmästare talet Kristidsnämnden trummas ihop! Det är bensinransonering. Och vi hjälper Ore också talet Kriget nalkar sig slutet, men civilförsvaret trappar inte ned. Bland annat har man anordnar kurser i röjande av okreverade bomber talet Vi drar igång projektet Orsa för framtid! 1910-talet Än är kyrka och stat - och ännu mindre kyrka och kommun - åtskilda. Municipalnämndens protokoll läses vederbörligen upp i kyrkan efter varje möte talet I mappen arbetslöshetsärenden hittar vi en skriftväxling om en orsabo som utbildas på Norrbackainstitutet i Stockholm. I brevhuvudet står vanföranstalt. Ärendet är långdraget och innefattar korrespondens med såväl Kopparbergs läns nämnd för partiellt arbetsföra som fattigvårdsstyrelsen där mannens hustru anhåller om fem kubik ved, en kappa och ett par skor. Det var inte bättre förr talet Dala Djupgas, del 2 drar igång /orsakommun Sidan 13

14 Mer tv till Orsabostäder-folket! Bor du i någon av Orsabostäders lägenheter? Då kommer du snart knappt att behöva gå ut. Du kan inom kort surfa, prata i telefon och titta på TV på ett sätt som aldrig tidigare. Så fort tjälen går ur marken inleds arbetet med det nya nätet. - Eftersom vi använder en ny teknik kommer vi att kunna erbjuda ett attraktivare tv-utbud tillsammans med ett bra utbud av bredband och telefoni säger Orsabostäders VD Jan Kans. Så fort vi är klara med den fiberdragning som ska göras kommer vi att gå ut med mer information till våra hyresgäster. Bostadsbeståndet har varit förberett för utbyggnad. Så fort det har grävts i anslutning till fastigheterna har det lagts ned tomrör. Nu ska de börja fyllas. Kommunen har också förberett för ett stadsnät och givetvis samordnas insatserna. - Vi kommer att kunna erbjuda Open Nets utbud, dvs samma bredband och telefonimöjligheter som i Mora. Det innebär Mb bredband i lägenheten. Rent tekniskt kan vi nog skrämma upp farten till 200 Mb per lägenhet. För TV utbudet kommer man att använda en ny teknik som bättre kan utnyttja gammal utrustning. Nygammal teknik - Det bygger faktiskt på koaxialkablar, alltså samma typ av kablar som det är i tv-antenner. Just för TV är det faktiskt bättre än fiber. - Vi kommer att kunna erbjuda ett större utbud kanaler än tidigare. Förutom det som ryms i hyran idag kan man välja från t ex Viasat och Canal Digitals utbud. Och vi kan dessutom erbjuda full HD-TV, den bästa kvaliteten som finns just nu. - Och framförallt så kommer man inte att behöva så många lådor. Det räcker med en som klarar både TV, data och telefoni. Frågor om utbudet? Kontakta Jan Kans Orsabostäder Kortfakta: 800 bostäder 50 lokaler 12 anställda Bobutik: Öppettider Mån-fre Telefon Fax e-post: info@orsabostader.se Sidan 14

15 Kan vi göra livet enklare för dig? Sedan i fjol har Orsa kommun använt sig av devisen Orsa - helt enkelt. Tanken bakom devisen är också enkel. Medborgarna i Orsa ska ha det så bra och o-krångligt som möjligt. Det är en devis som vi aldrig kommer att kunna leva upp till till hundra procent. Alla kommer aldrig att tycka att det är lätt att ha att göra med oss. Speciellt inte när beslut går emot dem. Lika fullt fortsätter vi att sticka ut hakan och använda oss av den. Orsa - helt enkelt skall nämligen ses som en utmaning. Som en viljeinriktning. Även om man får ett nej, om ett beslut går emot någon, så skall man lätt fatta varför. Beslut ska inte döljas i en massa paragrafer och byråkratiskt mumbo jumbo. Ibland måste kanske de vara med på grund av regelverk och lagar och för att man ska kunna överklaga, men då ska det också framgå. Orsa - helt enkelt ska helt enkelt vara ett verktyg för oss alla i kommunen. Orsa är en liten kommun. Vi har korta avstånd mellan människor och vill få saker gjorda utan att krångla till det. Orsa -helt enkelt! Så brukar vi definiera begreppet Orsa helt enkelt och faktum är att vi inte säger det helt taget ur luften. Folk utanför Orsa upplever oss så redan. Det är en positiv bild som vi vill att vi ska leva upp till. För det är naturligtvis så att vi inte är framme vid det enkla Orsa än. Vi har bara börjat! Och vi klarar det inte själva heller. Nu behöver vi din hjälp! Hur kan vi göra ditt liv lättare! Var kan vi förenkla dina kontakter med oss? Hör av er, skriv, ring, maila. Berättar ni inte för oss kanske vi tror att vi är perfekta. Och någonstans tvingas vi väl inse att så inte är fallet. Men vi vill verkligen veta! Maila heltenkelt@orsa.se Skriv: Orsa kommun, Box 23, Orsa. Märk kuvertet Helt enkelt Ring infoansvarige Janne Bäckman Använd webbformulären under varje förvaltning på Sidan 15

16 MARS Onsdagen 11 mars SOPPLUNCH Kl Anmälan måndagen innan. Onsdagen 25 mars VÅFFELDAGEN Firar vi med att bjuda på våfflor Plats: Anhörigcenter KL APRIL MÅNAD Onsdagen 8 april PÅSKFEST Blåkulla nästa Vi bjuder på påskförtäring med musikunderhållning tillsammans med Mora-Orsa Demensförening Plats: Anhörigcenter/ Ljusglimten Kl Anmälan senast 30 mars tel Onsdagen 22 april SOPPLUNCH Kl Anmälan måndagen innan. SLUT PÅ KOMPOST- PÅSAR? Nya kompostpåsar hittar du gratis i din livsmedelsbutik. Det händer på Orsa anhörigcenter Måndagen 27 april KURATOR Kurator Åsa Liss kommer och informerar om vilken hjälp man kan få via dem Plats: Anhörigcenter/ Ljusglimten Kl Anmälan senast 22 april tel MAJ MÅNAD Onsdagen 6 maj SOPPLUNCH Kl Anmälan måndagen innan. Tisdagen 12 Maj DEMENS Föreläsning av Demenssköterska Birgitta Qvist Plats: Anhörigcenter/Ljusglimten Kl Anmälan senast 7 maj på Tel: Måndagen 25 Maj FÖRSTA HJÄLPEN Andning, Blödning, Cirkulation Om olyckan skulle vara framme vad och hur gör GLÖM INTE MIN BAJS- PÅSE! Eftersom hundar har väldigt svårt att plocka upp efter sig, vill vi påminna dig som har hund om att du måste hjälpa till med den saken. Hundbajspåsar kan du få på tekniska kontoret, gamla brandstationen. jag då? Antal platser 8 st. Först till kvarn! Medicinskt ansvarig sjuksköterska Anne-Charlotte Schuber. Plats: Anhörigcenter/Ljusglimten Kl Anmälan senast 19 maj på tel: JUNI MÅNAD Måndagen 8 juni SOMMARFEST Tid och plats meddelas senare. Övriga aktiviteter: AFASI Afasi är en språkstörning som orsakas av en skada i hjärnan. Har man afasi kan man ha svårt för att tala, skriva eller läsa. Är du eller din anhörige drabbad, är du välkommen till oss att träna på Lexia dataprogram som är ett bra träningsprogram för språkfunktionerna. Ring och boka tid på Kaffestunden Anhörigcenter, Orsa gården Öppet Tisdagar och Torsdagar kl övrig tid självservering Tel Hit är du och din anörige alltid välkommen in på en fika, få en pratstund, träffa andra i liknade situation eller bara vara. Orsa Anhörigcenter Marie Hellberg Anhörigsamordnare Kaplansgatan Orsa Tel: E-post: marie.hellberg@orsa.se Kontakta Orsa kommun Kommunledningskontoret Kassan, tis, tors, fred Kommunalråd Marie Olsson Arbetsmarknadsenhet Anhörigstöd Bibliotek Borgerlig begravning Borgerlig vigsel Fixarservice Informationsansvarig IT-avdelning Kommunrevision Konsumentvägledning (Mora kulturhus) ons 14-18, tis 10-14, tors Kulturhus/Bildarkiv Miljö- och hälsoskyddskontor Näringslivskontor Orsa Grönklitt AB Orsabostäder AB Räddningstjänsten Räddning, akuta situationer Barn- och utbildningskontor Barnomsorg Socialkontor Stadsarkitektkontor/Byggnadsnämnd Tekniskt kontor (va/gator) Tekniskt kontor (renhållning) Tekniskt kontor (fastigheter) Tekniskt kontor (fritidsavd.) Siljan Turism, Orsa Överförmyndare Allfix Returbutiken Stiftelsen Skeer ORSA KOMMUN BOX ORSA tel , fax e-post orsa.kommun@orsa.se hemsida AKTUELLT FRÅN ORSA utges av Orsa kommun och kommer ut med 4 nr per år. Ansvarig utgivare: Göran Grå. Redaktion, original: Janne Bäckman tfn janne.backman@orsa.se Tryck: Centrumtryck 2008 Det allra senaste från kommunen hittar du på Sidan 16