Brister vändes till något bra

Transkript

1 Medlemstidning för Kommunal Öst nr årgång 7 Brister vändes till något bra Sidorna 8 9 Anslagstavlan Tack vare facket Kryss & sudoku Sista ordet

2 Ingång Eva Fornefors, lokalkontorschef, Kommunal Öst Vi vet vad vi håller på med Nu har första kvartalet passerat av det år som Kommunal Öst gjort en av sina absolut största omorganisationer någonsin. En omorganisation som gått så fantastiskt bra på alla sätt och vis. Jag är så oerhört stolt över alla fackliga företrädare och anställda som finns i vår organisation. Vi har stor insikt i vad vi håller på med och vi vet vad våra medlemmar kräver av oss. Vi ska jobba för att få till det arbetsplatsnära arbetet så att medlemmarna blir involverade i vår kamp för att kunna påverka den egna arbetsplatsen i mängder med olika frågor. Jag hyser den största förståelse för om ni medlemmar kan tycka att det kan vara lite förvirrande med alla dessa nya sektionsnamn, samt att kontoren på orterna nu heter ortsexpeditioner, men jag är övertygad om att det snart kommer att sätta sig. Det viktiga är fortfarande att ni snabbt kan få tag på någon i Kommunal som kan besvara era eventuella frågor. Sedan en tid tillbaka har vi Kommunal Direkt dit du som medlem under dagtid alltid kan ringa om du har fackliga frågor. Du når dem genom att ringa Kommunals växeltelefon Vi arbetar för högtryck med att bli en tillgänglig organisation som du som medlem ska ha lätt att nå. De senaste åren har vi också arbetat intensivt med våra attityder och förhållningssätt, vilket gör att jag hoppas att du alltid ska känna att Kommunal finns där för dig. Självklart är du alltid välkommen att höra av dig med ytterligare frågor som du upplever att vi behöver bättra oss på. robert Nyberg: Frågan Känner du till Kommunals försäkringar? Simone Sköldin, personlig assistent, Eskilstuna: Nej, jag är inte säker. Att hemförsäkringen ingår och en livförsäkring för barn det vet jag. Men det är säkert fler. Gunilla Thörngren, kock, Rimforsa: Ja, det är fem försäkringar som ingår. Bland annat hemförsäkring och olycksfall på fritid och livförsäkringar. Sedan kan man lägga till fler och betala för dem. Medlemstidning för Kommunal Öst Gunilla Enlund, kock, Gnesta: Nej, jag är inte säker. Hemförsäkring och inkomstförsäkring ingår men sedan är jag osäker. (På sidan 45 framgår vilka försäkringar som ingår i ditt medlemskap och vilka som kan väljas till.) Ansvarig utgivare: Maj Karlsson l Redaktör: Marcus Pettersson l Redaktionskommitté: Maj Karlsson , Theresia Jansson, Marika Olofsson l E-post: maj.karlsson@kommunal.se, marcus.pettersson@kommunal.se, marika.olofsson@kommunal.se, theresia.jansson@kommunal.se l Produktion: Textor AB l Redigering och layout: EC Media AB, Örebro l Tryck: Mittmedia Print AB, Gävle l Nästa nummer kommer vecka 24 2 Kommunal Öst nr

3 I detta nummer: Aktuellt: Lång strid om scheman äntligen över 4 7 Brister på fritids blev något bra 8 9 Var med och påverka skriv en motion! 10 Personal i förskolan får fria arbetskläder 11 Kvinnor blir män i lönekampanj Här slopades de delade turerna Räddningstjänsten fick förstärkning Försäkringarna har blivit ännu bättre 39 De blev Årets skyddsombud 41 Reportage: De skapar ett hem för flyktingbarn Hjärtefrågor i samtal med facket 17 Knapert när kvinnor går i pension Från bränder till ett arbete på is Dags för pension efter 49 år i Kommunal 31 Alexander fick ersättning för skadad hand 32 Fasta avdelningar: Uppnålat på anslagstavlan 44 Här når du oss 45 Kryss och sudoku Ordföranden har sista ordet 48 Vad är vitsen med kollektivavtal? Avtal. Det finns ingen lag om lägsta lön i Sverige. Däremot finns det lagar om bland annat arbetstid, semester, säker arbetsmiljö, ledighet för studier, och om anställningsskydd så att man inte kan få sparken hur som helst. I stället är det facken och arbetsgivarnas organisationer som förhandlar fram lägsta nivå för lön och andra villkor på jobbet. När så gott som alla är med i facket blir det lättare att stå på sig om det blir tuffa förhandlingar. Är bara få med blir facket svagare och villkoren på jobbet snabbt sämre. Att vara med i facket är att vara en bra jobbarkompis även med andra som har samma jobb fast på andra arbetsplatser. Kollektivavtal är som spelregler de talar om vad som gäller. Det blir mindre tjafs och mer arbetsro. Inte bara på ditt eget jobb utan i samhället i stort. För kommuner, landsting och regioner är det självklart att ha kollektivavtal. Kommunal tycker att privatanställda som gör samma jobb också ska ha bra lön och trygga anställningar. kommunal.se 4-7 Jag har bytt till manslön! Gör som Maj Karlsson, avdelningsordförande Öst: byt till manslön! En man tjänar i genomsnitt kronor mer än en kvinna varje månad. Är det här okej? Det tycker inte vi på Kommunal. Vinn en manslön och protestera mot ojämställda löner på Kommunal Öst på nätet Du vet väl om att Kommunal Öst finns på nätet? På vår hemsida kan du få information om det mesta, delta i diskussioner och boka plats i våra fritidsstugor. Självklart finns vi med på Face book och Twitter! Gå in på kommunal.se/ost! Gilla Twittra Kommunal Kommunal Öst nr

4 Seger i tuff schemastrid Undersköterskan Annelie Ekman planerar sin arbetstid enligt den nya arbetstidsmodellen. Det är toppen. Arbetsmiljön har blivit bättre och trivseln har ökat, säger hon.

5

6 I fem år har Kommunals sektion Landstinget Östergötland kämpat för att få tillbaka arbetstidsmodellen 90/10 för personalen på specialistklinikerna på Motala lasarett. Det innebär kortare arbetstid, lite mer luft i schemat och större möjlighet för personalen att återhämta sig. Äntligen får personalen tid för återhämtning och ökad arbetsglädje Maliki och Emma Bojavzija, Julie Maliki och luft i schemat och hinner återhämta oss, Fram till 2010 arbetade personalen vid Medicinska specialistkliniken (MSK) på Motala lasarett enligt arbetstidsmodellen 90/10. Den innebär att man jobbar 90 procent, men har 100 procents lön. Men så ansåg den borgerliga alliansen i landstinget att det var för dyrt och lade ner hela arbetstidsmodellen. Största delen av de 90 procenten schemaläggs, medan en mindre del är flexibel och används för att täcka Siwert Millerud. upp vid sjukdom och ledighet. Resterande 10 procent är fri tid. Det var den fria tiden som retade politikerna, säger Anette Böckman, facklig företrädare för kommunalarna. Arbetsledningen på sjukhuset har samma åsikt som vi. Det är politikerna som motsatt sig arbetstidsmodellen. Men nu är det en annan politisk majoritet i landstinget, så det har nog underlättat, tillägger Siwert Millerud, facklig förtroendeman i Kommunals landstingssektion. Det blev ett ramaskri bland personalen när arbetstidsmodellen lades ner och i fem år har Kommunal kämpat för att 90/10 ska återinföras. Anette Böckman har skrivit tre medborgarförslag med krav om att modellen ska återinföras och i så gott som varje kontakt med de politiskt ansvariga har frågan tagits upp av Kommunals fackliga företrädare i sektionen. Vi har en ständigt hög belastning på avdelningarna. 90/10 gör att vi orkar bättre plus att patientsäkerheten ökar. Den är en vinst för arbetsgivaren. Flera undersökningar har också visat att 90/10 totalt sett blir billigare eftersom personalen täcker upp för varandra, så vikariekostnaderna blir inte så höga, fortsätter Anette. Det underlättar också för personalsamordnaren som inte behöver ringa in så mycket vikarier, eftersom mycket frånvaro hanteras av personalen själva i schemaplaneringen. Anette konstaterar att det är en fröjd att gå ut till medlemmarna på sjukhuset. Personalen är så nöjd och glad med att 90/10 gäller igen. Men ingen blir tvingad att jobba i modellen. Det är frivilligt. För att det ska fungera har en underskötersksa på varje enhet anställts för att täcka upp för frånvaro, sjukdom och ledighet. På medicinkliniken träffar vi undersköterskorna Carina Karlsson, Julie Maliki och Emma Bojavzija. Alla tre är mycket glada över det nya schemat. Äntligen. Det här har jag väntat på i fem år, säger Carina, som är den 6 Kommunal Öst nr

7 Det blir lugnare och tryggare när vi kan gå in och täcka för varandra i stället för att ständigt ta in vikarier. Carina Karlsson har bara lovord att säga om det nya arbetstidsmodellen 90/10. Nu får vi mer säger de. enda av dem som jobbade på sjukhuset när 90/10 försvann. Vad är det som är så bra med den här arbetstidsmodellen? Eftersom det blir med luft i schemat kan vi vara lediga i två eller tre dagar i sträck. Det gör att vi har tid att återhämta oss. Då trivs vi också bättre på jobbet och orkar mera, konstaterar Carina. Det blir lugnare och tryggare när vi kan gå in och täcka för varandra i stället för att ständigt ta in vikarier, tillägger Julie. Det här är också en arbetsmiljöfråga. Vid skyddsronder kom det ofta upp att personalen kände sig sliten och trött, berättar Siwert Millerud. Arbetet i arbetstidsmodellen 90/10 pågår på försök i två år. Sedan ska en utvärdering göras. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger Anna-Charlotta Davidsson, som ringer in vikarier tycker också att det 90/10 är bra. Det är svårt att få tag i vikarier. Därför är det bra att personalen går in och täcker för varandra, säger hon. Kommunal Öst nr

8 Tillbudsrapporter blev skarpt vapen i kampen på jobbet Fritidspersonal fick bättre arbetsmiljö Tack vare tillbudsrapporteringar varje gång det brast i arbetsorganisationen lyckades personalen på Fornbyskolans fritids i Vagnhärad, vända en situation med mycket frånvaro och hög arbetsbelastning till en betydligt bättre arbetsmiljö. Dessutom ökade bemanningen blev Fornbyskolans fritids av med två heltidstjänster för att skolan måste spara. Resultatet blev att personal på 2,5 tjänster hade ansvar för 40 barn på fritidshemmet. Även fler försämringar gjorde att arbetssituationen blev mycket tuffare för personalen. Sjukfrånvaron ökade och arbetsbelastningen blev högre. Vi var nästan aldrig mer än två heltider på dessa 40 barn. Dessutom har vi många barn med särskilda behov som kräver mer tid, berättar Carina Hultman, barnskötare och fackligt arbetsplatsombud för Kommunal. Personalen blev mer och mer sliten och när det är tungt blir man mer känslig, fortsätter hon. Till slut blev situationen ohållbar och personalen vände sig till Kommunals sektion i Trosa. Vi berättade för personalen att det viktigaste i en sådan här situation är att hela tiden skriva tillbudsrapporter och arbetsskadeanmälan och skicka till personalkontoret. Då finns det svart på vitt var bristerna är. Beror tillbuden på för lite personal, så märks det, berättar Petra Lindkvist som är ordförande i Kommunals sektion Nordost i Trosa. Men vi är ofta för snälla mot arbetsgivaren och sliter på fast det är för lite personal. De enda som förlorar på det är personalen som blir utsliten och ofta sjukskriven, fortsätter hon. Personalen på Fornbyskolans fem fritidsavdelningar började skriva tillbudsrapporter. Det var ingen konst. Det hände alltid något som grundade sig på att vi var för få i personalen. Det var ingen konst. Det hände alltid något som grundade sig på att vi var för få i personalen, berättar Sofia Rundkvist, även hon barnskötare. Det kunde vara bråkiga barn som vi inte hann ta hand om eller otrygghet när min arbetskamrat måste gå hem på grund av sjukdom och jag blev ensam med alla barnen, tillägger Carina. Efter bara några veckor reagerade personalkontoret och pratade med skolans rektor. Ganska snart blev ytterligare en barnskötare anställd på halvtid. Och ytterligare några fick utökad tjänstgöring. Sammanlagt handlade det om en personalförstärkning med 75 procent. Det blev genast mycket bättre. Nu känner vi att vi kan ta rast och hinner återhämta oss lite. Det är fortfarande inte tillräckligt med personal men det har blivit mycket bättre, säger Carina. Petra Lindkvist är nöjd med utvecklingen. Tillbudsrapporter borde göras i all omsorg. Vi måste visa svart på vitt vad som inträffar när det brister i organisationen. Lilian Haraldsson 8 Kommunal Öst nr

9 Barnskötarna Sofia Rundkvist och Carina Hultman som arbetar på Fornbyskolans fritids i Vagnhärad är glada över att personalens fackliga aktion, som främst innebar att tillbudsrapportera alla brister till arbetsgivaren, gjorde att det blev personalförstärkning och bättre arbetsmiljö. Foto: Peter Krüger Vad är ett tillbud? Ett tillbud är en oplanerad händelse, dvs. en avvikelse från det normala händelseförloppet i ett arbetsmoment, som hade kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Det är en så kallad nästan-olycka där någon hade kunnat skada sig men ingen kom till skada. Även händelser av psykisk art kan vara tillbud, exempelvis hot och trakasserier. Att rapportera tillbuden ingår som en del i det sytematiska arbetsmiljöarbetet för att få fram vilka risker och brister som finns i arbetsmiljön, och för att kunna åtgärda dessa. Kommunal Öst nr

10 Påverka Kommunal skriv en motion! Vi vill att du är med och formar hur Kommunal ska utvecklas i framtiden. Skriv ner dina tankar och funderingar, avsluta med krav du vill att Kommunal ska besluta om. Gör detta, och du har skrivit en motion som formar framtiden. Kommunal har kongress 2016, och alla medlemmar är välkomna att föreslå inriktning och förändringar de vill se. En motion är ett förslag till beslut. Motionen kan till exempel handla om samhällspolitiska frågor som du tycker att Kommunal ska driva, mål vi ska sträva efter eller förslag till ändringar i våra stadgar. Vi har öppnat möjligheten att lämna motioner till kongressen via webben, efter att kongressen 2010 beslutade just detta, efter ett krav i en motion. Ett exempel på demokrati, som du nu kan använda. När du skriver en motion, så lägg tid och kraft på alla delar av den. Förklara så tydligt du kan nuläget, och den förändring du vill se. Se till att det är så tydliga krav som möjligt i motionen och sammanfatta den i det som brukar kallas att-satser. Denna möjlighet att lämna motioner kommer att fungera fram tills den sista augusti Vi kan inte nog poängtera att det är viktigt att varje motion bara handlar om en enda fråga. Tycker du att fler saker ska förändras, skriv fler motioner. Det kongressen beslutar om, är det som kallas för att-satser. Titta igenom dem en extra gång, står det verkligen vad du vill förändra i att-satsen. Vill du ha lite hjälp eller bolla med någon. Ta kontakt med din lokala sektion, de kan hjälpa dig. För mer information om hur du skriver motioner gå in på Vad går medlemsavgiften till? Allas medlemsavgifter bidrar till den fackliga verksamheten. Allt från förhandlingar med arbetsgivare, till fackliga studier, skapa inflytande på din arbetsplats och påverka och förbättra din arbetsmiljö. Kostnaden för en försäkring för ditt hem och din fritid ingår också i medlemsavgiften. Alla medlemmar har också en extra inkomstförsäkring som gäller vid arbetslöshet om du samtidigt är med i a-kassan. Du som betalar din avgift själv kan välja att göra det via autogiro. Då dras avgiften automatiskt från ditt konto, Avgiftsklass Genomsnittlig månadsinkomst före skatt och det enda du behöver tänka på är att det finns pengar på kontot. Hör av dig till Kommunals medlemscenter eller din sektion om du vill betala med autogiro. Månadsavgiften baseras på din genomsnittliga månadsinkomst under fjolåret. För att du ska få rätt medlemsavgift från och med januari 2015 behöver du därför uppskatta din genomsnittliga månadsinkomst före skatt för 2014 och meddela oss om den har förändrats. Se tabellen nedan. Om du upplever att du har fått fel avgift så hör av dig till Kommunals medlemscenter. Månadsavgift Kommunal (kr) Observera att avgiftsbeloppen uppdateras varje år. Månads avgift Kommunal & a-kassa (kr) Ett steg på vägen för heltid som norm Heltider. Hur kan kommuner och landsting minska antalet deltider? Det är ämnet för en skrift som Kommunal har tagit fram tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det går att minska deltiderna. Flera kommuner, däribland Avesta, har gått före och infört heltid för samtliga tillsvidareanställda. Det är en styrka att Kommunal och SKL har tagit fram den här skriften ihop. Det gör att Kommunals diskussioner med kommuner och landsting kan börja i det som vi redan är överens om med arbetsgivaren en sorts lägstanivå, säger Kommunals förbundsordförande Annelie Nordström. Denna folder är ett exempel på vad som görs för att förändra synen och viljan att skapa heltid som norm inom kommuner och landsting. I foldern Heltid en del av helheten visas på att det går att förändra och möjligheten att erbjuda anställningar på heltid, bidrar till arbetsgivarens attraktivitet. Hela foldern finns på Kommunals hemsida, ladda hem och få stöd och inspiration. www. kommunal.se 10 Kommunal Öst nr

11 Personal i förskolan får fria arbetskläder En rättvise- och jämställdhetsfråga Nu är det klart: Fast anställd personal i personalpoolen i Eskilstunas barn- och utbildningsförvaltning med uppdrag i förskolan, får fria arbetskläder för utomhusbruk. Men Kommunals sektion Nord fortsätter kämpa för att fler yrkesgrupper ska få fria arbetskläder och dessutom ytterligare plagg. Rätten till arbetskläder på arbetsgivarens bekostnad är en jämställdhetsfråga. Inom typiskt manliga yrken är det oftast en självklarhet, konstaterar Camilla Holmgren, facklig företrädare i Kommunals sektion Nord i Eskilstuna. Hon har kämpat länge för att förskolans personal ska få fria arbetskläder. Bland annat har hon tillsammans med Kommunals Socialdemokratiska förening i Eskilstuna skrivit en motion till kommunfullmäktige i ämnet. Jag är ofta på våra arbetsplatser och träffar Kommunals medlemmar. Då jag frågar barnskötarna vilka frågor de tycker är viktigast att Kommunal jobbar för, så ligger rätten till fria arbetskläder och skor i topp tre. Högre lön och mindre barngrupper är vad som står överst på önskelistan, berättar Camilla. Det har varit mycket tufft att få igenom beslutet om fria arbetskläder. Camilla har drivit frågan på olika samverkansnivåer och tillsammans med De fackliga företrädarna i Eskilstuna, Camilla Holmgren och Ann-Sofie Nydén, är nöjda i dag. Äntligen har fast personal i personalpoolen i barn- och utbildningsförvaltningen fått fria arbetskläder. andra företrädare för sektionen har frågan även diskuterats med politiker, både i barn- och utbildningsnämnden och i kommunstyrelsen. Men när Camilla lyfte frågan igen med personalchefen Kristina Nylander och poolchefen Janne Drigoris kunde de äntligen enas. Fast anställd personal inom barn- och utbildningsförvaltningens personalpool med uppdrag i förskolan ska få fria arbetskläder. Det handlar om överdragskläder och en fleecejacka. Det är första steget. Vi är glada över att ha fått igenom beslutet. Men vi vill även att beslutet ska gälla timvikarier. Dessutom kommer vi att gå vidare och kräva fler ytterkläder och kanske även kläder för inomhusbruk konstaterar Camilla. Hon får medhåll av Ann-Sofie Nydén som är barnskötare och även facklig företrädare. Ja, det behövs även en vinterjacka, gummistövlar och vinterskor, säger hon. Hur ska ni få igenom det? Trägen vinner. Vi får fortsätta att förhandla och diskutera med arbetsgivaren. I grunden är det en rättviseoch jämställdhetsfråga, säger Camilla Holmgren. Lilian Haraldsson Kommunal Öst nr

12 Här ska flyktingar få vara haima Haima 3 i Visby är ett nystartat boende för ensamkommande flyktingbarn. Haima betyder hemma på gotländska och hemmiljö är verkligen vad personalen försöker skapa för flykting barnen och ungdomarna.

13

14 Här får ungdomarna peppning och hjälp framåt i sina nya liv Mitt i centrala Visby ligger Haima 3. Det finns redan ett Haima 1 för de barn som kommer direkt från asylboenden på fastlandet och Haima 2 för dem som fått uppehållstillstånd. Haima 3 är till för de ungdomar som fyllt 18 år och som ska slussas ut i samhället och som behöver stöd i sin integrering. Det är viktigt att komma in i samhället och lära sig att respektera människor i sin omgivning och de som bor runt omkring. Då blir de också respekterade själva, säger Anneli Hallin, en av dem som ansvarar för verksamheten. Verksamhet i Haima 3 startade i februari i år. Det är åtta unga killar som tillhör verksamheten och alla har flyttat ut i egna lägenheter. De bor två och två. Anneli berättar att ungdomarna behöver stöd i allt från bankärenden och kontakt med myndigheter, till att göra ansökningar till olika utbildningar eller att söka sommarjobb och fast arbete. När ungdomarna har fyllt 18 år så förlorar de sin gode man, som är ett starkt stöd i början. Nu har personalen på Haima 3 tagit över. Det är viktigt att skapa en så hemliknande miljö som möjligt och se till att vardagen fungerar. Att komma upp på morgonen och att följa de rutiner som vi sätter upp, säger hon och fortsätter: Vi lutar oss mot regler och rutiner för att hitta ett gemensamt förhållningssätt i arbetsgruppen. Anneli konstaterar att regler och rutiner ofta måste gås igenom många gånger i tolksamtal. Det är inte enkelt när barnen och ungdomarna kommer från en helt annan kultur och ofta har varit med om traumatiska upplevelser både i sitt hemland och under flykten. Många är vilsna, känner sig ensamma och saknar sin familj. Självklart har de möjlighet att få psykologhjälp om det skulle behövas. Det märks att Anneli trivs med sina arbetsuppgifter. Hon pratar varmt om killarna och vill att de ska få så mycket stöd och hjälp som möjligt. För att de ska träffa andra ungdomar puschar personalen mycket för att de ska hålla på med idrott, och det är det också många som gör. Det har också bildats ett afghanskt fotbollslag. Flera av ungdomarna arbetar inom vården och restaurangbranschen under sommaren och det finns naturligtvis chans att få fast jobb längre fram. Men än så länge går alla i gymnasiet. Det finns flera övernattningsrum i Haima 3:s lokaler, om det skulle uppstå akuta situationer och någon inte trivs i sitt boende eller om det kommer nya som ska slussas ut. Vad får ni som personal för stöd i jobbiga situationer? För sådana förekommer väl ibland? Vi har arbetsplatsträffar tre timmar i veckan med föreståndaren i arbetsgruppen. Vi får handledning 1,5 timme i månaden. Om något avvikande sker gör vi en riskanalys och utifrån den en handlingsplan. Vi har också ett personligt larm som går direkt till Securitas. Men än så länge har vi inte drabbats av stora konflikter. Det är studiemotiverade ungdomar som går i grundskolan, gymnasiet och en del ska läsa vidare på högskolan. I arbetsgruppen jobbar fem personer och de jobbar drygt ett dygn i taget heltid. Vi börjar klockan åtta på morgonen ena dagen och slutar klockan nio nästa morgon. Anneli Hallin, till vänster, och Jonna Brodd är kollegor på Haima 3, en verksamhet för ensamkommande flyktingbarn. Vi ger ungdomarna så mycket stöd och hjälp som möjligt för att de ska fungera i vardagen, säger de. Vad är det bästa med jobbet? Att få möta barnen och ungdomarna från andra länder och andra kulturer är fantastiskt. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger 14 Kommunal Öst nr

15

16 Värva en kollega Du har redan förstått att det är viktigt att vara medlem i Kommunal. Ju fler medlemmar vi är på din arbetsplats desto starkare blir vi, så är det! Visst borde även dina arbetskamrater och vänner få chansen att stärka sin trygghet och möjlighet att påverka på jobbet? Passa på att värva din kollega så får både du och den du värvat en gåva. Se mer på kommunal.se/kollega Annons_KA_214x278mm.indd :38 16 Kommunal Öst nr

17 Alla hjärtans dag är mer än bara gelégodis Fackombudet från sektion Syd, Agnetha Didrikson, samtalar med kommunalaren Halat Waise. Vid ett besök på Lianens förskola i Trosa är det märkbart hur lugnt det är i lokalerna. Inga höga barnskrik, inga bråk eller gråt, utan bara harmoniska barn syns till. Det som stör ordningen är Kommunals visit. Kommunal Östs ordförande Maj Karlsson och de fackliga företrädarna Agnetha Didrikson och Therese Waller från sektion Syd i Linköping. Det är inte bara för att det snart är Alla hjärtans dag, en dag som Kommunal av tradition uppmärksammar med uppsökeri på arbetstplatserna. Man brukar dela ut kramar och röda geléhallon och prata fackliga frågor med sina medlemmar. Sektion Syd gör ständiga arbetsplatsbesök även när det inte finns godis att dela ut. Den här gången ville Agnetha Didrikson veta om någon kunde tänka sig bli nytt fackligt arbetsplatsombud på Lianens förskola. Carolina Södergren är medlem i Kommunal och hon arbetade alldeles ensam i köket. Carolina berättade att all mat lagas på plats och visade på en del brister på sin arbetsplats. Det finns Det kan vara mycket att planera själv när en hel förskola ska ha mat, men det fixar Carolina Södergren. Här pratar hon med Kommunal Östs ordförande Maj Karlsson. utrustning som inte riktigt är lämpad för storkök. Dessutom tvingas hon till vissa tunga lyft med exempelvis stora och otympliga kastruller De fackliga gästerna såg direkt vad som kunde åtgärdas och började diskutera vad som eventuellt kunde göras för att slippa vissa svåra arbetsställningar. Text och foto: Marcus Pettersson Kommunal Öst nr

18 Kommunals kampanj: Bättre lön? Var man! En man tjänar i genomsnitt kronor mer än en kvinna varje månad även om de har liknande utbildning eller likvärdiga arbetsuppgifter. Inför Internationella kvinnodagen den 8 mars uppmärksammade Kommunal lönediskrimineringen med en tävling. Förstapriset? En manslön. Vissa hävdar att det inte finns någon strukturell diskriminering på arbetsmarknaden, men statistiken är tydlig: Det finns manslöner och det finns kvinnolöner i Sverige i dag. I en kampanj som lanserades på Internationella kvinnodagen, fortsatte Kommunal sitt arbete mot ojämställda löner. Fackförbundets 12 kvinnliga avdelningsordföranden samlades i en gemensam protest och uppmärksammade diskrimineringen genom att visa vad som hindrar kvinnor från att få en rättvis lön: Deras kön. Det bästa tipset jag kan ge någon som vill höja sin lön är fortfarande att vara en man. Det är sorgligt nog den enskilt största faktorn för både lönesättning och arbetsvillkor i Sverige år 2015, säger Kommunals förbundsordförande Annelie Nordström. Samtidigt utlyste Kommunal en Mäktig marsch på kvinnodagen Kommunals kvinnliga ordföranden över hela landet går nu ut i en annonskampanj förklädda till män (se annonsen till höger) för att visa på orättvisorna mellan manliga och kvinnliga löner. KOmmunals Östs Maj Karlsson kan konstatera att kampanjen fått genomslag i medierna. Foto: Marcus Pettersson Våren blåste in som en storm. Likaså demonstrationståget av bestämda människor, mestadels kvinnor, som skanderade för jämställda löner och kortare arbetstid. Marschen gick från Hörsalsparken till Laxholmstorget i Norrköping, där talare väntade. Först ut var Kommunals förbundsordförande Annelie Nordström som tryckte hårt på kampen mot jämställda löner: Män äger inte kvinnor. Inte deras kroppar och inte deras själar. Det är ett världsomspännande förtryck av kvinnor. Det är verkligen en internationell skam. Vi kräver att detta får ett slut, ett omedelbart slut, sade hon, och fortsatte: Varje dag på året lever medlemmar i Kommunal med könsorättvisor. De har lägre löner och sämre arbetsvillkor bara för att de jobbar i kvinnodominerade yrken. Därför är det alltid den 8 mars. Varje dag på året kämpar vi mot könsorättvisorna. En verkstadsarbetare och en undersköterska har precis lika lång yrkesutbildning men om båda jobbar heltid så tjänar verkstadsarbetaren kronor mer i månaden än en undersköterska. tävling där medlemmar som deltar kunde vinna kronor, vilket kompletterar deras nuvarande lön till en manslön. Den 8:e i varje månad under 2015 utses en ny vinnare. kommunal.se Annelie Nordström höll ett brinnande tal i Norr köping på Internationella kvinno dagen. Det är inget annat än värdediskriminering. I det här landet lönar det sig alltså mer att ta hand om maskiner än om människor. Text och foto: Marcus Pettersson 18 Kommunal Öst nr

19 Jag har bytt till manslön! Gör som Maj Karlsson, avdelningsordförande Öst: byt till manslön! En man tjänar i genomsnitt kronor mer än en kvinna varje månad. Är det här okej? Det tycker inte vi på Kommunal. Vinn en manslön och protestera mot ojämställda löner på Kommunal Öst nr

20

21 Att arbeta delade turer är att bli bestulen på sin fritid. Det säger Ann Nilsson undersköterska på äldre boendet Tegelgården i Norrköping. Sedan några veckor tillbaka slipper personalen de delade turerna och de är jätteglada för det. Slut på gratisarbetet

22 Glädjen är stor på äldreboendet Äldreboendet Tegelgården ligger i närheten av Lindövägen i utkanten av Norrköping. Boendet har fyra avdelningar med totalt 46 äldre. Här möter medlemstidningen undersköterskan Ann Nilsson som arbetar på avdelningen Snödroppen. Hon kan inte nog understryka hur skönt det känns att slippa de delade turerna. Precis som alla enheter inom vård och omsorg omfattas Tegelgården av politikernas beslut i juni förra året att alla delade turer skulle bort från den 1 mars Vi var helt nöjda redan innan vi såg det nya schemat, säger Ann Nilsson. Från den 16 mars arbetar personalen på nya scheman och slipper delade turer. Ann Nilsson har arbetat i vården sedan Hon minns 1980-talet när det inte fanns delade turer. Sedan kom Att arbeta delade turer är att bli besluten på sin fritid. alla neddragningar och personalen räckte inte till för att schemat skulle fungera utan delade turerna. Att arbeta delade turer är att bli besluten på sin fritid. Jag hinner inte åka hem under den lediga tiden mitt på dagen. I stället sitter jag kvar i personalrummet. Eftersom jag till exempel på en söndag har arbetstid från 7 till 21, innebär det att jag är på jobbet i 14 timmar i sträck. I princip innebär det att jag jobbar gratis åt arbetsgivaren under några timmar. Det är alldeles vansinnigt. Det går ju inte att koppla bort jobbet under den lediga tiden, konstaterar Ann. Men det skulle inte gå även om jag åkte hem. Då tänker jag bara på att jag ska tillbaka hit igen. För att schemat ska gå ihop utan delade turer så har en resursgrupp bildats med två vikarier på varje avdelning. Utöver de sex vikarier som redan finns i verksamheten, har ytterligare en årsarbetare anställts. Det är helt fantastiskt. Det går hur bra som helst utan delade turer. Det känns jättebra. Nu slipper vi skänka vår fritid till arbetsgivaren, säger Ann Nilsson. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger Sjuksköterskan Paula Storbacka, till vänster, går igenom en brukares medicinlista. Ann Nilsson och övriga undersköterskor på Tegelgården i Norrköping har ansvaret för att dela ut medicinen. 22 Kommunal Öst nr