ÅRSREDOVISNING 2009 Antagen av KF och KS-handling nr 14/2010

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2009 Antagen av KF och KS-handling nr 14/2010

2 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Förvaltningsberättelse 2 Omvärldsanalys 2 Årets viktigaste händelser 2 Framtidsperspektiv 5 Befolkningsutveckling 6 Måluppfyllelse, prestationer och kvalitet 8 Ekonomiskt resultat 9 Personalredovisning 18 Kommunstyrelsen 21 Tekniska nämnden 29 Bygg- och miljönämnden 32 Kultur- och fritidsnämnden 34 Barn- och utbildningsnämnden 38 Socialnämnden 50 Resultaträkning 58 Kommunens balansräkning 59 Kommunens kassaflödesrapport 60 Notförteckning 61 Redovisningsprinciper 66 Sammanställd redovisning 68 Koncernens resultaträkning 71 Koncernens balansräkning 72

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Tack vare den historiskt starka budgeten inför 2009 som efter ett par ombudgeteringar slutade på ett överskott på 8,3 miljoner kronor, klarade vi av de utmaningar som uppstod under året. Resultatet landade till sist på mycket godkända 6,6 miljoner kronor i överskott. Den globala finanskrisen samt den dramatiskt ökade arbetslösheten har dränerat vår ekonomi under året. Detta ser vi bland annat i den mycket stora ökningen av försörjningsstödet (100 procent). Skattekraften vek också kraftigt varför den finansiella delen av vårt bokslut visar på ett stort underskott. Totalt sett har våra nämnder och styrelser gjort ett betydligt bättre resultat än vad prognoserna har pekat på. Bland annat genom att fattade beslut också har efterlevts på ett berömvärt sätt. Vi har också genom bolagiseringen av vår Vatten- och avloppsverksamhet gjort en realisationsvinst på ca 7 miljoner kronor, i det närmaste det resultat som bokslutet också visar. En hel del finansiella poster har under året korrigerats, bland annat vårt anläggningsregister, vilket medfört en resultatförsämring på ca 4,7 miljoner. Avskrivningskostnaderna har visat sig vara för höga vilket gett nämnderna en resultatförbättring på knappt 4 miljoner kronor. Vidare så har en felbokad semesterlöneskuld för 2008 korrigerats i 2009 års bokslut vilket gett nämnderna ytterligare ca 2 miljoner i resultatförbättring. Satsningen på instegs- och nystartsjobb har lett till att Kommunstyrelsens budget blivit belastad med ca 1,2 miljoner kronor. Barn och utbildningsnämndens tidigare prognoser under året har pekat på ett förhållandevis stort underskott. Detta har man under senare delen av året kommit till rätta med varför underskottet stannade på 1,1 miljoner kronor. Detta kan hänskjutas till nedläggningen av Ulvesundsgymnasiet. Socialnämnden redovisar ett överskott på 5,2 miljoner kronor. I detta inryms tillskott i form av felbokförd semesterlöneskuld 1,3 miljoner kronor, orörd budgetreserv på 1,4 miljoner kronor samt en obudgeterad intäkt om 500 tusen kronor samtidigt som kostnaderna för försörjningsstödet ökade med 1,7 miljoner kronor. Genom ett återhållsamt arbetssätt har även Socialnämnden vänt en negativ prognos till ett i deras fall stort överskott. Resultatet för 2009 är det bästa under en 10-årsperiod och ligger nu som grund för de förväntade betydligt sämre åren Verksamhetsmässigt gör vi ett bra år. Men, det finns områden som definitivt behöver utvecklades ytterligare, bland annat verksamheterna inom Barn- och utbildningsnämndens område. Ett arbete som redan är påbörjat. Ett mycket stort tack till alla som varit delaktiga i Kungsörs kommuns arbete under Samma geist och vilja kommer att krävas under de närmaste åren för att vi ska kunna känna en stolthet för vårt Kungarike, Kungariket Kungsör. Pelle Strengbom Kommunstyrelsens ordförande 1

4 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Fjärde kvartalet 2008 blev historiskt när BNP minskade med fem procent på ett enda kvartal. De finansiella marknaderna kollapsade och den svenska exporten upphörde nästan helt. Den ekonomiska nedgången gjorde att industrin slutade investera och den svaga framtidstron bidrog till att andra investeringar och hushållens konsumtion minskade kraftigt. Den finansiella oron har minskat något under senare delen av 2009 och det är inte lika stor brist på krediter längre. Börskurserna har under året stigit ordentligt och hushållens tro på framtiden är mer positiv. En viss återhämtning börjar märkas men det stora fallet gör att det kommer att ta tid innan arbetsmarknaden förbättras. BNP väntas stiga igen 2010 och Trots det bedöms sysselsättningen 2011 bli lägre än 2009 och arbetslösheten väntas fortsätta öka. Att ökning av produktion och efterfrågan inte stoppar en fortsatt försvagning av arbetsmarknaden beror på att minskningen i produktionen varit så stor. Det låga resursutnyttjande som blivit resultatet av de kraftiga minskningarna kan inte rättas till enbart genom en ökad efterfrågan utan måste också mötas med minskad kapacitet inom produktionen. Det senare innebär fortsatta neddragningar och friställd arbetskraft. Även om företagens orderläge nu förbättras så kommer det att ta ytterligare något år innan en vändning på arbetsmarknaden inträffar. Det innebär att skatteunderlaget fortsätter att minska nästa år och att nivån 2011 kommer att vara lägre än i år. Efter 2011 väntas utvecklingen bli starkare både vad gäller skatteunderlag och sysselsättning, under förutsättning att den svenska ekonomin fortsätter att stabiliseras samtidigt som arbetsmarknadsläget på sikt blir mer normalt. Konjunkturnedgången påverkar skatteunderlaget främst genom att antalet arbetade timmar minskar. Det svagare läget på arbetsmarknaden och fallande inflationstakt medför att löneökningstakten samtidigt avtar. Sammantaget innebär detta att lönesumman minskar något Nästa år fortsätter antalet arbetade timmar att falla, om än i avtagande takt, och löneökningstakten dämpas ytterligare. Följden blir ett år med mycket svag tillväxt av skatteunderlaget. Årets viktigaste händelser Kommunstyrelsen Valdistriktsindelningen har gjorts om och antalet distrikt har minskat från sex till fem stycken Kommunens regelsamling har uppdaterats med bl.a. en energi- och klimatstrategi, nytt attestreglemente och en ny upphandlings- och inköpspolicy Ekonomisystemet som införskaffades 2006 leveransgodkändes 2009 Inkasso- och finansiella tjänster upphandlades Tre av sex LONA-projekt avslutades En världsmiljövecka arrangerades Ett 15-tal naturguidningar har genomförts Arbetsmarknadsenheten flyttades över till Barn- och utbildningsnämnden Sju företagarfrukostar och två större företagarträffar kvällstid har genomförts Hemsidan har förbättrats med bl.a. en lättlästfunktion och möjlighet till att kunna lyssna på innehållet En ny mässa, höstmässan, arrangerades 2

5 En kontaktguide har tagits fram Mycket information och uppföljning har ägnats åt svininfluensan Turistinformationen lades över på en utomstående entreprenör Tekniska nämnden Ett målstyrningsarbete startade Ett internhyressystem infördes 2009 Fysiksalarna på Kung Karls skola renoverades Snickeriet lades ned Vissa projekt för handikappanpassning har genomförts Nya skärmade cykelställ placerades på torget och utanför kommunhuset Bolagisering av VA-verksamheten genomfördes Bygg- och miljönämnden Djurskyddskontrollen övergick från kommunen till länsstyrelsen Ny delegationsordning, taxa och arbetsordning har beslutats Samtal om samordning med Arboga inleddes Allsång på Kungsörstorp, julmarknad och Thor Modéen-dagarna arrangerades tillsammans med olika arrangörer Barn- och utbildningsnämnden Ulvesundsgymnasiet lades ner efter vårterminen Rektor och biträdande rektor på Västerskolan slutade och ny rektor är tillsatt från januari 2010 Natt-, kvälls- och helgöppna Nattviolen lades ner Ledningsorganisationen har setts över Ytterligare en privat utförare av pedagogisk omsorg startade verksamhet En stor utbildningsinsats har gjorts för personal inom förskolan Studiosystemet på Kung Karl avvecklades En ny enhet bildades, VIVA, bestående av vuxenutbildning, integration, vägledning och arbetsmarknad. Kultur- och fritidsnämnden Biblioteket i Valskog ersattes av inhyrd bokbuss En konstförening bildades och flera konstutställningar arrangerades Schack-SM arrangerades i sporthallen Konstsafari genomfördes. I samarbete med Gemenskap i Kungsör fanns en ambulerande buss för äldre Nämnden fick ett tjugotal silhuettklippningar av Johan Leksell En Nils Thornström-utställning rönte stor uppskattning på kommunens äldreboenden Programverksamhet för barn har fortsatt med olika barnteatrar och sportlovsaktiviteter Enheten VIVA invigs. Förvaltningschef Pámela Strömberg Ambros och enhetschef Karin Westin knyter ihop banden under det sammanhållande paraplyet 3

6 Socialnämnden Flyktingmottagningen övergick till den nybildade enheten VIVA inom barnoch utbildningsförvaltningen Under hösten har 16 personer haft instegs- eller nystartsjobb inom förvaltningen Ett nytt verksamhetssystem är under införande, Magna Cura. Systemet ska på sikt serva hela förvaltningen Guiden, öppenvård för personer med missbruksproblem, permanentades Ett nytt stödboende, Lyktan, för personer med psykiska funktionshinder startade under hösten på Tornvägen Time Care, ett nytt planeringssystem inom vård och omsorg kopplat till lönesystemet implementerades Ett nytt anhörigcentrum har öppnats för att ge stöd och avlösning till anhöriga som vårdar i hemmet En omfattande renovering av avloppssystemet på Södergården har genomförts. Det innebar att brukarna tillfälligt flyttades till Tallåsgården Enheterna Hörnan och Rönnen har gått samman och bildat enheten Rönnen Gläntan har infört hospicevård för en bättre omvårdnad i livets slut Städning i hemtjänst har övergått i egen regi Mistelns restaurang hamnade på en hedrande 24:e plats i SKLs Öppna jämförelser LSS-verksamheten har samordnat flera grupper i lokaler på Ulvesundsområdet för samordningsvinster och förbättrad arbetsmiljö 4

7 Framtidsperspektiv Den kraftiga konjunkturnedgången som inträffade i slutet av 2008 kommer att påverka kommunens ekonomi från och med Med ökad arbetslöshet följer minskade skatteintäkter och ökade kostnader för försörjningsstöd för kommunen. Staten skjuter till extra medel tillfälligt under 2010 som mildrar effekterna av konjunkturnedgången något. Effekterna av den svaga konjunkturen blir betydligt större under åtminstone 2011 och troligen 2012 och än har inte staten antytt att mer pengar kommer att skjutas till för dessa år. Det finns svaga tecken på att världsekonomin håller på att vända men de är inte entydiga. Fortfarande råder mycket stor osäkerhet framförallt inom bilindustrin som är betydelsefull för Kungsör. Med rationaliseringar inom industrin kommer en ökad produktion inte att kräva lika mycket arbetskraft som tidigare. Det är därför stor risk för att arbetslösheten kommer att ligga på en högre nivå än innan nedgången i konjunkturen även efter en vändning. Befolkningsutvecklingen i kommunen har under några år varit negativ. Färre barn föds vilket påverkar barnomsorg och skola. Även antalet invånare i arbetsför ålder minskar medan de äldre blir fler. Denna förändring av demografin har också en negativ påverkan på kostnader och skatteintäkter och kräver anpassningsåtgärder. Ulvesundsgymnasiet upphörde med sin verksamhet 2009 och kommunen står med mycket tomma lokalytor som behöver avyttras. Uppdrag har givits till kommunens bolagiserade fastighetsorganisation att fortsatt hantera frågan. Det råder brist på attraktiva boendeformer. För att vända den negativa befolkningsutvecklingen planeras för nya attraktiva boenden i bland annat Skillingeområdet. En nyckelfråga på sikt är att verksamheterna håller en hög kvalitet med en bra kostnadsbild som inte tvingar till skattehöjningar. Äldreomsorgen blev 2008 utsedd till den bästa i landet av Sveriges Kommuner och Landsting med hänsyn tagen till en mängd kriterier. Den är således väl rustad men fler äldre kommer att kräva mer personal. Avsaknad av gymnasieskola på orten kan ses som en brist men med goda förbindelser till närliggande orter som har gymnasier kan det istället vara en styrka att kunna erbjuda gymnasieutbildning med en större bredd än som är ekonomiskt försvarbart i en liten kommun. Kungsör är av tradition en pendlarkommun och kommunikationerna är mycket viktiga inte bara för gymnasieskolan utan också för arbetspendling. I takt med att fler friskolor erbjuder platser är det viktigt att grundskolan blir så konkurrenskraftig att eleverna väljer Kungsörs skolor framför att pendla till skolor i andra kommuner. En bra barnomsorg och skola i kombination med stora fritidsmöjligheter kan locka många föräldrar att flytta. Detta kan på sikt vara mycket positivt även för skattekraften i kommunen. Kommunen har lagt en balanserad budget för 2010 som innehåller mycket små reserver för nya kostnader. Budgeten tål inga större negativa överraskningar på något område. 5

8 I mars 2010 löper löneavtalen ut på i stort sett samtliga avtalsområden. Räntorna är nu låga och vi kan vänta oss att 2010 kan komma att innebära en mycket låg inflation, möjligen till och med deflation. Den ekonomiska situationen och läget på arbetsmarknaden är kända av alla parter. Det senaste avtalet undertecknades på toppen av en högkonjunktur. Det är nu mycket viktigt att arbetsmarknadens parter tar ett samhällsansvar och anpassar lönekraven efter rådande förutsättningar. Detta kommer att vara mycket avgörande för kommunens ekonomi de närmaste åren. Befolkningsutveckling Åldersindelad befolkningsutveckling, år (Källa: SCB) ÅLDERS GRUPPER w Totalt Under sex år i följd, , ökade kommunens befolkning stadigt, med totalt 155 personer. År 2006 skedde en dramatisk vändning när kommunen minskade med 92 invånare. Förändringen bestod av ett negativt födelsenetto med 25 och ett negativt flyttningsnetto med 67 stycken. Under 2007 vände utvecklingen åter, om än svagt, i positiv riktning. Såväl utflyttningen som inflyttningen var stor. En starkt bidragande orsak till att befolkningen ökade berodde på inflyttning av flyktingar. Befolkningsutvecklingen var negativ även Kommunen minskade då med 49 personer. Denna utveckling fortsatte under Invånarantalet minskade 2009 med 54 personer. Totalt hade Kungsör invånare i december. Av tabellen ovan framgår att yngre åldersgrupper har minskat något samtidigt som de äldsta ökat. Antalet äldre kommer att fortsätta öka stadigt. 6

9 Kommunen har ett födelsenetto i balans där antalet födda och antalet avlidna var lika många, 75 stycken. Kungsör har vanligen en normalvariation på födda om året. Årets siffra hamnade inom den normala variationen. Större grupper äldre kommer dock att medföra att födelsebalansen (födda döda) blir svårare att upprätthålla i framtiden. Antalet personer som flyttade från kommunen var 417 stycken samtidigt som 364 stycken flyttade in. Flyttningsnettot var därmed -53 personer. Storleken på utflyttningen påverkas av antalet personer i den utflyttningsbenägna åldern år. Kungsör har under senare tid haft en ökning av denna åldersgrupp, vilket spätt på utflyttningstendensen. Seniorboende gör det möjligt för åldersgruppen 55+ att flytta ifrån villaboendet, vilket i sin tur ger möjligheter för yngre, oftast barnfamiljer, att flytta till villaboende. I ett längre perspektiv kan invånarantalet väntas öka, när större årskullar av 40-talister lämnar sina småhus och yngre familjer med barn flyttar in. Utvecklingen förutsätter naturligtvis att kommunen är konkurrenskraftig även på andra områden (t.ex. kommunikationer, kommunal och privat service). Om Kungsör lyckas med detta kan utvecklingen föra med sig att antalsmässigt stora grupper barn kommer att finnas under en period. Sammantaget är risken stor att den negativa befolkningsutvecklingen fortsätter åtminstone på kort sikt. Det medel som främst diskuterats för att vända utvecklingen är ett ökat bostadsbyggande i olika former, bland annat seniorboende. 7

10 Måluppfyllelse, prestationer och kvalitet Finansiella mål De finansiella målsättningar som kommunen beslutat om är: 1. Årets resultat ska vara positivt och uppgå till minst två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning inklusive den kommunala fastighetsavgiften. 2. Verksamheternas nettokostnadsandel exklusive jämförelsestörande poster ska uppgå till högst 98 procent av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning samt kommunal fastighetsavgift. Mål 1 är delvis uppfyllt i och med att resultatet är positivt. Däremot når inte det positiva resultatet upp till 2 procent av driftkostnaderna. Resultatet uppgår till 1,7 procent av driftskostnaderna. Mål 2 är inte uppfyllt då förhållandet mellan verksamhetens kostnader och summan av skatter och bidrag uppgår till 99,0 procent. Mål 3 följer målet då låneskulden minskat till 0 under året. 3. Låneskulden ska minskas i den takt som kvarvarande bundna lån förfaller till inlösen dock med hänsyn taget till att kommunen inte för detta ändamål ska kräva inlösen av sitt till Mälarenergi utlämnade förlagslån så länge detta låns avkastning överstiger räntan för upplåning. Målet är dock att kommunen ska kunna bli helt fri från låneskulder senast år 2014 alternativt att VA-verksamheten helt eller delvis finansieras med lån och motsvarande belopp används för inlösen av del av pensionsskulden. 8

11 Ekonomiskt resultat Driftredovisning 2009 per förvaltning/nämnd Nämnd/förvaltning (redov i tusentals kronor) Redov Redov Budget Avvik Kommunstyrelseförvaltningen Tekniska nämnden Bygg- och miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Delsumma nämnder Finansiering Resultat: Kommunens resultat 2009 är kronor positivt. Det är det starkaste resultatet på många år men ändå något under budgeten. Finansieringen är totalt negativ med nästan 10 miljoner kronor i förhållande till budget. Ett flertal poster har påverkat finansieringen. Under året bolagiserades VA-verksamheten. I samband med detta såldes fastigheterna till VA-bolaget och en realisationsvinst på knappt 7 miljoner kronor uppstod En ökad arbetslöshet har minskat skatteintäkterna med ungefär lika mycket som realisationsvinsten Kundfordringar har skrivits ned med kronor Ett nytt anläggningsregister har upprättats under året. Vid avstämning mot befintliga balanser konstaterades att tillgångarna var 4,7 miljoner kronor för höga. Tillgångarnas värde har korrigerats ned med dessa 4,7miljoner kronor som påverkat resultatet negativt I samband med genomgången av anläggningstillgångarna konstaterades också att förvaltningarna har haft för höga avskrivningskostnader. Totalt har förvaltningarnas resultat förbättrats med 3,3 miljoner kronor i form av minskade kapitalkostnader. Motsvarande interna intäkt har tagits bort från finansieringen. Störst påverkan hade detta på tekniska förvaltningen som har förbättrat sitt resultat med 2,4 miljoner kronor och kultur- och fritidsförvaltningen med 1 miljoner kronor på grund av de sänkta kapitalkostnaderna. I 2008 års bokslut bokades en för stor semesterlöneskuld upp. Denna har vänts i årets bokslut och barn- och utbildningsnämndens resultat har förbättrats med 0,6 miljoner kronor och socialnämndens med 1,3 miljoner kronor på grund av minskad semesterlöneskuld. 9

12 Barn- och utbildningsnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 1,1 miljoner kronor. Orsaken är främst kostnader i samband med stängningen av Ulvesundsgymnasiet. Återbetalning av semesterlöneskuld ingår med 0,6 miljoner kronor. Resultatet är betydligt bättre än förväntat. Kommunstyrelsens förvaltning kostade 1,5 miljoner kronor mer än budget. Under hösten beslutades att kommunen skulle anställa personer i form av instegs- eller nystartsjobb. Cirka 20 platser beräknades ekonomin tåla sista kvartalet 2009 och under Detta kostade ,2 miljoner kronor som det inte fanns någon budget för. Vidare har arbetet med fysiska planer och exploatering av industrimark pågått i större omfattning och kostat 0,6 miljoner kronor utöver budget. Tekniska nämnden redovisar ett mycket starkt resultat. I resultatet ingår sänkt kostnad för kapitaltjänst med 2,4 miljoner kronor. Mälarenergi betalade under året ut ersättning till gatuavdelningen för arbeten utförda under 2007 och 2008 som inte budgeterats (0,9 miljoner kronor). Bygg- och miljönämnden redovisar ett positivt resultat beroende på neddragning av tjänst. Kultur- och fritidsnämnden fick sänkta kostnader för kapitaltjänst med 1 miljon kronor. Socialnämnden redovisar ett resultat som är 5,2 miljoner kronor bättre än budget. I resultatet ryms en positiv effekt av semesterlöneskuld på 1,3 miljoner kronor, effekt av lägre avskrivningar med 0,1 miljoner kronor och en orörd budgetreserv på 1,4 miljoner kronor. Exklusive dessa poster är resultatet 2,4 miljoner kronor bättre än budget, motsvarande 1,6 procent. En svag arbetsmarknad i kombination med att flyktingar övergått från statlig till kommunal finansiering gjorde att försörjningsstödet ökade med 100 procent, 1,7 miljoner kronor över budget. Kommunen har fortfarande en relativt låg kostnad för försörjningsstöd jämfört med andra kommuner. Att försörjningsstödet skulle öka kraftigt stod klart redan under första halvåret. Personlig assistans visar också ökade kostnader i förhållande till budget, totalt 0,7 miljoner kronor, beroende på behov av ökade insatser för ett par brukare. Kostnader för färdtjänst ökade även detta år och slutade på 0,3 miljoner kronor över budget. För att möta de ökade kostnaderna för främst försörjningsstöd fick övriga verksamheter inom socialnämndens område i uppdrag att vara återhållsamma med sina kostnader från sommaren. Socialnämnden beslutade om att i princip införa inköpsoch utbildningsstopp och det uppmanades till stor restriktivitet med tillsättandet av vikarier. 10

13 Verksamheterna tog beskedet på stort allvar och de har lyckats mer än väl. Det är dock inte bra på lång sikt att personalen inte fortbildas eller att personalen får en så tung arbetsbörda att det kan leda till långtidssjukskrivningar. De största positiva avvikelserna visar Södergården med 2 miljoner kronor, Tallåsgården med 0,8 miljoner kronor, daglig verksamhet och korttids-/fritidsboende med 0,9 miljoner kronor vardera. I samtliga fall har obudgeterade intäkter erhållits för platser som andra kommuner betalat för eller statliga bidrag. Förutom Resultat under en tioårsperiod detta har kostnader för livsmedel sänkts och restriktivitet vid tillsättande av personal minskat kostnaderna. Årets budget rymmer en budgetreserv på 1 procent av omslutningen för samtliga nämnder. När det började stå klart att förutsättningarna för att klara kommunens budget var dåliga beslutades att denna reserv inte fick omsättas till verksamhet under året. Tekniska nämnden, bygg- och miljönämnden samt socialnämnden levde upp till betinget. 10,0 5,0 0,0-5,0 6,6 3,7 3,0 1,5 1,1 1,8 1,7 0,4-0, ,0-15,0-20,0-17,1-16,2 11

14 FEM ÅR I SAMMANDRAG Folkmängd 31 dec Kommunalskatt 21,91 21,91 21,91 21,91 21,91 Total skatt inkl landstingsskatt 32,19 32,19 32,71 32,56 32,41 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (procent) 99,30 88,10 99,90 99,40 98,6 Verksamhetens nettokostnad (miljoner kr) -321,3-301,5-358,9-371,4-379,2 Resultat exkl. jämförelsestörande poster (miljoner kronor) 0,3 3,0 0,5 1,7 6,6 Årets resultat (miljoner kronor) 0,4 39,2-0,5 1,7 6,6 Soliditet (procent) 36,0 48,9 51,5 53,8 61,8 Rörelsekapital (miljoner kronor) -15,4 16,3-18,4-44,0-23,1 Låneskuld (miljoner kronor) 186,0 110,0 92,1 64,0 0,0 Låneskuld/invånare (kronor) Totala skulder, avsättningar och ansvarsförbindelser per invånare (kronor) Totala tillgångar per invånare (kronor) Eget kapital per invånare (kronor) Balanskrav Justerat resultat efter balansutredning är svagt negativt (-0,1 miljoner kronor). Kommunens ekonomi uppfyller därför inte riktigt kravet på balans. Den ekonomiska balansen beräknas kunna återställas Pensionsåtaganden Kungsör tillämpar sedan länge blandmodellen för redovisning av pensionskostnader. Kommunens totala pensionskostnader såsom årliga utbetalningar, utbetalning till individuell förvaltning, pensionsavsättning samt löneskatter uppgår för närvarande till ca 24 miljoner kronor per år. Pensionsavtalet KAP-KL från 2006 har medfört en översyn av beräkningsmetoderna för pensionsskuldsberäkningen. Sveriges Kommuner och Landsting har utarbetat en ny beräkningsmodell benämnd Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS07. Modellen har anpassats till det 12

15 nya avtalet och innehåller nya försäkringstekniska antaganden beträffande livslängd och kalkylränta. Rådet för kommunal redovisning har utfärdat denna modell som en rekommendation vilket också Kungsörs kommun tillämpar. Konsekvensen av det nya beräkningssättet enligt RIPS-07 blev en mycket kraftigt höjd pensionsskuld främst för den del som redovisas utanför balansräkningen (se tabell nedan). Upplysning om pensionsmedelshantering inklusive löneskatt År : Pensionsavsättning Ansvarsförbindelser Finansiell placering Totala förpliktelser =Återlån Det är kommunens pensionsförvaltare KPA som utför beräkningen för skuldförändring och pensionskostnader. Beräkningen är gjord strax före årsskiftet De delar som inte utbetalas till individuell förvaltning avsätts inom balansräkningen och återlånas av kommunen. Pensionsåtaganden före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse Kommunen har ännu inte utformat någon försäkringslösning för någon del av pensionsskulden. I takt med att pensionsavgångarna ökar fram till början av 2020-talet kommer kommunens pensionskostnader att öka kraftigt och dessa kostnader måste täckas inom befintliga ekonomiska ramar. Ökningen för de kommande åren visas i diagram. Pensionskostnad m prognos Pensionskostnad med prognos Kkr År Någon politisk strategi för dessa ökningar har inte arbetats fram. De diskussioner som varit har handlat om att kostnadsökningen delvis ska inrymmas inom resultatnivån utifrån resonemanget om god ekonomisk hushållning. 13

16 Låneskuld Kommunens totala låneskuld vid 2009 års början uppgick till 64 miljoner kronor. Av dessa amorterades 10 miljoner kronor i början av året. I samband med bildandet av det kommunala teknikbolaget övertogs därefter lånen av dessa. I kommunen finns vid utgången av 2009 därför ingen låneskuld. Leasing Enligt kommunens finansieringspolicy får leasingfinansiering endast användas vid anskaffning av fordon inregistrerade som personbil. Motivet är då att endast hälften av mervärdesskatten blir en kostnad. Kommunen klassar leasingen som operationell då de flesta bilar byts ut vid utgången av leasingperioden. Avtal finns idag med Handelsbanken Finans AB (under utfasning) samt med Nordea Finans AB. Kommunens skuld enligt leasingavtalen uppgick vid årets början till kronor. Under året har leasingskulden minskat till kronor. Några avtal har lösts in och några nya har ingåtts i samband med bilbyten. Antal fordon med leasingavtal uppgick vid årsskiftet till 19 stycken. Storleken på leasingåtagandena kan nu betraktas som stabil. Antalet fordon med leasingfinansiering förväntas inte nämnvärt förändras. Möjligen kan en mindre ökning ske om bilpoolen utökas till att omfatta fler anställda. För operationell leasing det vill säga hyresavtal som även innefattar serviceavtal saknar kommunen för närvarande en total överblick. Dessa gäller främst hyra och service av kopieringsmaskiner. En inventering behöver göras inom närmaste framtiden. 14

17 Balansräkningen Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Balansomslutningen har totalt minskat främst till följd av att de långfristiga skulderna är borta. Anläggningstillgångarna har också minskat till följd av att VA-anläggningarna såldes till Kungsörs KommunTeknik AB. Den totala balansomslutningen är 319 miljoner kronor. Borgen En övervägande del av kommunens borgensåtaganden avser de kommunala bolagen Kungsörs Fastighets AB samt Kungsörs KommunTeknik AB. Kommunen bedömer i nuläget inte att några borgensåtaganden ska behöva bli föremål för inlösen. Omsättningstillgångarna har ökat. Den stora förklaringen är att fordringar mot koncernbolag har ökat samt att likvida medel har ökat kraftigt. Kommunen har även skrivit ner osäkra kundfordringar på kronor. Avsättningarna till pensioner har ökat något. De kortfristiga skulderna har ökat något. Förklaringen är att skulder mot koncernbolag har ökat. Soliditeten, det egna kapitalets storlek i förhållande till det totala kapitalet i balansräkningen, har ökat från 53,8 procent till 61,8 procent. 15

18 Investeringsredovisning 2009 i sammandrag ( tusentals kronor ) Nämnd Objekt Invest 2008 Invest 2009 Budget 2009 Avvik Kommunstyrelsen Reservkraftsaggregat Detaljplaner Övrigt kommunstyrelsen Totalt Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Bleckis Skopan Västerskolans tillbyggnad Annex Karladeskolan Arkiv kommunhus Lokal för industri Bleckis Lokal Combimed Handikappanpassning Ombyggnad gästhamn Fysiksal Kung Karl Kök Hagaskolan Ventilation Haga gymn Ventilation Sporthallen Upprustning Klämsbo Cykelgarage kommunhus Upprustning Kungsudden Övrigt Fastighetsavd Totalt Fastighetsavd Toppbeläggning Gatljusarmaturer Utbyggn cykelväg Ladug.v Pinnparken Tomrör bredband Övrigt mark- och gatu avdelning Totalt mark- och gatuavdelning VA-avdelningen Totalt Tekniska nämnden

19 Investeringsredovisning 2009 i sammandrag ( tusentals kronor ) - fortsättning Nämnd Objekt Invest 2008 Kultur- och fritid Runevallen ombyggnad Invest 2009 Budget 2009 Avvik Isaggregat ishallen Övrigt Kultur- och fritid Totalt Kultur- och fritid Barn- och utbildn Teknikcollege 923 Övrigt Barn- och utbildning Totalt Barn- och utbildning Socialnämnden Verksamhetssystem Kokgryta Mistelns kök Övrigt Socialnämnden Totalt Socialnämnden Investeringar totalt Investeringarna minskade med ytterligare 6,8 miljoner kronor under 2009 jämfört med 2008, exklusive VA. På två år har investeringsnivån sänkts 15 miljoner kronor exklusive VA. Sänkningen är en medveten återhållsamhet för att sänka kapitaltjänstkostnader. Största enskilda satsning består av en upprustning av Klämsbo som har fått en ny ventilation, nytt ljus i ridhallen och en uppfräschning av ytskikt Underhållet på kommunens gator har varit eftersatt och vissa gatuarbeten gjordes En fortsättning är planerad för Inom socialförvaltningen skaffades ett nytt verksamhetssystem som fortfarande är under införande. Systemet, Magna Cura, är upphandlat tillsammans med Arboga kommun. Ventilationsbyte i sporthallen påbörjades under året, en åtgärd som väntas ge både bättre luftkvalitet i hallen och sänkta energikostnader. Fysiksalen på Kung Karls skola har länge haft behov av den renovering som gjordes under året. 17

20 Personalredovisning Viktiga händelser under året: På uppdrag av personalutskottet har kommunen tagit fram en pensionspolicy. Policyn innehåller pensionsdirektiv för anställda och förtroendevalda, information om tryggande av pensionsförmåner och vilken beslutsordning som gäller. Under hösten genomfördes också en introduktionsutbildning för nyanställda. Målet är att kommunen en gång i halvåret ska erbjuda en allmän introduktionsutbildning till nyanställda. Personalavdelningen utökades också med en personalstrateg Utbetalda arvoden till förtroendevalda Utbetalda arvoden uppgår till ca 3,1 miljoner kronor exklusive arvoden till överförmyndare. Innehavare av tjänst samt månadsvikarier 31 december 2009 Antalet anställda per 31 december 2009 uppgick till 760 jämfört med 729 år Fördelningen per förvaltning och könsuppdelat framgår nedan: Förvaltning Kvinnor Män Total Barn- och utbildningsförvaltning Bygg- och Miljöförvaltning Kommunstyrelseförvaltning Kultur- och Fritidsförvaltning Socialförvaltning Teknisk förvaltning Total Lönekostnader per förvaltning (tusentals kronor) Kommunens löner 2009 kostade 269 miljoner kronor. I nedanstående diagram redovisas fördelning per förvaltning. Tekniska Sociala Kultur- och Fritid Kommunstyrel Bygg- och Miljö Barn- och utb