Räkenskaper 43 Resultaträkning 44 Balansräkning 45 Kassaflödesanalys 46 Noter 47 Investeringar 52 Redovisningsprinciper 53 Va-verksamhet 54

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räkenskaper 43 Resultaträkning 44 Balansräkning 45 Kassaflödesanalys 46 Noter 47 Investeringar 52 Redovisningsprinciper 53 Va-verksamhet 54"

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2

3 1 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande 2 Säffle Sveriges yngsta stad 3 Förvaltningsberättelse 5 Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 6 Kommunens organisation 12 Sammanfattning av året som gått 14 Utveckling på sikt 17 Fem år i sammandrag 18 Ekonomisk översikt och analys 19 Personalredovisning 27 Miljöredovisning 33 Sammanställd redovisning 40 Räkenskaper 43 Resultaträkning 44 Balansräkning 45 Kassaflödesanalys 46 Noter 47 Investeringar 52 Redovisningsprinciper 53 Va-verksamhet 54 Nämnderna 57 Kommunstyrelsen 58 Kommunrevisionen 63 Miljö- och byggnadsnämnden 64 Kulturnämnden 68 Teknik- och fritidsnämnden skattefinansierad verksamhet 73 Teknik- och fritidsnämnden avgiftsfinansierad verksamhet 78 Barn- och utbildningsnämnden 82 Socialnämnden 87 Bolagen 93 Ord- och begreppsförklaringar 101

4 2 Kommunstyrelsens ordförande 2009 var på många sätt ett händelserikt år. Lågkonjunkturen som inföll hösten 2008 fortsatte under 2009 även om en viss återhämtning skedde i slutet av året. Sommarens kraftiga regnande i Säffle/Åmålsområdet medförde översvämningar för privatpersoner och kommunala anläggningar. Den nyrenoverade delen av Lugnadalsskolan brann olyckligt ned under sommaren. Hösten började med världslarm kring H1N1 influensan. Lågkonjunkturen är den kraftigaste som världen sett i modern tid. I Säffle har dock näringslivet klarat sig väl jämfört med andra delar av Västsverige. Arbetslösheten är sedan ett par år ändå i nivå med länets och högre än riksgenomsnittet. Lågkonjunkturen påverkar också den kommunala verksamheten genom att skatteintäkterna inte ökar i lika hög takt som kostnaderna. Under 2009 har den kommunala verksamheten gjort ett rejält arbete med omprioriteringar för att klara det minskade ekonomiska utrymmet inför år Säffle kommuns vision slår fast att det är attraktivt och speciellt att bo och verka i Säffle kommun. Här har vi en stor utmaning när det gäller att kunna vända den negativa befolkningstrenden och utveckla vår kommun med fler boende, jobb och företagande. Under det gångna året har kommunen därför prioriterat arbetet med vindkraftplanen samt detaljplaner för nya bostadsområden och insatser som främjar ett positivt näringslivsklimat. Av mycket stor betydelse för Säffle är också att Hus 5 på sjukhusområdet köptes av landstinget för att underlätta etableringar inom vårdsektorn. När 2010 börjat kan vi mycket glädjande konstatera att en privat vårdcentral tecknat hyreskontrakt och att flera intresserade företag med knytning till vårdsektorn för diskussioner om att kunna hyra lokaler. Mycket arbete har lagts ned på infrastrukturfrågor, vilket förhoppningsvis leder till resultat Tillsammans med Säfflebygdens fibernät fortsatte Säffle kommunikation AB den unika utbyggnaden av fibernät/bredband på landsbygden. Kommunen har fått ett mycket fint äldreboende med det nyinvigda Björkbacken. För att öka valfriheten för kommuninvånarna införde Säffle kommun införde vårdnadsbidrag till barnfamiljer 1 april. En viktig trygghetsfråga är också att Räddningstjänsten började med att åka på larm i väntan på ambulans. Under 2009 påbörjades den omfattande om- och tillbyggnaden av Tegnérskolan som kommer att stå klar för inflyttning hösten I övrigt kan nämnas att nya toppbeläggningar lades på Östra Storgatan, Järnvägsgatan och Södra Sundsområdet. Delaktighetsfrågorna ligger mig varmt om hjärtat och där kommer det att ske en fortsatt dialog med byalag, näringsliv, föreningar och andra intresserade om kommunens fortsatta översiktsplanering och hur vi tillsammans ska nå en långsiktigt hållbar lokal utveckling. Kommunen är en stor organisation som ska ge bästa möjliga service till dem som bor och verkar här. Jag vill avsluta med att tacka alla anställda och förtroendevalda för det fina arbete och det engagemang som läggs ned inom kommunens verksamheter. Daniel Bäckström Säffle kommun årsredovisning 2009

5 3 Säffle - Sveriges yngsta stad Säffle fick som sista köping i Sverige stadsprivilegier och det krönta stadsvapnet 1951! Trots sina unga år som stad är Säffle belägen i en urgammal bygd, full med resurser som jordbruksmark, skog och vattenleder för kommunikation. Inom kommunen finns det gott om fornlämningar från Olof Trätäljas tid, men också från pilgrimsresande som passerade Säffle på resan längs Byälven mot Nidaros och Domen i nuvarande Trondheim, Norge. Byälven fick stor betydelse för Säffle också under förstadiet till industrialismen när järnbruken nyttjade den för transporter. I och med tillkomsten av Trollhätte kanal och Säffle kanal tog industrialiseringen fart på allvar. Sågverk, pappersbruk, glasbruk och verkstäder växte fram. Många av företagen från denna period finns kvar även idag. I början av 1900-talet bodde det omkring personer i det som idag är Säffle kommun, Knappt av dem bodde inne i tätorten. Idag bor fler i centralorten än på landsbygden. Det finns dock tecken på en ny trend där folk säker sig tillbaka till naturnära boende med landsbygdsidyll. Säffles stora fibernätsprojekt är ett exempel på hur kommunen jobbar för att göra det möjligt att få det bästa ur båda världar. Säffle Sveriges yngsta stad

6 4 Säffle kommun årsredovisning 2009

7 5 Förvaltningsberättelse Säffle Förvaltningsberättelse

8 6 Omvärld, befolkning och arbetsmarknad Samhällsekonomisk utveckling Konjunkturinstitutet gör fyra bedömningar av det ekonomiska läget om året. Nedanstående text bygger på institutets bedömning av läget i december Svensk BNP faller preliminärt med 4,4 procent under år Sverige befinner sig i en mycket djup lågkonjunktur även om det finns tecken på en ljusning. Kvartal två och tre ökade dock BNP något. Det tredje kvartalet steg BNP med 0,2 procent jämfört med kvartalet före. Ett positivt tecken är att hushållens konsumtion ökade starkt för andra kvartalet i rad. Det förbättrade ekonomiska läget beror till stor del på att både finanspolitiken och penningpolitiken sedan ett år tillbaka är mycket expansiva såväl Sverige som omvärlden. Som en följd av detta har läget på de finansiella marknaderna i det närmaste normaliserats efter den akuta kris som rådde under förra hösten. Den växande optimismen i Sverige återspeglar att den globala ekonomin nu kommit ur den recessionen som varit rådande under Vändningen är till stor del ett resultat av kraftiga stabiliseringspolitiska stimulanser. En viktig del av den konjunkturuppgång som nu förutses är att världshandeln återhämtar sig efter det kraftiga raset i samband med finanskrisens mest akuta skede. Trots att det globala BNP i stort sett växte som den historiska trenden under andra halvåret 2009 medförde den svaga tillväxten under första halvåret att BNP för helåret 2009 sjunker med ca 1 procent i världen. Länderna i OECD- området har drabbats hårt av lågkonjunkturen och BNP beräknas falla med 3,4 procent För att kompensera bortfallet i privat efterfrågan och undvika en global depression har det offentliga sparandet dragits ner kraftigt. Konsekvensen är stora budgetunderskott och höga och snabbt stigande statskuldsnivåer vilket medför att finanspolitiken kommer att stramas ut framöver. Inflationen är historiskt låg i OECD-området och stannar på 0,5 procent, Kärninflationen, det vill säga när energi- och livsmedelspriser exkluderas, är dock betydligt högre och risken för deflation är liten i de flesta länder. Den svaga ekonomiska utvecklingen har föranlett flertalet centralbanker att hålla mycket låga styrräntor. Resursutnyttjandet och inflationstrycket stiger framöver, vilket kommer att leda till att styrräntorna höjs under 2010 först i USA och senare i euroområdet. Konjunkturinstitutet konstaterar att det blir en svår balansgång med att å ena sidan ha tydliga strategier för att dra tillbaka understödet till finanssektorn och ändra inriktning på stabiliseringspolitiken och å andra sidan ha en prövande hållning så att inte de minskade stimulanserna leder till att konjunkturuppgången bryts. Den globala lågkonjunkturen har slagit mycket hårt mot den svenska exportindustrin. Den svaga kronan har fungerat som stötdämpare, men varuexporten faller ändå med hela 17 procent Produktionen i industrin har fallit kraftig och även om den stiger framöver tas inte förlorad mark igen fullt ut under 2010 och Säffle kommun årsredovisning 2009

9 7 Låga räntor och sänkta skatter har bidragit till att hushållens reala disponibla inkomster med över 3 procent 2009 och fortsätter att stiga 2010 och 2011 trots att arbetsmarknaden utvecklas svagt. Kombinationen av oron för att bli arbetslös och en stark utveckling av de disponibla inkomsterna har inneburit att hushållen har ökat sparandet till historiskt höga nivåer. Konjunkturinstitutet konstaterar att det är en lång väg tillbaka till tidigare konjunktur och sysselsättningsnivåer. Lågkonjunkturen har gått hand i hand med en kraftigt fallande produktivitet i näringslivet. Ett lågt kapacitetsutnyttjande, ett svagt vinstläge och ett ökat avkastningskrav på kapital till följd av ökade riskpremier i spåren av finanskrisen, innebär att det produktiva kapitalet inte förnyas i samma takt som tidigare. Tillsammans med lågkonjunkturens långvariga negativa effekter på arbetsmarknaden innebär den varaktigt lägre produktiviteten att nivå på potentiell BNP under lång tid framöver blir lägre. Sammantaget innebär detta att när lågkonjunkturen är över 2014 är BNP ca 3 procent lägre än den nivå som bedömdes vara förenlig med ett normalt resursutnyttjande i Konjunkturläget i juni 2008 före krisen. Nedanstående tabell är hämtad från Ekonomirapporten (Sveriges kommuner och landsting oktober 2009) och visar det förväntade gapet mellan intäkter och kostnadsförändringar för kommunsektorn de kommande åren. Förvaltningsberättelse Omvärld, befolkning och arbetsmarknad

10 8 Visionen för år 2020: Värmland växer på många sätt. Mångfald, kompetens och upplevelser får oss att växa som människor. Kunskap och innovation ger våra företag en stark position i världen. Vi kliver över invanda gränser. Av alla slag, varje dag och överallt, Vi vågar utmana oss själva. Vi lever i ett samhälle där alla kommer till sin rätt. Kvinna som man, inflyttare som värmlänning, barn som vuxen. Världen mår bra av mer Värmland och Värmland av mer värld. Värmland växer och känner inga gränser. Utveckling i regionen Region Värmland som är kommunernas samarbetsorgan i länet har tagit fram ett regionalt utvecklingsprogram som kallas Värmland växer och känner inga gränser. Programmet beskriver hur Värmland ska bli en ännu bättre plats att leva, bo och arbeta i. Värmland växer är regionens framtidsdokument för att skapa en hållbar tillväxt. Programmet innehåller en vision och fem insatsområden: ledarskap, innovativa miljöer, kompetensförsörjning, tillgänglighet samt livskvalitet. Det är första gången Värmland har en gemensam vision. Region Värmland har tagit fram Värmland växer i en bred dialog tillsammans med företagare, föreningsliv, ungdomar, politiker och myndigheter i regionen. Sammanlagt har ett par tusen personer bidragit med kunskap och idéer. Programmet antogs av regionfullmäktige i november Sedan dess arbetar Region Värmland utifrån prioriteringarna i Värmland växer. Under 2010 ska handlingsprogram för vart och ett av de fem insatsområdena tas fram. Säffle kommun årsredovisning 2009

11 9 Region Värmland definierar det regionala ledarskapet som att de politiskt styrda organisationerna, näringslivet och universitetet samverkar och agerar tillsammans. Ledarskapet fattar gemensamma och strategiska beslut för Värmlands framtid. Ledarskapets handlingsförmåga är en avgörande pusselbit för att förverkliga prioriteringarna i Värmland växer. Ledarskapet ansvarar även för att regionen ska vara känd för sina tillgångar och möjligheter globalt. Ett särskilt ansvar har de också för att öka förståelsen för nyttan av mångfald i regionens utveckling och tillväxt. Region Värmland arbetar för att bli bättre på att ta tillvara människors innovationer, idéer och att främja entreprenörskapet så att regionen får fler växande och nya företag. Regionen arbetar för ständig förnyelse och ökad konkurrenskraft av de värmländska företagen genom att utveckla arenor där akademi och näringsliv utbyter erfarenheter och kompetens. Stora satsningar görs på industrinära forskning i länets starka branscher som är attraktiva internationellt, lockar nya företag och investeringar till regionen. Målet är fler växande kunskapsdrivna regionexporterande företag, ökad innovationstakt och innovationshöjd. Region Värmland konstaterar att kompetensförsörjning handlar om att det finns kompetent arbetskraft som svarar upp mot de behov som näringsliv och offentlig sektor efterfrågar. Kompetent arbetskraft är en förutsättning för en stark offentlig sektor och för ett konkurrenskraftigt näringsliv. En välutbildad arbetskraft och tillgång till utbildning med hög kvalité gör Värmland till en attraktiv plats för nya företagsetableringar. En höjning av utbildningsnivån i regionen bidrar till eget självförverkligande, bättre folkhälsa och förbättrad livskvalitet. De strategier som lyfts fram är höjd utbildningsnivå och kompetensmatchning. Målet är att höja den samlade utbildningsnivån i regionen i snabbare takt än i jämförbara regioner samt att säkerställa företagens och den offentliga sektorns kompetensbehov och att öka värmlänningens anställningsbarhet. För att genomföra infrastrukturprojekt snabbare och förbättra samspelet mellan transportslagen arbetar regionen för att hitta nya finansieringslösningar. Regionen arbetar för att förbättra tågförbindelserna mellan Karlstad och Göteborg/Oslo/ Stockholm och slå vakt om en god linjetrafik ut i Europa. Det ska vara enkelt att snabbt komma till och från Värmland. Regionen satsar också på att uppgradera bredband och nya lösningar för att kommunicera över Internet så att Värmland kan öka sin tillgänglighet digitalt ytterligare. Målet är att vägar, järnvägar och vattenvägar gör det möjligt att transportera gods och att resa säkert och bekvämt mellan Karlstad och kommunhuvudorter i Värmland samt Örebro på mindre än en timme. Kundnyttan i befintlig infrastruktur ska öka. Ett annat mål är att Värmland även i fortsättningen ska ha god tillgänglighet till virtuell kommunikation. Projektet FullKoll ska skapa ett attraktivt och tillgängligt kollektivtrafiksystem i Värmland. Projektet startade under 2009 och pågår till Under 2009 har det arbetats mycket med frågan kring statens avveckling av sitt engagemang i länsflygplatsen. Befolkning Antalet invånare i Säffle kommun minskade med 182 personer till personer vid 2009 års utgång. Minskningen berodde på att 100 personer fler flyttade från kommunen än till kommunen och på att det blev ett födelseunderskott på 82 personer (fler avlidna än födda). För att vara exakt flyttade 529 personer till kommunen, vilket var 94 förre än förra året samtidigt som 629 personer flyttade från kommunen, vilket var 17 fler än förra året. En uppdelning av befolkningsförändringarna per församling visar att samtliga kommundelar förutom Tveta med 2 personers ökning, minskat invånarmässigt under det gångna året. Centralorten Säffle står för den största befolkningsminskningen med 117 färre invånare. Svanskog minskade med 23 invånare, Gillberga med 18 invånare och Långserud med 13 invånare. Övriga församlingar har förändringar som är lägre än 10 invå Förvaltningsberättelse omvärld, befolkning och arbetsmarknad

12 10 Folkmängd och förändringskomponenter i Säffle kommun Folkmängd per församlin Födda Säffle (totalt) Döda Tveta Födelsenetto Bro Inflyttade Södra Värml.näs Utflyttade Ny-Huggenäs Flyttnetto Gillberga Folkökning Kila Folkmängd Svanskog Långserud Källa: Befolkningsprognos Säffle kommun, Statisticon AB, Summa kommunen Källa SCB nare. Sedan 2006 har centralorten minskat med 235 invånare och landsbygdsförsamlingarna med 136 invånare. Säffle delar utvecklingen med många kommuner i landet utanför storstadsregionerna. Befolkningsantalet är idag betydligt lägre till antalet än för 10 och 20 år sedan. Utflyttning sker av ungdomar och familjer i yrkesverksam ålder. Befolkningens förändringar är av avgörande betydelse för bedömningen av behovet av kommunal service. Befolkningsantalet påverkar också kommunens intäkter via skatter och statsbidrag. Som mest invånare hade Säffle år 1970, då personer var folkbokförda i kommunen. År 1980 hade befolkningen minskat med personer till en genomsnittlig minskning med 125 personer om året. År 1990 hade Säffle kommun invånare. Tio år senare hade befolkningen minskat med personer till invånare - en genomsnittlig minskning med 134 personer om året. Vid det senaste årsskiftet hade antalet invånare minskat med ytterligare personer till en genomsnittlig minskning med 119 personer om året. Tyvärr finns det i dagsläget inget som tyder på att den pågående befolkningsminskningen kommer att avstanna inom en nära framtid. Enligt den befolkningsprognos som kommunen beställt beräknas folkmängden minska med ytterligare 928 personer från personer till personer år Flyttnettot beräknas bli -21 personer och födelseunderskottet beräknas till -71 i genomsnitt per år under prognosperioden. 576 personer beräknas flytta till kommunen och 597 personer från kommunen i genomsnitt per år. I genomsnitt beräknas 127 barn födas samtidigt som antalet avlidna skattas till 198 personer om året Näringsliv och arbetsmarknad Totalt finns företag registrerade i Säffle kommun. En branschvis uppdelning visar att nästan hälften av arbetsställena återfinns inom jord- och skogsbruk. Fördelat utifrån antalet anställda domineras Säffles näringsliv av tillverkningsindustri där 29 % av arbetstillfällena återfinns. Under 2009 har 125 företag startats medan 142 har lagt ned. 23 företag har flyttat in medan 26 har flyttat ut. Det innebär sammantaget att antalet företag i kommunen minskat med 43 stycken under året. Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik för Säffle kommun visar tydligt att den konjunkturnedgång som drabbade världen under slutet av år 2008 fått genomslag på arbetsmarknaden under år Arbetslösheten har ökat från 2,8 % till 4,7 % samtidigt som andelen i arbetsmarknadsprogram ökat från 1,5 % till 2,6 %. Arbetslösheten i länet ligger dock betydligt över riksgenomsnittet. Sett över den senaste femårsperioden har det skett en trendförändring de två senaste åren. Andelen personer utanför arbetsmarknaden i kommunen följer nu länets nivå efter tidigare legat tydligt under såväl läns- som riksgenomsnittet. En månadsvis analys av arbetslöshetsstatistiken visar att antalet personer som var arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram låg runt 400 personer i kommunen under år 2008 fram till september. Från Säffle kommun årsredovisning 2009

13 11 oktober 2008 tog arbetslösheten inkl personer i åtgärd fart och översteg 500 personer i december samma år. I mars 2009 hade antalet stigit till över 600 personer, i augusti 700 personer och i november tangerade antalet arbetslösa inkl personer i åtgärd 800 personer. I december var 476 personer arbetslösa (5,1 %) och 356 personer sysselsatta i arbetsmarknadsprogram(3,8 %) tillsammans 832 personer eller 8,9 % av befolkningen mellan 16 och 64 år enligt arbetsförmedlingens officiella statistik. Kommunen arbetar både med näringslivsstödjande åtgärder och med åtgärder för att hjälpa dem som hamnat utanför arbetsmarknaden. Kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet genomför olika åtgärder på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Under 2009 har enheten genomfört 20 arbetsförmågebedömningar och placerat 35 personer på olika arbetsträningsplatser hos både kommunala och privata enheter/företag. Syftet med träningsplatserna är att personerna få prova sin arbetsförmåga, prova yrke och skaffa referenser för vidare arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Jobb och utvecklingsgarantin, som innebär att personer ska ut i en varaktig samhällsnyttig sysselsättning under högst två år, ökade i volym under hösten. 27 personer var i huvudsak placerade på kommunala enheter inom den åtgärden vid årets slut Projektet Work Factory har sedan starten 2008 tagit hand om 41 ungdomar i åldrarna år. Lågkonjunkturen har medfört att projektet fått delvis fått mer inriktning mot utbildning än vad som först var tänkt. Hittills har14 ungdomar har gått ut i arbete och 14 ungdomar har gått till utbildning. Ett mål för arbetsmarknadsverksamheten är att minst 35 procent av deltagarna som tagits om hand av kommunen i någon åtgärd ska komma ut i arbetet efter avslutat projekt. Under 2009 kom 34 procent av deltagarna ut i arbete, vilket innebar att målet i princip nåddes.. Antal personer Antal arbetslösa och progr m aktivitetsstöd 2008 och 2009 Säffle kommun Andel av bef år 8,0 7,0 Andel arbetslösa o i program Säffle, länet och riket , ,0 500 Progr med akt.stöd 4,0 I progr Arb lösa 400 Arbetslösa 3, , , ,0 05 Sä 05 Vä 05 Ri 06 Sä 06 Vä 06 Ri 07 Sä 07 Vä 07 Ri 08 Sä 08 Vä 08 Ri 09 Sä 09 Vä 09 Ri 0 jan 09 jan 08 feb 09 feb08 mar 09 mar 08 apr 09 apr 08 maj 09 maj 08 jun 09 jun 08 jul 09 jul 08 aug 09 aug 08 sep 09 sep 08 okt 09 okt 08 nov 09 nov 08 dec 09 dec 08 År och kommun, länet, riket Månad och år Förvaltningsberättelse omvärld, befolkning och arbetsmarknad

14 12 Kommunens organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Parti Antal ledamöter Socialdemokraterna 9 11 Centerpartiet Moderata samlingspartiet 4 4 Vänsterpartiet 1 1 Kristdemokraterna 2 2 Folkpartiet liberalerna 2 1 Miljöpartiet de gröna 2 1 Sjukvårdspartiet i Värmland 5 Sverigedemokraterna 1 Totalt Kommunfullmäktiges presidium Ledamöter 2009 Ordförande Daniel Bäckström c v ordförande Ulrika Simonsson m Ledamöter Kerstin Einevik Bäckstrand c Lisbet Westerberg c Gudrun Svensson c Margareta Bäckström c Ulla Heidrich fp Kurt Andersson kd Erik Jansson siv Jan Norlin s Bo Augustsson s Ann Björkqvist Mlakar s Jan Andersson s Ledamöter 2009 Ordförande Birger Larsson c v ordförande Bo Augustsson s Ledamöter Margareta Bäckström c Säffle kommun årsredovisning 2009

15 13 Nämnder och styrelser Kommunfullmäktige Ordf. Birger Larsson, Kommunrevisionen Ordf. Richard Svensson Kommunföretag i Säffle AB Moderbolag, ordf. Halvar Pettersson, ägarandel 100 % Säfflebostäder AB Ordf. Claes Scott Valnämnde n Ordf. Lars Engdahl Överförmyndare Bengt Rosén Forskningen i Säffle AB Ordf. Halvar Pettersson Kommunstyrelsen Ordf Daniel Bäckström Innovations - och teknikcenter i Säffle KB Teknik- och fritidsnämnden, Ordf Erik Blakstad Säffle kommunikation AB Ordf. Daniel Bäckström Kulturnämnden Ordf. Kerstin Einevik Bäckstrand Säffle Fjärrvärme AB Ägarandel 49 % Barn-och utbildningsnämnden Ordf. Gudrun Svensson Socialnämnden Ordf. Lisbet Westerberg Miljö- och byggnadsnämnden Ordf. Agneta Pettersson Krisledningsnämnden Ordf. Daniel Bäckström Kommunens organisation

16 14 Sammanfattning av året som gått Krisberedskapen testades Det gångna året innehöll flera händelser som medförde att kommunen fick använda sin krisberedskap i ett litet vidare perspektiv. Lågkonjunkturen innebar att kommunstyrelse, nämnder och förvaltningar fick ägna våren åt ett omfattande ekonomiskt prioriteringsarbete. Sommarens kraftiga regnande i Säffle/Åmålsområdet satte såväl den tekniska organisationen som räddningstjänsten på prov. I samband med att renoveringen av Lugnadalsskolan avslutades och åter skulle tas i bruk brann den renoverade delen av skolan ned till grunden. Hösten började med världslarm kring H1N1 influensan. Säffle genomförde som alla svenska kommuner ett omfattande vaccineringsprogram för elever, vårdtagare inom äldreomsorgen och personal. Säffle kommuns vision Säffle kommuns vision anger inriktningen för det långsiktiga arbetet med att stärka Säffles attraktivitet för boende och företagande. Visionen utgår från fyra utmaningar: Det är attraktivt och speciellt att bo och verka i Säffle kommun Företagsklimatet i Säffle kommun är generöst och välkomnande Alla känner sig alltid säkra och trygga i Säffle kommun Kommunens verksamheter utvecklas genom gott ledarskap Under varje punkt beskrivs inriktning på arbetet i visionen. För att visionen ska kunna förverkligas måste alla känna delaktighet och vilja arbeta mot de mål som stödjer visionen. Här följer en sammanfattning av några aktiviteter som genomförts under året som stärker visionen. En mer omfattande redovisning av vad som gjorts under året återfinns under avsnittet Nämnderna. Det är attraktivt och speciellt att bo och verka i Säffle kommun Den lilla kommunens och stadens kvaliteter med närhet mellan boende, arbete och fritid liksom närheten mellan beslutsfattare och kommuninvånare uppskattas av alla. Alla är engagerade och delaktiga i de demokratiska processerna och tar sitt ansvar för en ekologisk, ekonomisk och långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Banden mellan stad och landsbygd är fortsatt starka. Säffles miljökvaliteter för arbete, boende och fritid värnas och förädlas ständigt. För ungdomar finns ett varierat utbud av aktiviteter. Boendet planeras för ytterligare 1000 invånare år Det är hög standard på väg- och järnvägsnät och det finns goda kommunikationer som möjliggör arbetspendling och övrigt resande. Kommunen är offensiv vad gäller införande och utnyttjande av snabb elektronisk dataöverföring. Utmaningen behandlar förutsättningar för det goda livet i den lilla kommunen och staden. Fyra kommunala villatomter såldes i Säffle och en i Svanskog. En kommunal fastighet vid Resecentrum i Säffle såldes för att möjliggöra etablering för handelsändamål. I kvalitetsundersökningar inom förskola, fritidshem och familjedaghem om hur föräldrar upplever kvaliteten får verksamheterna genomgående höga betyg. Elevernas genomsnittliga meritvärde i åk 9 läsåret 08/09 är 201,1 att jämföras med rikets 207,4. Andel (%) invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola 2009 är 67 % att jämföras med rikets 64 %. Säffle kommun årsredovisning 2009

17 15 För tredje året genomfördes produktion på SäffleOperan i kommunens regi och föreställningen Zorba spelades för fulla hus. Programverksamheten på biblioteket har utökats och 16 program för vuxna har hållits i bibliotekets lokaler. Barnavdelningen har även haft ett flertal arrangemang utöver de numera traditionella sagostunderna på lördagarna. Fritidsgården arrangerade i samband med höstmarknaden öppen fritidsgård på Medborgarhuset, vilket blev en succé. Verksamheten besöktes av uppskattningsvis 500 personer under två kvällar. Medborgarhuset gästades av en rad namnkunniga artister, och det har varit fullsatt vid ett tiotal tillfällen. Tillsammans med kommunrehabiliteringen, friskvården och Säffle Atletklubb har verksamheten med äldregym startat. Ett 90-tal pensionärer styrketränar två gånger i veckan i Tegnérhallen. Vårdnadsbidrag infördes 1 april. Parkverksamheten hade en intensiv vår och sommar. Satsningar gjordes på blommor och städning. Centrumstädning infördes under året på helger under maj september. Denna delfinansierades av berörda och intresserade fastighetsägare. I samband med CCI dagen, då företagets anställda en halvdag deltog i kommunens arbete, sattes nästan 40 nymålade papperskorgar upp. Nya toppbeläggningar kunde bland annat läggas Östra Storgatan, Järnvägsgatan, Södra Sundsområdet, gång- och cykelväg längs Åmålsvägen. Säffle kommunikation AB fortsatte arbetet med utbyggnaden av fibernät/bredband på landsbygden. Företagsklimatet i Säffle kommun är generöst och välkomnande Den positiva utvecklingen av samarbetsformerna mellan näringslivet och kommunen, den välkända Säffle-andan, uppmuntrar till kreativitet och vilja att pröva nya idéer. Näringslivet och kommunen tar gemensamt ansvar för marknadsföring och arrangemang för att ytterligare stärka Säffles position i världen. En förutsättning för ett positivt företagsklimat är att det erbjuds rika tillfällen till utbildning och fortbildning av god kvalité. För att stärka arbetet med näringslivsfrågor togs vision, mål och strategier fram för verksamheten under året. De mål som lades fast var: Fler kommuninvånare, Fler besökare och Fler livskraftiga företag. Ett omfattande arbete har genomförts för att vidareutveckla nätverk och för att skapa minikluster. Samverkan sker med bland andra: Svensk handel, Företagarna, Centrumgruppen, Industrins samarbetsgrupp, och Skola-näringslivsgruppen. Kommunen har marknadsförts bland svenska kedjeföretag. Ett 30-tal etableringsärenden har varit aktuella under året. En del blev klara, andra är på planeringsstadiet. Kommunen köpte hus 5 vid sjukhuset av landstinget för att underlätta etableringar av företag inom vårdsektorn. Samverkan kring kompetens för små verkstadsföretag har genomförts med stöd av Europeiska socialfonden för att stärka affärsutvecklingen. Tysk- Svenska handelskammaren anlitades för att underlätta etableringen på den tyska marknaden för sex företag. Vindkraftsplanen, som är ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan, antogs av kommunfullmäktige i september. Alla känner sig alltid säkra och trygga i Säffle kommun Kommunen samverkar med andra aktörer för att skapa en trygg omvärld. Kommunala arbetsplatser erbjuder en miljö där ingen far illa. Service, vård och omsorg håller hög kvalité samt anpassas till livets olika skeenden. Björkbackens äldreboende öppnade i oktober efter en omfattande om- och tillbyggnad. Även korttidsenheten kunde flytta in i de nya lokalerna. Planeringen för omstrukturering av platser i särskilt boende på Björkbacken och Enegården till trygghetsboende har påbörjats under En ny gemensam värdegrund för hela socialförvaltningen har tagits fram. Sammanfattning av året som gått

18 16 Kommunfullmäktige har antagit en ny skolplan som ska styra utvecklingen av verksamheten under åren Kommunens verksamheter utvecklas genom gott ledarskap Arbetsgivaren Säffle kommun arbetar aktivt för att erbjuda sina medarbetare attraktiva och utvecklande arbeten. Verksamheten bedrivs i bra fysisk och psykosocial miljö där medarbetarna vet att de är sedda, får uppskattning och medinflytande. Kommunen är känd som en attraktiv arbetsgivare, bland annat genom sitt omfattande program för ledarskapsutveckling och fortbildning av medarbetare. Frisktalet är i topp. Därför är vi den friskaste kommunen i Sverige. Säffle kommunikation AB drar bredbandskabel på landsbygden Den totala sjukfrånvaron fortsatte att sjunka under året var sjukfrånvaron 6,33 procent, 2007 var den 6,09 procent, ,49 procent och ,98 procent. Minskningen är delvis ett resultat av ett aktivt friskvårds- och rehabiliteringsarbete. Försäkringskassans nya regelverk har också haft en påverkan. Långtidssjukfrånvaro i tid räknat (60 dagar eller mer) är 57,8 procent av den totala sjukfrånvaron. Efter ett år med tillförordnad kommunchef, ekonomichef, kulturchef och teknisk chef anställdes personal på dessa poster under året. Delar av Lugnadalsskolan brann strax efter renoveringen Sommarens översvämning Blomsterprakt Säffle kommun årsredovisning 2009

19 17 Utveckling på sikt Den finansiella krisen i världen fortsätter att påverka den kommunala ekonomin. Tack vare extra statsbidrag för 2010 kommer verksamheten att kunna bedrivas i ungefär samma omfattning som under År 2011 blir emellertid den kommunala ekonomin betydligt tuffare. För Säffles del innebär också den minskande befolkningen att skatteintäkterna minskar med ca 1 % om året (före hänsyn till förändringar i rikets sysselsättningsnivå). Färre kommuninvånare medför generellt sett ett minskat behov av kommunal service. Verksamheten och dess kostnader kan dock inte minskas proportionellt med befolkningsminskningen. Lokaler, gruppstorlekar i skolan o.dyl. innebär tydliga trappstegseffekter på ekonomin. Teknisk service som vägar, vattenförsörjning och gatuhållning påverkas på kort sikt mycket litet av en befolkningsminskning. De senaste tio åren har en elevpuckel färdats genom högstadie- och gymnasieskola. Antalet invånare i dessa åldrar blir nu snabbt betydligt färre samtidigt som antalet äldre stadigt blir fler. Resurser behöver över tid flyttas från barnomsorg och skola till äldreomsorg. Samordning av gymnasieutbildningarna krävs med övriga kommer i regionen och länet när elevantalet där sjunker mycket kraftigt under några år. Säffle kommun har tidigare haft lägre arbetslöshet än både länet och riket. De två senaste åren har detta förändrats och arbetslösheten i Säffle är nu i princip lika hög som genomsnittet i länet och därmed högre än i riket. Dessa fyra trender: långsam återhämtning av den finansiella krisen, befolkningsminskning i kommunen, färre unga och fler äldre invånare samt hög arbetslöshet visar tydligt på de utmaningar som kommunen står inför framöver. Den kommunala organisationen måste anpassas till den ekonomiska verklighet som gäller över tid. Kommunen måste samtidigt satsa på att hålla en hög kvalitet i den ordinarie servicen samtidigt som utrymme behöver skapas för satsningar som ökar attraktiviteten för såväl företag som invånare. Kommunstyrelsen har tydligt fokus på näringslivsfrågor och på att skapa nya attraktiva områden för boende. Under 2010 fortsätter dialogen med industrigrupp centrumgrupp m.fl. Planering för, bostadsområdena Brännsvall, Ladugårdsparken och Karlsborgsåsen fortsätter. Ett större arbete med revidering av nuvarande översiktplan startar Två nya busshållplatser vid E 45 i Säffle kommer att förbättra pendlingen till och från centralorten. Bredbandsutbyggnaden på landsbygd och i tätort ger företag och boende lika möjligheter till kommunikation som på större orter. När det gäller det interna arbetet med att förbättra den kommunala servicen innebar kommunfullmäktiges beslut om en ny skolplan 2009 ett startskott för ett intensifierat kvalitetsarbete inom skolan. Kommunen har dessutom beslutat att införa en kulturgaranti för grundskolans elever som innebär att de ska få minst en professionell kulturupplevelse per läsår. Konstutsmyckningen vid Medborgarhuset färdigställs Arbetet med Vision Nya Medis och kulturhus kommer att fortsätta. Inom äldreomsorgen fortsätter utvecklingen med fler lägenheter i trygghetsboende. Fler gruppbostäder för funktionshindrade behövs. Nationellt föreslås en ny värdegrund inom äldreomsorgen där lokala värdighetsgarantier ska uppmuntras Inom teknik- och fritidssidan innebär den gemensamme förvaltningschefen en början på ett mer långtgående samverkan med Åmål. Inom va-sidan blir flera investeringar aktuella framöver. Avloppsreningsverket behöver nytt tillstånd vilket innebär ombyggnad till kväverening. Vattentornet i Säffle behöver renoveras och vattenverket i Nysäter behöver ny vattentäkt. Miljöstationen Östby som är gemensam med Åmål står inför en stegvis avslutning som deponi som ska vara slutförd senast år Utveckling på sikt

20 18 Fem år i sammandrag Befolkning Befolkning per 31 december Ekonomi Skattesats, kr Årets resultat, mnkr 25,9 40,6 17,2-28,8 26,9 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr 646,2 681,1 703,1 723,3 738,8 - per invånare kr Verksamhetens nettokostnader inkl pensioner, mnkr 534,0 615,9 656,6 690,0 682,5 - per invånare kr Finansnetto,mnkr 6,2 9,0 6,9-22,9 15,9 Årets resulat kommunen, mnkr 25,9 40,6 17,2-28,8 26,9 Nettoinvesteringar, mnkr 34,7 64,2 39,1 49,4 108,9 Långfristiga lån, mnkr 114,2 109,3 104, ,7 Personal Tillsvidareanställda personer 31/12 resp år Tillsvidareanställda årsarbetare 31/12 resp år Kommunal service Bylunda fritidsgård, besök Medborgarhuset, besök Biblioteket, antal lån Antal utryckningar exkl ivpa Antal ivpa (i väntan på ambulans) 54 Väghållning drift kr/kvm 6,51 10,13 8,80 9,28 11,64 Tegnerhallen, antal bad Institution, vuxna vårddagar Säffle kommun årsredovisning 2009

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Ekonomiskt utfall och ställning i korthet

Ekonomiskt utfall och ställning i korthet Finansiell analys Ekonomiskt utfall och ställning i korthet I koncernen Karlstads kommun ingår förutom kommunen även de helägda bolagen inom Stadshuskoncernen samt delägda bolag, stiftelser och kommunalförbund

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011 PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT December 2011 Resultatet Årets resultat är 35 Mkr, vilket är 32 Mkr bättre än budget men 14 Mkr sämre än föregående år. Budgetavvikelser för 2011: Nämnderna 2 Mkr bättre än budget.

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2013-04-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans

Läs mer