Räkenskaper 43 Resultaträkning 44 Balansräkning 45 Kassaflödesanalys 46 Noter 47 Investeringar 52 Redovisningsprinciper 53 Va-verksamhet 54

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2

3 1 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande 2 Säffle Sveriges yngsta stad 3 Förvaltningsberättelse 5 Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 6 Kommunens organisation 12 Sammanfattning av året som gått 14 Utveckling på sikt 17 Fem år i sammandrag 18 Ekonomisk översikt och analys 19 Personalredovisning 27 Miljöredovisning 33 Sammanställd redovisning 40 Räkenskaper 43 Resultaträkning 44 Balansräkning 45 Kassaflödesanalys 46 Noter 47 Investeringar 52 Redovisningsprinciper 53 Va-verksamhet 54 Nämnderna 57 Kommunstyrelsen 58 Kommunrevisionen 63 Miljö- och byggnadsnämnden 64 Kulturnämnden 68 Teknik- och fritidsnämnden skattefinansierad verksamhet 73 Teknik- och fritidsnämnden avgiftsfinansierad verksamhet 78 Barn- och utbildningsnämnden 82 Socialnämnden 87 Bolagen 93 Ord- och begreppsförklaringar 101

4 2 Kommunstyrelsens ordförande 2009 var på många sätt ett händelserikt år. Lågkonjunkturen som inföll hösten 2008 fortsatte under 2009 även om en viss återhämtning skedde i slutet av året. Sommarens kraftiga regnande i Säffle/Åmålsområdet medförde översvämningar för privatpersoner och kommunala anläggningar. Den nyrenoverade delen av Lugnadalsskolan brann olyckligt ned under sommaren. Hösten började med världslarm kring H1N1 influensan. Lågkonjunkturen är den kraftigaste som världen sett i modern tid. I Säffle har dock näringslivet klarat sig väl jämfört med andra delar av Västsverige. Arbetslösheten är sedan ett par år ändå i nivå med länets och högre än riksgenomsnittet. Lågkonjunkturen påverkar också den kommunala verksamheten genom att skatteintäkterna inte ökar i lika hög takt som kostnaderna. Under 2009 har den kommunala verksamheten gjort ett rejält arbete med omprioriteringar för att klara det minskade ekonomiska utrymmet inför år Säffle kommuns vision slår fast att det är attraktivt och speciellt att bo och verka i Säffle kommun. Här har vi en stor utmaning när det gäller att kunna vända den negativa befolkningstrenden och utveckla vår kommun med fler boende, jobb och företagande. Under det gångna året har kommunen därför prioriterat arbetet med vindkraftplanen samt detaljplaner för nya bostadsområden och insatser som främjar ett positivt näringslivsklimat. Av mycket stor betydelse för Säffle är också att Hus 5 på sjukhusområdet köptes av landstinget för att underlätta etableringar inom vårdsektorn. När 2010 börjat kan vi mycket glädjande konstatera att en privat vårdcentral tecknat hyreskontrakt och att flera intresserade företag med knytning till vårdsektorn för diskussioner om att kunna hyra lokaler. Mycket arbete har lagts ned på infrastrukturfrågor, vilket förhoppningsvis leder till resultat Tillsammans med Säfflebygdens fibernät fortsatte Säffle kommunikation AB den unika utbyggnaden av fibernät/bredband på landsbygden. Kommunen har fått ett mycket fint äldreboende med det nyinvigda Björkbacken. För att öka valfriheten för kommuninvånarna införde Säffle kommun införde vårdnadsbidrag till barnfamiljer 1 april. En viktig trygghetsfråga är också att Räddningstjänsten började med att åka på larm i väntan på ambulans. Under 2009 påbörjades den omfattande om- och tillbyggnaden av Tegnérskolan som kommer att stå klar för inflyttning hösten I övrigt kan nämnas att nya toppbeläggningar lades på Östra Storgatan, Järnvägsgatan och Södra Sundsområdet. Delaktighetsfrågorna ligger mig varmt om hjärtat och där kommer det att ske en fortsatt dialog med byalag, näringsliv, föreningar och andra intresserade om kommunens fortsatta översiktsplanering och hur vi tillsammans ska nå en långsiktigt hållbar lokal utveckling. Kommunen är en stor organisation som ska ge bästa möjliga service till dem som bor och verkar här. Jag vill avsluta med att tacka alla anställda och förtroendevalda för det fina arbete och det engagemang som läggs ned inom kommunens verksamheter. Daniel Bäckström Säffle kommun årsredovisning 2009

5 3 Säffle - Sveriges yngsta stad Säffle fick som sista köping i Sverige stadsprivilegier och det krönta stadsvapnet 1951! Trots sina unga år som stad är Säffle belägen i en urgammal bygd, full med resurser som jordbruksmark, skog och vattenleder för kommunikation. Inom kommunen finns det gott om fornlämningar från Olof Trätäljas tid, men också från pilgrimsresande som passerade Säffle på resan längs Byälven mot Nidaros och Domen i nuvarande Trondheim, Norge. Byälven fick stor betydelse för Säffle också under förstadiet till industrialismen när järnbruken nyttjade den för transporter. I och med tillkomsten av Trollhätte kanal och Säffle kanal tog industrialiseringen fart på allvar. Sågverk, pappersbruk, glasbruk och verkstäder växte fram. Många av företagen från denna period finns kvar även idag. I början av 1900-talet bodde det omkring personer i det som idag är Säffle kommun, Knappt av dem bodde inne i tätorten. Idag bor fler i centralorten än på landsbygden. Det finns dock tecken på en ny trend där folk säker sig tillbaka till naturnära boende med landsbygdsidyll. Säffles stora fibernätsprojekt är ett exempel på hur kommunen jobbar för att göra det möjligt att få det bästa ur båda världar. Säffle Sveriges yngsta stad

6 4 Säffle kommun årsredovisning 2009

7 5 Förvaltningsberättelse Säffle Förvaltningsberättelse

8 6 Omvärld, befolkning och arbetsmarknad Samhällsekonomisk utveckling Konjunkturinstitutet gör fyra bedömningar av det ekonomiska läget om året. Nedanstående text bygger på institutets bedömning av läget i december Svensk BNP faller preliminärt med 4,4 procent under år Sverige befinner sig i en mycket djup lågkonjunktur även om det finns tecken på en ljusning. Kvartal två och tre ökade dock BNP något. Det tredje kvartalet steg BNP med 0,2 procent jämfört med kvartalet före. Ett positivt tecken är att hushållens konsumtion ökade starkt för andra kvartalet i rad. Det förbättrade ekonomiska läget beror till stor del på att både finanspolitiken och penningpolitiken sedan ett år tillbaka är mycket expansiva såväl Sverige som omvärlden. Som en följd av detta har läget på de finansiella marknaderna i det närmaste normaliserats efter den akuta kris som rådde under förra hösten. Den växande optimismen i Sverige återspeglar att den globala ekonomin nu kommit ur den recessionen som varit rådande under Vändningen är till stor del ett resultat av kraftiga stabiliseringspolitiska stimulanser. En viktig del av den konjunkturuppgång som nu förutses är att världshandeln återhämtar sig efter det kraftiga raset i samband med finanskrisens mest akuta skede. Trots att det globala BNP i stort sett växte som den historiska trenden under andra halvåret 2009 medförde den svaga tillväxten under första halvåret att BNP för helåret 2009 sjunker med ca 1 procent i världen. Länderna i OECD- området har drabbats hårt av lågkonjunkturen och BNP beräknas falla med 3,4 procent För att kompensera bortfallet i privat efterfrågan och undvika en global depression har det offentliga sparandet dragits ner kraftigt. Konsekvensen är stora budgetunderskott och höga och snabbt stigande statskuldsnivåer vilket medför att finanspolitiken kommer att stramas ut framöver. Inflationen är historiskt låg i OECD-området och stannar på 0,5 procent, Kärninflationen, det vill säga när energi- och livsmedelspriser exkluderas, är dock betydligt högre och risken för deflation är liten i de flesta länder. Den svaga ekonomiska utvecklingen har föranlett flertalet centralbanker att hålla mycket låga styrräntor. Resursutnyttjandet och inflationstrycket stiger framöver, vilket kommer att leda till att styrräntorna höjs under 2010 först i USA och senare i euroområdet. Konjunkturinstitutet konstaterar att det blir en svår balansgång med att å ena sidan ha tydliga strategier för att dra tillbaka understödet till finanssektorn och ändra inriktning på stabiliseringspolitiken och å andra sidan ha en prövande hållning så att inte de minskade stimulanserna leder till att konjunkturuppgången bryts. Den globala lågkonjunkturen har slagit mycket hårt mot den svenska exportindustrin. Den svaga kronan har fungerat som stötdämpare, men varuexporten faller ändå med hela 17 procent Produktionen i industrin har fallit kraftig och även om den stiger framöver tas inte förlorad mark igen fullt ut under 2010 och Säffle kommun årsredovisning 2009

9 7 Låga räntor och sänkta skatter har bidragit till att hushållens reala disponibla inkomster med över 3 procent 2009 och fortsätter att stiga 2010 och 2011 trots att arbetsmarknaden utvecklas svagt. Kombinationen av oron för att bli arbetslös och en stark utveckling av de disponibla inkomsterna har inneburit att hushållen har ökat sparandet till historiskt höga nivåer. Konjunkturinstitutet konstaterar att det är en lång väg tillbaka till tidigare konjunktur och sysselsättningsnivåer. Lågkonjunkturen har gått hand i hand med en kraftigt fallande produktivitet i näringslivet. Ett lågt kapacitetsutnyttjande, ett svagt vinstläge och ett ökat avkastningskrav på kapital till följd av ökade riskpremier i spåren av finanskrisen, innebär att det produktiva kapitalet inte förnyas i samma takt som tidigare. Tillsammans med lågkonjunkturens långvariga negativa effekter på arbetsmarknaden innebär den varaktigt lägre produktiviteten att nivå på potentiell BNP under lång tid framöver blir lägre. Sammantaget innebär detta att när lågkonjunkturen är över 2014 är BNP ca 3 procent lägre än den nivå som bedömdes vara förenlig med ett normalt resursutnyttjande i Konjunkturläget i juni 2008 före krisen. Nedanstående tabell är hämtad från Ekonomirapporten (Sveriges kommuner och landsting oktober 2009) och visar det förväntade gapet mellan intäkter och kostnadsförändringar för kommunsektorn de kommande åren. Förvaltningsberättelse Omvärld, befolkning och arbetsmarknad

10 8 Visionen för år 2020: Värmland växer på många sätt. Mångfald, kompetens och upplevelser får oss att växa som människor. Kunskap och innovation ger våra företag en stark position i världen. Vi kliver över invanda gränser. Av alla slag, varje dag och överallt, Vi vågar utmana oss själva. Vi lever i ett samhälle där alla kommer till sin rätt. Kvinna som man, inflyttare som värmlänning, barn som vuxen. Världen mår bra av mer Värmland och Värmland av mer värld. Värmland växer och känner inga gränser. Utveckling i regionen Region Värmland som är kommunernas samarbetsorgan i länet har tagit fram ett regionalt utvecklingsprogram som kallas Värmland växer och känner inga gränser. Programmet beskriver hur Värmland ska bli en ännu bättre plats att leva, bo och arbeta i. Värmland växer är regionens framtidsdokument för att skapa en hållbar tillväxt. Programmet innehåller en vision och fem insatsområden: ledarskap, innovativa miljöer, kompetensförsörjning, tillgänglighet samt livskvalitet. Det är första gången Värmland har en gemensam vision. Region Värmland har tagit fram Värmland växer i en bred dialog tillsammans med företagare, föreningsliv, ungdomar, politiker och myndigheter i regionen. Sammanlagt har ett par tusen personer bidragit med kunskap och idéer. Programmet antogs av regionfullmäktige i november Sedan dess arbetar Region Värmland utifrån prioriteringarna i Värmland växer. Under 2010 ska handlingsprogram för vart och ett av de fem insatsområdena tas fram. Säffle kommun årsredovisning 2009

11 9 Region Värmland definierar det regionala ledarskapet som att de politiskt styrda organisationerna, näringslivet och universitetet samverkar och agerar tillsammans. Ledarskapet fattar gemensamma och strategiska beslut för Värmlands framtid. Ledarskapets handlingsförmåga är en avgörande pusselbit för att förverkliga prioriteringarna i Värmland växer. Ledarskapet ansvarar även för att regionen ska vara känd för sina tillgångar och möjligheter globalt. Ett särskilt ansvar har de också för att öka förståelsen för nyttan av mångfald i regionens utveckling och tillväxt. Region Värmland arbetar för att bli bättre på att ta tillvara människors innovationer, idéer och att främja entreprenörskapet så att regionen får fler växande och nya företag. Regionen arbetar för ständig förnyelse och ökad konkurrenskraft av de värmländska företagen genom att utveckla arenor där akademi och näringsliv utbyter erfarenheter och kompetens. Stora satsningar görs på industrinära forskning i länets starka branscher som är attraktiva internationellt, lockar nya företag och investeringar till regionen. Målet är fler växande kunskapsdrivna regionexporterande företag, ökad innovationstakt och innovationshöjd. Region Värmland konstaterar att kompetensförsörjning handlar om att det finns kompetent arbetskraft som svarar upp mot de behov som näringsliv och offentlig sektor efterfrågar. Kompetent arbetskraft är en förutsättning för en stark offentlig sektor och för ett konkurrenskraftigt näringsliv. En välutbildad arbetskraft och tillgång till utbildning med hög kvalité gör Värmland till en attraktiv plats för nya företagsetableringar. En höjning av utbildningsnivån i regionen bidrar till eget självförverkligande, bättre folkhälsa och förbättrad livskvalitet. De strategier som lyfts fram är höjd utbildningsnivå och kompetensmatchning. Målet är att höja den samlade utbildningsnivån i regionen i snabbare takt än i jämförbara regioner samt att säkerställa företagens och den offentliga sektorns kompetensbehov och att öka värmlänningens anställningsbarhet. För att genomföra infrastrukturprojekt snabbare och förbättra samspelet mellan transportslagen arbetar regionen för att hitta nya finansieringslösningar. Regionen arbetar för att förbättra tågförbindelserna mellan Karlstad och Göteborg/Oslo/ Stockholm och slå vakt om en god linjetrafik ut i Europa. Det ska vara enkelt att snabbt komma till och från Värmland. Regionen satsar också på att uppgradera bredband och nya lösningar för att kommunicera över Internet så att Värmland kan öka sin tillgänglighet digitalt ytterligare. Målet är att vägar, järnvägar och vattenvägar gör det möjligt att transportera gods och att resa säkert och bekvämt mellan Karlstad och kommunhuvudorter i Värmland samt Örebro på mindre än en timme. Kundnyttan i befintlig infrastruktur ska öka. Ett annat mål är att Värmland även i fortsättningen ska ha god tillgänglighet till virtuell kommunikation. Projektet FullKoll ska skapa ett attraktivt och tillgängligt kollektivtrafiksystem i Värmland. Projektet startade under 2009 och pågår till Under 2009 har det arbetats mycket med frågan kring statens avveckling av sitt engagemang i länsflygplatsen. Befolkning Antalet invånare i Säffle kommun minskade med 182 personer till personer vid 2009 års utgång. Minskningen berodde på att 100 personer fler flyttade från kommunen än till kommunen och på att det blev ett födelseunderskott på 82 personer (fler avlidna än födda). För att vara exakt flyttade 529 personer till kommunen, vilket var 94 förre än förra året samtidigt som 629 personer flyttade från kommunen, vilket var 17 fler än förra året. En uppdelning av befolkningsförändringarna per församling visar att samtliga kommundelar förutom Tveta med 2 personers ökning, minskat invånarmässigt under det gångna året. Centralorten Säffle står för den största befolkningsminskningen med 117 färre invånare. Svanskog minskade med 23 invånare, Gillberga med 18 invånare och Långserud med 13 invånare. Övriga församlingar har förändringar som är lägre än 10 invå Förvaltningsberättelse omvärld, befolkning och arbetsmarknad

12 10 Folkmängd och förändringskomponenter i Säffle kommun Folkmängd per församlin Födda Säffle (totalt) Döda Tveta Födelsenetto Bro Inflyttade Södra Värml.näs Utflyttade Ny-Huggenäs Flyttnetto Gillberga Folkökning Kila Folkmängd Svanskog Långserud Källa: Befolkningsprognos Säffle kommun, Statisticon AB, Summa kommunen Källa SCB nare. Sedan 2006 har centralorten minskat med 235 invånare och landsbygdsförsamlingarna med 136 invånare. Säffle delar utvecklingen med många kommuner i landet utanför storstadsregionerna. Befolkningsantalet är idag betydligt lägre till antalet än för 10 och 20 år sedan. Utflyttning sker av ungdomar och familjer i yrkesverksam ålder. Befolkningens förändringar är av avgörande betydelse för bedömningen av behovet av kommunal service. Befolkningsantalet påverkar också kommunens intäkter via skatter och statsbidrag. Som mest invånare hade Säffle år 1970, då personer var folkbokförda i kommunen. År 1980 hade befolkningen minskat med personer till en genomsnittlig minskning med 125 personer om året. År 1990 hade Säffle kommun invånare. Tio år senare hade befolkningen minskat med personer till invånare - en genomsnittlig minskning med 134 personer om året. Vid det senaste årsskiftet hade antalet invånare minskat med ytterligare personer till en genomsnittlig minskning med 119 personer om året. Tyvärr finns det i dagsläget inget som tyder på att den pågående befolkningsminskningen kommer att avstanna inom en nära framtid. Enligt den befolkningsprognos som kommunen beställt beräknas folkmängden minska med ytterligare 928 personer från personer till personer år Flyttnettot beräknas bli -21 personer och födelseunderskottet beräknas till -71 i genomsnitt per år under prognosperioden. 576 personer beräknas flytta till kommunen och 597 personer från kommunen i genomsnitt per år. I genomsnitt beräknas 127 barn födas samtidigt som antalet avlidna skattas till 198 personer om året Näringsliv och arbetsmarknad Totalt finns företag registrerade i Säffle kommun. En branschvis uppdelning visar att nästan hälften av arbetsställena återfinns inom jord- och skogsbruk. Fördelat utifrån antalet anställda domineras Säffles näringsliv av tillverkningsindustri där 29 % av arbetstillfällena återfinns. Under 2009 har 125 företag startats medan 142 har lagt ned. 23 företag har flyttat in medan 26 har flyttat ut. Det innebär sammantaget att antalet företag i kommunen minskat med 43 stycken under året. Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik för Säffle kommun visar tydligt att den konjunkturnedgång som drabbade världen under slutet av år 2008 fått genomslag på arbetsmarknaden under år Arbetslösheten har ökat från 2,8 % till 4,7 % samtidigt som andelen i arbetsmarknadsprogram ökat från 1,5 % till 2,6 %. Arbetslösheten i länet ligger dock betydligt över riksgenomsnittet. Sett över den senaste femårsperioden har det skett en trendförändring de två senaste åren. Andelen personer utanför arbetsmarknaden i kommunen följer nu länets nivå efter tidigare legat tydligt under såväl läns- som riksgenomsnittet. En månadsvis analys av arbetslöshetsstatistiken visar att antalet personer som var arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram låg runt 400 personer i kommunen under år 2008 fram till september. Från Säffle kommun årsredovisning 2009

13 11 oktober 2008 tog arbetslösheten inkl personer i åtgärd fart och översteg 500 personer i december samma år. I mars 2009 hade antalet stigit till över 600 personer, i augusti 700 personer och i november tangerade antalet arbetslösa inkl personer i åtgärd 800 personer. I december var 476 personer arbetslösa (5,1 %) och 356 personer sysselsatta i arbetsmarknadsprogram(3,8 %) tillsammans 832 personer eller 8,9 % av befolkningen mellan 16 och 64 år enligt arbetsförmedlingens officiella statistik. Kommunen arbetar både med näringslivsstödjande åtgärder och med åtgärder för att hjälpa dem som hamnat utanför arbetsmarknaden. Kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet genomför olika åtgärder på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Under 2009 har enheten genomfört 20 arbetsförmågebedömningar och placerat 35 personer på olika arbetsträningsplatser hos både kommunala och privata enheter/företag. Syftet med träningsplatserna är att personerna få prova sin arbetsförmåga, prova yrke och skaffa referenser för vidare arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Jobb och utvecklingsgarantin, som innebär att personer ska ut i en varaktig samhällsnyttig sysselsättning under högst två år, ökade i volym under hösten. 27 personer var i huvudsak placerade på kommunala enheter inom den åtgärden vid årets slut Projektet Work Factory har sedan starten 2008 tagit hand om 41 ungdomar i åldrarna år. Lågkonjunkturen har medfört att projektet fått delvis fått mer inriktning mot utbildning än vad som först var tänkt. Hittills har14 ungdomar har gått ut i arbete och 14 ungdomar har gått till utbildning. Ett mål för arbetsmarknadsverksamheten är att minst 35 procent av deltagarna som tagits om hand av kommunen i någon åtgärd ska komma ut i arbetet efter avslutat projekt. Under 2009 kom 34 procent av deltagarna ut i arbete, vilket innebar att målet i princip nåddes.. Antal personer Antal arbetslösa och progr m aktivitetsstöd 2008 och 2009 Säffle kommun Andel av bef år 8,0 7,0 Andel arbetslösa o i program Säffle, länet och riket , ,0 500 Progr med akt.stöd 4,0 I progr Arb lösa 400 Arbetslösa 3, , , ,0 05 Sä 05 Vä 05 Ri 06 Sä 06 Vä 06 Ri 07 Sä 07 Vä 07 Ri 08 Sä 08 Vä 08 Ri 09 Sä 09 Vä 09 Ri 0 jan 09 jan 08 feb 09 feb08 mar 09 mar 08 apr 09 apr 08 maj 09 maj 08 jun 09 jun 08 jul 09 jul 08 aug 09 aug 08 sep 09 sep 08 okt 09 okt 08 nov 09 nov 08 dec 09 dec 08 År och kommun, länet, riket Månad och år Förvaltningsberättelse omvärld, befolkning och arbetsmarknad

14 12 Kommunens organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Parti Antal ledamöter Socialdemokraterna 9 11 Centerpartiet Moderata samlingspartiet 4 4 Vänsterpartiet 1 1 Kristdemokraterna 2 2 Folkpartiet liberalerna 2 1 Miljöpartiet de gröna 2 1 Sjukvårdspartiet i Värmland 5 Sverigedemokraterna 1 Totalt Kommunfullmäktiges presidium Ledamöter 2009 Ordförande Daniel Bäckström c v ordförande Ulrika Simonsson m Ledamöter Kerstin Einevik Bäckstrand c Lisbet Westerberg c Gudrun Svensson c Margareta Bäckström c Ulla Heidrich fp Kurt Andersson kd Erik Jansson siv Jan Norlin s Bo Augustsson s Ann Björkqvist Mlakar s Jan Andersson s Ledamöter 2009 Ordförande Birger Larsson c v ordförande Bo Augustsson s Ledamöter Margareta Bäckström c Säffle kommun årsredovisning 2009

15 13 Nämnder och styrelser Kommunfullmäktige Ordf. Birger Larsson, Kommunrevisionen Ordf. Richard Svensson Kommunföretag i Säffle AB Moderbolag, ordf. Halvar Pettersson, ägarandel 100 % Säfflebostäder AB Ordf. Claes Scott Valnämnde n Ordf. Lars Engdahl Överförmyndare Bengt Rosén Forskningen i Säffle AB Ordf. Halvar Pettersson Kommunstyrelsen Ordf Daniel Bäckström Innovations - och teknikcenter i Säffle KB Teknik- och fritidsnämnden, Ordf Erik Blakstad Säffle kommunikation AB Ordf. Daniel Bäckström Kulturnämnden Ordf. Kerstin Einevik Bäckstrand Säffle Fjärrvärme AB Ägarandel 49 % Barn-och utbildningsnämnden Ordf. Gudrun Svensson Socialnämnden Ordf. Lisbet Westerberg Miljö- och byggnadsnämnden Ordf. Agneta Pettersson Krisledningsnämnden Ordf. Daniel Bäckström Kommunens organisation

16 14 Sammanfattning av året som gått Krisberedskapen testades Det gångna året innehöll flera händelser som medförde att kommunen fick använda sin krisberedskap i ett litet vidare perspektiv. Lågkonjunkturen innebar att kommunstyrelse, nämnder och förvaltningar fick ägna våren åt ett omfattande ekonomiskt prioriteringsarbete. Sommarens kraftiga regnande i Säffle/Åmålsområdet satte såväl den tekniska organisationen som räddningstjänsten på prov. I samband med att renoveringen av Lugnadalsskolan avslutades och åter skulle tas i bruk brann den renoverade delen av skolan ned till grunden. Hösten började med världslarm kring H1N1 influensan. Säffle genomförde som alla svenska kommuner ett omfattande vaccineringsprogram för elever, vårdtagare inom äldreomsorgen och personal. Säffle kommuns vision Säffle kommuns vision anger inriktningen för det långsiktiga arbetet med att stärka Säffles attraktivitet för boende och företagande. Visionen utgår från fyra utmaningar: Det är attraktivt och speciellt att bo och verka i Säffle kommun Företagsklimatet i Säffle kommun är generöst och välkomnande Alla känner sig alltid säkra och trygga i Säffle kommun Kommunens verksamheter utvecklas genom gott ledarskap Under varje punkt beskrivs inriktning på arbetet i visionen. För att visionen ska kunna förverkligas måste alla känna delaktighet och vilja arbeta mot de mål som stödjer visionen. Här följer en sammanfattning av några aktiviteter som genomförts under året som stärker visionen. En mer omfattande redovisning av vad som gjorts under året återfinns under avsnittet Nämnderna. Det är attraktivt och speciellt att bo och verka i Säffle kommun Den lilla kommunens och stadens kvaliteter med närhet mellan boende, arbete och fritid liksom närheten mellan beslutsfattare och kommuninvånare uppskattas av alla. Alla är engagerade och delaktiga i de demokratiska processerna och tar sitt ansvar för en ekologisk, ekonomisk och långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Banden mellan stad och landsbygd är fortsatt starka. Säffles miljökvaliteter för arbete, boende och fritid värnas och förädlas ständigt. För ungdomar finns ett varierat utbud av aktiviteter. Boendet planeras för ytterligare 1000 invånare år Det är hög standard på väg- och järnvägsnät och det finns goda kommunikationer som möjliggör arbetspendling och övrigt resande. Kommunen är offensiv vad gäller införande och utnyttjande av snabb elektronisk dataöverföring. Utmaningen behandlar förutsättningar för det goda livet i den lilla kommunen och staden. Fyra kommunala villatomter såldes i Säffle och en i Svanskog. En kommunal fastighet vid Resecentrum i Säffle såldes för att möjliggöra etablering för handelsändamål. I kvalitetsundersökningar inom förskola, fritidshem och familjedaghem om hur föräldrar upplever kvaliteten får verksamheterna genomgående höga betyg. Elevernas genomsnittliga meritvärde i åk 9 läsåret 08/09 är 201,1 att jämföras med rikets 207,4. Andel (%) invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola 2009 är 67 % att jämföras med rikets 64 %. Säffle kommun årsredovisning 2009

17 15 För tredje året genomfördes produktion på SäffleOperan i kommunens regi och föreställningen Zorba spelades för fulla hus. Programverksamheten på biblioteket har utökats och 16 program för vuxna har hållits i bibliotekets lokaler. Barnavdelningen har även haft ett flertal arrangemang utöver de numera traditionella sagostunderna på lördagarna. Fritidsgården arrangerade i samband med höstmarknaden öppen fritidsgård på Medborgarhuset, vilket blev en succé. Verksamheten besöktes av uppskattningsvis 500 personer under två kvällar. Medborgarhuset gästades av en rad namnkunniga artister, och det har varit fullsatt vid ett tiotal tillfällen. Tillsammans med kommunrehabiliteringen, friskvården och Säffle Atletklubb har verksamheten med äldregym startat. Ett 90-tal pensionärer styrketränar två gånger i veckan i Tegnérhallen. Vårdnadsbidrag infördes 1 april. Parkverksamheten hade en intensiv vår och sommar. Satsningar gjordes på blommor och städning. Centrumstädning infördes under året på helger under maj september. Denna delfinansierades av berörda och intresserade fastighetsägare. I samband med CCI dagen, då företagets anställda en halvdag deltog i kommunens arbete, sattes nästan 40 nymålade papperskorgar upp. Nya toppbeläggningar kunde bland annat läggas Östra Storgatan, Järnvägsgatan, Södra Sundsområdet, gång- och cykelväg längs Åmålsvägen. Säffle kommunikation AB fortsatte arbetet med utbyggnaden av fibernät/bredband på landsbygden. Företagsklimatet i Säffle kommun är generöst och välkomnande Den positiva utvecklingen av samarbetsformerna mellan näringslivet och kommunen, den välkända Säffle-andan, uppmuntrar till kreativitet och vilja att pröva nya idéer. Näringslivet och kommunen tar gemensamt ansvar för marknadsföring och arrangemang för att ytterligare stärka Säffles position i världen. En förutsättning för ett positivt företagsklimat är att det erbjuds rika tillfällen till utbildning och fortbildning av god kvalité. För att stärka arbetet med näringslivsfrågor togs vision, mål och strategier fram för verksamheten under året. De mål som lades fast var: Fler kommuninvånare, Fler besökare och Fler livskraftiga företag. Ett omfattande arbete har genomförts för att vidareutveckla nätverk och för att skapa minikluster. Samverkan sker med bland andra: Svensk handel, Företagarna, Centrumgruppen, Industrins samarbetsgrupp, och Skola-näringslivsgruppen. Kommunen har marknadsförts bland svenska kedjeföretag. Ett 30-tal etableringsärenden har varit aktuella under året. En del blev klara, andra är på planeringsstadiet. Kommunen köpte hus 5 vid sjukhuset av landstinget för att underlätta etableringar av företag inom vårdsektorn. Samverkan kring kompetens för små verkstadsföretag har genomförts med stöd av Europeiska socialfonden för att stärka affärsutvecklingen. Tysk- Svenska handelskammaren anlitades för att underlätta etableringen på den tyska marknaden för sex företag. Vindkraftsplanen, som är ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan, antogs av kommunfullmäktige i september. Alla känner sig alltid säkra och trygga i Säffle kommun Kommunen samverkar med andra aktörer för att skapa en trygg omvärld. Kommunala arbetsplatser erbjuder en miljö där ingen far illa. Service, vård och omsorg håller hög kvalité samt anpassas till livets olika skeenden. Björkbackens äldreboende öppnade i oktober efter en omfattande om- och tillbyggnad. Även korttidsenheten kunde flytta in i de nya lokalerna. Planeringen för omstrukturering av platser i särskilt boende på Björkbacken och Enegården till trygghetsboende har påbörjats under En ny gemensam värdegrund för hela socialförvaltningen har tagits fram. Sammanfattning av året som gått

18 16 Kommunfullmäktige har antagit en ny skolplan som ska styra utvecklingen av verksamheten under åren Kommunens verksamheter utvecklas genom gott ledarskap Arbetsgivaren Säffle kommun arbetar aktivt för att erbjuda sina medarbetare attraktiva och utvecklande arbeten. Verksamheten bedrivs i bra fysisk och psykosocial miljö där medarbetarna vet att de är sedda, får uppskattning och medinflytande. Kommunen är känd som en attraktiv arbetsgivare, bland annat genom sitt omfattande program för ledarskapsutveckling och fortbildning av medarbetare. Frisktalet är i topp. Därför är vi den friskaste kommunen i Sverige. Säffle kommunikation AB drar bredbandskabel på landsbygden Den totala sjukfrånvaron fortsatte att sjunka under året var sjukfrånvaron 6,33 procent, 2007 var den 6,09 procent, ,49 procent och ,98 procent. Minskningen är delvis ett resultat av ett aktivt friskvårds- och rehabiliteringsarbete. Försäkringskassans nya regelverk har också haft en påverkan. Långtidssjukfrånvaro i tid räknat (60 dagar eller mer) är 57,8 procent av den totala sjukfrånvaron. Efter ett år med tillförordnad kommunchef, ekonomichef, kulturchef och teknisk chef anställdes personal på dessa poster under året. Delar av Lugnadalsskolan brann strax efter renoveringen Sommarens översvämning Blomsterprakt Säffle kommun årsredovisning 2009

19 17 Utveckling på sikt Den finansiella krisen i världen fortsätter att påverka den kommunala ekonomin. Tack vare extra statsbidrag för 2010 kommer verksamheten att kunna bedrivas i ungefär samma omfattning som under År 2011 blir emellertid den kommunala ekonomin betydligt tuffare. För Säffles del innebär också den minskande befolkningen att skatteintäkterna minskar med ca 1 % om året (före hänsyn till förändringar i rikets sysselsättningsnivå). Färre kommuninvånare medför generellt sett ett minskat behov av kommunal service. Verksamheten och dess kostnader kan dock inte minskas proportionellt med befolkningsminskningen. Lokaler, gruppstorlekar i skolan o.dyl. innebär tydliga trappstegseffekter på ekonomin. Teknisk service som vägar, vattenförsörjning och gatuhållning påverkas på kort sikt mycket litet av en befolkningsminskning. De senaste tio åren har en elevpuckel färdats genom högstadie- och gymnasieskola. Antalet invånare i dessa åldrar blir nu snabbt betydligt färre samtidigt som antalet äldre stadigt blir fler. Resurser behöver över tid flyttas från barnomsorg och skola till äldreomsorg. Samordning av gymnasieutbildningarna krävs med övriga kommer i regionen och länet när elevantalet där sjunker mycket kraftigt under några år. Säffle kommun har tidigare haft lägre arbetslöshet än både länet och riket. De två senaste åren har detta förändrats och arbetslösheten i Säffle är nu i princip lika hög som genomsnittet i länet och därmed högre än i riket. Dessa fyra trender: långsam återhämtning av den finansiella krisen, befolkningsminskning i kommunen, färre unga och fler äldre invånare samt hög arbetslöshet visar tydligt på de utmaningar som kommunen står inför framöver. Den kommunala organisationen måste anpassas till den ekonomiska verklighet som gäller över tid. Kommunen måste samtidigt satsa på att hålla en hög kvalitet i den ordinarie servicen samtidigt som utrymme behöver skapas för satsningar som ökar attraktiviteten för såväl företag som invånare. Kommunstyrelsen har tydligt fokus på näringslivsfrågor och på att skapa nya attraktiva områden för boende. Under 2010 fortsätter dialogen med industrigrupp centrumgrupp m.fl. Planering för, bostadsområdena Brännsvall, Ladugårdsparken och Karlsborgsåsen fortsätter. Ett större arbete med revidering av nuvarande översiktplan startar Två nya busshållplatser vid E 45 i Säffle kommer att förbättra pendlingen till och från centralorten. Bredbandsutbyggnaden på landsbygd och i tätort ger företag och boende lika möjligheter till kommunikation som på större orter. När det gäller det interna arbetet med att förbättra den kommunala servicen innebar kommunfullmäktiges beslut om en ny skolplan 2009 ett startskott för ett intensifierat kvalitetsarbete inom skolan. Kommunen har dessutom beslutat att införa en kulturgaranti för grundskolans elever som innebär att de ska få minst en professionell kulturupplevelse per läsår. Konstutsmyckningen vid Medborgarhuset färdigställs Arbetet med Vision Nya Medis och kulturhus kommer att fortsätta. Inom äldreomsorgen fortsätter utvecklingen med fler lägenheter i trygghetsboende. Fler gruppbostäder för funktionshindrade behövs. Nationellt föreslås en ny värdegrund inom äldreomsorgen där lokala värdighetsgarantier ska uppmuntras Inom teknik- och fritidssidan innebär den gemensamme förvaltningschefen en början på ett mer långtgående samverkan med Åmål. Inom va-sidan blir flera investeringar aktuella framöver. Avloppsreningsverket behöver nytt tillstånd vilket innebär ombyggnad till kväverening. Vattentornet i Säffle behöver renoveras och vattenverket i Nysäter behöver ny vattentäkt. Miljöstationen Östby som är gemensam med Åmål står inför en stegvis avslutning som deponi som ska vara slutförd senast år Utveckling på sikt

20 18 Fem år i sammandrag Befolkning Befolkning per 31 december Ekonomi Skattesats, kr Årets resultat, mnkr 25,9 40,6 17,2-28,8 26,9 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr 646,2 681,1 703,1 723,3 738,8 - per invånare kr Verksamhetens nettokostnader inkl pensioner, mnkr 534,0 615,9 656,6 690,0 682,5 - per invånare kr Finansnetto,mnkr 6,2 9,0 6,9-22,9 15,9 Årets resulat kommunen, mnkr 25,9 40,6 17,2-28,8 26,9 Nettoinvesteringar, mnkr 34,7 64,2 39,1 49,4 108,9 Långfristiga lån, mnkr 114,2 109,3 104, ,7 Personal Tillsvidareanställda personer 31/12 resp år Tillsvidareanställda årsarbetare 31/12 resp år Kommunal service Bylunda fritidsgård, besök Medborgarhuset, besök Biblioteket, antal lån Antal utryckningar exkl ivpa Antal ivpa (i väntan på ambulans) 54 Väghållning drift kr/kvm 6,51 10,13 8,80 9,28 11,64 Tegnerhallen, antal bad Institution, vuxna vårddagar Säffle kommun årsredovisning 2009