Minnesanteckningar En dag med ALLA biografer i fokus 19 Oktober 2010, Biografen RIO, Eskilstuna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar En dag med ALLA biografer i fokus 19 Oktober 2010, Biografen RIO, Eskilstuna"

Transkript

1 Minnesanteckningar En dag med ALLA biografer i fokus 19 Oktober 2010, Biografen RIO, Eskilstuna Ett samarrangemang mellan Film Stockholm Film i Sörmland Film i Västmanland Film i Örebro län

2 Peter Fornstam Svenska Bios satsning Svenska Bio är idag Sveriges näst största kedja med 31 biografer på 28 orter runtom i landet. Biografen Rio i Eskilstuna har fem salonger och man är i fas att bygga en sjätte. Svenska Bio planerar även ett nytt stort biografkomplex i Nyköping. Diskussion: Gunnel Nelzén: Varför, och hur vågar ni gör så stora satsningar i både Eskilstuna och Nyköping? Peter Fornstam: Om inte vi satsar så dör vi i en värld där filmen är så tillgänglig. Peters råd till andra: Allt bygger på engagemang och man måste förstå vad det handlar om. Man måste bry sig om verksamheten. Det går inte att fuska med ljud, bildkvalitet och sittkomfort till exempel. Ramon Reissmüller: Har ni några idéer på att satsa på arthouse-biografer någonstans utanför Stockholm? Peter Fornstam: I Stockholm finns en stor publik så även smalare filmtitlar kan finna en publik så att det går runt. Det är svårare ute i landet, men Svenska Bio söker andra genom filmstudios som tar engagemanget att få ut även dessa filmer. Det är de kommersiella filmerna som är förutsättningen för även smalare filmvisning. Gunnel Nelzén: Kan tillexempel en kommun hyra en salong hos er biograf någon gång i veckan och arrangera smalare filmutbud? Peter Fornstam: Det är klart. Allt går. Ju fler salonger man har att tillgå desto större möjlighet till smalare arrangemang. Ramon Reissmüller - Introduktion till Digital bio Vi har bara sett början på den utvecklingen som nu pågår vad gäller all typ av kommunikationsmedia, mobiltelefoner, TV, Internet, Bio. Svensken ser idag 64 långfilmer per år men bara två av dessa på bio. Det som sker nu är en strukturomvandling där filmen flyttar ut på nätet och konkurrensen mellan olika filmfönster hårdnar. Vi ser mer film än någonsin men i fler fönster. Efter musik gillar vi film bäst. De som laddar ner mest film är även de som går mest på bio. När det finns attraktiva titlar går publiken på bio. Förra året var siffran 17,4 miljoner besök på svenska biografer och en förklaring till det var filmerna i Milennietrilogin. Den svenska Biografmarknaden Svenska Bio ägs till 49 procent av SF och tillsammans har de 80 procent av marknaden. Denna tendens att färre aktörer har en betydande majoritet av marknaden finns i fler länder men är inte någonstans lika stark som i Sverige. Stora aktörer äter upp de små och det sker en fusionering. Marknadens övriga 20 procent delas mellan ideella- och privata aktörer som biografföreningar, Folkets Bio, Folkets Hus och Parker, Våra Gårdar, Bygdegårdarna med flera. I Sverige finns enligt Ramons statistik 478 biografer med 819 salonger. Cirka 400 av dessa salonger ligger i städer/biokomplex och har tillgång till bra publikunderlag. Övriga 400 salonger återfinns på landsbygden med mindre publik. Man kan hårddraget säga att 400 salonger är ekonomiskt gångbara och övriga 400 finns av kulturella och sociala skäl.

3 Hur överlever biografen, främst den på landsbygden, den nya tiden? Biografen och biogåendet överlever bara i framtiden under särskilda omständigheter. Den nya situationen ställer nya krav för att attrahera publiken till biografen. Det blir även allt viktigare för det offentliga (kommuner) att värna sin lokala biograf. Den digitala utvecklingen gör att biografen hänger ihop med resten av världen. Idag kommer filmerna på hårddisk och laddas in i en dator och visas genom den digitala projektorn. I framtiden kommer distributionen ske via fibernät, parabol eller liknande. Orsaken till att de stora bolagen inte redan idag sprider sina titlar via nätet är rädslan för att filmerna ska kapas och spridas illegalt. Biografen måste fyllas med nytt innehåll. Detta blir aktuellt främst för de salonger som inte utnyttjar kapaciteten för bara film. Bion har potentialen att bli ett nytt kulturhus. Digital visningsteknik och tillgång till Internet ger möjlighet till tvåvägskommunikation i biografen. Den digitala knuten Vem tjänar på och vem betalar den digitala omställningen? Den digitala utrustningen är dyr för biografen men ger en väsentligt lägre kostnad för distributören. En analog 35mm kopia kostar idag mellan kronor för distributören att ta fram. Stora releaser i Sverige kan innebära framtagandet av 120 filmkopior. En digital kopia kan kosta så lite som 2000 kronor att producera. Och den digitala kopian måste inte finnas i maskinrummet vid visning eftersom filmen laddas över i biografens datorserver. Så en digital kopia kan i teorin ge ett obegränsat antal biografer tillgång till filmen. Diskussioner pågår om att distributörerna borde vara med och betala den digitala omställningen. Detta skulle dock bara vara aktuellt för de större biograferna med tillräckligt publikunderlag för att attrahera distributörerna. Framtid Värsta tänkbara framtidsscenariot är att många biografer inte kan uppgradera och blir utan film när den analoga 35mm distributionen upphör. För det kommer den med all säkerhet att göra inom bara några få år. Ramon ser effekterna redan nu med minskade 35 kopior på vissa titlar. Den stora skillnaden i distributionskostnad mellan digitalt-analogt gör att distributionsbolagen med all sannolikhet kommer upphöra att ta fram analoga filmkopior när man uppnått kritisk massa på visningsmarknaden. Det vill säga när de digitala salongerna är så många att man når så stor publik via digital distribution att det inte lönar sig att ta fram dyra analoga kopior för de mindre salongerna på landsorten. DCI (Digital Cinema Initiatives) och de tekniska kraven Folkets Hus och Parker har skyllts för att de började digitalisera för tidigt med den teknik som kallas 1,4K. Inte alls menar Ramon. De startade med det bästa som fanns vid tidpunkten. Nu finns dock DCIs kravspecifikation som sedan 2005 är en internationellt överenskommen ISO standard. Enligt den kräver de största distributionsbolagen en teknisk minimistandard som kallas 2K. 2K står för 2000 pixlar i bred på duken och är alltså en upplösningsstandard. Men det är inte bara upplösningen i projektorn som standardiserats, utan även den mjukvara som behandlar färginformationen i bilden och som ska finnas i datorservern i anslutning till projektorn. JPG2000 kallas komprimeringsformatet för bildinformationen som servern ska kunna hantera. De stora majorbolagen som kräver denna standard kommer alltså inte att leverera film digitalt till salonger som inte lever upp till de tekniska kraven.

4 Digitaliseringen i världen Idag finns cirka digitala salonger i världen. Europa ökar nu snabbare än USA. 55 procent av världens digitala salonger kan även visa 3D, vilket också är en stark drivande kraft bakom digitaliseringen. Publiken gillar det och är villiga att betala mer för 3D-visad film. Norge håller på att digitalisera alla sina biografer. The tipping point närmar sig. Alltså då vi har mer digitala än analoga dukar. Redan nästa år sker detta i Storbritannien enligt en brittisk undersökning. Vid årsskiftet 2009 hade vi cirka 30 digitala salonger i landet. Nu är siffran uppe i 108 varav 99 kan visa 3D. 28 av de salonger som skaffat digital utrustning under det senaste året har gjort det med stöd från Svenska Filminstitutet. Till det kommande årsskiftet räknar man med att det kommer att finnas 148 digitala salonger varav 131 kan visa 3D. Digital basutrustning enligt Svenska Filminstitutet: Media scaler Ljudbox Uppspelningsmaskin Dataskärmar Serviceavtal och utbildning. Ytterligare teknik: Satellitmottagare 3D Diskussion: Gunnel Nelzén: Har man inget tänk från SFI vad som gäller för småortsbiograferna? Ramon Reissmüller: SFI har ett kulturpolitiskt ansvar för svensk films spridning och en rimlig tillgång för medborgare att få biografupplevelser. Man måste medvetandegöra kommuner och politiker om detta. Det måste vara ett lokalt beslut att satsa på bion. Finns tillräckligt många på orten som vill se film skapas ett tryck som kanske kan påverka politiken. Publikfråga: Vi har digital utrustning men visar bara opera digitalt då det inte finns några digitala filmkopior. Vad gör SFI för att tvinga distributörer att producera digitala filmer så fler får se premiärfilm. Annars får vi aldrig hem investeringen. Ramon Reissmüller: SFI kan inte kräva någonting. Biografen som frågan avser har den gamla 1,4 K-visningstekniken och det är därför man inte får film. Det största incitamentet är ekonomi så det är vad som kommer att påverka distributörerna. I det nya digitala läget gäller inte nödvändigtvis störst går först som nu. Alla digitala 2K-biografer kan i teorin få tillgång till filmerna. I den bästa av världar, men det är inte bara tillgången som påverkar. Björn Gregfelt, Filmuthyrarföreningen Framtidens filmtillgång till biografer Föreningen bildades 1923 och består av fjorton medlemsbolag. Utvecklingen går så oerhört snabbt så de siffror som presenteras under dagen från olika föredragshållare ska tas med en nypa salt, menar Björn. Sverige har 1028 biografsalonger. Det finns ett antal salonger i Sverige som är dubbelregistrerade och

5 därför har Biografbyrån fler salonger i sin statistik än SFI. Av dessa 1028 är 458 röda avgiftspliktiga och 570 gröna avgiftsbefriade. Avgiftspliktig blir man när man visar fem eller fler offentliga kvällsföreställningar på en spelvecka. Den avgift på varje biobiljett man då betalar går tillbaks till bland annat finansiering av svensk filmproduktion. De röda biograferna (45%) står för 92% av intäkterna enligt 2009 års siffror. De ekonomiska förutsättningarna till digitalisering är således större hos de röda biograferna. Björn identifierar ingen biografdöd i Sverige ännu. Bio hamnar mellan blöjor och toalettpapper vad gäller andel av den nationella ekonomiska marknaden. Marknaden för försäljning av DVD är dock mer än dubbelt så stor än bio. Vad är en digital biograf? Finns olika varianter av digital filmdistribution? E-bio: 0,8-1.3K (Folkets Hus och Parker var digitala pionjärer med denna teknik) D-bio: film på hemmets datorskärm via Internet I-bio: är visning av film och bild på bärbara media, typ I-pod, mobiler med mera. Varifrån kommer ettorna och nollorna? Fysiskt media (Hårddisk, DVD-R, tape) Kabel/Bredband (fiberoptik) Satellit (tex livesändning av opera) Av de filmer som hittills visats har en överväldigande majoritet levererats som fysiskt media, av säkerhetsskäl. När de kommer till biografen laddas de oftast ner på en server, men man kan också köra direkt från exempelvis hårddisken. Digitala fördelar Digitaliserat system i hela ledet, produktion, distribution och visning ger bättre totalekonomi. (Teoretisk) möjlighet att premiärvisa samtidigt på alla digitala biografer. Film tillgängliggörs för flera publikgrupper oavsett språk, specialintresse, särskilda behov. Alternativt innehåll tex direktsänd sport, konserter, konferenser möjliggörs. Kvalitetsfördelar DCI-standarden ger dubbelt så bra kontraster som 35mm analog film. Fler pixlar innebär bättre färgåtergivning. I digital projektion är bilden helt still jämfört med analog som mekaniskt rör sig lite grann hela tiden. Film kan repas, styras fel eller få ljudstörningar. Digitalt ljud möjliggör 16 ljudkanaler. Allt blir kort sagt MYCKET bättre digitalt än analogt. För att bion skall överleva som visningsform måste inte bara formen förnyas utan även innehållet. Upplevelsen måste bli bättre. Diskussion: Gunnel Nelzén: Varför duger inte 1,4K, den standard som Folkets Hus och Parker inledde med? Våra salonger är inte lika stora som de amerikanska komplexen. Vi borde kunna få lika bra kvalitet på våra mindre dukar. Ramon Reissmüller: Den genomsnittliga amerikanska duken är inte större än i Sverige. De har stora mastodontkomplex, men generellt sett är nog standarden på salongerna bättre i Sverige än i USA. Allt är inte större på andra sidan atlanten. Gunnel Nelzén: Vad händer de som inte investerar ny teknik?

6 Björn Gregfelt: Ingen kommer klara investering utan stöd. De gröna biografer utgör liten del av totalen i landets visningsekonomi. Varje land kommer ha Digital projektion i större eller mindre utsträckning. Så digital film kommer att finnas överallt. Anders Westin: När slutar bolagen ta fram analoga kopior? Björn Gregfelt: När man når kritisk massa överväger nog flera att sluta med 35mm distribution. Kanske ett 35mm parallellstöd från SFI vore en lösning. Anders Westin: Sker detta 2011 eller 2013? Björn Gregfelt: Det beror på hur snabbt omställningen sker hos stora aktörer som SF och Svenska Bio. Publikfråga: Varför kan man inte omskala 2K till 1,3K? Rikard Gramfors: Såklart kan man, men Hollywood har bestämt att det inte håller kvalitativt, plus att det inte funkar med de säkerhetskrav som det ställs på 2K-servrarna. Rickard Gramfors, Folkets Hus och Parker 2K eller inte 2K? Film är en färskvara. Ingen vill se gammal film idag, varken i stan eller på landsbygden. Idag vill man se filmen helt ny, eller till och med före premiär via illegala vägar. 40 procent av befolkningen står för 80 procent av biobesöken. Övriga 60 procent är dock inte mindre intresserade, men har inte samma tillgång på ny färsk film på landsorten. Biografer som visar film för dessa 60 procent på landsbygden är inte konkurrenter till storstadsbiograferna då denna publik ändå inte skulle åka in till stan för att se filmen om den bara visades där. Det är bio på hemmaplan eller inte alls för denna publikgrupp som gäller. 50 digitala Folkets Hus och Park (FHP)-biografer biografer har vid stora titlar ökat besöksantalet nationellt utan att stjäla publik från storstäderna. FHP programsätter idag 216 biografer i landet företrädesvis på mindre orter. Från biograf till upplevelsehus. Framtidens biograf måste bygga på en breddad repertoar med ordinarie filmvisningar, skolbio, direktsända evenemang, interaktiva möten och debatter. Nytt utbud ger en ny publik och kräver ett bredare arrangörskap. En risk är att det blir konkurrens om lokalen mellan filmen och andra kulturuttryck som vill ha tillgång till de bästa tiderna. Det löses av multiplex-hus med flera salonger, eller av att tillexempel filmen på landsortbiografer inte visas alla dagar. Opera och annat icke-filmiskt utbud kan locka en ny publik till lokalen som breddar publikunderlaget även för filmen. De olika uttrycken i huset lånar varandras publiker. FHPs digitala utveckling 2002 startade FHPs digitala pilotprojekt med 7 digitala hus är denna siffra 92. I oktober 2003 arrangerade man en konsert med David Bowie live från London. Man har sedan dess fortsatt med enstaka operor, konserter och sportevenemang. Genom säsongsutbudet från Metropolitan i New York har man idag en löpande visning av direktsänd opera. Säsongen visar man 12 operor på 95 svenska biografer. En publik med den genomsnittliga åldern 60+ har därigenom hittat till biografen. FHP går nu även in på andra säsongen med sändningar från National Theatre i London, och visar även föreställningar från Kungliga Operan i Stockholm.

7 Det digitala huset öppnar även upp för andra typer av arrangemang; sportevenemang, TV-spel på stor duk, interaktiva seminarier, konferenser och debatter. Därför är det viktigt att knyta nya arrangörssamarbeten till huset. Regionalpolitiskt är det viktigt att ha biografer på mindre orter, inte minst nu när man kan göra så mycket mer i salongen och på duken. Digitalt är miljövänligt Den digitala tekniken är miljövänlig. Både genom själva framtagningen och distributionen av digitala kopior, men även genom att den interaktiva tekniken möjliggör möten mellan platser varsom helst i världen. Detta i sin tur erbjuder en mötesform som inte bygger på att man reser till varandra. Kostnaden för den nya tekniken Kostnad för godkänd DCI-projektor inklusive kringutrustning och installation ligger på omkring :- exkl. moms. Vill man visa 3D tillkommer ytterligare kostnader. Dolby-3D tekniken inklusive 200 glasögon kostar tillexempel ca :-. Det ska dock poängteras att detta är en förutsättning, men inte en garant för tillgång till premiärfilm. Det är fortfarande distributören som avgör om biografen får tillgång till film, inte tekniken i sig. Även om tekniken möjliggör simultan premiär av en titel på alla biografer i landet så finns det fortfarande vissa hinder för att detta skall vara en verklighet. Rickard poängterar att det är orimligt att biografer på mindre orter begränsas tillgången till filmtitlar som fått statligt stöd. Vi måste prata oss fram till en lösning på det problemet. Digitalbio light Digitalbio light för biografen som inte vill visa premiärfilm utan hellre liveföreställningar och liknande. För det krävs parabol och satellitmottagare för cirka :-. Det möjliggör cirka 30 föreställningar per år. Man behöver även en digital projektor av modellen 1,3-1,4K för omkring :-. Gemensamt för alla utrustningar måste man även ha surroundljud för mellan :-. Biografen MÅSTE digitaliseras Rickard vill vara drastisk och menar att man MÅSTE digitalisera om man vill fortsätta driva biograf. Och vill man visa de populäraste titlarna så måste man digitalisera med den dyrare 2K-tekniken. De analoga kopiorna börjar redan sina. Antalet analogt distribuerade kopior var halverade sedan tidigare redan i augusti detta år. Det sista analoga filmframkallningslaboratoriet kommer inom kort att stängas ner. Digitalisering genom upphandling Man måste göra digitaliseringen som en upphandling menar Rickard. Man kan inte vänta på SFI-stöd. Upphandlingen möjliggör mängdrabatt. Kanske borde det startas en upphandlingsgrupp i branschen. Rikard ifrågasätter om Filminstitutet uppdrag är riktigt som bara är inriktat på film. Filminstitutets stöd till teknisk uppristning borde även inbegripa kringutrustning som satellitmottagare med mera. Omvärlden Norge genomgår en världsunik omställning. De beräknar att vara helt omställda till digital drift i juni Det har möjliggjorts genom ett samarbete mellan Film & Kino, VPF-fonder (Virtual Print Fee = distributörerna är med och finansierar visningsupprustningen) och biografernas egna insatser. I Norge har man avtalat distributionen så ingen hamnar utanför när det gäller tillgång av digitala kopior.

8 Frankrike Italien, Finland planerar stora omställningar med nationella stöd. Några har dock stött på patrull på grund av EU-regler. Diskussion: Anders Westin: Kommer Metropolitan kräva 2K för visningar av Opera? Rickard Gramfors: Nej, det finns inga signaler om det. Publikinspel: De små bolagen i Norge kan inte erbjuda sina kopior till alla fyrahundra biografer. Även om de digitala kopiorna är billiga. Detta på grund av att det finns en avgift kopplad till varje distribuerad visning inom VPF-systemet, plus framställningskostnader. Den lilla distributören har en kostnad som blir större än intäkten vid visning av smalare titlar för en mindre publik. Publikfråga: Maria Weissby är kritisk till den satsning som SVT gör då man bara ställer upp en kamera och filmar en liveföreställning. Hur ser det ut med det utbud som sprids från tillexempel Metropolitan? Rickard Gramfors: Metropolitan i New York har satt en hög standard för sina produktioner. De använder sig av hela 15 kameror för att fånga föreställningen och har hög filmisk kvalitet. National Theatre producerar sina föreställningar med tio kameror och Kungliga Operan med sju. Det är hög standard och inget slarv bakom de produktioner som görs idag. Anders Westin - anpassade visningar (syntolkade utdrag ur Maria Larssons eviga ögonblick) Anders Westin har som film- och biografkonsulent i Västmanland samordnat syntolkade visningar på flera av länets biografer. Man samordnar mellan arrangemang per termin av vilka 5-6 stycken varit syntolkade filmvisningar, övriga är teater och konst. Publiksiffran ligger på tio personer i snitt per visning. Ett annat sätt att ordna anpassade visningar är textade kopior av svenska filmer för hörselskadade och döva. Vid syntolkad visning av analog film idag sitter en person med i salongen och berättar de visuella elementen i filmen via ett mikrofon- och hörlurssystem. I den digitala salongen finns inga hinder med att samma filmkopia har flera olika text- och ljudspår vilket innebär att filmen tillgängliggörs för publikgrupper med många olika språkbehov. Svenska Filminstitutet fördelar stöd till framtagande av tillexempel textade och syntolkade kopior, dels för bio men även för DVD-distribution. Man ger även stöd till olika projekt runt om landet som syftar till att syntolka biofilmer för synskadade. Diskussion Publikfråga: Hur når man den synskadade publiken? Anders Westin: Via Synskadades Riksförbund (SRF) och syncentralen. Syncentralen får dock inte lämna ut sina adressregister, men Anders låter dem adressera utskicken själva utan att lämna ifrån sig listorna. Via SRF når man tyvärr väldigt få av de synskadade. Så man måste försöka nå ut flera vägar. Ramon Reissmüller: Den kommande digitala tekniken på biograferna ökar möjligheterna för anpassade visningar. Målet är att textning och syntolkning ska finnas på alla kopior, så att det

9 är valbart på biografen vilket stöd man vill ta del av. Olika sätt att lösa framtidens möjligheter rent tekniskt pågår parallellt med övriga digitaliseringsprojekt på SFI. Tommie Hildman, Filmarkivet Grängesberg Arkivfilm Filmarkivet i Grängesberg arbetar på uppdrag av Svenska Filminstitutet. I uppdraget ingår att bevara och vårda kulturhistoriskt intressant filmer på 8, 9.5 och 16mm. Det man vill bevara kan beskrivas som Svenska folkets filmer och svenska folkets filmarkiv till vardag och till fest. Innehållet på filmerna katalogiseras i Svensk Filmdatabas som är öppen och sökbar för allmänheten. Filmerna tillgängliggörs genom detta även för forskning. Materialet samlas in, digitaliserat och man arkiverar originalfilmerna för framtiden. Filmerna visar framväxten av samhället ur ett folkligt perspektiv. Den som lämnar in filmer får utan kostnad åter en digital kopia. Ursprungsfilmerna hittas oftast i arkiv, museer, hembygdföreningar, olika kyrkor, företag, privatpersoner, samlare och fantaster. Tommie visar filmexempel Glimtar från en svunnen tid. Det äldsta från 1913 och det senaste från Uppskattningsvis finns meter film att ta hand om. Det man intresserar sig för är dokumenterade film på filmbas. Uppskattningsvis har man ett arkiverat filmspann mellan Idag tas inte privatfilmer emot per automatik då arkivet inledningsvis överöstes med privatfilmer. Diskussion Anders Westin: Det finns ett stort intresse för arkivfilm och historisk film. Tommie Hildman: Som förfilm eller dedikerade visningar passar arkivfilmer ypperligt. Visningar kan arrangeras tillexempel tillsammans med den lokala hembygdsförenigen. Målgrupp kan vara dels en äldre publik, men även för yngre, nyinflyttade eller i andra folkbildande syften. Gunnel Nelzén: Hur tillgängligt är detta material för visare av film? Tommie Hildman: Arkivet har inte rättigheterna att låna ut filmerna, men man kan förhandla fram rätten till det med föreningen/företaget som äger filmerna ursprungligtvis. Lena Johansson, Köpings kommun Kommunalt engagemang, är det nödvändigt? Köping är en liten kommun med invånare med pers i centralorten. Idag finns en biograf i Köping, från att tidigare ha varit många fler. De tidigare biograferna hade det svårt att få det att gå ihop och bildade därför en biografförening

10 som idéellt drev den enda biografen i staden. Kommunens insats var hyresreduktion om cirka kronor/år och garanterade kronor i förlustbidrag. De gyllene åren hade man ca besökare krisade biografverksamheten och man var nere på besökare. Man ansökte om förlustbidrag på :-. Man hade då även gått ner i antal visningar per vecka och genom det hamnat långt ner på distributörernas prioriteringslista vilket innebar att man inte fick tillgång till färsk film. Detta var en ond cirkel. Kommunen menade i detta läge att de inte kan betala om året för att ha bio. De såg sig tvungna att finna en annan lösning. I samma veva omförhandlades lokalhyran för biografen och med det kom Svenska Bio in i bilden på initiativ från den privata hyresvärden. Biografföreningen ombildades så man kunde vara med både som organisation eller privatperson, som en ren intresse och arrangörsförening. Avtal mellan föreningen och Svenska Bio slöts om att få visa 42 föreställningar per år med ickekommersiell film, typ Bio Kontrast, till ett givet lägsta biljettpris. Därefter sökte biografföreningen pengar av kommunen för att kunna göra dessa arrangemang. Biografen gick från fem visningar i veckan till två föreställningar per dag alla dagar i veckan. Vidare fick man genom denna modell en engagerad arrangörsförening knuten till biografen. De flesta partier var med i biografföreningen som organisationer. Alltså fanns ett politiskt ställningstagande att bion var kulturpolitiskt viktig. Men inte bara det. Sommarperioder kommer mycket reparatörer av maskiner till det lilla industrisamhället. Köping är en ganska sömnig stad med få nöjen på sommaren. Många företag i kommunen har även tillresta besökare som befinner sig på orten under längre tidsperioden. I kommunen finns även ett aktivt idrottsliv med besök från många andra kommuner och idrottsklubbar som håller läger i Köping. Alla dessa behöver ett tidsfördriv, och detta ger en efterfrågan och ett publikunderlag för verksamheten. Först började man med ett treårigt avtal mellan biografföreningen och kommunen som säkerställde en viss grundläggande verksamhet. Ett nytt avtal löpande på ett år i taget är upprättat och det finns inga indikationer på att kommunen skulle vilja sluta med detta och bortprioritera. Idag går återigen personer per år på bio i Köping. Diskussion Ramon Reissmüller: Hur argumenterar man inför politikerna? Lena Johansson: Man ska tala om vad är kultur. Jätteviktigt med kulturpolitiskt handlingsprogram. Framhålla bion både som företeelse, men även bion som mötesplats. Publikfråga: Blandade man in skolbion i samarbetet? Lena Johansson: Nej. Vi har kultur i skolan och andra former av skolbioverksamhet. Publikfråga: Hur bekostades digitaliseringen? Ramon Reissmüller: Med stöd i SFIs digitaliseringspilotprojekt. Publikfråga: Hur får man kommunen att vilja satsa på en privatägd biograf? Lena Johansson: Hitta fler samarbeten med föreningar och andra kulturarrangörer för att visa på det kulturella, snarare än det kommersiella värdet.

11 Olle the movie. Olle Ytterberg, kommunalråd i Arboga deltar genom en film och berättar om sitt perspektiv på biografens plats i kommunen. Olle tycker att alla andra kommuner ska fatta samma beslut som Arboga. Digitalisera er biograf och vänta inte med beslutet. Den digitala biografen är en kulturell infrastruktur. Länk till filmen på YouTube: Jon Dunås, Kulturdepartementet Regeringens avsikter I budgetpropositionen för 2011 har föreslagits 60 mkr fördelat 15 mkr/år över till digitalisering av biograferna. Detta då man är rädd att bio på mindre orter kommer att slås ut på grund av höga omställningskostnader. Stöd för beslutet är att digitala biografen medför möjlighet till att utökat utbud och ökad tillgänglighet. Villkor och riktlinjer för stödet finns inte idag, men filmutredningens betänkande som kom för ett år sedan föreslår riktlinjer som säger att staten bör stöda digitaliseringskostnaden för biografer med framtidsförutsättningar med en tredjedel. Vad som avses med biograf med framtidsutsikter är dock inte definierat. Kan kommunallagen vara en begränsande faktor? Jon kan inte svara slutgiltigt på den frågan men rättspraxis ger generellt större möjligheter för stöd till kulturella aktiviteter. Filmutredningen ser ingen sådan stor problematik. EUs stadsstödsregler måste följas. Det finns dock inga särskilda EU-regler vad gäller digitalbiostöd. Men sådana ska komma under Stöd kan dock prövas i särskild ordning av EU kommissionen. Enligt de minimis regler kan staten ge upp till 1,9 msek över tre år till samma stödmottagare utan att ärendet behöver prövas i förväg av EU. EU vill främja utvecklingen av digital bio Kommissionens meddelande: Det behövs ett alternativ till VPF-modellen. Inom kort lanseras ett stödsystem inom EU:s Mediaprogram för digitalisering av biografer som visar viss andel europeisk film. (Gäller biografer anslutna till Europa Cinema = 19 biografer i Sverige) Varför kommer stödet först 2012 och inte redan 2011? Jon kan inte svara på sin egen fråga. Men konstaterar att 60 mkr är mer än de tidigare nämnda 45 mkr. Nya filmcensurregeler

12 Det finns ett förslag i riksdagen som behandlas i höst som innebär vissa förenklingar för filmvisare. Enligt förslaget avskaffas kravet på förhandsgranskning för publik över 15 år. Ramon Reismüller, Svenska Filminstitutet Möjligheter och stöd, finansieringsexempel, lokala utvecklingsplaner. Svenska Filminstitutets pilotprojekt 2009 lanserades ett pilotprojekt för digitalisering av totalt 28 biografer genom Svenska Filminstitutet. Stödet täckte 60% av kostnaden för digital basutrustning. Inom projektet ingick även ett stöd för digital distribution av svensk film. Projektet pågår nu för fullt. Det blev snart en brist på anläggningar i världen så leverantörer av teknik hann inte leverera. Den sista av de 28 biograferna fick sin teknik installerad så sent som i augusti. Även Norges digitalisering kräver resurser, både teknisk och kompetens. Flera små biografer i projektet bekräftar att de får färsk filmsnabbare och ett bredare utbud än tidigare. Ramon tycker det är viktigt att vi talar om att biograf och film är kul. Det är inte något tråkigt och dystert som håller på att gå i graven. Framtidfsfrågor När upphör 35mm distributionen? Vilka kan få ta del av en VPF-lösning? På vilket sätt kan småortsbiograferna digitaliserias? Håller 3D intresset i sig? Vilka klarar teknikövergång utan offentligt stöd? Hur ser vi till att film fortsätter vara bäst på bio? Filmutredningen föreslår en trepartslösning vid finansiering: stat, kommun, bio/övrigt. En digitalbiosatsning bör ses i ett bredare kulturpol och tillgängliggörande perspektiv. SFI ger totalt 23 mkr/år i stöd till biografverksamhet Främst: Teknisk upprustning, lokalt publikarbete Men även: Parallelldistribution av filmkopior, öppna visningar av svensk film (ersättning per såld biljett), momskompensation, sommarbio. SFI kommer ha råd att stödja digitalisering av ca biografer under detta år. Möjliga finansieringskällor Kommunen: kultur näring, fritid, utveckling Regionen: Resurscentrum, länsstyrelse, landsting Staten: näring, kultur, regional utveckling via SFI? EU: regionalt stöd, Leader, MEDIA-programmet Sponsorer, riskkapital Distributörer VPF Biografägare Biografen måste bli bättre på Bild Ljud

13 Komfort Flexibel programsättning Olika typer film Alternativt innehåll Kringaktiviteter Försäljning Service via nätet 3D Samarbete Biografen måste utveckla den kulturella infrastrukturen. Den kan bli ett kulturellt nav i samhället. Ett kultur- och upplevelsehus mitt i byn. Bion måste hänga samman i fibernät (inte bara vanliga Internet) för framtida distribution av film och annat. Två stora amerikanska studios har tillexempel redan börjat med satellitdistribution av 2K-film. Det är en framgångsväg att börja etablera samarbeten mellan bio, kommun och andra aktiva och upprätta en lokal utvecklingsplan för biografen att bifoga ansökningar. På Filminstitutets hemsida finns en länk till en lathund om att skriva en handlingsplan. Diskussion Publikinspel: Södertälje fick stöd från Leader att undersöka möjligheten att starta upp en insomnad biografdrift. Hanna Krantz, Film i Gävleborg: Edsbyn hade gjort en utvecklingsplan och inlett ett samarbete mellan kommun och biograf för att kunna söka SFI stöd, men fick det inte beviljat. Samarbetet möjliggjorde dok att söka och få :- från Leader. Då har kommunen sökt då det inte får vara privat sökande av Leaderpengar. Publikinpass: Man får inte bara en :- från Leader. Kommunala tjänstemäns arbete måste räknas in som motprestation. Ideell arbetstid får räknas om en ekonomisk motprestation. De olika Leader-områdena finns att hitta via Jordbruksverket: dinhembygd / Anteckningarna nedtecknade av Jerry Eriksson, Regionförbundet Örebro - Film i Örebro län

14 medlemsbolag. Digital projektion. Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se. Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010

14 medlemsbolag. Digital projektion. Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se. Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010 Digital projektion Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010 Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se 14 medlemsbolag 1 Biografstatistik - världen Biografer Världen 150.000 (varav 109.000 kommersiella)

Läs mer

Nya. sätt att visa och se. film

Nya. sätt att visa och se. film Nya sätt att visa och se film Idag kan vi se film via en mängd visningsfönster: tv, datorer, mobiltelefoner, mediaspelare mm. Trots det ligger antalet biobesök stabilt på ca 15 miljoner per år. Publikundersökningar*

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2011-08-10 Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 1. Inledning Med

Läs mer

Framtidens biograf utanför storstaden

Framtidens biograf utanför storstaden Framtidens biograf utanför storstaden Biografkonferensen i Hudiksvalls Folkets Hus den 3 september 2008 genomsyrades av framtidstro, förhoppningar och ett utökat samarbete mellan biografägare, ideella

Läs mer

Öppna en egen biograf!

Öppna en egen biograf! STARTA BIOGRAF! Öppna en egen biograf! Intresserad av bra film? Sugen på att förbättra filmutbudet där du bor genom att öppna en ny bio? Då kan Folkets Bio vara något för dig! Folkets Bio är Sveriges ledande

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Svenska Bio lämnar härmed sitt yttrande över Kulturdepartementets promemoria Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Sammanfattning Att människor tillsammans

Läs mer

Biografföreståndarutbildning vår 2015

Biografföreståndarutbildning vår 2015 Biografföreståndarutbildning vår 2015 Målgrupp är både föreståndare och annan personal på biografer, på kvalitetsfilmsbiografer och på andra biografer som vill utveckla sin verksamhet till att visa ett

Läs mer

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) SF Bio AB ( SF Bio ) har getts möjlighet att inkomma med remissvar och lämna synpunkter på regeringens förslag till Framtidens filmpolitik,

Läs mer

LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV

LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV FTVS arbetar sedan 2006 för att få till stånd en fungerande digital marknad för film och tv på nätet. En viktig del i det arbetet består i att bidra med kunskap

Läs mer

Stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter 2016

Stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter 2016 Stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter 2016 Övergripande strategi för hur medlen ska användas för regeringens särskilda satsning för att stärka visningsverksamheten i hela landet Innehåll

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Samtalsrapporter Strategiskt samtal om biografutveckling i Småland och Blekinge 20110329

Samtalsrapporter Strategiskt samtal om biografutveckling i Småland och Blekinge 20110329 Samtalsrapporter Strategiskt samtal om biografutveckling i Småland och Blekinge 20110329 Vad kan vi samverka kring? Deltagare: Tino Braun, Kenneth Moberg, Ewa Nilsson, Karin Brunsberg Ideella krafter är

Läs mer

Förslag till regional strategi för utveckling av infrastrukturen för spridning och tillgänglighet av digitalt förmedlad rörlig bild

Förslag till regional strategi för utveckling av infrastrukturen för spridning och tillgänglighet av digitalt förmedlad rörlig bild Förslag till regional strategi för utveckling av infrastrukturen för spridning och tillgänglighet av digitalt förmedlad rörlig bild Rapport Rita Berggren December 2009 1 Innehåll Sammanfattning 1. Uppdraget

Läs mer

Vad är E-Bio? E-bio idag och i framtiden

Vad är E-Bio? E-bio idag och i framtiden Vad är E-Bio? E-bio är benämningen på film som visas på en digital projektor från en digital källa. Filmen kan vara inscannad film som digitaliserats eller helt digitalt producerad film. När man jämför

Läs mer

Minnesanteckningar Biografträff i Arboga, 23 april 2009 på Stadskällaren.

Minnesanteckningar Biografträff i Arboga, 23 april 2009 på Stadskällaren. Minnesanteckningar Biografträff i Arboga, 23 april 2009 på Stadskällaren. Filmutredningen presenterar sitt arbete Mats Svegfors, den statliga filmutredningens utredningsledare: Filmutredningsuppdraget

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Förutsättningar för biograf i kulturhuset

Förutsättningar för biograf i kulturhuset Tjänsteutlåtande Utredare 2015-08-26 Hanna Björklund 08-590 970 77 Dnr: hanna.bjorklund@upplandsvasby.se KS/2015:331 31401 Förutsättningar för biograf i kulturhuset Kommunstyrelsen Förslag till beslut

Läs mer

För snart 15 år sedan (1999) tvingades Sundbybergs Folkets Hus-förening av

För snart 15 år sedan (1999) tvingades Sundbybergs Folkets Hus-förening av Bilaga 3 Åtgärdsbeskrivning Allaktivitetshuset, sett från Sturegatan. För snart 15 år sedan (1999) tvingades Sundbybergs Folkets Hus-förening av ekonomiska skäl att sälja sitt Nya Folkets Hus. Verksamheten

Läs mer

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

Handlingsplan. för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010

Handlingsplan. för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010 Handlingsplan för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010 Innehåll Inledning Utgångspunkter Förändringar på kort sikt, inför 2008 1. Stöd till import och lansering av kvalitetsfilm 2.

Läs mer

Driften av Klarabiografen Motion (2012:7) av Mats Berglund och Stefan Nilsson (båda MP)

Driften av Klarabiografen Motion (2012:7) av Mats Berglund och Stefan Nilsson (båda MP) Utlåtande 2012:127 RVIII (Dnr 328-260/2012) Driften av Klarabiografen Motion (2012:7) av Mats Berglund och Stefan Nilsson (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

Förutsättningar för biograf i kulturhuset

Förutsättningar för biograf i kulturhuset Tjänsteutlåtande Utredare 2015-08-03 Hanna Björklund 08-590 970 77 Dnr: hanna.bjorklund@upplandsvasby.se KS/2015:331 31401 Förutsättningar för biograf i kulturhuset Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Filmutbudet i mellanstora städer

Filmutbudet i mellanstora städer Svenska Filminstitutet Box 27126, 2 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 8-665 11 Fax: 8-661 18 2 www.sfi.se 211-11-3 Filmutbudet i mellanstora städer Kortfattad översikt 21-211 Inledning

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2011.

Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2011. Regeringsbeslut 38 REGERINGEN 2010-12-16 Ku2010/2028/SAM (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 STOCKHOLM Riktlinjer för budgetåret 2011 avseende statens bidrag

Läs mer

Lathund publikundersökning för biografer

Lathund publikundersökning för biografer Lathund publikundersökning för biografer Från Filminstitutet kan du söka stöd för lokalt publikarbete. Syftet med stödet är att stärka biografers arbete med att öka publiken till sina filmvisningar. För

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Stockholms internationella filmfestival remissvar på promemorian Framtidens

Stockholms internationella filmfestival remissvar på promemorian Framtidens Stockholms internationella filmfestival remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Stockholms internationella filmfestival har över 130 000 festivalbesökare årligen, vi är det första

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet REGERINGEN Kulturdepartementet 12-23 Regeringsbeslut 63 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Ku2013/2461/RFS (delvis) Riktlinjer för budgetåret 2014

Läs mer

Remissvar på Kulturdepartementets promemoria om Framtidens filmpolitik

Remissvar på Kulturdepartementets promemoria om Framtidens filmpolitik 2015-07-29 Ds 2015:31 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Kulturdepartementets promemoria om Framtidens filmpolitik Riksföreningen Våra Gårdar avger här sitt remissvar på promemorian Framtidens

Läs mer

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27

Läs mer

Stödöversyn distribution och visning

Stödöversyn distribution och visning Stödöversyn distribution och visning 4 september 2014 Kristina Börjeson & Johan Fröberg 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Distribution och visning av film i Sverige en översikt... 5 Hur och var filmen

Läs mer

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig.

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig. Remissyttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2015-06-10 Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Svar på kulturdepartementets frågor 2004-11-23

Svar på kulturdepartementets frågor 2004-11-23 Svar på kulturdepartementets frågor 2004-11-23 1. Eventuella nya stöd m.h.t. ev. nya parter. Ev. särskilt stöd till långfilm för premiär på TV. På försök? Inriktning? Svenska Filminstitutet understryker

Läs mer

Digital bio Rapport 1 mars 2007

Digital bio Rapport 1 mars 2007 Digital bio Rapport 1 mars 2007 Innehåll Innehåll...1 1. Sammanfattning...4 2. Uppdraget...5 3. Arbetets upplägg...5 4. Definitioner och avgränsningar...6 a) Definitioner... 6 b) Avgränsningar... 6 5.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Ansökan om förskottering av penningmedel Rudskoga Fiber Ekonomisk förening

Ansökan om förskottering av penningmedel Rudskoga Fiber Ekonomisk förening TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Stellan Sjögren, 0550-88020 stellan.sjogren@kristinehamn.se Datum 2012-06-14 Kommunstyrelsen Ansökan om förskottering av penningmedel Rudskoga Fiber

Läs mer

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet l ^.cft/vww.cx Regiat. 2013 "01-09 Regeringsbeslut 16 REGERINGEN D*SHaO 2>- I 5" 2012-12-20 Ku2012/1898/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE Äntligen fiber tv, internet och telefoni med ljusets hastighet Botkyrka Stadsnät är snabbt med närmast obegränsad

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 3 augusti 2015 Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Sammanfattning TV4-gruppen välkomnar regeringens

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205 Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-07 Vår referens Malena Sandgren Enhetschef KBU Tjänsteskrivelse Förslag till Skolbioplan KN-KFÖ-2013-01205 Sammanfattning Kulturförvaltningen inrättar

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Införande av digitalteknik på GalaXen. Journalnummer: 2009-7750 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Stöd till oberoende producenter. Bilagor: Intyg om leverans av säkerhetsmaterial

Stöd till oberoende producenter. Bilagor: Intyg om leverans av säkerhetsmaterial Bestämmelser för produktionsstöd Fastställda av Svenska Filminstitutets styrelse den 29 januari 2006 Reviderad 21 mars 2007 Reviderad 15 juni 2007 Reviderad 17 december 2008 Dessa bestämmelser innehåller

Läs mer

Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling.

Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling. Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling. Vi samverkar regionalt, nationellt och internationellt. Våra 19 medlemsteatrar

Läs mer

Statistikrapport 2013-01 Januari 2013

Statistikrapport 2013-01 Januari 2013 Statistikrapport 2013-01 Januari 2013 Framtagen av: Johan Fröberg Enhetschef Omvärldsanalys & statistik 2013-03-08 1 (6) Nya perioder för att få bättre jämförelser Tidigare har vi redovisat biografstatistiken

Läs mer

Minnesanteckningar En dag med ALLA biografer i fokus 17 maj 2011 Södertälje 18 maj 2011 Örebro

Minnesanteckningar En dag med ALLA biografer i fokus 17 maj 2011 Södertälje 18 maj 2011 Örebro Minnesanteckningar En dag med ALLA biografer i fokus 17 maj 2011 Södertälje 18 maj 2011 Örebro Ett samarrangemang mellan Film Stockholm Stockholms Läns Landsting Film i Sörmland Landstinget Sörmland Film

Läs mer

Förslag till utformning av tidsbegränsat stöd till digitalisering av biografer

Förslag till utformning av tidsbegränsat stöd till digitalisering av biografer Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se Förslag till utformning av tidsbegränsat stöd till digitalisering av

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

Demokratiprocesser i Malmö Folkets Park och Tegelhuset. Vian Mirza 2015-11-03

Demokratiprocesser i Malmö Folkets Park och Tegelhuset. Vian Mirza 2015-11-03 Demokratiprocesser i Malmö Folkets Park och Tegelhuset Vian Mirza 2015-11-03 Malmö Folkets Park då - FP har förändrats med sin stad och med sin tid parken anpassas efter de människor som använder det istället

Läs mer

Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden

Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden 1 SLUTRAPPORT Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden Dnr LNM-2010-42 Mötesplats Bredgården Stödmottagare Bred Föreningsgård Ekonomisk Förening Kontaktpersoner:

Läs mer

Bidragsregler för kultur i Gagnefs kommun

Bidragsregler för kultur i Gagnefs kommun Bidragsregler för kultur i Gagnefs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-11-04 159, dnr 2013:417/80. Gäller from 2014-01-01 tills vidare. Målsättning med kommunens bidragsgivning inom kulturområdet

Läs mer

Projektplan. Biografutveckling och digital upprustning av biografer. Bilaga 1. 1. Projektidé. 2. Bakgrund

Projektplan. Biografutveckling och digital upprustning av biografer. Bilaga 1. 1. Projektidé. 2. Bakgrund Sida 1 Bilaga 1 Projektplan Biografutveckling och digital upprustning av biografer 1. Projektidé I Glasriket finns en koncentration av biografer på små orter som är unik, inte bara för Sverige utan säkert

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6 Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån de hjärtefrågor vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet kan

Läs mer

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Kay Pollak, filmregissör, känd för bland annat "Så som i himmelen",

Läs mer

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 Regeringen Regeringsbeslut 60 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska

Läs mer

Resultatredovisning 2009

Resultatredovisning 2009 Resultatredovisning 2009 Innehållsförteckning Förord...3 1. Övergripande verksamhetsmål...5 a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv... 5 b) Ett barnperspektiv... 5 c) Internationellt och interkulturellt

Läs mer

>venska Filminstitutet

>venska Filminstitutet B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom

Läs mer

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! 2 000 Utbildnings- och spelfilmer tillgängliga för dig att strömma direkt i klassrummet.

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! 2 000 Utbildnings- och spelfilmer tillgängliga för dig att strömma direkt i klassrummet. Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! 2 000 Utbildnings- och spelfilmer tillgängliga för dig att strömma direkt i klassrummet. Prova Utbildningsfilm i en månad utan kostnad! välkommen

Läs mer

Yttrande över Association of Swedish Fashion Brands ansökan om stöd till evenemang

Yttrande över Association of Swedish Fashion Brands ansökan om stöd till evenemang Tjänsteutlåtande Datum: Diarienr: 3 april 2013 3.8.3-225/2013 Handläggare: Telefon: Mattias Rindberg 08-508 285 90 mattias.rindberg@stockholm.se Till Styrelsen för Stockholm Business Region Yttrande över

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden

Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden 6:1 6:2 6:3 6:4 6:5 Socialkontoret Dnr SN/2015:772-036 Administrativa enheten 2015-11-11 1/6 Handläggare Charlotte Arnell Tel. 0152-291 66 Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! 1 ( 6) Ansökan om! Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! För några år sedan väcktes tanken av tjänstemän vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat att Nätverkstan

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Adelöv - LIVET PÅ LANDET 2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2013-11-21 Diarienummer:2010-061 BN Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Fiber i Hällstad Checkens namn Hällstad Fiberförening ekonomisk förening

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Brandstad Filmbyn Journalnummer: SJV 2009-5635 Namn på LAG grupp som nominerar: LAG Ystad-Österlenregionen

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av

Läs mer

Resultatredovisning 2007

Resultatredovisning 2007 Resultatredovisning 2007 Innehållsförteckning Förord...4 1. Övergripande verksamhetsmål...5 a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv... 5 b) Ett barnperspektiv... 5 c) Internationellt och interkulturellt

Läs mer

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Canal Digital Kabel-TV Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Tv ska vara en trygghet och en självklarhet Vår affärsidé är att leverera det mest attraktiva utbudet till tv-tittarna och vi står för

Läs mer

Mer information om föreningsbidraget hittar du på

Mer information om föreningsbidraget hittar du på Läs riktlinjerna innan ni fyller i ansökan. Ha dem även till hands under tiden ni fyller i ansökan. Det finns möjlighet på slutet att ändra i er ansökan. Det finns också möjlighet att ångra er ansökan.

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Statistikrapport 2009

Statistikrapport 2009 tatistikrapport 2009 Ackumulerat S Besök 2009 Besök 2008 Besök 2007 Diff. 09/08 09/08 i % Diff. 09/07 09/07 i % 4 681 185 3 821 610 4 469 700 859 575 22,5% 211 485 4,7% Intäkter 2009 Intäkter 2008 Intäkter

Läs mer

Förslag till föreskrifter om avgifter inom Transportstyrelsens verksamhet

Förslag till föreskrifter om avgifter inom Transportstyrelsens verksamhet 2014-04-24 Transportstyrelsen TSG 2014-45 601 73 Norrköping Förslag till föreskrifter om avgifter inom Transportstyrelsens verksamhet Motorhistoriska Riksförbundet vill med anledning av förslagen lyfta

Läs mer

Del 2 Underhållning och kultur

Del 2 Underhållning och kultur Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 2 - September 2013 Tillgänglighet till Kultur

MEDBORGARPANEL Nummer 2 - September 2013 Tillgänglighet till Kultur MEDBORGARPANELEN 2013 Rapport 2 KULTUR MEDBORGARPANEL Nummer 2 - September 2013 Tillgänglighet till Kultur Enkät nummer två slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den andra enkäten i Medborgarpanelen.

Läs mer

Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2015 Q2

Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2015 Q2 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2015 Q2 Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Helsingborgs stad, Medborgarundersökning 2015 Q2, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta

Läs mer

FILM I GÄVLEBORG Jämförelse mellan resultaten för Hudiksvall och genomsnittet för Gävle, Bollnäs, Söderhamn, Ovanåker, Hudiksvall

FILM I GÄVLEBORG Jämförelse mellan resultaten för Hudiksvall och genomsnittet för Gävle, Bollnäs, Söderhamn, Ovanåker, Hudiksvall F U T U R E S T R A T E G Y FILM I GÄVLEBORG Jämförelse mellan resultaten för och genomsnittet för Gävle, Bollnäs, Söderhamn, Ovanåker, Kön: 10 9 8 7 6 5 52% 54% 48% 46% 4 3 Kvinna Man 10 Bor du i eller

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

Sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från barnen och ungdomens frågestund Redovisning från kulturnämnden

Sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från barnen och ungdomens frågestund Redovisning från kulturnämnden Sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från barnen och ungdomens frågestund Redovisning från kulturnämnden Ungdomens frågestund i kommunfullmäktige 2009-04-23 Frågor/ synpunkter Nämndens

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer