Blir vi bättre människor av konst och kultur?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blir vi bättre människor av konst och kultur?"

Transkript

1 1 Blir vi bättre människor av konst och kultur? Den kulturelle skolesekken ur ett makt- och konfliktperspektiv Den kulturelle skolesekken (DKS) bygger på ett grundantagande om att konst bidrar till barns och ungas personliga utveckling och höjer deras livskvalitet. Är det så? I min kommentar till Jan-Kåre Breiviks båda kapitel i boken ska jag fundera litet kring den frågan. Tandtrollen som konstupplevelse När jag gick i skolan utanför Stockholm på 1950-talet minns jag ett tillfälle då vi under lektionstid i femte klass samlades i gympasalen för att se en film. Den handlade om tandtrollen Karius och Baktus. Det var två söta, fräkniga små troll som byggde bo i pojken Jans tänder, som han inte alls tyckte om att borsta. Därför passade hans mun särskilt bra för de små tandtrollen där de kände sig trygga. Här användes alltså en underhållande och konstnärlig film för att lära skolbarn tandvård. Det är möjligt att den korta (norska) tandtrollsfilmen inte skulle räknas som god konst av DKS-förvaltarna. Men några andra föreställningar av konst och kultur i deras mening kan jag inte minnas från skolåren om man inte räknar stunderna i skolbiblioteket då man kunde låna hem underbara böcker. Ingen teater, inga musikevenemang, inga konstnärer på besök. Men jag hade en lärarinna i tredje klass som under syslöjden läste högt ur en bok om Davy Crockett medan vi sydde gymnastikpåsar. Vad som är särskilt minnesvärt från filmen om tandtrollen är då gympasalen mörklades och vi killar kunde passa på att kittla tjejerna på bänkraden framför. För mig var det söta Monika i en ljusblå stickad tröja som var den stora upplevelsen. Kritiskt kulturperspektiv Detta minne väcker några frågor i anslutning till Jan-Kåre Breiviks diskussion om kampen om och för konsten i DKS. Vad innebär mötet i DKS mellan konst och skola, konstnärer och barn? Hur kan ett projekt med så goda avsikter alls vara problematiskt? Vad räknas som konst och kultur, och är det, som DKS framhåller, bara något fint och gott? Då ska man komma ihåg att jag som etnolog och kulturforskare har ett bredare perspektiv på konst och kultur än vad som ryms i DKS. För mig är samhället och vardagslivet genomsyrat

2 2 av kulturella och estetiska verksamheter. Allt som människor gör och säger och uttrycker är inlärt i samspel med andra människor och format av den sociala och materiella bakgrunden. Erfarenheter, normer och värderingar delas mer eller mindre med andra. Hur man klär sig och inreder sitt hem har kulturella och estetiska/konstnärliga dimensioner, likaså hur man rör sig på gatan bland folk, hur man sköter sin trädgård eller hur man lägger makeup. Det är en konst att köra bil, laga mat och spela fotboll. Det finns en estetisk dimension i det mesta som vi håller på med. Alla är vi i denna breda mening konstnärer och kulturarbetare. Men jag har full förståelse för att detta sätt att resonera inte gillas av hårt arbetande konstnärer, som dessutom ekonomiskt har kniven på strupen. Och jag kan också leva mig in i den glädje och relativa trygghet som DKS-projekt skänker för hundratals konstnärer och kulturarbetare. Det finns alltså olika uppfattningar om vad konst och kultur är och vad det är bra för. Det betyder att DKS är en del av kampen om hur dessa begrepp ska definieras, just det som Jan-Kåre Breivik tar upp i sina båda kapitel om konst i skolan ur ett makt- och konfliktperspektiv. Ett genomgående tema är att DKS inte verkar välkomna kritik av sin verksamhet. Den framstår nästan som en helig ko. Och det kan man ju förstå med tanke på hur lågprioriterad kultursektorn annars är i samhällsekonomin. Men det ska förstås ändå inte hindra en öppen diskussion kring kulturpolitik och olika projektsatsningar. Bokens författare balanserar här försiktigt mellan sympati och kritik. Men bara att genom att tala om DKS med distanserande begrepp som begeistringsretorik och godhetsdiskurs kan de nog få en och annan kulturbyråkrat och konstnär att känna sig påhoppade. Jag känner igen denna balansgång från liknande undersökningar av kulturprojekt i Sverige, till exempel av Kulturrådets projekt att sprida kultur på mindre svenska orter under 1980-talet och av Södra Teaterns statliga uppdrag att arbeta för kulturell mångfald. Här var det också frågan om att framföra en inlindad kritik för att projektledningarna överhuvudtaget skulle lyssna på vad forskarna hade att säga. Mötet: var kommer barnen in? DKS beskrivs som ett möte mellan konstnärer och skolbarn. Vilka är det då som möts och vad händer? På ena sidan en vuxenvärld, representerad av kulturbyråkrater och konstnärer som vill ge skolbarn kulturella upplevelser som ska leda till ett bättre liv. På andra sidan barn och

3 3 ungdomar från olika bakgrunder och med olika grader av intresse för vad som presenteras. Däremellan lärare som är upptagna av läroplanens krav och av att hålla ordning på eleverna. De vuxna vill något med barnen i detta möte. De vill påverka och uppfostra, inspirera och utveckla, sätta gränser och befria. Barnen blir objekt för dessa ansträngningar. Men vad vill barnen själva, kan man undra, och vad gör de under och efter mötet? Barn kan ju av vuxna uppfattas som störande, krävande och oroande. Men de kan också uppfattas som ett slags konstnärer de också, naiva, påhittiga, gränsöverskridande, ifrågasättande och med en förmåga att se på det vanliga med nya ögon. I boken finns en del skildringar av barn som sitter stilla i bänkarna under musik- och teaterföreställningar, övervakade av sina lärare, eller som lägger sig på golvet i protest och sen lämnar lokalen, barn som applåderar och visar sin förtjusning eller som gäspar och är uttråkade. Vid några tillfällen beskrivs barn som mer aktiva och skapande, de tillverkar något tillsammans med en keramiker eller komponerar en opera under ledning av en musiker. Men på det hela taget verkar barnen mest ses som mottagare, som ofrivilliga konsumenter av konst och kultur. En viktig fråga är därför vilken motivation och vilka förutsättningar eleverna har att ta emot något i mötet med konstnärer. Barnen själva har inte bett om att de ska komma och har kanske liten anledning att vara intresserade. Fick de välja skulle många av dem förmodligen göra något annat. En annan av de stora frågorna här är hur skolbarnen påverkas av skolesekkens föreställningar och evenemang. Ambitionerna är ju väldigt höga när det gäller vad barnens skolväska ska fyllas med. Vad tar de med sig hem och ut i livet? Eller blir det bara en tandtrollsupplevelse? (Sen har vi, genom den här boken och flera andra undersökningar, ytterligare en part, nämligen forskarna som skriver om allt detta och som med sin kritiska forskarblick ska balansera mellan begeistrade byråkrater, brinnande, fattiga konstnärer, håglösa, artiga, entusiastiska eller upproriska barn och lärare med disciplineringsansvar och kunskapsöverförande uppgift.) Besökskultur I boken beskrivs DKS som ett slags besökskultur. Det är konstnärer och kulturarbetare som kommer på tillfälliga besök i skolvärlden. För att få veta mer om vad som utspelar sig under och efter dessa visiter skulle det behövas en starkare fokusering på vad konst och kultur i skolan betyder för skoleleverna och hur den tas emot. I en fortsatt diskussion om detta är det

4 4 viktigt att ta reda på vilket innehåll barnens egen hemsekk har, vad de har med sig hemifrån, det vill säga hur deras sociala och kulturella bakgrund ser ut och hur den inverkar på livet i skolan. Vet skolbarnen om att de möter DKS? Eller är det isolerade händelser som bryter in i skolvardagens rutiner? Vet barnen om de höga ambitionerna med att konst och kultur ska förändra deras liv? Är konstnärerna intresserade av hur barnen tar emot och gör något av deras föreställningar i livet på och utanför skolan? Försöker DKS-förvaltarna på något sätt ta reda på om deras projekt har den goda inverkan på barnen som de hoppas? Gör lärarna något av konstnärernas besök i det ordinarie skolarbetet? Spelar DKS någon roll i elevernas aktiviteter och relationer med varandra? Eller har de tankarna och känslorna på andra håll, som jag hade under filmen om tandtrollen? Kampen mellan gott och ont Om man tillämpar ett kamp- och konfliktperspektiv på DKS, som Jan-Kåre Breivik gör, vad är det då som blir tydligt? På ytan är det mesta så fantastiskt fint med alla miljoner till kulturprojekt, all entusiasm och alla konstnärer som kan försörja sig och ägna sig åt det som de brinner för. Samtidigt berättas litet försiktigt om spänningar, konflikter och dilemman. Vad innebär till exempel den självklara utnämningen av konst och kultur till något gott och berikande i sig själv? Det vet vi ju redan att konst och kulturarv lika gärna kan användas som vapen för onda ändamål (till exempel under Balkankrigen). Genom historien har konst använts för nationella eller klassbestämda intressen, för att förtrycka och för att upprätthålla skillnader. Den har också utnyttjats som propaganda för att förfalska verkligheten, för att upprätthålla hierarkier, dominans och maktordningar, vidare för att utestänga andra och behålla gamla privilegier. Även främlingsfientlighet har som bekant sina kulturella och konstnärliga uttrycksformer. Idén om att vi blir bättre människor bara av att lyssna på musik, gå på teater och titta på konst är därför kanske inte så välgrundad. (Radovan Karadžić var poet.) Även om förvaltarna av DKS inte har en så naiv uppfattning om vad konst kan åstadkomma, dess transformativa kraft, så drivs projektet av så mycket god vilja, entusiasm och höga ambitioner att man undrar om det kan vara annat än lyckosamt. Boken antyder att

5 5 det finns andra sätt att se på det. Kan det bero på att konst och skola är en paradoxal blandning? Först handlar det om att bestämma vad som är god konst för barn och unga. Vem ska bestämma det och hur går det till? Sen handlar det om slitningarna mellan konst och pedagogik, mellan upplevelse och kunskap. Medan konst ofta definieras som gränsöverskridande, något som bryter med det kända och bekanta, vardagslivets normalitet, och som söker efter det nya och annorlunda, är skolans uppgift att lära ut, disciplinera och upprätthålla ordningen. Men det finns ett område där DKS och skolan har en gemensam motståndare och det är i kampen mot kommersialism, populärkultur och dålig smak, det som många barn utsätts för eller själva väljer och som gärna demoniseras av både lärare och konstnärer. Om man vill så skulle man kunna se DKS som en form av exorcism mot allt ont i samhället som man vill skydda barnen från. Den goda viljan godhetsdiskursen är alltså en stark drivkraft i DKS. (Inte bara för att få barn att borsta tänderna.) Man vill som sagt ge skoleleverna något gott som ska bidra till deras personliga utveckling och höja deras livskvalitet. Men när man läser boken så blir man om och om igen påmind om den goda viljans paradoxer. Det innebär bland annat att barnens egna intressen, smaker och kompetenser förbises eller till och med nedvärderas. Var kommer barnen in, kan man undra. Det innebär också att graderingen av finkultur och fulkultur präglar DKS-arbetet genom smakkontroll och disciplinering. Jan-Kåre Breivik och andra i boken använder begrepp som kulturelitism och smakhierakier för att beskriva detta. En av de tuffare konklusionerna är att DKS bidrar till en förstärkning av kulturell hegemoni och reproducerar skolans likhetsinriktade identitetsdiskurs som en del av ett norskt medelklassprojekt. Det leder till att det avvikande och annorlunda blir kraftigt underkommunicerat. Betyder det att DKS själv är en del av en verksamhet som får vissa människor att känna tillhörighet, medan andra känner sig främmande och utestängda? Genom att ställa sådana frågor blir man medveten om en del oavsiktliga konsekvenser av den välmenande kulturmission som DKS representerar. Barns och ungas kreativitet Var är gatukonsten, graffitin, black metal och punken?, frågar Jan-Kåre Breivik avslutningsvis. Hur förhåller sig DKS till skolbarnens egna skapande verksamheter? Det som väcker min nyfikenhet allra mest som etnolog och kulturforskare när det gäller DKS är barnens (undanskymda) roll som konst- och kulturproducenter. Vad gör de som är

6 6 meningsfullt för dem själva och som de upplever som sina egna initiativ? På vilka sätt är de kreativa, uppfinningsrika, artistiska och experimentella? Med ett sådant perspektiv blir uppgiften att förena den kulturmissionära satsningen på att sprida god konst i skolan med att vara öppen för den spontana kulturella kreativiteten bland barn och ungdom. Det finns ju ett livligt kulturliv utanför de etablerade institutionerna och de vuxnas kontroll som präglas av ett gör det själv-tänkande. Vad pågår i den kulturella periferin som inte möter intresse från vuxenvärlden? Vilka nya tankemönster och livsstilar är i vardande? Det handlar om hur barn och unga testar gränser, prövar nya former och blandar genrer för skapande verksamhet. Så kan etablerade uppfattningar om vad kultur är och bör vara skakas om på ett fruktbart sätt. Barns och ungdomars nyfikenhet och passion tar sig konkreta uttryck i spontankulturrörelser : hemmaskapade videofilmer på YouTube, bloggande och digital story-telling och mycket annat i de sociala mediernas värld. Varje barngrupp är en rörlig scen för vildvuxna fantasier och lekar. Varje tonårsrum kan ses som en levande experimentverkstad. Här gror frön till framtida kulturmönster. Barn och unga lär sig och lånar idéer och uttrycksformer från varandra eller från medier, Internet och populärkultur. Idéerna kommunicerar de språkligt, musikaliskt, bildmässigt, kroppsligt eller materiellt. Det kan handla om dans och musik utanför etablerade scener, konst och sport som skapas i ögonblicket och på oväntade platser (inte bara graffiti, street dance, skateboard och parkour), foto och film som cirkulerar i olika kretsar, historieberättande och dramatisk gestaltning bland kompisar, datorer och motorer som kräver speciell kompetens, och naturligtvis alla aktiviteter på nätet men också om andra ting och sysslor som vi ännu inte känner till och inte förstår betydelsen av. De ungas kulturaktiviteter grundar sig inte sällan på en egenartad språklig förmåga; den är experimentell och prövande. Lekar, prat, gester och upptåg förmedlar budskap som är främmande för vuxenvärlden. Mötet mellan barn och unga från olika världsdelar skapar oförutsägbara korsningar av idéer och synsätt. För vuxenvärlden gäller det alltså att försöka upptäcka barns och ungas kreativitet i skiftande sociala miljöer. Då är det inte bara redan etablerade kulturformer som räknas, utan också sådana som är i sin linda och som kanske inte ens uppfattas som kultur. Hur ser morgondagens kulturliv ut och hur kommer det att utmanas från oväntade håll?

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Historien om mitt liv so far

Historien om mitt liv so far Historien om mitt liv so far Namn: Din första tid på högstadiet ska du ägna åt eftertanke och reflektion. Det är alltid bra att ta sig en funderare över hur man är som person, hur man har förändrats genom

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Två timmar till avspark

Två timmar till avspark SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Kevins mamma är arg. Kevin har beställt sportkanaler och filmer för flera tusen kronor i hennes namn. Mamma förstår inte att Kevin bara måste se favoritlaget

Läs mer

Dags att prata om

Dags att prata om 2016-10-28 Dags att prata om De flesta övergrepp kommer aldrig till myndigheternas kännedom! Knappt en av tio har anmält övergreppen De flesta berättar för någon Tonåringar berättar oftast för en kompis

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

8:27 Kulturhus i Örnsköldsvik

8:27 Kulturhus i Örnsköldsvik 1 (8) 8:27 Kulturhus i Örnsköldsvik Sammanfattning av förslaget om att bygga ett nytt kulturhus 2 (8) Den här rapporten är ett förslag på hur ett nytt kulturhus i Örnsköldsvik kan se ut. Det ska vara Sveriges

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Den döda flickans docka

Den döda flickans docka SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Nina fyller år. Hon har inga kompisar och istället för en mobil får hon en gammal docka i present av sin mamma. Men det är något märkligt med dockan, och Nina

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel Ansvar Självkänsla Empati Samspel Reviderad version 2018-07-02 Gäller läsåret 2018-2019 Våra förutsättningar: Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan och förskoleklassen,

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin

Läs mer

Mönsterås kommuns skolkulturplan

Mönsterås kommuns skolkulturplan Mönsterås kommuns skolkulturplan Kulturen skapar förutsättningar för delaktighet, individuell utveckling, fantasi, självständigt tänkande och större förståelse för omvärlden, det är därför särskilt viktigt

Läs mer

Centralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg.

Centralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg. RÖRELSE OCH DRAMA Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används i en mängd sammanhang, har olika

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Gävle Kulturhus

Gävle Kulturhus 2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Handlingsplan Skapande skola 15-16 Handlingsplan Skapande skola 15-16 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Erik på fest Lärarmaterial

Erik på fest Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 3 VERKSAMHETSIDÉ sid 4 styrdokument sid 4 vision sid 5 FÖRSKOLANS UPPDRAG sid 6 förskolans uppdrag sid 6 profil sid 8 lek sid 9

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kulturplan för grundskolan

Kulturplan för grundskolan Kulturplan för grundskolan Kulturplan för grundskolan- Norrtälje kommun Planen upprättad av samordnaren för Skapande skola/förskola på Kultur- och fritidskontoret 2019.Planen för kultur i skolan revideras

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö

Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö Estetiska arbetsformer i teori och praktik Tarja Häikiö 2007-09-20 Bildningsuppdraget Kunskapande = kunskap och skapande De fyra F:en har blivit sex F Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet Fantasi

Läs mer

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material. MÅRTEN MELIN SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Livia och hennes kompis. Livia har sett en film om en köttätande växt och nästa dag går klassen till Botaniska trädgården. Sara

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Kulturplan

Kulturplan Dokumenttyp och beslutsinstans Plan år Dokumentansvarig Maria Bäckersten Dokumentnamn Kulturplan 2018-2020 Tjörns kommun Dokumentet gäller för [Klicka och skriv] Fastställd/Upprättad /2018-04-2 Giltig

Läs mer

Vi går på teater. en lärarhandledningdn

Vi går på teater. en lärarhandledningdn Vi går på teater en lärarhandledningdn Teater är som ett hantverk, det fungerar inte om inte alla inblandade kämpar på för att få fram den levande produkten. När det väl funkar blir det en häftig känsla.

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2016-09-12 119 Ansvarig: Kulturchef Revideras: Vid behov Följas

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Karaktärsstyrkor MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Vågar göra saker, även om det är nervöst. Vågar visa sina känslor och berätta hur det känns. Vågar försvara andra

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer