Blir vi bättre människor av konst och kultur?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blir vi bättre människor av konst och kultur?"

Transkript

1 1 Blir vi bättre människor av konst och kultur? Den kulturelle skolesekken ur ett makt- och konfliktperspektiv Den kulturelle skolesekken (DKS) bygger på ett grundantagande om att konst bidrar till barns och ungas personliga utveckling och höjer deras livskvalitet. Är det så? I min kommentar till Jan-Kåre Breiviks båda kapitel i boken ska jag fundera litet kring den frågan. Tandtrollen som konstupplevelse När jag gick i skolan utanför Stockholm på 1950-talet minns jag ett tillfälle då vi under lektionstid i femte klass samlades i gympasalen för att se en film. Den handlade om tandtrollen Karius och Baktus. Det var två söta, fräkniga små troll som byggde bo i pojken Jans tänder, som han inte alls tyckte om att borsta. Därför passade hans mun särskilt bra för de små tandtrollen där de kände sig trygga. Här användes alltså en underhållande och konstnärlig film för att lära skolbarn tandvård. Det är möjligt att den korta (norska) tandtrollsfilmen inte skulle räknas som god konst av DKS-förvaltarna. Men några andra föreställningar av konst och kultur i deras mening kan jag inte minnas från skolåren om man inte räknar stunderna i skolbiblioteket då man kunde låna hem underbara böcker. Ingen teater, inga musikevenemang, inga konstnärer på besök. Men jag hade en lärarinna i tredje klass som under syslöjden läste högt ur en bok om Davy Crockett medan vi sydde gymnastikpåsar. Vad som är särskilt minnesvärt från filmen om tandtrollen är då gympasalen mörklades och vi killar kunde passa på att kittla tjejerna på bänkraden framför. För mig var det söta Monika i en ljusblå stickad tröja som var den stora upplevelsen. Kritiskt kulturperspektiv Detta minne väcker några frågor i anslutning till Jan-Kåre Breiviks diskussion om kampen om och för konsten i DKS. Vad innebär mötet i DKS mellan konst och skola, konstnärer och barn? Hur kan ett projekt med så goda avsikter alls vara problematiskt? Vad räknas som konst och kultur, och är det, som DKS framhåller, bara något fint och gott? Då ska man komma ihåg att jag som etnolog och kulturforskare har ett bredare perspektiv på konst och kultur än vad som ryms i DKS. För mig är samhället och vardagslivet genomsyrat

2 2 av kulturella och estetiska verksamheter. Allt som människor gör och säger och uttrycker är inlärt i samspel med andra människor och format av den sociala och materiella bakgrunden. Erfarenheter, normer och värderingar delas mer eller mindre med andra. Hur man klär sig och inreder sitt hem har kulturella och estetiska/konstnärliga dimensioner, likaså hur man rör sig på gatan bland folk, hur man sköter sin trädgård eller hur man lägger makeup. Det är en konst att köra bil, laga mat och spela fotboll. Det finns en estetisk dimension i det mesta som vi håller på med. Alla är vi i denna breda mening konstnärer och kulturarbetare. Men jag har full förståelse för att detta sätt att resonera inte gillas av hårt arbetande konstnärer, som dessutom ekonomiskt har kniven på strupen. Och jag kan också leva mig in i den glädje och relativa trygghet som DKS-projekt skänker för hundratals konstnärer och kulturarbetare. Det finns alltså olika uppfattningar om vad konst och kultur är och vad det är bra för. Det betyder att DKS är en del av kampen om hur dessa begrepp ska definieras, just det som Jan-Kåre Breivik tar upp i sina båda kapitel om konst i skolan ur ett makt- och konfliktperspektiv. Ett genomgående tema är att DKS inte verkar välkomna kritik av sin verksamhet. Den framstår nästan som en helig ko. Och det kan man ju förstå med tanke på hur lågprioriterad kultursektorn annars är i samhällsekonomin. Men det ska förstås ändå inte hindra en öppen diskussion kring kulturpolitik och olika projektsatsningar. Bokens författare balanserar här försiktigt mellan sympati och kritik. Men bara att genom att tala om DKS med distanserande begrepp som begeistringsretorik och godhetsdiskurs kan de nog få en och annan kulturbyråkrat och konstnär att känna sig påhoppade. Jag känner igen denna balansgång från liknande undersökningar av kulturprojekt i Sverige, till exempel av Kulturrådets projekt att sprida kultur på mindre svenska orter under 1980-talet och av Södra Teaterns statliga uppdrag att arbeta för kulturell mångfald. Här var det också frågan om att framföra en inlindad kritik för att projektledningarna överhuvudtaget skulle lyssna på vad forskarna hade att säga. Mötet: var kommer barnen in? DKS beskrivs som ett möte mellan konstnärer och skolbarn. Vilka är det då som möts och vad händer? På ena sidan en vuxenvärld, representerad av kulturbyråkrater och konstnärer som vill ge skolbarn kulturella upplevelser som ska leda till ett bättre liv. På andra sidan barn och

3 3 ungdomar från olika bakgrunder och med olika grader av intresse för vad som presenteras. Däremellan lärare som är upptagna av läroplanens krav och av att hålla ordning på eleverna. De vuxna vill något med barnen i detta möte. De vill påverka och uppfostra, inspirera och utveckla, sätta gränser och befria. Barnen blir objekt för dessa ansträngningar. Men vad vill barnen själva, kan man undra, och vad gör de under och efter mötet? Barn kan ju av vuxna uppfattas som störande, krävande och oroande. Men de kan också uppfattas som ett slags konstnärer de också, naiva, påhittiga, gränsöverskridande, ifrågasättande och med en förmåga att se på det vanliga med nya ögon. I boken finns en del skildringar av barn som sitter stilla i bänkarna under musik- och teaterföreställningar, övervakade av sina lärare, eller som lägger sig på golvet i protest och sen lämnar lokalen, barn som applåderar och visar sin förtjusning eller som gäspar och är uttråkade. Vid några tillfällen beskrivs barn som mer aktiva och skapande, de tillverkar något tillsammans med en keramiker eller komponerar en opera under ledning av en musiker. Men på det hela taget verkar barnen mest ses som mottagare, som ofrivilliga konsumenter av konst och kultur. En viktig fråga är därför vilken motivation och vilka förutsättningar eleverna har att ta emot något i mötet med konstnärer. Barnen själva har inte bett om att de ska komma och har kanske liten anledning att vara intresserade. Fick de välja skulle många av dem förmodligen göra något annat. En annan av de stora frågorna här är hur skolbarnen påverkas av skolesekkens föreställningar och evenemang. Ambitionerna är ju väldigt höga när det gäller vad barnens skolväska ska fyllas med. Vad tar de med sig hem och ut i livet? Eller blir det bara en tandtrollsupplevelse? (Sen har vi, genom den här boken och flera andra undersökningar, ytterligare en part, nämligen forskarna som skriver om allt detta och som med sin kritiska forskarblick ska balansera mellan begeistrade byråkrater, brinnande, fattiga konstnärer, håglösa, artiga, entusiastiska eller upproriska barn och lärare med disciplineringsansvar och kunskapsöverförande uppgift.) Besökskultur I boken beskrivs DKS som ett slags besökskultur. Det är konstnärer och kulturarbetare som kommer på tillfälliga besök i skolvärlden. För att få veta mer om vad som utspelar sig under och efter dessa visiter skulle det behövas en starkare fokusering på vad konst och kultur i skolan betyder för skoleleverna och hur den tas emot. I en fortsatt diskussion om detta är det

4 4 viktigt att ta reda på vilket innehåll barnens egen hemsekk har, vad de har med sig hemifrån, det vill säga hur deras sociala och kulturella bakgrund ser ut och hur den inverkar på livet i skolan. Vet skolbarnen om att de möter DKS? Eller är det isolerade händelser som bryter in i skolvardagens rutiner? Vet barnen om de höga ambitionerna med att konst och kultur ska förändra deras liv? Är konstnärerna intresserade av hur barnen tar emot och gör något av deras föreställningar i livet på och utanför skolan? Försöker DKS-förvaltarna på något sätt ta reda på om deras projekt har den goda inverkan på barnen som de hoppas? Gör lärarna något av konstnärernas besök i det ordinarie skolarbetet? Spelar DKS någon roll i elevernas aktiviteter och relationer med varandra? Eller har de tankarna och känslorna på andra håll, som jag hade under filmen om tandtrollen? Kampen mellan gott och ont Om man tillämpar ett kamp- och konfliktperspektiv på DKS, som Jan-Kåre Breivik gör, vad är det då som blir tydligt? På ytan är det mesta så fantastiskt fint med alla miljoner till kulturprojekt, all entusiasm och alla konstnärer som kan försörja sig och ägna sig åt det som de brinner för. Samtidigt berättas litet försiktigt om spänningar, konflikter och dilemman. Vad innebär till exempel den självklara utnämningen av konst och kultur till något gott och berikande i sig själv? Det vet vi ju redan att konst och kulturarv lika gärna kan användas som vapen för onda ändamål (till exempel under Balkankrigen). Genom historien har konst använts för nationella eller klassbestämda intressen, för att förtrycka och för att upprätthålla skillnader. Den har också utnyttjats som propaganda för att förfalska verkligheten, för att upprätthålla hierarkier, dominans och maktordningar, vidare för att utestänga andra och behålla gamla privilegier. Även främlingsfientlighet har som bekant sina kulturella och konstnärliga uttrycksformer. Idén om att vi blir bättre människor bara av att lyssna på musik, gå på teater och titta på konst är därför kanske inte så välgrundad. (Radovan Karadžić var poet.) Även om förvaltarna av DKS inte har en så naiv uppfattning om vad konst kan åstadkomma, dess transformativa kraft, så drivs projektet av så mycket god vilja, entusiasm och höga ambitioner att man undrar om det kan vara annat än lyckosamt. Boken antyder att

5 5 det finns andra sätt att se på det. Kan det bero på att konst och skola är en paradoxal blandning? Först handlar det om att bestämma vad som är god konst för barn och unga. Vem ska bestämma det och hur går det till? Sen handlar det om slitningarna mellan konst och pedagogik, mellan upplevelse och kunskap. Medan konst ofta definieras som gränsöverskridande, något som bryter med det kända och bekanta, vardagslivets normalitet, och som söker efter det nya och annorlunda, är skolans uppgift att lära ut, disciplinera och upprätthålla ordningen. Men det finns ett område där DKS och skolan har en gemensam motståndare och det är i kampen mot kommersialism, populärkultur och dålig smak, det som många barn utsätts för eller själva väljer och som gärna demoniseras av både lärare och konstnärer. Om man vill så skulle man kunna se DKS som en form av exorcism mot allt ont i samhället som man vill skydda barnen från. Den goda viljan godhetsdiskursen är alltså en stark drivkraft i DKS. (Inte bara för att få barn att borsta tänderna.) Man vill som sagt ge skoleleverna något gott som ska bidra till deras personliga utveckling och höja deras livskvalitet. Men när man läser boken så blir man om och om igen påmind om den goda viljans paradoxer. Det innebär bland annat att barnens egna intressen, smaker och kompetenser förbises eller till och med nedvärderas. Var kommer barnen in, kan man undra. Det innebär också att graderingen av finkultur och fulkultur präglar DKS-arbetet genom smakkontroll och disciplinering. Jan-Kåre Breivik och andra i boken använder begrepp som kulturelitism och smakhierakier för att beskriva detta. En av de tuffare konklusionerna är att DKS bidrar till en förstärkning av kulturell hegemoni och reproducerar skolans likhetsinriktade identitetsdiskurs som en del av ett norskt medelklassprojekt. Det leder till att det avvikande och annorlunda blir kraftigt underkommunicerat. Betyder det att DKS själv är en del av en verksamhet som får vissa människor att känna tillhörighet, medan andra känner sig främmande och utestängda? Genom att ställa sådana frågor blir man medveten om en del oavsiktliga konsekvenser av den välmenande kulturmission som DKS representerar. Barns och ungas kreativitet Var är gatukonsten, graffitin, black metal och punken?, frågar Jan-Kåre Breivik avslutningsvis. Hur förhåller sig DKS till skolbarnens egna skapande verksamheter? Det som väcker min nyfikenhet allra mest som etnolog och kulturforskare när det gäller DKS är barnens (undanskymda) roll som konst- och kulturproducenter. Vad gör de som är

6 6 meningsfullt för dem själva och som de upplever som sina egna initiativ? På vilka sätt är de kreativa, uppfinningsrika, artistiska och experimentella? Med ett sådant perspektiv blir uppgiften att förena den kulturmissionära satsningen på att sprida god konst i skolan med att vara öppen för den spontana kulturella kreativiteten bland barn och ungdom. Det finns ju ett livligt kulturliv utanför de etablerade institutionerna och de vuxnas kontroll som präglas av ett gör det själv-tänkande. Vad pågår i den kulturella periferin som inte möter intresse från vuxenvärlden? Vilka nya tankemönster och livsstilar är i vardande? Det handlar om hur barn och unga testar gränser, prövar nya former och blandar genrer för skapande verksamhet. Så kan etablerade uppfattningar om vad kultur är och bör vara skakas om på ett fruktbart sätt. Barns och ungdomars nyfikenhet och passion tar sig konkreta uttryck i spontankulturrörelser : hemmaskapade videofilmer på YouTube, bloggande och digital story-telling och mycket annat i de sociala mediernas värld. Varje barngrupp är en rörlig scen för vildvuxna fantasier och lekar. Varje tonårsrum kan ses som en levande experimentverkstad. Här gror frön till framtida kulturmönster. Barn och unga lär sig och lånar idéer och uttrycksformer från varandra eller från medier, Internet och populärkultur. Idéerna kommunicerar de språkligt, musikaliskt, bildmässigt, kroppsligt eller materiellt. Det kan handla om dans och musik utanför etablerade scener, konst och sport som skapas i ögonblicket och på oväntade platser (inte bara graffiti, street dance, skateboard och parkour), foto och film som cirkulerar i olika kretsar, historieberättande och dramatisk gestaltning bland kompisar, datorer och motorer som kräver speciell kompetens, och naturligtvis alla aktiviteter på nätet men också om andra ting och sysslor som vi ännu inte känner till och inte förstår betydelsen av. De ungas kulturaktiviteter grundar sig inte sällan på en egenartad språklig förmåga; den är experimentell och prövande. Lekar, prat, gester och upptåg förmedlar budskap som är främmande för vuxenvärlden. Mötet mellan barn och unga från olika världsdelar skapar oförutsägbara korsningar av idéer och synsätt. För vuxenvärlden gäller det alltså att försöka upptäcka barns och ungas kreativitet i skiftande sociala miljöer. Då är det inte bara redan etablerade kulturformer som räknas, utan också sådana som är i sin linda och som kanske inte ens uppfattas som kultur. Hur ser morgondagens kulturliv ut och hur kommer det att utmanas från oväntade håll?

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Vilken kunskap ger konst?

Vilken kunskap ger konst? 1 Vilken kunskap ger konst? Den kulturelle skolesekken som ett både estetiskt och pedagogiskt projekt När konsten via Den kulturelle skolesekken (DKS) kommer till skolan möts skilda synsätt på vad som

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

MARIA. på torsdag i sal 3. MiniNYTT. 12-16 september

MARIA. på torsdag i sal 3. MiniNYTT. 12-16 september MARIA 12-16 september MiniNYTT Fotboll för tjejer på torsdag i sal 3 aktiviteter PÅ MMK 12 16 September LOKAL MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Aktiviteter Bakning Bakning Film Frukt 16.00 16.00 16.00

Läs mer

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar Estetiska programmet Inriktningar Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater PER BRAHEGYMNASIET Jag har kompisar som gått på skolan. Här är man i ett sammanhang, det finns en gemenskap som

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Välkomna till Teater Tamauer! Kontaktuppgifter. Hitta till oss

Välkomna till Teater Tamauer! Kontaktuppgifter. Hitta till oss Lärarhandledning Välkomna till Teater Tamauer! Teater Tamauer har funnits sedan 1994 och vi flyttade in på Hagateatern 2002 och satte upp vår första pjäs för barn 2003; Igelkotten och mullvaden. Vi har

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 K u l t u r p l a n 2 0 1 3 (revidering kulturplan 2009) Vision Under sin förskole och skoltid ska varje barn/ungdom Västerviks kommun möta ett

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB Mia Börjesson Auk socionom Fil mag. i socialt arbete Grundläggande Psykoterapeututbildning Diplomerad lösningsfokus korttids terapeut Handledare/veiledare Certifierad Coach ICF Mia Börjesson +46703058952

Läs mer

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009.

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Malmö stad Kultur för barn och unga Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Kultur för barn och unga, vill väcka barns och ungas lust

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER MER ELLER MINDRE? EN JÄMFÖRELSE MELLAN ÅR 2009 OCH 2011 2011 Simon Brouwers SAMMANFATTNING År 2009 genomförde Volante en undersökning med syftet att kartlägga scenkonstens

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser Vad får barn och ungdomar att gå till skolan igen när de redan tillbringat halva dagen där? Dagens barn och ungdomar kommer att leva ett liv som ställer stora krav på kreativitet,

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015.

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Skolplanscher väcker nostalgi hos många som känner igen dem från klassrummet

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

MARIA KLUBBNYTT. På torsdag kan 4:or prova. i sal 3. Ta chansen! (Nästa vecka är det 5:or och 6:ors tur.) 28 januari 1 februari

MARIA KLUBBNYTT. På torsdag kan 4:or prova. i sal 3. Ta chansen! (Nästa vecka är det 5:or och 6:ors tur.) 28 januari 1 februari MARIA KLUBBNYTT 28 januari 1 februari På torsdag kan 4:or prova i sal 3. Ta chansen! (Nästa vecka är det 5:or och 6:ors tur.) aktiviteter på MFK 28 jan 1 feb LOKAL MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Aktiviteter

Läs mer