Blir vi bättre människor av konst och kultur?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blir vi bättre människor av konst och kultur?"

Transkript

1 1 Blir vi bättre människor av konst och kultur? Den kulturelle skolesekken ur ett makt- och konfliktperspektiv Den kulturelle skolesekken (DKS) bygger på ett grundantagande om att konst bidrar till barns och ungas personliga utveckling och höjer deras livskvalitet. Är det så? I min kommentar till Jan-Kåre Breiviks båda kapitel i boken ska jag fundera litet kring den frågan. Tandtrollen som konstupplevelse När jag gick i skolan utanför Stockholm på 1950-talet minns jag ett tillfälle då vi under lektionstid i femte klass samlades i gympasalen för att se en film. Den handlade om tandtrollen Karius och Baktus. Det var två söta, fräkniga små troll som byggde bo i pojken Jans tänder, som han inte alls tyckte om att borsta. Därför passade hans mun särskilt bra för de små tandtrollen där de kände sig trygga. Här användes alltså en underhållande och konstnärlig film för att lära skolbarn tandvård. Det är möjligt att den korta (norska) tandtrollsfilmen inte skulle räknas som god konst av DKS-förvaltarna. Men några andra föreställningar av konst och kultur i deras mening kan jag inte minnas från skolåren om man inte räknar stunderna i skolbiblioteket då man kunde låna hem underbara böcker. Ingen teater, inga musikevenemang, inga konstnärer på besök. Men jag hade en lärarinna i tredje klass som under syslöjden läste högt ur en bok om Davy Crockett medan vi sydde gymnastikpåsar. Vad som är särskilt minnesvärt från filmen om tandtrollen är då gympasalen mörklades och vi killar kunde passa på att kittla tjejerna på bänkraden framför. För mig var det söta Monika i en ljusblå stickad tröja som var den stora upplevelsen. Kritiskt kulturperspektiv Detta minne väcker några frågor i anslutning till Jan-Kåre Breiviks diskussion om kampen om och för konsten i DKS. Vad innebär mötet i DKS mellan konst och skola, konstnärer och barn? Hur kan ett projekt med så goda avsikter alls vara problematiskt? Vad räknas som konst och kultur, och är det, som DKS framhåller, bara något fint och gott? Då ska man komma ihåg att jag som etnolog och kulturforskare har ett bredare perspektiv på konst och kultur än vad som ryms i DKS. För mig är samhället och vardagslivet genomsyrat

2 2 av kulturella och estetiska verksamheter. Allt som människor gör och säger och uttrycker är inlärt i samspel med andra människor och format av den sociala och materiella bakgrunden. Erfarenheter, normer och värderingar delas mer eller mindre med andra. Hur man klär sig och inreder sitt hem har kulturella och estetiska/konstnärliga dimensioner, likaså hur man rör sig på gatan bland folk, hur man sköter sin trädgård eller hur man lägger makeup. Det är en konst att köra bil, laga mat och spela fotboll. Det finns en estetisk dimension i det mesta som vi håller på med. Alla är vi i denna breda mening konstnärer och kulturarbetare. Men jag har full förståelse för att detta sätt att resonera inte gillas av hårt arbetande konstnärer, som dessutom ekonomiskt har kniven på strupen. Och jag kan också leva mig in i den glädje och relativa trygghet som DKS-projekt skänker för hundratals konstnärer och kulturarbetare. Det finns alltså olika uppfattningar om vad konst och kultur är och vad det är bra för. Det betyder att DKS är en del av kampen om hur dessa begrepp ska definieras, just det som Jan-Kåre Breivik tar upp i sina båda kapitel om konst i skolan ur ett makt- och konfliktperspektiv. Ett genomgående tema är att DKS inte verkar välkomna kritik av sin verksamhet. Den framstår nästan som en helig ko. Och det kan man ju förstå med tanke på hur lågprioriterad kultursektorn annars är i samhällsekonomin. Men det ska förstås ändå inte hindra en öppen diskussion kring kulturpolitik och olika projektsatsningar. Bokens författare balanserar här försiktigt mellan sympati och kritik. Men bara att genom att tala om DKS med distanserande begrepp som begeistringsretorik och godhetsdiskurs kan de nog få en och annan kulturbyråkrat och konstnär att känna sig påhoppade. Jag känner igen denna balansgång från liknande undersökningar av kulturprojekt i Sverige, till exempel av Kulturrådets projekt att sprida kultur på mindre svenska orter under 1980-talet och av Södra Teaterns statliga uppdrag att arbeta för kulturell mångfald. Här var det också frågan om att framföra en inlindad kritik för att projektledningarna överhuvudtaget skulle lyssna på vad forskarna hade att säga. Mötet: var kommer barnen in? DKS beskrivs som ett möte mellan konstnärer och skolbarn. Vilka är det då som möts och vad händer? På ena sidan en vuxenvärld, representerad av kulturbyråkrater och konstnärer som vill ge skolbarn kulturella upplevelser som ska leda till ett bättre liv. På andra sidan barn och

3 3 ungdomar från olika bakgrunder och med olika grader av intresse för vad som presenteras. Däremellan lärare som är upptagna av läroplanens krav och av att hålla ordning på eleverna. De vuxna vill något med barnen i detta möte. De vill påverka och uppfostra, inspirera och utveckla, sätta gränser och befria. Barnen blir objekt för dessa ansträngningar. Men vad vill barnen själva, kan man undra, och vad gör de under och efter mötet? Barn kan ju av vuxna uppfattas som störande, krävande och oroande. Men de kan också uppfattas som ett slags konstnärer de också, naiva, påhittiga, gränsöverskridande, ifrågasättande och med en förmåga att se på det vanliga med nya ögon. I boken finns en del skildringar av barn som sitter stilla i bänkarna under musik- och teaterföreställningar, övervakade av sina lärare, eller som lägger sig på golvet i protest och sen lämnar lokalen, barn som applåderar och visar sin förtjusning eller som gäspar och är uttråkade. Vid några tillfällen beskrivs barn som mer aktiva och skapande, de tillverkar något tillsammans med en keramiker eller komponerar en opera under ledning av en musiker. Men på det hela taget verkar barnen mest ses som mottagare, som ofrivilliga konsumenter av konst och kultur. En viktig fråga är därför vilken motivation och vilka förutsättningar eleverna har att ta emot något i mötet med konstnärer. Barnen själva har inte bett om att de ska komma och har kanske liten anledning att vara intresserade. Fick de välja skulle många av dem förmodligen göra något annat. En annan av de stora frågorna här är hur skolbarnen påverkas av skolesekkens föreställningar och evenemang. Ambitionerna är ju väldigt höga när det gäller vad barnens skolväska ska fyllas med. Vad tar de med sig hem och ut i livet? Eller blir det bara en tandtrollsupplevelse? (Sen har vi, genom den här boken och flera andra undersökningar, ytterligare en part, nämligen forskarna som skriver om allt detta och som med sin kritiska forskarblick ska balansera mellan begeistrade byråkrater, brinnande, fattiga konstnärer, håglösa, artiga, entusiastiska eller upproriska barn och lärare med disciplineringsansvar och kunskapsöverförande uppgift.) Besökskultur I boken beskrivs DKS som ett slags besökskultur. Det är konstnärer och kulturarbetare som kommer på tillfälliga besök i skolvärlden. För att få veta mer om vad som utspelar sig under och efter dessa visiter skulle det behövas en starkare fokusering på vad konst och kultur i skolan betyder för skoleleverna och hur den tas emot. I en fortsatt diskussion om detta är det

4 4 viktigt att ta reda på vilket innehåll barnens egen hemsekk har, vad de har med sig hemifrån, det vill säga hur deras sociala och kulturella bakgrund ser ut och hur den inverkar på livet i skolan. Vet skolbarnen om att de möter DKS? Eller är det isolerade händelser som bryter in i skolvardagens rutiner? Vet barnen om de höga ambitionerna med att konst och kultur ska förändra deras liv? Är konstnärerna intresserade av hur barnen tar emot och gör något av deras föreställningar i livet på och utanför skolan? Försöker DKS-förvaltarna på något sätt ta reda på om deras projekt har den goda inverkan på barnen som de hoppas? Gör lärarna något av konstnärernas besök i det ordinarie skolarbetet? Spelar DKS någon roll i elevernas aktiviteter och relationer med varandra? Eller har de tankarna och känslorna på andra håll, som jag hade under filmen om tandtrollen? Kampen mellan gott och ont Om man tillämpar ett kamp- och konfliktperspektiv på DKS, som Jan-Kåre Breivik gör, vad är det då som blir tydligt? På ytan är det mesta så fantastiskt fint med alla miljoner till kulturprojekt, all entusiasm och alla konstnärer som kan försörja sig och ägna sig åt det som de brinner för. Samtidigt berättas litet försiktigt om spänningar, konflikter och dilemman. Vad innebär till exempel den självklara utnämningen av konst och kultur till något gott och berikande i sig själv? Det vet vi ju redan att konst och kulturarv lika gärna kan användas som vapen för onda ändamål (till exempel under Balkankrigen). Genom historien har konst använts för nationella eller klassbestämda intressen, för att förtrycka och för att upprätthålla skillnader. Den har också utnyttjats som propaganda för att förfalska verkligheten, för att upprätthålla hierarkier, dominans och maktordningar, vidare för att utestänga andra och behålla gamla privilegier. Även främlingsfientlighet har som bekant sina kulturella och konstnärliga uttrycksformer. Idén om att vi blir bättre människor bara av att lyssna på musik, gå på teater och titta på konst är därför kanske inte så välgrundad. (Radovan Karadžić var poet.) Även om förvaltarna av DKS inte har en så naiv uppfattning om vad konst kan åstadkomma, dess transformativa kraft, så drivs projektet av så mycket god vilja, entusiasm och höga ambitioner att man undrar om det kan vara annat än lyckosamt. Boken antyder att

5 5 det finns andra sätt att se på det. Kan det bero på att konst och skola är en paradoxal blandning? Först handlar det om att bestämma vad som är god konst för barn och unga. Vem ska bestämma det och hur går det till? Sen handlar det om slitningarna mellan konst och pedagogik, mellan upplevelse och kunskap. Medan konst ofta definieras som gränsöverskridande, något som bryter med det kända och bekanta, vardagslivets normalitet, och som söker efter det nya och annorlunda, är skolans uppgift att lära ut, disciplinera och upprätthålla ordningen. Men det finns ett område där DKS och skolan har en gemensam motståndare och det är i kampen mot kommersialism, populärkultur och dålig smak, det som många barn utsätts för eller själva väljer och som gärna demoniseras av både lärare och konstnärer. Om man vill så skulle man kunna se DKS som en form av exorcism mot allt ont i samhället som man vill skydda barnen från. Den goda viljan godhetsdiskursen är alltså en stark drivkraft i DKS. (Inte bara för att få barn att borsta tänderna.) Man vill som sagt ge skoleleverna något gott som ska bidra till deras personliga utveckling och höja deras livskvalitet. Men när man läser boken så blir man om och om igen påmind om den goda viljans paradoxer. Det innebär bland annat att barnens egna intressen, smaker och kompetenser förbises eller till och med nedvärderas. Var kommer barnen in, kan man undra. Det innebär också att graderingen av finkultur och fulkultur präglar DKS-arbetet genom smakkontroll och disciplinering. Jan-Kåre Breivik och andra i boken använder begrepp som kulturelitism och smakhierakier för att beskriva detta. En av de tuffare konklusionerna är att DKS bidrar till en förstärkning av kulturell hegemoni och reproducerar skolans likhetsinriktade identitetsdiskurs som en del av ett norskt medelklassprojekt. Det leder till att det avvikande och annorlunda blir kraftigt underkommunicerat. Betyder det att DKS själv är en del av en verksamhet som får vissa människor att känna tillhörighet, medan andra känner sig främmande och utestängda? Genom att ställa sådana frågor blir man medveten om en del oavsiktliga konsekvenser av den välmenande kulturmission som DKS representerar. Barns och ungas kreativitet Var är gatukonsten, graffitin, black metal och punken?, frågar Jan-Kåre Breivik avslutningsvis. Hur förhåller sig DKS till skolbarnens egna skapande verksamheter? Det som väcker min nyfikenhet allra mest som etnolog och kulturforskare när det gäller DKS är barnens (undanskymda) roll som konst- och kulturproducenter. Vad gör de som är

6 6 meningsfullt för dem själva och som de upplever som sina egna initiativ? På vilka sätt är de kreativa, uppfinningsrika, artistiska och experimentella? Med ett sådant perspektiv blir uppgiften att förena den kulturmissionära satsningen på att sprida god konst i skolan med att vara öppen för den spontana kulturella kreativiteten bland barn och ungdom. Det finns ju ett livligt kulturliv utanför de etablerade institutionerna och de vuxnas kontroll som präglas av ett gör det själv-tänkande. Vad pågår i den kulturella periferin som inte möter intresse från vuxenvärlden? Vilka nya tankemönster och livsstilar är i vardande? Det handlar om hur barn och unga testar gränser, prövar nya former och blandar genrer för skapande verksamhet. Så kan etablerade uppfattningar om vad kultur är och bör vara skakas om på ett fruktbart sätt. Barns och ungdomars nyfikenhet och passion tar sig konkreta uttryck i spontankulturrörelser : hemmaskapade videofilmer på YouTube, bloggande och digital story-telling och mycket annat i de sociala mediernas värld. Varje barngrupp är en rörlig scen för vildvuxna fantasier och lekar. Varje tonårsrum kan ses som en levande experimentverkstad. Här gror frön till framtida kulturmönster. Barn och unga lär sig och lånar idéer och uttrycksformer från varandra eller från medier, Internet och populärkultur. Idéerna kommunicerar de språkligt, musikaliskt, bildmässigt, kroppsligt eller materiellt. Det kan handla om dans och musik utanför etablerade scener, konst och sport som skapas i ögonblicket och på oväntade platser (inte bara graffiti, street dance, skateboard och parkour), foto och film som cirkulerar i olika kretsar, historieberättande och dramatisk gestaltning bland kompisar, datorer och motorer som kräver speciell kompetens, och naturligtvis alla aktiviteter på nätet men också om andra ting och sysslor som vi ännu inte känner till och inte förstår betydelsen av. De ungas kulturaktiviteter grundar sig inte sällan på en egenartad språklig förmåga; den är experimentell och prövande. Lekar, prat, gester och upptåg förmedlar budskap som är främmande för vuxenvärlden. Mötet mellan barn och unga från olika världsdelar skapar oförutsägbara korsningar av idéer och synsätt. För vuxenvärlden gäller det alltså att försöka upptäcka barns och ungas kreativitet i skiftande sociala miljöer. Då är det inte bara redan etablerade kulturformer som räknas, utan också sådana som är i sin linda och som kanske inte ens uppfattas som kultur. Hur ser morgondagens kulturliv ut och hur kommer det att utmanas från oväntade håll?

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

Historien om mitt liv so far

Historien om mitt liv so far Historien om mitt liv so far Namn: Din första tid på högstadiet ska du ägna åt eftertanke och reflektion. Det är alltid bra att ta sig en funderare över hur man är som person, hur man har förändrats genom

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Dags att prata om

Dags att prata om 2016-10-28 Dags att prata om De flesta övergrepp kommer aldrig till myndigheternas kännedom! Knappt en av tio har anmält övergreppen De flesta berättar för någon Tonåringar berättar oftast för en kompis

Läs mer

Vi går på teater. en lärarhandledningdn

Vi går på teater. en lärarhandledningdn Vi går på teater en lärarhandledningdn Teater är som ett hantverk, det fungerar inte om inte alla inblandade kämpar på för att få fram den levande produkten. När det väl funkar blir det en häftig känsla.

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och

Läs mer

Centralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg.

Centralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg. RÖRELSE OCH DRAMA Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används i en mängd sammanhang, har olika

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 3 VERKSAMHETSIDÉ sid 4 styrdokument sid 4 vision sid 5 FÖRSKOLANS UPPDRAG sid 6 förskolans uppdrag sid 6 profil sid 8 lek sid 9

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Handlingsplan Skapande skola 15-16 Handlingsplan Skapande skola 15-16 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2016-09-12 119 Ansvarig: Kulturchef Revideras: Vid behov Följas

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Diskussionsfrågorna är förslag till ämnen, förmodligen har eleverna även andra frågor att ta upp efter föreställningen.

LÄRARHANDLEDNING. Diskussionsfrågorna är förslag till ämnen, förmodligen har eleverna även andra frågor att ta upp efter föreställningen. LÄRARHANDLEDNING Don Quijote - Riddaren av den sorgliga skepnaden av Pelle Öhlund Efter Miguel de Cervantes roman Den snillrike riddaren Don Quijote Till läraren: Det lämpligaste är att använda handlingsbeskrivningen

Läs mer

Frågor och svar från inflytandeworkshopen i Linköping den 27 oktober 2012

Frågor och svar från inflytandeworkshopen i Linköping den 27 oktober 2012 i Östergötland den 27 oktober 2012 Deltagare Emma Palmkvist, 24 år, Linköping Ellinor Sundberg, 19 år, Finspång Mimmi Rosell, 24 år, Mjölby Diana Jonsson, 21 år, Åtvidaberg Emma Petersson, 18 år, Åtvidaberg

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik

Läs mer

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009.

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Malmö stad Kultur för barn och unga Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Kultur för barn och unga, vill väcka barns och ungas lust

Läs mer

Förskoleklassens verksamhetsplan

Förskoleklassens verksamhetsplan Förskoleklassens verksamhetsplan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande citat

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Årsberättelse

Årsberättelse Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer