Underlag till hemlö shetsstrategi fö r Stöckhölms Stad Slutrappört. Utredare: Marie Nordfeldt, Ersta Sköndal högskola Jonas Wiklund, Stockholms stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlag till hemlö shetsstrategi fö r Stöckhölms Stad Slutrappört. Utredare: Marie Nordfeldt, Ersta Sköndal högskola Jonas Wiklund, Stockholms stad"

Transkript

1 Underlag till hemlö shetsstrategi fö r Stöckhölms Stad Slutrappört Utredare: Marie Nordfeldt, Ersta Sköndal högskola Jonas Wiklund, Stockholms stad 1

2 Uppdraget I socialnämndens verksamhetsplan för 2012 anges att nämnden ska ta fram en samlad strategi för stadens hemlöshetsarbete. En utredning ska genomföras som syftar till att undersöka och komma med förslag på hur arbetet kan utvecklas inom en rad områden som berör hemlöshetsproblematiken. En promemoria om Hemlöshetsarbetet i Stockholms stad sammanställdes av Socialförvaltningen och denna låg till grund för det fortsatta utredningsarbetet (Stockholms stad ) De målgrupper som pekas ut för det fortsatta utredningsarbetet är: Familjer med osäkra boendeförhållanden Unga hemlösa eller i riskzon för att bli hemlösa Äldre hemlösa Hemlösa med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk/fysisk ohälsa Områden som omfattas av uppdraget är att belysa organiseringen av stadens arbete mot hemlöshet, vilket innefattar det vräkningsförebyggande arbetet, frivilligorganisationernas roll samt att föreslå system för uppföljning av hemlöshetsområdet. Vidare, att belysa utvecklingen av kunskap och evidens. I den föreliggande rapporten presenteras en sammanställning av den utredning som genomförts under september 2012 till februari Rapporten utmynnar i förslag på punkter att omfatta i en kommande strategi samt i en handlingsplan för att genomföra strategin. Stockholm

3 Innehåll Uppdraget Inledning - hemlöshet som ett wicked problem... 6 Varför är man hemlös?... 7 En problematik som skär genom fler politikområden... 8 Hemlöshet i ett fattigdomsperspektiv... 8 Komplexa och komplicerade interventioner... 9 Bostad som mål eller medel Metoder och evidens Mot en strategi för Stockholms stad Vad är en strategi? Exempel på strategier i andra länder Norge Danmark/Köpenhamn Finland Andra europeiska länder England Hur ska Stockholms strategi arbetas fram? Avgränsningar Definitioner och begrepp En utblick hemlöshet som en aktuell fråga på EU-nivå Innovationer efterfrågas Hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem Kommunens ansvar för bostadsförsörjning Ägardirektiven Den sekundära bostadsmarknaden Socialtjänstens ansvar och organisering Tillhörighet och riktlinjer Ansvarsfördelning mellan kommunövergripande verksamheter och stadsdelar Enheten för hemlösa Den lokala situationen i Stockholm Hemlösheten i Stockholm omfattning och struktur Förändring över tid Beläggning på härbärgen Kartläggning av familjer med osäkra boendeförhållanden Utvecklingen av försörjningsstöd Vräkningar

4 Socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem Stockholms bostadsmarknad och fördelning av bostäder Förändringar av upplåtelseformer Segregation och segmentation i Stockholm Hyresmarknaden i Stockholm Hyresvärdars krav Bostadsförmedlingen och kötider Förbigångna samt ej godkända köande Hårdare praxis när det gäller förturer Andrahandsmarknaden Stiftelsen Hotellhem i Stockholm (SHIS) Grupper i fokus för utredningen Långvarigt hemlösa med en komplex problematik Äldre hemlösa Unga vuxna Familjer med osäkra boendeförhållanden Barnperspektivet - barn på härbärgen, vandrarhem eller hotell Invandring/integration och hemlöshet EBO Boenden, andra insatser och förebyggande arbete Boendetrappan Tränings- och försökslägenheter Boendeinsatser inom boendetrappan Härbärgen och Tak över huvudet-garantin Bostad först Dagverksamheter Botorg för unga vuxna Förebyggande arbete Vräkningsförebyggande arbete Budget- och skuldrådgivning Skuldsanering Vad gör stadsdelarna lika och olika? Utveckling av boendeinsatser Frågan om samverkan och glapp mellan verksamheter Hinder för samverkan och glapp mellan verksamheter De ideella organisationernas roll Arbete och sysselsättning

5 13. Slutsatser och rekommendationer Tankar inför strategiarbetet Referenser Internetkällor Tidningsartiklar

6 1. Inledning - hemlöshet som ett wicked problem Hemlöshet är ett samhällsproblem som uppmärksammats i olika perioder över tid. I Stockholm har det varit en aktuell fråga under större delen av 2000-talet och ett flertal kartläggningar och utredningar har genomförts. På den nationella nivån fanns en strategi mellan åren 2007 och 2009 som Socialstyrelsen hade i uppdrag att genomföra. Någon ny nationell strategi har inte formulerats, istället har regeringen tillsatt en nationell samordnare som arbetar med dialog och stöd gentemot kommunerna. (www.regeringen.se/sb/d/16544). Samtidigt har också Länsstyrelserna fått ett regeringsuppdrag som innebär att stödja kommunerna i arbetet med att motverka hemlöshet. (Länsstyrelserna 2012). Denvall, m fl (2011, s 23f) menar att hemlösheten kan beskrivas i termer av ett wicked problem, det vill säga ett elakt och svårbemästrat problem. Det är en typ av problem som samtidigt berör flera samhällssektorer, organisationer, myndigheter och nivåer i samhället. Det är också ett problem som skär genom flera politikområden och som har varit motståndskraftigt mot lösningar. Denvall, m fl (ibid, s 24) pekar vidare på det finns olika sätt att förstå hemlösheten, t.ex. som ett bostadspolitiskt problem (Swärd 2008), kunskapsproblem (Socialstyrelsen 2009a), organiseringsproblem (Knutagård 2009), moraliskt problem (Sahlin 1996), vräkningsproblem (Holmdahl 2009), normaliseringsproblem (Löfstrand 2005) eller som ett samverkansproblem (Socialstyrelsen 2010b). Andra kännetecken på wicked problems är till exempel att de är svåra att formulera tydligt. (Rittel & Webber 1973). Detta stämmer också väl in på hemlöshetsproblematiken där diskussioner om definitioner är ständigt närvarande. Kartläggningar, utredningar och den forskning som studerar och analyserar bostadslöshet/hemlöshet präglas av ständiga problem med att definiera och avgränsa vem/vilka situationer som innebär att en person/familj befinner sig i en situation av hemlöshet. Det finns inget tydligt och definitivt kriterium för gränsen mellan utanför respektive inne på bostadsmarknaden (Sahlin, 1992) och definitioner skiljer sig mellan olika platser och förändras över tid. Begrepp och definitioner är emellertid inte neutrala utan återspeglar olika aktörers intressen, problemuppfattningar och främjande av åtgärder. Inom hemlöshetsområdet har det länge förts vad man kan kalla för en definitionskamp. (Hansen Löfstrand & Nordfeldt 2007). Ett sätt att betrakta gränsen mellan bostad och bostadslöshet/hemlöshet är som en skala med olika positioner av stark eller svag förankring på bostadsmarknaden (Gullberg & Börjeson 2000) som kan uttryckas i besittningsförhållanden och standard (se Sahlin 1997, 2005). Man kan på detta sätt beskriva hemlöshet/bostadslöshet som ett dynamiskt fenomen, det vill säga att det inte är ett statiskt tillstånd utan att individer och familjer förflyttar sig mellan perioder av att ha bostad, bo i olika former av boenden eller institutionella arrangemang (Minnery and Greenhalgh 2007). I ett dynamiskt synsätt refereras till hemlöshetskarriärer (Löfstrand 2005), stigar (pathways) eller banor (trajectory) till hemlöshet (Minnery and Greenhalgh 2007; Swärd 2008), där strukturella förhållanden såsom bostadskris och brister inom hjälpsystemen i kombination med utlösande faktorer i en persons liv såsom till exempel separationer, arbetslöshet, missbruk kan leda till att man befinner sig allt längre ifrån den ordinarie bostadsmarknaden. Hemlöshet har även i ökande grad kopplats till uttrycket social exklusion och betraktas som en aspekt av eller uttryck för en social exkludering som även omfattar andra delar av samhällslivet (se t ex Anderson & Sim 2000). Clapman och Evans (2000) menar att det finns en stark koppling mellan hemlöshet och social exkludering som verkar åt bägge hållen. Det vill säga att det finns en stor risk att hemlösa även är exkluderade från andra samhällsarenor, men att det också är 6

7 sannolikt att hemlöshet drabbar personer som lever i en socialt och ekonomiskt utsatt situation; The demographics of homelessness are also the demographics of poverty. (Clapman & Evans 2000, s 82). De grupper som Clapman och Evans lyfter fram är arbetslösa, ensamstående föräldrar och personer som tillhör etniska minoriteter (se även Shinn 2007). De menar dock att fattigdom i sig inte förklarar hemlöshet men att A cocktail of circumstances is then often involved, but poverty is the common determinator. Svaga positioner på olika samhällsarenor kan också förstärka varandra. En svag ställning på arbetsmarknaden kan utgöra ett hinder för att etablera sig på bostadsmarknaden och att vara bostadslös kan innebära problem med att söka och få ett arbete. Nordfeldt och Olsson (2006) har benämnt sådana relationer mellan en svag socioekonomisk ställning och en svag förankring på arbetsmarknad och bostadsmarknad som cirklar av förstärkande utanförskap. Vi återkommer till dessa diskussioner i utredningen. Varför är man hemlös? Orsakerna till varför en person eller en familj befinner sig i en situation av hemlöshet kan vara många. Förklaringar kan sökas på flera olika nivåer. När det gäller att försöka finna förklaringar till hemlöshet/bostadslöshet har forskningen rört sig från en uppdelning i strukturella bostadsrelaterade perspektiv och individuella, mer asocialitetsfokuserade perspektiv (jfr Sahlin 1992), mot att söka förklaringar i sammansatta orsakssamband på strukturell, institutionell respektive individuell nivå. De amerikanska kulturgeograferna Woch och Dear (1993) utvecklade i början av 1990-talet en modell för att kombinera en strukturella med individuella förklaringsansatser. Wolch och Dear beskrev hemlösheten som en process där ekonomiska, demografiska, välfärds- och bostadspolitiska förändringar resulterar i att människor hamnar i riskzonen för att bli hemlösa, Wolch och Dear benämnde detta protohemlösa. Alla protohemlösa hamnar dock inte i en situation av hemlöshet utan denna process är beroende av individuella omständigheter och utlösande faktorer. Wolch och Dear (ibid) lyfte också fram betydelsen av att betrakta hemlösheten som en process och inte en statisk situation. I sin modell kategoriserade de tre grupper; tillfälligt hemlösa, periodvis hemlösa samt kroniskt hemlösa. Wolch och Dear bidrog på detta sätt med en förklaringsmodell som gav möjligheter att söka förklaringar på olika nivåer, där strukturella förhållanden och förändringar samvarierar med faktorer på den individuella nivån. Edgar och Meert (2005) och i senare omarbetning av Benjaminsen (2009) presenterar en matris med fyra nivåer som de menar bör tas i beaktande när man diskuterar orsaker till hemlöshet. De olika nivåerna samspelar med varandra och skapar sårbarhet för individers/familjers exkludering från bostadsmarknaden. I tidigare forskning har man framför allt diskuterat strukturella faktorer i förhållande till sårbarhet på den individuella nivån. I denna flerdimensionella matris inkluderas den institutionella nivån det vill säga de sociala insatser som görs inom den offentliga sektorn, men även privata initiativ och den ideella sektorns insatser. Det är främst på denna nivå som den föreliggande utredningen har sin fokus. I matrisen tar man även upp den relationella nivån, det vill säga en persons sociala relationer som både kan ha en påverkan på risker att hamna i en situation av hemlöshet men även för möjligheter till en återetablering på bostadsmarknaden. 7

8 Figur 1. Fyra nivåer av faktorer som påverkar Nivå Strukturell Institutionell Relationell Individuell Sårbarhetsfaktorer Bostadsmarknad Arbetsmarknad Segregation Serviceutbud Boendealternativ Familj Civilstånd Socialt umgänge Missbruk, kriminalitet, psykisk och/eller fysisk ohälsa, funktionshinder, ålder/kön, immigrationserfarenhet/etnicitet. (Källa: Förenklad tolkning av Benjaminsen 2009, samt Edgar & Meert 2005). En problematik som skär genom fler politikområden Ovan diskuteras förklaringsansatser till hemlöshet som omfattar såväl det bostadspolitiska som det socialpolitiska området. Hemlöshetens komplexitet skär dock genom fler politikområden, vilket kommer att framgå i beskrivningarna nedan av situationen i Stockholm. Det finns en nära koppling mellan arbetslöshet och bostadslöshet, även om det inte finns några enkla samband på ett strukturellt plan mellan en ökad arbetslöshet och en ökad hemlöshet. Men på det individuella planet innebär avsaknad av en inkomst från arbete att man från många hyresvärdars sida inte kommer ifråga för ett förstahandskontrakt. Av dem som ingår i Socialstyrelsens respektive Stockholms stads kartläggningar av hemlösa är det få som försörjer sig på lönearbete. I Socialstyrelsens kartläggning från 2011 framgår att ytterst få av de hemlösa personerna 5 procent - försörjer sig genom lönearbete, istället är ekonomiskt bistånd en vanlig inkomstkälla (Socialstyrelsen 2011). Vikten av återintegrering på arbetsmarknaden för personer som varit långvarigt hemlösa togs upp redan i den nationella Kommittén för hemlösas slutbetänkande 2001 (SOU 2001:95). En utveckling är också allt fler personer med immigrationserfarenhet riskerar att eller befinner sig situationer av hemlöshet. Detta innebär att hemlöshet även är en fråga som bör kopplas till flykting- och integrationspolitik. (Se Edgar, m fl. 2004, EJH 2012). Hemlöshet i ett fattigdomsperspektiv Som nämndes ovan finns en tydlig koppling mellan fattigdom och hemlöshet. I kartläggningar av hemlöshet framkommer, som nämndes tidigare, att få personer försörjer sig av lön från ett förvärvsarbete, istället är ekonomiskt bistånd ett dominerande försörjningssätt. 8

9 Om fattigdomen ökar eller minska i Sverige handlar om hur man väljer att definiera. I Social rapport 2010 konstateras att fattigdomen i relativa termer har ökat på grund av ökade inkomstklyftor medan fattigdom i absoluta termer har minskat på grund av ökade realinkomster. Andelarna av befolkningen i absolut fattigdom är betydligt högre för ensamboende, unga vuxna och för personer som invandrat, speciellt nyanlända. Många lämnar fattigdom efter kort tid men vissa är långvarigt fattiga. Varaktigheten i fattigdom är längre bland utrikesfödda. Social rapport konstaterar vidare att risken för fattigdom är högre för dem som växt upp i ett hushåll som präglats av ekonomisk fattigdom. (Social rapport 2010). I en rapport om ekonomisk utsatthet bland barn i Sverige framgår att andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll minskade från 13,0 till 12,7 procent mellan år 2009 och 2010, men jämfört med år 2008 lever fler barn i ekonomiskt utsatta hushåll år Skillnader i ekonomisk utsatthet mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är fortsatt markant. Bland barn med utländsk bakgrund är risken att leva i ett fattigt hushåll drygt fem gånger så hög jämfört med barn med svensk bakgrund. Ekonomisk utsatthet är enligt rapporten i synnerhet påfallande bland barn med båda föräldrarna utrikesfödda eller där barnen och deras familjer kommit till Sverige under senare år. Bland barn till ensamstående föräldrar är risken för ekonomisk utsatthet är mer än tre gånger så hög än bland barn till samboende föräldrar, 28,5 respektive 8,6 procent år En slutsats i rapporten är att störst risk för ekonomisk utsatthet för barn återfinns i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. (Salonen 2012). Komplexa och komplicerade interventioner Denvall m fl (2011, s 25) konstaterar att hemlöshetsområdet präglas av komplexa interventioner. Uttrycket intervention avser förebyggande, behandlande och åtgärdande insatser. Komplexiteten finns på olika nivåer, såväl den övergripande politiska som på den organisatoriska nivån och kan ta sig uttryck i de direkta mötena mellan till exempel en socialarbetare och en hemlös person/familj. Interventionen som involverar flera specialiserade organisationer innebär också en komplexitet, särskilt vad gäller samverkan mellan olika aktörer eller enheter inom en organisation. Denvall m fl (2011, s 25) menar att Varje organisation sitter då på sin bit av lösningen, men på grund av skilda uppdrag och varierande logiker försvåras deras möjligheter till samverkan. Interventioner som riktas mot detta slags problem är vanligen även de komplexa till sin natur. De kan kräva omfattande samordning, interventionerna är svåra att styra och feedback under processen påverkar resultaten på ett ofta oförutsägbart sätt. Om ett samhällsproblem uppfattas som komplext är det hart när omöjligt att designa en intervention och vara säker på dess utfall. Denvall m fl. (ibid) gör en uppdelning i enkla, komplicerade respektive komplexa interventioner och illustrerar detta med hjälp av de projekt som omfattades av den utvärderingsstudie som ligger till grund för Denvall, m fl rapport. 9

10 Figur 2. Enkla, komplicerade och komplexa interventioner Enkla interventioner Komplicerade interventioner Tak över huvudet. Budgetrådgivning. Ekonomiskt bistånd. Förhindra vräkning. Komplexa interventioner Samordning mellan aktörer för att implementera en gemensam intervention. En väg in hos en myndighet. (Källa: Denvall, m fl, 2011, s 26). Utredning av hälsostatus hos en hemlös person. Genomföra en kartläggning av hemlöshet i en kommun. Tillämpa kunskap från utvärdering eller behovsanalys. Utforma en hemlöshetsstrategi och förändra politiskt. Säkra bostadsförsörjning för hushåll med svag position på bostadsmarknaden. I föreliggande rapport kommer vi att återvända till dessa resonemang, då samtliga faktorer som nämns i sammanställningen ovan såväl enkla som komplicerade och komplexa - på olika sätt återkommit under utredningens gång, bland annat i de samtal vi fört med olika aktörer. De ingår alla i Stockholms stads repertoar av olika interventioner inom hemlöshetsfältet. En utvecklingstrend inom socialtjänsten under de senaste decennierna är att det skett en ökad specialisering av verksamheterna. Inom hemlöshetsfältet är detta kanske tydligast i särskilda projekt som utvecklas för att motverka hemlöshet. Men specialiseringen gäller även sociala problem som ekonomiskt bistånd, arbete med barn och familjer och missbruksärenden. En effekt av specialiseringen är att personalen ofta är indelade i olika grupper för till exempel försörjningsstöd, barn och familj, ungdomsgrupper och vuxengrupper (se Denvall, m fl 2011, s53f). Ett tidigt exempel på specialisering inom hemlöshetsfältet är etableringen av Specialbyrån för bostadslösa män 1968, numera Enheten för hemlösa. Specialisering är vanligare i större än i mindre kommuner. Såväl positiva som negativa konsekvenser lyfts fram av utvecklingen mot ökad specialisering. Å den ena sidan kan det innebära att socialarbetare blir mer kunniga inom speciella områden. Å den andra sidan kan det medföra en komplikation för brukare med flera problem som måste ha många myndighetskontakter och möta många socialsekreterare, vilket innebär en risk för att hamna mellan stolarna (se Denvall, m fl. 2011, Bergmark & Lundström 2007). Bostad som mål eller medel De modeller som används idag i de svenska kommunerna när det gäller hemlösa personer som har en komplex problematik, brukar sammanfattas i uttrycken boendetrappor och Bostad först. Den förra är den mest förekommande och traditionella metoden medan Bostad först har tillkommit på försök under de senare åren och finns ännu enbart i en mindre skala. En väsentlig skillnad som brukar påpekas mellan dessa är att de bygger på skillnader i utgångspunkter; om bostaden ses som ett mål i sig eller utgör ett medel för att en person till exempel ska bli drogfri. Valet mellan dessa utgångspunkter bostad som mål eller bostad som 10

11 medel påverkar vilka metoder som dominerar. Socialstyrelsen påpekar dock att ingen av modellerna boendetrappa eller Bostad först är i praktiken renodlad utan stora variationer förekommer i tillämpningar (Socialstyrelsen 2010b), vilket också blir tydligt i Stockholms fall. Inom hemlöshetsfältet i Stockholm finns även ett utbud av andra typer av tillfälliga bostäder som inte ingår som steg i en boendetrappa, såsom hotell- och vandrarhem. Internationell forskning ger stöd för att en stabil och permanent boendesituation, kompletterad med individuellt behovsanpassat stöd, är det bästa sättet att även på längre sikt motverka hemlöshet. Forskningen pekar mot att de flesta kan behålla en permanent bostad om de har tillgång till adekvat socialt stöd. Ett stabilt boende kan också vara en förutsättning för att vård och stöd ska ha effekt, vilket innebär att stabilitet i boendet har ett värde i sig. (Socialstyrelsen 2010b, s 7). Metoder och evidens Brist på, och behov av, metoder i arbetet mot hemlöshet har framhållits under en längre tid. Titeln för Martin Börjesons avhandling från 2005 Vi vet inte vilka metoder vi ska använda tycks ständigt aktuell inom hemlöshetsområdet. Avsaknad av kunskap om hur man skall komma till rätta med hemlöshetsproblemet kan ha flera förklaringar. Dels det faktum att det handlar om en komplex problematik där det inte finns några enkla standardlösningar att ta till. Men Börjeson (2005) påpekar också att såväl tilltron till kunskap som en möjlig väg att lösa hemlösheten som de faktiskt strävanden att öka kunskapen inom området har skiftat över tid. Behovet av kunskap och utveckling av verkningsfulla metoder har förts fram i allt högre grad i relation till hemlöshetsproblematiken under 2000-talet. Det var något som påpekades redan i Kommittén för hemlösas slutbetänkande från 2001, där behovet togs upp av kunskap och metodutveckling på lokal nivå upp (SOU 2001:95). Socialstyrelsen (2010b) framhåller i sin vägledning till kommunerna En fast punkt. Vägledning om boendelösningar för hemlösa personer att det är viktigt att utveckla metoder i arbetet mot hemlöshet. Samt, att dessa dokumenteras, följs upp och utvärderas. Intresset för utveckling av verkningsfulla metoder inom hemlöshetsfältet går i linje med en ökad fokus på evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. I en evidensbaserad praktik framhålls det som viktigt att sammanväga brukares erfarenheter, professionell expertis och vetenskaplig kunskap (se vidare t ex SOU 2008:18, Oscarsson 2009). 11

12 Figur 3. Evidensbaserad praktik och lokalt beslutsfattande i förhållande till hemlöshetsfältet Individens önskemål och behov Lokala villkor och omständigheter Evidens från forskningen A: Befintligt program, exempelvis boendetrappa Vad klarar de? Vad vill de? Med mera. Konsekvenser: Budget? Personal? Lokala rutiner? Lagar och regler? Med mera Stöd: Vetenskapliga utvärderingar? Översikter? Sammanvägt val? B: Nytt program, exempelvis Bostad först Vad klarar de? Vad vill de? Med mera. Konsekvenser: Budget? Personal? Lokala rutiner? Lagar och regler? Med mera. Stöd: Vetenskapliga utvärderingar? Översikter? Val??? (Källa Socialstyrelsen 2010b, s 39, hämtad från Anttila & Fish 2008) Internationell litteratur kan ge användbara insikter för hur man kan utveckla konkreta insatser men man måste vara försiktig med att övergeneralisera resultaten. Det är inte säkert att en intervention som visar sig vara effektiv för en specifik grupp, nödvändigtvis är det för en annan grupp. Eller, fungera i en annan kontext där välfärdens utformning såsom sociala rättigheter och den tillgängliga servicen ser annorlunda ut. (Johnsen & Teixeira 2010). Linjära modeller är de vanligaste i den så kallade västvärlden för att bekämpa hemlöshet, vilket omfattar USA, Europa och Australien. Den mest kända är vårdkedjan ( Continuum of care ), vilket är en vanlig modell till exempel i USA. En generell definition är enligt Blid (2008, s 23) att vårdkedjor innebär en samordning av olika insatser som inkluderar behandlingsboende och olika slags temporära boendeinsatser som på sikt skall leda fram till en egen bostad. I praktiken varierar vårdkedjor mellan olika platser, till exempel när det gäller betoning på vård- respektive boendeinsatser, men de bygger på en progression mot en mer normal bostad, från härbärgen via genomgångsbostäder och boendeformer med stöd till en egen bostad. (se vidare Blid a.a.). Den svenska modellen boendetrappan går i linje med detta även om metaforen indikerar att man går uppför. Ju högre upp man klättrar i trappan desto bättre blir villkoren för boendet i termer av fysisk standard, självständighet och besittningsskydd. (se Johnsen & Teixeira a.a., Sahlin 2005). Både vårdkedjan och boendetrappan bygger på tankar om normalisering och att man skall tränas i att bo för att klara eget boende. Modellerna grundar sig således på synsättet behandling först. En kritik mot linjära modeller med progression är att de inte alltid är rationella och i linje med vissa klienters komplexa behov och varierande processer när det gäller att återhämta sig från psykisk ohälsa. (Se Blid a.a., Johnsen & Teixeira a.a.) När det gäller den svenska varianten av den linjära modellen boendetrappan saknas forskning eller utvärderingar som påvisar att den uppfyller sitt mål det vill säga att minska hemlösheten. (Sahlin 1996, 2005). Källmén och Blid (2012) påpekar dock att det finns studier som visar att en version av boendetrappan, med ett mer uttalat vård- och behandlingsinnehåll för varje av de olika stegen, kan hjälpa människor att få ett stabil boende och att samtidigt få vård och behandling för andra problem, såsom missbruk eller psykisk ohälsa. (Se t ex Rosenheck m. fl. 2003, Milby m. fl. 2005; Wong m fl.,2006, Higgins et al. 2008, Socialstyrelsen 2009b; Anttila m. fl. 2010). 12

13 Figur 4. Tre modeller för interventioner Normaliseringsmodellen Vårdkedja Trappstegsmodellen Mål Flytt till eget boende i en egen lägenhet Självständigt boende efter en mellanliggande fas innan eget boende Metod Individbaserat stöd Nivåer av interventioner under en bestämd mellanliggande period innan självständigt boende Ideologi Hemlösa har samma behov som andra personer, men vissa behöver stöd för att uppnå livskvalitet En negativ spiral kan brytas genom gradvis anpassning till självständigt boende Hierarki/trappsteg av tillfälligt logi och boende: självständigt boende för dem som kvalificerat sig Differentierat sanktionssystem som bygger på tillbakadragande och expansion av rättigheter och tillgång. Hemlösa behöver lära sig att bo självständigt och alla kommer inte att lyckas (Källa: Benjaminsen och Dyb 2008 (baserad på Dyb (2005), Harvey (1998) och Sahlin (1996). Förf. översättning). En kartläggning av internationella effektutvärderingar av boendeprogram och stödinsatser såsom case management ger vid handen att insatser som omfattar bostad i kombination med intensiva insatser som ICM (intensive case manager) och ACT (Assessive Community Treatment) förbättrar resultaten när det gäller boendesituationen i jämförelser med andra mer sedvanliga insatser som öppenvårdsbehandling, drop-in centers, vanlig eftervård m m. Såväl bostaden som case management insatser bidrog till detta. Resultaten är dock motsägelsefulla när det gäller effekter av metoder som bygger på att bostaden och stödinsatser är åtskilda (t ex Bostad först) och sker parallellt eller där de i högre grad är integrerade (som t ex vårdkedjor/boendetrappor 1 ). (Anttila, m.fl. 2010). Värt att notera är dock att inget av de program som ingår i kartläggningen är några renodlade Bostad först eller vårdkedjemodellen utan de är snarare hybrider där man tillämpar inslag från olika program. (Socialstyrelsen 2009b). Men vad den internationella forskningen ger vid handen är att oavsett bostadsprogram så är det nödvändigt att tillägga någon form av personligt stöd, oftast i formen av case-management eller boendestöd (se Anttila, m fl, 2010) När det gäller utvärderingar av Bostad först-program så saknas det tydliga bevis för vilka grupper som det är mest/och minst sannolikt att det blir ett positivt resultat. Men det finns vissa indikatorer på vilka grupper som modellen kan vara mer effektiv för (Johnsen & Teixeira 2010, s 11). En sådan grupp är kroniskt hemlösa med svår psykisk ohälsa. Forskning visar på positiva 1 Den internationella litteraturen innehåller inga utvärderingar av boendetrappor. Men det finns likheter i de tankesätt som ligger bakom boendetrappor och de program som internationellt beskrivs i termer av vårdkedjemodeller (integrerat boende). Största likheten är att båda är exempel på kedjemodeller. En annan viktig restriktion är att de flesta utvärderingar härrör från USA, med ett helt annat välfärdsystem än det svenska (Socialstyrelsen 2009b, s 24). 13

14 resultat för denna grupp och förklaringen kan vara att denna grupp har en stor sårbarhet när det gäller att flytta till ett mer ostabilt boende. (a.a.). Källmén och Blid (2012) menar att utifrån ett psykosocialt perspektiv så kan man anta att ett stadigvarande boende kombinerat med stödinsatser är viktigt för en persons välmående, känsla av trygghet och motivation att avstå från (eller minska) alkohol eller droger. Sammanfattningsvis finns en begränsad tillgång till utvärderingar av insatser för hemlösa och en avsaknad av utvärderingar av den mest förekommande modellen i Sverige, det vill säga boendetrappan. Internationella utvärderingar visar dock att interventioner har effekter på individers boendesituation och att intensiva insatser som case management tycks för vissa vara det som fordras för en förbättrad boendesituation. Det är emellertid svårare att finna tydliga argument för skillnader mellan bostadsmodeller. Relevant för denna utredning är att konstatera att det i Stockholm inte har gjorts några systematiska utvärderingar av boendetrappan och dess effekter eller av tak-över-huvudet-garantin (TÖG) som infördes 1999 och som idealt skall utgöra ett första steg in i boendetrappan. Det saknas uppföljningar som kan visa på om personer går vidare till andra boendeformer eller fastnar på första steget. 14

15 2. Mot en strategi för Stockholms stad Vad är en strategi? Den europeiska organisationen Feantsa 2 lyfter fram vikten av nationella och lokala strategier i arbetet mot hemlöshet. Feantsa har under ett antal år drivit ett arbete för att understödja lokala strategier och skapa kontakter på den lokala nivån mellan städer/kommuner som arbetar med eller har tagit fram lokala strategier mot hemlöshet. Sedan 2009 finns ett nätverk HABITACT som syftar till att utbyta erfarenheter och stödja samarbete mellan olika städer. (www.habitact.eu) Men, en väsentlig fråga är vad en strategi egentligen är och vad den skall syfta till. I ett informationsmaterial publicerat av den nationella samordnaren i Sverige för hemlöshetsfrågor och som riktar sig till kommunerna anges att en strategi beskriver de långsiktiga målen och att en handlingsplan beskriver de konkreta insatserna (Regeringskansliet 2012). De exempel man ger på vad en strategi kan innehålla är att inga barnfamiljer ska vräkas, att minska antalet personer som bor på härbärge, eller att öka antalet sociala kontrakt som övergår i förstahandskontrakt. En strategi är i denna tappning framför allt ett måldokument och de konkreta insatserna för att uppnå dessa och vilken roll och ansvar olika aktörer har i en kommun, beskrivs istället i en handlingsplan. För att en strategi ska bli verkningsfull behöver den således ackompanjeras av en handlingsplan. Handlingsplaner bör enligt Socialstyrelsen innehålla tydliga och mätbara mål som följs upp och, vid behov, revideras (Socialstyrelsen 2010b, s 22). Socialstyrelsen lyfter vidare fram andra dokument som kan utgöra viktiga styrinstrument såsom kommunernas bostadsförsörjningsplan och ägardirektiv till de allmännyttiga bostadsföretagen som bland annat anger hur företagen ska ta ett bostadssocialt ansvar (Ibid, s 23). Under åren fanns en nationell strategi i Sverige för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. Socialstyrelsen hade uppdraget att samordna insatserna. Fyra mål pekades ut i strategin: 1. Alla ska vara garanterade tak över huvudet och erbjudas fortsatta samordnade insatser utifrån individuella behov. 2. Antalet kvinnor respektive män som är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet, har stödboende eller vistas på hem för vård eller boende (HVB) och inte har ordnad bostad inför utskrivning ska minska. 3. Inträde på den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas för kvinnor respektive män som befinner sig i boendetrappor, träningslägenheter eller andra former av boenden som tillhandahålls av socialtjänsten eller andra aktörer. 4. Antalet vräkningar ska minska och inga barn ska vräkas. 2 Feantsa (European Federation of National Organisations working with the Homeless) är en sammanslutning av nationella organisationer som arbetar med hemlöshetsfrågor. Feantsa bildades 1989 som en europeisk icke-statlig organisation för att förebygga och lindra fattigdom och social utslagning av människor som hotas av eller lever i hemlöshet. Idag har Feantsa ca 120 medlemmar i 30 länder. 15

16 Huvudaktiviteten inom de olika målen var att ge stöd till lokalt utvecklingsarbete, med syftet att utveckla arbetssätt och arbetsorganisation för att åstadkomma uthålliga strukturer i arbetet mot hemlöshet. Drygt 46 miljoner fördelades till 23 satsningar i olika kommuner. Dessa satsningar utvärderades av Denvall m fl (2011) och presenteras i rapporten Utvärdering av Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. I Socialstyrelsens slutrapport om genomförandet av strategin (Socialstyrelsen 2010a) konstateras att det finns ett stort engagemang i de satsningar man gett stöd. Dessa har inneburit en ökad aktivitet på området i kommunerna, vilket antas ha lett fram till en förbättrad livssituation för enskilda individer. Dock konstaterar man att strukturella förändringar tycks vara svåra att genomföra med hjälp av utvecklingsmedel. De satsningar man stött tycks i många fall fortfarande vara enskilda insatser under en begränsad tid, och inte delar av ett långsiktigt, strategiskt arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden i kommunerna. (Socialstyrelsen 2010a). Den europeiska organisationen Feantsa har gjort en sammanställning av strategier i 21 europeiska länder (Feantsa 2012d). I rapporten presenteras ett antal rekommendationer för utformandet av strategier och en checklista över vilka perspektiv som bör omfattas. Feantsa menar att en strategi bör vara integrerad (an integrated strategy). Detta avser att en strategi som syftar till att minska hemlöshet skall vara hållbar i form av tillräcklig finansiering och grad av politiskt engagemang; den bör innefatta en struktur som möjliggör deltagande av alla relevanta aktörer och omfatta långsiktiga mål. Vidare menar Feantsa att en strategi bör innefatta evidensbaserade metoder. Med det menas att ha strategier för datainsamling så att politiken baseras på en förståelse för omfattningen och arten av hemlösheten. Vidare, att fastställa mål och att övervaka hur målen uppfylls samt att länka policyutveckling till forskning för att skapa kunskap och förståelse. En strategi bör också vara omfattande (comprehensive) vilket innebär att omfatta såväl akuta insatser som långsiktiga bostadslösningar. Feantsa pekar på två områden som särskilt viktiga. - Riktade förebyggande insatser - Integrering av bostadsledda strategier (integration of housing-led approaches). Feantsa presenterar en checklista med tio viktiga punkter i utformningen av strategier men påpekar också att det naturligtvis inte går att ha en lista som fungerar i alla olika typer av nationella/lokala kontexter. Checklistan kan ses som en verktygslåda som kan användas som en utgångspunkt i arbetet med en strategi. De tio perspektiven som Feansta pekar på är: 1. Evidensbasering (evidence-based) 2. Omfattande, inkluderande (comprehensive) 3. Flerdimensionell (multi-dimensional) 4. Rättighetsbaserad (rights-based) 5. Delaktighet (participatory) 6. Lagstadgad (statutory) 7. Hållbar (sustainably) 8. Behovsbaserad (needs-based) 9. Pragmatisk (pragmatic) 10. Underifrån-upp (bottom-up) Exempel på strategier i andra länder I de nordiska länderna finns exempel på strategier, främst på nationell nivå men i Köpenhamn har man också haft en lokal strategi. Dessa strategier har haft något olika inriktningar och 16

17 omfattat olika avgränsningar av målgruppen hemlösa. De har också skiljt sig åt när det gäller vilka politiska ansvarsområden och aktörer som varit involverade i strategiarbetet. Kortfattade beskrivningar ges nedan på strategier i Norge, Danmark/Köpenhamn, Finland och Storbritannien. Norge Norges strategi gällde mellan åren 2005 till Strategin hade en bred förankring i fem departement: Arbeids- og socialdepartementet (numer Arbeids- og inkluderingsdepartementet), Barne- og familiedepartementet (numer Barne- og likestillningsdepartementet), Helse- og regionaldepartementet, Justisdepartementet och Kommunal- og regionaldepartementet. Ansvar för genomförande av strategin var framförallt Husbanken 3 i samarbete med Social- og helsedirektoratet (senare överfört till Arbeits- og velferdsdirektoratet). Strategin har fem konkreta resultatmål: - Antal ansökningar om avhysningar skall reduceras med 50 procent och antal avhysningar skall reduceras med 30 procent. - Ingen skall behöva tillbringa tid i tillfälliga lösningar vid frigivning från fängelse. - Ingen skall behöva tillbringa tid i tillfälliga lösningar vid utskrivning från institution. - Ingen skall erbjudas dygnsövernattning utan kvalitetsavtal. - Ingen skall spendera mer än tre månader i tillfällig bostad En utvärdering av strategin publicerades Sammanfattningsvis framgår att de konkreta resultatmålen varit svåra att uppfylla och att vissa uppgifter är osäkra. Norges strategi har byggt på ett brett vertikalt och horisontellt samarbete mellan offentliga och privata aktörer i form av ideella organisationer, brukarorganisationer, privata aktörer inom bostadssektorn, statliga aktörer och lokala offentliga aktörer. Ett governance-tänkande fanns i den norska strategin med statlig styrning samt nätverk och samarbetsavtal på den kommunala nivån. Verktygen bestod dels av ekonomiska tillskott, dels lärande och kunskapsöverföring på olika arenor. I en enkät till kommunerna framgår att de större kommunerna menar att samarbetet i dessa frågor har blivit bättre. Ett strukturellt hinder som pekas på för nå målen är bristen på bostäder (se vidare Dyb, m fl. 2008). Danmark/Köpenhamn Danmark antog en hemlöshetsstrategi 2009 som gällde till och med Det övergripande målet var att minska hemlösheten. Strategins huvudkomponenter bestod i mer resurser, bättre styrning och metodutveckling. När det gäller det första resurser - har Danmarks regering avsatt 500 miljoner för detta arbete. Till exempel ges stöd till ny- och ombyggnad av bostäder till hemlösa samt till att stärka socialpedagogiska insatser, koordinering, boendestöd samt uppsökande och kontaktskapande arbete för hemlösa. Den andra komponenten består i att sätta en större fokus på bättre styrning av insatserna. Den tredje komponenten består i att stödja metodutveckling för att stärka och utveckla de arbetssätt och metoder som finns på fältet. Det handlar också om att utveckla kunskap om vilka insatser 3 Husbanken är den norska statens organ för att genomföra bostadspolitiken. Husbanken bistår kommunerna i arbetet mot bostadslöshet. 17

18 och organiseringsprinciper som har störst effekter när det gäller att minska hemlösheten, samt att denna kunskap insamlas och dokumenteras. De långsiktiga målsättningarna för Danmarks hemlöshetsstrategi är att 1. Ingen medborgare ska leva ett liv på gatan. 2. Inga unga bör bo på vård/omsorgsboende utan erbjudas andra lösningar. 3. Boende på vård/omsorgsboende eller härbärgen bör inte vara mer än i 3-4 månader för medborgare som klarar att flytta till eget boende med nödvändigt stöd. 4. Utskrivning från fängelse eller behandlingshem eller sjukhus bör förutsätta att det finns en lösning på bostadssituationen. (Förf. översättning). I Danmark valdes åtta kommuner ut som deltar i metodutvecklingsarbetet. Avsatta medel för hemlöshetsstrategin fördelades till dessa kommuner utifrån ett antal uppställda kriterier. Användningen av medel i kommunerna har följt ett antal överordnade principer. Danmarks hemlöshetsstrategi tar sin utgångspunkt i metoden Housing First (Bostad först). Samtidigt understryks i texten i strategin att Housing First inte kan vara den enda insatsen utan måste stödjas med andra insatser som kan bidra till att hantera enskilda brukares (borgeres) problem. Bostad och stöd ska vara målinriktat och individualiserat med hänsyn till brukarens konkreta behov. Det är viktigt, att det i lösningen också är fokus på brukarens ekonomi. (Regeringens hjemløsestrategi). De metoder för boendestöd som används av de åtta utvalda kommunerna är: Assertive community treatment (ACT), critical time intervention (CTI) och individuell case management. Vidare prioriteras utveckling av effektiva program för good release from institutional settings samt rapportverktyg som säkrar en snabbare rapportering. (Se vidare Hansen 2010). Under hösten 2012 pågår en utvärdering av strategin. Den definition som används i Danmark är relativt snäv : Personer med saerlige sociale problemer, som ikke har eller ikke kan opholde sig i egen bolig, og som har behov for botilbud og for tilbud om aktiverende støtte, omsorg och efterfølgende hjaelp. Köpenhamn är en av de kommuner som omfattas av den nationella strategin. Köpenhamns strategi består av ett antal övergripande mål som genomförs i handlingsplaner, vilka angriper olika delproblem. I strategitexten tar man upp två målsättningar som kan vara motstridiga och som innefattar ett dilemma i socialförvaltningens arbete. Det handlar om att å den ena sidan om att respektera och att anpassa insatsen till den enskilde brukarens (borgerens) premisser. Å den andra sidan finns en önskan om utveckling och förändring för den hemlöse; att få en brukare vidare från parkbänken eller härbärget. Insatserna måste balanseras mellan dessa målsättningar. I strategin anges att hemlöshetsarbetet i Köpenhamn skall vila på ett antal principer: Professionalism insatserna ska fortsatt professionaliseras. Kontinuitet, speciellt i relationen mellan medarbetare inom socialtjänsten och brukaren lyfts fram som ett viktigt fundament för utveckling. Kontinuitet gäller även i boendet. Förebyggande. Till exempel genom samarbeten med andra förvaltningar och kriminalvården. Differentierat utbud. Både tillfälliga och permanenta bostäder. Samarbete. Resultat på hemlöshetsområdet är beroende av mångas insats. 18

19 Finland Den finska regeringen antog ett program för att minska hemlösheten som gällde mellan Ett mål för programmet var att halvera långtidshemlösheten till 2011 och att den helt skall elimineras till Ett annat mål var att effektivisera det förebyggande arbetet. Finlands program tar utgångspunkt i principen om Bostad först. Det åtgärder som lyfts fram i det finska programmet är: 1. Riktade åtgärder för att minska långtidshemlöshet. I programmet beskrivs att tillsammans med att boende organiseras för långtidshemlösa finns behov av riktade, individanpassade insatser och ett mer dedikerat stöd än tidigare med rehabilitering, övervakning och tillsyn (monitoring and supervision). I många fall finns behov av långsiktigt stöd för en omfattande förändring som innebär en återgång till det normala. För att finansiera detta omfattande stöd behövs statlig finansiering av programmet. 2. Förebyggande av hemlöshet I programmet lyfts unga under 25 särskilt fram som att vara i riskzonen för hemlöshet. Genom samverkan mellan olika aktörer vill man öka antalet projekt som erbjuder subventionerat boende till unga. (www.ara.fi/download.asp?contentid=22654). Andra europeiska länder En rad europeiska länder har antagit nationella strategier. I Storbritannien finns strategier i England, Skottland, Wales och Nordirland. Irland har en strategi sedan Andra länder i Europa som antagit strategier är till exempel Holland, Frankrike, Portugal och Polen. England England benämner sin strategi Sustainable Communities: settled homes; changing lives. A strategy for tackling homelessness och den lanserades Målsättningen för Englands strategi var att halvera antalet hushåll som levde i tillfälliga osäkra boendelösningar innan Detta skulle göras genom att - Förebygga hemlöshet - Erbjuda stöd till utsatta personer - Angripa orsaker till och symptom av hemlöshet - Hjälpa personer vidare från att sova ute - Erbjuda fler permanenta bostäder (förf. översättning) (Office of the Deputy Prime Minister 2005). I en skrivelse från Department for Communities and Local Government 2012 har tyngdpunkten flyttas till att tydligare fokusera förebyggande arbete aktörer behöver arbeta tillsammans för att stödja dem som riskerar att bli hemlösa. Det förebyggande arbete skall inriktas på ett antal olika punkter som innebär att Arbeta med socialt utsatta familjer för att undvika att ungdomar hamnar i bostadslöshet. 19

20 Förbättra tillgång till hälsovård vilket även omfattar dem som har både missbruksproblem och psykisk ohälsa. Detta innebär även att medicinsk personal ska vara medvetna om var man hänvisar en person som blir utskriven från vård men inte har en bostad. Minska inblandning i brott och hjälpa dem med korta straff att få behålla sin bostad Förbättra kompetensen, anställning/sysselsättning och ekonomisk rådgivning. Socialt stöd till hemlöshet, genom en Social Impact Bond för uteliggare. Det perspektiv som förordas bygger på en Social Justice Strategy som regeringen publicerat under Denna bygger på två principer: 1. Prevention and early intervention throughout a person s life, with carefully designed interventions to stop people from falling off track and into difficult circumstances. 2. A second chance society ensuring that no one is written off and that anybody who needs another chance gets access to the support and tools they need to transform their lives. (Dept. for Communities and Local Government). (se Hemlöshetsituationen skiljer sig mellan olika länder och så gör även välfärdssystemen. De nordiska välfärdssystemen har många likheter, men skiljer sig ändå åt när det gäller faktorer som påverkar hemlösheten och vilka interventionen som görs. Till exempel skiljer sig bostadsmarknaden och socialförsäkringssystemen åt, liksom de ideella organisationernas roll. Det är därför svårt att överföra en modell för en strategi från ett land till ett annat. Men, det är ändock intressant att se hur man i andra länder tänkt kring en strategi och vilka avgränsningar man valt att göra. Det går också att identifiera några återkommande teman i strategierna som handlar om att ange mål för minskning av hemlöshet, förebyggande arbete, samarbete och metodutveckling. Hur ska Stockholms strategi arbetas fram? Till grund för de förslag till en strategi som presenteras i det avslutande kapitlet i rapporten ligger en utredning som genomfördes mellan september och december Uppdraget som ligger till grund för utredningen består i att presentera ett underlag till en samlad strategi för minskad hemlöshet i Stockholms Stad. De målgrupper som särskilt utpekats i uppdraget är - Unga vuxna - Familjer med osäkra boendeförhållanden - Långvarigt hemlösa - Äldre hemlösa Arbetet har bedrivits på en bred basis där vi kartlagt det lokala hemlöshetsfältet (jmf Nordfeldt 2007) i Stockholm. Utredningen bygger på en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod och empiriska data bestående av statistik, dokument och anteckningar från möten/samtal med relevanta aktörer. Vi har använt rapporter, kartläggningar och utredningar som genomförts i Stockholms stad under 2000-talet. Vi har sammanställt relevant svensk och internationell forskning. Vidare har vi tagit fram och sammanställt statistik 4 samt genomfört drygt 30 möten med olika aktörer som på skilda sätt är involverade i denna fråga, enskilt eller i grupp. De personer vi talat med är företrädare för socialtjänsten i Stockholms stad på stadsövergripande 4 Statistiken är hämtad från Stockholms stads egna verksamhetssystem, USK, Sweco, Bostadsförmedlingen, SCB och Länsstyrelsen. 20

21 nivå och i sju av de 14 stadsdelarna, bostadsmarknadsaktörer, ideella organisationer, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, den nationella samordnaren för hemlöshetsfrågor och representanter för Landstinget. Vi har samtalat med forskare och tagit upp frågan på interna seminarier i Stockholms stad samt med den styrgrupp med representanter för Stockholms stad, stadsövergripande och på stadsdelsnivå, som varit tillsatt för utredningsarbetet. I rapporten presenteras en sammanställning av detta material. I texten varvas faktabaserat underlag med kunskap och erfarenheter som framkommit i de samtal vi fört med ovan beskrivna aktörer. 5 Avgränsningar I utredningen ingår inte så kallade EU-medborgare, tredjeland-medborgare eller papperslösa. Dessa personer lever i en utsatt situation då de står utanför det svenska trygghetssystemet. Även om rätt till bistånd till en skälig levnadsnivå enligt SoL inte föreligger för dessa grupper finns dock alltid rätt till bistånd om en akut nödsituation bedöms föreligga. Under vintern har Stockholm stad har av humanitära och förebyggande skäl valt att erbjuda insatser för de så kallade EU-medborgarna med projektet Vinternatt. Projektet som drivs under vintern i ett samarbete mellan fyra ideella organisationer och med ekonomiskt stöd från Stockholms stad. Andra grupper/situationer som inte särskilt lyfts upp i utredningen men som också är viktiga att uppmärksamma i en strategi mot hemlöshet är kvinnor som är utan bostad på grund av att man lämnat en våldsam relation. Uppgifter från SKR:s kvinnojourer indikerar till exempel att kvinnor och barn bor allt länge på jourerna. Problemen med att hitta en ny bostad kan medföra att man måste bo på vandrarhem eller till och med måste tillbaks till en våldsam partner och förälder. (www.kvinnojouren.se). Vi har ej tittat särskilt på personer som muckar från fängelser. I samtalen under utredningen framkommer att det händer att personer som friges från kriminalvården åker direkt till ett härbärge. Det finns naturligtvis relevanta aktörer som vi inte har talat med inom ramen för utredningen såsom till exempel kriminalvården, Kronofogdemyndigheten och kvinnojourer. Vi har inte heller omfattat brukares medverkan i arbetet. Vi har tagit del av publikationer såsom Reine Gustafsson dagbok (Gustafsson 2010) och boken Hemlös med egna ord (Estby, m fl. 2009) samt inspelade radioprogram från Situation Sthlm Ljusglimtar från Radioskugga. Vi har deltagit som observatörer vid en brukarkonferens med Pelarbackens brukarråd. Vi har vidare tagit del av Stockholms stadsbiblioteks projekt Vi hörs i Stockholm hemlösa twittrar. (www.stockholm.se/-/nyheter/kultur--fritid/hemlosa-som-twittrar/ Vi har således inte realiserat ett brukarperspektiv i utredningen. Detta kan ses som en brist då brukarperspektiv, eller egen erfarenhet av hemlöshet, är en viktig kunskapskälla. Definitioner och begrepp Vi har ovan diskuterat problematiken med att definitera och avgränsa vilken boendesituation som är att betrakta som hemlöshet. Stockholms stad har valt följande definition av hemlöshet i de kartläggningar som genomförts sedan 2004: 5 Rapporten omfattar inte någon fullständig beskrivning av boendeinsatser i Stockholm. 21

22 En hemlös är en person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Till de hemlösa räknas personer som bor på institutioner eller härbärgen och som inte har någon bostad ordnad vid en eventuell utskrivning. Till de hemlösa räknas också personer som tillfälligt bor hos olika kamrater eller bekanta (max 3 månader) I utredningen använder vi material framtaget inom Stockholms stad vilket innebär att vi i detta sammanhang följer de definitioner och avgränsningar som görs inom staden. Vi har dock inte presenterat någon definition i de samtal med olika aktörer som vi fört under utredningens gång vilket innebär att samtalen många gånger förts utifrån en bredare förståelse för hemlösa än de definitioner som används i Stockholms stads kartläggningar. Det breda perspektiv som vi antagit vad gäller vilka aktörer som vi innefattat i hemlöshetsfältet i Stockholm innebär också en bredare avgränsning är ovan beskrivna. Vi använder uttrycken hemlös och hemlöshet då det under de senare åren kommit att bli mer vedertagna begrepp än bostadslös och bostadslöshet och de begrepp som används i inom detta fält i Stockholm. Uttrycken bostadslös och bostadslöshet förekommer dock också i utredningen i de fall vi refererar till studier/forskning där dessa uttryck använts. Inom forskningen diskuteras även dessa uttryck och olika definitioner har lagts i hemlös respektive bostadslös. Ibland används dessa synonymt och i vissa fall utgör de delmängder av varandra beroende på vilket som anses vara det vidare begreppet. (Sahlin 1992). Det finns inte utrymme i denna rapport till någon vidare utredning av detta utan vi kan enbart konstarera att olika begrepp och bestämningar används och det finns inte möjlighet till någon total enhetlighet i detta. 22

23 3. En utblick hemlöshet som en aktuell fråga på EU-nivå Hemlöshet är en aktuell fråga på europanivå. Det är en etablerad fråga inom EU s strategi mot fattigdom och finns som en del av denna, inom Europa 2020-strategin. Det har också varit en prioriterad fråga inom ramen för EU s Social Open Method of Co-ordination (OMC). (Feantsa 2012a). I Joint Report on Social Protection and Inclusion (6500/10) betonas behovet av integrerade nationella strategier för att motverka hemlöshet. Under 2011 antog det europeiska parlamentet en resolution om en EU-strategi mot hemlöshet (B7-0475/201). Det europeiska parlamentet tydliggör genom att detta att hemlösheten är en angelägen fråga där EU behöver öka samordning och stöd till medlemsstaterna. Resolutionen pekar mot en speciell fokus på innovativa bostadsledda metoder (housing-led approaches). Bostad först lyfts fram som ett exempel på en sådan metod. Vad som också anses bör ingå i en EUstrategi är en ram för att stödja, övervaka och samordna utarbetandet av integrerade nationella/regionala strategier i medlemsstaterna. Vidare; övervakning, forskning, sociala innovationer samt lärande och utbyte mellan länder. Även möjligheter till EU-finansiering och integrering av hemlöshetsfrågor i samtliga tillämpliga politikområden tas upp. (Se feantsa.org). Det europeiska nätverket EUROCITIES som funnits sedan 1986 är ett nätverk av ca 130 storstäder i mer än 30 länder. EUROCITIES beskrivs som en plattform för medlemsstäderna att utbyta kunskap och idéer, analysera gemensamma problem och utveckla innovativa lösningar. Ett av temaområdena för EUROCITIES är hemlöshet (Working Group on Homelessness WGH). Denna arbetsgrupp har funnits sedan 2004 och har 12 medlemmar, varav Stockholm är en. De strategiska målen som finns uttalade för WGH är att minska antalet hemlösa personer, avlägsna hemlöshet bland familjer och avskaffa långtidshemlöshet (mer än 2 år i korttidsboende). Nätverket har också ett antal operativa mål som handlar om att utveckla principer för kvalitet när det gäller service till hemlösa, identifiera goda exempel och ge policy-rekommendationer. Den europeiska organisationen Feantsa (European Observatory on Homelessness) har sedan 20 år tillbaks arbetat med att initiera och samla in forskning om hemlöshet och exkludering från bostadsmarknaden. En av Feantsas uppgifter har varit att föra samman forskning och praktik inom hemlöshetsfältet. En målsättning för Feantsa har varit att skapa jämförbarhet mellan länder. Som ett led i detta arbete har man arbetat fram en definition som bygger på fyra olika kategorier - roofless, houseless, insecure housing och inadequate housing - samt sju boendesituationer i relation till dessa kategorier enligt nedan. Definitionen benämns European Typology of Homelessness and housing exclusion (ETHOS). 6 6 De definitioner som Socialstyrelsen arbetat fram och som använts i de senaste nationella kartläggningarna i Sverige från 2005 och 2011 bygger på ett liknande tankesätt med en beskrivning av olika situationer (Socialstyrelsen 2006b, 2011). 23

24 Figur 5. ETHOS fyra kategorier och sju boendesituationer (Källa: Feantsa 2011, s 14). Vidare bygger ETHOS-definitionen på en teoretisk förståelse av en bostad som bestående av tre domäner: Fysisk domän ändamålsenlig bostad eller utrymme som svarar mot den enskildes och hans eller hennes familjs behov. Juridisk domän besittningsskydd, dispositionsrätt eller äganderätt tillbostaden. Social domän möjlighet att upprätthålla privatliv och sociala relationer. En operationalisering av de olika teoretiska domänerna ger vid handen en rad olika beskrivningar av boendesituationer/situationer av hemlöshet. 24

25 Figur 6. Beskrivningar av boendesituationer/situationer av hemlöshet (Källa: Feantsa 2011, s 15). Innovationer efterfrågas Under de senaste åren har efterfrågan på innovativa housing led approaches för att motverka hemlöshet tagit plats på den europeiska agendan. I resolutionen från 2011 som efterlyser en EU strategi mot hemlöshet är ett viktigt krav att det ska finnas a specific focus on housing-led approaches under the social innovation strand of the European Platform against Poverty and Social Exclusion in order to strengthen the evidence base on effective combinations of housing and floating support for formerly homeless people and inform evidence-based practice and policy development (B7-0475/2011) (Feantsa 2012b) En sådan housing led approach är modellen Bostad först som prövats i ett antal länder och i Sverige har Bostad först-projekt drivits i ett antal kommuner, bland annat Stockholm. Detta beskrivs vidare nedan. 25

26 På senare år har en ökad fokus lagts på sociala innovationer (se t ex Rønning, m fl. 2013). Inom hemlöshetsområdet har Feantsa tagit fram en guide. De faktorer som man lyfter fram är att identifiera nya eller inte uppfyllda sociala behov, att utveckla lösningar för att möta dessa behov samt att utvärdera deras effektivitet och skala up (scaling up) framgångsrika innovationer. Förutom boende lyfter man fram innovationer som med inriktning mot arbete/sysselsättning och hälsa. Andra viktiga dimensioner som Feantsa pekar på är evidensbasering samt brukares inflytande/empowerment. (Feantsa 2012a). 26

27 4. Hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem Hemlöshet beskrevs ovan som ett wicked problem, det vill säga ett elakartat och svårlöst problem och förklaringar och lösningar måste därmed sökas på såväl en strukturell, institutionell, relationell och individuell nivå. (Benjaminsen 2009, Edgar & Meert 2005) Olika grupper/individer befinner sig i olika marginella positioner i förhållande till bostadsmarknaden och vägarna till etablering/återetablering ser därmed också ut på skilda sätt. En gemensam faktor är emellertid avsaknaden av en egen bostad. En viktig strukturell förutsättning är därför kopplad till bostadspolitiken och bostadsmarknadens fördelningsmekanismer. I detta kapitel beskriver vi den bostadspolitiska kontexten i form av bostadspolitiska förändringar och kommunernas ansvar för bostadsförsörjning. Vi återkommer sedan till en mer utvecklad beskrivning av bostadsmarknaden i Stockholm och förändringar under 2000-talet i kapitel 7. I Regeringsformens andra paragraf stadgas vår grundlagsskyddade rätt till en bostad: Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. En god bostad har varit en grund i den svenska välfärdsmodellen och svensk bostadspolitik kan beskrivas som generell. Den har sedan slutet av 1940-talet inriktats på hela bostadsmarknaden och inte på speciella hushållskategorier eller upplåtelseformer. Hyressättningen inom hyressektorn, såväl inom den allmännyttiga (kommunalägda) som den privata, bestäms i kollektiva förhandlingar mellan fastighetsägaren och hyresgästföreningen inom ramen för bruksvärdessystemet. Detta innebär att hyressättningen inom de kommunala bostadsföretagen påverkar hyresnivåerna i privatägda hyresfastigheter (Bengtsson 2006, s 101). Bengtsson sammanfattar det svenska systemet för bostadsförsörjning i följande punkter 1. En generellt inriktad bostadspolitik utan individuell behövsprövning, baserad i första hand på kommunalt ägda allmännyttiga bostadsföretag. 2. En integrerad hyresmarknad, med tydliga formella länkar mellan privat och allmännyttig hyresrätt. 3. Ett korporativistiskt system för hyresförhandlingar baserat på en stak och centralistisk hyresgäströrelse. (Bengtsson a.a., s 102). Stora strukturella förändringar har genomförts på bostadsmarknaden under de senaste decennierna. Det har skett en ökad påverkan från omvärlden och regelsystemen har anpassats till EU. Den tidigare bostadspolitiken som kännetecknades av statliga subventioner och regleringar har avvecklats sedan början av 1990-talet. (Länsstyrelsen 2012, Turner 2001). Vissa har betecknat detta som ett systemskifte (Turner 2000, Lindbom 2001) och en utveckling mot en av de mest marknadsliberalt styrda bostadsmarknaderna i västvärlden. Lind och Lundström (2007) menar att det statliga engagemanget i Sverige idag är mindre än i marknadsliberalismens hemländer Storbritannien och USA (Lind & Lundström 2007). I den bostadspolitiska utredningen från 1996 (SOU1996:156) framhålls att den lagstiftning som avskaffades under 1990-talet skulle ersättas med samarbete, frivillighet och förtroende mellan olika lokala aktörer såsom den kommunala förvaltningen, fastighetsägare, bostadsföretag, 27

28 socialtjänst, kronofogde och frivilliga organisationer. Gemensamt skulle lokala aktörer försöka hitta boendealternativ för bostadsmarknadens riskgrupper (SOU 1996:156, s 47). I storstäderna tycks ett sådant fungerande samarbete varit svårt att få till och bostadsbristen har gjort ambitionerna svåra att förverkliga (Denvall m fl 2011, SOU 2001:95). Sammantaget har förändringarna inneburit att en ny bostadspolitisk spelplan har etablerats. I det tidigare systemet som präglades av stora statliga subventioner till bostadsbyggande tog staten en stor risk i förhållande till marknaden. I det nuvarande systemet tas risken istället av kommuner, byggföretag och kreditgivare, vilket påverkar hur mycket och vad som byggs. Länsstyrelsen konstaterar att Samspelet mellan kommun och byggherre har blivit mer centralt och kommunerna har en grundläggande roll genom sitt planmonopol. Det är byggherrens riskoch lönsamhetsbedömning och yttersta avgör om bostadsbyggandet kommer till stånd (Länsstyrelsen 2012, s 23). På den nationella politiska nivån sorterar bostadsmarknadsfrågorna idag under Finansdepartementet och ansvaret för hemlöshetsfrågor ingår i Socialdepartementets ansvarsområde. (Boverket 2010). Kommunens ansvar för bostadsförsörjning Kommunerna har planmonopol och är därigenom ansvariga för den planering som krävs för byggande av bostäder. Bostadsbolagens risk- och lönsamhetsbedömningar avgör sedan om bostadsbyggande kommer till stånd (Länsstyrelsen 2012). Långa planprocesser när det gäller byggande lyfts fram som ett problem från olika håll, såväl från kommunerna som från byggherrar. En uppskattning är att det i genomsnitt tar åtta år från projektstart till att spaden sätts i jorden. Samt, följaktligen, ytterligare ett par år innan inflyttning kan ske i en nyproducerad bostad. Hinder som kommunerna uppger för ett ökat bostadsbyggande är framförallt höga produktionskostnader, överklagande av detaljplaner samt brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen. (Se Länsstyrelsen 2012, Häggroth 2011) Hinder som lyfts fram av byggherrar är en brist på detaljplanelagd mark, bristen på en politisk vilja att växa som kommun och bristande infrastrukturutbyggnad. Andra hinder som tas upp är ett svårtolkat regelverk i plan- och bygglagen och miljöbalken, varierande lokala bestämmelser och långa handläggningstider hos kommun, länsstyrelse och överklagandeinstanser. (Se Länsstyrelsen 2012, Häggroth 2011) Kommunernas ansvar för att tillgodose invånarnas bostadsbehov styrs av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383). Kommunerna har ansvar för att planera för att ge förutsättningar för att alla invånare i kommunen ska kunna bo i goda bostäder. Det innebär att kommunerna har ansvar för insatser för speciella grupper, det befintliga bostadsbeståndet samt långsiktig planering. 7 Ansvaret för personer som har svårt att tillgodose sina behov på den ordinarie bostadsmarknaden regleras i Socialtjänstlagen (SoL 2001:453). Enligt Socialtjänstlagen har kommunen ansvar för att ordna bostad åt personer med fysiska och psykiska funktionshinder. Socialnämnden har en viktig roll för att bistå enskilda personer med en svag ställning på bostadsmarknaden så att de kan få och behålla en bostad. 7 Andra lagar som har betydelse när det gäller bostadsfrågor och kommunernas arbete mot hemlöshet är Kommunallagen, Hyreslagen och Lagen om offentlig upphandling. (Se rapporten från Göteborgs stad. Rätt boende. Nuläge och förslag till inledande åtgärder). 28

29 Inom forskningen har man pekat på att de bostadspolitiska förändringarna har inneburit att ansvaret har förskjutits från staten och kommunernas organ för bostadspolitiska frågor, till den kommunala socialtjänsten. Genom detta har hemlösheten enligt flera forskare framför allt kommit att bli ett individuellt socialt problem snarare än ett bostadspolitiskt. (Boverket 2010). Som ett svar på detta har vissa kommuner utvecklat en hemlöshetspolitik (se vidare Löfstrand 2005). Ägardirektiven Ett styrinstrument som kommunerna kan använda sig av är ägardirektiven till de kommunala bostadsbolagen. Detta lyfts bland annat fram av Socialstyrelsen som viktiga dokument i utformandet av lokala handlingsplaner mot hemlöshet. (Socialstyrelsen 2010b, s 23). Stockholms stad använder ägardirektiven till de kommunala bostadsbolagen för att reglera bolagens bostadssociala åtaganden. Samtliga tre bostadsbolag förmedlar ett visst antal träningsoch försökslägenheter varje år. Stockholmshem har uppdraget att förmedla bostäder till SHIS och Svenska Bostäder är delaktiga i och förmedlar bostäder till projektet Bostad först. Ett konstaterande man kan göra är att genom ombildningar och utförsäljningar får ägardirektiven en mindre betydelse som kommunalt styrinstrument, eftersom det innebär att det kommunalt ägda bostadsbeståndet krymper. Den sekundära bostadsmarknaden Ett sätt för kommunerna att erbjuda bostäder till personer som har svårt att tillgodose sina behov på den ordinarie bostadsmarknaden är utvecklingen av det som har kommit att betecknas som den sekundära bostadsmarknaden. Ingrid Sahlin har publicerat en rad arbeten om kommunernas sekundära bostadsmarknad, vilken Sahlin definierar som alla de rum och lägenheter som den lokala socialtjänsten hyr ut i andra hand till hemlösa klienter. De syften som Sahlin lyfter fram med denna typ av uthyrning är att ge tillfällig bostad och träning i eget boende åt bostadslösa så att de kan kvalificera sig för den reguljära bostadsmarknaden. Dessutom innebär den en möjlighet för socialtjänsten att kontrollera och påverka sina hyresgäster som klienter. (Sahlin 2007, s 30). Kontrollen möjliggörs genom att bostäderna upplåts med specialkontrakt, det vill säga utan besittningsskydd och på särskilda villkor, till exempel att hyresgästen skall avstå från droger och alkohol och inte ha husdjur eller nattgäster och ibland kompletterat med individuella arbetsplaner. (Sahlin 1996, 2007). Sahlins forskning om den sekundära bostadsmarknaden visar vidare att människor på den sekundära bostadsmarknaden har betydligt sämre rättigheter än andra medborgare. Sahlin menar att den sekundära bostadsmarknaden höjer trösklarna till de kommunala bostadsbolagen och innebär ofta långa kvalifikationstider. (Sahlin 1996, 2007). Den sekundära bostadsmarknaden har ökat i omfattning sedan i början av 1990-talet. (Se Sahlin 2007). Sedan 2008 har Socialstyrelsen och Boverket i uppdrag att kartlägga den sekundära bostadsmarknaden i kommunerna. I en uppföljning från 2009 framkommer att det både finns likheter och skillnader mellan kommunerna i vilken typ av boendelösningar man har valt att använda och att det inom kommuner förekommer en blandning av boendeformer, inriktade mot olika grupper. Det är också ett brett spektrum av individer som bor inom den sekundära bostadsmarknaden. Det är individer som har en svår problematik med till exempel missbruk eller psykisk ohälsa, det är personer med enbart ekonomiska problem eller personer som saknar tidigare boendereferenser, det vill säga personer som aldrig har kommit in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det är framför allt ensamhushåll som bor inom kommunernas sekundära 29

30 bostadsmarknad men det förekommer också barnfamiljer och då handlar det ofta om ensamstående mödrar med minderåriga barn. (Socialstyrelsen 2009a). Denna beskrivning går i linje med situationen i Stockholms stad. Antalet tränings- och försökslägenheter har ökat under 2000-talet. Den sekundära bostadsmarknaden med tränings- och försökslägenheter är framför allt avsedd som en insats för personer med missbruks- och/eller psykisk ohälsa, men används även för att ge bostad till personer/familjer som inte har sociala problem som kräver insatser från socialtjänsten. Den sekundära bostadsmarknaden innebär också att socialtjänsten i många kommuner agerar både hyresvärd och bostadsförmedling, vilket är tydligt i fallet i Stockholms stad. Detta gäller både vid stadsdelarna och vid den kommunövergripande Enheten för hemlösa, vilket kommer att diskuteras vidare nedan i kapitel

31 5. Socialtjänstens ansvar och organisering Insatser på den institutionella nivån är av väsentlig betydelse för att motverka hemlöshet. Ansvaret för hemlösheten vilar på den kommunala socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen (SoL). Den institutionella nivån omfattar dock även andra insatser och då framförallt de ideella organisationernas insatser som har en lång tradition inom detta område (längre än den kommunala socialtjänsten) (Nordfeldt 1999). I detta kapitel är emellertid fokus på den kommunala socialtjänstens ansvar och organisering. Kommunerna har ett ansvar för bostadsförsörjningen. I Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383; 1 ) anges det att Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Det yttersta ansvaret när det gäller hemlösheten vilar på kommunerna enligt Socialtjänstlagen där texten i 2 kap. 1 lyder Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. (SFS 2001:453). Det finns dock vissa begränsningar när det gäller socialtjänstens ansvar. I ett avgörande år 2004 i Regeringsrätten klargjordes att Vad särskilt gäller anskaffande av bostad finns inte något stöd i SoL för att rätten till bistånd enligt denna lag är avsedd att omfatta tillhandahållande av bostad åt bostadslösa i allmänhet. I samma avgörande konstateras dock att / /. I rättspraxis har dock rätt till bistånd genom tillhandahållande eller ombesörjande av bostad som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå ansetts föreligga när den enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad/ /. (Regeringsrätten 2004, ref 130). Tillhörighet och riktlinjer För att få stöd och hjälp av den kommunala socialtjänsten behöver en person ha en tillhörighet till en kommun eller, inom Stockholms stad, till en stadsdel. Det är inte alltid självklart vilken kommun/stadsdel som har det yttersta ansvaret enligt SoL utan många gånger behöver detta utredas. Personer som är hemlösa rör sig dessutom mellan stadsdelar och kommuner vilket kan försvåra socialtjänstens avgörande om tillhörighet. Under utredningens gång har det blivit tydligt att tid och resurser inom socialtjänsten ägnas åt att sortera klienter till rätt stadsdel eller kommun, och ibland till rätt enhet inom förvaltningen. Samt, att kategorisera personer till de insatser som står till buds (jmfr Knutagård 2007). Vistelsebegreppet infördes med avsikten att en enskild person som vistas i en kommun och där får behov av bistånd, ska kunna få stöd och hjälp av kommunen om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Denna formulering kan dock ge upphov till att tolkningar och oklarheter kan uppstå om det är hemkommunen det vill säga den kommun där en person är bosatt större delen av året, eller vistelsekommunen det vill säga den kommun där den enskilde befinner sig när hjälpbehovet inträder, som har ansvaret för att han/hon får den hjälp som han/hon behöver. (Caganis, m fl 2008). Under 2008 gjordes en utredning om ansvarsfördelningen mellan kommunerna enligt SoL i syfte att förtydliga vistelsebegreppet. Slutsatsen blev att vistelsekommunen ansvarar för akuta stöd- och hjälpinsatser även när en person är bosatt i en annan kommun men att bosättningskommunen ansvarar för andra insatser än de akuta. Enligt utredningen ska en person som är hemlös anses bosatt i den kommun där han eller hon har sin starkaste anknytning. (SOU 2009:38). 31

32 Det finns en överenskommelse sedan 2006 mellan kommunerna i Stockholms län om hur man avgör vilken kommun som en persons ärende tillhör. (KSL ). Till följd av ändringar i Socialtjänstlagen under år 2011(SFS 2011:328) som innebär att en brukare har en större möjlighet att påverka vilken kommun eller stadsdel han/hon vill tillhöra, görs för närvarande en översyn av dessa regler. Förslag skall gå ut på remiss under våren I samtal i samband med utredningen har företrädare för Stockholms stad tagit upp att vissa kranskommuner till Stockholm använder sig av den nya lagstiftningen och hävdar att överenskommelsen mellan kommunerna inte längre gäller. På detta sätt menar några som utredningen talat med att kranskommunerna dumpar sociala problem på Stockholm stad i och med att personer söker sig till Stockholms stad och gärna till centrala delar av staden. Andra åsikter som framkom var att det finns en tendens hos vissa kranskommuner att uppmana personer att åka till Stockholm på grund av Tak över huvudet-garantin (TÖG). Vid oklarheter om ett ärendes tillhörighet inom Stockholms stad kan man vända sig till Juridiska avdelningen. Det finns också möjlighet att vända sig till Socialstyrelsen. Sedan år 2009 har 20 ärendetvister påkallats av Enheten för hemlösa när det gäller tillhörighetsfrågan. Uppskattningsvis har stadsdelarna under motsvarande tid påkallat lika många. Det gör sammantaget ett 40-tal ärenden under en fyraårsperiod, det vill säga knappt ett ärende i månaden. Juridiska avdelningen gör bedömningen att genom att staden har rutiner för att avgöra vilken stadsdel som ska ha ansvar, så gynnar det den enskilde. Orsaken är att de ärenden som det påkallas tvist kring ofta är ekonomiskt kostnadskrävande vilket i sin tur skulle leda till långvariga diskussioner om ansvaret, till nackdel för den enskilde som då inte skulle få sin sak prövad. (Personlig information Juridiska avdelningen). Den 1 maj 2011 infördes nya regler i socialtjänstlagen (2001:453), och i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, med syfte att förtydliga ansvarsfördelningen mellan bosättningskommun och vistelsekommun. Förändringen innebär bland annat att ärende som gäller vård eller någon annan åtgärd i fråga om en enskild person kan flyttas över till en annan kommun, något som regleras i 2 a kap. 10 och 11 socialtjänstlagen. Det bör påpekas att reglerna gäller pågående insatser. I det fall det uppkommer tvist kring vid en nyansökan är de nämnda reglerna inte tillämpliga. Ansvarsfördelning mellan kommunövergripande verksamheter och stadsdelar I Stockholms stad är ansvaret för hemlösheten både centraliserat och decentraliserat. Behovsbedömningen sker både på stadsdelsförvaltningarna och på den kommunövergripande Enheten för hemlösa. När det gäller personer som definieras som hemlösa sker två tredjedelar av handläggningen vid stadsdelsförvaltningarna och en tredjedel vid Enheten för hemlösa. Ansvarsfördelningen stadsdelar emellan och mellan stadsdelar och Enheten för hemlösa definieras utifrån stadens riktlinjer som innebär att personer ska handläggas av den stadsdelsförvaltningen inom vars område personen har sin bostad. Den grundläggande principen när det gäller hemlösa personer är den så kallade tvåårsregeln som innebär att en hemlös person som inte har haft kontakt med någon stadsdelsförvaltning under de senaste två åren tillhör Enheten för hemlösa inom socialförvaltningen. Riktlinjerna anger vidare att en hemlös person som tidigare har haft fast boende inom en stadsdel men inte varit aktuell vid stadsdelsnämnden ska tas emot av stadsdelsnämnden om han/hon vänder sig dit inom en månad från det att han/hon blivit hemlös. Om den hemlöse personen inte är aktuell hos nämnden eller inte tagit 32

33 kontakt inom en månad efter att han/hon blivit hemlös eller inte heller i övrigt har varit aktuell vid någon stadsdelsnämnd under de två senaste åren ska han/hon få sina behov tillgodosedda av Enheten för hemlösa. Tvister om ett ärendes tillhörighet kan dock uppstå vilket avgörs av den Juridiska avdelningen vid Stadsledningskontoret. (Andersson 2012, s 12f). Enheten för hemlösa Enheten för hemlösa är en stadsövergripande verksamhet som har till uppdrag att medverka i klientens process ur hemlöshet. Enhetens målgrupp är vuxna hemlösa personer som inom två år inte haft kontakt med en stadsdel i Stockholms stad. Det finns cirka 800 aktuella klienter vid Enheten för hemlösa. Cirka 300 nya klienter tillkommer och cirka 300 skrivs av under ett år. Enheten för hemlösa är organiserad i sex olika avdelningar: Hemlöshetsmottagningen som arbetar med att ta beslut på kvällar och helger om TÖG samt gör tillhörighetsutredningar; Försörjningsstöd/utredningsteam; två vuxensektioner; socialpsykiatri; och boendestödsektionen. Drygt 70 personer finns anställda, framför allt socialsekreterare men även administrativ personal, budget- och skuldrådgivare och boendestödjare. Enheten för hemlösa är samlokaliserade och ingår i ett samarbete Pelarbacken med Ersta sjukvårdsmottagning för hemlösa och Uppsökarenheten/medborgarkontoret. Under 2012 och 2013 pågår en utvärderingen av detta samarbete som benämns Pelarbackens verksamhet för hemlösa. Enheten för hemlösa innebär en specialisering och professionalisering av insatser mot hemlöshet. På Enheten utvecklas en specialistkunskap som inte på samma sätt finns inom stadsdelarna. Sedan samlokaliseringen med Ersta sjukvårdsmottagning och med Medborgarkontoret finns också tillgång till ett brett utbud av insatser på samma plats. 33

34 6. Den lokala situationen i Stockholm Som beskrivs ovan är en viktig del av en strategi att ha kunskap och kännedom om den lokala situationen. Stockholms stad har genomfört kartläggningar av hemlösheten sedan 1990-talet. Från och med 2004 har dessa genomförts på samma sätt och med samma definition. Den senaste kartläggningen av hemlösa i Stockholms stad genomfördes i april Stockholms stad har också kartlagt familjer med osäkra boendeförhållanden sedan 2008, och den senaste gjordes under I detta kapitel presenteras dessa bägge kartläggningar. Vidare presenteras annan statistik som bidrar till en mer utförlig förståelse för den lokala situationen; förändring över tid, beläggning på stadens härbärgen, utveckling av försörjningsstöd och vräkningar/avhysningar samt socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem. Hemlösheten i Stockholm omfattning och struktur Stockholms stad använder sig av följande definition: En hemlös är en person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Till de hemlösa räknas personer som bor på institutioner eller härbärgen och som inte har någon bostad ordnad vid en eventuell utskrivning. Till de hemlösa räknas också personer som tillfälligt bor hos olika kamrater eller bekanta (max 3 månader). Däremot räknas inte personer som bor i andra hand eller hos någon anhörig som hemlösa. Sedan kartläggningarna startade 2004 har antalet redovisade hemlösa minskat med närmare 500 personer. Det kan förekomma en viss osäkerhet i dessa uppgifter, men då kartläggningarna gjorts på samma sätt och det totala antalet som rapporteras in som hemlösa är relativt likartat över tid så kan man anta att det går att göra jämförelser mellan åren. (Källa: Stockholms stad 2012a, Dnr /2012, sid 5). 34

35 Resultaten från 2012-års kartläggning visar sammanfattningsvis att: Jämfört med 2010 har antalet hemlösa män minskat med 157 personer medan antalet hemlösa kvinnor ökat med 16 personer. Kvinnorna utgör 27 procent av det totala antalet hemlösa. De hemlösa kvinnorna är generellt sett yngre än de hemlösa männen. Andelen hemlösa personer som har mer långsiktiga boendeinsatser såsom stöd- och omvårdnadsboende, hotellhemsboende utan förstahandskontrakt eller träningslägenhet utgör 50 procent i årets kartläggning jämfört med 54 procent Antalet akut hemlösa (akutboende/härbärge samt uteliggare) är 480 personer, jämfört med 386 personer i 2010 års kartläggning. 237 personer övernattade i andra tillfälliga boendealternativ såsom camping, hotell och vandrarhem. Motsvarande siffra för 2010 var 134 personer. Antalet hemlösa unga vuxna år är 256 personer, jämfört med 314 personer Antalet hemlösa 65 år och äldre är 151 personer jämfört med 133 personer procent av de hemlösa är aktuella vid stadsdelsförvaltningarna och 23 procent vid socialförvaltningens enhet för hemlösa. 9 procent saknar kontakt med socialtjänsten. Mer än hälften, 58 procent, bedöms ha missbruksproblem. 30 procent av de hemlösa har en etablerad kontakt med psykiatrin. Ytterligare 22 procent anses ha sådana psykiska problem att de är i behov av behandling eller omvårdnad. (Stockholms stad 2012a). Stockholms stads definition skiljer sig något från den definition som Socialstyrelsen använder. Enligt Socialstyrelsens kartläggning fanns 4100 hemlösa i Stockholms stad år Av dessa var andelen män 67 procent och andelen kvinnor 33 procent, 30 procent föräldrar till barn 18 år och yngre. Utrikes födda utgjorde 40 procent, 45 procent försörjde sig genom ekonomiskt bistånd. Vidare har 46 procent uppgetts att ha missbruksproblem, 45 procent psykisk ohälsa och 23 procent fysiskt ohälsa. (Socialstyrelsen 2011, Tabell 17, sid 53) Vid en jämförelse mellan vilka boendeformer som inrapporterats i Socialstyrelsens kartläggning i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö uppvisas vissa likheter och vissa skillnader. Cirka 20 procent av de hemlösa personerna i Stockholm befann sig i akut hemlöshet. Det var samma andel som i Göteborg. Ungefär 25 procent vistades på institution eller bodde i kategoriboende. Det var en större andel än i de övriga storstäderna. Av storstäderna hade Stockholm den lägsta andelen hemlösa personerna i långsiktiga boendelösningar, cirka 30 procent. Vidare bodde cirka 20 procent i eget ordnat kortsiktigt boende. Det var något högre andel än i Göteborg, men betydligt lägre än i Malmö. (Socialstyrelsen 2011). Förändring över tid Socialförvaltningen har av Sweco beställt en jämförelse mellan 2008, 2010 och 2012 års räkningar där huvudfrågan var hur många av de som var inrapporterade som hemlösa år 2008 också var det år 2010 respektive Rapporten från Sweco visar att 458 personer var aktuella vid dessa tre kartläggningstillfällen. Det utgör 16 procent av den totala hemlösheten för Stockholms stads kartläggning visar att medelåldern bland de långvarigt hemlösa är relativt hög och tendensen är att den ökar. Flertalet anges att ha en mer stadigvarande boendesituation. De bor i träningslägenhet alternativt stödboende/hotellhem utan kontrakt. En fjärdedel har tillfälliga boendesituationer, vilket innebär att de bor tillfälligt hos någon kompis eller har ett kortare 35

36 andrahandskontrakt, camping, vandrarhem. härbärge, sover ute, eller att deras boendesituation är okänd. (Stockholms stad 2012a). Hemlöshetskartläggningen år 2008 omfattade personer. Av dessa återfanns 951 eller, om man så vill, 31 procent i år 2010 års räkning. Vid räkningen år 2012 fanns 679 personer, 22 procent kvar, eller om man så vill fanns personer, motsvarande 78 procent, inte kvar. Tabell 2. Kvarvarande personer i hemlöshetskartläggningar År Antal personer /kvarvarande Procent kvarvarande Procent inte kvar (Källa: Sweco). Då antalet hemlösa under perioden varit ganska konstant och minskat från till personer innebär resultatet av tabellen att det är en förhållandevis stor omsättning av hemlösa personer. Samtidigt är det värt att understryka att en femtedel av de som var hemlösa år 2008 även är det fyra år senare. Hur de 78 procent som inte återfinns år 2012 nu har sitt boende ordnat har inte varit möjligt att undersöka inom ramen denna utredning. Beläggning på härbärgen Sedan början av 2000-talet har antalet personer som inrapporterats som hemlösa sjunkit något, vilket beskrivits ovan. Däremot har de som inrapporterats som akut hemlösa ökat under de senaste åren. Ett sätt att studera detta är att jämföra beläggningen på Stockholms härbärgen. Vid årsskiftet fanns 171 platser varav 129 för män, 34 för kvinnor och 8 för par. Utöver dessa fanns totalt 36 extraplatser, varav 33 för män och 3 för kvinnor. Totalt fanns (ordinarie) platser tillhanda. Den genomsnittliga beläggningen har fluktuerat mellan åren men statistiken sedan mitten av 2000-talet visar en genomgående hög beläggning. Beläggningen sjönk något mellan 2010 och 2011 men sedan har den ökat igen under Tabell 3. Beläggning på härbärgen % % % % % % % % % (Källa: Stockholms stad 2012b, s 3, uppgift för 2012 från Hemlöshetsmottagningen). 36

37 Kartläggning av familjer med osäkra boendeförhållanden Den kartläggning som genomfördes år 2012 visade att socialtjänsten hade haft kontakt med 212 familjer med totalt 403 barn. Till dessa lades ytterligare 100 familjer som rapportförfattarna menar borde ha ingått i kartläggningen. Detta innebar att minst 312 familjer saknade en stadigvarande bostad. I kartläggningen utgjorde ensamstående kvinnor med barn den största andelen 73 procent, vilket är en ökning sedan den förra kartläggningen gjordes 2010 då ensamstående kvinnor utgjorde 60 procent. Ensamstående män med barn utgjorde 2012; 7 procent och par med barn 20 procent. (Stockholms stad ). Antalet barnfamiljer med osäkra boendeförhållanden har ökat under se senare åren. Majoriteten av familjerna har en utomeuropeisk bakgrund. Denna andel har också ökat. Den vanligaste orsaken till familjens boendesituation är att ett tillfälligt boende har upphört, till exempel inneboende eller andrahandsboende. Andra vanliga orsaker är separationer och familjevåld. Mindre än 10 procent står utan bostad på grund av en avhysning, varav 26 procent var avhysning från försöks- eller träningslägenhet. Av de familjer som blev avhysta hade 37 procent svenskt ursprung medan 21 procent hade sitt ursprung utom EU. (Stockholms stad ). Den största förändringen mellan 2008 och 2010 var att andelen familjer där ett tidigare tillfälligt boende har upphört hade ökat kraftigt. (Stockholms stad ). En anmärkningsvärd skillnad mellan kartläggningarna 2010 och 2012 är att andelen som är bostadslösa på grund av familjevåld/kvinnofrid ökat med närmare 7 procentenheter. (Stockholms stad ). Detta indikerar att kvinnor (vilket det framför allt rör sig om) som saknar ett stadigvarande boende på grund av att man lämnat en våldsam relation är en viktig grupp att uppmärksamma i strategiarbetet. Utvecklingen av försörjningsstöd I Socialstyrelsens kartläggning av hemlöshet framkommer att en hög andel av de som inrapporterats som hemlösa har ekonomiskt bistånd som inkomstkälla (Socialstyrelsen 2012). Det är därför relevant att titta på hur utvecklingen i Stockholm sett ut när det gäller ekonomiskt bistånd som beviljats till boende. Figuren nedan visar utvecklingen när det gäller personer som beviljats ekonomiskt bistånd till boende på hotell, härbärgen eller vandrarhem. Som figuren visar skedde en viss nedgång mellan 2004 och 2006, sedan sker inte så stora förändringar förrän efter 2009 då en kontinuerlig ökning börjar ske från detta år och framåt. 37

38 Figur 8. Antal personer som beviljats ekonomiskt bistånd till boende på hotell, härbärge eller vandrarhem. (Källa: Paraplyet). Vräkningar Under 2009 genomfördes 235 vräkningar i Stockholm varav 57 kvinnor (24 procent) och 178 män (76 procent). Cirka 40 procent utgörs av män mellan år. Drygt 50 procent genomfördes inom de kommunala bostadsbolagen Familjebostäder AB, Stockholmshem AB och Svenska Bostäder AB. (Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen december 2010). Vräkningar av familjer med barn minskade för att sedan ha ökat något igen under I Stockholms stad berördes 49 barn av vräkningar under 2008 (71 i registrerade ansökningar) och 23 barn under 2009 (40 i registrerade ansökningar). Under 2010 fanns 51 barn i registrerade ansökningar för avhysningar samt 23 barn berörda av verkställda avhysningar. För år 2011 är det 92 barn i registrerade ansökningar och 24 barn berörda av verkställda avhysningar. År 2012 är det 73 barn registrerade i ansökningar och 38 barn berörda av verkställda avhysningar. (Kronofogdens officiella statistik). 38

39 Figur 9. Antal inkomna avhysningsmål, Antal verkställda avhysningsmål, Stockholms län. (Källa: Kronofogden). Vräkningar minskar enligt statistiken, vilket framstår som mycket positivt. Det är dock relevant att ställa frågan vad det beror på. Det finns ännu inga studier som kan ge förklaringar, men det går att hypotetiskt tänka sig flera förklaringar, vissa med mer positiva och andra med mer negativa förtecken. En positiv förklaring kan vara att det aktiva arbetet med att utarbeta riktlinjer och metoder för att arbeta vräkningsförebyggande och den fokus som vräkningsförebyggande arbete haft under de senaste åren, har gett goda resultat. En mer negativ förklaring är att i och med de högre kraven som hyresvärdar ställer när det gäller till exempel inkomst så är det färre med en svag ekonomisk situation som får förstahandskontrakt. De blir istället hänvisade till socialtjänstens boendealternativ eller bor i olika andrahandslösningar, vilket också innebär att om man mister sin bostad så finns man inte med i vräkningsstatistiken. Personer/familjer som måste lämna ett andra- och tredjehandskontrakt eller som inte längre kan bo kvar som inneboende hos släktingar och vänner syns inte i vräkningsstatistiken. Enligt kartläggningen av familjer med osäkra boendeförhållanden, som presenteras ovan, är detta dock en långt mer vanlig anledning till att familjer står utan en egen bostad, än att man blivit avhyst från ett förstahandskontrakt. Socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem I en kartläggning av socialtjänstens kontakter under oktober 2012 med vuxna (20 år och äldre) med missbruksproblem anges personer som aktuella vid stadsdelsförvaltningarna och Enheten för hemlösa. I rapporten konstateras att antalet aktuella personer har minskat successivt under hela 2000-talet. Männen utgör tre fjärdedelar och kvinnor en fjärdedel av dessa personer. Andel kvinnor är högst i den yngsta åldersgruppen år. Medelåldern för hela gruppen är relativt hög och Enheten för hemlösa har högst andel i den äldsta åldersgruppen över 65 år. Alkoholmissbruket dominerar men det är även vanligt med blandmissbruk. I rapporten anges att 39

40 det finns en grupp personer som tidigare haft, men inte längre har, pågående missbruk som är aktuella för insatser inom socialtjänstens vuxen-/missbruksvård. Det anges som troligt att det inom denna grupp finns större antal personer som genomgår läkemedelsassisterad behandling i form av metadon eller subuxone och som är i behov av psykosociala insatser från socialtjänsten. Flertalet anges att utöver missbruksproblem ha problem med boende, försörjning och psykisk hälsa. Majoritet kan antas stå långt från arbetsmarknaden. När det gäller bostadssituationen så anges att en fjärdedel har en bostad med ett förstahandskontrakt eller motsvarande (bostadsrätt, villa eller radhus). Cirka 20 procent bor i tränings- och försökslägenheter (8 respektive 11 procent). Andelen av de personer som ingår i kartläggningen och som anges vara i en situation av akut hemlöshet (uteliggare, bor på härbärge, husvagn/camping eller tillfälligt inneboende) är 11 procent, vilket är en viss ökning från 2010 då motsvarande andel var 9 procent. Personer som bor i stöd- och omvårdnadsboende har ökat något från 12 procent 2010 till 16 procent I rapporten konstateras att det finns ett fortsatt behov av samarbete mellan socialtjänsten, olika verksamheter inom hälso- och sjukvården samt med kriminalvården. (Stockholms stad ). 40

41 7. Stockholms bostadsmarknad och fördelning av bostäder Tillgång till bostäder och bostadsmarknadens fördelningsmekanismer är avgörande faktorer på den strukturella nivån. I detta kapitel beskriver vi Stockholms bostadsmarknad och förändrade betingelser under 2000-talet. Stockholm är ett av de mest växande urbana områdena i Europa och Stockholms stads befolkning växer stadigt, för närvarande växer invånarantalet i Stockholms län med personer per år. Stockholms stad växer med drygt nya invånare per år. Detta ställer naturligtvis stora krav på bostadsmarknaden. Byggandet av nya bostäder har inte hållit takt med befolkningstillväxten, som enligt befolkningsprognoser ytterligare kommer öka framöver. Detta har lett till brist på bostäder i hela Stockholms län och enligt prognoserna kan befolkningstillväxten innebära ett det behövs ett tillskott på uppemot nya bostäder per år. (Länsstyrelsen 2012). Under 2011 påbörjades byggandet av drygt lägenheter, vilket är 500 färre jämfört med 2010 men i nivå med de senaste årens byggande. Det tillkommer därutöver cirka bostäder per år genom ombyggnationer och att fritidshus görs till permanentbostäder. Av bostadsbyggandet i länet sker ungefär hälften i Stockholms stad. (www.scb.se, Länsstyrelsen 2012). Länsstyrelsen uppskattar på basis av prognoser från TMR, Tillväxt, miljö & regionplanering att bostadstillskottet behöver fördubblas för att svara upp mot befolkningsökningen. (Länsstyrelsen 2012). Under hösten 2012, när denna utredning genomfördes, var bostadsbristen i Stockholm en aktuell politisk fråga som debatterats i olika sammanhang. Under vintern 2012/2013 var det massmediala intresset stort och det har rapporterats om avarter i andra- och tredjehandsmarknaden som uppstår i kölvattnet av den akuta bostadsbristen. (T ex Metro 28/1 2013, SvD 25/1 2013). Det har också startats protester på gräsrotsnivå genom organisationer/nätverk som bland annat Rätt att bo (rattattbo.se) och Linje 19 som driver frågor som handlar om att plädera för fler hyresrätter och att protestera mot ombildningar och utförsäljningar. En fråga som också diskuterats är upprustningar av befintliga bestånd som ofta leder till kraftiga hyreshöjningar. Bostadsbrist i Stockholm är emellertid ingen ny företeelse. Staden har genom seklerna växt och trångboddheten finns väldokumenterad i både litteratur och historiskt material. Stockholms stadsmuseum har bland annat en visningsvåning där besökare kan se hur situationen såg ut vid förra sekelskiftet. Även efter andra världskriget var bostadsbristen stor. På dåvarande stadsplanekontorets initiativ gick man till och med ut med affischer, där man varnade för en inflyttning till Stockholm, eftersom det saknades bostäder. "Sök Er ej till Stockholm söker förgäves bostad" stod på affischen som 1946 hängdes ut på landets järnvägsstationer. Under 1960-talet växte bostadsköerna. Att bristen på bostäder var en fråga som berörde hela det dåtida Sverige kan exemplifieras genom den ABC bok som Hylands hörna gav ut år Den första bokstaven i alfabetet, A, illustrerades genom rimmet Astronauten råder sonen stå i bostadskö på månen. Bostadsbristen uppmärksammades i kommunalvalet i Sverige Statsminister Tage Erlander fick frågan vad han skulle ge för råd till ett ungt par som ville ha bostad i Stockholm. Han svarade att de skulle ställa sig "i bostadskön". Debatten blev ett misslyckande för Erlander. Efter valet som blev en motgång för statsministern påskyndades det redan inledda miljonprogrammet. Det så kallade miljonprogrammet som pågick från mitten av 1960-talet till mitten av 1970-talet avhjälpte under något decennium bostadsbristen i Stockholm stad. Idag är situationen en annan 41

42 med ett ökat glapp mellan befolkning och bostadsbyggande, vilket är den yttersta anledningen till dagens omfattande bostadsbrist (Länsstyrelsen 2012). Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2012 anger 21 av 26 kommuner i Storstockholm brist på bostadsmarknaden. Kommunerna anger att man har en brist på bostäder för ungdomar, flyktingar och stora barnfamiljer (Boverket 2012a). Figur 10. Inflyttningsnetto i Stockholms län (Källa: SCB och Länsstyrelsen). Stockholms läns landsting har gjort på uppdrag av regeringen en regional bedömning av behovet av bostäder fram till 2030, baserat på prognoser för befolkningstillväxten. I arbetet har man också diskuterat vad som skulle kunna vara ett uppdämt behov av bostäder, baserat på situationen i länet med en snabb befolkningstillväxt och flera år av lågt bostadsbyggande. Stockholms läns landsting presenterar två prognoser en Låg och en Hög. (Stockholms läns landsting 2012). 42

43 Figur 11. Färdigställda bostäder i relation till behov (Källa: SCB och Länsstyrelsen). Förändringar av upplåtelseformer Stora förändringar har skett när det gäller fördelningen av upplåtelseformer på Stockholms bostadsmarknad. Omvandlingen från hyresrätter till bostadsrätter har varit störst i Stockholms stad och flest omvandlingar skedde åren , år 2011 hade omvandlingstakten avstannat något (Boverket 2012a). År 2000 utgjorde ägda bostäder 10,9 procent av beståndet, 30,6 procent av bostadsrätter och 58,5 av hyresrätter. År 2010 har fördelningen mellan hyresrätter och bostadsrätter förändrats avsevärt utgjorde 10,4 procent ägda bostäder, 47,7 procent bostadsrätter och 42 procent hyresrätter (statistik.stockholm.se). Mellan 2000 och 2010 har hyresrätter ombildats till bostadsrätter, vilket motsvarar 70 procent av ombildningarna som skett i länet. (Länsstyrelsen 2012, s 48). Antalet omvandlingar i Stockholms stad, från hyresrätt till bostadsrätt, har varierat över den senaste 20-årsperioden från som lägst 231 lägenheter år 1991 till som högst år År 2011 genomfördes ombildningar i Stockholms stad. Totalt har det, från år 1991 till år 2011, ombildats lägenheter. 43

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden hemlöshet många ansikten mångas ansvar en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Regeringen har presenterat en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från

Läs mer

Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019

Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 Bilaga 1. Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 stockholm.se Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 Dnr: 3.2-619/2013 Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 4 (31) Förord

Läs mer

Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019

Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 stockholm.se Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 Dnr: 3.2-619/2013 Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 4 (31) Förord Stockholm

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2015-09-16 Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Plan för genomförande av regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2007 2009 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning

Läs mer

PM: Politik för att minska hemlösheten

PM: Politik för att minska hemlösheten PM: Politik för att minska hemlösheten Bakgrund En fast bostad är ett grundläggande mänskligt behov, likt mat och kläder, och också en rättighet. I Stockholms stad finns närmare 3000 personer som saknar

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Den sekundära bostadsmarknaden

Den sekundära bostadsmarknaden Den sekundära bostadsmarknaden Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län REKOMMENDATION 2013-10-10 Dnr KSL/12/0170 För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Äldrenämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

MPHASIS. Mutual Progress on Homelessness through Advancing and Strengthening Information Systems

MPHASIS. Mutual Progress on Homelessness through Advancing and Strengthening Information Systems MPHASIS Mutual Progress on Homelessness through Advancing and Strengthening Information Systems Funded by EUROPEAN COMMISSION Employment, Social Affairs and Equal Opportunities DG National Context Statement

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 4-8- SN 4/4 48-45885 Socialnämnden Hemlöshet 4 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Bostad först - modell för boendestöd

Bostad först - modell för boendestöd TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-26 Dnr: 2014/806-IFN-715 Patrik Kalander - aj069 E-post: patrik.kalander@vasteras.se Kopia till Britta Wallin, Socialkontor Vuxen Per Nägele,

Läs mer

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Genomförande av regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2007 2009 Slutrapport 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter,

Läs mer

Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen

Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen Projekt Vägen till Bostad Regeringens hemlöshetssatsning 2 år Pågår till 2010-10-31 Vägen ut! kooperativen i samarbete med Kriminalvården Region Väst /

Läs mer

Hemlös 2010. En statusrapport om det offentligas stöd till människor som lever i hemlöshet. Av Stockholms Stadsmission och professor Hans Swärd

Hemlös 2010. En statusrapport om det offentligas stöd till människor som lever i hemlöshet. Av Stockholms Stadsmission och professor Hans Swärd Hemlös 2010 En statusrapport om det offentligas stöd till människor som lever i hemlöshet Av Stockholms Stadsmission och professor Hans Swärd 1 Innehåll Förord... 3 1. Bokslut över 10 år av svensk hemlöshetspolitik...

Läs mer

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se MODULBOENDET VID SIVIK

Läs mer

Bostad först i Upplands Väsby-utformning och plan för införande

Bostad först i Upplands Väsby-utformning och plan för införande Väsby välfärd, individ-och familjeomsorgen Carin Erlandh Engman Kvalitets-och utvecklingsledare 08-590 975 10 Fax 08-590 733 41 carin.erlandengman@upplandsvasby.se 2015-04-30 Dnr SÄN/2014:349 Social-och

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Bostad först enligt Lunds universitet. Socialhögskolan Lunds universitet

Bostad först enligt Lunds universitet. Socialhögskolan Lunds universitet Bostad först enligt Lunds universitet Socialhögskolan Lunds universitet Några röster... Jag skäms för att ett sådant rikt land som Sverige har hemlösa... Vore det inte roligt om vi kunde hjälpas åt att

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

2007-11-07. Handlingsplan mot hemlöshet

2007-11-07. Handlingsplan mot hemlöshet 2007-11-07 Handlingsplan mot hemlöshet Handlingsplanen är fastställd av programnämnd Social välfärd den 7 november 2007 Arbetsgrupp: Håkan Gille, Socialförvaltning Öster Gun Berglund, programkansli Social

Läs mer

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Kansliuppdrag 2014-03-14 Uppdrag att studera frågan om utsatta EU-medborgare och avrapportera till beredning och AU:

Läs mer

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Bild: Hem och skola Pia Kjellbom Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Påtvingad avflyttning Informellt påtvingad

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-14 SN-2013/4196.103 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Knutmejer 08-535 377 11 Berit.Knutmejer@huddinge.se Socialnämnden Reviderad

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 24 (38) 53 MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 Socialnämnden

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena.

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena. Utsänt ärende nr 23/2014 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-18 Till Styrelsen för SHIS Förändring av ersättningsnivåer inom SHIS stödboende för vuxna Förslag till beslut Styrelsen godkänner kontorets förslag till

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Tillfälliga lösningar för permanenta behov. Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden kommunernas boendelösningar för hemlösa personer

Tillfälliga lösningar för permanenta behov. Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden kommunernas boendelösningar för hemlösa personer Tillfälliga lösningar för permanenta behov Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden kommunernas boendelösningar för hemlösa personer ISBN 978-91-85999-90-3 Artikelnr 2009-126-3 Publicerad www.socialstyrelsen.se,

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD VÄGEN TILL EGEN BOSTAD Information om socialtjänstens arbete med bostadsfrågor Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Vem kan ha rätt till bostad via socialtjänsten? I Socialtjänstlagen

Läs mer

oendelösningar bidrar till inlåsningseffekter. Bostad Först

oendelösningar bidrar till inlåsningseffekter. Bostad Först Ett delat samhälleligt ansvar för hemlöshetsfrågor. Samordning på nationell, regional och lokal nivå. Underlätta inträdet å bostadsmarknaden. Bostadsbristen är påtaglig många kommuner. Konsekvenser av

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Socialt arbete - specialisering eller integrering? Socialt arbete - specialisering eller integrering? Funktions-/ärendetypsindelad organisation Barn- och familjeenhet Utrednings- och försörjningsstödsenhet Missbruksenhet Funktionshinderenhet Mottagningsenhet

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG. Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden

RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG. Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie

Läs mer

Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende

Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA Att söka bidrag Utvecklingsenheten vid Socialförvaltningen

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning

Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Rekommendationer från nio kommuner, Barnombudsmannen och Kronofogden i en dialog den 13 oktober 2011. Dnr 9.6:0612/11 1 Innehåll

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer