Malmö möten och mångfald? En studie av bostadssegregationen i Malmö med fokus på Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malmö möten och mångfald? En studie av bostadssegregationen i Malmö med fokus på Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo"

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA KULTUR OCH SAMHÄLLE INTERNATIONELL MIGRATION OCH ETNISKA RELATIONER Malmö möten och mångfald? En studie av bostadssegregationen i Malmö med fokus på Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo Josefin Lundén C-uppsats: 15 hp Internationell migration och etniska relationer: 90 hp Handledare: Margareta Popoola Examinator: Despina Tzimoula

2 Abstract This is a study about residential segregation in Malmö. The aim is to highlight the segregation that is taking place in the city as a whole. I therefore focus on two residential areas in Malmö which are not often mentioned when speaking about segregation; Västra Innerstaden and Limhamn-Bunkeflo. I present different theories on housing segregation and discuss them in relation to these specific residential areas. I investigate how the socio-economic and ethnic characteristics of the inhabitants in these residential areas are connected to Malmö being a segregated city. The study focuses on households as individual actors and reasons for their migration patterns within the city. It then briefly covers possible neighbourhood effects in the studied areas. Finally, the question is posed why these areas are not subjected to segregation inhibitory interventions. Keywords: residential segregation, ethnic relations, housing market.

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING Syfte och frågeställningar Begrepp TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Perspektiv på segregation Segregationsforskningens historia Segregation, av naturen given Segregation, det egna valet Segregation, en social struktur Segregation, och hushållens flyttningsmönster Bostaden Segmentation på bostadsmarknaden Aktörer på bostadsmarknaden Etniska hierarkier och diskriminering på bostadsmarknaden Grannskapseffekter METODDISKUSSION Urval Avgränsning och analysnivåer Ställningstagande och förförståelse Validitet och reliabilitet EMPIRI Malmö mångfald, möten, möjligheter Västra Innerstaden, bostadsrätter och tjänstemän Limhamn-Bunkeflo, egna hem och egna företagare SEGREGATION: Exemplet Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo Hur hänger hushållssammansättningen i Västra Innerstaden och Limhamn- Bunkeflo ihop med bostadssegregationen i Malmö stad? Vilka orsaker har den socioekonomiska och etniska hushållsammansättningen i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo? Vilka effekter kan den socioekonomiska och etniska hushållssammansättningen tänkas ha? Varför är dessa områden inte föremål för riktade insatser mot segregation? SLUTSATSER OCH DISKUSSION LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING.. 45 Bilaga 1) Områdesfakta Malmö. 47 Bilaga 2) Områdesfakta Västra Innerstaden.. 49 Bilaga 3) Områdesfakta Limhamn-Bunkeflo. 51

4 3 1. INLEDNING Malmö beskrivs ibland som Sveriges mest segregerade stad. Det är då särskilt boendesegregationen som åsyftas. Att olika grupper bor geografiskt åtskilda från varandra behöver i sig inte vara ett problem. Åtminstone inte så länge som alla invånare har samma förutsättningar oavsett var i staden de bor. Inte heller så länge alla invånare har samma möjligheter att välja var i staden de vill bo. Men om åtskillnaden uppvisar en distinkt socioekonomisk eller etnisk karaktär och dessutom inbegriper en hierarkisk skillnad mellan grupper i samhället, blir segregationen ett uttryck för ojämlikhet. I ett samhälle som värderar det mellanmänskliga mötet och ser mötet som en metod för att öka förståelsen mellan människor med olika bakgrund, blir bostadssegregationen en försvårande faktor. I Malmö stads övergripande vision står att läsa: Vi vill ha en stad där alla människor tillmäts lika värde och mångfalden betraktas som en resurs Vi vill ha en stad utan främlingsrädsla, diskriminering och rasism. Vi måste se olikheterna mellan oss som naturliga och självklara, men också det vi har gemensamt. För att det ska bli möjligt krävs fler möten mellan människor av olika bakgrund, kulturer och religioner i arbetsliv och bostadsområden 1 Den positiva förståelsen av möten återkommer i Malmö stads devis mångfald, möten möjligheter 2. För att möten över etniska gränser skall ske i bostadsområdet krävs de facto att människor med olika bakgrund lever relativt nära varandra. Trots det har Malmö stads insatser mot bostadssegregation främst varit riktade mot så kallade resurssvaga områden. Områden som kännetecknas av frekvent in- och utflyttning, låg boendestandard, högt beroende av sociala välfärdstjänster och stor andel invånare med utomeuropeisk bakgrund. Då en stad är beroende av motpoler för att vara segregerad är det förvånande att fokus sällan riktas åt det andra hållet. Mot de bostadsområden som kännetecknas av hög förvärvsarbetarfrekvens, hög medelinkomst och liten befolkningsandel med rötter i utomeuropeiska länder. I Malmö är de infödda svenskarna överrepresenterade i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo, ett förhållande som jag i denna uppsats vill granska 1 Integrationsrådet (1999): Åtgärdsplan för att främja integration i Malmö stad. Min kursiv. 2 Malmö Stad: Mångfald Möten Möjligheter Internet ( )

5 4 närmare. Kan det vara så att svaret på en del av segregationsproblematiken finns i den infödda svenska befolkningens val och icke-val av bostadsområden? Jag är nyfiken på vilka orsaker som ligger bakom bostadsdifferentieringen och vad den kan ha för konsekvenser för individer boende i dessa områden och för Malmö som segregerad stad. I min uppsats undersöker jag huruvida den socioekonomiska och etniska segregationen i staden gör det svårare att åstadkomma just de möten mellan grupper och individer som Malmö stad strävar efter. 1.1 Syfte och frågeställningar Det här är en studie om bostadssegregation i Malmö. Syftet med studien är att bidra till en vidare förståelse av bostadssegregation, dess orsaker och eventuella konsekvenser. Jag ämnar, med hjälp av olika samhällsteorier om urban bostadsdifferentiering presentera och diskutera bostadssegregationen i Malmö. Jag vill spegla den bostadsdifferentiering som återfinns i stadens välbärgade delar. Jag frågar mig om, och i så fall på vilket sätt, den socioekonomiskt och etniskt homogena hushållssammansättningen i dessa stadsdelar påverkar stadens rumsliga segregation. Vad är orsaken till bostadssegregationen och vilka konsekvenser kan den ha för staden som helhet och för bostadsområdena i sig? I min undersökning studerar jag två stadsdelar i västra Malmö; Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo. Dessa är valda då deras invånarsammansättning statistiskt sett starkt urskiljer sig från resten av Malmö ifråga om inkomst, etnisk härkomst och utbildningsnivå. Som IMER-student är jag särdeles intresserad av bostadssegregationens etniska karaktär. Malmö har via invandring under de senaste femtio åren gått från att vara en stad med relativt homogen etnisk sammansättning till ett samhälle som kännetecknas av etnisk och kulturell mångfald. Denna mångfald genomsyrar många platser i staden, men inte alla. I Malmös stads integrationspolicy erkänns vikten av möten mellan befolkningsgrupper i bostadsområdet. Något som anses vara essentiellt för att i ett samhälle skapa goda etniska relationer och öka förståelse för den andre. Jag är nyfiken på de svensktäta bostadsområdenas roll i denna relation. Mina frågeställningar ser ut som följer: - Hänger hushållssammansättningen i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo ihop med bostadssegregationen i Malmö stad? - Vilka orsaker har den socioekonomiska och etniska hushållssammansättningen i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo?

6 5 - Vilka effekter kan den socioekonomiska och etniska invånarsammansättningen tänkas ha? - Varför är dessa områden inte föremål för riktade insatser mot segregation? 1.2 Begrepp För att kunna föra den diskussion jag gör i uppsatsen är det av vikt att jag presenterar och förklarar några av de begrepp som jag använder mig av. Jag vill vara tydlig med vilket innehåll jag ger dem för att min diskussion skall gå att följa. Segregation: Segregation är i sig inte ett värdeladdat ord, det behöver inte innebära något negativt. Ordet segregation går tillbaka på latinets segregare som betyder att av- eller särskilja. 3 Enligt Nationalencyklopedin innebär segregation att olika grupper lever, arbetar och umgås avskiljt ifrån varandra. Segregationsforskaren Mats Franzén bidrar ytterligare till förståelsen av fenomenet segregation när han framhäver att segregation handlar om åtskiljande. Detta åtskiljande bekräftar en hierarkisk skillnad mellan minst två grupper 4. Utan denna hierarkiska indelning där en grupp har överlägsen makt är segregation inte att förstå som ett problem. Segregation handlar alltså om ojämna maktrelationer mellan människor och grupper som manifesteras i ett fysiskt åtskiljande i rummet. 5 Segregation har många gånger etniska och socioekonomiska förtecken. I denna uppsats fokuserar jag endast på bostadssegregation som dock kan innehålla såväl etniska som socioekonomiska faktorer. Etnisk: I föreliggande uppsats nämner jag flertalet gånger etnisk segregation. När jag talar om etnicitet syftar jag på nationellt ursprung. Etnicitet är dock ett brett begrepp och kan innefatta uppfattningar om delade kulturella likheter så som språk, värderingar, religion eller seder. Samtidigt som etniciteten är relationell i bemärkelsen att den utgör en gräns mellan olika grupper och markerar vem som tillhör den egna gemenskapen, är det är viktigt att understyrka att etnicitet inte är något som återfinns endast bland de andra. Vi bär alla på en etnisk tillhörighet, oavsett om vi fäster värde vid den eller ej. I undersökningen handlar det om skillnader i bosättningsmönster mellan människor födda i Sverige, inom Europa och utom Europa. 3 Nationalencyklopedin: Segregation Internet ( ) 4 Franzén i Magnusson, Lena (2001): Den delade staden s Elias, Norbert et. Al. (1999): Etablerade och outsiders s. xxx - xxxiv

7 6 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Perspektiv på segregation Beroende på var tyngdpunkten läggs vid förklaringen av segregation kan fenomenet förstås som ett resultat av ekologiska processer, individuella val eller tvingande strukturer. Många forskare är dock böjda att förstå segregation som ett samspel av de båda. På frågan om huruvida boendesegregation är ett problem eller inte skiljer de sig åt. Jag kommer i detta avsnitt att ge en kort historisk överblick på hur segregation har förståtts och studerats genom tiderna. Jag presenterar sedan olika teoretiska utgångspunkter och ställer dem emot varandra Det finns en distinkt skillnad i hur man närmat sig segregation ifrån forskarhåll jämfört med hur man i statliga utredningar och tjänstemannaskrivningar handskats med fenomenet, i min studie har jag använt mig av material från båda håll. Överlag skulle jag vilja säga att forskare inte alltid betraktar segregationen som problematisk utan snarare som ett samhällsfenomen medan man från statligt håll ofta har förstått segregationen som ett samhällsproblem som bör åtgärdas. Under årens lopp har dock synen på segregationens orsaker och konsekvenser skiftat likaväl som synen på huruvida det är diskriminerande strukturer eller individuella val som är avgörande för individers och folkgruppers bosättningsmönster Segregationsforskningens historia Att olika befolkningsgrupper bor, studerar eller arbetar åtskilda från varandra är ingenting nytt. Allt sedan städernas uppkomst för cirka år sedan har det funnits möjlighet och utrymmer för klassuppdelning och arbetsspecialisering, och i förlängningen bostadsdifferentiering. 6 Ända sedan uppkomsten av de allra första forntida städerna har samhällsfilosofer försökt förstå och beskriva de urbaniserade människornas förhållande till varandra och till den rurala omgivningen. 7 Segregationsforskning som vi känner den idag kan dock härledas till Chicago och början av förra seklet. I början av 1900-talet var Chicago en snabbt växande stad med stor inflyttning. Människor kom att bosätta sig i geografiskt avskilda enklaver som var socioekonomiskt homogena. Då 6 Sjöberg i Lindberg, Göran (1971): Urbana Processer s Miner i Lindberg, Göran (1971): Urbana Processer s. 77

8 7 hög socioekonomisk status i USA under denna tid i princip gick att härleda till vithet kom Chicago att präglas av motsättningar och klyftor mellan den svarta och vita befolkningen. På University of Chicago forskade man under ledning av Robert Park om den moderna staden och de processer som ledde till stadsbornas geografisk differentierade bostadsmönster. Inom Chicagoskolan kom segregationsforskningen till stor del att fokusera på bostadssegregation med etniska eller rasmässiga 8 förtecken. 9 I Sverige har, trots förekomsten av minoriteter i form av t.ex. samer, romer och judar, segregationsförståelsen inte präglats av etniska motsättningar på samma sätt som i USA. När bostadssegregationen kom upp på den politiska agendan under 60-talet var det framförallt som ett socioekonomiskt problem. Idag lyfts dock etnisk diskriminering upp som en viktig faktor i både forskning och statliga utredningar om boendesegregation Segregation, av naturen given Även om man i den svenska politiska sfären länge har betraktat bostadssegregation som ett problem som bör åtgärdas, finns det inom forskarvärlden mer neutrala hållningar. Ferdinand Tönnies bidrar till förståelsen av samhället och dess organisering genom att presentera två idealtyper. Idealtyper förstås här som mentala konstruktioner, inte som något särdeles eftersträvansvärt. Tönnies använder sig av begreppet Gemeinschaft för att förklara en samhällstyp vars sammanhållning kännetecknas av familjära och vänskapliga relationer grundade på upplevd samhörighet i åsikter och känslor. Ett resultat av grundläggande likhet, gemensamma erfarenheter och kollektivt ägande. Tönnies identifierar denna form av sammanhållning i förindustriella, traditionella samhällen med gemensamt boende i små grannskap. Den moderna staden och den rationella livsföringen har dock rört sig bor från Gemeinschaft och närmar sig ett samhälle som håller samman genom vad Tönnies kallar Gesellschaft. Karaktäriserande för Gesellschaft är att var och en är isolerad i förhållande till andra. Relationerna bestäms genom kontrakt och abstrakta system, och ägandet är privat. 10 I en modern storstad är det en omöjlighet för alla invånare att lära känna eller kunna kommunicera med varandra, därför måste man förlita sig på en gemensam värdegrund och skriftliga överenskommelser. Margareta Popoola förstår Tönnies resonemang som att det urbana samhället karaktäriseras av mekanismer som framkallar distans. Denna distans skulle 8 Begreppet ras förstås här som en social konstruktion; en politisk och kulturell kategori men inte en biologisk. Begreppet används för att kommentera rasrelationer i samhället men sätts inom citationstecken då jag vill betona att det inte finns några mänskliga raser. 9 Historiken kommer från Stigendal, Mikael (1999): Sociala värden i olika sociala världar s Stigendal, Mikael (1999): Sociala värden i olika sociala världar s. 79

9 8 enligt Popoola kunna förstås som segregation, och därmed skulle de moderna städernas grundläggande uppbyggnad innehålla mekanismer för segregation. 11 Med detta som bakgrund skulle vi alltså kunna betrakta staden Malmö och dess bostadssegregation som något naturligt. Ordet naturligt i fråga om sociala processer är starkt förknippat med den humanekologiska skolan och dess syn och förståelse av samhällets segregation. Då betraktas samhället som en ekologisk kommunitet; en ekologisk spridning av människor och service vars rumsliga läge är relationellt beroende av varandra. Människan och hennes rörelsemönster inom staden förstås som ett resultat av en Darwinistisk anpassning till miljön. R.D. McKenzie beskriver ekologisk spridning i stadsmiljön som ett utslag av konkurrens- och samarbetskrafter. Samhället präglas av olika ekologiska processer varav en är segregation. Inom den humanekologiska skolan avser man med segregering koncentreringar av befolkningskategorier inom en kommun. 12 Denna segregering är alltså inte negativt värdeladdad men endast ett naturligt fenomen. Segregationens primära anledning och orsak är ekonomisk konkurrens där den starke har förtur till val av bosättningsplats. Inom inkomstnivåerna kan dock andra segregeringsfaktorer, så som språk eller etnicitet, iakttas. McKenzie skriver att den kulturella homogeniteten är hög i områden med hög ekonomisk status, medan vad han kallar slummen kännetecknas av homogenitet i ekonomiska avseenden men hög heterogenitet i alla andra. 13 I Malmö skulle det innebära att höginkomstområden som Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo präglas av invånare med liknande kulturell bakgrund. Det skulle i så fall enligt den humanekologiska skolan inte vara ett problem, utan ett naturligt resultat av människors ekonomiska strävanden. Enligt Ernest Burgess ekologiska modell producerar de konkurrens- och samarbetsmekanismer som är aktiva i det organiska samhället en stad som är uppdelad i tre olika zoner. Först; den centrala stadskärnan, transitzonen där svaga grupper bor. Sen; bältet med arbetarklass. Och längst bort från stadens centrum; ringen med förortsvillor där medelklassen håller till. 14 Denna ringmodell är typisk för hur amerikanska städer är uppbyggda och går inte att direkt applicera på svenska förhållanden. I Sverige återfinns t.ex. många höginkomsttagare i stadskärnorna. Detta då man sen 30-talet har städat upp i innerstadens slum och byggt sovstäder i förorterna för den arbetande befolkningen. Burgess intresserade sig också för migrationsprocesser inom staden; han förstod att nykomlingars ankomst skulle leda till invasion och succession, ungefär som i naturen där en ny arts inträde i 11 Popoola, Margareta (2002): Integration, en samtidsspegling s McKenzie i Lindberg, Göran (1971): Urbana Processer s Ibid. s Bråmå, Åsa (2006): Studies in the Dynamics of Residential Segregation s. 16

10 9 ekosystemet sätter igång en processkedja av anpassning och utslagning. Nyinflyttade immigranter tvingas till lågstatusområden (transitzonen) där de tar över området ifrån tidigare immigranter. Dessa kan i sin tur flytta till bättre område då de gradvis har assimilerats in i det amerikanska samhället. Graden av assimilering ansågs alltså påverka graden av segregation. Burgess såg dessa processer som stabiliserande mekanismer för samhället. Modellen har kritiserats för att den inte är så generell som Burgess menar. Andra faktorer så som individuella val, historiska och platsspecifika omständigheter eller politiska beslut antas också påverka den spatiala bostadsdifferentieringen i en stad. Trots detta, skriver kulturgeograf Åsa Bråmå, är Burgess modell och den ekologiska skolan än idag mycket inflytelserik och de flesta alternativa inriktningar för förståelse av bostadssegregation har utvecklats ur en kritik av detta system. 15 I Sverige var idén om assimilering som lösning på bostadssegregationen länge en ledande uppfattning. En gradvis assimilering av nyinvandrade, till svensk kultur och samhälle, ansågs leda till möjligheten att göra bostadskarriär och skulle i förlängningen utradera skillnader i bosättningsmönster mellan infödda och utlandsfödda. Så snart nyanlända invandrare hade uppnått samma sociala status som infödda svenskar så skulle deras boendemönster också börja likna varandra. Idag ser vi att det fortfarande finns vissa områden som präglas av ett utanförskap som går att koppla samman med etnisk härkomst och social status. 16 Därför är en förklaringsmodell som ser misslyckad assimilering som orsak kanske inte tillräckligt för att förklara bostadssegregationen Segregation, det egna valet Den humanekologiska skolan har utmanats av ett perspektiv som förstår etnisk bostadssegregation som ett resultat av individuella val. Denna syn har utvecklats ur en kritik mot assimileringssynen och antagandet att alla minoritetsgrupper ska, eller vill, assimileras in i majoritetskulturen. Kritikerna menar att även om ekonomisk och social assimilering i form av utjämning av klassklyftor är eftersträvansvärd, är kulturell assimilering inte alltid det. Enligt detta perspektiv är etniska kluster, inte ett problem då det är ett resultat av individens rationella val. Rationella val som är baserade på nyttomaximering utifrån objektiva resurser och preferenser. 17 Med detta perspektiv på etnisk segregation, som Åsa Bråmå även kallar för multikulturellt, anses boende i etniska kluster vara fördelaktigt för de minoriteter som väljer 15 Ibid. s Biterman et. Al. i Socialstyrelsen (2006): Social rapport Hagen i Andersen, Heine (red.) (1999): Klassisk och modern samhällsteori

11 10 att hålla ihop och på så sätt hjälpa och stötta varandra. Den multikulturella analysen skiljer sig från det humanekologiska då man menar att individer inte alltid flyttar ifrån lågstatus områden, även om de har möjligheten. 18 Denna syn hade stort inflytande på svensk segregationspolitik under 80-talet. Den etniska bostadssegregeringen i Sverige förstods då som ett resultat av nyinvandrades inometniska nätverk samt egenintresse av att bo med sina gelikar. 19 Lillemor Andersson-Brolin gjorde under åren en studie där hon kom fram till att invandrare tenderade att vara överrepresenterade i bostadsområden med låg socioekonomisk standard. Mönstret skiljde sig dock åt mellan olika invandrargrupper, något som Andersson-Brolin kopplade till att kulturella skillnader var en faktor som påverkade var man väljer att bosätta sig. 20 Olika förklaringar till denna boendemässiga etniska klustring fördes fram. Roger Andersson urskiljer de fyra mest dominanta: mobilisering för skapandet av en fristad inom ett diskriminerande samhälle; ett sätt ge ömsesidigt stöd i form av nätverk och kontakter inom den egna gruppen; en strategi för kulturellt bevarande eller t.o.m. som en strategi för offensiv kamp. 21 Även denna modell har sina svårigheter när det gäller applicering på svenska förhållanden. Ett karaktärsdrag för svenska invandrartäta områden är deras multietnicitet. I Sverige finns det inga etniska kluster i form av små Chinatowns, som däremot är vanligt i USA och Storbritannien. Inga bostadsområden, förutom de svensktäta, är präglade av att synliga koncentrationer av särskilda etniska grupper. 22 Perspektivet bör därför inte förstås som förbehållen den invandrade. Även när det gäller svenska hushåll är etablerade nätverk och grannskapspreferenser faktorer som påverkar flyttningsmönster. Roger Andersson och Irene Molina argumenterar för att en förklaringsmodell som lägger tyngdpunkten på det egna valet ifråga om invandrares boendemönster är kulturrelativistisk i sin tendens att förklara etniska klusterbildningar i fattiga förorter som något naturligt. Roger Andersson skriver i en SOU från år 2000 att: 18 Bråmå, Åsa (2006): Studies in the Dynamics of Residential Segregation s Ibid. s Popoola, Margareta (2002): Integration, en samtidsspegling. s Andersson i SOU 2000:37 s Bråmå, Åsa (2006): Studies in the Dynamics of Residential Segregation paper 1

12 11 mycket litet tyder på att den [segregeringstypen klusterbildningar] i första hand drivits fram av etniska nätverk och ännu mindre att det skett spontant och av fri vilja. 23 Enligt Roger Andersson kan förklaringsmodellen om nätverksgenerande flyttningar endast få relevans när den används som en del i ett större sammanhang som inkluderar strukturella och institutionella påverkningsfaktorer. De som motsätter sig uppfattningen om att alla har samma möjligheter att vara sin egen lyckas smed brukar hänvisa till hur strukturella och institutionella hinder påverkar människors möjligheter. Hur strukturerna påverkar oss beror på vilken eller vilka samhällsgrupper vi tillhör. Kön, ålder, etnicitet och socialklass är alla faktorer som kan influera vår sociala situation. Som jag tidigare nämnt visar Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo upp en starkt homogen bild av höginkomsttagare och stor andel svenskfödda. På vilket sätt kan detta vara ett resultat av samhälleliga strukturer? Segregation, en social struktur Den Marxistiska samhällsteorin, står i polemik med forskare som ser boendesegregationen som en produkt av eget val eller ekologiska processer. David Harvey söker i The Urbanization of Capital att förklara förhållandet mellan bostadssegregation och sociala strukturer. Han menar att det inom kapitalismens grundläggande motsättning mellan arbete och kapital finns rum för fler uppdelningar. En av dem är bostadssegregation. Bostadssegregationen fungerar som en mekanism för att upprätthålla de klassmässiga barriärerna mellan människor. Genom skapandet av motsättningar mellan stadsdelar med differentierad ekonomisk status avleds fokus från den grundläggande uppdelningen, mellan arbetare och kapitalägare - en kapitalistisk strategi för att motarbeta klassmedvetenhet och social kamp. Boendesegregation får därför inte förstås som resultatet av autonoma och spontana individuella preferenser utan som en effekt av samhälleliga kapitalistiska strukturer. Harvey menar vidare att boendesegregation spelar en viktig roll i återskapandet av alienerande sociala förhållanden i kapitalistiska samhällen. Enligt denna åskådning är boendesegregering en integral del i den kapitalistiska process som skapar och upprätthåller klasskillnader. 24 När bostadssegregationen blev en fråga på den politiska agendan i Sverige under och 60-talen användes begreppet för att diskutera ovälfärden i samhället. 25 Som förgrundsfigur stod sociologen Harald Swedner. Den socioekonomiska segregation som 23 Andersson i SOU 2000:37 s Harvey, David (1985): The Urbanization of Capital s Olsson Hort, Sven (1992): Segregation ett svenskt dilemma? s. 42

13 12 iakttogs inom olika stadsdelar i svenska städer förstods av Swedner och många politiker med honom som något helt igenom negativt som skulle åtgärdas På 70-talet genomgick, enligt Sven Olsson Hort segregationsstudierna sin Klondykeepisod 26 och kom att bli en del av en allmän samhällsreformistisk debatt. I ett regeringsprotokoll från 1970 står att läsa att det finns tendenser till social skiftning i bostadsområden i de större städerna. Något som medför risk för att olika befolkningsgrupper isoleras ifrån varandra. Därför är det en viktig bostadspolitisk uppgift att verka för en mångsidig hushållssammansättning i bostadsområdena. Detta inte minst på grund av samhällsekonomiska skäl, då en allsidig sammansättning medför ett jämnare utnyttjande av samhällelig service inom området. 27 I en avslutande kommentar till en boendeutredning från 1974 med Göran Lindberg som expert uppmärksammades olika typer av segregation. Å ena sidan resurssvaga hushåll, ofta nyanlända invandrare som koncentrerades i särskilda bostadsområden med instabilitet och sociala konflikter som följd. Å andra sidan de välmående bostadsreservaten, vilka uppmärksammades som varandes minst lika negativa: de senast beskrivna bostadsområdena ger t.ex. de som bor där bristande förutsättningar för inblick och inlevelse i andra gruppers levnadsförhållanden och bristande kunskaper om samhället i stort. Den ojämlikhet som är en följd av skillnader i inkomster och förmögenhet förstärks i själva boendet. 28 Under denna tid betraktades alltså segregationsproblematiken som en klassfråga. Alltefter som debatten förändrades under 80-talet föll det strukturella perspektivet bort, men idag influerar det återigen statliga utredningar. 29 På 70-talet ansåg man det viktigt att verka för en mångsidig hushållssammansättning i bostadsområdena detta inte minst för att motverka en bristande samhällelig sammanhållning. Samhällelig sammanhållning ansågs vara svår att uppnå om stadsborna inte hade möjligheten att leva sig in i andra levnadsförhållanden än de gällande för den egna socialgruppen. Frågan är om det i Malmö idag finns möjligheter till möten och mångfald inom de enskilda bostadsområdena. Kanske spelar det ingen roll så länge kommunen etablerar goda mötesplatser i stadens centrala delar. Jag finner det värt att notera att med 70-talets politiska inställning skulle bostadsområdena Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo uppfattas som segregationsproblem, något som knappast är fallet idag. 26 Ibid. s Regeringsprotokollet finns citerat i Ibid. s Avslutande kommentar till boendeutredningen 1974 citeras i Ibid. s Se t.ex. SOU 2006:73

14 13 Det finns fler perspektiv på strukturella förklaringar av bostadssegregation än de klassiskt marxistiska. I USA uppmärksammades att de humanekologiska teorierna om assimilation inte verkade ha inträffat när det gällde den afro-amerikanska minoriteten. Under 70-talet argumenterad forskare, influerade av black power-rörelsen, för att det var en effekt av strukturell rasism. Rasism stämmandes från århundraden av kolonisering genom vilken ickevita blivit politiskt förtryckta och ekonomiskt utsugna av vita nationer. 30 Brittiska forskare, däribland Susan Smith, argumenterar vidare att segregation är ett resultat av en rasism som genomsyrar samhället och upprätthåller en vit överhöghet gentemot de förtryckta icke-vita. Boendesegregation är alltså en effekt, utav många, som kommer av denna strukturella rasbaserade diskriminering. Likaså bidrar den till att upprätthålla materiella skillnader mellan raskategorier. Det är en aspekt som blivit mer och mer aktuell i den politiska debatten i Sverige. Irene Molina har skrivit en avhandling om staden Uppsalas rasifiering där hon hävdar att den rumsliga segregation som vi bevittnar i svenska städer idag är resultatet av en rasistisk struktur. 31 Molinas avhandling är visserligen till stor del inspirerad av amerikanska och brittiska förhållanden men har ändå har haft inflytande på den politiska argumentationen och arbetet mot bostadssegregation. Massoud Kamali driver i flertalet statliga utredningar om makt och diskriminering tesen att den svenska integrationspolitiken kännetecknas av strukturell rasism. Något som enligt Kamali också återspeglas i städernas segregerade bostadsmönster. 32 I Malmö går det att urskilja en tydlig socioekonomisk och etnisk skiljelinje mellan olika stadsdelar. Huruvida denna kan härledas till samhällets kapitalistiska eller rasistiska strukturer återstår att diskutera. En del forskare skulle hävda att hushållen som subjektiva aktörer har en avgörande roll att spela Segregation, hushållens flyttningsmönster Roger Andersson och Åsa Bråmå har gjort försök till att förklara hur infödda svenskars boendeval och flyttningsmönster påverkar stadens segregation i sin helhet. Även detta perspektiv kommer ifrån USA. Där har man under lång tid studerat hur den vita majoritetsbefolkningens utflyttningsmönster hänger ihop med den procentuella närvaron av minoritetsgrupper i ett bostadsområde, något som brukar kallas white flight, (sv. flykt). Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är huruvida bostadsområdets etniska sammansättning påverkar majoritetsgruppens val att flytta dit överhuvudtaget, ett fenomen som kallas white 30 Bråmå, Åsa (2006): Studies in the Dynamics of Residential Segregation s Molina, Irene (2001): Den rasifierade staden 32 Se t.ex. SOU 2006:73 och SOU 2006:79

15 14 avoidance (sv. undvikande). Åsa Bråmå argumenterar, tillsammans med Irene Molina och Roger Andersson för att det även i Sverige och Europa är relevant att pröva dessa begrepp på den etniska boendesegregationen. Boverkets lägesrapport från 2007 är ett exempel på hur dessa akademiska begrepp och förklaringsmodeller har fått fäste i myndighetsutredningar och används för att förstå segregationsmönster på bostadsmarknaden. 33 Åsa Bråmå kommer till slutsatsen att det i en svensk kontext är mest relevant att tala om ett undvikande av vissa bostadsområden från den svenska majoritetens sida. Hon har i sina studier av flyttningsmönster från stadsdelar som kännetecknas som missgynnade inte funnit en massiv utflyttning av svenska hushåll. Snarare, är det ibland de inflyttande som de svenskfödda lyser med sin frånvaro. 34 Det är ett mönster som går igen i Malmö där svenskfödda framförallt håller sig borta från bostadsområden som Rosengård och Holma. Roger Andersson vänder sig mot hur man i debatt och politiska skrivelser om etnisk boendesegregation slentrianmässigt använder beteckningen invandrartäta bostadsområden, istället hävdar han att den korrekta benämningen borde vara svenskglesa områden. Detta för att vända fokus mot hur de svenskfödda väljer eller väljer bort vissa bostadsområden. 35 I sin analys av flyttningsprocesser diskuterar Roger Andersson fyra olika typer av migrationspåverkan. En av dem är nätverksgenererade flyttningar som diskuterats ovan, en annan är segregationsgenererande flyttningar. Det innebär att svenskfödda tenderar att lämna ett bostadsområde när andelen utlandsfödda ökar genom inflyttning. När separationsprocessen väl är igång blir de sociokulturella effekterna tydliga, särskilt i skolan, något som leder till att än fler svenska hushåll flyttar. Andersson ser den påtagliga uppdelningen av barn i olika skolor utefter svensk eller utländsk härkomst som en central orsak till de separationsprocesser som i sin tur både förstärker och genererar en etnisk uppdelning av staden. 36 Även denna skoluppdelning är ytterst påtaglig i Malmö där skolor i olika delar av staden ser olika ut i fråga om etnisk sammansättning. Avslutningsvis framhåller Roger Andersson att användandet av flyttningsmönster som förklaringsmodell till segregation inte får förstås som att människor alltid kan anses ha ett fritt val. Istället är det av vikt att erkänna den brist på verkligt inflytande som kännetecknar bosättningsbesluten Boverket (2007): Etniska hierarkier i boendet. 34 Bråmå, Åsa (2006): Studies in the Dynamics of Residential Segregation paper 1 35 Andersson i Magnusson, Lena (2001): Den delade staden s Andersson i Ibid. s Andersson i Magnusson, Lena (2001): Den delade staden s. 120

16 Bostaden Bostaden är speciell på så sätt att den både är en marknadsvara och en social rättighet som skall garanteras av staten. På den svenska bostadsmarknaden finns det olika upplåtelseformer och hustyper. Bostadssegregationen i Malmö hänger ihop med bostadsmarknadens bestånd då beståndet ser olika ut i olika delar av staden. I följande kapitel presenteras historiska skäl till varför den svenska bostadsmarknaden har olika upplåtelseformer. Jag diskuterar även begreppet segmentation och dess koppling till segregering. Individers rättigheter och inflyttande över frågor kopplade till bostaden hänger ihop med disponeringsformen. Den som äger sin bostad har en större påverkansmöjlighet när det gäller boendestandard och närmiljö än den som är hyresgäst. Att äga sin bostad ger också en större trygghet inför framtiden. Individers bosättningsmönster påverkas dock av aktörer på bostadsmarknaden, dessa är t.ex. staten, kommunen, bostadsbolag, hyresvärdar, fastighetsägare och mäklare. Bostadsmarknadens aktörer agerar samtidigt inom strukturella och institutionella ram- och regelverk som påverkar deras handlingar och i slutändan individens rörelsemöjligheter. Kanske kan hushållssammansättningen i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo förstås genom en närmare betraktelse av bostadsmarknadens segment Segmentation på bostadsmarknaden I Sverige byggdes under många år bostäder för olika samhällsklasser på olika platser i staden. Att människor från olika socialklasser bor åtskilt har nämligen inte alltid uppfattas som problematiskt. Tvärtom så skriver Andersson att social blandning för 40-talets svenska stadsplanerare och arkitekter var något mindre önskvärt. Det ansågs komplicera möjligheterna för ett grannskap att uppnå social enhet, Gemeinschaft. För samhällets goda hälsa var det av vikt att separera olika grupper ifrån varandra. Under efterkrigstiden och fram till 1970-talet byggdes det därför i princip olika sorters bostäder, i olika områden, för olika samhällsklasser. 38 Allt sedan 70-talet har man dock strävat mot ett samhälle med social blandning. Social blandning skulle uppnås genom att blanda de olika upplåtelseformerna; hyresrätt, bostadsrätt och egna hem, i samma bostadsområde. Men faktum är att de inte riktigt blandades, olika upplåtelseformer byggdes i enklaver för sig men inom samma geografiska område. 39 I Malmö är detta förhållande särskilt synligt i stadsdelen Rosengård där 38 Andersson i Ibid. s Lindberg, Göran et. Al. (1989): Social segmentation på den svenska bostadsmarknaden s

17 16 bostadskvarteret Herrgården domineras av hyresrätter. Söder om Herrgården finns egna hem, villor som uppfördes några årtionden före miljonprogrammet sjösattes. Irene Molina beskriver hur, allt sedan talets början, det egna hemmet varit ett bostadsideal i Sverige. Ett ideal som från början inte var överklassens utan handlade om att arbetarfamiljerna skulle få egna hem. Det har satt sin prägel på dagens bostadssegregation i den mån att det egna huset fortfarande värderas högt och drömmen om det påverkar hushållens bosättningsmönster. Att det politiska målet om att förse varje familj med ett eget hem visade sig vara svårt att nå är enligt Molina en del av bakgrunden till uppkomsten av bostadsrätter. 40 Bostadsrätten är för Sverige något unikt. En kompromiss mellan det egna hemmet och hyresrätten, ett sätt att få hyresgästen att känna sig som en husägare. Som delägare i en bostadsrättförening har man större inflytande över sin boendesituation. Att jämföra med hyresgästen som lever i marknadens dyraste upplåtelseform, men har minst att säga till om. De olika upplåtelseformernas skilda innebörder ifråga om kostnader, ägande och hyresförhållande är kopplade till segmentationen på bostadsmarknaden. Göran Lindberg och Anna-Lisa Lindén använder begreppet bostadsmarknadssegmentation för att vidareutveckla och bredda förståelsen av segregation. En förutsättning för bostadsmarknadssegmentation är att det finns flera upplåtelseformer på marknaden. När dessa är ojämnt fördelade på grundval av hushållens socioekonomiska status kan vi tala om segmentation. Det finns ett samband mellan segmentation och segregation på bostadsmarknaden, detta samband blir tydligt när bostadssegmentationen sammanfaller med en fysisk separation i rummet. Lindberg och Lindén skriver att den bostadspolitiska idealmålsättningen skulle vara att hushållssammansättning och bostadsutbud inom ett område är så heterogent att varken segmentation eller segregation utifrån socioekonomiska eller etniska kategorier längre går att påvisa. 41 I Malmö finns det en tydlig etnisk polarisering mellan olika bostadsområden. Denna polarisering, som innebär att vissa områden domineras av utlandsfödda och andra områden av svenskfödda, går igen både i det allmännyttiga beståndet och i det privata. Segregationen tycks därför inte strikt följa upplåtelseformerna men återfinns i alla segment av bostadsmarknaden. Roger Andersson och Åsa Bråmå gör invändningen att; segmentsammansättningen i sig inte [kan] förklara de geografiska mönster av etnisk boendesegregation som finns i större svenska städer. Det är således inte 40 Molina, Irene (2001): Stadens rasifiering s Lindberg, Göran et. Al. (1989): Social segmentation på den svenska bostadsmarknaden. s. 20

18 17 bara sammansättningen av allmännyttiga hyresrätter, privata hyresrätter, bostadsrätter och egnahem som förklarar varför många invandrare från tredje världen bor på Rosengård i Malmö eller på Järvafältet i Stockholm Aktörer på bostadsmarknaden Om bostadsmarknaden utformning och segmentation inte räcker som förklaringsmodell till Malmös segregationsmönster, kan det vara värt att granska de som är aktiva på bostadsmarknaden. Individers önskan om att bo i exempelvis Västra Innerstaden eller Limhamn-Bunkeflo betyder inte att de nödvändigtvis lyckas få en lägenhet där. Camilla Palander skriver i sin undersökning av den svenska storstadspolitiken att bostadsbolag är aktörer på bostadsmarknaden som kan anses vara viktiga gatekeepers i bevarandet av segregeringsmönster inom en stad. Begreppet gatekeepers betyder på svenska; grindvakt, och syftar på individer i nyckelpositioner som utövar makt, medveten eller omedveten, för att stänga vissa bostadsområden för somliga hushåll. 43 Roger Andersson och Åsa Bråmå skiljer på hushållen som aktörer på bostadsmarknaden och institutionella aktörer. Hushållens aktörskap tar plats inom en sfär av behovspreferenser och restriktioner. Hushållens behov beror på var i livscykeln man befinner sig och hur hushållsammansättningen ser ut, det gör att behovet förändras över tiden. Likaså kan de sociala preferenserna förändras över tid. Exempel på sociala preferenser är uppfattning om vilka bostadsområden som är fördelaktiga och inställning till olika människor eller grupper, något som kan påverkas av samhällsklimatet och/eller förändras genom egna erfarenheter. Restriktioner som påverkar hushållens aktörskap är de resurser som finns tillgängliga. 44 När det gäller institutionella aktörer kan de lite grovt delas upp i stat, kommun och privata aktörer. Staten kan välja att föra en aktiv bostadspolitik för att på så sätt påverka bostadsmönster i städerna eller välja att lämna det upp till marknaden. Med start från den borgerliga regeringen regeringstillträde i början av 1990-talet är det senare alternativet som har präglat den svenska bostadspolitiken. 45 Irene Molina presenterar ett exempel på statlig påverkan av bostadsmarknadens utformning när hon skriver om hur staten under 1980-talet subventionerade byggandet av småhus. Under denna period gjorde en hög inflation och generösa avdragsregler det möjligt för hushåll med visst eget kapital, det vill säga medelklassen, att till en låg kostnad bygga egna hem. Något som enligt Irene Molina 42 Andersson, Roger et. Al (2007): Segregationens dynamik och planeringens möjligheter s Palander, Camilla (2006): Områdesbaserad politik för minskad segregation. s Andersson, Roger et. Al. (1997): Segregationens dynamik och planeringens möjligheter s Andersson, Roger et. Al. (1997): Segregationens dynamik och planeringens möjligheter s. 21

19 18 tydliggör hur stora delar av stadens sociala geografi resultatet av bland annat en bostadsproduktion som styrts av annat än blandningsideal 46. Kommunen är som ägare av mark och bostadsområden en stark aktör på den lokala bostadsmarknaden. Som sådan har kommunen har möjlighet att detaljplanera för att på lång sikt konkret förändra och påverka boendemönster i en stad. De kommunala bostadsbolagens agerande påverkar med andra ord bostadsmarknadens segmentation och i förlängningen också stadens segregering. I Malmö är Malmö Kommunala Bostadsbolag, MKB den största enskilda aktören på en marknad som annars behärskas av privata hyresvärdar. I de granskade bostadsområdena Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo är MKB dock ingen stor aktör, detta då bostadsbeståndet domineras av bostadsrätter, egna hem och privatägda fastigheter. Kommunala bostadsförmedlingar har haft som syfte att främja en rättvis fördelning av bostäder. Detta då privata hyresvärdars fria val av hyresgäster kan tänkas gynna ekonomiskt starka eller kulturellt väletablerade grupper på bostadsmarknaden. Irene Molina beskriver dock hur bostadsförmedlingarna ibland har medverkat till bostadssegregationen. Hon exemplifierar med hur många kommunala bostadsförmedlingar aktivt har välkomnat nyinvandrade och hushåll med låg socioekonomisk status till bostadsområden som övergivits av svenska familjer. 47 Boverket skriver i sin utredning från 2007 att de privata hyresvärdarnas position på bostadsmarknaden återigen har förstärkt med tanke på hur de kommunala bostadsförmedlingarna har försvunnit från många kommuner. 48 I kategorin institutionella aktörer ryms även banker, mäklare och privata hyresvärdar. De regelsystem av motkrav som banker och privata aktörer har rätt att utforma kan fungera diskriminerande för individer som inte har rätt förutsättningar. Ett tydligt exempel är hur privata bostadsföretag allt sedan Järvalagen antogs på 1990-talet kan vägra godta försörjningsstöd som enda inkomst. Något som enligt Andersson och Bråmå tillämpas i stor omfattning även i Malmö. 49 Margareta Popoola skriver hur relationen mellan hyresvärdar och hyresgäster kännetecknas av ett asymmetriskt maktförhållande. Detta då hyresvärdarna har suveränitet i bedömningen av huruvida hyresgästen uppfyller kriterierna för ett hyreskontrakt. Popoola lyfter fram hur fastighetsägarnas intressen är sammankopplade med ekonomiska mål i form av ackumulation av fastighetens värde. Men målet kan också hänga samman med värderingar som bygger på föreställningar om hyresgästernas sociala och kulturella kapital 46 Molina, Irene (2001): Stadens rasifiering s Ibid. s Boverket (2007): Etniska hierarkier i boendet s Andersson, Roger et. Al. (1997): Segregationens dynamik och planeringens möjligheter s. 21

20 19 och dess påverkan på fastighetens, eller områdets, attraktivitet. 50 Faktorer som gör det svårare på bostadsmarknaden för somliga kategorier hyresgäster. Camilla Palander konstaterar att ökade inkomstskillnader och marknadsbaserade mekanismer för bostadsfördelning är faktorer som bidrar till ökad segmentation på bostadsmarknaden. 51 Denna utveckling i kombination med hyresvärdarnas inflytande kan ha påverkat hushållsammansättningen i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo. Men trots att enskilda aktörer har inflyttande över individers faktiska flyttmöjligheter är det värt att framhålla att de inte verkar helt utan påverkan av samhälleliga strukturer. Strukturerna kan innebära etablerade idéer om olika samhällsklasser eller etniska grupper och komma till uttryck i form stigmatisering eller diskriminering Etniska hierarkier och diskriminering på bostadsmarknaden I Social rapport 2006 använder Socialstyrelsen ett från Kanada lånat begrepp, synliga etniska minoriteter. Med det refereras till; en mycket stor och heterogen grupp av människor; (inklusive afrikaner, asiater, romer, judar, muslimer, turkar och européer) vilkas utseende och/eller beteende uppfattas som ej vit av majoritetsbefolkningen 52 Socialstyrelsen poängterar att dessa grupper är sårbara grupper då de generellt utgör den huvudsakliga måltavlan för rasism och diskriminering. I samma rapport skriver Socialstyrelsen vidare att den ekonomiska segregationen i resurssvaga områden har blivit allt mer synonym med den etniska; Skillnaderna i bosättningsmönster mellan fattiga och rika har alltmer kommit att motsvara skillnader mellan å ena sidan fattiga synliga invandrare och å andra sidan bättre situerade infödda svenskar och ickesynliga invandrare. 53 Så även om segregationen i grunden är en klassfråga är det i dagens Sverige invandrare som är fattiga och särskilt fattiga är de synliga etniska minoriteterna. Roger Andersson framhåller dock att även utlandsfödda höginkomsttagare i mindre utsträckning bor i fina 50 Popoola i Magnusson, Lena (2001): Den delade staden s Palander, Camilla (2006): Områdesbaserad politik för minskad segregation s Biterman et. Al. i Socialstyrelsen (2006): Social rapport s Författarens kursiv. 53 Biterman et. Al. i Socialstyrelsen (2006): Social rapport s. 213

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

inledning boendesegregation 183

inledning boendesegregation 183 BOENDET inledning Boendet speglar de ekonomiska klyftorna Den etniska och socioekonomiska boendesegregationen i Sveriges städer är i stor utsträckning en spegel av de ekonomiska klyftor mellan olika befolkningsgrupper

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Etniska hierarkier i boendet

Etniska hierarkier i boendet Boverket Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration Boverket februari 2007 Titel: Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration.

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Boendesegregation orsaker, konsekvenser. i Sverige. och åtgärder. en förstudie om levnadsvillkor och boende del tre

Boendesegregation orsaker, konsekvenser. i Sverige. och åtgärder. en förstudie om levnadsvillkor och boende del tre Boendesegregation orsaker, konsekvenser i Sverige och åtgärder en förstudie om levnadsvillkor och boende del tre Jonas Hugosson och Camilla Maandi, på uppdrag av Hyresgästföreningen Förord Den ekonomiska

Läs mer

Svenskar flyttar ut när invandrare flyttar in

Svenskar flyttar ut när invandrare flyttar in Svenskar flyttar ut när invandrare flyttar in Hur många svenskar vill åka Orientexpressen hem? Inte så många. Det folkliga namnet på tunnelbanan till Akalla och Hjulsta kan driva bort svenskar från bostadsområden

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Integration och segregation i boendet

Integration och segregation i boendet Boverket December 2004 Integration och segregation i boendet begrepp och indikatorer Integration och segregation i boendet begrepp och indikatorer Boverket 2004 Titel: Integration och segregation i boendet

Läs mer

Välkommen till bostadsmarknaden!

Välkommen till bostadsmarknaden! Boverket Välkommen till bostadsmarknaden! En lägesrapport om integration Välkommen till bostadsmarknaden! En lägesrapport om integration Boverket september 2005 Titel: Välkommen till bostadsmarknaden!

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

BOSTADENS ROLL EN STUDIE OM SOCIOEKONOMISK

BOSTADENS ROLL EN STUDIE OM SOCIOEKONOMISK BOSTADENS ROLL EN STUDIE OM SOCIOEKONOMISK SEGREGATION I GÖTEBORG Kandidatuppsats Organisation och personalutvecklare i samhället Sociologi 15 hp Jonas Andersson Parisima Badfar Elizabeth Nasimbwa HT 2012

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Ingen Vet Ingen Kan. Språk, kultur och makt i den svenska skolan. Torsdagen den 30 maj 2013, Lindesberg. Hassan Sharif, Uppsala universitet

Ingen Vet Ingen Kan. Språk, kultur och makt i den svenska skolan. Torsdagen den 30 maj 2013, Lindesberg. Hassan Sharif, Uppsala universitet Ingen Vet Ingen Kan Språk, kultur och makt i den svenska skolan. Torsdagen den 30 maj 2013, Lindesberg Hassan Sharif, Uppsala universitet hassan.sharif@edu.uu.se Upplägg och innehåll Kl. 13.45-14.45 Pass

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Planering för minskad boendesegregation

Planering för minskad boendesegregation Planering för minskad boendesegregation Konsult: Prof. Roger Andersson, Jan Hedman, Jon Hogdal och Sara Johansson på IM-gruppen i Uppsala AB Omslagsbild: Eva Edberg, teckning; Christer Sandquist, RTK,

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Etnisk boendesegregation - En kvalitativ forskningsstudie om unga vuxnas erfarenheter och upplevelser av att bo på Malmvägen

Etnisk boendesegregation - En kvalitativ forskningsstudie om unga vuxnas erfarenheter och upplevelser av att bo på Malmvägen Örebro Universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Kandidatuppsats 15 hp Socialt arbete C Höstterminen 2011 Etnisk boendesegregation - En kvalitativ forskningsstudie om unga vuxnas erfarenheter

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

POLITISKT PROGRAM. för Ungdom Mot Rasism

POLITISKT PROGRAM. för Ungdom Mot Rasism POLITISKT PROGRAM för Ungdom Mot Rasism Inledning Ungdom Mot Rasism har en tydlig bild av vad vi vill att samhället ska vara. Ett samhälle fritt från förtryck, exkludering och diskriminering. Ett samhälle

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

DEL I BOENDET inledning I de fall Integrationsverket har uppmärksammat boendet ur ett integrationsperspektiv är det i första hand storstadsregionerna som stått i fokus. I Rapport Integration 2002 konstaterade

Läs mer

Produktionsfakta Utgivare Produktion Kontakt Produktionsår

Produktionsfakta Utgivare Produktion Kontakt Produktionsår N E T R O R FRÅGA FÖ d a t s o b l l i t - om rätten Produktionsfakta Utgivare Produktion Kontakt Produktionsår Vänsterpartiet & Ung Vänster Vänsterpartiets Informationsavdelnng www.vansterpartiet.se,

Läs mer

H+ projektets påverkan på segregationen i Helsingborg

H+ projektets påverkan på segregationen i Helsingborg H+ projektets påverkan på segregationen i Helsingborg Annika Ekman 820601---- 2007-0528 Rouzbeh Parsi Abstrakt Denna uppsats behandlar bostadspolitiken, och dess påverkan på integrationen. Stockholm genomgick

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer