Malmö möten och mångfald? En studie av bostadssegregationen i Malmö med fokus på Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malmö möten och mångfald? En studie av bostadssegregationen i Malmö med fokus på Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo"

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA KULTUR OCH SAMHÄLLE INTERNATIONELL MIGRATION OCH ETNISKA RELATIONER Malmö möten och mångfald? En studie av bostadssegregationen i Malmö med fokus på Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo Josefin Lundén C-uppsats: 15 hp Internationell migration och etniska relationer: 90 hp Handledare: Margareta Popoola Examinator: Despina Tzimoula

2 Abstract This is a study about residential segregation in Malmö. The aim is to highlight the segregation that is taking place in the city as a whole. I therefore focus on two residential areas in Malmö which are not often mentioned when speaking about segregation; Västra Innerstaden and Limhamn-Bunkeflo. I present different theories on housing segregation and discuss them in relation to these specific residential areas. I investigate how the socio-economic and ethnic characteristics of the inhabitants in these residential areas are connected to Malmö being a segregated city. The study focuses on households as individual actors and reasons for their migration patterns within the city. It then briefly covers possible neighbourhood effects in the studied areas. Finally, the question is posed why these areas are not subjected to segregation inhibitory interventions. Keywords: residential segregation, ethnic relations, housing market.

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING Syfte och frågeställningar Begrepp TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Perspektiv på segregation Segregationsforskningens historia Segregation, av naturen given Segregation, det egna valet Segregation, en social struktur Segregation, och hushållens flyttningsmönster Bostaden Segmentation på bostadsmarknaden Aktörer på bostadsmarknaden Etniska hierarkier och diskriminering på bostadsmarknaden Grannskapseffekter METODDISKUSSION Urval Avgränsning och analysnivåer Ställningstagande och förförståelse Validitet och reliabilitet EMPIRI Malmö mångfald, möten, möjligheter Västra Innerstaden, bostadsrätter och tjänstemän Limhamn-Bunkeflo, egna hem och egna företagare SEGREGATION: Exemplet Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo Hur hänger hushållssammansättningen i Västra Innerstaden och Limhamn- Bunkeflo ihop med bostadssegregationen i Malmö stad? Vilka orsaker har den socioekonomiska och etniska hushållsammansättningen i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo? Vilka effekter kan den socioekonomiska och etniska hushållssammansättningen tänkas ha? Varför är dessa områden inte föremål för riktade insatser mot segregation? SLUTSATSER OCH DISKUSSION LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING.. 45 Bilaga 1) Områdesfakta Malmö. 47 Bilaga 2) Områdesfakta Västra Innerstaden.. 49 Bilaga 3) Områdesfakta Limhamn-Bunkeflo. 51

4 3 1. INLEDNING Malmö beskrivs ibland som Sveriges mest segregerade stad. Det är då särskilt boendesegregationen som åsyftas. Att olika grupper bor geografiskt åtskilda från varandra behöver i sig inte vara ett problem. Åtminstone inte så länge som alla invånare har samma förutsättningar oavsett var i staden de bor. Inte heller så länge alla invånare har samma möjligheter att välja var i staden de vill bo. Men om åtskillnaden uppvisar en distinkt socioekonomisk eller etnisk karaktär och dessutom inbegriper en hierarkisk skillnad mellan grupper i samhället, blir segregationen ett uttryck för ojämlikhet. I ett samhälle som värderar det mellanmänskliga mötet och ser mötet som en metod för att öka förståelsen mellan människor med olika bakgrund, blir bostadssegregationen en försvårande faktor. I Malmö stads övergripande vision står att läsa: Vi vill ha en stad där alla människor tillmäts lika värde och mångfalden betraktas som en resurs Vi vill ha en stad utan främlingsrädsla, diskriminering och rasism. Vi måste se olikheterna mellan oss som naturliga och självklara, men också det vi har gemensamt. För att det ska bli möjligt krävs fler möten mellan människor av olika bakgrund, kulturer och religioner i arbetsliv och bostadsområden 1 Den positiva förståelsen av möten återkommer i Malmö stads devis mångfald, möten möjligheter 2. För att möten över etniska gränser skall ske i bostadsområdet krävs de facto att människor med olika bakgrund lever relativt nära varandra. Trots det har Malmö stads insatser mot bostadssegregation främst varit riktade mot så kallade resurssvaga områden. Områden som kännetecknas av frekvent in- och utflyttning, låg boendestandard, högt beroende av sociala välfärdstjänster och stor andel invånare med utomeuropeisk bakgrund. Då en stad är beroende av motpoler för att vara segregerad är det förvånande att fokus sällan riktas åt det andra hållet. Mot de bostadsområden som kännetecknas av hög förvärvsarbetarfrekvens, hög medelinkomst och liten befolkningsandel med rötter i utomeuropeiska länder. I Malmö är de infödda svenskarna överrepresenterade i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo, ett förhållande som jag i denna uppsats vill granska 1 Integrationsrådet (1999): Åtgärdsplan för att främja integration i Malmö stad. Min kursiv. 2 Malmö Stad: Mångfald Möten Möjligheter Internet ( )

5 4 närmare. Kan det vara så att svaret på en del av segregationsproblematiken finns i den infödda svenska befolkningens val och icke-val av bostadsområden? Jag är nyfiken på vilka orsaker som ligger bakom bostadsdifferentieringen och vad den kan ha för konsekvenser för individer boende i dessa områden och för Malmö som segregerad stad. I min uppsats undersöker jag huruvida den socioekonomiska och etniska segregationen i staden gör det svårare att åstadkomma just de möten mellan grupper och individer som Malmö stad strävar efter. 1.1 Syfte och frågeställningar Det här är en studie om bostadssegregation i Malmö. Syftet med studien är att bidra till en vidare förståelse av bostadssegregation, dess orsaker och eventuella konsekvenser. Jag ämnar, med hjälp av olika samhällsteorier om urban bostadsdifferentiering presentera och diskutera bostadssegregationen i Malmö. Jag vill spegla den bostadsdifferentiering som återfinns i stadens välbärgade delar. Jag frågar mig om, och i så fall på vilket sätt, den socioekonomiskt och etniskt homogena hushållssammansättningen i dessa stadsdelar påverkar stadens rumsliga segregation. Vad är orsaken till bostadssegregationen och vilka konsekvenser kan den ha för staden som helhet och för bostadsområdena i sig? I min undersökning studerar jag två stadsdelar i västra Malmö; Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo. Dessa är valda då deras invånarsammansättning statistiskt sett starkt urskiljer sig från resten av Malmö ifråga om inkomst, etnisk härkomst och utbildningsnivå. Som IMER-student är jag särdeles intresserad av bostadssegregationens etniska karaktär. Malmö har via invandring under de senaste femtio åren gått från att vara en stad med relativt homogen etnisk sammansättning till ett samhälle som kännetecknas av etnisk och kulturell mångfald. Denna mångfald genomsyrar många platser i staden, men inte alla. I Malmös stads integrationspolicy erkänns vikten av möten mellan befolkningsgrupper i bostadsområdet. Något som anses vara essentiellt för att i ett samhälle skapa goda etniska relationer och öka förståelse för den andre. Jag är nyfiken på de svensktäta bostadsområdenas roll i denna relation. Mina frågeställningar ser ut som följer: - Hänger hushållssammansättningen i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo ihop med bostadssegregationen i Malmö stad? - Vilka orsaker har den socioekonomiska och etniska hushållssammansättningen i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo?

6 5 - Vilka effekter kan den socioekonomiska och etniska invånarsammansättningen tänkas ha? - Varför är dessa områden inte föremål för riktade insatser mot segregation? 1.2 Begrepp För att kunna föra den diskussion jag gör i uppsatsen är det av vikt att jag presenterar och förklarar några av de begrepp som jag använder mig av. Jag vill vara tydlig med vilket innehåll jag ger dem för att min diskussion skall gå att följa. Segregation: Segregation är i sig inte ett värdeladdat ord, det behöver inte innebära något negativt. Ordet segregation går tillbaka på latinets segregare som betyder att av- eller särskilja. 3 Enligt Nationalencyklopedin innebär segregation att olika grupper lever, arbetar och umgås avskiljt ifrån varandra. Segregationsforskaren Mats Franzén bidrar ytterligare till förståelsen av fenomenet segregation när han framhäver att segregation handlar om åtskiljande. Detta åtskiljande bekräftar en hierarkisk skillnad mellan minst två grupper 4. Utan denna hierarkiska indelning där en grupp har överlägsen makt är segregation inte att förstå som ett problem. Segregation handlar alltså om ojämna maktrelationer mellan människor och grupper som manifesteras i ett fysiskt åtskiljande i rummet. 5 Segregation har många gånger etniska och socioekonomiska förtecken. I denna uppsats fokuserar jag endast på bostadssegregation som dock kan innehålla såväl etniska som socioekonomiska faktorer. Etnisk: I föreliggande uppsats nämner jag flertalet gånger etnisk segregation. När jag talar om etnicitet syftar jag på nationellt ursprung. Etnicitet är dock ett brett begrepp och kan innefatta uppfattningar om delade kulturella likheter så som språk, värderingar, religion eller seder. Samtidigt som etniciteten är relationell i bemärkelsen att den utgör en gräns mellan olika grupper och markerar vem som tillhör den egna gemenskapen, är det är viktigt att understyrka att etnicitet inte är något som återfinns endast bland de andra. Vi bär alla på en etnisk tillhörighet, oavsett om vi fäster värde vid den eller ej. I undersökningen handlar det om skillnader i bosättningsmönster mellan människor födda i Sverige, inom Europa och utom Europa. 3 Nationalencyklopedin: Segregation Internet ( ) 4 Franzén i Magnusson, Lena (2001): Den delade staden s Elias, Norbert et. Al. (1999): Etablerade och outsiders s. xxx - xxxiv

7 6 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Perspektiv på segregation Beroende på var tyngdpunkten läggs vid förklaringen av segregation kan fenomenet förstås som ett resultat av ekologiska processer, individuella val eller tvingande strukturer. Många forskare är dock böjda att förstå segregation som ett samspel av de båda. På frågan om huruvida boendesegregation är ett problem eller inte skiljer de sig åt. Jag kommer i detta avsnitt att ge en kort historisk överblick på hur segregation har förståtts och studerats genom tiderna. Jag presenterar sedan olika teoretiska utgångspunkter och ställer dem emot varandra Det finns en distinkt skillnad i hur man närmat sig segregation ifrån forskarhåll jämfört med hur man i statliga utredningar och tjänstemannaskrivningar handskats med fenomenet, i min studie har jag använt mig av material från båda håll. Överlag skulle jag vilja säga att forskare inte alltid betraktar segregationen som problematisk utan snarare som ett samhällsfenomen medan man från statligt håll ofta har förstått segregationen som ett samhällsproblem som bör åtgärdas. Under årens lopp har dock synen på segregationens orsaker och konsekvenser skiftat likaväl som synen på huruvida det är diskriminerande strukturer eller individuella val som är avgörande för individers och folkgruppers bosättningsmönster Segregationsforskningens historia Att olika befolkningsgrupper bor, studerar eller arbetar åtskilda från varandra är ingenting nytt. Allt sedan städernas uppkomst för cirka år sedan har det funnits möjlighet och utrymmer för klassuppdelning och arbetsspecialisering, och i förlängningen bostadsdifferentiering. 6 Ända sedan uppkomsten av de allra första forntida städerna har samhällsfilosofer försökt förstå och beskriva de urbaniserade människornas förhållande till varandra och till den rurala omgivningen. 7 Segregationsforskning som vi känner den idag kan dock härledas till Chicago och början av förra seklet. I början av 1900-talet var Chicago en snabbt växande stad med stor inflyttning. Människor kom att bosätta sig i geografiskt avskilda enklaver som var socioekonomiskt homogena. Då 6 Sjöberg i Lindberg, Göran (1971): Urbana Processer s Miner i Lindberg, Göran (1971): Urbana Processer s. 77

8 7 hög socioekonomisk status i USA under denna tid i princip gick att härleda till vithet kom Chicago att präglas av motsättningar och klyftor mellan den svarta och vita befolkningen. På University of Chicago forskade man under ledning av Robert Park om den moderna staden och de processer som ledde till stadsbornas geografisk differentierade bostadsmönster. Inom Chicagoskolan kom segregationsforskningen till stor del att fokusera på bostadssegregation med etniska eller rasmässiga 8 förtecken. 9 I Sverige har, trots förekomsten av minoriteter i form av t.ex. samer, romer och judar, segregationsförståelsen inte präglats av etniska motsättningar på samma sätt som i USA. När bostadssegregationen kom upp på den politiska agendan under 60-talet var det framförallt som ett socioekonomiskt problem. Idag lyfts dock etnisk diskriminering upp som en viktig faktor i både forskning och statliga utredningar om boendesegregation Segregation, av naturen given Även om man i den svenska politiska sfären länge har betraktat bostadssegregation som ett problem som bör åtgärdas, finns det inom forskarvärlden mer neutrala hållningar. Ferdinand Tönnies bidrar till förståelsen av samhället och dess organisering genom att presentera två idealtyper. Idealtyper förstås här som mentala konstruktioner, inte som något särdeles eftersträvansvärt. Tönnies använder sig av begreppet Gemeinschaft för att förklara en samhällstyp vars sammanhållning kännetecknas av familjära och vänskapliga relationer grundade på upplevd samhörighet i åsikter och känslor. Ett resultat av grundläggande likhet, gemensamma erfarenheter och kollektivt ägande. Tönnies identifierar denna form av sammanhållning i förindustriella, traditionella samhällen med gemensamt boende i små grannskap. Den moderna staden och den rationella livsföringen har dock rört sig bor från Gemeinschaft och närmar sig ett samhälle som håller samman genom vad Tönnies kallar Gesellschaft. Karaktäriserande för Gesellschaft är att var och en är isolerad i förhållande till andra. Relationerna bestäms genom kontrakt och abstrakta system, och ägandet är privat. 10 I en modern storstad är det en omöjlighet för alla invånare att lära känna eller kunna kommunicera med varandra, därför måste man förlita sig på en gemensam värdegrund och skriftliga överenskommelser. Margareta Popoola förstår Tönnies resonemang som att det urbana samhället karaktäriseras av mekanismer som framkallar distans. Denna distans skulle 8 Begreppet ras förstås här som en social konstruktion; en politisk och kulturell kategori men inte en biologisk. Begreppet används för att kommentera rasrelationer i samhället men sätts inom citationstecken då jag vill betona att det inte finns några mänskliga raser. 9 Historiken kommer från Stigendal, Mikael (1999): Sociala värden i olika sociala världar s Stigendal, Mikael (1999): Sociala värden i olika sociala världar s. 79

9 8 enligt Popoola kunna förstås som segregation, och därmed skulle de moderna städernas grundläggande uppbyggnad innehålla mekanismer för segregation. 11 Med detta som bakgrund skulle vi alltså kunna betrakta staden Malmö och dess bostadssegregation som något naturligt. Ordet naturligt i fråga om sociala processer är starkt förknippat med den humanekologiska skolan och dess syn och förståelse av samhällets segregation. Då betraktas samhället som en ekologisk kommunitet; en ekologisk spridning av människor och service vars rumsliga läge är relationellt beroende av varandra. Människan och hennes rörelsemönster inom staden förstås som ett resultat av en Darwinistisk anpassning till miljön. R.D. McKenzie beskriver ekologisk spridning i stadsmiljön som ett utslag av konkurrens- och samarbetskrafter. Samhället präglas av olika ekologiska processer varav en är segregation. Inom den humanekologiska skolan avser man med segregering koncentreringar av befolkningskategorier inom en kommun. 12 Denna segregering är alltså inte negativt värdeladdad men endast ett naturligt fenomen. Segregationens primära anledning och orsak är ekonomisk konkurrens där den starke har förtur till val av bosättningsplats. Inom inkomstnivåerna kan dock andra segregeringsfaktorer, så som språk eller etnicitet, iakttas. McKenzie skriver att den kulturella homogeniteten är hög i områden med hög ekonomisk status, medan vad han kallar slummen kännetecknas av homogenitet i ekonomiska avseenden men hög heterogenitet i alla andra. 13 I Malmö skulle det innebära att höginkomstområden som Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo präglas av invånare med liknande kulturell bakgrund. Det skulle i så fall enligt den humanekologiska skolan inte vara ett problem, utan ett naturligt resultat av människors ekonomiska strävanden. Enligt Ernest Burgess ekologiska modell producerar de konkurrens- och samarbetsmekanismer som är aktiva i det organiska samhället en stad som är uppdelad i tre olika zoner. Först; den centrala stadskärnan, transitzonen där svaga grupper bor. Sen; bältet med arbetarklass. Och längst bort från stadens centrum; ringen med förortsvillor där medelklassen håller till. 14 Denna ringmodell är typisk för hur amerikanska städer är uppbyggda och går inte att direkt applicera på svenska förhållanden. I Sverige återfinns t.ex. många höginkomsttagare i stadskärnorna. Detta då man sen 30-talet har städat upp i innerstadens slum och byggt sovstäder i förorterna för den arbetande befolkningen. Burgess intresserade sig också för migrationsprocesser inom staden; han förstod att nykomlingars ankomst skulle leda till invasion och succession, ungefär som i naturen där en ny arts inträde i 11 Popoola, Margareta (2002): Integration, en samtidsspegling s McKenzie i Lindberg, Göran (1971): Urbana Processer s Ibid. s Bråmå, Åsa (2006): Studies in the Dynamics of Residential Segregation s. 16

10 9 ekosystemet sätter igång en processkedja av anpassning och utslagning. Nyinflyttade immigranter tvingas till lågstatusområden (transitzonen) där de tar över området ifrån tidigare immigranter. Dessa kan i sin tur flytta till bättre område då de gradvis har assimilerats in i det amerikanska samhället. Graden av assimilering ansågs alltså påverka graden av segregation. Burgess såg dessa processer som stabiliserande mekanismer för samhället. Modellen har kritiserats för att den inte är så generell som Burgess menar. Andra faktorer så som individuella val, historiska och platsspecifika omständigheter eller politiska beslut antas också påverka den spatiala bostadsdifferentieringen i en stad. Trots detta, skriver kulturgeograf Åsa Bråmå, är Burgess modell och den ekologiska skolan än idag mycket inflytelserik och de flesta alternativa inriktningar för förståelse av bostadssegregation har utvecklats ur en kritik av detta system. 15 I Sverige var idén om assimilering som lösning på bostadssegregationen länge en ledande uppfattning. En gradvis assimilering av nyinvandrade, till svensk kultur och samhälle, ansågs leda till möjligheten att göra bostadskarriär och skulle i förlängningen utradera skillnader i bosättningsmönster mellan infödda och utlandsfödda. Så snart nyanlända invandrare hade uppnått samma sociala status som infödda svenskar så skulle deras boendemönster också börja likna varandra. Idag ser vi att det fortfarande finns vissa områden som präglas av ett utanförskap som går att koppla samman med etnisk härkomst och social status. 16 Därför är en förklaringsmodell som ser misslyckad assimilering som orsak kanske inte tillräckligt för att förklara bostadssegregationen Segregation, det egna valet Den humanekologiska skolan har utmanats av ett perspektiv som förstår etnisk bostadssegregation som ett resultat av individuella val. Denna syn har utvecklats ur en kritik mot assimileringssynen och antagandet att alla minoritetsgrupper ska, eller vill, assimileras in i majoritetskulturen. Kritikerna menar att även om ekonomisk och social assimilering i form av utjämning av klassklyftor är eftersträvansvärd, är kulturell assimilering inte alltid det. Enligt detta perspektiv är etniska kluster, inte ett problem då det är ett resultat av individens rationella val. Rationella val som är baserade på nyttomaximering utifrån objektiva resurser och preferenser. 17 Med detta perspektiv på etnisk segregation, som Åsa Bråmå även kallar för multikulturellt, anses boende i etniska kluster vara fördelaktigt för de minoriteter som väljer 15 Ibid. s Biterman et. Al. i Socialstyrelsen (2006): Social rapport Hagen i Andersen, Heine (red.) (1999): Klassisk och modern samhällsteori

11 10 att hålla ihop och på så sätt hjälpa och stötta varandra. Den multikulturella analysen skiljer sig från det humanekologiska då man menar att individer inte alltid flyttar ifrån lågstatus områden, även om de har möjligheten. 18 Denna syn hade stort inflytande på svensk segregationspolitik under 80-talet. Den etniska bostadssegregeringen i Sverige förstods då som ett resultat av nyinvandrades inometniska nätverk samt egenintresse av att bo med sina gelikar. 19 Lillemor Andersson-Brolin gjorde under åren en studie där hon kom fram till att invandrare tenderade att vara överrepresenterade i bostadsområden med låg socioekonomisk standard. Mönstret skiljde sig dock åt mellan olika invandrargrupper, något som Andersson-Brolin kopplade till att kulturella skillnader var en faktor som påverkade var man väljer att bosätta sig. 20 Olika förklaringar till denna boendemässiga etniska klustring fördes fram. Roger Andersson urskiljer de fyra mest dominanta: mobilisering för skapandet av en fristad inom ett diskriminerande samhälle; ett sätt ge ömsesidigt stöd i form av nätverk och kontakter inom den egna gruppen; en strategi för kulturellt bevarande eller t.o.m. som en strategi för offensiv kamp. 21 Även denna modell har sina svårigheter när det gäller applicering på svenska förhållanden. Ett karaktärsdrag för svenska invandrartäta områden är deras multietnicitet. I Sverige finns det inga etniska kluster i form av små Chinatowns, som däremot är vanligt i USA och Storbritannien. Inga bostadsområden, förutom de svensktäta, är präglade av att synliga koncentrationer av särskilda etniska grupper. 22 Perspektivet bör därför inte förstås som förbehållen den invandrade. Även när det gäller svenska hushåll är etablerade nätverk och grannskapspreferenser faktorer som påverkar flyttningsmönster. Roger Andersson och Irene Molina argumenterar för att en förklaringsmodell som lägger tyngdpunkten på det egna valet ifråga om invandrares boendemönster är kulturrelativistisk i sin tendens att förklara etniska klusterbildningar i fattiga förorter som något naturligt. Roger Andersson skriver i en SOU från år 2000 att: 18 Bråmå, Åsa (2006): Studies in the Dynamics of Residential Segregation s Ibid. s Popoola, Margareta (2002): Integration, en samtidsspegling. s Andersson i SOU 2000:37 s Bråmå, Åsa (2006): Studies in the Dynamics of Residential Segregation paper 1

12 11 mycket litet tyder på att den [segregeringstypen klusterbildningar] i första hand drivits fram av etniska nätverk och ännu mindre att det skett spontant och av fri vilja. 23 Enligt Roger Andersson kan förklaringsmodellen om nätverksgenerande flyttningar endast få relevans när den används som en del i ett större sammanhang som inkluderar strukturella och institutionella påverkningsfaktorer. De som motsätter sig uppfattningen om att alla har samma möjligheter att vara sin egen lyckas smed brukar hänvisa till hur strukturella och institutionella hinder påverkar människors möjligheter. Hur strukturerna påverkar oss beror på vilken eller vilka samhällsgrupper vi tillhör. Kön, ålder, etnicitet och socialklass är alla faktorer som kan influera vår sociala situation. Som jag tidigare nämnt visar Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo upp en starkt homogen bild av höginkomsttagare och stor andel svenskfödda. På vilket sätt kan detta vara ett resultat av samhälleliga strukturer? Segregation, en social struktur Den Marxistiska samhällsteorin, står i polemik med forskare som ser boendesegregationen som en produkt av eget val eller ekologiska processer. David Harvey söker i The Urbanization of Capital att förklara förhållandet mellan bostadssegregation och sociala strukturer. Han menar att det inom kapitalismens grundläggande motsättning mellan arbete och kapital finns rum för fler uppdelningar. En av dem är bostadssegregation. Bostadssegregationen fungerar som en mekanism för att upprätthålla de klassmässiga barriärerna mellan människor. Genom skapandet av motsättningar mellan stadsdelar med differentierad ekonomisk status avleds fokus från den grundläggande uppdelningen, mellan arbetare och kapitalägare - en kapitalistisk strategi för att motarbeta klassmedvetenhet och social kamp. Boendesegregation får därför inte förstås som resultatet av autonoma och spontana individuella preferenser utan som en effekt av samhälleliga kapitalistiska strukturer. Harvey menar vidare att boendesegregation spelar en viktig roll i återskapandet av alienerande sociala förhållanden i kapitalistiska samhällen. Enligt denna åskådning är boendesegregering en integral del i den kapitalistiska process som skapar och upprätthåller klasskillnader. 24 När bostadssegregationen blev en fråga på den politiska agendan i Sverige under och 60-talen användes begreppet för att diskutera ovälfärden i samhället. 25 Som förgrundsfigur stod sociologen Harald Swedner. Den socioekonomiska segregation som 23 Andersson i SOU 2000:37 s Harvey, David (1985): The Urbanization of Capital s Olsson Hort, Sven (1992): Segregation ett svenskt dilemma? s. 42

13 12 iakttogs inom olika stadsdelar i svenska städer förstods av Swedner och många politiker med honom som något helt igenom negativt som skulle åtgärdas På 70-talet genomgick, enligt Sven Olsson Hort segregationsstudierna sin Klondykeepisod 26 och kom att bli en del av en allmän samhällsreformistisk debatt. I ett regeringsprotokoll från 1970 står att läsa att det finns tendenser till social skiftning i bostadsområden i de större städerna. Något som medför risk för att olika befolkningsgrupper isoleras ifrån varandra. Därför är det en viktig bostadspolitisk uppgift att verka för en mångsidig hushållssammansättning i bostadsområdena. Detta inte minst på grund av samhällsekonomiska skäl, då en allsidig sammansättning medför ett jämnare utnyttjande av samhällelig service inom området. 27 I en avslutande kommentar till en boendeutredning från 1974 med Göran Lindberg som expert uppmärksammades olika typer av segregation. Å ena sidan resurssvaga hushåll, ofta nyanlända invandrare som koncentrerades i särskilda bostadsområden med instabilitet och sociala konflikter som följd. Å andra sidan de välmående bostadsreservaten, vilka uppmärksammades som varandes minst lika negativa: de senast beskrivna bostadsområdena ger t.ex. de som bor där bristande förutsättningar för inblick och inlevelse i andra gruppers levnadsförhållanden och bristande kunskaper om samhället i stort. Den ojämlikhet som är en följd av skillnader i inkomster och förmögenhet förstärks i själva boendet. 28 Under denna tid betraktades alltså segregationsproblematiken som en klassfråga. Alltefter som debatten förändrades under 80-talet föll det strukturella perspektivet bort, men idag influerar det återigen statliga utredningar. 29 På 70-talet ansåg man det viktigt att verka för en mångsidig hushållssammansättning i bostadsområdena detta inte minst för att motverka en bristande samhällelig sammanhållning. Samhällelig sammanhållning ansågs vara svår att uppnå om stadsborna inte hade möjligheten att leva sig in i andra levnadsförhållanden än de gällande för den egna socialgruppen. Frågan är om det i Malmö idag finns möjligheter till möten och mångfald inom de enskilda bostadsområdena. Kanske spelar det ingen roll så länge kommunen etablerar goda mötesplatser i stadens centrala delar. Jag finner det värt att notera att med 70-talets politiska inställning skulle bostadsområdena Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo uppfattas som segregationsproblem, något som knappast är fallet idag. 26 Ibid. s Regeringsprotokollet finns citerat i Ibid. s Avslutande kommentar till boendeutredningen 1974 citeras i Ibid. s Se t.ex. SOU 2006:73

14 13 Det finns fler perspektiv på strukturella förklaringar av bostadssegregation än de klassiskt marxistiska. I USA uppmärksammades att de humanekologiska teorierna om assimilation inte verkade ha inträffat när det gällde den afro-amerikanska minoriteten. Under 70-talet argumenterad forskare, influerade av black power-rörelsen, för att det var en effekt av strukturell rasism. Rasism stämmandes från århundraden av kolonisering genom vilken ickevita blivit politiskt förtryckta och ekonomiskt utsugna av vita nationer. 30 Brittiska forskare, däribland Susan Smith, argumenterar vidare att segregation är ett resultat av en rasism som genomsyrar samhället och upprätthåller en vit överhöghet gentemot de förtryckta icke-vita. Boendesegregation är alltså en effekt, utav många, som kommer av denna strukturella rasbaserade diskriminering. Likaså bidrar den till att upprätthålla materiella skillnader mellan raskategorier. Det är en aspekt som blivit mer och mer aktuell i den politiska debatten i Sverige. Irene Molina har skrivit en avhandling om staden Uppsalas rasifiering där hon hävdar att den rumsliga segregation som vi bevittnar i svenska städer idag är resultatet av en rasistisk struktur. 31 Molinas avhandling är visserligen till stor del inspirerad av amerikanska och brittiska förhållanden men har ändå har haft inflytande på den politiska argumentationen och arbetet mot bostadssegregation. Massoud Kamali driver i flertalet statliga utredningar om makt och diskriminering tesen att den svenska integrationspolitiken kännetecknas av strukturell rasism. Något som enligt Kamali också återspeglas i städernas segregerade bostadsmönster. 32 I Malmö går det att urskilja en tydlig socioekonomisk och etnisk skiljelinje mellan olika stadsdelar. Huruvida denna kan härledas till samhällets kapitalistiska eller rasistiska strukturer återstår att diskutera. En del forskare skulle hävda att hushållen som subjektiva aktörer har en avgörande roll att spela Segregation, hushållens flyttningsmönster Roger Andersson och Åsa Bråmå har gjort försök till att förklara hur infödda svenskars boendeval och flyttningsmönster påverkar stadens segregation i sin helhet. Även detta perspektiv kommer ifrån USA. Där har man under lång tid studerat hur den vita majoritetsbefolkningens utflyttningsmönster hänger ihop med den procentuella närvaron av minoritetsgrupper i ett bostadsområde, något som brukar kallas white flight, (sv. flykt). Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är huruvida bostadsområdets etniska sammansättning påverkar majoritetsgruppens val att flytta dit överhuvudtaget, ett fenomen som kallas white 30 Bråmå, Åsa (2006): Studies in the Dynamics of Residential Segregation s Molina, Irene (2001): Den rasifierade staden 32 Se t.ex. SOU 2006:73 och SOU 2006:79

15 14 avoidance (sv. undvikande). Åsa Bråmå argumenterar, tillsammans med Irene Molina och Roger Andersson för att det även i Sverige och Europa är relevant att pröva dessa begrepp på den etniska boendesegregationen. Boverkets lägesrapport från 2007 är ett exempel på hur dessa akademiska begrepp och förklaringsmodeller har fått fäste i myndighetsutredningar och används för att förstå segregationsmönster på bostadsmarknaden. 33 Åsa Bråmå kommer till slutsatsen att det i en svensk kontext är mest relevant att tala om ett undvikande av vissa bostadsområden från den svenska majoritetens sida. Hon har i sina studier av flyttningsmönster från stadsdelar som kännetecknas som missgynnade inte funnit en massiv utflyttning av svenska hushåll. Snarare, är det ibland de inflyttande som de svenskfödda lyser med sin frånvaro. 34 Det är ett mönster som går igen i Malmö där svenskfödda framförallt håller sig borta från bostadsområden som Rosengård och Holma. Roger Andersson vänder sig mot hur man i debatt och politiska skrivelser om etnisk boendesegregation slentrianmässigt använder beteckningen invandrartäta bostadsområden, istället hävdar han att den korrekta benämningen borde vara svenskglesa områden. Detta för att vända fokus mot hur de svenskfödda väljer eller väljer bort vissa bostadsområden. 35 I sin analys av flyttningsprocesser diskuterar Roger Andersson fyra olika typer av migrationspåverkan. En av dem är nätverksgenererade flyttningar som diskuterats ovan, en annan är segregationsgenererande flyttningar. Det innebär att svenskfödda tenderar att lämna ett bostadsområde när andelen utlandsfödda ökar genom inflyttning. När separationsprocessen väl är igång blir de sociokulturella effekterna tydliga, särskilt i skolan, något som leder till att än fler svenska hushåll flyttar. Andersson ser den påtagliga uppdelningen av barn i olika skolor utefter svensk eller utländsk härkomst som en central orsak till de separationsprocesser som i sin tur både förstärker och genererar en etnisk uppdelning av staden. 36 Även denna skoluppdelning är ytterst påtaglig i Malmö där skolor i olika delar av staden ser olika ut i fråga om etnisk sammansättning. Avslutningsvis framhåller Roger Andersson att användandet av flyttningsmönster som förklaringsmodell till segregation inte får förstås som att människor alltid kan anses ha ett fritt val. Istället är det av vikt att erkänna den brist på verkligt inflytande som kännetecknar bosättningsbesluten Boverket (2007): Etniska hierarkier i boendet. 34 Bråmå, Åsa (2006): Studies in the Dynamics of Residential Segregation paper 1 35 Andersson i Magnusson, Lena (2001): Den delade staden s Andersson i Ibid. s Andersson i Magnusson, Lena (2001): Den delade staden s. 120

16 Bostaden Bostaden är speciell på så sätt att den både är en marknadsvara och en social rättighet som skall garanteras av staten. På den svenska bostadsmarknaden finns det olika upplåtelseformer och hustyper. Bostadssegregationen i Malmö hänger ihop med bostadsmarknadens bestånd då beståndet ser olika ut i olika delar av staden. I följande kapitel presenteras historiska skäl till varför den svenska bostadsmarknaden har olika upplåtelseformer. Jag diskuterar även begreppet segmentation och dess koppling till segregering. Individers rättigheter och inflyttande över frågor kopplade till bostaden hänger ihop med disponeringsformen. Den som äger sin bostad har en större påverkansmöjlighet när det gäller boendestandard och närmiljö än den som är hyresgäst. Att äga sin bostad ger också en större trygghet inför framtiden. Individers bosättningsmönster påverkas dock av aktörer på bostadsmarknaden, dessa är t.ex. staten, kommunen, bostadsbolag, hyresvärdar, fastighetsägare och mäklare. Bostadsmarknadens aktörer agerar samtidigt inom strukturella och institutionella ram- och regelverk som påverkar deras handlingar och i slutändan individens rörelsemöjligheter. Kanske kan hushållssammansättningen i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo förstås genom en närmare betraktelse av bostadsmarknadens segment Segmentation på bostadsmarknaden I Sverige byggdes under många år bostäder för olika samhällsklasser på olika platser i staden. Att människor från olika socialklasser bor åtskilt har nämligen inte alltid uppfattas som problematiskt. Tvärtom så skriver Andersson att social blandning för 40-talets svenska stadsplanerare och arkitekter var något mindre önskvärt. Det ansågs komplicera möjligheterna för ett grannskap att uppnå social enhet, Gemeinschaft. För samhällets goda hälsa var det av vikt att separera olika grupper ifrån varandra. Under efterkrigstiden och fram till 1970-talet byggdes det därför i princip olika sorters bostäder, i olika områden, för olika samhällsklasser. 38 Allt sedan 70-talet har man dock strävat mot ett samhälle med social blandning. Social blandning skulle uppnås genom att blanda de olika upplåtelseformerna; hyresrätt, bostadsrätt och egna hem, i samma bostadsområde. Men faktum är att de inte riktigt blandades, olika upplåtelseformer byggdes i enklaver för sig men inom samma geografiska område. 39 I Malmö är detta förhållande särskilt synligt i stadsdelen Rosengård där 38 Andersson i Ibid. s Lindberg, Göran et. Al. (1989): Social segmentation på den svenska bostadsmarknaden s

17 16 bostadskvarteret Herrgården domineras av hyresrätter. Söder om Herrgården finns egna hem, villor som uppfördes några årtionden före miljonprogrammet sjösattes. Irene Molina beskriver hur, allt sedan talets början, det egna hemmet varit ett bostadsideal i Sverige. Ett ideal som från början inte var överklassens utan handlade om att arbetarfamiljerna skulle få egna hem. Det har satt sin prägel på dagens bostadssegregation i den mån att det egna huset fortfarande värderas högt och drömmen om det påverkar hushållens bosättningsmönster. Att det politiska målet om att förse varje familj med ett eget hem visade sig vara svårt att nå är enligt Molina en del av bakgrunden till uppkomsten av bostadsrätter. 40 Bostadsrätten är för Sverige något unikt. En kompromiss mellan det egna hemmet och hyresrätten, ett sätt att få hyresgästen att känna sig som en husägare. Som delägare i en bostadsrättförening har man större inflytande över sin boendesituation. Att jämföra med hyresgästen som lever i marknadens dyraste upplåtelseform, men har minst att säga till om. De olika upplåtelseformernas skilda innebörder ifråga om kostnader, ägande och hyresförhållande är kopplade till segmentationen på bostadsmarknaden. Göran Lindberg och Anna-Lisa Lindén använder begreppet bostadsmarknadssegmentation för att vidareutveckla och bredda förståelsen av segregation. En förutsättning för bostadsmarknadssegmentation är att det finns flera upplåtelseformer på marknaden. När dessa är ojämnt fördelade på grundval av hushållens socioekonomiska status kan vi tala om segmentation. Det finns ett samband mellan segmentation och segregation på bostadsmarknaden, detta samband blir tydligt när bostadssegmentationen sammanfaller med en fysisk separation i rummet. Lindberg och Lindén skriver att den bostadspolitiska idealmålsättningen skulle vara att hushållssammansättning och bostadsutbud inom ett område är så heterogent att varken segmentation eller segregation utifrån socioekonomiska eller etniska kategorier längre går att påvisa. 41 I Malmö finns det en tydlig etnisk polarisering mellan olika bostadsområden. Denna polarisering, som innebär att vissa områden domineras av utlandsfödda och andra områden av svenskfödda, går igen både i det allmännyttiga beståndet och i det privata. Segregationen tycks därför inte strikt följa upplåtelseformerna men återfinns i alla segment av bostadsmarknaden. Roger Andersson och Åsa Bråmå gör invändningen att; segmentsammansättningen i sig inte [kan] förklara de geografiska mönster av etnisk boendesegregation som finns i större svenska städer. Det är således inte 40 Molina, Irene (2001): Stadens rasifiering s Lindberg, Göran et. Al. (1989): Social segmentation på den svenska bostadsmarknaden. s. 20

18 17 bara sammansättningen av allmännyttiga hyresrätter, privata hyresrätter, bostadsrätter och egnahem som förklarar varför många invandrare från tredje världen bor på Rosengård i Malmö eller på Järvafältet i Stockholm Aktörer på bostadsmarknaden Om bostadsmarknaden utformning och segmentation inte räcker som förklaringsmodell till Malmös segregationsmönster, kan det vara värt att granska de som är aktiva på bostadsmarknaden. Individers önskan om att bo i exempelvis Västra Innerstaden eller Limhamn-Bunkeflo betyder inte att de nödvändigtvis lyckas få en lägenhet där. Camilla Palander skriver i sin undersökning av den svenska storstadspolitiken att bostadsbolag är aktörer på bostadsmarknaden som kan anses vara viktiga gatekeepers i bevarandet av segregeringsmönster inom en stad. Begreppet gatekeepers betyder på svenska; grindvakt, och syftar på individer i nyckelpositioner som utövar makt, medveten eller omedveten, för att stänga vissa bostadsområden för somliga hushåll. 43 Roger Andersson och Åsa Bråmå skiljer på hushållen som aktörer på bostadsmarknaden och institutionella aktörer. Hushållens aktörskap tar plats inom en sfär av behovspreferenser och restriktioner. Hushållens behov beror på var i livscykeln man befinner sig och hur hushållsammansättningen ser ut, det gör att behovet förändras över tiden. Likaså kan de sociala preferenserna förändras över tid. Exempel på sociala preferenser är uppfattning om vilka bostadsområden som är fördelaktiga och inställning till olika människor eller grupper, något som kan påverkas av samhällsklimatet och/eller förändras genom egna erfarenheter. Restriktioner som påverkar hushållens aktörskap är de resurser som finns tillgängliga. 44 När det gäller institutionella aktörer kan de lite grovt delas upp i stat, kommun och privata aktörer. Staten kan välja att föra en aktiv bostadspolitik för att på så sätt påverka bostadsmönster i städerna eller välja att lämna det upp till marknaden. Med start från den borgerliga regeringen regeringstillträde i början av 1990-talet är det senare alternativet som har präglat den svenska bostadspolitiken. 45 Irene Molina presenterar ett exempel på statlig påverkan av bostadsmarknadens utformning när hon skriver om hur staten under 1980-talet subventionerade byggandet av småhus. Under denna period gjorde en hög inflation och generösa avdragsregler det möjligt för hushåll med visst eget kapital, det vill säga medelklassen, att till en låg kostnad bygga egna hem. Något som enligt Irene Molina 42 Andersson, Roger et. Al (2007): Segregationens dynamik och planeringens möjligheter s Palander, Camilla (2006): Områdesbaserad politik för minskad segregation. s Andersson, Roger et. Al. (1997): Segregationens dynamik och planeringens möjligheter s Andersson, Roger et. Al. (1997): Segregationens dynamik och planeringens möjligheter s. 21

19 18 tydliggör hur stora delar av stadens sociala geografi resultatet av bland annat en bostadsproduktion som styrts av annat än blandningsideal 46. Kommunen är som ägare av mark och bostadsområden en stark aktör på den lokala bostadsmarknaden. Som sådan har kommunen har möjlighet att detaljplanera för att på lång sikt konkret förändra och påverka boendemönster i en stad. De kommunala bostadsbolagens agerande påverkar med andra ord bostadsmarknadens segmentation och i förlängningen också stadens segregering. I Malmö är Malmö Kommunala Bostadsbolag, MKB den största enskilda aktören på en marknad som annars behärskas av privata hyresvärdar. I de granskade bostadsområdena Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo är MKB dock ingen stor aktör, detta då bostadsbeståndet domineras av bostadsrätter, egna hem och privatägda fastigheter. Kommunala bostadsförmedlingar har haft som syfte att främja en rättvis fördelning av bostäder. Detta då privata hyresvärdars fria val av hyresgäster kan tänkas gynna ekonomiskt starka eller kulturellt väletablerade grupper på bostadsmarknaden. Irene Molina beskriver dock hur bostadsförmedlingarna ibland har medverkat till bostadssegregationen. Hon exemplifierar med hur många kommunala bostadsförmedlingar aktivt har välkomnat nyinvandrade och hushåll med låg socioekonomisk status till bostadsområden som övergivits av svenska familjer. 47 Boverket skriver i sin utredning från 2007 att de privata hyresvärdarnas position på bostadsmarknaden återigen har förstärkt med tanke på hur de kommunala bostadsförmedlingarna har försvunnit från många kommuner. 48 I kategorin institutionella aktörer ryms även banker, mäklare och privata hyresvärdar. De regelsystem av motkrav som banker och privata aktörer har rätt att utforma kan fungera diskriminerande för individer som inte har rätt förutsättningar. Ett tydligt exempel är hur privata bostadsföretag allt sedan Järvalagen antogs på 1990-talet kan vägra godta försörjningsstöd som enda inkomst. Något som enligt Andersson och Bråmå tillämpas i stor omfattning även i Malmö. 49 Margareta Popoola skriver hur relationen mellan hyresvärdar och hyresgäster kännetecknas av ett asymmetriskt maktförhållande. Detta då hyresvärdarna har suveränitet i bedömningen av huruvida hyresgästen uppfyller kriterierna för ett hyreskontrakt. Popoola lyfter fram hur fastighetsägarnas intressen är sammankopplade med ekonomiska mål i form av ackumulation av fastighetens värde. Men målet kan också hänga samman med värderingar som bygger på föreställningar om hyresgästernas sociala och kulturella kapital 46 Molina, Irene (2001): Stadens rasifiering s Ibid. s Boverket (2007): Etniska hierarkier i boendet s Andersson, Roger et. Al. (1997): Segregationens dynamik och planeringens möjligheter s. 21

20 19 och dess påverkan på fastighetens, eller områdets, attraktivitet. 50 Faktorer som gör det svårare på bostadsmarknaden för somliga kategorier hyresgäster. Camilla Palander konstaterar att ökade inkomstskillnader och marknadsbaserade mekanismer för bostadsfördelning är faktorer som bidrar till ökad segmentation på bostadsmarknaden. 51 Denna utveckling i kombination med hyresvärdarnas inflytande kan ha påverkat hushållsammansättningen i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo. Men trots att enskilda aktörer har inflyttande över individers faktiska flyttmöjligheter är det värt att framhålla att de inte verkar helt utan påverkan av samhälleliga strukturer. Strukturerna kan innebära etablerade idéer om olika samhällsklasser eller etniska grupper och komma till uttryck i form stigmatisering eller diskriminering Etniska hierarkier och diskriminering på bostadsmarknaden I Social rapport 2006 använder Socialstyrelsen ett från Kanada lånat begrepp, synliga etniska minoriteter. Med det refereras till; en mycket stor och heterogen grupp av människor; (inklusive afrikaner, asiater, romer, judar, muslimer, turkar och européer) vilkas utseende och/eller beteende uppfattas som ej vit av majoritetsbefolkningen 52 Socialstyrelsen poängterar att dessa grupper är sårbara grupper då de generellt utgör den huvudsakliga måltavlan för rasism och diskriminering. I samma rapport skriver Socialstyrelsen vidare att den ekonomiska segregationen i resurssvaga områden har blivit allt mer synonym med den etniska; Skillnaderna i bosättningsmönster mellan fattiga och rika har alltmer kommit att motsvara skillnader mellan å ena sidan fattiga synliga invandrare och å andra sidan bättre situerade infödda svenskar och ickesynliga invandrare. 53 Så även om segregationen i grunden är en klassfråga är det i dagens Sverige invandrare som är fattiga och särskilt fattiga är de synliga etniska minoriteterna. Roger Andersson framhåller dock att även utlandsfödda höginkomsttagare i mindre utsträckning bor i fina 50 Popoola i Magnusson, Lena (2001): Den delade staden s Palander, Camilla (2006): Områdesbaserad politik för minskad segregation s Biterman et. Al. i Socialstyrelsen (2006): Social rapport s Författarens kursiv. 53 Biterman et. Al. i Socialstyrelsen (2006): Social rapport s. 213

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Prof. i kulturgeografi, ssk bosättning och bebyggelse Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Uppväxtvillkor i Sofielund

Uppväxtvillkor i Sofielund Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Lika möjligheter eller skilda verkligheter?

Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Rapport 2009:05 Lika möjligheter eller skilda verkligheter? - Boendesegregationens förekomst och konsekvenser i Örebroregionen Maj 2009 Fredrik Eliasson Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Boendesegregationens

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Delad stad Om etnisk boendesegregation i Halmstad

Delad stad Om etnisk boendesegregation i Halmstad Lunds universitet Socialhögskolan SOL 066 - vt 01 Författare: Monica Axelsson och Åsa Persson Handledare: Agneta Hedblom Delad stad Om etnisk boendesegregation i Halmstad 1 FÖRORD...3 1. INLEDNING...4

Läs mer

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 OLIKA, ÄNDÅ LIKA Integrationspolicy för Åstorps kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 Den grundläggande målsättningen för alla insatser inom ramen för kommunens flykting- och invandrarpolitik

Läs mer

Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna.

Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna. Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna. Hur påverka omflyttningen befolkningsstrukturen i ett bostadsområde? Anders Trumberg Johan Håkansson Nr: 2012:

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S Var sjunde invånare i Sverige är född utomlands År 2008 levde nära 1,3 miljon utrikesfödda personer i Sverige (14 % av befolkningen). De kom från nära 200 länder. Över hälften av alla tillhör 8 invandrargrupper:

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem

Läs mer

Boverket ska genomföra uppdraget utifrån befintlig forskning och kunskap inom området och utifrån kunskap från tidigare

Boverket ska genomföra uppdraget utifrån befintlig forskning och kunskap inom området och utifrån kunskap från tidigare Regeringsbeslut 3 2009-10-01 IJ2009/1746/IU Integrations- och jämställdhetsdepartementet Boverket Box 535 371 23 Karlskrona Uppdrag att utarbeta en kunskapsöversikt om hållbar stadsutveckling med fokus

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Boende och stadsmiljö

Boende och stadsmiljö Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Boendesegregationens grannskapseffekter

Boendesegregationens grannskapseffekter C-uppsats i byggd miljö, 15 hp Malmö Högskola, 20110817 Programmet Stadsbyggnad, stadsutveckling och Planering Institutionen för Urbana Studier Boendesegregationens grannskapseffekter en studie av forskningen

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Ett rasifierat Göteborg?

Ett rasifierat Göteborg? Göteborgs Universitet Statsvetenskapliga Institutionen Ett rasifierat Göteborg? En studie om etniska hierarkier på Göteborgs bostadsmarknad Kandidatuppsats i statsvetenskap Vårterminen 2010 Clara Engstrand

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Etniska hierarkier i boendet

Etniska hierarkier i boendet Boverket Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration Boverket februari 2007 Titel: Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration.

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Upplåtelseformer och etnisk segregation

Upplåtelseformer och etnisk segregation Institutionen för Ekonomi, Kommunikation och IT Elinor Karlsson Sara Thörnfeldt Upplåtelseformer och etnisk segregation Kan en blandning av upplåtelseformer öka integrationen? Företagsekonomi C-uppsats

Läs mer

SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR

SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR 2016-03-17 Av: Staden är Din Det handlar om att omfördela makten och om att skapa rättvisa städer där alla har tillgång till lika mycket. Segregationen

Läs mer

inledning boendesegregation 183

inledning boendesegregation 183 BOENDET inledning Boendet speglar de ekonomiska klyftorna Den etniska och socioekonomiska boendesegregationen i Sveriges städer är i stor utsträckning en spegel av de ekonomiska klyftor mellan olika befolkningsgrupper

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Sammanfattning från Samfundet S:t Eriks symposium Stadsplanering och Segregation den 10 mars 2011

Sammanfattning från Samfundet S:t Eriks symposium Stadsplanering och Segregation den 10 mars 2011 Sammanfattning från Samfundet S:t Eriks symposium Stadsplanering och Segregation den 10 mars 2011 Vad förmår politik och stadsplanering göra åt segregationens dynamik och konsekvenser? Föreläsare: Roger

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Framtiden börjar nu #nr Förslag Avsändare Stöd av 255 Rad 8-16 Stryk Rad 8-16: ändra till SSU kämpar för jämlikheten. Vi kämpar för alla människors lika värde för en

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Etnisk diskriminering på bostadsmarknaden. En forskningsöversikt

Etnisk diskriminering på bostadsmarknaden. En forskningsöversikt Institutet för bostads- och urbanforskning Institute for Housing and Urban Research Etnisk diskriminering på bostadsmarknaden. En forskningsöversikt Åsa Bråmå September 2007 Arbetsrapport/Working Paper

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell mångfald och pluralism. Under lång tid i historien

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer