Mål och riktlinjer för flyktingmottagningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål och riktlinjer för flyktingmottagningen"

Transkript

1 1(4) Mål och riktlinjer för flyktingmottagningen Bakgrund Frågan om hur Vaggeryds kommun lyckas med sin flyktingmottagning och hur vi kan arbeta för att motverka främlingsfientlighet var ett återkommande ämne på förvaltningschefsgruppens dagordning under hösten Frågan diskuterades även på en temadag tillsammans med kommunledningen. Våren 2009 gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att starta arbetet med att ta fram förslag till kommunala riktlinjer för arbetet med flyktingmottagning. I januari bildades en arbetsgrupp bestående av enhetschefen för kanslienheten, avdelningschefen för IFO (individ och familjeomsorg), VD för VSBo (Vaggeryd/Skillingaryds bostadsbolag), enhetschefen för AME (arbetsmarknadsenheten) och förvaltningscheferna för Barn- och ungdomsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen. Arbetsgruppen har haft ett antal möten under våren och de har tillsammans utarbetat ett förslag som innehåller mål och riktlinjer samt en faktabakgrund för kommunens flyktingmottagning. Gruppen överlämnar denna skrivelse till kommunstyrelsen för vidare politisk beredning. Mål Flyktingar som blir mottagna i Vaggeryds kommun ska: Få stöd så att de kan bli självförsörjande. Få hjälp att tillägna sig kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhällssystemet, så att det blir möjligt för dem att kunna vara aktiva medborgare i vårt samhälle. Få hjälp med vilka rättigheter och skyldigheter de har som kommuninnevånare. Få möjlighet att lära känna den svenska kulturen samtidigt som de kan föra sitt eget kulturarv. Härigenom blir hela kommunen berikad och kan även förändras till ett mer mångkulturellt samhälle. Få bearbeta och diskutera olika värdefrågor som är viktiga i vårt samhälle, som till exempel jämställdhet mellan könen, allas lika värde, demokratibegreppet mm. Tillsammans med kommunens anställda och förtroendevalda arbeta för att motverka motsättningar mellan olika grupper i samhället och verka för förståelse och ömsesidig respekt. Antagen av kommunfullmäktige (Dnr 2008/334)

2 2(4) Kommunen ska: Uppmuntra och stödja de lokala föreningarna så att de i ökad utsträckning får med ortens flyktingar/utlandsfödda i sina verksamheter. Genom VSBo och i kontakt med de privata hyresvärdarna verka för att flyktingarnas boende blir integrerat och rätt dimensionerat. Särskilt prioritera att flyktingar som är barn och ungdomar ska få ett bra mottagande anpassat efter var och ens individuella behov. Detta gäller såväl inom skola och barnomsorg som socialt stöd och aktiviteter inom kultur och fritid. Verka för att ankommande flyktingar tilldelas kontaktfamiljer som kan bistå i integrationsarbetet. Handlingsplaner Med dessa mål och inom området aktuella nationella mål som utgångspunkt, ska samtliga särskilt berörda kommunala verksamheter ha egna mål och en egen kortfattad skriven handlingsplan för sitt arbete med att ta emot flyktingar. De verksamheter som avses är: Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Arbetsmarknadsenheten och VSBo. Planerna ska omfatta en mandatperiod men vid behov revideras under perioden. Respektive verksamhetschef ansvarar för upprättande och revidering. Planerna skall godkännas av berörd styrelse eller nämnd och delges till samtliga här nämnda verksamheter. Planerna ska innehålla: Mål för det egna arbetet med flyktingmottagning Anvisningar om hur målen skall följas upp och hur resultaten skall redovisas Beskrivningar av olika åtgärder och/eller insatser och ange när de skall vara klara och vem som ansvarar för vad. Beskrivningar av vad som görs för att samverka med övriga berörda verksamheter såväl inom som utom kommunen. Ansvars-/arbetsfördelning Kommunledningskontoret ansvarar för att kommunens riktlinjer revideras vid behov eller senast vart fjärde år. Riktlinjerna skall fastställas av fullmäktige. Ansvars- och arbetsfördelning följer i allt väsentligt linjeorganisationen och tydliggörs genom respektive verksamhets egen handlingsplan. Arbetsmarknadsenheten har ett särskilt ansvar för flyktingmottagning och med detta följer att enhetens verksamhetschef har ett ansvar att ta initiativ till samordning av insatserna. Antagen av kommunfullmäktige (Dnr 2008/334)

3 3(4) Med detta menas: Att ta initiativ till minst två möten per år kring arbetet med flyktingmottagning. Vid dessa möten kan efter behov behandlas: Information om nyheter inom arbetsområdet Planläggning av gemensam kompetensutveckling inom området Samråd inför revidering av de olika handlingsplanerna Redovisning av resultat och uppföljning av mål Kunskapsspridning mellan enheterna Eventuella gemensamma projekt eller satsningar Respektive verksamhetschef deltar själv i gruppens arbete. Gemensam kompetensutveckling All personal som direkt berörs av arbetet med flyktingmottagning ska Ha kännedom om innehållet i kommunens övergripande riktlinjer Ha kännedom om inom området aktuella nationella mål och riktlinjer Fortlöpande ha möjlighet att bredda och fördjupa sin kunskap om de större flyktinggruppernas särskilda kultur och religion Få möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra som arbetar med samma flyktinggrupper Få tid och möjlighet att diskutera de normer/värden/regler som gäller i våra verksamheter så att alla själva kan agera utifrån dem och på ett tydligt sätt förmedla dem till nyanlända flyktingar. Praktik för flyktinggruppen inom förvaltningarna i Vaggeryds kommun För flyktingar gäller att praktik oftast är det bästa sättet att nå ut till arbetsmarknaden och till självförsörjning. Det ger också en utveckling i språk som kompletterar SFI (svenska för invandrare) undervisningen på ett mycket bra sätt. Därför är det viktigt, och ett ansvar för alla, att öppna arbetsplatserna inom kommunens olika förvaltningar och bereda flyktingarna en plats i arbetsgemenskapen. Varje förvaltning ska ta fram ett visst antal platser och organisera ett praktikprogram inom sin verksamhet. En ansvarig person bör utses med uppdraget att se till att det finns praktikplatser. Uppföljning bör ske genom SFI lärarna eller personalen vid AME:s flyktingmottagning. För att underlätta mottagandet av praktikanter i de olika verksamheterna skall kommunen två gånger per år genomföra en kortare handledarutbildning. Utbildningen bör ingå i kommunens övergripande personalutbildningar. Behovet av praktikplatser för flyktingar kan se ut på olika sätt och arbetsmarknadsenheten delar upp praktikperioderna efter hur behovet ser ut: Antagen av kommunfullmäktige (Dnr 2008/334)

4 4(4) Språkpraktik: Flyktingar som går på SFI behöver träna svenska språket i en reell miljö. Det kan gälla från en dag till tre dagar per vecka och hela eller halva dagar. Det är viktigt att praktikanten får vara med i arbetet och att någon handledare tar på sig ansvaret för introduktionen i arbetslaget. Att han/hon känner sig välkommen och får delta i de aktiviteter som sker. Vid språkpraktik bör det inte finnas mer än en praktikant som talar deltagarens hemspråk. SFI-lärarna har uppföljningsansvaret för praktikanten och är också kontaktpersonen. Arbetsplatsen måste intyga närvaro för att ersättning ska utgå till personen. Språkpraktiken kan sträcka sig över ganska lång tid och löper tillsammans med SFI-undervisningen och ingår i samhällsundervisningen. Det innebär att tiden för praktik måste synkroniseras med skolschemat. Vid språkpraktik är språkträningen viktigare än de aktuella arbetsuppgifterna på praktikstället. Yrkespraktik: Att få en inblick i ett yrke som man vill utbilda sig inom eller har en utbildning i ifrån hemlandet (när det gäller invandrare/flyktingar). Att ha möjlighet att träna yrkesspråket, skaffa ett yrkesnätverk och att få referenser. För handledaren gäller att förutom att introducera i arbetslaget så bör praktikanten även få en inblick i vad arbetet/yrket består av. Här kan praktiken gälla på heltid men det kan vara aktuellt även under en kortare period om exempelvis tre till fyra veckor. Efter praktiken bör handledaren och arbetslaget kunna avge ett omdöme av personen. Arbetsmarknadsenhetens handläggare kommer att sköta uppföljning och kontakter med arbetsplatsen och praktikanten. Vägledningspraktik: Praktik för personer som planerar en yrkesutbildning men inte har en klar uppfattning om av vad man ska välja för yrkesinriktning. Är ofta en två-veckors praktik men kan innebära att man behöver testa två eller tre olika områden för att se vad som är passande. Arbetsmarknadsenhetens handläggare ansvarar för uppföljning och kontakter med arbetsplatsen och praktikanten. Arbetspraktik: Att få pröva ett speciellt arbete inför en eventuell anställning. Handläggaren på AME planerar praktikperioden och för uppföljningar. Ersättning till arbetslagen: Inom ramen för flyktingbidragen betalas en ersättning för varje praktikant till respektive arbetslag som tar emot. Ersättning motsvarar 1000kr per person och månad. Dessa pengar får användas av arbetslaget för gemensam kompetensutveckling. Avslutning Alla kommunens anställda och förtroendevalda har ett ansvar att i sitt arbete verka för att arbeta i enlighet med dessa av Fullmäktige fastställda riktlinjer och att i sina kontakter med kommuninnevånarna sträva efter att informera om policyns innehåll och om hur arbetet med flyktingmottagning bedrivs. Antagen av kommunfullmäktige (Dnr 2008/334)

5 1(8) Bilaga Fakta om flyktingmottagning Statens organisation och hållning i flyktingmottagning. Före 1998 fanns Statens invandrarverk med det samlade statliga ansvaret för invandring och flyktingmottagning. Invandrarverkets uppgifter var bland annat att: upprätta avtal med kommunerna om mottagning samt betala ut ersättning till kommunerna. ta beslut om utlänningars rätt att vistas i Sverige delta i opinionsbildningen och informera om invandring, flyktingars situation osv. motverka rasism och främlingsfientlighet. Informera invandrare om bland annat det svenska samhället genom en skrift på lättläst svenska. År 1998 delades Invandrarverkets uppgifter genom att det nybildade Integrationsverket fick ansvar för avtalen med kommunerna, opinionsbildningen och information till invandrarna. År 2000 bytte Invandrarverket namn till Migrationsverket eftersom frågorna nu hade renodlats och myndighetens uppdrag främst handlade om in- och utvandring. År 2006 lades Integrationsverket ner och ansvaret för avtalen med kommunerna lades på Migrationsverket. I och med denna omorganisation finns det inget verk eller statlig myndighet som har det samlade ansvaret för opinionsbildning och information till invandrare. För närvarande saknas det alltså någon som har det samlade statliga ansvaret för invandring/flyktingmottagning och integration. Flera utredningar har gjorts, och pågår, som belyst denna brist men dessa har ännu inte resulterat i någon proposition med förslag till förändring Invandring - av värde för kommunen De traditionella argumenten för flyktingmottagning är av humanistisk/etisk karaktär. Om vi själva vill kalla oss ett civiliserat samhälle är det vår skyldighet att värna om utsatta och svaga. Människor som av olika skäl tvingats lämna sitt hem är vi skyldiga att värna om och bereda en tillflykt åt. Dessa argument bottnar i vårt kristet/humanistiska kulturarv och de kommer alltid att vara giltiga. Samtidigt kan sådana argument ge en allför ensidig bild av vissa som mottagare och andra som givare. I själva verket medför flyktingmottagning, när den fungerar väl, en ömsesidig nytta för alla parter.

6 Vaggeryds kommun ingår i en region med ett dynamiskt näringsliv som domineras av tillverkningsindustri. Samtidigt är detta en region som har problem med sin arbetskraftsförsörjning. Den egna befolkningsökningen är inte tillräckligt stor och det har visat sig svårt att attrahera tillräckligt många inflyttande från andra delar av Sverige. Största delen av de flyktingar som kommer hit är personer i arbetsför ålder som med rätt hjälp och introduktion kan spela en viktig roll när det gäller att tillgodose arbetskraftsbehovet. Konjunkturer kommer och går och därmed varierar behovet av arbetskraft, men sett över tid är bristen på arbetskraft ett större problem för samhället än tillfällig arbetslöshet. Ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv har flyktingmottagningen en stor betydelse. För att kunna ha en god och stabil ekonomi och slå vakt om välfärd är det viktigt att vara en tillväxtkommun. När befolkningen minskar så minskar också resurserna för alla. Flyktingmottagningen har bidragit till att vår kommun har fortsatt att växa. Vi lever i en alltmer globaliserad värld. Våra företag säljer och konkurrerar på en internationell marknad. I en sådan värld är kulturell kompetens eller förmåga att på ett positivt sätt hantera olikheter en viktig konkurrensfördel. Våra ungdomar i dag kommer i morgon att leva och verka i en värld där sådana kompetenser är ännu viktigare än idag. Att kunna språk, att förstå annan kultur och religion än den egna, kommer då att bli en nödvändighet. Genom att vi tagit emot flyktingar från många länder och världsdelar har vi samtidigt skapat en stor kulturell resurs inom barnomsorg och skola som ger oss möjlighet att arbeta med internationalisering och kulturfrågor på hemmaplan. Samtidigt måste vi ha respekt för svårigheterna som är förbundna med flyktingmottagning och inte blunda för de problem som kan uppstå. Om vi skall lyckas väl krävs ett långsiktigt och tålmodigt arbete. Sammantaget kan man säga att flyktingmottagning, som alla andra verksamheter, blir vad man gör det till. Om vi är slarviga, kortsynta, fördomsfulla och inte inser möjligheterna kan mottagandet av flyktingar bli ett problem för oss. Om vi är långsiktiga, öppna, nyfikna och tar vara på möjligheterna kan våra flyktingar bli precis vad vi behöver för att kunna fortsätta att utveckla en god livskvalité för alla i vår kommun. Samhällsengagemang Sverige har en unik konstruktion av föreningsverksamhet med en lång historisk förankring. Ur föreningslivet kommer många av de aktiviteter och mycket av det samhällsengagemang som finns. Vi har föreningar för i stort sett alla inriktningar, idrott, religion, kultur, livsstil, politik, friluftsliv, ekonomi, hembygd, djur, samlar, hobby osv. Allt är organiserat med styrelser, ekonomi, årsmöten osv. Under nivån av offentliga föreningar finns ytterligare en nivå av föreningar eller sammanslutningar som är starka

7 påtryckare genom att vara understödjare, diskussionsforum eller liknande för samhällsfrågor och intresseområden. Inom de föreningsinriktningar som arbetar med samhällsengagemang och politisk påverkan finns ett samspel mellan det offentliga (politiken) föreningarna - individen. I föreningarna fostras individen till att bli en lagspelare som tillsammans med andra i föreningen verkar för en gemensam utveckling/syfte. Ur föreningarna rekryteras/lanseras också flertalet av våra politiker. Våra flyktingar kommer i regel från andra kulturer med andra tänkesätt och system för påverkan och det är då rätt givet att våra former för påverkan kan te sig mycket sammansatta och ogenomträngliga. Det är gott och väl att invandrarna bildar egna föreningar tillsammans med sina landsmän, men ska integreringen vara effektiv och långsiktig måste de nya svenskarna i så stor utsträckning som möjligt bli en del av det svenska föreningslivet. Om inte kommer vi hela tiden att behandla invandrarna som en separat grupp, skilda från resten av samhället föreningslivet. I kommunens vidare arbete med flyktingmottagning och integrering är det viktigt att vi för en dialog med våra föreningar om hur de kan få med invandrare i verksamheten och att vi som kommun även har en stor öppenhet för andra system att påverka än de som vi normalt använder. Boende Ankommande flyktingar erbjuds boende hos VSBo i mån av tillgång och mot kommunal borgen. Så länge flyktingen har introduktionsersättning avgör AME eller Soc rimlig hyresnivå och lämnar borgen. Efter att den sökande är självförsörjande prövas lägenhetsansökan efter samma kriterier som för alla andra sökande. Då krävs ett fast arbete med tillräckligt hög lön för att klara den aktuella hyran och det får inte finnas betalningsanmärkningar. Alla sökande placeras i VSBo:s bostadskö och lediga lägenheter fördelas efter ködatum. Ofta kommer en ensam flykting först och flyttar in i en liten lägenhet eller, vilket är det vanligaste, som inneboende hos någon annan i flyktinggruppen. Familjen, ofta med många barn, kommer vanligtvis senare. Då försöker VSBo ordna en större lägenhet. Inom VSBo:s bestånd finns dock inga möjligheter att erbjuda en rymlig bostad åt en riktigt stor barnfamilj eftersom de största lägenheterna som finns i beståndet är ett mindre antal 4:or och omsättningen på dem är inte speciellt stor. Självklart kan varje individ själv ordna sitt boende på annat sätt än via VSBo. Barn och unga Många av de flyktingar som anländer hit är barn eller ungdomar. De har självklart samma rättigheter som alla andra barn i vårt samhälle. Om vår

8 kommun vill arbeta för att flyktingmottagningen på lång sikt ska bli en framgångsfaktor för kommunen är det särskilt viktigt att barn och unga får ett gott mottagande och den hjälp som behövs för att vara trygga, bli integrerade i vårt samhälle och nå ett gott resultat i skolan. I FN:s barnkonvention artikel 4 sägs det: I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete. För vår del innebär det att de insatser som behövs för ett bra mottagande av unga flyktingar måste prioriteras, särskilt i ekonomiskt svåra tider. Barnkonventionen innehåller målsättningar som är viktiga för flyktingmottagningen inom barnomsorg och skola: Artikel 29 Syftet med utbildningen 1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att: (a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga; (b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga; (c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; (d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar; (e) utveckla respekt för naturmiljön. Förskolan De rättigheter som alla barn i vårt land har stöder även flyktingbarnen. Enligt skollagen (2a kap. 1 ) har de rätt till plats i förskola från och med 1 års ålder (2a kap 6 ) eller ännu tidigare om de har speciella behov. Lagen säger också att: Förskoleverksamheten skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. (2a kap.3 ). Läroplanen (Lpfö 98) säger under rubriken Förskolans uppdrag: Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I övrigt gäller samma regler för flyktingbarnen som för övriga barn se kommunens

9 tillämpningsregler som finns på kommunens hemsida under rubriken Skola och utbildning. Skola Förutom de rättigheter som alla andra barn har enligt skollag, förordningar och läroplan så anger grundskoleförordningen att elever vars föräldrar har ett annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning (GrF 2 kap ) och att elever som behöver det har rätt till studiehandledning (hjälp med andra skolämnen) på sitt modersmål och särskilt anpassad undervisning i svenska (svenska som andra språk). Skolverket har gett ut Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Allmänna råd är bindande för kommunen. I korthet innebär råden att skolan ska: Ha riktlinjer och rutiner för mottagandet i skolan Samverka med andra berörda parter i närsamhället Ha en individ- och behovsanpassad planering för introduktionen av nyanlända elever Organisera och anpassa undervisningen efter den enskilda elevens förkunskaper Följa upp och utvärdera mottagningsverksamheten Se till att personalen får lämplig kompetensutveckling I en rad dokument från nationella skolmyndigheter och rättsvårdande instanser ges vägledning i hur man kan hantera de olika konflikter som kan uppstå i skolan på grund av de kulturella och religiösa olikheterna (se skolverkets hemsida lagar & regler tolkning och vägledning). Utan att här gå in på alla detaljer kan man kort säga att alla barn skall delta i samtliga skolämnen. Därför är det viktigt att vi beaktar läroplanens anvisningar om att skolans undervisning skall vara icke-konfessionell och vara saklig och allsidig. Hittills har vi funnit att de flesta praktiska problem kan lösas i en anda av samförstånd. Enligt nuvarande skollag kan elever beviljas befrielse från enskilda obligatoriska inslag av mindre vikt i undervisningen (skollagen 3 kap. 12 ). Samverkan En mycket viktig faktor för att nå goda resultat med mottagandet av unga flyktingar är ett nära samarbete mellan förskola/skola socialtjänsten, kultur och fritid, arbetsmarknadsenheten och hemmen. När det uppstår problem med flyktingbarnen i förskolan/skolan är det viktigt att alla enheter samverkar utifrån en helhetssyn där hela flyktingfamiljen kan få hjälp och stöd att lösa problemen. Ekonomi I dagsläget utgår inga särskilda kommunala bidrag till de verksamheter som arbetar med mottagandet av unga flyktingar som till exempel förskolan/skolan. Mottagandet sker inom de ordinarie kostnadsramarna som

10 baseras på aktuellt antal barnomsorgsavdelningar och aktuella elevtal i skolan. Utvecklingsområden Tillgängliga resultat från skolan visar att vi hittills lyckas väl med mottagandet av unga flyktingar. Det finns ändå områden som behöver utvecklas vidare: Modersmålsundervisning och studiehandledning. Samverkan mellan skola/socialtjänst/kultur och fritid/ame/hemmen. Ekonomi Migrationsverket, som har regeringens uppdrag att organisera flyktingmottagandet, ger olika samhällsaktörer ersättningar efter bestämda regler. För få korrekta och aktuella uppgifter så finns Migrationsverkets, Allmänna råd om statens ersättning för flyktingmottagande. Gå in på Kommuner som skriver avtal med migrationsverket om flyktingmottagning får ett schablonbelopp på kronor för att organisera mottagande. De ytterligare ersättningar som kommunen får per individ är uppdelat på olika åldersgrupper för de mottagna flyktingarna. För 2009 gäller kronor för personer under 16 år kronor för personer som fyllt 16 år men inte 65 år kronor för personer som fyllt 65 år. De pengar som flyktingmottagningen i kommunen får ska räcka till introduktionsersättning tills flyktingen blir självförsörjande. Introduktionsersättningen beräknas numera på samma sätt som försörjningsstödet. Exempelvis kan ersättningen se ut som följer, barn är upp till 20 år:

11 En vuxen med ett barn Kronor Kommentar Barnbidrag 1050 Underhållsstöd 1273 Föräldrapenning 4200 Bostadsbidrag 1600 Försörjningsstöd upp till norm 1017 Totalt: 9140 Två vuxna med två barn Kronor (från kommunens flyktingbudget) Barnbidrag 2200 Föräldrapenning 4200 Bostadsbidrag 2800 Försörjningsstöd upp till norm Totalt: Två vuxna med sex barn, Kronor alla under 15 år (från kommunens flyktingbudget) Barnbidrag 9714 Bostadsbidrag 3200 Försörjningsstöd upp till norm Totalt: (från kommunens flyktingbudget) Flyktingarna får en bonus på 500 kronor per månad vid full närvaro på SFI. För att stimulera till studier i svenska utgår också bonus på kronor vid nivåförflyttning i SFI:s. Klarar flyktingen SFI studierna inom 12 månader utgår en bonus på kronor. Då kan också kommunen få en bonus från Migrationsverket på kronor. En snabb genomströmning i svenska är ett vinna/vinna koncept för alla. För vidareutbildning gäller att flyktingen tillsammans med handläggarna kommer överens om vad som ska bli nästa steg. Vid reguljär utbildning där studiemedel kan erbjudas så är det flyktingens skyldighet att själv betala sina studier. Konkreta yrkesutbildningar exempelvis busskort, lastbil eller CNC kan betalas via flyktingpengarna. År 2008 beslöt kommunstyrelsen att introduktionsersättningen ska utges till en flykting under ankomståret plus fem år, därefter gäller det svenska försörjningsstödet via socialförvaltningens budget. Summan av schablonbidraget från Migrationsverket kommer troligtvis inte att räcka och kommunen har budgeterat med 2 miljoner från kommunens budget för att klara introduktionsersättningar Ansvaret för introduktionen av flyktingar ligger på kommunstyrelsen och det är arbetsmarknadsenheten som är utförare. Kostnaden för personal,

12 lokaler mm är ungefär en tredjedel av AME:s resurser. För 2009 är hela budgeten på ca 12 milj. Rättigheter och krav viktiga delar av flyktingmottagningen Antingen kommer flyktingen till kommunen via Migrationsverket och en kommunplacering är gjord, eller också kan personen själv ha tagit initiativet och bosatt sig i kommunen. Man ska vara registrerad hos SKV (Skatteverket), ha ett fullständigt personnummer. En hälsoundersökning görs på VC (vårdcentral) om den inte är gjord i Migrationsverkets regi. Anmälan görs till Försäkringskassan i aktuella fall, barnbidrag, bostadsbidrag osv. Ansökan om Hemutrustningslån görs hos CSN (centrala studiestödsnämnden)via flyktinghandläggare. Introduktionsplan görs för alla som kommer där utbildning, erfarenheter och framtida yrke står i fokus. Man ska följa sin plan och deltaga aktivt i t ex SFI för att erhålla introduktionsstöd. Har man fullständig närvaro betalas en bonus på 500 kr ut. Kommunen/AME har försörjningsansvar det året man kommunplaceras och därefter 5 år, om man inte blir självförsörjande innan. Därefter övergår man till IFO (Individ och familjeomsorg). Försäkringskassan kan i vissa fall betala ut ersättning vid sjukdom och skada, ska då tas med vid uträkningen av introduktionsstödet. Målet är att man ska bli självförsörjande så snart som möjligt, dvs. arbeta eller studera med bidrag/lån från CSN. Kommunen har ambitionen att erbjuda alla barn i barnomsorgen, elever i skolan och studerande i SFI en hälsoundersökning innan de börjar i respektive verksamhet. Att få hjälp med boendet, hitta lämplig bostad och en möjlighet att få garanti för hyran. Arbetsförmedling och kompletterande aktörer har en viktig del i målet för självförsörjning. Möjlighet till subventionerade anställningar öppnar möjligheter för flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden. Vid så kallade Instegsjobb skall arbetet samordnas med SFI-träning. Detta kräver gemensam planering mellan Fenix Kunskapscentrum, Arbetsförmedlingen och den SFI-studerande. Praktik, både arbets- och språkpraktik är en viktig del i integrationen.

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-03-18 (Diarienummer KS 2009/1090-130) ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 Avesta kommun har sedan 2007 ett treårigt

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

REGLER FÖR INTRODUKTIONSERSÄTTNING FÖR FLYKTINGAR

REGLER FÖR INTRODUKTIONSERSÄTTNING FÖR FLYKTINGAR 1(6) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Bilaga 1 REGLER FÖR INTRODUKTIONSERSÄTTNING FÖR FLYKTINGAR Sala kommun får bevilja introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utländska medborgare

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-09-09 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 138 Svar på motion (SD) Mångkulturellt bokslut (KS 2012.313) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Var med i medborgardialogen!

Var med i medborgardialogen! Var med i medborgardialogen! Krokoms kommun bjuder in dig att vara med och påverka hur vi välkomnar de flyktingar som kommer till oss. Vi ska ta fram en strategi för bra integration och vill att du är

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Rev 2013-10-18 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-445 Tor Andersson Barn- och ungdomsnämnden Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Riktlinjer för introduktion och introduktionsersättning

Riktlinjer för introduktion och introduktionsersättning UTBILDNINGS- OCH ARBETS- MARKNADSFÖRVALTNINGEN Flyktingmottagningen GYMNASIEVÄGEN 2, PORT 13 186 86 VALLENTUNA TELEFON VX 08-587 850 00 FAX 08-587 855 31 uaf@vallentuna.se TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare:

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Överenskommelse om nyanlända flyktingar

Överenskommelse om nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Sylvia Lundholm (MP) Kommunhuset, Centralgatan 7, Tierp

Sylvia Lundholm (MP) Kommunhuset, Centralgatan 7, Tierp 2015-05-21 1 (8) Plats och tid A-salen, kl. 13:30 16:00 Beslutande Se förteckning sid 2 Övriga närvarande Sofia Nohrstedt, Kultur och fritids chef 12 Helena Carlsson, Verksamhetschef vård & omsorg 12 Randi

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Plan för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Avesta kommun har sedan början av 2013 en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet 1 Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet Syfte - Mål Detta avtal är ett kollektivavtal som anger riktlinjerna för utvecklingsarbetet på förskola 1-5 år. Parternas ambition

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola Informationsmöte Torsdag 19 februari Särö skola Planändring inom detaljplan S83 Del som ska upphävas Ca 1500 m2 Särö Centrum Bukärrsängs förskola Utvecklingen av antal asylsökande ensamkommande barn i

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Eksjö kommuns INTEGRATION

Eksjö kommuns INTEGRATION s PROGRAM FÖR INTEGRATION INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 Förkortningar i samband med åtgärder och ansvar...3 SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...5 FN:S FLYKTINGSKONVENTIONE...5 INTEGRATIONSPOLITISKA

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11.

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11. Trångsund 2013-01-20 r----- HUDDINGE'KoMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 2013 Of- l3 - Diörienurnrner l Diarieplan Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Motion om arbetsmarknadspolitiken

Motion om arbetsmarknadspolitiken 2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

UTVÄRDERING ARBETSMARKNADSENHETEN 2012

UTVÄRDERING ARBETSMARKNADSENHETEN 2012 UTVÄRDERING ARBETSMARKNADSENHETEN 2012 BUMERANGEN TEAM FIX JOBBVÄGEN STADSHUSFIKET INTEGRATIONSVÄGLEDNINGEN Monica Isaksson Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer