Mål och riktlinjer för flyktingmottagningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål och riktlinjer för flyktingmottagningen"

Transkript

1 1(4) Mål och riktlinjer för flyktingmottagningen Bakgrund Frågan om hur Vaggeryds kommun lyckas med sin flyktingmottagning och hur vi kan arbeta för att motverka främlingsfientlighet var ett återkommande ämne på förvaltningschefsgruppens dagordning under hösten Frågan diskuterades även på en temadag tillsammans med kommunledningen. Våren 2009 gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att starta arbetet med att ta fram förslag till kommunala riktlinjer för arbetet med flyktingmottagning. I januari bildades en arbetsgrupp bestående av enhetschefen för kanslienheten, avdelningschefen för IFO (individ och familjeomsorg), VD för VSBo (Vaggeryd/Skillingaryds bostadsbolag), enhetschefen för AME (arbetsmarknadsenheten) och förvaltningscheferna för Barn- och ungdomsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen. Arbetsgruppen har haft ett antal möten under våren och de har tillsammans utarbetat ett förslag som innehåller mål och riktlinjer samt en faktabakgrund för kommunens flyktingmottagning. Gruppen överlämnar denna skrivelse till kommunstyrelsen för vidare politisk beredning. Mål Flyktingar som blir mottagna i Vaggeryds kommun ska: Få stöd så att de kan bli självförsörjande. Få hjälp att tillägna sig kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhällssystemet, så att det blir möjligt för dem att kunna vara aktiva medborgare i vårt samhälle. Få hjälp med vilka rättigheter och skyldigheter de har som kommuninnevånare. Få möjlighet att lära känna den svenska kulturen samtidigt som de kan föra sitt eget kulturarv. Härigenom blir hela kommunen berikad och kan även förändras till ett mer mångkulturellt samhälle. Få bearbeta och diskutera olika värdefrågor som är viktiga i vårt samhälle, som till exempel jämställdhet mellan könen, allas lika värde, demokratibegreppet mm. Tillsammans med kommunens anställda och förtroendevalda arbeta för att motverka motsättningar mellan olika grupper i samhället och verka för förståelse och ömsesidig respekt. Antagen av kommunfullmäktige (Dnr 2008/334)

2 2(4) Kommunen ska: Uppmuntra och stödja de lokala föreningarna så att de i ökad utsträckning får med ortens flyktingar/utlandsfödda i sina verksamheter. Genom VSBo och i kontakt med de privata hyresvärdarna verka för att flyktingarnas boende blir integrerat och rätt dimensionerat. Särskilt prioritera att flyktingar som är barn och ungdomar ska få ett bra mottagande anpassat efter var och ens individuella behov. Detta gäller såväl inom skola och barnomsorg som socialt stöd och aktiviteter inom kultur och fritid. Verka för att ankommande flyktingar tilldelas kontaktfamiljer som kan bistå i integrationsarbetet. Handlingsplaner Med dessa mål och inom området aktuella nationella mål som utgångspunkt, ska samtliga särskilt berörda kommunala verksamheter ha egna mål och en egen kortfattad skriven handlingsplan för sitt arbete med att ta emot flyktingar. De verksamheter som avses är: Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Arbetsmarknadsenheten och VSBo. Planerna ska omfatta en mandatperiod men vid behov revideras under perioden. Respektive verksamhetschef ansvarar för upprättande och revidering. Planerna skall godkännas av berörd styrelse eller nämnd och delges till samtliga här nämnda verksamheter. Planerna ska innehålla: Mål för det egna arbetet med flyktingmottagning Anvisningar om hur målen skall följas upp och hur resultaten skall redovisas Beskrivningar av olika åtgärder och/eller insatser och ange när de skall vara klara och vem som ansvarar för vad. Beskrivningar av vad som görs för att samverka med övriga berörda verksamheter såväl inom som utom kommunen. Ansvars-/arbetsfördelning Kommunledningskontoret ansvarar för att kommunens riktlinjer revideras vid behov eller senast vart fjärde år. Riktlinjerna skall fastställas av fullmäktige. Ansvars- och arbetsfördelning följer i allt väsentligt linjeorganisationen och tydliggörs genom respektive verksamhets egen handlingsplan. Arbetsmarknadsenheten har ett särskilt ansvar för flyktingmottagning och med detta följer att enhetens verksamhetschef har ett ansvar att ta initiativ till samordning av insatserna. Antagen av kommunfullmäktige (Dnr 2008/334)

3 3(4) Med detta menas: Att ta initiativ till minst två möten per år kring arbetet med flyktingmottagning. Vid dessa möten kan efter behov behandlas: Information om nyheter inom arbetsområdet Planläggning av gemensam kompetensutveckling inom området Samråd inför revidering av de olika handlingsplanerna Redovisning av resultat och uppföljning av mål Kunskapsspridning mellan enheterna Eventuella gemensamma projekt eller satsningar Respektive verksamhetschef deltar själv i gruppens arbete. Gemensam kompetensutveckling All personal som direkt berörs av arbetet med flyktingmottagning ska Ha kännedom om innehållet i kommunens övergripande riktlinjer Ha kännedom om inom området aktuella nationella mål och riktlinjer Fortlöpande ha möjlighet att bredda och fördjupa sin kunskap om de större flyktinggruppernas särskilda kultur och religion Få möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra som arbetar med samma flyktinggrupper Få tid och möjlighet att diskutera de normer/värden/regler som gäller i våra verksamheter så att alla själva kan agera utifrån dem och på ett tydligt sätt förmedla dem till nyanlända flyktingar. Praktik för flyktinggruppen inom förvaltningarna i Vaggeryds kommun För flyktingar gäller att praktik oftast är det bästa sättet att nå ut till arbetsmarknaden och till självförsörjning. Det ger också en utveckling i språk som kompletterar SFI (svenska för invandrare) undervisningen på ett mycket bra sätt. Därför är det viktigt, och ett ansvar för alla, att öppna arbetsplatserna inom kommunens olika förvaltningar och bereda flyktingarna en plats i arbetsgemenskapen. Varje förvaltning ska ta fram ett visst antal platser och organisera ett praktikprogram inom sin verksamhet. En ansvarig person bör utses med uppdraget att se till att det finns praktikplatser. Uppföljning bör ske genom SFI lärarna eller personalen vid AME:s flyktingmottagning. För att underlätta mottagandet av praktikanter i de olika verksamheterna skall kommunen två gånger per år genomföra en kortare handledarutbildning. Utbildningen bör ingå i kommunens övergripande personalutbildningar. Behovet av praktikplatser för flyktingar kan se ut på olika sätt och arbetsmarknadsenheten delar upp praktikperioderna efter hur behovet ser ut: Antagen av kommunfullmäktige (Dnr 2008/334)

4 4(4) Språkpraktik: Flyktingar som går på SFI behöver träna svenska språket i en reell miljö. Det kan gälla från en dag till tre dagar per vecka och hela eller halva dagar. Det är viktigt att praktikanten får vara med i arbetet och att någon handledare tar på sig ansvaret för introduktionen i arbetslaget. Att han/hon känner sig välkommen och får delta i de aktiviteter som sker. Vid språkpraktik bör det inte finnas mer än en praktikant som talar deltagarens hemspråk. SFI-lärarna har uppföljningsansvaret för praktikanten och är också kontaktpersonen. Arbetsplatsen måste intyga närvaro för att ersättning ska utgå till personen. Språkpraktiken kan sträcka sig över ganska lång tid och löper tillsammans med SFI-undervisningen och ingår i samhällsundervisningen. Det innebär att tiden för praktik måste synkroniseras med skolschemat. Vid språkpraktik är språkträningen viktigare än de aktuella arbetsuppgifterna på praktikstället. Yrkespraktik: Att få en inblick i ett yrke som man vill utbilda sig inom eller har en utbildning i ifrån hemlandet (när det gäller invandrare/flyktingar). Att ha möjlighet att träna yrkesspråket, skaffa ett yrkesnätverk och att få referenser. För handledaren gäller att förutom att introducera i arbetslaget så bör praktikanten även få en inblick i vad arbetet/yrket består av. Här kan praktiken gälla på heltid men det kan vara aktuellt även under en kortare period om exempelvis tre till fyra veckor. Efter praktiken bör handledaren och arbetslaget kunna avge ett omdöme av personen. Arbetsmarknadsenhetens handläggare kommer att sköta uppföljning och kontakter med arbetsplatsen och praktikanten. Vägledningspraktik: Praktik för personer som planerar en yrkesutbildning men inte har en klar uppfattning om av vad man ska välja för yrkesinriktning. Är ofta en två-veckors praktik men kan innebära att man behöver testa två eller tre olika områden för att se vad som är passande. Arbetsmarknadsenhetens handläggare ansvarar för uppföljning och kontakter med arbetsplatsen och praktikanten. Arbetspraktik: Att få pröva ett speciellt arbete inför en eventuell anställning. Handläggaren på AME planerar praktikperioden och för uppföljningar. Ersättning till arbetslagen: Inom ramen för flyktingbidragen betalas en ersättning för varje praktikant till respektive arbetslag som tar emot. Ersättning motsvarar 1000kr per person och månad. Dessa pengar får användas av arbetslaget för gemensam kompetensutveckling. Avslutning Alla kommunens anställda och förtroendevalda har ett ansvar att i sitt arbete verka för att arbeta i enlighet med dessa av Fullmäktige fastställda riktlinjer och att i sina kontakter med kommuninnevånarna sträva efter att informera om policyns innehåll och om hur arbetet med flyktingmottagning bedrivs. Antagen av kommunfullmäktige (Dnr 2008/334)

5 1(8) Bilaga Fakta om flyktingmottagning Statens organisation och hållning i flyktingmottagning. Före 1998 fanns Statens invandrarverk med det samlade statliga ansvaret för invandring och flyktingmottagning. Invandrarverkets uppgifter var bland annat att: upprätta avtal med kommunerna om mottagning samt betala ut ersättning till kommunerna. ta beslut om utlänningars rätt att vistas i Sverige delta i opinionsbildningen och informera om invandring, flyktingars situation osv. motverka rasism och främlingsfientlighet. Informera invandrare om bland annat det svenska samhället genom en skrift på lättläst svenska. År 1998 delades Invandrarverkets uppgifter genom att det nybildade Integrationsverket fick ansvar för avtalen med kommunerna, opinionsbildningen och information till invandrarna. År 2000 bytte Invandrarverket namn till Migrationsverket eftersom frågorna nu hade renodlats och myndighetens uppdrag främst handlade om in- och utvandring. År 2006 lades Integrationsverket ner och ansvaret för avtalen med kommunerna lades på Migrationsverket. I och med denna omorganisation finns det inget verk eller statlig myndighet som har det samlade ansvaret för opinionsbildning och information till invandrare. För närvarande saknas det alltså någon som har det samlade statliga ansvaret för invandring/flyktingmottagning och integration. Flera utredningar har gjorts, och pågår, som belyst denna brist men dessa har ännu inte resulterat i någon proposition med förslag till förändring Invandring - av värde för kommunen De traditionella argumenten för flyktingmottagning är av humanistisk/etisk karaktär. Om vi själva vill kalla oss ett civiliserat samhälle är det vår skyldighet att värna om utsatta och svaga. Människor som av olika skäl tvingats lämna sitt hem är vi skyldiga att värna om och bereda en tillflykt åt. Dessa argument bottnar i vårt kristet/humanistiska kulturarv och de kommer alltid att vara giltiga. Samtidigt kan sådana argument ge en allför ensidig bild av vissa som mottagare och andra som givare. I själva verket medför flyktingmottagning, när den fungerar väl, en ömsesidig nytta för alla parter.

6 Vaggeryds kommun ingår i en region med ett dynamiskt näringsliv som domineras av tillverkningsindustri. Samtidigt är detta en region som har problem med sin arbetskraftsförsörjning. Den egna befolkningsökningen är inte tillräckligt stor och det har visat sig svårt att attrahera tillräckligt många inflyttande från andra delar av Sverige. Största delen av de flyktingar som kommer hit är personer i arbetsför ålder som med rätt hjälp och introduktion kan spela en viktig roll när det gäller att tillgodose arbetskraftsbehovet. Konjunkturer kommer och går och därmed varierar behovet av arbetskraft, men sett över tid är bristen på arbetskraft ett större problem för samhället än tillfällig arbetslöshet. Ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv har flyktingmottagningen en stor betydelse. För att kunna ha en god och stabil ekonomi och slå vakt om välfärd är det viktigt att vara en tillväxtkommun. När befolkningen minskar så minskar också resurserna för alla. Flyktingmottagningen har bidragit till att vår kommun har fortsatt att växa. Vi lever i en alltmer globaliserad värld. Våra företag säljer och konkurrerar på en internationell marknad. I en sådan värld är kulturell kompetens eller förmåga att på ett positivt sätt hantera olikheter en viktig konkurrensfördel. Våra ungdomar i dag kommer i morgon att leva och verka i en värld där sådana kompetenser är ännu viktigare än idag. Att kunna språk, att förstå annan kultur och religion än den egna, kommer då att bli en nödvändighet. Genom att vi tagit emot flyktingar från många länder och världsdelar har vi samtidigt skapat en stor kulturell resurs inom barnomsorg och skola som ger oss möjlighet att arbeta med internationalisering och kulturfrågor på hemmaplan. Samtidigt måste vi ha respekt för svårigheterna som är förbundna med flyktingmottagning och inte blunda för de problem som kan uppstå. Om vi skall lyckas väl krävs ett långsiktigt och tålmodigt arbete. Sammantaget kan man säga att flyktingmottagning, som alla andra verksamheter, blir vad man gör det till. Om vi är slarviga, kortsynta, fördomsfulla och inte inser möjligheterna kan mottagandet av flyktingar bli ett problem för oss. Om vi är långsiktiga, öppna, nyfikna och tar vara på möjligheterna kan våra flyktingar bli precis vad vi behöver för att kunna fortsätta att utveckla en god livskvalité för alla i vår kommun. Samhällsengagemang Sverige har en unik konstruktion av föreningsverksamhet med en lång historisk förankring. Ur föreningslivet kommer många av de aktiviteter och mycket av det samhällsengagemang som finns. Vi har föreningar för i stort sett alla inriktningar, idrott, religion, kultur, livsstil, politik, friluftsliv, ekonomi, hembygd, djur, samlar, hobby osv. Allt är organiserat med styrelser, ekonomi, årsmöten osv. Under nivån av offentliga föreningar finns ytterligare en nivå av föreningar eller sammanslutningar som är starka

7 påtryckare genom att vara understödjare, diskussionsforum eller liknande för samhällsfrågor och intresseområden. Inom de föreningsinriktningar som arbetar med samhällsengagemang och politisk påverkan finns ett samspel mellan det offentliga (politiken) föreningarna - individen. I föreningarna fostras individen till att bli en lagspelare som tillsammans med andra i föreningen verkar för en gemensam utveckling/syfte. Ur föreningarna rekryteras/lanseras också flertalet av våra politiker. Våra flyktingar kommer i regel från andra kulturer med andra tänkesätt och system för påverkan och det är då rätt givet att våra former för påverkan kan te sig mycket sammansatta och ogenomträngliga. Det är gott och väl att invandrarna bildar egna föreningar tillsammans med sina landsmän, men ska integreringen vara effektiv och långsiktig måste de nya svenskarna i så stor utsträckning som möjligt bli en del av det svenska föreningslivet. Om inte kommer vi hela tiden att behandla invandrarna som en separat grupp, skilda från resten av samhället föreningslivet. I kommunens vidare arbete med flyktingmottagning och integrering är det viktigt att vi för en dialog med våra föreningar om hur de kan få med invandrare i verksamheten och att vi som kommun även har en stor öppenhet för andra system att påverka än de som vi normalt använder. Boende Ankommande flyktingar erbjuds boende hos VSBo i mån av tillgång och mot kommunal borgen. Så länge flyktingen har introduktionsersättning avgör AME eller Soc rimlig hyresnivå och lämnar borgen. Efter att den sökande är självförsörjande prövas lägenhetsansökan efter samma kriterier som för alla andra sökande. Då krävs ett fast arbete med tillräckligt hög lön för att klara den aktuella hyran och det får inte finnas betalningsanmärkningar. Alla sökande placeras i VSBo:s bostadskö och lediga lägenheter fördelas efter ködatum. Ofta kommer en ensam flykting först och flyttar in i en liten lägenhet eller, vilket är det vanligaste, som inneboende hos någon annan i flyktinggruppen. Familjen, ofta med många barn, kommer vanligtvis senare. Då försöker VSBo ordna en större lägenhet. Inom VSBo:s bestånd finns dock inga möjligheter att erbjuda en rymlig bostad åt en riktigt stor barnfamilj eftersom de största lägenheterna som finns i beståndet är ett mindre antal 4:or och omsättningen på dem är inte speciellt stor. Självklart kan varje individ själv ordna sitt boende på annat sätt än via VSBo. Barn och unga Många av de flyktingar som anländer hit är barn eller ungdomar. De har självklart samma rättigheter som alla andra barn i vårt samhälle. Om vår

8 kommun vill arbeta för att flyktingmottagningen på lång sikt ska bli en framgångsfaktor för kommunen är det särskilt viktigt att barn och unga får ett gott mottagande och den hjälp som behövs för att vara trygga, bli integrerade i vårt samhälle och nå ett gott resultat i skolan. I FN:s barnkonvention artikel 4 sägs det: I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete. För vår del innebär det att de insatser som behövs för ett bra mottagande av unga flyktingar måste prioriteras, särskilt i ekonomiskt svåra tider. Barnkonventionen innehåller målsättningar som är viktiga för flyktingmottagningen inom barnomsorg och skola: Artikel 29 Syftet med utbildningen 1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att: (a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga; (b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga; (c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; (d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar; (e) utveckla respekt för naturmiljön. Förskolan De rättigheter som alla barn i vårt land har stöder även flyktingbarnen. Enligt skollagen (2a kap. 1 ) har de rätt till plats i förskola från och med 1 års ålder (2a kap 6 ) eller ännu tidigare om de har speciella behov. Lagen säger också att: Förskoleverksamheten skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. (2a kap.3 ). Läroplanen (Lpfö 98) säger under rubriken Förskolans uppdrag: Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I övrigt gäller samma regler för flyktingbarnen som för övriga barn se kommunens

9 tillämpningsregler som finns på kommunens hemsida under rubriken Skola och utbildning. Skola Förutom de rättigheter som alla andra barn har enligt skollag, förordningar och läroplan så anger grundskoleförordningen att elever vars föräldrar har ett annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning (GrF 2 kap ) och att elever som behöver det har rätt till studiehandledning (hjälp med andra skolämnen) på sitt modersmål och särskilt anpassad undervisning i svenska (svenska som andra språk). Skolverket har gett ut Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Allmänna råd är bindande för kommunen. I korthet innebär råden att skolan ska: Ha riktlinjer och rutiner för mottagandet i skolan Samverka med andra berörda parter i närsamhället Ha en individ- och behovsanpassad planering för introduktionen av nyanlända elever Organisera och anpassa undervisningen efter den enskilda elevens förkunskaper Följa upp och utvärdera mottagningsverksamheten Se till att personalen får lämplig kompetensutveckling I en rad dokument från nationella skolmyndigheter och rättsvårdande instanser ges vägledning i hur man kan hantera de olika konflikter som kan uppstå i skolan på grund av de kulturella och religiösa olikheterna (se skolverkets hemsida lagar & regler tolkning och vägledning). Utan att här gå in på alla detaljer kan man kort säga att alla barn skall delta i samtliga skolämnen. Därför är det viktigt att vi beaktar läroplanens anvisningar om att skolans undervisning skall vara icke-konfessionell och vara saklig och allsidig. Hittills har vi funnit att de flesta praktiska problem kan lösas i en anda av samförstånd. Enligt nuvarande skollag kan elever beviljas befrielse från enskilda obligatoriska inslag av mindre vikt i undervisningen (skollagen 3 kap. 12 ). Samverkan En mycket viktig faktor för att nå goda resultat med mottagandet av unga flyktingar är ett nära samarbete mellan förskola/skola socialtjänsten, kultur och fritid, arbetsmarknadsenheten och hemmen. När det uppstår problem med flyktingbarnen i förskolan/skolan är det viktigt att alla enheter samverkar utifrån en helhetssyn där hela flyktingfamiljen kan få hjälp och stöd att lösa problemen. Ekonomi I dagsläget utgår inga särskilda kommunala bidrag till de verksamheter som arbetar med mottagandet av unga flyktingar som till exempel förskolan/skolan. Mottagandet sker inom de ordinarie kostnadsramarna som

10 baseras på aktuellt antal barnomsorgsavdelningar och aktuella elevtal i skolan. Utvecklingsområden Tillgängliga resultat från skolan visar att vi hittills lyckas väl med mottagandet av unga flyktingar. Det finns ändå områden som behöver utvecklas vidare: Modersmålsundervisning och studiehandledning. Samverkan mellan skola/socialtjänst/kultur och fritid/ame/hemmen. Ekonomi Migrationsverket, som har regeringens uppdrag att organisera flyktingmottagandet, ger olika samhällsaktörer ersättningar efter bestämda regler. För få korrekta och aktuella uppgifter så finns Migrationsverkets, Allmänna råd om statens ersättning för flyktingmottagande. Gå in på Kommuner som skriver avtal med migrationsverket om flyktingmottagning får ett schablonbelopp på kronor för att organisera mottagande. De ytterligare ersättningar som kommunen får per individ är uppdelat på olika åldersgrupper för de mottagna flyktingarna. För 2009 gäller kronor för personer under 16 år kronor för personer som fyllt 16 år men inte 65 år kronor för personer som fyllt 65 år. De pengar som flyktingmottagningen i kommunen får ska räcka till introduktionsersättning tills flyktingen blir självförsörjande. Introduktionsersättningen beräknas numera på samma sätt som försörjningsstödet. Exempelvis kan ersättningen se ut som följer, barn är upp till 20 år:

11 En vuxen med ett barn Kronor Kommentar Barnbidrag 1050 Underhållsstöd 1273 Föräldrapenning 4200 Bostadsbidrag 1600 Försörjningsstöd upp till norm 1017 Totalt: 9140 Två vuxna med två barn Kronor (från kommunens flyktingbudget) Barnbidrag 2200 Föräldrapenning 4200 Bostadsbidrag 2800 Försörjningsstöd upp till norm Totalt: Två vuxna med sex barn, Kronor alla under 15 år (från kommunens flyktingbudget) Barnbidrag 9714 Bostadsbidrag 3200 Försörjningsstöd upp till norm Totalt: (från kommunens flyktingbudget) Flyktingarna får en bonus på 500 kronor per månad vid full närvaro på SFI. För att stimulera till studier i svenska utgår också bonus på kronor vid nivåförflyttning i SFI:s. Klarar flyktingen SFI studierna inom 12 månader utgår en bonus på kronor. Då kan också kommunen få en bonus från Migrationsverket på kronor. En snabb genomströmning i svenska är ett vinna/vinna koncept för alla. För vidareutbildning gäller att flyktingen tillsammans med handläggarna kommer överens om vad som ska bli nästa steg. Vid reguljär utbildning där studiemedel kan erbjudas så är det flyktingens skyldighet att själv betala sina studier. Konkreta yrkesutbildningar exempelvis busskort, lastbil eller CNC kan betalas via flyktingpengarna. År 2008 beslöt kommunstyrelsen att introduktionsersättningen ska utges till en flykting under ankomståret plus fem år, därefter gäller det svenska försörjningsstödet via socialförvaltningens budget. Summan av schablonbidraget från Migrationsverket kommer troligtvis inte att räcka och kommunen har budgeterat med 2 miljoner från kommunens budget för att klara introduktionsersättningar Ansvaret för introduktionen av flyktingar ligger på kommunstyrelsen och det är arbetsmarknadsenheten som är utförare. Kostnaden för personal,

12 lokaler mm är ungefär en tredjedel av AME:s resurser. För 2009 är hela budgeten på ca 12 milj. Rättigheter och krav viktiga delar av flyktingmottagningen Antingen kommer flyktingen till kommunen via Migrationsverket och en kommunplacering är gjord, eller också kan personen själv ha tagit initiativet och bosatt sig i kommunen. Man ska vara registrerad hos SKV (Skatteverket), ha ett fullständigt personnummer. En hälsoundersökning görs på VC (vårdcentral) om den inte är gjord i Migrationsverkets regi. Anmälan görs till Försäkringskassan i aktuella fall, barnbidrag, bostadsbidrag osv. Ansökan om Hemutrustningslån görs hos CSN (centrala studiestödsnämnden)via flyktinghandläggare. Introduktionsplan görs för alla som kommer där utbildning, erfarenheter och framtida yrke står i fokus. Man ska följa sin plan och deltaga aktivt i t ex SFI för att erhålla introduktionsstöd. Har man fullständig närvaro betalas en bonus på 500 kr ut. Kommunen/AME har försörjningsansvar det året man kommunplaceras och därefter 5 år, om man inte blir självförsörjande innan. Därefter övergår man till IFO (Individ och familjeomsorg). Försäkringskassan kan i vissa fall betala ut ersättning vid sjukdom och skada, ska då tas med vid uträkningen av introduktionsstödet. Målet är att man ska bli självförsörjande så snart som möjligt, dvs. arbeta eller studera med bidrag/lån från CSN. Kommunen har ambitionen att erbjuda alla barn i barnomsorgen, elever i skolan och studerande i SFI en hälsoundersökning innan de börjar i respektive verksamhet. Att få hjälp med boendet, hitta lämplig bostad och en möjlighet att få garanti för hyran. Arbetsförmedling och kompletterande aktörer har en viktig del i målet för självförsörjning. Möjlighet till subventionerade anställningar öppnar möjligheter för flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden. Vid så kallade Instegsjobb skall arbetet samordnas med SFI-träning. Detta kräver gemensam planering mellan Fenix Kunskapscentrum, Arbetsförmedlingen och den SFI-studerande. Praktik, både arbets- och språkpraktik är en viktig del i integrationen.

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 393 2010-12-14 022. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS

Läs mer

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret. Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning SN 2009/0031

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret. Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning SN 2009/0031 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Tjänsteutlåtande 2009-02-23 1(5) SN 2009/0031 Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. vidhålla

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea Sida: 1 av 9 Dnr: : Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea 1. Inledning och syfte. En lokal överenskommelse om nyanländas etablering ska i första hand tydliggöra uppdrag, sfördelning,

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-03-18 (Diarienummer KS 2009/1090-130) ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Samverkande parter Överenskommelsen bygger på en samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Eslöv, Eslövs Kommun och

Läs mer

KS Ärende 15. Från etablering till anställning

KS Ärende 15. Från etablering till anställning KS Ärende 15 Från etablering till anställning Tjänsteskrivelse 2013-11-21 Handläggare: Stefan Larsson KS 2013.0330 Kommunstyrelsen Från etablering till anställning Sammanfattning Arbetsförmedlingen har

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Egenansvar - med professionellt stöd remissyttrande

Egenansvar - med professionellt stöd remissyttrande HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2008-08-19 SDN 2008-09-18 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser

Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd av Diarienummer Original datum 2014-01- Giltig till

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

9s7. 20t2.279) 1. Handläggning avnyanlända fly}tingar som inte är arbetsföra 2. Nyanlända flyktingar - Utredning VALLENTUNA KOMMUN

9s7. 20t2.279) 1. Handläggning avnyanlända fly}tingar som inte är arbetsföra 2. Nyanlända flyktingar - Utredning VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 2072-06-14 1s (20) 9s7 Handläggning av nyanlända flyktingar som inte är arbetsföra (KS 20t2.279) Beslut Arbetsutskottets förslag:

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen!

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen! Informationsmöte flyktingsituationen Välkommen! Vad är kommunens ansvar och hur jobbar vi? Magnus Färjhage/Åselotte Andersson Vad händer när man fått uppehålltillstånd? Samtal med Arbetsförmedlingen lokalt,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

STENUNGSUNDS Reviderad 2012-04-11 KOMMUN Integrationsenheten

STENUNGSUNDS Reviderad 2012-04-11 KOMMUN Integrationsenheten STENUNGSUNDS Reviderad 2012-04-11 KOMMUN Integrationsenheten Riktlinjer för mottagande och introduktion av nyanlända i Stenungsunds kommun som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Samhällets

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-03-14. 2. Motion Integrationslyft för Järfälla.

1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-03-14. 2. Motion Integrationslyft för Järfälla. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2016-03-14 Socialnämnden Kommunstyrelsen Dnr Son 2015/536 Kst 2015/401 Integrationslyft för Järfälla - svar på motion Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Ansökan Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Kristiina Pousar, Yvonne Karlsson och Catharina Nordström, 20151021 Rapporten

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

KS Ärende 5. Löpnummer i Politikerrummet: 9. Från etablering till anställning

KS Ärende 5. Löpnummer i Politikerrummet: 9. Från etablering till anställning KS Ärende 5 Löpnummer i Politikerrummet: 9 Från etablering till anställning Tjänsteskrivelse 1 (7) 2013-10-25 SN 2013.0132 KS 2013.0330 Handläggare: Unni Johansson Kommunstyrelsen Från etablering till

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING

Läs mer

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58)

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Kommunstyrelsen 2008-10-13 216 369 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 199 484 Dnr 08.490-13 oktks12 Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Vetlanda kommun Socialförvaltningen 2005-10-03 Sida 1 (4) Lokal överenskommelse Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket,

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Utbildningsprojektet Entré Q

Utbildningsprojektet Entré Q Utbildningsprojektet Entré Q Målet med Entré Q: Fler utomeuropeiskt födda kvinnor utanför den ordinarie arbetsmarknaden inom Luleå och Bodens kommuner har eller är närmare (ex praktikplats, utbildning)

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev.

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Fastställd i februari 2002 Rev. 2011-10-06 2 Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är enligt de statliga och kommunala styrdokumenten

Läs mer

Motion om översyn av bidrag till föreningar

Motion om översyn av bidrag till föreningar 2010 05 31 84 206 Kommunstyrelsen 2011 08 15 162 354 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 120 238 Dnr 10.356 008 majkf25 Motion om översyn av bidrag till föreningar Bilaga: Bestämmelser om bidrag till

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning, Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Integrationspolitiskt program

Integrationspolitiskt program 2013-02-06 Integrationspolitiskt program Gnosjö kommun är en kommun som byggt sin storhet på att vara en öppen och välkomnande kommun och där man med öppna armar tagit emot nya kommuninvånare från andra

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration Solna stad Integrationspolicy utbildning arbete integration 2 (5) Inledning övergripande utgångspunkt Integration bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor av olika etniska och kulturella

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

godkänna riktlinjer för introduktionsersättning till flyktingar, samt att föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinjerna

godkänna riktlinjer för introduktionsersättning till flyktingar, samt att föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinjerna Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-03-30 Kommunstyrelsen Riktlinjer för introduktionsersättning KS-2010/218 Beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna riktlinjer för introduktionsersättning

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Riktlinjer för introduktionsersättning i Säters kommun

Riktlinjer för introduktionsersättning i Säters kommun 1 Riktlinjer för introduktionsersättning i Säters kommun Allmänt Kommunen får bevilja introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar som tagits emot inom ramen för kommunens flyktingmottagande

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun Lokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun 1. Överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 5 3. Bedömning och rekommendationer... 12 1 Sammanfattning

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer