Gränshinder i Norden

Transkript

1 BILAGA A Mars 2012 Gränshinder i Norden Bilaga A: Bruttolista Expertgruppen för gränshinderarbete mellan Nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsliv (ÄK-A) och Nordiska ämbetsmannakommittén för social- och hälsopolitik (ÄK-S) ARBETSMATERIAL - Expertgruppen för Gränshinderarbete ÄK-A/ÄK-S 1

2 BILAGA A: Arbetsmaterial till slutrapport (s.k. bruttolista) Detta arbetsmaterial (så kallad bruttolista) innehåller detaljerad information om olika gränshinder som expertgruppen har arbetat med 1. Bruttolistan innehåller inslag av olika skandinaviska språk. Det beror på arbetsgruppens sammansättning. Rubriker och ingresser baserar sig på Nordiska ministerrådets data 2. Under det att arbetsgruppens arbete fortskridit har beskrivningarna av problemen specificerats och ändrats. Därför har en stor del av problemen ett annat namn och beskrivning i slutrapporten än i denna lista. Bruttolistan innehåller ytterligare information om problemens innebörd i de olika nordiska länderna. På basis av denna information har expertgruppen lämnat förslag till lösning i slutrapporten. Expertgruppen betonar att detta dokument är ett arbetsmaterial. Eftersom materialet är ett sammandrag av information given av olika ministerier och andra experter på olika frågor, kan det inte läsas som ett enhetligt dokument. Även om materialet gått igenom olika instanser för utlåtande kan informationen fortfarande vara bristfällig och innehålla t.ex. stavfel. Expertgruppen vill dock bifoga bruttolistan, eftersom den stöder slutrapporten och ger mer exakt information om arten av olika gränshinder i de olika länderna. Helsingfors i mars 2012 Expertgruppen för gränshinderarbete mellan ÄK-A och ÄK-S Bilagor: Bilaga 1 Brev från Öresundskommittén till det svenska finansdepartementet Bilaga 2 Brev från Öresundskommittén till den danska ministern för nordiskt samarbete Bilaga 3 Norden Gränshinder i avseende på tjänstepension Bilaga 4 Översikt: Tjänstepension Bilaga 5 Kirsten Ketscher: En rättslig värdering om dansk praxis Bilaga 6 Brev från Nordiska ministerrådet till det isländska Velfærdsministeriet Bilaga 7 Brev från Nordiska ministerrådet till Kommunernes Landsforening Bilaga 8 Den danska Pensionsstyrelsens faktaark: boligsikring Bilaga 9 Brev från Köpenhamns kommun till Socialutvalget 1 Se rapporten Gränshinder i Norden Sammanfattande beskrivning av gränshinder med lösningsförslag 2 Se bilaga C ARBETSMATERIAL - Expertgruppen för Gränshinderarbete ÄK-A/ÄK-S 2

3 Innehållsförteckning Gränshinder nr 1A (slutrapport nr C1): Arbetsmarknadspraktik (för arbetslösa) i ett annat nordiskt land... 5 Gränshinder nr 1B (slutrapport nr C1): Arbetsmarknadspraktik för personer från andra nordiska länder... 9 Gränshinder nr 2 (slutrapport nr C4): Möjlighet till ersättning för vidareutbildning för gränspendlare Gränshinder nr 3 (slutrapport nr C2): Rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag för gränspendlare Gränshinder nr 4 (slutrapport nr B12): Byte av a-kassetillhörighet första arbetsdagen för att inte riskera att hamna utanför systemet Gränshinder nr 5 (slutrapport nr B18): Arbetslöshetsersättning för uppdragstagare i bemanningsföretag (vikarbureauer) Gränshinder nr 6 (slutrapport nr C3): Bidrag till resor till anställningsintervjuer över gränser är inte möjliga 26 Gränshinder nr 7 (slutrapport nr B13): Gränspendlare som blir arbetslös under sjukperiod får ej ersättning vid delvis friskskrivning Gränshinder nr 9 (slutrapport nr B1): Arbete i två länder Gränshinder nr 10B (slutrapport nr B9): Förtidspension/sjukersättning Gränshinder nr 10C: Tjänstepension Gränshinder nr 11 (slutrapport nr B14): A-kassa efter attföringspengar från Norge Gränshinder nr 12 (slutrapport nr B25): Långa handläggninstider vid ansökan om sjukpenning eller av E301 på NAV Utland Gränshinder nr 13 (slutrapport nr B10): Beräkning av sjukersättning efter arbete i ett annat EU/EES-land.. 56 Gränshinder nr 16 (slutrapport nr B15): Regler inom arbetslöshetsförsäkringen för timanställda gränsarbetare är komplicerade Gränshinder nr 17 (slutrapport nr A1): Hemsändande av nordiska medborgare som söker socialt bistånd Gränshinder nr 19A (slutrapport nr B4): Sygeforsikring for finske studerende Gränshinder 19B (slutrapport nr B2): Nordiska studerandes socialförsäkring i Sverige Gränshinder nr 20 (slutrapport nr B5): Arbetsrehabilitering i bosättningslandet Gränshinder nr 21 (slutrapport nr A2): Ledarhund för synskadade, vid resa Gränshinder nr 22 (slutrapport nr A3): Personlig assistent vid flytt Gränshinder nr 23 (slutrapport nr B23): Olika familjebegrepp Gränshinder nr 24 (slutrapport nr B24): Föräldraledighet beräknas/avräknas olika i länderna Gränshinder nr 25 (slutrapport nr B16): Olika pensionsåldrar / Rätt att bli medlem i en a-kassa efter man har fyllt 64 år Gränshinder nr 26 (slutrapport nr B20): Olik beräkning av tilläggsbelopp ARBETSMATERIAL Innehållsförteckning 3

4 Gränshinder nr 27 (slutrapport nr B21): Särskilda bidraget i bostadsbidraget upphör vid utlandsarbete Gränshinder nr 28 (slutrapport A4): Flytt för institutionaliserade personer Gränshinder nr 29 (slutrapport nr B19): Rätten till dansk efterlön vid bosättning utanför Danmark Gränshinder nr 30 (slutrapport nr B3): Finska fyramånadersregeln Gränshinder nr 31 (slutrapport nr B6): Deltidssjukskrivning i ett land, deltidsarbete i ett annat Gränshinder nr 32 (slutrapport nr B7): Den norske fedrekvoten Gränshinder nr 34 (slutrapport nr B22): Bortfall av föräldrapenningen vid tidsbegränsat arbete Gränshinder nr 36 (slutrapport nr B11): Förtidspensionerade mister förmånder vid flytt från Island Gränshinder nr 37 (slutrapport nr B8): Ingen föräldrapenning för studerande med studiemedel från fel land Gränshinder nr 38 (slutrapport nr A5): Färdtjänst för handikappade Gränshinder nr 39 (slutrapport nr A6): Flytt med handikappfordon Gränshinder nr 40 (slutrapport nr B17): Ytterligare krav om utfört arbete för att kunna sammanlägga arbetsoch försäkringsperioder från ett annat land vid ansökan om arbetslöshetsersättning ARBETSMATERIAL Innehållsförteckning 4

5 Gränshinder nr 1A (slutrapport nr C1): Arbetsmarknadspraktik (för arbetslösa) i ett annat nordiskt land 3 Arbetslösa i gränsområden kan inte utnyttja grannlandets arbetsmarknad för att hitta praktikplatser (praktikplatser kan av arbetsförmedlingen inte anvisas i grannlandet). Den nationella arbetsmarknadslagstiftningen bygger till stor del på att arbetsmarknadspraktik genomförs i det egna landet. Nasjonale bestemmelser och praxis Danmark: Grænsehindringer i forhold til aktiveringstilbud til ledige kan dels være begrænsninger i, hvilke tilbud personer bosiddende i Danmark kan få i udlandet og dels regler for i hvilket omfang personer, der er bosiddende uden for Danmark kan få tilbud i Danmark. Den danske beskæftigelsesindsats er reguleret i lov om en aktiv beskæftigelsesindsats med tilhørende bekendtgørelser og er rettet mod personer, der modtager ydelser i Danmark. Lovgivningen angiver, hvilke tilbud modtagere af dagpenge, kontant- og starthjælp, sygedagpenge, ledighedsydelse, revalideringsydelse, førtidspension m.fl. kan få. Afgørende for retten og pligten til tilbud er således, hvilken ydelse, den enkelte modtager. Herudover indeholder lovgivningen også mulighed for, at selvforsørgende kan have ret til tilbud. Muligheden for at give aktiveringstilbud i udlandet til personer bosiddende i Danmark er reguleret i bekendtgørelse om en aktiv beskæftigelsesindsats. Vejledning og opkvalificering Efter bekendtgørelsen kan dagpengemodtagere få tilbud om uddannelse i udlandet, hvis uddannelsen er oprettet ved lov eller i henhold til lov i det pågældende land eller er anerkendt af det pågældende lands nationale uddannelsesmyndigheder, eller hvis uddannelsen er led i en uddannelse i Danmark. Derudover kan en sygedagpengemodtager, der har ret til sygedagpenge under ophold i udlandet få tilbud om vejledning og opkvalificering i udlandet med henblik på arbejdsfastholdelse og afklaring af arbejdsevnen som led i retten til fortsat at modtage sygedagpenge. Virksomhedspraktik Efter bekendtgørelsen er den eneste gruppe, der har mulighed for at få tilbud om virksomhedspraktik i udlandet sygedagpengemodtagere, der har ret til sygedagpenge under ophold i udlandet. Tilbuddet om virksomhedspraktik gives med henblik på arbejdsfastholdelse og afklaring af arbejdsevnen som led i retten til fortsat at modtage sygedagpenge. Løntilskudsansættelse Efter bekendtgørelsen kan dagpengemodtagere få tilbud om ansættelse med løntilskud i udlandet, når 1) ansættelsen sker hos en arbejdsgiver/organisation med hjemsted i Danmark, 2) ansættelsen er frivillig for personen, 3) der ydes danske overenskomstmæssige løn- og arbejdsvilkår, og 4) den ansatte er sikret hjemrejse. 3 Rubriken och ingressen är ändrade i förhållande till slutrapporten. Rubriken i slutrapport: Arbetspraktik i ett annat nordiskt land. ARBETSMATERIAL - Gränshinder 1B/C1 5

6 Efter lov om aktiv socialpolitik er hovedreglen, at personer, der opholder sig i udlandet, ikke kan få hjælp efter denne lov. Loven indeholder dog en bestemmelse om, at kommunerne i særlige tilfælde kan tillade, at retten til hjælp bevares under kortvarige ophold i udlandet, hvis modtageren deltager i aktiviteter, der er led i tilbud efter lov om en aktiv beskæftigelsesindsats eller revalidering efter lov om aktiv socialpolitik. Det kan således både være i virksomhedspraktik som i løntilskudsjob. Det fremgår af Social- og Integrationsministeriets vejledning til bekendtgørelsen, at det er forudsat, at modtageren skal opfylde betingelserne for hjælp inden udrejsen, og at modtageren har fået kommunens tilladelse før udrejsen. Ankestyrelsen har i SM N-6-05 om afslag på virksomhedspraktik i Sverige til en person bosat i Danmark lagt vægt på, at der som hovedregel ikke var adgang til at få hjælp efter de danske regler i udlandet, medmindre der var tale om særlige tilfælde. Ankestyrelsen vurderede konkret, at der ikke var tale om et særligt tilfælde, som nødvendiggjorde eller gjorde det særligt påtrængende at etablere virksomhedspraktik i udlandet. Yderligere blev der lagt vægt på de danske myndigheders pligt til at påse en række forhold i forbindelse med praktikken, herunder dansk arbejdsmiljølovgivning og om virksomhedspraktikken kan være konkurrenceforvridende mv. Finland: Lagen om offentlig arbetskraftsservice (2002/1295) Det är möjligt att flytta från Finland till arbetsmarknadspraktik i ett annat land endast när arbetsgivaren är finsk. Orsaken till begränsningen är det att olycksfallsförsäkringen inte kan tillämpas i andra situationer (lagen om offentlig arbetskraftservice). Om studeranden och anordnaren av praktikperioden inte kommit överens om någonting annat, är praktikanten inte i anställningsförhållande till anordnaren. Om det inte är fråga om anställningsförhållandet, måste utbildningsproducenten ordna grupplivförsäkring under praktikperioden (lagen om offentlig arbetskraftservice). I praktiken det är möjligt att flytta från Finland till arbetsmarknadspraktik i ett annat land endast när arbetsgivaren är finsk. Orsaken till begränsningen är det att olycksfallsförsäkringen inte kan tillämpas i andra situationer. Arbetsförmedlingsservicen från utlandet till Finland och från Finland till utlandet kompletteras av särskild internationell praktik, i vilken det ges information om praktikantprogram och i vilken kunderna får hjälp med att söka till dessa program, i vilken det skaffas praktikantplatser för utländska praktikanter och i vilken praktikanter förmedlas till arbetsgivarkunderna. Island: Lov no 54/2006 om arbejdsløshedsforsikring, no 55/2006 om arbejdsmarkedsforanstaltninger og forordn. no 12/2009 om arbejdssøgeres deltagelse i arbejdsmarkedsforanstaltninger og flytteunderstøttelse. Et af formålene med loven om arbejdsmarkedsforanstaltninger er at bidrage til balance mellem udbud og efterspørgsel efter arbejdskraft her i landet. Ifølge islandsk lovgivning findes muligheder til indgåelse af midlertidige arbejdsoptræningskontrakter (starfsþjálfunarsamningar) og ansættelseskontrakter (reynsluráðningasamningar) hvis bestemte vilkår er opfyldt. I disse tilfælder betaler Arbejdsløshedsdirektoratet arbejdsløshedsydelserne, d.v.s. grundbeløbet ARBETSMATERIAL - Gränshinder 1B/C1 6

7 (grunnbætur), som vedkommende er berettiget til, direkte til arbejdsgiveren. Arbejdsgiveren skal udpege en kontaktperson som skal være i regelmæssig kontakt med Arbejdsdirektoratet i kontraktsperioden og evaluere resultatet. Den arbejdsløse skal ligeledes være i regelmæssig kontakt med sin rådgiver hos Arbejdsdirektoratet. Loven sætter ingen direkte grænser for i hvilket land disse muligheder kan bruges. Der har ikke opstået tilfælder eller ansøgninger om arbejdsoptræningskontrakt eller ansættelseskontrakt til prøve i et andet end Island. Arbejdsmarkedsforanstaltninger er et af redskaberne for at bekæmpe arbejdsløshed på national niveau. De er derfor tilpasset islandske forhold. Der findes ingen exempel om sådant tilfælde i Island men hvis det skulle opstå går man udfra at samme regler som beskrevet ovenfor vil gælde. Personer som er registreret som arbejdssøkende i Island og har E303 fra et andet nordiskt land får samme service og andre arbejdssøkende i Island p.g.a. EØS aftalens og EU forordn. no 1408/71 regler. Norge: Bruk av arbeidsrettede tiltak er virkemiddel for å bekjempe arbeidsledighet på et nasjonalt nivå. Tiltakene er regulert i lov 10. desember 2004 nr. 76 om arbeidsmarkedstjenester (arbeidsmarkedsloven) 2 og forskrift 11. desember 2008 nr om arbeidsrettede tiltak og er tilpasset muligheten for å få jobb i Norge. Etter arbeidsmarkedslovens 2 skal arbeidsrettede tiltak som hovedregel benyttes i Norge. I praksis godkjennes også felles europeiske arbeidsmarkedstiltak i andre EU/EØS land godkjent av arbeidsmarkedsmyndighetene sentralt. Eksempler er fellesnordisk arbeidsrettede tiltak i Øvre-Torneå (arbeidsmarkedsopplæring) og bruk av arbeidsmarkedstiltak i tilknytning til internasjonale programmer som Leonardoprosjektet. Sverige: Personer som är inskrivna som arbetssökande på den svenska Arbetsförmedlingen kan inte beviljas svensk arbetspraktik i annat land utan att det finns särskilda skäl och att anordnaren är en svensk juridisk person. Möjligheten att genomföra praktik i annat land är begränsad till Sveriges närområde, som av Arbetsförmedlingen definieras som länder med landgräns mot Sverige och länder med gräns mot Östersjön. Enligt 14 förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program avses med arbetspraktik praktik på en arbetsplats. Arbetspraktik får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse om arbetspraktik med. När en överenskommelse ingås ska Arbetsförmedlingen särskilt verka för att risken för att reguljära arbetstillfällen undanträngs blir så liten som möjligt. Praktik kan ske vara hos såväl privata och offentliga arbetsgivare liksom hos ideella organisationer. Av förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, 9, framgår att syftet med praktiken är att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete. En anvisning till ett program ska vara arbetsmarknadspolitiskt motiverad. Det betyder att en anvisning får göras endast om den framstår som lämplig både för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Ett arbetsmarknadspolitiskt program eller en del av det får i enlighet med 33 förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program förläggas till Sveriges närområde om det finns särskilda skäl till att förlägga verksamheten utanför Sverige. Den som anordnar arbetspraktik utanför Sverige måste dock vara en svensk juridisk person. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpningen av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program bör med begreppet Sveriges närområde endast avses länder med landgräns mot Sverige och länder med gräns mot ARBETSMATERIAL - Gränshinder 1B/C1 7

8 Östersjön. Platser där program kan förläggas bör ligga i anslutning till Östersjöländernas kust eller Sveriges landgräns. Av 9 a förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten framgår att Arbetsförmedlingen ska samråda med den fackliga organisation som är part i lokal förhandling med arbetsgivaren innan en anvisning kan ske. När det gäller privata arbetsgivare samt offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet ska Arbetsförmedlingen även hämta in information för att säkerställa att arbetsgivaren inte har näringsförbud, skatteskulder som har lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning eller betalningsanmärkning som inte är obetydlig innan någon erbjuds programmet eller insatsen på arbetsplatsen. Om sådant förhållande föreligger får någon anvisning inte göras. Den som deltar i praktik omfattas av personsskade- och grupplivsförsäkring. Arbetsgivaren/anordnaren kan också få ersättning från staten för skador som praktikanten har vållat. Enligt lagen 7 (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program ska den som anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program likställas med arbetstagare vad gäller vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen (1977:1160). Detta innebär att den som anordnar praktiken ansvarar för att arbetet bedrivs på ett säkert sätt. Anordnaren är skyldig att se till att arbetslokaler, arbetsredskap, maskiner, arbetsmetoder, och hantering av farliga ämnen uppfyller vissa grundkrav ur arbetsmiljösynpunkt. Vad syftar den rättsliga reglering till som ger upphov till gränshindret? Sverige: Arbetsförmedlingen har begränsade möjligheter att kontrollera en anordnare som inte är svensk juridisk person. Innan anvisning kan ske måste Arbetsförmedlingen bl.a. säkerställa att anordnaren inte har näringsförbud eller stora skatteskulder. Arbetsförmedlingen kan endast anvisa deltagare till verksamheten om den är organiserad så att gällande arbetsmiljöregler efterlevs. Anordnaren har ansvaret för arbetsmiljön under praktiken. Under den pågående praktiken kan Arbetsförmedlingen kalla praktikanten till uppföljningssamtal, jobbsökaraktiviteter eller vägledning. Arbetsförmedlingen ska enligt 37 förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program återkalla anvisningen till arbetspraktiken i vissa fall, t.ex. om praktikanten missköter sig, stör verksamheten eller avvisar ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbara skäl. Deltagare som utan giltigt skäl avbryter en pågående praktik eller inte får fortsätta praktiken på grund av otillbörligt uppförande kan bli avstängd från rätten till arbetslöshetsersättning enligt 43 och 46 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Arbetsförmedlingen har begränsade möjligheter att följa upp arbetspraktiken och utöva kontrollfunktionen om programmet förläggs i annat land hos anordnare som inte är svensk juridisk person. Deltagare i arbetspraktik omfattas av försäkringsskydd, och staten kan även lämna skadeersättning för skador som praktikanten har orsakat. Det är en annan anledning till att möjligheten att genomföra praktik är begränsad till Sverige eller dess närområde hos svensk juridisk person. Ansvarig myndighet Danmark: Beskæftigelsesministeriet Finland: Arbets- och näringsministeriet Island: Velfærdsministeriet Norge: Arbeidsdepartementet Sverige: Arbetsmarknadsdepartementet ARBETSMATERIAL - Gränshinder 1B/C1 8

9 Gränshinder nr 1B (slutrapport nr C1): Arbetsmarknadspraktik för personer från andra nordiska länder 4 Arbetslösa i gränsområden kan inte utnyttja grannlandets arbetsmarknad för att hitta praktikplatser. Den nationella arbetsmarknadslagstiftningen bygger till stor del på att arbetsmarknadspraktik genomförs i det egna landet. Nationella bestämmelser och praxis Danmark: Jobcentret har pligt til at give alle selvforsørgende (ikke i beskæftigelse, der beder om det og som ikke opfylder betingelserne for at modtage dagpenge efter lov om arbejdsløshedsforsikring m.v. eller kontanthjælp eller starthjælp efter lov om aktiv socialpolitik) et tilbud efter loven, med mindre jobcentret skønner, at et tilbud ikke vil forbedre den pågældendes mulighder for at få beskæftigelse. Dette kan fx være tilfældet, hvis den pågældende allerede er velkvalificeret og burde kunne finde beskæftigelse. Alle selvforsørgende - såvel danske statsborgere som udlændinge - har således ret til tilbud efter lovens kapitler om vejledning og opkvalificering, virksonhedspraktik og løntilskud, såfremt de ikke kan få tilbud efter integrationsloven. Finland: Arbetsförmedlingsservicen från utlandet till Finland och från Finland till utlandet kompletteras av särskild internationell praktik, i vilken det ges information om praktikantprogram och i vilken kunderna får hjälp med att söka till dessa program, i vilken det skaffas praktikantplatser för utländska praktikanter och i vilken praktikanter förmedlas till arbetsgivarkunderna. Lagen om offentlig arbetskraftsservice (2002/1295) Sådana medborgare i andra stater som på basis av internationella avtal som är förpliktande för Finland och gäller arbetskraftens fria rörlighet har rätt att utan arbets- och näringsbyråns arbetskraftspolitiska prövning komma till Finland för att söka arbete och utföra förvärvsarbete, registreras som arbetssökande. En person som är medborgare i ett EU/EES land har således rätt att registrera sig som arbetssökande. Hon eller han har också rätt till offentilig arbetskraftsservice (arbetsförmedlingsservice, arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och andra tjänster för kompetensutveckling samt främja sysselsättningen av arbetslösa med hjälp av sysselsättningsstöd). En person som är registrerad som arbetssökande kan också få en anvisning från myndigheterna till arbetsmarkandspraktik i Finland. Island: Lov no 54/2006 om arbejdsløshedsforsikring, no 55/2006 om arbejdsmarkedsforanstaltninger og forordn. no 12/2009 om arbejdssøgeres deltagelse i arbejdsmarkedsforanstaltninger og flytteunderstøttelse. Et af formålene med loven om arbejdsmarkedsforanstaltninger er at bidrage til balance mellem udbud og efterspørgsel efter arbejdskraft her i landet. Ifølge islandsk lovgivning findes muligheder til indgåelse af midlertidige arbejdsoptræningskontrakter (starfsþjálfunarsamningar) og ansættelseskontrakter (reynsluráðningasamningar) hvis bestemte vilkår er opfyldt. I disse tilfælder betaler Arbejdsløshedsdirektoratet arbejdsløshedsydelserne, d.v.s. grundbeløbet (grunnbætur), som vedkommende er berettiget til, direkte til arbejdsgiveren. Arbejdsgiveren skal udpege en kontaktperson som skal være i regelmæssig kontakt med Arbejdsdirektoratet i kontraktsperioden og evaluere resultatet. Den arbejdsløse skal ligeledes være i regelmæssig kontakt med sin rådgiver hos Arbejdsdirektoratet. 4 Rubriken och ingressen är ändrade i förhållande till slutrapporten. Rubriken i slutrapport: Arbetspraktik i ett annat nordiskt land. ARBETSMATERIAL - Gränshinder 1B/C1 9

10 Loven sætter ingen direkte grænser for i hvilket land disse muligheder kan bruges. Der har ikke opstået tilfælder eller ansøgninger om arbejdsoptræningskontrakt eller ansættelseskontrakt til prøve i et andet end Island. Arbejdsmarkedsforanstaltninger er et af redskaberne for at bekæmpe arbejdsløshed på national niveau. De er derfor tilpasset islandske forhold. Der findes ingen exempel om sådant tilfælde i Island men hvis det skulle opstå går vi udfra at samme regler som beskrevet ovenfor vil gælde. Personer som er registreret som arbejdssøkende i Island og har E303 fra et andet nordiskt land får samme service og andre arbejdssøkende i Island p.g.a. EØS aftalens og EU forordning 1408/71 regler. Norge: I henhold til lov om arbeidsmarkedstjenester 2 må man ha "lovlig opphold i riket" for å kunne få arbeidsrettede tiltak. Det er ingen begrensninger i tiltaksregelverket som tilsier at en utenlandske borgere med lovlig opphold i Norge ikke skal kunne delta på arbeidsmarkedstiltak. Utenlandske borgere skal vurderes for tiltaksdeltakelse på lik linje med andre arbeidssøkere. Det fremgår av 1-5 i forskrift om arbeidsrettede tiltak at Hvem som tas inn eller er aktuelle for deltakelse i arbeidsrettede tiltak avgjøres av Arbeids- og velferdsetaten (NAV) på det nivå Arbeids- og velferdsdirektoratet bestemmer. Arbeidssøkerne har ikke rett på arbeidsrettelde tiltak, og det er NAV som vurderer hvem som skal gis prioritet til tiltak. Tilskudd til tiltak er styrt av en økonomisk ramme, og tildeling av tiltak kan derfor kun skje innenfor den fastsatte rammen og så lenge det fortsatt er midler igjen til slike tiltak. Det er ikke noen formelle hindringer for at en svenskregistrert arbeidssøker som svenske arbeidsmarkedsmyndigheter har vurdert at har behov for tiltak skal kunne gjennomføre tiltaket i Norge og at dette kan dekkes over norske tiltaksmidler, forutsatt at vedkommende har lovlig opphold i Norge det finnes denne type tiltak i Norge at det er midler til dette vedkommende registrerer seg som arbeidssøker hos de norske arbeidsmarkedsmyndighetene. Sverige: Personer från andra nordiska länder har, som andra medborgare inom EU/EESområdet, rätt att bli inskrivna på Arbetsförmedlingen, och att ta del av Arbetsförmedlingens service för att söka arbete. Frågeställningen kring rätten till arbetsmarknadspolitiska program har vid ett flertal tillfällen aktualiserats i samband med E 303- och U2-ärenden där personer tar med sig sin arbetslöshetsersättning för att söka arbete i Sverige, men gäller i lika hög utsträckning i de ärenden då personer har kommit till Sverige utan att ha med sig arbetslöshetsersättning från annat land. Av förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, 9, framgår att syftet med praktiken är att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete. En anvisning till ett program ska vara arbetsmarknadspolitiskt motiverad. Det betyder att en anvisning får göras endast om den framstår som lämplig både för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Administrativa rutiner eller bestämmelser Sverige: 35 och 36 i Arbetsförmedlingens administrativa föreskrift (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden lyder som följer: ARBETSMATERIAL - Gränshinder 1B/C1 10

11 35 Utländska medborgare ska styrka sin rätt att arbeta i Sverige. Sådan rätt föreligger för medborgare inom EU/EES och Schweiz, den som har arbetstillstånd, den som har ställning som varaktigt bosatt i EU-land, och asylsökande som har giltigt undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd. 36 Den som har rätt att arbeta i Sverige kan skrivas in och ta del av arbetsförmedlingens service för att söka arbete. Den som har rätt att arbeta i Sverige och har för avsikt att bosätta sig här varaktigt, kan anvisas ett arbetsmarknadspolitiskt program efter att sedvanlig arbetsmarknadspolitisk bedömning gjorts. Förhållandet till EU-rätten Förordning (EU) nr 492/2011 innehåller bestämmelser om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen. Förordningen ersätter den tidigare förordningen (EEG) nr 1612/68. Enligt artikel 5 i förordning 492/2011 ska en medborgare i en medlemsstat som söker anställning inom en annan medlemsstats territorium få samma hjälp där som den som ges av arbetsförmedlingarna i denna stat till dess egna medborgare som söker anställning. Ansvarig myndighet Danmark: Beskæftigelsesministeriet Finland: Arbets- och näringsministeriet Island: Velfærdsministeriet Norge: Arbeidsdepartementet Sverige: Arbetsmarknadsdepartementet ARBETSMATERIAL - Gränshinder 1B/C1 11

12 Gränshinder nr 2 (slutrapport nr C4): Möjlighet till ersättning för vidareutbildning för gränspendlare 5 Arbetstagare som är bosatta i Sverige med anställning i Danmark kan inte få ersättning under tjänstledighet för studier (uddannelseorlov), från den danska arbetslöshetskassan på samma sätt som kollegor bosatta i Danmark. Nasjonale bestemmelser och praxis Danmark: Danmark har tidligere haft en ordning, hvor man under uddannelsesorlov kunne få en orlovsydelse fra en dansk a-kasse. Denne ordning har imidlertid ikke eksisteret i de sidste 8-9 år. I stedet ser vi på SVU- og VEU-godtgørelse. Lov om godtgørelse ved deltagelse i erhvervsrettet voksen- og efteruddannelse og lov om statens voksenuddannelsesstøtte. Finland: Enligt lagen om studieledighet, kan studieledighet beviljas för studier inom utbildning som är underställd offentlig tillsyn och för studier utomlands som är jämförbara med dessa studier. En studerande som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning utomlands har rätt att i ersättning för kostnaderna för uppehälle och inkvartering under utbildningstiden få 50 % av det dagtraktamente som i ersättning för resekostnader betalas till en statstjänsteman för en tjänsteresa till landet i fråga. Statsrådet har bestämt om beloppet av ersättning för uppehälle och om ersättande av inkvarteringskostnaderna för den som deltar i utbildning som anordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Ersättning för uppehälle och ersättning för uppehälle enligt prövning betalas för högst fem dagar per kalendervecka. Till den som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning utomlands kan ersättning för uppehälle betalas för högst sju dagar per kalendervecka. Från utbildningsfonden beviljas vuxenutbildningsstöd till en i Finland bosatt lönetagare eller företagare efter mist 8 år i arbetslivet. Utbildningsarrangören bör vara en läroanstalt som är verksam i Finland. Studier i utlandet omfattas inte av stödet. Dock kan stöd beviljas om studierna i utlandet godkänns som en del av personens utbildning eller examen i en finländsk läroanstalt. Island: Lov no 2006 om arbejdsløshedsforsikring. Ifølge loven er det ikke muligt at tage orlov fra arbejde for at studere og modtage arbejdsløshedsydelser i studieperioden. Hovedvilkåret for ret til arbejdsløshedsydelser i Island er at ansøgeren skal være aktivt arbejdssøgende. De som er under uddannelse anses ikke som aktivt arbejdssøgende. Vedkommende er ikke berettiget til arbejdsløshedsydelser men kan søge om studielån. Norge: Personer som skal ta en etter- eller videreutdanning, kan få stipend og lån dersom utdanningen er godkjent for støtte fra Statens Lånekasse for utdanning (Lånekassen). Hovedformene for støtte fra Lånekassen er utdanningsstipend og lån. Et sentralt vilkår for rett til dagpenger under arbeidsløshet er å være reell arbeidssøker, jf. lov 28. februar 1997 nr. 28 om folketrygd (folketrygdloven) 4-5. I dette ligger et krav om at arbeidssøkeren aktivt skal søke arbeid og i utgangspunktet skal være fullt ut disponibel for et hvert arbeidstilbud, hvor og når som helst. Arbeidssøkeren kan da ikke ha utdanning som hovedbeskjeftigelse og samtidig motta dagpenger. Det er i visse situasjoner åpnet for 5 Rubriken och ingressen är ändrade i förhållande till slutrapporten. Rubriken i slutrapporten: Möjlighet för gränsarbetare att få arbetslöshetsersättning vid tjänstledighet för studier. ARBETSMATERIAL - Gränshinder 2/C4 12

13 at arbeidssøkere skal kunne kombinere dagpenger med utdanningsaktiviteter. I hovedsak gjelder dette for utdanning som ellers vil kunne kombineres med fulltidsarbeid og utdanning som arrangeres som arbeidsmarkedsopplæring. For at utdanningsaktivitetene skal kunne kombineres med dagpenger må arbeidssøkeren søke Arbeids- og velferdsetaten om å få beholde dagpengene under utdanningen. En annen viktig forutsetning er at arbeidssøkeren når som helst må være villig til å avslutte utdanningen for å ta et eventuelt jobbtilbud. Den begrensede adgangen til å kombinere dagpenger og utdanning har sammenheng med at dagpenger har som formål å erstatte bortfall av arbeidsinntekt. Dagpenger skal i utgangspunktet ikke finansiere utdanning. Ordinær utdanning skal som hovedregel finansieres ved ordinær utdanningsstøtte fra Lånekassen. Problemet antas ikke relevant for Norge. Sverige: Enligt huvudregeln i 10 3 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) har den som är tjänstledig utan lön inte rätt till arbetslöshetsersättning. Det finns dock två situationer när det är möjligt med arbetslöshetsersättning vid tjänstledighet. Enligt 19 a förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo) kan ersättning lämnas till den som beviljats tjänstledighet utan lön och som av hälsoskäl inte kan återgå till sitt tidigare arbete. Enligt 19 b ALFFo kan även ersättning lämnas till den som har beviljats tjänstledigt utan lön från sin deltidsanställning för att kunna utföra annat arbete med lika eller högre tjänstgöringsgrad. Enligt svensk rätt gäller som huvudregel enligt 10 ALF att personer som deltar i utbildning inte har rätt till arbetslöshetsersättning. Om det finns särskilda skäl kan dock ersättning lämnas till personer som deltar i utbildning jämsides med arbetslöshetsersättning. Enligt 12 ALFFo anses särskilda skäl finnas När arbetslösa deltar i orienteringskurser enligt 14 ALFFo, Haft ett deltidsarbete samtidigt med deltidsstudier med studiestöd enligt 17 ALFFo, Haft ett heltidsarbete samtidigt med heltidsstudier enligt 16 1 ALFFo Bedriver studier på deltid under förutsättning att han eller hon intygar att han eller hon är beredd att avbryta studierna om dessa hindrar honom eller henne från att ta ett arbete enligt 16 2 ALFFo. Administrative foranstaltninger Danmark: Der er en række betingelser knyttet til de to ydelser, men det er ikke længere et krav, at man skal være medlem af en (dansk) arbejdsløshedskasse. Det er heller ikke et krav, at man skal være bosat i Danmark, det er tilstrækkeligt at arbejde for en dansk arbejdsgiver med et dansk CVR-nummer. Pendlere fra fx Malmö, der arbejder i København, kan benytte sig af ordningerne. Statens voksenuddannelsesstøtte gives til uddannelse på alment niveau, og her er det en betingelse, at man har arbejdet hos nuværende arbejdsgiver i mindst 26 uger og er kortuddannet. Voksenuddannelsesstøtten gives også til uddannelse på videregående niveau, og her skal man have været i beskæftigelse i 3 år inden for de sidste 5 år. Godtgørelse gives til erhvervsrettet voksen- og efteruddannelse til og med faglært/erhvevsuddannelses-niveau. Der er ingen krav om forudgående beskæftigelse. Ydelserne efter de to ordninger er ens, da der gives 80% af højeste dagpengesats. ARBETSMATERIAL - Gränshinder 2/C4 13

14 Ansvarig myndighet Danmark: Ministeriet for Børn og Uddannelse Finland: Social- och hälsoministeriet och Arbets- och näringsministeriet Island: Velfærdsministeriet Norge: Arbeidsdepartementet Sverige: Arbetsmarknadsdepartementet ARBETSMATERIAL - Gränshinder 2/C4 14

15 Gränshinder nr 3 (slutrapport nr C2): Rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag för gränspendlare 6 Den som bor i ett land och arbetar i ett annat har inte rätt till tjänstledighet för politiskt arbete i bosättningslandet. Detta kan vara ett hinder för att ta politiska uppdrag. Beskrivelse av grensehindringen NRMS: Valda politiker, vare sig de är kommunalt eller regionalt valda, inte har rätt till tjänstledighet för att utföra sina politiska uppdrag på andra sidan gränsen i Norden. Detta är ett allvarligt gränshinder och en inskränkning av demokratin. Nasjonale bestemmelser och praxis Danmark: 16b i Lov om kommunernes styrelse Et medlem af kommunalbestyrelsen, der er lønmodtager, har ret til fravær fra arbejdet i det omfang, det er nødvendigt af hensyn til deltagelse i de i 16, stk. 1, litra a-e, nævnte møder m.v. Stk. 2. Formanden for kommunalbestyrelsen, magistratsmedlemmer, jf. 64, og de i 64 a nævnte udvalgsformænd har ikke ret til fravær efter stk. 1. Stk. 3. Retten til fravær efter stk. 1 omfatter ikke tilfælde, hvor afgørende hensyn til arbejdets varetagelse taler imod, at der indrømmes ret til fravær. Finland: Tjänsteledigheten för politiska uppdrag gäller bara de politiska förtroendeuppdrag som avses i den finska kommunallagen. Arbetstagares rätt att få ledigt från arbetet för att sköta kommunala förtroendeuppdrag stadgas i arbetsavtalslagen (18 ). En arbetstagare har rätt att i enlighet med 32b i kommunallagen få ledigt från arbetet för att sköta kommunala förtroendeuppdrag. Också kommunallagens 32b ger de förtroendevalda rätt att få ledigt från arbetet för att sköta förtroendeuppdrag. Ledigheten gäller bara när det är fråga om finska kommuners förtroendeuppdrag. Island: Ingen særskilt lovgivning. Den som blir valgt til althinget som parlamentariker har rett til permisjon fra et arbejd i statens tjeneste i op til 5 år. Norge: Lov 25. september 1992 nr. 107 om kommuner og fylkeskommuner (kommuneloven) 40. Kommuneloven bestemmer at arbeidstakere som er valgt som medlem av kommunalt eller fylkeskommunalt folkevalgt organ har rett til permisjon fra sitt arbeid i fire år eller for resten av valgperioden for å utføre heltids- eller deltids kommunalt eller fylkeskommunalt verv. Bestemmelsen gjelder arbeidstakere som er folkevalgt i Norge, og Kommunal- og regionaldepartementet antar at bestemmelsen ikke kan anvendes analogisk på tilfeller der en arbeidstaker i Norge er folkevalgt i et annet land. Det er ingen tilsvarende regler for folkevalgte på nasjonalt nivå. Tjenestefri/permisjon i forbindelse med valg til andre politiske organer (som for eksempel Stortinget), er ikke lovregulert. Det følger imidlertid av sedvanerett at personer som velges inn på Stortinget har rett til permisjon. 6 Rubriken är ändrad i förhållandet till slutrapporten. Rubriken i slutrapport: Rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag för en person som bor i ett land och arbetar i ett annat land. ARBETSMATERIAL Gränshinder 3/C2 15

16 Sverige: Frågan regleras i 4 kap i kommunallagen (1991:900): Ledighet från anställning 11 Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för att de skall kunna fullgöra sina uppdrag. Ledigheten skall omfatta tid för: 1. möten i kommunala organ, 2. andra möten som är nödvändiga för uppdragen, 3. resor till och från mötena, och 4. behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena. Rätt till ledighet enligt första stycket skall gälla även av fullmäktige utsedda styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och lekmannarevisorer eller motsvarande andra revisorer och deras suppleanter i sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 17 och 18. Enheten för kommunal lagstiftning på Finansdepartementet meddelar vidare att frågan är omhändertagen i utredningen om den kommunala demokratins funktionssätt (dir 2010:53). Kommittén ska kartlägga behovet av nya regler för tjänstledighet om en enskild har ett förtroendeuppdrag i ett annat land. Det är först om det faktiskt går att se om detta medför ett problem i praktiken som frågan kommer hanteras lagstiftningsvägen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj Information Nordiska ministerrådets sekretariat: Se bilaga 1 Brev från Öresundskommittén till det svenska finansdepartementet och bilaga 2 Öresundskommittén till den danska ministern för nordiskt samarbete Ansvarig myndighet Danmark: Økonomi - og Indenrigsministeriet Finland: Arbets- och näringsministeriet Island: Indenrigsministeriet Norge: Kommunal- og regionaldepartementet Sverige: Finansdepartementet ARBETSMATERIAL Gränshinder 3/C2 16

17 Gränshinder nr 4 (slutrapport nr B12): Byte av a-kassetillhörighet första arbetsdagen för att inte riskera att hamna utanför systemet 7 Den som är bosatt i ett land och tar arbete i ett annat och som inte blir medlem i a-kassa från första arbetsdagen kan vid arbetslöshet få svårigheter att få ut a-kasseersättning pga. bruten försäkringstid. Beskrivning av gränshindret Danmark: Når man er bosat i ét land og tager arbejde i et andet land, skal man omfattes af arbejdslandets arbejdsløshedsforsikring fra første arbejdsdag, for at hindre afbrydelser i forsikringsperioden. Sverige: Personer som omfattas av den svenska arbetslöshetsförsäkringens frivilliga del, inkomstbortfallsförsäkringen och som påbörjar arbete i annat land utan att i samband med detta bli arbetslöshetsförsäkrade där (i detta fall alltså Danmark), riskerar att vid efterföljande prövning i Sverige endast beviljas ersättning ifrån grundförsäkringen. Bakgrund Danmark har en helt frivillig arbetslöshetsförsäkring. För att omfattas av den måste man vara medlem i en dansk arbetslöshetskassa. Det kan man bli om man söker om optagelse i dansk a-kassa, och man kan bli det vilken dag som helst i månaden. Sverige har en arbetslöshetsförsäkring som består av både en allmän del, som omfattar alla arbetstagare och egenföretagare, och en frivillig del. Dessa kallas grundförsäkring respektive inkomstbortfallsförsäkring. Ersättning från grundförsäkringen relaterar endast till hur mycket en person har arbetat, medan inkomstbortfallsförsäkringen även tar hänsyn till hur mycket en person har tjänat. Maxbeloppet per dag är 320 respektive 680 kronor. För att omfattas av den svenska inkomstbortfallsförsäkringen måste man vara medlem i en svensk arbetslöshetskassa. Medlemskapet gäller, till skillnad från i Danmark, alltid från den första dagen i den månad i vilken ansökan inkommit till arbetslöshetskassan. I den svenska inkomstbortfallsförsäkringen finns ett krav på att den enskilde ska ha varit inkomstbortfallsförsäkrad i minst tolv månader för att ersättning från inkomstbortfallsförsäkringen ska kunna betalas ut, se 7 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen (ALF). Detta förutsätter även att personen efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan har uppfyllt arbetsvillkoret enligt 12 ALF. Bakgrunden till gränshindret är att det vid tillämpningen av bestämmelsen har ansetts att medlemskapet ska avse en sammanhängande period. Detta innebär att en person under de senaste tolv månaderna före ansökan om ersättning måste ha omfattats av inkomstbortfallsförsäkringen i Sverige, genom medlemskap i en svensk arbetslöshetskassa, eller av dansk arbetslöshetsförsäkring när dansk lagstiftning har varit tillämplig. Om det finns något avbrott i försäkringsperioden kan endast ersättning från grundförsäkringen beviljas. I de fall den så kallade femårsregeln i den nordiska konventionen om social trygghet (SFS 2004:114) är tillämplig kan en person få återinträde i svensk arbetslöshetsförsäkring under förutsättning att ansökan görs inom åtta veckor från det att personen lämnade ett annat nordiskt lands arbetslöshetsförsäkring. Risken för glapp vid återinträde i den svenska arbetslöshetsförsäkringen minskar därmed i de ärenden den nordiska konventionen är tillämplig. Den nordiska konventionen kan dock inte påverka oförsäkrade perioder i början av den danska anställningen. 7 Rubrik och ingress är ändrad i förhållande till slutrapport. Rubrik i slutrapporten: Krav på att omfattas av olika länders arbetslöshetsförsäkring utan avbrott för att inte riskera lägre arbetslöshetsersättning. ARBETSMATERIAL - Gränshinder 4/B12 17

18 Nasjonale bestemmelser och praxis Danmark: Efter danske regler kan man optages i en a-kasse, når a-kassen modtager ens skriftlige ansøgning om optagelse. Det fremgår af lov om arbejdsløshedsforsikring m.v., og bekendtgørelse om optagelse i og overflytning mellem a-kasser. Endvidere er det muligt for en dansk a-kasse at lade et medlem, der er bosat i Danmark, forblive medlem under kortere ansættelser i et andet land. A-kassen skal med jævne mellemrum opgøre perioder, hvor deres medlemmer på denne baggrund har været dobbeltforsikret, og tilbagebetale personen medlemsbidrag for disse perioder. Der henvises til bekendtgørelse om arbejdsløshedsforsikring ved arbejde m.v. inden for EØS og i det øvrige udland, med tilhørende vejledning. I forhold til afbrydelser i forsikringsperioden kan det efter danske regler accepteres, at der går op til 8 uger fra man har været omfattet af ét lands arbejdsløshedsforsikring, indtil man optages i en dansk a-kasse, uden at det betragtes som brud i forsikringsperioden. Der henvises til bekendtgørelse om arbejdsløshedsforsikring ved arbejde m.v. inden for EØS og i det øvrige udland. Denne danske regel kan illustreres ved følgende eksempel: En person arbejder i DK og er medlem af en dansk a-kasse indtil Den starter han arbejde i SE og bliver medlem af svensk a-kasse den Hans arbejde i SE ophører den og han meldes ud af svensk a-kasse samme dag. Han er uden medlemskab af svensk a-kasse i perioden bliver han igen medlem af svensk a-kasse og forsætter medlemskab indtil , hvor han begynder arbejde DK. Han søger om optagelse i dansk a-kasse den Ifølge nordisk konvention, kan afbrydelsen ved skift fra SE til DK accepeteres, da den er under 8 uger. Endvidere kan der - som følge af den danske regel - accepteres afbrydelsen i svensk forsikring , da denne er under 8 uger. Da han samlet har 12 måneder MED forsikring kan han derfor opfylde det danske krav om 12 måneders uafbrudt forsikring, selv om der rent faktisk er 2 afbrydelser hver på under 8 uger. Finland: Social- och hälsovårdsministeriet har givit tillämpningsanvisningar gällande bestämmelser om arbete utomlands. Enligt anvisningarna om förfarandet ska en person som kommer från ett EU/EES-land och blir medlem i kassan i Finland ansluta sig till kassan inom en månad efter att arbetslöshetsförsäkringen i EU/EES-landets system för utkomstskydd vid arbetslöshet upphör. Mellan två nordiska länder är övergångsperioden åtta veckor. Detta betyder att en person kan ha korta luckor i sin försäkring (kassamedlemskap) utan att det skulle påverka hennes försäkring och rätt till förmåner. Island: Lov no 54/2006 om arbejdsløshedsforsikring. Ifølge denne lov bliver arbejdstager berettiget til minimum arbejdsløshedsydelse efter 3 måneders arbejde. Fuld arbejde i 12 måneder giver ret til fuld arbejdsløshedsydelse. Norge: Lov 28. februar 1997 nr. 19 om folketrygd (folketrygdloven) 2-1 og 2-2. Man blir pliktig og automatisk medlem av folketrygden dersom man er bosatt i Norge, eller er arbeidstaker i Norge. Problemet antas ikke relevant for Norge. Sverige: Enligt 3 i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) har endast personer som uppfyller ersättningsvillkoren i Sverige rätt till ersättning enligt denna lag, om inte något annat följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. ARBETSMATERIAL - Gränshinder 4/B12 18

19 Av 4 ALF framgår att den svenska arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas i enlighet med 6 ALF till den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller är medlem men inte uppfyller villkoren som gäller för rätt till en inkomstrelaterad ersättning. Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas i enlighet med 7 ALF till den som har varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader, under förutsättning att medlemmen efter det senaste inträdet i kassan har uppfyllt arbetsvillkoret. Av 34 i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) framgår vem som har rätt till medlemskap i en svensk arbetslöshetskassa samt att inträdet i arbetslöshetskassan, när medlemskap beviljas, anses ha skett första dagen i den kalendermånad när ansökan om medlemskap gjordes. Enligt 2 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrift IAFFS 2010:3 har en arbetslös person som omfattas av Rådets förordning (EG) 883/2004 artikel 65.5 a eller Rådets förordning (EEG) 1408/71 artikel 71.1 a) ii eller b) ii, och som har rätt till arbetslöshetsersättning enligt svensk lagstiftning, rätt till inträde i den arbetslöshetskassa vars verksamhetsområde närmast motsvarar den sysselsättning han eller hon hade i arbetslandet. Frågan om fortsatt medlemskap i en svensk arbetslöshetskassa vid arbete utomlands har prövats av Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen). Eftersom personen hade fortsatt att betala medlemsavgifter till arbetslöshetskassan och varken hade blivit utesluten eller hade utträtt ur arbetslöshetskassan ansåg Regeringsrätten att personen hade behållit medlemskapet i sin svenska arbetslöshetskassa under den tiden då personen hade arbetat i ett annat EU-land. Regeringsrätten konstaterade att reglerna om rätten till medlemskap i en arbetslöshetskassa var en associationsrättslig fråga som inte omfattades av EU-rätten. Domstolen uttalade även att de svenska reglerna om medlemskap var konstruerade så att det inte fanns något hinder för den enskilde att vara medlem även om medlemskapet av någon anledning inte skulle medföra rätt till försäkringsskydd. (RÅ 2008 ref 90, mål nr ). Frågan om bibehållet medlemskap i en svensk arbetslöshetskassa under oförsäkrat arbete i Danmark ger rätt till inkomstrelaterad ersättning har tagits upp i ett antal efterföljande avgöranden. Kammarrätterna har följt principerna i Regeringsrättens avgörande, se bland annat Kammarrätten i Stockholms dom den 29 januari 2009 i mål nr , dom den 13 februari 2009 i mål nr och dom den 16 mars 2009 i mål nr samt Kammarrätten i Göteborgs dom den 2 november 2009 i mål nr Frågan om avbrott i försäkringsperioden när en person byter medlemskap mellan arbetslöshetskassor i olika länder har varit föremål för prövning i en dom från Kammarrätten. Det var fråga om en person som var medlem i en svensk arbetslöshetskassa sedan den 1 mars Han arbetade i Danmark under perioden den 1 juli 2007 till den 18 september 2007 och han blev medlem i en dansk arbetslöshetskassa den 4 juli Kammarrätten konstaterade först att personen hade upprätthållit sitt medlemskap i den svenska arbetslöshetskassan under den tid han hade arbetat oförsäkrat i Danmark. Därefter tog kammarrätten ställning till om medlemskapet av någon anledning inte medförde rätt till försäkringsskydd under samma tid. Kammarrätten konstaterade att personen genom att följa de dåvarande rekommendationerna och med hänsyn till den korta tiden han hade varit oförsäkrad att han fick anses ha gjort vad på honom ankom för att säkerställa en sammanhållen försäkringsperiod. Personen beviljades rätt till inkomstrelaterad ersättning. (Kammarrätten i Stockholms dom den 30 september 2009 i mål nr ) ARBETSMATERIAL - Gränshinder 4/B12 19

20 Nuvarande rättspraxis innebär att personer kan få rätt till inkomstrelaterad ersättning trots att de har arbetat utan att ha varit försäkrade för arbetslöshet i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Rätten till inkomstrelaterad ersättning grundas uteslutande på att de under samma period har varit medlemmar i en svensk arbetslöshetskassa. Om han eller hon väljer att kvarstå som medlem i en svensk arbetslöshetskassa följer av nuvarande rättspraxis att denna medlemstid kan läggas till grund för en inkomstrelaterad ersättning i Sverige. Detta strider mot principen i förordning 883/2004 om att en person endast kan omfattas av ett lands lagstiftning, som huvudregel av lagstiftningen i det land där han eller hon bor. Den nordiska konventionen Artikel 12: Undantag från visst krav på fullgjorda perioder Kravet på försäkrings- eller sysselsättningsperioder enligt förordningens artikel 67.3 gäller inte den som antingen har utfört arbete i sådan utsträckning att han eller hon har omfattats av lagstiftningen om dagpenningförmåner vid arbetslöshet eller har uppburit sådana förmåner i det nordiska land där ansökan om förmåner görs. Dock skall arbetet ha utförts eller dagpenningförmåner vid arbetslöshet ha uppburits inom en femårsperiod från dagen för ansökan om arbete hos den offentliga arbetsförmedlingen och i förekommande fall, om medlemskap i vederbörande arbetslöshetskassa. Administrativa avtalet Artikel 8 konventionens artikel 12 För att artikel 12 i konventionen skall kunna tillämpas skall ansökan om medlemskap i en arbetslöshetskassa ske inom 8 veckor räknat från det att försäkringstillhörigheten upphört att gälla i frånflyttningslandet. Förhållandet till EU-rätten Danmark: På baggrund af det ovenfor anførte kortlægges, hvilke rammer international ret, herunder særligt EU-retten og nordiske konventioner, sætter for den nuværende regulering, samt hvilken ramme den internationale ret sætter for løsningsforslag. Det fremgår af artikel 61 i forordning 883/04, og artikel 67 i forordning 1408/71, at der kan stilles krav om, at der skal være tilbagelagt seneste forsikringsperioder og beskæftigelse (som lønmodtager eller selvstændig) i det land, hvor man søger om ydelser under arbejdsløshed. Dette krav kan dog ikke stilles til grænsegængere. I forhold til sammenlægning af perioder med arbejdsløshedsforsikring, fremgår det af artikel 12, i Nordisk Konvention af 23. august 2003, at der ikke kan stilles krav om tilbagelagte arbejds- og forsikringsperioder, når en person inden for de seneste 5 år har været omfattet af arbejdsløshedsforsikringen i det land, hvor pågældende nu anmoder om ydelser. Endvidere fremgår det af den administrative aftale til Nordisk Konvention, at der accepteres afbrydelser i forsikringsperioderne mellem de nordiske lande i op til 8 uger. Island: EØSaftalen og Nordisk konvention om social sikring. Sverige: Relevanta artiklar i förordning 1408/71 är 13.2 a, 67 och 71. Relevanta artiklar i förordning 883/2004 är 11, 61 och 65. Nordisk konvention om social trygghet (SFS 2004:114) artikel 12 samt tillhörande administrativt avtal. ARBETSMATERIAL - Gränshinder 4/B12 20