Riktlinjer om förstörd och förlorad egendom inom utbildningsväsendet

Transkript

1 1/5 Beslutad: Utbildningschef Gäller fr o m: Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Barn- och utbildningsnämnden BUN/2014: BUN/2013: Utbildningskontoret om förstörd och förlorad egendom inom utbildningsväsendet Inom alla kommunens verksamheter förekommer att egendom förstörs eller försvinner. Detta dokument är ett stöd i fall detta inträffar inom utbildningsväsendet. Hur ska man agera? Vilken lagstiftning gäller? Kan man kräva att en elev eller en vårdnadshavare ersätter en skada? Enligt skollagen ska utbildningen vara avgiftsfri, det gäller både grundskola och gymnasieskola. Vad gäller till exempel datorer och läsplattor kan inte skolan kräva att avtal om lånedatorer/surfplattor ingås som innebär att eleven eller vårdnadshavarna riskerar bli ersättningsskyldiga, utan det ska finnas möjlighet till kostnadsfria alternativ. Det är likadant om en elev inte klarar att hantera en dator/surfplatta måste ett annat alternativ finnas i de fall datorn/surfplattan är undervisningsmaterial. Kommunen ska även tänka på att undvika att barn blir skuldsatta i verksamhet som bedrivs av kommunen. Målsättningen är att inget barn ska behöva inträda vuxenlivet med skulder i bagaget. I texten nedan används ordet skola och i det innefattas förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Där rektor nämns gäller samma sak för förskolechef. Första punkten är en sammanfattning om vad man ska tänka på då en skada (i skada innefattas även att egendom försvinner) inträffar. I nästföljande punkterna beskriver de olika momenten mer ingående, till exempel skillnad på uppsåt och olyckshändelse. 1. Vad ska man tänka på om en skada inträffar Om en skada uppstår på kommunens egendom inom skolan bör rektor göra en samlad bedömning och dokumentera händelsen, utreda händelsen, prata med eventuella vittnen och värdera egendomen. Detta bör även innefatta frågan om skadan uppstått genom olyckshändelse eller skadegörelse genom vårdslöshet eller uppsåt och även om den som orsakat skadan står under tillsyn av skolan eller annan.

2 Nästa steg är att bedöma om skadan kan omfattas av försäkring eller garanti. Vad gäller datorerna och liknande utrustning gör leverantören av datorerna en bedömning innan anmälan går vidare till försäkringsbolaget. I andra fall lämnar verksamheten ärendet vidare till försäkringsbolaget. Under vissa förutsättningar kan försäkringsbolaget då de har utbetalat ersättning återkräva samma belopp eller del därav från skadevållaren, så kallad regressrätt. Om skadan inte omfattas av försäkringen blir frågan om skadestånd aktuell. Det är ett antal faktorer som ska vara uppfyllda innan skadestånd kan krävas. Ta i de fallen kontakt med elev eller vårdnadshavare för en diskussion och eventuell överenskommelse om belopp. Vid oenighet kan barn- och utbildningsnämnden (BUN) gå vidare genom att väcka talan om saken vid domstol eller genom att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten. I de fall försäkringen inte täcker in bör rektor ha en diskussion med utbildningskontoret om och hur ärendet ska gå vidare. Detta gäller även om polisanmälan blir aktuell. Tänk på att olika ställningstaganden ofta är att anse som beslut. Beslut om att kräva skadestånd bör fattas av utbildningschef enligt BUN:s delegationsordning. 2. Försäkring BUN har en allriskförsäkring för skoldatorer och surfplattor. Datorerna och surfplattorna ägs av BUN och omfattas av garanti och försäkring även utanför skoltid. I övriga fall är kommunen försäkrad genom försäkringsbolag. Om skada inträffar ska den hanteras av försäkringsbolaget via verksamheten med eventuellt stöd av kommunens säkerhetsansvarige. Självrisken är hög och det är oftast vid större skador som det är aktuellt att använda kommunens försäkring. 3. Skadestånd i skolan Skollagen med relaterade författningar innehåller ingen information om ansvar när skolans egendom, t.ex. lånedatorer, förstörs eller försvinner. Grundläggande regler om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (1972:207). Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan. Detta framgår av 2 kap. 1 skadeståndslagen. För att någon ska kunna straffas för skadegörelse krävs det att personen begått gärningen med uppsåt (avsikt) samt är straffmyndig. Bestämmelser om skadegörelse och åverkan som brott finns i 12 kap. brottsbalken. Det är således den eller de elever som vållat skadan som ska ersätta den. Ska skadestånd utkrävas ska det stå klart att den eller de elever som krävs på ersättning också har vållat skadan. Det räcker inte att skolan vet att en grupp elever befunnit sig där en skada inträffat och då kräva ersättning av samtliga elever. 2/5

3 Vårdnadshavare har ett tillsynsansvar för sina barn, detta framgår av 6 kap. 2 föräldrabalken. Av bestämmelsen framgår att vårdnadshavare svarar för att barnet får den tillsyn som behövs och i syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska vårdnadshavaren svara för att barnet står under uppsikt eller andra lämpliga åtgärder vidtas. Föräldrarna kan emellertid inte anses ha detta tillsynsansvar när barnet är i skolan. Skolplikten tvingar föräldrarna att släppa tillsynen över sina barn och huvudregeln är att den vållande ska ersätta skadan. Om skadan sker under fritid har föräldrarna ett mera direkt tillsynsansvar och bedömningen kan bli annorlunda. Om vårdnadshavare i avtalet har påtagit sig ansvaret för ekonomiska krav i anledning av att exempelvis en dator lånas ut kan krav riktas direkt mot vårdnadshavare. Det blir vårdnadshavaren som på avtalsrättslig grund får svara ekonomiskt för eventuella krav med anledning av barnets lån av utrustning och någon skuld för barnet ska inte behöva uppkomma. 3.1 Uppsåt eller vårdslöshet Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet har vållat en skada kan krävas på skadestånd. När en skada uppkommer genom olyckshändelse kan skadestånd inte utkrävas för skadan. Uppsåtligen kan ofta beskrivas som avsiktligen, det vill säga eleven hade för avsikt att saken skulle gå sönder. Vårdslöshet är svårare att bestämma. Gränsen mellan vårdslöshet och olyckshändelse kan vara svår att dra. Om en elev lägger ifrån sig datorn genom att slänga den i en soffa och datorn glider ner på golvet och går sönder, har eleven då varit vårdslös eller var det en olyckshändelse? Här kan man resonera att eleven borde ha begripit att det fanns en risk för att datorn kunde glida ner och gå sönder och eleven var vårdslös genom att ändå kasta datorn. Vårdslöshet i juridisk mening anses föreligga, om skadegöraren inte uppträtt på samma sätt som en förnuftig och hänsynsfull person av samma kategori, det vill säga med beaktande av ålder, utbildning m.m., kan antas ha handlat, om han eller hon varit i skadegörarens situation. Bedöms skadan bero på ren olyckshändelse ska skadestånd inte krävas. Möjligen kan det finnas en ansvarsförsäkring inom till exempel hemförsäkringen som kan tas i anspråk. Någon rätt att kräva skadestånd finns inte. 4. Skadeersättning Av 5 kap. 7 skadeståndslagen framgår att skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för 5. sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, 6. annan kostnad till följd av skadan, 3/5

4 7. inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet. STYRDOKUMENT Saken värderas efter vad det kostar att köpa likvärdig begagnad egendom i den allmänna handeln. 4.1 Jämkning I 2 kap. 4 skadeståndslagen finns en särskild begränsningsregel gällande barns ersättningsskyldighet. I bestämmelsen anges att en person som ännu inte fyllt arton år ska ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Det finns ingen nedre åldersgräns för skadeståndsskyldighet. Inom straffrätten gäller att den som inte fyllt femton år inte kan dömas för någon påföljd för brott. Däremot kan barn som är under femton år få betala skadestånd. Barn ska dock inte behöva svara för sina handlingar i samma utsträckning som en vuxen. Därför finns bestämmelsen 2 kap. 4 skadeståndslagen som gör att man kan bestämma skadeståndets storlek i det enskilda fallet. Om familjen har en ansvarsförsäkring kan bedömningen om jämkning bli annorlunda. Utgångspunkten är att det inte är oskäligt att låta skadestånd utgå fullt inom ansvarsförsäkringens ram. För det fall en försäkring finns som täcker den aktuella skadan behöver skadeståndet inte jämkas med hänsyn till elevens ålder. 5. Skadeståndskrav Ett skadeståndskrav är ett krav av civilrättslig natur. Det är inte ett myndighetsbeslut där eleven kan åläggas att utge ersättning. Vid de fall där eleven inte vill betala så kan BUN få ut berättigat skadestånd bara genom att väcka talan om saken vid domstol eller genom att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten. Trots att det är eleven som är skadeståndsskyldig är det vårdnadshavarna som rektor ska kontakta (under förutsättning att eleven är omyndig). Vårdnadshavarna företräder barnet. En eventuell överenskommelse om skadestånd ska göras med vårdnadshavarna. För att undvika att sätta barn i skuld är det möjligt att vårdnadshavare påtar sig att svara för eventuella ekonomiska krav som kan följa på att låna utrustning, såsom dator. Detta görs genom att avtalet om utlåning tecknas så att vårdnadshavaren godkänner att barnet lånar utrustning och även påtar sig ansvaret för eventuella ekonomiska krav i anledning av den överenskommelse som ingås. Genom att vårdnadshavare på avtalsrättslig grund påtagit sig att svara för det ekonomiska ansvaret kan kommunen rikta kravet mot denne. 4/5

5 Om polisanmälan gjorts och åklagaren väcker åtal kan ett skadeståndskrav i vissa fall framföras i brottmålet. 6. Polisanmälan och anmälan till socialnämnd Polisanmälan vid skadegörelse är inte obligatorisk. I vissa fall kan det vara lämpligt med polisanmälan, till exempel i fall med grov eller upprepad skadegörelse. Är eleven som vållat skadan under femton år är det frågan om polisanmälan överhuvudtaget ska göras. Polisanmälan leder i de fallen oftast bara till att polisen underrättar socialnämnden. I tveksamma fall är det bättre att samråda med polisen innan anmälan görs eller inte. Om skolan anser att det finns skäl för socialnämnden att ingripa är skolan skyldig att göra en anmälan dit, 14 kap. 1 socialtjänstlagen. I skollagens 29 kap. 13 finns en hänvisning till socialtjänstlagen. 5/5