Region Skåne Uttag artiklar. Nyhetsklipp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Region Skåne Uttag 2012-10-23 27 artiklar. Nyhetsklipp"

Transkript

1 Region Skåne Uttag artiklar Nyhetsklipp Nyhetsveckan - på flera olika språk City Malmö Så mår våra ungdomar MyNewsdesk :58 5 REGION SKÅNES FOLKHÄLSOUNDERSÖKNING Flickor känner mer stress Sydsvenskan Varannan gymnasietjej råkar illa ut när hon druckit City Kristianstad Flickor känner mer stress Sydsvenskan :30 10 Varannan tjej har magont Kristianstadsbladet Mer än hälften av tjejerna har ont Ystads Allehanda Flickor mår sämre än pojkar Trelleborgs Allehanda :42 15 Så mår Skånes barn och unga Region Skåne :21 16 Folkhälsa Var tredje skånsk gymnasieelev röker Sydsvenskan Ystadsbarnen friskast i Skåne Ystads Allehanda Varannan gymnasietjej råkar illa ut när hon druckit City Helsingborg Ystads sjätteklassare friskast Sveriges Radio Malmö :12 23 Var tredje skånsk gymnasieelev röker Sydsvenskan :30 24 Skånska flickor mår sämre än pojkarna ETC :10 25 Ungas psykiska ohälsa sätts i fokus Sveriges Radio Kristianstad :15 26 `Många har testat vattenpipa` MALMÖ De skånska eleverna mår bra, men det finns några orosmoln. Skånska Dagbladet :48 27 Ungas psykiska ohälsa i fokus Sveriges Radio Malmö :10 28 Ungdomar mår bra i Trelleborg Trelleborgs Allehanda : av 10 normalviktiga unga tjejer vill banta Metro - Skåne Ungdomar mår bra i Trelleborg Trelleborgs Allehanda MALMÖ 19.00: `Förvånansvärt många har testat vattenpipa` Skånska Dagbladet :25 34 Ungas hälsa kartlagd. SVT Lokalnyheterna Sydnytt :15 35 MALMÖ 19.00: `Förvånansvärt många testat vattenpipa` Skånska Dagbladet :14 36 Ungdomar ser ljust på framtiden Sveriges Radio Kristianstad :49 37 Gymnasieflickor ofta stressade SVT Sydnytt :57 38 INBJUDAN TILL PRESSTRÄFF - Barn och ungas hälsa i Båstads Kommun MyNewsdesk :19 39

2 MALMÖ. En ny påfrestning men också nytt hopp. Det är brottsoffrens reaktion på att rättegången mot Peter Mangs kanske måste tas om på grund av jäv. För den gruppen som MALMÖ. Novo opterećenje ali i nova nada. To je reakcija žrtava zločina na vijest da će se suđenje Peteru Mangsu možda morati ponoviti zbog sumnje u nepristrasnost. Za grupu koja je bila žrtva zločina za koje MALMÖ. Një ri-molisje, por edhe gjasa të reja. Ky është reagimi i viktimave mbi pohimet se gjykimi ndaj Peter Mangs ndoshta do të ripërsëritët për shkak të anshmërisë. Për ato grupe njerëzish që konsiderohen varit inblandade i de brott som Mangs inte fällts för skulle en ny rättegång också ge nytt hopp, säger offrens målsägandebiträde Magnus Hermansson. Mangs nije osuđen, novo suđenje daje i novu nadu, kaže zastupnik oštećenih Magnus Hermansson. viktima të krimeve për të cilat Mangs nuk është shpallur fajtor, ripërsëritja e gjykimit ndaj tij ofron gjasa të reja, thotë përfaqësuesi juridik i viktimave në fjalë Magnus Harmansson. MALMÖ/LUND. Regeringen vill satsa 86 miljarder på järnvägarna mellan år 2014 och För skånska pendlare är utbyggnaden av fyrjärnvägsspåret mellan Flackarp och Lunds central viktig. Det öppnar också för station på Klostergården, Lund. MALMÖ/LUND. Vlada će uložiti 86 milijardi kruna u pruge u periodu između 2014 i 2025 godine. Za putnike u Skåneu koji se svakodnevno voze, važna je izgradnja četvorostrukih kolosjeka između Flackarpa i Lunda. Time se otvara i željeznička stanica u Klostergårdenu u Lundu. MALMÖ/LUND. Qeveria do të investon 86 miliard në rrjetin hekurudhor gjatë viteve Ndërtimi i katër linjave hekurudhore në mes të Flackarp:it dhe Lund:it është vitale për udhëtarët e Skåne:s. Kjo gjë do të ofron mundësi për hapje të një stacioni në Klostergården, Lund. HELSINGBORG. Många unga Men arbetsmiljön är i Helsingborg jobbar på de fortfarande tuff, med stora frukt- och grönsaksföretagens lager. förslitningsskador. olyckor med truckar och Tempot är högt och arbetet tungt. Företagen satanställda ta de tyngsta job- Ofta får bemanningssar på ny teknik som ska ben enligt facket Handels. göra jobbet snabbare. HELSINGBORG. Mnogo mladih u Helsingborgu radi u sa viljuškarima i oštećenja teški, dolazi do nesreća velikim skladištima voća tijela zbog velikog napora. Najčešće najteži posao i povrća. Tempo je visok, a posao težak. dobijaju zaposleni preko Preduzeća ulažu u preduzeća za iznajmljivanje radne snage, kažu novu tehniku koja će posao učiniti bržim. Ali u sindikalnoj organizaciji uslovi rada su još uvijek Handels. HELSINGBORG. Shumë të rinj reja teknike për të përshpejtuar procesin e punës, në Helsingborg punojnë nëpër depo të mëdha të por ambienti i punës është ende i ashpër dhe i përf- sipërmarrjeve të pemëve dhe perimeve ku puna shirë nga aksidente të shkaktuara me vinça pirun. është intensive dhe e rëndë. Sipërmarrjet janë duke investuar në sisteme të KRISTIANSTAD. I måndags var det sista dagen att söka högskolekurser och allt fler vill plugga i Kristianstad. Det är en trend som hållit de senaste fem åren. I år sökte , en ökning med 40 procent. KRISTIANSTAD. Prošlog ponedjeljka je bio posljednji dan za upis na kurseve visokih škola i sve je više onih koji žele studirati u Kristianstad-u. To je trend koji je prisutan posljednjih pet godina. Ove je godine te kurseve tražilo učenika što predstavlja povećanje od 40 procenata. KRISTIANSTAD. Të hënën ishte dita e fundit për aplikime në shkolla të larta. Gjithnjë e më shumë veta preferojnë të studiojnë në Kristianstad. Kjo është një dukuri që është aktuale gjatë këtyre 5 viteve të fundit. Ketë vit kan aplikuar veta, një ngritje me 40 %. LANDSKRONA. Bostadsinbrotten längs västkusten ska stoppas. 20 spanare och spaningsledare ska från Landskrona spåra kringresande inbrottsligorna gripa dem. Provale u stanove duž zapadne obale će biti zaustavljene. 20 istražitelja i vođa istrage iz Landskrone će pratiti putujuće provalničke bande i hapsiti ih. Plaçkitjet banesor përgjatë vijës bregdetare të veriperëndimit do ndërpriten. Njëzet policë vëzhgues nga Landskrona do gjurmojnë dhe arrestojnë ligat plaçkitëse që lëvizin kësaj ane. HELSINGBORG. Inkubatorn Think, som hjälper nya företag att komma igång i nordvästra Skåne, har anställt en digitala medier-expert som ska hjälpa företagen. I två år ska företag få hjälp i inkubatorn innan de ska klara sig själva. HELSINGBORG. Inkubator Think koji pomaže novim preduzećima da krenu sa poslovanjem u sjeverozapadnom Skoneu, zaposlio je jednog stručnjaka za digitalne medije koji će pomagati tim preduzećima. U toku dvije godine će preduzeća dobiti pomoć od Inkubatora, prije nego li stanu na svoje noge. HELSINGBORG. Inkubatori Think që ndihmon bizneset e reja të vihen në lëvizje në pjesën veriperëndimore të Skåne:s ka punësuar një ekspert të medieve digjitale që do të ndihmon bizneset. Bizneset do të ndihmohen gjatë dy viteve dhe pastaj ato të mësohen vetë. ÖVERSÄTTARE: DRAGAN KOSTIC (BOSNISKA, KROATISKA, SERBISKA). HAXHI OSMANAJ (ALBANSKA). MOHAMAD ABDULKARIM (ARABISKA) SKÅNE. Lagen säger att män handlat henne fyra gånger, SKÅNE. Ligji thotë se, ata të dënuar për shkak se kishte rrahur atë 4 herë, por jo som upprepat kränker och men inte för att under två cilët fyejnë dhe rrahin partnerin e tyre (gruan) herë edhe për ngacmimet që ai i slår sin partner ska dömas år ha trakasserat henne. för grov kvinnofridskränkning. för psykiskt våld, men det me restrikcione përkufiteve. Jag har dagligen utsatts pas here duhet të dënohen kishte bërë asaj gjatë dy vi- Men Citys underökning enda som räknas är mina zuese të lëvizjes në afërsi të Unë çdo ditë ju kamë visar att Malmö tingsrätt blåmärken säger hon. gruas. ekspozuar dhunës psikike. Mirëpo e vetmja gjë që oftast bara dömer för enskilda fall av misshandel. våld fortsätter i dag på timi të bërë nga gazeta City është marrë parasysh nga Citys serie om relations- Por në bazë të një hulum- Skånska Petras exsambo dömdes för att ha misskut në Malmö shpesh dëjat e rrahjes, thotë ajo. sidorna 2 3. vërehet se gjykata e qar- ana e gjykatës ishin shennon vetëm rastet e veçuara Raportimi mbi dhunën SKÅNE. Zakon kaže da će osuđen je zato što ju je të rrahjes në. Ish dashnori i Petra:s nga Skåne ishte tën City sot në faqen 2 3. familjare vazhdon në gaze- se muškarci koji kontinuirano vrijeđaju i tuku ne zbog toga što ju je dvi- zlostavljao četiri puta, a svog partnera biti suđeni je godine maltretirao. Svakodnevno sam bila izložena za grubu povredu prava žena. Međutim City-jevo ispitivanje pokazuje što se uzima u obzir su moje psihičkom nasilju, ali jedino VÄRRE Det psykiska våldet är tusen gånger da osnovni sud u Malmeu modrice, kaže ona. Cityjeva serija o nasilju u blis- värre än ett blåmärke värre eftersom det najčešće samo osuđuje za inte läker lika snabbt, säger skånska Petra. pojedinačne slučajeve zlostavljanja. Bivši partner Pe- u današnjem broju na 2 i 3 kim relacijama nastavlja se som egentligen heter något annat. FOTO: MÅRTEN SVEMARK tre, stanovnice Skonea, stranici. Varje måndag sammanfattar City våra lokala nyheter från förra veckan. SKÅNE. Skånska läkarstudenter är för dåliga på människans anatomi. Det ger i sin tur konsekvenser för både undervisningen och patientkontakten, hävdar både lärare och studenter i en rapport från kåren. SKÅNE. Studenti medicine u Skåneu su veoma loši u poznavanju ljudske anatomije. Posljedice toga su vidljive, kako u nastavi tako i u kontaktu sa pacijentima, kako tvrde i profesori i studenti u jednom raportu strukovng udruženja. SKÅNE. Studentët e mjekësisë në Lund kan tejet njohuri të mangëta mbi anatominë njerëzore. Kjo dukuri pasqyrohet negativisht tek mjekimi dhe kontakti me pacientë, deklarojnë mësimdhënësit dhe studentët në një raport të grupit studentor. LUND. Närmare 400 anställda måste sluta på Sony Mobile i Lund. I veckan började avdelningscheferna meddela de berörda personligen. LUND. Skoro 400 zaposlenih će morati prestati sa radom u preduzeću Sony Mobile u Lundu. Ove su nedjelje šefovi odjeljenja počeli da lično obavještavaju dotične radnike. LUND. Mase 400 veta do të suspendohen nga ndërmarrja telefonike Sony Mobile në Lund. Njoftimi individual për të suspenduarit e përfshirë në ketë rast ka filluar javën e kaluar nga shefat e seksioneve të kompanisë në fjalë. SKÅNE. Varannan skånsk gymnasietjej har skadat sig eller råkat illa ut i samband med att hon druckit alkohol. Det uppger de i den färska folkhälsoenkät, som unga skåningar har svarat på. SKÅNE. Svaka druga gimnazijalka u Skåneu se povrijedila ili joj se desilo nešto loše prilikom konzumiranja alkohola. To navode one same u najnovijoj anketi o narodnom zdravlju na koju je odgovorilo mladih iz Skånea. SKÅNE. Çdo e dyta gjimnaziste në Skåne është lënduar apo ka hasur në fatkeqësi si pasoj e konsumimit të alkoolit. Kështu pohojnë ato në një anketë të freskët të shëndetësisë së popullit ku vajza nga rrethi i Skåne:s janë përgjigjur. SKÅNE. Färre tonåringar gör abort i Skåne. En förklaring kan vara att fler använder akut-p-piller. Det betyder inte att tonåringar har mindre sex, enligt Folkhälsoinstitutet. SKÅNE. U Skåneu je manje tinejdžerki koje vrše abortus. Jedno od objašnjenja je da sve veći broj upotrebljava akutne-p-pilule. Prema institutu za narodno zdravlje (Folkhälsoinstitutet) to ne znači da tinejdžeri manje upražnjavaju seks. SKÅNE. Në Skåne ka rënë numri i abortimeve tek vajzat adoleshente. Kjo mund të shpjegohet me shfrytëzim të pilulave kundër shtatzënësisë, por nuk mund të thuhet se adoleshentët kanë më pak marrëdhënie seksuale, sipas institutit të shëndetësisë. SKÅNE. Om drygt tre månader måste du registrera dig på betaltjänsten Wywallet för att kunna köpa sms-biljetter på Skånetrafiken stadsbussar. Mobiloperatörerna sätter stopp för att betala med mobilfaktura. SKÅNE. Za ravno tri mjeseca moraćete se registrovati kod servisa za karte Wywallet da bi vam bilo moguće kupiti sms-kartu za gradski autobus prevoznog preduzeća Skånetrafiken. Operateri mobilnih mreža ukidaju mogućnost plaćanja mobil-fakturom. SKÅNE. Pas 3 muajve kërkohet regjistrimi juaj në programin e blerjes së biletave Wywallet për të mund të blerë biletë nëpërmes SMS:it nëpër autobusë të qytetit të cilët administrohen nga drejtoria e komunikacionit kolektiv në Skåne (Skånetrafiken). Kompanitë e operatorëve celular kanë ndaluar pagimin e biletave nëpërmes faturave.! Nyhetsklipp - Region Skåne Nyhetsveckan - på flera olika språk City Malmö. Publicerat i print Profil: Forskning, Forskning. Sida: 8,9. Ny rättegång väcker känslor MALMÖ. En ny påfrestning - men också nytt hopp. Det är brottsoffrens reaktion på att rättegången mot Peter Mangs kanske måste tas om på grund av jäv. - För den gruppen som varit inblandade i de brott som Mangs inte fällts för skulle en ny rättegång också ge nytt hopp, säger offrens målsägandebiträde Magnus Hermansson. MALMÖ. Novo optereenje ali i nova nada. To je reakcija žrtava zloina na vijest da e se suenje Peteru Mangsu možda morati ponoviti zbog sumnje u nepristrasnost. - Za grupu koja je bila žrtva zloina za koje Mangs nije osuen, novo suenje daje i novu nadu, kaže zastupnik ošteenih Magnus Hermansson. MALMÖ. Një ri-molisje, por edhe gjasa të reja. Ky është reagimi i viktimave mbi pohimet se gjykimi ndaj Peter Mangs ndoshta do të ripërsëritët për shkak të anshmërisë. - Për ato grupe njerëzish që konsiderohen viktima të krimeve për të cilat Mangs nuk është shpallur fajtor, ripërsëritja e gjykimit ndaj tij ofron gjasa të reja, thotë përfaqësuesi juridik i viktimave në fjalë Magnus Harmansson. 8 Nyheter CITY MÅNDAG 22 OKTOBER Nyhetsveckan på flera olika språk 2 7 Ny rättegång väcker känslor REDIGERING: EMILIE EKELUND CITY MÅNDAG 22 OKTOBER 2012 (Svenska) (Bosniska, Kroatiska, Serbiska) (Albanska) (Arabiska) Nyheter 9 FOTO: MÅRTEN SVEMARK Tungt arbete på fruktlagren 3 Polisen satsar mot inbrott Miljarder till järnvägen Fler väljer Kristianstad Expert till inkubator FOTO: CHRISTIAN TÖRNQVIST Skånska nyheter Studenter dåliga på anatomi 5 TIPSA CITY I rätten räknades bara blåmärkena måste lämna Sony 9 Färre unga gör abort 11 Vanligt att råka illa ut på fyllan INFORMIŠITE INFORMO CITY! GAZETËN CITY! 12 Registrering för sms-biljett Preduzea ulažu u novu tehniku koja e posao uiniti bržim. Ali uslovi rada su još uvijek teški, dolazi do nesrea sa viljuškarima i ošteenja tijela zbog velikog napora. Naješe najteži posao dobijaju zaposleni preko preduzea za iznajmljivanje radne snage, kažu u sindikalnoj organizaciji "Handels". HELSINGBORG. Shumë të rinj në Helsingborg punojnë nëpër depo të mëdha të sipërmarrjeve të pemëve dhe perimeve ku puna është intensive dhe e rëndë. Sipërmarrjet janë duke investuar në sisteme të reja teknike për të përshpejtuar procesin e punës, por ambienti i punës është ende i ashpër dhe i përfshirë nga aksidente të shkaktuara me vinça pirun. 4 Miljarder till järnvägen Tungt arbete på fruktlagren HELSINGBORG. Många unga i Helsingborg jobbar på de stora frukt- och grönsaksföretagens lager. Tempot är högt och arbetet tungt. Företagen satsar på ny teknik som ska göra jobbet snabbare. Men arbetsmiljön är fortfarande tuff, med olyckor med truckar och förslitningsskador. Ofta får bemanningsanställda ta de tyngsta jobben enligt facket Handels. HELSINGBORG. Mnogo mladih u Helsingborgu radi u velikim skladištima voa i povra. Tempo je visok, a posao težak. MALMÖ/LUND. Regeringen vill satsa 86 miljarder på järnvägarna mellan år 2014 och För skånska pendlare är utbyggnaden av fyrjärnvägsspåret mellan Flackarp och Lunds central viktig. Det öppnar också för station på Klostergården, Lund. MALMÖ/LUND. Vlada e uložiti 86 milijardi kruna u pruge u periodu izmeu 2014 i 2025 godine. Za putnike u Skåneu koji se svakodnevno voze, važna je izgradnja etvorostrukih kolosjeka izmeu Flackarpa i Lunda. Time se otvara i željeznika stanica u Klostergårdenu u Lundu. MALMÖ/LUND. Qeveria do të investon 86 miliard në rrjetin hekurudhor gjatë viteve Ndërtimi i katër linjave hekurudhore në mes të Flackarp:it dhe Lund:it është vitale për udhëtarët e Skåne:s. Kjo gjë do të ofron mundësi për hapje të një stacioni në Sida 2 av 39

3 Klostergården, Lund. 5 Fler väljer Kristianstad KRISTIANSTAD. I måndags var det sista dagen att söka högskolekurser och allt fler vill plugga i Kristianstad. Det är en trend som hållit de senaste fem åren. I år sökte , en ökning med 40 procent. KRISTIANSTAD. Prošlog ponedjeljka je bio posljednji dan za upis na kurseve visokih škola i sve je više onih koji žele studirati u Kristianstadu. To je trend koji je prisutan posljednjih pet godina. Ove je godine te kurseve tražilo uenika što predstavlja poveanje od 40 procenata. KRISTIANSTAD. Të hënën ishte dita e fundit për aplikime në shkolla të larta. Gjithnjë e më shumë veta preferojnë të studiojnë në Kristianstad. Kjo është një dukuri që është aktuale gjatë këtyre 5 viteve të fundit. Ketë vit kan aplikuar veta, një ngritje me 40 %. 6 Expert till inkubator HELSINGBORG. Inkubatorn Think, som hjälper nya företag att komma igång i nordvästra Skåne, har anställt en digitala medier-expert som ska hjälpa företagen. I två år ska företag få hjälp i inkubatorn innan de ska klara sig själva. HELSINGBORG."Inkubator Think" koji pomaže novim preduzeima da krenu sa poslovanjem u sjeverozapadnom Skoneu, zaposlio je jednog strunjaka za digitalne medije koji e pomagati tim preduzeima. U toku dvije godine e preduzea dobiti pomo od Inkubatora, prije nego li stanu na svoje noge. HELSINGBORG. Inkubatori "Think" që ndihmon bizneset e reja të vihen në lëvizje në pjesën veriperëndimore të Skåne:s ka punësuar një ekspert të medieve digjitale që do të ndihmon bizneset. Bizneset do të ndihmohen gjatë dy viteve dhe pastaj ato të mësohen vetë. Polisen satsar mot inbrott LANDSKRONA. Bostadsinbrotten längs västkusten ska stoppas. 20 spanare och spaningsledare ska från Landskrona spåra kringresande inbrottsligorna gripa dem. Provale u stanove duž zapadne obale e biti zaustavljene. 20 istražitelja i voa istrage iz Landskrone e pratiti putujue provalnike bande i hapsiti ih. Plaçkitjet banesor përgjatë vijës bregdetare të veriperëndimit do ndërpriten. Njëzet policë vëzhgues nga Landskrona do gjurmojnë dhe arrestojnë ligat plaçkitëse që lëvizin kësaj ane måste lämna Sony LUND. Närmare 400 anställda måste sluta på Sony Mobile i Lund. I veckan började avdelningscheferna meddela de berörda personligen. LUND. Skoro 400 zaposlenih e morati prestati sa radom u preduzeu Sony Mobile u Lundu. Ove su nedjelje šefovi odjeljenja poeli da lino obavještavaju dotine radnike. LUND. Mase 400 veta do të suspendohen nga ndërmarrja telefonike Sony Mobile në Lund. Njoftimi individual për të suspenduarit e përfshirë në ketë rast ka filluar javën e kaluar nga shefat e seksioneve të kompanisë në fjalë. 9 Färre unga gör abort SKÅNE. Färre tonåringar gör abort i Skåne. En förklaring kan vara att fler använder akut-p-piller. Det betyder inte att tonåringar har mindre sex, enligt Folkhälsoinstitutet. SKÅNE. U Skåneu je manje tinejdžerki koje vrše abortus. Jedno od objašnjenja je da sve vei broj upotrebljava akutne-p-pilule. Prema institutu za narodno zdravlje (Folkhälsoinstitutet) to ne znai da tinejdžeri manje upražnjavaju seks. SKÅNE. Në Skåne ka rënë numri i abortimeve tek vajzat adoleshente. Kjo mund të shpjegohet me shfrytëzim të pilulave kundër shtatzënësisë, por nuk mund të thuhet se adoleshentët kanë më pak marrëdhënie seksuale, sipas institutit të shëndetësisë. 10 Studenter dåliga på anatomi SKÅNE. Skånska läkarstudenter är för dåliga på Sida 3 av 39

4 människans anatomi. Det ger i sin tur konsekvenser för både undervisningen och patientkontakten, hävdar både lärare och studenter i en rapport från kåren. SKÅNE. Studenti medicine u Skåneu su veoma loši u poznavanju ljudske anatomije. Posljedice toga su vidljive, kako u nastavi tako i u kontaktu sa pacijentima, kako tvrde i profesori i studenti u jednom raportu strukovng udruženja. SKÅNE. Studentët e mjekësisë në Lund kan tejet njohuri të mangëta mbi anatominë njerëzore. Kjo dukuri pasqyrohet negativisht tek mjekimi dhe kontakti me pacientë, deklarojnë mësimdhënësit dhe studentët në një raport të grupit studentor. 11 Vanligt att råka illa ut på fyllan SKÅNE. Varannan skånsk gymnasietjej har skadat sig eller råkat illa ut i samband med att hon druckit alkohol. Det uppger de i den färska folkhälsoenkät, som unga skåningar har svarat på. SKÅNE. Svaka druga gimnazijalka u Skåneu se povrijedila ili joj se desilo nešto loše prilikom konzumiranja alkohola. To navode one same u najnovijoj anketi o narodnom zdravlju na koju je odgovorilo mladih iz Skånea. SKÅNE. Çdo e dyta gjimnaziste në Skåne është lënduar apo ka hasur në fatkeqësi si pasoj e konsumimit të alkoolit. Kështu pohojnë ato në një anketë të freskët të shëndetësisë së popullit ku vajza nga rrethi i Skåne:s janë përgjigjur. 12 Registrering för sms-biljett SKÅNE. Om drygt tre månader måste du registrera dig på betaltjänsten Wywallet för att kunna köpa sms-biljetter på Skånetrafiken stadsbussar. Mobiloperatörerna sätter stopp för att betala med mobilfaktura. SKÅNE.Za ravno tri mjeseca moraete se registrovati kod servisa za karte "Wywallet"da bi vam bilo mogue kupiti sms-kartu za gradski autobus prevoznog preduzea Skånetrafiken. Operateri mobilnih mreža ukidaju mogunost plaanja mobil-fakturom. SKÅNE. Pas 3 muajve kërkohet regjistrimi juaj në programin e blerjes së biletave Wywallet" për të mund të blerë biletë nëpërmes SMS:it nëpër autobusë të qytetit të cilët administrohen nga drejtoria e komunikacionit kolektiv në Skåne (Skånetrafiken). Kompanitë e operatorëve celular kanë ndaluar pagimin e biletave nëpërmes faturave. Bildtext: Skånska nyheter Varje måndag sammanfattar City våra lokala nyheter från förra veckan. VÄRRE "Det psykiska våldet är tusen gånger värre än ett blåmärke värre eftersom det inte läker lika snabbt", säger skånska Petra. som egentligen heter något annat. City Malmö Visa liknande träffar Nyhetsveckan - på flera olika språk City Kristianstad Nyhetsveckan - på flera olika språk City Lund Nyhetsveckan - på flera olika språk 3 Polisen satsar mot inbrott City Helsingborg Nyhetsveckan - på flera olika språk 3 Polisen satsar mot inbrott City Landskrona Sida 4 av 39

5 Så mår våra ungdomar MyNewsdesk. Publicerat på webb :58. Profil: Forskning, Forskning. Nu har resultatet från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 kommit. Enkäten gick i våras ut till alla skånska elever i sexan, nian och gymnasiets årskurs två. Region Skåne presenterade rapporten den 17 oktober. Kävlinge kommun kommer att använda rapporten som underlag för att utveckla verksamheten för barn och unga. Enkäten tar upp följande områden: dig själv och din familj, hälsa, olycksfall, fritidsvanor, matvanor, alkohol, tobak, narkotika, sex och samlevnad (ej årskurs 6), skolan, trygghet och utsatthet samt spel (ej årskurs 6). - Ungdomarna i vår kommun mår ungefär som resultatet visar totalt sett för Skåne. Det är glädjande att våra ungdomar ser mycket positivt på sin framtid. Men vi ser också att de kämpar med en del bekymmer i sin vardag, säger Gunilla Ulfvinger som är kultur- och fritidschef i Kävlinge kommun. - Nu ska vi analysera materialet för att sedan gå vidare med att arbeta i alla de olika sammanhang som kan gagna en positiv utveckling. Den verksamhet vi har för barn och ungdomar ska anpassas efter deras behov. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att hur våra ungdomar mår och vilka attityder de har till olika saker återspeglar vuxenvärlden. Så vill vi göra förändringar på sikt måste vi påverka de vuxna i samhället. Det är ett mer långsiktigt arbete. Enkäten genomförs av Region Skåne; Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet. Mer information och rapporten finns på. För mer information kontakta gärna Gunilla Ulfvinger tel: har nära invånare, och är en av de snabbast växande kommunerna i landet. Här ryms det mesta - kuststräckor, fina golfbanor och sprittande fiskevatten finns inom Kävlinge kommuns gränser. Snabba kommunikationer, ett aktivt näringsliv och närheten till kultur och kommers gör Kävlinge till en kommun där både människor och företag frodas. Välkommen att upptäcka och utforska Kävlinge kommun! Kategorisering MyNewsdesk Se webartikeln på Sida 5 av 39

6 Nyhetsklipp - Region Skåne REGION SKÅNES FOLKHÄLSOUNDERSÖKNING Flickor känner mer stress Sydsvenskan 1. Publicerat i print Profil: Talespersoner, Birgitta Södertun. Martina Glimberg. Sida: 28. Malmö Nästan barn och ungdomar i Skåne har fått svara på frågor om sin hälsa. I Malmö svarade drygt grundskoleelever. I Lund var det bara 42 från en enda skola. För första gången har nu Region Skåne gjort en heltäckande SYDSVENSKAN h TORSDAG 18 OKTOBER 2012 A-DELEN REGION SKÅNES FOLKHÄLSOUNDERSÖKNING Flickor känner mer stress Igår presenterades resultaten av folkhälsoundersökningen. De bekräftar tidigare undersökningsresultat på nationell nivå: att flickorna känner mer stress av skolarbetet än pojkarna, och att de har fler fysiska och psykiska besvär. Skillnaderna mellan könen märks i statistiken från Alla skånska elever i årskurs sex och nio och i tvåan på gymnasiet har fått svara på en folkhälsoenkät med frågor om allt från tobak och alkohol till psykiska och fysiska besvär. Resultaten av undersökningen presenterades igår för alla Skånes 33 kommuner. Nu har vi en total undersökning av alla kommunerna, där de kan jämföra TEXT: MARTINA GLIMBERG Folkhälsoundersökningen bland barn och unga i Skåne gjordes i mars i år. Enkäten har tagits fram av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Enkäten har kostat Region Skåne cirka 1,6 miljoner kronor. För kommunerna har den varit kostnadsfri. Alla kommuner har erbjudits möjlighet att delta. I Lunds kommun har gymnasierna deltagit, men inte grundskolan, bortsett från International School of Lund på Katedralskolan. Svarsfrekvensen har legat högt, 85 procent i årskurs sex, 83 procent i årskurs nio och 72 procent i gymnasiets årskurs två. QR Antal gånger/ vecka Ingen 90 FAKTA Stor andel har svarat Diagrammen visar antal fysiska besvär elever haft per vecka under de senaste sex månaderna och hur dessa är fördelade bland eleverna. Till fysiska, eller somatiska, besvär räknas i detta fall huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen samt yrsel. 100 procent Men en kommun Lunds kommer att ha svårt att använda siffrorna från grundskolan. Bara 42 elever deltog från en skola. Kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid (M) tycker att det är tråkigt. Lars Hansson (FP), ordförande för skolnämnden i Lunds stad, tycker att det räcker med den enkät som kommunen gör varje år, där hälso- och drogfrågor tas upp. Vi upplever att det finns en enkättrötthet bland eleverna, säger han. Så vanliga är fysiska besvär bland elever Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Årskurs 6 Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 Källor: Region Skåne och Kommunförbundet GRAFIK: ERIK NYLUND Ta en SnabbTur till Köpenhamn med BroPass Redigering: Stina Mortensen Igår presenterades resultaten av folkhälsoundersökningen. De bekräftar tidigare undersökningsresultat på nationell nivå: att flickorna känner mer stress av skolarbetet än pojkarna, och att de har fler fysiska och psykiska besvär. årskurs nio och ökar ännu mer på gymnasiet. Fler skånska flickor än pojkar anser att de mår psykiskt dåligt eller har ont i magen, huvudet eller ryggen flera gånger i veckan. Det känns alarmerande att flickor rapporterar psykiska besvär så ofta. Det finns också stora skillnader mellan pojkar och flickor om kroppsuppfattning och om man är normalviktig, säger Maria Rosvall, medicinsk rådgivare på regionens folkhälsoenhet. Det är synd att vi går miste om ett viktigt underlag, säger han och hänvisar till skolnämnderna. *PMLDiECJ E.EPGJJ?B TGIR )KDNP IP IE För första gången har nu Region Skåne gjort en heltäckande undersökning av hur barn och ungdomar mår och om deras levnadsoch drogvanor. Alla skånska elever i årskurs sex och nio och i tvåan på gymnasiet har fått svara på en folkhälsoenkät med frågor om allt från tobak och alkohol till psykiska och fysiska besvär. undersökning av hur barn och ungdomar mår och om deras levnadsoch drogvanor. sig. Det är ett helt unikt underlag, säger regionrådet Birgitta Södertun (KD), ordförande för regionens folkhälsoberedning. För att hjälpa unga med lättare psykiska besvär ska regionen öppna fyra nya mottagningar i olika delar av Skåne från och med juni nästa år. 5CAI?LQ &PGJJ?B *WAIJGLE Malmö. Nästan barn och ungdomar i Skåne har fått svara på frågor om sin hälsa. I Malmö svarade drygt grundskoleelever. I Lund var det bara 42 från en enda skola. SnabbTursrabatten gäller alla vardagar från kl. 17 och hela helgen när du kör tillbaka inom 6 timmar från utresan. Åk på SnabbTur framför allt nu när svenska kronan är den starkaste jämfört med den danska på tolv år. En ursäkt så god som någon för att bli en upplevelse rikare. Har du inget BroPass? Beställ på oresundsbron.com Med SnabbTursrabatt är priset 115 SEK per enkelresa för dig som har BroPass, och gäller alla vardagar från kl. 17 och hela helgen när du kör tillbaka inom 6 timmar från utresan. Ett BroPass-avtal kostar endast 300 SEK i årsavgift. Priset gäller för bilar upp till 6 m och till och med 31 december Skillnaderna mellan könen märks i statistiken från årskurs nio och ökar ännu mer på gymnasiet. Fler skånska flickor än pojkar anser att de mår psykiskt dåligt eller har ont i magen, huvudet eller ryggen flera gånger i veckan. - Det känns alarmerande att flickor rapporterar psykiska besvär så ofta. Det finns också stora skillnader mellan pojkar och flickor om kroppsuppfattning och om man är normalviktig, säger Maria Rosvall, medicinsk rådgivare på regionens folkhälsoenhet. Sida 6 av 39

7 Resultaten av undersökningen presenterades igår för alla Skånes 33 kommuner. - Nu har vi en total undersökning av alla kommunerna, där de kan jämföra sig. Det är ett helt unikt underlag, säger regionrådet Birgitta Södertun (KD), ordförande för regionens folkhälsoberedning. För att hjälpa unga med lättare psykiska besvär ska regionen öppna fyra nya mottagningar i olika delar av Skåne från och med juni nästa år. Men en kommun - Lunds - kommer att ha svårt att använda siffrorna från grundskolan. Bara 42 elever deltog från en skola. Kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid (M) tycker att det är tråkigt. - Det är synd att vi går miste om ett viktigt underlag, säger han och hänvisar till skolnämnderna. Lars Hansson (FP), ordförande för skolnämnden i Lunds stad, tycker att det räcker med den enkät som kommunen gör varje år, där hälsooch drogfrågor tas upp. - Vi upplever att det finns en enkättrötthet bland eleverna, säger han. Martina Glimberg Fakta Stor andel har svarat Folkhälsoundersökningen bland barn och unga i Skåne gjordes i mars i år. Enkäten har tagits fram av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Enkäten har kostat Region Skåne cirka 1,6 miljoner kronor. För kommunerna har den varit kostnadsfri. Alla kommuner har erbjudits möjlighet att delta. I Lunds kommun har gymnasierna deltagit, men inte grundskolan, bortsett från International School of Lund på Katedralskolan. Svarsfrekvensen har legat högt, 85 procent i årskurs sex, 83 procent i årskurs nio och 72 procent i gymnasiets årskurs två. Sydsvenskan eller artikelförfattaren. Sida 7 av 39

8 GRAFIK: CHRISTIAN WILLIAMSSON Nyhetsklipp - Region Skåne Varannan gymnasietjej råkar illa ut när hon druckit City Kristianstad. Publicerat i print Profil: Talespersoner, Birgitta Södertun. ISABELLE BECKMAN. Sida: 6. SKÅNE. Varannan skånsk gymnasietjej har skadat sig eller råkat illa ut i samband med att hon druckit alkohol. Det uppger de i den färska folkhälsoenkäten, som unga skåningar har svarat på. För första gången någonsin har samtliga kommuner i Skåne genomfört samma hälsoenkät bland sina elever. Senare i år kommer en liknande undersökning genomföras bland vuxna. - Det gör att vi från vaggan till graven får veta hur befolkningen mår, säger folkhälsoberedningens ordförande, kristdemokraten Birgitta Södertun. Åtta av tio har druckit Undersökningen visar bland annat att åtta av tio gymnasieelever har druckit det senaste året. Och var-annan flicka och var fjärde pojke i tvåan på gymnasiet har skadat sig eller råkat illa ut efter att ha druckit alkohol. Det visar en ny undersökning genomförd i alla Skånes kommuner. Lena Lundquist, skolsköterska på Österänggymnasiet i Kristianstad, menar att det finns ett brett spektrum av "råka illa ut". CITY TORSDAG 18 OKTOBER 2012 REDIGERING: CHRISTIAN WILLIAMSSON 6 Nyheter Varannan gymnasietjej råkar illa ut när hon druckit SKÅNE. Varannan skånsk dricka alkohol när man är Om undersökningen gymnasietjej har skadat sig eller råkat illa ligt. Många talar också om Årets folkhälsoenkät är den elever i årskurs sex, nio I november skickas en liknande 16, även om det inte är lag- ut i samband med att att det är lättare att få tag första där alla Skånes kommuner har deltagit. Knappt svarat. ningar mellan 18 och 80. och gymnasiets årskurs två har undersökning ut till skå- hon druckit alkohol. Det på vodka än mindre starka drycker. Det är svårt att uppger de i den färska folkhälsoenkäten, som hantera. Birgitta Södertun, Kd, ordförande i folkhälsoberedningen. Resultat: så svarade gymnasieeleverna i årskurs två unga skåningar har svarat på. Flickorna mår sämre Andel som röker eller snusar eller både och: Andel som rökt vattenpipa någon gång i livet: De flesta i folkhälsorapporten uppger att de mår finns en PÅ KÄNN Det För första gången någonsin har samtliga kommuner Vi har haft en bra eller mycket bra. Men utbredd i Skåne genomfört samma den visar också att flickorna mår sämre än pojkarna Maria 34% 41% 58% 65% missuppfattning hälsoenkät bland sina elever. Senare i år kommer en och att de mår sämre ju Rosvall. känsla av att barn att vattenpipa och unga har liknande undersökning genomföras bland vuxna. en dålig psykisk flickorna i gymnasiets års- är det inte. Den är äldre de blir. Hälften av är mindre farligt. Så Andel som uppger att föräldrarna lika skadlig om inte Det gör att vi från vaggan till graven får veta hur BIRGITTA SÖDERTUN, KD minst två psykiska eller röker under läng- hälsa. kurs två uppger att de har någon gång köpt ut alkohol till dem: mer, eftersom man befolkningen mår, säger kroppsliga besvär i veckan. re tid., säger Maria Rosvall, folkhälsoberedningens ordförande, kristdemokraten Lena Lundquist, skolsköter- att barn och unga har en då- % Ärliga elever Vi har haft en känsla av läkare på avdelningen för 40% Birgitta Södertun. ska på Österänggymnasiet lig psykisk hälsa. Det är därför vi öppnar fyra mottag folkhälsa. i Kristianstad, menar att det Åtta av tio har druckit finns ett brett spektrum av ningar i Skånes fyra hörn, 80 Undersökningen visar råka illa ut. med läkare, sjuksköterskor, 70 bland annat att åtta av tio Alltifrån att ramla och psykologer och kuratorer, 60 gymnasieelever har druckit det senaste året. Och var- med någon som man inte De fyra mottagningarna slå sig till att man har sex säger Birgitta Södertun annan flicka och var fjärde hade tänkt. En hög procent ska vara riktade till barn och 30 pojke i tvåan på gymnasiet av samlagen i de åldrarna unga. I vår beslutas i vilka har skadat sig eller råkat illa ångras ju dagen efter. städer de hamnar, och nästa 20 ut efter att ha druckit alkohol. Det visar en ny under- att eleverna är ganska ärliga 0 Lena Lundquist upplever sommar öppnar de. 10 sökning genomförd i alla om sina alkoholvanor. ISABELLE BECKMAN Andel som uppger att de känner sig Andel normalviktiga Andel normalviktiga trygga på buss, tåg eller ute på stan. som vill gå ner i vikt. som vill gå upp i vikt. Skånes kommuner. Det är accepterat att MALMÖ. Om drygt tre månader måste du registrera dig på betaltjänsten Wywallet för att kunna köpa sms-biljetter på Skånetrafiken stadsbussar. Det finns inget alternativ om vi ska behålla numret 72040, säger Pernilla Nilsson på Skånetrafiken. I dag betalar du sms-biljetten med mobilfaktura, men snart kommer mobiloperatörerna sätta stopp för detta. För de skånska kollektivtrafikresenärernas del innebär det att man senast den 1 februari måste registrera sig på tjänsten Wywallet för att kunna köpa sms-biljett. Hoppas på mobilapp I maj eller juni hoppas Pernilla Nilsson på Skånetrafikens försäljningsavdelning att det ska finnas en mobilapp på plats som man kan köpa biljetter med. Kritiken mot Wywallet är stark på sociala medier. Även Västtrafik som sköter kollektivtrafiken i Västra Götaland har varit väldigt kritiska mot lösningen, som de menar att kunderna tvingas använda och som bara kommer gagna telekomoperatörerna. Är ni inte oroliga för krångel för de skånska resenärerna? Jo, absolut. För det kommer att kräva registrering. Men det är det enda alternativet om man vill kunna köpa sms-biljett i dagsläget. Det här är något vi måste fi x a. Men Wywallet har lovat att man ska kunna köpa upp till fyra biljetter innan man måste registrera sig. ISABELLE BECKMAN Flickor Flickor Pojkar ARKIVFOTO: JOHAN PIHLEMARK 2012 Pojkar Flickor Pojkar Betaltjänst ett måste för sms-biljett Pernilla Nilsson, Skånetrafiken. För att behålla numret måste Skånetrafiken anlsuta sig till betaltjänsten Wywallet. FAKTA Wywallet De fyra telekombolagen har bildat 4T som ska tillhandahålla betalningslösningen Wywallet. Den kan hantera mikrobetalningar, exempelvis sms-biljetter eller sms-röster i tv-program. Sedan två år krävs att den som tillhandahåller betaltjänster, exempelvis sms-biljetter, ska kunna identifiera kunderna. Det är det som 4T vill underlätta. Du skaffar Wywallet genom att ladda ner en app eller registrera dig på wywallet.se. Flickor Pojkar Flickor Pojkar Skånetrafikens förändringar SKÅNE. När Skånetrafiken införde det kon- Jojo reskassa har kritise- Nytt kontantkort tantfria systemet rats, inte minst för att minimibeloppet är 200 kro- innebar det en rad förändringar och löften nor. Skånetrafiken har om bättring. En del har lyssnat på kritiken och ett infriats, annat är fortfarande i sin linda. minsta summan man kan nytt kort är på gång, där ladda med är 50 kronor. Jojo reskassa Kortet ska införas någon Jojo-kortet går att ladda gång nästa år. på Skånetrafikens hemsida. Men det tar ett dygn Nya biljetter innan pengarna är på kortet. Här ska det bli bätt- har ställt till det för tu- Det kontantfria systemet ring, enligt Skånetrafikens presschef Ulrika Me- 24-timmars- och 72-timristerna. Därför infördes bius. marsbiljetter som gäller Det handlar om att dels i stadsbusstrafiken få med hela Skåne, i till i Malmö och Helsingborg, exempel nordöstra delen finns inte tillräckligt dels i hela regionen. många av de gps-punkter Fler serviceombud som krävs för att få det att Skånetrafiken tittar på funka. var man kan utöka antalet Har man köpt kortet serviceombud. på nätet måste det aktiveras genom en resa inom 14 dagar, annars brinner REBECKA SJÖBERG pengarna inne. - Alltifrån att ramla och slå sig till att man har sex med någon som man inte hade tänkt. En hög procent av samlagen i de åldrarna ångras ju dagen efter. Lena Lundquist upplever att eleverna är ganska ärliga om sina alkoholvanor. - Det är accepterat att dricka alkohol när man är 16, även om det inte är lagligt. Många talar också om att det är lättare att få tag på vodka än mindre starka drycker. Det är svårt att hantera. Flickorna mår sämre De flesta i folkhälsorapporten uppger att de mår bra eller mycket bra. Men den visar också att flickorna mår sämre än pojkarna - och att de mår sämre ju äldre de blir. Hälften av flickorna i gymnasiets årskurs två uppger att de har minst två psykiska eller kroppsliga besvär i veckan. Sida 8 av 39

9 - Vi har haft en känsla av att barn och unga har en dålig psykisk hälsa. Det är därför vi öppnar fyra mottagningar i Skånes fyra hörn, med läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer, säger Birgitta Södertun. De fyra mottagningarna ska vara riktade till barn och unga. I vår beslutas i vilka städer de hamnar, och nästa sommar öppnar de. Om undersökningen Årets folkhälsoenkät är den första där alla Skånes kommuner har deltagit. Knappt elever i årskurs sex, nio och gymnasiets årskurs två har svarat. I november skickas en liknande undersökning ut till skåningar mellan 18 och 80. PÅ KÄNN "Vi har haft en känsla av att barn och unga har en dålig psykisk hälsa." Ärliga elever Bildtext: Birgitta Södertun, Kd, ordförande i folkhälsoberedningen. Resultat: så svarade gymnasieeleverna i årskurs två City Kristianstad Visa liknande träffar Varannan gymnasietjej råkar illa ut när hon druckit City Helsingborg Varannan gymnasietjej råkar illa ut när hon druckit City Malmö Varannan gymnasietjej råkar illa ut när hon druckit City Landskrona Varannan gymnasietjej råkar illa ut när hon druckit City Lund BIRGITTA SÖDERTUN, KD Sida 9 av 39

10 Flickor känner mer stress Sydsvenskan. Publicerat på webb :30. Profil: Till Know It's externa webblösning, Hälso och Sjukvård - extern webbsida. Martina Glimberg. För första gången har nu Region Skåne gjort en heltäckande undersökning av hur barn och ungdomar mår och om deras levnads- och drogvanor. Alla skånska elever i årskurs sex och nio och i tvåan på gymnasiet har fått svara på en folkhälsoenkät med frågor om allt från tobak och alkohol till psykiska och fysiska besvär. Igår presenterades resultaten av folkhälsoundersökningen. De bekräftar tidigare undersökningsresultat på nationell nivå: att flickorna känner mer stress av skolarbetet än pojkarna, och att de har fler fysiska och psykiska besvär. Skillnaderna mellan könen märks i statistiken från årskurs nio och ökar ännu mer på gymnasiet. Fler skånska flickor än pojkar anser att de mår psykiskt dåligt eller har ont i magen, huvudet eller ryggen flera gånger i veckan. - Det känns alarmerande att flickor rapporterar psykiska besvär så ofta. Det finns också stora skillnader mellan pojkar och flickor om kroppsuppfattning och om man är normalviktig, säger Maria Rosvall, medicinsk rådgivare på regionens folkhälsoenhet. Resultaten av undersökningen presenterades igår för alla Skånes 33 kommuner. - Nu har vi en total undersökning av alla kommunerna, där de kan jämföra sig. Det är ett helt unikt underlag, säger regionrådet Birgitta Södertun (KD), ordförande för regionens folkhälsoberedning. För att hjälpa unga med lättare psykiska besvär ska regionen öppna fyra nya mottagningar i olika delar av Skåne från och med juni nästa år. att använda siffrorna från grundskolan. Bara 42 elever deltog från en skola. Kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid (M) tycker att det är tråkigt. - Det är synd att vi går miste om ett viktigt underlag, säger han och hänvisar till skolnämnderna. Lars Hansson (FP), ordförande för skolnämnden i Lunds stad, tycker att det räcker med den enkät som kommunen gör varje år, där hälso- och drogfrågor tas upp. - Vi upplever att det finns en enkättrötthet bland eleverna, säger han. Stor andel har svarat Folkhälsoundersökningen bland barn och unga i Skåne gjordes i mars i år. Enkäten har tagits fram av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Enkäten har kostat Region Skåne cirka 1,6 miljoner kronor. För kommunerna har den varit kostnadsfri. Alla kommuner har erbjudits möjlighet att delta. I Lunds kommun har gymnasierna deltagit, men inte grundskolan, bortsett från International School of Lund på Katedralskolan. Svarsfrekvensen har legat högt, 85 procent i årskurs sex, 83 procent i årskurs nio och 72 procent i gymnasiets årskurs två. Nästan barn och ungdomar i Skåne har fått svara på frågor om sin hälsa. I Malmö svarade drygt grundskoleelever. I Lund var det bara 42 från en enda skola. Sydsvenskan Se webartikeln på Men en kommun - Lunds - kommer att ha svårt Sida 10 av 39

11 Varannan tjej har magont UNGDOMSHÄLSA Kristianstadsbladet. Publicerat i print Profil: Talespersoner, Birgitta Södertun. INGALILL BENGTSSON. Sida: 4. kristianstad Barnen verkar må bra eller mycket bra, med stigande ålder ökar besvären. I årskurs två på gymnasiet uppger var-annan tjej att de haft minst två somatiska besvär såsom huvudvärk eller ont i magen varje vecka under det senaste halvåret. Tjejerna är också mer stressade av...skolan. De flesta ungdomar mår bra. Men med stigande ålder minskar andelen som anser sig må bra och är nöjda med sig själva, samtidigt ökar andelen med psykiska och somatiska besvär. I vissa fall är det dessutom stora skillnader mellan pojkar och flickor. Det visar den omfattande undersökning som Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet och de 33 kommunerna i Skåne gjorde i våras. Maria Rosvall, medicinsk rådgivare i folkhälsa, lyfte fram några siffror ur den digra rapporten i samband med presskonferensen i Malmö under onsdagen. A4 Nyheter ungdomshälsa Varannan tjej har magont torsdag 18 oktober 2012 kristianstadsbladet kristianstad de ålder. Andelen ungdomar, framförallt tjejer, med Barnen verkar må bra eller mycket bra, med två eller fler psyko somatiska stigande ålder ökar besvären. I årskurs två på nasiet är hög. Det stämmer besvär i årskurs två på gym gymnasiet uppger varannan tjej att de haft nell nivå, sa hon. även med resultat på natio minst två somatiska besvär såsom huvudvärk ner sig över lag mycket mer Tjejer i gymnasiet kän eller ont i magen varje stressade än killarna. vecka under det senaste halvåret. Tjejerna är dertun (KD) sa sig vara Regionrådet Birgitta Sö också mer stressade av stolt över rapporten. skolan. Även om det är positivt De flesta ungdomar mår att de flesta unga skåningar bra. Men med stigande ålder minskar andelen som alarmerande att så pass mår gott, så är det självklart anser sig må bra och är nöjda med sig själva, samtidigt jer, inte gör det, sa hon. många, framförallt unga tje ökar andelen med psykiska Under nästa år satsar och somatiska besvär. I vissa fall är det dessutom sto nya mottaningar för ungas vi sju miljoner kronor på ra skillnader mellan pojkar psykiska hälsa i Skånes fyra och flickor. hörn, berättade hon vidare. Det visar den omfattande undersökning som Regi ligga ska vårdproduktions Var mottagningarna ska on Skåne i samarbete med beredningen besluta om Kommunförbundet och de under våren. Rapportens 33 kommunerna i Skåne resultat kommer framöver gjorde i våras. att skickas ut till de olika Maria Rosvall, medicinsk kommunerna för vidare rådgivare i folkhälsa, lyfte analys och behandling. fram några siffror ur den Om några år ska undersökningen, som kostat digra rapporten i samband med presskonferensen drygt en miljon kronor att i Malmö under onsdagen. genomföras, att följas upp Antalet självrapporterade besvär ökar med stigan ingalill bengtsson med en ny. Nöjda med sig själva. Therese Eriksson, till vänster, och Saga Pålsson tycker att tjejer bryr sig mer om vad andra tycker än killar. På en fest kom en kille i mjuk Folkhälsorapport Killar tar skolan mer Ungdomars hälsa an. Andelen elever som känner En undersökning om barn sig stressade av sitt skolarbete och ungdomars livsvillkor, är högre bland flickor än pojkar levnadsvanor och hälsa i alla åldersklasser, med störst elever i årskurs 6, 9 och årskurs könsskillnad i gymnasiets årskurs 2. 2 på gymnasiet i Skåne svarade på enkäten. Andelen elever som rapporterar studiesvårigheter ökar kristianstad. Att tjejer tar skolan mer Hälsa och välbefinnande: De allra flesta skolelever i Skåne med stigande ålder. I årskurs mår bra eller mycket bra. Men sex rapporterar var fjärde elev på allvar och blir stressade av den bekräftar fem gymnasieelever som Kristi- denna andel minskar med stigande ålder, samtidigt som psykgot fler pojkar än flickor. anstadsbladet pratat med. Medan en av iska och somatiska besvär ökar. I gymnasiets årskurs två upp svårigheter med studierna, nå Fler tjejer har somatiska besvär ger var tredje elev att de har killarna uppmanar alla studerande till och färre tjejer än killar än nöjda studiesvårigheter. att ta det lugnt och njuta av stunden. med sig själva. Framtidstro. Nio av tio levnadsvanor: Rökning elever i årskurs sex ser ljust är ungefär lika vanligt bland på framtiden, medan andelen Är det så att tjejer oftare har ont i huvudet eller sitt utseende och vad and Att tjejer med bryr sig om pojkar som bland flickor, medan minskar till åtta av tio elever snusning är betydligt vanligare i gymnasiets årskurs två. i magen? bland pojkar. Med stigande Enkäten genomfördes vecka Jag har typ alltid ont ålder ökar andelen som konsumerar alkohol. I årskurs två 33 kommunerna. I årskurs 6 son, som går första året på nan tjej på gymnasiet Eleverna Elliot Ljungdahl, Anton Brostedt och Isak Wallnäs 10 i mars ute på skolorna i de i huvudet, säger Saga Påls mindre än varan- på gymnasiet uppger drygt svarade 77 procent, i åk 9 83 samhällsvetarprogrammet känner sig ofta nöjda på IB-programmet funderar över om väskan med 2,6 kilo var fjärde pojke att de själva procent och i åk 2 på gymnasiet på Söderportgymnasiet. med sig själva mot historiebok kan ge ryggont. Men annars har de inga fysiska minst en gång skadat sig eller 72 procent. Av de elever som Hon och kompisen Therese Eriksson håller med närmare 70 procent åkommor. råkat illa ut på grund av att de inte svarade uppges ledighet, av killarna i samma druckit alkohol, lika många att sjukdom respektive olovlig om att tjejer tar skolan mer Vi hade en fest då en Elliot Ljungdahl, Anton de känner någon som skadat sig frånvaro. på allvar. Men de två känner sig inte så stressade Ur rapporten det kändes lite nja. Det går förberedelseåret på IB ålder. kille kom i mjukisbyxor, Brostedt och Isak Wallnäs eller råkat illa ut. Motsvarande Källa: Rapporten folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne av skolan, möjligtvis inför var lite konstigt, men han på Söderportgymnasiet. El andelar bland jämngamla flickor är dubbelt så höga finns att läsa på www. prov. De är över lag ganska nöjda med sig själva. ens om. Saga Pålsson. han har ont i ra tycker är de dock över själv brydde sig inte, säger liot Ljungdahl uppger att skolan: De flesta trivs i skol skane.se/fhbou_2012 ryggen. - Antalet självrapporterade besvär ökar med stigande ålder. Andelen ungdomar, framförallt tjejer, med två eller fler psykosomatiska besvär i årskurs två på gymnasiet är hög. Det stämmer även med resultat på nationell nivå, sa hon. Tjejer i gymnasiet känner sig över lag mycket mer stressade än killarna. Regionrådet Birgitta Södertun (KD) sa sig vara stolt över rapporten. - Även om det är positivt att de flesta unga skåningar mår gott, så är det självklart alarmerande att så pass många, framförallt unga tjejer, inte gör det, sa hon. - Under nästa år satsar vi sju miljoner kronor på nya mottaningar för ungas psykiska hälsa i Skånes fyra hörn, berättade hon vidare. Var mottagningarna ska ligga ska vårdproduktionsberedningen besluta om under Sida 11 av 39

12 våren. Rapportens resultat kommer framöver att skickas ut till de olika kommunerna för vidare analys och behandling. Om några år ska undersökningen, som kostat drygt en miljon kronor att genomföras, att följas upp med en ny. FOLKHÄLSORAPPORT Ungdomars hälsa En undersökning om barn och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa elever i årskurs 6, 9 och årskurs 2 på gymnasiet i Skåne svarade på enkäten. Hälsa och välbefinnande: De allra flesta skolelever i Skåne mår bra eller mycket bra. Men denna andel minskar med stig-ande ålder, samtidigt som psykiska och somatiska besvär ökar. Fler tjejer har somatiska besvär och färre tjejer än killar än nöjda med sig själva. Levnadsvanor: Rökning är ungefär lika vanligt bland pojkar som bland flickor, medan snusning är betydligt vanligare bland pojkar. Med stigande ålder ökar andelen som konsumerar alkohol. I årskurs två på gymnasiet uppger drygt var fjärde pojke att de själva minst en gång skadat sig eller råkat illa ut på grund av att de druckit alkohol, lika många att de känner någon som skadat sig eller råkat illa ut. Motsvarande andelar bland jämngamla flickor är dubbelt så höga. Skolan: De flesta trivs i skol- an. Andelen elever som känner sig stressade av sitt skolarbete är högre bland flickor än pojkar i alla åldersklasser, med störst könsskillnad i gymnasiets årskurs 2. Andelen elever som rapporterar studiesvårigheter ökar med stigande ålder. I årskurs sex rapporterar var fjärde elev svårigheter med studierna, något fler pojkar än flickor. I gymnasiets årskurs två upp-ger var tredje elev att de har studiesvårigheter. Framtidstro. Nio av tio elever i årskurs sex ser ljust på framtiden, medan andelen minskar till åtta av tio elever i gymnasiets årskurs två. Enkäten genomfördes vecka 10 i mars ute på skolorna i de 33 kommunerna. I årskurs 6 svarade 77 procent, i åk 9 83 procent och i åk 2 på gymnasiet 72 procent. Av de elever som inte svarade uppges ledighet, sjukdom respektive olovlig frånvaro. Källa: Rapporten "folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne 2012" finns att läsa på www. skane.se/fhbou_2012 Kristianstadsbladet Sida 12 av 39

13 Part of Nyhetsklipp - Region Skåne Mer än hälften av tjejerna har ont UNGDOMSHÄLSA Ystads Allehanda. Publicerat i print Profil: Forskning, Forskning. INGALILL BENGTSSON ITA JABLONSKA. Sida: 18. Ystad. Mer än hälften av Ystadsflickorna i årskurs 9 har drabbats av huvudvärk eller ont i magen två gånger per vecka under det senaste halvåret. Det visar en ny undersökning från Region Skåne. - Antalet självrapporterade besvär ökar med stigande ålder, säger Maria Rosvall, medicinsk rådgivare...folkhälsa. Nästan ungdomar var med i undersökningen "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012". Enligt undersökningen, som gjordes av Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet, känner sig flickor mer stressade än pojkar och lider oftare av psykiska och somatiska besvär. A18 UngdoMshälsa Mer än hälften av tjejerna har ont Ystad. Mer än hälften av Ystadsflickorna i årskurs 9 har drabbats av huvudvärk eller ont i magen två gånger per vecka under det senaste halvåret. Det visar en ny undersökning från Region Skåne. Antalet självrapporterade besvär ökar med stigande ålder, säger Maria Rosvall, medicinsk rådgivare folkhälsa. Nästan ungdomar var med i under sökningen Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne Enligt undersökningen, som gjordes av Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet, känner sig flickor mer stressade än pojkar och lider oftare av psykiska och somatiska besvär. Ökar med stigande ålder Andelen med psykiska och somatiska besvär ökar med stigande ålder. Var fjärde pojke och knappt varannan flicka i årskurs 9 rapporterar att de har minst två sådana besvär varje vecka. Liknande resultat ses nationellt, säger Maria Rosvall, medicinsk rådgivare i folkhälsa. I undersökningen, som gjordes i mars i år, ser man att 53,2 procent av tjejerna i Ystad haft två somatiska besvär såsom huvudvärk eller ont i magen varje vecka noterat Skåne redaktionen i Ystad: Lilla Norregatan 9, Ystad e-post: tel: Fax: under det senaste halvåret. Motsvarande siffra är 44,9 för Simrishamn, 52,2 för Skurup och 43,8 för Tomelilla. Mest problem av kommunerna i YA:s område har Sjöbo med 55,6 procent vilket är 0,1 procent lägre än i Bjuv där problemen är störst i Skåne. Enligt rapporten som presenterades i går minskar fysisk aktivitet med ökande ålder och många barn och ungdomar blir stillasittande i flera timmar. Rapport en visar också att killar känner sig generellt sett mer trygga både i bostadsområdet och på buss och tåg. Tjejer mer stressade Tjejer i gymnasiet känner sig över lag mycket mer stressade än killarna. Här visar undersökningen att 40,2 procent av tjej erna och 14,7 procent av killarna i Ystad att de är stressade i sin vardag. I Simrishamn är siffran 22,1 procent, Sjöbo 34,2 procent, Skurup 39,2 och Tomelilla 37,7 procent. Samtidigt uppger de flesta barn och ungdomar att de mår bra eller mycket bra rent allmänt. ändå ganska ljust eller ljust på framtiden, säger Maria Rosvall. ingalill bengtsson ita jablonska Värre med åldern De allra flesta skol elever i Skåne mår bra eller mycket bra. Dock ser man att denna andel minskar med stigande ålder. Här ligger ja-svaren på 88,6 procent för Ystadskillarna och 84,7 för tjejerna i gymnasiets andra KFUM YSTAD klass. I Tomelilla ligger siffran på 84,4 för pojkarna Playmaker Ladies DAMER DIVISION 2 SKÅNE och 79,6 för tjejerna, Simrishamn på 85,1 för killarna Fri entré 18/ och 85,5 för tjejerna, i Sjöbo 92,3 för killarna och 84,7 Västervånghallen för tjejerna och i Skurup på 88,6 för killar och 78,8 för tjejerna. Ur rapporten om ungdomars hälsa: Var fjärde pojke och varannan flicka i gymnasiets årskurs två har minst två besvär, psykiska eller somatiska, varje vecka. 40 procent av gymnasieflickorna uppger stress i vardagen, vilket är dubbelt så många jämfört med jämngamla pojkar. Mindre än varannan tjej på gymnasiet känner sig ofta nöjda med sig själva mot närmare 70 procent av killarna i samma ålder. De flesta ungdomar ser Nordens största mässa om utlandsboende Nu är det köpläge! Svenska kronan är rekordstark, räntorna är låga och fastighetspriserna är fortfarande attraktiva. Lör-sön oktober kl Malmömässan Station Hyllie FRI ENTRÉ Träffa utställare som visar hus och lägenheter från hela världen samt annan service för ett lyckat utlandsboende. Missa inte våra intressanta seminarier. Seminarier sal 1: Seminarier sal 2: Malta Turkiet Italien Portugal Spanien Skatt vid utflyttning Pensionering utomlands Frankrike Bolag utomlands: Thailand Fastighetsköp/Skattefrågor Spanien Mer info på: torsdag 18 oktober 2012 Ystads allehanda Nu på Malmömässan i Hyllie! Ökar med stigande ålder - Andelen med psykiska och somatiska besvär ökar med stigande ålder. Var fjärde pojke och knappt varannan flicka i årskurs 9 rapporterar att de har minst två sådana besvär varje vecka. Liknande resultat ses nationellt, säger Maria Rosvall, medicinsk rådgivare i folkhälsa. I undersökningen, som gjordes i mars i år, ser man att 53,2 procent av tjejerna i Ystad haft två somatiska besvär såsom huvudvärk eller ont i magen varje vecka under det senaste halvåret. Motsvarande siffra är 44,9 för Simrishamn, 52,2 för Skurup och 43,8 för Tomelilla. Mest problem av kommunerna i YA:s område har Sjöbo med 55,6 procent - vilket är 0,1 procent lägre än i Bjuv där problemen är störst i Skåne. Enligt rapporten som presenterades i går minskar fysisk aktivitet med ökande ålder och många barn och ungdomar blir stillasittande i flera timmar. Rapporten visar också att killar känner sig generellt sett mer trygga både i bostadsområdet och på buss och tåg. Tjejer mer stressade Tjejer i gymnasiet känner sig över lag mycket mer malmö Peter Mangs, som också nämndeman sitter i polisnämnden, var jävig och om rättegången slutar efter debatt därför måste tas om. (TT) Moderaten och nämndemannen Fredrik Eklund i Malmö hoppar av sitt uppdrag i Malmö tingsrätt. Orsaken är att han också är ledamot av den lokala polisnämnden. Med eftertanke och den diskussion som har uppstått känner jag nu att det är olämpligt, säger han till TV 4 Nyheterna Malmö. Rättegången om det så kallade Södertäljenätverket måste med start nästa månad helt tas om sedan Svea hovrätt stämplat en av nämndemännen, tillika polisnämndsledamot, som jävig under den första rättegången. Senare denna vecka ska Malmö tingsrätt ta ställning till om en av nämndemännen i rättegången mot Köpenhamn Förgiftningar stänger akuten Mystiska förgiftningar har tvingat Bornholms Hospital att spärra av hela byggnaden som rymmer sjukhusets akutmottagning. Akuten har flyttats till ett annat hus. Sammanlagt ett tiotal personer, vårdpersonal och hantverkare, har visat symptom. Sjukhuschef Kurt Espersen säger till TV2/Bornholm att hela historien är ett mysterium. Vi har alla nationella experter inkopplade, kemikalieberedskapen, giftlinjen och Rigshospitalets experter, alla är lika oförstående som vi är här på Bornholm. (TT-Ritzau) Ängelholm Förskolelärare åtalad för örfil mot fyraåring En kvinnlig förskolelärare i Ängelholm har åtalats för misshandel för att hon gav en fyraårig pojke i förskolan en örfil. Slaget utdelades i somras sedan pojken kastat en leksaksbil mot läraren. Den träffade ansiktet och hennes glasögon föll av. Kvinnan, som var vikarie på förskolan, medger att hon slog pojken men nekar till brott. Enligt henne var slaget en ren reflexrörelse. Om hon döms får hon enligt Ängelholms personalchef Hans-Börje Andersson aldrig mer uppdrag inom kommunens barnomsorg, rapporterar Helsingborgs Dagblad/NST. (TT) Smartast i familjen! Upp till 80% besparing NIBE F1245 en avancerad bergvärmepump som alla kan använda. Och den sänker din energikostnad med upp till 80%. Läs mer om våra bergvärmepumpar och se alla smarta Smartphone-användare! Läs av koden och funktioner på upplev mer av oss. VI SÄLJER OCH INSTALLERAR NIBE VÄRMEPUMPAR KÖPINGEBRO: KARL OLSSONS RÖRL.FIRMA Tel SIMRISHAMN: CIMBRISHAMNS RÖR & FASTIGHETSSERVICE AB Tel , SINTAB Tel SJÖBO: SINTAB Tel , SJÖBO VÄRMETJÄNST AB Tel SKIVARP: RÖRINSTALLATIONER SIXTEN WICKMAN Tel TOMELILLA: BROBERGS RÖRLEDNINGSFIRMA AB Tel , SINTAB Tel YSTAD: NVS INSTALLATION AB Tel , SINTAB Tel , VENTILATIONSUTVECKLING AB Tel Sida 13 av 39

14 stressade än killarna. Här visar undersökningen att 40,2 procent av tjejerna och 14,7 procent av killarna i Ystad att de är stressade i sin vardag. I Simrishamn är siffran 22,1 procent, Sjöbo 34,2 procent, Skurup 39,2 och Tomelilla 37,7 procent. Samtidigt uppger de flesta barn och ungdomar att de mår bra eller mycket bra rent allmänt. Värre med åldern - De allra flesta skolelever i Skåne mår "bra" eller "mycket bra". Dock ser man att denna andel minskar med stigande ålder. Här ligger ja-svaren på 88,6 procent för Ystadskillarna - och 84,7 för tjejerna i gymnasiets andra klass. I Tomelilla ligger siffran på 84,4 för pojkarna och 79,6 för tjejerna, Simrishamn på 85,1 för killarna och 85,5 för tjejerna, i Sjöbo 92,3 för killarna och 84,7 för tjejerna och i Skurup på 88,6 för killar och 78,8 för tjejerna. Ur rapporten om ungdomars hälsa: "Var fjärde pojke och varannan flicka i gymnasiets årskurs två har minst två besvär, psykiska eller somatiska, varje vecka". "40 procent av gymnasieflickorna uppger stress i vardagen, vilket är dubbelt så många jämfört med jämngamla pojkar." "Mindre än varannan tjej på gymnasiet känner sig ofta nöjda med sig själva mot närmare 70 procent av killarna i samma ålder." - De flesta ungdomar ser ändå ganska ljust eller ljust på framtiden, säger Maria Rosvall. Ystads Allehanda Sida 14 av 39

15 Flickor mår sämre än pojkar Trelleborgs Allehanda. Publicerat på webb :42. Profil: Till Know It's externa webblösning, Hälso och Sjukvård - extern webbsida. Skåne. En ny folkhälsoenkät bland närmare barn och unga visar att flickor mår sämre än pojkar. Enkäten har gått ut till samtliga skånska elever i årskurs 6, 9 och i gymnasiets årskurs 2. Den visar att de flesta elever mår bra eller mycket bra och ser ljust på sin framtid, men andelen som mår bra minskar med åldern. Enligt enkäten finns det tydliga skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller psykiska och somatiska besvär. Flickorna mår sämre och känner sig mer stressade. Undersökningen har genomförts av Region Skåne i samverkan med Kommunförbundet Skåne. hälsoläget bland våra barn och unga i Skåne är nödvändiga för att kunna bedriva ett effektivt arbete inom folkhälsoområdet, säger Elisabeth Bengtsson, folkhälsochef i Region Skåne. Tweet Foto: Scanpix Trelleborgs Allehanda Se webartikeln på Visa liknande träffar Flickor mår sämre än pojkar Kristianstadbladet :23 Kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer, hälsans fördelning i befolkningen och det aktuella Sida 15 av 39

16 Så mår Skånes barn och unga Region Skåne. Publicerat på webb :21. Profil: Till Know It's externa webblösning, Hälso och Sjukvård - extern webbsida. Närmare barn och unga besvarade den stora folkhälsoenkät som i mars skickades till alla skånska elever i sexan, nian och gymnasiets årskurs två. Resultaten visar att de allra flesta elever mår bra eller mycket bra och ser ljust på sin framtid. Men flickor känner sig mer stressade än pojkar och lider oftare av psykiska och somatiska besvär I mars 2012 genomfördes `Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012` för första gången. Syftet med enkäten är att kunna följa utvecklingen över tid inom områden som till exempel hälsa, matvanor, trygghet, sex och samlevnad, familj och alkohol. Undersökningen syftar även till att ta fram underlag till Region Skånes och de skånska kommunernas förebyggande folkhälsoarbete. Resultat i korthet Här presenteras ett urval av det som framkommit av enkätsvaren: - De allra flesta skolelever i Skåne mår `bra` eller `mycket bra`. Dock ser man att denna andel minskar med stigande ålder. Samtidigt ökar andelen med psykiska och somatiska besvär. Var fjärde pojke och knappt varannan flicka i årskurs nio rapporterar att de har minst två sådana besvär varje vecka. Liknande resultat ses nationellt. - Andelen som konsumerar alkohol ökar med stigande ålder och i gymnasiets årskurs två har nästan nio av tio druckit alkohol. I samma årskurs uppger drygt var fjärde pojke att de själva minst en gång skadat sig eller råkat illa ut på grund av att de druckit alkohol och lika många anger att de känner någon som skadat sig eller råkat illa ut. Motsvarande andelar bland jämngamla flickor är dubbelt så höga. - I årskurs sex äter åtta av tio pojkar och tre av fyra flickor frukost varje dag. Detta minskar till drygt varannan pojke och flicka i gymnasiets årskurs 2. - Andelen pojkar och flickor som idrottar eller rör på sig regelbundet minskar med åldern och pojkar idrottar eller rör sig mer än flickor i alla årskurser. Många barn och ungdomar tillbringar dock en stor del av dagen stillasittande framför dator eller TV på sin fritid. - De allra flesta elever trivs bra i skolan och 90 procent av eleverna i årskurs 6 ser ljust på sin framtid. Andelen elever som känner sig stressade av sitt skolarbete är högre bland flickor än pojkar i alla åldersklasser. Denna könsskillnad är störst i gymnasiets årskurs två där en mer än dubbelt så hög andel flickor uppger sig vara mycket stressade av sitt skolarbete jämfört med jämngamla pojkar. Fakta enkäten Samtliga skånska kommuner valde att delta i undersökningen riktad till gymnasieelever och alla Skånes kommuner utom en valde att delta i undersökningen riktad till grundskolan. Svarsfrekvensen ligger på 85 % i årskurs sex, 83 % i årskurs nio samt 72 % i gymnasiets årskurs två. Huvudman för undersökningen är Region Skåne i samverkan med Kommun-förbundet Skåne. Rapporten `Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012` i sin helhet finns på Region Skåne Se webartikeln på Visa liknande träffar Så mår Skånes barn och unga MyNewsdesk :00 Sida 16 av 39

17 Folkhälsa Var tredje skånsk gymnasieelev röker Sydsvenskan 1. Publicerat i print Profil: Forskning, Forskning. Sida: 28. Malmö Var tredje gymnasieelev i Skåne röker och över 60 procent av eleverna har rökt vattenpipa. Det visar Region Skånes folkhälsoundersökning om barn och unga. Ungefär 33 procent av pojkarna och 34 procent av flickorna uppger att de röker antingen varje dag, nästan varje dag eller om de är på fest. - I ungdomen vill man testa. Man gör det föräldrarna inte vill att man ska göra oavsett om det gäller rökning, alkohol eller andra riskbeteenden säger Elisabeth Bengtsson, folkhälsochef på Region Skåne. Hälsoenkäten, som skånska gymnasieelever har svarat på, visar att det är vanligare att ungdomar röker varje dag och att pojkar röker i Skåne än vad det är i resten av Sverige. Elisabeth Bengtsson tror att det handlar om att det är lättare att få tag på cigaretter här. SYDSVENSKANh SÖNDAG 21 OKTOBER 2012 A-DELEN FOLKHÄLSA Var tredje skånsk gymnasieelev röker Malmö. Var tredje gymnasieelev i Skåne röker och över 60 procent av eleverna har rökt vattenpipa. Det visar Region Skånes folkhälsoundersökning om barn och unga. Ungefär 33 procent av pojkarna och 34 procent av flickorna uppger att de röker antingen varje dag, nästan varje dag eller om de är på fest. I ungdomen vill man testa. Man gör det föräldrarna inte vill att man ska göra oavsett om det gäller rökning, alkohol eller andra riskbeteenden säger Elisabeth Bengtsson, folkhälsochef på Region Skåne. Hälsoenkäten, som skånska gymnasieelever har svarat på, visar att det är vanligare att ungdomar röker varje dag och att pojkar röker i Skåne än vad det är i resten av Sverige. Elisabeth Bengtsson tror att det handlar om att det är lättare att få tag på cigaretter här. Ungdomar får ju inte lov att köpa egentligen. Så på något sätt sker det illegalt och det är kanske så att vi har mer illegala säljare i Skåne än övriga landet, säger hon. Och 60 procent av de tobaksanvändande eleverna uppger att de själva köper tobaken i butik. Ungefär en tredjedel får den genom syskon eller vänner. Kristina Jönsson arbetar som skolsköterska på S:t Petri gymnasium i Malmö och pratar mycket om rökning med eleverna. Enligt henne är de flesta gymnasieeleverna väldigt hälsomedvetna och vet om farorna med rökning. Trots det är det många som röker. Alla säger jag ska sluta, jag vill inte röka. De fattar ju att det har blivit en dålig vana och att det inte är bra, säger hon. Kristina Jönsson tror att det oftast handlar om grupptryck när ungdomarna börjar röka. Att det är lätt att påverkas när man börjar på gymnasiet och hamnar i en ny grupp människor. Det är inte så att man Påverkan Det är inte så att man bestämmer sig att man ska börja röka. Det är genom kompisar eller att man röker på fester och tänker att det här kändes ju riktigt bra och så fortsätter man. Kristina Jönsson, skolsköterska på S:t Patri. bestämmer sig att man ska börja röka. Det är genom kompisar eller att man röker på fester och tänker att det här kändes ju riktigt bra och så fortsätter man. De senaste åren har det blivit allt vanligare att ungdomar röker vattenpipa och 60 procent av gymnasieeleverna i hälsoundersökningen uppger att de har rökt vattenpipa någon gång. Elisabeth Bengtsson tror att det handlar om att eleverna är felinformerade och tror att det bara är fruktextrakt som man röker. Vattenpipa kanske till och med är farligare än vanlig rökning. Man röker under en längre tid och får i sig mer nikotin, för det är tobak i den där fruktsubstansen också. Där tycker jag att vi har en uppgift att sprida mer information om vad det egentligen innehåller. TEXT: OSKAR ANDERSSON Billigt till tusen. Nu kan du skaffa vårt lägsta fastpris-avtal i ett år. Utan årsavgift och med el till inköpspris finns det många hundralappar att spara. Men det finns en hake: vi har bara stycken. Läs mer och teckna elavtal på eon.se/1000 Unga skåningar röker mer Rökvanor bland gymnasieelever i årskurs 2 i procent. Röker varje dag 100 procent (2012) (2011) 13,0 14,0 8,0 13,0 Skåne Riket Röker regelbundet Röker var dag, nästan var dag eller när det är fest. 100 procent 33,2 34,3 32,0 39,0 Skåne Riket Har provat vattenpipa 100 procent 65,0 58,0 60,0 59,0 Skåne Källa: Region Skåne Riket GRAFIK: KRISTER CRONQVIST E.ON Försäljning Erbjudandet gäller till och med den 4 november Elavtal kan tecknas av kunder med leveransstart den 1 december 2012 till och med den 1 januari Energiskatt och moms tillkommer. För fullständiga villkor och prisuppgifter, läs mer på eon.se/ Ungdomar får ju inte lov att köpa egentligen. Så på något sätt sker det illegalt och det är kanske så att vi har mer illegala säljare i Skåne än övriga landet, säger hon. Och 60 procent av de tobaksanvändande eleverna uppger att de själva köper tobaken i butik. Ungefär en tredjedel får den genom syskon eller vänner. Kristina Jönsson arbetar som skolsköterska på S:t Petri gymnasium i Malmö och pratar mycket om rökning med eleverna. Sida 17 av 39

18 Enligt henne är de flesta gymnasieeleverna väldigt hälsomedvetna och vet om farorna med rökning. Trots det är det många som röker. - Alla säger "jag ska sluta, jag vill inte röka". De fattar ju att det har blivit en dålig vana och att det inte är bra, säger hon. Kristina Jönsson tror att det oftast handlar om grupptryck när ungdomarna börjar röka. Att det är lätt att påverkas när man börjar på gymnasiet och hamnar i en ny grupp människor. - Det är inte så att man bestämmer sig att man ska börja röka. Det är genom kompisar eller att man röker på fester och tänker att "det här kändes ju riktigt bra" och så fortsätter man. De senaste åren har det blivit allt vanligare att ungdomar röker vattenpipa och 60 procent av gymnasieeleverna i hälsoundersökningen uppger att de har rökt vattenpipa någon gång. Elisabeth Bengtsson tror att det handlar om att eleverna är felinformerade och tror att det bara är fruktextrakt som man röker. - Vattenpipa kanske till och med är farligare än vanlig rökning. Man röker under en längre tid och får i sig mer nikotin, för det är tobak i den där fruktsubstansen också. Där tycker jag att vi har en uppgift att sprida mer information om vad det egentligen innehåller. Sydsvenskan eller artikelförfattaren. Sida 18 av 39

19 Foto: Christian andersson Nyhetsklipp - Region Skåne Ystadsbarnen friskast i Skåne BARNHÄLSA Ystads Allehanda. Publicerat i print Profil: Folkhälsa, Folkhälsa - Region Skåne. ITA JABLONSKA. Sida: 4. Ystad. Ystads sjätteklassare är friskast i Skåne. Det visar en undersökning som Regions Skåne gjort bland elever. - Kommunen i Ystad satsar väldigt mycket på ungas hälsa, säger hälsopedagogen Anna Förberg. Sammanlagt 77,3 procent av Ystads sjätteklassare svarade ja på frågan: Är du mycket frisk? Ja-svararna var något fler bland flickorna, 80,8 procent, än bland pojkarna med 74,1 procent. - Vi jobbar med att informera alla skolbarn från årskull noll till nio om hur man sköter sin hälsa, säger Anna Förberg. Ystads hälsopedagoger jobbar tillsammans med skolornas kuratorer och skolsköterskor och är en del av skolans satsning på barnens hälsa. - I årskull fyra har vi ett möte med föräldrarna där vi berättar om kost och motion. A4 Barnhälsa Ystad. Ystads sjätteklassare är friskast i Skåne. Det visar en undersökning som Regions Skåne gjort bland elever. Kommunen i Ystad satsar väldigt mycket på ungas hälsa, säger hälsopedagogen Anna Förberg. Sammanlagt 77,3 procent av Ystads sjätteklassare svarade ja på frågan: Är du mycket frisk? Ja-svararna var något fler bland flickorna, 80,8 procent, än bland pojkarna med 74,1 procent. Vi jobbar med att informera alla skolbarn från årskull noll till nio om hur man sköter sin hälsa, säger Anna Förberg. Ystad Ystads hälsopedagoger jobbar tillsammans med skolornas kuratorer och skolsköterskor och är en del av skolans satsning på barnens hälsa. I årskull fyra har vi ett möte med föräldrarna där vi berättar om kost och motion. I samma årskull har man även haft en enkät med elev- Ystadsbarnen friskast i Skåne erna för att lokalisera eventuella problem och snabbt kunna sätta in åtgärder. Vi försöker fokusera på det som fungerar bra och sätter in insatser där det behövs. Föräldrarnas livsstil Anna Förberg menar att barnens livsstil ofta följer föräldrarnas. Barn gör som vuxna gör inte som de blir tillsagda att göra. Samtidigt har livsstilen förändrats jättemycket jämfört med hur det var förr. En stor skillnad är datoranvändandet som hela tiden ökar. Datorn har inte funnits så länge att vi kan säga hur Vad gör du för att hålla dig frisk? det påverkar hälsan. Vi rekommenderar inga tider utan sunt förnuft och en viss begränsning av skärmtiden. Vad som är klart är att för mycket datoranvändande kan ge värk i musklerna och påverka sömnen. Det blir mycket för barnen att bearbeta innan de går och lägger sig. För oss är en bra relation med föräldrarna en jättestor del i barnen hälsa. En annan stor del är fritidsaktiviteter vilket Anna Förberg tycker att Ystads sjätteklassare är mycket bra på. Största intresset i den åldern ligger på hand- och fotboll. Vi rekommenderar också alla barn till en timmes vardagsmotion om dagen, vilket för många är svårt att komma upp till. Motion på skolschemat Cykla eller promenera till skolan är bra och enkel motion som alla kan göra. I kommunens barnoch ungdomsplan ingår att alla elever ska röra sig en halvtimme under skoldagen förutom den schemalagda gymnastiken. Anna Fröberg poängterar att det är viktigt att göra satsningar i alla åldrar. Ett exempel är eleverna i årskurs sju som är hälsoinspiratörer för femmorna. Underökningen visar tisdag 23 oktober 2012 Ystads allehanda Begränsad skärmtid Datorn har inte funnits så länge att vi kan säga hur det påverkar hälsan. Vi rekommenderar inga tider utan sunt förnuft och en viss begränsning av skärmtiden. Anna Förberg, hälsopedagog Friska barn. Alexander Rizinger, Henrik Nielsen och Isabela Vekaj i klass sex på Blekeskolan har gymnastik två gånger i veckan. Enligt en ny undersökning som Region Skåne gjort bor de friskaste sjätteklassarna i Ystads kommun. att det är framför allt på gymnasiet som siffrorna på barn och ungdomars hälsa blir sämre och många känner mycket stress. Där har vi ett stort ansvar att stärka dem, säger Anna Förberg. Ita Jablonska Fakta Snacks Så mycket snacks får barn mellan 7 och 15 år äta i veckan. 1 bulle (typ kanelbulle) 4 småkakor 2 dl glass 1 dl godis 1 liten chokladkaka 40 gr 50 gram chips 5 dl läsk eller saft I samma årskull har man även haft en enkät med eleverna för att lokalisera eventuella problem och snabbt kunna sätta in åtgärder. Michelle bergqvist, 12, Ystad Tränar dans (hip hop/street) och äter mycket grönsaker. Jag äter inte godis och snacks det har jag inte gjort på två år. annie Magnusson, 12, Ystad Jag går på gymnastik och tränar musikaldans varje vecka. Jag försöker att hålla mig till att äta snacks och godis på helgerna. Henrik nielsen, 12, Ystad Casper Wallin, 11, Ystad/Tomelilla bea Grahn, 11, Ystad Jag cyklar till skolan varje dag och Spelar fotboll i Öja FF och tränar bandy. Jag tycker att det är roligt att röra stjärna. Jag gillar att röra på mig och Spelar fotboll där jag satsar på att bli äter grönsaker. Fast jag gör ingen sport, testade att spela fotoboll men det var på mig. Det händer att jag äter godis på sporta. Har även en söt hund som jag tråkigt. vardagar. rastar. - Vi försöker fokusera på det som fungerar bra och sätter in insatser där det behövs. Föräldrarnas livsstil Anna Förberg menar att barnens livsstil ofta följer föräldrarnas. Barn gör som vuxna gör - inte som de blir tillsagda att göra. - Samtidigt har livsstilen förändrats jättemycket jämfört med hur det var förr. En stor skillnad är datoranvändandet som hela tiden ökar. - Datorn har inte funnits så länge att vi kan säga hur det påverkar hälsan. Vi rekommenderar inga tider - utan sunt förnuft och en viss begränsning av skärmtiden. Vad som är klart är att för mycket Sida 19 av 39

20 datoranvändande kan ge värk i musklerna och påverka sömnen. Det blir mycket för barnen att bearbeta innan de går och lägger sig. - För oss är en bra relation med föräldrarna en jättestor del i barnen hälsa. En annan stor del är fritidsaktiviteter - vilket Anna Förberg tycker att Ystads sjätteklassare är mycket bra på. Största intresset i den åldern ligger på hand- och fotboll. - Vi rekommenderar också alla barn till en timmes vardagsmotion om dagen, vilket för många är svårt att komma upp till. Motion på skolschemat Cykla eller promenera till skolan är bra och enkel motion som alla kan göra. - I kommunens barn-och ungdomsplan ingår att alla elever ska röra sig en halvtimme under skoldagen förutom den schemalagda gymnastiken. Anna Fröberg poängterar att det är viktigt att göra satsningar i alla åldrar. Ett exempel är eleverna i årskurs sju som är hälsoinspiratörer för femmorna. - Underökningen visar att det är framför allt på gymnasiet som siffrorna på barn och ungdomars hälsa blir sämre och många känner mycket stress. Där har vi ett stort ansvar att stärka dem, säger Anna Förberg. Begränsad skärmtid "Datorn har inte funnits så länge att vi kan säga hur det påverkar hälsan. Vi rekommenderar inga tider - utan sunt förnuft och en viss begränsning av skärmtiden." Anna Förberg, hälsopedagog FAKTA Snacks Så mycket snacks får barn mellan 7 och 15 år äta i veckan. 1 bulle (typ kanelbulle) 4 småkakor 2 dl glass 1 dl godis 1 liten chokladkaka 40 gr 50 gram chips 5 dl läsk eller saft Bildtext: Friska barn. Alexander Rizinger, Henrik Nielsen och Isabela Vekaj i klass sex på Blekeskolan har gymnastik två gånger i veckan. Enligt en ny undersökning som Region Skåne gjort bor de friskaste sjätteklassarna i Ystads kommun. Ystads Allehanda Sida 20 av 39

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne

Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2012 Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - en undersökning om barn och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa B skolår 9 skolår 6 gymnasiet år 2 1 2 Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2012

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Resultat av enkätundersökning på Bildningscentrum Facetten, ÅK 2 HT 2007 & VT 2008. Anna Södergren, Samordnare för förebyggande arbete

Resultat av enkätundersökning på Bildningscentrum Facetten, ÅK 2 HT 2007 & VT 2008. Anna Södergren, Samordnare för förebyggande arbete Resultat av enkätundersökning på Bildningscentrum Facetten, ÅK 2 HT 2007 & VT 2008 Anna Södergren, Samordnare för förebyggande arbete Inledning Under hösten och våren 07/08 träffade kommunens samordnare

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Mår bra eller mycket bra

Mår bra eller mycket bra TRELLEBORG KOMMUN 1 Mår bra eller mycket bra 95 9 85 8 75 7 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Är mycket frisk Trbg Riket Psykiska besvär mer än en gång i veckan Svårt att somna Ängslig/orolig Irriterad/dåligt humör Känt

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län År 2012 en beskrivande rapport Layout och produktion: Etyd AB Tryck: Löwex Maj 2013 Foto: Hans Runesson omslag, s. 32, 55 Elin Åkesson s. 9,19,

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster LUNK Lunds ungdomsenkät 2015 Resultat och slutsatser 1 Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson utbildningsförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Finansiärer är

Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Finansiärer är ällar, företagserbjudanden och serar på att ge information och energianvändning. Du bestämut. Det finns tusentals möjlighema vad och hur mycket man vill holm av hushåll är välkomna i Klimatushåll som kan

Läs mer

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Ungdomar, mobbning och stress Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Bakgrund Mobbning är enligt flera studier ett stort problem i svenska skolor. Konsekvenserna av mobbningen kan påverka den psykiska

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014 Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 214 - en undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Baserad på Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar i Skåne 213 Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Tobaksfria barn och ungdomar

Tobaksfria barn och ungdomar Tobaksfria barn och ungdomar Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum: Hälsoenkät Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Cathrine Lundberg, Norrköping, Kristina Dalenius, Lerum, Lena Mangelus, Göteborg med stöd av Riksföreningen för Skolsköterskor 2011 Skola/Arbetsmiljö

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län år 2003

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län år 2003 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län år 23 En beskrivande rapport Ingrid Edvardsson, Tobias Andersson Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg, www.ltkronoberg.se Författare: Ingrid Edvardsson

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer