Hur ser jämställdheten ut i Skåne?

Transkript

1 Hur ser jämställdheten ut i Skåne? Projektledare Matilda Andersson matilda.andersson@winnet.se

2 Winnet Skåne Winnet Skåne är en drivkraft för jämställd regional utveckling. Vårt arbete fokuserar på opinionsbildning i form av påverkan och förändring av attityd, kunskap och strukturer. Våra grundvärderingar är jämställdhet, lika värde och delaktighet. Vår verksamhet finansieras av Tillväxtverket och Region Skåne.

3 Tanken bakom jämställdhetskartan Ett synliggörande av jämställdheten i kommunen utifrån Sveriges fyra jämställdhetspolitiska mål. Jämställdhetskartan kartlägger den privata, kommunala och ideella sektorn. Jämställdhetskartan är ett medel, inte ett mål. Jämställdhetskartan samlar in (senast uppdaterad) statistik från flera olika källor, bland annat från SCB, Bolagsverket och lokal statistik genom enkäter, vilket gör att den är mer heltäckande än den statistik som vanligtvis finns att tillgå.

4

5

6 Sveriges fyra jämställdhetspolitiska mål Jämställdhetskartan visar statistik utifrån Sveriges fyra jämställdhetspolitiska mål. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

7 Jämställdhetsmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande Privat sektor Illustration av jämställdheten i aktiebolag i kommunerna. Studier har visat att bolag med både kvinnor och män i styrelsen är mer lönsamma och har större innovationskraft (McKinsey & Company 2007)

8 Jämställdhetsmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande Kommunal sektor Utbredd ojämställdhet i de kommunala bolagen. Vilken kravspecifikation finns när ledamöter nomineras?

9 Jämställdhetsmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande Politiskt styre Jämställdheten i Landskronas kommunfullmäktige är snäppet bättre än länsgenomsnittet. Innan valet 2014 var Landskronas kommunstyrelse en av Skånes mest jämställda, men är nu en av Skånes minst jämställda.

10 Jämställdhetsmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande Politiskt styre Nämnderna präglas av traditionella strukturer. Exempel Landskrona

11 Jämställdhetsmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande Kommunal sektor

12 Jämställdhetsmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande Ideell sektor

13 Jämställdhetsmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande Ideell sektor

14 Arbetsmarknad Jämställdhetsmål 2: Ekonomisk jämställdhet

15 Jämställdhetsmål 2: Ekonomisk jämställdhet Utbildning Det är fler bland de yngre än bland de äldre som har eftergymnasial utbildning, samtidigt som skillnaderna mellan könen är större bland de yngre än bland de äldre. Utbildningsfrågan poängterades under det diskussionsforum som vi hade i Landskrona i oktober Vikten av att skapa en gymnasieskola som attraherar unga i Landskrona och att staden stimulerar alla till högre utbildning poängterades, likväl som ett utökat användande av likabehandlingsplaner.

16 Företagande Jämställdhetsmål 2: Ekonomisk jämställdhet Fler kvinnor som driver egen firma än aktiebolag. Landskrona placerar sig nära det skånska genomsnittet.

17 Jämställdhetsmål 2: Ekonomisk jämställdhet Deltidsarbetslöshet och timanställda Frivillig /ofrivillig deltid Den främsta anledningen till deltidsarbete 2013 för både kvinnor (29 %) och män (32 %) var att ett heltidsarbete saknas. (SCB) 22 % av kvinnorna arbetar deltid för att de tar hand om barn och/eller vuxen anhörig. Av männen var det 8 procent som deltidsarbetade av denna orsak. (SCB)

18 Inkomster Jämställdhetsmål 2: Ekonomisk jämställdhet Medianlöner i kommunal förvaltning Sammanräknad förvärvsinkomst

19 Jämställdhetsmål 2: Ekonomisk jämställdhet Ohälsa Små skillnader mellan 2000 och 2012; ohälsotalen tämligen konstanta. Kvinnor står för cirka 57 % av den utbetalda sjukförsäkringen (Skåne & Sverige: 59 %)

20 Jämställdhetsmål 3: En jämn fördelning av det obetalda arbetet Föräldrarnas fördelning av nettodagar Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning 24% 36% 76% 64% Kvinnor Män Kvinnor Män

21 Jämställdhetsmål 3: En jämn fördelning av det obetalda arbetet Föräldrarnas fördelning av nettodagar

22 Jämställdhetsmål 3: En jämn fördelning av det obetalda arbetet FÖRÄLDRAPENNING (2012) Män 26% Kvinnor 74% Ett ojämnt uttag av föräldrapenningen leder bland annat till: Sämre löneutveckling och karriärmöjligheter. Rent statistiskt så diskrimineras kvinnor mer på arbetsmarknaden om de är föräldralediga längre. 1 Sämre pension. Pensionen är en spegling av de val vi gjort i livet. Närmare hälften av de kvinnor som går i pension idag har så låg intjänad pension att de får garantipension för att komma upp i en godtagbar levnadsnivå. 1. Män, föräldraledigheten och Föräldraförsäkringen, Ann-Zofie Duvander

23 Jämställdhetsmål 3: En jämn fördelning av det obetalda arbetet Obetalt hemarbete Kvinnor Män Kvinnor spenderar i genomsnitt 3,5 timmar om dagen på obetalt hemarbete. Män lägger i genomsnitt 1 timme mindre. På ett år = 9 arbetsveckor mindre. En ojämställd hemmiljö bidrar till psykisk ohälsa. Såväl mildare oro som ångest och depression är 1,5 3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. (Folkhälsomyndigheten, 2009)

24 Jämställdhetsmål 4: Att mäns våld mot kvinnor skall upphöra Exempel Landskrona

25 Sammanfattning av resultat 1. Statistiken följer tydliga mönster och illustrerar väl den jämställdhetsproblematik som finns i övriga länet och riket. Traditionella och stereotypiska strukturer dominerar. Kvinnor och män befinner sig inom olika yrken och sektorer, och männen har en fördelaktigare ekonomisk ställning. Samtidigt är kvinnorna mer välutbildade. 2. Staden lever inte upp till de jämställdhetspolitiska målen, men kommunal sektor är i regel mer jämställd än privat. 3. Även om en ligger bättre, eller sämre, till i vissa områden, så är de procentuella skillnaderna i regel små. Exempel: I Landskrona äger kvinnorna 21 % av aktiebolagen i kommunen, i länet i stort är det 22 %. 4. Politiken möter utmaningar i att nominera jämställt och förbigå de könsstereotypiska valen.

26 Vad säger medborgarna om vilka insatser som behöver göras? Resultat av diskussion 16/ Övergripande arbete, aktiva fortlöpande processer istället för punktinsatser. - Helhetstänk, staden måste handla jämställt. - Öka kunskapen för att förändra grundläggande attityder, praktisk utbildning. Hur gör vi? - Metodanvändning för jämställdhet. - Politikers påverkansmöjligheter: nomineringsprocesser. - Medveten strategi för att öka utbildningsnivån. - Brobyggande mellan samhälleliga kategorier, mellan etniska grupper, gamla och unga. Den diversifierade sammansättningen av befolkningen måste vara en tillgång och inte ett problem.