Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Danmark 2005

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Danmark Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i Danmark. Internationell uppmärksamhet har emellertid de senaste åren ägnats den skärpta danska invandrings- och integrationslagstiftningen, liksom landets allmänna politiska debatt om flykting- och invandringsfrågor. Danmark omnämns inte i Amnesty Internationals årsrapport för Senast det skedde var Då uppmärksammades bland annat förekomsten av isolering av danska fångar. Danmark omnämns heller inte i de senaste årsrapporterna från Human Rights Watch. Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter besökte Danmark i april I sin sammanfattande rapport från besöket pekade denne på såväl positiva som negativa utvecklingstendenser i Danmark. Bland de positiva tendenserna som kommissarien pekar på i sin rapport finns antagandet av lagstiftning för att bekämpa människohandeln och förhindra våld mot kvinnor i hemmet, liksom stärkandet av lagstiftningen och det institutionella ramverket gällande icke-diskriminering. På vissa områden noterade dock kommissarien ett skifte mot en mer restriktiv politik gällande utlänningars och etniska minoriteters rättigheter. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter Danmark har ratificerat alla de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter. Landet har dock inte skrivit under tilläggsprotokoll 12 (diskriminering) till den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Med undantag för den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, har konventionerna inte inkorporerats i dansk lagstiftning. Detta har bland annat påpekats av FN:s

2 2 barnkommitté, som velat se barnkonventionen inkorporerad i dansk lag. Argumentet från dansk sida har varit att de konventioner som Danmark ratificerat redan idag är applicerbara på rättssystem och myndigheter i Danmark och att en inkorporering endast skulle ha symbolisk betydelse. Danmark var under 2004 föremål för utfrågning i FN:s barnkommitté. I kommitténs rapport upprepas rekommendationen att Danmark ska inkorporera barnkonventionen i den danska nationella lagstiftningen. 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr och inhuman och kränkande behandling, CPT, besökte Danmark i början av Rapporten från besöket konkluderade att situationen överlag är god i Danmark. I rapporten återfinns ett antal rekommendationer om mindre åtgärder. En översyn av den danska psykiatrilagen är planerad till åren Översynen kommer bland annat att behandla förekomsten av tvångsåtgärder inom psykiatriska institutioner överlag i Danmark, något som CPT uppmärksammade vid sitt senaste besök. 4. Dödsstraff Dödsstraffet finns ej i den danska strafflagen. 5. Rättssäkerhet Rättssystemet är väl fungerande. Grundlagen fastslår domstolarnas självständighet. Amnesty International välkomnar i sin årsrapport för 2004 att regelverket för beslut om isolering av häktade personer har ändrats för att minska antalet fall av isolering. Rapporten noterar dock att dessa regeländringar inte gjorts för redan dömda personer. Den danska Rigsadvokaten meddelade i en rapport 2003 att antalet fall där fångar blir föremål för isolering minskat de senaste åren. Europarådets kommissarie för de mänskliga rättigheterna skriver i sin rapport från sitt besök i Danmark 2004 att lagstiftning införts som minskat fallen av isolering av häktade personer med 51 procent under åren Strikta kriterier har införts som väger in åtgärdens nödvändighet och proportionalitet. Beslutet om isolering fattas av domstol. Även fallen av isolering som disciplinär åtgärd under avtjänande av fängelsestraff har minskat. 6. Personlig frihet Grundlagen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden. En person får frihetsberövas under maximalt 24 timmar utan prövning av domstol.

3 3 De danska reglerna för uppehållstillstånd genom familjeanknytning ingick i det paket av åtstramningar på asyloch invandringsområdet som infördes 2002 i samband med den nuvarande regeringens tillträde. Bland de nya krav som infördes för att en dansk ska kunna få sin make/maka till Danmark ingick bland annat att båda ska vara över 24 år och att paret ska kunna visa att deras samlade anknytning till Danmark är större än till något annat land. Efter kritik från en stark opinion som menade att dessa regler i alltför hög grad drabbade "vanliga danskar", införde regeringen under 2003 en lagändring som innebär att den som varit dansk medborgare i över 28 år undantas från anknytningskravet. 7. Straffrihet Det finns inga rapporter om att staten undgår att bestraffa brott begångna av företrädare för staten som till exempel poliser. 8. Yttrande och mediafrihet Yttrande- och mediafrihet är fastslagen i grundlagen. Danmark har i förhållande till befolkningsantalet ett stort antal högkvalitativa dagstidningar. Utbudet av övriga media är stort och brett. I Reportrar utan gränsers årliga rapport om pressfrihet i världens länder återfinns Danmark på första plats (World Wide Press Freedom Index 2005). Sverige återfinns på plats De politiska institutionerna Danmark är en konstitutionell monarki och parlamentarisk demokrati. Det danska politiska systemet kan karakteriseras som en stabil demokrati med ett väl etablerat flerpartisystem. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Grundlagen anger att alla medborgare bör ges möjlighet till arbete på villkor som kan trygga försörjningen. Grundlagen anger vidare att alla medborgare ska ha fri och lika tillgång till alla yrken. Arbetslösheten är låg i Danmark. Invandrare är dock särskilt utsatta för arbetslöshet. Den bristande integrationen av invandrare på den danska arbetsmarknaden är av danska regeringen identifierad som ett centralt politiskt och ekonomiskt problem. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Danmark har allmän sjukförsäkring. Alla medborgare har rätt till adekvat sjukvård och merparten av läkar- och sjukhusbesöken är gratis.

4 4 12. Rätten till utbildning Det danska utbildningssystemet är uppbyggt efter principen att alla invånare har rätt till offentligt finansierad utbildning. Universitetsutbildning är gratis, och det finns ett utvecklat studiemedelssystem med möjlighet till studielån. Andelen studerande vid högre utbildning fördelar sig lika mellan könen, och antalet kvinnliga forskarstuderande har ökat till cirka 40 procent. Andelen kvinnliga professorer är dock fortfarande mycket låg - under tio procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Grundlagen anger att den som inte har möjlighet att försörja sig själv eller bli försörjd av sina närstående har rätt till offentlig hjälp. Levnadsstandarden i Danmark är en av de högsta i världen. I UNDP:s senaste Human Development Index (2005) återfinns Danmark emellertid först på 14:e plats (Sverige på 6:e plats). OLIKA GRUPPERS SITUATION 14. Kvinnans ställning Danmark är ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta kvarstår liksom i andra jämförbara länder brister vad gäller lika lön för lika arbete, jämställd fördelning av ansvar för hem och barn samt lika representation i näringsliv och offentlig sektor. I Folketinget är 66 av de 179 ledamöterna kvinnor (cirka 37 procent). Regeringen består av fem kvinnor och 14 män. En särskild jämställdhetsnämnd inrättades år 2000 med uppdrag att som komplement till domstolsväsendet ta emot och behandla anmälningar om arbetsmarknadsrelaterad diskriminering på grund av kön. Nämnden har rättsligt mandat och kan tilldöma parterna skadestånd. Antalet förfrågningar till Jämställdhetsnämnden har successivt ökat. Under 2003 inkom 46 anmälningar och under st. Regeringen lade 2002 fram en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor. Fokus ligger på att hjälpa de utsatta och bryta våldspiralen, behandla våldsutövarna och skapa en offentlig debatt kring problemen. Människohandel är identifierat som ett växande problem av den danska regeringen. Lagstiftningen skärptes 2002, och människohandel kan nu ge upp till åtta års fängelse. Den danska regeringen presenterade 2002 en handlingsplan för bekämpning av människohandel, som dels syftar till att ge stöd till de utsatta kvinnorna, dels anger ett antal förebyggande åtgärder som

5 bland annat spridande av information till utsatta och allmänheten. Stor vikt läggs bland annat vid etablering av kontakt med myndigheter och enskilda organisationer i de drabbades hemländer för att kunna garantera att säkert återvändande för de som utsatts för människohandel. Den första domen där de tilltalade åtalades och dömdes för brottet människohandel avkunnades Domen anses ha stor principiell betydelse för framtida bedömningar. 15. Barnets rättigheter Danmark ratificerade FN:s barnkonvention Ett statligt råd, Børnerådet, inrättades 1994 med uppgift att arbeta för och uppmärksamma barns rättigheter. Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har kritiserat den under 2004 införda lagstiftningen som sänkte åldersgränsen från 18 år till 15 år för familjeåterförening av barn i Danmark, och pekade i sin rapport på att Barnkonventionen anger 18 år som åldersgränsen för barn. Möjligheten till föräldraledighet är väl utbyggd i Danmark, vad gäller såväl ersättningsnivåer som omfattning i tid. 16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa minoriteter, urbefolkningar med flera) Minoriteters rättigheter är skyddade i lag. Likaså finns lagstiftning mot diskriminering på grund av etnicitet. Den danska strafflagen innehåller vidare förbud mot rasistiska uttalanden. Rådet for Etniske Minoriteter tillsattes den 1 mars 2000 av regeringen. Rådet har till uppgift att vara rådgivare åt regeringen och föra de etniska minoriteternas talan i Danmark. Det består av 14 valda medlemmar ur de lokala integrationsråden från 35 av landets 275 kommuner. Även privata företag och organisationer har möjlighet att ta rådets kunskap i anspråk. Regeringen antog under 2003 en handlingsplan för att främja likabehandling och mångfald och för att bekämpa rasism. Åtgärderna inbegriper åtgärder inom områdena tillgång till utbildning och arbetsmarknad, språkträning och interaktion mellan olika grupper av den danska befolkningen. Sedan 2003 har det danska Institut for Menneskerettigheters mandat utvidgats så att det även utgör klagoinstans för etnisk diskriminering, med undantag för vissa fall av diskriminering på arbetsmarknaden som ska behandlas i ordinarie arbetsrättsliga institutioner. Klagoinstansen har ett brett mandat och kan behandla klagomål gällande diskriminering inom all offentlig och privat verksamhet. 5

6 De senaste åren har frågan om möjligheten att bygga moskéer och tempel liksom icke-kristna begravningsplatser diskuterats. Inga sådana finns ännu i Danmark. Enligt begravningslagen har den danska statskyrkan, Folkekirken, monopol på gravsättning i Danmark, men kyrkoministern har möjlighet att tillåta trossamfund utanför Folkekirken att anlägga egna begravningsplatser. För muslimer har alternativen hittills varit att begravas på en särskild muslimsk avdelning på de kristna kyrkogårdarna eller att låta sända kvarlevorna till eventuellt ursprungsland. Den första muslimska gravplatsen är nu under uppförande i Brøndby kommun utanför Köpenhamn och beräknas kunna tas i bruk under Grönland och Färöarna har en särskild status genom det så kallade hjemmestyret som etablerades 1979 respektive Genom en särskild hjemmestyrelov har de båda riksdelarna ett relativt omfattande självstyre inom ramen för den danska suveräniteten. Det finns en opinion för självständighet på både Grönland och Färöarna. Den danska regeringen motsätter sig inte principiellt en frigörelseprocess, utan har framhållit att det i första hand bör vara befolkningen själv på Färöarna respektive Grönland som ska besluta om de båda riksdelarnas framtid. Både Grönland och Färöarna har egna parlamentariska ombudsmän med mandat att behandla klagomål från medborgarna om att deras rättigheter kränkts. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Danmark införde som första land i världen 1989 möjligheten för homosexuella att ingå registrerat partnerskap. Det är också möjligt att få ett registrerat partnerskap välsignat av den danska statskyrkan, folkekirken. Det är inte tillåtet för registrerade partners att adoptera barn tillsammans, men adoption av styvbarn är möjlig sedan Statsminister Anders Fogh Rasmussen fick 2004 Landsforeningen for Bøsser og Lebiskes årliga pris för att "simma mot strömmen". Priset fick statsministern för sitt personliga - inte politiska - stöd till den kyrkliga välsignelsen av registrerade partnerskap. Den danska diskrimineringslagen inbegriper även diskriminering av personer på grund av sexuell läggning. 18. Flyktingars rättigheter Danmark har sedan 1990-talet tagit emot ett stort antal asylsökande. De administrativa rutinerna kring mottagningssystemet och asylproceduren är väl utvecklade. Danmark har sedan den nuvarande regeringens tillträde 2001 infört en rad åtstramningar i asyloch invandringslagstiftningen. Ändringarna omfattar 6

7 utöver regelverket för asylsökande även regler om familjeanknytning (se även avsnitt 6). Ändringarna avseende asylsökande inbegriper bland annat att begreppet de-facto-status avskaffats och att så kallad skyddsstatus i stället införts som begrepp. Uppehållstillstånd utifrån begreppet skyddsstatus kan ges till asylsökande som riskerar dödsstraff, tortyr eller annan starkt kränkande behandling, men som inte definieras som flykting enligt flyktingkonventionen. Därutöver har tidsperioden för att få permanent uppehållstillstånd höjts från tre till sju år, samtidigt som även övriga krav skärpts. Åtstramningarna i asyloch invandringspolitiken har lett till en kraftig minskning av antalet ansökningar om asyl och uppehållstillstånd genom familjeanknytning i Danmark. Under 2004 skärptes lagstiftningen vad gäller familjeåterförening ytterligare på så sätt att gränsen för familjeåterförening för barn sänktes från 18 år till 15 år (se ovan stycke 15). Det sociala skyddsnätet för flyktingar och invandrare skiljer sig från det som gäller för de flesta danska medborgare i så motto att den ordinarie danska socialbidragsnormen gäller endast för personer som vistats i Danmark sju av de senaste åtta åren. Europarådets MR-kommissarie rekommenderade i sin rapport från besöket i april 2004 den danska staten att överväga vissa av bestämmelserna i asyloch invandringslagstiftningen från Bland annat gällde detta den fastställda minimiåldern om 24 år för familjeåterförening, men även den ekonomiska garantin om drygt DKK och villkoret om fast anknytning till den danska arbetsmarknaden för beviljande av familjeåterförening. Kritiken har tagits allvarligt i Danmark och bland annat Institut for Menneskerettigheder har varnat regeringen för att lagstiftningen bryter mot den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Institutet pekar också på möjligheten att Europadomstolen kommer att kunna få det slutliga avgörandet när enskilda fall kommer att prövas. Den danska regeringen har deklarerat att den kommer att se över tillämpningen av reglerna om familjesammanföring, men att den danska lagstiftningen inte bryter mot några internationella förpliktelser eller konventioner. 19. Funktionshindrades situation Funktionshindrades rätt till likabehandling är fastlagd i dansk lag sedan Då inrättades även ett särskilt statligt center för likabehandling av funktionshindrade, med uppgift att informera, ge råd och påverka i frågor relaterade till funktionshindrades situation. Det är också centrets uppgift att sätta fokus på de områden och situationer där det ännu inte råder likabehandling. 7

8 8 ÖVRIGT 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter När Danmarks nuvarande regering tillträdde efter valet i november 2001 avsåg den inledningsvis lägga ned det internationellt välrenommerade dåvarande Dansk center för menneskerettigheter. Förslaget att lägga ner centret väckte en omfattande inrikespolitisk debatt och uppmärksammades även internationellt. Regeringens planer ändrades, och centret ingår sedan den 1 januari 2003, med ett i praktiken förstärkt mandat, som en självständig del i Dansk Center for Internationale Studier och Menneskerettigheter, en nyinrättad institution som under ett tak samlar forskning och opinionsbildning i utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiska frågor. Dess nya namn är Institut for Menneskerettigheter, och tanken är att det skall utgöra att danskt centrum för insamling av kunskap om mänskliga rättigheter i Danmark och internationellt. Institutets arbete omfattar forskning, information, utbildning och dokumentation om danska och internationella förhållanden. 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter Internationella insatser för mänskliga rättigheter genomförs inte i Danmark.