FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD"

Transkript

1 Goda råd till dig som söker asyl FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD UTGIVEN MED STÖD AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN i Sverige

2 Detta är FARR Goda råd ges ut av FARR, Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd. FARR är en ideell organisation. Den består av frivilligt arbetande grupper och enskilda medlemmar runt om i landet. En av FARR:s viktigaste uppgifter är att ge råd och stöd till dig som söker asyl. Som frivilligorganisation kan FARR inte ändra på lagen eller bestämma hur den ska tolkas. Däremot vill vi med Goda råd tala om vilka rättigheter du har när du söker asyl och vad du kan göra för att påverka ditt ärende. Goda råd till dig som söker asyl har tagits fram inom projektet»aktörer i ny asylprocess«. Projektet pågick under och var ett samarbete mellan FARR och Broderskapsrörelsen Sveriges kristna socialdemokrater, medfinansierat av Europeiska flyktingfonden. Denna tryckta utgåva färdigställdes i slutet av år För uppdaterad information, se FARR:s hemsida: Vi vill tacka alla som har bidragit till att få fram Goda råd. Ett särskilt varmt tack riktas till Sanna Vestin, Michael Williams, Emelia Frennmark, Ylva Sjölin och Asylgruppen i Malmö. Tack också till Cajsa Unnbom för redigering och layout, och till Maria Zerihoun för fotografier. FARR:s styrelse UTGIVNINGSÅR 2007 OMSLAGSFOTO STARFOTOGRAF / DREAMSTIME.COM

3 innehåll Vem har rätt att stanna i Sverige? 7 Flyktingar 7 Skyddsbehövande i övrigt 8 Barns skyddsbehov 9 Barns synnerligen ömmande omständigheter 9 Anhöriga 10 Asylprocessen 15 Diagram 15 Första instans: Migrationsverket 16 Ska din ansökan prövas i Sverige? 17 Din asylansökan ska prövas i ett annat Dublinland Om du måste resa till ett annat Dublinland 18 Snabbavvisning 20 Offentligt biträde 20 Asylansökan 22 Muntlig genomgång 23 Språktest 23 Rätt till tolk 24 Om du får avslag 24 Om du får permanent uppehållstillstånd 24 Om du får tidsbegränsat uppehållstillstånd 25 Om svenskt medborgarskap 25 Andra instans: Migrationsdomstolarna 26 Att överklaga 26 Att begära muntlig förhandling 26 Sekretess 27 Om du får avslag 27 Om du får bifall 27 Tredje instans: Migrationsöverdomstolen 29 Prövningstillstånd 29 Säkerhetsärenden 30 Om domstolen inte ändrar utvisningsbeslutet 30

4 Utvisning och verkställighet 31 Återvändandesamtal 31 Om ditt ärende lämnas över till polisen 32 När ett tidsbegränsat uppehållstillstånd går ut 34 Förvar 35 Anledningar till att du kan bli tagen i förvar 35 Tidsgränser 36 Juridisk hjälp 36 Din ansökan om uppehållstillstånd 36 Ambassadbesök och resehandlingar 37 Dina rättigheter på förvaret 37 Besök 37 Häkte 38 Att ställas under uppsikt 38 Barn i förvar 38 Verkställighetshinder att pröva nya skäl 39 Praktiska och medicinska verkställighetshinder 40 Verkställighetshinder på grund av nya skyddsbehov 40 Migrationsverkets prövning av verkställighetshinder 40 Bevis 42 Om du får en ny prövning 42 Om du nekas prövning 42 Barn och verkställighetshinder 43 När Sverige inte ger skydd 44 Kommittén mot tortyr, CAT 45 Europadomstolen, ECHR 45 Så ansöker du 46 Så kan du påverka ditt ärende 47 Berätta allt från början 47 Välj ditt offentliga biträde 47 Samarbeta med ditt biträde 48 Bidra med kunskap om det land du flytt från 48 Berätta i detalj om skälen till att du söker asyl 48

5 Vanliga skäl till avslag 50 Det är inte i Sverige som ditt ärende ska prövas 51 Du är inte trovärdig 51 Du riskerar inte allvarliga övergrepp 51 Du kan söka skydd hos myndigheterna i ditt hemland 51 Du kan flytta till en annan del av ditt hemland 51 Krisen i ditt hemland är inte en väpnad konflikt 51 Du har lämnat viktig information för sent 52 Det har blivit lugnare i ditt hemland 52 Dina skäl för att fly täcks inte av svensk lag 52 Du bedöms inte ha synnerligen ömmande omständigheter 52 Du har inte varit politiskt aktiv på tillräckligt hög nivå 52 Särskilda råd till kvinnor 53 Försök få ett ombud som kan kvinnors skäl 53 Lyft fram det politiska i det du gjort 53 Ta själv upp dina skäl 55 Berätta tidigt 55 Berätta i detalj 56 Berätta vid rätt tillfälle 56 Tala om varför du inte kan få skydd av staten 56 Om du vill be om en separat intervju 56 Om du behöver vittna mot människohandlare 57 Särskilda råd till dig som har varit tillsammans med någon av samma kön 58 Dölj inte din läggning 58 Berätta tidigt 58 Om du vill be om en separat intervju 60 Tala om varför du inte kan få skydd i hemlandet 60 Hjälp till med information om situationen i ditt hemland 60 Lev öppet 60 Om du blir tillsammans med någon i Sverige 61 Här kan du få hjälp 61 Särskilda råd till dig som har varit utsatt för tortyr eller sexuella övergrepp 62 Berätta om allt du har upplevt som kränkande 62 Berätta tidigt 62 Beskriv övergreppen i detalj 63

6 Få de fysiska skadorna dokumenterade 63 Få de psykiska skadorna dokumenterade 63 Sök hjälp på center för torterade flyktingar 64 Barns skäl 65 Vem räknas som barn? 65 Barnets rättigheter i lagen 65 Barn ska få chansen att berätta själva 65 Barn kan ha egna asylskäl 66 Ensamkommande barn 66 Dina rättigheter som asylsökande 69 Vård 69 Barn och vård 71 Utbildning 71 Arbete 72 Boende 72 Dagersättning 73 Dina rättigheter som gömd 74 Vård 74 Barn och vård 75 Utbildning 76 Arbete 76 Om du har blivit felaktigt bemött 77 Migrationsverkets sökandeombudsman 77 Justitieombudsmannen (JO) 77 Andra ombudsmän 77 Adresser 78 FARR och asylkommittéerna 78 Andra organisationer 79 Länkar 84 Bilagor 85 Dublinländer. EU/EES-länder 85 Så mycket får asylsökande i ersättning 85 Fullmakt för ombud 86

7 Vem har rätt att stanna i Sverige? Flyktingar Lagens definition av vem som är flykting bygger på artikel 1 i FN:s flyktingkonvention (Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning) från I den svenska Utlänningslagen står det så här:»med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting skall även anses en utlänning som är statslös och som av samma skäl som anges i första stycket befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare haft sin vanliga vistelseort, och inte kan eller på grund av fruktan inte vill återvända dit«. 4 kap 1 Du måste alltså riskera förföljelse av en eller flera av de här anledningarna, och vara mycket rädd för att återvända. Din rädsla måste kunna styrkas av oberoende källor. Det ska inte heller vara möjligt för dig att söka skydd någonstans i ditt hemland. GODA RÅD

8 Skyddsbehövande i övrigt Även om du inte passar in under paragrafen om flyktingar i lagen kan du ha rätt till uppehållstillstånd. Det finns också en paragraf om skyddsbehövande i övrigt, alltså de som behöver skydd trots att de inte räknas som flyktingar. De har också rätt till uppehållstillstånd. I lagen står det att en»skyddsbehövande i övrigt«är någon som: 1. känner välgrundad fruktan för att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller 2. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller 3. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. 4 kap 2 Samma sak gäller för statslösa personer, personer som inte är medborgare i något land. Men att en person är statslös räcker inte ensamt som skäl för att få asyl. Om man vill veta vilka situationer som kan räknas under de olika paragraferna kan man läsa vad regeringen skrev när lagen kom till. De kommentarerna kallas författningskommentarer. Enligt dem ska övergreppen som nämns i paragraf 2 (den om»svåra motsättningar«) vara av svår beskaffenhet. Det betyder att de måste vara allvarliga. Exempel på vad som kan räknas är:» repressalier, rättsövergrepp och trakasserier. Det kan röra sig om såväl godtyckliga som systematiska övergrepp som det till följd av maktförhållanden i landet inte finns möjlighet för den enskilde att skydda sig mot eller få rättelse för. Övergreppen behöver inte nödvändigtvis härröra från en myndighet utan kan lika väl ha begåtts av någon enskild aktör eller annan stat. Övergreppen kan ha formen av oproportionerligt straff, godtyckligt frihetsberövande, misshandel, sexuella övergrepp, social utstötning, yrkesförbud, social utstötning eller andra trakasserier när de är av stor svårighetsgrad men inte utgör tillräcklig grund för att medge skydd enligt flyktingparagrafen eller tortyrbestämmelsen i punkt 1. Övergreppen kan vara systematiska eller godtyckliga och förövaren kan vara både en stat eller en enskild individ mot vilken den enskilde inte har någon möjlighet att skydda sig eller få rättelse för.«proposition 1996/97:25, s. 274 GODA RÅD

9 Barns skyddsbehov Vad som är bäst för barnet ska vägas in i alla delar av asylprocessen. Det står i Utlänningslagen, i den så kallade portalparagrafen om barnets bästa. Asylsökande barn är alltså inte bara en del av sina föräldrars ansökan. Barnets egna skäl ska också prövas. läs mer på s. 63 under»barns skäl«. Man kan också få stanna i Sverige även om myndigheterna inte tycker att man behöver skydd. Det kan till exempel handla om att man är väldigt sjuk eller har bott i Sverige så länge att det är svårt att åka hem. Sådana skäl kallas i lagen för»synnerligen ömmande omständigheter«. Uppehållstillstånd får ges:»om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet«. 5 kap 6 När det gäller hälsotillstånd hur man mår så är reglerna mycket hårda. För det första måste din sjukdom vara så allvarlig att du riskerar att dö. Och även om du är så svårt sjuk kan du utvisas, om det finns vård i ditt hemland. Att du inte har råd med den vård du behöver eller till exempel inte kan ta dig till sjukhus räcker inte som skäl. Det är också svårt att få stanna på grund av anpassning till Sverige. Dina band till Sverige bedöms individuellt, det finns ingen regel som säger att alla som har bott här en viss tid får vara kvar. I lagens förarbeten kommentarer från bland annat regeringen och riksdagen när lagen formades står det att tiden, oavsett om man har varit i Sverige i månader eller år, inte spelar roll i sig om den inte har lett till särskild anknytning. Om man har varit utanför Sverige en period brukar bara tiden efter att man har kommit tillbaka räknas som vistelsetid. Den tredje punkten, situationen i hemlandet, förklarades inte när lagen kom till. Men så som punkten har tolkats har den kommit att betyda flera saker. Hit räknas bland annat praktiska hinder som gör att Sverige inte kan genomföra en utvisning (till exempel att hemlandet inte tar emot). Det kan också handla om att personen är utstött från sitt sociala sammanhang eller lider av trauma till följd av tortyr, liknande svåra upplevelser i hemlandet eller människohandel. Barns synnerligen ömmande omständigheter Precis som när det gäller skyddsbehov ska barnets egna skäl också prövas. Om barnet söker uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter så behöver barnets skäl inte vara av samma tyngd och allvar som för vuxna. Migrationsverket eller domstolen ska ta hänsyn till om barnet har bott länge i Sverige och om det i så GODA RÅD

10 fall har lett till en särskild anknytning. Det betyder ungefär att barnet känner sig mer hemma här än någon annanstans. Anknytningen till Sverige kan ha kommit till genom att barnen har anpassat sig till det svenska samhället, ofta genom att ha gått i en svensk skola. Men även när det gäller barns situation ska uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter bara ges i undantagsfall, det vill säga sällan. Det står inte heller någonstans vad som räknas som lång vistelsetid för barn. Barn kan i undantagsfall få uppehållstillstånd på grund av anknytning även om de har levt gömda. I lagens förarbeten står det att barns behov av vård kan ge uppehållstillstånd även om det inte handlar om en livshotande sjukdom. I de fallen ska myndigheterna även ta hänsyn till barnets framtida utveckling och livskvalitet. Om vården finns i hemlandet eller inte ska också spela in. Att vården är av bättre kvalitet i Sverige eller att den kostar mer i hemlandet anses inte vara tillräckliga skäl. Dessutom vägs skälen för uppehållstillstånd mot vad det kostar att ge barnet vård här. Om det skulle bli dyrt för Sverige kan det bli avslag. Anhöriga Får min familj komma till mig i Sverige? Den som är gift med någon som bor i Sverige har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige. Samma sak gäller en registrerad partner. Det betyder att om du har permanent uppehållstillstånd i Sverige har din partner och dina barn under 18 år rätt att flytta hit. Vissa villkor kan behöva uppfyllas. Om familjemedlemmarna är kvar i hemlandet kan de lämna in en anknytningsansökan vid närmaste svenska ambassad eller konsulat. Kan jag som asylsökande gifta mig i Sverige? Som asylsökande kan du gifta dig eller bli sambo (flytta ihop) med din partner i Sverige. Par av samma kön kan registrera partnerskap. Innan ni gifter er eller ingår partnerskap måste det göras en hindersprövning. Det betyder att man utreder om det finns några hinder, till exempel att någon av er redan är gift. Prövningen görs på det lokala skattekontoret och du behöver godkända ID-handlingar. Om du gifter dig enligt muslimsk sed bör du kontrollera hos Skatteverket att äktenskapet registrerats i Sverige. Hur ansöker jag om att få bo med min familj i Sverige? Om du vill söka uppehållstillstånd i Sverige på grund av din anknytning är regeln att detta ska göras från utlandet. Det innebär att din ansökan ska lämnas in vid en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat. Du behöver inte 10 GODA RÅD

11 åka till ditt hemland, utan kan vara i något annat land där du får bo medan du väntar på beslut. Det räcker inte att åka utomlands, lämna in ansökan och sedan komma tillbaka till Sverige för att vänta på besked. Du ska ha fått ja på din ansökan innan du får komma till Sverige. Om du fortfarande är asylsökande kan du eventuellt få uppehållstillstånd på grund av anknytningen utan att behöva lämna Sverige. Det kan till exempel handla om att separationen från ett barn annars kommer att bli allt för lång. Om du har hunnit få ett sista avslag på din ansökan om asyl är det svårare. Då behövs det ännu starkare skäl för att din anknytning ska prövas medan du är kvar i Sverige. Tolkningen av lagen kommer eventuellt att bli mer flexibel på den här punkten. Min partner kommer från ett EU-land och bor i Sverige. Har jag rätt att bo i Sverige? Ja. Om din make/maka/registrerade partner/sambo är medborgare i ett annat EU- eller EES-land och bor och försörjer sig i Sverige har du automatiskt rätt att bo här. Det kallas uppehållsrätt. Du behöver bara anmäla dig till Migrationsverket för att få ett uppehållskort. Det gäller även personer som har dubbla medborgarskap, om det ena är från ett EU-land. Du måste kunna visa upp ett giltigt pass. Se lista över EU/EES-länder, sid 83. Jag vill bo med min nya partner i Sverige men Migrationsverket vill pröva om vårt förhållande är på riktigt. Hur går det till? Om du varken är medborgare i Sverige eller något annat EU-land och saknar permanent uppehållstillstånd kan Migrationsverket besluta att utreda om det är ett så kallat seriöst menat förhållande. Det kallas seriositetsprövning. Migrationsverket kontrollerar också att inte någon av parterna är under 18 år. Det Migrationsverket tittar på är hur länge ni har känt varandra, om ni pratar ett gemensamt språk och vad ni känner till om varandra. Om Migrationsverket tror att det finns risk för att den ena partnern kommer att utsättas för våld eller allvarliga kränkningar i förhållandet kan det bli nej på ansökan. För att kunna se om det finns en sådan risk får Migrationsverket information från polisen, som har ett register över personer som är misstänkta eller dömda för brott. Får hela min familj flytta till mig i Sverige? Barn under arton år som har en eller båda föräldrarna bosatta i Sverige har rätt till uppehållstillstånd. Det krävs dock att barnet någon gång har bott med föräldern och att barnet inte har större anknytning till en förälder som bor i ett annat land. GODA RÅD 11

12 Ñ Barn kan ha egna asylskäl. FOTO amnesti nu

13 Föräldrar till barn som har kommit hit ensamma och fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande har också rätt att flytta till Sverige. Men det gäller inte om barnet fick stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter. I så fall kan Sverige tycka att familjen ska återförenas i hemlandet, eller i det land där föräldrarna har tillstånd att bo. Migrationsverket får även ge uppehållstillstånd till andra nära anhöriga till någon som har uppehållstillstånd i Sverige. Då gäller det dock att personerna levde tillsammans precis innan den som nu bor i Sverige lämnade hemlandet. Den ena parten måste också vara beroende av den andra. Beroendet kan vara ekonomiskt, känslomässigt och/eller socialt. Det måste ha funnits redan i hemlandet. Migrationsverket vill också veta om det finns andra familjemedlemmar i hemlandet eller något annat land. Om det är så kan Migrationsverket säga att den anhörige borde kunna få stöd av dem istället. Vem som är barn i lagens mening bedöms då Migrationsverket fattar sitt beslut. Det spelar alltså ingen roll hur gammal man var när ansökan lämnades in. Den som är 17 år när den ansöker om att få flytta till sin familj i Sverige ses som ett barn och får nästan garanterat uppehållstillstånd. Den som däremot hinner fylla 18 år innan det kommer ett beslut kommer att räknas som vuxen, och då blir reglerna hårdare. Även om Migrationsverket har sagt att de inte gärna skiljer syskon från varandra, har det hänt att yngre syskon har fått uppehållstillstånd i Sverige medan syskon över 18 år har fått nej. I ett sådant fall kan uppehållstillstånd sökas på grund av anknytning och hushållsgemenskap. Men då krävs ett fortsatt beroende och att man inte kan få stöd på annat sätt. GODA RÅD 13

14 Asylprocessen Migrationsverket Migrationsverket Migrations Migrations dom Avslag Beslutet ändras inte Migrationsdomstolen överprövar beslutet Avslag Överklagande Beslutet omprövas Bifall Ansökan Migrationsverket prövar ansökan Bifall Bifall

15 omstolen s domstolen domstolen Migrationsöverd Migrationsöverdomstolen Migrationsöverdomstolen Inget prövningstillstånd Inget prövningstillstånd avslagsbeslutet slås fast avslagsbeslutet slås fast Avslag Överklagande Överklagande Migrationsöverdomstolen Migrationsöverdomstolen Meddelar överväger överväger prövningstillstånd prövningstillstånd prövningstillstånd - r Bifall GODA RÅD 15

16 Första instans: Migrationsverket När du söker asyl i Sverige är det Migrationsverket du träffar först. Det är den myndighet som bestämmer vem som ska få uppehållstillstånd i landet. Du bör söka asyl så fort som möjligt efter det att du har kommit till Sverige, helst samma dag. Annars kan Migrationsverket tro att du ljuger, och att du inte behöver skydd. När du kommer till Sveriges gräns (flygplatser räknas också) kan du säga att du vill söka asyl. Då får du komma till någon av Migrationsverkets ansökningsenheter. De finns till exempel i Göteborg, Malmö och Solna (i Stockholm). Ansökningsenheterna tar emot din asylansökan och tar fingeravtryck och foto på dig. De prövar också om du har rätt till det ekonomiska bidrag som asylsökande kan få om de inte har egna pengar. Vid den här första utredningen frågar Migrationsverket bara lite om varför du söker asyl i Sverige. Det handläggaren vill veta vid detta första möte är ditt namn, födelsedatum, medborgarskap och språk. Migrationsverket frågar också om din hälsa och undrar om du vill göra en frivillig hälsokontroll. Den kan du tacka ja till. Du kommer att få lämna ifrån dig ditt hemlandspass om du har ett sådant. Om inte kommer Migrationsverket att be om andra ID-handlingar, som ID-kort, körkort, militärbok, militärkort eller födelsebevis. Du kan få frågan om att göra språkanalys redan vid första tillfället. En språkanalys gör Migrationsverket för att se om du verkligen kommer från den plats du säger att du kommer ifrån. Analysen går ut på 16 GODA RÅD

17 att du får prata medan din röst spelas in. Sedan lyssnar en språkexpert på bandet och bedömer var din dialekt hör hemma. När du sökt asyl får du ett ID-kort som kallas LMA-kort. LMA står för Lagen om mottagande av asylsökande. Du kommer sedan att erbjudas boende. Om du inte har egna pengar har du rätt till dagersättning, ett bidrag för asylsökande. Vuxna får 71 kr per dag och barn får kr per dag. se tabell på s. 83. Ska din ansökan prövas i Sverige? Vid den första kontakten med Migrationsverket får du flera frågor om resan till Sverige. Handläggaren vill veta när du lämnade ditt hemland, vilken plats du reste från och hur du tog dig till Sverige. Han eller hon kommer att fråga om du har varit i andra länder innan du kom hit. Migrationsverket vill också veta om du har biljetterna för resan till Sverige. Sedan utreder Migrationsverket om din asylansökan ska prövas här eller i ett annat land. Du kan nämligen inte välja själv var du vill söka asyl. Sverige, de andra EU-länderna och Island och Norge har regler kring detta. Överenskommelsen kallas Dublinförordningen och de länder som har skrivit under den kallas Dublinländer. Tanken är att du bara ska söka asyl i ett av dessa länder. Din asylansökan ska prövas i ett annat Dublinland om du redan har sökt asyl i det landet. om någon i din familj bor där. Som familj räknas den man är gift med, eller ens partner, och barn under 18 år. Personen ska ha flyktingstatus eller vänta på ett första beslut om asyl. Av den här anledningen skickas du bara om du själv vill det. om du har uppehållstillstånd i det andra landet, och detta inte har gått ut för mer än två år sedan. om du har ett visum dit, och det inte har gått ut för mer än sex månader sedan. om det kan visas att du har rest in utan tillstånd där för mindre än ett år sedan. om det kan visas att du vistats där i minst fem månader. om du har rest in där utan att behöva visum. Men om du inte behöver visum för att resa till Sverige heller gäller inte den här regeln. GODA RÅD 17

18 Kriterierna prövas i den ordning de står. Förhållandena bedöms som de var den dag man lämnade in ansökan. Är inget av dessa kriterier uppfyllt så ska ansökan prövas i Sverige. Reglerna om uppehållstillstånd och visum gäller även om man har använt falsk identitet eller falska handlingar för att skaffa dokumenten. Om familjemedlemmar har sökt asyl samtidigt i olika länder så har det land där de flesta familjemedlemmarna finns ansvaret för hela familjen. Är de lika många så gäller det land där den äldsta familjemedlemmen finns. Ensamkommande barn ska få söka asyl i det land där de första gången lämnar in en ansökan, om de inte har vårdnadshavare i ett annat Dublinland och det är till deras bästa att få söka där. Om ditt ärende ska prövas i Sverige så flyttas det över till någon av Migrationsverkets asylprövningsenheter. De finns i Solna, Göteborg, Malmö, Uppsala, Gävle och Boden. Det finns även en jouröppen enhet vid Arlanda. Om du måste resa till ett annat Dublinland Om din asylansökan ska prövas i ett annat Dublinland lämnas ditt ärende över till en av Migrationsverkets Dublinenheter i Solna, Göteborg eller Malmö. De kallar dig till samtal för att förbereda din resa. Hur kan Migrationsverket veta var jag har varit eller vilket land som har gett mig visum? För att ingen ska söka asyl i ett annat land än det Dublinländerna vill, eller prova i ett annat Dublinland om de får avslag i det första, måste alla asylsökande över 14 år lämna fingeravtryck. Fingeravtrycken lagras sedan i EU:s dataregister EURODAC. Alla EU-länder samt Norge och Island kan titta i den databasen och om du har sökt eller fått asyl i ett av länderna syns det. Migrationsverket kommer då att försöka få dig att åka tillbaka dit. (Har du sökt asyl och lämnat fingeravtryck innan den 15 januari 2003 så ser Migrationsverket inte automatiskt dina fingeravtryck i databasen.) Hittar Migrationsverket bevis som innebär att du ska skickas till ett annat Dublinland så får du veta det. Du får också en chans att säga något. Om Migrationsverket beslutar att du ska skickas till det ansvariga Dublinlandet så kan du överklaga det på ditt eget språk till Migrationsdomstolen. Överklagandet ska vara gjort inom 21 dagar efter det att du fick beslutet. Men du har inte rätt att stanna i Sverige medan Migrationsdomstolen prövar saken. Det är inte heller dina asylskäl som prövas då, utan frågan om vilket land som ska titta på dem. 18 GODA RÅD

19 Måste Sverige följa Dublinförordningen? Nej. Varje land får pröva en persons asylskäl om det vill. I praktiken görs det dock väldigt få undantag eftersom Sverige utgår ifrån att alla EU-länder följer Genèvekonventionen, det vill säga att flyktingar behandlas rättvist oavsett vart de kommer. När slutar ett Dublinbeslut att gälla? När det ansvariga Dublinlandet går med på att ta emot en asylsökande kallas det en accept. När den accepten har kommit måste Sverige överföra det vill säga skicka personen inom sex månader. Tar det längre tid så blir det Sveriges ansvar att pröva ärendet. Men då krävs det att det är staten som rår för att personen inte kunnat skickas i tid. Tänk också på att Sverige alltid kan begära anstånd (mer tid) från det andra landet. Ibland kan överföringen inte göras eftersom den asylsökande är frihetsberövad, till exempel sitter i fängelse. Då går ansvaret för att pröva fallet över till Sverige efter 12 månader. Om den asylsökande inte kan skickas på grund av att han eller hon gömmer sig går ansvaret över till Sverige 18 månader efter det andra Dublinlandets accept. Om en asylsökande som fått ett Dublinbeslut lämnar Dublinområdet i mer än tre månader kan han eller hon på nytt söka asyl i vilket Dublinland som helst. Observera att du måste bevisa med äkta handlingar att du verkligen befunnit dig utanför Dublinområdet mer än tre månader. Beviskraven är mycket hårda. Du ska inte ha kunnat söka asyl i landet du varit i. Om det skulle finnas ett asylsystem där ska det anses brista i rättssäkerhet av till exempel UNHCR. Om du får ett beslut om inhibition i ditt Dublinärende räknas tidsfristerna från den tidpunkten. Inhibition betyder att beslutet inte verkställs så länge ärendet prövas i domstol. Hur behandlas asylsökande i andra Dublinländer? Asylsökande behandlas olika i olika Dublinländer. Det som kan skilja sig är vilka rättigheter man har (till exempel om man har rätt till juridiskt biträde), hur asylprocessen ser ut och vem som får uppehållstillstånd. Alla Dublinländer har dock lovat att följa FN:s Genèvekonvention. Ta reda på vilka regler som gäller i det land du ska till genom att titta på FARR kan ibland hjälpa till genom att ta kontakt med frivilligorganisationer i andra länder som kan ge stöd och råd i asylprocessen. Se även Adresser längst bak. GODA RÅD 19

20 Snabbavvisning Migrationsverket kan bedöma att din asylansökan är»uppenbart ogrundad«att du inte behöver skydd. Det kan handla om att du är medborgare i ett EU-land eller ett annat land som anses säkert (det vill säga där det inte anses förekomma några allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna) eller att Migrationsverket tycker att det är uppenbart att du inte har asylskäl. Om din asylansökan anses vara uppenbart ogrundad kan Migrationsverket fatta ett beslut om»avvisning med omedelbar verkställighet«. Det betyder att du ska skickas från Sverige och att du inte får stanna kvar för att överklaga. Ett sådant beslut fattas inom tre månader efter att du sökt asyl. Du kan alltså överklaga ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet, men du har inte rätt att vänta här medan domstolen tittar på din överklagan om inte domstolen ger inhibition. Alla som söker asyl har rätt att prata med sin beslutsfattare på Migrationsverket åtminstone en gång. Enligt ett beslut från Migrationsöverdomstolen (UM607-06) får Migrationsverket inte besluta om av- eller utvisning utan att ha intervjuat den asylsökande. Beslutet gäller även för Dublinärenden. Offentligt biträde De flesta asylsökande har rätt till ett offentligt biträde. Det är en jurist som hjälper dig med din asylansökan och företräder dig inför Migrationsverket. Du behöver inte betala någonting för det; biträdets lön betalas av Migrationsverket. Du får inget offentligt biträde om Migrationsverket betraktar det som uppenbart att du kommer att få uppehållstillstånd. om din asylansökan inte ska prövas i Sverige. om Migrationsverket tycker att din ansökan är»uppenbart ogrundad«. Alla andra asylsökande får ett offentligt biträde. Om du inte får ett offentligt biträde kan du överklaga det beslutet. Du kan önska vem du vill ha som biträde när du träffar Migrationsverket för första gången. Det kan vara viktigt att personen är intresserad av asylfrågor och har jobbat med dem tidigare. Om du ansöker om ett visst biträde ska Migrationsverket godkänna det om det inte finns särskilda skäl, som att biträdet bor för långt bort från dig. För kvinnor som söker asyl kan det vara bra att representeras av någon som kan visa att han eller hon har jobbat med kvinnors asylskäl förut. 20 GODA RÅD

21 FOTO cajsa unnbom Ñ När du söker asyl i Sverige är det Migrationsverket du träffar först.

22 Kan jag byta offentligt biträde? Det kan vara svårt att få byta offentligt biträde. Men om du har särskilda skäl, som att det har uppstått en allvarlig konflikt mellan er, kan Migrationsverket låta dig byta offentligt biträde. Om du bor närmare det nya ombudet kan du ta upp det som ett skäl. Vill Migrationsverket inte låta dig byta biträde kan det beslutet överklagas till Migrationsdomstolen. Om det blir nej även i domstolen kan du byta biträde ändå, men då blir du tvungen att betala hans eller hennes lön själv. Du har också rätt att låta någon annan än ditt biträde tala för dig och driva din sak. En sådan person kallas för ombud. Allt som behövs är att du ger en fullmakt det vill säga ett skriftligt tillstånd till den personen. (På s. X finns ett exempel på hur en sådan fullmakt kan se ut.) Ett sådant ombud kan ta kontakt med myndigheter och advokater för att få information om och agera i ditt ärende. Vem som helst kan vara ombud, exempelvis medlemmar i vissa intresseorganisationer, släktingar eller vänner. Ditt ombud bör ha ett nära samarbete med ditt biträde och inte agera utan att biträdet informeras i förväg. Asylansökan Tillsammans med ditt biträde och en tolk kommer du att gå igenom skälen till varför du söker asyl. Sedan lämnar ditt biträde in en skriftlig inlaga det vill säga en ansökan på papper till Migrationsverket. I den ska alla dina skäl och allt det du vill säga stå. Om du söker tillsammans med din familj ska ansökan också ta upp deras skäl. Biträdet kommer också att skicka in bevis som du har lämnat för att styrka det du berättat. Din identitet ska så långt som möjligt vara utredd. Det är viktigt att försöka skaffa fram identitetshandlingar från hemlandet. Det ska vara originalhandlingar, helst med foto. Om du har flytt ditt land med falskt namn och falska handlingar ska du förklara varför Biträdet bör begära att det ska hållas en muntlig genomgång, det vill säga ett möte där du pratar igenom ansökan med Migrationsverkets handläggare, biträdet och tolken. Om Migrationsverkets handläggare tycker att biträdet har missat saker i sin inlaga kan han eller hon be biträdet om mer information vid det tillfället eller innan ni ses. Handläggaren kan ställa frågor om det är något som är oklart, och det blir mindre risk för missförstånd. Det är mycket viktigt att ditt biträde får veta allt om vad som har hänt dig och varför du behöver skydd. Om du berättar saker senare som du hade kunnat berätta om redan 22 GODA RÅD

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

FLYKTINGGRUPPERNAS RIKSRÅD - FARR

FLYKTINGGRUPPERNAS RIKSRÅD - FARR GODA RÅD v.3 110613 Goda Råd till dig som söker asyl i Sverige FLYKTINGGRUPPERNAS RIKSRÅD - FARR UTGIVEN MED STÖD AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN Detta är FARR Goda råd ges ut av FARR, Flyktinggruppernas

Läs mer

Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut

Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut Asylansökan hos Migrationsverket En asylansökan ska göras inom Sveriges gränser, ansökningsenheter i Norrköping, Malmö, Gävle, Flen,Boden, Göteborg och

Läs mer

FLYKTINGGRUPPERNAS RIKSRÅD - FARR

FLYKTINGGRUPPERNAS RIKSRÅD - FARR GODA RÅD v.3.1 121012 Goda Råd till dig som söker asyl i Sverige FLYKTINGGRUPPERNAS RIKSRÅD - FARR UTGIVEN MED STÖD AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN Detta är FARR Goda råd ges ut av FARR, Flyktinggruppernas

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring.

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Beviljade uppehålls

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad

Läs mer

Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl.

Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl. 2 (8) Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl. Som skäl för sin ansökan har bland annat uppgett följande. Han är palestinier från Västbanken. Han lämnade

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2016:1243 Utkom från trycket den 16 december 2016 utfärdad den 8 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2016:753 Utkom från trycket den 30 juni 2016 utfärdad den 22 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Mars Mottagande av asylsökande

Mars Mottagande av asylsökande Mars 2016 Mottagande av asylsökande Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige. Prövar asylansökningar. Ansvarar för boendet.

Läs mer

Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet december 2015 1 Promemoria Ändring av bestämmelserna

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-06-23 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 9778-14 1 KLAGANDE Polismyndigheten Box 1804 701 18 Örebro MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborg; migrationsdomstolens

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 Målnummer: UM8098-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-06-22 Rubrik: Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till

Läs mer

Utlänningsrätt 29 mars 2011

Utlänningsrätt 29 mars 2011 Utlänningsrätt 29 mars 2011 Rebecca Stern Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt Politiken och juridiken ligger nära varandra på utlänningsrättens område diskussion om

Läs mer

DOM 2010-10-22 Meddelad i Göteborg

DOM 2010-10-22 Meddelad i Göteborg DOM 2010-10-22 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 2379-10 Enhet 1:5 Sida 1 1 (5) KLAGANDE Kamal Ismail Rashid, 19410701 Ombud och offentligt biträde: Advokat Petter Aasheim Advokatfirman Ahlstedt Box 11017

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5 Målnummer: UM409-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-03-27 Rubrik: Fråga om det föreligger synnerliga skäl för att göra undantag från huvudregeln

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-02-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3616-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen, dom den 25 april 2013 i mål

Läs mer

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt:

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: GRUND FÖR BOSÄTTNING För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: Medborgare från annat än EU- och EES-land måste ansöka

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Återkallelse av uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Återkallelse av uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (8) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 21

Läs mer

Rättsavdelningen SR 37/2015. förordnande av offentligt biträde i asylärenden. En behovsprövning ska göras från fall till fall.

Rättsavdelningen SR 37/2015. förordnande av offentligt biträde i asylärenden. En behovsprövning ska göras från fall till fall. Bfd22 080929 1(4) Rättsavdelningen 2015-09-30 SR 37/2015 Rättslig kommentar angående förordnande av offentligt biträde i asylärenden 1. Sammanfattning Som huvudregel ska offentligt biträde förordnas så

Läs mer

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att December 2015 Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att ansvara för boendet försöjning ansvara för förvarsverksamheten bistå vid återvändande till hemlandet. Vilka asylsökande får

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 12

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

BESLUT Meddelat i Stockholm

BESLUT Meddelat i Stockholm BESLUT 2011-12-05 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 4647-11 1 KLAGANDE 1. 2. Ombud och offentligt biträde för båda: Jur.kand. MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen,

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 Målnummer: UM3524-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: Lagrum: En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande

Läs mer

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Kommittédirektiv Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Dir. 2016:92 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet

Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet Ds 2015:37 Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon:

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:44

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:44 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:44 Målnummer: UM2184-07 Avdelning: 5 Avgörandedatum: 2007-07-26 Rubrik: I ett mål rörande uppehållstillstånd är migrationsdomstol ansvarig som handläggande

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:9

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:9 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:9 Målnummer: UM9681-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-11 Rubrik: Om det finns ett land som uppfyller kriterierna för ett s.k. säkert tredjeland

Läs mer

Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2017:6

Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2017:6 1 (6) Rättsavdelningen 2017-03-24 SR 07/2017 Rättslig kommentar angående Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2017:6 Bakgrund Migrationsöverdomstolen meddelade den 17 mars 2017 dom i mål UM 911-16 (MIG

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 2013-04-15 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 10344-12 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens

Läs mer

KLAGANDE Sarab Bashar Sinhareeb Sinhareeb, 19890518. ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-05-08, se bilaga l Dnr 11-194848

KLAGANDE Sarab Bashar Sinhareeb Sinhareeb, 19890518. ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-05-08, se bilaga l Dnr 11-194848 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM 2010-05-05 UM11701-10 Migrationsdomstolen Meddelad! Enhet 22 Stockholm Sida l (3) KLAGANDE Sarab Bashar Sinhareeb Sinhareeb, 19890518 Ombud: Advokat Michel Barmoro

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:19

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:19 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:19 Målnummer: UM2929-15 UM2930-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-07 Rubrik: En ansökan om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl får inte

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. 2006:78 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Guide till Migration i siffror

Guide till Migration i siffror Guide till Migration i siffror april 2015 Delmi tillhandahåller såväl svensk som global statistik om internationell migration på sin hemsida (www.delmi.se/migration-i-siffror). Syftet är att presentera

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Checklista ensamkommande barn

Checklista ensamkommande barn Checklista ensamkommande barn Du bevakar barnets rätt mot myndigheter, förvaltar dess tillgångar och ser till att barnet får den dagliga vård och omsorg som det behöver under asylprocessen. Sammanfattningsvis

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:8 Målnummer: UM1737-08 Avdelning: 8 Avgörandedatum: 2009-01-20 Rubrik: Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 utlänningslagen har inte

Läs mer

BESLUT Meddelat i Stockholm

BESLUT Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2016-03-18 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 425-16 1 KLAGANDE OCH MOTPART Polismyndigheten MOTPART OCH KLAGANDE Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens

Läs mer

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8)

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8) 2 (8) Det är av flera anledningar viktigt att försöka klargöra identiteten tidigt i asylprocessen. Vi bör därför informera den asylsökande om vikten av att han eller hon styrker sin identitet genom att

Läs mer

Regeringens proposition 2016/17:17

Regeringens proposition 2016/17:17 Regeringens proposition 2016/17:17 Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet Prop. 2016/17:17 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 oktober 2016 Stefan Löfven

Läs mer

DOM. -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka

DOM. -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm Sida l (9) Mål nr UM 1436-07 KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka Ombud och offentligt biträde: Advokaten Christina Sebelius-Frost

Läs mer

Regeringens proposition 2016/17:133

Regeringens proposition 2016/17:133 Regeringens proposition 2016/17:133 Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå Prop. 2016/17:133 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet.

Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet. Lagrådsremiss Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den Beatrice Ask Ingela Fridström (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss

Utkast till lagrådsremiss Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm Klicka här för att ange datum. Klicka här för att ange namnundersktift1.

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm DOM 2010-05-27 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 14294-10 Enhet 20 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-12-17 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 623-15 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens dom den 19 december 2014

Läs mer

Ensamkommande barn i asylprocessen Stockholm

Ensamkommande barn i asylprocessen Stockholm Ensamkommande barn i asylprocessen Stockholm 2017-05-05 Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar Gratis juridisk rådgivning Uppdrag som offentligt biträde Driver processer nationellt och internationellt

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) KLAGANDE 1. 2. 3. 4. 5. Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,

Läs mer

Rättsavdelningen SR 16/2015

Rättsavdelningen SR 16/2015 BFD12 080926 1 (7) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 16/2015 Rättslig kommentar angående när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd

Läs mer

KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614. Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan l 702 11 Örebro

KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614. Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan l 702 11 Örebro T^fTN/T Mål nr UM 1836-14 I STOCKHOLM \J\JNL OQJ5 "01" O 2 Avdelning 01 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614 Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 Målnummer: UM6351-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-01-04 Rubrik: Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i en asylsökandes

Läs mer

BESLUT Meddelat i Stockholm

BESLUT Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN Migrationsöverdomstolen Avdelning 04 BESLUT 2011-02-01 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 7568-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde genom substitution: ÖVERKLAGAT

Läs mer

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa)

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa) Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa) Begrepps förklaring Asylsökande En person som benämns asylsökande har kommit till Sverige

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2011-10-13 UM 2059-11 Migrationsdomstolen, Avd 6 Meddelad i Noah Tunbjer Malmö Sida l (4) KLAGANDE Abdul Husseini, 19900629 Ombud och offentligt biträde: Jur.kand.

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten till Sverige

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

DOM. , född SAKEN Uppehållstillstånd MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

DOM. , född SAKEN Uppehållstillstånd MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Ombud:, född 1950 MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den 30 januari

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2010-10-21 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1346-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: Advokaten ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,

Läs mer

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11)

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Bfd22 080929 1 (5) Rättslig styrning 2013-06-26 RCI 12/2013 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Möjligheten att bevilja ny

Läs mer

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SN/2015:242 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv

Läs mer

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter ASYLRATT, KON OCH POLITIK En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter Maria Bexelius Rådgivningsbyrån for asylsokande och flyktingar INNEHÅLL FORORD 9 KAPITEL 1. INLEDNING 11 Viktiga begrepp,

Läs mer

DOM 2011-07-01 Meddelad i Malmö

DOM 2011-07-01 Meddelad i Malmö FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Migrationsdomstolen Avd 5 Marita Ekdahl DOM 2011-07-01 Meddelad i Malmö Mål nr UM 1042-11 1 KLAGANDE Rukiye Özdemir, 910722- Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Maria Stål

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (11) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 24

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress: född 9204 medborgare i Afghanistan Språk: persiska/dari Beslut Migrationsverket beslutar

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2011-03-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 173-10 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 7 december 2009 i mål nr

Läs mer

UTLÄNNINGS- OCH PASSBESTÄMMELSER

UTLÄNNINGS- OCH PASSBESTÄMMELSER UTLÄNNINGS- OCH PASSBESTÄMMELSER 1 Utlänningslagen m.m. Utlänningslag 1 kap. [4301] Utlänningslag (2005:716) 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser Lagens innehåll 1 [4301]

Läs mer

Stockholm den 13 maj 2005 R-2005/0478. Till Utrikesdepartementet UD2005/8587/MAP

Stockholm den 13 maj 2005 R-2005/0478. Till Utrikesdepartementet UD2005/8587/MAP R-2005/0478 Stockholm den 13 maj 2005 Till Utrikesdepartementet UD2005/8587/MAP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tidsbegränsat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige; SFS 2017:352 Utkom från trycket den 16 maj 2017 utfärdad den

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Advokat Ove Behrens Behrens Advokatbyrå AB Hornsgatan 92 11821 Stockholm

Ombud och offentligt biträde: Advokat Ove Behrens Behrens Advokatbyrå AB Hornsgatan 92 11821 Stockholm FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2010-11 -02 UM 480-10 Migrationsdomstolen Avd 5 Meddelad i Anna Kask Malmö Sida l (5) KLAGANDE Doron Korbanov, 870425- Ombud och offentligt biträde: Advokat Ove Behrens

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-04-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5753-12 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 12 juni 2012

Läs mer

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 795-12 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

övergångsbestämmelsen i tillfälliga lagen

övergångsbestämmelsen i tillfälliga lagen Bfd12 20141107 1 (11) Rättsavdelningen 2016-12-12 SR 60/2016 I detta styrdokument finns även hänvisningar av relevans för lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd

Läs mer

Vem är ensamkommande?

Vem är ensamkommande? Ensamkommande barn Vem är ensamkommande? Under 18 år. Ansökt om asyl Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsten till Sverige. Övergivet barn. Statistik 2015 Asylsökande ensamkommande barn 2015 AFGHANISTAN

Läs mer

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Lektion 26 SCIC 28/03/2014 TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Besök mellan 10:00 11:00 av... Ur mitt brev till Catrine: Mina frågor: A. Rädda barnen kritiska till asylregler

Läs mer

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden

Läs mer

BESLUT. MOTPART Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga A. Ombud och offentligt biträde: MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS BESLUT

BESLUT. MOTPART Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga A. Ombud och offentligt biträde: MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS BESLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 BESLUT Meddelat i Stockholm Sida 1 (11) Mål nr UM 687-08 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga A Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN (Only available in Swedish, 2006-11-15) Rubrik: Utlänningslag (2005:716) Utfärdad: 2005-09-29 Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:946 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner

Läs mer