FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD"

Transkript

1 Goda råd till dig som söker asyl FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD UTGIVEN MED STÖD AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN i Sverige

2 Detta är FARR Goda råd ges ut av FARR, Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd. FARR är en ideell organisation. Den består av frivilligt arbetande grupper och enskilda medlemmar runt om i landet. En av FARR:s viktigaste uppgifter är att ge råd och stöd till dig som söker asyl. Som frivilligorganisation kan FARR inte ändra på lagen eller bestämma hur den ska tolkas. Däremot vill vi med Goda råd tala om vilka rättigheter du har när du söker asyl och vad du kan göra för att påverka ditt ärende. Goda råd till dig som söker asyl har tagits fram inom projektet»aktörer i ny asylprocess«. Projektet pågick under och var ett samarbete mellan FARR och Broderskapsrörelsen Sveriges kristna socialdemokrater, medfinansierat av Europeiska flyktingfonden. Denna tryckta utgåva färdigställdes i slutet av år För uppdaterad information, se FARR:s hemsida: Vi vill tacka alla som har bidragit till att få fram Goda råd. Ett särskilt varmt tack riktas till Sanna Vestin, Michael Williams, Emelia Frennmark, Ylva Sjölin och Asylgruppen i Malmö. Tack också till Cajsa Unnbom för redigering och layout, och till Maria Zerihoun för fotografier. FARR:s styrelse UTGIVNINGSÅR 2007 OMSLAGSFOTO STARFOTOGRAF / DREAMSTIME.COM

3 innehåll Vem har rätt att stanna i Sverige? 7 Flyktingar 7 Skyddsbehövande i övrigt 8 Barns skyddsbehov 9 Barns synnerligen ömmande omständigheter 9 Anhöriga 10 Asylprocessen 15 Diagram 15 Första instans: Migrationsverket 16 Ska din ansökan prövas i Sverige? 17 Din asylansökan ska prövas i ett annat Dublinland Om du måste resa till ett annat Dublinland 18 Snabbavvisning 20 Offentligt biträde 20 Asylansökan 22 Muntlig genomgång 23 Språktest 23 Rätt till tolk 24 Om du får avslag 24 Om du får permanent uppehållstillstånd 24 Om du får tidsbegränsat uppehållstillstånd 25 Om svenskt medborgarskap 25 Andra instans: Migrationsdomstolarna 26 Att överklaga 26 Att begära muntlig förhandling 26 Sekretess 27 Om du får avslag 27 Om du får bifall 27 Tredje instans: Migrationsöverdomstolen 29 Prövningstillstånd 29 Säkerhetsärenden 30 Om domstolen inte ändrar utvisningsbeslutet 30

4 Utvisning och verkställighet 31 Återvändandesamtal 31 Om ditt ärende lämnas över till polisen 32 När ett tidsbegränsat uppehållstillstånd går ut 34 Förvar 35 Anledningar till att du kan bli tagen i förvar 35 Tidsgränser 36 Juridisk hjälp 36 Din ansökan om uppehållstillstånd 36 Ambassadbesök och resehandlingar 37 Dina rättigheter på förvaret 37 Besök 37 Häkte 38 Att ställas under uppsikt 38 Barn i förvar 38 Verkställighetshinder att pröva nya skäl 39 Praktiska och medicinska verkställighetshinder 40 Verkställighetshinder på grund av nya skyddsbehov 40 Migrationsverkets prövning av verkställighetshinder 40 Bevis 42 Om du får en ny prövning 42 Om du nekas prövning 42 Barn och verkställighetshinder 43 När Sverige inte ger skydd 44 Kommittén mot tortyr, CAT 45 Europadomstolen, ECHR 45 Så ansöker du 46 Så kan du påverka ditt ärende 47 Berätta allt från början 47 Välj ditt offentliga biträde 47 Samarbeta med ditt biträde 48 Bidra med kunskap om det land du flytt från 48 Berätta i detalj om skälen till att du söker asyl 48

5 Vanliga skäl till avslag 50 Det är inte i Sverige som ditt ärende ska prövas 51 Du är inte trovärdig 51 Du riskerar inte allvarliga övergrepp 51 Du kan söka skydd hos myndigheterna i ditt hemland 51 Du kan flytta till en annan del av ditt hemland 51 Krisen i ditt hemland är inte en väpnad konflikt 51 Du har lämnat viktig information för sent 52 Det har blivit lugnare i ditt hemland 52 Dina skäl för att fly täcks inte av svensk lag 52 Du bedöms inte ha synnerligen ömmande omständigheter 52 Du har inte varit politiskt aktiv på tillräckligt hög nivå 52 Särskilda råd till kvinnor 53 Försök få ett ombud som kan kvinnors skäl 53 Lyft fram det politiska i det du gjort 53 Ta själv upp dina skäl 55 Berätta tidigt 55 Berätta i detalj 56 Berätta vid rätt tillfälle 56 Tala om varför du inte kan få skydd av staten 56 Om du vill be om en separat intervju 56 Om du behöver vittna mot människohandlare 57 Särskilda råd till dig som har varit tillsammans med någon av samma kön 58 Dölj inte din läggning 58 Berätta tidigt 58 Om du vill be om en separat intervju 60 Tala om varför du inte kan få skydd i hemlandet 60 Hjälp till med information om situationen i ditt hemland 60 Lev öppet 60 Om du blir tillsammans med någon i Sverige 61 Här kan du få hjälp 61 Särskilda råd till dig som har varit utsatt för tortyr eller sexuella övergrepp 62 Berätta om allt du har upplevt som kränkande 62 Berätta tidigt 62 Beskriv övergreppen i detalj 63

6 Få de fysiska skadorna dokumenterade 63 Få de psykiska skadorna dokumenterade 63 Sök hjälp på center för torterade flyktingar 64 Barns skäl 65 Vem räknas som barn? 65 Barnets rättigheter i lagen 65 Barn ska få chansen att berätta själva 65 Barn kan ha egna asylskäl 66 Ensamkommande barn 66 Dina rättigheter som asylsökande 69 Vård 69 Barn och vård 71 Utbildning 71 Arbete 72 Boende 72 Dagersättning 73 Dina rättigheter som gömd 74 Vård 74 Barn och vård 75 Utbildning 76 Arbete 76 Om du har blivit felaktigt bemött 77 Migrationsverkets sökandeombudsman 77 Justitieombudsmannen (JO) 77 Andra ombudsmän 77 Adresser 78 FARR och asylkommittéerna 78 Andra organisationer 79 Länkar 84 Bilagor 85 Dublinländer. EU/EES-länder 85 Så mycket får asylsökande i ersättning 85 Fullmakt för ombud 86

7 Vem har rätt att stanna i Sverige? Flyktingar Lagens definition av vem som är flykting bygger på artikel 1 i FN:s flyktingkonvention (Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning) från I den svenska Utlänningslagen står det så här:»med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting skall även anses en utlänning som är statslös och som av samma skäl som anges i första stycket befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare haft sin vanliga vistelseort, och inte kan eller på grund av fruktan inte vill återvända dit«. 4 kap 1 Du måste alltså riskera förföljelse av en eller flera av de här anledningarna, och vara mycket rädd för att återvända. Din rädsla måste kunna styrkas av oberoende källor. Det ska inte heller vara möjligt för dig att söka skydd någonstans i ditt hemland. GODA RÅD

8 Skyddsbehövande i övrigt Även om du inte passar in under paragrafen om flyktingar i lagen kan du ha rätt till uppehållstillstånd. Det finns också en paragraf om skyddsbehövande i övrigt, alltså de som behöver skydd trots att de inte räknas som flyktingar. De har också rätt till uppehållstillstånd. I lagen står det att en»skyddsbehövande i övrigt«är någon som: 1. känner välgrundad fruktan för att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller 2. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller 3. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. 4 kap 2 Samma sak gäller för statslösa personer, personer som inte är medborgare i något land. Men att en person är statslös räcker inte ensamt som skäl för att få asyl. Om man vill veta vilka situationer som kan räknas under de olika paragraferna kan man läsa vad regeringen skrev när lagen kom till. De kommentarerna kallas författningskommentarer. Enligt dem ska övergreppen som nämns i paragraf 2 (den om»svåra motsättningar«) vara av svår beskaffenhet. Det betyder att de måste vara allvarliga. Exempel på vad som kan räknas är:» repressalier, rättsövergrepp och trakasserier. Det kan röra sig om såväl godtyckliga som systematiska övergrepp som det till följd av maktförhållanden i landet inte finns möjlighet för den enskilde att skydda sig mot eller få rättelse för. Övergreppen behöver inte nödvändigtvis härröra från en myndighet utan kan lika väl ha begåtts av någon enskild aktör eller annan stat. Övergreppen kan ha formen av oproportionerligt straff, godtyckligt frihetsberövande, misshandel, sexuella övergrepp, social utstötning, yrkesförbud, social utstötning eller andra trakasserier när de är av stor svårighetsgrad men inte utgör tillräcklig grund för att medge skydd enligt flyktingparagrafen eller tortyrbestämmelsen i punkt 1. Övergreppen kan vara systematiska eller godtyckliga och förövaren kan vara både en stat eller en enskild individ mot vilken den enskilde inte har någon möjlighet att skydda sig eller få rättelse för.«proposition 1996/97:25, s. 274 GODA RÅD

9 Barns skyddsbehov Vad som är bäst för barnet ska vägas in i alla delar av asylprocessen. Det står i Utlänningslagen, i den så kallade portalparagrafen om barnets bästa. Asylsökande barn är alltså inte bara en del av sina föräldrars ansökan. Barnets egna skäl ska också prövas. läs mer på s. 63 under»barns skäl«. Man kan också få stanna i Sverige även om myndigheterna inte tycker att man behöver skydd. Det kan till exempel handla om att man är väldigt sjuk eller har bott i Sverige så länge att det är svårt att åka hem. Sådana skäl kallas i lagen för»synnerligen ömmande omständigheter«. Uppehållstillstånd får ges:»om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet«. 5 kap 6 När det gäller hälsotillstånd hur man mår så är reglerna mycket hårda. För det första måste din sjukdom vara så allvarlig att du riskerar att dö. Och även om du är så svårt sjuk kan du utvisas, om det finns vård i ditt hemland. Att du inte har råd med den vård du behöver eller till exempel inte kan ta dig till sjukhus räcker inte som skäl. Det är också svårt att få stanna på grund av anpassning till Sverige. Dina band till Sverige bedöms individuellt, det finns ingen regel som säger att alla som har bott här en viss tid får vara kvar. I lagens förarbeten kommentarer från bland annat regeringen och riksdagen när lagen formades står det att tiden, oavsett om man har varit i Sverige i månader eller år, inte spelar roll i sig om den inte har lett till särskild anknytning. Om man har varit utanför Sverige en period brukar bara tiden efter att man har kommit tillbaka räknas som vistelsetid. Den tredje punkten, situationen i hemlandet, förklarades inte när lagen kom till. Men så som punkten har tolkats har den kommit att betyda flera saker. Hit räknas bland annat praktiska hinder som gör att Sverige inte kan genomföra en utvisning (till exempel att hemlandet inte tar emot). Det kan också handla om att personen är utstött från sitt sociala sammanhang eller lider av trauma till följd av tortyr, liknande svåra upplevelser i hemlandet eller människohandel. Barns synnerligen ömmande omständigheter Precis som när det gäller skyddsbehov ska barnets egna skäl också prövas. Om barnet söker uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter så behöver barnets skäl inte vara av samma tyngd och allvar som för vuxna. Migrationsverket eller domstolen ska ta hänsyn till om barnet har bott länge i Sverige och om det i så GODA RÅD

10 fall har lett till en särskild anknytning. Det betyder ungefär att barnet känner sig mer hemma här än någon annanstans. Anknytningen till Sverige kan ha kommit till genom att barnen har anpassat sig till det svenska samhället, ofta genom att ha gått i en svensk skola. Men även när det gäller barns situation ska uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter bara ges i undantagsfall, det vill säga sällan. Det står inte heller någonstans vad som räknas som lång vistelsetid för barn. Barn kan i undantagsfall få uppehållstillstånd på grund av anknytning även om de har levt gömda. I lagens förarbeten står det att barns behov av vård kan ge uppehållstillstånd även om det inte handlar om en livshotande sjukdom. I de fallen ska myndigheterna även ta hänsyn till barnets framtida utveckling och livskvalitet. Om vården finns i hemlandet eller inte ska också spela in. Att vården är av bättre kvalitet i Sverige eller att den kostar mer i hemlandet anses inte vara tillräckliga skäl. Dessutom vägs skälen för uppehållstillstånd mot vad det kostar att ge barnet vård här. Om det skulle bli dyrt för Sverige kan det bli avslag. Anhöriga Får min familj komma till mig i Sverige? Den som är gift med någon som bor i Sverige har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige. Samma sak gäller en registrerad partner. Det betyder att om du har permanent uppehållstillstånd i Sverige har din partner och dina barn under 18 år rätt att flytta hit. Vissa villkor kan behöva uppfyllas. Om familjemedlemmarna är kvar i hemlandet kan de lämna in en anknytningsansökan vid närmaste svenska ambassad eller konsulat. Kan jag som asylsökande gifta mig i Sverige? Som asylsökande kan du gifta dig eller bli sambo (flytta ihop) med din partner i Sverige. Par av samma kön kan registrera partnerskap. Innan ni gifter er eller ingår partnerskap måste det göras en hindersprövning. Det betyder att man utreder om det finns några hinder, till exempel att någon av er redan är gift. Prövningen görs på det lokala skattekontoret och du behöver godkända ID-handlingar. Om du gifter dig enligt muslimsk sed bör du kontrollera hos Skatteverket att äktenskapet registrerats i Sverige. Hur ansöker jag om att få bo med min familj i Sverige? Om du vill söka uppehållstillstånd i Sverige på grund av din anknytning är regeln att detta ska göras från utlandet. Det innebär att din ansökan ska lämnas in vid en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat. Du behöver inte 10 GODA RÅD

11 åka till ditt hemland, utan kan vara i något annat land där du får bo medan du väntar på beslut. Det räcker inte att åka utomlands, lämna in ansökan och sedan komma tillbaka till Sverige för att vänta på besked. Du ska ha fått ja på din ansökan innan du får komma till Sverige. Om du fortfarande är asylsökande kan du eventuellt få uppehållstillstånd på grund av anknytningen utan att behöva lämna Sverige. Det kan till exempel handla om att separationen från ett barn annars kommer att bli allt för lång. Om du har hunnit få ett sista avslag på din ansökan om asyl är det svårare. Då behövs det ännu starkare skäl för att din anknytning ska prövas medan du är kvar i Sverige. Tolkningen av lagen kommer eventuellt att bli mer flexibel på den här punkten. Min partner kommer från ett EU-land och bor i Sverige. Har jag rätt att bo i Sverige? Ja. Om din make/maka/registrerade partner/sambo är medborgare i ett annat EU- eller EES-land och bor och försörjer sig i Sverige har du automatiskt rätt att bo här. Det kallas uppehållsrätt. Du behöver bara anmäla dig till Migrationsverket för att få ett uppehållskort. Det gäller även personer som har dubbla medborgarskap, om det ena är från ett EU-land. Du måste kunna visa upp ett giltigt pass. Se lista över EU/EES-länder, sid 83. Jag vill bo med min nya partner i Sverige men Migrationsverket vill pröva om vårt förhållande är på riktigt. Hur går det till? Om du varken är medborgare i Sverige eller något annat EU-land och saknar permanent uppehållstillstånd kan Migrationsverket besluta att utreda om det är ett så kallat seriöst menat förhållande. Det kallas seriositetsprövning. Migrationsverket kontrollerar också att inte någon av parterna är under 18 år. Det Migrationsverket tittar på är hur länge ni har känt varandra, om ni pratar ett gemensamt språk och vad ni känner till om varandra. Om Migrationsverket tror att det finns risk för att den ena partnern kommer att utsättas för våld eller allvarliga kränkningar i förhållandet kan det bli nej på ansökan. För att kunna se om det finns en sådan risk får Migrationsverket information från polisen, som har ett register över personer som är misstänkta eller dömda för brott. Får hela min familj flytta till mig i Sverige? Barn under arton år som har en eller båda föräldrarna bosatta i Sverige har rätt till uppehållstillstånd. Det krävs dock att barnet någon gång har bott med föräldern och att barnet inte har större anknytning till en förälder som bor i ett annat land. GODA RÅD 11

12 Ñ Barn kan ha egna asylskäl. FOTO amnesti nu

13 Föräldrar till barn som har kommit hit ensamma och fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande har också rätt att flytta till Sverige. Men det gäller inte om barnet fick stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter. I så fall kan Sverige tycka att familjen ska återförenas i hemlandet, eller i det land där föräldrarna har tillstånd att bo. Migrationsverket får även ge uppehållstillstånd till andra nära anhöriga till någon som har uppehållstillstånd i Sverige. Då gäller det dock att personerna levde tillsammans precis innan den som nu bor i Sverige lämnade hemlandet. Den ena parten måste också vara beroende av den andra. Beroendet kan vara ekonomiskt, känslomässigt och/eller socialt. Det måste ha funnits redan i hemlandet. Migrationsverket vill också veta om det finns andra familjemedlemmar i hemlandet eller något annat land. Om det är så kan Migrationsverket säga att den anhörige borde kunna få stöd av dem istället. Vem som är barn i lagens mening bedöms då Migrationsverket fattar sitt beslut. Det spelar alltså ingen roll hur gammal man var när ansökan lämnades in. Den som är 17 år när den ansöker om att få flytta till sin familj i Sverige ses som ett barn och får nästan garanterat uppehållstillstånd. Den som däremot hinner fylla 18 år innan det kommer ett beslut kommer att räknas som vuxen, och då blir reglerna hårdare. Även om Migrationsverket har sagt att de inte gärna skiljer syskon från varandra, har det hänt att yngre syskon har fått uppehållstillstånd i Sverige medan syskon över 18 år har fått nej. I ett sådant fall kan uppehållstillstånd sökas på grund av anknytning och hushållsgemenskap. Men då krävs ett fortsatt beroende och att man inte kan få stöd på annat sätt. GODA RÅD 13

14 Asylprocessen Migrationsverket Migrationsverket Migrations Migrations dom Avslag Beslutet ändras inte Migrationsdomstolen överprövar beslutet Avslag Överklagande Beslutet omprövas Bifall Ansökan Migrationsverket prövar ansökan Bifall Bifall

15 omstolen s domstolen domstolen Migrationsöverd Migrationsöverdomstolen Migrationsöverdomstolen Inget prövningstillstånd Inget prövningstillstånd avslagsbeslutet slås fast avslagsbeslutet slås fast Avslag Överklagande Överklagande Migrationsöverdomstolen Migrationsöverdomstolen Meddelar överväger överväger prövningstillstånd prövningstillstånd prövningstillstånd - r Bifall GODA RÅD 15

16 Första instans: Migrationsverket När du söker asyl i Sverige är det Migrationsverket du träffar först. Det är den myndighet som bestämmer vem som ska få uppehållstillstånd i landet. Du bör söka asyl så fort som möjligt efter det att du har kommit till Sverige, helst samma dag. Annars kan Migrationsverket tro att du ljuger, och att du inte behöver skydd. När du kommer till Sveriges gräns (flygplatser räknas också) kan du säga att du vill söka asyl. Då får du komma till någon av Migrationsverkets ansökningsenheter. De finns till exempel i Göteborg, Malmö och Solna (i Stockholm). Ansökningsenheterna tar emot din asylansökan och tar fingeravtryck och foto på dig. De prövar också om du har rätt till det ekonomiska bidrag som asylsökande kan få om de inte har egna pengar. Vid den här första utredningen frågar Migrationsverket bara lite om varför du söker asyl i Sverige. Det handläggaren vill veta vid detta första möte är ditt namn, födelsedatum, medborgarskap och språk. Migrationsverket frågar också om din hälsa och undrar om du vill göra en frivillig hälsokontroll. Den kan du tacka ja till. Du kommer att få lämna ifrån dig ditt hemlandspass om du har ett sådant. Om inte kommer Migrationsverket att be om andra ID-handlingar, som ID-kort, körkort, militärbok, militärkort eller födelsebevis. Du kan få frågan om att göra språkanalys redan vid första tillfället. En språkanalys gör Migrationsverket för att se om du verkligen kommer från den plats du säger att du kommer ifrån. Analysen går ut på 16 GODA RÅD

17 att du får prata medan din röst spelas in. Sedan lyssnar en språkexpert på bandet och bedömer var din dialekt hör hemma. När du sökt asyl får du ett ID-kort som kallas LMA-kort. LMA står för Lagen om mottagande av asylsökande. Du kommer sedan att erbjudas boende. Om du inte har egna pengar har du rätt till dagersättning, ett bidrag för asylsökande. Vuxna får 71 kr per dag och barn får kr per dag. se tabell på s. 83. Ska din ansökan prövas i Sverige? Vid den första kontakten med Migrationsverket får du flera frågor om resan till Sverige. Handläggaren vill veta när du lämnade ditt hemland, vilken plats du reste från och hur du tog dig till Sverige. Han eller hon kommer att fråga om du har varit i andra länder innan du kom hit. Migrationsverket vill också veta om du har biljetterna för resan till Sverige. Sedan utreder Migrationsverket om din asylansökan ska prövas här eller i ett annat land. Du kan nämligen inte välja själv var du vill söka asyl. Sverige, de andra EU-länderna och Island och Norge har regler kring detta. Överenskommelsen kallas Dublinförordningen och de länder som har skrivit under den kallas Dublinländer. Tanken är att du bara ska söka asyl i ett av dessa länder. Din asylansökan ska prövas i ett annat Dublinland om du redan har sökt asyl i det landet. om någon i din familj bor där. Som familj räknas den man är gift med, eller ens partner, och barn under 18 år. Personen ska ha flyktingstatus eller vänta på ett första beslut om asyl. Av den här anledningen skickas du bara om du själv vill det. om du har uppehållstillstånd i det andra landet, och detta inte har gått ut för mer än två år sedan. om du har ett visum dit, och det inte har gått ut för mer än sex månader sedan. om det kan visas att du har rest in utan tillstånd där för mindre än ett år sedan. om det kan visas att du vistats där i minst fem månader. om du har rest in där utan att behöva visum. Men om du inte behöver visum för att resa till Sverige heller gäller inte den här regeln. GODA RÅD 17

18 Kriterierna prövas i den ordning de står. Förhållandena bedöms som de var den dag man lämnade in ansökan. Är inget av dessa kriterier uppfyllt så ska ansökan prövas i Sverige. Reglerna om uppehållstillstånd och visum gäller även om man har använt falsk identitet eller falska handlingar för att skaffa dokumenten. Om familjemedlemmar har sökt asyl samtidigt i olika länder så har det land där de flesta familjemedlemmarna finns ansvaret för hela familjen. Är de lika många så gäller det land där den äldsta familjemedlemmen finns. Ensamkommande barn ska få söka asyl i det land där de första gången lämnar in en ansökan, om de inte har vårdnadshavare i ett annat Dublinland och det är till deras bästa att få söka där. Om ditt ärende ska prövas i Sverige så flyttas det över till någon av Migrationsverkets asylprövningsenheter. De finns i Solna, Göteborg, Malmö, Uppsala, Gävle och Boden. Det finns även en jouröppen enhet vid Arlanda. Om du måste resa till ett annat Dublinland Om din asylansökan ska prövas i ett annat Dublinland lämnas ditt ärende över till en av Migrationsverkets Dublinenheter i Solna, Göteborg eller Malmö. De kallar dig till samtal för att förbereda din resa. Hur kan Migrationsverket veta var jag har varit eller vilket land som har gett mig visum? För att ingen ska söka asyl i ett annat land än det Dublinländerna vill, eller prova i ett annat Dublinland om de får avslag i det första, måste alla asylsökande över 14 år lämna fingeravtryck. Fingeravtrycken lagras sedan i EU:s dataregister EURODAC. Alla EU-länder samt Norge och Island kan titta i den databasen och om du har sökt eller fått asyl i ett av länderna syns det. Migrationsverket kommer då att försöka få dig att åka tillbaka dit. (Har du sökt asyl och lämnat fingeravtryck innan den 15 januari 2003 så ser Migrationsverket inte automatiskt dina fingeravtryck i databasen.) Hittar Migrationsverket bevis som innebär att du ska skickas till ett annat Dublinland så får du veta det. Du får också en chans att säga något. Om Migrationsverket beslutar att du ska skickas till det ansvariga Dublinlandet så kan du överklaga det på ditt eget språk till Migrationsdomstolen. Överklagandet ska vara gjort inom 21 dagar efter det att du fick beslutet. Men du har inte rätt att stanna i Sverige medan Migrationsdomstolen prövar saken. Det är inte heller dina asylskäl som prövas då, utan frågan om vilket land som ska titta på dem. 18 GODA RÅD

19 Måste Sverige följa Dublinförordningen? Nej. Varje land får pröva en persons asylskäl om det vill. I praktiken görs det dock väldigt få undantag eftersom Sverige utgår ifrån att alla EU-länder följer Genèvekonventionen, det vill säga att flyktingar behandlas rättvist oavsett vart de kommer. När slutar ett Dublinbeslut att gälla? När det ansvariga Dublinlandet går med på att ta emot en asylsökande kallas det en accept. När den accepten har kommit måste Sverige överföra det vill säga skicka personen inom sex månader. Tar det längre tid så blir det Sveriges ansvar att pröva ärendet. Men då krävs det att det är staten som rår för att personen inte kunnat skickas i tid. Tänk också på att Sverige alltid kan begära anstånd (mer tid) från det andra landet. Ibland kan överföringen inte göras eftersom den asylsökande är frihetsberövad, till exempel sitter i fängelse. Då går ansvaret för att pröva fallet över till Sverige efter 12 månader. Om den asylsökande inte kan skickas på grund av att han eller hon gömmer sig går ansvaret över till Sverige 18 månader efter det andra Dublinlandets accept. Om en asylsökande som fått ett Dublinbeslut lämnar Dublinområdet i mer än tre månader kan han eller hon på nytt söka asyl i vilket Dublinland som helst. Observera att du måste bevisa med äkta handlingar att du verkligen befunnit dig utanför Dublinområdet mer än tre månader. Beviskraven är mycket hårda. Du ska inte ha kunnat söka asyl i landet du varit i. Om det skulle finnas ett asylsystem där ska det anses brista i rättssäkerhet av till exempel UNHCR. Om du får ett beslut om inhibition i ditt Dublinärende räknas tidsfristerna från den tidpunkten. Inhibition betyder att beslutet inte verkställs så länge ärendet prövas i domstol. Hur behandlas asylsökande i andra Dublinländer? Asylsökande behandlas olika i olika Dublinländer. Det som kan skilja sig är vilka rättigheter man har (till exempel om man har rätt till juridiskt biträde), hur asylprocessen ser ut och vem som får uppehållstillstånd. Alla Dublinländer har dock lovat att följa FN:s Genèvekonvention. Ta reda på vilka regler som gäller i det land du ska till genom att titta på FARR kan ibland hjälpa till genom att ta kontakt med frivilligorganisationer i andra länder som kan ge stöd och råd i asylprocessen. Se även Adresser längst bak. GODA RÅD 19

20 Snabbavvisning Migrationsverket kan bedöma att din asylansökan är»uppenbart ogrundad«att du inte behöver skydd. Det kan handla om att du är medborgare i ett EU-land eller ett annat land som anses säkert (det vill säga där det inte anses förekomma några allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna) eller att Migrationsverket tycker att det är uppenbart att du inte har asylskäl. Om din asylansökan anses vara uppenbart ogrundad kan Migrationsverket fatta ett beslut om»avvisning med omedelbar verkställighet«. Det betyder att du ska skickas från Sverige och att du inte får stanna kvar för att överklaga. Ett sådant beslut fattas inom tre månader efter att du sökt asyl. Du kan alltså överklaga ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet, men du har inte rätt att vänta här medan domstolen tittar på din överklagan om inte domstolen ger inhibition. Alla som söker asyl har rätt att prata med sin beslutsfattare på Migrationsverket åtminstone en gång. Enligt ett beslut från Migrationsöverdomstolen (UM607-06) får Migrationsverket inte besluta om av- eller utvisning utan att ha intervjuat den asylsökande. Beslutet gäller även för Dublinärenden. Offentligt biträde De flesta asylsökande har rätt till ett offentligt biträde. Det är en jurist som hjälper dig med din asylansökan och företräder dig inför Migrationsverket. Du behöver inte betala någonting för det; biträdets lön betalas av Migrationsverket. Du får inget offentligt biträde om Migrationsverket betraktar det som uppenbart att du kommer att få uppehållstillstånd. om din asylansökan inte ska prövas i Sverige. om Migrationsverket tycker att din ansökan är»uppenbart ogrundad«. Alla andra asylsökande får ett offentligt biträde. Om du inte får ett offentligt biträde kan du överklaga det beslutet. Du kan önska vem du vill ha som biträde när du träffar Migrationsverket för första gången. Det kan vara viktigt att personen är intresserad av asylfrågor och har jobbat med dem tidigare. Om du ansöker om ett visst biträde ska Migrationsverket godkänna det om det inte finns särskilda skäl, som att biträdet bor för långt bort från dig. För kvinnor som söker asyl kan det vara bra att representeras av någon som kan visa att han eller hon har jobbat med kvinnors asylskäl förut. 20 GODA RÅD

21 FOTO cajsa unnbom Ñ När du söker asyl i Sverige är det Migrationsverket du träffar först.

22 Kan jag byta offentligt biträde? Det kan vara svårt att få byta offentligt biträde. Men om du har särskilda skäl, som att det har uppstått en allvarlig konflikt mellan er, kan Migrationsverket låta dig byta offentligt biträde. Om du bor närmare det nya ombudet kan du ta upp det som ett skäl. Vill Migrationsverket inte låta dig byta biträde kan det beslutet överklagas till Migrationsdomstolen. Om det blir nej även i domstolen kan du byta biträde ändå, men då blir du tvungen att betala hans eller hennes lön själv. Du har också rätt att låta någon annan än ditt biträde tala för dig och driva din sak. En sådan person kallas för ombud. Allt som behövs är att du ger en fullmakt det vill säga ett skriftligt tillstånd till den personen. (På s. X finns ett exempel på hur en sådan fullmakt kan se ut.) Ett sådant ombud kan ta kontakt med myndigheter och advokater för att få information om och agera i ditt ärende. Vem som helst kan vara ombud, exempelvis medlemmar i vissa intresseorganisationer, släktingar eller vänner. Ditt ombud bör ha ett nära samarbete med ditt biträde och inte agera utan att biträdet informeras i förväg. Asylansökan Tillsammans med ditt biträde och en tolk kommer du att gå igenom skälen till varför du söker asyl. Sedan lämnar ditt biträde in en skriftlig inlaga det vill säga en ansökan på papper till Migrationsverket. I den ska alla dina skäl och allt det du vill säga stå. Om du söker tillsammans med din familj ska ansökan också ta upp deras skäl. Biträdet kommer också att skicka in bevis som du har lämnat för att styrka det du berättat. Din identitet ska så långt som möjligt vara utredd. Det är viktigt att försöka skaffa fram identitetshandlingar från hemlandet. Det ska vara originalhandlingar, helst med foto. Om du har flytt ditt land med falskt namn och falska handlingar ska du förklara varför Biträdet bör begära att det ska hållas en muntlig genomgång, det vill säga ett möte där du pratar igenom ansökan med Migrationsverkets handläggare, biträdet och tolken. Om Migrationsverkets handläggare tycker att biträdet har missat saker i sin inlaga kan han eller hon be biträdet om mer information vid det tillfället eller innan ni ses. Handläggaren kan ställa frågor om det är något som är oklart, och det blir mindre risk för missförstånd. Det är mycket viktigt att ditt biträde får veta allt om vad som har hänt dig och varför du behöver skydd. Om du berättar saker senare som du hade kunnat berätta om redan 22 GODA RÅD

FLYKTINGGRUPPERNAS RIKSRÅD - FARR

FLYKTINGGRUPPERNAS RIKSRÅD - FARR GODA RÅD v.3 110613 Goda Råd till dig som söker asyl i Sverige FLYKTINGGRUPPERNAS RIKSRÅD - FARR UTGIVEN MED STÖD AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN Detta är FARR Goda råd ges ut av FARR, Flyktinggruppernas

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt:

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: GRUND FÖR BOSÄTTNING För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: Medborgare från annat än EU- och EES-land måste ansöka

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Guide till Migration i siffror

Guide till Migration i siffror Guide till Migration i siffror april 2015 Delmi tillhandahåller såväl svensk som global statistik om internationell migration på sin hemsida (www.delmi.se/migration-i-siffror). Syftet är att presentera

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 Målnummer: UM3524-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: Lagrum: En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

DOM. -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka

DOM. -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm Sida l (9) Mål nr UM 1436-07 KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka Ombud och offentligt biträde: Advokaten Christina Sebelius-Frost

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2011-10-13 UM 2059-11 Migrationsdomstolen, Avd 6 Meddelad i Noah Tunbjer Malmö Sida l (4) KLAGANDE Abdul Husseini, 19900629 Ombud och offentligt biträde: Jur.kand.

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614. Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan l 702 11 Örebro

KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614. Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan l 702 11 Örebro T^fTN/T Mål nr UM 1836-14 I STOCKHOLM \J\JNL OQJ5 "01" O 2 Avdelning 01 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614 Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan

Läs mer

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 795-12 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter ASYLRATT, KON OCH POLITIK En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter Maria Bexelius Rådgivningsbyrån for asylsokande och flyktingar INNEHÅLL FORORD 9 KAPITEL 1. INLEDNING 11 Viktiga begrepp,

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

UTLÄNNINGS- OCH PASSBESTÄMMELSER

UTLÄNNINGS- OCH PASSBESTÄMMELSER UTLÄNNINGS- OCH PASSBESTÄMMELSER 1 Utlänningslagen m.m. Utlänningslag 1 kap. [4301] Utlänningslag (2005:716) 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser Lagens innehåll 1 [4301]

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Anknytning Den relation en person har till ett land, en person etc. Se till exempel familjeanknytning.

Anknytning Den relation en person har till ett land, en person etc. Se till exempel familjeanknytning. ORDLISTA Abo/Anläggningsboende Abo betyder anläggningsboende och är det boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, ofta i en lägenhet i ett hyreshus. Ibland kallas också de asylsökande

Läs mer

Mottagningsenheten i Söderhamn 010-4851083 (vardagar 8-16) Kundtjänst 0771-235235 www.migrationsverket..se

Mottagningsenheten i Söderhamn 010-4851083 (vardagar 8-16) Kundtjänst 0771-235235 www.migrationsverket..se 2014 Mottagningsenheten i Söderhamn 010-4851083 (vardagar 8-16) Kundtjänst 0771-235235 www.migrationsverket..se Skydd och asyl i Sverige Här finns information till dig som har sökt asyl i Sverige. Du kan

Läs mer

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN (Only available in Swedish, 2006-11-15) Rubrik: Utlänningslag (2005:716) Utfärdad: 2005-09-29 Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:946 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Utlänningslag (2005:716)

Utlänningslag (2005:716) SFS 2005:716 Källa: Rixlex Utfärdad: 2005-09-29 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:322 Utlänningslag (2005:716) [Fakta & Historik] 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser Lagens innehåll

Läs mer

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11)

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Bfd22 080929 1 (5) Rättslig styrning 2013-06-26 RCI 12/2013 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Möjligheten att bevilja ny

Läs mer

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-03-26, se bilaga 1 Dm 9-892546. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-03-26, se bilaga 1 Dm 9-892546. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål m I STOCKHOLM 2010-06-18 UM 11212-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 26 Stockholm Sida 1 (4) KLAGANDE Rahil Darwish, 800331-1811 Hanna Ryds Gata 38, l tr 12950 Hägersten

Läs mer

DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Enhet 21 DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6892-13 1 KLAGANDE 1. Muedin Aliji, 680720-2673 2. Mikjerem Aliji, 680513-6121 3. Semine Aliji, 020419-6869 Reginavägen 44 213 63 Malmö Ombud och

Läs mer

KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110. Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias Myrgren Box 6 296 21 Åhus

KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110. Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias Myrgren Box 6 296 21 Åhus Sida l (9) KAMMARRÄTTEN T^r^A /T JJvJlVl Mål m UM 7533-12 2013-03-22 Meddelad i Stockholm KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110 Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Migrationsdomstolen bifaller överklagandet och upphäver Migrationsverkets beslut.

Migrationsdomstolen bifaller överklagandet och upphäver Migrationsverkets beslut. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM 2010-10-15 UM 24608-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 29 Stockholm Sida l (6) KLAGANDE Yuusuf Abdulahi Gamuley, 950521 c/o Keyd Abd Galbeed Västerby Backe

Läs mer

DOM 2010-09-14 Meddelad i Malmö

DOM 2010-09-14 Meddelad i Malmö Migrationsdomstolen, avd. 4 E Beyer DOM 2010-09-14 Meddelad i Malmö Mål nr UM 2176-10 1 KLAGANDE Malek Settah, 820314- Ombud och offentligt biträde: Advokat Eva Almström Sydvästsveriges Advokatbyrå AB

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Ombud och offentligt biträde för l - 3: Advokat Ingemar Sahlström Advokatbyrån Sahlström AB Box 2013 750 02 Uppsala

Ombud och offentligt biträde för l - 3: Advokat Ingemar Sahlström Advokatbyrån Sahlström AB Box 2013 750 02 Uppsala FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2010-04-27 UM13476-10 Meddelad i Enhet 21 Stockholm Sida l (8) KLAGANDE 1. Koly Chowdhury, 19780505 2. Avik Chowdhury, 20030924 3. Somik Chowdhury, 20030924 c/o Mohammed Jahangir

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222. Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Janne Krekola Krekola Juristbyrå Nyforsgatan 4 632 25 Eskilstuna

KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222. Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Janne Krekola Krekola Juristbyrå Nyforsgatan 4 632 25 Eskilstuna Sida l (6) KAMMARRÄTTEN "D 17 C T T TT^ J3 E O JL U l Mål nr UM 82 *' 11 Migrationsöverdomstolen 2011-03-14 Avdelning 04 Meddelat i Stockholm l KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222 Ombud och offentligt

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: jur.kand. Åsa Bergdahl Advokatbolaget Pargéus & Karström Box 1037 851 11 Sundsvall

Ombud och offentligt biträde: jur.kand. Åsa Bergdahl Advokatbolaget Pargéus & Karström Box 1037 851 11 Sundsvall Mål FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2011-02-22 UM 22097-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 28 Stockholm Sida l (8) KLAGANDE 1. Mercy Osato Edionwe, 19900312 2. Grace Ais Osa Edionwe, 20090928 Aprilvägen

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? B Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013 1 Du har fått

Läs mer

DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg

DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 526-11 Enhet 1:4 1 KLAGANDE Habib Hasani, 19920321 Ombud och offentligt biträde: Advokat Josef Osvath, Advokatfirman Josef Osvath, Box 11373, 404 28 Göteborg

Läs mer

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Föredragande Karl Jonsson DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 1573-09 Avdelning 4 1 KLAGANDE Haider Kadem Sharif, 19751001 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Advokat Lars Häggström Advokat Lars Häggström AB Kyrkogatan 24 B 803 11 Gävle

Ombud och offentligt biträde: Advokat Lars Häggström Advokat Lars Häggström AB Kyrkogatan 24 B 803 11 Gävle FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM 2010-07-21 UM18813-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 20 Stockholm Sida l (5) KLAGANDE Ahmed Selimovic, 820112-0691 Ombud och offentligt biträde: Advokat

Läs mer

KVINNA SOM VÅLDTAGITS I HEMLANDET BEVILJAS UPPEHÅLLSTILLSTÅND

KVINNA SOM VÅLDTAGITS I HEMLANDET BEVILJAS UPPEHÅLLSTILLSTÅND KVINNA SOM VÅLDTAGITS I HEMLANDET BEVILJAS UPPEHÅLLSTILLSTÅND LÄNSRÄTTEN I SKÅNE LÄN Migrationsdomstolen Avd 6 Ingrid Widman DOM 2009-10-07 Meddelad i Malmö KLAGANDE FS, 61xxxx- Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SE Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (9) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE Sekretess Sekretess Ombud: Jur. kand. Ignacio Vita Sju Advokater Box 22016 104 22 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SV Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

Malmö. Ombud och offentligt biträde för 1-4: Advokat Göran Gabrielson Norrköpings Advokatbyrå HB Knäppingsborgsgatan 9 602 26 Norrköping

Malmö. Ombud och offentligt biträde för 1-4: Advokat Göran Gabrielson Norrköpings Advokatbyrå HB Knäppingsborgsgatan 9 602 26 Norrköping FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM c Mål nr I MALMÖ 2011-10- 2 O UM 2257-11 Avdelning 5 Meddelad i Malmö Sida l (4) KLAGANDE 1. Danijelallic, 810130-7323 2. Mina Ilic, 040916-4266 3. Sejdallic, 990204-2358 4. Selma

Läs mer

DOM 2010-02-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2010-02-08 Meddelad i Göteborg GÖTEBORG Richard Schober Meddelad i Göteborg Mål nr UM 3210-09 Av~e12.~3 Sida 1 (12) KLAGANDE Abdi Ali Siyaad, 19850306 Medborgare isomalia Kvarnbackavägen 8 A, läg 012 711 72 Vedevåg Ombud och offentligt

Läs mer

DOM 2015-02-23 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-02-23 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-02-23 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 9254-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER 1. Mikjerem Aliji, 680513 2. Muedin Aliji, 680720 3. Semine Aliji, 020419 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Alexandra Wilton Wahren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Alexandra Wilton Wahren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 mars 2014 Beatrice Ask Alexandra

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik TÖI ROLLPEL C 013 idan 1 av 6 Vardagsjuridik Ordlista personuppgifter avgöra grundval sanningsenliga uppgifter tystnadsplikt obehörig person ansökan om uppehållstillstånd politisk asyl uppväxtmiljö ekonomiska

Läs mer

DOM 2011-10-04 Meddelad i Göteborg

DOM 2011-10-04 Meddelad i Göteborg DOM 2011-10-04 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 979-11 Enhet 2:4 1 KLAGANDE 1. Zolhaja Rahmatiar, 19420812 2. Hajiera Rahmatiar, 19940812 Ombud och offentligt biträde: Advokat Cecilia Kongbäck Odevall Advokatbyrå

Läs mer

Ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut

Ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU5 Ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut Sammanfattning I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen beslutar om ändringar i nuvarande utlänningslag.

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

MOTPART Migrationsverket, Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box 3081 200 22 Malmö

MOTPART Migrationsverket, Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box 3081 200 22 Malmö FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2010-11-23 UM 2683-10 E Migrationsdomstolen, Avd 5 Meddelad i Malmö Carl Henrik Marcus Sida l (5) KLAGANDE 1. Fatema Hussaini, 630321-2. Jamila Safari, 920321-3. Ali

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Eva Redig Advokatfirman Juhlin & Kruse HB Box 1133 251 11 Helsingborg

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Eva Redig Advokatfirman Juhlin & Kruse HB Box 1133 251 11 Helsingborg LÄNSRÄTTEN I SKÅNE LÄN Migrationsdomstolen Avd 5 Hanna Shev DOM 2009-06-25 Meddelad i Malmö Mål nr UM 133-09, UM 1532-09 KLAGANDE 1. ZEM, 76xxxx 2. JEM, 08xxxx Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Eva

Läs mer

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

Bilaga 1 Återvändande ensamkommande

Bilaga 1 Återvändande ensamkommande Bilaga 1 Återvändande ensamkommande Att söka asyl en interaktiv karta över asylprocessen Återvändande ensamkommande I Att söka asyl 1 Strömsunds kommun, 2015 Illustration: Catrina Norman Tengroth Design:

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Migration. Rödgrön migrationspolitik 2011-2014

Migration. Rödgrön migrationspolitik 2011-2014 Migration Rödgrön migrationspolitik 2011-2014 2/13 Inledning Att människor av olika skäl flyttar mellan länder är en naturlig process som ställer naturliga krav på samhället och som tillför nya erfarenheter

Läs mer

NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR

NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR Nr 1/2014 (april 2014) Utgivet av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) Redaktör: Stig-Åke Petersson Migrationsverkets regleringsbrev

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering Enhet 2:6 Mål nr Rättelse/komplettering Dom, Rättelse, Beslutat av: rådmannen Mikael Ocklind Sid 1 sista st. Ersättning ska utgå med 28 473 kr, varav 14 402 kr för arbete, 4 160 kr för tidsspillan, 4 216

Läs mer

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN?

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Annika Rosén Doktorand i socialt arbete Malmö Högskola Högskolepedagogisk utbildning modul 3 HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Bakgrund Jag undervisar socionomstudenter i juridik under

Läs mer

Förordning (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlänningsoch medborgarskapslagstiftningen

Förordning (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlänningsoch medborgarskapslagstiftningen 1 of 5 21/09/2010 13:57 immi Förordning (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlänningsoch medborgarskapslagstiftningen Tillbaka SFS nr: 2001:720 Departement/ myndighet: Utrikesdepartementet

Läs mer

BARNENS HÄLSA GER FAMILJ UPPEHÅLLSTILLSTÅND. Sida 1 (14) LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Föredraganden Jasmine Nikolovski

BARNENS HÄLSA GER FAMILJ UPPEHÅLLSTILLSTÅND. Sida 1 (14) LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Föredraganden Jasmine Nikolovski BARNENS HÄLSA GER FAMILJ UPPEHÅLLSTILLSTÅND Sida 1 (14) LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Föredraganden Jasmine Nikolovski DOM Mål nr 2009-10-12 UM 3411-08 Meddelad i Avdelning 3 Göteborg KLAGANDE 1. GG, 69xxxx 2.

Läs mer

Rättsligt ställningstagande

Rättsligt ställningstagande Bfd22 080929 1 (12) Rättslig styrning 2014-12-19 RCI 19/2014 Rättsligt ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 utlänningslagen 1. Sammanfattning

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

Lagrådsremiss. Genomförande av återvändandedirektivet. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Genomförande av återvändandedirektivet. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Genomförande av återvändandedirektivet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 november 2011 Tobias Billström Ingela Fridström (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

DOM 2010-06-16 Meddelad i Göteborg

DOM 2010-06-16 Meddelad i Göteborg DOM 2010-06-16 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 1829-10 Enhet 2:5 1 KLAGANDE 1. Amireh Alirezaei, 19670321 2. Zeinab Zavvar, 19930622 Ombud och offentligt biträde: Advokat Björn Israelsson Advokatbyrån Juricum

Läs mer

Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna och barn

Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna och barn Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna och barn Obs! Det finns flera sätt att bli svensk medborgare. Testa vilket som passar dig bäst i Medborgarskapsguiden på www.migrationsverket.se På webbplatsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Lathund för samtal med våldsutsatta kvinnor. utan permanent uppehållstillstånd (put) riges Kvinnolobby.

Lathund för samtal med våldsutsatta kvinnor. utan permanent uppehållstillstånd (put) riges Kvinnolobby. der sig till dig som arber och är tänkt att fungi bemötandet av vålds- Lathund för samtal med våldsutsatta kvinnor utan permanent uppehållstillstånd (put) befinner sig i asylprocesllstillstånd eller befinner

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Information för Ställföreträdare till ensamkommande barn och ungdomar

Information för Ställföreträdare till ensamkommande barn och ungdomar Information för Ställföreträdare till ensamkommande barn och ungdomar En skrivelse från överförmyndarenheterna i Gävleborgs län 2011-02-08 Innehållsförteckning Förtydligande av förkortningar i texten...

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Susanne Wärnberg Kiruna Advokatbyrå Box 22 981 21 Kiruna

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Susanne Wärnberg Kiruna Advokatbyrå Box 22 981 21 Kiruna FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM 2010-10-12 UM13579-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 29 Stockholm Sida l (9) KLAGANDE Clarisse Kaze, 840926 c/oulfekholm Sveavägen 84, 3 tr 113 59 Stockholm

Läs mer

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 8 juni 2011, bilaga l Dnr 11-753762

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 8 juni 2011, bilaga l Dnr 11-753762 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2011-10-28 UM 2054-11 Migrationsdomstolen Avd 5 Meddelad i Kristina Schuchtle Malmö Sida l (7) KLAGANDE Ayaz Huseini, 19930131 Ombud och offentligt biträde: Advokat

Läs mer

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information.

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Newcomers: Queerklubbsbesök kan inte vara krav för asyl Migrationsverket ställer orimliga krav på hbtq-personer

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

REMISSYTTRAND 2006-05-08 Till AdmD 69-2006. Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRAND 2006-05-08 Till AdmD 69-2006. Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRAND 2006-05-08 Till AdmD 69-2006 Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Remiss rörande betänkandet Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt (SOU 2006:6), ärendenummer UD 2006/4724/MAP Sammanfattning

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Sadik Kutlu Juristfirman Sadik Kutlu AB Kungsholmsgatan 10, 2 tr 112 27 Stockholm

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Sadik Kutlu Juristfirman Sadik Kutlu AB Kungsholmsgatan 10, 2 tr 112 27 Stockholm FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2011-03-01 UM 20938-10 Meddelad i Enhet 22 Stockholm Sida l (6) KLAGANDE Sekretessbilagda uppgifter, se bilaga l Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Sadik Kutlu Juristfirman

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn!

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn! 1 Sida1 www.hassleholm.se Välkommen som god man för ensamkommande barn! 2 Välkommen Till ditt uppdrag som god man! Syftet med denna information är att ge dig, som nybliven god man en vägledning och ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97); SFS 2014:1192 Utkom från trycket den 7 oktober 2014 utfärdad den 11 september 2014. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer