Utredningsrapport om ett transkulturellt centrum i Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredningsrapport om ett transkulturellt centrum i Uppsala"

Transkript

1 Utredningsrapport om ett transkulturellt centrum i Uppsala På uppdrag av Landstinget i Uppsala län, 2012

2 Verksamhetsidé Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala Universitet ger oss tidig tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. [...] (Landstinget i Uppsala län, Landstingsplan och budget : 3) 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...6 Bakgrund... 6 Uppdraget...7 Utredningens inriktning... 7 Utförandet och tidsplan... 8 Regelverket, vården och medborgaren... 9 Utredningens vetenskapliga tillvägagångssätt och modell Överlevnad och anpassningsmodellen (ADAPT) i mottagarland Analys och bedömning av förutsättningar för ett transkulturellt centrum Infrastruktur och organisationer på regional nivå Landstingets enheter Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) Migrationshälsan Cosmos Föreningar Uppsala universitet Analys och bedömning: Organisationer Analys och bedömning: Infrastruktur Rekommendationer Centrumets inriktning Centrumets organisation Centrumets beståndsdelar och centrala områden Centrumets struktur Etappmodell Referenser och källor

4 Sammanfattning På uppdrag av Landstinget i Uppsala Län har en utredning om möjligheterna att utveckla ett transkulturellt centrum i Uppsala genomförts. Syftet med utredningen är att komma fram till en generell rekommendation för eller emot etableringen av ett transkulturellt centrum, och specifika rekommendationer i fall ett transkulturellt centrum rekommenderats. Det är ett välkänt faktum att många flyktingar och nyanlända upplever svårigheter med sin integration i samhället och hamnar i utanförskap. Det kliniska arbetet är, tillsammans med integrationsprocessen, en viktig och central fråga när det gäller planeringen av centrumbildning. Bakgrunden till uppdraget var behovet av att vidta åtgärder för att säkerställa Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) och Flyktingmedicinska hälsocentret Cosmos (Migrationshälsan Cosmos) verksamheter (Interpellation och svar av hälso- och sjukvårdsstyrelsen, januari 2010). Det fanns ett behov av samverkan mellan olika aktörer för att skapa en bred kompetens inom området vård av asylsökande och psykiatrisk vård samt integration i samhället. Utredningen har skett utifrån en vetenskapligt utforskande ståndpunkt med användning av följande metoder: fokusgrupper, individuella semistrukturerade intervjuer, textanalyser av publicerade och opublicerade rapporter, och vetenskapligt utförda databassökningar. Utredningens omfattning och fokus har varit så inkluderande som möjligt, där hela individens livslopp omfattas. Av denna anledning bygger utredningen på en brett medborgar- och användarperspektiv. För det teoretiska ramverket för utredningen valdes ADAPT- modellen, utvecklad av den australienska psykiatern Derrick Silove (2005). Modellen har använts internationellt i utarbetandet av program för psykisk folkhälsa. Analys och bedömningen av förutsättningar för en transkulturell centrumbildning Genom att använda ADAPT-modellen som den teoretiska bakgrunden, och åtta behovsområden, har teamet konstruerat en analys- och bedömningsprocess för att kunna avgöra vilka förutsättningar som finns i dagsläget för skapandet av ett transkulturellt centrum. Analysen och bedömningen innefattar såväl existerande organisationer, med särskild fokus på ETP och Cosmos, som den existerande infrastrukturen. Rekommendation om centrumbildning Utredningens primära rekommendation är att ett transkulturellt centrum som grundas på en klinisk verksamhet som erbjuder allmänmedicinska och psykiatriska undersökningar samt vård av asylsökande och flyktingar bör skapas. Ett transkulturellt centrum i Uppsala län bör enligt utredningens mening ha ambitionen att eventuellt bli ett nationellt centrum, med en inriktning på mental hälsa och hälsa i allmänhet som förverkligar integration, stärkande insatser och aktivt medborgarskap. Ett sådant nationellt centrum behöver vidare universitetets medverkan. En etappmodell, under en period av sex år, fordras för skapandet av ett sådant centrum. I enlighet med denna modell kunde centrumet påbörja sitt arbete. En förutsättning för skapandet av ett centrum med omfattande resurser och kompetenser, som har ambitionen att ingå i internationella samarbeten, är i sin tur ett samarbete mellan länet och universitetet. Skapandet av ett nationellt centrum måste ske stegvis över en längre tidsperiod. I de olika stegen ska olika koordinerade, parallella processer vid landstinget och universitetet ingå. Centrumets inriktning 4

5 Utredningen har visat att det är av betydelse på vilket sätt man arbetar med psykisk hälsa, där det är av stor betydelse att syftet är att stärka individen. Arbetet måste vidare vara underbyggt av vetenskaplig förståelse för effekten av psykosociala och andra faktorer för psykisk hälsa, särskilt i relation till integration. Slutligen rekommenderas att fokus ska ligga på psykisk hälsa från ett folkhälsoperspektiv. Centrumets primära områden Tre områden bör betraktas som nödvändiga för att centrumet,övr tid, ska uppnå sina målsättninger. Dessa områden är interaktiva. Område 1: Kliniska program Det är av avgörande vikt för centrumets framtid att det första området omedelbart utvecklas. De kliniska programmen förväntas erbjuda nödvändig vård och hälsoinsatser till två av de viktigaste grupperna: dels nyanlända och andra invandrade medborgare med psykiska hälsoproblem, dels hälsosamtal och hälsoundersökningar för asylsökande. Dessa två patientgrupper behandlas för närvarande framförallt vid ETP och Cosmos och det rekommenderas att dessa två verksamheter införlivas och expanderas i centrumets struktur. En länsövergripande funktion är nödvändig för att beakta vårdens utförande och möjligheten till kvalitetskontroll. Planeringen och implementeringen av en länsövergripande funktion skulle ske mest effektivt genom att de tillgängliga kliniska och psykologiska resurserna koordineras. Detta skulle ge för handen en strategisk kartläggning av och inkorporering av tillgängliga resurser från exempelvis Röda Korset och andra ideella organisationer. En nödvändig förutsättning skulle dock vara att alla koordinerade resurser inkluderas i ett centralt system för dokumentation och utvärdering. Område 2: Implementeringsprogram Det rekommenderas att ett särskilt område för implementering utvecklas. Behovet av detta område har bland annat tydliggjorts genom det arbete som främst ETP, men även Cosmos, har utfört inom metodutvecklings-, implementerings- och utbildningsprojekt möjliggjorda av EU och andra medfinansiärer. Vissa viktiga funktioner som i dagsläget inte ingår i ETP eller Cosmos officiella uppdrag, såsom viktiga initiativ, aktiviteter relaterade till konsultationer, handledning, utbildning, forskning och konferensplanering, behöver fastslås som en del av det nya arbetsuppdraget. Detta för att centrumets effektivitet ska maximeras och för att det kliniska området ska kunna kopplas till de två resterande områden som beskrivs nedan. Område 3: Forskning och utveckling En forsknings- och utvecklingsfunktion skulle inbegripa utvecklandet av ett nytt, universitetsbaserat och multidisciplinärt forskningsprogram inom områden relaterade till migranters hälsa och välmående. Ett sådant forskningsprogram kan koordineras med centrumets andra funktioner, vilket möjliggör identifiering av områden av intresse för framtida forskningsprojekt och strategiska satsningar. Centrumets multidisciplinära ramverk skapar förutsättningar för ett stort spektrum av grundläggande, specialiserad, och tillämpad forskning. Etableringen av nationellt och internationellt samarbete är nödvändig för att centrumet ska kunna utvecklas till ett rikstäckande centrum med en bred fokus på transkulturell hälsa och integration. Centrumets struktur Utredningsteamet föreslår att ledarskapet för centrumet delas av en klinikchef och en forskningschef. Detta dels med hänsyn till att det rekommenderade centrumet ska vara av multiorganisatorisk och multisektoriell natur, dels i syfte att maximera centrumets arbete inom samtliga tre ovan redovisade områden. En styrelse förslås med representanter från olika medicinska specialistområden, universitets forskningsområden, och organisationer som medverkar i integrationsprocessen. 5

6 Inledning Syftet med denna rapport är att utreda möjligheterna att utveckla ett transkulturellt centrum i Uppsala. Denna rapport ger läsaren nödvändig information inom följande områden: bakgrunden till utredningen processen och utförandet av utredningen, en redogörelse av de kriterier som använts, samt de resultat som ligger till grund för utredningsteamets rekommendationer. I rapporten har det inte varit möjligt, och inte heller syftet, att på ett uttömmande sätt redovisa den stora kvantitet data och annat material som samlats in under utredningens gång. Bakgrund Bakgrunden till uppdraget var behovet av att vidta åtgärder för att säkerställa Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) och Flyktingmedicinska hälsocentret Cosmos (Migrationshälsan Cosmos) verksamheter (Interpellation och svar av hälso- och sjukvårdsstyrelsen, januari 2010). Det fanns ett behov av samverkan mellan olika aktörer för att skapa en bred kompetens inom området vård av asylsökande och psykiatrisk vård samt integration i samhället. Det är ett välkänt faktum att många flyktingar och nyanlända upplever svårigheter med sin integration i samhället och hamnar i utanförskap. Det kliniska arbetet är, tillsammans med integrationsprocessen, en viktig och central fråga när det gäller planeringen av en eventuell centrumbildning. I Landstinget i Uppsala läns (LUL) dokument, Landstingsplan och budget , finns följande information gällande hälso- och sjukvårdsfrågor för olika grupper av migranter: Personer från andra länder Riktlinjer för hanteringen av asylsökandes och tillståndslösa personers hälso- och sjukvård har tagits fram under Alla i Sverige har rätt till vård på lika villkor och även tillståndslösa ska få tillgång till omedelbar vård och vård som inte kan anstå. Den ekonomiska hanteringen av vården sköts av en ny central funktion för asylsökandes och gömdas vård. Många nyanlända flyktingar uppvisar tecken på både psykisk och fysisk ohälsa. Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) vid Akademiska sjukhuset tar emot flyktingar och invandrare med traumatiska upplevelser bakom sig. Inom primärvården finns Flyktingmedicinska hälsocentret Cosmos, vars verksamhet riktar sig till asylsökande. Kompetensen inom bägge verksamheterna behöver samordnas och möjligheten att utveckla ett transkulturellt center ska utredas under planperioden. Även kommunerna och invandrarorganisationerna ska göras delaktiga i arbetet. Regeringen har beslutat om en ny reform med syftet att underlätta nyanlända invandrares inträde på arbetsmarknaden. Länsstyrelsen har fått uppdraget att samordna arbetet med berörda myndigheter och kommuner och landstinget. En strategisk ledningsgrupp med landshövdingen som ordförande leder arbetet. En operativ styrgrupp har också inrättats. Landstinget är representerat i båda dessa organ. Reformen som införs vid årsskiftet har som övergripande syfte att nedbringa tiden från ankomst till etablering från i genomsnitt sju år till två, bland annat ska asylansökan handläggas inom tre månader. Som en del av asylutredningen ska det genomföras ett hälsosamtal som landstinget svarar för. [...] (Landstingsplan och budget : 14) Under sektionen Personer från andra länder, Inriktning planperioden och uppdrag 2011 (Landstingsplan och budget : 14) står följande att läsa: 6

7 Landstingets riktlinjer för hantering av asylsökandes och tillståndslösa personers hälso- och sjukvård ska implementeras och följas upp. Insatserna till nyanlända flyktingar ska samordnas. o Under 2011 ska möjligheten att utveckla ett transkulturellt centrum, i samverkan med kommunerna, utredas. Samarbete mellan Migrationsverket och landstinget ska utvecklas, för att säkerställa att alla asylsökande hinner få hälsosamtal. Uppdraget I oktober 2010 beställde LUL en utredning vari möjligheten att utveckla ett framtida transkulturellt centrum i Uppsala skulle undersökas. Utredningsteamet (teamet) som fick detta uppdrag i september 2011 består av Valerie DeMarinis, professor i religion- och kulturpsykologi vid Uppsala Universitet, Lars Jacobsson, professor emeritus i psykiatri vid Umeå Universitet samt jur.kand. Maria Pernold. Valerie DeMarinis har haft det övergripande ansvaret för den empiriska utformningen av studien och de psykosociala folkhälsoområdena, Lars Jacobsson har haft ansvar för de medicinska delarna av studien och Maria Pernold har varit forskningsassistent samt haft ansvaret för juridiska- och policyfrågor. Båda professorerna har lång erfarenhet av forskning i Sverige och andra länder rörande migration och mental hälsa, och som externa utvärderare av program och projekt rörande integration och mental hälsa. Samtliga i forskarteamet har haft uppdrag av WHO respektive UNHCR gällande frågor kring mental hälsa samt juridiska processer och rättigheter för asylsökande. Teamet har från början av utredningen betonat vikten av att utforma detta uppdrag till en utredande forskningsstudie. Detta av två skäl, för det första, informationen som insamlats kan vara av intresse för vidare analys och, för det andra, utredningen har delvis finansierats av Uppsala Universitet då en del av Valerie DeMarinis forskningstid som professor 1 använts för att utföra undersökningen. Utredningens inriktning För att kunna argumentera för eller emot att skapa ett transkulturellt centrum, behövde teamet först definiera vad som avses med centrum i förevarande kontext. I samband med teamets inledande samtal med Kjell Haglund, närvårdsstrateg LUL, framkom att det inte fanns någon förutbestämd utformning eller ram för undersökningen, varken avseende dess utförande, det konceptuella ramverket eller behovsanalysens struktur. Det ställdes inte heller upp några begränsningar för omfattningen av varken undersökningen i sig, eller ett möjligt framtida centrum. Det var således möjligt för teamet att förutsättningslöst undersöka skapandet av ett brett kunskaps- och resurscentrum vilket kunde möjliggöra för LUL att hantera och bemöta transkulturella behov. Tidigare granskningar av möjligheten att skapa ett centrum hade varit begränsade och formella diskussioner i ämnet hade vid undersökningens början ännu inte påbörjats, även om informella diskussioner har pågått de senaste åren. 1 Forskningsprogrammet Impact vid Uppsala Universitet, Tema IV: Hälsa och Välbefinnande, Projekt : Migration 7

8 Teamet har ansett att utredningen bör mynna ut i en generell rekommendation för eller emot etableringen av ett transkulturellt centrum. Argumentationen för rekommendationen bör vidare vara tydlig och väl underbyggd. Teamet började med att granska texten som återfinns i LUL:s eget planeringsdokument (Landstingsplan och budget :14). Många nyanlända flyktingar uppvisar tecken på båda psykisk och fysisk ohälsa. Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) vid Akademiska sjukhuset tar emot flyktingar och invandrare med traumatiska upplevelser bakom sig. Inom primärvården finns den allmänmedicinska mottagningen Cosmos, vars verksamhet riktar sig till asylsökande. Kompetensen inom bägge verksamheterna behöver samordnas och möjligheten att utveckla ett transkulturellt centrum ska utredas under planperioden. Även kommunerna och invandrarorganisationerna ska göras delaktiga i arbetet. Denna granskning ledde fram till att åtta behovsområden identifierades: Förståelse av behoven, resurserna, och komplexiteten av och hos de olika målgrupperna Existerande typer av kompetenser och funktioner och vilka som behövs i en eventuell centrumbildning Möjlighet till samspel mellan dessa olika kompetenser Filosofin/filosofierna om hälsa Koordination inom och utanför hälso- och sjukvårdsystemet Funktionen av de existerade strukturerna och nätverk, formella såväl som informella Resurser som behöver tillföras, samt möjlighet att frigöra dessa resurser Översikt av andra nationella och internationella utvecklingar inom transkulturella centrum eller andra närbesläktade centrum Dessa åtta områden är viktiga komponenter i en behovsanalysstudie. Ett transkulturellt centrum i Uppsala län bör enligt teamets mening ha ambitionen att bli ett nationellt centrum, med en inriktning på mental hälsa och hälsa i allmänhet som förverkligar integration, stärkande insatser och aktivt medborgarskap. Ett sådant nationellt centrum behöver vidare universitetets medverkan. Utförandet och tidsplan Design Utredningen har skett utifrån en vetenskapligt utforskande ståndpunkt. På grund av den varierande karaktären av tillgänglig och insamlade data har en multi-metod design använts (Creswell, 2009 ). Denna baseras på användandet av följande metoder: fokusgrupper, individuella semistrukturerade intervjuer, textanalyser av publicerade och opublicerade rapporter, och vetenskapligt utförda databassökningar. 8

9 Den ursprungliga tanken var att använda sig av en enkätundersökning, men det slutliga beslutet blev att inte använda sig av detta, bland annat då intervjugrupperna behövde expanderas för att ge en bredare representation. Vidare ansågs enkätundersökningen vara olämplig då teamet upptäckte att det bland intervjuobjekten fanns en påtaglig variation i hur centrala termer definierades och användes. Då det inte fanns möjlighet att diskutera hur dessa termer användes, innebar detta att variationen skulle påverka giltigheten av en enkätundersökning. Ett tredje skäl mot att använda sig av en enkätundersökning var bristen på tydlighet rörande huruvida de enskilda kommunerna inom Uppsala län faktiskt kan erbjuda samma funktioner och tjänster. Valet att inte använda en enkätundersökning har diskuterats och fattats i samförstånd med kontaktpersonen på landstinget. Dataanalys av intervjumaterialet och textanalys har skett genom det kvalitativa dataanalysprogrammet ATLAS.ti. Aktörer/intressenter Teamet har ansett att det mest produktiva för undersökningen är om dess omfattning och fokus är så inkluderande som möjligt, där hela individens livslopp omfattas. Av denna anledning bygger utredningen på en brett medborgar- och användarperspektiv där följande grupper omfattas: alla invandrargrupper, personer med och utan permanent uppehållstillstånd, officiella organisationer och institutioner som är delaktiga i integrations- och asylprocesserna, samt samhällsaktörer, då verkningsfull integration alltid inbegriper interaktiva processer. (En komplett lista av aktörer/intressentgrupper återges i slutet av rapporten.) Tidsplan Enligt det ursprungliga tidschemat skulle en preliminär rapport ha presenterats i slutet av januari 2012, och den slutgiltiga rapporten presenterats i slutet av mars På grund av justeringar i utredningens utförande, har det dock varit av vikt att vänta in statistik och verksamhetsrapportering för verksamhetsåret 2011, varför tidschemat har senarelagts. Regelverket, vården och medborgaren Källor av vikt för utredningen 1. Rätt till hälsa: WHO:s definition och mänskliga rättigheter Ursprungligen kommer tanken om rätt till hälsa från artikel 25 i den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Denna kodifierades senare i artikel 12 i FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Tillgång till sjukvård är en del av rätten till hälsa. Vidare har dock staterna skyldighet att bedriva en politik som förebygger sjukdomar och som därmed leder till bästa uppnåeliga hälsa för alla människor. Rätten till hälsa återfinns även i Världshälsoorganisationens WHO:sstadgan 1946, definition av hälsa där diskrimineringsförbudet, som återfinns i alla mänskliga rättigheter, specifikt understryks: 9

10 Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaron av sjukdom eller skröplighet. Hälsa på högsta nivå är en av de fundamentala rättigheter som tillkommer varje människa utan åtskillnad av ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden. På Europanivå, i artikel 11 av den Europeiska Sociala Stadgan, återfinns en liknande formulering: [ ]var och en har rätt att komma i åtnjutande av alla åtgärder som kan bidra till att ge honom eller henne bästa möjliga hälsotillstånd. I den svenska grundlagen finns vidare en generell formulering i 1 kapitlet 2 Regeringsformen, vari stadgas bland annat: Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Europeiska unionen är grundad på principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen. Dessa principer är gemensamma för medlemsstaterna. Respekten för de mänskliga rättigheterna är bland de viktigaste målen i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). 2. Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 2 Artikel 1 1. I denna konvention avses med begreppet tortyr varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse av honom eller en tredje person, att straffa honom för en gärning som han eller en tredje person har begått eller misstänks ha begått eller att hota eller tvinga honom eller en tredje person eller också av något skäl som har sin grund i någon form av diskriminering, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det allmänna. Tortyr innefattar inte smärta eller lidande som uppkommer enbart genom eller är förknippade med lagenliga sanktioner. 3. Riktlinjer för EU:s politik gentemot tredje land om tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning 3 Tortyr och misshandel utgör en av de mest motbjudande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet. Enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna skall ingen utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Inga undantag är tillåtna enligt folkrätten. Alla länder är skyldiga att följa det ovillkorliga förbudet mot alla former av tortyr och misshandel. Trots världssamfundets ansträngningar förekommer fortfarande tortyr och misshandel i alla delar av världen. Straffrihet för förövare av tortyr och misshandel fortsätter att råda i många länder. [...] Att verka för att alla former av tortyr och misshandel förhindras och avskaffas inom EU och i hela världen är en politik som kraftfullt stöds av alla EU:s medlemsstater. Att främja och värna om denna rättighet är en prioriterad del av EU:s människorättspolitik. 2 New York, 10 december, 1984, undertecknad av Sverige den 4 februari Beslut om ratifikation 12 december, 1985, deposition av Sveriges ratifikationsinstrument den 8 januari Konventionen i kraft den 26 juni 1987, även för Sverige. (SÖ 1986:1, Proposition 1985/86:17). Översättning enligt den i prop. 1985/86:17 intagna texten. 3 Rådet för allmänna frågor den 18 april

11 4. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Den grundläggande regleringen för hälso- och sjukvård i Sverige regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som är en så kallad ramlag. Lagen anger de övergripande målen för hälso- och sjukvården samt krav på god vård. Lagen stadgar att kvaliteten i verksamheten ska utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande. Den innehåller även bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Vården som landstingen erbjuder ska alltid utgå ifrån ett medborgarperspektiv. I den kommande landstingsplanen för LUL finns, under rubriken Medborgare/kund följande strategiska mål: Landstinget har medborgaren i fokus och bidrar till en god hälsa. livskvalitet, valfrihet och tillväxt i hela länet. 5) De centrala målen I LUL:s verksamhetsidé (Landstingsplan och budget :3, citerad på sida 2 i förevarande rapport), sammanfattar i stor utsträckning vårt tillvägagångssätt rörande denna utredning: att hjälpa alla i länet att vara friska och må bra, att erbjuda en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt, samt att samverka med Uppsala Universitet, vilket ger tidig tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Det nya systemet Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända innehåller regler om ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Syftet med etableringsinsatserna är enligt propositionen att ge nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet. Vidare reglerar lagen det statliga ansvaret för etableringsinsatserna. Integrationspolitikens mål är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Målet ska uppnås främst genom generella insatser som når ut till hela befolkningen, oavsett födelseland eller etnisk bakgrund. De generella insatserna ska kompletteras med riktade åtgärder för att stödja och underlätta nyanländas etablering under de första åren i Sverige. En snabb etablering på arbetsmarknaden är det övergripande målet, ett mål som underlättas av god hälsa, såväl fysisk som mental. Ett stort problem är att många nyanlända aldrig kommer in på arbetsmarknaden. Utdragna etableringsperioder är destruktiva och passiviserande och riskerar att leda till bidragsberoende. Det råder storsamsyn mellan forskare och praktiker om vikten av att insatser sätts in tidigt och med en tydlig arbetsmarknadsinriktning för att situationen ska förbättras (Prop. 2009/10:60 s 25). Arbetsmarknadsperspektivet är rådande och staten får ett större ansvar för att underlätta och påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet och den nyanlände får genom en etableringslots ett stöd att hitta sin egen unika väg för att så snabbt som möjligt försörja sig själv. Inriktningen syftar till att åstadkomma ett stabilt och flexibelt system för mottagande och etablering som snabbare leder till arbete och egenförsörjning samt stärka de nyanländas aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet. (Prop. 2009/10:60: och 40). 11

12 I och med denna lag har olika offentliga aktörers ansvar och uppgifter ändrats i vissa delar. Kommunerna fortsätter att bära ansvar för introduktionen av nyanlända som kommit till kommunen innan den 1 december 2010, medan ansvaret för de personer som kommer efter detta datum primärt ligger på Arbetsförmedlingen. Kommunerna spelar även fortsättningsvis en viktig roll för de nyanländas etablering, men nu ligger ett större ansvar på Arbetsförmedlingen. (För att underlätta förståelsen av denna nya lag återfinns i bilagan en kortfattad lathund för hur arbetsfördelningen kring nyanlända invandrare ser ut idag i och med denna nya lag.) Klassifikationer av migrantgrupper och migrationsmönster I Sverige kan man få uppehållstillstånd baserat på olika grunder såsom bland annat skyddsbehov, familjeåterförening, arbete, och studier. Vidare kan en individ ges flyktingstatus i landet genom tre förfaranden. Det första är att Migrationsverket godkänner personens asylansökan. Det andra är att en migrationsdomstol, som handlägger ärenden som överklagats från Migrationsverket, godkänner personens asylansökan. Det tredje är att personen får flyktingstatus av FN och sedan mottas av Sverige, så kallade kvotflyktingar. Majoriteten av de individer som invandrar till Sverige söker inte asyl. Det finns flera anledningar till detta, bland annat rätten till familjeåterförening för personer som sökt och fått asyl i Sverige. Denna innebär att en nära anhörig inte behöver söka asyl om någon av dennes närmaste familjemedlemmar redan har fått asyl. Därför hamnar dessa familjemedlemmar under gruppen anhöriginvandring fastän många kunde ha definierats som flyktingar på grund av att de utsatts för förföljelse i hemlandet. Detta innebär att i viss mån följer anhöriginvandringen asylinvandringen då flyktingar, efter att ha fått besked att de får stanna i Sverige, gärna vill förenas med anhöriga. Det är även möjligt för personer som först ansökt om asyl och fått anslag på sin ansökan att ändra sin ansökan till att avse uppehållstillstånd baserat på arbete. Dessa personer går alltså från att ha tillhört gruppen asylsökande till gruppen som får uppehållstillstånd baserat på arbete. Ett annat exempel som visar på hur gränserna kan vara flytande inom gruppen nyanlända invandrare är vissa familjeåterföreningar där exempelvis uppehållstillstånd ges genom äktenskap med en partner utanför EU. I svensk lagstiftning tillämpas en uppskjuten prövning när det gäller nyetablerade relationer. Detta betyder att en person som får uppehållstillstånd på grund av en nyetablerad anknytning till en person i Sverige initialt får ett tidsbegränsat tillstånd. Om förhållandet fortfarande är intakt efter två år kan personen ifråga få permanent uppehållstillstånd. Under denna tid finns det möjlighet att personen fråntas sitt uppehållstillstånd om relationen tar slut. Under utredningens intervjuer har det framkommit att vårdpersonal kommit i kontakt med främst kvinnor som, efter att ha blivit utsatta för våld i relationen, inte stannat kvar i densamma och därigenom förlorat sin anknytning till Sverige. Dessa personer blir väldigt sårbara och för att kunna stanna kvar i landet kan de behöva söka asyl, varför de hamnar i gruppen asylsökande. Det finns med andra ord flera ingångar till att grund för uppehållstillstånd i Sverige föreligger. Dessa grunder kan ibland vara överlappande och processen kan vara väldigt varierande beroende på de individuella omständigheterna i det enskilda fallet. Av beviljade förstagångstillstånd under perioden gällde 40 procent anhöriga, 25 procent studerande eller personer som fick arbetstillstånd och 20 procent personer som fick EES-tillstånd. Endast 15 procent gällde personer som hade sökt asyl (Migrationsverket, Rapport 2:2010, Migration ). 12

13 Olika åtgärder har genomförts under de senaste åren vilka har gett större möjligheter för tredjelandsmedborgare att arbeta i Sverige. Numera behöver till exempel inte gäststudenter som har uppehållstillstånd för studier på högskolenivå arbetstillstånd så länge uppehållstillståndet gäller och asylsökande får arbeta om Migrationsverket bedömer att det kommer att ta mer än fyra månader att fatta beslut om ansökan. En asylsökande som har fått avslag på sin ansökan, och som har ett arbete, kan få arbetstillstånd om det finns ett erbjudande om fortsatt arbete i landet under minst ett år. Det har vidare införts nya regler för arbetskraftsinvandring i Sverige. Sverige har nu en efterfrågestyrd och därigenom även mindre reglerad invandring av arbetskraft från tredje land. Det är idag arbetsgivarna som avgör behovet av arbetskraft och arbetskraftsinvandring tillåts inom alla yrkeskategorier. Statistik Migrationsverket tog under 2011 emot 2657 ansökningar om asyl från ensamkommande barn och ungdomar, varav 282 under december månad och 301 under november månad. Av 2011-års ansökningar lämnades 400 stycken in av flickor och 2257 av pojkar. Under 2010 sökte 2393 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige. Den 1 januari 2012 fanns 1661 asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem (Statistikrapport Asylsökande 2011). Under 2010 ansökte personer om asyl och beviljades uppehållstillstånd på denna grund. Samma år beviljades personer uppehållstillstånd. Uppsala län En kommun kan skriva en överenskommelse med staten om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande. Överenskommelsen kan omfatta mottagande under ett eller flera år. Från den 1 juli 2010 är det länsstyrelserna som överlägger och träffar överenskommelser med kommunerna i respektive län om platser för mottagande. När det gäller mottagande av ensamkommande barn, såväl asylsökande som barn med uppehållstillstånd, är det istället Migrationsverket som träffar överenskommelser med kommunerna. Ensamkommande barn i Uppsala län 2010 (Statistikrapport Asylsökande 2011) Enköping 7 Heby 8 Håbo 7 Tierp 8 Uppsala 90 Älvkarleby 12 Östhammar 10 Totalt: 147 I statistiken syns dock inte anhöriginvandrande som inte anländer till länet genom dessa överenskommelser. Vidare syns inte personer som på annat sätt, exempelvis genom familjeåterförening, redan har getts uppehållstillstånd innan de anländer till Uppsala län. Detta gör att det i praktiken är väldigt svårt att uppskatta antalet personer som skulle innefattas i och ha behov av ett möjligt framtida centrum. 13

14 Utredningens vetenskapliga tillvägagångssätt och modell En komplex vetenskaplig utredning såsom förevarande kräver en översiktsmodell för att underlätta förståelsen av undersökningsprocessen. Teamet gavs stor frihet rörande undersökningens tillvägagångssätt och val av modell för utredning av psykisk folkhälsa. Efter noga övervägning ansågs tre kriterier vara av grundläggande vikt. För det första bör modellen vara internationellt erkänd samtidigt som den kan anpassas till och fungera i en svensk kontext. För det andra bör modellen utgå ifrån ett förebyggande perspektiv för att möjliggöra tidiga insatser. För det tredje behöver modellen inkludera och koordinera bedömningar och strategier från individ-, grupp-, organisations- samt samhällsnivå. Vi valde slutligen ADAPT- modellen, utvecklad av den australienska psykiatern Derrick Silove (2005). Modellen har använts internationellt i utarbetandet av program för psykisk folkhälsa. Vidare har den använts för identifiering av nödvändiga åtgärder för att tillgodose invandrares, flyktingars och internflyktingars mångfacetterade behov i post-konfliktsituationer, utdragna flyktingsituationer samt i mottagarland. ADAPT-modellen uppfyller de tre ovan nämnda kriterierna. Teamets anpassning av modellen till den svenska kulturella kontexten har skett i samråd med Silove. Till viss del har anpassningen gjorts med hänsyn till de aktuella fallbeskrivningar och den information som framkommit vid samtal med grupper som kan komma att använda ett centrum, anställda i de olika kliniska verksamheterna samt beslutsfattare, samtliga inom projektets fokusgrupper. Överlevnad och anpassningsmodellen (ADAPT) i mottagarland ADAPT- modellen skapades utifrån Siloves tidigare forskning (Silove, 1999, 2000). Den utformades till en början för att användas inom projekt inom mental hälsa och psykosociala projekt i post-konflikt situationer. Den används numera även i mottagarländer såsom Australien för programutveckling och utveckling av hjälpåtgärder för asylsökande, flyktingar samt andra invandrare som har upplevt trauma på väg till och även i mottagarlandet. Modellens generellt hållna ramverk gör det möjligt att vara flexibel vid utformning och implementering av program i olika kulturella kontexter och för att kunna möta aktuella behov i olika samhällen. ADAPT-modellen är utformad så att den inkluderar de centrala delarna av tre redan existerande ramverk för mental hälsa: Traumamodellen, Psykisk sjukdomsmodellen, och Psykosocialamodellen. Silove noterar att detta möjliggör växelverkan mellan de olika modellerna: Importantly, the model attempts to bring coherence to the eclectic array of interventions that at present compete for priority in these settings (Silove, 2005: 41). Modellen består av två delar. Del ett, presenterad i form av en tabell, se Figur 1, ger en överblick över de olika system i livet som måste vara i balans för god mental hälsa: Säkerhet, Anknytning, Rättvisa / aktivt medborgarskap, Roll / identitet, samt Existentiell mening. Då en individ har upplevt trauma, i förevarande kontext i synnerhet en- eller flerfaldigt trauma i flyktingsituationer, kan dennes reaktioner gradindelas från anpassnings bara till extrema. En utvärdering av hur dessa reaktioner fungerar i en mottagandelandskontext krävs för att kunna planera intervention avseende mental hälsa och psykosociala sammanhang. 14

15 Systemen är ömsesidigt påverkningsbara och icke-statiska. Förändringar i ett av systemen kan således påverka funktionen i ett annat. I en mottagarlandskontext inkluderar modellen alla invandrargrupper, inklusive asylsökande. Figur 1 ADAPT: Anpassningmodellen för mottagarlandskontex System Utmaningar Sunda (och normalla) uttryck och anpassningsreaktioner Extrema reaktioner Sociala interventioner Psykosociala interventioner Psykiatriska interventioner Säkerhet Reella hot (hela gruppen eller subgrupper) Mobbningsmönster I mottagarland Oro, säkerhetssökande Skräck, panik Skydd, bemötande av negativa samhälleliga beteenden Krisinterventio ner mot extrema reaktioner Överlevande riskgrupper (med psykiska störningar) Säkerhetsproblem för asylsökande som inte får asyl Goda familjerelationer och stöd från samhället Allvarliga psykiska störningar, underprestation. Extrem och varaktig spänning Särskilt stöd Stöd och utbildning för familj och andra sociala nätverk Bedömning, krisinterventio n, samhällelig uppföljning, samarbete med kulturella medlare och organisationer Behandling av underliggande störningar (psykos, allvarlig depression, organiska störningar, osv.) Ihållande/ överdriven rädsla Socialt stöd från familj och samhälle Allvarlig PTSD och relaterade reaktioner Maximera säkerheten och möjligheterna att återfå kontrollen Behandling av trauma: grupp eller individ för utvalda med funktionsneds ättningar Särskilda psykiatriska behandlingar för allvarliga fall Anknytning Brutna band, flertalet förluster och separationer Olika genus, familjestrukturer och Uppvaknande, separation, oro och sorg Förlängd eller sjuklig sorg, depression Efterforskande och återförenade familjer, återuppbyggande av sociala nätverk, livsstödjande Sorgebearbetn ing för extrema reaktioner Särskilda behandlingar i en minoritet med ihållande/ allvarlig dysfunktion 15

16 funktioner ritualer Rättvisa / aktivt medborgarskap Brott och kränkningar av de mänskliga rättigheterna Strukturell diskriminering Begränsat system för asylsökande Ilska, frustration, försiktighet när det gäller tilltro och att bli en aktiv medborgare Extrem ilska Samhälleliga institutioner och lokala grupper som utarbetar strategier för att bemöta problem och identifiera resurser Gruppbehandli ng av ilska med en minoritet där ihållande/ allvarig dysfunktion föreligger Behandling av komplikationer såsom paranoia och depression i en minoritet av gruppen Sanning, försoning, åtal straff och förlåtelse Roll / identitet Avbrutna institutioner och strukturer Utmaning i att få tillgång till arbetsmarknaden och andra områden Osäkerhet kring roller / nya roller och möjligheter Isolation, passivitet, avarter Kurser, arbete och kompetensutveckl ing Rådgivning / familjeterapi för de mest påverkade Särskilda behandlingar för komplikationer såsom depression Begränsande regleringar för asylsökande och destruktiva följder av väntan Existentiell mening Underminerade av värderingar, kultur och trossystem Existentielltvivel Anpassning till nya/ blandade identiteter Utanförskap Förlust av ett fungerande existentiellt meningssystem Meningssystem (innefattande traditionella religioner och andra meningssystem) Politiska uttryck, kulturell återuppbyggnad Inslag av humanistiska och existentiella inslag i terapi för att stärka motståndskraf ten som en del i stödet till de med allvariga funktionshinder Behandling av klinisk depression Källa: Silove (2005:42), anpassad av DeMarinis och Jacobsson i samarbete med Silove för användning i mottagarlandskontext 16

17 Den andra delen av ADAPT-modellen, se Figur 2 nedan, ger en mångfacetterad överblick av behoven inom mental hälsa. Figur 2: ADAPT-modellen. Riskgrupp modell för mottagarlandskontex Källa: Silove (2005: 43), anpassad av DeMarinis och Jacobsson i samarbete med Silove för användning i mottagarlandskontext När frågan gäller interventioner rörande mental- och psykosocial hälsa, är det av yttersta vikt att använda sig av en samlad strategi. Tidig intervention är därvid den mest effektiva sådana. Specialiserade psykiatriska behandlingsstrategier och tjänster är nödvändiga för de som befinner sig i de riskgrupper som är mest utsatta. Specialiserad kunskap inom dessa områden krävs med hänsyn främst till de långtgående konsekvenser som föranleds av erfarenhet av tortyr och andra trauman. I enlighet med riktlinjerna för professionellt arbete i Istanbul-protokollet (United Nations, 2004), måste en noggrann och multidimensionell analys genomföras dels för att säkerställa korrekta bedömningar i enskilda fall, dels vid utformandet av kliniska- och andra interventioner. Ju tidigare interventionerna sker och behandlingsformerna utformas, desto större är sannolikheten att negativ påverkan på familj och närliggande nätverk kan begränsas. Det kan spela en viktig roll om riskgrupperna själva kan mobilisera kulturella resurser i samspel med psykosociala strategier. Detta betyder att tidiga interventioner är nödvändiga för att dels kunna identifiera och hjälpa de med viss anpassningsförmåga som befinner sig i riskgruppen, dels tillse att drabbade familjer får tillgång till de resurser som finns i form av psykologiskt- och socialt stöd, vilka kan fungera som verktyg för anpassning och integration. 17

18 Analys och bedömning av förutsättningar för ett transkulturellt centrum Genom att använda ADAPT-modellen som den teoretiska bakgrunden, och de åtta behovsområden angivna under avsnittet Utredningens inriktning ovan, har en analys- och bedömningsprocess för att kunna avgöra vilka förutsättningar som finns i dagsläget för skapandet av ett transkulturellt centrum konstruerats. Analysen och bedömningen behöver innefatta såväl existerande organisationer, med särskild fokus på ETP och Cosmos, som den existerande infrastrukturen. Med hänsyn till uppdragets utformning och dess begränsningar har det inte funnits möjlighet till en självständig, extern utvärdering av de olika organisationerna och infrastrukturgrupperna. Där sådana externa utvärderingar har funnits att tillgå, har dock dessa inkluderats. Infrastruktur och organisationer på regional nivå Länsstyrelsen i Uppsala Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna arbetet med nyanlända mellan berörda myndigheter, landsting och kommuner. Länsstyrelsen tog i april 2011 initiativ till en ny satsning, en regional överenskommelse om effektivare samarbete mellan Länsstyrelsen, LUL, berörda myndigheter (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket), samtliga kommuner i länet, Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Syftet med denna överenskommelse har varit att bidra till ett mer effektivt samarbete i det totala stödet till nyanlända, det vill säga de som har fått uppehållstillstånd. Detta innebär att de som fortfarande befinner sig i asylsökningsprocessen (de som inte fått uppehållstillstånd) är undantagna. Med utgångspunkt i etableringslagen ska en sammanhållen integrations- och etableringsprocess utvecklas för nyanlända flyktingar och andra invandrare samt till ensamkommande barn och ungdomar. I överenskommelsen anges strategiska områden för samarbetet, där hälso- och sjukvården är ett av åtta områden. För respektive strategiskt område finns arbets- och projektgrupper. Under 2010 fattade Länsstyrelsen beslut om inrättande av en organisation för integration och etablering i Uppsala län. Tre nivåer av grupper ingår i denna organisation, enligt följande. En strategisk ledningsgrupp som träffas en till två gånger per år och leds av landshövdingen. Här ingår både kommunal- och landstingsråd samt myndighetschefer för Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan och Universiteten. Vidare finns en styrgrupp som sammanträder fyra gånger per år. I denna grupp ingår chefer från nämnda myndigheter samt kommuner (flyktingmottagning/integration, skola, vuxenutbildning) och landstinget. Styrgruppens uppdrag är att besluta om samarbetsprojekt, ta fram underlag för mottagningskapaciteten i länet, och ge uppdrag till arbetsgrupper. Verksamhetschefen vid ETP representerar landstinget i denna grupp. Slutligen finns åtta arbetsgrupper som fokuserar på olika strategiska områden, däribland gruppen Hälsa och Integration. I denna grupp ingår representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Akademiska sjukhuset, kommunerna, universitetet (en professor i socialmedicin), psykiatrin samt primärvården,(representerade under 2011 av verksamhetschefen vid ETP och tf verksamhetschef vid Samariterhemmets vårdcentral, där Cosmos ingår). Arbetsgruppen: Hälsa och Integration 18

19 Arbetsgruppen har flera uppdrag (från Minnesanteckningar från möte ): Utveckla metoder och samverkan mellan de ingående myndigheterna inklusive de kommuner som inte deltar. Skapa en samsyn omkring sjukskrivningar. Skapa en samsyn omkring vilka krav på deltagande i etableringsinsatser som kan ställas på personer med någon typ av funktionsnedsättning eller sjukdom. Ett syfte är också att förhindra att nyanlända flyktingar blir storkonsumenter av sjukvård p.g.a. ett bristfälligt mottagande och bristfällig information samt felaktigt ställda krav. Anteckningarna från arbetsgruppens möten under 2011 visar att ett brett spektrum av frågor diskuterats och ett tydligt engagemang finns bland alla deltagare. Strategier utvecklas för närvarande för att identifiera och bemöta gemensamma områden av vikt. Olika projekt relaterade till viktiga områden för integration återfinns inom två områden; sjukskrivning inom gruppen nyanlända, samt kartläggning av nyanländas hälsa och dess betydelse för etableringsprocessen. Fokusgrupp med arbetsgruppen Hälsa och Integration 4 Inom fokusgruppen med denna arbetsgrupp, kom följande teman upp när frågan om ett nytt centrum diskuterades. Den nuvarande situationen, med det regionala samarbetet, karaktäreras i stort sett som positiv. Bland existerande problem nämns följande: det finns många bra satsningar men de utvecklas inte vidare, satsningar är ofta i projektform, otillräknelig ekonomi, gränser mellan myndigheterna, problem med statistik och klassificering, samt ojämlik kulturkompetens. Centrumets funktion och struktur: viktigt att centrumet har olika målgrupper, en ny typ av kultur måste skapas, frågan om ett nytt centrum måste avgränsas och specificeras, en plattform kan vara möjlig om varje part vet exakt vad som gäller. Det är viktigt att det inte handlar om den personliga relationen, utan tydlig metod och struktur ska stå till grund för ett samarbete. Ett större grepp krävs för att identifiera och åtgärda problem. Centrumets tjänster: Det är viktigt med fasta tjänster, inte projektform, en utvecklande av Cosmos och ETP, och samarbete med universitet. Ett centrum kan bidra till: systematiskt utvecklingsarbete, bättre inventering och dokumentation, implementering av metoder, bättre utvärderingar, att utveckla och testa olika metoder för att nå målgrupperna. Partnerskapet Projektet UP Aros Asyl pågick mellan i ett utvecklingspartnerskap. Den övergripande målsättningen var att förhindra en negativ hälsoutveckling hos asylsökande under tiden de väntat på beslut på sin asylansökan (Up Aros Asyl, 2007). Gruppen bestod av asylsökande i eget boende i Uppsala 4 Samtalspunkter och citat från alla fokusgrupper och intervjuer presenteras i kursiv format 19

20 och Västmanlands län. Projektgruppen hade elva aktörer med representanter från: Uppsala kommun, Migrationshälsa Cosmos, Röda Korset, NyByVision, Migrationsverket, Upsalahem, Uppsala universitet, Kunskapsbolaget Integra, och Asyl & Integrationshälsa (Västerås). Projektet fokuserade på och koordinerade insatser inom en rad olika områden: Livskvalitetsområden under asyltiden, Hälsa, Boende, Föräldraskap/Familj, Skola, Utbildning, Arbete och praktik, och Fritid. Ur ett (psykiskt) folkhälsoperspektiv kan alla dessa områden påverka hälsa, vilket är en diskussion som det kommer återknytas till senare i rapporten. Inom projektets hälsodel riktades fokus under delmål 2 på stödsamtal, stresshantering (personal), hälsoinformation, och under delmål 3 på uppföljande hälsosamtal. Det är tydligt från resultaten av stödsamtalen att denna typ av insats är viktig för asylsökande, bland annat när det gäller att identifiera komplikationer i samband med traumatiska upplevelser. Vidare understryks vikten av professionellt stöd. Resultaten av uppföljande hälsosamtal, som omfattar både fysisk och psykisk hälsa, visar att denna insats är viktig, inte minst eftersom det delvis sker en försämring hos individen under asylprocessen. Resultaten har också visat vikten av sysselsättning och användning av tillgängliga psykosociala resurser för psykisk hälsa och stresshantering. En viktig erfarenhet/slutsats från projektet har varit att såväl hälso- och sjukvårdsenheter som andra myndigheter ofta saknar den kulturella kompetens som krävs för att bemöta asylsökande på ett optimalt sätt, varför deltagandet i projektet har inneburit en kompetenshöjning. Båda de interna- och externa utvärderingarna av detta projekt har visat påtagliga positiva resultat och ett tydligt behov av fortsatt samarbete. Genom UP Aros Asyl byggdes ett nätverksamarbete med olika aktörer i Uppsala bestående av kommuner, frivilligorganisationer, universitet, privata företag, Migrationsverket m.fl. Som en fortsättning av Up Aros Asyl och nätverket genomfördes år 2009 ESF-projektet Up Aros Integration. Huvudmålsättningen var att: genom detta spridnings- och påverkansprojekt [ville vi] sprida information om EU:s 11 gemensamma grundprinciper [för integration] och utveckla och förstärka det positiva samarbete som skett i UP AROS ASYL. På så sätt vill vi förverkliga de visioner som blev resultat av UP AROS ASYL nämligen att kunna påverka de struktur- och systemfel som råder i integrationen av tredjelandsmedborgare (Aros Integration, 2009: 5). Tre fokusgrupper bildades inom UP Aros Asyl med följande teman: 1. Att arbeta i partnerskap påverka de struktur- och systemfel som råder i integrationen av tredjelandsmedborgare 2. Hälsa 3. Utbildning/Arbete och stärkande verktyg (DET) för integration på arbetsmarknaden. Resultatet från UP Aros Asyl satsningar presenterades och kunskap spreds genom konferenser, seminarier, och föreläsningar på arbetsplatser. Båda de interna- och externa utvärderingarna av detta projekt har visat många positiva resultat. Problemen som kvarstår för många har angetts vara de stora strukturella hindren i den rådande myndighetsstrukturen, samt bristen på långtidsplanering. Efter detta projekt har ett partnerskap skapats mellan de inblandade aktörerna. Parterna träffas ca fyra gånger om året. 20

21 Fokusgrupp med Partnerskapet Inom fokusgruppen med denna grupp, och korta intervjuer med medlemmar som inte kunde medverka, kom följande teman upp när frågan om ett nytt centrum diskuterades. Partnerskapet har fokuserat på två aspekter av integration. Första aspekten: det är ett problem med att koordinera de olika delarna av integrationsprocessen, arbete, praktik och språk måste komma in på en gång och att maximera varandras insatser. Andra aspekten: det är viktigt att förstå hälsa som ett större koncept och dess effekt på integration, att kulturkompetens behövs för kompetent vård, och att hälsa måste inkludera också mening och hur olika grupper och individer skapar mening omkring hälsa och ohälsa. Centrumets olika funktioner: det är viktig att ett centrum involverar olika aktörer, att den kliniska verksamheten måste stå i centrum, att ett centrum har kopplingar till båda psykiatri och primärvården, att ett centrum har olika målgrupper (alla typer av invandrargrupper), har en särskilt fokus på ensamkommande barn, har tillräcklig finansering, har en tydlig policy i relation till länsövergripande insatser, kan bemöta problem i de existerande strukturerna, t.ex. vårdpersonal som vägrar att arbeta med tolk. Ett centrum kan samordna och koordinera: utbildning, handledning, konsultering och implementering på olika nivåer och för olika professionella grupper. Centrumet kan ha en viktig roll i utveckling av viktiga behandlingsriktlinjer med flyktingar. Landstingets enheter Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) Redogörelsen i detta avsnitt baseras på intervjuer med ETP:s enhetschef, 2011-års verksamhetsrapport samt annan dokumentation och statistik. ETP är en öppenvårdsmottagning som är knuten till Akademiska sjukhuset. Den tar enbart emot flyktingar och invandrare över 18 år med uppehållstillstånd, d.v.s. de arbetar inte med asylsökande. ETP har mellan patienter och mellan 950 och besök per år. Mellan 50 och 60 procent av patienterna lider av traumatisering och posttraumatiskt stressyndrom. ETP prioriterar nyanlända flyktingar och invandrare med flyktingtrauma. För att komma till ETP krävs remiss. På ETP arbetar fyra personer; en heltidsanställd psykiater, som även är enhetschef, två psykologer som delar på en och en halv heltidstjänst samt en administratör som är anställd på 75%. Statistik för ETP:s verksamhet kommer från Psykiatridivisionens IT-enhet. 21

22 ETP:s patientstatistik för 2011 ger följande information: Antal besök, totalt 844 Läkarbesök: 293 Psykologbesök: 551 Av totalt 137 patienter, återfanns följande diagnoser: Affektiva symtom, 15 personer Ångest, 23 personer Ospecificerad psykisk störning, 95 personer Andra diagnoser, 4 personer De flesta patienterna är i åldersgruppen år (26 personer). Bara en person befann sig i den äldsta åldersgruppen mellan år. Vid samtal med enhetschefen och av tidigare verksamhetsrapporter (ETP Verksamhetsrapport 2010) framgår att de flesta av patienterna har diagnoserats med kroniskt posttraumatiskt stressyndrom efter tortyr, krigsupplevelser, sexuella övergrepp, m m. Det är fråga om tunga fall, där patienterna ofta är arbetsoförmögna under en längre tid och har en komplex symptombild och social situation. Det är viktigt att notera att statistiken som togs fram av IT-avdelningen och baseras på sekreterares inbokningar av patienter med en preliminär diagnosindelning (affektiva sjukdomar, ångest o s v), inte ger en komplett bild av diagnosprofilen. Kommuntillhörighet för pat som besökt ETP under Enköping 3 Heby 2 Knivsta 3 Kungsör 1 Nacka 1 Okänt 2 Stockholm 1 Tierp 3 Uppsala 96 Utland 2 Älvkarleby 1 Summa 115 Verksamhetsrapporten har en viktig kommentar vad gäller patientantalet. Antal besök under 2011 var mindre än under föregående år. En viktig anledning är att antalet flyktingar som bosatte sig i Uppsala kommun var lägre jämfört med tidigare år. En annan faktor som påverkade antalet patientbesök var etableringsreformen. Samarbetet med Arbetsförmedlingen diskuterades under våren 2011 men startade först under hösten med remisser och konsultationer. Kommunens introduktionsenhet (flyktingsekreterarna) skickade fyra remisser under året 2011, vilket är att jämföra med mellan 30 och 40 tidigare år. Man räknar med att situationen kommer att förändras under 2012 då flera flyktingar kommer till länet (dock sannolikt inte till Uppsala kommun). 22

23 ETP har inte något specifikt mandat utöver dess kliniska tjänster. Med utgångspunkt i intervjuer med anställda och analys av ETP:s verksamhetsrapporter från 2011 och 2010 finns dock flertalet viktiga professionella och forskningsområden där ETP kontinuerligt har varit verksam: konsultationer, professionella utbildningar, handledning och internationella konferenser. Under 2011 har denna verksamhet skett inom följande områden: Konsultation med Primärvården ETP har samarbetat med Flogsta vårdcentral genom att erbjuda konsultationer och delta i ett månatligt möte med läkarna sedan Konsultationerna äger rum på vårdcentralen och samarbetet pågår fortfarande. De patienter som remitteras till konsultation har ofta varit negativa till att komma till en psykiatrisk mottagning men accepterar att träffa en psykiater på vårdcentralen. De har ofta varit storkonsumenter av sjukvård och presenterar somatiska symtom men har en bakomliggande psykisk störning. Under hösten har planerats för ett nytt samarbete med Gottsunda vårdcentral som ska påbörjas under Cosmos (en allmänmedicinsmottagning med ansvar för hälsoundersökningar av asylsökande) får psykiaterkonsultationer av ETP en halvdag varje månad. Dessa patienter har ofta väntat länge på beslut i deras respektive asylärende. De har ofta posttraumatiskt stressyndrom efter traumatiska upplevelser i hemlandet. De kan även lida av depression som ofta har samband med den långa väntetiden. Några av dessa patienter har psykotiska symtom i samband med PTSD eller depression. Ca. 15 asylsökande har bedömts under Professionell utbildning Kommunerna i länet har under året haft ett utbildningsprojekt om posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Kursen har skett i samarbete med ETP med deltagande av andra föreläsare. Under hösten gavs två kurser och en universitetskurs i samarbete med Institutionen för sociologi. Handledning ETP har erbjudit handledning till andra psykiatriska mottagningar. Under 2011 var det Psykos- och rehabiliteringsmottagningen i Gottsunda som fick handledning av en psykolog och psykiater från ETP. Fråga har varit om komplexa fall där kulturella faktorer och migrationsprocessen samt trauma i hemlandet påverkat symtombilden och förloppet av sjukdomen. Under året har kontakter med Psykosoch rehabiliteringsmottagningen i Årsta förevarit och ett samarbete planeras påbörja under år Gruppsamtal Under året har en grupp arabisktalande patienter haft gruppsamtal, en gång i månaden under våren och två gånger under hösten som avslutning. Gruppen bestämde att arbeta vidare mot en möjlig patientförening som det som tidigare bildades av enhetens patienter (Fristad). Invandrarföreningen SIU Enheten och patientföreningen Fristad har haft kontakt med invandrarföreningen SIU (en paraplyorganisation i Uppsala med ett 30-tal föreningar under sig). SIU är intresserat av att hitta ett sätt att samarbeta med patientföreningen Fristad i framtiden. Uppdrag från Socialstyrelsen 23

24 Under 2011 fick enhetschefen vid ETP ett uppdrag från Socialstyrelsen med rubriken Kunskapsunderlag för vägledning om psykisk ohälsa. Projektet startade i november Syftet med projektet är att beskriva kunskapsläget när det gäller: 1. Psykisk ohälsa hos barn och vuxna som saknar uppehållstillstånd 2. Vilka effektiva åtgärder/ behandlingar finns och vilken är kunskapsgrunden 3. Vilka tillstånd som kan anses omfattas av lagens precisering "vård som inte kan anstå" Uppdraget ska resultera i förslag till rekommendationer om vård av asylsökande med psykisk ohälsa. Internationellt samarbete Enhetschefen vid ETP deltar i en arbetsgrupp inom det internationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus (Health Promoting Hospitals) med anknytning till WHO- Europa: "WHO - HPH Task Force on Migrant Friendly and Culturally Competent Health Care", förkortning "WHO -HPH TF MFCCHC". Gruppen arbetar med att utveckla riktlinjer för en jämlik vård av invandrare och minoriteter. Forskning Enheten och enhetschefen har tidigare, under , deltagit i PET scan-studie (Positron emission tomography), ett forskningsprojekt i samarbete med Uppsala universitet, där professor Mats Fredriksson, Institutionen för psykologi samt professor Lars von Knorring, Institutionen för neurovetenskap, medverkat. Under 2011 har en ny PET-studie förberetts: PET-studie av hjärnfunktioner hos kvinnor med Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) med avseende på serotoninåterupptag och neurokinin 1 receptor aktivitet Gilgamesh Psykisk hälsa, meningssökande och integrationsprocessen bland irakiska invandrare i Södertälje och Uppsala- Ett samarbetsprojekt mellan ETP och Uppsala Universitet, Teologiska institutionen med anslag från Vetenskapsrådet Pilotprojekt. Undersökning av asylsökande gravida kvinnor. Planeringsfas mars - april. Genomförande maj - november. Anslag från Vetenskapsrådet i samarbete med forskningstema Hälsa och Välbefinnande, Impakt-programmet, Uppsala universitet. Internationella konferenser Coping With Humanitarian Crisis after War 5-6 maj Medverkande var bland andra professor Derrik Silove, Australien, professor Hikmet Jamil, Detroit USA, psykolog Constanze Quosh, UNHCR- Syrien. Ett samarbete mellan ETP, Uppsala Universitet, Teologiska institutionen och UNHCR. Utvecklingsprojekt Det bör understrykas att ETP har, mellan åren , haft flera utvecklingsprojekt med syfte att utveckla metoder vilka delfinansierats av EU-fonder Vid teamets granskning av befintliga projektrapporter och externa utvärderingar har framkommit att dessa projekt varit oerhört värdefulla för hållbar klinisk utveckling, samordnad behandling och planering av sociala resurser, samt tillämpning av förvärvad kunskap inom programutveckling. Under 2010 utförde ETP ett projekt som delfinansierades av Integrationsfonden. Det senaste av dessa projekt, Kulturkompetens och integration i vården och socialt arbete (våren 2010) beskrivs i korthet nedan med hjälp av ett utdrag från ETP:s Verksamhetsrapport 2010: 24

25 Projektet hade som syfte att undersöka och beskriva kunskapsnivån samt behov av vidareutbildning hos kommunala och landstingsverksamheter. Företrädare för dessa verksamheter fick svara på enkäter och några intervjuades. Projektet erbjöd i maj och juni seminarier, arbetsplatsinriktade utbildningar samt en konferens till samtliga medverkande verksamheter. Projektet hade presentationer till invandrarföreningar och en patientförening med medlemmar från tredjeland. Projektet har också gjort studiebesök i Malmö, Södertälje och Utrecht i Holland samt deltagit i en konferens i Amsterdam. Projektet konstaterade att verksamheter som tidigare inte varit medvetna om behovet av kunskaper inom detta område har nu dagliga kontakter med invandrarpatienter eller klienter och blivit angelägna om att utbilda sig och samarbeta med andra instanser kring dessa personer. De grupper som kommit till landet på senare år har uppfattas som mer traumatiserade av krig och konflikter men också svårare att nå och arbeta med på grund av kulturskillnader. Skillnader beträffande utövande av religion och kulturella och religiösa föreställningar kring hälsan och sjukdom har blivit mer uppenbara hos de nya grupperna. Det kan leda till att tjänstemän och sjukvårdspersonal upplever osäkerhet och hinder i sitt arbete särskilt när det gäller planering och kravställande. Kulturen och religionen kan ha en positiv roll genom att inge individen en känsla av trygghet och hopp och därför underlätta integrationen. Projektet anordnade en konferens med företrädare från verksamheter från hela landet som behandlar invandrare och flyktingar med psykisk ohälsa. Det framkom ett behov av verksamheterna av att träffas och utbyta kunskaper och erfarenheter särskilt när det gäller integrationsfrågor och kulturskillnader. Projektet har genom enkäterna och intervjuerna kunnat påvisa ett stort behov av utbildning och träning både på individ- och organisationsnivå. Integration i samhället måste vara ett självklart mål i behandlingen och rehabiliteringen av invandrare med psykisk eller fysisk ohälsa men man har inte varit medveten om detta och man har ofta inte sett hur invandraren påverkas negativt av ensamhet, tomhetskänslor, passivisering och utanförskap. Som en följd av att projektet kunde påvisa ett behov av kunskapsöverföring och handledning till andra verksamheter inom kommun och landsting, har enheten fortsatt ett samarbete med till exempel Psykos och rehabiliterings mottagning i Gottsunda och med primärvården (Flogsta vårdcentral) samt kommunens introduktionsenhet. Samarbete inkluderar både direkta e indirekta konsultationer och handledning. En annan verksamhet som visat intresse är t ex Psykisk hälsa (psykologer och kuratorer inom primärvården). Vi anser att enheten når flera personer inom målgruppen (nyanlända och traumatiserade med flera) genom samarbete med andra instanser och att andra instanser remitterar rätt patienter och motiverar dem till behandling när detta sker i ett nära samarbete samt att det är lättare att avsluta och remittera tillbaka dessa patienter. Fokusgrupp med ETP-personal I punkformat redovisas nedan viktiga funderingar från personalgruppen relaterade till centrumbildning. Punkterna är indelade i fyra områden. 1. Behov Vikten av att koordinera tjänster för olika brukargrupper: icke-existerande övergångar för de som rör sig från en migrationskategori till en annan I schemat behövs tid för att planera utbildningar, konferenser och olika uppdrag som ska syfta till att nå ut med kunskap Tid behövs för att uppdatera kunskap om framsteg inom behandlingar Möjlighet för deltagande vid konferenser och workshops saknas med avseende på tid och budget 25

26 2. Resurser Specialistkompetens Erfarenhet av en konsulterande team-modell Erfarenhet av arbete i multidisciplinära team Väletablerad kontakt och samarbete med andra aktörer 3. Utmaningar Vikten av samma behandling och kunskap i länet Vikten av att arbeta länsövergripande Nytt system nu för nyanlända som behöver sätta sig, och förberedelse för nya migrationsmönster 4. Visioner Viktigt med centrumets placering under landsting men för ETP en koppling till psykiatri Viktig med koordination med Cosmos, och deras koppling till primärvården Kritisk massa och resurser för ett effektivt centrum Flera aktörer i centrumbildningen, Försäkringskassan, Uppsala Kommun, m.fl.. Viktigt att centrumets struktur ger möjlighet till aktivt deltagande för alla aktörer. Viktigt med planering inom fler områden; utbildning, handledning, konsultuppdrag, forskning Vikten av specialiserad kompetens och fler tjänster och resurser Fokusgrupp med ETP-patienter 1. ETP som resurs En resurs för integration, sann kunskap om vad trauma innebär. Integrerad omvårdnad med personen i centrum och inte bara problem utan möjligheter Anställda kan hjälpa till att testa strategier, med motivation, och ge viktig information Har en helhetssyn på medicinering och koordinerade insatser 2. Resurser för hälsa När man kan arbeta, bidra till familjen Religion eller något viktig som ger mening med och i livet 26

27 Sport och aktiviteter Att behålla motivationen och inte förlora hopp 3. Visioner om centrumet Att utbilda om de multipla trauman som många bär med sig innan de kom till Sverige, och de som uppstår i Sverige när det inte finns en chans att bli integrerad Centrumet kan vara en plats för hälso- och sjukvårds information Att arbeta med Arbetsförmedlingen och andra institutioner för integration En plats där hela samhället kan hjälpa med integrations aktiviteter Migrationshälsan Cosmos Informationen i detta avsnitt grundas på intervjuer med personal vid Cosmos, den t.f. verksamhetschefen för Samariterhemmet, där Cosmos ingår, året 2010 och den nya verksamhetschefen 2011, samt dokumentation och statistik. Ingen verksamhetsrapport finns för Migrationshälsan Cosmos är ett flyktingmedicinskt hälsocenter för olika grupper av asylsökande och ligger inom primärvården. Verksamheten ligger i Samariterhemmets vårdcentral. Under året 2000 fick primärvården ett uppdrag att utarbeta en flyktingmedicinsk verksamhet för att möta asylsökandes och flyktingars särskilda hälso- och sjukvårdsbehov och att utveckla kompetens inom detta område. Cosmos personal besitter professionell kompetens inom följande områden: sjuksköterska, läkare, barnmorska, undersköterska, och sjukgymnast (samtliga arbetar deltid vid Cosmos). En psykiatrikonsult från ETP träffar ca 4 asylsökande varje gång denne tjänstgör vid Cosmos, och arbetet är fokuserat på att utfärda remisser och ge behandling. En kurator från BUP besöker Cosmos en gång i månaden. Cosmos erbjuder hälsosamtal och hälsoundersökningar för asylsökande och några andra grupper av flyktingar som bor i Uppsala län. Migrationsverket hänvisar alla nya asylsökande till Cosmos eftersom de inte kan lista sig vid vårdcentraler. Om/när de asylsökande beviljats uppehållstillstånd är Cosmos inte listbar. Nedan är statistiken från 2011 relaterad till alla aktiviteter, inklusive hälsosamtal och hälsoundersökningar med; asylsökande, ensamkommande barn, och några andra flyktinggrupper. Statistik för Cosmos verksamhet kommer ifrån IT-avdelningen för primärvård. Kön Medlemskapsenhet Vårdande enhet Utförande Antal Kvinna Asyl Norrbotten Cosmos 1 Kvinna Asyl Skåne Cosmos 1 Kvinna Asyl Uppsala Cosmos

28 Kvinna Asyl Västmanland Cosmos 1 Man Asyl Uppsala Cosmos 254 Man Asyl Östergötland Cosmos 1 Man Tillståndslösa Cosmos 1 Summa: 400 Kommun Vårdande enhet Utförande Antal Burlöv Cosmos 1 Enköping Cosmos 1 Knivsta Cosmos 1 OKÄNT Cosmos 318 Tierp Cosmos 1 Uppsala Cosmos 67 UTLAND Cosmos 21 Östhammar Cosmos 3 Cosmos 3 Summa: 416 I ålderskategorier: 0-19 =131; =164; 40-69=78; 70+= 21 och ingen given ålder för 79 personer. Cosmos har inget specifikt uppdrag att stödja andra vårdenheter inom landstinget eller att bidra med kompetenshöjande insatser för personalen som möter asylsökanden i landstingets olika verksamheter. Cosmos personal har berättat att i praktiken har det varit vanligt att i synnerhet andra vårdcentraler har kontaktat dem för olika rådgivande- eller stödinsatser. Eftersom Cosmos saknar en verksamhetsrapport för året 2011, är det svårt att veta exakt vad personalen har gjort i relation till informationsspridning eller andra typer av insatser. I intervjuer har personalen berättat att under 2011 har de bland annat ägnat sig åt följande aktiviteter: besök vid Röda Korset, ett gruppbesök på Arbetsförmedlingen, ett gruppbesök på kommunen, en gång med en somalisk och etiopisk grupp, samt besök på boenden med personal. 28

29 Cosmos har varit med i flera samverkansprojekt och har spelat en viktig roll i Projektet UP Aros Asyl som pågick mellan , och i ESF-projektet UP Aros Integration som pågick under året Cosmos hade härvid ansvar för arbete i fokusgruppen om Hälsa. En partnerskapsgrupp skapades av de inblandade aktörerna efter slutet av ovannämnda projekt. Partnerskapet träffas ungefär ett par gånger per termin och Cosmos är väldig engagerade i denna grupp. Fokusgrupp med Cosmos personal I punkformat redovisas nedan viktiga funderingar från personalgruppen relaterade till centrumbildning. Punkterna är indelade i fyra områden. 1. Behov Viktigt att ha en länk till vårdcentraler, vilket behöver behandlas i ett nytt centrum Mer genomarbetat sätt att arbeta gentemot hela länet Behovet av att inkludera personer i migrationskategorin som är nu exkluderade Behovet av att implementera kunskap från projekt och andra satsningar Problem med projektmentalitet där bra idéer och tankar inte kan slå rot Många former av gruppaktiviteter är väldigt viktigt, satsningar på kvinnor Viktig information måste ingå i kurser för barnmorskor, sjuksköterskor, sjukgymnast- och läkarutbildningarna, samt för sjukvårdspersonal i stort Möjlighet att planera viktiga aktiviteter som man inte får pinnar för i systemet Mer måste göras för ensamkommande barn 2. Resurser Bra samarbete i multidisciplinär team och med konsulter Vikten av en hälsofokuserad vårdfilosofi 3. Utmaningar Behovet av att kunna kombinera arbetet inom Cosmos med andra områden för att följa upp inom det professionella området och att bibehålla kompetens ETP och Cosmos har olika uppdrag, måste samplanera, etablera rutiner i ett centrum 4. Visioner Behovet av nya tjänster 29

30 Bra koordinering av resurser, kommunikation med de olika organisationer som är involverade i processen Viktigt med ett helhetsperspektiv Samarbete med universitetet är viktig, inte minst för forskning nära den kliniska verksamheten Fokusgrupp med Cosmos patienter 1. Cosmos som resurs Bra vård och bemötande Ger information om rättigheter eller hur man får hjälp Hjälper med information när man flyttar mellan olika kommuner Ger information om hur systemet fungerar 2. Resurser för hälsa Hantera erfarenhet av att bli stämplad som asylsökande Att fortsätta vara aktiv och inte förlora hopp Religion eller annat system Sysselsättning 3. Visioner om centrumet Kan jobba med problem att tolkar inte finns tillgängliga Kan hjälpa med kostnader vad gäller tillgänglighet och kollektivtrafik Kan se över tandvårdskostnader Mer resurser för Cosmos att kunna expandera sina funktioner och koordination Kan hjälpa med att skapa aktiviteter och tillgänglighet 3 c. Ensamkommande barn Med hänsyn till att situationen för ensamkommande barn utpekades som ett särskilt problematiskt område vid intervjuerna med Cosmos personal och Partnerskapet, utfördes ytterligare intervjuer med dels verksamhetschefen för Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) i Uppsala, dels representanter för flera kommuner i Uppsala län. 30

31 Nationella riktlinjer för behandling av ensamkommande flyktingbarn finns inte inom psykiatrin. I Uppsala finns dock en långvarig erfarenhet av att behandla flyktingbarn. Under sommaren 2009 färdigställde BUP ett handlingsprogram för ensamkommande barn och barn till asylsökande familjer, och uppdaterade densamma underåret Inom BUP finns en särskild länsövergripande arbetsgrupp, benämnd Trossen, som arbetar med traumatiserade barn inom flertalet områden; de som utsatts för sexuella övergrepp, misshandel samt ensamkommande barn. För ensamkommande barn finns inte en särskild överenskommelse, utan de får samma psykiatriska behandling som andra ungdomar. Ångest, depression och suicidala handlingar är de vanligast förekommande problemen för denna grupp, liksom för andra grupper som är i behov av psykiatriska tjänster. Från intervju med verksamhetschef för BUP Visioner för ett transkulturellt centrum Bra med ett centrum som har ett helhetsperspektiv BUP kan vara med i styrelsen för centrumet Viktigt att det finns resurser för att bedriva klinisk forskning Fokusgrupp med representanter från kommuner i Uppsala län som har ansvar för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar Visioner för ett transkulturellt centrum Det behövs ett sådant centrum där man kan prata om helheten. Viktigt med en folkhälsoinriktning, förebyggande fokus, och inventering av friskfaktorer. Bra med ett center som tjänar hela länet. Kan hjälpa till med SIP, en samordnad individuell plan, som har inte kommit igång på alla ställen. Vi efterlyser någon form av första linje för alla ensamkommande barn och ungdomar. Alla ska screenas med samma instrument. Vi ska ha gemensamma bedömningsunderlag för alla. Det ska inte behöva göras någon åtskillnad beroende på vilken kommun du bor i och vilken hjälp du får. Vi kan koordinera SIP, AF, kommuner och landsting. Behov av en referensgrupp som fortlöpande kan ta in kommunerna i denna process, med universitet och landsting. Fokusgrupp med ensamkommande ungdomar 5 5 Denna fokusgruppsintervju utfördes i ett mötesrum i landstingets konferenslokal i Uppsala. Sammanlagt deltog tio personer som hade svarat på en inbjudan att träffa oss för att berätta om deras respektive upplevelse av att vara i Sverige. Deltagarna är i åldrarna år, de kommer ursprungligen från bland annat Ghana, Yemen, Etiopien, Somalia, Afghanistan och Mongoliet 31

32 Sedd som population är ensamkommande barn och ungdomar en av samhällets mest utsatta grupper. Vid intervjuerna som beskrivits ovan har framkommit att det finns ett behov av koordination, systematisk information, samordnade planeringsåtgärder samt utvecklingsåtgärder. I syfte att bättre belysa dessa behov, kommer de teman som framkommit vid intervjuerna med deltagarna i denna fokusgrupp att illustreras med utvalda citat. Behov Att få mer hjälp och information - Några god männen kanske tänker de bara får det klart, kanske andra goda männen bara hjälper den här killen, hjälper den här. Jag vet inte säkert men några goda män de följer bara reglerna, vad sa dem, vad måste de göra. Och betala. Och så där. Hjälp med läxor - Alltså, att de kan hjälpa till om du har läxa. Om jag har läxa i biologi eller fysik och jag behöver hjälp de kan inte hjälpa mig Matte. Jag har frågat många gånger, de kan inte hjälpa. Det är jättesvårt. Att bättre förstå och hantera stress och känslor - För de här ungdomarna som de utkastar. Vad kommer de att bli? De kommer att bli kriminella eller de... - Det är svårt när man har ingen familj här, och man kan inte kontakta dem. Man är ensam. Problem med språket och skolgång - För mig var det jättesvårt när jag kom hit till Sverige. Jag talade exempelvis inte engelska bara mongoliska. Men här i Sverige det är inte mongoliska lexikon inte många som bor här i Sverige från Mongoliet När jag kom hit jag pratade inte svenska eller engelska. Det var jättesvårt. Första halvåret var jättesvårt, jag lärde mig ingenting. Ingen går i skolan. Nu är det lite bättre och skolan bättre. - Innan jag hade uppehållstillstånd, då hade jag inte någon lust att gå till skolan. Men sen blev det sen började jag gå i skolan. Skärpte mig, och slutet blev bra. Jag visste inte om jag skulle få ja eller nej, så varför skulle jag lära mig svenska? Att bättre förstå den medicinska och psykologiska/psykosociala hjälpen som finns tillgänglig - Det är svårt att förstå vad finns för hjälp när man mår dåligt. Att ha en känsla av att det inte finns någon som bryr sig - Ibland kan man tycka att personalen är jobbiga eller rasister. och har bott i Sverige i allt från två veckor till fem år. Förutom en person som bodde med en svensk familj, bodde de andra i boenden och en i egen lägenhet. De flesta i gruppen har flyttat i genomsnitt fyra gånger sedan de först anlände till Sverige. Mindre än hälften av gruppen har permanent uppehållstillstånd, och flera har ansökt därom flera gånger. 32

33 - Det finns några som är taskiga - Ibland jag tycker vi är bara jobb. Vi är ett jobb åt dem. De tycker När personalen pratar de snackar som vi är jobb... Men vi är bara ungdomar, inte som vuxna. Ibland vi gör lite fel. Men det tycker inte de Vi måste följa deras regler. Jag tycker vi är som jobb för dem. Problem med hur systemet är gällande migration och hälsovårdsystem - Problemet är med Migrationsverket. Ja, att de säger nej. De respekterar inte att ändå du var här länge i Sverige. De skiter i det. - Ja, de som går i skolan och har inga problem med polisen och de gör inga dumheter. Det är dem som kan hjälpa landet i framtiden. - Egentligen att de skulle behandlar oss, alla som kommer hit på samma sätt. Oberoende om du får ja eller nej. Samma pengar. Det där är orättvist. Alla ska få lika stöd från kommunen, tills man får ja eller blir skickad tillbaka. - Problemet med det första boendet. Transit alltså. Därför det är för många personer. Men efter transit det var mindre. Alla skriker. - Då när jag flyttade till Knivsta, jag mådde dåligt så. Dem sa, du kan gå till Cosmos och jag gick dit. Det var ingenting, de bara snackade hur mår du var är din familj hur kom du hit. Bara så. Det är ingenting, det är bara snack. Jag vet inte vad jag önskar, någon som hjälper dig på riktigt, inte bara snack. Vi hör det hur mycket som helst. - Jag har varit hos tandläkaren för åtta månader sen, innan jag fyller 18. Hon sa till mig, detta är sista chansen om du blir sjuk igen, du måste betala själv 800 eller 1200 kronor. Hur ska jag kunna betala för det, jag har inte råd att betala för den. Hon sa jag vet inte, det är regler som säger det. Att vänta på svar - 8 månader. - 3 månader sen de sa nej sen jag väntade 8 månader - För mig tog det kanske typ ett år. Det tog jättelång tid. - Jag väntade typ 8 månader och sen jag överklagade men jag fick nej och sen jag kom till högsta domstolen och dem sa nej. Och sen jag vet inte. Jag har försökt flera gånger men de säger nej. De säger att jag har ett öppet ärende, men jag vet inte Att inte bli respekterad gällande olika religiösa/kulturella traditioner - Vi tjatade om mat. Halalmat. Sen personalen tyckte att det var jobbigt att vi tjatade varje dag. En av dem sa nu är ni i Sverige, ni ska äta det som finns här. Men till slut vi fick köpa halalkött. De köper det som de vill ha själv. Personalen alltså. De måste respektera religionen. Om jag är muslim. Vi träffade socialstyrelsen och sa vi måste ha halal och sen efter en månad de skrev på tidning att Knivsta boende måste ha halalkött annars de ska stänga boendet. Jag vet inte vad ska de göra då de var tvungna att göra det. 33

34 Resurser Meningskapande ritualer - Vi brukar gå på moskén varje fredag och träffar kompisar och så. - Ja, religion är en jätteviktig del av mitt liv. - Jag är Buddist. Men ingen buddist här i Tierp. Exempel muslimer de ha en moské men vi har inte sånt där. Jag saknar det. Aktiviteter såsom sport och matlagning - Fotboll är bra. Men inte alla får tillgång till det. - Jag tycker det är bra att få laga maten själv då lär man sig själv. Bra personal, bra värdfamilj - Alltså, vi har haft ganska bra personal. Det är något positivt. - Boendet är bra, men att bo med familj är också bättre man lär sig språket. I början jag sa nej för jag ville bo med ungdomar och inte med en annan tradition, jag har min egen tradition. Det kommer inte fungerar men nu jag tycker det är bra att bo med svensk familj, man skulle lära sig en massa saker språket. Utmaningar Att förstå och tillgodogöra sig av tillgänglig hälsovård och andra resurser -I have seen a psychologist at BUP many times. Sometimes it helps, when it gives some advice. But sometimes it is like this guy said before, it s better to stay alone. Sometimes they just give you some prescription. - Jag pratade en timme med en psykolog vid BUP och så skrev hon ut några mediciner och sen det var bara en gång. Men när man inte mår bra är det bättre att bara vara ensam, i några timmar, annars de bara frågar varför varför varför det blir mer och man mår inte alls bättre. - Det var bra, jag träffade en psykolog och en läkare jag vet inte med tolk och allt. Jag berättade hur jag mådde - Jag har varit dålig många gånger men det är bättre att vara ensam. - Personalen bokade tid hos Röda Korset och prata om sitt ärende. Jag tyckte det var jobbigt så jag struntade i det. Hitta personer att lita på - Men om man inte har någon som man kan lite på, ska ni fixa det då eller? Hur går det till? 34

35 - Några av oss litar enbart på kompisar, ingen annan bryr se. Visioner Hjälp med att leva livet och hantera ett negativt beslut - Jag känner jättemånga kompisar som fick nej och de har ingen god man de har ingenting de får inga pengar från migrationsverket heller. Kan ni hjälpa dem på något sätt? De behöver också för att klara sig på något sätt. Gå in i samhället på något sätt. De får inte gå i skolan. Hur kan ni hjälpa dem? Föreningar ADAPT-modellen tydliggör att strategiska resurser behöver nyttjas på det sociala planet, t.ex. av föreningar och andra organisationer. Dessa typer av verksamheter har nämligen möjlighet att bidra till utveckling inom några av den allmänna hälsovårdens viktigaste områden; prevention, identifiering av de som är i behov av hjälp samt att verka för en god hälsa. Nämnvärda resurser för flyktingars hälsa är Röda Korsets verksamheter i Uppsala; behandlingscenter för traumatiserade flyktingar och frivilligverksamhet. Remisser till centret ges av bl.a. Cosmos, goda män, socialsekreterare i Uppsala kommun och Uppland i stort, skolkuratorer, gruppboenden för ensamkommande flyktingar i Uppsala kommun och Uppland i stort, vårdcentraler, psykiatri- och primärvård, samt andra verksamheter inom Röda Korset (Verksamhetsberättelse, 2011). Traumatiserade flyktingar kan även själva söka behandling på centret, utan remiss. Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU, är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden. SIU har idag ca 30 medlemsföreningar. SIU fungerar som ett samverkande organ för medlemsföreningarna i Uppsala kommun. SIU ska med förenade krafter driva invandrar- och minoritetsfrågor som är gemensamma för medlemsföreningarna, samt verka för ett integrerat samhälle (SIU:s hemsida, Vid teamets fokusgruppsmöte med SIU:s ledning i deras lokaler i Uppsala, var ledningens entusiasm for skapandet av ett transkulturellt centrum påtagligt. -Integration är en process och ett mål för SIU. Ett centrum om hälsa med en helhetsfokus om integration behövs. Integration är väl något ömsesidigt. Organiserat samarbete behövs efter dialogen. Av flertalet pågående satsningar och projekt utmärker sig två stycken såsom särskilt potentiellt viktiga ur ett allmänt hälsovårdsperspektiv: dels närradioverksamheten med inriktning på aktuella samhällsfrågor i samarbete med myndigheter, förvaltningar, och andra organisationer, dels internationella kvinnokaféet. Dessa aktiviteter drivs av invandrare varför de i sig själva utgör livs levande exempel på självbestämmande inom ramen för integration. Patientföreningar kan fungera som ytterligare en folkhälsoresurs. Vid en intervju med ordföranden för Ångestsyndromsällskapet i Uppsala, har det noterats att väldigt få invandrare är med i 35

36 patientföreningarna i Uppsala. Dessa föreningars målsättning är att vara öppna för envar som behöver stöd och information. Ett transkulturellt centrum kunde bidra med att dels sprida information om dessa föreningar, dels genom samarbete med desamma skapa riktade insatser gentemot invandrare. För ett flertal år sedan startade ETP-patienter, i samråd med ETP-personal, patientföreningen Fristad. Föreningen erbjöd en mötesplats, aktiviteter och information till såväl tidigare som nuvarande patienter. Vidare var föreningen öppen för andra intresserade personer och tog initiativ till familjeaktiviteter. Fristad är inte längre en aktiv förening, men diskussioner pågår om möjligheten att återuppta verksamheten. En sådan förening har oerhörd potential att vara en länk mellan å ena sidan behandlingsaktiviteter, och å andra sidan hantering av vardagslivet. Vad gäller nödvändiga resurser för hantering av utmaningar i vardagslivet, har såväl samtliga intervjuade patientgrupper, som fokusgruppen med SIU, nämnt behovet av ett fungerande system för meningsskapande. Många uttryckte detta behov i termer av religiösa aktiviteter och religiös tillhörighet. En sådan resurs återfinns i ADAPT-modellens system för existentiell mening. Det faktum att en sådan resurs inte nämndes av några andra fokusgrupper, med undantag för universitetsgruppen (se vidare nedan), kan vara ett tecken på de utmaningar som finns vid sammanförande av, å ena sidan det mycket sekulariserade svenska samhället, och å andra sidan invandrargrupper med meningsskapande system som ofta är av religiös karaktär (Pettersson, 2002). Under alla omständigheter kräver dock ett allmän hälsoperspektiv att meningsskapande system uppmärksammas (genom samarbete med religiösa och andra liknande institutioner) och ingår i en helhetsinställning. Uppsala universitet Uppsala universitet är ett ledande internationellt universitet. En av anledningarna till detta är dess forskning inom såväl grund- som tillämpade områden. Vid en analys av en allmänt tillgänglig databas över universitetets publikationer; DiVA - Digitala Vetenskapliga Arkivet, framgår följande. Universitetet har i internationella kollegialt granskade tidskrifter sedan året 2005 över 500 publikationer med direkt relevans för migration, integration och forskning inom transkulturell vård, och över 700 publikationer om doktorsavhandlingar, vetenskapliga rapporter och utredningsrapporter medräknas. Publikationerna härrör från hela universitetet; samtliga fakulteter och i stort sett varje institution och centrum som faller in under eller är formellt knuten till universitetet finns representerade. Trots att det finns många olika forskargrupper vid universitetet vars arbete berör integration och transkulturell hälsa, saknas i dagsläget ett centraliserat forskningsområde där dessa frågor behandlas från ett brett perspektiv med nyttjande av universitets samtliga tvärvetenskapliga resurser. I dessa resurser återfinns även samarbeten med Uppsala läns landsting, Uppsala kommun samt andra relevanta organisationer och myndigheter. Ett centraliserat forskningsområde är behövligt med hänsyn till dess enorma potential att, från ett helhetsperspektiv, kunna identifiera områden där förutsättningar finns för att utveckla grund- och tillämpad forskning inom transkulturell hälsa. Ett sådant tvärvetenskapligt sätt att närma sig hälsoforskning, och de unika möjligheter som kan skapas därigenom, vore en konkret utveckling av en av idéerna som kommer till uttryck i en nyligen publicerad studie avseende svensk vårdforskning: Att börja använda begreppet hälsa som överordnat både vård och medicin kanske i det här sammanhanget skulle kunna vara ett fruktbart grepp. Att utlysa medel för hälsoforskning i bred bemärkelse skulle troligtvis öppna upp för en bredare typ av forskning än den som traditionellt ses som 36

37 medicinsk forskning. Åtminstone skulle det sätta fokus på hälsobegreppet och hur det kan omsättas till reell forskning. (Vetenskapsrådet, Vårdforskning rapport, 2012: ) I sammanhanget är det även viktigt att understryka att många av de professorer som deltagit i universitets fokusgrupp har bred erfarenhet av centrumbildning. Det är viktigt att notera att samtliga dessa deltagare, vilka är internationella experter inom områden med direkt anknytning till eller betydelse för transkulturell vård, har uttryckt sitt fulla stöd för skapandet av ett transkulturellt centrum och har samtyckt till att gemensamt vara en del av centrumets infrastruktur. Fokusgrupp med universitetsforskare 1. Behov Transkulturell hälsa och dessa frågor är faktiskt överallt. Och det finns ett utbildningsbehov på alla nivåer. Ett behov av ett sammanhang om utsatta grupper och samverkan. Det gäller ju för invandrargruppen i stort. Ett ansvar för ett centrum att ha specialistkunskap som ska dränera ut som så klart gäller alla. Och inte bara vad det gäller det preventiva. Det blir klinik, kunskap, forskning, undervisning, forskning. Den kliniska delen är oerhört viktig, men också samspelet mellan sociala förhållanden och hälsa. Hälso-och sjukvården, kommuner och andra aktörer i samhälle, inklusive patientföreningar och religiösa institutoner, måste samarbeta. Det finns många olika behov. Åldrandet och unga också, och interaktioner mellan olika generationer. Och sedan olika strömningar av flyktingar. 2. Resurser Uppsala universitet har ju ändå resurser och närhet mellan de olika disciplinerna som inte finns på andra håll. Om ETP och Cosmos ska fortsätta, då måste det kommer fler agendor, ett kulturkompetens perspektiv i hela länet. Det måste finnas forskningsresurser på centrumet, det är väldigt viktigt. Och även dem som jobbar kliniskt har någon forskningstid. Så om universitetet är inblandad så skulle det finnas ett system som gör att de som också tar praktiskt hand med patienterna kan vara involverade i forskning. 3. Visioner Visionen ska vara tydlig för att det ska lyfta. Ett nationellt centrum, det kan vara bra att ha den målsättningen 37

38 Unika möjligheter i Uppsala eftersom det finns ett helt universitet och hela bredden kring så att säga hälsobegreppet i vid mening. Sådana här stora planer tar tid. Man kan ha lite olika ambitioner. Man kan tänka sig olika tidshorisonter. ETP och Cosmos behöver en plats och det är det första målet. Universitetet och andra intressenter kan komma. 4. Samarbete mellan landsting och universitet Det är kombinationstjänster mellan landstinget och universitetet och drivmedel som kunde användas för forskning. I en sådan modell skulle ju landstinget kunna organisera sitt arbete på så sätt att de är öppna att avsätta lite medel för dessa kombinationstjänster som faktiskt är standard. Samarbete måste vara förankrat hos rektorn, med en bred förankring från olika disciplinsområde. Det behövs nästan en ny förvaltning för denna kombinationen. Viktig att skapa ett forskningsråd som är lite större vars uppgift är att identifiera behov och hur man ska dra igång denna forskningsdel. Analys och bedömning: Organisationer och Infrastruktur Organisationer Figur 3: Analys och bedömning: Organisationer 38

39 Grad Förutsättningar för ett transkulturellt centrum: Organisationer Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Kategori 5 Kategori 6 Kategori 7 Kategori 8 Kategori 9 Bedömnings kategorier Det framstår som tydligt att det inte är möjligt att enbart utifrån tillgänglig data göra en exakt kvantifiering vid en bedömning av förutsättningarna. Däremot kan en sammantagen bedömning av all data ge en indikation på vilka förutsättningar som föreligger i dagens läge för var och en av kategorierna ovan. På en skala från 0-7 där 0 = ingen förutsättning och 7 =fullständiga förutsättningar, anges graden av förutsätningar för ett centrum. Vidare information om hur varje kategori bedömts ges i det följande. Noteringar: Kategori 1 Förståelse av behoven i, resurser hos, och komplexiteten av olika målgrupper som kan komma att använda centrumet Bland de organisation- och myndighetsrepresentanter som deltagit i fokusgrupperna och intervjuerna råder konsensus kring fem centrala områden. För det första, att ett eventuellt framtida transkulturellt center behöver ett multifunktionellt syfte som inkluderar klinisk verksamhet, konsultationer, utbildning och forskning, alla med fokus på olika populationer. För det andra, högsta prioritet behöver ges till att skapa tydliga mål och ansvarsfördelningar, inklusive de områden där många aktörer samverkar. För det tredje, det är av största vikt att det finns en helhetsfokus på hälsa, stärkande insatser, prevention samt tidig intervention. För det fjärde, att komplexiteten av de olika gruppernas behov och resurser, speciellt de som behandlas kliniskt, förstås på individ-, familj-, och samhällsnivå. För det femte, att livsloppsperspektivet genomsyrar verksamheten. Detta på grund av två skäl. Det första skälet är att det är frågan om en dynamisk process mellan de olika kategorierna inom migrationsprocessen, även när det rör ålder och tillgängliga tjänster. Det andra skälet är en maximering av centrumets effektivitet. Resurserna och kompetenserna i centrumet bör vara tillgängliga för hela hälso- och sjukvården, socialtjänsten och samhälleliga institutioner. Kategori 2 Identifiera vilka typer av kompetenser och funktioner som behövs för skapandet av centret och var dessa återfinns idag För att kunna ha ett fullständigt servicecenter med alla komponenter beskrivna under kategori 1, behöver kompetenserna hos ETP och Cosmos få förstärkningar av kompetenser från universitetet. 39

40 Detta gäller särskilt inom tillämpad forskning, programplanering, akademisk kursplanering för grupper av professionella inom hälso- och sjukvården, samt för ett hållbart nationellt och internationellt forskningssamarbete. Vidare behöver kompetenserna och funktionerna hos de olika myndigheterna och organisationerna vara representerade vid centrumet. Teamet instämmer i åsikten som förts fram i Granskning av vård och omhändertagande av asylsökande (2012), att en starkare koppling till föreningslivet är av vikt. Föreningslivet representerar länken till det sociala ramverket och samhälleliga resurser och kan utifrån ett framtida centrumperspektiv bistå med hälsofrämjande insatser vilka kan koordineras med behandling och andra tjänster. Såsom visats tydligt i intervjuer med de olika föreningarna finns det en stark vilja att delta i ett sådant centrum, och från ett centrumperspektiv skulle detta leda till att en ny form av samhälleliga kompetenser kom till bästa möjliga användning. Kategori 3 Möjlighet till samspel mellan dessa olika kompetenser och funktioner Landstingets egen inriktning för denna utredning har primärt, men inte exklusivt, varit fokuserad på ETP och Cosmos. Det är viktigt att notera att dessa verksamheter representerar tjänster till olika typer av invandrargrupper, olika typer av tjänster, olika kompetensområden och olika delar av hälsooch sjukvården. Vidare visade våra fokusgrupper att även viss skillnad i organisatorisk filosofi existerar. Fastän det finns tydliga skillnader i organisatorisk filosofi visar intervjumaterialet att det även finns bevis på påtagliga likheter. För det första, att vara en del av ett komplett centrum skulle skapa nya möjligheter för båda. För det andra, ETP och Cosmos delar samma åsikt när det gäller behovet att behålla kopplingar till psykiatrin och primärvården/bup för att de kliniska verksamheterna ska fungera. För det tredje, de är överens om att en specialiserad kompetens är nödvändig, men bör ses från ett hälsofokuserat perspektiv. Samarbetet där en psykiatrisk konsult från ETP varit närvarande vid Cosmos har fungerat väl. För det fjärde, det finns en samsyn mellan de båda att Partnerskapet i sin nuvarande, eller omorganiserade form, bör vara en formell del av centrumet. Det finns dock tre problemområden som behöver nämnas i detta sammanhang. På en regional nivå behöver den länsövergripande verksamheten operationaliseras på ett mer effektivt sätt. När det gäller transkulturell psykiatri är ETP:s försök med konsultationer på olika vårdcentraler en bra modell. Detta är en av flera modeller som behöver förverkligas. Det är viktigt att det finns en länsövergripande kulturkompetens som, genom skapande av ett centrum, kan implementeras och utvärderas. När det gäller Cosmos är det viktigt att det finns en centralisering av hälsosamtal och uppföljningsfunktion för asylsökande. Ett mobilt team från Cosmos vore eventuellt en strategi värd att utforska. Under alla förhållanden är kulturell kompetens och struktur av stor vikt. Sådan koordination och länsövergripande ansvar som föreslås kommer att kräva ett koncentrerat arbete av landstinget och tydlighet när det gäller såväl ansvarsfördelning som resurser till implementering och utvärdering. Det finns även ett tydligt behov av skapandet av en vetenskaplig databas som centret kunde ansvara för. Databasen skulle användas för att dokumentera olika variabler relaterade till hälso- och sjukvårdsinformation och behandling. Dagen informationssystem är otillräckligt. Endast en sådan föreslagen typ av vetenskaplig databas kan skapa informationen som behövs för att testa effektiviteten av olika behandlingar och andra interventioner, och för att skapa evidensbaserade rekommendationer. Kategori 4 Filosofin/filosofierna rörande hälsa Det finns stor samstämmighet i att hantera frågor om hälsa på det sätt som WHO beskriver när det gäller vikten av att förstå mental hälsa för att förstå hälsa generellt. 40

41 Kategori 5 Koordination inom och utanför hälso- och sjukvårdssystemet Det finns ett behov av bättre, mer systematisk och hållbar koordination. Detta är en samstämmig åsikt som kommer till uttryck i såväl intervjumaterialet från de olika grupperna som från annan tillgänglig data. Tidigare ansträngningar som gjorts har varit bra men tyvärr inte tillräckliga. Det finns ett behov av formaliserade arbetsgrupper och ett centraliserat system där policy-, fall- och implementeringsstrategier kan testas. Ett återkommande tema i intervjuerna, särskilt med BUP, Cosmos och representanter från kommunerna är situationen för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar och koordinationen av resurser, utvärdering av befintliga strategier, samt möjlighet till formaliserade fallstudiediskussioner. Kategori 6 Funktionen av existerade organisationer och nätverk, formella såväl som informella Befintliga organisationer och nätverk, såsom Partnerskapet, fungerar så bra som är praktiskt möjligt. Strukturerandet av denna grupp till något mer handfast är nödvändigt och behovet har tydligt beskrivits i intervjumaterialet. Som noterats under kategori 5 är formalisering och koordination av befintliga nätverk av stor vikt. En viktig resurs för programplanering och utveckling är nordisk och internationell forskning och kliniska nätverk inom transkulturell hälsa. Kategori 7 Resurser som behöver tillföras, samt möjlighet att frigöra dessa resurser För att realisera ett centrum behövs större resurser för att läggas på ETP och Cosmos, på centrala funktioner inom centrumet, samt på en tillämpad forskningskomponent av ett centrum. Mer specifik information om detta beskrivs längre fram under rekommendationer. Kategori 8 Översikt av andra nationell och internationell utveckling inom transkulturella centra eller andra liknande centra Som en del av denna utredning gjordes en självständig analys av befintliga nationella och internationella center när det gäller tjänster, funktioner, finansiering och forskningsprofiler. Det finns intei dagens läge ett nationellt center för transkulturell hälsa, inte heller finns det ett center som har de funktioner som föreslagits i kategori 1 och med tillgång till den grund- och tillämpad forskningspotential som ett fullständigt universitet har. Kategori 9 Överensstämmelse med ADAPT-modellen Fastän från olika utgångspunkter, kliniska professioner, forskningsområden och livssituationer, är det tydligt att det finns en stor samstämmighet i relation till ADAPT-modellen. De interorganisationella steg som redan tagits och de konkreta förslagen som kan skönjas i intervjuerna med avseende på en framtida inriktning avslöjar två saker. För det första, att det finns bevis på vidomfattande kunskap om de olika systemen som är involverade och deras inbördes påverkan på aktiv väntan för de som söker asyl, på meningsfull integration och aktivt medborgarskap för de som har fått permanent uppehållstillstånd, samt på samhällets engagemang för att skapa långsiktiga strategier. För det andra, att det är lika viktigt att det finns en tydlig förståelse för att de faktiska programkomponenterna för förebyggande och strategierna för intervention behöver testas systematiskt och utvärderas vetenskapligt. Infrastruktur 41

42 Grad Figur 4: Analys och bedömning: Infrastruktur Förutsättningar för ett transkulturellt centrum: Infrastruktur Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Kategori 5 Kategori 6 Kategori 7 Kategori 8 Kategori 9 Bedömnings kategorier Det framstår tydligt att det inte är möjligt att enbart utifrån tillgänglig data göra en exakt kvantifiering vid en bedömning av förutsättningarna. Däremot kan en sammantagen bedömning av all data ge en indikation på vilken grad av beredskap som föreligger ligger i dagens läge för var och en av kategorierna ovan. På en skala från 0-7 där 0 = ingen förutsättning och 7 =fullständiga förutsättningar, anges graden av förutsättningar för ett centrum. Vidare information om hur varje kategori bedömts ges i det följande. Kategori 1 Förståelse av behoven, resurser, och komplexiteten hos olika målgrupper som kan komma att använda centrumet Den existerande infrastrukturen visar på en substantiell medvetenhet om de olika populationerna och deras komplexitet. Det övergripande fokus som har identifierats för arbetsgruppen Hälsa och integration samt Partnerskapet; nämligen aktivt medborgarskap, deltagande i arbetslivet, identifikation och bemötande av hinder samt medvetenhet om migrationsgruppernas egna resurser, visar på en tydlig insikt i frågorna. Partnerskapet gör ett imponerande och unikt arbete. Att framledes mer aktivt inkludera BUP i de existerande grupperna är strategiskt viktigt dels för att få en komplett bild av varje familjesituation, dels för att sammanlänka barn- och ungdomsvården till hälso- och sjukvården för vuxna. Såväl arbetsgruppen Hälsa och integration som Partnerskapet, genom flera kontakter med dess medlemmar, har en koppling till Uppsala universitet. Denna gedigna grund behöver dock utvecklas vidare med ett multidisciplinärt och integrerat fokus för att kunna maximera centrumets produktivitet och möjlighet att nå ut. 42

43 Vidare utveckling krävs även för att maximera centrumets förutsättningar att betraktas som en attraktiv plats för ekonomiska satsningar på strategiskt utveckling inom området. Kategori 2 Identifiera vilka typer av kompetenser och funktioner som behövs för skapandet av centret och var dessa återfinns idag I Uppsala finns redan den kombination av kliniska kompetenser, forskning, organisatoriska och intersektoriella kompetenser och funktioner som är nödvändiga för skapandet av ett centrum. Utmaningen ligger i att föra dem samman. Det är på många sätt idealt att nu utveckla ett centrum med tanke på den utveckling av infrastrukturen som redan påbörjats, de stora behov som finns, samt att det finns befintlig kompetens och ett väldigt stort intresse och engagemang för ett sådant centrum. Det finns däremot en stor risk att Uppsalas chans att utveckla ett nationellt centrum kommer att gå förlorat om inte skapande påbörjas inom en snar framtid. Risken är att det utmärkta arbete som redan gjorts och som lett fram till Partnerskapet; en grupp som för närvarande endast existerar på grund av dess goda vilja och starka övertygelse om att den behövs, inte kommer att utvecklas vidare. Viktigast av allt är dock de enorma negativa konsekvenser som ett uteblivet centrumskapande kommer att få för utsatta individer i samhället, nämligen de som söker asyl och som kämpar för att komma in och delta i samhället som aktiva medborgare. Kategori 3 Möjlighet till samspel mellan dessa olika kompetenser och funktioner För att från ett infrastrukturperspektiv kunna bedöma möjligheten till ett positivt och produktivt arbetsförhållande mellan olika kompetenser och funktioner, måste två faktorer beaktas. För det första, de olika grupperna inom den befintliga infrastrukturen visar på övertygelse och produktivitet utifrån analys av deras olika projekt, initiativ, och strategiska utveckling som är pågående eller redan har avslutats. För det andra, befintliga modeller för framgångsrikt samarbete mellan landstinget och universitetet finns. Då behovet för ett koordinerat och integrerat samspel inom området för Hälsa och integration är oerhört påtagligt, är möjligheterna för ett strategiskt utvecklingsarbete betydande. Kategori 4 Filosofin/filosofierna rörande hälsa Det finns en tydlig och genomgående filosofi som visar sig i intervjuerna med fokusgrupperna, individuella intervjuer samt i minnesanteckningar och annan dokumentation som ligger till grund för denna analys. Sagda filosofi överensstämmer med WHO:s uppfattning att mental hälsa är av betydelse för, och en del av den allmänna folkhälsan. Kategori 5 Koordination inom och utanför hälso- och sjukvårdssystemet Myndigheter och andra organisationers strategier för tidig intervention och behandling av mental hälsa och medföljande problemområde för nyanlända är delvis på plats eller i vart fall vid ett planeringsstadium. När det istället gäller infrastrukturen för asylsökande är teamets bedömning att mer behöver göras. Problemet ligger inte i avsaknad av intresse eller initiativ för att skapa en mer effektiv infrastruktur, utan i begränsningar i regelverk och tid, samt avsaknad av en officiell kontext där det är möjligt att undersöka fall, skapa och testa strategier, frambringa policy och mobilisera resurser. Kategori 6 Funktionen av existerade organisationer och nätverk, formella såväl som informella 43

44 Det finns ett starkt fundament att bygga vidare på när det gäller befintliga formella nätverk och organisationer. En viktig del i fortsatt arbete kommer att vara att formalisera kopplingen till universitetet. Vidare utforskning krävs för att utröna hur centrumet på bästa sätt kan dra nytta av och samarbeta med de olika invandrar- och patientföreningarna. För närvarande pågår många projekt och aktiviteter som behöver utvärderas vetenskapligt för att fastställa om och hur de kan bidra till mental hälsa och välmående. Kategori 7 Resurser som behöver tillföras, samt möjlighet att frigöra dessa resurser I Uppsala finns redan resurser av akademisk, klinisk, samhällelig och infrastrukturell natur som behövs för byggandet av ett centrum. Vissa av dessa resurser, såsom de kliniska enheterna, är redan en del av landstingets profil och dessa ska vidareutvecklas. En första investering, primärt från landstingets sida till en början, är dock att säkra de akademiska resurserna. En ekonomisk strategi behöver utformas med avseende på utvecklandet av ett nationellt centrum som inkluderar universitetet. Kategori 8 Översikt av andra nationella och internationella utvecklingar inom transkulturella centra eller andra liknande centra När det gäller infrastrukturen har en tolkning av denna kategori utförts i jämförelse med andra befintliga nationella och internationella centra. När det gäller Sverige och Skandinavien finns det flera olika modeller av centra som är kopplade till transkulturell hälsa. Vanligast är centra kopplade till traumabehandling med vidare koppling till främst medicinska forskningsinstitutioner, t.ex. Kris- och Traumacentrum i Stockholm. Stockholms Läns Landstings transkulturella centrum är dock en annan modell där officiell koppling till forskningsuniversitet saknas, liksom någon klinisk verksamhet. I dagens läge finns det inte något nationellt centrum för transkulturell mental hälsa. Internationellt finns det flera ledande transkulturella centra, t.ex. vid McGill universitet i Kanada, som inkluderar ett flertal olika komponenter: klinisk behandling, utbildning, tillämpad och grundläggande forskning, samt internationella uppdrag inom utvecklandet och utvärdering av mental hälsa och psykosociala program, t.ex. När det gäller tillgängliga resurser och infrastruktur är det få, om ens någon annan, i Sverige och Skandinavien som har samma möjligheter som Uppsala att bygga ett nationellt centrum med internationella samarbetspartners. Kategori 9 Överensstämmelse med ADAPT-modellen ADAPT-modellen överensstämmer med den generella infrastrukturen. För det första, de befintliga grupperna, inklusive universitetsgruppen, är fokuserade på en helhetsinriktning på mental hälsa och integrationsmålen, vilket inkluderar modellens olika system. För det andra, det finns en medvetenhet, som visar sig tydligt i programplaneringen och pågående aktiviteter, när det gäller att kunna identifiera personer som befinner sig i riskzonen. Fokus ligger här på tidig intervention och förebyggande strategier. Ett område som dock behöver utvecklas och koordineras mellan olika myndigheter är en mer målinriktad satsning på att identifiera och testa samhälleliga resurser som kan stärka motståndskraften hos individer och grupper, och därigenom bidra till mer effektiva adaptiva reaktioner på stressituationer. 44

45 Rekommendationer I följande avsnitt redovisas teamets rekommendationer, varav den primära är att ett transkulturellt centrum som grundas på en klinisk verksamhet som erbjuder allmänmedicinska och psykiatriska undersökningar samt vård av asylsökande och flyktingar bör skapas. Såsom analysen ovan utvisat, är det sannolikt att ett sådant centrum kan uppfylla följande kriterier: Möta de föränderliga behoven hos målgrupperna. Underlätta för olika organisationer och delar av samhället att samarbeta för att uppnå effektiv tidig intervention och förebyggande hälsostrategier. Tjäna som en effektiv, integrerade, och unik resurs- och kunskapscentrum som kan ingå i nationellt och internationellt samarbete. Centrumets inriktning Med tanke på centrumets breda omfattning där stärkande åtgärder ska vara i fokus, är det viktigt att dess inriktning, liksom dess namn, avspeglar centrumets grundläggande filosofi (DeMarinis et al., 2011). Det har genomgående varit ett tydligt tema i intervjuerna med de olika aktörerna, liksom genomgången av relevanta dokument och rapporter, samt de internationella och nationella studierna av asylsökande, flyktingar och andra migrantgrupper, att det finns stora behov inom området psykisk hälsa. Centrumets inriktning behöver därför tydligt avspegla detta behov, formulerat av WHO, 2010 genom devisen ingen hälsa utan mental hälsa. Utredningen har visat att det är av betydelse på vilket sätt man arbetar med psykisk hälsa, där det är av stor betydelse att syftet är att stärka individen. Arbetet måste vidare vara underbyggt av vetenskaplig förståelse för effekten av psykosociala och andra faktorer för psykisk hälsa, särskilt i relation till integration. Slutligen måste övergripande fokus ligga på psykisk hälsa från ett folkhälsoperspektiv ( Kalra et al., 2012 ). Integration är en samhällelig process och därför en folkhälsofråga, där psykisk hälsa särskilt måste beaktas. Centrumets inriktning, som bygger på vad som omnämns och diskuteras som den tredje folkhälsorevolutionen, lägger fokus på eget initiativ och välmående (Kickbush, 2003; Crawshaw, 2008). Tillsammans med detta folkhälsoperspektiv krävs en systematiskt utvecklande modell, såsom Siloves ADAPT-modell. Denna inriktning möjliggör ett terapeutiskt effektivt, samhällsproduktivt och ekonomiskt starkt centrum, som har förmåga att koordinera ett spektrum av kompetens inom kulturellt förstärkt och evidensbaserad mental- och annan specialisthälsovård. Vården ska fokusera på preventiva insatser som växt fram vid samhällets institutioner och genom vetenskapligt utvärderade initiativ har visat sig bidra till ökat psykiskt välmående och som främjar en god mental hälsa. Ett sådant centrum skulle ha förmåga att planera, vetenskapligt utvärdera, och systematiskt generera en kunskapsbas för så kallade bestpractices för utveckling av program. Centrumets organisation 45

46 Förslaget till centrumets organisation är indelat i två delar. I den första presenteras dess olika beståndsdelar och centrala område, och i den andra presenteras dess struktur. 1.Centrumets beståndsdelar och centrala områden Figur 5: Beståndsdelar och centrala områden för ett transkultureelt centrum Centrum för Hälsa och Integration Landstinget i Uppsala Län Uppsala universitet Kliniska program Implementeringsprogram Forskning och utveckling Det föreslagna namnet är inspirerat av utförda intervjuer och återspeglar centrumets inriktning på ett brett folkhälsoperspektiv. Fokus ligger huvudsakligen på hälsa, varför detta betonas. Begreppet integration i namnet tydliggör att målet är just integration, det vill säga ett aktivt medborgarskap, och innefattar därför inte enbart personer med invandrarbakgrund, utan hela samhället. Centrumets inriktning utgör ett ramverk som möjliggör bemötande av olika former av ohälsa. Detta då strategin som används inte bara identifierar problem hos individen eller gruppen, utan även synliggör vilka resurser som finns och som kan användas som en del av de åtgärder och behandlingar som behövs. Förebyggande insatser och tidiga åtgärder i kombination med koordinering av tjänster och aktiviteter är av central betydelse. Centrumet måste vara centralt beläget och tillgängligt med kollektivtrafik. För att maximera dess genomslagskraft bör tillgängligheten såväl inuti som till centrumet vara god. 46

47 Landstinget i Uppsala län och Uppsala Universitet En förutsättning för skapandet av ett centrum med omfattande resurser och kompetenser, som har ambitionen att ingå i internationella samarbeten, är i sin tur ett samarbete mellan länet och universitetet. Samarbetets specifika sammansättning kommer att diskuteras längre fram i texten. Skapandet av ett nationellt centrum måste ske stegvis över en längre tidsperiod. I de olika stegen ska ingå olika koordinerade, parallella processer vid landstinget och universitetet. Centrumets primära områden Tre områden, som finns nederst i figuren ovan, bör betraktas som nödvändiga för att centret, över tid, ska uppnå sina målsättningar. Dessa områden, som indikerats med pilarna i figuren ovan, är interaktiva. Område 1: Kliniska program Det är av avgörande vikt för centrumets framtid att det första området omedelbart utvecklas. De kliniska programmen förväntas erbjuda nödvändig vård och hälsoinsatser till två av de viktigaste grupperna: dels nyanlända flyktingar och andra invandrade medborgare med psykiska hälsoproblem, dels hälsosamtal och hälsoundersökningar för asylsökande. Dessa två patientgrupper behandlas för närvarande framförallt vid ETP och Cosmos och det rekommenderas att dessa två verksamheter införlivas och expanderas i centrumets struktur. Hälsoundersökningarna och vården av asylsökande ställer högra krav på sjukvårdsorganisation. Många asylsökande kommer från länder i krig eller diktaturer som förtrycker sin befolkning. De har ofta varit utsatta för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och kan ha kroniska former av posttraumatiska stressyndrom. Vården av nyanlända som inte kan språket eller är motiverade till behandling kräver kunskaper och nya metoder som kan vara resurskrävande. ETP:s och Cosmos befintliga organisatoriska strukturer behöver förändras då teamet rekommenderar att de ska ligga direkt under landstinget. Det är dock viktigt att ETP kopplas till psykiatrin och Cosmos till primärvården, speciellt när det gäller deras respektive kliniska funktion. En av de centrala frågorna, som tidigare noterats, är behovet av implementation av det länsövergripande ansvaret som både ETP och Cosmos har. Detta kommer att kräva en upptrappning i tjänster. Den länsövergripande funktionen är nödvändig för att beakta fyra aspekter av vårdens utförande och möjligheten till kvalitetskontroll. För det första, att skapa en enhetlig struktur när det gäller essentiella aspekter av att diagnostisera och behandla, inte minst när det gäller högriskgrupper. Det underlättar också en mer integrerande process i hälso- och sjukvårdsutförandet. För det andra, en koordinerad utbildnings- och utvärderingsprocess kommer att ge verktygen till en evidensbaserad databank vilket är nödvändigt för en förbättrad kvalitetskontroll och ett systematiskt sätt att utveckla och omvärdera metoder. För det tredje underlättar det tillgången till kulturell-kompetent och evidensbaserad hälso- och sjukvård på lokal nivå i ett koordinerat nätverk. För det fjärde förbätras möjligheten till en jämlik vård för alla. Planeringen och implementeringen av en länsövergripande funktion skulle ske mest effektivt genom att de tillgängliga kliniska och psykologiska resurserna koordineras. Detta skulle ge för handen en strategisk kartläggning av och inkorporering av tillgängliga resurser från exempelvis Röda korset och andra ideella organisationer. En nödvändig förutsättning skulle dock vara att alla koordinerade resurser inkluderas i ett centralt system för dokumentation och utvärdering. 47

48 Patienterna, behandlingsinsatserna och övriga aktiviteter som rekommenderas inom Område 2 kräver större resurser än vad ETP har för närvarande. Behandlingsarbetet kräver nära samverkan med andra aktörer, i synnerhet Arbetsförmedlingen som har ansvar för flyktingmottagande enligt etableringsreformen och kommunen. Enligt en modell som ETP redan börjat använda har varje patient en arbetsförmedlare eller socialsekretare, skolkurator m fl som följer behandlingen och deltar i regelbundna nätverksmöten med ETP och andra aktörer. Teamet rekommenderar vidare utveckling av denna modell till ett etablerat case management-system som kan nyttjas och testas inom hela Uppsala län. Vad gäller Cosmos, bör det viktiga arbetet som påbörjats inom asylprojekten implementeras och utvecklas till en permanent struktur. Teamet rekommenderar därvid t ex att en uppföljning av varje hälsosamtal implementeras på detta sätt. På samma sätt som inom ETP, förutsätter det länsövergripande ansvaret och samarbete med aktörer inom Område 2 att Cosmos personalstyrka utökas. Område 2: Implementeringsprogram Det rekommenderas att ett särskilt område för implementering utvecklas. Behovet av detta område har bl a tydliggjorts genom det arbete som främst ETP, men även Cosmos, har utfört inom metodutvecklings-, implementerings- och utbildningsprojekt möjliggjorda av EU och andra medfinansiärer. Vissa viktiga funktioner som i dagsläget inte ingår i ETP eller Cosmos av verksamheternas officiella uppdrag, såsom viktiga initiativ, aktiviteter relaterade till konsultationer, handledning, utbildning, forskning och konferensplanering, behöver fastslås som en del av det nya arbetsuppdraget. Detta för att centrumets effektivitet ska maximeras och för att det kliniska området ska kunna kopplas till resterande två områden som beskrivs nedan. Detta område kommer att tjäna flera olika syften, bl.a. följande: 1)Säkra ledningssystemet och målstyrningen samt kvalitetsarbetet i vården av asylsökande och flyktingar i länet. 2)Ansvar för en policystyrning och samordning av insatserna för patienterna som tillhör målgrupperna. 3)Utbildning av andra aktörer inom länet om PTSD och transkulturell psykiatri. Vid behov kan det ordnas universitetskurser som ger universitetspoäng i samarbete med institutionen för neurovetenskap eller sociologen som till exempel kursen om PTSD som ägde rum under hösten ) Preventivt arbete tillsammans med Arbetsförmedlingen och kommunerna när det gäller nyanlända, inklusive ensamkommande barn. 5) Forskning- och metodutveckling inom implementation i samarbete med flera institutioner genom externa anslag. 6) Dokumentation- och utvärderingsstrukturer kan användas som en del av de resurstjänster som centrumet kan anpassa och erbjuda till andra behandlings-, hälso- och sjukvårdspartners samt andra partnerorganisationer. 7) Att inkorporera i centrumet det nyligen utvecklade området inom implementationsforskning, inklusiv av ett genus perspektiv, som studerar hur nationella hälso- och sjukvårdsrekommendationer och riktlinjer implementeras och testas i ljuset av internationell forskning och rekommendationer. 48

49 8) Att inkludera koordinering och utvärdering av existerande resurser inom pågående utbildningar inom migranters hälsa, samt att identifiera och planera för eventuella relevanta utbildningsområden som är under utveckling eller saknas helt. 9) För att kunna maximera de potentiella bidragen till psykisk hälsa och psykosocial anpassning (genom deltagande i befintliga samhälleliga organisationer och föreningar) bör ett systematiskt förebyggande program utarbetas över tid. Med grund häri kan centrumet ge rekommendationer till landstinget och andra finansiärer rörande effekter av befintliga program, systematisk identifiering av vilka program det finns behov av, samt var fortsatt finansiering behövs. Regelbundna strategiska möten mellan representanter från organisationer/föreningar och centrumets anställda bör hållas. I område 2, särskilt punkterna 5-8 rekommenderas att ETP:s och Cosmos personal ska samarbeta med en forskargrupp från universitetet för att maximera produktiviteten och publikation av såväl tillämpadesom forskningsartiklar. Område 3: Forskning och utveckling En forsknings- och utvecklingsfunktion skulle inbegripa utvecklandet av ett nytt, universitetsbaserat multidisciplinärt forskningsprogram inom områden relaterade till migranters hälsa och välmående. Ett sådant forskningsprogram kan koordineras med centrumets andra funktioner, vilket möjliggör identifiering av områden av intresse för framtida forskningsprojekt och strategiska satsningar. Centrumets multidisciplinära ramverk skapar förutsättningar för ett stort spektrum av grundläggande, specialiserad, och tillämpad forskning. Detta forskningsprogram skulle, genom ett multidisciplinärt forskningsseminarium, kunna erbjuda en koordinationsfunktion för redan existerande forskningsprojekt inom migration, hälsa och välbefinnande. Befintliga universitetskurser och föreslagna nya kurser kan tillsammans utgöra ett fokusområde. Mer specifika detaljer om detta forskningsprogram utvecklas vid Uppsala universitet. Inom universitetet skulle den koordinerade funktionen för den typen av forskningsprogram möjligen placeras vid det interdisciplinära Impact programmets forskningsarbete i migrationsforskning och psykisk folkhälsa. 2. Centrumets struktur Utredningsteamet föreslår att ledarskapet för centrumet (under Etapp 2, se nedan) delas av en klinikchef och en forskningschef. Detta dels med hänsyn till att det rekommenderade centrumet ska vara av multiorganisatorisk och multisektoriell natur, dels i syfte att maximera centrumets arbete inom samtliga tre ovan redovisade områden. Utredningsteamets förslag för centrumets styrelse och officiella arbetsgrupper är följande. Styrelsen I denna bör ingå strategiskt utvalda representanter från olika medicinska specialistområden (Barn- och Ungdomspsykiatrin, Allmänmedicin etc.), universitetets forskningsområden och organisationer som medverkar i integrationsprocessen (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Kommuner). 49

50 Officiella arbetsgrupper Den nuvarande Partnerskapsgruppen bör införlivas som en officiell arbetsgrupp inom centrumet. På detta sätt kan befintliga deltagares engagemang formaliseras, och nya representanter tillkomma. En forskningsinriktad arbetsgrupp bör skapas med representanter från samtliga intresserade universitetsinstitutioner och forskningscentra. Gruppen bör lämpligen ansvara för planering och koordination av forskning inom migration och integration, liksom universitetskurser och utveckling av nya och befintliga program inom dessa områden. Centrumets chefer bör per automatik ingå i denna grupp i frågor som rör strategisk planering av särskilda forskningsprojekt, utbildningsinitiativ, workshops, samt planering av nationella och internationella konferenser. En arbetsgrupp med särskild fokus på ensamkommande flyktingbarns hälsa bör skapas. I gruppen bör ingå representanter för Cosmos, BUP, Röda Korset, kommuner, Migrationsverket, och andra relevanta samhällsaktörer. Gruppen bör ansvara för utveckling av en strategisk plan för koordination av befintliga strategier och tjänster tillgängliga för ensamkommande flyktingbarn i de olika faser som dessa barn genomgår. En arbetsgrupp bör skapas för representanter från det civila samhället, vari ska ingå föreningar, meningsskapande- (t.ex. religiösa) och kulturella institutioner. Nationellt och internationellt samarbete Etableringen av nationellt och internationellt samarbete är nödvändig för att centrumet ska kunna utvecklas till ett rikstäckande centrum med en bred fokus på transkulturell hälsa och integration. På det nationella planet kunde samarbetspartners inkludera kliniska- och forskningscentra såsom Kris- och Traumacentrum i Stockholm, och Flyktingmedicinskt centrum (FMC) i Norrköping. Vid planering av utbildningsinsatser och internationella konferenser vore det vidare värdefullt att utforska olika samarbetsstrategier med dels dessa institutioner, dels Stockholms Läns Landstings transkulturella centrum. Slutligen bör lämpligen mer omfattande forskningsinitiativ utforskas med centra såsom Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet. Ett nordiskt samarbete kan lämpligen inledas med befintliga nätverk inom transkulturell hälsa. Det måste dock understrykas att det i övriga Norden för närvarande inte finns ett rikstäckande centrum av det slag som föreslås i denna rapport. Det är därför nödvändigt att inleda strategiska internationella partnerskap i syfte att maximera centrumets arbete inom samtliga tre ovan redovisade områden. Utredningsteamet rekommenderar att möjlighet till sådant samarbete utreds för följande tre centra, vars respektive profil överensstämmer väl med det föreslagna centrumets arbete och inriktning: Harvard University, Center for Multicultural Mental Health Research (USA) ; McGill University, Division of Social and Transcultural Psychiatry (Kanada) ; samt University of New South Wales, Centre for Population Mental Health Research (Australien). Etappmodell 50

51 En etappmodell fordras för skapandet av centrumet. I enlighet med denna modell kunde centrumet påbörja sitt arbete inom ramen för en organisation, t.ex. den ovan beskrivna. Över tid skulle dock andra organisatoriska modeller för centrumet undersökas och en sexårsmodell föreslås för planeringen av ett nationellt centrum. Inom ramen för förevarande rapport är det inte möjligt att ge detaljerad information om var och en av etapperna. Nedan ges dock en preliminär översikt över vad etapp 1 fordrar samt en rekommendation för en finansieringsstruktur. Figur 6: Etappmodellen Etapp 1 Område 1: Kliniska program Arbetet inom de kliniska programmen (ETP och Cosmos) fortlöper samtidigt som en vetenskaplig utvärdering av och med dessa program genomförs. Såväl ETP:s som Cosmos personalgrupper behöver utökas. Vid denna utökning måste hänsyn tas till respektive grupps utvidgade uppdrag och arbetsområde. Vidare måste det beaktas att personalen behöver tid för att kunna dels delta i de olika arbetsgrupperna, dels koordinera sitt arbete med Område 2. Den föreslagna klinikchefens uppdrag omfattar ansvar för utveckling av och arbete inom Område 1. Driften av centrumet kräver att följande tjänster skapas och tillsätts: minst två administrativa tjänster på heltid, eventuellt en publicisttjänst på deltid, samt en konsult inom statistik. Område 2: Implementationsprogram och forskning (Preliminärt arbete påbörjas i Etapp 1, med full funktion i Etapp 2 där ett samarbete föreligger mellan landstinget och universitetet) Uppbyggnaden av en vetenskaplig databas, med användningsområdet vetenskapliga utvärderings- och dokumentationsfunktioner. Initial planering av implementationsforskningsprogrammet, klinisk-nära forskning och metodutveckling. Etablering av arbetsgrupper. Inventering av professionella utbildning och fortbildningsinsatser. Initiering av samarbete med nationella, skandinaviska, och internationella samarbetspartners. 51

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna i Uppsala län, Landstinget, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Uppsala universitet

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen

Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen Innehåll Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Funktionshinder i etableringen Erfarenhetsutbyte och utforskande dialogmöte

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Avdelning för hälso- och sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret Rev 140325 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Asylsökande... 4

Läs mer

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Kulturformulering som verktyg i handläggarsamtal Andraspråksinlärning och andraspråksutveckling Migration

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 Målnummer: UM3524-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: Lagrum: En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik 2011-03-03 Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Ge papperslösa patienter vård!

Ge papperslösa patienter vård! Ge papperslösa patienter vård! Ställningstagande för allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor Svensk sjuksköterskeförening och Sjuksköterskornas etiska råd Introduktion Människors rätt till

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 mtranas KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum -- --" KOMMUNS1YRELSEN 2010-12-20 Sida 15 (33) 192 Dm 523/10 Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 Ett nytt förslag till överenskommelse

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer