BARNETS BÄSTA OCH SYNNERLIGEN ÖMMANDE OMSTÄNDIGHETER Hur samspelar dessa två lagrum i UtlL?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNETS BÄSTA OCH SYNNERLIGEN ÖMMANDE OMSTÄNDIGHETER Hur samspelar dessa två lagrum i UtlL?"

Transkript

1 C- uppsats rättsvetenskap Örebro Universitet vt.12 Handledare: Amie Dahlqvist Författare: Sara Ferdinandsson Mobil: Mail: Saragirlpowerathotmail.com BARNETS BÄSTA OCH SYNNERLIGEN ÖMMANDE OMSTÄNDIGHETER Hur samspelar dessa två lagrum i UtlL? 1

2 1. Sammanfattning Uppsatsen behandlar, frågan hur barnets bästa samspelar med bedömningen av om det finns synnerligen ömmande omständigheter enl. UtlL, i ett barns fall. Detta arbete inleds med en kort inledning där ett antal uppmärksammade fall som rör synnerligen ömmande omständigheter redovisas kortfattat. Det sistnämnda i syfte att väcka intresse för uppsats ämnet hos läsaren. Syftet med föreliggande uppsats är att fastställa gällande rätt i förhållande till ovanstående frågeställning. Som delsyfte behandlas också frågan vilket genomslag principen om barnets bästa var tänkt att få i detta sammanhang och vilket genomslag den har fått. För att genomföra undersökningen har de traditionella rättskällorna studerats samt relevant internationellt material ang. material se nedan. Lagtolkningsprinciper och värderingsmodeller har använts i undersökningen ang. dessa begrepps innebörd se nedan. Framställningen har avgränsats till bedömningen av huruvida det finns synnerligen ömmande omständigheter i ett barns fall. I bakgrundsavsnittet ges bl.a. en kortare historik över 5:6 och 1:10 UtlL de för denna uppsats centrala lagrummen. Barnets bästa sägs ha en särskild betydelse vid bedömningar enl. 5:6 UtlL. Nilsson hävdar i sin avhandling att barnets bästa är tänkt som en allmän tolkningsregel att användas vid tolkning av övriga bestämmelser i lagen. Vad gäller den vikt som barnets bästa var tänkt att få i detta sammanhang har jag funnit följande ställningstagande. Principen om barnets bästa bedömdes få en kraftfull innebörd trots att barnets bästa inte allmänt kan tillåtas gå före samhällets intressen. Nyssnämnda princip skall beaktas vid alla beslut som rör barn alltså även i utlänningsärenden. Domstolar och myndigheter följer regelmässigt uttalanden i förarbeten till 1:10 UtlL vid tillämpning av barnets bästa. Schiratzki har kategoriserat barnets bästa inom UtlL som ett slutet begrepp. Det saknas vidare en definition av vad principen om barnets bästa innebär. Det har dock gjorts gällande i doktrinen att principen inte bör ha ett klart och fast innehåll. Mc Adam hävdar att beslut som rör barn alltid skall ta hänsyn till deras bästa. Det skall vara fråga om ett noggrant beaktande av barnets bästa och inte ett symboliskt sådant. Avgöranden om uppehållstillstånd enl. 5:6 UtlL innebär en avvägning mellan olika intressen där barnets bästa är ett av dem. Ett sätt att säkerställa barnets bästa sägs vara att medge uppehållstillstånd med stöd av 5:6 UtlL. Vidare sägs det i doktrinen att mildare bedömningar kan göras i barnärenden enl. 5:6 UtlL. Sistnämnda lagrum erbjuder en möjlighet att meddela uppehållstillstånd till personer på grund av deras hälsa, situationen i hemlandet och acklimatisering till Sverige. Synnerligen ömmande omständigheter är en undantagsgrund för uppehållstillstånd som kan bli aktuell om övriga grunder inte går att tillämpa. Det framgår av 5:6 UtlL att en samlad bedömning av förhållandena i utlänningens fall skall göras vid tillämpning av lagrummet. Avgörande vid tillämpning av detta lagrum i barnärenden skall vara huruvida barnet kan lida bestående skada på sin utveckling av att återvända till hemlandet. De skäl som accepteras som grund för tillstånd enl. 5:6 UtlL är normalt skäl av personlig art men det finns ett visst utrymme för beaktande av skäl som rör andra än sökanden. Följande intressanta ställningstaganden kan nämnas ur redovisad praxis som rör 5:6 och 1:10 UtlL. Det krävs en längre vistelsetid för att denna skall kunna grunda uppehållstillstånd enl. 5:6 UtlL 3 års vistelse ansågs vara en kort tid även i fråga om en barnfamilj. Vidare sades i samma fall att barns acklimatisering 2

3 till Sverige inte kan bli ensamt avgörande vid bedömningen. Migrationsöverdomstolen har konstaterat att även i barnärenden måste anförda omständigheter vara synnerligen ömmande. Skillnaden mellan barns och vuxnas ärenden är att barn skall ha lättare att nå upp till synnerligen ömmande omständigheter. Till sist skall i detta sammanhang nämnas att om barnet har yttrat önskan om att ta sitt liv och detta bottnar i grav psykisk ohälsa så skall detta tillmätas stor betydelse vid bedömning enl 5:6 UtlL. Hur man gjort den avvägning som skall göras mellan barnets bästa och andra intressen har inte redovisats i behandlad praxis. Detta är enligt min mening förvånande då det torde vara svårt att göra en korrekt bedömning av barnets bästa utan en grundlig utredning. Författarens uppfattning är att hänsynen till barnets bästa bör redovisas bättre i praxis ur rättsäkerhetssynpunkt, men också för att mer vägledning skall kunna hämtas ur domarna. Det har anförts att generösare bedömningar kan göras i barnärenden enl 5:6 UtlL, dock måste barn många gånger ha svårare att nå upp till synnerligen ömmande omständigheter. Det sistnämnda gäller särskilt då barnets bästa vägs mot samhällets intressen. Denna uppfattning stöds av det faktum att det är övervikt mot avslag i redovisade fall. Detta kan ha en naturlig grund i 5:6 UtlL karaktär som undantagsregel. Följande slutsatser tycker jag mig kunna dra av redovisat material. Domstolarna drar sig för att utförligt diskutera barnets bästa i enskilda fall. Dock tycker jag mig kunna dra slutsatsen att principen haft ett genomslag i praxis. Denna slutsats grundar jag på det faktum att majoriteten av de presenterade fallen tar upp barnets bästa om ej inte så utförligt. Jag har inte kunnat bilda mig en klar uppfattning om hur barnets bästa samspelar med 5:6 UtlL. Lagstiftarens avsikt var att barnets bästa skulle samspela med 5:6 UtlL genom att legitimera mildare bedömningar av barnärenden. Denna avsikt avspeglas inte så tydligt i redovisad praxis. Det framgår tydligare hur lagrummen var/är tänkta att samspela än hur de faktiskt samspelar i praktiken. 3

4 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning.Sid 1 2. Inledning Sid 4 3. Syfte..Sid 4 4. Frågeställning.Sid 4 5. Metod och Material Sid 4 6. Avgränsning Sid 5 7. Bakgrund..Sid 5 8. Genomgång av för uppsatsen relevanta lagrum.. Sid Barnets bästa 1:10 UtlL. Sid Barnkonventionen och dess betydelse, för tillämpningen av Svensk rätt.sid Beaktande av barnets bästa och barnperspektivet. Sid Synnerligen ömmande omständigheter 5:6 UtlL Sid Faktorer som kan/skall beaktas vid en bedömning enl. 5:6 UtlL.. Sid Särskilt om sjukdom som skäl för tillstånd Sid Särskilt om sökandens acklimatisering till Sverige... Sid Lite kort om verkställighetshinder. Sid Bevisbörda och syn på bevis.. Sid Särskilt om ensamkommande barn. Sid Ensamkommande barn och 5:6 UtlL Sid Mottagning och rättssäkerhetsgarantier för ensamkommande barn. Sid Ensamkommande barn och barnets bästa. Sid Hållbara och godtagbara lösningar för dessa barn Sid Återföreningsfrågor... Sid Åldersfrågor... Sid Tillämpning i praxis av 5:6 UtlL Sid Referat av MIG 2007:25.. Sid Referat av MIG 2008:3 Sid Referat av MIG 2010:6 Sid Referat av MIG 2009:31.. Sid Referat av UM från migrationsdomstolen.. Sid Referat av MIG 2009:9 Sid Referat av MIG 2009:8 Sid Analys Sid Slutsats Sid 30 Källförteckning. Sid 32 4

5 2. Inledning Det finns ett antal omskrivna fall i media som handlar om synnerligen ömmande omständigheter. Bland dessa kan bl.a. nämnas följande fall. Ett syskonpar den ena 13 år led av mental ohälsa och beviljades uppehållstillstånd då de var likgiltiga och sängliggande. 1 I ett annat uppmärksammat fall kan man läsa om att migrationsverket beslutat att utvisa en allvarligt sjuk pojke och dennes familj, polismyndigheten vägrade verkställa verkets beslut då de inte hämtar svårt sjuka barn. 2 Vidare kan nämnas att ett syskonpar som hittats övergivna hotats av utvisning till Italien utan föräldrar eller nödvändiga språkkunskaper, ett av barnen hade autism och epilepsi, de fick stanna efter att migrationsverket ändrat sin bedömning. 3 Ett sista fall kan nämnas som media uppmärksammat, i detta fall utvisade migrationsverket en flicka på 11 år ensam till hemlandet, flickan hade blivit våldtagen och misshandlad. 4 De fall som nu beskrivits är alla förhållandevis färska och visar att synnerligen ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd är ett aktuellt ämne som väcker uppmärksamhet. 3. Syfte Syftet med uppsatsen är att fastställa vad som är gällande rätt, i förhållande till paragrafen/principen om barnets bästa i UtlL och detta lagrums inverkan på bedömningar enl. 5:6 UtlL. Vidare kommer jag undersöka hur dessa två lagrum samspelar. Uppsatsen kommer också behandla frågan vilket genomslag principen om barnets bästa var tänkt att få i detta sammanhang och vilket genomslag den har fått. 4. Frågeställning Hur samspelar principen om barnets bästa, med bedömningen av om det finns synnerligen ömmande omständigheter enligt UtlL, i ett barns fall? 5. Metod och Material Jag kommer att studera de traditionella rättskällorna, för att fastställa gällande rätt. Dessa är lagar, förarbeten, praxis och doktrin, samt relevant internationellt material. Följande internationellt material kommer användas. Handbok om barnkonventionen, Guidelines on policies and procedures in dealing with Unaccompanied Children Seeking Asylum, General comment no.6/2005 fr. The committee for the rights of the child, UNHCR guidelines on Determining the Best Interests of the Child, Action Plan on Unaccompanied Minors, Vienna Convention on the law of treaties, Barnkonventionen. Vid studiet av rättskällorna kommer jag att använda mig av lagtolkningsprinciper bl.a. Begreppet lagtolkningsprinciper syftar på angreppssätt som används vid tolkning av lagtext, dessa är: den extensiva tolkningen, den restriktiva, motsatsslutet samt analogislutet och bokstavstolkningen. 1 publicerad författare, Joachim Kerpner. 2 Joachim Kerpner a.a. 3 publicerad författare, Josefin Karlsson. 4 Joachim Kerpner a.a. 5

6 Vidare kommer jag att använda mig av värderingsmodeller, för att bedöma värdet på vägledande domar från migrationsöverdomstolen. Begreppet värderingsmodell syftar på olika faktorer som används för att bedöma värdet på domar från prejudikatinstansen. Följande faktorer kan nämnas som exempel på sådant som kan ingå i en värderingsmodell. Finns det skiljaktiga åsikter i rättsfrågan? Är domskälen välmotiverade och tydliga? Ligger utgången i linje med tidigare praxis? Kan domen erbjuda vägledning för framtida lagtillämpning? Alternativet är att situationen i den undersökta domen är så unik att ingen vägledning kan hämtas ur den. 6. Avgränsning Jag har valt att avgränsa min framställning, till bedömningen av om det finns synnerligen ömmande omständigheter, i ett barns fall. Slutsatser kommer att dras, från de fall jag hittat, som berör barn i familj och ensamkommande barn, samt från övrigt material, som behandlas i enlighet med min avgränsning. 7. Bakgrund I den allmänna diskussionen har olika åsikter uttalats huruvida utlänningslagen och dennas tillämpning i olika hänseenden är förenlig med de krav barnkonventionen ställer. 5 Diskussionen gäller främst tre frågor dessa är: Ges art.3 i barnkonventionen tillräcklig inverkan vid värderingen av utlänningsärenden? Är svensk lag och dess tillämpning förenlig med konventionens artiklar? Finns det ett behov av att utöka UtlL med nya bestämmelser? 6 Enligt statistik över Migrationsverkets beslut från år 2010, fick 70 % av de ensamkommande barn, som erhöll uppehållstillstånd i Sverige det året detta tillstånd på basis av läget i hemlandet. 7 Den näst vanligaste orsaken, till att uppehållstillstånd gavs det året, var av hänsyn till en samlad prövning av förhållandena i barnets fall (15 %). 8 Observera dock att åberopad statistik, inte klart redovisar om samtliga meddelade beslut 2010 tagits i beaktande. Bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter som den nu lyder, infördes i utlänningslagen 5:6, när den nya lagen trädde i kraft den 31/ Det fanns tidigare en bestämmelse om humanitära skäl i utlänningslagen från 1989 och dagens bestämmelse är avsedd, att vara en utveckling av denna paragraf, som i den gamla lagen återfanns i 2:4 första stycket pt Regeringen ansåg att det tidigare uttrycket humanitära skäl är ett otydligt begrepp och att det med hänsyn till detta borde bytas ut mot synnerligen ömmande omständigheter, som bedömdes vara en bättre benämning på lagrummet med 5 Prop. 1996:97:25 s A.prop. s Ds 2011:14 s A.a. 9 Prop. 2004/05:170 s A.prop. s

7 dess undantagskaraktär. 11 Det sistnämnda syftar på att bestämmelsen i 5:6 UtlL utgör ett undantag från huvudgrunderna för uppehållstillstånd. 12 Den andra paragrafen av intresse, när det gäller ämnet för denna uppsats, är bestämmelsen om barnets bästa. Den sistnämnda bestämmelsen finns i 1:10 UtlL. 13 Detta lagrums ordalydelse, stämmer med den lydelse, som tidigare återfanns i 1:1 st.2 sista meningen i 89-års UtlL. 14 Det föreslogs från regeringens sida, att man inför en bestämmelse i 89- års utlänningslag, där det understryks att barnets bästa, speciellt skall uppmärksammas. 15 Denna paragraf har som bakomliggande orsak, Sveriges ratificering av barnkonventionen. 16 Den nyssnämnda konventionen är bindande för Sverige sedan den 2/ Genomgång av för uppsatsen relevanta lagrum 8.1 Barnets bästa 1 kap 10 UtlL Det aktuella lagrummet 1:10 UtlL lyder som följer: I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Principen om barnets bästa, har en speciell betydelse när det gäller medmänskliga överväganden, som kan leda till att uppehållstillstånd får ges. 18 Bestämmelsen om barnets bästa är tänkt att fungera, som en allmän tolkningsregel vid tillämpning av de andra bestämmelserna i lagen. 19 Paragrafen om barnets bästa i UtlL, är formulerad som en avvägningsregel, detta innebär att det är möjligt att väga motstridiga intressen mot varandra i beslutsfattandet. 20 Trots det faktum att barnets bästa, inte allmänt kan tillåtas gå före samhällets intresse av en kontrollerad invandring, så bedömdes portalparagrafen ändå få kraftig inverkan och en betydelsefull innebörd. 21 När det gäller tillämpningsområdet för principen, så gäller att den skall beaktas i alla beslut, som påverkar ett barns situation. 22 Tillämpningen av principen om barnets bästa, är till stor del beroende av uttalandena i förarbetena och dessa följs regelmässigt av domstolar och myndigheter. 23 Vad gäller principens omfattning, kan sägas att den omfattar barn generellt samt enstaka barn. 24 Barnets bästa i förhållande till UtlL är inget öppet begrepp A.Prop. s Se citatet av 5:6 UtlL, för vidare förklaring. 13 A.Prop. s A.Prop. s Prop. 1996/97:25 s Utlänningslagen med kommentarer Wikren, Gerhard & Sandesjö, Håkan, s SOU 1997:116 Barnets bästa i främsta rummet, s Wikren/Gerhard & Sandesjö/Håkan a.a. s Barn i rättens gränsland Nilsson/Eva s Nilsson/Eva a.a s A.Prop. s Wikren/Gerhard, Sandesjö/Håkan a.a. s The asylum seeking child in Europe, Antoniou Vasilia.L, Ascher.H, Bierwirth.C, Bodegård.G, Finch.N, Floor.K, Foldspang.A, Guerassimova.K, Halvorsen.K, Hjern.A, Ingleby.D, Montgomery.E, Nilsson.E, Norman.K, Patchenkov.O, Reynolds.R, Smith.T, Söderbergh.C, Watters.C, van Willigen.L s UNHCR Guidelines on determining the best interests of the child s Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige Schiratzki/Johanna s.96. 7

8 I åtminstone tidigare praxis har det endast i liten utsträckning tagits hänsyn till barnets basala behov under tolkningen av vad som är barnets bästa. 26 Något annat som förtjänar att nämnas i detta sammanhang, är att det inte har formulerats en definition av vad principen om barnets bästa innebär. 27 Det har dock gjorts gällande, att denna princip skall betraktas, som en öppen ide och att den därför inte bör ha ett klart och fast innehåll. 28 Nyssnämnda princip har också tolkats på skilda sätt och har ett ganska obestämt innehåll. 29 Vad som är barnets bästa, kan skifta från en situation till en annan. 30 Som exempel på detta kan nämnas, att det inte alltid är i strid med principen om barnets bästa att skicka tillbaka barnet till hemlandet. Det sistnämnda är naturligt då alla barn är olika. Följande har sagts, vad gäller den vikt, som skall ges till barnets bästa. Beslut som rör barn, skall alltid fattas med hänsyn till deras bästa. 31 Principen om barnets bästa, är en tvingande princip inom internationell rätt, som är högst viktig vid ett avgörande, i fråga om ett barn behöver internationellt beskydd. 32 Det skall vara fråga om ett noggrant beaktande av barnets bästa, mer än ett symboliskt sådant. 33 Vid argumentation för ett beslut, där barnets bästa inte blir det avgörande, så finns det en skyldighet att visa, att det saknas andra lämpliga lösningar. 34 Det sägs vidare att det inte är tillåtet att blunda för barnets bästa. 35 Avgöranden om uppehållstillstånd, innebär en vägning av olika intressen, där barnets bästa är ett av dem. 36 Ett sätt att säkerställa barnets bästa sägs vara genom att ge uppehållstillstånd enl. 5:6 UtlL, samt att en generösare bedömning kan göras i barnärenden. 37 Tillåts barn ett effektivt åtnjutande av sina rättigheter, så efterlevs principen om barnets bästa. 38 Det har tydliggjorts, att barnets bästa inte får ges en så bred betydelse, att enbart underårighet kan leda till uppehållstillstånd. 39 I förarbetena, har det dock sagts, 26 Schiratzki/Johanna a.a. s The best interests of the child in the Swedish Aliens Act, Schiratzki/Johanna s A.a. 29 Seeking asylum under the convention on the rights of the child: a case for complementary protection Mc Adam/Jane s Antoniou Vasilia.L, Ascher.H, Bierwirth.C, Bodegård.G, Finch.N, Floor.K, Foldspang.A, Guerassimova.K, Halvorsen.K, Hjern.A, Ingleby.D, Montgomery.E, Nilsson.E, Norman.K, Patchenkov.O, Reynolds.R, Smith.T, Söderbergh.C, Watters.C, van Willigen.L a.a. s Mc Adam/Jane a.a. s Mc Adam/Jane a.a. s The best interests of the child principle in swedish asylum cases: the marginalization of childrens rights Lundberg/Anna s.66. Se också föregående not s Lundberg/Anna a.a. s Lundberg/Anna a.a. s Antoniou Vasilia.L, Ascher.H, Bierwirth.C, Bodegård.G, Finch.N, Floor.K, Foldspang.A, Guerassimova.K, Halvorsen.K, Hjern.A, Ingleby.D, Montgomery.E, Nilsson.E, Norman.K, Patchenkov.O, Reynolds.R, Smith.T, Söderbergh.C, Watters.C, van Willigen.L a.a. s Antoniou Vasilia.L, Ascher.H, Bierwirth.C, Bodegård.G, Finch.N, Floor.K, Foldspang.A, Guerassimova.K, Halvorsen.K, Hjern.A, Ingleby.D, Montgomery.E, Nilsson.E, Norman.K, Patchenkov.O, Reynolds.R, Smith.T, Söderbergh.C, Watters.C, van Willigen.L a.a. s Lundberg/Anna a.a. s Prop. 1996/97:25 s

9 att principen om barnets bästa, i många fall talar för att man bör tillåta barnen att stanna i Sverige. 40 Till sist skall här nämnas att 1:11 UtlL om hörande av barn, hör ihop med bestämmelsen om barnets bästa och är en del i processen att ta reda på, vad som är dess bästa. 41 Lagrummet om hörande av barn, ligger dock i utkanten av området för denna uppsats och kommer därför inte att behandlas så utförligt. 8.2 Barnkonventionen och dess betydelse, för tillämpningen av svensk rätt Då paragrafen om barnets bästa, har sin förhistoria i barnkonventionens bestämmelser, finns det skäl att här kort gå igenom denna, trots att barnkonventionen inte är svensk lag. 42 Det sistnämnda innebär, att konventionen inte kan åberopas i nationell domstol. Inte heller, kan den åberopas i internationell domstol, då behörig sådan saknas. 43 Vid ratificering av konventionen, tog Sverige på sig en internationell skyldighet att följa dess bestämmelser. 44 Det faktum att konventionen är bindande för vårt land, betyder inte att den skall appliceras av våra myndigheter. 45 Dock skall konventionen tas hänsyn till, vid bruket av lagbestämmelserna, så att dessa tyds på ett sätt, som ligger i linje med vår internationella förpliktelse. 46 De nyssnämnda uttalandena i detta avseende, överensstämmer med den internationella principen pacta sunt servanda. 47 När svensk lag tillåter, kan vägledning hämtas från barnkonventionen. 48 Kommitten för barnets rättigheter, har dock slagit fast, att konventionen skall ha företräde vid en konflikt mellan inhemsk och internationell rätt, detta sägs följa av art.27 VCLT. 49 Den artikel som är av intresse, i detta sammanhang, är artikel 3. I denna föreskrivs, att vissa i artikeln uppräknade subjekt t.ex. välfärdsinstitutioner, skall se till att barnets bästa kommer främst vid alla åtgärder som rör barn. 50 Begreppet barnets bästa, sägs få en speciell relevans vid omständigheter, då de mer detaljerade artiklarna i barnkonvention inte går att använda. 51 Artikel 3 i barnkonventionen har följande uppgifter: Att agera vägvisare i beslutsfattande som berör barn. Att tjäna som mall, vid utvärdering av lagar och policy som går utanför det som täcks in i konventionen. Att tjäna som medlare, vid uppkomst av en konflikt mellan rättigheter etc. 40 A.Prop. s Nilsson/Eva a.a. s Wikren/Gerhard, Sandesjö/Håkan a.a. s Wikren/Gerhard, Sandesjö/Håkan a.a s SOU 1997:116 s A.SOU s A.SOU s Vienna Convention on the law of treaties 1969, art SOU 1995:75 Flyktingpolitik i ett globalt perspektiv s General comment nr. 6 fr. the committee for the rights of the child s Wikren/Gerhard, Sandesjö/Håkan a.a. s 82. Se också för fullständig lydelse barnkonventionen art Handbok om barnkonventionen s

10 Att vara en hjälp vid tolkning av övriga artiklar i barnkonventionen. 52 Ur artikel 3 i barnkonventionen, kan utläsas att hänsyn, alltid skall tas till barnets bästa vid beslutsfattandet. 53 Konventionen innehåller inget krav, på att barnets bästa alltid skall vara det avgörande, men det skall vara en tungt vägande faktor, vid beslut som rör ett barn. 54 När ett eller flera andra intressen väger över, fordras att beslutsfattare visar, att en jämkning av olika intressen gjorts i varje enskilt fall. 55 Det krav som ställs i art. 3 att ta hänsyn till barnets bästa, är alltså inte ett absolut krav. 56 Den mindre absoluta formuleringen i art. 3 i barnkonventionen, syftar till att möjliggöra en flexibel tillämpning av barnets bästa. 57 Artikel 3(1) i konventionen understryker, att beslutsfattarna måste vara säkra på, att besluten sätter barnens bästa i främsta rummet. 58 Ställningstaganden angående barnets bästa, skall vidtas ur ett kort och ett långsiktigt perspektiv och skall överensstämma med konventionens grundtankar. 59 Nationerna får inte tyda barnets bästa på ett för kulturstyrt sätt, eller tyda detta på ett sätt, som leder till att barn förvägras sina rättigheter enligt barnkonventionen. 60 Det skall dock sägas, att art. 3 i barnkonventionen, inte ger barnen några konkreta rättigheter, därav får ej heller staterna särskilda skyldigheter. 61 Regeringen har uttalat, att barnkonventionen skall utgöra ett verksamt instrument, som påverkar alla statliga avgöranden angående barn Beaktande av barnets bästa och barnperspektivet Regeringen har bl.a. angett att särbehandling av barn, är berättigat i förhållande till deras speciella behov, i linje med uttalanden av barnkommittén. 63 Två frågor bör beslutfattare ställa sig, när det gäller principen om barnets bästa dessa är: När lagstiftningen kräver att beslut fattas utifrån barnets bästa, finns det då kriterier för detta och stämmer de överens med konventionens principer? Görs en barnkonsekvensanalys utifrån principen om barnets bästa när beslut fattas som rör barn?( ) Handbok om barnkonventionen s.54 Utlänningslagens utformning, gör det möjligt att applicera, en rad olika barnperspektiv på beslutsmotiveringar. 64 Så långt de går, bör beslutsfattare därför försäkra sig om, att hänsynen till barnets bästa finns med i sammanvägningen och presenteras i 52 SOU 1997:116 s Prop. 1997/98:182 s A.Prop. s A.Prop. s A.SOU s Mac Adam/Jane a.a. s Handbok om barnkonventionen s A.a. s A.a. s Anna/Lundberg a.a. s A.Prop. s Prop. 1996:97:25 s Antoniou Vasilia.L, Ascher.H, Bierwirth.C, Bodegård.G, Finch.N, Floor.K, Foldspang.A, Guerassimova.K, Halvorsen.K, Hjern.A, Ingleby.D, Montgomery.E, Nilsson.E, Norman.K, Patchenkov.O, Reynolds.R, Smith.T, Söderbergh.C, Watters.C, van Willigen.L a.a. s

11 beslutet. 65 Ett självklart sätt att säkerställa barnets bästa är att ge det en chans att yttra sina synpunkter. I delrapporten Barnkonventionen och utlänningslagen framfördes några basala behov, som man ansåg borde vara en del, i en värdering av barnets bästa, dessa är: barnets anspråk på omsorg och beskydd, dess behov av föräldrar och förhållandet till dem. 66 Besluten skall innehålla ett barnperspektiv. 67 Vad gäller innebörden av ordet barnperspektiv har bl.a. följande förklaring av detta getts, det betyder att en grundlig analys, av vilka konsekvenser ett beslut får för ett visst barn görs. 68 Vidare sägs det att barnkonsekvensanalyser skall vidtas, före ett statligt avgörande görs angående ett barn. 69 Regeringen har vidare ansett, att konsekvensanalyser bör bli en ofrånkomlig del i beslutsfattandet, då det är en viktig uppföljningsmetod när det gäller beaktande av barnets bästa. 70 Det sistnämnda ligger i linje, med uttalanden av FN:s kommitte för barnets rättigheter. 71 Enligt doktrinen finns det en brist på kunskap, i fråga om i hur stor omfattning, myndigheter tar hänsyn till, att barn berörs, och därför ger dem det speciella bemötande som behövs. 72 Svenska myndigheter har dock en annorlunda utfrågnings teknik och metod i barnärenden, tekniken är barnvänligare och mer inriktad på att uppnå syftet bakom samtal med barn. 73 Beteckningen barnets bästa, skildrar barnets komfort, denna avgörs genom diverse personliga förhållanden, som livslängd, mognad, målsmäns förekomst eller frånvaro av sådan, barnets omvärld och kunskaper. 74 Uttydning och tillämpning av principen om barnets bästa, skall ligga i linje, med konventionen om barnets rättigheter, samt övriga internationella juridiska regler och med 2005 års allmänna kommentar nummer 6, från kommittén för barnets rättigheter. 75 Barnkonventionen ger ingen klar definition av principen, eller uttrycker gemensamma drag i vad som är ett barns bästa, dock sägs följande. 76 Vad som är det bästa för barnet, skall vara en central omständighet, men inte enbart detta skall beaktas. 77 Det finns andra intressanta juridiska dokument, som kan ha inverkan på beslut, där principen beaktas. 78 Artikel 41 i konventionen slår fast att det alltid är det dokument, 65 Prop. 1997/1998:182 s SOU 1996:115 Barnkonventionen och utlänningslagen, s A.Prop. s SOU 1997:116 s A.Prop. s A.Prop. s A.SOU s Antoniou Vasilia.L, Ascher.H, Bierwirth.C, Bodegård.G, Finch.N, Floor.K, Foldspang.A, Guerassimova.K, Halvorsen.K, Hjern.A, Ingleby.D, Montgomery.E, Nilsson.E, Norman.K, Patchenkov.O, Reynolds.R, Smith.T, Söderbergh.C, Watters.C, van Willigen.L a.a. s Antoniou Vasilia.L, Ascher.H, Bierwirth.C, Bodegård.G, Finch.N, Floor.K, Foldspang.A, Guerassimova.K, Halvorsen.K, Hjern.A, Ingleby.D, Montgomery.E, Nilsson.E, Norman.K, Patchenkov.O, Reynolds.R, Smith.T, Söderbergh.C, Watters.C, van Willigen.L a.a. s UNHCR Guidelines on Determining the Best Interests of the Child s A.a. 76 UNHCR Guidelines on Determining the Best Interests of the Child s A.a. 78 A.a. 11

12 som innehåller förmånligast bestämmelser för barnet som gäller. 79 Kommittén för barnets rättigheter, har yttrat oro för bristfälligt beaktande av barnets bästa i asylärenden, Sveriges regering råddes utföra de åtgärder, som behövs för att tillförsäkra att barnets bästa, ligger bakom beslut och handläggning av barnärenden. 80 De som har det främsta ansvaret, för att principen om barnets bästa används när den är tänkt att användas och på rätt sätt, är staterna enl. internationell rätt. 81 Användbar hjälp till staterna i detta avseende, ges i nionde bilagan till riktlinjer från flykting kommissarien Synnerligen ömmande omständigheter 5 kap 6 UtlL Det här aktuella lagrummet 5:6 UtlL lyder som följer: Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer. Först skall det prövas, om en person är flykting eller skyddsbehövande i övrigt, innan prövning enl. 5:6 UtlL blir aktuell, detta skall gå att utläsa i lagtext sägs det i förarbetena. 83 Uppgett behov av skydd, kan inte leda till att synnerligen ömmande omständigheter anses finnas enl. 5:6 UtlL. 84 Användningen av frasen stanna i Sverige, talar om att bestämmelsen är tillämplig på personer, som redan är i Sverige och här ansöker om uppehållstillstånd på denna grund. 85 Vid prövning enl. nyss nämnda lagrum, skall enl. lagförslaget en sammantagen värdering, vidtas av omständigheterna kring utlänningens situation. 86 Det som skall vara avgörande är, i vilken mån barnet kan antas lida bestående skada i sin psykosociala utveckling av att åka tillbaka till hemlandet, vilket skiljs från de kortvariga påfrestningar ett återvändande kan innebära för ett barn. 87 Det kan vara fråga om omständigheter, som eventuellt var för sig är otillräckliga, men som hopslagna kan grunda uppehållstillstånd enl. 5:6 UtlL. 88 Det skall dock nämnas, 79 A.a. 80 Handbok om barnkonventionen s UNHCR Guidelines on Determining the Best Interests of the Child s A.a. s Prop. 2004/05:170 s A.Prop. s Wikren/Gerhard, Sandesjö/Håkan a.a. s A.Prop. s SOU 1995:75 s A.Prop. s

13 att de som söker uppehållstillstånd på denna grund, inte har grundläggande rätt till uppehållstillstånd, men de får medges tillstånd. 89 Regeringen har uttalat följande, vad gäller de avvägningar som skall göras vid en värdering av vad som är barnets bästa: Ofrånkomligt är, att även då hemvändandet kan medföra stora påfrestningar måste de beslutsfattande myndigheterna göra en avvägning mot andra intressen, såsom förutsätts i barnkonventionen. Nödvändigheten av att upprätthålla de krav som är uppställda för bosättning i Sverige är ett sådant intresse. Att Sverige skall fortsätta sina omfattande insatser för utsatta barn i deras hemländer är ett annat därmed sammanhängande intresse.( ) Proposition 1996/97:25 s Faktorer som kan/skall beaktas vid en bedömning enl. 5 kap 6 UtlL. Det kan inte fullständigt anges i lagtext, alla faktorer som får beaktas vid prövning enligt detta lagrum. 90 Bestämmelsens formulering har gjort det nödvändigt, att göra personliga värderingar vid tillämpningen av lagrummet. 91 Uppehållstillstånd kan ges på denna grund, i vissa fall efter en allsidig bedömning av de personliga omständigheterna. 92 De skäl som accepteras som skäl för att få stanna, är skäl av personlig art som t.ex. hälsoskäl. 93 Översynsutredningen har gjort några uttalanden av vidare natur i detta sammanhang och ansett att det kan finnas skäl, att ta med humanitära omständigheter, som är hänförliga till någon annan än den sökande vid bedömningen. 94 Regeringen stödjer i förarbetena de uttalanden, som översynsutredningen gjort i detta sammanhang. 95 Vidare skall skälen vara relaterade till situationen här, i förhållande till dennes situation i ursprungslandet. 96 En annan tänkbar situation är att den sökande har anpassat sig till Sverige och detta i kombination med sjukdom, kan i vissa fall vara tillräckligt för uppehållstillstånd enl. detta lagrum. 97 Ytterligare faktorer som brukar beaktas vid bedömningen är Barns utsatthet, ohälsa, självmordsrisk och vårdbehov, acklimatisering till Sverige, allvarliga förhållanden i fosterlandet, medmänskliga skäl som rör släkting i Sverige, 89 SOU 2004:74 Utlänningslagen i ett domstolsperspektiv s Wikren/Gerhard, Sandesjö/Håkan a.a. s A.a. 92 A.a. 93 Prop. 2004/05:170 s A.SOU s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s

14 verkställighetsproblem, politiskt-humanitära skäl samt släktingar i Sverige i kombination med allvarlig situation i ursprungslandet. 98 Av faktorer som bör beaktas, kan nämnas risk för grova trakasserier eller grav social utstötning. 99 Regeringen framför dock också vissa avgränsande anvisningar rörande tillämpningen av 5:6 UtlL. Tillstånd på denna grund med anledning av traumatiserande upplevelser, eller social utstötning, kan bara bli aktuellt om personens upplevelser inte når upp till den nivå, som krävs för flyktingskap, eller skyddsbehövande i övrigt, eller om de ligger utanför tillämpningsområdet för dessa bestämmelser. 100 Vidare har sagts i fråga om tillämpningsområdet för 5:6 UtlL att det inskränkts till följd av lagändringar 1997, vilket betyder att de politiskt-humanitära skälen, nu omfattas av skyddsgrunderna. 101 Det är möjligt att medge uppehållstillstånd, pga. politiskt-humanitära skäl fortfarande, då det inte råder väpnad konflikt i ursprungslandet, men situationen där ändå är sådan, att det vore omänskligt att skicka tillbaka utlänningen dit. 102 Det händer också att personer, som varit offer för grava övergrepp medges tillstånd enl. 5:6 UtlL, då det anses att det är inhumant, att begära att utlänningen återvänder. 103 Innebörden av frasen humanitära skäl, har inte klarlagts i lagtextens tidigare lydelse, utan har där främst bestämts, genom uttalanden i praxis och förarbeten. 104 Detta har lett till, att begreppets innebörd kommit att skifta med tiden. 105 Utformningen av 5:6 i 2005 års utlänningslag, har därför gjorts med lagrådets uttalande om behövligheten av begreppsbestämning i åtanke Särskilt om sjukdom som skäl för tillstånd Detaljreglering i lag av frågan när sjukdom och vårdbehov, kan grunda rätt till uppehållstillstånd, leder till att denna grund framstår, som en av de centrala grunderna för uppehållstillstånd i Sverige. 107 Regeringen ansåg därför att, ett neutralt begrepp bör användas i bestämmelsen, i detta sammanhang är hälsotillstånd ett lämpligt sådant. 108 Det föreslagna begreppet gör det möjligt att ta hänsyn till hela hälsoskalan, friskhet 98 SOU 2004:74 s A.SOU. s A.Prop s A.SOU s A.SOU s A.SOU s Barn i rättens gränsland, Nilsson/Eva, s 185. (Numera används begreppet synnerligen ömmande omständigheter istället. ) 105 Nilsson/Eva, a.a s Nilsson/Eva, a.a s Prop. 2004/05:170 s A.Prop. s

15 mot sjukdom, samt funktionsförmåga. 109 Regeringen föreslog därför att hälsotillståndet hos den sökande, framför allt skall tas hänsyn till, vid en bedömning enl. 5:6 UtlL. 110 Uppehållstillstånd kan då bli aktuellt, om utlänningen har en sjukdom av livshotande karaktär, eller ett gravt handikapp. 111 När det gäller barns sjukdom innebär bestämmelsen i andra stycket av 5:6 UtlL, att det i deras fall inte behöver finnas en livshotande sjukdom, för att uppehållstillstånd skall kunna bli aktuellt. 112 I detta sammanhang skall barnets utveckling och livskvalitet, påverka bedömningen, samt vårdmöjligheterna i hemlandet och de ekonomiska konsekvenserna bakom bifalls beslut. 113 Vad gäller barn, som har ett eller flera handikapp, torde det vara tänkbart att i högre grad beakta dess prognos, vårdbehov och utveckling m.m. 114 De faktorer som skall tas hänsyn till, vid en bedömning av om utlänningens hälsotillstånd är så dåligt, att uppehållstillstånd bör meddelas är följande: (ej uttömande) Är det skäligt att vården utförs i Sverige? De ekonomiska konsekvenserna av meddelade tillstånd skall betänkas. Kan vård utföras i Sverige i det aktuella fallet? Leder vården till en märkbar och bestående förbättring av personens hälsotillstånd eller är den livsviktig? Kan personen erhålla lämplig vård i hemlandet, eller i ett annat land dit han/hon kan skickas? 115 Vidare har det sagts att, trots att Sverige ibland kan ge en mer högkvalitativ vård än den som erbjuds i utlänningens hemland, kan inte enbart detta grunda rätt till uppehållstillstånd i Sverige. 116 De ekonomiska konsekvenserna sammantagna, kan leda till att uppehållstillstånd bör nekas, trots att vård finns att tillgå för aktuell sjukdom här i landet. 117 Den bedömning som skall göras, enligt lagrummet leder till att kravnivån sänks, vad gäller hur sjuk eller hur frisk en person måste vara, för att det skall vara skäligt att skicka denne till ett annat land. 118 Uppehållstillstånd kan också meddelas, om verkställning av beslut om avvisning, eller utvisning skulle innebära en svår fara för utlänningens liv alternativt hälsa. 119 En persons hälsotillstånd kan vara sådant, att en resa innebär fara för dennes liv eller hälsa. 120 Tidsbegränsade uppehållstillstånd kan komma i fråga, om sjukdomen eller vårdbehovet är av tillfällig art t.ex. för att möjligöra en annars icke genomförbar operation A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop s A.Prop s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s

16 Varaktigheten och hälsotillståndets utveckling, är det som skall avgöra hur långt ett möjligt uppehållstillstånd skall vara. 122 Desto längre varaktighet, desto mer motiverat är det att medge personen ett permanent tillstånd Särskilt om sökandens acklimatisering till Sverige Den anknytning till Sverige, som den sökande kan ha skaffat sig, under längre väntan på ett beslut i sin ansökan, kan ha en framstående betydelse för tillståndsfrågan. 124 Detta gäller särskilt barnärenden. 125 När det gäller barn, är den vanligaste formen av anpassning till Sverige, den som uppkommit genom svensk skolgång. 126 Vid bedömning av rekvisitet anpassning till Sverige, kan barnets anpassning hit, inte ges självständig väsentlig betydelse. 127 I detta sammanhang, skall det även tas hänsyn till, vilken anknytning en person har till hemlandet, faktorer som beaktas är kvarvarande familjemedlemmar och hur länge personen bott i landet. 128 Den typ av vistelse som skall beaktas i detta sammanhang, är vanligen laglig vistelse. 129 Vistelse från den dag då ansökan lämnas, till att beslut fattas, skall alltså beaktas. 130 Det krävs vidare, att den långa handläggningstiden, inte berott på något förhållande, som utlänningen kunnat påverka. 131 Det framförs att den faktiska tiden, som sådan inte har någon oberoende betydelse, vid prövningen. 132 Tiden har bara betydelse som skäl till att personen skaffat sig en egen anknytning till Sverige. 133 Det krävs en längre vistelsetid, för att uppehållstillstånd pga. anknytning, skall kunna komma i fråga. 134 Någon specifik tid, som ensamt kan berättiga uppehållstillstånd, kan dock inte fastläggas Lite kort om verkställighetshinder Regeringen anser, att man skall ta hänsyn till, om det finns ett verkställighetshinder vid en bedömning enl. 5:6 UtlL. 136 I förarbetena sägs det att, avvisningsbeslut inte skall tas, om det redan vid en bedömning av ansökan, är tydligt att ett avvisningsbeslut inte går att genomföra. 137 I praxis har förekomsten av verkställighetshinder, lett till att ett permanent, eller tidsbegränsat tillstånd kunnat meddelas med stöd av 5:6 UtlL A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s A.Prop. s

17 Verkställighetshinder som orsakas av den sökande själv och som kan lösas genom dennes samarbete, har inte ansetts förorsaka en rätt att stanna här. 139 Den sistnämnda typen av verkställighetshinder, bör enligt förarbetena bedömas som tillfälliga hinder Bevisbörda och syn på bevis Utgångspunkten är att den sökande skall, uppge de grunder som görs gällande och sedan presentera de förhållanden, som är relevanta för sitt fall. 141 Beviskravet i den här typen av ärenden, skiftar beroende av de grunder som åberopas. 142 Också myndigheternas utredningsskyldighet, är beroende av vilka grunder sökanden gör gällande. 143 Som exempel kan nämnas åberopande av sjukdom, då sägs det att den sökande skall bekräfta svårighetsgraden i sin sjukdom alt. handikapp genom uppvisande av läkarintyg Särskilt om ensamkommande barn Begreppet ensamkommande barn, definieras enligt följande. Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som är åtskild från båda sina föräldrar eller från en person som enligt lag eller sedvana har det primära ansvaret för barnet. - (Ds 2004:54, s.19) Obs. det finns några olika definitioner av begreppet, detta är en av dem. 9.1 Ensamkommande barn och 5 kap 6 UtlL Ensamkommande barn sägs det, erkänns sällan som flyktingar, men får desto oftare uppehållstillstånd p.g.a humanitära skäl. 145 Majoriteten av de ensamkommande barn, som söker asyl i Sverige, får uppehållstillstånd med stöd av bestämmelsen i UtlL, om synnerligen ömmande omständigheter. 146 En vanlig orsak till att tillstånd meddelas, är att man inte kan hitta barnets föräldrar. 147 Vad gäller barn, som kvalificerar sig för uppehållstillstånd enl. 5:6 UtlL, har flyktingpolitiska kommittén anfört, att barnets bästa skall balanseras mot det faktum, att beviljande av uppehållstillstånd för barn kan leda till anhörig-invandring Mottagning och rättsäkerhetsgarantier för ensamkommande barn Europa kommissionen har uttalat följande, i förhållande till ensamkommande barn och behandlingen av dessa. EU och medlemsländerna skall beskydda och hjälpa dessa barn, 139 A.Prop. s A.Prop. s SOU 2004:74 s A.SOU s A.SOU s A.SOU s Antoniou Vasilia.L, Ascher.H, Bierwirth.C, Bodegård.G, Finch.N, Floor.K, Foldspang.A, Guerassimova.K, Halvorsen.K, Hjern.A, Ingleby.D, Montgomery.E, Nilsson.E, Norman.K, Patchenkov.O, Reynolds.R, Smith.T, Söderbergh.C, Watters.C, van Willigen.L a.a. s Prop. 2005/06:46 Mottagande av ensamkommande barn s Antoniou Vasilia.L, Ascher.H, Bierwirth.C, Bodegård.G, Finch.N, Floor.K, Foldspang.A, Guerassimova.K, Halvorsen.K, Hjern.A, Ingleby.D, Montgomery.E, Nilsson.E, Norman.K, Patchenkov.O, Reynolds.R, Smith.T, Söderbergh.C, Watters.C, van Willigen.L a.a. s SOU 1995:75. s

18 på ett sätt som överensstämmer med barnets bästa, samt skyldigheterna inom internationell rätt, oavsett barnets medborgarskap. 149 Det sistnämnda skall gälla, tills en acceptabel lösning för barnet/en är beslutad. Så fort myndigheterna får vetskap, om ett ensamkommande barn vid gränsen till EU, eller på dess område, så skall mottagnings arrangemang vidtas och tillgång till lämpliga rättsäkerhetsgarantier finnas. 150 Asylansökningar som görs av ensamkommande barn, skall prioriteras och det skall eftersträvas ett snabbt och rättvist avgörande av ärendet. 151 När staterna säkerställer ett acceptabelt bemötande av ensamkommande barn, så skall non-refoulement principen upprätthållas. 152 Vid förekomst av indikation på att ett barn behöver internationellt beskydd, så skall asylprocess påbörjas eller om lämpligt en process om andra typer av skydd, inom nationell alt. internationell rätt Ensamkommande barn och barnets bästa Det är för nyssnämnda typ av barn, ytterst viktigt att värdera deras trovärdighet, detta är en del i att ta reda på vad som är deras bästa. 154 Principen om barnets bästa, skall upprätthållas under alla steg, från upptäckt av ett ensamkommande barn, till dess att en acceptabel lösning hittats. 155 Överväganden i fråga om barnets bästa, skall regelbundet sammanställas, under processens gång, som en del i förberedelserna inför ett avgörande av stor vikt för barnet. 156 Vidare skall en välkvalificerad vårdnadshavare väljas snarast möjligt, detta då det är en väsentlig del i att väl fastlägga barnets bästa. 157 Med anledning av detta, skall asylprocess eller annan process, inte påbörjas förrän en vårdnadshavare valts. 158 Det saknas enighet inom EU, i fråga om vilka befogenheter och vilken roll, samt vilken kunskap en företrädare för ett ensamkommande barn skall ha Hållbara och godtagbara lösningar för dessa barn Följande har sagts vad gäller acceptabla lösningar, av ett ensamkommande barns situation. Eventuella lösningar skall vägledas av, vad som är bäst för det enskilda barnet och kan ta sig uttryck i något av de följande: Återkomst och återanpassning till ett liv i hemlandet. Medgivande av tillstånd som flykting, skyddsbehövande i övrigt eller på annan grund, vilket leder till att barnet kan vänjas in i ett liv i det nya landet. 149 Action Plan on Unaccompanied Minors ( ) s A.a. s General comment no.6, 2005 fr. The Committee for the rights of the child s A.a. s A.a. s Antoniou Vasilia.L, Ascher.H, Bierwirth.C, Bodegård.G, Finch.N, Floor.K, Foldspang.A, Guerassimova.K, Halvorsen.K, Hjern.A, Ingleby.D, Montgomery.E, Nilsson.E, Norman.K, Patchenkov.O, Reynolds.R, Smith.T, Söderbergh.C, Watters.C, van Willigen.L a.a. s General comment no.6, 2005 fr. The Committee for the rights of the child s A.a. 157 A.a. 158 A.a. 159 Action Plan on Unaccompanied Minors ( ) s 9. 18

19 Överföring till ett annat land. 160 Ett avgörande av ett ensamkommande barns situation, skall tas av lämplig myndighet och så fort som möjligt ( riktlinje inom ett halvår). 161 Vid detta avgörande, skall man beakta förpliktelsen att sträva efter att hitta barnets familj, undersöka andra alternativ för återanpassning till ursprungssamhället och sist vidta en värdering av vad som är bäst för barnet Återföreningsfrågor I förarbetena har det sagts kring ensamkommande barn och återföreningsfrågor följande. I de fall där skyddsbehov inte finns, skall målet vara att familjen återförenas i barnets hemland, eller det land där dess föräldrar bor. 163 Det sistnämnda skall ske så fort som möjligt. 164 Visar det sig efter en grundlig utredning, att barnet är övergivet, så skall det enligt regeringen medges permanent uppehållstillstånd. 165 Tillbakavändande är bara en lösning bland flera och även här skall barnets bästa vara vägledande. 166 Frivillig återfärd skall främjas. 167 Eu-rätten reglerar inte förhållandena för barn, som inte kan skickas tillbaka, vilket betyder att medgivande av tillstånd, som det enl. 5:6 UtlL är en fråga för den inhemska rätten. 168 Återkomst till hemlandet skall vanligtvis inte anordnas, såvida detta inte är förenligt med barnets bästa. 169 Det ligger dock oftast ingen motsättning i principen om familjens enhet och den om barnets bästa. 170 Detta betyder att det vanligtvis är förenligt med barnets bästa att återförenas med mamma och pappa. 171 Skulle principerna krocka, skall dock barnets bästa väga över Åldersfrågor Det är viktigt att bestämma ålder, på den asylsökande, så att barnet får det särskilda skydd/bemötande det har rätt till. En legal representant för barnet, skall vara med vid åtgärder, för att bestämma ålder och barn skall bemötas som barn, tills det står klart att det inte är fråga om ett barn. 173 När det gäller bedömningen av barnets ålder, har sagts följande. I fall där det är svårt att bestämma åldern på ett barn, så skall barnets uppgivna 160 A.a s A.a. s A.a s Prop. 1996/97:25 s A.Prop. s A.Prop. s 251. Se också Guidelines on policies and procedures in dealing with unaccompanied children seeking asylum. s. 3 och Action Plan on Unaccompanied Minors ( ) s A.a. s A.a. s General comment no.6, 2005 fr. The Committee for the rights of the child s Guidelines on Policies and Procedures in Dealing with Unaccompanied Children Seeking Asylum s A.a. s A.a. s Action Plan on Unaccompanied Minors ( ) s

20 ålder godtas. 174 Det som skall vara vägledande i detta sammanhang, är om personen beter sig omoget och/eller verkar sårbar och därför behöver ett varsammare bemötande Tillämpning i praxis av 5 kap 6 UtlL 10.1 Referat av MIG 2007:25 A sökte asyl för sig och sin son B i mars Förutom skyddsskäl, uppgavs att sonen lider av epilepsi och medicinerar regelbundet. Ur intyg framgick att B hade utretts för en komplex krampsjukdom. Migrationsverket avslog ansökningarna och bestämde att sökandena skulle avvisas till Eritrea. Som skäl för beslutet, angavs i fråga om B:s sjukdom följande. Det finns ett starkt begränsat utrymme, för att medge uppehållstillstånd av humanitära skäl, med stöd av 2:4 st.1 pt.5 89-års UtlL. I ärendet framgår inga skäl, som omfattas av nyssnämnda lagrum i UtlL. A har uppgett att B mottog vård i Eritrea. Med hänsyn till den förhållandevis korta period B och hans mor vistats i Sverige, så är det i linje med B:s bästa att återvända till Eritrea med sin mor. Ett återvändande kan inte förorsaka en allvarlig, varaktig skada i hans psykosociala utveckling. A överklagade och anförde förutom skyddsskäl, synnerligen ömmande omständigheter, med hänvisning till B:s sjukdom. Angående B:s sjukdom uppgavs följande. B lider av ett allvarligt sjukdomstillstånd, som fortfarande inte blivit färdigutrett. Det faktum att B erhöll fel medicinering i Eritrea, gör att man kan dra slutsatsen, att han inte kan få lämplig vård där. Av ingivna läkarintyg, framgår att B:s epilepsi var svårhanterlig, när han anlände till Sverige. Medicinerna han mottagit i Eritrea, är moderna och används också i Sverige, men blandningen av dem var olämplig. Migrationsverket bestred bifall och uppgav bl.a. följande. Pojkens hälsotillstånd når inte upp till lagens krav, för medgivande av uppehållstillstånd p.g.a synnerligen ömmande omständigheter. Vad gäller anpassning till Sverige, så har de inte vistats länge nog i Sverige, för att man skall kunna ta hänsyn till deras anpassning hit. Migrationsdomstolen anser på samma grund, som migrationsverket att A:s asylberättelse inte är trovärdig. I fråga om synnerligen ömmande omständigheter fastslås, att B har en svårbehandlad epilepsi, men inte en livshotande sådan. De uppgifter som framkommit, om de mediciner och den vård B mottagit i hemlandet, går emot uttalanden om avsaknad av vård och medicin där. Det finns möjlighet till vård i Eritrea, det är mest en fråga om skillnad i vårdkvalite. Trots att vårdkvaliteten är högre i Sverige, kan inte detta i sig grunda uppehållstillstånd här. Vad som framkommit i målet, pekar inte på att kvalitetsskillnaden skulle inverka på B:s utveckling och livskvalitet på det sätt, som krävs för tillstånd enl. 5:6 UtlL. Pojkens hälsa riskerar inte att ta skada, vid återkomst till hemlandet, där pappan och tre syskon befinner sig. 174 Guidelines on Policies and Procedures in Dealing with Unaccompanied Children Seeking Asylum s A.a. 20

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11)

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Bfd22 080929 1 (5) Rättslig styrning 2013-06-26 RCI 12/2013 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Möjligheten att bevilja ny

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

DOM 2015-02-23 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-02-23 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-02-23 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 9254-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER 1. Mikjerem Aliji, 680513 2. Muedin Aliji, 680720 3. Semine Aliji, 020419 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

DOM. -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka

DOM. -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm Sida l (9) Mål nr UM 1436-07 KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka Ombud och offentligt biträde: Advokaten Christina Sebelius-Frost

Läs mer

Särskilt ömmande omständigheter

Särskilt ömmande omständigheter Ds 2014:5 Särskilt ömmande omständigheter Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av

Läs mer

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 795-12 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-20. Ny prövning i vissa utlänningsärenden

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-20. Ny prövning i vissa utlänningsärenden 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-20 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ny prövning i vissa utlänningsärenden

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110. Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias Myrgren Box 6 296 21 Åhus

KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110. Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias Myrgren Box 6 296 21 Åhus Sida l (9) KAMMARRÄTTEN T^r^A /T JJvJlVl Mål m UM 7533-12 2013-03-22 Meddelad i Stockholm KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110 Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 Målnummer: UM3524-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: Lagrum: En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Rättsligt ställningstagande

Rättsligt ställningstagande Bfd22 080929 1 (21) Rättslig styrning 2014-10-01 RCI 15/2014 Rättsligt ställningstagande angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 och 12 kap. 18 första stycket

Läs mer

6.1 Ansökan om uppehållstillstånd

6.1 Ansökan om uppehållstillstånd Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 6.1 Ansökan om uppehållstillstånd Uppdaterat 2006-03-31 6.1 Ansökan om uppehållstillstånd Innehållsförteckning Allmänt Ansökningsförfarandet Migrationsverkets utrednings-

Läs mer

Rättsligt ställningstagande

Rättsligt ställningstagande Bfd22 080929 1 (12) Rättslig styrning 2014-12-19 RCI 19/2014 Rättsligt ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 utlänningslagen 1. Sammanfattning

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

Synnerligen ömmande omständigheter och verkställighetshinder

Synnerligen ömmande omständigheter och verkställighetshinder Ds 2011:14 Synnerligen ömmande omständigheter och verkställighetshinder en kartläggning av tillämpningen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Advokat Lars Häggström Advokat Lars Häggström AB Kyrkogatan 24 B 803 11 Gävle

Ombud och offentligt biträde: Advokat Lars Häggström Advokat Lars Häggström AB Kyrkogatan 24 B 803 11 Gävle FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM 2010-07-21 UM18813-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 20 Stockholm Sida l (5) KLAGANDE Ahmed Selimovic, 820112-0691 Ombud och offentligt biträde: Advokat

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

EXAMENSARBETE. Utvisning av barn. Utlänningslagen i förhållande till socialtjänstlagarna och barnkonventionen. Jessica Fredriksson 2014

EXAMENSARBETE. Utvisning av barn. Utlänningslagen i förhållande till socialtjänstlagarna och barnkonventionen. Jessica Fredriksson 2014 EXAMENSARBETE Utvisning av barn Utlänningslagen i förhållande till socialtjänstlagarna och barnkonventionen Jessica Fredriksson 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-03-26, se bilaga 1 Dm 9-892546. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-03-26, se bilaga 1 Dm 9-892546. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål m I STOCKHOLM 2010-06-18 UM 11212-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 26 Stockholm Sida 1 (4) KLAGANDE Rahil Darwish, 800331-1811 Hanna Ryds Gata 38, l tr 12950 Hägersten

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet

Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet Ds 2009:39 Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Barnets bästa i migrationsdomstolarna

Barnets bästa i migrationsdomstolarna Mänskliga Rättigheter 41-60 VT 2007 Handledare: Anna Lundberg Malmö Högskola IMER Barnets bästa i migrationsdomstolarna En undersökning av domar som behandlar barnfamiljer och uppehållstillstånd på grund

Läs mer

DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg

DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 526-11 Enhet 1:4 1 KLAGANDE Habib Hasani, 19920321 Ombud och offentligt biträde: Advokat Josef Osvath, Advokatfirman Josef Osvath, Box 11373, 404 28 Göteborg

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2011-10-13 UM 2059-11 Migrationsdomstolen, Avd 6 Meddelad i Noah Tunbjer Malmö Sida l (4) KLAGANDE Abdul Husseini, 19900629 Ombud och offentligt biträde: Jur.kand.

Läs mer

Ombud och offentligt biträde för l - 3: Advokat Ingemar Sahlström Advokatbyrån Sahlström AB Box 2013 750 02 Uppsala

Ombud och offentligt biträde för l - 3: Advokat Ingemar Sahlström Advokatbyrån Sahlström AB Box 2013 750 02 Uppsala FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2010-04-27 UM13476-10 Meddelad i Enhet 21 Stockholm Sida l (8) KLAGANDE 1. Koly Chowdhury, 19780505 2. Avik Chowdhury, 20030924 3. Somik Chowdhury, 20030924 c/o Mohammed Jahangir

Läs mer

DOM 2015-05-05 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-05-05 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-05-05 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1040-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 1. Kamel Kamel, 000618 2. Anil Anil, 010926 Ombud: Stefan Palmkvist Östanfors 10 739 92 Skinnskatteberg

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (9) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE Sekretess Sekretess Ombud: Jur. kand. Ignacio Vita Sju Advokater Box 22016 104 22 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE

Läs mer

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Föredragande Karl Jonsson DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 1573-09 Avdelning 4 1 KLAGANDE Haider Kadem Sharif, 19751001 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

REMISSYTTRAND 2006-05-08 Till AdmD 69-2006. Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRAND 2006-05-08 Till AdmD 69-2006. Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRAND 2006-05-08 Till AdmD 69-2006 Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Remiss rörande betänkandet Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt (SOU 2006:6), ärendenummer UD 2006/4724/MAP Sammanfattning

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

MOTPART Migrationsverket, Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box 3081 200 22 Malmö

MOTPART Migrationsverket, Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box 3081 200 22 Malmö FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2010-11-23 UM 2683-10 E Migrationsdomstolen, Avd 5 Meddelad i Malmö Carl Henrik Marcus Sida l (5) KLAGANDE 1. Fatema Hussaini, 630321-2. Jamila Safari, 920321-3. Ali

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

DOM 2010-02-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2010-02-08 Meddelad i Göteborg GÖTEBORG Richard Schober Meddelad i Göteborg Mål nr UM 3210-09 Av~e12.~3 Sida 1 (12) KLAGANDE Abdi Ali Siyaad, 19850306 Medborgare isomalia Kvarnbackavägen 8 A, läg 012 711 72 Vedevåg Ombud och offentligt

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 BFD12 080926 1 (7) Rättslig styrning 2014-04-14 RCI 11/2014 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 1. Sammanfattning

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614. Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan l 702 11 Örebro

KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614. Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan l 702 11 Örebro T^fTN/T Mål nr UM 1836-14 I STOCKHOLM \J\JNL OQJ5 "01" O 2 Avdelning 01 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614 Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:217

Regeringens proposition 2013/14:217 Regeringens proposition 2013/14:217 Enklare regler om uppehållstillstånd för vissa vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige Prop. 2013/14:217 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

DOM 2011-10-04 Meddelad i Göteborg

DOM 2011-10-04 Meddelad i Göteborg DOM 2011-10-04 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 979-11 Enhet 2:4 1 KLAGANDE 1. Zolhaja Rahmatiar, 19420812 2. Hajiera Rahmatiar, 19940812 Ombud och offentligt biträde: Advokat Cecilia Kongbäck Odevall Advokatbyrå

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND AV CHRISTER NILSSON Denna handbok är mera en lathund än en handbok. Syftet är att innehållet ska bestå av beslut från myndigheter som kan ge en viss vägledning om hur en rättsfråga

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering Enhet 2:6 Mål nr Rättelse/komplettering Dom, Rättelse, Beslutat av: rådmannen Mikael Ocklind Sid 1 sista st. Ersättning ska utgå med 28 473 kr, varav 14 402 kr för arbete, 4 160 kr för tidsspillan, 4 216

Läs mer

Malmö. Ombud och offentligt biträde för 1-4: Advokat Göran Gabrielson Norrköpings Advokatbyrå HB Knäppingsborgsgatan 9 602 26 Norrköping

Malmö. Ombud och offentligt biträde för 1-4: Advokat Göran Gabrielson Norrköpings Advokatbyrå HB Knäppingsborgsgatan 9 602 26 Norrköping FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM c Mål nr I MALMÖ 2011-10- 2 O UM 2257-11 Avdelning 5 Meddelad i Malmö Sida l (4) KLAGANDE 1. Danijelallic, 810130-7323 2. Mina Ilic, 040916-4266 3. Sejdallic, 990204-2358 4. Selma

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222. Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Janne Krekola Krekola Juristbyrå Nyforsgatan 4 632 25 Eskilstuna

KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222. Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Janne Krekola Krekola Juristbyrå Nyforsgatan 4 632 25 Eskilstuna Sida l (6) KAMMARRÄTTEN "D 17 C T T TT^ J3 E O JL U l Mål nr UM 82 *' 11 Migrationsöverdomstolen 2011-03-14 Avdelning 04 Meddelat i Stockholm l KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222 Ombud och offentligt

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

DOM. 2009-10- 09 Meddelad i Stockholm. MOTPART 1. Jane Mark Mario Apolo, 850101 2. Joe Marley Ekeh, 061025

DOM. 2009-10- 09 Meddelad i Stockholm. MOTPART 1. Jane Mark Mario Apolo, 850101 2. Joe Marley Ekeh, 061025 KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 DOM 2009-10- 09 Meddelad i Stockholm Sida l (14) Mål nr UM 5814-08 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 1. Jane Mark Mario Apolo, 850101 2. Joe Marley Ekeh, 061025 Ombud och offentligt

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC MOTPART Östhammars kommun Ombud: Jur.kand. Christer Hjert Kommunakuten AB

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR

NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR Nr 1/2014 (april 2014) Utgivet av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) Redaktör: Stig-Åke Petersson Migrationsverkets regleringsbrev

Läs mer

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Enhet 21 DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6892-13 1 KLAGANDE 1. Muedin Aliji, 680720-2673 2. Mikjerem Aliji, 680513-6121 3. Semine Aliji, 020419-6869 Reginavägen 44 213 63 Malmö Ombud och

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande En kommun har ansetts berättigad till statlig ersättning för kostnaden för en mobiltelefon till ett familjehemsplacerat ensamkommande flyktingbarn. Lagrum:

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD

FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD Goda råd till dig som söker asyl FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD UTGIVEN MED STÖD AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN i Sverige Detta är FARR Goda råd ges ut av FARR, Flyktinggruppernas och asylkommittéernas

Läs mer

DOM 2010-09-14 Meddelad i Malmö

DOM 2010-09-14 Meddelad i Malmö Migrationsdomstolen, avd. 4 E Beyer DOM 2010-09-14 Meddelad i Malmö Mål nr UM 2176-10 1 KLAGANDE Malek Settah, 820314- Ombud och offentligt biträde: Advokat Eva Almström Sydvästsveriges Advokatbyrå AB

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 oktober 2013 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA Ombud: BB Unionens juridiska och

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

KLAGANDE Raneen Esttaifan Banyameen Al-Zeebaree, 19930424. ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-05-06, se bilaga l Dnr 11-210399

KLAGANDE Raneen Esttaifan Banyameen Al-Zeebaree, 19930424. ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-05-06, se bilaga l Dnr 11-210399 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr ISTOCKHOLM 2010-05-10 UM11731-10 Migrationsdomstolen Meddelad! Enhet 21 Stockholm Sida l (5) KLAGANDE Raneen Esttaifan Banyameen Al-Zeebaree, 19930424 Ombud: Fareeda Banyameen

Läs mer

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt:

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: GRUND FÖR BOSÄTTNING För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: Medborgare från annat än EU- och EES-land måste ansöka

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad

Läs mer

Ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut

Ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU5 Ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut Sammanfattning I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen beslutar om ändringar i nuvarande utlänningslag.

Läs mer

DOM 2010-06-16 Meddelad i Göteborg

DOM 2010-06-16 Meddelad i Göteborg DOM 2010-06-16 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 1829-10 Enhet 2:5 1 KLAGANDE 1. Amireh Alirezaei, 19670321 2. Zeinab Zavvar, 19930622 Ombud och offentligt biträde: Advokat Björn Israelsson Advokatbyrån Juricum

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: jur.kand. Åsa Bergdahl Advokatbolaget Pargéus & Karström Box 1037 851 11 Sundsvall

Ombud och offentligt biträde: jur.kand. Åsa Bergdahl Advokatbolaget Pargéus & Karström Box 1037 851 11 Sundsvall Mål FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2011-02-22 UM 22097-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 28 Stockholm Sida l (8) KLAGANDE 1. Mercy Osato Edionwe, 19900312 2. Grace Ais Osa Edionwe, 20090928 Aprilvägen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 september 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 16 oktober 2009 i mål nr 6799-09,

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

A./. Riksåklagaren m.fl. angående våldtäkt

A./. Riksåklagaren m.fl. angående våldtäkt Svarsskrivelse Sida 1 (11) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2081-09 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm A./. Riksåklagaren m.fl. angående våldtäkt Högsta domstolen har förelagt

Läs mer