Rättsligt ställningstagande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rättsligt ställningstagande"

Transkript

1 Bfd (21) Rättslig styrning RCI 15/2014 Rättsligt ställningstagande angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 och 12 kap. 18 första stycket 3 utlänningslagen 1 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2014 ändrades bestämmelsen i 5 kap. 6 utlänningslagen (2005:716) och barn får nu beviljas tillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. I förarbetena anges bl.a. att ändringen innebär ett förtydligande av barnrättsperspektivet och beräknas leda till att fler barn kommer att omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde men att barnets bästa inte kan ges en så långtgående innebörd att det i princip blir till ett eget kriterium för uppehållstillstånd att vara barn. En avvägning ska ske mellan olika intressen i varje enskilt fall där principen om barnets bästa ingår i bedömningen. I samband med ändringen i 5 kap. 6 utlänningslagen gjordes också ett tillägg i 12 kap. 18 utlänningslagen för att förtydliga barnrättsperspektivet även i ärenden på verkställighetsstadiet. Syftet med det här rättsliga ställningstagandet är att ge stöd för utredningen och bedömningen av om uppehållstillstånd ska beviljas ett barn på grund av att det föreligger särskilt ömmande omständigheter i enlighet med 5 kap. 6 utlänningslagen. Denna metod för bedömningen kan tillämpas både för barn i familj och ensamkommande barn. Metoden kan även användas vid prövning av barnärenden enligt 12 kap. 18 utlänningslagen. Migrationsverket Rättslig styrning Besöksadress Agnesfridsvägen 111 Postadress Box Malmö Telefon Telefax E-post Hemsida Organisationsnr

2 2 (22) 2 Sammanfattning Bedömningen bör göras i följande steg: 1. Bedöm barnets hälsotillstånd, vårdbehov och möjlighet till vård i hemlandet. 2. Bedöm barnets anpassning till Sverige samt anknytning till hemlandet. 3. Bedöm barnets situation i hemlandet vid en eventuell utvisning, t.ex. familjeförhållanden och nätverk, försörjning och eventuell skolgång, tillhörighet till särskilt utsatt grupp. 4. Slutligen ska en sammantagen bedömning göras där omständigheter som talar för tillstånd ska vägas mot omständigheter som talar mot. Vid avvägningen ska barnets bästa beaktas och en eventuell utvisning måste vara proportionerlig i förhållande till syftet. Om omständigheterna vid den sammantagna bedömningen framstår som särskilt ömmande kan tillstånd beviljas enligt 5 kap. 6 utlänningslagen. 3 Gällande rätt m.m. Den gällande rätt m.m. som ligger till grund för detta rättsliga ställningstagande finns i bilaga. 4 Rättschefens bedömning Enligt 5 kap. 6 utlänningslagen får barn numera beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna i ärendet är särskilt ömmande. Bestämmelsen är även fortsatt en undantagsbestämmelse som ska tillämpas först sedan alla andra åberopade grunder för uppehållstillstånd har prövats. Finns det ingen annan grund att bevilja tillstånd för ett barn som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige ska Migrationsverket pröva om uppehållstillstånd ska beviljas på grund av att omständigheterna i ärendet är särskilt ömmande. Vid denna bedömning ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. I förarbetena till bestämmelsen anges bland annat att lagändringen syftar till att förtydliga barnrättsperspektivet och principen om barnets bästa. Det är omständigheterna i det enskilda fallet som ska ligga till grund för bedömningen och en avvägning ska ske av olika intressen i varje enskilt fall där principen om barnets bästa ingår i bedömningen.

3 3 (22) I förarbetena anges vidare att vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd måste Sveriges internationella åtaganden beaktas liksom hur dessa åtaganden har tolkats av berörda internationella och nationella domstolar, se bl.a. MIG 2012:13 där Migrationsöverdomstolen har gjort uttalanden om bl.a. rätten till skydd för privat- och familjeliv i artikel 8 Europakonventionen och vistelse i Sverige (prop. 2013/14:216 s. 17 ff.). 4.1 Utredningen För att kunna göra en bedömning av om det finns särskilt ömmande omständigheter är det viktigt att sådana omständigheter som ska beaktas vid bedömningen berörs i samband med utredningen av barns ärenden. Sådana omständigheter som bör utredas är: - Hälsotillstånd, både för barnet och dess familjemedlemmar samt i förekommande fall om de har sökt och fått vård i hemlandet - Familj, släkt och socialt nätverk i hemlandet - Familjemedlemmarnas medborgarskap och eventuella tillhörighet till särskilt utsatt grupp - Hur familjen/barnet bott och försörjt sig i hemlandet, skolgång och föräldrars utbildning - Eventuell anpassning till Sverige - Om barnet har haft kontakt med eller är omhändertaget av sociala myndigheter i Sverige och/eller i hemlandet 4.2 Bedömningen Som anges i lagtexten ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas vid bedömningen. I förarbetena ges ett antal exempel på när bestämmelsen kan vara tillämplig men det är ingen uttömmande lista. Eftersom det fortfarande är samma omständigheter som ska beaktas vid bedömningen kan uttalanden i tidigare praxis från Migrationsöverdomstolen fortfarande vara relevanta men det är viktigt att komma ihåg att den sammantagna avvägningen och utgången kan se annorlunda ut efter lagändringen. Eftersom det är en mängd omständigheter som kan beaktas vid bedömningen av särskilt ömmande omständigheter och det ska ske en sammantagen avvägning i det enskilda fallet är det inte möjligt att ge en uttömmande beskrivning av vilka omständigheter som kan beaktas eller hur avvägningen ska ske. Nedanstående exempel kan dock tjäna som vägledning vid bedömningen. Hälsotillstånd Vid bedömningen av om det ska anses finnas särskilt ömmande omständigheter ska barnets hälsotillstånd beaktas. Begreppet hälsotillstånd tillåter beaktande av hela hälsoskalan - graden av friskhet eller sjukdom samt funktionsförmågan.

4 4 (22) I förarbetena till ändringen har regeringen uttalat som exempel på grund för tillstånd att ett barn i Sverige har ett medicinskt tillstånd som kräver avancerad vård, och det är oklart om det finns tillgång till vård i hemlandet. För att det ska anses vara oklart om vård finns att tillgå i hemlandet måste det enligt regeringen vara så att det inte tillfredställande går att utreda att vård finns. Ytterligare omständigheter som enligt regeringen kan komma att ingå i bedömningen är om ett barn i Sverige under viss tid har dokumenterats med en svårartad sjukdom och det är konstaterat att ett uppbrott på ett avgörande sätt skulle få märkbara negativa konsekvenser för barnets sjukdomstillstånd. Ännu ett exempel som regeringen ger är om barnet på grund av olycka eller annat allvarligt tillbud som inträffat i Sverige är i behov av fortgående vård som inte är av övergående natur. Det skulle förutsätta att möjligheterna för det enskilda barnet att få tillgång till vård i hemlandet är begränsade och att den positiva effekten för barnet därmed skulle avstanna eller upphöra vid avbruten vård i Sverige. Migrationsöverdomstolen har bedömt frågan om hälsotillstånd enligt den äldre lydelsen i bl.a. MIG 2007:25, MIG 2009:9 och MIG 2013:6. Även i de fall barnets hälsotillstånd i sig inte är tillräckligt för att det ska anses föreligga särskilt ömmande omständigheter ska barnets hälsotillstånd beaktas vid den sammantagna bedömningen. Anpassning till Sverige En annan omständighet som ska beaktas vid bedömningen är barnets anpassning till Sverige. Anpassningen kan till exempel bestå i skolgång, fritidsaktiviteter samt socialt nätverk. I förarbetena till lagändringen anges att vid bedömningen av om ett barn har etablerat nätverk bör även den tid som barnet vistats i Sverige kunna komma att få betydelse. Regeringen uttalar att det är barnets anknytning till Sverige som är det väsentliga i detta sammanhang och att det inte kan ställas upp någon exakt gräns för hur lång tid ett barn ska ha vistats i Sverige för att ha uppnått en tillräckligt stark anknytning till svenska förhållanden. Regeringen har också uttalat att i den sammantagna bedömningen bör även ett underårigt barns bristande möjligheter att påverka sin egen situation och vistelse i Sverige kunna beaktas. Enligt Migrationsverket medför dessa uttalanden att i den avvägning som ska göras kan en anpassning som skett under illegal vistelse inte bortses från när det gäller barn. En anpassning som skett under legal vistelse kan dock ges en än större tyngd vid avvägningen. Migrationsöverdomstolen har i MIG 2012:13 uttalat att vid prövningen av om en utlänning bör få stanna i Sverige på grund av sin anpassning till landet måste även rätten till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen beaktas. Detta innebär att hänsyn ska tas till alla de sociala och kulturella band som en person kan ha i ett samhälle.

5 5 (22) Även om barnet utvisas tillsammans med sin familj kan utvisningen alltså innebära en kränkning av barnets rätt till privatliv. Migrationsverket bedömer att privatlivet utanför familjelivet normalt sett kan antas bli viktigare ju äldre ett barn är. Ett yngre barn spenderar troligen mycket tid med och är beroende av sin familj medan barn i tonåren kan antas ha börjat bygga sig ett liv utanför familjen. Anpassningen kan därför många gånger antas vara större för ett barn i högstadie- eller gymnasieåldern än för yngre barn. Någon generell bedömning av vilken vistelsetid och anpassning som krävs kan dock inte göras och även ett yngre barn kan ha fått en stark anknytning till Sverige medan ett äldre barn som vistats här länge kanske inte alls har fått särskilt stark anknytning. Omständigheter som att barnet levt gömt, flyttat ofta eller har bott på samma ställe kan också påverka vilken anknytning till Sverige som barnet fått. I förarbetena anges att det finns utrymme att beakta att ett barn som saknar nätverk i hemlandet har fått ett nätverk i Sverige och att avsaknaden av detta nätverk allvarligt skulle äventyra barnets framtida sociala utveckling. Regeringen anger att det måste vara fråga om ett fungerande nätverk och att det är förenligt med barnets bästa att hänvisas till nätverket. Nätverket kan till exempel utgöras av personer som barnet etablerat familjesammanhållning med under familjehemsplacering när barnet saknar släktingar i Sverige eller hemlandet. Vid bedömningen bör även beaktas barnets anknytning till hemlandet i form av tidigare bosättning eller vistelse där, språk, eventuell tidigare skolgång och familj och släkt. Det ska också beaktas att barn normalt sett bör vistas hos sina föräldrar. Starka band till hemlandet, att föräldrar och övrig familj och släkt finns där samt att barnet bör kunna anpassa sig till ett liv i hemlandet kan vara omständigheter som talar emot att tillstånd ska beviljas. Vid bedömningen kan också hänsyn tas till att yngre barn bör ha lättare än äldre att anpassa sig till ett liv i hemlandet även om de inte tidigare vistats där. Migrationsöverdomstolen har prövat frågan om anpassning till Sverige enligt den äldre lagstiftningen i bl.a. MIG 2007:33 II, MIG 2009:8, MIG 2007 not 13 och MIG 2007 not 14. Situation i hemlandet En annan omständighet som ska beaktas är barnets situation i hemlandet vid ett eventuellt återvändande. Det kan vara fråga om familj, släkt eller övrigt nätverk, möjlighet att få hjälp av sociala myndigheter, möjligheter till försörjning och eventuell skolgång men även säkerhetsläget. I förarbetena ges som exempel på en omständighet som kan beaktas att barnet har upplevt svåra traumatiska händelser i hemlandet som inte konstituerar skyddsbehov, men där dessa händelser har orsakat barnet allvarliga besvär och ett återvändande till miljön i hemlandet påtagligt skulle förvärra besvären.

6 6 (22) Även barnets nätverk i hemlandet genom familj, släkt och övriga ska beaktas vid bedömningen av situation i hemlandet. En omständighet som enligt förarbetena kan beaktas är att barnet är omhändertaget av sociala myndigheter. Det är omständigheterna som ligger till grund för omhändertagandet och inte beslutet i sig som ska beaktas. Det är en framåtsyftande bedömning av vårdbehovet som bör göras, dvs. om behovet av vårdinsatser kan lösas i hemlandet vid ett eventuellt återvändande. Migrationsverket bedömer därför att om ett barn är omhändertaget bör ett yttrande från socialnämnden inhämtas. Med yttrandet bör även inhämtas socialnämndens vårdplan för barnet samt eventuella beslut och domar från förvaltningsdomstolar angående barnet. Socialnämnden bör också redogöra för eventuella kontakter med myndigheter eller andra i barnets hemland samt vad de vet om vilka möjligheter det finns för vårdinsatser i hemlandet. Vid bedömningen av situationen i hemlandet kan det också vara relevant om barnet tillhör en i hemlandet särskilt utsatt grupp som t.ex. utsätts för allvarlig diskriminering, om barnet och dess familjemedlemmar är medborgare eller statslösa samt om familjemedlemmarna har olika medborgarskap vilket skulle kunna leda till svårigheter för familjen att leva tillsammans i hemlandet. Här måste rätten till familjeliv enligt artikel 8 Europakonventionen beaktas (se RCI 09/2011 angående bedömningar av rätten till familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen). Övriga omständigheter Förutom sådana omständigheter som berörts ovan kan även andra omständigheter anföras till grund för att särskilt ömmande omständigheter föreligger. Migrationsöverdomstolen har t.ex. uttalat att praktiska verkställighetshinder kan utgöra grund för uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 utlänningslagen (MIG 2008:38). I förarbetena uttalas att ett beslut om utvisning inte bör fattas om det står klart att ett avlägsnandebeslut inte går att verkställa (prop. 2004/05:170 s 192). Vid bedömningen av eventuellt verkställighetshinder för ensamkommande barn måste kravet på ordnat mottagande i 12 kap. 3 a utlänningslagen också beaktas (se RCI 10/2013 angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn). Samtliga omständigheter som framkommer i ärendet ska beaktas i den sammantagna bedömningen. Beviskrav Det är den som söker uppehållstillstånd som har bevisbördan för att han eller hon uppfyller de krav som ställs i lagen för att uppehållstillstånd ska beviljas. Migrationsöverdomstolen har i MIG 2010:6 uttalat att vilket beviskrav som ska tillämpas vid bedömningen enligt 5 kap. 6 utlänningslagen är beroende av vilka omständigheter som åberopas. Det ställs högre krav på bevisningen när det gäller sådana omständigheter som - om de är för handen - den enskilde normalt sett bör kunna dokumentera och belägga.

7 7 (22) Medicinska skäl som åberopas som grund kan vanligtvis utredas väl och det har i praxis ställts ett högt beviskrav beträffande den sökandes hälsotillstånd. Tillfredsställande dokumentation ska visa att hans eller hennes hälsotillstånd är av sådan allvarlig karaktär att uppehållstillstånd kan beviljas (se t.ex. MIG 2007:15, MIG 2007:35 och MIG 2009 not 9). Samma krav på tillfredställande dokumentation gäller om sökanden är ett barn som om det är en vuxen. När det gäller sökandens anpassning till Sverige är bl.a. vistelsetiden i landet, sökandens skolgång samt relationer eller andra sociala nätverk av betydelse för bedömningen. Sådana omständigheter är sällan tvistiga och det är vanligtvis oproblematiskt för sökanden att vid behov förete utredning om dem, t.ex. genom handlingar från barnets skola. Sådana omständigheter ska därför visas av sökanden. Omständigheter som har att göra med en framtida situation i hemlandet är dock svårare för den sökande att belägga. Migrationsöverdomstolen har därför uttalat att när situationen i hemlandet åberopas som grund ska sökanden göra sannolikt att det föreligger en risk för social utstötning eller andra svårigheter vid ett återvändande. Sökandens berättelse om omständigheter som påstås medföra en risk för svårigheter efter hemkomsten får, i den mån bevisningen om detta brister, därvid godtas om den framstår som trovärdig och sannolik. Sammantagen bedömning och proportionalitetsbedömning När samtliga omständigheter har bedömts ska en sammantagen bedömning göras av om det föreligger sådana särskilt ömmande omständigheter att uppehållstillstånd ska beviljas. Vid denna bedömning kan, som framkommit ovan, även frågan uppstå om en utvisning är i strid med rätten till familjeeller privatliv i artikel 8 i Europakonventionen och i så fall om en utvisning är proportionerlig (jfr. MIG 2012:13). Den metod för proportionalitetsbedömning som utvecklats i Europadomstolens praxis kan därför vara till hjälp vid bedömningen. Vid tillämpning av Europadomstolens praxis är det dock viktigt att komma ihåg att utrymmet för att bevilja ett barn uppehållstillstånd enligt bestämmelsen i 5 kap. 6 utlänningslagen normalt sett får anses större än vid en tillämpning av artikel 8 i Europakonventionen. Vid den sammantagna avvägningen ska alltså de omständigheter som talar för att tillstånd ska beviljas vägas mot de omständigheter som talar emot. Det kan vara skäl i det enskilda ärendet samt samhällets intresse i vidare bemärkelse. Europadomstolen har som omständigheter som kan tala emot att bevilja uppehållstillstånd identifierat varje stats rätt att bestämma utländska medborgares rätt till vistelse och bosättning i landet, dvs. skyldigheten att upprätthålla den reglerade invandringen samt varje stats rätt att skydda sig mot hot mot allmän ordning och säkerhet. Vid proportionalitetsbedömningen ska omständigheterna i det enskilda fallet vägas mot behovet av att genomföra åtgärden. Vid avvägningen måste en rättvis balans mellan den enskildes intressen och samhällets intressen ske.

8 8 (22) Vissa omständigheter kan väga tyngre än andra, t. ex. vårdbehov som inte kan tillgodoses, särskild utsatthet i vissa länder och permanenta/oöverstigliga hinder för familjemedlemmar att leva tillsammans. Efter denna avvägning mellan vad som talar för och vad som talar emot tillstånd ska en sammantagen bedömning göras av om omständigheterna i det enskilda fallet framstår som särskilt ömmande. Stor vikt ska läggas vid barnets bästa men lagstiftaren har betonat att även om fler barn kommer att omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde efter ändringen, gäller tidigare uttalanden om att barnets bästa inte kan ges en så långtgående innebörd att det i princip blir till ett eget kriterium för uppehållstillstånd att vara barn. Även i fortsättningen är bestämmelsen avsedd att tillämpas i undantagsfall även för barn. För en utförligare beskrivning av Europadomstolens praxis avseende proportionalitetsbedömningen se RCI 09/2011, rättschefens rättsliga ställningstagande angående bedömningar av rätten till familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen. Det är viktigt att det i beslutet tydligt framgår vilka omständigheter som har legat till grund för bedömningen och hur de har bedömts samt att och hur barnkonsekvensanalysen har gjorts. 4.3 Ärenden om verkställighetshinder I samband med ändringen i 5 kap. 6 gjordes även en ändring i 12 kap. 18 utlänningslagen som avser verkställighetshinder. I bestämmelsens första stycke 3 anges att om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas, får Migrationsverket, om hindret är bestående, bevilja permanent uppehållstillstånd. I tredje stycket, som är nytt, anges att barn får beviljas permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt första stycket 3 även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer. I förarbetena till ändringen angav regeringen att omständigheter i barns ärende måste tillmätas extra tyngd. Regeringen uttalade vidare att det rör sig om olika bestämmelser och att prövningen av ömmande omständigheter i 5 kap. 6 UtlL och bestämmelsen om verkställighetshinder i 12 kap. 18 UtlL skiljer sig åt. Även om det kan vara likartade omständigheter som aktualiseras vid tillämpningen av de båda lagrummen, rör det sig om olika bedömningar. Regeringen ansåg inte att det går att göra ett generellt ställningstagande om att vägledning kan ges från det ena lagrummet vid tillämpning av det andra. Det är omständigheterna i det enskilda fallet som blir avgörande för den sammantagna bedömningen vid prövningen av respektive bestämmelse.

9 9 (22) Exempel på nya omständigheter som kan få betydelse vid bedömningen av verkställighetshinder kan enligt regeringen vara att ett barns föräldrar, efter ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som fått laga kraft, har drabbats av sådana psykiska problem att de inte kan sörja för barnet utan stöd av släktingar som befinner sig i Sverige och tillräckligt stöd från släktingar, myndigheter eller organisationer inte finns att tillgå i hemlandet. Ännu en omständighet som enligt regeringen kan beaktas är att ett barn är omhändertaget av sociala myndigheter och att barnets föräldrar, exempelvis på grund av bristande föräldraförmåga, inte medverkar i planeringen för barnet. Det är omständigheterna som har lett fram till ett omhändertagande som är avgörande och inte beslutet i sig som ska beaktas vid bedömningen. Regeringen uttalar att det är en framåtsyftande bedömning av vårdbehovet som ska göras, dvs. huruvida behovet av vårdinsatser kan lösas i hemlandet vid ett eventuellt återvändande. Barnet bör i dessa fall kunna beviljas uppehållstillstånd i verkställighetsärendet om de nya omständigheterna innebär att barnet vid ett återvändande riskerar att hamna i en svår situation i hemlandet i avsaknad av lämpligt omhändertagande av släktingar eller mottagningsenheter. Regeringen uttalar vidare att en annan omständighet skulle kunna vara om ett barn lider av ett allvarligt sjukdomstillstånd som uppkommit eller förvärrats efter ett beslut om avvisning eller utvisning, och det är oklart om barnet kan få tillgång till vård i hemlandet. Som anges i förarbetena är det fråga om olika bestämmelser som ska tillämpas i ett grundärende och ett verkställighetsärende. Bestämmelsen i 12 kap. 18 utlänningslagen utgör ett extraordinärt rättsmedel och möjligheten att bevilja tillstånd på verkställighetsstadiet är mer begränsat än i ett grundärende. Migrationsverket anser därför att det inte är samma bedömning som ska göras i prövningen enligt 5 kap. 6 och 12 kap. 18 utlänningslagen. Däremot är det i många fall samma typer av omständigheter som kan framkomma i ärendena som gäller barn. Vad som anges i detta ställningstagande om vilka omständigheter som bör beaktas och den avvägning som ska göras kan därför även tillämpas på bedömningen enligt 12 kap. 18 utlänningslagen. Men vid avvägningen måste också vägas in att det är fråga om ett extraordinärt rättsmedel och eftersom det därför generellt sett krävs tyngre omständigheter för att det ska anses finnas verkställighetshinder än för att det ska vara särskilt ömmande omständigheter kan utfallet bli olika vid den sammantagna bedömningen. 5 Barnkonsekvensanalys Detta rättsliga ställningstagande syftar till att underlätta för bedömningen och tillämpningen av 5 kap. 6 och 12 kap. 18 utlänningslagen när den sökande är ett barn.

10 10 (22) Ställningstagandet ska medföra att tillämpningen blir likvärdig och rättssäker och att lagstiftningens får sådant genomslag som är avsett av lagstiftaren. Detta måste anses vara i enlighet med barnets bästa och en barnkonsekvensanalys utgör inget hinder mot att ställningstagandet antas. Detta rättsliga ställningstagande har beslutats av undertecknad rättschef efter föredragning av verksjuristen Cecilia Unga. Fredrik Beijer Rättschef Bilaga Gällande rätt m.m.

11 11 (22) Bilaga till RCI 15/2014 Gällande bestämmelser Utlänningslagen I 5 kap. 6 utlänningslagen anges att om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. I 1 kap. 10 utlänningslagen anges att i fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. I 12 kap. 18 utlänningslagen första stycket anges att om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att 1. det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3, 2. det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, eller 3. det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas, får Migrationsverket, om hindret är bestående, bevilja permanent uppehållstillstånd. I tredje stycket anges att barn får beviljas permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt första stycket 3 även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer. Europakonventionen Genom lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna blev Europakonventionens bestämmelser den 1 november 1998 gällande rätt i Sverige. I artikel 8 i Europakonventionen anges. 1. Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. 2. Offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter. Förarbeten 5 kap. 6 utlänningslagen I förarbetena till ändringen i 5 kap. 6 utlänningslagen anges bl.a. följande.

12 12 (22) Användandet av begreppet särskilt ömmande omständigheter medför att nuvarande reglering förtydligas och att barnrättsperspektivet ytterligare lyfts fram. Generellt sett innebär alltså förslaget att det inte ställs lika höga krav som enligt gällande ordning för att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd enligt den aktuella bestämmelsen. Det är dock viktigt att betona att avgörande för frågan om uppehållstillstånd är den samlade bedömningen i varje enskilt fall och att det inte uttömmande går att ange samtliga omständigheter som kan komma att beaktas vid denna bedömning. Förslaget avser alltså inte att ändra förhållandet att det ska ske en sammanvägd bedömning av omständigheterna i det enskilda ärendet vid prövningen av om uppehållstillstånd ska beviljas eller inte. Vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd måste Sveriges internationella åtaganden självfallet beaktas liksom hur dessa åtaganden har tolkats av berörda internationella och nationella domstolar, se bl.a. MIG 2012:13 där Migrationsöverdomstolen har gjort uttalanden om bl.a. rätten till skydd för privat- och familjeliv i artikel 8 Europakonventionen och vistelse i Sverige. Exempel på faktorer som i den samlade bedömningen bör kunna komma att beaktas som särskilt ömmande omständigheter är om ett barn i Sverige har ett medicinskt tillstånd som kräver avancerad vård, och det är oklart om det finns tillgång till vård i hemlandet. Som bl.a. Förvaltningsrätten i Göteborg och Migrationsverket samt Sveriges advokat-samfund vill ha klarlagt ingår både akut och habiliterande vård i begreppet vård. För att det ska anses vara oklart om vård finns att tillgå i hem-landet måste det vara så att det inte tillfredsställande går att utreda att vård finns. Ytterligare omständigheter som kan komma att ingå i bedömningen är om ett barn i Sverige under viss tid har dokumenterats med en svårartad sjukdom och det är konstaterat att ett uppbrott på ett avgörande sätt skulle få märkbara negativa konsekvenser för barnets sjukdomstillstånd. Vad som vidare kan komma att beaktas är om barnet har upplevt svåra traumatiska händelser i hemlandet som inte konstituerar skyddsbehov, men där dessa händelser har orsakat barnet allvarliga besvär och ett återvändande till miljön i hemlandet påtagligt skulle förvärra besvären. Ett barn kan också komma att beviljas uppehållstillstånd om han eller hon, på grund av en olycka eller annat allvarligt tillbud som inträffat i Sverige, är i behov av fortgående vård som inte är av övergående natur. Det skulle förutsätta att möjligheterna för det enskilda barnet att få tillgång till vård i hemlandet är begränsade och att den positiva effekten för barnet därmed skulle avstanna eller upphöra vid avbruten vård i Sverige. Regeringen vill även påpeka att en utvisning i vissa fall skulle kunna falla inom tillämpningsområdet för omänsklig eller förnedrande behandling enligt artikel 3 i Europakonventionen. En omständighet som kan komma att beaktas i den sammantagna bedömningen är att barnet är omhändertaget av sociala myndigheter. Som Migrationsverket anför är det omständigheterna som har resulterat i ett omhändertagande och inte beslutet i sig som ska beaktas vid bedömningen. Det är vidare en framåtsyftande bedömning av vårdbehovet som bör göras,

13 13 (22) dvs. om behovet av vårdinsatser kan lösas i hemlandet vid ett eventuellt återvändande. Lagförslaget ger även utrymme för att beakta att exempelvis ett barn som saknar nätverk i hemlandet har fått ett nätverk i Sverige och att avsaknaden av detta nätverk allvarligt skulle äventyra barnets framtida psykosociala utveckling. Som bl.a. Förvaltningsrätten i Malmö påpekar ska det vara ett för barnet fungerande nätverk och att det är förenligt med barnets bästa att hänvisas till nätverket. Nätverket kan exempelvis utgöras av personer som barnet etablerat familjesammanhållning med under familjehemsplacering när barnet saknar släktingar i Sverige eller i hemlandet. Vid bedömningen av om ett barn har etablerat nätverk bör även den tid som barnet har vistats i Sverige kunna komma att få betydelse. Även vistelsetiden i sig är en omständighet som kan komma att beaktas när det gäller barnets anpassning till Sverige. Det är barnets anknytning till Sverige som är det väsentliga i detta sammanhang. Det kan inte ställas upp någon exakt gräns för hur lång tid ett barn ska ha vistats i Sverige för att ha uppnått en tillräcklig stark anknytning till svenska förhållanden (jfr prop. 2004/05:170 s. 280 och MIG 2012:13). I den sammantagna bedömningen bör även ett underårigt barns bristande möjligheter att påverka sin egen situation och vistelse i Sverige kunna beaktas (prop. 2013/14:216 s. 19 f). Det bör i detta sammanhang åter betonas att nyss angiven exemplifiering av omständigheter som kan komma att ingå i den sammantagna bedömningen av särskilt ömmande omständigheter inte är uttömmande. Självklart kan även andra omständigheter komma att beaktas vid den samlade bedömningen av om uppehållstillstånd bör beviljas. [ ] Även om förslaget bl.a. innebär ett förtydligande av barnrättsperspektivet och beräknas leda till att fler barn kommer att omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde, gäller fortfarande tidigare uttalanden om att barnets bästa inte kan ges en så långtgående innebörd att det i princip blir till ett eget kriterium för uppehållstillstånd att vara barn (jfr prop. 1996/97:25 s. 247, prop. 2004/05:170 s. 194) (a. prop. s. 21). I förarbetena till den tidigare lydelsen av bestämmelsen angavs bl.a. följande som även fortsatt kan vara relevant. När det gäller att bedöma utlänningens anpassning till Sverige måste hänsyn tas till utlänningens anknytning till hemlandet t.ex. familjemedlemmar som finns kvar där och den tid personen har levt där (prop. 2004/05:170 s. 280). Det finns också anledning att understryka, att det inte i sig kan anses negativt för ett barn att tillsammans med sina föräldrar och eventuella syskon återvända till familjens hemland (se vidare prop. 1996/97:25 s. 249) (a prop. s. 195). 12 kap. 18 utlänningslagen I förarbetena till ändringen i 12 kap. 18 utlänningslagen anges bl.a. följande. Liksom när det gäller förslaget att införa en bestämmelse om särskilt ömmande omständigheter framhålls därmed att omständigheter i barns ärende måste tillmätas extra tyngd (jfr prop. 2004/05:170 s. 299). Det finns även

14 14 (22) anledning att markera att det rör sig om två olika bestämmelser och att prövningen av ömmande omständigheter i 5 kap. 6 UtlL och bestämmelsen om verkställighetshinder i 12 kap. 18 UtlL skiljer sig åt. Även om det kan vara likartade omständigheter som aktualiseras vid tillämpningen av de båda lagrummen, rör det sig om olika bedömningar. Regeringen anser att det inte går att göra ett generellt ställningstagande om att vägledning kan ges från det ena lagrummet vid tillämpning av det andra. Det är omständigheterna i det enskilda fallet som blir avgörande för den sammantagna bedömningen vid prövningen av respektive bestämmelse. Exempel på nya omständigheter som kan få betydelse vid bedömningen kan vara att ett barns föräldrar, efter ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som fått laga kraft, har drabbats av sådana psykiska problem att de inte kan sörja för barnet utan stöd av släktingar som befinner sig i Sverige och tillräckligt stöd från släktingar, myndigheter eller organisationer inte finns att tillgå i hemlandet. Vid prövningen i det enskilda fallet skulle barnet kunna beviljas uppehållstillstånd i dessa situationer. Ännu en omständighet som kan beaktas är att ett barn är omhändertaget av sociala myndigheter och att barnets föräldrar, exempelvis på grund av bristande föräldraförmåga, inte medverkar i planeringen för barnet. Som Migrationsverket anför är det även här omständigheterna som har lett fram till ett omhändertagande som är avgörande och inte beslutet i sig som ska beaktas vid bedömningen. Det är vidare en framåtsyftande bedömning av vårdbehovet som ska göras, dvs. huruvida behovet av vårdinsatser kan lösas i hemlandet vid ett eventuellt återvändande. Barnet bör i dessa fall kunna beviljas uppehållstillstånd i verkställighetsärendet om de nya omständigheterna innebär att barnet vid ett återvändande riskerar att hamna i en svår situation i hemlandet i avsaknad av lämpligt omhändertagande av släktingar eller mottagningsenheter. En annan omständighet skulle kunna vara om ett barn lider av ett allvarligt sjukdomstillstånd som uppkommit eller förvärrats efter ett beslut om avvisning eller utvisning, och det är oklart om barnet kan få tillgång till vård i hemlandet. Vissa remissinstanser efterlyser vägledning och ytterligare exemplifiering för tillämpningen. Regeringen anser på samma sätt som när det gäller den föreslagna bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter, att det inte heller i detta fall går att ange en mer detaljerad reglering för vilka överväganden som ska göras eller räkna upp samtliga de omständigheter som kan ingå i bedömningen. Regeringens uppfattning är, som redan nämnts, att en mer detaljerad reglering med ytterligare exemplifiering skulle riskera att leda till att bestämmelsen inte kan tillämpas på oförutsedda och varierande omständigheter med risk för att barn som borde omfattas av tillämpningsområdet faller utanför. Sveriges internationella åtaganden måste beaktas även vid dessa bedömningar och hur berörda internationella och nationella domstolar har tolkat ifrågavarande åtagande, jfr bl.a. MIG 2012:13. En prövning får alltså ske i varje enskilt fall (prop. 2013/14:216 s 23 f.). Liksom enligt den föreslagna bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter måste barnets individuella skäl för uppehållstillstånd enligt 12 kap. 18 UtlL prövas särskilt och inte som en del av föräldrarnas ärenden. Även här gäller dock att prövningen av barnets bästa i förhållande till

15 15 (22) utlänningslagstiftningen inte kan ges så långtgående innebörd att det i princip blir till ett eget kriterium för uppehållstillstånd att vara barn (jfr prop. 1996/97:25 s. 247) (a. prop. s 24). Praxis från Migrationsöverdomstolen gällande tidigare lydelse av 5 kap. 6 utlänningslagen MIG 2007:15 Bestämmelsen i 5 kap. 6 utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är en undantagsbestämmelse som ska tillämpas restriktivt. Vid bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger på grund av anpassning till Sverige genom lång vistelsetid kan, åtminstone avseende en vuxen sökande, endast beaktas tid då sökanden befinner sig lagligt i landet. Vidare måste, för att tiden ska kunna beaktas, även eventuell tidsutdräkt under laglig vistelse i Sverige bero på omständigheter utanför utlänningens kontroll. Vistelsetiden för sökande som under en stor del av tiden varit barn ska, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, inte bedömas på annat sätt än för vuxna om han eller hon vid tidpunkten för prövningen fyllt 18 år. MIG 2007:25 Det förhållandet att ett barn lider av epilepsi och att den vård barnet skulle kunna erhålla i Sverige är av högre kvalitet än den vård barnet erhållit i hemlandet har i sig inte ansetts utgöra grund för att bevilja barnet och barnets mor uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Det har inte visats att barnets framtida utveckling och livskvalitet på ett avgörande sätt skulle äventyras genom att barnet återvänder till hemlandet. Härvid har även beaktats att omständigheterna i ett barns ärende inte behöver ha samma allvar och tyngd som krävs för vuxna personer. MIG 2007:33 II Skyddsgrunder skall hållas åtskilda från övriga grunder vid en bedömning av om en utlänning skall beviljas uppehållstillstånd. När en utlänning har bedömts ha skyddsskäl mot en särskild del av hemlandet skall bedömningen av om det finns ett internt flyktalternativ ske inom ramen för bestämmelserna om skyddsbehov. Bedöms det inte möjligt, relevant och rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ skall utlänningen beviljas uppehållstillstånd såsom flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 1 eller 2 utlänningslagen och inte med stöd av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap. 6 utlänningslagen. Även fråga om tillämpning av UNHCR:s rekommendationer. MIG 2007:43 Vistelsetiden i Sverige har bedömts vara alltför kort för att en utlänning som fyllt 18 år först efter tidpunkten för migrationsdomstolens dom, skulle kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anpassning till landet.

16 16 (22) MIG 2007:48 När vård och mediciner finns att tillgå i hemlandet kan uppehållstillstånd inte beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter även om utlänningen själv måste bekosta den nödvändiga behandlingen. MIG 2008:3 Vistelsetiden i Sverige har bedömts vara alltför kort för att en familj med underåriga barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 utlänningslagen. Den tid som beaktas är den under vilken sökandena vistats i Sverige i samband med den aktuella ansökan. Den tid en sökande kan ha vistats i Sverige i samband med en tidigare ansökan kan inte beaktats. MIG 2008:38 Verkställighetshinder kan beaktas vid den samlade bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger. När den enskilde själv inte har gjort försök att undanröja eventuella verkställighetshinder och något försök att verkställa utvisningen ännu inte har gjorts har det inte visats att det finns något konkret verkställighetshinder som vid en sådan bedömning skulle kunna beaktas. MIG 2009:8 Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 utlänningslagen har inte ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige. MIG 2009:9 Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 utlänningslagen har vid en sammantagen bedömning ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige vars framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras om han tvingades återvända till hemlandet. Härvid beaktades också de omständigheter som bidragit till pojkens allvarliga hälsotillstånd, hans avsaknad av kontaktnät i hemlandet samt de rådande förhållandena i hans hemland. MIG 2010:6 Vilket beviskrav som ska tillämpas vid bedömningen av om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 utlänningslagen är beroende av vilka omständigheter som åberopas som grund för uppehållstillstånd med stöd av den bestämmelsen. När situationen i hemlandet åberopas som grund måste sökanden göra sannolikt att det föreligger en risk för social utstötning eller andra svårigheter vid ett återvändande till hemlandet. Sökandens berättelse om omständigheter som påstås medföra en risk för svårigheter efter hemkomsten får, i den mån bevisningen om detta brister, godtas om den framstår som trovärdig och sannolik. MIG 2010:23 En kvinna, som lider av en blodcancersjukdom, riskerar att utveckla akut leukemi om hon inte behandlas med ett visst läkemedel.

17 17 (22) Hon har gjort sannolikt att läkemedlet inte finns att tillgå via officiella kanaler i hemlandet och att tillgången på det är både oregelbunden och osäker. Mot bakgrund av att kvinnan därför ansetts sakna tillgång till adekvat vård i hemlandet, och då det finns möjlighet att bereda henne vård i Sverige, har hon beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. MIG 2012:13 Vid prövningen av om det föreligger sådana ömmande omständigheter att en utlänning bör få stanna i Sverige på grund av sin anpassning till landet måste även rätten till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen beaktas. Detta innebär att svenska myndigheter och domstolar vid prövningen ska ta hänsyn till alla de sociala och kulturella band som en person kan ha i ett samhälle. Därav följer också att den sammanlagda tid under vilken personen i fråga vistats i landet får betydelse på så sätt att en lång vistelsetid kan innebära att personen hunnit skaffa sig starka band till landet. Det saknar då i och för sig betydelse om vistelsetiden är illegal eller infaller under tid före den aktuella ansökan om uppehållstillstånd. MIG 2013:6 Ett barn, som lider av livshotande leukemi, har tillsammans med sin förälder beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Eftersom barnets behov av avancerad vård och behandling har bedömts vara av övergående natur har uppehållstillstånden tidsbegränsats. MIG 2007 not 13 Synnerligen ömmande omständigheter med hänsyn till bl.a. barns hälsotillstånd och vistelsetid i Sverige. MIG 2007 not 14 Synnerligen ömmande omständigheter med hänsyn till barns hälsotillstånd, vistelsetid och anpassning till Sverige. MIG 2009 not 9 Bevisvärde av psykologintyg vid bedömningen av huruvida en minderårig asylsökandes hälsotillstånd är sådant att uppehållstillstånd kan beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Praxis från Europadomstolen Det finns omfattande praxis från Europadomstolen avseende tillämpningen av artikel 8 angående rätt till familje- och privatliv. Här är endast ett urval av intressanta avgöranden. A.A. v. United Kingdom, dom den 20 september 2011 (800/8) I målet ansåg Europadomstolen att en utvisning på grund av allvarlig brottslighet som underårig, utgör en kränkning av rätten till privatliv i artikel 8, med beaktande av bl.a. den långa tid som förflutit sedan brottet begicks vilken delvis bestod av illegal vistelse - och sökandens exemplariska

18 18 (22) uppförande under denna tid. - A.A. kom till Storbritannien som 13-åring år 2000 och dömdes som 15-åring för våldtäkt. År 2003 beviljades han permanent uppehållstillstånd men i samband med frigivning från straffet beslutades om utvisning vilken vann laga kraft Europadomstolen konstaterar att den vid prövningen 24-åriga mannen har ett privatliv och troligen även ett familjeliv. Europadomstolen konstaterar att beslutet om utvisningen av AA är förenligt med lag och syftar till den legitima målsättningen att förebygga oordning eller brott. Mycket allvarliga och våldsamma brott kan enligt Europadomstolen motivera en utvisning även när förövaren är underårig. Det förhållandet att AA vid förövandet var ett barn är emellertid alltjämt relevant för bedömningen av proportionaliteten av utvisningen. Med beaktande av bl.a. A.A:s exemplariska uppförande och berömvärda försök till rehabilitering och integration i samhället under de sju år som förflutit sedan frisläppandet anser Europadomstolen att det inte finns tillräckligt stöd för påståendet att AA rimligen skulle kunna antas orsaka oordning eller delta i kriminell verksamhet på sådant sätt att en utvisning kan anses nödvändig i ett demokratiskt samhälle. En utvisning av AA skulle enligt Europadomstolen inte vara proportionerlig och skulle utgöra en kränkning av artikel 8. Antwi and others v. Norway, dom den 14 februari 2012 (26940/10) I målet ansåg Europadomstolen att en utvisning i förening med ett femårigt återreseförbud avseende en man som under mångårig illegal vistelse etablerat ett familjeliv med fru och barn var förenlig med artikel 8 och principen om barnets bästa. - Målet rör en man från Ghana som med falskt pass fått uppehållstillstånd i Norge. Där har han gift sig med en kvinna av ghanesiskt ursprung som är norsk medborgare och fått en dotter. Dottern är norsk medborgare och har tillbringat hela sitt liv i Norge. Hon har en nära relation till både sin far och mor och är i en ålder där den sortens stöd som fadern utgjort sedan han 2005 haft huvudansvaret för hennes dagliga vårdnad är särskilt viktigt. Mot denna bakgrund anser Europadomstolen att utvisningen av A inte skulle gynna henne. Europadomstolen anser dock att det inte föreligger några oöverstigliga hinder mot att familjen i sin helhet bosätter sig i Ghana eller att de i vart fall upprätthåller regelbundna kontakter. Domstolen är övertygad om att tillräcklig hänsyn tagits till barnets bästa i beslutet om utvisning av A förenat med ett återreseförbud. En utvisning av A, i förening med ett återreseförbud om fem år, skulle således inte utgöra en kränkning av artikel 8. Boultif v. Switzerland, dom den 2 november 2001 (54273/00) Målet rör en algerisk man som gift sig med en schweizisk kvinna. Mannen dömdes ett och ett halvt år efter bosättningen i Schweiz till fängelse i två år för rån och skadegörelse. Efter mannens frigivning förlängdes inte hans uppehållstillstånd. I målet inför Europadomstolen hävdades att makan inte kunde sammanleva med mannen i Algeriet eftersom hon inte talade arabiska och saknade arbete samt sociala band till landet som hon inte ens besökt. Europadomstolen gjorde bedömningen att det inte var rimligt att kräva att kvinnan skulle flytta till Algeriet.

19 19 (22) Eftersom mannen vid domstolens prövning inte kunde bedömas vara en fara för allmän ordning och säkerhet utgjorde risken för familjesplittring tillräcklig grund för att bedöma att Schweiz bryter mot artikel 8 vid en eventuell utvisning. Butt v. Norway, dom den 4 december 2012 (47017/09) I målet hade sökandenas mor när de var minderåriga lämnat felaktig information av betydelse för deras rätt till uppehållstillstånd. Barnens familjeoch privatliv hade därför uppstått under en period när deras mor var medveten om att deras status var osäker. På grund av detta skulle en utvisning av de nu vuxna sökandena vara i strid med artikel 8 endast under exceptionella omständigheter. Domstolen uttalar dock att behovet av att identifiera barn med deras föräldrars handlande inte alltid kan vara avgörande. I det aktuella fallet fanns inte någon risk för utnyttjande eftersom de numera var myndiga och modern hade dött. Domstolen väger också in att det dröjt innan de själva blivit medvetna om att de vistades illegalt i landet och att deras familjeliv och sociala band till landet redan hade formats när de blev medvetna om att deras vistelse var osäker. I målet ansågs att en utvisning av de nu vuxna syskonen skulle vara i strid med artikel 8. B.V. v. Sweden, beslut den 13 juli 2012 (57442/13) Europadomstolen bedömde att en utvisning av en barnfamilj som vistats i Sverige i över åtta år till Serbien inte utgjorde en kränkning av artikel 8. Europadomstolen noterade att Migrationsverkets handläggning av familjens ärenden tagit ett år och åtta månader vilket inte ansågs vara för lång tid. Domstolen beaktade att föräldrarna sedan de kommit till Sverige känt till att de kanske inte får uppehållstillstånd och att de under flera år varit skyldiga att lämna landet. Den långa vistelsetiden i Sverige var därför inte av avgörande betydelse för domstolens bedömning. Hänsyn togs även till att föräldrarna var medborgare i Serbien och hade rätt till bistånd från myndigheterna, att alla i familjen talade serbiska och att de hade nära släktingar i Serbien. Cruz Varas and Others v. Sweden, dom den 20 mars 1991 (15576/89) Chilensk familj med ett barn ska utvisas efter asylprövning. Kvinnan och barnet går under jorden och mannen utvisas ensam. Eftersom samtliga är utvisade från Sverige och det inte finns hinder för dem att återförenas i hemlandet föreligger inget brott mot artikel 8 från Sveriges sida. Darren Omoregie and others v. Norway, dom den 31 juli 2008 (265/07) Omoregie kom till Norge och sökte asyl Samma år mötte han en norsk kvinna. De blev sammanboende året efter. År 2006 föddes deras gemensamma barn. Mannens asylansökan avslogs och han kunde inte heller beviljas uppehållstillstånd på anknytning till kvinnan enligt norsk lag. När han inte följt uppmaningarna att lämna landet påfördes han ett återreseförbud på fem år. Europadomstolen finner att Omoregie alltjämt har en stark anknytning till Nigeria, där han växt upp, gått i skola och fortfarande har bröder. Hans länk till Norge bedömdes förhållandevis vag eftersom han aldrig haft legal vistelse i landet och hans anknytning till kvinnan och barnet uppstått under en tid när hans rätt till bosättning i landet var oklar.

20 20 (22) Domstolen noterar att engelska är det officiella språket i Nigeria. Även om kvinnan och barnet kan ha vissa svårigheter att bosätta sig i Nigeria når dessa inte upp till att bedömas vara oöverstigliga. Det finns inte heller något hinder för dem att besöka Omoregie i Nigeria. Därför finns det inte hinder för utvisningen enligt artikel 8. När det gäller återreseförbudet finner domstolen att detta är lagligen grundat. Domstolen finner också att de norska myndigheterna gjort en godtagbar avvägning mellan De sökandes personliga intressen och allmänintresset som tillförsäkrar en effektiv utlänningskontroll. Europadomstolen finner därför att norska myndigheters beslut var nödvändiga med stöd av artikel 8.2. Grigorian and others v. Sweden, dom den 5 juli 2007 (17575/06) Armenisk man, som sökt asyl i Sverige träffar under ansökningstiden azerbajdzjansk kvinna, som också sökt asyl. De får ett gemensamt barn. Svenska myndigheter utvisar kvinnan och barnet till Azerbajdzjan och mannen till Armenien. Europadomstolen konstaterar först att makarna träffats under en tid när det var osäkert om de fick bosätta sig tillsammans i Sverige. Det finns inget i svenska myndigheters beslut som hindrar att de utvisas till samma land om de bara anskaffar handlingar som visar att de kan mottas i samma land. Det kan inte bedömas oskäligt att svenska myndigheter kräver att de anskaffar tillräckliga handlingar och svenska myndigheter kan inte heller läggas till ansvar för att utvisningen till samma land inte kan genomföras på grund av att parterna misslyckas med att genomföra skäliga åtgärder. Utvisningen till olika länder bedömdes därför inte strida mot artikel 8. Johansen v. Norway, dom den 7 augusti 1996 (17383/90) Domstolen fann att barnets familjeliv med föräldrarna kvarstår även när barnet är omhändertaget för vård. Maslov v Austria, dom den 22 mars 2007 ( ) (Grand Chamber) Maslov kom till Österrike som 6 åring tillsammans med sina föräldrar. När han var 16 år beslutade myndigheterna om utvisning på grund av hans omfattande brottslighet (40 brott från inbrott till överfall och misshandel). Europadomstolen konstaterar att proportionalitetsprövningen som ska göras enligt artikel 8.2. är betydligt snävare när det rör sig om ett barn. Domstolen tar också hänsyn till att de brott Maslov begått får bedömas som mindre allvarliga och kan inte jämställas med riktigt allvarliga brott, såsom våldtäkt och mord. Domstolen lägger därtill vikt vid bl.a. att Maslov gått hela sin skolgång i Österrike och att hela hans familj är bosatt där. Han behärskar inte längre det kyrilliska alfabetet eller bulgariskan. Hans familjeband samt sociala och kulturella band är till Österrike och inte Bulgarien. Domstolen finner att utvisningen strider mot artikel 8 i Europakonventionen. Nnyanzi v United Kingdom, dom den 8 april 2008 (21878/06) Målet rör en kvinna från Uganda som sökte asyl i Storbritannien år Hennes asylansökningar avslogs. Hon överklagade och stannade kvar i Storbritannien i närmare 10 år. Inför Europadomstolen har hon åberopat anknytning både till landet och till en pojkvän med stöd av artikel 8.

DOM 2015-02-23 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-02-23 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-02-23 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 9254-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER 1. Mikjerem Aliji, 680513 2. Muedin Aliji, 680720 3. Semine Aliji, 020419 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11)

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Bfd22 080929 1 (5) Rättslig styrning 2013-06-26 RCI 12/2013 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Möjligheten att bevilja ny

Läs mer

Särskilt ömmande omständigheter

Särskilt ömmande omständigheter Ds 2014:5 Särskilt ömmande omständigheter Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 795-12 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110. Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias Myrgren Box 6 296 21 Åhus

KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110. Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias Myrgren Box 6 296 21 Åhus Sida l (9) KAMMARRÄTTEN T^r^A /T JJvJlVl Mål m UM 7533-12 2013-03-22 Meddelad i Stockholm KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110 Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias

Läs mer

DOM. -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka

DOM. -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm Sida l (9) Mål nr UM 1436-07 KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka Ombud och offentligt biträde: Advokaten Christina Sebelius-Frost

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 BFD12 080926 1 (7) Rättslig styrning 2014-04-14 RCI 11/2014 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 1. Sammanfattning

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (9) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE Sekretess Sekretess Ombud: Jur. kand. Ignacio Vita Sju Advokater Box 22016 104 22 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 Målnummer: UM3524-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: Lagrum: En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Enhet 21 DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6892-13 1 KLAGANDE 1. Muedin Aliji, 680720-2673 2. Mikjerem Aliji, 680513-6121 3. Semine Aliji, 020419-6869 Reginavägen 44 213 63 Malmö Ombud och

Läs mer

DOM 2015-05-05 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-05-05 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-05-05 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1040-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 1. Kamel Kamel, 000618 2. Anil Anil, 010926 Ombud: Stefan Palmkvist Östanfors 10 739 92 Skinnskatteberg

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer BFD12 080926 1 (5) Rättsavdelningen 2015-05-12 SR 19/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadskonstnärer 1. Bakgrund Med fristadskonstnärer avses här konstnärliga utövare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-20. Ny prövning i vissa utlänningsärenden

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-20. Ny prövning i vissa utlänningsärenden 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-20 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ny prövning i vissa utlänningsärenden

Läs mer

Rättsligt ställningstagande

Rättsligt ställningstagande Bfd22 080929 1 (12) Rättslig styrning 2014-12-19 RCI 19/2014 Rättsligt ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 utlänningslagen 1. Sammanfattning

Läs mer

Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet

Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet Ds 2009:39 Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg

DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 526-11 Enhet 1:4 1 KLAGANDE Habib Hasani, 19920321 Ombud och offentligt biträde: Advokat Josef Osvath, Advokatfirman Josef Osvath, Box 11373, 404 28 Göteborg

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-03-26, se bilaga 1 Dm 9-892546. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-03-26, se bilaga 1 Dm 9-892546. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål m I STOCKHOLM 2010-06-18 UM 11212-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 26 Stockholm Sida 1 (4) KLAGANDE Rahil Darwish, 800331-1811 Hanna Ryds Gata 38, l tr 12950 Hägersten

Läs mer

KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614. Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan l 702 11 Örebro

KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614. Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan l 702 11 Örebro T^fTN/T Mål nr UM 1836-14 I STOCKHOLM \J\JNL OQJ5 "01" O 2 Avdelning 01 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614 Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan

Läs mer

A./. Riksåklagaren m.fl. angående våldtäkt

A./. Riksåklagaren m.fl. angående våldtäkt Svarsskrivelse Sida 1 (11) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2081-09 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm A./. Riksåklagaren m.fl. angående våldtäkt Högsta domstolen har förelagt

Läs mer

Ombud och offentligt biträde för l - 3: Advokat Ingemar Sahlström Advokatbyrån Sahlström AB Box 2013 750 02 Uppsala

Ombud och offentligt biträde för l - 3: Advokat Ingemar Sahlström Advokatbyrån Sahlström AB Box 2013 750 02 Uppsala FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2010-04-27 UM13476-10 Meddelad i Enhet 21 Stockholm Sida l (8) KLAGANDE 1. Koly Chowdhury, 19780505 2. Avik Chowdhury, 20030924 3. Somik Chowdhury, 20030924 c/o Mohammed Jahangir

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Oskar Söderberg Advokatfirman Per Nyberg AB Rådhusesplanaden 7 A 903 28

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2011-10-13 UM 2059-11 Migrationsdomstolen, Avd 6 Meddelad i Noah Tunbjer Malmö Sida l (4) KLAGANDE Abdul Husseini, 19900629 Ombud och offentligt biträde: Jur.kand.

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

MOTPART Migrationsverket, Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box 3081 200 22 Malmö

MOTPART Migrationsverket, Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box 3081 200 22 Malmö FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2010-11-23 UM 2683-10 E Migrationsdomstolen, Avd 5 Meddelad i Malmö Carl Henrik Marcus Sida l (5) KLAGANDE 1. Fatema Hussaini, 630321-2. Jamila Safari, 920321-3. Ali

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Synnerligen ömmande omständigheter och verkställighetshinder

Synnerligen ömmande omständigheter och verkställighetshinder Ds 2011:14 Synnerligen ömmande omständigheter och verkställighetshinder en kartläggning av tillämpningen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND AV CHRISTER NILSSON Denna handbok är mera en lathund än en handbok. Syftet är att innehållet ska bestå av beslut från myndigheter som kan ge en viss vägledning om hur en rättsfråga

Läs mer

DOM 2013-12-09 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-12-09 Meddelad i Stockholm ~ ~ KAMMARRÄTTEN Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 DOM 2013-12-09 Meddelad i Stockholm Sida 1 (16) KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER 1... 2. 3. Ombud för 1-7: Bedrettin Uzun Destanjuristfirma AB Södra

Läs mer

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Föredragande Karl Jonsson DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 1573-09 Avdelning 4 1 KLAGANDE Haider Kadem Sharif, 19751001 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt:

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: GRUND FÖR BOSÄTTNING För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: Medborgare från annat än EU- och EES-land måste ansöka

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 september 2013 KLAGANDE AA Ställföreträdare: BB MOTPART Pensionsmyndigheten Box 304 301 08 Halmstad ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering Enhet 2:6 Mål nr Rättelse/komplettering Dom, Rättelse, Beslutat av: rådmannen Mikael Ocklind Sid 1 sista st. Ersättning ska utgå med 28 473 kr, varav 14 402 kr för arbete, 4 160 kr för tidsspillan, 4 216

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Advokat Lars Häggström Advokat Lars Häggström AB Kyrkogatan 24 B 803 11 Gävle

Ombud och offentligt biträde: Advokat Lars Häggström Advokat Lars Häggström AB Kyrkogatan 24 B 803 11 Gävle FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM 2010-07-21 UM18813-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 20 Stockholm Sida l (5) KLAGANDE Ahmed Selimovic, 820112-0691 Ombud och offentligt biträde: Advokat

Läs mer

Malmö. Ombud och offentligt biträde för 1-4: Advokat Göran Gabrielson Norrköpings Advokatbyrå HB Knäppingsborgsgatan 9 602 26 Norrköping

Malmö. Ombud och offentligt biträde för 1-4: Advokat Göran Gabrielson Norrköpings Advokatbyrå HB Knäppingsborgsgatan 9 602 26 Norrköping FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM c Mål nr I MALMÖ 2011-10- 2 O UM 2257-11 Avdelning 5 Meddelad i Malmö Sida l (4) KLAGANDE 1. Danijelallic, 810130-7323 2. Mina Ilic, 040916-4266 3. Sejdallic, 990204-2358 4. Selma

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN (Only available in Swedish, 2006-11-15) Rubrik: Utlänningslag (2005:716) Utfärdad: 2005-09-29 Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:946 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner

Läs mer

Personer som ska vara folkbokförda

Personer som ska vara folkbokförda REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Dnr 2010-03-18 AdmD-539-2009 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Folkbokföringsutredningens slutbetänkande Folkbokföringen (SOU 2009:75) Inledningsvis konstaterar kammarrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Sociala resursnämnden i Malmö stad Tillståndsenheten 205 80 Malmö MOTPARTER 1. P1 2. P2 Ombud för 1 och 2: Advokat

Läs mer

Utlänningslag (2005:716)

Utlänningslag (2005:716) SFS 2005:716 Källa: Rixlex Utfärdad: 2005-09-29 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:322 Utlänningslag (2005:716) [Fakta & Historik] 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser Lagens innehåll

Läs mer

DOM 2011-10-04 Meddelad i Göteborg

DOM 2011-10-04 Meddelad i Göteborg DOM 2011-10-04 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 979-11 Enhet 2:4 1 KLAGANDE 1. Zolhaja Rahmatiar, 19420812 2. Hajiera Rahmatiar, 19940812 Ombud och offentligt biträde: Advokat Cecilia Kongbäck Odevall Advokatbyrå

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR

NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR Nr 1/2014 (april 2014) Utgivet av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) Redaktör: Stig-Åke Petersson Migrationsverkets regleringsbrev

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Bodens kommun 961 86 Boden MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 15

Läs mer

FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD

FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD Goda råd till dig som söker asyl FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD UTGIVEN MED STÖD AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN i Sverige Detta är FARR Goda råd ges ut av FARR, Flyktinggruppernas och asylkommittéernas

Läs mer

6.1 Ansökan om uppehållstillstånd

6.1 Ansökan om uppehållstillstånd Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 6.1 Ansökan om uppehållstillstånd Uppdaterat 2006-03-31 6.1 Ansökan om uppehållstillstånd Innehållsförteckning Allmänt Ansökningsförfarandet Migrationsverkets utrednings-

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:217

Regeringens proposition 2013/14:217 Regeringens proposition 2013/14:217 Enklare regler om uppehållstillstånd för vissa vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige Prop. 2013/14:217 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC MOTPART Östhammars kommun Ombud: Jur.kand. Christer Hjert Kommunakuten AB

Läs mer

PROTOKOLL 2014-05-09 Handläggning i Huddinge. Efter genomgång av handlingarna i ärendet antecknas följande.

PROTOKOLL 2014-05-09 Handläggning i Huddinge. Efter genomgång av handlingarna i ärendet antecknas följande. 1 Handläggning i Huddinge Aktbilaga 12 Mål nr Handläggning utan att parterna är närvarande RÄTTEN Tingsfiskalen Johanna van Rooij FÖRARE Tingsnotarien Maria Sundqvist PARTER Sökande Anders Olsson, 621221-0097

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-13 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 10 februari 2014 KLAGANDE Varbergs kommun 432 80 Varberg MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 17 januari

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

DOM 2012-12-19 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-12-19 Meddelad i Stockholm DOM 2012-12-19 Meddelad i Stockholm Sida l (8) KLAGANDE Socialstyrelsen Rättsliga rådet l 06 30 Stockholm MOTPART sekretessbelagda uppgii1er, se bilaga A Ombud: Juristen Kerstin Burman Diskrimineringsbyrån

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 19 februari 2014 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 26 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionen, Juridiska och försäkringssektionen 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Lisa Olsson Advokatbolaget Molander Björkdal HB Klostergatan 10 222 22 Lund

Läs mer

KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222. Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Janne Krekola Krekola Juristbyrå Nyforsgatan 4 632 25 Eskilstuna

KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222. Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Janne Krekola Krekola Juristbyrå Nyforsgatan 4 632 25 Eskilstuna Sida l (6) KAMMARRÄTTEN "D 17 C T T TT^ J3 E O JL U l Mål nr UM 82 *' 11 Migrationsöverdomstolen 2011-03-14 Avdelning 04 Meddelat i Stockholm l KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222 Ombud och offentligt

Läs mer

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM Mål nr 1494-12 2013-07-04 Meddelad i Sundsvall KLAGANDE 1. Maria Kero, 750122-8923 2. Örjan Kero, 730602-9013 Sattajärvi 24 984 92 Pajala Ombud: Advokat Percy Bratt Advokatbyrån

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-05-06. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-05-06. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-05-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 2 maj 2002

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 april 2014 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Leif Gustafsson Kiruna Advokatbyrå Box 22 981 21 Kiruna MOTPARTER 1. Socialnämnden

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Peter Wanhainen Box 22554 104 22 Stockholm 2. Södermalms stadsdelsnämnd

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA Ombud: Andreas Olsson Tre Ugglors Juristbyrå AB Hammarby Fabriksväg 29-31 120 33 Stockholm MOTPART Transportstyrelsen

Läs mer

Lagrådsremiss. Genomförande av återvändandedirektivet. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Genomförande av återvändandedirektivet. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Genomförande av återvändandedirektivet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 november 2011 Tobias Billström Ingela Fridström (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer