ANKNYTNING Begreppet alla talar om

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANKNYTNING Begreppet alla talar om"

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet ANKNYTNING Begreppet alla talar om Lisa Etzner Examensarbete i Förvaltningsrätt, 30 hp Examinator: Pernilla Leviner Stockholm, Vårterminen 2013

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING s. 4 FÖRKORTNINGAR s BAKGRUND s Ämne, syfte, mål och avgränsningar s Metod och material s Frågeställning s VAD BETYDER ANKNYTNING s Anknytning ur ett psykologiskt perspektiv s Anknytning ur ett juridiskt perspektiv s GÄLLANDE RÄTT s Utlänningslagen s Anknytning till Sverige s Anknytning till anknytningsperson s När uppehållstillstånd skall beviljas grundat på anknytning s När uppehållstillstånd får beviljas grundat på anknytning s Anknytning, stark anknytning och särskild anknytning s Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga s DOMSTOLSAVGÖRANDEN s Migrationsmål UM s Migrationsmål UM s Migrationsmål UM , Fallet med Halmstad-barnen s. 19 2

3 4.4 Mål nr , De förlorade barnen s HFD 2012 ref. 35 s ANALYS s. 29 KÄLLFÖRTECKNING s. 41 3

4 SAMMANFATTNING Anknytning. Ett begrepp som vi i dagligt språkbruk kan slänga oss med lite till höger och vänster utan att egentligen fundera så mycket på vad begreppet egentligen betyder. För oss betyder det just anknytning, att det finns en koppling till någon eller något. När vi rör oss in på juridikens område har det visat sig inte längre vara lika självklart vad begreppet betyder. Visserligen står begreppet fortfarande för en slags koppling till någon eller något, men på vilket sätt och hur detta skall komma till användning inom rättsväsendet är, som det skall komma att visas i denna uppsats inte alltid så enkelt att avgöra. I arbetet med denna uppsats har det mestadels fokuserats på migrationsrätten och Utlänningslagen samt omhändertagna barn enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, och domstolsprocessen i dessa ärenden. Det har i dessa olika lagstiftningar visat sig vara något av en snårskog av olika anknytningsbegrepp som till stora delar, och ibland även helt, saknar definition och tydlighet. Även anknytningsbegreppets psykologiska betydelse har visat sig ha betydelse, mestadels inom LVU-processen där det främst är denna typ av anknytning som diskuteras. I dessa ärenden med omhändertagna barn diskuteras begreppet anknytning i förhållandet till vem/var barnet får anses ha sin primära anknytning. Inom LVU-lagstiftningen (och även SoL) finns dock begreppet anknytning inte att hitta. Däremot inom migrationsrätten och UtlL. kan vi i lagtext utläsa de olika anknytningsbegreppen. Här, och i domstolsavgöranden graderas anknytningen på så sätt att den kan bedömas vara stark, mycket stark eller särskild i förhållande till någon eller något. Hur dessa olika graderingar och styrkor skall definieras har visat sig under denna studie vara mycket svårt att avgöra. Det har även visat sig att det lämnas mycket stort utrymme för fri tolkning av begreppet och dess olika styrkegraderingar. Själva anknytningsbegreppet har i denna studie visat sig vara komplext och mångfacetterat på ett sätt som gör det svårt att med nuvarande lagstiftningsformuleringar hitta en logisk röd tråd som löper genom lagtexten och även vidare in i domstolens avgöranden. Arbetet med denna uppsats har således lett till att jag har ifrågasatt lagstiftarens brist på definiering av de olika anknytningsbegreppen samt att jag har ifrågasatt domstolens kompetens att fatta så korrekta beslut som möjligt inom dessa områden. 4

5 FÖRKORTNINGAR UtlL. Utlänningslagen LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga SoL Socialtjänstlagen HFD Högsta förvaltningsdomstolen MiÖD Migrationsöverdomstolen Jfr. Jämför Prop. Proposition RÅ Regeringsrättens årsbok 5

6 1. Bakgrund För ett par år sedan såg jag ett samhällsprogram på TV där det rapporterades om två LVU-omhändertagna barn vilka varit placerade i familjehem sedan ca 1 års ålder respektive 1 månads ålder, som efter 4 år i samma familjehem rycktes upp från sin familj och hemmiljö för att istället flyttas över till ett nytt familjehem. Detta fick stora mediala efterföljder, då det första familjehemmet offentligt ifrågasatte beslutet att flytta barnen till ett nytt hem, trots att barnen sedan mycket tidig ålder varit bosatta hos dem, och hade knutit an till dem som om de vore barnens faktiska familj. Detta fall har funnits med mig under åren som gått sedan jag såg det första TV-programmet om dessa barn, och tillsammans med den samhällsdebatt som idag är aktuell i fråga om anknytning mellan biologiska barn och deras föräldrar/närstående inom migrationsrätten växte idén om ämnet till denna uppsats fram. Det har under det senaste året flitigt rapporterats i media om olika migrationsärenden där t.ex. en förälder till ett biologiskt barn, vilket är svensk medborgare, inte kunde beviljas uppehållstillstånd i Sverige då anknytningen inte anses tillräcklig. Vidare kan LVU-omhändertagna barn utvisas tillsammans med den biologiska föräldern, trots att omhändertagandet förelegat under flera års tid då modern till barnen inte ansågs kapabel att ombesörja barnens dagliga grundläggande behov. Barnen utvisas tillsammans med modern, delvis pga. att de inte anses ha tillräcklig anknytning till Sverige, här torde då frågan om huruvida barnen kan anses ha tillräcklig anknytning till den biologiska föräldern aktualiseras, med tanke på att barnen inte sammanlevt med sin biologiska förälder på flera år. 1.1 Ämne, syfte och avgränsningar Detta ämne är i skrivande stund väldigt aktuellt i samhällsdebatten, främst inom migrationsrätten. Det har under det senaste halvåret rapporterats i nyheterna om flertalet fall där just anknytning och anknytningsbegreppet spelat en betydande roll för den bedömning som gjorts i varje enskilt fall. Denna nyhetsrapportering har skapat stor uppmärksamhet och samhällsdebatt, troligen mestadels då samhället i stort inte har den insyn i, kunskap om och den förståelse som krävs, för de beslut som tagits i dessa fall. Vid observationer av medias rapporteringar på området kan slutsatsen dras att media sällan ger en samlad helhetsbild, utan snarare en något vinklad och ibland för snäv bild av vad som sker. Inte sällan har faktiska felaktigheter rapporterats till följd av att ämnesområdena har varit svåra för den icke insatta individen att förstå, och därmed 6

7 korrekt rapportera om. Förhoppningsvis kan denna uppsats ge en samlad och konkret redogörelse för hur rättsområdet ser ut idag, och göra en konkret bedömning utifrån hur begreppet används och vilka konsekvenser det ger. Målet med denna uppsats har därför varit att belysa ett rättsområde, och egentligen mer ett specifikt begrepp, nämligen anknytningsbegreppet, vilket har visat sig svårt för gemene man att förstå sig på (jfr. media rapporteringen som varit). Målet har varit att se över vad begreppet anknytning har för innebörd och betydelse inom migrationsrätten och LVU-omhändertagande i det svenska rättssystemet. Vid denna genomgång har även begreppets psykologiska betydelse berörts, för att påvisa likheter eller skillnader mellan den juridiska betydelsen och den psykologiska. Målet har även varit att försöka göra ett rättsområde lättare att förstå, för såväl den insatta juristen och den dömande instansen som för den mindre insatta personen i samhället i övrigt. Detta för att på ett mer konkret och riktigt sätt kunna skilja på begreppets olika betydelser och användningsområden. Syftet med detta arbete har således varit att utreda vad begreppet anknytning innebär, både rent juridiskt men även psykologiskt, samt att undersöka hur begreppet används i det svenska rättssystemet. I mitt arbete har jag valt att främst fokusera på anknytningsbegreppet i förhållandet mellan förälder och biologiska barn, samt förhållandet mellan barn och dess vårdgivare, t.ex. genom en familjehemsplacering. I arbetet har fokus lagts på förvaltningsrättens område, då främst migrationsrätten och UtlL., LVU-mål och SoL-avgöranden. 1.2 Metod och material Utgångspunkten i detta arbete har varit att använda sig av den traditionella juridiska metoden, rättsdogmatisk metod. Rättsdogmatisk metod går ut på att försöka fastställa och tolka rättsregler med hjälp av de erkända rättskällorna, det vill säga författningstext, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Det är således viktigt vilket material som beaktas vid användandet av den rättsdogmatiska metoden, vilket material som helst varken kan eller skall beaktas enligt denna metod. Dock har bristen på litteratur inom området gjort det svårt att endast jobba utifrån den rättsdogmatiska metoden. Det finns mycket litet skrivet i doktrin såväl som i artiklar inom detta ämne, vilket har föranlett att arbetet till stora delar vilar på domstolsavgöranden och praxis från främst förvaltningsrätten, kammarrätten, Högsta förvaltningsrätten, migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen. För att tydliggöra hur begreppet anknytning används inom 7

8 andra ämnesområden än det juridiska har även psykologiska studier legat till grund för denna uppsats. Inom psykologin har det funnits ett större litteraturutbud, såväl doktrin som artiklar har funnits att tillgå. Ur det psykologiska perspektivet vilar uppsatsen mestadels på den framstående, numera avlidne psykoanalytikern John Bowlby s fleråriga forskning på området. 1.3 Frågeställning Själva huvudfrågan i detta arbete har varit hur begreppet anknytning används inom det svenska rättssystemet. Med denna huvudfråga har även ett flertal andra frågor utkristalliserats, vilka också har besvarats i detta arbete då dessa varit av betydelse för själva huvudfrågan. Dessa frågor har varit; a, Vad betyder anknytning? a:1 psykologiskt? a:2 juridiskt? b, I vilka svenska lagar används begreppet? b:1 på vilket sätt används begreppet? b:2 Vilka konsekvenser får användandet för den enskilda individen? b:3 Vilka konsekvenser får det för samhället? Fråga b:2 och b:3 kommer mestadels att beröras i analysdelen i denna uppsats, då dessa till större delen får en mer analytisk innebörd. 2. Vad betyder anknytning? 2.1. Anknytning ur ett psykologiskt perspektiv John Bowlby menade att genom att definiera anknytningsbegreppet som en fundamental form av beteende med en egen inre drivkraft, helt friställd från tidigare psykologiska teorier kopplade till matning och sexuella drifter, men samtidigt lika viktig för människans överlevnad, kunde anknytningsbeteendet och dess motivation tillmätas en 8

9 vidare teoretisk status än vad som tidigare varit fallet. Begreppet anknytning har inom psykologin använts under många år för att beskriva och beteckna en form av beteende som har central betydelse, för varje enskild individ såväl som för utvecklingspsykologer och kliniker. Bowlby menar att anknytningsteorin är att betrakta som en av de bäst underbyggda teorierna inom den socio-emotionella utvecklingen. För att ytterligare förtydliga vad begreppet anknytning syftar på menar Bowlby att när man säger att ett barn, eller en vuxen, är anknutet till eller har anknytning till någon, så innebär det att barnet/personen har en stark benägenhet att söka närhet till och kontakt med denna individ. Benägenheten att knyta an till en annan individ är ett attribut hos den anknutna individen vilken utgör en kvarstående egenskap som inte förändras särskilt av tillfälliga situationer, och som endast förändras långsamt med tiden. När det talas om anknytningsbeteende syftar det till varje form av beteende som leder till att en individ når eller bibehåller en närhet till någon annan klart identifierad individ, vilken uppfattas som i bättre stånd att klara av världen. Att känna anknytning till någon annan ger en stark känsla av trygghet, vilket är viktigt för att kunna bibehålla en relation till andra individer. Själva anknytningsbeteendet finns hos människan genom hela livet, men är absolut tydligast i barndomen, vilket gör att det betraktas som en väsentlig del av människonaturen och även biologiskt sett har en skyddsfunktion. 1 Det emotionella band som skapas mellan olika personer startar vanligtvis redan i spädbarnsåldern, då spädbarnet knyter an emotionellt till en speciell person, vanligast modern. Anknytningsbegreppet inom psykologin utgör en beteckning på barnets biologiska förprogrammerade benägenhet att knyta an till en speciell person. För det mesta avses anknytningen till dess moder, men det kan även vara andra personer i barnets närhet. Bowlby menade att det band som existerar mellan (främst) modern och barnet (men även andra primära individer, såsom barnets far) har, genom evolutionshistorien utvecklat ändamålsenliga dynamiska processer vilka garanterar barnets överlevnad och sunda utveckling. 2 1 s. 50 ff. Bowlby, En trygg bas 2 s. 137 f. Sommer, Barndoms psykologi utveckling i en förändrad värld 9

10 Inom psykologin använder man begreppet anknytning, eng. attachment eller affiliation, för att beskriva en form av konstruktiv copingstrategi 3, där människan skapar en förtrolig kontakt med andra personer. Detta räknas som ett av människans grundläggande basala behov, need for affiliation. Denna strategi, där barnet använder sig av sina tidigare erfarenheter från den yttre världen hjälper till att forma barnets inre representationer eller föreställningar vilka i sin tur vägleder barnets utveckling. Barnet lär sig på så sätt att bygga upp inre strukturer för att kunna hantera att t.ex. bli lämnad ensam Anknytning ur ett juridiskt perspektiv Inom juridiken används begreppet anknytning främst i migrationsrätten och UtlL där just anknytning till en annan individ, eller till Sverige som land kan ha stor inverkan i vilket beslut som fattas i ett migrationsärende. Jämfört med hur psykologin definierar anknytning som en form av medfödd mänsklig copingstrategi för att fungera i det vardagliga livet, saknar juridiken en direkt definition av begreppet och dess specifika betydelse. Inom juridiken ges begreppet en vidare betydelse vilket innebär ett ökat tolkningsutrymme och ett bredare användningsområde. Det finns väldigt lite skrivet om just anknytningsbegreppet och dess betydelse för juridiken, varken i doktrin eller i artiklar står det att hitta en tydlig definition på vad som inom juridiken anses med anknytning. Vid en genomgång av doktrin på migrationsrättens område samt en överblick av gällande rätt ges dock en bild av att anknytning till viss del rent juridiskt har en liknande betydelse som begreppet har rent psykologiskt, dvs. en individs relation till en annan individ genom exempelvis biologiska band. 5 Inom psykologin används begreppet för att förklara människans förmåga att knyta an till en annan individ, medan det inom juridiken blir ett mått på huruvida en individ har någon koppling till en annan individ eller inte. Själva användningen av begreppet skiljer sig därmed åt mellan juridiken och psykologin. Ur det juridiska perspektivet används även begreppet anknytning i relationer till annat än andra individer, t.ex. anknytning till 3 Med copingstrategi menas den strategi människan använder för att klara av en situation. Det finns i regel två typer av strategier, en aktiv/konfronterande och en passiv/undvikande strategi. 4 s. 62 f. Havnesköld & Risholm Mothander, Utvecklingspsykologi 5 s. 50 ff. Diesen m.fl, Prövning av migrationsärenden Bevis 8 10

11 Sverige som land. I detta fall saknas den psykologiska definitionsmöjligheten, här gäller det att istället försöka hitta en annan infallsvinkel på hur begreppet skall definieras, se nedan under Gällande rätt Begreppet anknytning används inom flera lagar i den svenska rätten, i detta arbete har jag valt att fokusera främst på UtlL samt Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Socialtjänstlagen (SoL). I vare sig LVU eller SoL används begreppet anknytning i den direkta lagtexten, i dessa fall kommer begreppet på tal först i beslut och avgöranden, där det har resonerats kring frågan anknytning. Här har begreppets betydelse en starkare koppling till den psykologiska definitionen än vad den kan tyckas ha i migrationsrätten Utlänningslagen Begreppet anknytning förekommer på flera ställen i UtlL, i huvudsak används begreppet i förhållande till prövningar om asyl och uppehållstillstånd. I 5 kap 3-3e UtlL. anges i vilka situationer där uppehållstillstånd skall eller får beviljas grundat på anknytning samt vilka rekvisit i övrigt som skall vara uppfyllda för beviljandet. Inledningsvis, innan jag går in på de olika typerna av anknytning som existerar inom UtlL. bör det sägas att när det gäller ansökan om uppehållstillstånd grundat på exempelvis anknytning (men även grundat på studier eller arbete) så är huvudregeln att sådan ansökan skall ha gjorts före inresa till Sverige, ansökan skall således ha ingetts vid svensk beskickning utanför Sveriges gränser. 6 När det talas om anknytning bör det skiljas på anknytning till en person, så kallad anknytningsperson (i Sverige), och annan särskild anknytning till Sverige som land. Till största delen reglerar UtlL. förhållandet anknytning till specifik anknytningsperson, men i viss del även annan särskild anknytning till Sverige. Med anknytningsperson framgår av doktrin att det innebär en person som är bosatt i Sverige, svensk eller utlänning, eller en person som beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige. 7 När det gäller 6 s. 299 f. Diesen m.fl., a.a. 7 s. 50 Diesen m.fl., a.a. 11

12 anknytning till anknytningsperson följer en genomgång nedan, där jag redogör för paragraferna var för sig, för att göra det lättare att förstå skillnaden mellan när uppehållstillstånd skall beviljas och när uppehållstillstånd får beviljas. Anknytning till anknytningsperson är fokus för denna uppsats, men en inledande, övergripande genomgång gällande anknytning till Sverige som land är av vikt för ökad förståelse gällande hela ämnesområdet Anknytning till Sverige I vissa fall då det saknas anknytning till en specifik anknytningsperson, eller vid situationer där anknytning till anknytningsperson visserligen existerar men i sig inte kan ses som tillräcklig, kan det istället göras en bedömning huruvida det finns någon annan särskild anknytning till Sverige vilken skulle kunna föranleda ett beviljande av uppehållstillstånd. Exempel på när en individ på annat sätt kan ha särskild anknytning till Sverige skulle kunna vara när en förälder som inte tidigare har ingått i det härvarande barnets hushållsgemenskap vill återförenas med sitt barn. I motiven framhålls det att denna punkt i lagstiftningen (5 kap 3a 3st. 3p. UtlL.) skall kunna tillämpas som en ventil endast i undantagsfall. 8 Här skall det vid bedömningen tas hänsyn till förälderns ålder, dess boendeförhållanden och försörjningsmöjligheter samt omständigheter i övrigt av humanitär art. 9 Vid denna bedömning skall det samtidigt avgöras om den anknytning som finns, kan innebära att det kan föreligga synnerliga skäl för att kunna bevilja uppehållstillstånd eller inte. Vid en sådan bedömning kan det t.ex. vägas in hur pass väl den sökande individen har anpassat sig i Sverige, om individen har etablerat sig på arbetsmarknaden och skapat sig ett socialt och arbetsmarknadsmässigt nätverk i Sverige. När det gäller barn ser man till hur väl barnet har rotat sig i skolan, hur det ser ut ur ett socialt perspektiv med kamrater, vänner och liknande Anknytning till anknytningsperson När det talas om att uppehållstillstånd beviljats eller nekats pga. anknytning eller brist på anknytning menar jag att de flesta av oss får en bild av just anknytning till en specifik person. Just denna typ av anknytningssituation, när det åberopas anknytning till 8 s. 184 prop. 2004/05:170 9 s. 259 Wikrén & Sandesjö, Utlänningslagen med kommentarer 12

13 en anknytningsperson är den vanligast förekommande inom migrationsrätten. Med anknytningsperson menas en svensk eller utländsk person bosatt i Sverige, eller en person som beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige. 10 Således kan en sökande individ inte åberopa anknytning till vad eller vem som helst i sin ansökan om beviljat uppehållstillstånd ingivet till Migrationsverket. När ansökan om uppehållstillstånd handläggs är det viktigt att skilja på huruvida ansökan gäller en situation där uppehållstillstånd skall beviljas, i regel gäller detta kärnfamiljen, eller om ansökan gäller en situation där uppehållstillstånd får beviljas, i regel övriga anhöriga som inte ingår i kärnfamiljen När uppehållstillstånd skall beviljas grundat på anknytning I 5 kap 3 UtlL. stadgas att uppehållstillstånd skall ges till medlemmar av kärnfamiljen, detta innebär att den närmaste familjen, dvs. make/maka, sambo och ogifta barn under 18 år skall beviljas uppehållstillstånd. Att lagstiftningen fick denna utformning beror på att den grundar sig på familjeåterföreningsdirektivet 11. Syftet med familjeåterföreningsdirektivet är att fastställa villkor för rätten för tredjelandsmedborgare att återförenas med sin familj, oavsett i vilket land inom EU personen befinner sig. De i direktivet obligatoriska bestämmelserna gäller återförening med kärnfamiljen. De begränsningar i familjeåterföreningen som medges i direktivet finns angivna i separata bestämmelser (5 kap 17a och 17b UtlL.). Utöver dessa begränsningar finns det inte utrymme att i den nationella lagstiftningen uppställa ytterligare krav som begränsar rätten till uppehållstillstånd i enlighet med familjeåterföreningsdirektivet. 12 Vissa krav på försörjning finns dock uppställda i 5 kap. 3b-3e UtlL., se nedan under avsnitt När uppehållstillstånd får beviljas grundat på anknytning I 5 kap 3a UtlL. anges de övriga personer, vilka inte ingår i kärnfamiljen, som får beviljas uppehållstillstånd. Det kan bl.a. vara en individ som ämnar ingå äktenskap eller samboskap med någon i Sverige bosatt person, så kallad snabb anknytning, eller 10 se definition gällande anknytningsperson under avsnitt EG- direktiv 2003/86/EG 12 s. 243, Wikrén & Sandesjö, a.a 13

14 någon annan nära anhörig som inte faller in under definitionen i 3. Denna del av lagstiftningen är inte styrd av familjeåterföreningsdirektivet. När bedömning görs i ett så kallat snabbt anknytningsärende finns det krav på att förhållandet måste framstå som seriöst för att beviljande av uppehållstillstånd skall kunna ske. Förutsättningar för att kunna göra den bedömningen kan då vara att det ställs krav på att förhållandet i fråga har varat under en längre tidsperiod, att parterna har träffat varandra under en viss utsträckning, att de har ett gemensamt språk att kommunicera på samt att de har god kännedom om varandra. Här kan även hänsyn tas till om parterna väntar ett gemensamt barn tillsammans. Vidare får det inte finnas några särskilda skäl som talar emot att uppehållstillståndet beviljas i ett sådant ärende. 13 När det gäller övriga nära anhöriga vilka faller utanför kärnfamiljen och därmed inte omfattas av 3 uppställs det andra villkor för att uppehållstillstånd skall kunna beviljas. Här finns då ytterligare rekvisit som måste vara uppfyllda för att en sådan bedömning skall kunna göras. Endast den nära relationen räcker såldes inte alltid för att anknytning i tillräcklig utsträckning skall anses föreligga för att kunna bevilja uppehållstillstånd. Själva anknytningen utgör här en form av utgångspunkt för bedömningen huruvida uppehållstillstånd kan beviljas eller inte, medan det är andra faktorer runtomkring själva anknytningen som får den avgörande betydelsen för beslutet. Ett sådant villkor är bl.a. huruvida den sökande personen har tillhört samma hushåll som den åberopade anknytningspersonen tidigare, samt att det skall föreligga ett särskilt beroendeförhållande mellan anknytningspersonen och den person som söker uppehållstillstånd och detta förhållande skall ha förelegat redan i hemlandet. 14 I prop. 1996/97:25 anges att sådana andra anhöriga som inte kan anses falla in under kärnfamiljen skulle kunna vara t.ex. ogifta barn över 18 år som fortfarande har sammanlevt med sina föräldrar, eller föräldrar till anknytningspersonen som tidigare sammanlevt med sitt barn. 15 Det är således viktigt att skilja på när uppehållstillstånd skall beviljas och när det får beviljas, då det innebär att vi hamnar i olika paragrafer beroende på viken situation som föreligger. Som huvudregel gäller att kärnfamiljen skall kunna beviljas 13 s. 248 ff., Wikrén & Sandesjö, a.a 14 s. 252 ff., Wikrén & Sandesjö, a.a 15 prop 1996/97:25 s. 113 f. 14

15 uppehållstillstånd medan övriga närstående personer får beviljas uppehållstillstånd om det finns tillräckliga skäl för det. Inskränkningar i dessa paragrafer, 3 och 3a regleras i 3b-3e. T.ex. anges att beviljande av uppehållstillstånd grundat på anknytning till person enligt 3 eller 3a är villkorad av att personen till vilken anknytningen åberopas kan sörja för både sig själv och den sökande utlänningen när det gäller exempelvis bostad, levnadsstandard etc. Detta gäller dock inte om den sökande personen åberopar anknytning till ett i Sverige bosatt barn. 16 Av Migrationsverkets information 17 framgår att ytterligare undantag från försörjningskravet finns, bl.a. undantas medborgare i Sverige, person med permanent uppehållstillstånd som vistats i Sverige i mer än fyra år och som har uppehållstillstånd för bosättning i Sverige samt person som beviljats flyktingstatusförklaring Anknytning, stark anknytning och särskild anknytning I UtlL. skiljer lagstiftaren på anknytning, stark anknytning och särskild anknytning. Här kan det sägas att själva anknytningen utgör en grundplatta att stå på, och de andra utformningarna, stark respektive särkskild anknytning innebär i praktiken att begreppet snävas åt, och ges en mer direkt innebörd. Vid granskning av domstolsavgöranden kan här sägas att själva grundanknytningen är relativt enkel att utröna, men huruvida den är tillräcklig för att leda till ett beslut om uppehållstillstånd avgörs genom att bestämma huruvida anknytningen är att se som tillräckligt stark. Det görs även i vissa fall en bedömning huruvida den starka anknytningen kan anses tillräcklig för att även kunna utgöra en särskild anknytning till Sverige. Bedömningen skulle således kunna sägas bestå i tre steg, steg ett där det avgörs huruvida anknytning föreligger eller inte, steg två där anknytningen graderas som tillräckligt stark eller ej, och steg tre där den starka anknytningen bedöms vara tillräcklig för att uppnå särkskild anknytning eller ej. Det saknas motivuttalanden gällande begreppet stark anknytning samt begreppet särskild anknytning. Dock skulle det kunna sägas att stark anknytning skulle kunna innebära de omständigheter där anknytning till en person bosatt i Sverige i och för sig är av sådant slag att den är tillståndsgrundande, dvs. att det finns förutsättningar för att bevilja uppehållstillstånd enligt 5 kap 3 och 3a UtlL., och att man i och med det kan göra ett undantag från huvudregeln att ansökan om uppehållstillstånd skall ha lämnats in på 16 Med barn menas enligt UtlL. en person under 18 år, (1 kap. 2 UtlL.) 17 se 15

16 svensk beskickning före inresa i Sverige, och bevilja uppehållstillstånd trots att fullständiga förutsättningar kanske inte föreligger Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) LVU reglerar ett område där barn som far illa på något av det i lagen uppställda sätt, kan omhändertas och beredas vård. För att LVU ska kunna tillämpas måste ett antal rekvisit vara uppfyllda. Det skall inte föreligga något samtycke till vård från någon av barnets vårdnadshavare. Härutöver krävs att någon av de i 2 eller 3 LVU uppställda situationerna föreligger. Har samtycke till vård lämnats är istället SoL tillämplig lagstiftning. Vid beslut om LVU-omhändertagande skall det således inte finnas något samtycke från barnets vårdnadshavare, samt att det i hemmet finns omständigheter i övrigt vilka gör att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utvecklig skadas (2 LVU). Även för de fall att den unge själv, på egen hand riskerar sin hälsa eller utveckling kan vård enligt LVU beredas (3 LVU). Det finns alltså två olika huvudskäl till varför LVU kan bli tillämplig. Det ena huvudskälet är således någon omständighet i hemmet, t.ex. att barnet löper risk för misshandel, eller att den biologiska familjen brister i omsorgen gällande barnet. Det andra huvudskälet är om barnet skadar sig själv på något sätt, t.ex. genom att missbruka alkohol eller narkotika, eller genom att utsätta sig själv för onödiga risker såsom t.ex. prostitution. Även de situationer där barnet har inlett en brottslig bana faller in under denna reglering. I 1 5 st. LVU anges att vid beslut enligt LVU ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Här anges således att barnets bästa alltid skall vara avgörande i samtliga beslut. Inom LVU-lagstiftningen används inte begreppet anknytning i själva lagtexten. Begreppet används däremot flitigt i domstolsavgöranden, där begreppet får en vägledande betydelse för vad som är att se som barnets bästa i förhållande till om vård skall fortgå, var barnet skall placeras etc. Begreppet anknytning får inom LVU-mål en mer distinkt psykologisk innebörd, det är med utgångspunkt i psykologins definition som begreppet används. Domstolen tar här bl.a. ställning till i vilken grad barnet/barnen har knutit an till sitt familjehem, i vilken utsträckning anknytningen är att ses som god, hur anknytningen ser ut mellan barnet/barnen och dess biologiska familj. När vård ges 18 s. 314, Wikrén & Sandesjö, a.a. 16

17 med stöd i LVU skall denna ges med utgångspunkt i att barnet/barnen skall, när vårdbehovet upphör, få återvända till sin biologiska familj. Därför är det viktigt att under vårdtiden se till att barnet/barnen får ha en bibehållen kontakt med sin biologiska familj i den utsträckning det är möjligt. Detta är av stor vikt för att barn har, enligt barnkonventionen rätt till sin biologiska förälder/föräldrar Domstolsavgöranden I detta avsnitt kommer ett par avgöranden från migrationsdomstolen samt ett par avgöranden gällande LVU-omhändertagna barn att gås igenom. Varje fall presenteras genom en kort beskrivning av bakgrundsfakta, följt av hur domstolen har resonerat Migrationsmål UM , Förvaltningsrätten i Stockholm/ Migrationsdomstolen En afghansk man, vilken hade vistats i Sverige illegalt under flera års tid, beviljades uppehållstillstånd då han ansågs ha anknytning till en i Sverige bosatt dotter. Migrationsdomstolen anförde att som domstolen uppfattade det nuvarande rättsläget saknades tillämplig bestämmelse i 5 kap. 3 1st. 1-4p. samt 5 kap. 3a 1st. 1-3p. eller 2st. UtlL., då det gällde en utlänning som åberopade anknytning till sitt i Sverige födda barn som utlänningen redan sammanbodde med. Migrationsdomstolen menade då att den bestämmelse som återstod var 5 kap. 3a 3st 3p. UtlL., där utlänning får beviljas uppehållstillstånd grundat på anknytning när det finns synnerliga skäl för det samt om utlänningen har särskild anknytning till Sverige. Migrationsdomstolen ansåg här att anknytningen till dottern, vilken var svensk medborgare och bosatt i Sverige, och vilken mannen var vårdnadshavare till, var att se som mycket stark, vilket även innebar att mannen fick anses ha mycket stark anknytning även till Sverige. Vid bedömningen om denna anknytning var att se som särskild menade migrationsdomstolen att hänsyn skulle tas till barnets bästa enligt 1 kap. 10 UtlL., där hänsyn skall tas till barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Med detta vid handen fann Migrationsdomstolen att det förelåg synnerliga skäl till att bevilja mannen uppehållstillstånd baserat på anknytningen till sin dotter. Frågan som kvarstod för migrationsdomstolen att besvara var då om anknytning av denna karaktär kunde leda till att undantagsregeln i 5 kap. 18 2st. 9p. UtlL. skulle bli tillämplig. 19 art. 9 p.3 FN:s konvention om barnets rättigheter 17

18 Migrationsdomstolen menade här att undantagsregeln kunde bli tillämplig om det fanns synnerliga skäl för det, samt att bedömningen skall göras med utgångspunkt i principen om barnets bästa. Migrationsdomstolen angav i sina domskäl att i denna bedömning, där mannen befunnit sig illegalt i Sverige under flertalet år, vägde barnets bästa tyngre, då en separation från sin far skulle kunna få allvarliga konsekvenser för barnet, vilka fick anses av större betydelse än mannens illegala vistelse i Sverige. Permanent uppehållstillstånd beviljades således med stöd av 5 kap. 18 2st. 9p. UtlL Migrationsmål UM , Förvaltningsrätten i Stockholm/ Migrationsdomstolen En indisk kvinna, vilken levt illegalt i Sverige under flertalet år, sökte uppehållstillstånd i Sverige pga. anknytning till sin son som är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Kvinnan var vårdnadshavare för barnet, bodde tillsammans med barnet och var i huvudsak den som hade ansvaret för sonen. Pojkens far sammanlevde inte med vare sig pojken eller den indiska kvinnan. Migrationsdomstolen ansåg att anknytningen till sonen var tillräckligt stark för att synnerliga skäl för beviljande av uppehållstillstånd förelåg. Här hänvisade migrationsdomstolen till att barnets bästa går före, migrationsdomstolen menade att en separation från modern skulle få beaktansvärda konsekvenser för sonen, därför ansåg migrationsdomstolen att det fanns synnerliga skäl att bevilja permanent uppehållstillstånd i enlighet med undantagsregeln. Migrationsdomstolen angav att tillämpliga bestämmelser i detta anknytningsärende fanns att hitta i 5 kap. 3a 3st. 3p. samt 5 kap. 18 2st. 9p. UtlL. samt 1 kap. 10 UtlL. Här fanns dock en skiljaktig nämndeman, vilken ansåg att kvinnans långa illegala vistelse i Sverige, samt att hon under handläggningen av ansökan lämnat felaktiga uppgifter till de svenska myndigheterna inte borde beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Den skiljaktige nämndemannen anförde vidare att då kvinnan hade delad vårdnad om sonen tillsammans med sonens far, förelåg inte synnerliga skäl för att bevilja uppehållstillstånd i enlighet med undantaget till huvudregeln att ansökan om uppehållstillstånd skall ha varit inlämnad före inresa i Sverige. Nämndemannen ansåg att det inte förelåg några hinder för pojkens pappa att ta hand om sonen under tiden som kvinnan åkte tillbaka till Indien för att därifrån ansöka om uppehållstillstånd i Sverige. 18

19 Kommentar: Här kan det antas att nämndemannen ansåg att kvinnans anknytning till den biologiska sonen, vilken var svensk medborgare och därmed har en ovillkorlig rätt att befinna sig i Sverige, inte var tillräckligt stark. Detta torde förefalla något märkligt, då kärnfamiljen enligt förarbetena har en principiell rätt att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. 20 När det gäller en förälder som inte tidigare sammanbott med sitt barn har dessa dock inte den uttryckliga rätten till familjeåterförening som anges i 5 kap 3 UtlL. Dessa faller istället under 5 kap. 3a 3p. UtlL. vilken ibland kallas för slasken. Om uppehållstillstånd beviljas enligt denna paragraf har man således inte någon rätt till undantaget i 5 kap st. 5p. + 4 st. UtlL. då varken 5 kap. 3 eller 5 kap. 3a UtlL. nämns där. Den undantagsregel som istället kan bli tillämplig är då 5 kap st. 9p. UtlL Migrationsmål UM , Fallet med Halmstad-barnen Ärendet ledde hela vägen upp i MiÖD, som sedermera inte beviljade prövningstillstånd. Nedan följer en genomgång av Migrationsverkets ställningstagande samt migrationsdomstolens avgörande i ärendet. En serbisk kvinna, tillsammans med två barn, beviljades i november 2008 ett tvåårigt uppehållstillstånd grundat på anknytning till kvinnans partner, vilken var bosatt i Sverige. Kvinnan har även ett tredje barn, vilken erhållit svenskt medborgarskap (tillika även ett serbiskt) då mannen, till vilken kvinnan ansågs ha anknytning, erkänt faderskapet. Sedan september 2009 är samtliga tre barn omhändertagna enligt LVU, vidare är det äldsta barnet handikappad och behöver assistans dagligen. I september 2010 återkallade Migrationsverket det tillfälliga uppehållstillståndet då Migrationsverket gjorde bedömningen att förhållandet till den i Sverige bosatta mannen var att se som uppgjort och oseriöst, ett så kallat skenäktenskap för att möjliggöra bosättning i Sverige. Migrationsdomstolen och sedermera även Migrationsöverdomstolen (MiÖD) fastställde Migrationsverkets beslut. Dessvärre diskuterades inte familjens anknytning till Sverige speciellt mycket i varken Migrationsdomstolen eller i MiÖD, då denna punkt inte 20 prop. 2004/05:170 s. 179 ff., Prop. 1996/97:25 s. 104 ff. 19

20 åberopades i något utav överklagandena. Migrationsverket var den enda instans som berörde frågan om anknytning. Nedan kommer först en redogörelse för vilken bedömning Migrationsverket gjorde, efterföljt av den utredning Migrationsverket gjorde gällande familjens anknytning till kvinnans partner, samt till Sverige. Migrationsverkets bedömning: Inledningsvis nekades kvinnan och dennes barn uppehållstillstånd av Migrationsverket, men detta beslut överklagades till migrationsdomstolen vilka ändrade beslutet och beviljade familjen tillfälligt uppehållstillstånd. 21 När kvinnan och dennes barn beviljades tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige gjordes bedömningen att kvinnan hade anknytning till den i Sverige bosatta mannen, då dessa ämnade ingå äktenskap med varandra. Detta är en sådan anknytning som faller in under 5 kap. 3 1st. UtlL. då ansökan om uppehållstillstånd gällde en medlem av kärnfamiljen. Eftersom det handlar om en så kallad snabb anknytning, där paret inte sammanlevt under tillräckligt lång tid innan dess att ansökan om uppehållstillstånd lämnades in gjordes bedömningen att endast ett tillfälligt uppehållstillstånd skulle beviljas, med stöd i den så kallade seriositetsprövningen 22. De då inlämnade uppgifterna rörande parets förhållande gjorde att förhållandet föreföll seriöst. När Migrationsverket en tid senare fick nya uppgifter rörande parets förhållande beslutades att det tillfälliga uppehållstillståndet skulle dras tillbaka, grundat på att förhållandet inte längre var att ses som seriöst. Bl.a. ansåg Migrationsverket att den serbiska kvinnan hade ingått ett skenäktenskap med den i Sverige bosatta mannen, vilket därmed föranledde att Migrationsverket uppfattade deras förhållande som oseriöst. Migrationsverket ansåg vidare att både den serbiska kvinnan och mannen i Sverige uppsåtligen hade inlämnat felaktiga uppgifter till de svenska myndigheterna. I föreliggande fall innebar det tillbakadragna uppehållstillståndet för den serbiska kvinnan, också att de tillfälliga uppehållstillstånden för barnen drogs tillbaka, då dessa tillstånd är knutna till kvinnans tillstånd. Detta fick konsekvensen att två utav kvinnans tre barn således inte längre hade tillstånd att vistas i Sverige, medan det tredje barnet 21 s. 3, UM Seriositetsprövning görs i ärenden där det rör sig om snabb anknytning, dvs. när paret i fråga inte har varit gifta eller sambos under någon längre tid innan dess att ansökan om uppehållstillstånd lämnas in. 20

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Peter Wanhainen Box 22554 104 22 Stockholm 2. Södermalms stadsdelsnämnd

Läs mer

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11)

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Bfd22 080929 1 (5) Rättslig styrning 2013-06-26 RCI 12/2013 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Möjligheten att bevilja ny

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Oskar Söderberg Advokatfirman Per Nyberg AB Rådhusesplanaden 7 A 903 28

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 juni 2015 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Tommy Lindell Advokatbyrån Allemans i Malmö AB Rörsjögatan 26 B 211 37

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

DOM 2015-05-05 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-05-05 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-05-05 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1040-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 1. Kamel Kamel, 000618 2. Anil Anil, 010926 Ombud: Stefan Palmkvist Östanfors 10 739 92 Skinnskatteberg

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 juni 2014 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Anders Ylönen Advokathuset Actus AB Sturegatan 9 A 722 13 Västerås MOTPARTER

Läs mer

MOTPART Migrationsverket, Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box 3081 200 22 Malmö

MOTPART Migrationsverket, Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box 3081 200 22 Malmö FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2010-11-23 UM 2683-10 E Migrationsdomstolen, Avd 5 Meddelad i Malmö Carl Henrik Marcus Sida l (5) KLAGANDE 1. Fatema Hussaini, 630321-2. Jamila Safari, 920321-3. Ali

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Malmö. Ombud och offentligt biträde för 1-4: Advokat Göran Gabrielson Norrköpings Advokatbyrå HB Knäppingsborgsgatan 9 602 26 Norrköping

Malmö. Ombud och offentligt biträde för 1-4: Advokat Göran Gabrielson Norrköpings Advokatbyrå HB Knäppingsborgsgatan 9 602 26 Norrköping FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM c Mål nr I MALMÖ 2011-10- 2 O UM 2257-11 Avdelning 5 Meddelad i Malmö Sida l (4) KLAGANDE 1. Danijelallic, 810130-7323 2. Mina Ilic, 040916-4266 3. Sejdallic, 990204-2358 4. Selma

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering Enhet 2:6 Mål nr Rättelse/komplettering Dom, Rättelse, Beslutat av: rådmannen Mikael Ocklind Sid 1 sista st. Ersättning ska utgå med 28 473 kr, varav 14 402 kr för arbete, 4 160 kr för tidsspillan, 4 216

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 BFD12 080926 1 (7) Rättslig styrning 2014-04-14 RCI 11/2014 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 1. Sammanfattning

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC MOTPART Östhammars kommun Ombud: Jur.kand. Christer Hjert Kommunakuten AB

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:217

Regeringens proposition 2013/14:217 Regeringens proposition 2013/14:217 Enklare regler om uppehållstillstånd för vissa vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige Prop. 2013/14:217 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 795-12 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

DOM. -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka

DOM. -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm Sida l (9) Mål nr UM 1436-07 KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka Ombud och offentligt biträde: Advokaten Christina Sebelius-Frost

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110. Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias Myrgren Box 6 296 21 Åhus

KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110. Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias Myrgren Box 6 296 21 Åhus Sida l (9) KAMMARRÄTTEN T^r^A /T JJvJlVl Mål m UM 7533-12 2013-03-22 Meddelad i Stockholm KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110 Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias

Läs mer

Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet

Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet Ds 2009:39 Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Lisa Olsson Advokatbolaget Molander Björkdal HB Klostergatan 10 222 22 Lund

Läs mer

DOM 2015-02-23 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-02-23 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-02-23 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 9254-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER 1. Mikjerem Aliji, 680513 2. Muedin Aliji, 680720 3. Semine Aliji, 020419 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-03-26, se bilaga 1 Dm 9-892546. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-03-26, se bilaga 1 Dm 9-892546. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål m I STOCKHOLM 2010-06-18 UM 11212-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 26 Stockholm Sida 1 (4) KLAGANDE Rahil Darwish, 800331-1811 Hanna Ryds Gata 38, l tr 12950 Hägersten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

EXAMENSARBETE. Utvisning av barn. Utlänningslagen i förhållande till socialtjänstlagarna och barnkonventionen. Jessica Fredriksson 2014

EXAMENSARBETE. Utvisning av barn. Utlänningslagen i förhållande till socialtjänstlagarna och barnkonventionen. Jessica Fredriksson 2014 EXAMENSARBETE Utvisning av barn Utlänningslagen i förhållande till socialtjänstlagarna och barnkonventionen Jessica Fredriksson 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Advokat Lars Häggström Advokat Lars Häggström AB Kyrkogatan 24 B 803 11 Gävle

Ombud och offentligt biträde: Advokat Lars Häggström Advokat Lars Häggström AB Kyrkogatan 24 B 803 11 Gävle FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM 2010-07-21 UM18813-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 20 Stockholm Sida l (5) KLAGANDE Ahmed Selimovic, 820112-0691 Ombud och offentligt biträde: Advokat

Läs mer

10.2 Anknytning till make/maka, sambo eller registrerad partner vid familjeåterförening och nyetablerade förhållanden

10.2 Anknytning till make/maka, sambo eller registrerad partner vid familjeåterförening och nyetablerade förhållanden Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.2 Anhöriginv. gift, sambo och partner Uppdaterat 2006-11-29 10.2 Anknytning till make/maka, sambo eller registrerad partner vid familjeåterförening och nyetablerade

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (9) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE Sekretess Sekretess Ombud: Jur. kand. Ignacio Vita Sju Advokater Box 22016 104 22 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Föredragande Karl Jonsson DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 1573-09 Avdelning 4 1 KLAGANDE Haider Kadem Sharif, 19751001 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

KLAGANDE Raneen Esttaifan Banyameen Al-Zeebaree, 19930424. ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-05-06, se bilaga l Dnr 11-210399

KLAGANDE Raneen Esttaifan Banyameen Al-Zeebaree, 19930424. ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-05-06, se bilaga l Dnr 11-210399 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr ISTOCKHOLM 2010-05-10 UM11731-10 Migrationsdomstolen Meddelad! Enhet 21 Stockholm Sida l (5) KLAGANDE Raneen Esttaifan Banyameen Al-Zeebaree, 19930424 Ombud: Fareeda Banyameen

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Fråga om överflyttning av ärende till annan kommun enligt 2 a kap. 10 socialtjänstlagen

Fråga om överflyttning av ärende till annan kommun enligt 2 a kap. 10 socialtjänstlagen HFD 2013 ref 46 Fråga om överflyttning av ärende till annan kommun enligt 2 a kap. 10 socialtjänstlagen Lagrum: 2 a kap. 4 4 och 10 socialtjänstlagen (2001:453) Socialstyrelsen, Region Syd, biföll i beslut

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

6.1 Ansökan om uppehållstillstånd

6.1 Ansökan om uppehållstillstånd Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 6.1 Ansökan om uppehållstillstånd Uppdaterat 2006-03-31 6.1 Ansökan om uppehållstillstånd Innehållsförteckning Allmänt Ansökningsförfarandet Migrationsverkets utrednings-

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 1 juli 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 14 december 2011

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2000-09-29 Dnr 1144-1999 Sid 1 (6) En pojke hade beretts vård enligt 2 LVU. Fråga bl.a. om det fanns förutsättningar för fortsatt vård enligt LVU i samband

Läs mer

KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222. Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Janne Krekola Krekola Juristbyrå Nyforsgatan 4 632 25 Eskilstuna

KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222. Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Janne Krekola Krekola Juristbyrå Nyforsgatan 4 632 25 Eskilstuna Sida l (6) KAMMARRÄTTEN "D 17 C T T TT^ J3 E O JL U l Mål nr UM 82 *' 11 Migrationsöverdomstolen 2011-03-14 Avdelning 04 Meddelat i Stockholm l KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222 Ombud och offentligt

Läs mer

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-12-14, se bilaga 1 Dnr 11-397998

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-12-14, se bilaga 1 Dnr 11-397998 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM 2010-07-21 UM 15972-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 29 Stockholm Sida 1 (7) KLAGANDE Sara Zewdie Haile, 19820126 Ombud: Advokat Lars Gagner Advokatfirman

Läs mer

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN (Only available in Swedish, 2006-11-15) Rubrik: Utlänningslag (2005:716) Utfärdad: 2005-09-29 Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:946 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner

Läs mer

Skolskjuts. En rättighet som kan överklagas

Skolskjuts. En rättighet som kan överklagas Juridisk vägledning Granskad maj 2015 Mer om Skolskjuts Kommunen är i vissa fall skyldig att erbjuda eleverna kostnadsfri skolskjuts Kommunens beslut om skolskjuts kan överklagas genom förvaltningsbesvär

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 april 2014 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Leif Gustafsson Kiruna Advokatbyrå Box 22 981 21 Kiruna MOTPARTER 1. Socialnämnden

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 26 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionen, Juridiska och försäkringssektionen 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Utlänningslag (2005:716)

Utlänningslag (2005:716) SFS 2005:716 Källa: Rixlex Utfärdad: 2005-09-29 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:322 Utlänningslag (2005:716) [Fakta & Historik] 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser Lagens innehåll

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 18 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Bo Ström Repslagaregatan 12 602 32 Norrköping MOTPARTER 1. Socialnämnden

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 Målnummer: UM3524-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: Lagrum: En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 13 december 2012 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Värnamo kommun 331 83 Värnamo MOTPART AA Ombud: Advokat Adam Grabavac C J Advokatbyrå AB Cardellgatan

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Enhet 21 DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6892-13 1 KLAGANDE 1. Muedin Aliji, 680720-2673 2. Mikjerem Aliji, 680513-6121 3. Semine Aliji, 020419-6869 Reginavägen 44 213 63 Malmö Ombud och

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2009-05-18 Dnr 4500-2007 Sid 1 (6) Handläggningen av ett ärende enligt LVU; fråga bl.a. om det förelegat förutsättningar för nämndens ordförande att fatta

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Datum. Inspektion den 16 17 oktober 2013 av Socialnämnden i Vadstena kommun. Under eftermiddagen granskades akter i ärenden beträffande personer

Datum. Inspektion den 16 17 oktober 2013 av Socialnämnden i Vadstena kommun. Under eftermiddagen granskades akter i ärenden beträffande personer PROTOKOLL Datum 2013-12-18 Dnr 5602-2013 Aktbil Sid 1 (6) Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Inspektion den 16 17 oktober 2013 av Socialnämnden i Vadstena kommun Närvarande från Riksdagens ombudsmannaexpedition:

Läs mer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer BFD12 080926 1 (5) Rättsavdelningen 2015-05-12 SR 19/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadskonstnärer 1. Bakgrund Med fristadskonstnärer avses här konstnärliga utövare

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 september 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms kommun Ombud: Stadsadvokat

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Bodens kommun 961 86 Boden MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 15

Läs mer