Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2014 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Individ Samverkan, Inkluderande Arbetsmarknad Integration Kartläggning och utbildnings insatser Under 2014 kommer förbundet ha ett ökat fokus på långsiktighet och på att utveckla en mer strategisk samverkan. Förslaget till budget för år 2014 omfattar (6955) 7092*tkr. Av dessa medel är 4948 tkr 2014 års bidrag till förbundet från medlemmarna. Samordningsförbundet förslås besluta Att anta föreliggande verksamhetsplan och budget för år (13)

2 Verksamhetsplan och budget år 2014 Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Antagen av Samordningsförbundet Datum: Korrigering (13)

3 INLEDNING Samordningsförbundet bildades den 1 april 2005 i enlighet med lagen 2003:1210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Samverkande parter var Bengtsfors, Åmål, Dals-Eds kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Västra Götalands Regionen. Från 1 januari 2012 har förbundet bytt namn till Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng och utökas med Säffle och Årjängs kommuner samt Landstinget i Värmland. SYFTET Syftet med insatserna är att uppnå en effektivare resursanvändning och att utveckla en myndighetsgemensam organisering kring behov som saknar en tydlig huvudman. I samordningsförbundet kan formella förutsättningar skapas för prioritering av samordnade insatser över sektorsgränserna. Målgrupper är personer som är i behov av samordnad rehabilitering, dessa personer återfinns idag hos de olika aktörerna inom finansiell samordning. Ett omfattande samarbete pågår sedan tidigare kring grupper som behöver samlat stöd. Finansiell samordning ersätter inte detta arbete utan skall istället stödja, fördjupa och utveckla befintligt samarbete. VISION Samordningsförbundet vill att individens behov av rehabiliterings ska styra det myndighetsgemensamma arbetet. Det betyder att rehabiliteringsinsatser för individen ska upplevas som en sammanhållen helhet där gränser mellan verksamheter suddas ut. Stöd och insatser hänger ihop i en helhet oavsett vem som är ansvarig eller utförare av insatsen. En väl utvecklad kompetens ska finnas både inom rehabilitering och kring förmågan att samverka. Under 2009 har en gemensam värderingsgrund för samverkan processats fram. Den gemensamma värderingen är att insatser i samverkan ska ha individens behov, förmåga och egna delaktighet som utgångspunkt och att man från myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för att individen och samhället ska dra nytta av arbetet. Under utvecklingsdagar 2013 pratade vi om värdighet, trygghet, tillit och respekt till de människor som offentliga verksamheter har att möta men också värdighet i mötet mellan alla de som arbetar i samhällets olika trygghetssystem. Värdighet i mötet. 3 (13)

4 MÅLGRUPP Samordningsförbundets målgrupp är: Personer i yrkesverksam ålder som har möjlighet att nå ett yrkesliv och som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från två eller flera myndigheter för att uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Prioriterade inom gruppen är yngre personer, över 18 år, med psykisk ohälsa och/eller svårbedömd värkproblematik. som behöver utökat stöd för att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja utbildning än vad en myndighet själv kan åstadkomma. Samordningsförbundet har medvetet valt en bred målgrupp. INRIKTNING 2014 Samordningsförbundets uppdrag är att finansiera insatser som kompletterar ordinarie verksamheters insatser för personer i behov av insatser från flera myndigheter. Verksamhetsåret 2014 kommer präglas av ett ökat fokus på långsiktighet och strategier för att utveckla lokala samverkansplattformar. Under några år har stora förändringar skett i våra välfärdssystem. Flera av dem berör personer som har behov av två myndigheter. En mängd nya insatser och möjligheter att stödja människor som står långt ifrån en arbetsmarknad har tillförs arbetsförmedlingen och kommer framgent tillföras. Den del av de som är arbetslösa som har behov av samordnade insatser ser ut att öka. Försäkringskassan och arbetsförmedlingen har inlett ett mycket närmare samarbete med en gemensam kartläggning kring behov som människor med en längre tid sjukdom kan ha för att kunna återinträda på en arbetsmarknad. Flera stora projekt med stöd av Europeiska socialfonden har funnits under flera år och nu när en ny programperiod är i antågande startar flera kommuner upp nya kartläggnings och utvecklingsprojekt. Organisering för samverkan Förbundet ser det som angeläget att utveckla den struktur för samverkan som finns. Det är viktigt att dialogen mellan myndigheterna utvecklas och att onödiga parallella organiseringar undviks. Chefer i linjen finns med i en beredningsgrupp till samordningsförbundet. Deras uppgift är att ta vara på medarbetarnas kunskap och med hjälp av gemensamma kunskaper hitta nya strategier och aktiviteter till välgrundade och välförankrade långsiktiga insatser där Samordningsförbundet kan vara en medfinansiär. Chefernas engagemang och intresse av samverkan är direkt avgörande för hur väl Samordningsförbundet kommer lyckas med sin uppgift att finansiera bra insatser för medborgaren. 4 (13)

5 Förslag och idéer till samverkan måste utgå från individens behov och fångas bäst upp av dem som möter våra medborgare i sitt dagliga arbete. Handläggare och vårdgivare möts kring individer på olika sätt. Dessa möten måste ständigt utvecklas så att de är respektfulla och tillitsskapande till både medborgaren och till varandras kompetens. Det är viktigt att utveckla samverkanskompetens och hitta myndighetsgemensamma metoder. Insatser De förändrade möjligheter som arbetsförmedlingen fått att ge stöd och insatser även för personer som står långt ifrån ett inträde på arbetsmarknaden förutsätter att de som insatserna riktas till har förmåga och motivation att ta emot de möjligheter som finns. Lång tid utanför ett förvärvsarbete kan ha lett till att många tappat hoppet. För andra är sjukdom och psykisk ohälsa skäl till att man inte har motivation att tänka arbete. Samverkan mellan alla inblandade myndigheter känns särskilt angeläget. Att bygga på och stötta det fördjupade och förstärkta arbetssätt som arbetsförmedlingen och försäkringskassan bygger upp är angeläget. Insatser som kan förstärka samverkan och som kan öka individens motivations och självförtroende är viktiga byggstenar. Under 2013 har en diskussion kring unga med olika funktionshinder pågått och vad förbundet kan bidra med mer kring den målgruppen. Försäkringskassan i Trollhättans LFC har omorganiserat sig så att särskilda handläggare har hand om gruppen med aktivitetsersättning. I Arvika LFC har man redan sedan tidigare den inriktningen. Gemensam kartläggning med arbetsförmedlingen och ett tydligare fokus på en aktivitetsplan är viktiga inslag för att se möjligheter för individerna att komma närmare en möjlig arbetsmarknad. Gruppen unga med funktionsnedsättning finns också med aktivitetsstöd hos arbetsförmedlingen eller med försörjningsstöd hos kommunen eller helt utan bidrag från någon av samhällsaktörerna. Unga med psykisk ohälsa ökar också inom primärvård och psykiatri. Fler unga med utmattningsdepression, social fobi, mm finns inom både öppenpsykiatrin och primärvården. Nya arbetssätt och ökad samverkan kan förändra deras möjligheter att komma vidare. Det är viktigt att unga människor i behov av samordnade insatser får det utan att följa en särskild bidragsform. Under 2013 har arbetslösheten för ungdomar ökat speciellt i Åmål och Säffle. Då får utsatta grupper det extra svårt att hitta vägar in. Arbetsförmedlingen har ett relativt nytt uppdrag för nyanlända flyktingar. Gruppen som finns i arbetsmarknadsområdet består bl.a. av personer med liten eller ingen skolgång. Nu börjar de första som fick del av arbetsförmedlingens introduktionsprogram på 2 år gå in i arbetsförmedlingens ordinarie program och då får också kommunen ett större ansvar. Utöver denna grupp finns också personer som kommit till vårt land tidigare som flyktingar eller invandrat på andra sätt tex som anhöriga. I uppdraget för nyanlända ingår bl.a. samhällsorientering på det egna modersmålet. Det sätt vi organiserar vårt samhälle på är svårt att överblicka även för de av oss som är födda och 5 (13)

6 uppvuxna här. Det flera handläggare märker i kontakten med många personer både med en icke svensk och en svensk bakgrund är att kunskaper om hur samhället är organiserat och hur man kan orientera sig i den är bristfällig. Det får som konsekvens att man har svårigheter att förstå både vilka möjligheter men också vilka skyldigheter som finns i att vara medborgare i landet Sverige. För många flyktingar försvåras också möjligheten av att förstå omvärlden både av analfabetism men också av traumatiserade upplevelser. Det betyder dock inte att man saknar förmåga att förstå om rätt förutsättningar ges. Arbetsmarknaden har varit orolig med många varsel. Trots det, eller kanske just därför, kan det behövas ett bättre stöd för arbetsprövning, språkträning och praktik för individer som har större svårigheter. Flera företag har under årens lopp profilerat sig som viktiga i ett arbete för en hållbar utveckling även vad gäller ett gott samhälle och ett välkomnande tillgängligt arbetsliv. Många företag beskriver också allt positivt man får tillbaka av att öppna upp arbetsplatsen för olikheter och mångfald och den goodwill som det ger. Det projekt med stöd av Europeiska socialfonden som syftar till att utveckla socialt företagande kan också vara del i att utveckla arbetsmarknaden som gynnar utsatta grupper. Att stödja framväxten av sociala kooperativ kan vara ett sätt för förbundet att bidra till en arbetsmarknad med mer mångfald. Syftet med insatserna i finansiell samordning är att uppnå en effektivare resursanvändning och att utveckla en myndighetsgemensam organisering kring behov som saknar en tydlig huvudman. I många av förbundets medlemskommuner så finns i dag en samlokalisering av statliga och ibland kommunala myndigheter som skulle kunna utgöra grunden för att öka en myndighetsgemensam organisering. En intressant utveckling är att på sikt skapa ett pilotprojekt där inslaget myndighetsgemensam organisering väsentligen utökas och blir mer strukturerat. I kommuner med en liten befolkning är det viktigt att hitta insatser som kan anpassas efter individen. När resurserna förändras i ordinarie system behövs också en flexibilitet för att identifiera hur man mest effektivt använder sig av de förändrade resurserna. Samordningsförbundet kommer, i de sammanhang där det gagnar förbundet, samverka med andra samordningsförbund eller verksamheter utanför förbundets geografiska område. Det kan t.ex. handla om gemensamma utvärderingar av liknade verksamhet, gemensamma utbildningar m.m. Förbundet kommer också i sitt arbete kring nya utvecklings- och insatsområden kunna vara en av flera medfinansiärer. Ett sådant exempel är den Europeiska socialfonden som har målgrupper som sammanfaller med förbundets. Förbundet ska aktivt medverka i diskussionen om utveckling av olika insatser i samverkan och ansvarig tjänsteman ska genom sitt arbete bidra i utveckling av projektidéer och ansökningsarbete. 6 (13)

7 FINANSIELLA MÅL För att säkerställa att förbundet har en likviditet bör eget kapital omfatta minst 10 % av budgeterade medel. God ekonomisk hushållning återfinns i att Samordningsförbundet inte får sätta sig i skuld och att den finansiella insatsen bör motsvara det som förbundet i samråd med medlemmarna kommit överens om. Risk och säkerhets analys Verksamhetschefernas intresse och engagemang för samverkan är direkt avgörande för hur väl samordningsförbundet kommer lyckas med att finansiera insatser för medborgare som faller mellan stolarna. Det kan handla om det personliga engagemanget och den tillit som kan byggas upp mellan företrädare för olika organisationer. Samverkan kräver närvaro. Det kan handla om hur organisationen ger legitimitet och belönar samverkansaktiviteter. En risk i de stora organisationsförändringar som pågår är att samverkansuppdraget får mindre utrymme. En risk är att revirgränser och snävare uppdrag minskar utrymmet att ge och ta i samverkan. En risk är att tvåparts samverkan byggs upp som tar över fyrparts samverkan. Om alla fyra parter medverkar ökar möjligheten att möta individens behov. Den säkerhet som finns är att samordningsförbundet erbjuder en legitimitet och en struktur för samverkan. Legitimiteten uppnås i att parterna finns i en gemensam styrelse på ett lokalt plan, att det skapas gemensamma mål och att man finansierar samverkansaktiviteter. Strukturen skapas av styrelsen, beredningsgrupp och handläggare där de olika verksamheterna möts för att skapa samordning, samverkan och samarbete. FÖRBUNDETS MÅL Förbundet har som mål att ha dialog kring värderingsgrunden för samverkan och att bidra till att samverkanskunskap sprids att genom förbundet ge samverkan en struktur och legitimitet att eftersträva ett 100% deltagande i alla samverkansnivåer då ett aktivt deltagande och närvaro är förutsättningen för samverkan. att starta upp utvecklingsinsatser i alla kommunerna och där så är lämpligt, bryta upp gränserna mellan kommuner och myndigheter så att kompetens kan delas inom ramen för den finansiella samordningen. Verksamhetsuppdrag Samordningsförbundet styr sina insatser genom uppdrag till verksamheterna Samordningsförbundets övergripande uppdrag är att finansiera insatser så att resurserna inom rehabilitering används effektivare och så att enskilda personer förbättrar sin funktions och arbetsförmåga för att helt eller delvis kunna uppnå egen försörjning. 7 (13)

8 De insatser som förbundet finansierar ska leda till att Verksamheterna utvecklar sin samverkan och därmed blir effektivare. Verksamheterna samordnar sina insatser så att deltagaren får stöd utifrån sina behov och sin förmåga för att förbättra sin funktions och arbetsförmåga. Förmågan till egen försörjning ökar Deltagarens egen medverkan är en viktig utgångspunkt Målet för individer som deltar i verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet är att de stegförflyttar sig mot en ökad arbetsförmåga eller når egen försörjning helt eller delvis efter avslutad insats INSATSER Individ Samverkan i Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle och Årjäng I varje medlemskommun finns handläggare som samverkar kring individer. Deras uppgift är att aktivt erbjuda deltagare insatser i samverkan och att aktivt använda sina verktyg för att bistå deltagaren med det som finns inom respektive organisations verksamhetsfält. Genom ett samtycke som medger sekretesslättnad kan man se vilka myndigheter som är delaktiga och skapa möjligheter att tillsammans möta personen och göra gemensamma bedömningar av vilka insatser som kan behövas från ordinarie system. Till de deltagare som behöver det ska en koordinator/coach med uppgift att jobba både individuellt men också med grupp kopplas. Aktiviteterna ska i första hand leda till att deltagaren klarar av att medverka i arbetsförmedlingens programutbud och särskilda insatser. Inom ramen för individsamverkan ska också gruppen unga vuxna som behöver ett extra stöd att ta sig in på arbetsmarknaden kunna prioriteras. En förstärkning som kan kopplas till arbetet med ett inkluderande arbetsliv eller där förbundet bidrar som en av flera medfinansiärer. Ett förslag finns där Åmål och Säffle förstärks med 50% tjänst och Bengtsfors och Dals-Ed med 25% tjänst och där insatsen riktas till unga vuxna med extra behov av stöd. I Årjäng kommer en satsning ske från öppenpsykiatrin. Genom sitt Unga Vuxna projekt ska de öka tillgänglighet för unga med psykisk ohälsa och öka samverkan så att även andra stödjande insatser kan utvecklas. Samordningsförbundet förslås anslå - Individ Samverkan kr - Team Muraren Unga vuxna i Årjäng, kr - Unga i Åmål, Säffle, Dals-Ed, Bengtsfors kr korr 907 tkr 2. Inkluderande arbetsliv Ett inkluderande arbetsliv ska handla om att stödjande utvecklingen av sociala arbetsintegrerade företag och att hitta nätverk av företag/arbetsplatser som kan bidra med fasta eller fler arbetsprövningsplatser för både personer med funktionshinder och för nysvenskar som tex språkträningsplatser. Ett sätt att göra detta på är att starta små 8 (13)

9 studieverkstäder där unga med funktionshinder kan utforska möjligheten med socialt företagande. Behovet av prövningsplatser och praktik är stort. Många olika aktörer letar praktikplatser, lärlingsplatser, studiepraktik. Att ta emot praktikanter med funktionshinder eller andra svårigheter kan vara särskilt utmanande. Att hitta de företag och arbetsplatser som mer långsiktigt kan tänka sig att bidra till ett inkluderande arbetsliv med möjligheter för unga människor att under en tid få inblick och kunskap om vad som krävs för en viss bransch eller verksamhet skulle ge gruppen ökade möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Målet är att i ingående kommuner hitta minst ett nätverk av företag/arbetsplatser som kan bidra med en fast praktikplats under året. Samordningsförbundet föreslås anslå - Till studieverkstad sociala företag kr - till inkluderande arbetsmarknad och praktik kr 3. Integration I Dals-Ed finns en insats kring integration Den handlar om omvärldskunskap när språkfärdigheterna är bättre utvecklade i målgruppen. Insatsen erbjuds alla som får del av SFI och består av tre halvdagar med ytterligare omvärldskunskap, studiebesök, arbetsmarknadskunskap och matematik. Målet är att insatsen ska öka andelen som når egen försörjning inom 2 år efter kommunplacering till 20% och till studier med 30%. Avsikten är att insatsen ska pågå i under två år och där 2014 är det andra året Samordningsförbundet föreslås anslå - till insatsområde integration kr 4. Kunskap genom kartläggning, utvärdering och uppföljning. Under 2014 kan förbundet stödja behov av kartläggningar. Ett exempel kan vara tex vara sjukskrivna utan sjukpenninggrundande inkomst. För övrigt kommer det riksgemensamma uppföljningsinstrument, SUS, användas. Samordningsförbundet föreslås - anslå 250 tkr till kartläggning för Utbildning/handledning Gemensamma metoder och gemensam värdegrund förenklar samarbetet mellan myndigheter. Under 2014 behövs fortsatta satsningar för att utveckla myndighetsgemensamma förhållningssätt. Vidare kommer en uppföljning ske av försäkringskassans stora satsning på kunskapsutveckling kring psykisk ohälsa 2012 s.k. KUR. Gemensamma utvecklingsdagar kommer behövas för att utveckla och befästa samverkanskunskapen. Tillsammans i Västra Götaland planeras dagar våld i nära relationer och Samordningsförbundens dag. 9 (13)

10 Samordningsförbundet föreslås - Anslå 250 tkr till utbildning/handledning för Samordningsförbundets styrelse, utveckling och administration I detta anslag ingår kostnader för löner, arvoden, revision, lokaler, resor, kurser, för samordningsförbundets ledamöter och ansvarig tjänsteman. Här finns också kostnader för kontorsmateriel, telefon, it-support, m.m. Förbundet köper ekonomi och arvodeshantering av Västra Götalandsregionen 10 timmar i månaden. Gemensamt med öviga förbund i Västra Götalandsregionen finansierar man en gemensam informatör 20% som hanterar en gemensam hemsida och en stödperson 50% som stöder förbunden i att få en fungerande uppföljning via SUS. ansvarar för förbundet administration ca 50 % av sin arbetstid. I uppgiften ingår att ansvara för att förbundets system för intern styrning och kontroll upprätthålls, diariet, protokoll m.m. Övriga arbetsuppgifter för ansvarig tjm ingår att vara processtödjare och ska ses som en del av de insatser som förbundet finansierar. Arbetet handlar om att utveckla samverkanskompetens och hitta myndighetsgemensamma metoder. Under 2014 kommer detta arbete fokuseras på att ytterligare utveckla de lokala plattformar för samverkan som behöver byggas upp, det kan handla om möten mellan handläggare kring case för sprida generell kunskap mellan organisationerna om var och ens specifika uppdrag eller för att inspirera till samverkan. Samordningsförbundet föreslås - anslå 860 tkr till samordningsförbundets kostnader för styrelse, revision och administration - anslå 340 tkr för processledning och utveckling av samverkansinsatser. BUDGET Förutsättningar Treårsbudgeten utgår från det beslut om medelstilldelning som försäkringskassan beslutade om för 2014 och att huvudmännen gemensamt bidrar i samma omfattning för Bidrag i tkr År 2014 Staten 2474 Bengtsfors korr 222* Dals-Ed korr Åmål korr 297 Säffle korr 371 Årjäng korr 235 Västra Götalands Regionen Landstinget i Värmland 600 Totalt 4948 * korr felräknat/us (13)

11 Förslag till budget för 2014 samt preliminär budget för FÖRSLAG Budget Bidrag från ägarna bidrag från ägarna Ingående balans från föregående år EGET KAPITAL enligt prognos * 3543** ** ** ** 5248 Administration Utvecklingsarbete adm 50% + sociala avgifter* Resor/telefon/övrigt hyra Köp av ekonomi adm samt SUS stöd och hemsida Styrelsen Arvoden förlorad arbetsförtjänst mm resor utbildning Revision summa Insatser 2014 Utveckling samverkan Kartläggning/utvärdering Tillbaka till arbete Utbildning/Handledning Individ Samverkan Unga vuxna Team Muraren Årjäng Unga vuxna Åmål, Säffle, Bengtsfors, Dals-Ed 907*** Integration Inkluderande arbetsmarknad och praktikstöd Sociala företag Möjliga Nya insatser Summa Totalt 6355 *beräknad augusti 2013 ** korrigering faktiskt bokslut 2013 *** korrigering beslut styrelsen ** ** ** (13)

12 ORGANISATION - SAMARBETSPARTER Samordningsförbundets styrelse Ledamöterna har utsetts av kommun- och regionfullmäktige, av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Den ska - besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen - stödja samverkan mellan parterna - ansvara för att sprida kunskap om samordningsförbundet i medlemsorganisationerna - besluta om på vilket sätt de medel som står till förfogande ska användas - finansiera insatser som stödjer samverkan och som ligger inom parternas samlade ansvarsområden - ansvara för att rehabiliteringsinsatserna följs upp och utvärderas - upprätta budget och årsredovisning Ansvarar för att - leda och driva utvecklingsarbetet utifrån fastställda mål, riktlinjer och organisation - är länken mellan samordningsförbundet, beredningsgrupp, handläggargrupperna och andra beslutade insatser. - ta fram underlag till styrelsen inför beslut - vara processledare i de insatser som startas Beredningsgrupp Beredningsgruppen ansvarar för att - bereda strategier, utveckling av aktiviteter och framtagande av nya aktiviteter till samordningsförbundet. - Tillse att förankring och implementering av nya metoder och eller aktiviteter utförs i den egna myndigheten. - Uppdra åt medarbetare att delta i utredningar, kartläggningar kring nya eller pågående samverkansaktiviteter. - Vara styrgrupp alt utse styrgrupp för de samverkansaktiviteter som startar och därigenom ansvara tillsammans med ansvarig tjänsteman för att aktiviteten är överensstämmande med fattade beslut. Beredningsgruppen tar ansvar för beredning till Samordningsförbundet och utser styrgrupp till projekt, arbetsgrupper, tillfälliga för särskilda uppdrag eller permanenta med ett stående uppdrag. Uppdrag återrapporteras till beredningsgruppen och kan utgöra underlag till beslut i samordningsförbundet. Samordningsförbundet kan be beredningsgruppen ta fram idéer till samverkans insatser inom angelägna områden. 12 (13)

13 BESLUTSNIVÅ Styrelse - Presidiet Ansvarig tjm BEREDNINGSNIVÅ Tillfällig Styrgrupp projekt Tillfällig arbetsgrupp UTFÖRARNIVÅ/Verksamhet Nya projekt mm 13 (13)