PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Älvsbyn 25:102, 25:103 m fl. Resecentrum. Älvsbyns kommun Norrbottens län SAMRÅDSHANDLING (17)

Transkript

1 Detaljplan för fastigheten Älvsbyn 25:102, 25:103 m fl. Resecentrum Älvsbyns kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Vattentornet vid järnvägsstationen. Foto: MAF Arkitektkontor AB, (17)

2 HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser. Plankartan blir juridiskt bindande när detaljplanen vinner laga kraft. Planbeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning Följande handlingar antas: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Granskningsutlåtande PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförande av nytt resecentrum för samordning av transportslag, järnvägstrafik, bussar och godstransporter, samt eventuellt taxi. Planområdet omfattar nuvarande järnvägsstation och närliggande markområden mellan järnvägen och Stationsgatan (se figur 1). Det aktuella planområdet är utpekat som område för nytt resecentrum i Älvsbyns kommuns översiktsplan från I den gällande stadsplanen från 1956 betecknas området som Tj, område för järnvägsändamål. En viktig utgångspunkt för planeringen av resecentrum är att det ska vara en attraktiv plats där besökaren känner sig välkommen, trygg och säker. Det ska finnas möjlighet att tillgodose efterfrågan på varor och service av enklare slag. Att skapa ett funktionellt resecentrum som ger möjlighet till effektiva byten mellan olika trafikslag är ett steg i att förstärka och förbättra möjligheterna för resande både på lokal och regional nivå. Detta är en viktig satsning för att bidra till att uppnå kommunens vision om invånare till år Planen upprättas med normalt planförfarande, enligt Plan- och bygglagen (2010:900). FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN Planområdet berörs inte av några riksintressen enligt miljöbalken. Enligt kommunens bedömning kommer detaljplanens genomförande inte att leda till betydande miljöpåverkan. Inget överskridande av miljökvalitetsnormer för vatten eller luft (5 kap. MB) kan befaras. Detaljplanens genomförande motverkar inte kommunens miljökvalitetsmål. En positiv påverkan kan förväntas på de nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö, till följd av en utbyggd kollektivtrafik. Detaljplanen bedöms därför vara förenlig med Miljöbalkens 3, 4 och 5 kap (17)

3 PLANDATA Lägesbeskrivning Planområdet gränsar mot järnvägen i norr och mot Stationsgatan i söder. Planområdet ligger i Älvsbyns centralort. Avståndet till nuvarande busstation i centrum är ca 800 meter. Planområdets avgränsning har gjorts med tanke på vilka markområden som kan komma ifråga för utbyggnad av resecentrum och tillhörande trafikytor. Figur 1. Översiktskarta över planområdet. ( Areal Planområdet omfattar ca 1,7 hektar tidigare planlagd mark. Markägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheterna Älvsbyn 25:102, 25:103, en del av fastigheten Järnvägen 100:1 samt del av Älvsbyn 22:1 (Stationsgatan). Fastigheterna Älvsbyn 25:102 och 25:103 är i privat ägo. Fastigheten Järnvägen 100:1 ägs av staten/trafikverket. Stationsgatan hör till fastigheten Älvsbyn 22:1 som ägs av kommunen (17)

4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan För Älvsbyns kommun gäller en kommuntäckande översiktsplan antagen Tillsammans med grönområdet på andra sidan Stationsgatan är planområdet där utpekat som område för nytt resecentrum. I dagsläget ligger järnvägsstationen, busstationen och taxistationen långt ifrån varandra. Genom att samla dessa funktioner till ett resecentrum med anslutande parkeringsmöjligheter kan användningen av kollektivtrafiken underlättas, vilket kan skapa bättre kommunikationslösningar och ett hållbart samhälle. En samordning av trafikslagen kan bidra till att miljöbelastningen från fordon minskar i centrala Älvsbyn. I miljökonsekvensbeskrivningen till översiktsplanen konstateras att ett resecentrum bidrar till uppfyllandet av miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö. Detaljplaner Området berörs delvis av gällande stadsplan för Älvsbyns Köping, laga kraft (se figur 2). Marken betecknas där som område för järnvägsändamål (Tj). Övriga delar är inte detaljplanelagda. Figur 2. Detalj ur stadsplanen från Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen beslutade KS 171 att en ny detaljplan för fastigheten Älvsbyn 25:102 ska upprättas. I planen ska även en trafikplan i anslutning till området ingå. Mellankommunala intressen Regional utveckling inom infrastruktur är av mellankommunalt intresse. Genom att samla tåg- och busstrafik vid ett nytt resecentrum kan samverkan och samspel mellan olika transportslag förbättras. Bättre kommunikationslösningar leder till ett ökat resande med kollektivtrafik och därmed till ett hållbart samhälle. Det kan även bidra till regionförstoring i enlighet med den regionala utvecklingsplanen (17)

5 BEHOVSBEDÖMNING Enligt den så kallade MKB-förordningen ska kommunen alltid göra en bedömning av huruvida genomförandet av en plan kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Med miljöpåverkan avses bl a risker för människors hälsa eller för miljön, överskridna miljökvalitetsnormer, påverkan på kulturarvet eller på skyddad natur. Denna bedömning kallas behovsbedömning. En behovsbedömning har genomförts av Älvsbyns kommun. Kommunen bedömer att detaljplanens genomförande inte leder till betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken 6 kap. 11. Någon miljöbedömning enligt MB 6 kap behöver därför inte göras. Länsstyrelsen i Norrbottens län har yttrat sig angående beslutet. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att genomförandet av detaljplanen ej kan anses ha en betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning är därför inte nödvändig. Följande frågor ska enligt behovsbedömningen behandlas i planbeskrivningen: Stadsbild Översvämningsrisk Ljud/trafikbuller Hälsoaspekter Effekter av ökad trafik vid resecentrumet Dessa frågor samt eventuella konsekvenser av detaljplanens genomförande redovisas under rubriken Förutsättningar, förändringar och konsekvenser. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Historia Stambanan genom övre Norrland byggdes under perioden Sträckan genom Älvsbyn invigdes i augusti Stationshuset uppfördes på 1890-talet inför stambanans öppnande. Byggnadens exteriör ändrades i början av 1900-talet då det byggdes ut på den sydvästra gaveln, en byggnadsdel som har taket orienterat vinkelrätt mot spåren och den övriga byggnaden. Från det att järnvägen byggdes och lång tid framöver var Älvsbyn fortfarande en liten jordbruksby och järnvägen förlades i byns utkant. Så var förhållandet ända fram till mitten av 1900-talet då olika industrier med Älvsbyhus i täten etablerade sig på järnvägens nordvästra sida. Älvsbyns centrum ligger idag längs det stråk som går mellan kyrkan och järnvägsstationen. Tätorten har vuxit och villaområden har fyllt upp jordbruksmark söder och väster om kyrkan fram till stambanan och även på järnvägens nordvästra sida intill älven. Kulturmiljö Älvsbyns tätort inklusive Storgatan och järnvägsstationen ingår i Norrbottens kulturmiljöprogram Den gamla landsvägen Gammelvägen-Storgatan utgör dagens huvudgata. Efter järnvägens tillkomst 1894 blev landsvägsstråket från kyrkan mot järnvägsstationen, nuvarande Storgatan, handelscentrum. Stationsbyggnaden är uppförd i två våningar med inredd vind och sadeltak. Fasaden består av omväxlande liggande och stående träpanel. Byggnaden är målad i en varmgul/ockragul kulör med röda detaljer som fönsterfoder och knutar. Dörrarna är gröna. Fasaden kommer att förändras något vid ombyggnaden men de ursprungliga karaktärsdragen ska bevaras i största möjliga mån (17)

6 I närheten av stationsbyggnaden finns ett vattentorn, en åttakantig tegelbyggnad som förr användes som vattenreservoar för ångloken (se bild på första sidan). Denna byggnad ska bevaras och ges beteckningen q1, byggnaden får inte rivas. Fornlämningar Inga kända forn- eller kulturlämningar berörs av detaljplanen. Mark och vegetation Marken inom planområdet är relativt flack med en slänt mot järnvägen och består till största delen av hårdgjorda ytor eller grusytor. Några mindre, gräsbevuxna ytor förekommer också. I östra delen av fastigheten 25:102 finns en träddunge bestående av ett tiotal höga tallar, granar och björkar. Denna träddunge ligger precis där den nya infarten till resecentrum planeras och kommer förmodligen att behöva tas ned. I den mån det är möjligt ska befintliga träd bevaras. Genom återplantering av nya träd och buskar kan en ny grönstruktur skapas. Viktigt att tänka på är att den järnvägsnära vegetationen inte inkräktar på spårområdet utan hålls låg minst 10 meter från spåren (se figur 3). Figur 3. Principskiss på träd och buskar intill järnvägsspår (Järnvägen i samhällsplaneringen Underlag för tillämpning av miljöbalken och planoch bygglagen, Banverket 2009) Geotekniska förhållanden Enligt SGU:s översiktliga jordartskarta består marken i Älvsbyns centralort huvudsakligen av isälvssediment eller lera-finmo ( Mer detaljerade geotekniska undersökningar behöver utföras på de markområden som ska bebyggas. Markradon I Älvsbyn liksom på många andra ställen i vårt land förekommer på sina håll höga halter av radon i berggrunden. Förekomst av radon ska undersökas i samband med grundläggningen. Om höga nivåer uppmäts ska grundläggningen ske med radonsäkert utförande. Boverkets byggregler ska tillämpas. Risk för skred och höga vattenstånd Det bedöms inte finnas någon risk för ras eller skred inom eller i närheten av planområdet. En stor del av Älvsbyns centralort berörs av höga vattenflöden i Piteälven (100- och 1000-års flöden). Översiktliga översvämningskarteringar visar att planområdet med största sannolikhet inte berörs av ett 100-årsflöde. Däremot ligger området inom gränsen för det högsta beräknade flödet för Piteälven/Korsträskbäcken, liksom större delen av Älvsbyns tätort (se figur 3) (17)

7 Figur 4. Översvämningskartering. Bebyggelse Detaljplanen omfattar nuvarande järnvägsstation (se figur 5) och närliggande byggnader och parkeringsytor, samt angränsande fastighet i väster (se figur 6). Denna fastighet ska utgöra ett reservområde för att kunna utöka parkeringsytor och liknande samt för framtida kontorsverksamhet. Övriga befintliga byggnader utgörs bl. a. av en personalbyggnad, ett före detta godsmagasin och ett bostadshus som idag används som kontor. Planområdet ligger mellan järnvägen och Stationsgatan och är därför avskilt från närliggande småhusbebyggelse. I dagsläget ger området ett ganska skräpigt och ostrukturerat intryck. Figur 5. Järnvägsstationen. (Foto: MAF Arkitektkontor AB, 2012) (17)

8 Figur 6. Västra delen av planområdet där Vakt & Frakt idag bedriver verksamhet. (Vy från Google Earth) En idéskiss för resecentrum i Älvsbyn har tagits fram. Förslaget innebär att en helt ny byggnad uppförs intill nuvarande stationsbyggnad med en överbyggd genomgång mellan byggnaderna (se figur 7). Från den nya byggnaden kan av- och påstigning från bussar ske. Bussgods ska hanteras i den östra delen av den nya byggnaden (se figur 7 och 8). Figur 7. Illustration resecentrum, fasad mot Stationsgatan där nya huvudentrén och genomgången i glas syns i mitten. (MAF Arkitektkontor AB, 2012) Figur 8. Illustration, resecentrum. Till vänster syns befintlig bebyggelse. (MAF Arkitektkontor AB, 2012) (17)

9 Resecentrumbyggnaden ska inrymma en väntsal och ett café. Lokaler för godshantering, biljettförsäljning, kontorsutrymmen samt personalutrymmen planeras i den nya byggnadsdelen. Behovet av nybyggnad är ca 300 m². Totalt kommer hela resecentrumbyggnaden (stationshus och tillbyggnad) att täcka en yta av ca 740 m² (se figur 9). Figur 9. Situationsplan, resecentrum. (MAF Arkitektkontor AB, 2012) Östra delen av planområdet får användningen Trafik, resecentrum (T 1 ) på plankartan. Detaljplanen medger byggrätt för resecentrum i två våningar med träfasad och sadeltak. Byggrätten följer husliv men inkluderar även skärmtak. Den befintliga byggnaden precis väster om stationen utgör gränsen för nästa byggrätt som även den får vara högst två våningar. Området närmast resecentrumområdet får användningen Trafik (T) i detaljplanen, samt en byggrätt på ca 370 m 2 som följer nuvarande byggnad på platsen. Västra delen av planområdet får användningen Kontor (K) med en maximal byggrätt på ca 3200 m 2, för att möta framtida efterfrågan. Byggnadernas högsta tillåtna höjd fastslås till två våningar med träfasad och sadeltak, likt resecentrumbyggnaden. Offentlig och kommersiell service Kommunal service i form av skolor, vård och omsorg, handel, m.m. finns i Älvsbyns centrala delar. Busstationen i Älvsbyn ligger idag vid Nyvägen i centrala Älvsbyn, ca 1 km från järnvägsstationen. Stationen har öppet måndag-fredag I anslutning till busstationen finns en grillbar och en telefonautomat. Där ligger också några bensinmackar med ett visst serviceutbud. När busstrafiken flyttats till resecentrum kan den nuvarande busstationen användas till mer centrumrelaterade verksamheter. Resecentrum ska innehålla utrymmen för biljettförsäljning, trafikantinformation, väntsal och toaletter. Där ska också finnas någon form av kommersiell verksamhet, såsom café, restaurang, kiosk eller liknande (se figur 9). Tillgänglighet Nya byggnader och anläggningar ska utformas enligt gällande tillgänglighetskrav, så att dessa kan användas av personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Det finns idag en mötesplats för ledsagarservice utomhus vid 30 minuters-parkeringen närmast stationshusets högra gavelvägg sett från Stationsgatan (se figur 10). Denna plats ska återskapas på lämplig plats vid resecentrum (17)

10 Älvsbyns bangård är i dåligt skick och behöver åtgärdas bl. a. avseende tillgänglighet. Idag är mittplattformen för låg för att vara anpassad till de tillgängliga tågen som trafikerar järnvägen från och med hösten Därför behöver sidoplattformen rustas upp och förlängas. Även mittplattformen behöver anpassas för korta tåg, dvs. ca 100 meter. Inom Trafikverkets projekt Stationer för alla (gäller perioden ) finns pengar avsatta för tillgänglighetsanpassning av stationen i Älvsbyn. Påverkan på stadsbild och landskapsbild Stadsbilden förväntas genomgå en positiv förändring då området kring järnvägsstationen rustas upp. En upprustning av byggnader och av området i sin helhet leder till en mer attraktiv stadsmiljö. Älvsbyns resecentrum blir en viktig entré till tätorten. Därför är det viktigt att området ges en tilltalande utformning. Större ytor, såsom parkeringar och uppställningsplatser bör delas av med avskärmande vegetation i form av träd, buskar eller häckar. Även parkeringsfälten kan delas av med planteringar för att ge ett grönare och trevligare intryck. När busstationen flyttar från centrum till järnvägsstationen, frigörs ytor i centrum som kan användas till att förtäta bebyggelsen, enligt kommunens intentioner i översiktsplanen. Figur 10. Älvsbyns järnvägsstation (Resplus Stationsinfo, Gator och trafik Gatunät Infart till resecentrum ska anordnas från Stationsgatan, i ett nytt läge vid korsningen med Storgatan. Utfart sker längre västerut mot Stationsgatan, vilket skapar ett enkelriktat trafikflöde förbi resecentrum (se figur 9). Nya angöringsplatser, uppställningsplatser och parkeringsplatser för bussar, lastbilar och personbilar ska anordnas inom området. I övrigt sker ingen större förändring av gator och vägar i området. Det är viktigt att utformningen av resecentrum görs så att obehörig trafik (personbilar, gående, cyklister) förhindras att komma in på bussarnas område. Detta kan göras med fysisk utformning och tydlig skyltning. Gestaltningen av resecentrum och den parallella lokalgatan (17)

11 (Stationsgatan) ska samordnas för att ge ett enhetligt och välkomnande intryck. Även Storgatans utformning bör ses över i detta sammanhang. Busstrafik Älvsbyns busstation trafikeras idag av nio olika busslinjer. Flera av Länstrafikens bussavgångar är synkroniserade så att de stämmer överens med tågavgångarna för smidiga byten mellan trafikslagen. Bussarnas färdvägar kommer till viss del att förändras i och med att busstationen flyttas till resecentrum. Färdvägarna idag och i framtiden redovisas i bilaga 1. Länstrafiken har en busshållplats på södra sidan av Stationsgatan vid järnvägsstationen. Hållplatsen kommer att tas bort när resecentrum är färdigtbyggt. Bussarna kommer istället att angöra resecentrumet vid uppställningsplatser vid huvudentrén samt vid en lastkaj i östra delen av byggnaden (bussgods). Totalt planeras fem angöringsplatser för bussar samt en avlämningsplats (se figur 8 och 9). Resecentrum behöver utrustas med ett utvecklat system för informationshantering så att resenären kan få uppdaterad information om avgångstider och hållplatslägen. Järnvägstrafik Stambanan trafikeras främst av godståg, men även några persontåg nattetid. Ett antal regionaltåg trafikerar sträckan Vännäs-Boden via Älvsbyn. Stationsbyggnaden nås endast från södra sidan om spåren. En skiss över dagens stationsområde visas i figur 10. Taxi Älvsby Taxi håller idag till vid Nygrensvägen i Älvsbyn. Det finns idag inga planer på att flytta taxistationen till resecentrum. Detaljplanen utformas för att ge möjlighet till en eventuell framtida taxistation med plats för uppställda taxibilar, om det blir aktuellt i framtiden. Gång- och cykeltrafik Befintliga gång- och cykelförbindelser mellan centrum och järnvägsstationen samt till och från omgivande bostadsområden behöver ses över. Det är viktigt med ett sammanhängande gång- och cykelstråk för att underlätta för gång- och cykeltrafikanter. Det ska vara lätt för alla att ta sig till och från resecentrum och kopplingen mellan centrum och Resecentrum behöver göras tydlig och attraktiv. För att ytterligare främja cykling anordnas i planförslaget en cykelparkering med plats för ca 20 cyklar under tak. Det behövs en säker och tydlig passage över Stationsgatan och hela vägen fram till resecentrums huvudentré. Ett markerat övergångsställe finns idag på Stationsgatan vid nuvarande infart till järnvägsstationen. I samband med att infarten flyttas bör placeringen och utformningen av övergångsstället ses över och förbättras. Detta kan ske på olika sätt, t ex genom en avsmalnande, s.k. timglashållplats eller genom en upphöjd gångpassage. Ytterligare övergångsställen behövs längs Stationsgatan om området byggs ut med kontor och parkeringsplatser. Förslag på nya övergångsställen samt gångstråk genom planområdet ges på plankartans illustration. Trafikverket äger vägen mot stationen från centrum (Storgatan). Storgatan behöver rustas upp med en separat gång- och cykelbana då det idag endast finns trottoarer. Belysningen behöver kompletteras för att göra det tryggt och säkert att färdas mellan resecentrum och centrum när det är mörkt. Även järnvägsövergången öster om resecentrum behöver ses över och rustas upp avseende trafiksäkerhet för gående och cyklister. Tydliga, sammanhängande gång- och cykelbanor saknas. Kommunen ansvarar för detta, då det är deras väg (17)

12 Bilparkering Vid järnvägsstationen finns idag parkeringsplatser för personbilar i anslutning till stationsbyggnaden. Nya parkeringsplatser för personal och besökare/resenärer ska anordnas i anslutning till resecentrumet. Vid utfarten mot Stationsgatan planeras ca 20 resenärsparkeringar varav några personalparkeringar. Några längsgående korttidsparkeringar för personbilar ska anordnas på norra sidan av Stationsgatan. Vid bussgodshanteringen anordnas två parkeringsplatser för personbilar där uthämtning av tunga paket kan ske. Parkering för rörelsehindrade kan anordnas vid stationsbyggnadens västra kortsida. Figur 11 visar lokaliseringar för de olika parkeringarna. Figur 11. Planillustration, östra delen av planområdet. Godshanteringen är markerad med blått, korttidsparkeringen Med lila, parkering för rörelsehindrade med rött, personal- och långtidsparkering med orange och långtidsparkering med utrymme för taxiverksamhet med gult. Vid behov finns utrymme att utöka besöksoch resenärsparkeringen västerut (se gul markering figur 11). På planområdets västra del med användningen Kontor lämnas område som inte får bebyggas, vilket markeras med prickmark. Här kan behovet av parkering till de framtida kontoren ordnas (se figur 12). Figur 12. Planillustration, västra delen av planområdet med användningen Kontor. Här syns förslag på kontorsbyggnader samt parkeringslösning, grönytor och nya övergångsställen (17)

13 Förändrade trafikflöden En samordning mellan trafikslag förväntas leda till fler kollektiva resor och färre resor med egen bil, med lägre energiförbrukning och mindre utsläpp som följd. Ett ökat kollektivt resande bidrar till att minska miljöbelastningen i form av buller och utsläpp från fordon i de centrala delarna av Älvsbyn. I samband med att busstationen och bussgodsverksamheten flyttas till resecentrum kommer trafikflöden på omgivande lokalgator och i centrum att förändras. En övergripande analys av trafiksituationen i tätorten presenteras i bilaga 1. Teknisk försörjning VA-nät Ny bebyggelse kan anslutas till kommunala vatten- och avloppsledningar. Dagvattenhantering ska ske så att negativ påverkan på grundvattnet förhindras. Grönytorna inom området kan fungera som infiltrationsytor. Värme Resecentrumbyggnaden kan anslutas till det kommunala fjärrvärmenätet. El Elförsörjning till området sker via befintliga elledningar med anslutning i tomtgräns. Avfall Kommunen ansvarar för avfallshanteringen i området. Avfallshantering ska ske enligt kommunens renhållningsföreskrifter. Störningar och risker Trafikbuller Trafiken på Stationsgatan och närliggande gator förväntas öka under byggtiden och efter att det nya resecentrumet tagits i bruk. Trafikflödet i närområdet kan öka till följd av att kollektivtrafiken (buss och på lång sikt kanske även taxi) samlas till resecentrumet. Även anslutningsresor med bil kan komma att öka. Detta kan eventuellt orsaka störande buller för de boende i området. Trafikflödet på Storgatan (väg 671), på sträckan mellan Nyvägen och Stationsgatan, är enligt Trafikverkets uppgifter 3502 f/d (osäkerhet 10 %) varav tung trafik 156 f/d (osäkerhet 20 %). Hastigheten på samma sträcka är 40 km/h. Följande riktvärden gäller för trafikbuller vid nybyggnad av bostadsbebyggelse (Infrastrukturpropositionen 1996/97:3, antagen av riksdagen i mars 1997): Bostäder Ekvivalent ljudnivå* Maximal ljudnivå* Utomhus 55 dba (vid fasad) 70 dba (uteplats) Inomhus 30 dba 45 dba (nattetid) *Ekvivalent ljudnivå är ett slags medelljudnivå under en given tidsperiod, t.ex. ett dygn, och maximal ljudnivå är den högsta momentana ljudnivån under en enstaka bullerhändelse, t.ex. en fordonspassage. Risken för att riktvärdet 55 db(a) för bullernivå vid fasad (betraktas som god miljö vid nybyggnation) ska överskridas bedöms som liten. I dagsläget bedriver en fraktfirma åkeriverksamhet på fastigheten 25:103. Denna verksamhet kan ge upphov till störningar i form av störande ljud från de lastbilar som färdas till och från fastigheten. I framtiden är det möjligt att åkerifirman flyttar, men för tillfället finns inga sådana planer. För att visa att kommunen inte stödjer en utökning av den idag störande verksamheten begränsas markanvändningen på den västra delen av planområdet till kontorsverksamhet (17)

14 Buller från järnvägen och från angränsande industriområde Planområdet angränsar till järnvägen i norr. Bakom järnvägen ligger Altuna industriområde, där bl. a. Älvsbyhus och Polarbröd har sina verksamheter. Transporter till och från dessa industrier sker dels på järnväg via separata stickspår in till industrierna, dels längs Ställverksvägen norr om järnvägen. Ingen lastning och lossning av gods sker idag vid järnvägsstationen. Buller från järnvägen och industriområdet kan förekomma dagtid men i mindre utsträckning. Markanvändningen Kontor på västra delen av planområdet svarar mot ett möjligt framtida behov av kontorsplatser. Samtidigt kan placeringen av kontorsbyggnaderna längsmed spåren minska bullret från järnvägen för de boende på andra sidan Stationsgatan. Detta kan vara av stor nytta om spårtrafiken ökar i framtiden. Farligt gods Stambanan trafikeras av persontåg och godståg varav en del transporterar farligt gods. Tabell 1 visar länsstyrelsens rekommenderade markanvändning för olika avstånd från järnvägen. Viktigt att komma ihåg är att placeringen av byggrätterna ligger nära spårområdet, närmare än 30 meter. Därför kommer antagligen olika åtgärder behöva sättas in för att t.ex. förhindra olyckor vid urspårning och spridning av farligt gods. Detta måste utredas i bygglovskedet. Tabell 1. Markanvändning som normalt är möjlig utan särskild riskhantering. Avstånd gäller från väg- och rälskant. 0 m 30 m 70 m 150 m 0-30 m m m Över 150 m Markanvändning bör avgränsas till icke stadigvarande vistelse. Det bör heller inte exploateras på ett sådant sätt att eventuella olycksförlopp förvärras. Markanvändningen bör endast innefatta få personer som alltid är i vaket tillstånd. Exempel: Odling Trafikytor Ytparkering Friluftsområden Exempel: Bilservice Industri Mindre handel Tekniska anläggningar Parkering (annan parkering) Lager De flesta typer av markanvändning kan förläggas här med undantag av markanvändning som innefattar särskilt många personer eller personer som inte själva kan påverka sin säkerhet. Exempel: Bostäder (max 2 plan) Mindre samlingslokaler Handel Mindre kontor Kultur- och idrottsanläggningar utan betydande åskådarplats Praktiskt taget alla typer av markanvändning kan förläggas här då nyttan av ytterligare skyddsavstånd är svår att påvisa. Exempel: Bostäder (över 2 plan) Vård Kontor i flera plan Hotell Skola Större samlingslokaler Kultur- och idrottsanläggningar med betydande åskådarplats Enligt Vägar och gators utformning (VGU, Vägverket 2004) bör principutformningen som visas enligt figur 13 eftersträvas om man planerar parkeringsplatser vid ett spårområde. Detta avstånd gör att skador på uppställda fordon, som t.ex. orsakas av avfallande last eller isblock från tågen, kan undvikas. Figur 13. Avstånd mellan järnväg och parkeringsanläggning (efter figur i VGU, s.28 figur 2-1) (17)

15 Sociala konsekvenser Ett resecentrum förväntas ha en positiv inverkan på det sociala livet, då verksamheten skapar liv och rörelse i området. Tillgängligheten till och inom stationsområdet kommer att öka. Samordningen mellan tåg och busstrafik skapar bättre möjligheter till byten mellan transportsslag och en ökad tillgänglighet. Gående och cyklister som ska korsa gator som redan har höga trafikflöden kanske redan idag upplever barriäreffekter. Om trafikflödet på dessa gator ökar - främst i form av ökad busstrafik kan dessa barriäreffekter upplevas som svårare. Därför är det viktigt att se över passagemöjligheter längs berörda gator och se till att gående och cyklisters framfart inte hindras utan främjas. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Allmänt Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för ett ändamålsenligt och i övrigt samordnat plangenomförande. Detta kapitel ska fungera som vägledning till de olika genomförandeåtgärderna. Organisatoriska frågor Preliminär tidplan Detaljplanen kan skickas ut för samråd under våren 2013 och granskning beräknas ske under sommaren Planprocessen beräknas ta ca månader. Antagande och laga kraft kan ske tidigast till hösten Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid börjar efter det att detaljplanen vunnit laga kraft och pågår i 15 år. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla tills ny detaljplan tar över. Ansvarsfördelning Ett samarbetsavtal upprättas med parterna i fråga. Samarbetsavtalet är en avsiktsförklaring för att reglera ansvarsfrågor mellan parterna. Huvudmannaskap Älvsbyns kommun ska vara huvudman för allmänna platser inom planområdet (17)

16 Fastighetsrättsliga frågor En ny fastighetsbildning krävs för att fastighetsindelningen ska överensstämma med den nya markanvändningen i detaljplanen. Den del av fastigheten Järnvägen 100:1 som ingår i detaljplanen föreslås överföras till fastigheten 25:102. Detta sker via en fastighetsreglering. Fastighetsbildning inom kvartersmark sker på initiativ av fastighetsägarna själva. Allmänna ledningar inom u-områden säkras genom ledningsrätt. Fastigheterna 25:102 och 25:103 belastas av följande rättigheter: Ledningsrätt för fjärrvärme Servitut för stationshållning: Rätt till utrymme inom fastigheten för allmänna ändamål (allmänna utrymmen). Härmed avses publika utrymmen, för resande med tåg som trafikerar linjefastigheten (tågresenärer), innehållande väntsal med allmänna toaletter samt inre och yttre kommunikationsareor. I servitutsupplåtelsen ingår: rätt för tågresenär att ha tillgång till allmänna utrymmen, rätt för tågresenär att ta väg över fastigheten med syfte att säkerställa angöring till linjefastigheten och till allmänna utrymmen. Järnvägstrafik: Rätt att för järnvägstrafikändamål bibehålla, underhålla och förnya befintlig trafikantinformationsutrustning inom allmänna utrymmen. Trafikantinformationsanläggningarnas läge och omfattning skall utgöra den faktiska lokaliseringen av servitutet. anläggningarna omfattar kablar, tavlor skyltar, högtalaranläggningar, monitorer och klockor. Rätt att bibehålla, underhålla och förnya befintliga signalanläggningar. Anläggningarnas läge och omfattning skall utgöra den faktiska lokaliseringen av servitutet. Det som ingår i signalanläggningar är kablar. Rätt att för järnvägstrafikändamål utnyttja, bibehålla och förnya teknisk utrustning med tillhörande kabelsystem i befintligt utrymme i hus 27a samt rätt att ta väg för drift och underhåll av där befintlig utrustning. Ekonomiska frågor Älvsbyns kommun ansvarar för upprättande av detaljplan. Kostnaderna för bygglov tas ut enligt gällande taxa. Ersättningar för nödvändiga marköverföringar på kvartersmark bestäms i första hand genom förhandlingar mellan berörda fastighetsägare (17)