Trots att hela mediemarknaden stöpts om de senaste decennierna genom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trots att hela mediemarknaden stöpts om de senaste decennierna genom"

Transkript

1 Många tidningar = fler läsare? MÅNGA TIDNINGAR = FLER LÄSARE? Ingela Wadbring Trots att hela mediemarknaden stöpts om de senaste decennierna genom etermediernas avreglering vid skiftet 1980/1990-tal och genom utvecklingen av internet från och med mitten av 1990-talet spelar pressen fortfarande en viktig roll i samhället. Till stor del beror det på att morgontidningarna i Sverige till sin karaktär är lokala, och varken etermedierna eller internet har primärt sin styrka lokalt, utan snarare nationellt respektive globalt. Som andra kapitel i denna bok visar, har den traditionella pressen dock försvagats under de senaste decennierna. Färre människor läser regelbundet, och på allt färre orter finns mer än en prenumererad morgontidning att välja mellan. Kvällspressens upplagor dyker samtidigt som dock dagliga gratistidningar lanserats på många orter och lett till ökad läsning där. Men spelar det någon roll för tidningsläsningen hur många tidningar som finns på en ort? Är läsningen högre på orter där det finns mer än en tidning? Valmöjligheter borde å ena sidan borga för att fler kan finna en tidning de uppskattar, men å andra sidan har bland annat tidningarnas politiska färg mindre betydelse idag än tidigare och då kan man läsa vilken som helst av tidningarna på orten. Syftet med detta kapitel är att analysera om många tidningar på en marknad leder till fler läsare och hur läsare kombinerar olika tidningssorter. Det handlar därmed om strukturell mångfald (se Jönsson 2004 för en översikt) på två plan: av likartade respektive olikartade tidningstyper. Tre olika tidningars status De olika typerna av tidningar som står i fokus, är de som trycks på papper. Även om många också läser tidningar på nätet, så är det en helt annan slags läsning (se Holsanova et al 2008). De tryckta prenumererade morgontidningarna är basen i läsningen, och därtill kommer de riksspridda kvällstidningarna samt de dagliga gratistidningarna som förutom att de sprids i storstadsregionerna också distribueras lokalt på många platser i landet. En indikator som visar de prenumererade morgontidningarnas politiskt starka ställning i Sverige, är presstödet. Det infördes på 1970-talet som en hjälp för de andratidningar ofta med socialdemokratisk eller centerpartistisk signatur som inte fick del av annonsintäkterna på samma sätt som förstatidningarna. Ett viktigt skäl var att man ansåg att det var viktigt med mångfald på de lokala tidningsmarknaderna. Presstödet finns kvar också idag, och står för vissa tidningar för en stor del av intäkterna (Dagspressens ekonomi 2008; SOU 2006:8). Trots stödet har flera 359

2 Ingela Wadbring andratidningar lagts ned de senaste decennierna, alternativt blivit uppköpta av förstatidningen på orten. Få har lyckats starta sedan 1970-talet utan hjälp av pressstödet, och de allra flesta som gjort det är fådagarstidningar (Gustafsson 2000). Socialdemokraterna och centern är de partier som både historiskt och idag varit för presstödet, medan övriga borgerliga partier av ideologiska skäl varit emot samtidigt som moderata Svenska Dagbladet är en av de tidningar som får mycket stöd (se Nord 2008 för en översikt). Den senaste pressutredningen såg inga skäl att radikalt ändra presstödet. Även om inte alla politiska partier är för presstödet, är debatten relativt sval. Om debatten under senare år varit sval vad gäller presstödet, har den varit desto mer intensiv avseende de dagliga gratistidningarna. Debatten har dock primärt inte förts politiskt, utan inom branschen. När Metro startade som första dagliga gratistidning 1995 var det inte många som såg den som ett mångfaldstillskott på marknaden. Den sågs snarare som en snyltare utan några som helst publicistiska ambitioner och jämfördes gärna med andra veckoutgivna gratisblad. Även om debatten mildrats över tid bland annat sedan traditionella dagstidningsföretag startat dagliga gratistidningar, finns den fortfarande kvar. Att många människor tagit till sig tidningen som en riktig tidning har inte varit tillräckligt för att den självklart ska betraktas som en sådan av branschen (se Wadbring 2003 för en översikt). Kvällspressen har fått sin beskärda del av all upptänklig kritik och debatteras mest av de tre tidningstyperna. Stötande, oseriösa och kränkande är exempel på omdömen som avgivits. Samtidigt har de svenska kvällstidningarna, till skillnad från sina utländska motsvarigheter, en viss mängd opinions-, debatt- och kulturmaterial vilket gör att de ändå åtminstone delvis betraktas som seriösa av branschen. De är framför allt att ses som komplementtidningar och deras upplagenedgång på papper motsvaras i stor utsträckning av deras uppgång på nätet. De fyller en annan funktion än såväl morgontidningar som dagliga gratistidningar genom sitt förströelsematerial (se Weibull 1996 samt Wadbring & Weibull 2004 för översikter). De har heller inte någon slags allmän redovisningsplikt på samma sätt som framför allt prenumererade morgontidningar traditionellt anses ha. De tre tidningstypernas ställning i samhället är således relativt olikartad. De prenumererade morgontidningarna har en betydligt högre status än både kvällstidningar och dagliga gratistidningar. Konkurrens gör skillnad Det finns idag ett drygt 15-tal orter där det utkommer minst två morgontidningar fem dagar i veckan eller mer, betalda eller gratis. Normalfallet utanför storstäderna är en liberal förstatidning och en socialdemokratisk andratidning, båda betaltidningar. Strukturen i storstäderna ser lite annorlunda ut. Där är det en liberal betaltidning som normalt är förstatidning medan en daglig gratistidning är andratidning; i Stockholm är det dock tvärtom. Eftersom läsningen av dagstidningar alltid sett 360

3 Många tidningar = fler läsare? annorlunda ut i storstäderna framför allt Stockholm är det poängfyllt att skilja ur tre typer av orter för att göra analysen rättvisa: storstäderna respektive övriga tvåtidningsorter samt entidningsorter. I tabell 1 finns en första redovisning som visar hur läsningen ser ut i dessa typer av orter. Jämfört med tidigare studier (t ex Weibull 1983) är det mest slående resultatet att det är betydligt mindre andel svarande från tvåtidningsorter 2008; förhållandet var nästan det omvända 25 år tidigare, vilket innebär att betydligt fler bodde på tvåtidningsorter då. Då var det heller inte skillnad i läsning beroende på om man bodde på en- eller tvåtidningsorter, vilket det är idag. Tabell 1 Läsning av olika slags tidningar på en- och tvåtidningsorter, 2007 (procent) Entidningsorter Tvåtidningsorter Storstäderna Prenumererad morgontidning Kvällstidning Daglig gratistidning Antal svar Kommentar: Tvåtidningsorterna utom kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö är följande: Luleå, Umeå, Östersund, Sundsvall, Gävle, Falun, Borlänge, Karlskoga, Karlstad, Eskilstuna, Norrköping, Gotland, Kalmar och Karlskrona. Med regelbunden läsning avses för prenumererad morgontidning minst 5 dagar/vecka, för kvällstidningar och dagliga gratistidningar minst 3 dagar/ vecka. För läsning av betalda morgontidningar spelar det ganska stor roll om det finns en eller två tidningar på orten; differensen är 13 procentenheter. Närmare 80 procent av befolkningen läser en prenumererade morgontidning på orter där det utges två tidningar medan motsvarande andel är ungefär 65 procent på orter där det utkommer en tidning. Läsningen av prenumererade morgontidningar är lägre i storstäderna framför allt Stockholm och en förklaring är att dessa inte kan vara lokala på samma sätt som lokala tidningar i mindre städer; därtill är deras spridningsområde för stort. Och det är just som lokala medier tidningarna har sin styrka. I storstäderna är det dessutom vanligare än på andra håll att ha tillgång till prenumererade morgontidningar på annat sätt än genom egen prenumeration, exempelvis via arbetet/skolan (se Nilsson et al:s kapitel i denna bok). Läsningen av kvällstidningar är relativt likartad i de tre grupperna, men något lägre i storstäderna än övriga orter. Det kan synas märkligt då kvällstidningarna i samtliga storstäder till viss del är lokala till sin karaktär. Om de tre storstäderna analyseras var för sig, är det framför allt Malmö som ligger lägre ifråga om kvällstidningsläsning medan Stockholm ligger högst. En förklaring är att de lokala 361

4 Ingela Wadbring kvällstidningarna inte är tillräckligt starka för att dra upp läsningen samtidigt som de är starka nog för att hålla de båda riksspridda kvällstidningarna stången. De lokala morgontidningarna i såväl Göteborg som Malmö har också ett större mått av riksinnehåll än många lokala morgontidningar, och då är inte behovet att komplettera sin lokala tidning med en kvällstidning lika stort som på många andra håll. De dagliga gratistidningarna spelar antagligen också viss roll i konkurrensen. Att dagliga gratistidningar läses i större utsträckning i storstäderna än annorstädes är inte så konstigt eftersom det primärt är där de distribueras. Stockholm och Malmö/Lund hade hösten 2007 tre dagliga gratistidningar, Metro, City och Punkt se, medan Göteborg hade två, Metro och Punkt se. Vi kan således konstatera att läsningen är högre på orter där det finns två konkurrerande prenumererade morgontidningar liksom där det finns dagliga gratistidningar. Olika kombinationer De orter där det utkommer två tidningar av olika politisk färg kan ge en första intressant analys. Är det en stor andel av invånarna som läser båda tidningarna, eller väljer man primärt den ena eller andra? Svaret är att man i huvudsak väljer den ena tidningen, och då förstås primärt förstatidningen. På de orter där det finns två tidningar förutom storstäderna väljer ungefär 55 procent förstatidningen, dryga 10 procent andratidningen och knappt 5 procent att läsa båda tidningarna regelbundet. Utöver tidningarna som ges ut på orten, väljer också en del att läsa helt andra tidningar, exempelvis Dagens Nyheter. Vad som också är möjligt att göra, är att studera hur olika slags tidningar kombineras. Det går att göra på alla slags orter. I figur 1 visas en principskiss för hur förhållandena tidningarna emellan kan se ut. Figur 1 Principskisser för läsningen av olika slags tidningar Prenumererade morgontidningar Kvällstidningar Dagliga gratistidningar a) Låg grad av dubbelläsning b) Hög grad av dubbelläsning av olika tidningar av olika tidningar 362

5 Många tidningar = fler läsare? Övertäckningen i läsningen av olika tidningar kan variera i styrka. I det första exemplet i figur 1 är det få som läser mer än en typ av tidningar, medan det i det andra exemplet är en stor andel av läsarna som läser flera olika typer av tidningar. En jämförelse mellan de tre typerna av orter, visar att mönstren är relativt likartade, men att det också finns vissa skillnader (figur 2). Figur 2 Läskombination av olika slags tidningar på en- och tvåtidningsorter 2007 (procent) a) Entidningsorter Morgontidning totalt 74% Kvällstidning totalt 19% Gratistidning totalt 17% Enbart morgontidning 51% Enbart kvällstidning 3% Enbart daglig gratistidning 6% Morgon- och kvällstidning 13% Morgon- och daglig gratistidning 8% Kvälls- och daglig gratistidning 1% Alla tre tidningstyperna 2% Ingen tidning alls 15% b) Tvåtidningsorter Morgontidning totalt 83% Kvällstidning totalt 19% Gratistidning totalt 11% Enbart morgontidning 60% Enbart kvällstidning 1% Enbart daglig gratistidning 2% Morgon- och kvällstidning 15% Morgon- och daglig gratistidning 6% Kvälls- och daglig gratistidning 1% Alla tre tidningstyperna 2% Ingen tidning alls 12% c) Storstäderna Kvällstidning totalt 14% Morgontidning totalt 64% Gratistidning totalt 44% Enbart morgontidning 38% Enbart kvällstidning 1% Enbart daglig gratistidning 19% Morgon- och kvällstidning 5% Morgon- och daglig gratistidning 17% Kvälls- och daglig gratistidning 4% Alla tre tidningstyperna 4% Kommentar: Med regelbunden läsning avses minst 3 dagar/vecka för alla tidningstyper. 363

6 Ingela Wadbring Oavsett ortstyp, är det en ungefär lika stor andel av befolkningen som inte läser någon tidning alls: mellan 10 och 15 procent. Men i övrigt skiljer det sig år hur kombinationerna ser ut. Det är de prenumererade morgontidningarna som är basen i läsningen, vilket vi såg redan i tabell 1. Kvällspressen har minst självständig ställning på orter där det finns två morgontidningar. Där är det en mycket liten andel som enbart läser kvällstidningar; de som läser en kvällstidning, läser i princip alltid också minst en morgontidning. De dagliga gratistidningarnas betydelse är förstås störst i storstäderna, där de också har en stark egen ställning, genom att en relativt stor del av befolkningen enbart läser dagliga gratistidningar. De tre storstäderna är dock lite olikartade till sin karaktär: de dagliga gratistidningarna har en starkare ställning i Stockholm än i de båda andra städerna, och på motsvarande sätt är de prenumererade tidningarna starkare i Göteborg (GP) och Malmö (Sydsvenskan) än vad Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet är tillsammans i Stockholm. Endast en mycket liten andel av befolkningen kombinerar en kvällstidning med en daglig gratistidning. Det gäller samtliga typer av orter. Sammantaget ger såväl kvällstidningar som dagliga gratistidningar ett tillskott i läsningen, och det gäller framför allt storstäderna. På de orter där det finns två prenumererade morgontidningar ger ytterligare tidningar i form av kvälls- eller gratistidningar ett relativt litet tillskott. Många titlar i storstäderna ger måttligt tillskott I Stockholm finns sedan 2006 tre dagliga gratistidningar. Metro startade 1995, 2002 var det dags för Bonniers Stockholm City och 2006 startade Aftonbladet/Schibsteds Punkt se som dock lades ned i maj När Metro startade i mitten av 1990-talet ledde till det en kraftigt ökad läsning (Wadbring 2003). Frågan är om starten av ytterligare två titlar har lett till en än högre grad av läsning. Vi har tidigare sett att fler prenumererade morgontidningar på en ort leder till ökat läsande, men leder fler dagliga gratistidningar till fler läsare? Det är nästa fråga att studera. I figur 3 står Stockholm som exempel för denna. Figur 3 Läskombination av dagliga gratistidningar i Stockholmsregionen 2008 (procent) Metro City totalt 36% totalt 33% Punkt se totalt 15% Enbart Metro 8% Enbart City 4% Enbart Punkt se 1% Metro och City15% Metro och Punkt se 0% Cityoch Punkt se 1% Alla tre tidningstyperna 13% Ingen daglig gratistidning alls 58% Kommentar: Med regelbunden läsning avses minst 3 dagar/vecka. 364

7 Många tidningar = fler läsare? Även ifråga om dagliga gratistidningar leder fler titlar till ökad läsning. Men medan tillskottet på en tvåtidningsmarknad med prenumererade morgontidningar var 13 procentenheter, är tillskottet här om man utgår från Metro som förstatidning något mindre: 5 procentenheter. Den självklara kombinationen är att antingen läsa alla tre tidningarna, eller kombinera Metro och City. En mycket liten andel läser endast Punkt se. Den sistnämnda lades ned i maj 2008 efter att ha gett sin ägare en förlust på nästan 200 miljoner kronor under Dess ägare, norska Schibsted, köpte istället en tredjedel av svenska Metros aktier. City finns inte kvar i Göteborgsregionen (nedlagd i slutet av 2007), men drivs vidare med ekonomiska förluster i såväl Stockholm som Malmö/Lund. Att finansiera en tidning helt och hållet med annonsintäkter bygger på att man kan visa annonsörerna att det finns många läsare; gör det inte det, så är intresset att annonsera inte så stort. Hur många tidningar vill vi ha? Vi kan sammantaget dra slutsatsen att fler tidningar på en lokal marknad leder till flera läsare. Det gäller både prenumererade morgontidningar och dagliga gratistidningar. Motsvarande analys är inte gjord för kvällspressen, men ett rimligt antagande är att slutsatsen är densamma för denna typ av tidningar, särskilt som vi vet att Aftonbladet på papper fortfarande är ett politiskt tidningsval (Weibull 2006). De tidningskombinationer som kan ses, visar att den prenumererade morgontidningen definitivt är grunden för tidningsläsning. Endast i storstadsregionerna finns andra tidningar som spelar en likartad roll, och då är det de dagliga gratistidningarna. Där kan vi tala om ett konkurrensförhållande. Kvällstidningarna däremot, är huvudsakligen komplementtidningar på alla slags marknader. Att en strukturell mångfald leder till ökad läsning kan vi alltså fastslå. Men de empiriska resultaten är en sak, tolkningen och bedömningen av dem en annan. Hur denna görs är delvis en ideologisk fråga. Är dagliga gratistidningar att jämställa med annonsblad utan publicistiskt värde så blir tolkningen av resultaten som rör storstäderna att den strukturella mångfalden inte ökat. Om dagliga gratistidningar däremot jämställs med prenumererade morgontidningar, då har den strukturella mångfalden ökat. För övriga orter är tolkningen mer självklar utifrån den status som de prenumererade morgontidningarna har: den strukturella mångfalden är större på två- än på entidningsorter. Att svara på frågan hur många tidningar vi vill ha är, av ideologiska skäl, alltså inte helt enkelt. Det beror på. 365

8 Ingela Wadbring Referenser Dagspressens ekonomi (2008) Stockholm: Presstödsnämnden Gustafsson, K. E. (2000) Tidningsstarter under det sena 1900-talet. I Rydén, P. & Gustafsson, K. E. (red) Konkurrens och förnyelse. Göteborg: Nordicom Hadenius, S.; Weibull, L. & Wadbring, I. (2008) Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Stockholm: Ekerlids Holsanova J., Holmqvist, K. & Holmberg, N. (2008): Läsning i gamla och nya medier. I: Domeij, R.: Språk, teknik, samhälle. Stockholm: Nordstedts Jönsson, A. M. (2004) Samma nyheter eller likadana? Studier av mångfald i TV-nyheter. Göteborg: Göteborgs universitet Nord, L. (2008) Medier utan politik. En studie av de svenska riksdagspartiernas syn på press, radio och tv. Stockholm: Santérus förlag SOU (2006:8) Mångfald och räckvidd. Slutbetänkande av presskommittén Stockholm: Fritzes Wadbring, I. (2003) En tidning i tiden? Metro och den svenska dagstidningsmarknaden. Göteborg: Göteborgs universitet Wadbring, I. & Weibull, L. (2004) Medieförtroende en framgångsfaktor? I Holmberg, S. & Weibull, L. (red) Lyckan kommer, lyckan går. Göteborg: SOM-institutet Weibull, L. (1983) Tidningsläsning i Sverige. Tidningsinnehav, tidningsval, läsvanor. Stockholm: Liber Weibull, L. (1996) Hur ska det gå för kvällspressen? Medelsvenssons tidning 65 år senare. I Carlsson, U. (red) Medierna i samhället. Igår, idag, imorgon. Göteborg: Nordicom Weibull, L (2006) Finns det fortfarande en partipress? I Holmberg, S. & Weibull, L. (red) Du stora nya värld. Göteborg: SOM-institutet 366

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Figurer. MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 2006. Uppdaterad sommaren 2006. Titel:

Figurer. MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 2006. Uppdaterad sommaren 2006. Titel: Figurer MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 26 Uppdaterad sommaren 26 Titel: Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter * Författare: Ingela Wadbring Institutionen

Läs mer

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv

Läs mer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Mindre törst efter nyheter än förr?

Mindre törst efter nyheter än förr? Mindre törst efter nyheter än förr? Ingela Wadbring Vi vet att den tryckta dagspressen har problem 1. Vilka ytterligare nyhetsförmedlare har problem att nå sin publik? 2. Är det ett lokalt eller ett tryckt

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

UNGA LÄSARE. Enkätrapportering

UNGA LÄSARE. Enkätrapportering UNGA LÄSARE Enkätrapportering Rapport nummer 8 April 26, 2016 Enkätrapportering - Unga Läsare Under senhösten 2015 genomfördes en enkätstudie med unga vuxna som studerar på Högskolan i Halmstad. Enkäten

Läs mer

Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73

Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 7 Bloggare vilka är de? Annika Berg tröm s 8 Bloggarna Bloggare vilka är de? De senaste åren har bloggen

Läs mer

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar

Läs mer

Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist

Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist Moralfrågor Undersökning: Moralfrågor Projektnummer: 3251970 Uppdragsgivare: Vår Bostad Tid för fältarbete: 24 april - 7 maj 1996 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: Män och kvinnor 15 år och äldre

Läs mer

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv? Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?

Läs mer

En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska

En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska Ungefär en tredjedel av de som bor i de fyra nordligaste länen (34 procent) vill ha någon form av nya regioner (figur

Läs mer

Friskoleurval med segregation som resultat

Friskoleurval med segregation som resultat Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete

Läs mer

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger

Läs mer

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de

Läs mer

Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist 1 2 Luleå kommun är en till ytan liten och tätbefolkad kommun. Förutsättningarna

Läs mer

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors

Läs mer

Kärnkraftsopinionen 25 år efter folkomröstningen

Kärnkraftsopinionen 25 år efter folkomröstningen Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Kärnkraftsopinionen 25 år efter folkomröstningen 2005-03 - T - 111342 Kontaktpersoner: TEMO: Arne Modig 073 950 3005, David Ahlin 073 950 3016 TEMO AB, P.O. BOX

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2008

FINLAND I EUROPA 2008 Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

Om undersökningen. Undersökningen har genomförts mellan 27 mars 10 april 2014. Sammantaget har 3300 intervjuer genomförts.

Om undersökningen. Undersökningen har genomförts mellan 27 mars 10 april 2014. Sammantaget har 3300 intervjuer genomförts. Om undersökningen Undersökningen har genomförts mellan 27 mars 1 april 14. Sammantaget har 33 intervjuer genomförts. intervjuer har genomförts i Sifo:s telefonbuss, en omnibusundersökning där frågorna

Läs mer

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Talesmannapolicy AcadeMedia Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Anställda på AcadeMedia som vill delta i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? 912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog

Riktlinjer för medborgardialog Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling

Läs mer

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på

Läs mer

www.facebook.com/unglivsstil1

www.facebook.com/unglivsstil1 Jönköping Ung livsstil 2015 - en jämförelse mellan olika åldrar när det gäller skolframgång, socioekonomisk bakgrund, svensk respektive utländsk bakgrund och fritidsvanor (förening totalt, idrottsförening,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-

Läs mer

Strategier för utbildning på avancerad nivå

Strategier för utbildning på avancerad nivå Beslut Sid 1 (5) Strategier för utbildning på avancerad nivå Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte om strategier för utveckling av utbildning på avancerad nivå de närmaste åren. Beslutet innebär också

Läs mer

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 FEBRUARI 2001 T-20963 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?

SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal? SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen Vågar man bli gammal? Maj 2008 2 Inledning Huvudinriktningen för regeringens äldrepolitiska satsningar är att äldre personer och deras närstående

Läs mer

METRO PÅ SPÅREN INGELA WADBRING

METRO PÅ SPÅREN INGELA WADBRING METRO PÅ SPÅREN INGELA WADBRING Att nya tidningar tillkommer på den svenska marknaden och lyckas etablera sig för någon längre period är inte särskilt vanligt. Två exempel på tidningar som lyckats under

Läs mer

Webb-bidrag. Sök bidrag på webben www.solvesborg.se. Gäller från 2015-01-01

Webb-bidrag. Sök bidrag på webben www.solvesborg.se. Gäller från 2015-01-01 Sök bidrag på webben www.solvesborg.se Gäller från 2015-01-01 Innehåll Kontaktperson Fritids- och turismkontoret Sölvesborg kommun Inledning Följande bidrag går att söka på webben Logga in Dokumenthantering

Läs mer

Antalet äldre - idag och imorgon

Antalet äldre - idag och imorgon Bilaga 1 till Beslutsunderlag - hemsjukvårdsreformen PM. Antalet äldre - idag och imorgon Mikael Sonesson Statistik och Analys Regionförbundet Östsam Mailadress: mikael.sonesson@ostsam.se Tel: 13-262741

Läs mer

Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner

Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner 1(8) Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner Framtagen av Magdalena Nyberg, Jordbruksverket, 2016 Markavvattningssamfälligheter Inför en Grepparådgivning är det bra om

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009

Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009 Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som

Läs mer

Kännedomsundersökning 2015

Kännedomsundersökning 2015 1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra

Läs mer

Föräldrar med barn i friskola och kommunal skola. - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv

Föräldrar med barn i friskola och kommunal skola. - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv Föräldrar med barn i friskola och kommunal skola - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv December 2001 Förord Det sker en spännande utveckling på skolområdet i Sverige. I och med

Läs mer

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Till dig som vill bli medlem i SEKO Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss

Läs mer

Delrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär

Delrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär Stockholm 7 maj 2004 Delrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär 1 Syftet med undersökning Syftet med att påbörja enkätundersökningen var att undersöka diskrimineringens omfattning och karaktär.

Läs mer

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Investera i förskolan

Investera i förskolan Örebro 2010-09-07 Investera i förskolan 163 fler i förskolan med socialdemokratisk satsning på personal, lokaler och kvalitet 2010-09-06 Färre barn per anställd, 300 miljoner investeras för att rusta upp

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar

Läs mer

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Ds 2010:20 Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Lättläst sammanfattning Integrationsoch jämställdhetsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Blekinge, 15 maj 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Den globala ekonomiska utvecklingen går fortsatt trögt och det är framför allt Europa som utgör sänket

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013 6 mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013 6 mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

Bilaga till Äldre i samhället. Tabell- och figurmaterialet har framtagits med hjälp av Mette Anthonsen, Rudolf Antoni och Christina Ribbhagen

Bilaga till Äldre i samhället. Tabell- och figurmaterialet har framtagits med hjälp av Mette Anthonsen, Rudolf Antoni och Christina Ribbhagen Bilaga till Äldre i samhället Tabell- och figurmaterialet har framtagits med hjälp av Mette Anthonsen, Rudolf Antoni och Christina Ribbhagen 3 Bilaga till Äldre i samhället SOU 3:91 4 SOU 3:91 Bilaga till

Läs mer

Två rapporter om bedömning och betyg

Två rapporter om bedömning och betyg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad

Läs mer

Statistik 2015 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2015 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2015 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Feb mar 11. Aug 12. Feb mar 12. Mar apr 14. Sep 11. Apr 10. Nov 11.

Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Feb mar 11. Aug 12. Feb mar 12. Mar apr 14. Sep 11. Apr 10. Nov 11. Ekonomi-SKOP 28 december - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Så ser det ut inför år 16 - Fortsatt stark aktivitet under senaste kvartalet - men exportföretagen släpar efter - Ökad optimism på sex månaders

Läs mer

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4 Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat

Läs mer

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier

Läs mer

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive

Läs mer

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012 Kvalitet i äldreomsorgen Resultat av en brukarundersökning Februari 2013 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av den femte brukarundersökningen inom äldreomsorgen, som genomfördes under september-oktober.

Läs mer

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning

Läs mer

Skolan avgörande valfråga del II

Skolan avgörande valfråga del II Skolan avgörande valfråga del II rörelser i opinionen i skolfrågan inför valet 2010 Rapport från Lärarförbundet 2010-08-26 Väljarna har bestämt sig skolfrågan är viktigast! Under sommaren har en allt tydligare

Läs mer

Informationsklyftor ett hot mot demokratin? En analys av innehållet i svensk dagspress 2011-2015

Informationsklyftor ett hot mot demokratin? En analys av innehållet i svensk dagspress 2011-2015 Informationsklyftor ett hot mot demokratin? En analys av innehållet i svensk dagspress 2011-2015 Kort fakta om analysen Riks & storstadspress Aftonbladet, Expressen, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Svenska

Läs mer

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder

Läs mer

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Stockholm 2015-06-12 KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Resultatet i sammanfattning - Inom konstnärsgruppen var 13 procent födda utomlands 2004. - Skillnaderna i förvärvsinkomst

Läs mer

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS?

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Finns det fortfarande en partipress? FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Lennart Weibull S verige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan

Läs mer

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3 Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket

Läs mer

Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men

Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men Radiolyssnande i Skåne Radiolyssnande i Skåne Jan Strid Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men detta år blev det fritt fram för privata lokala radiostationer att

Läs mer

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017 Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017 Innehåll Generella frågor... 2 Vad är det som ändras 1 januari 2017?... 2 Vad behöver min förening

Läs mer

Procent - procentenheter

Procent - procentenheter Procent - procentenheter Uppgift nr 1 Hur skriver man i matematiken tecknet för procent och vad betyder ordet procent? Uppgift nr 2 Av 100 mopeder på en parkering är 16 vita. Hur många procent av mopederna

Läs mer

Avgifter i skolan. Informationsblad

Avgifter i skolan. Informationsblad Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även

Läs mer

facebookbarometern 2016

facebookbarometern 2016 facebookbarometern 2016 Så ser svenska företag på Facebookmarknadsföring 53% planerar att öka sina investeringar i FB 27% Twitter & Linkedin är mycket aktiva på Facebook (+93%) tappar i intresse 74% är

Läs mer

Kom-igång VictorReader Stratus 4 H som taltidningsspelare Ver 131015

Kom-igång VictorReader Stratus 4 H som taltidningsspelare Ver 131015 Kom-igång VictorReader Stratus 4 H som taltidningsspelare Ver 131015 Innehåll 1 INLEDNING... 2 1.1 Hur få hjälp...2 1.2 Hur kommer tidningarna...2 1.3 Hur ser tidningarna ut...3 2 LÄS EN TIDNING... 4 2.1

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

LATIN SPRÅK OCH KULTUR LATIN SPRÅK OCH KULTUR Ämnet latin språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Latinet har varit modersmål och kommunikationsspråk för en stor del

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt? VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån

Läs mer

Statistik om gruppvåldtäkter

Statistik om gruppvåldtäkter 2000/3 Statistik om gruppvåldtäkter Brottsförebyggande rådet 1 2000-04-10 Jan Ahlberg Gruppvåldtäkter under 1990-talet Inledning BRÅ har gjort en specialundersökning om gruppvåldtäkter baserad på det datamaterial

Läs mer

Snabbslumpade uppgifter från flera moment.

Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Uppgift nr Ställ upp och dividera utan hjälp av miniräknare talet 48 med 2 Uppgift nr 2 Skriv talet 3 8 00 med hjälp av decimalkomma. Uppgift nr 3 Uppgift nr

Läs mer

85 % produkterna som annonseras. har köpt något de läst om i tidningen. ANNONSFAKTA & PRISLISTA 2016

85 % produkterna som annonseras. har köpt något de läst om i tidningen. ANNONSFAKTA & PRISLISTA 2016 ANNONSFAKTA & PRISLISTA 2016 Nordens största hälsomagasin och en av Sveriges 10 största tidningar alla kategorier. NU ÄNNU STÖRRE UPPLAGA: +50 000 EX! TOPPBETYG FÖR LIVE LIFE I SENASTE SKOP-UNDERSÖKNINGEN:

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma

Läs mer

Rapport 2010:2 Kvartalsuppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:2 Kvartalsuppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:2 Kvartalsuppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2010-07-12 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Örebro län

Företagsamheten 2014 Örebro län Företagsamheten 2014 Örebro län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer