Kv Svalan, fastigheterna 4 och 6 Västra Bangatan, Frögatan Kumla, Kumla kommun, Örebro län

Transkript

1 Dr: MBN 2013/1326 SAMRÅD Detaljplan för Kv Svalan, fastigheterna 4 och 6 Västra Bangatan, Frögatan Kumla, Kumla kommun, Örebro län Ortofoto över planområdet Samråd: Granskning: Antagen av MBN: Laga kraft:

2 1

3 Detaljplan Med en detaljplan reglerar kommunen vad man får göra inom ett visst område. En detaljplan krävs vid utbyggnad av nya områden och vid ändrad markanvändning av en fastighet eller område. Detaljplanen innehåller bestämmelser om var man får bygga, markens användning och bebyggelsens utformning. Detaljplanen är juridiskt bindande och är styrande vid prövning av lov. Läs mer på En detaljplan visas som ett bestämt område på en plankarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar syftet och innehållet i planen. Ibland ingår även andra handlingar som till exempel illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande Planuppdrag Samråd Granskning Antagande (Överklagande) Laga kraft Figuren ovan illustrerar i vilket skede detaljplanen befinner sig i. Plan- och projektavdelningen får i uppdrag av miljö- och byggnadsnämnden att upprätta en detaljplan. Ett förslag till detaljplan tas fram. Under samrådsskedet för detaljplanen ges myndigheter, sakägare och berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning där man har ytterligare en chans att lämna synpunkter. I antagandeskedet antas detaljplanen av byggnadsnämnden eller i vissa fall av kommunfullmäktige. Antagandebeslutet vinner efter tre veckor laga kraft om inte beslutet överklagas. Handlingar Planförslaget utgörs av: planbeskrivning plankarta med bestämmelser i skala 1:1000 fastighetsförteckning Behovsbedömning/Sociala aspekter För övrigt planeringsunderlag till detaljplanen hänvisas till Kumla kommuns hemsida Handläggare Handläggare Klara Ågren Ida Andersson klara.agren@kumla.se ida.andersson@kumla.se Miljö- och byggnadsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Kumla Kumla 2

4 PLANBESKRIVNING Planens syfte, och huvuddrag Detaljplanens syfte är att möjliggöra för en bilrekonditioneringsverksamhet, en långtidsparkering samt en återvinningsstation i kvarteret Svalan, fastigheterna 4 och 6. Verksamhetsutövare har under hösten 2013 anmält intresse av att starta ett bilrekonderingsföretag i Kumla. Planen möjliggör utöver detta också att det inom planområdet anläggs en ny långtidsparkering och återvinningsstation. Parkeringen är tänkt att försörja människor som pedlar med tåg eller buss från Kumla samt de som pendlar med bil och arbetar i närområdet. Plandata Läge Området är beläget i centrala Kumla, väster om järnvägen och begränsas i norr av Frögatan, i öster av järnvägsområdet, i söder av ett naturområde och i väster av Västra Bangatan. Planområdets läge och avgränsning i Kumla. Areal Planområdet har en areal på ca 0,9 ha. Markägoförhållanden Kumla kommun äger den berörda marken inom planområdet. Intilliggande mark ägs av Trafikverket och de intilliggande bostadshusen som finns längs Västra Bangatans västra sida är i enskild ägo. Utanför planområdet är närmast ett tiotal fastigheter berörda. 1

5 Tidigare ställningstaganden Riksintressen Järnvägen är av riksintresse för kommunikation enligt Miljöbalken 3 kap. 8. Riksintresset omfattar Godstråket genom bergslaget, som ingår i TEN-T nätet och är av internationell betydelse. Banan ingår även i det strategiska godsnätet. Riksintresset innebär att exploatering nära järnvägen inte får påverka möjligheterna till drift, underhållning och framtida utveckling av järnvägen. Planförslaget påverkar inte riksintresset. Översiktliga planer Kumla kommuns översiktsplan Kumla , antagen den 14 februari 2011 av kommunfullmäktige, föreslår bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus eller radhus i planområdet. Denna detaljplan innebär avsteg från översiktsplanen för att kunna möjliggöra för parkering, handel, fordonsservice och icke störande industri då det finns ett behov för detta i Kumla. Detaljplaner Inom planområdet gäller följande detaljplaner: 1881K-1597 (1962) Den finns ingen detaljplan för den södra delen av planområdet. Detaljplaneförslaget angränsar till följande detaljplaner: 1881K-1382 (1961) 1881K-1442 (1962) Kommunala program Bevarandeprogram m m Några kulturhistoriska intressen eller dylikt finns ej redovisade i Kumla kommuns bevarandeprogram eller på fornlämningskartan. Miljöprogram I Miljöprogram , antaget den 21 maj 2012 av kommunfullmäktige, står skrivet att det är viktigt att Kumla kommun utvecklas hållbart, d v s att miljömässiga, sociokulturella och ekonomiska aspekter samspelar med varandra. Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen har kommunen valt att fokusera på fem av målen i programmet; begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö samt ett rikt växt- och djurliv. Det mål som främst påverkar den fysiska planeringen är målet God bebyggd miljö. Med God bebyggd miljö menas vår livsmiljö, det vill säga den omgivning i vilken vi bor och rör oss i. Definitionen av miljömålet är: städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Klimatprogram Enligt klimatprogrammet för Kumla kommun, antaget av kommunfullmäktige , ska Kumlas klimatpåverkan begränsas och kommunen ska sänka utsläppen av växthusgaser. 2

6 Grönplan Grönplan, antaget den 18 juni 2007 av kommunfullmäktige, anger att tillgång till parker och grönområde är mycket viktigt för att skapa en god miljö att bo i. Stora delar av planområdet kategoriseras som grönområde i Grönplanen. Planområdets södra delar kategoriseras också som skyddsplantering; grönområde som ligger som barriär mellan bebyggelse och störande verksamhet som t ex vägar. Skyddsplanteringen är ungefär 2000 m 2 stor. Plan- bygg- och bostadsprogram Planområdet finns med/finns med i det av kommunfullmäktige den 18 maj 2009 antagna Plan-, bygg- och bostadsprogram och pekas ut som ett område lämpligt för bostäder och/eller verksamheter. Behovsbedömning Miljöaspekter En förstudie till miljökonsekvensbeskrivning (bifogas) visar att detaljplaneläggingen inte förväntas medföra någon betydande påverkan på miljön såsom avses i miljöbalken 6 kap 11. Den mest påtagliga miljökonsekvensen är risk för buller och farligt gods. Sociala aspekter En bedömning av de sociala aspekterna har gjorts och genomförandet av planen medför en ny verksamhet och parkeringar nära Kumla centrum. En del av en grönyta tas bort, vilket i säg kan upplevas negativt men genom att bevara träd närmast järnvägen och plantera nya träd i och med anläggande av parkering är planförslaget ändå positivt. Planen bidrar till att fler människor kommer röra sig i området samt att området kommer att belysas. Förutsättningar och förändringar Planområdet sett från nordost Mark och vegetation Mark och vegetation Planområdet består främst av en stor yta med olika beläggningar såsom, grus, betong och asfalt efter de byggnader som funnits på platsen tidigare. Den södra delen är ett grönområde med träd, främst tall, björk samt sly. Det finns inga höjdskillnader inom området. Detaljplanen med- 3

7 för att grönområdet kommer att tas bort för att göra plats för parkering. Det är möjligt att bevara träd närmast järnvägen. Grönområdet till och asfaltsyta på planområdets södra delar. Geoteknisk undersökning Jordarten inom planområdet är sandig morän. Förorenad mark Det finns inga för kommunen kända föroreningar inom planområdet, inte heller på Länsstyrelsens webbgis 1 finns någon risk utpekad. Radon Planområdet befinner sig i ett normalriskområde (10-50 kbq/m 3 ). En planbestämmelse införs att byggnader ska uppföras i radonsäkert utförande Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Om man vid grävning eller annat arbete påträffar fornlämning föreligger anmälningsplikt enligt 2 kap. 10 kulturminneslagen. Djupare schaktning, t.ex. vid grävning för VA- och elledningar, är dock tillståndspliktig. Den som vill göra ett ingrepp i en fornlämning, det vill säga rubba, ändra eller ta bort en fast fornlämning ska be om tillstånd enligt länsstyrelsen, enligt 2 kap. 12 kulturminneslagen. 1 Länsstyrelsen i Örebro län

8 Bebyggelseområden Det finns ingen bebyggelse inom planområdet idag. Planområdet sett från sydost med närliggande verksamheter och bostäder samt återvinningsstation. Historiskt sett har planområdet ägts av Centralföreningen Kumla som fram till början av talet lagrat spannmål i två större magasinsbyggnader på tomten, en byggnad i trä och en trä och betong. Dessa stod sedan tomma fram till mitten på 80-talet när marken såldes till Kumla kommun som rev magasinen. Sedan dess har tomten i stort sett stått tom med undantag för den återvinningsstation som finns på fastigheten Svalan 4 samt viss asfalt- och betongbeläggning från lagerbyggnaderna. Centralföreningen Kumla, spannmålslager, sett från Västra Bangatan år Bostäder I anslutning till planområdet på andra sidan Västra Bangatan finns det enfamiljshus. Norr om fastigheten Svalan 4 finns bostadsbebyggelse. Arbetsplatser övrig bebyggelse Ett av de enfamiljshus som ligger på motsatt sida av planområdet längs Västra Bangatan används som verksamhetlokaler för en tatueringsstudio. Norr om planområdet finns två andra verksamheter, Sol och Bioenergi i Kumla samt Kumla oljeservice. Planen möjliggör för verksamhet med fordonsservice, handel och icke störande industri. 5

9 Kumla oljeservice verksamhetslokaer ligger norr om planområdet. Offentlig service & kommersiell service I och med planens centrala läge är det nära till offentlig och kommersiell service. Det är ca 400 meter till Kumla torg, Kumlas kommersiella centrum med dagligvaruhandel, bank, apotek och dylikt. Från planområdet till resecentrum är det cirka 300 meter. På andra sidan järnvägen ligger Familjens hus och postkontor. Tillgänglighet Den nya bebyggelsen ska uppfylla kravet på tillgänglighet enligt plan- och bygglagen. Detta innebär att verksamhetens utrymmen ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Byggnadskultur och gestaltning Närområdet på motsatt sida av järnvägsområdet präglas av industrimiljö. Bostadsområdet väster om planområdet är ett tidstypiskt villakvarter, byggt på 60-talet. Gator och trafik Gatunät Området nås från Stenevägen via Västra Bangatan och förslaget medför ingen förändring av gatunätet. Antagandet av detaljplanen kommer innebära en ökad trafikmängd, främst längs Västra Bangatan då markanvändningen blir handel, fordonsservice och icke störande industri och den tänkte verksamheten är en rekonditionsverksamhet. Även parkeringen kommer generera en ökad trafikmängd lokalt men samtidigt minska andelen trafik i Kumla centrum. Gång-, cykel- och mopedtrafik Längs Stenevägen finns det gång- och cykelbana, dock inte längs Västra Bangatan. Tillgängligheten till området till fots med cykel eller moped bedöms ändå som god. Tankar finns att i framtiden bygga en gångbro över Stenevägen längs med järnvägsspåret för att öka tillgängligheten till resecentrum ytterligare. I Kumlas översiktsplan föreslås en ny gång- och cykelbana längs Västra Bangatan. Trafikmätning Längs Västra Bangatan finns inga genomförda trafikmätningar, gatan bedöms ha ett lågt trafikflöde. Planförslaget kommer innebära att trafikflödet främst längs norra delen av Västra Banga- 6

10 tan kommer att öka, dock inte i så stor omfattning att några särskilda trafikreducerande åtgärder kommer att vara aktuella. Kollektivtrafik Från planområdet till resecentrum är det ett gångavstånd på cirka 300 meter. Där finns möjlighet till regionala och nationella förbindelser med tåg, samt buss med landsortstrafik. Kumla servicebuss trafikerar Stenegatan med cirka 100 meter till närmsta hållplats 3-4 gånger om dagen under veckodagar. Landsortstrafiken stannar på Västra Bangatan, 100 meter från planområdet cirka 3 gånger om dagen under veckodagarna. Parkering, utfarter I och med planens antagande ändras markanvändningen och större delen av planområdet kommer att disponeras för parkeringsändamål. Parkeringsplatser för besökare och personal till fordonsservice/handel/icke störande industri ska rymmas inom den egna fastigheten. Två nya utfarter längs Västra Bangatan behöver anläggas för att försörja parkeringen och verksamheten. Risker och störningar Risker Farligt gods & urspårning Järnvägen utgör transportled för farligt gods. Transporter med farligt gods på järnväg är generellt sett mycket säkra 2. Under de senaste 100 åren har det skett ett fåtal olyckor, ingen människa har omkommit i Sverige till följd av transporter av farligt gods på järnvägen. De vanligaste olyckorna med farligt gods på järnväg är urspårning och sammanstötningar. Vid urspårning hamnar vagnarna nästan alltid inom en vagnslängd från banan 3. Sannolikheten för att en vagn hamnar mer än 25 meter från spåret är mycket liten. Avståndet påverkas normalt inte nämnvärt av tågets hastighet eftersom rörelsekraften är i tågets färdriktning. Några riktlinjer för säkerhetsavstånd vid järnvägen har inte tagits fram lokalt. Länsstyrelsen i Örebro län hänvisar till en rapport som Länsstyrelsen i Stockholms län 4 tagit fram som föreskriver 25 meter byggnadsfritt från banan. Trafikverkets rekommendation för bebyggelsefri zon är 30 meter (från spårmitt på närmaste spår). Inom 30 meter från järnvägen kan dock viss verksamhet finnas där människor endast tillfälligtvis uppehåller sig, till exempel parkeringar, trafikanläggningar, garage, förråd och vegetation. Avståndet mellan järnvägsspåren och bilservice/handels-fastigheten är 45 meter. En risk med parkering nära järnväg är enligt Trafikverket 5 att bilarna kan skadas i lacken av exempelvis partiklar från inbromsande tåg och fallande last, snö och is från passerande tåg. Därför rekommenderas att parkeringsplatser anläggs minst 15 meter från spårmitt. Anläggs parkeringsplatser närmare ska det finnas ett skyddsplank eller motsvarande. År 2012 var den totala mängden farligt gods genom Kumla ton varav klasserna 2 (gaser) och 5.1 (oxiderande ämnen) stod för den största delen 6. En liten del av det farliga godset växlar spår i Kumla för att transporteras till Kvarntorps industriområde. Giftig gas är farlig så fort den läcker ut, vid en olycka finns risk för explosion, värmestrålning, förgiftning och gasmolm. 2 Banverket, Järnvägen i samhällsplaneringen, juni Banverket och räddningsverket, Säkra järnvägstransporter av farligt gods, Länsstyrelsen i Stockholms län, Riskhänsyn vid ny bebyggelse, Trafikverket, Järnvägen i samhällsplaneringen, 6 Trafikverket,

11 Dominerande fara av oxiderande ämnen är brand. För att en explosion ska inträffa krävs det att det oxiderande ämnet kommer i kontakt med en antändningskälla. Riskreducerande åtgärder vid utsläpp av gas och oxiderande ämnen är skyddsavstånd, vegetation i form av träd och/eller buskar eller att det finns en vall eller plank mellan spårområdet och parkeringen. Enligt planförslaget kommer bilservice/handel placeras 45 meter från spårområdet och längs järnvägen föreslås plank. Järnvägsområde i direkt anslutning till planområdet. Vibrationer Banverket har i samarbete med Naturvårdsverket 7 tagit fram Riktlinjer för buller och vibrationer från spårburen linjetrafik där det anges att om vibrationsnivåerna i befintlig miljö överskrider 1,0 m m/sek ska åtgärder alltid övervägas. Risken för vibrationer är beroende av markförhållanden, byggnadstyp samt tågens massa och hastighet. Några enkla samband mellan dessa parametrar finns inte. Entydiga skyddsavstånd är därför svåra att uppge. Vad gäller markförhållanden och geoteknik är finkorniga jordarter, som lera, mer vibrationskänsliga än grovkorniga, som sand och grus. Tillgängliga uppgifter om markförhållandena visar att jordarten närmast järnvägen inom planområdet är morän. Buller På grund av planområdets läge vid järnvägen påverkas området av buller. Närmas järnvägen kommer parkeringar anläggas. Det finns inga riktvärden för buller för parkeringar, de riktvärden som finns gäller bostäder. På tomten där ändamålet är fordonsservice/handel/icke störande industri får endast icke störande verksamhet uppföras. Vid byggnation ska krav enligt BBR uppfyllas, detta behandlas i bygglovsskede. En planbestämmelse införs att plank kan uppföras vid järnvägen vilket ger en bullerdämpande effekt både för verksamhet och närliggande bostäder. 7 Banverket och Naturvårdsverket, Riktlinjer för buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik,

12 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vatten och avlopp kopplas till kommunens befintliga ledningar i området, idag är ledningar för spill- och dagvatten framdragna till Svalan 6 och dricksvatten fram till fastighetsgräns på Frögatan. Vid exploatering kan dricksvattenledningen förlängas till Svalan 6. Lokalt omhändertagande av dagvatten Dagvattnet ska om möjligt tas om hand lokalt för att fördröjas innan det kopplas på de kommunala dagvattenledningarna i Svalan 6. Parkeringen på planområdet bör därför beläggas med grus för att en stor del av dagvattnet kan infiltreras lokalt. Om området anläggs med ogenomträngligt markbeläggning skall åtgärder för lokal omhändertagande av dagvatten genomföras. Värme Fjärrvärmeledning löper över planområdet på Svalan 6 längs Västra Bangatan samt längs Frögatan. U-område bildas på kvartersmark för att skydda dessa ledningar. El, tele, bredband m m Området kan anslutas till ett befintligt elkabelstråk på Västra Bangatan. Avfall Avfallshantering ska ske enligt kommunens Avfallsplan och Renhållningsordning. Avfallet ska så långt som möjligt källsorteras för att återanvändas/återvinnas. Miljöfarligt avfall ska tas om hand av respektive verksamhet. Planen medför att den befintliga återvinningsstationen flyttas till motsatt sida om Frövägen till fastigheten Svalan 4. Runt om återvinningsstationen ska plank/staket uppföras för att skydda mot nedskräpning, plankets utformning ska anpassas omgivningen. En planbestämmelse införs att plank kan uppföras. Återvinningstationen inom planområdet. 9

13 Fastighetsrättsliga genomförandefrågor och konsekvenser Tidplan (preliminär) 2013 Miljö- och byggnadsnämndens beslut att påbörja planarbetet nov Miljö- och byggnadsnämndens beslut att skicka förslaget på samråd dec 2013 Samråd jan/feb Miljö- och byggnadsnämndens beslut om granskning april Granskning maj Miljö- och byggnadsnämndens beslut att anta detaljplanen juni Planen vinner laga kraft efter tre veckor om inget överklagande sker juli Uppförande av bebyggelse och liknande kan ske när erforderliga planbeslut är fattade och bygglov erhållits och i den takt byggherrarna finner det lämpligt alternativt vad som avtalats i exploateringsavtal eller motsvarande. Huvudmannaskap & ansvarsfördelning Miljö- och byggnadsförvaltningen upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid bygglov och bygganmälan. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga Fastighetsbildningsåtgärder och kommunen ansvarar för anläggande av parkering. Exploatören ansvarar för genomförande av planen inom kvartersmark med ansökan om bygglov och bygganmälan, uppförande av bebyggelsen, och iordningställande av tomtmark. Fastighetsrättsliga frågor Kommunen ansöker om fastighetsbildning i enlighet med plankarta. Ledningsrätter Ledningsägare är skyldiga att bevaka sina rättigheter och samråda med exploatören avseende projektets påverkan på det egna ledningsinnehavet. Avtal avseende omläggning av ledningar bör tecknas mellan ledningsägaren och exploatören. Svalan 6 Last Last Fjärrvärme Tele Fastighetskonsekvenser Fastigheter inom planområdet: Svalan 4 användningen ändras från Handel till Parkering och återvinningsstation. Svalan 6 Från att vara planlöst planläggs fastigheten som parkering och återvinningsstation samt fordonsservice, handel och icke störande industri. Cirka 1900 m 2 mark möjliggörs för avstyckning från Svalan 6. 10

14 Ekonomiska frågor Kostnad för planläggning är reglerad genom upprättat planavtal mellan Plan- och byggavdelningen och exploatören enligt gällande taxa. Kommunen tar ut avgifter för bygglov och bygganmälan. Kommunens får direkta intäkter i form av bygglovsavgifter, anslutningsavgifter och från mark- och fastighetsförsäljning. Kommunen har kostnader för anläggande samt skötsel och underhåll av parkering. Exploatören bekostar all byggnation inom kvartersmark. Det ekonomiska ansvaret för rivning, sanering, byggnationer och anläggningar regleras i exploateringsavtal. Anslutningsavgifter för VA, el, tele, fjärrvärme med mera debiteras enligt gällande taxa hos respektive leverantör. Tekniska frågor Byggnaderna inom planområdet kommer att anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Vid behov kan samråd hållas med ledningsägare. Byggnader ska uppföras i radonsäkert utförande. Administrativa frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vunnit laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt att exploatera i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av miljö- och byggnadsförvaltningen genom Ida Andersson i samarbete med Klara Ågren, Kjerstin Clame och Per Flodström. MILJÖ- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Ida Andersson Klara Ågren Per Flodström Fysisk planerare Planeringsarkitekt Planchef 11

15