. Järnväg. . Parkering. Anpassning till befintlig bebyggelse. M l ö. o Trafik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ". Järnväg. . Parkering. Anpassning till befintlig bebyggelse. M l ö. o Trafik"

Transkript

1 .'. r,,i ui ii l-i ì Ü l-tft -'=i Í i,{., l',r,,,. : ; i ": IìTAD 3 \t1lii-f Ef\Tl(tl i'j i I l:l r: :,,,,' :-"1 Synpunkter på Detaljplan för Ängelholm 5:3 "Angela - Porten t ll södra Angelholm" Epadalen, Ängelholm, Ängelholms kommun 2û B 20Lt Undertecknade sakägare och andra boende i Epadalen, Ängelholm, vill härmed framföra synpunkter på det förslag på detaljplan som nu ligger ute på samråd fram till 2 januari2ot2. Våra synpunkter motiveras enligt punkterna nedan och omfattar områdena:. Järnväg o Trafik. Parkering. Anpassning till befintlig bebyggelse. M l ö

2 Järnvägen - farli4 godsled ldag trafikeras järnvägen på sträckningen Âstorp - Ängelholm av cirka fyra godståg per dygn. När tunneln genom Hallandsåsen inom några år blir klar kommer, enligt Trafikverket, antaltåg per dygn att utökas till 24 stycken initialt. lframtiden är det tänkt för ännu fler. Tanken med tunneln är att den tunga lastbilstrafiken över åsen ska avlastas. Urspårningar och sammanstötningar kan ge upphov till påverkan/skada på 3:e person på olika sätt. S.k. mekanisk påverkan, dvs när fordon, i detta fallet tågvagnar, lämnar spårområdet och skadar byggnader och personer i närheten av spåret, samt påverkan genom utsläpp av farligt gods. På denna sträckning av järnvägen fraktas gods som klassas som farligt. Det kan vara explosiva ämnen, som i händelse av olycka kan orsaka övertryck som i sin tur kan orsaka brand och skada/rasera byggnader, ge upphov till splitter och skada människor. Brännbara och giftiga gaser som kan ge upphov tilljetflammor och gasmolnsexplosion med frätskador, brännskador och förgiftning vid inandning som följd. Det transporteras även brandfarliga vätskor och fasta material, frätande och oxiderande ämnen. Allt enligt Räddningstjänsten. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län har tagit fram ett gemensamt dokument om riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskhanteringsområdet har fastställts till 150 meter. lnom detta område ska riskerna alltid hanteras och noga analvseras vid framtagande av detaljplan meter: Bebyggelsefritt om råde. Exempel på lämplig markanvändning; parkering (ytparkering), trafik, odling, friluftsområde, tekniska anläggningar meter: Markanvändningen och befolkningstätheten bör begränsas. Så få personer som uppehåller sig i området som möjligt och då alltid i vaket tillstånd. Exempel på lämplig markanvändning: Handel (sällanköpshandel), industri, bilservice, lager (utan betydande handel), tekniska anläggningar, parkering. Beräkningsförutsättningarna bygger på en befolkningstäthet på (1) en person per (1000) kvadratmeter meter: De flesta typer av markanvändning kan förläggas här, undantaget är sådan markanvändning som innefattar många eller utsatta personer. Exempel på lämplig markanvändning: Bostäder (småhusbebveselse). handel (övr. handel), kontor (i ett plan), lager, idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats), centrum, kultur. >150 meter: Övriga typer av markanvändning, utan särskilda analyser eller åtgärder. Exempel på markanvändning: Bostäder (flerbostadshus iflera plan), kontor (iflera plan), vård, skola, idrotts- och sportanläggningar (med betydande åskådarplats).

3 Ju högre persontäthet - många personer på samman ställe - ju större sannolikhet för ett stort skadeutfall. I detta projekt planeras det för höga flerfamiljshus med ca 150 lägenheter = ca personer på en yta av knappt L7 000 kvm. Statusen (vakna eller sovande) på personerna måste också beaktas. Sovande personer har mindre möjlighet att inse fara och påverka sin säkerhet. Frågon tir: hur hög exploateringsgrad dr just denna mark kimplig Íör i området meter? Vi anser inte att riskbedömningen har gjorts på ett övertygande och tillfredställande sätt. Vi ifrågasätter å det starkaste utredningen som kommunens konsulter har tagit fram för planområdet (Tyréns ) där man drar slutsatsen attflerbostadshus, dogis, cildreboende samt kontor i flero plan kan förlciggos nörmare rin 50 meter från forligt godsled. Samtidigt som vi inser att Länsstyrelsens riktlinjer är rekommendationer så ser vi inte att det finns några skäl att göra några större undantag från deras riktlinjer när det gäller markanvändningen för detta område. Vi anser att Tyréns rapport tar alltför stora avsteg från Länsstyrelsens rekommendationer. Enligt plan och bygglagen sko kommuner verka för att vid ny bebyggelse minska risker och vidto åtgärder för att öko skyddet i ntirheten av befintligo riskobjekt. Det hondlar om ott lokolisera bebvoqelse till mork utonför riskområden. ott skapo avstånd tillverksamheter som kan vørø riskfylldo eller ott utforma bvqonader med hönsvn till risker. Vi kan inte se att Angelholms kommun tagit hänsyn till ovanstående i denna fråga. Buller & vibrationer: Järnvägen används på denna sträcka endast av tunga godståg. Vibrationer och buller på över 90 decibel är ett problem redan idag för de boende. Ska man bereda plats för ny byggnation och en bussgata kommer ljudbilden att förändras kraftigt i hela området. Mängder av ljudabsorberande träd och annan vegetation kommer att behöva fällas och en bussgata/tunnel kommer att fungera som en resonanslåda. En ljudvall på 3 meters höjd bakom de nya flerfamiljshusen är ivår mening inte tillräckligt fcir att reducera det ökade bullret. lnte fcir de boende i Angela och inte för oss som redan bor i området Epadalen och Nypongatan. lngen ljudvall är i dagsläget planerad för den norra sidan av järnvägen, Nypongatan. Ett av många exempel på hur man i detta projekt visar mer hänsyn mot Angelas "nybyggare" än mot de som redan bor i området. Hur attraktivt blir ett höghusområde som ligger i direkt ongrtinsníng till en hårt trofikerod farligt godsled dtir de tunga godstågen skopor både besvtironde buller och vibrationer? Att plantera några större nya, ljudabsorberande träd på Angelas innergård och mot järnvägen är inte möjligt eftersom det underjordiska garaget inte lämnar tillräckligt med plats för trädens rotsystem. Här kommer endast att finnas plats för buskar och småträd.

4 Träd och vegetation, helst i olika lager och höjder, är en viktig komponent i stadsbebyggelse för bl.a bullerkontroll, absorption av avgaser och utsläpp samt för stadens estetik. Det finns mycket forskning som understödjer detta och det är en pr nc p som används i all modern stadsplanering. Den framtagna bullerutredningen redovisar inte hur bullret förändras för angränsande bebyggelse, varken när det gäller biltrafik eller järnväg. När en hel skog tas bort kommer ljudbilden att förändras på ett mycket markant sätt. Detta är ett obestridligt faktum. Vi kräver en mer komplett utredning i dessa frågor.

5 Trafik Då området redan idag bildar en flaskhals för trafik från Helsingborgsvägen - Kullavägen - Kristian ll's väg och vidare in mot centrum, hyser vi stora och befogade farhågor att trafiksituationen kommer att bl ännu svårare när det intilliggande stora bostadsområdet Fridhem byggs, med sina tusentals nya bostäder, om projektet "Angela" dessutom blir verklighet. Trafiksäkerheten, främst för våra barn, är allvarlist hotad! Kommunens förslag att "bygga igen" detta ur trafiksynpunkt strategiskt viktiga område går i vår mening tvärt emot vad man borde göra, nämligen att istället öka framkomligheten genom området ännu mer. Detta gör man inte genom att uppföra flertalet byggnader och genom att kraftigt försämra Bång- och cykelleder. Konsekvensen blir att området inte alls kommer att upplevas som "en port till södra Änselholm" lrtan som en barriär ett çto. med sin ökade brist oå framkomlis- och Eftersom kommunen inte kan tillhandahålla några aktuella mätningar över cykel- och gångtraflken i området har vi själva fått bilda oss en uppfattning om hur det ser ut, i verkligheten, för bilister, cyklister och gående. Då en av de överklagande sakägarna arbetar hemma ett par dagar i veckan, i ett hemkontor med utsikt över hela planområdet, inklusive Kullakiosken, alla vägar och gång/cykelleder, har hon under en väldigt lång tid och med stor regelbundenhet kunnat observera hur människor och bilar rör sig i området. Så här ser det ut: Mellan kl och vardagar är både gång-, cykel- och biltrafiken svnnerligen intensiv. Samtliea barn och ungdomar som går på Nyhemsskolan, Rönneskolan eller någon av de andra skolorna i centrum passerar fcirbi området antingen på Skansgatan och vidare ner på g/c leden mot centrum alternativt itunneln under Kristian ll's väg, eller förbi idroüsplatsen, genom tunneln under Kullavägen och vidare på någon av de båda g/c lederna. Dessutom går och cyklar en stor mängd vuxna personer på väg till sina arbeten på samma leder, något som torde vara glädjande ur ett miljöperspektiv och i enlighet med kommunens önskan om att fler ska avstå bilen. På Kullavägen är det, under dessa morgontimmar, utan avbrott en strid ström med bilar som passerar på Kullavägen mot Helsingborgsvägen och Kristian ll's väg. Också Helsingborgsvägen och Kristian ll's väg har synnerligen tät trafik. Inget konstigt i det; Helsingborgsvägen är ju en viktigt in- och utfartsled för pendlare i båda riktningar. Kristian ll's väg är den enda huvudleden in till centrum och vidare norrut. I omvänd riktning utnyttjar barn och föräldrar den enda säkra g/c leden till Södra Utmarkens skola, nämligen den genom tunneln under Kullavägen och förbi idrottsplatsen. Mellan kl och är det lunchrusning på Kullakioskens gatukök, vardag som helg. Genom att räkna antalet parkerade bilar under en tidsperiod har vi kommit fram till att det i genomsnitt står ca bilar parkerade runt kiosken. lbland är det fler, speciellt innan och efter Rögle- och ÄFF-matcher, under turistsäsong och när Gerts Motor har sina

6 evenemang. Under sommarsäsong samlas det ofta stora skaror motorcyklister här som upptar en stor del av parkeringen. Ofta nödgas bilar parkera både på Skansgatan och Sjöhusgatan. Mellan kl ärtrafiksituationen liknande den på morgonen. Under resterande tider på dagen går och cyklar det människor hela tiden i området. Man rastar sina hundar, går ut med barnvagnar, äldre går en promenad. Aktiviteter som lämpar sig på de fina och, framför allt, planskilda g/c-lederna. Området känns levande och säkert. När Rögle och Äf f spelar hemmamatcher är det återigen tät trafik på Kristian ll's väg och Kullavägen. Kommer man från centrum på Kristian ll's hänvisar en skylt mot Helsingborgsvägen då man ska till ishallen. lngen följer den hänvisningen utan alla kör på Kullavägen ändå eftersom den är närmast. Under en timme innan matchstart och under en timme efter matchavslut är det stora svårigheter för oss boende att ens ta oss ut från Skansgatan/Sjöhusgatan till Kullavägen. Och det under dagens trafikvillkor och persontäthet bland de boende, i framtiden kommer trafiken att vara ännu tätare när Fridhems tusentals invånare ska ta sig fram här. Under sommarhalvåret är motorcykeltrafiken högfrekvent på Skansgatan med motorcyklister på väg till Gerts motor. De har ofta jippon och tillställningar som drar till sig stora skaror människor. Våra gator används då som parkeringsplats när Gerts Motors egen inte räcker till. Slutsatsen av ovanstående obseruotioner blir att kommunens förslag ott to bort ollo befintligø planskilda göng- och cykelleder och erstitto dem med övergångsstölle i gatuplon, en buss- och cykeltunnel samt en bro tir en helt oacceptobel lösning för detta område. Sunt förnuft söger att mon inte tar bort något som fungerar bra och erstitter det med något mycket stimre. övergångsställe på Kullavägen, på Helsingborgsvägen och eventuellt på Kristian ll's väg i samma gatuplan måste anses som den sämsta av lösningar när trafiken är så hård och så många barn ska korsa leden. I en rondell koncentrerar man sig som bilist på andra bilar, inte på cyklister och gående. Att ta bort säkra och väl fungerande g/c-tunnlar är fullkomligt oacceptabelt både sett ur ett säkerhetsperspektiv och samhällsekonomiskt. Varje tunnel med tillhörande sträcka cykelväg har en gång kostat flera miljoner att anlägga. Siffror som Trafikverket har varit vänliga nog att ta fram till oss, när kommunens företrädare inte ville/kunde, visar att det kostar ca 6 miljoner att anlägga en vanlig 8-9 meter lång tunnel. I området finns tre tunnlar som man planerar aü lägga igen. En tunnel är ca 6 meter, den andra är ca L2 m och den tredje är 25 meter lång. En investering på minst miljoner alltså. Sedan tillkommer kostnader för alla cykelvägar, belysning mm. Kommunen propagerar i detta fall mycket för att g/c tunnlar är en säkerhetsrisk. I andra projekt hävdar man tvärtom; att tunnlar är bra, allt beroende på hur det passar. Här hävdar vi att det finns dåligt belägg för detta påstående (som kommunen har gjort till en

7 allenarådande "sanning") och att det istället är korsningar i gatuplan i tät trafik som är en mycket allvarligare säkerhetsrisk, likaså alla överfallsrisker som är förknippade med parkeringsgarage. Från och med 1970-talet började separata gång- och cykelvägar, helst planskilda från biltrafiken, att byggas i större omfattning med avsikt att öka trafiksäkerheten. Eftersom trafikvolymen började öka krafti4 såg man behovet av ett ökat trafiksäkerhetsmedvetande. Änselholms kommun eår här trafiksäkerhet. bakåt i sitt sätt att se oå Enligt Trafikverket ska gång- och cykelleder som korsar vrigar för motorfordon utformos så att gående och cyklande, tiven de med hjälpmedel och nedsatta funktioner, barn och cildre, kan korso körbanon uton dtt riskera ott dödos eller skodos allvarligt. Enligt Wl (Statens väg- och transportforskningsinstitut) ökar risken för död och svår skodo 4 gånger om man jtimför planskild korsning med korsning i gatuplon dör høstigheten tir km/tim. Risken ökar I gånger om hostigheten ör km/tim, en hastighet som tyvärr många bilister kommer att fortsätta att hålla på Kullavägen och Helsingborgsvägen även om kommunen bygger refuger, smalnar av vägen och ändrar till ett körfält eller installerar pållare. \fll konstaterar vidare; merpoften, ca 56%, av skodeføllen i olyckø mellon cyklist och motorfordon sker i korsning och överfarter. Procenttolen stiger om man tiven rtiknar in utfarter från fastigheter, nâgot som blir aktuellt på Skansgatan och Kristian ll's väg genom utfarter från Angelas underjordiska garage. En buss/cykel-tunnel under järnvägen Skansgatan - Södra vägen anser vi vara en dålig lösning eftersom man då drar in busstrafik på en liten villagata där så många barn cyklar och går. Vi hyser även stora farhågor att denna tunnel kommer att få karaktären "storstadsbetong-tunnel"/motorväg, likt den på Havsbadsvägen mot Råbocka. En sådan tunnel passar dål gt in med den äldre villabebyggelsen och inbjuder verkligen inte till att promenera i. Skansgatans karaktär kommer att förändras markant på grund av den kraftiga lutning som krävs för att dra vägen i en busstunnel underjärnvägen. Vi anser att sträckan är alltför kort på Skansgatan för att tillgodose dessa radikala ändringar av marknivåer. Vivill se ytterligare redovisning på hur Skansgatan kommer att påverkas i detta avseende. En annan frågeställning som inte har bearbetats tillräckligt är; vart tar alla skolbarnen vägen när de har passerat tunneln underjärnvägen och ut på södra vägen? Men sedan då? Ska de ut på den hårt trafikerade Landshövdingevägen (som blir ännu mer trafikerad när det nya badhuset och det nya bostadsområdet på Scan-tomten står klart)för att sedan ta sig vidare mot sina skolor? Här blir det tydligt att ansvariga på kommunen behandlar projektet "Angela" som en enskild cell som inte har någon koppling till resten av Ängelholm. Detta problem är tydligt på flera plan som vi ska återkomma till.

8 Förlaget på en g/c-bro över Kristian ll's väg ser vi som ett ogenomarbetat hast/nödförslag. Bron kommer inte att lösa de grundläggande trafikproblemen som finns i hela förslaget. När det gäller förslaget på en g/c led genom hela planområdet som ansluter till bron ser vi en risk med att allmänna g/c leder förläggs på privat mark. Är verkligen Riksbyggen medvetna om hur mycket gång- och cykeltrafik som kommer att genomkorsa Angelas innergård varje dag, på alla möjliga tider på dygnet? Även förslaget att smalna av både Kullavägen och Kristian ll's väg till l-filiga gator medan man vill göra rondellen 2-filig känns ogenomtänkt. Enligt kommunens egna beräkningar kommer trafikflödet genom rondellen att öka från dagensg-l2 000 bilar/dygn till bilar per/dygn när hela området är utbyggt. ldag känns Kristian ll's väg lagom stor och proportionerlig, helst i rusningstrafik, och då verkar det ologiskt att förbereda byggandet av Fridhems alla tusentals hushåll med att smalna av den idag ivardera riktning 2-filiga Kristian ll's väg och göra den l-filig. På så vis stryps trafikflödet och därmed framkomligheten ytterligare, något som inte blir nödvändi4 om g/c-lederna hålls planskilda från biltrafiken även fortsättningsvis. Som boende i Epadalen ser man tydl gt att man inte bara måste behålla Kristian ll's väg intakt med sina 2-filiga körfält, man behöver även komplettera med någon form av ringled i väster för att undgå flaskhalseffekter i framtiden. Ytterleden i öster gör ingenting för att avlasta vare sig Epadalen, Södra utmarken, Fridhem eller alla de som ska sig in till Ängelholms centrum från E6:an söderifrån. Ytterleden har heller ingen som helst betydelse för de boende i södra Ängelholm när de ska förflytta sig norrut; mot centrum, mot det nya köpområdet runt Maxi eller vidare norrut mot Valhall och Bjärehalvön. Man rör slg på Kristian ll's väg och, förhoppningsvis iframtiden, på en ringled iväster.

9 Parkering Redan idag är det problem med parkering i Epadalen. Husen är byggda mellan 1920 och L94O, på den tiden planerades det inte för uppfarter med bilar, detta innebär att familjer med två bilar redan nu parkerar på gatan. Ofta är det svårt att ta sig fram med fordon på till exempel på Sjöhusgatan och Skansgatan utan att zick-zacka sig fram. I vinterväglag kan oftast inte två bilar mötas pga parkerade bilar och snövallar. Vid fotbollsmatcher och vid evenemang på Gerts motor är det redan ett stort problem med utomstående som parkerar på våra gator. Man har i planförslaget räknat med (1) en bilparkering per lägenhet för boende och 5% bilparkeringsplatser för gäster. Det blir 8 gästparkeringsplatser på området Angela, vilket innebär att nästan 19 lägenheter ska samsas om en enda gästparkeringsplats. Dessa siffror kan passa i vilken storstad som helst, men boende i Ängelholm har fler bilar än storstadsborna då väldigt många arbetar i annan kommun. Var ska resten av de boende och deras besökare parkera sina bilar? På våra gator så att parkeringssituationen blir än mer olidlig? Det medför att våra barn utsetts för stor fara då sikten blir allt mer skymd. Antalet parkeringsplatser för boende och deras gäster är kraftigt underdimensionerade. På planen finns några (6) parkeringsplatser inritade utmed både på Skansgatan och (6) på Kullavägen. Tänker man sig att dessa platser är avsedda för besökande tillgatuköket eller de andra affärsverksamheterna? Hur förhindrar man att de inte används av gäster till de boende i Angela, av besökarna tillfotbollsmatcher eller Gerts motor? Eller av de boende själva; sannolikheten är väldi$ stor att man som boende på Angela frestas att parkera på några av alldeles för få ytparkeringsplatserna, eller på gatan, om man ska använda bilen igen samma dag. Och hur trafiksäkert är det att ha parkeringsplatser på den alltmer trafikerade Kullavägen, där skolbarnen dessutom ska passera på ett övergångsställe i gatuplan? I vilket fall så är parkeringsplatserna långt ifrån tillräckliga i sitt antal, även om man kompletterar med ytterligare några kundparkeringsplatser inne på området runt gatuköket. Vi ser stora och svåra problem här. Vi anser det som rimli4 att räkna med minst 1,5 bilar för boende per lägenhet, 1 gästparkering per 5 lägenheter (30 platser) samt 20 parkeringsplatser för eventuell gatuköks- och affärsverksamhet. Men då blir dilemmat att marken helt enkelt inte räcker till om exploateringsgraden och antal boende behålls som det är fcireslaget. Detta vet kommunen och därför har man s tt detaljplaneförslag kraftigt underdimensionerat kraven på antal parkeringsplatserför att projektet Angela överhuvudtaget ska kunna komma ifråga. Detta förfaringssätt ifrågasätter vi krafti$. Om en bussgata på Skansgatan - Södra vägen blir verklighet blir parkeringssituation ännu med prekär. Eftersom gatan är så smal, även i det nya förslaget, kan det omöjligt få plats

10 att parkera några bilar här om bussar ska passera. Det blir en helt ohållbar situation även säkerhetsmässigt. Var ska gäster till de boende på Skansgatan parkera? Ska de behöva parkera långt bort på en sidogata? Ska de kanske t.o.m. behöva betala för att parkera? Som exempel på ohållbar parkeringssituation kan nämnas Nypongatan där de boende och deras gäster har mycket svårt att hitta parkeringsplats eftersom gatan alltid är full av sjukhuspersonalens bilar. Även Kullakioskens parkering används regelbundet av sjukhuspersonal. Dessa problem är något som man egentligen inte skulle behöva ställas inför överhuvudtaeet som boende i ett villakvarter iänselholm.

11 Anpassning till befintlig bebyggelse Det verkar inte längre finnas något krav på att det ska byggas småskaligt och passa in mot det gamla Ängelholm? De föreslagna flerfamiljshusen i 4, 8 och 16 våningar passar inte alls in med befintlig bebyggelse, varken volym- eller stilmässigt. Kommunen ser det nya området som en isolerad cell som inte har någon som helst anknytning till Epadalens 2O-tals bebyggelse, trots att det ligger precis bredvid. Däremot lägger man hela sin fokus på att Angela ska passa in mot det nya området på Fridhem. Detta invänder vi oss emot. Frågan som måste ställas är; Skø man verkligen ta mer hänsyn tillframtido potentiella invånare tin till de som redon bor hör? Enligt pf an- och bygglagen sko bebyggelsen anpøssos till stods- och londskopsbilden, vara estetiskt tilltalonde, trofikstiker och inte medförø betydonde oltigenheter för grannor. Projektet Angela fallerar på samtliga punkter. Ängelholms kommun är en attraktiv och populär kommun att bo i både för de som är födda här och för de som fl tar in från andra kommuner. "En lagom stor stad som har det mesta, men som ändå har den mysiga småskaligheten kva/' lyder ofta omdömet. Epadalen tillhör ett av de mer attrakt va områdena att bo i Ängelholms kommun. Närheten till centrum, skolor, hav, skog, E6:an som på kort t d tar oss till Helsingborg, Malmö, Danmark mm lockar. som krav att bevara. Vi som har valt att bo i Ängelholm har qiort så eftersom vi inte vill bo i en storstad. Väldigt få av kommunens invånare är därför intresserade av Då tar man bort småskaligheten och därmed attraktiviteten som gör kommunen eftertrahad att bo i. I många andra kommuner av liknande storlek som Ängelholm har man medvetet valt att följa en linje där man inte bygger högre bebyggelse än 3-5 våningar, i hela kommunen. Denna allmänna uppfattning kan ansvariga politiker omöjligt bortse från. Andra projekt i kommunen, överklagade sådana, visar tyvärr på en osedvanligt dålig förmåga från politikernas sida att lyssna på sina invånare. Man har en tendens att försöka sjösätta "mastodont"projekt som inte har så mycket anknytning till vare sig verkligheten eller till en stad av Ängelholms karaktär och storlek. Därför är detta avsnitt i överklagan av största vikt. Det är en fråsa om vart Ängelholm är på väs. Det är en fråsa om demokrati. Förutsatt att den farliga godsleden inte sätter begränsningar på även denna typ av markanvändning så hade lämplig bebyggelse för planområdet t.ex varit bostadshus i

12 lägre våningar, t.ex max 2-3 våningshus i gatuhustyp vända mot befintliga villor på Skansgatan. Max 4-6 våningshus mot Kristian ll's väg och rondellen. Bebyggelsen på tomten hade hämtat drag från 2O-talsbebyggelsen i området, fast i en något mer modern utformning. På så vis hade man på ett passande sätt skapat en "brygga" mellan de gamla villakvarteren och den nya, högre bebyggelsen på Fridhem. Husen hade byggts runt befintliga g/c leder med stora ytor av grönområden mellan sig, tillgängliga för boende och alla andra som passerar området. lnspiration finns att hämta i Danmark där man är duktig på att inkorporera nytt med gammalt i sin stadsplanering. En annan bra användning av tomten kunde vara att inte bebygga området alls utan att man istället utökar framkomligheten samt skapar ett grönt rum, något som också kan vara en utmärkt "pott" till centrum och ett landmärke. Exempelvis förbättrar man gång/cykellederna ännu mer, kanske bygger en separat bussgata, bygger en park som fungerar som mötesplats för alla gamla och nya Ängelholmare, kanske med lekplats, skate/parkourbana, boule mm. Då hade man verkligen knutit ihop den södra stadsdelen med centrum och resten av vår stad. Så ser framtidens städer ut. En stor fördel med dessa två alternativa förslag hade varit att ingen av de närmast boende hade överklagat. Slutligen en jämförelse; Det blev ett nejtill att bygga nytt parkeringshus framför stadshuset iängelholm med motiveringen att den höga byggnaden skulle skymma stadshuset och därmed vara ett hån mot dess arkitekt, Sten Samuelsson. Det kunde man läsa i NST den 22 oktober ZOLL. Att placera 4-16 våningsbyggnader i extremt modern stilframför 20-talsvillorna i Epadalen vore inte bara ett hån mot alla de husens arkitekter, utan även mot de boende.

13 M r ö Vatten Då de djupa dränerade skärningarna för olika gång- och cykeltunnlar förslås tas bort i sin helhet samtidigt som marken kommer att bebyggas kraftigt med tillhörande hårdgjorda ytor och underjordiskt garage, ser vi en risk med dagvatten som inte har någonstans att ta vägen. översvämningar och ändrade grundvattennivåer kan bli en följd, något som man ser som ett gigantiskt problem på global nivå idag. Grundvattennivån i Epadalen är redan väldigt hög i dagsläget, något som regelbundet skapar problem i området. Undersökningar visar att man nästan alltid tenderar att underdimensionera vattenavledning i nya byggprojekt. Vilka garantier ställer kommunen här? Mer undersökningar eftersökes. Gröna stråk Enf igt kommunens rapport utgörs området av i huvudsøk övervuxen sly (en konsekvens av att kommunen inte har skött sin mark på ett tillfredställande sätt) och ott den befintligø vegetationen inte har några sörskilt storø vtirden. Om vegetation har några värden rent allmänt beror på vem man frågar. För en exploatör är det oftast av obetydligt värde eftersom det mest står i vägen för nya byggnader, gator mm. Frågar man en biolog utgör grönytor i städer en mycket viktig komponent, inte bara för människorna som bor där utan också för alla djur (fåglar, insekter, groddjur etc). Gröna stråk i städer är en grundförutsättning för den biologiska mångfalden man eftersträvar idag. De mest moderna städerna har väl planerade och väl tilltagna grönområden. Man planerar för sk gröna stråk, dvs "gato/' av sammanhängande grönområden som ringlar sig genom staden. Det är inte bara djuren som mår bra av detta, vi människor har också nytta av att skadedjur har kvar sina naturliga fiender genom den biologiska mångfalden. Vifår på köpet trevliga områden att cykla och promenera i, en av alla de ingredienser som gör en stad attraktiv. Studie efter studie visar hur vikti$ och stressreducerande det är med många och välplanerade gröna miljöer i en stad, en förutsättning för att människor ska tr vas, En överexploaterad innergård inträngd mellan alldeles för många byggnader och hårdgjorda ytor ger dåliga förutsättningar för biologisk mångfald. Vi ser det som direkt vildeledande att miljöerna runt Angelas byggnader visar mängder av stora träd och annan vegetation i arkitekternas illustrationer. De kommer att bliväldigt ont om plats på området och det underjordiska garaget ger dessutom inte tillräckligt med utrymme mellan dess tak och upp till marknivån för trädens rotsystem. Ett träds rotsystem breder ut sig minst lika mycket under jord som dess krona gör ovan jord. Vi kräver en fördjupad studie hur miljökraven kan förbättras, även med hänsyn till biologisk mångfald.

14 Solförhållanden Då det är endast under några veckor runt sommarsolståndet, mitt på dagen, som den föreslagna innergården på Angela kommer att ha solljus anser vi att det ytterligare stärker vår uppfattning att det föreslagna byggprojektet är helt fel för tomten. Vi som bor i området vet hur solförhållandena är i verkligheten. De omgivande befintliga villorna kommer även de att bli skuggade under vår, höst och allra mest på vintern. Solstudien som har gjorts är inte tillräckligt djupgående och representerar defìnitivt inte de tider på dagen och året som är av intresse för de boende, varken i Epadalen eller Angela. Övrist Vi tycker att det känns omodernt och miljöovänligt med så höga hus i en småstad. Vi undrar, i dessa klimatfokustider, om efterfrågan verkligen är så stor som Ängelholms kommun hävdar att bo på ett sådant sätt som detaljplan Angela visar? Vad händer då, om något år mitt i lågkonjunktur, när man står med ett färdigbyggt område där ingen vill bo? Tomma lägenheter i helt nybyggda hus är inget ovanligt problem i kommunerna runt omkring oss.

15 Slutkonstaterande Vi som bor i Epadalen är inte emot utveckling i staden. Tvärtom. Men stadsplanering måste gå till på ett mycket mer raffinerat, känsligt och modernt sätt än så här. Framförallt är det viktigt att man inte ser ett projekt av denna storlek som en isolerad cell i stadsplaneringen. Detta område är starkt sammanbundet med både 2O-talsvillorna i Epadalen, hela södra utmarken, det nya området Fridhem, badhusområdet och alla gator, gång- och cykelleder till och från området. I ett större perspektiv kommer utvecklingen på denna tomt att påverka trafikflöden för in- och utpendlingen mellan centrum - södra Ängelholm - vidare söderut på E6:an. För att undvika ett plottrigt, ofunktionellt och oestetiskt resultat, som på Midgårdsområdet, behöver man här ta större grepp för att skapa en fungerande och harmonisk helhet. Först då har man på allvar knutit ihop olika stadsdelar. Det är också helt fel att låta enbart ekonomi styra. I projektet "Angela" är det tydligt att man, för att maximera vinsten och lönsamheten för tomten, försöker att exploatera marken så hårt som det bara är möjligt utan att ta hänsyn till alla ovan nämnda problem man skapar i processen. stadsplanering! Tvärtemot vad kommunen hävdar är en överexploatering av Kullakiosktomten inte en "förutsättning" för bygga bostadsområdet på Fridhem, det kommer nog att byggas ändå, med eller utan Angela. Det finns många andra, mer moderna, sätt att utveckla denna tomt på så att det knyts ihop med centrum. Ett landmärke måste heller inte vara en skyhög, smal, hypermodern byggnad, det finns en mängd andra mer nytänkande alternativ. Vad som kan vara passande i New York, Stockholm eller Malmö är föga överraskande helt felför en stad som Ängelholm. Det hela känns oerhön otidsenligt och klumpigt. Kommunen har i sitt detaljplaneförslag inte bara förbisett alla de punkter som nämns i denna överklagan, man har också helt struntat i att lyssna på och vara lyhörda mot de boende i Epadalen, trots att man lovade att "föra en dialogl' med oss. Mycket tidigt signalerade vi att den föreslagna detaljplanen kommer att överklagas såvida den inte ändras markant. Trots detta väljer kommunen att köra på i sina planer, utan vare sig dialog eller några större ändringar, och går dessutom in i ett avtal med Riksbyggen som ger exploatören rätt till höga summor i kompensation i det fall projektet blir försenat t.ex på grund av överklaganden. Vi ifrågasätter detta förfarande från kommunens sida eftersom det är mycket skattefinansierade pengar som kommer att gå t ll spillo. Detta är en demokratifråga.

16 Vi anser att var och en av punkterna i överklagan är i sig nog för att få detaljplanen ogiltigförklarad. Nu är det väldi4, väldigt mycket som upplevs som problematiskt med den förslagna detaljplanen. Känslan är mycket stark att kommunen håller på att måla in sig i ett hörn, att man skapar stora problem för framtiden som blir omöjliga att ändra/rätta till när sedan södra Ängelholm är fullt utvecklat. Det är nu, innan allt är byggt, som man har chansen att göra rätt och då är "Angela" fullständigt fel väg att gå. Vi kräver att detaliplanen sörs om i sin helhet. Bättre underbyggd och med mer hänsynstagande till de reella villkoren. Tomten måste sättas in sitt sammanhang med resten av staden på ett helt annat sätt än vad som har gjorts nu. Man måste se planeringen i ett mycket längre tidsperspektiv. Man måste också visa respekt och hänsyn för de som redan bor i området. En del av oss har bott här sedan 1940-talet. De flesta har nog tänkt sig att de ska stanna i området under en stor del av livet, uppfostra våra barn här, leva och åldras. Sett ur dessa långa, mänskliga perspektiv förstår man att stadsplaneringen måste ske med oerhört mycket mer känslighet och lyhördhet än vad som har visats här. förödande konsekvenser för hela södra Ãneelholm under en låne tid framöver. Då utvecklingen på denna tomt berör så många människor i Epadalen och södra utmarken, främst då det gäller trafik- och parkeringsfrågor och även järnvägen, anser vi att hänsyn bör tas till överklaganden från alla boende som är berörda, inte bara sakägare. Sakägarförteckningen är för övrigt kortare än vad som utlovades av kommunens representanter under det möte som ägde rum i november 2010 mellan kommunen och de boende i Epadalen. Man lovade då att även de som bor ett hus in på varje sidogata (Skansgatan, Sjöhusgatan och Boställsgatan) ska anses som sakägare, så och de boende på Kullavägen som ligger framför dessa gator. Det gäller adresserna Skansgatan 3 och 4, Sjöhusgatan 3 och 4, Boställsgatan 3 och 4, Kullavägen L2, L4 och 16. Även på den östra sidan av Kristian ll's väg är sakägarlistan väldigt kort; endast en enda. Vi anser att fler på Kvarngatan och Stinsgatan blir direkt berörda och därmed borde anses som sakägare.

överklagande av beslut om att anta detauplan för fastigheten Ängelholm 5:3, Ängelholms kommun

överklagande av beslut om att anta detauplan för fastigheten Ängelholm 5:3, Ängelholms kommun BESLUT 1(12) länsstyrelsen 92-B-0161 F.delg. Kontakt Rättsenheten 010-224 16 60 Se sändlista ' ' 1014-06- 16!l, överklagande av beslut om att anta detauplan för fastigheten Ängelholm 5:3, Ängelholms kommun

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Riskutredning med avseende på transporter av farligt gods, enligt RIKTSAM. (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen)

Riskutredning med avseende på transporter av farligt gods, enligt RIKTSAM. (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen) Riskutredning med avseende på transporter av farligt gods, enligt RIKTSAM. (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen) bilaga till Detaljplan för KLIPPAN 3:8, del av INDUSTRIOMRÅDE I KLIPPAN, vid

Läs mer

1 (12) Skate- och aktivitetspark. Rättvik Rättviks kommun. Plannummer XXXX. Riskanalys. Samrådshandling

1 (12) Skate- och aktivitetspark. Rättvik Rättviks kommun. Plannummer XXXX. Riskanalys. Samrådshandling 1 (12) Skate- och aktivitetspark Rättvik Rättviks kommun Riskanalys Plannummer XXXX Samrådshandling 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING.. OMRÅDEN... Vid Stationen.. Gamla tennisplanen.. På Helsingland...

Läs mer

PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby

PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby Datum Upplands Väsby kommun Axel Nelstrand Grontmij AB Väg och trafik Johan Ericsson PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby Uppdrag och förutsättningar Denna PM diskuterar läge för in- och utfart

Läs mer

Trygg i trafiken. Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015

Trygg i trafiken. Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015 Trygg i trafiken Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015 Tr ygg i tra fiken? V i vi ll ve ta va d d u so m b o r i N o rr vi k tr a fi k m il jö e n ty c k e r o m n i d it t o m rå d e. 2/8 Innehåll

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Angöring till Skogsgläntans förskola

Angöring till Skogsgläntans förskola Angöring till Skogsgläntans förskola Datum: 2011-11-21 Sidan 1 av 7 Angöring till Skogsgläntans förskola HANDLÄGGARE: DATUM: Viktors Zilinskis 2011-11-21 GRANSKAD (DATUM / SIGNATUR): Per Francke / 2011-11-01

Läs mer

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Inkomna synpunkter till Trafikplanen Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle

Läs mer

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg 1 (9) Trafikutredning Med anledning av uppförandet av ett nytt huvudkontor för Swedbank på kvarteret Cirkusängen i Sundbyberg syftar denna trafikutredning till att belysa befintlig och framtida trafiksituation.

Läs mer

Sammanfattning av styrelsens yttrande

Sammanfattning av styrelsens yttrande 2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

PM Trafik. 1. Förutsättningar. Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå

PM Trafik. 1. Förutsättningar. Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå Trafik Datum 2014-06-04 Uppdrag Planförfattare Från Till nummer Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå Planavdelningen Umeå kommun Mats Burström, Gustav Edvinsson, Ramböll Sv AB Anders Dieter Aubry,

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HILLERSTORP 21:1, TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER VID HILLERSTORPSSKOLAN I HILLERSTORP, GNOSJÖ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HILLERSTORP 21:1, TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER VID HILLERSTORPSSKOLAN I HILLERSTORP, GNOSJÖ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HILLERSTORP 21:1, TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER VID HILLERSTORPSSKOLAN I HILLERSTORP, GNOSJÖ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING HANDLINGAR Planbeskrivning Behovsbedömning Genomförandebeskrivning

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

KS/2011-0011, TN/2010-0382 Ks 99 Au 149 Svar på medborgarförslag gällande trafik och parkeringssituationen på Tången

KS/2011-0011, TN/2010-0382 Ks 99 Au 149 Svar på medborgarförslag gällande trafik och parkeringssituationen på Tången STRÖMSTADS KOMMUN Sida 13 (33) Kommunstyrelsen 2012-09-12 KS/2011-0011, TN/2010-0382 Ks 99 Au 149 Svar på medborgarförslag gällande trafik och parkeringssituationen på Tången Kommunstyrelsen beslutar föreslå

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Medborgarförslag om parkering efter Västra Parkgatan

Medborgarförslag om parkering efter Västra Parkgatan Tekniska nämnden 2010 02 25 20 60 Tekniska nämndens arbetsutskott 2010 02 11 35 90 Dnr 2009/776.008 Medborgarförslag om parkering efter Västra Parkgatan Ärendebeskrivning Anders Winsa anför följande i

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2012-08-28

Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2012-08-28 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Samrådshandling 1(7) Dnr: PLAN.2012.1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 tillhörande Detaljplan för kvarteret Hunden fastigheterna Hunden 2-6 och 8-17 Katrineholms kommun Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

Avstämning planuppdrag

Avstämning planuppdrag 1(7) Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Detaljplan för Kv. Björkängen Avstämning planuppdrag 2(7) Bakgrund och syfte Enligt beslut i KS 2014-01-15 28, fick Samhällsbyggnad, Bygg- och miljöenheten,

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM Sammanställning till webbsidan Medborgardialog södra centrum Måndagen den 17 november 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om hur södra centrum ska utvecklas.

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Remissyttrande Förbifart Stockholm från Villaägarna i ABC regionen.

Remissyttrande Förbifart Stockholm från Villaägarna i ABC regionen. Till Stockholms Stadsbyggnadskontor Info kopia till Vägverket Riggert Andersson Remissyttrande Förbifart Stockholm från Villaägarna i ABC regionen. Villaägarna tar ej ställning för eller emot Förbifart

Läs mer

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser.

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser. Dnr P 414 PLANBESKRIVNING Antagandehandling 2007-03-09 Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser Uddevalla kommun ILLUSTRATION 12 nya parkeringsplatser varav 1 är handikappanpassad

Läs mer

Svarte byalags yttrande gällande fördjupad översiktsplan för Svarte

Svarte byalags yttrande gällande fördjupad översiktsplan för Svarte Svarte Byalag c/o Inger Widgren Soprangränd 5 27192 YSTAD Samhällsbyggnadsnämnden Planenheten 271 80 Ystad Svarte byalags yttrande gällande fördjupad översiktsplan för Svarte tisdagen den 6 maj 2008 Svarte

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

Detaljplan för Fritzhem 9 GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun

Detaljplan för Fritzhem 9 GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun Antagandehandling 1 Detaljplan för Fritzhem 9 Dnr Ädh Dnr planmodul: GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 5 november

Läs mer

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Anna Steinwandt 0455-06 PLAN 09/ 05-0-6 Datum Detaljplan för GÄNGLETORP 5:0 M FL., KARLSKRONA KOMMUN, BLEKINGE LÄN Granskningshandling 05-0-6 KONSEKVENSER

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Som gående blir man luttrad

Som gående blir man luttrad HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

MEDBORGARDIALOG - DOKUMENTATION GENOMFÖRD

MEDBORGARDIALOG - DOKUMENTATION GENOMFÖRD MEDBORGARDIALOG - DOKUMENTATION GENOMFÖRD 2016-06-22 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att ta fram detaljplan för Brunnsjöliden, viss angränsande mark samt hela det norra strandområdet

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer

Synpunkter och förslag på detaljplan för Söra 6:406 och Berga 11:1

Synpunkter och förslag på detaljplan för Söra 6:406 och Berga 11:1 Synpunkter på detaljplan för Söra 6:406 och Berga 11:1 består av 153 fastigheter och omfattar Simborgarvägen samt Häggkullevägen. Styrelsen fick vid föreningens årsstämma 2013-09-19 i uppdrag att vara

Läs mer

Sydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen

Sydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen Sida 1 av 6 2013-02-25 (3) Förslag på ENGELHOLMSRINGLED runt Ängelholms innerstad Vägstandard som nuvarande Kungssgårdsleden d.v.s. för trafik med 90 km/tim. Hög hastighet motiveras med att trafikanterna

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås DP 1781 Detaljplan för: Del av Västerås 4:86 Vallby, Västerås GRANSKNINGSTID: 3 oktober 25 oktober 2013 Granskningshandling, 2013-09-26, dnr: 2011/104-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad PLANPROCESSEN

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län.

Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län. Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län. Sammanfattning av planförslaget Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för nybyggnation i de södra delarna av Fjugesta. Planen ger förutsättningar

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista 1 (5) Tekniska nämnden, arbetsutskottet Kallelse och föredragningslista Enligt uppdrag Ordförande Jazmin Pettersson Sammanträdesdatum 15 augusti 2016 Plats och tid Stadshuset, rum A 394, kl 08:15 Ledamöter

Läs mer

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron.

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron. Trafiksituationen T rafiken med kommunikationsleder i Halmstad har stor betydelse för Tullkammarkajen. Det finns därför anledning att belysa detta mera ingående. Generellt sett är det biltrafikens tillväxt

Läs mer

Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår

Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår LUDVIKA KOMMUN 2011-03-03 1 (5) Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår i Ludvika. Bakgrund En detaljplan med syftet att möjliggöra för ABB att bygga ut industrin

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Ändring av detaljplan(1283k-15950) för del av fastigheten. Pålsjö 3:1 m fl, norr om Senderödsvägen, Mariastaden

Ändring av detaljplan(1283k-15950) för del av fastigheten. Pålsjö 3:1 m fl, norr om Senderödsvägen, Mariastaden Ändring av detaljplan(1283k-15950) för del av fastigheten Pålsjö 3:1 m fl, norr om Senderödsvägen, Mariastaden Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 18 juli 2016 STANDARDFÖRFARANDE

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

PM ang trafik kring ett planerat parkeringsgarage på Davidshallstorg.

PM ang trafik kring ett planerat parkeringsgarage på Davidshallstorg. 1 2006-11-23 PM ang trafik kring ett planerat parkeringsgarage på Davidshallstorg. Trafiksituation idag På torget finns idag 88 parkeringsplatser och på de angränsande gatorna runt omkring torget finns

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen

BURLÖVS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen BURLÖVS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Detaljplan för del av Åkarp 7:58, i Åkarp Burlövs kommun, Skåne län normalt planförfarande UTLÅTANDE Antagandehandling, upprättad 2011-04-11 1 (7) UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2013-05-22 1(10) Den gröna småstaden Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2(10) Innehåll 1. Uppdraget...3 2. Beredningens arbete...3 3. Vårgårda tätorts historia...4 4. Vårgårda tätort idag olika

Läs mer

Antagande av förslag till detaljplan för område vid Diktsamlingen 1 i stadsdelen Abrahamsberg (ca 25 lägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för område vid Diktsamlingen 1 i stadsdelen Abrahamsberg (ca 25 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-11-21 Handläggare: Niklas Zetterberg Tfn 08-508 273 38 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för område vid

Läs mer

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9) Uppdragsnr: 10235378 1 (9) PM Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön 1 Bakgrund Kommunen vill bygga en cykelbana utmed Nytorpsvägens södra sida. I dag är gång och cykeltrafiken hänvisad

Läs mer

November 2015 Lommabanan

November 2015 Lommabanan November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig

Läs mer

DETALJPLAN för Drottningen S:1 i Eslöv, Skåne län flerbostadshus på Sallerupsområdet

DETALJPLAN för Drottningen S:1 i Eslöv, Skåne län flerbostadshus på Sallerupsområdet Hanna Bäckgren 0413-620 18 Dnr 1120/2009 2010-01-04 DETALJPLAN för Drottningen S:1 i Eslöv, Skåne län flerbostadshus på Sallerupsområdet SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har sänts ut för samråd under tiden

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102 1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING. Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad 2014-12-15

GRANSKNINGSHANDLING. Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad 2014-12-15 SAMRÅDSREDOGÖRELSE GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad 2014-12-15 Detaljplanen har varit på samråd under tiden den

Läs mer

Tidplan Samråd tidigast: hösten 2013 Granskning tidigast: sommaren 2014 Beräknad antagen plan: hösten 2014

Tidplan Samråd tidigast: hösten 2013 Granskning tidigast: sommaren 2014 Beräknad antagen plan: hösten 2014 Karin Norlander 2012-09-13 Förlängning av Stationsvägen samt bostäder och förskola i gamla Folkparksområdet (Kulturreservatet)- begäran om planuppdrag Syftet med detaljplanen Syftet med projektet är dels

Läs mer

Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 UNITED BY OUR DIFFERENCE BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS

Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 UNITED BY OUR DIFFERENCE BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS GODA GRANNAR MÖJLIG TILLB. UNITED BY OUR DIFFERENCE PM Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 Medverkande MAXI ICA:

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser samt illustration Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsägarförteckning PLANENS SYFTE Planens syfte är att fastställa de befintliga verksamheterna. Området

Läs mer

Trafikutredning - detaljplan Asylen 10 Asylens park, Vadstena kommun

Trafikutredning - detaljplan Asylen 10 Asylens park, Vadstena kommun Trafikutredning - detaljplan Asylen 10 Asylens park, Vadstena kommun 2013-06-05 Upprättad av: Anneli Bellinger Granskad av: Catharina Rosenkvist Godkänd av: Anneli Bellinger Handläggare: Anneli Bellinger

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RISK- OCH BULLERFRÅGOR FÖR NÄSBY 4:1472

ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RISK- OCH BULLERFRÅGOR FÖR NÄSBY 4:1472 Projekt Projektnummer Näsby 4:1472 104862 Handläggare Datum Rosie Kvål 2011-09-01 rev 2011-11-23 Internkontroll Datum Erik Midholm 2011-08-30 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RISK- OCH BULLERFRÅGOR FÖR NÄSBY

Läs mer

Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen Gubbängen Dp,

Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen Gubbängen Dp, STADSBYGGNADSKONTORET GRANSKNINGSUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN Martin Larsheim SID 1 (5) Tfn 08-508 27 284 2013-11-05 Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen

Läs mer

Detaljplan för Kv Linden m. fl., Odengatan, i Höganäs stad Höganäs kommun, Skåne län

Detaljplan för Kv Linden m. fl., Odengatan, i Höganäs stad Höganäs kommun, Skåne län HÖGANÄS KOMMUN Planavdelningen SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för Kv Linden m. fl., Odengatan, i Höganäs stad Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Program Redogörelse för programsamråd Plankarta, skala

Läs mer

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för

Läs mer

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se

Läs mer

Detaljplan fastigheten Sköllersta-Kärr 11:1 m fl, i Pålsboda, Hallsbergs kommun

Detaljplan fastigheten Sköllersta-Kärr 11:1 m fl, i Pålsboda, Hallsbergs kommun 1 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-11-17 Dnr KS 2005/27 Kommunstyrelsens Strategiutskott Hallsbergs kommun Detaljplan fastigheten Sköllersta-Kärr 11:1 m fl, i Pålsboda, Hallsbergs kommun Samråd, om ett förslag

Läs mer

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Berga... 2 2. Broby... 4 3. Haga - Björkbacken... 6 4. Mogata... 8 5. Ramunder... 10 6. S:t Anna... 12 7. Skönberga... 14 8. Västra Husby... 16 9. Östra Ryd... 18 1. Berga Sammanställning

Läs mer

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yimby Göteborg ser positivt på en förtätning i det aktuella området. Planförslaget innehåller många bra

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer