. Järnväg. . Parkering. Anpassning till befintlig bebyggelse. M l ö. o Trafik

Transkript

1 .'. r,,i ui ii l-i ì Ü l-tft -'=i Í i,{., l',r,,,. : ; i ": IìTAD 3 \t1lii-f Ef\Tl(tl i'j i I l:l r: :,,,,' :-"1 Synpunkter på Detaljplan för Ängelholm 5:3 "Angela - Porten t ll södra Angelholm" Epadalen, Ängelholm, Ängelholms kommun 2û B 20Lt Undertecknade sakägare och andra boende i Epadalen, Ängelholm, vill härmed framföra synpunkter på det förslag på detaljplan som nu ligger ute på samråd fram till 2 januari2ot2. Våra synpunkter motiveras enligt punkterna nedan och omfattar områdena:. Järnväg o Trafik. Parkering. Anpassning till befintlig bebyggelse. M l ö

2 Järnvägen - farli4 godsled ldag trafikeras järnvägen på sträckningen Âstorp - Ängelholm av cirka fyra godståg per dygn. När tunneln genom Hallandsåsen inom några år blir klar kommer, enligt Trafikverket, antaltåg per dygn att utökas till 24 stycken initialt. lframtiden är det tänkt för ännu fler. Tanken med tunneln är att den tunga lastbilstrafiken över åsen ska avlastas. Urspårningar och sammanstötningar kan ge upphov till påverkan/skada på 3:e person på olika sätt. S.k. mekanisk påverkan, dvs när fordon, i detta fallet tågvagnar, lämnar spårområdet och skadar byggnader och personer i närheten av spåret, samt påverkan genom utsläpp av farligt gods. På denna sträckning av järnvägen fraktas gods som klassas som farligt. Det kan vara explosiva ämnen, som i händelse av olycka kan orsaka övertryck som i sin tur kan orsaka brand och skada/rasera byggnader, ge upphov till splitter och skada människor. Brännbara och giftiga gaser som kan ge upphov tilljetflammor och gasmolnsexplosion med frätskador, brännskador och förgiftning vid inandning som följd. Det transporteras även brandfarliga vätskor och fasta material, frätande och oxiderande ämnen. Allt enligt Räddningstjänsten. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län har tagit fram ett gemensamt dokument om riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskhanteringsområdet har fastställts till 150 meter. lnom detta område ska riskerna alltid hanteras och noga analvseras vid framtagande av detaljplan meter: Bebyggelsefritt om råde. Exempel på lämplig markanvändning; parkering (ytparkering), trafik, odling, friluftsområde, tekniska anläggningar meter: Markanvändningen och befolkningstätheten bör begränsas. Så få personer som uppehåller sig i området som möjligt och då alltid i vaket tillstånd. Exempel på lämplig markanvändning: Handel (sällanköpshandel), industri, bilservice, lager (utan betydande handel), tekniska anläggningar, parkering. Beräkningsförutsättningarna bygger på en befolkningstäthet på (1) en person per (1000) kvadratmeter meter: De flesta typer av markanvändning kan förläggas här, undantaget är sådan markanvändning som innefattar många eller utsatta personer. Exempel på lämplig markanvändning: Bostäder (småhusbebveselse). handel (övr. handel), kontor (i ett plan), lager, idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats), centrum, kultur. >150 meter: Övriga typer av markanvändning, utan särskilda analyser eller åtgärder. Exempel på markanvändning: Bostäder (flerbostadshus iflera plan), kontor (iflera plan), vård, skola, idrotts- och sportanläggningar (med betydande åskådarplats).

3 Ju högre persontäthet - många personer på samman ställe - ju större sannolikhet för ett stort skadeutfall. I detta projekt planeras det för höga flerfamiljshus med ca 150 lägenheter = ca personer på en yta av knappt L7 000 kvm. Statusen (vakna eller sovande) på personerna måste också beaktas. Sovande personer har mindre möjlighet att inse fara och påverka sin säkerhet. Frågon tir: hur hög exploateringsgrad dr just denna mark kimplig Íör i området meter? Vi anser inte att riskbedömningen har gjorts på ett övertygande och tillfredställande sätt. Vi ifrågasätter å det starkaste utredningen som kommunens konsulter har tagit fram för planområdet (Tyréns ) där man drar slutsatsen attflerbostadshus, dogis, cildreboende samt kontor i flero plan kan förlciggos nörmare rin 50 meter från forligt godsled. Samtidigt som vi inser att Länsstyrelsens riktlinjer är rekommendationer så ser vi inte att det finns några skäl att göra några större undantag från deras riktlinjer när det gäller markanvändningen för detta område. Vi anser att Tyréns rapport tar alltför stora avsteg från Länsstyrelsens rekommendationer. Enligt plan och bygglagen sko kommuner verka för att vid ny bebyggelse minska risker och vidto åtgärder för att öko skyddet i ntirheten av befintligo riskobjekt. Det hondlar om ott lokolisera bebvoqelse till mork utonför riskområden. ott skapo avstånd tillverksamheter som kan vørø riskfylldo eller ott utforma bvqonader med hönsvn till risker. Vi kan inte se att Angelholms kommun tagit hänsyn till ovanstående i denna fråga. Buller & vibrationer: Järnvägen används på denna sträcka endast av tunga godståg. Vibrationer och buller på över 90 decibel är ett problem redan idag för de boende. Ska man bereda plats för ny byggnation och en bussgata kommer ljudbilden att förändras kraftigt i hela området. Mängder av ljudabsorberande träd och annan vegetation kommer att behöva fällas och en bussgata/tunnel kommer att fungera som en resonanslåda. En ljudvall på 3 meters höjd bakom de nya flerfamiljshusen är ivår mening inte tillräckligt fcir att reducera det ökade bullret. lnte fcir de boende i Angela och inte för oss som redan bor i området Epadalen och Nypongatan. lngen ljudvall är i dagsläget planerad för den norra sidan av järnvägen, Nypongatan. Ett av många exempel på hur man i detta projekt visar mer hänsyn mot Angelas "nybyggare" än mot de som redan bor i området. Hur attraktivt blir ett höghusområde som ligger i direkt ongrtinsníng till en hårt trofikerod farligt godsled dtir de tunga godstågen skopor både besvtironde buller och vibrationer? Att plantera några större nya, ljudabsorberande träd på Angelas innergård och mot järnvägen är inte möjligt eftersom det underjordiska garaget inte lämnar tillräckligt med plats för trädens rotsystem. Här kommer endast att finnas plats för buskar och småträd.

4 Träd och vegetation, helst i olika lager och höjder, är en viktig komponent i stadsbebyggelse för bl.a bullerkontroll, absorption av avgaser och utsläpp samt för stadens estetik. Det finns mycket forskning som understödjer detta och det är en pr nc p som används i all modern stadsplanering. Den framtagna bullerutredningen redovisar inte hur bullret förändras för angränsande bebyggelse, varken när det gäller biltrafik eller järnväg. När en hel skog tas bort kommer ljudbilden att förändras på ett mycket markant sätt. Detta är ett obestridligt faktum. Vi kräver en mer komplett utredning i dessa frågor.

5 Trafik Då området redan idag bildar en flaskhals för trafik från Helsingborgsvägen - Kullavägen - Kristian ll's väg och vidare in mot centrum, hyser vi stora och befogade farhågor att trafiksituationen kommer att bl ännu svårare när det intilliggande stora bostadsområdet Fridhem byggs, med sina tusentals nya bostäder, om projektet "Angela" dessutom blir verklighet. Trafiksäkerheten, främst för våra barn, är allvarlist hotad! Kommunens förslag att "bygga igen" detta ur trafiksynpunkt strategiskt viktiga område går i vår mening tvärt emot vad man borde göra, nämligen att istället öka framkomligheten genom området ännu mer. Detta gör man inte genom att uppföra flertalet byggnader och genom att kraftigt försämra Bång- och cykelleder. Konsekvensen blir att området inte alls kommer att upplevas som "en port till södra Änselholm" lrtan som en barriär ett çto. med sin ökade brist oå framkomlis- och Eftersom kommunen inte kan tillhandahålla några aktuella mätningar över cykel- och gångtraflken i området har vi själva fått bilda oss en uppfattning om hur det ser ut, i verkligheten, för bilister, cyklister och gående. Då en av de överklagande sakägarna arbetar hemma ett par dagar i veckan, i ett hemkontor med utsikt över hela planområdet, inklusive Kullakiosken, alla vägar och gång/cykelleder, har hon under en väldigt lång tid och med stor regelbundenhet kunnat observera hur människor och bilar rör sig i området. Så här ser det ut: Mellan kl och vardagar är både gång-, cykel- och biltrafiken svnnerligen intensiv. Samtliea barn och ungdomar som går på Nyhemsskolan, Rönneskolan eller någon av de andra skolorna i centrum passerar fcirbi området antingen på Skansgatan och vidare ner på g/c leden mot centrum alternativt itunneln under Kristian ll's väg, eller förbi idroüsplatsen, genom tunneln under Kullavägen och vidare på någon av de båda g/c lederna. Dessutom går och cyklar en stor mängd vuxna personer på väg till sina arbeten på samma leder, något som torde vara glädjande ur ett miljöperspektiv och i enlighet med kommunens önskan om att fler ska avstå bilen. På Kullavägen är det, under dessa morgontimmar, utan avbrott en strid ström med bilar som passerar på Kullavägen mot Helsingborgsvägen och Kristian ll's väg. Också Helsingborgsvägen och Kristian ll's väg har synnerligen tät trafik. Inget konstigt i det; Helsingborgsvägen är ju en viktigt in- och utfartsled för pendlare i båda riktningar. Kristian ll's väg är den enda huvudleden in till centrum och vidare norrut. I omvänd riktning utnyttjar barn och föräldrar den enda säkra g/c leden till Södra Utmarkens skola, nämligen den genom tunneln under Kullavägen och förbi idrottsplatsen. Mellan kl och är det lunchrusning på Kullakioskens gatukök, vardag som helg. Genom att räkna antalet parkerade bilar under en tidsperiod har vi kommit fram till att det i genomsnitt står ca bilar parkerade runt kiosken. lbland är det fler, speciellt innan och efter Rögle- och ÄFF-matcher, under turistsäsong och när Gerts Motor har sina

6 evenemang. Under sommarsäsong samlas det ofta stora skaror motorcyklister här som upptar en stor del av parkeringen. Ofta nödgas bilar parkera både på Skansgatan och Sjöhusgatan. Mellan kl ärtrafiksituationen liknande den på morgonen. Under resterande tider på dagen går och cyklar det människor hela tiden i området. Man rastar sina hundar, går ut med barnvagnar, äldre går en promenad. Aktiviteter som lämpar sig på de fina och, framför allt, planskilda g/c-lederna. Området känns levande och säkert. När Rögle och Äf f spelar hemmamatcher är det återigen tät trafik på Kristian ll's väg och Kullavägen. Kommer man från centrum på Kristian ll's hänvisar en skylt mot Helsingborgsvägen då man ska till ishallen. lngen följer den hänvisningen utan alla kör på Kullavägen ändå eftersom den är närmast. Under en timme innan matchstart och under en timme efter matchavslut är det stora svårigheter för oss boende att ens ta oss ut från Skansgatan/Sjöhusgatan till Kullavägen. Och det under dagens trafikvillkor och persontäthet bland de boende, i framtiden kommer trafiken att vara ännu tätare när Fridhems tusentals invånare ska ta sig fram här. Under sommarhalvåret är motorcykeltrafiken högfrekvent på Skansgatan med motorcyklister på väg till Gerts motor. De har ofta jippon och tillställningar som drar till sig stora skaror människor. Våra gator används då som parkeringsplats när Gerts Motors egen inte räcker till. Slutsatsen av ovanstående obseruotioner blir att kommunens förslag ott to bort ollo befintligø planskilda göng- och cykelleder och erstitto dem med övergångsstölle i gatuplon, en buss- och cykeltunnel samt en bro tir en helt oacceptobel lösning för detta område. Sunt förnuft söger att mon inte tar bort något som fungerar bra och erstitter det med något mycket stimre. övergångsställe på Kullavägen, på Helsingborgsvägen och eventuellt på Kristian ll's väg i samma gatuplan måste anses som den sämsta av lösningar när trafiken är så hård och så många barn ska korsa leden. I en rondell koncentrerar man sig som bilist på andra bilar, inte på cyklister och gående. Att ta bort säkra och väl fungerande g/c-tunnlar är fullkomligt oacceptabelt både sett ur ett säkerhetsperspektiv och samhällsekonomiskt. Varje tunnel med tillhörande sträcka cykelväg har en gång kostat flera miljoner att anlägga. Siffror som Trafikverket har varit vänliga nog att ta fram till oss, när kommunens företrädare inte ville/kunde, visar att det kostar ca 6 miljoner att anlägga en vanlig 8-9 meter lång tunnel. I området finns tre tunnlar som man planerar aü lägga igen. En tunnel är ca 6 meter, den andra är ca L2 m och den tredje är 25 meter lång. En investering på minst miljoner alltså. Sedan tillkommer kostnader för alla cykelvägar, belysning mm. Kommunen propagerar i detta fall mycket för att g/c tunnlar är en säkerhetsrisk. I andra projekt hävdar man tvärtom; att tunnlar är bra, allt beroende på hur det passar. Här hävdar vi att det finns dåligt belägg för detta påstående (som kommunen har gjort till en

7 allenarådande "sanning") och att det istället är korsningar i gatuplan i tät trafik som är en mycket allvarligare säkerhetsrisk, likaså alla överfallsrisker som är förknippade med parkeringsgarage. Från och med 1970-talet började separata gång- och cykelvägar, helst planskilda från biltrafiken, att byggas i större omfattning med avsikt att öka trafiksäkerheten. Eftersom trafikvolymen började öka krafti4 såg man behovet av ett ökat trafiksäkerhetsmedvetande. Änselholms kommun eår här trafiksäkerhet. bakåt i sitt sätt att se oå Enligt Trafikverket ska gång- och cykelleder som korsar vrigar för motorfordon utformos så att gående och cyklande, tiven de med hjälpmedel och nedsatta funktioner, barn och cildre, kan korso körbanon uton dtt riskera ott dödos eller skodos allvarligt. Enligt Wl (Statens väg- och transportforskningsinstitut) ökar risken för död och svår skodo 4 gånger om man jtimför planskild korsning med korsning i gatuplon dör høstigheten tir km/tim. Risken ökar I gånger om hostigheten ör km/tim, en hastighet som tyvärr många bilister kommer att fortsätta att hålla på Kullavägen och Helsingborgsvägen även om kommunen bygger refuger, smalnar av vägen och ändrar till ett körfält eller installerar pållare. \fll konstaterar vidare; merpoften, ca 56%, av skodeføllen i olyckø mellon cyklist och motorfordon sker i korsning och överfarter. Procenttolen stiger om man tiven rtiknar in utfarter från fastigheter, nâgot som blir aktuellt på Skansgatan och Kristian ll's väg genom utfarter från Angelas underjordiska garage. En buss/cykel-tunnel under järnvägen Skansgatan - Södra vägen anser vi vara en dålig lösning eftersom man då drar in busstrafik på en liten villagata där så många barn cyklar och går. Vi hyser även stora farhågor att denna tunnel kommer att få karaktären "storstadsbetong-tunnel"/motorväg, likt den på Havsbadsvägen mot Råbocka. En sådan tunnel passar dål gt in med den äldre villabebyggelsen och inbjuder verkligen inte till att promenera i. Skansgatans karaktär kommer att förändras markant på grund av den kraftiga lutning som krävs för att dra vägen i en busstunnel underjärnvägen. Vi anser att sträckan är alltför kort på Skansgatan för att tillgodose dessa radikala ändringar av marknivåer. Vivill se ytterligare redovisning på hur Skansgatan kommer att påverkas i detta avseende. En annan frågeställning som inte har bearbetats tillräckligt är; vart tar alla skolbarnen vägen när de har passerat tunneln underjärnvägen och ut på södra vägen? Men sedan då? Ska de ut på den hårt trafikerade Landshövdingevägen (som blir ännu mer trafikerad när det nya badhuset och det nya bostadsområdet på Scan-tomten står klart)för att sedan ta sig vidare mot sina skolor? Här blir det tydligt att ansvariga på kommunen behandlar projektet "Angela" som en enskild cell som inte har någon koppling till resten av Ängelholm. Detta problem är tydligt på flera plan som vi ska återkomma till.

8 Förlaget på en g/c-bro över Kristian ll's väg ser vi som ett ogenomarbetat hast/nödförslag. Bron kommer inte att lösa de grundläggande trafikproblemen som finns i hela förslaget. När det gäller förslaget på en g/c led genom hela planområdet som ansluter till bron ser vi en risk med att allmänna g/c leder förläggs på privat mark. Är verkligen Riksbyggen medvetna om hur mycket gång- och cykeltrafik som kommer att genomkorsa Angelas innergård varje dag, på alla möjliga tider på dygnet? Även förslaget att smalna av både Kullavägen och Kristian ll's väg till l-filiga gator medan man vill göra rondellen 2-filig känns ogenomtänkt. Enligt kommunens egna beräkningar kommer trafikflödet genom rondellen att öka från dagensg-l2 000 bilar/dygn till bilar per/dygn när hela området är utbyggt. ldag känns Kristian ll's väg lagom stor och proportionerlig, helst i rusningstrafik, och då verkar det ologiskt att förbereda byggandet av Fridhems alla tusentals hushåll med att smalna av den idag ivardera riktning 2-filiga Kristian ll's väg och göra den l-filig. På så vis stryps trafikflödet och därmed framkomligheten ytterligare, något som inte blir nödvändi4 om g/c-lederna hålls planskilda från biltrafiken även fortsättningsvis. Som boende i Epadalen ser man tydl gt att man inte bara måste behålla Kristian ll's väg intakt med sina 2-filiga körfält, man behöver även komplettera med någon form av ringled i väster för att undgå flaskhalseffekter i framtiden. Ytterleden i öster gör ingenting för att avlasta vare sig Epadalen, Södra utmarken, Fridhem eller alla de som ska sig in till Ängelholms centrum från E6:an söderifrån. Ytterleden har heller ingen som helst betydelse för de boende i södra Ängelholm när de ska förflytta sig norrut; mot centrum, mot det nya köpområdet runt Maxi eller vidare norrut mot Valhall och Bjärehalvön. Man rör slg på Kristian ll's väg och, förhoppningsvis iframtiden, på en ringled iväster.

9 Parkering Redan idag är det problem med parkering i Epadalen. Husen är byggda mellan 1920 och L94O, på den tiden planerades det inte för uppfarter med bilar, detta innebär att familjer med två bilar redan nu parkerar på gatan. Ofta är det svårt att ta sig fram med fordon på till exempel på Sjöhusgatan och Skansgatan utan att zick-zacka sig fram. I vinterväglag kan oftast inte två bilar mötas pga parkerade bilar och snövallar. Vid fotbollsmatcher och vid evenemang på Gerts motor är det redan ett stort problem med utomstående som parkerar på våra gator. Man har i planförslaget räknat med (1) en bilparkering per lägenhet för boende och 5% bilparkeringsplatser för gäster. Det blir 8 gästparkeringsplatser på området Angela, vilket innebär att nästan 19 lägenheter ska samsas om en enda gästparkeringsplats. Dessa siffror kan passa i vilken storstad som helst, men boende i Ängelholm har fler bilar än storstadsborna då väldigt många arbetar i annan kommun. Var ska resten av de boende och deras besökare parkera sina bilar? På våra gator så att parkeringssituationen blir än mer olidlig? Det medför att våra barn utsetts för stor fara då sikten blir allt mer skymd. Antalet parkeringsplatser för boende och deras gäster är kraftigt underdimensionerade. På planen finns några (6) parkeringsplatser inritade utmed både på Skansgatan och (6) på Kullavägen. Tänker man sig att dessa platser är avsedda för besökande tillgatuköket eller de andra affärsverksamheterna? Hur förhindrar man att de inte används av gäster till de boende i Angela, av besökarna tillfotbollsmatcher eller Gerts motor? Eller av de boende själva; sannolikheten är väldi$ stor att man som boende på Angela frestas att parkera på några av alldeles för få ytparkeringsplatserna, eller på gatan, om man ska använda bilen igen samma dag. Och hur trafiksäkert är det att ha parkeringsplatser på den alltmer trafikerade Kullavägen, där skolbarnen dessutom ska passera på ett övergångsställe i gatuplan? I vilket fall så är parkeringsplatserna långt ifrån tillräckliga i sitt antal, även om man kompletterar med ytterligare några kundparkeringsplatser inne på området runt gatuköket. Vi ser stora och svåra problem här. Vi anser det som rimli4 att räkna med minst 1,5 bilar för boende per lägenhet, 1 gästparkering per 5 lägenheter (30 platser) samt 20 parkeringsplatser för eventuell gatuköks- och affärsverksamhet. Men då blir dilemmat att marken helt enkelt inte räcker till om exploateringsgraden och antal boende behålls som det är fcireslaget. Detta vet kommunen och därför har man s tt detaljplaneförslag kraftigt underdimensionerat kraven på antal parkeringsplatserför att projektet Angela överhuvudtaget ska kunna komma ifråga. Detta förfaringssätt ifrågasätter vi krafti$. Om en bussgata på Skansgatan - Södra vägen blir verklighet blir parkeringssituation ännu med prekär. Eftersom gatan är så smal, även i det nya förslaget, kan det omöjligt få plats

10 att parkera några bilar här om bussar ska passera. Det blir en helt ohållbar situation även säkerhetsmässigt. Var ska gäster till de boende på Skansgatan parkera? Ska de behöva parkera långt bort på en sidogata? Ska de kanske t.o.m. behöva betala för att parkera? Som exempel på ohållbar parkeringssituation kan nämnas Nypongatan där de boende och deras gäster har mycket svårt att hitta parkeringsplats eftersom gatan alltid är full av sjukhuspersonalens bilar. Även Kullakioskens parkering används regelbundet av sjukhuspersonal. Dessa problem är något som man egentligen inte skulle behöva ställas inför överhuvudtaeet som boende i ett villakvarter iänselholm.

11 Anpassning till befintlig bebyggelse Det verkar inte längre finnas något krav på att det ska byggas småskaligt och passa in mot det gamla Ängelholm? De föreslagna flerfamiljshusen i 4, 8 och 16 våningar passar inte alls in med befintlig bebyggelse, varken volym- eller stilmässigt. Kommunen ser det nya området som en isolerad cell som inte har någon som helst anknytning till Epadalens 2O-tals bebyggelse, trots att det ligger precis bredvid. Däremot lägger man hela sin fokus på att Angela ska passa in mot det nya området på Fridhem. Detta invänder vi oss emot. Frågan som måste ställas är; Skø man verkligen ta mer hänsyn tillframtido potentiella invånare tin till de som redon bor hör? Enligt pf an- och bygglagen sko bebyggelsen anpøssos till stods- och londskopsbilden, vara estetiskt tilltalonde, trofikstiker och inte medförø betydonde oltigenheter för grannor. Projektet Angela fallerar på samtliga punkter. Ängelholms kommun är en attraktiv och populär kommun att bo i både för de som är födda här och för de som fl tar in från andra kommuner. "En lagom stor stad som har det mesta, men som ändå har den mysiga småskaligheten kva/' lyder ofta omdömet. Epadalen tillhör ett av de mer attrakt va områdena att bo i Ängelholms kommun. Närheten till centrum, skolor, hav, skog, E6:an som på kort t d tar oss till Helsingborg, Malmö, Danmark mm lockar. som krav att bevara. Vi som har valt att bo i Ängelholm har qiort så eftersom vi inte vill bo i en storstad. Väldigt få av kommunens invånare är därför intresserade av Då tar man bort småskaligheten och därmed attraktiviteten som gör kommunen eftertrahad att bo i. I många andra kommuner av liknande storlek som Ängelholm har man medvetet valt att följa en linje där man inte bygger högre bebyggelse än 3-5 våningar, i hela kommunen. Denna allmänna uppfattning kan ansvariga politiker omöjligt bortse från. Andra projekt i kommunen, överklagade sådana, visar tyvärr på en osedvanligt dålig förmåga från politikernas sida att lyssna på sina invånare. Man har en tendens att försöka sjösätta "mastodont"projekt som inte har så mycket anknytning till vare sig verkligheten eller till en stad av Ängelholms karaktär och storlek. Därför är detta avsnitt i överklagan av största vikt. Det är en fråsa om vart Ängelholm är på väs. Det är en fråsa om demokrati. Förutsatt att den farliga godsleden inte sätter begränsningar på även denna typ av markanvändning så hade lämplig bebyggelse för planområdet t.ex varit bostadshus i

12 lägre våningar, t.ex max 2-3 våningshus i gatuhustyp vända mot befintliga villor på Skansgatan. Max 4-6 våningshus mot Kristian ll's väg och rondellen. Bebyggelsen på tomten hade hämtat drag från 2O-talsbebyggelsen i området, fast i en något mer modern utformning. På så vis hade man på ett passande sätt skapat en "brygga" mellan de gamla villakvarteren och den nya, högre bebyggelsen på Fridhem. Husen hade byggts runt befintliga g/c leder med stora ytor av grönområden mellan sig, tillgängliga för boende och alla andra som passerar området. lnspiration finns att hämta i Danmark där man är duktig på att inkorporera nytt med gammalt i sin stadsplanering. En annan bra användning av tomten kunde vara att inte bebygga området alls utan att man istället utökar framkomligheten samt skapar ett grönt rum, något som också kan vara en utmärkt "pott" till centrum och ett landmärke. Exempelvis förbättrar man gång/cykellederna ännu mer, kanske bygger en separat bussgata, bygger en park som fungerar som mötesplats för alla gamla och nya Ängelholmare, kanske med lekplats, skate/parkourbana, boule mm. Då hade man verkligen knutit ihop den södra stadsdelen med centrum och resten av vår stad. Så ser framtidens städer ut. En stor fördel med dessa två alternativa förslag hade varit att ingen av de närmast boende hade överklagat. Slutligen en jämförelse; Det blev ett nejtill att bygga nytt parkeringshus framför stadshuset iängelholm med motiveringen att den höga byggnaden skulle skymma stadshuset och därmed vara ett hån mot dess arkitekt, Sten Samuelsson. Det kunde man läsa i NST den 22 oktober ZOLL. Att placera 4-16 våningsbyggnader i extremt modern stilframför 20-talsvillorna i Epadalen vore inte bara ett hån mot alla de husens arkitekter, utan även mot de boende.

13 M r ö Vatten Då de djupa dränerade skärningarna för olika gång- och cykeltunnlar förslås tas bort i sin helhet samtidigt som marken kommer att bebyggas kraftigt med tillhörande hårdgjorda ytor och underjordiskt garage, ser vi en risk med dagvatten som inte har någonstans att ta vägen. översvämningar och ändrade grundvattennivåer kan bli en följd, något som man ser som ett gigantiskt problem på global nivå idag. Grundvattennivån i Epadalen är redan väldigt hög i dagsläget, något som regelbundet skapar problem i området. Undersökningar visar att man nästan alltid tenderar att underdimensionera vattenavledning i nya byggprojekt. Vilka garantier ställer kommunen här? Mer undersökningar eftersökes. Gröna stråk Enf igt kommunens rapport utgörs området av i huvudsøk övervuxen sly (en konsekvens av att kommunen inte har skött sin mark på ett tillfredställande sätt) och ott den befintligø vegetationen inte har några sörskilt storø vtirden. Om vegetation har några värden rent allmänt beror på vem man frågar. För en exploatör är det oftast av obetydligt värde eftersom det mest står i vägen för nya byggnader, gator mm. Frågar man en biolog utgör grönytor i städer en mycket viktig komponent, inte bara för människorna som bor där utan också för alla djur (fåglar, insekter, groddjur etc). Gröna stråk i städer är en grundförutsättning för den biologiska mångfalden man eftersträvar idag. De mest moderna städerna har väl planerade och väl tilltagna grönområden. Man planerar för sk gröna stråk, dvs "gato/' av sammanhängande grönområden som ringlar sig genom staden. Det är inte bara djuren som mår bra av detta, vi människor har också nytta av att skadedjur har kvar sina naturliga fiender genom den biologiska mångfalden. Vifår på köpet trevliga områden att cykla och promenera i, en av alla de ingredienser som gör en stad attraktiv. Studie efter studie visar hur vikti$ och stressreducerande det är med många och välplanerade gröna miljöer i en stad, en förutsättning för att människor ska tr vas, En överexploaterad innergård inträngd mellan alldeles för många byggnader och hårdgjorda ytor ger dåliga förutsättningar för biologisk mångfald. Vi ser det som direkt vildeledande att miljöerna runt Angelas byggnader visar mängder av stora träd och annan vegetation i arkitekternas illustrationer. De kommer att bliväldigt ont om plats på området och det underjordiska garaget ger dessutom inte tillräckligt med utrymme mellan dess tak och upp till marknivån för trädens rotsystem. Ett träds rotsystem breder ut sig minst lika mycket under jord som dess krona gör ovan jord. Vi kräver en fördjupad studie hur miljökraven kan förbättras, även med hänsyn till biologisk mångfald.

14 Solförhållanden Då det är endast under några veckor runt sommarsolståndet, mitt på dagen, som den föreslagna innergården på Angela kommer att ha solljus anser vi att det ytterligare stärker vår uppfattning att det föreslagna byggprojektet är helt fel för tomten. Vi som bor i området vet hur solförhållandena är i verkligheten. De omgivande befintliga villorna kommer även de att bli skuggade under vår, höst och allra mest på vintern. Solstudien som har gjorts är inte tillräckligt djupgående och representerar defìnitivt inte de tider på dagen och året som är av intresse för de boende, varken i Epadalen eller Angela. Övrist Vi tycker att det känns omodernt och miljöovänligt med så höga hus i en småstad. Vi undrar, i dessa klimatfokustider, om efterfrågan verkligen är så stor som Ängelholms kommun hävdar att bo på ett sådant sätt som detaljplan Angela visar? Vad händer då, om något år mitt i lågkonjunktur, när man står med ett färdigbyggt område där ingen vill bo? Tomma lägenheter i helt nybyggda hus är inget ovanligt problem i kommunerna runt omkring oss.

15 Slutkonstaterande Vi som bor i Epadalen är inte emot utveckling i staden. Tvärtom. Men stadsplanering måste gå till på ett mycket mer raffinerat, känsligt och modernt sätt än så här. Framförallt är det viktigt att man inte ser ett projekt av denna storlek som en isolerad cell i stadsplaneringen. Detta område är starkt sammanbundet med både 2O-talsvillorna i Epadalen, hela södra utmarken, det nya området Fridhem, badhusområdet och alla gator, gång- och cykelleder till och från området. I ett större perspektiv kommer utvecklingen på denna tomt att påverka trafikflöden för in- och utpendlingen mellan centrum - södra Ängelholm - vidare söderut på E6:an. För att undvika ett plottrigt, ofunktionellt och oestetiskt resultat, som på Midgårdsområdet, behöver man här ta större grepp för att skapa en fungerande och harmonisk helhet. Först då har man på allvar knutit ihop olika stadsdelar. Det är också helt fel att låta enbart ekonomi styra. I projektet "Angela" är det tydligt att man, för att maximera vinsten och lönsamheten för tomten, försöker att exploatera marken så hårt som det bara är möjligt utan att ta hänsyn till alla ovan nämnda problem man skapar i processen. stadsplanering! Tvärtemot vad kommunen hävdar är en överexploatering av Kullakiosktomten inte en "förutsättning" för bygga bostadsområdet på Fridhem, det kommer nog att byggas ändå, med eller utan Angela. Det finns många andra, mer moderna, sätt att utveckla denna tomt på så att det knyts ihop med centrum. Ett landmärke måste heller inte vara en skyhög, smal, hypermodern byggnad, det finns en mängd andra mer nytänkande alternativ. Vad som kan vara passande i New York, Stockholm eller Malmö är föga överraskande helt felför en stad som Ängelholm. Det hela känns oerhön otidsenligt och klumpigt. Kommunen har i sitt detaljplaneförslag inte bara förbisett alla de punkter som nämns i denna överklagan, man har också helt struntat i att lyssna på och vara lyhörda mot de boende i Epadalen, trots att man lovade att "föra en dialogl' med oss. Mycket tidigt signalerade vi att den föreslagna detaljplanen kommer att överklagas såvida den inte ändras markant. Trots detta väljer kommunen att köra på i sina planer, utan vare sig dialog eller några större ändringar, och går dessutom in i ett avtal med Riksbyggen som ger exploatören rätt till höga summor i kompensation i det fall projektet blir försenat t.ex på grund av överklaganden. Vi ifrågasätter detta förfarande från kommunens sida eftersom det är mycket skattefinansierade pengar som kommer att gå t ll spillo. Detta är en demokratifråga.

16 Vi anser att var och en av punkterna i överklagan är i sig nog för att få detaljplanen ogiltigförklarad. Nu är det väldi4, väldigt mycket som upplevs som problematiskt med den förslagna detaljplanen. Känslan är mycket stark att kommunen håller på att måla in sig i ett hörn, att man skapar stora problem för framtiden som blir omöjliga att ändra/rätta till när sedan södra Ängelholm är fullt utvecklat. Det är nu, innan allt är byggt, som man har chansen att göra rätt och då är "Angela" fullständigt fel väg att gå. Vi kräver att detaliplanen sörs om i sin helhet. Bättre underbyggd och med mer hänsynstagande till de reella villkoren. Tomten måste sättas in sitt sammanhang med resten av staden på ett helt annat sätt än vad som har gjorts nu. Man måste se planeringen i ett mycket längre tidsperspektiv. Man måste också visa respekt och hänsyn för de som redan bor i området. En del av oss har bott här sedan 1940-talet. De flesta har nog tänkt sig att de ska stanna i området under en stor del av livet, uppfostra våra barn här, leva och åldras. Sett ur dessa långa, mänskliga perspektiv förstår man att stadsplaneringen måste ske med oerhört mycket mer känslighet och lyhördhet än vad som har visats här. förödande konsekvenser för hela södra Ãneelholm under en låne tid framöver. Då utvecklingen på denna tomt berör så många människor i Epadalen och södra utmarken, främst då det gäller trafik- och parkeringsfrågor och även järnvägen, anser vi att hänsyn bör tas till överklaganden från alla boende som är berörda, inte bara sakägare. Sakägarförteckningen är för övrigt kortare än vad som utlovades av kommunens representanter under det möte som ägde rum i november 2010 mellan kommunen och de boende i Epadalen. Man lovade då att även de som bor ett hus in på varje sidogata (Skansgatan, Sjöhusgatan och Boställsgatan) ska anses som sakägare, så och de boende på Kullavägen som ligger framför dessa gator. Det gäller adresserna Skansgatan 3 och 4, Sjöhusgatan 3 och 4, Boställsgatan 3 och 4, Kullavägen L2, L4 och 16. Även på den östra sidan av Kristian ll's väg är sakägarlistan väldigt kort; endast en enda. Vi anser att fler på Kvarngatan och Stinsgatan blir direkt berörda och därmed borde anses som sakägare.