Trossö BESKRIVNING. Vy över Trossö med Stumholmen i förgrunden.

Transkript

1 Trossö BESKRIVNING En tät stad Trossö är Karlskronas främsta resurs och här finns en stor konkurrens om marken. Stora krav måste ställas på det nya som byggs för att bibehålla de unika kulturhistoriska kvaliteterna. Ett levande centrum är betydelsefullt för Karlskronas attraktivitet och är också ett konkurrensmedel i kommunens tillväxt. En attraktiv stad med god tillgång på arbetskraft lockar till sig företag. Vy över Trossö med Stumholmen i förgrunden. Fakta År 2000 var befolkningen i Trossöområdet (här inklusive Saltö, Ekholmen och Björkholmen) ca personer, vilket motsvarar 17,4 % av kommunens befolkning. Under perioden ökade folkmängden i området med personer, motsvarande 11,2 %. Under samma period ökade kommunens befolkning med 2,6 %. Jämfört med kommunen som helhet och övriga delområden har Trossö den minsta andelen barn och störst andel personer i åldrarna 16-24, samt 75 och däröver. (Se tabell i bilaga.) Av de boende på Trossö 16 år och uppåt var förvärvsarbetande (53 %). I området fanns det arbetstillfällen. Trossö hade en nettoinpendling på ca personer. Bilinnehavet är lågt på Trossö. Andelen familjer med bil var ,5 % på Trossö, jämfört med 58,0 % för kommunen totalt. Den lokala busstrafiken har ökat med 2 % per år de senaste åren och en fortsatt tillväxt förväntas under närmast kommande år. 40

2 TRE STORA UTVECKLINGSOMRÅDEN Inom planperioden har Pottholmen/Stationsområdet, Skeppsbrokajen/Handelshamnen och Hattholmen/Oljehamnen bedömts som särskilt intressanta för stadens utveckling. Pottholmen/ Stationsområdet Hattholmen/ Oljehamnen Skeppsbrokajen/ Handelshamnen Pottholmen-Stationsområdet Kvartersstaden Trossös avslutning mot Pottholmen väster om bangården förstärks genom en ny kanal och en annan bebyggelsestruktur på Pottholmen. Borgmästarekajen längs med Pottholmen friläggs från biltrafik och området utnyttjas för bostäder. Pottholmen skall ha samma strandlinje som idag. Almallén bildar ett centralt rum i bostadsområdet, mer skyddat än i dag. Brandstationen bör på sikt flyttas till ett trafikmässigt centralt läge i staden, t ex i anslutning till Oscarsvärn. Ny bebyggelse för verksamheter tillkommer på den gamla godsbangården, mellan järnvägsspåren och Österleden. Resande på Österleden möter staden i en byggnad som ligger vid vattnet och som också förstärker ö-känslan. Ny godsbangård kan bli aktuell på Verkö, i Torskors eller i Nättraby. 41

3 Ett nytt torg tillskapas framför stationshuset som ett avgränsat rum genom nya byggnader i norr och söder. Ett resecentrum tillsammans med andra funktioner skapar en ny kraftfull tyngdpunkt i denna del av staden. Blekingegatan görs genomgående och får en sträckning som är lämplig även för bussar. En ny plattform väster om spåren medför att två långa spår kommer rakt in i resecentrat och nära stadens centrum. Resande med tåg eller buss möter en miljö som har kontakt med vatten, nämligen den nya kanalen. Miljön är stadsmässig. Skeppsbrokajen-Handelshamnen Handelshamnen används idag i huvudsak till andra verksamheter än hamnverksamhet. Kajplanen utnyttjas för parkering. Kajen används för tömning av fisk från de stora trålare som inte får plats i Saltöhamnen. Hela området utnyttjas vid större arrangemang t ex Baltic Sail. 42 Inom den södra delen av handelshamnen föreslås en storskalig bebyggelse i högst fyra till fem våningar med bostäder och andra funktioner, eventuellt kulturhus. I övrigt föreslås området även fortsättningsvis användas för parkering, rekreation och evenemang samt som tillfällig tilläggsplats för större båtar. Området har varit föremål för utredning angående ny användning i en internationell arkitekttävling för unga arkitekter, Europan 6. Tävlingen har resulterat i 67 förslag för handelshamnen.

4 Hela Skeppsbrokajen föreslås tas i anspråk för en låg småskalig bebyggelse med karaktär av hamnmagasin. Skeppsbrokajen och vattenområdet i norr föreslås att utvecklas som stadsmarina med tillhörande verksamheter. Området kan eventuellt lämpa sig för Kustbevakningens regionala ledning som idag har verksamhet söder om Aspöfärjan. Då friställs Kustbevakningens nuvarande område som kan upplåtas för parkering. Den vackert belägna kajen vid Stumholmkanalen kan användas som tillfällig tilläggsplats för båtar. Planeringsförutsättningarna för Skeppsbrokajen och Handelshamnen finns angivna i programhandlingarna för arkitekttävlingen. Oljehamnen-Hattholmen Oljehamnen håller på att avvecklas och verksamheten kommer att vara kvar som längst till Området är bullerstört och ligger isolerat från andra stadsdelar men har ett bra läge för väg- och vattentransporter. Området har en fin utsikt över Hamnfjärden och Trossö och kan lämpa sig för såväl bostäder som verksamheter, alltifrån kontor till idrotts- och fritidsanläggningar. Genom det vattennära läget med kajer och bra vattendjup kan området utgöra en resurs som hamn eller marina för fritidsbåtar. Vy över Trossö med Oljehamnen i förgrunden. 43

5 MILJÖ TRAFIK Biltrafik Österleden leder in i staden och tar slut innan målet hunnit uppfattas. Den framtida Österleden skall vara en upplevelserik och vacker entré till Världsarvsstaden Karlskrona. Gatans utformning skall innebära ett naturligt hastighetsval till 50 km/h efter trafikplatsen Blåport. Med hänsyn till befintlig och planerad bebyggelse behöver hastigheten sänkas för att minska bullerstörningarna. Nuvarande vägbredd omdisponeras genom enkla medel som upphöjda, bullerdämpande partier för grönska. Österleden avslutas i en cirkulationsplats vid korsningen med Skeppsbrokajen. Gatunätets utformning anpassas till Nollvisionens krav på säkerhet, vilket framför allt innebär att om man inte kan separera gång- och cykeltrafikanterna från biltrafiken bör högsta hastigheten inte överstiga 30 km/h. Gång- och cykelväg Huvudgata 30 km/h Huvudgata 50 km/h På huvudgatorna, Skeppsbrokajen- Östra Hamngatan och Borgmästarekajen, är hastighetsgränsen 50 km/h. På Järnvägstorget mellan Norra Kungsgatan och Landbrogatan är inslaget av oskyddade trafikanter så stort att det motiverar en lägre hastighetsgräns. Efter det att Björkholmskajen försetts med separat gång- och cykelbana kan den ges hastighetsgräns 50 km/h. Övriga gator klassas i en genomförd så kallad nätanalys som lokalgator vilka bör ha hastighetsgräns 30 km/h. På lokalgator råder blandtrafik. Gatunätet skall vara kontinuerligt med byggnadskvarter som rymmer många funktioner. Den kontinuerliga rutnätsstaden är extremt flexibel och skapar en attraktiv miljö. Enkelriktade gator liksom återvändsgator bör undvikas. Trafiken på Landbrogatan och Norra Kungsgatan dubbelriktas för att minska trafikmängden mellan resecentrum och Hoglands park. Målet är inte att förkorta restiden för bilisterna. Inga nya trafikleder planeras. Trafikrytmen planeras att dämpas, så att alla trafikslag kan samsas om det befintliga gatuutrymmet. När Österleden byggdes i slutet av 1970-talet var den dominerande trafikriktningen mot väster, mot Karlskronavarvet och Saltö fiskhamn. Idag går den större delen av trafiken österut. Söder om den föreslagna cirkulationsplatsen vidtar stadens rutnät av gator. Infarten upphör som trafikled och blir stadsgata, Norra Kungsgatan. Stadens gatunät är enhetligt kontinuerligt och högerregeln gäller generellt. Parkering De föreslagna utvecklingsområdena för bebyggelse används idag till stor del för parkering. Tillgängliga ytor för parkering kommer att minska. Beredskap för radikala lösningar som infartsparkering eller centralt placerad, koncentrerad parkeringslösning bör finnas. En extern infartsparkering kan ligga i anslutning till kommersiella verksamheter t ex vid Kungsmarksplan eller Amiralen. En större parkering behövs i anslutning till resecentrum. 44

6 Grundregeln är att varje verksamhet skall tillgodose sitt behov av parkering på egen tomt. Om Trossös utvecklingsmöjligheter skall prioriteras bör parkering för Örlogsbasen och Karlskronavarvet komma till inom respektive område. Varje nybyggnadsprojekt bör inrymma sitt behov av parkering i garage inom byggnadsvolymen. De gemensamma parkeringsanläggningarna behövs för den äldre bebyggelsen som saknar parkeringsmöjligheter på egen tomt. Om biltrafiken fortsätter att öka på Trossö behövs ytterligare parkeringshus. Bekvämligheten för de bilister som vill parkera gratis kommer att minska genom längre avstånd till fri parkering. Nedanstående parkeringsnorm för Trossö har tillämpats sedan 1980-talet. Normen är låg därför att den tar hänsyn till den goda tillgången till allmän plats på Trossö. Parkeringsnormen för Trossö kommer enligt uppdrag att bli föremål för översyn i särskild utredning. Bostäder Hotell och kontor Butiker 0,5 parkeringsplatser/lägenhet 15 parkeringsplatser/1000 m 2 våningsyta 20 parkeringsplatser/1000 m 2 våningsyta Policyn vid nybyggnation skall vara att normens parkeringsbehov skall tillgodoses på egen tomt. Med hänsyn till konkurrensen om marken innebär detta garage under hus eller mark. Det bör eftersträvas att effektivisera befintliga parkeringsanläggningar och analysera tänkbara lägen. Cykel- och gångtrafik En attraktiv och uthållig stad är bl a att man kan klara sitt vardagsliv genom att gå och cykla. Planeringen för cykeltrafiken inriktas på nyttocykling och cykelpendling, dvs cykelvägar som är gena, vindskyddade och säkra. På Trossös lokalgator råder blandtrafik, dvs inga separata cykelbanor. Ronnebygatan/gågatan bör ej upplåtas för cykeltrafik. Att spara in på trottoarer och hänvisa till grusade parkvägar är en dålig lösning. Detaljutförandet av markbeläggningen på gator och torg är viktig, särskilt för funktionshindrade och cyklister. Cykelvägen runt Borgmästarefjärden har främst betydelse för rekreation. Cykelvägen som slutar vid Björkholmskajen förlängs till Saltö-Dragsö. Kollektivtrafik Ett nytt resecentrum skapas som underlättar och stimulerar resandet med kollektiva transportmedel. Resecentrum skall ha goda angöringsmöjligheter till tåg och bussar med bilar och cyklar samt enkla och tydliga förbindelser med staden. Resecentrum skall inte innehålla någon traditionell bussterminal, då det strävas efter att hela tiden ha bussarna i rörelse och komma närmare målpunkter. För att underlätta för resenärerna föreslås genomgående busstrafik med korta eller inga regleringstider inom centrum. Landsbygdens resenärer har också önskemål om att få komma in till centrum. Att låta bussarna gå in i centrum är också särskilt viktigt för äldre, då många äldre bor på södra Trossö. Fler busstopp föreslås på Stortorget för att skapa en ökad tillgång till busstrafik. På sikt bör Trossö trafikeras med citybussar i en ringlinje med utgångspunkt från Blekingegatan Förslaget innebär att bussterminalen på Kungsplan ersätts med några större och väl utformade hållplatser i strategiska lägen på Trossö. Sådana platser är t ex Östra Vittusgatan intill Chapmanskolan, Drottninggatan, Stortorget, Borgmästaregatan och Landbrogatan. Olika alternativ för busstrafik behöver en närmare analys. I sammanvägningen skall hänsyn tas till restider, trafikekonomi, tillgänglighet och bekvämlighet. BlekingeTrafiken genomför en utredning av den framtida kollektivtrafiken i Karlskrona, vilken bör beaktas innan slutgiltigt ställningstagande görs. 45

7 Busstrafiken i kommunen utförs med en modern fordonspark. Samtliga linjebussar som trafikerar kommunen är lågentréfordon vilket underlättar resandet för resenärer med funktionshinder. Även ur miljösynpunkt har mycket förbättrats och samtliga bussar är idag försedda med katalysatorer och partikelfilter. Fordonsparken kommer att utvecklas ytterligare. BlekingeTrafiken har infört trafikformen Närtrafik som i nuläget svarar för färdtjänstresor, sjukresor samt kompletteringstrafik. Trafiken utförs med specialanpassade mindre bussar med god tillgänglighet. Avsikten är att Närtrafiken skall öppnas för ett mer allmänt resande. Målet är att detta skall kunna ge förbättrade resmöjligheter för de boende på landsbygden och i de mindre samhällena samtidigt som en integrering sker mellan olika resandeformer och trafikslag. Järnvägsspåret till varvet bevaras som en resurs för framtida persontrafik. Alla förändringar av användningen av mark och byggnader skall bedömas ur kollektivtrafiksynpunkt. Ungdomars resvanor En ny rapport om ungdomars miljötänkande, livsstilar och resvanor har publicerats av Göteborgs universitet. Rapporten bygger på djupintervjuer med ungdomar i åldern år. Av intervjumaterialet framgår att körkort och framför allt bil har en relativt låg prioritet i förhållande till en egen lägenhet, utlandsresor, datorer och musikanläggningar. Dagens unga har ett alternativt synsätt på vilka transportmedel som bör prioriteras. De vill exempelvis ha ökade satsningar för att kunna ta sig fram snabbt på cykel i innerstan. I valet av transportmedel vägs kvalitativa aspekter in i form av fysisk träning och möjlighet att under resans gång ägna sig åt att läsa eller vara tillsammans med kamrater. Bilservice Inom utredningsområdet finns fyra befintliga bensinstationer. I anslutning till oljehamnen och Blåports trafikplats ligger en stor anläggning med många servicefunktioner och som också har en båtmack. På Trossö finns tre bensinstationer. Två av stationerna ligger olämpligt ur risksynpunkt, medan den tredje, som ligger vid Borgmästarekajen, har ett bra läge såväl ur risksynpunkt som med hänsyn till hälsa och miljö, och även detta efter planerad omvandling av Pottholmen. Två bensinstationer behöver läggas ner och två lägen blir kvar, vid västra infarten, Pottholmen, och vid östra infarten, Blåport. Plats bör reserveras för ytterligare en bensinstation vid Blåport, väster om trafikplatsen. 46